Passforms- och storleksanalys.

Transkript

1 Kandidatexamen i Designteknik Textilhögskolan Passforms- och storleksanalys. Sara Johansson - en studie om hur passform och plaggmått skiljer sig mellan olika företag ur ett kundperspektiv. 1

2 Sammanfattning Arbetet är en kandidatuppsats inom programmet designteknik. Studien är en passforms och storleks analys som gjorts mot ett svenskt modeföretag. Företagets passform har undersökts och jämförts internt och externt mot konkurrerande företag. Detta undersöks genom en marknadsanalys, då liknande plagg med samma passform ska avmätas och avprovas i grundstorlek. En litteraturstudie är gjord inom ämnena; vad kvinnor tycker om passform och storlekssystem i dagens butiker samt vad som bidrar till god passform. Resultatet av arbetet är att företaget har mindre storlekar än hälften av de jämförande företagen. Företagets problemområde är främst kring bysten då insnitt och skärningar på plaggen ej är utförda korrekt. Om detta förbättras skulle det resultera i att företagets plaggmått skulle stämma bättre överens med de jämförande företagens plagg samt att passformen på företagets plagg skulle förbättras. Jämförelsen inom företagets trikåplagg och vävda plagg var att midjevidden skiljde sig passformsmässigt. Dock så skulle arbetet och undersökningen behöva utökas innan företaget bestämmer sig för att förstora sina storlekar eller ändra plaggmått. Till att börja med skulle jag uppmuntra företaget till att förbättra passformen kring bysten och se över midjeviddsmåtten. Nyckelord Plaggmått, Storleksanalys, Passform, Passformsanalys, Måttlista. Abstract The study is a bachelor thesis within the programme design technology. The study is a size and fit analysis in collaboration with a Swedish fashion brand. The fit of the garments has been compared internally and externally against other brands. The study started with a market analysis, when similar cloths within the same fit category, is measured and tested in the basic size. A literature study is done in the subjects; what female thinks about garment fit and size systems in today's stores and which the key factors is that achieves good fit in garments. The result of the study is that the brand has smaller sizes than most of the compared brands. The biggest problem was around the chest, where darts and cuts was not made correctly. If this would be improved the brand's cloths would be more similar to the compared brands. The comparison within the brand's weaved and tricot garments was the ease of the waist measurement. Before the brand decides to change their size system or measurements the study needs to be enlarged. First I would promote the brand to improve cuts and darts in the bust area and look over the ease differences of the waist in the tricot and weaved garments. Key words Garment measurements, Size analysis, Fit, Fit analysis, Measurement chart. 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Nyckelord... 2 Abstract... 2 Key words... 2 Bilageöversikt... 4 Figurförteckning... 4 Tabellförteckning... 4 Förord... 5 Inledning... 6 Bakgrund... 6 Problemformulering... 6 Syfte... 6 Frågeställningar... 7 Avgränsningar... 7 Litteraturstudie... 8 Passform... 8 Storlekssystem... 8 Plaggmått och rörelsevidd... 9 Skillnader av stickade och vävda produkter Metod Litteraturstudie Studiens process Studiens plagg och fokusområde Resultat Företagets vävda plagg jämfört med de konkurrerande företagens vävda plagg Företagets trikåplagg jämfört med konkurrerande företags trikåplagg Företagets vävda plagg jämfört med Företagets trikåplagg Diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion Slutsats Slutord och förslag till framtida forskning Källförteckning

4 Bilageöversikt Bilaga 1. Plaggskiss och måttangivelser Bilaga 2. Plaggmått av studiens vävda plagg Bilaga 3. Plaggmått av studiens trikåplagg Bilaga 4. Information om studiens vävda plagg 30 Bilaga 5. Information om studiens trikåplagg Figurförteckning Figur 1. Från kroppsmått till plaggmönster Figur 2. Skillnader i konstruktion av vävda respektive stickade plagg Figur 3. Förklaring av ID-nummer Figur 4. Plaggskiss av klänningsmodellen som ska undersökas Figur 5. Bystinsnitt och -skärningar hos Företagets vävda plagg samt förbättringsförslag markerat med rött Figur 6. Faktisk bystvidd och bystvidds placering från inre axelpunkt och ärmhål Figur 7. Bystinsnitt och -skärningar hos Företagets trikåplagg samt förbättringsförslag markerat med rött Tabellförteckning Tabell 1. H&M, Lindex, Cubus och Seppäläs kroppsmåttlista för grundstorlek Tabell 2. Kroppsmåttlista provpersoner Tabell 3. Kroppsmått för numeriska storlekar hos jämförande företag Tabell 4. Vävda plaggmått utifrån studiens första generella mätning Tabell 5. Studiens vävda plaggmått Tabell 6. Kroppsmått för alphanumeriska storlekar hos jämförande företag Tabell 7. Studiens trikåplaggmått Tabell 8. Studiens interna jämförelse av Företagets trikå och vävda plaggmått

5 Förord Detta arbete är ett kandidatarbete, 15 hp inom Designteknik. Studien är en storleks- och passformsanalys med fokus på en figurnära överdel. Studien har varit väldigt spännande att utföra, eftersom det har inneburit analys av måttlistor och plagg. Detta har medfört mycket reflektion kring hur mått hänger ihop och lärdom om vad som är viktigt för att uppnå god passform. Jag vill tacka företaget som arbetet gjorts mot, då jag fått tillgång till mycket kunskap och samtidigt haft förtroende för mitt arbete då jag fått ta egna beslut på vägen. Särskilt tack till mina handledares som engagerat sig under arbetsprocessen. Ett sista tack till provpersonerna som ställt upp i studien. Sara Johansson

6 Inledning Studien kommer att undersöka hur storlekar och passform skiljer sig åt mellan olika klädesföretag samt internt inom ett företag. Detta ska undersökas genom en marknadsanalys, då liknande plagg med samma passform ska avmätas och avprovas i grundstorlek. En litteraturstudie ska göras inom ämnena; vad kvinnor tycker om passform och storlekssystemen i dagens butiker samt vad som bidrar till god passform. Studien kommer att genomföras tillsammans med ett svenskt klädesföretaget, vars plagg kommer att jämföras mot andra företags plagg samt att en intern jämförelse kommer att ske, då företagets trikåplagg ska jämföras mot deras vävda plagg. Studiens fokus företaget kommer i resterande rapport benämnas som Företaget med versal. Bakgrund Arbetet kommer att ske i samarbete med ett klädesföretag som har fokus på damkläder. Företaget arbetar enbart med plaggmåttlistor, plaggskisser och specifikationer med information om exempelvis tyg, tillbehör och färger som skickas till leverantörer. Vilket gör plaggmåttlistan extra viktig, då detta är Företagets enda sätt att styra hur plaggets passform kommer att bli. Företagets kunder upplever att Företagets vävda plagg är mindre än deras trikåplagg samt mot konkurrerande företags vävda plagg. Enligt Laitala et. al. (2011) studie identifierar sig kvinnor ofta med sin storlek och skulle ett plagg vara för litet i den storleken som vanligtvis köps, väljer flera kvinnor att inte köpa plagget. En annan studie gjord av Apeagyeis (2007) tar upp att vissa företag aktivt valt att förstora sina storlekar, så att kunderna kommer i en mindre storlek vilket leder till nöjda kunder. Utifrån denna forskning vill Företaget se hur konkurrerande företag valt att göra med sina storlekar. Studien kommer endast undersöka passformen av överkroppen och ha fokus på måtten kring ärm, axlar, bysten och midjan. Plaggen inom Företaget kan delas in i kategorierna; figurnära passform, lösare figurformad passform och vid passform. Enligt en artikel av Gill (2011) består plaggmått av kroppsmått och rörelsetillägg, som delvis består utav design och utseende. Denna studie kommer ha fokus på den figurnära passformen, då de andra passformerna kan vara svåra att jämföra sinsemellan, eftersom de handlar mer om utseende och hur designern vill att plagget ska upplevas. Problemformulering Utifrån att kvinnor identifierar sig med sin klädesstorlek och inte gärna går upp en storlek, vore det intressant att se hur svenska företag idag valt att benämna sina storlekar. Studiens fokus Företag har hört att deras kunder upplever att de behöver byta storlek beroende på om plagget är av trikå eller vävt, samt att kunderna upplever Företagets storlekar som mindre jämfört med andra företag. Genom att jämföra Företaget med andra företag på den svenska marknaden, kan man se om det finns skillnader på hur företagen valt att presentera sina kroppsmåttlistor till deras storlekssystem, samt se hur deras plaggs passform och plaggmått skiljer sig. Syfte Syftet med studien är att undersöka Företagets passform i grundstorlek internt och externt mot andra företag. 6

7 Frågeställningar Hur förhåller sig Företagets passform i grundstorlek storleksmässigt mot andra företag? Hur förhåller sig Företagets passform i vävda plagg i jämförelse med Företagets passform i trikåplagg? Vad är det som gör att Företagets kunder upplever de vävda plaggen som mindre? Vad behöver Företaget jobba på för att förbättra plaggens passform och storleksnumrering åt kund? Avgränsningar Studien kommer ta upp en klänningsmodell i grundstorlek, andra plagg, passformer eller storlekar kommer ej att undersökas. Studien kommer att koncentreras till passformen kring överkroppen och ej mått nedanför midjan. 7

8 Litteraturstudie I litteraturstudien ges en beskrivning av vad kvinnor tycker om passformen i dagens butiker och vad som bidrar till god passform. Studien tar även upp information om plaggmått och hur det skiljer sig mellan vävda plagg och trikåplagg. Passform Enligt Keiser och Garner (2012) är kundernas största problem att kläder har dålig passform. Författarna förklarar att god passform beror på fem kriterier; trådrak, släthet, linje, balans och rörelsemån. Trådrak är en viktig aspekt då det bestämmer hur tyget faller, skulle plaggdelarna ej ha rätt trådrak medför det plagget kan vrida sig eller hänga ojämnt. Släthet menas att plagget har rätt storlek och mått, så att inga veck bildas som visar på att plagget är för litet eller för stort. Med linje menas att plaggets sömmar är i linje horisontellt och vertikalt, men även att bystinsnitt är riktat mot bystpunkten men utan att insnittet slutar på bystpunkten eller går förbi. Balans betyder att plagget är harmoniskt och ser jämnt ut från alla vinklar. Rätt rörelsemån gör att plagget får rätt utseende och gör plagget bekvämt för bäraren. Storlekssystem Storleksnumrering har en stor inverkan på kvinnor, enligt Laitala et. al. (2011) är det inte bara en siffra utan att kvinnor identifierar sig ofta med sin storlek. Skulle ett plagg vara för litet i den storleken som vanligtvis köps, väljer flera kvinnor att inte köpa plagget. Apeagyeis (2007) beskriver att vissa företag aktivt valt att förstora sina storlekar, så att kunderna kommer i en mindre storlek vilket leder till nöjdare kunder. Enligt Chapmans (2002) undersökning om kvinnors upplevelse av passformen på konfektionerade plagg är över 50 % missnöjda. Författaren skriver att 30 % av de tillfrågade returnerar sina köp från kataloger eller internet för att passformen inte var bra. Apeagyeis (2007) skildrar i sin studie att 77 % har problem med att finna kläder som har bra passform, exempelvis hade 21 % passformsproblem kring bysten och 26 % hade besvär att finna kläder med bra passform kring midjan. I undersökning tyckte 91 % av de tillfrågade att klädesmärken hade olika storlekstabeller. Laitala et. al. (2011) har i en studie intervjuat 2834 personer varav 81 % kvinnor om vad de tänker om butikernas storlekssystem och deras konsumentvanor kopplade till storlekssystem. 98 % av de tillfrågade kvinnorna upplever att klädeskedjor har olika storlekssystem och att de tillfrågade upplever att de behöver byta storlek beroende på vilken butik de besöker. Undersökningen är gjord utifrån de nordiska klädkedjorna; H&M, Cubus, Lindex och Seppälä och i dessa butiker mäts 304 stycken byxor. Resultatet av mätningen var att midjemåttet skiljde upp till 15 cm på storlek C38. Nedan syns en tabell med storleksangivelser från företagens hemsidor som åskådliggör skillnaderna i kroppsmåttlistorna. I studien jämfördes fyra företag, tre av företagen hade samma kroppsmåttlista för en storlek 38, medan Cubus utmärker sig med att ha fyra cm större kroppsmått än de övriga företagen, tabell 1. (H&M u.å.; Cubus u.å.; Lindex u.å.; Seppälä u.å.) Tabell 1. H&M, Lindex, Cubus och Seppäläs kroppsmåttlista för grundstorlek. Företag Storlek Byst Midja Stuss H&M Lindex Lindex Cubus Cubus Seppälä Säppälä

9 Plaggmått och rörelsevidd Plaggmått är en ekvation som består av kroppsmått och rörelsetillägg. Rörelsetillägg kan delas in i två grupper komfort och design. Tillägget inom komfort görs för att plagget ska bli bekvämt och ge rörelsefrihet för bäraren och det tar även hänsyn till tyget, då tjockare tyger kräver mer rörelsetillägg och tunnare tyger mindre rörelsetillägg. Har tyget stretch tas även det in i beräkningen och stickade tyger kan ha negativt tillägg. Komfort-rörelsetillägget och kroppsmått utgör grundmönster och tillägg gjort för design görs på plaggmönster. (Glock & Kunz 2005) Detta är även något Myers-Mcdevitt (2009) bekräftar och hon tillägger att det går trender även i rörelsetillägg, samt betonar att det är viktigt att konstruktören vet hur mycket tillägg som bör göras på respektive mått. Gill (2011) vill däremot dela upp rörelsetillägg i fyra variabler funktion, komfort, tyg och överdimension, som utöver kroppsmåttet utgör grundmönstret, figur 1. Till plaggmönstret adderas även tillägg för att få önskat designutseende. Gill påstår att dessa variabler bör tas i lika stor bejakning som kroppsmåtten vid konstruktion och att det är viktigt att man som konstruktör förstår hur dessa förhåller sig mot varandra. Kroppsmått + Komfort Tyg Rörelsevidd Överdimension Funktion Grund/blockmönster + Design-rörelsevidd Plaggmönster Figur 1. Från kroppsmått till plaggmönster. Gill och Chadwick (2009) har jämfört fem liknande grundkonstruktioner för livgrund tagna ur konstruktionsböckerna Shoben and Ward 1987, Beazley and Bond 2003, Bray 2003, Aldrich 2004 och Armstrong Mönstren konstruerades utifrån samma kroppsmåttlista, men fick olika plaggmått då rörelsetillägget var olika fastän de var klassificerade som samma passform. Artikeln tar även upp vikten av att en livgrund har rätt ärmhålsdjup för god komfort och hur ärmhålsdjup kan mätas på person för att jämföras med mönstrets mått. Samt att viddmåtten övre bröstvidd, övre ryggbredd, byst och midja är de viktigaste plaggmåtten. 9

10 Skillnader av stickade och vävda produkter. Stickade tyger har överlag större töjbarhet och elasticitet än vävda tyger. Vilket gör att det aktuella tygets egenskaper bör tas i beräkning vid konstruktion. Ska kroppsnära plagg produceras, kan man prova det aktuella tygets egenskaper genom att svepa tyget runt en provdockas ex. byst och markera tyget. Sedan kan man räkna ut hur mycket negativ rörelsetillägg som bör användas, genom att jämföra bystvidd och den utmarkerade tygbredden. Vid konstruktion av elastiska varor jämfört med stumma kan man använda färre skärningar och insnitt, rakare linjer som höftlinje, ärmhål, ärmkulle och grensöm och även göra enklare konstruktion av detaljer. (Öberg 1999) Stretch i stickade varor varieras om stretchen finns i längd- eller viddriktning eller i kombination. Att ett tyg har stretch på skrå är vanligt förekommande på både vävda och stickade varor. För att få samma uttryck av ett överdelsplagg i stickat respektive vävt är det viktigt att veta hur mycket stretch tyget har, detta tar man fram genom att mäta tyget och se hur mycket procentuellt det förstorats vid utsträckt läge. Joseph-Armstrong (2014) har gjort följande generella guide om det stickade tyget har 18 % - 25% stretch, figur 2. Illustrationens streckade linjer visar ett vävt plaggs mönster medan de ifyllda strecken visar på det stickade plaggets mönster. Om tyget har 25 % - 50 % bör 1/8 inch läggas till på alla mått. Figur 2. Skillnader i konstruktion av vävda respektive stickade plagg. Trikåplagg är mer förlåtande i sin passform än vävda plagg, vilket gör att konsumenter köper mindre storlekar än vad de egentligen har i trikåplagg. Detta kan göras för att plaggen fortfarande har en hög rörelsefrihet fastän de har veck som visar på dålig passform. Eftersom största delen av marknaden idag består av trikåplagg gör att konsumenter har en tendens att även köpa för små vävda plagg och även då ignorera veck som visar på dålig passform, istället för att köpa en storlek större och få god passform enligt de fem kriterier som togs upp i början av litteraturstudien. (Keiser & Garner 2012) 10

11 Metod I detta avsnitt ges en redogörelse av hur processen av arbetet och undersökningen gått till. Studien har både innefattat en teoretisk litteraturstudie samt en praktisk marknadsundersökning då en plaggtyp har undersökts internt och externt. Litteraturstudien utgör grunden till arbetet, då den dels tar fram fakta som studien arbetar utifrån samt tar upp liknade studier som sedan kan användas av vid diskussion av denna studies resultat. Litteraturstudie En litteraturstudie görs inom ämnena vad kvinnor tycker om passform och storlekssystemen i dagens butiker, vad som bidrar till god passform och plaggmått. Informationen från litteraturstudien kommer användas kring hur resultatet ska genomarbetas och diskuteras. Ämnena är utvalda dels för att utgöra en grund i arbetet och då definierar begreppet god passform, vilket är ett begrepp som man kan ha olika åsikter om. Men genom litteraturstudien beskrivs hur litteraturen definierar god passform och det blir därmed denna studies syn på begreppet. Litteraturstudien tar även upp hur plagg är uppbyggda med olika rörelseviddtillägg vilket ringade in vilken passform denna studie ska arbeta kring. Skillnader i konstruktion och passform mellan vävda plagg samt trikåplagg tas även upp, för att ge en grund till arbetet då företagets plagg jämförs internt. I litteraturstudien granskas även liknande markandsundersökningar som även innehåller intervjuer om vad konsumenter tycker om dagens storlekssystem. Dessa studier lyfter arbetet då man får in konsumenternas åsikter och syn på dagens storleks och passform i butiker, vilket sedan används för att diskutera studiens resultat emot. Studiens process Studien kommer innehålla tre faser; Företagets vävda plagg kommer att jämföras med de andra företagens vävda plagg, Företagets trikåplagg kommer att jämföras mot de andra företagens trikåplagg och som sista del ska Företagets granskas internt, vilket betyder att Företagets vävda plagg jämförs med deras trikåplagg. Företagen som undersöks i studien är H&M, Lindex, GANT, MQ, Flash och Gina Tricot, vilka är utvalda i samråd med Företaget. Urvalsprocessen var att företagen skulle stå för en bredd, H&M och Lindex är valda för att de har en stor kundkrets och är de största aktören på den svenska klädesmarknaden. GANT är med i studien för att få med ett exklusivt märke. För att få in ett mer moderiktat märke valdes att undersöka MQ s egna varumärke Stockh lm och 365. Flash har en äldre målgrupp och Gina Tricot vänder sig till en yngre målgrupp än resterande företag i studien, vilket ansågs intressant att ta med. För att få en grund i arbetet och för att identifiera Företagets passforms- och storleksproblem, görs en generell marknadsundersökning i butikerna. Genom att granska företagens hela utbud inom vald produktgrupp, får man en allmän bild av företagens passform. I butikerna mäts grundmåtten byst- och midjevidd, de provas av en passformsmodell inom storlek 38 och analyseras av undertecknad samt i vissa fall även extern handledare. Inför marknadsundersökningen jämförs även företagens kroppsmåttlistor och storlekshänvisningar. Efter den generella markandsundersökningen, väljs plagg ut i butikerna som representerar företagens allmänna passform. De utvalda plaggen granskas mer ingående med ytterligare avmätningar, plagganalyser samt avprovningar. Resultatet från de andra företagen jämförs med resultatet av Företagets plagg. Utifrån detta kan man se skillnader eller likheter, för att då se vad Företaget ska eftersträva för att uppnå en god passform. 11

12 Plaggen kommer att mätas utifrån Företagets plaggmåttlista, med ett tillägg för yttre ärmhålsdjup, bilaga 1. Vilket lagts till för att visa på det faktiska ärmhålet samt axellutningen, då Företaget idag har dessa inkluderade i ett mått. Keiser och Garner (2012) uppger att det är viktigt att precisera vart och hur dessa mått tas och de betonar att nyckelmåtten för överdelsplagg är halsringning, bystvidd, armhål, ärmlängd, ärmöppning och livlängd bak. Gill och Chadwick (2009) anser att viddmåtten övre bröstvidd, övre ryggbredd, bystvidd och midjevidd är de mest relevanta måtten, samt tar även upp vikten av att en livgrund har rätt ärmhålsdjup för god komfort och rörelsefrihet. Vid avmätningarna kommenteras även plaggets utseende, konstruktion och material, för att kunna göra en analys av plaggen även om plaggen har olika elasticitet, fall eller konstruktioner m.m., bilaga 4 & 5. Plaggen får även et ID-nummer som identifierar företag och plaggtyp, figur 3. ID NR Företag: Plaggtyp: H 2: 2 A: Företaget 1: Vävd långärm F: Flash 2: Vävd utan ärm G: GANT 3: Stickad med ärm H: H&m 4: Stickad utan ärm L: Lindex T: Gina Tricot Företag Plaggtyp Löpnummer Figur 3. Förklaring av ID-nummer. Avprovningarna kommer att göras utifrån Liechty et. al. (2010) riktlinjer. Provsektionerna kommer hållas korta och fokuserade. Avprovningarna kommer ske med passformsmodellens mått och plaggmåtten tillhands för jämförelse. Vid avprovningarna kommer plagget att analyseras uppifrån och ned. Alla avprovningar antecknas på ett sammanställt dokument, bilaga 4 & 5. Vid avprovningen analyseras plaggen framifrån, bakifrån och från sidan, samt att kärnfrågan är om det är rätt storlek eller om en annan storlek hade föredragits. Vid avprovningen medverkade undertecknad samt att provmodellerna har kunskap inom mönsterkonstruktion och konfektion. Avprovningarna kommer att ske på fyra personer som faller inom Företagets kroppsmåttlista för storlek 38, tabell 2. Apagayis (2007) skriver att en del av problematiken av att hitta god passform är att olika kroppsformer finns inom samma storlek. Genom att prova på flera personer, kan plaggen som analyseras säkerställas att resultatet är en generell åsikt och innefattar flera kroppstyper. Provpersonernas har analyserats utifrån Liechty et. al. (2010) system, vilket tar med provpersonens kroppsform som hållning, figurform, balans, proportion och längd. 12

13 Tabell 2. Kroppsmåttlista provpersoner Provperson A Provperson B Provperson C Provperson D Bystvidd Midjevidd 74 72, Livlängd fram fr mb Livlängd bak Ryggbredd 35,5 37, Bystpunkts fr. mb/inreaxelpunkt 37/ 29 34/ 26 34/ 24,5 35/ 26 Ärmlängd fr. mb Axelvidd fr. mb Överärmsvidd Kroppstyper provpersoner: Provperson A: Svank, något skolios med olika höjd på axlar. Provperson B: Rak profil, kurvig. Provperson C: Rak profil, raka axlar. Provperson D: Svank, något framåtlutande axlar. Studiens plagg och fokusområde Studien kommer att analysera en figurnära passform, då litteraturstudien visar att mycket av rörelsevidd beror på design och att rörelsevidden skiljer mycket mellan olika grundkonstruktioner. Genom att arbeta med en kroppsnära passform kan resultaten jämföras mellan företag med en minimerad risk att designval analyseras. Vald produkttyp är klänningar med figurnära passform, klänningar både med och utan ärm kommer att jämföras mellan företagen, figur 4. Illustrationerna är för att ge en bild av rätt modell, klänningar med andra insnitt och skärningar kommer även att ingå i studien, men gemensamt är att de har en figurnära passform. Produkttypen klänning är vald, då det är en av Företagets största produktgrupper. Figur 4. Plaggskiss av klänningsmodellen som ska undersökas. 13

14 För att behålla Företagets anonymitet, kommer inga bilder att visas med Företagets plagg, dessa avprovningar kommer att beskrivas i text. Vissa passformsproblem kommer att illustreras, vilket inte kommer vara skalenliga utan endast ge läsaren en känsla om problemen och hur insnitt och skärningar generellt ska se ut för att ge god passform. Studiens illustrationer, fotocollage och figurer är utformade i Adobes Illustrator. Alla specifikationer och tabeller är skapade i Microsoft Excel och rapporten är skriven i Microsoft Word. 14

15 Resultat I resultatet ges en beskrivning av undersökningen och vilka problemområden som hittats. Resultatet är indelat i tre delar, då första delen är när Företagets vävda plagg jämfört med de konkurrerande företagens vävda plagg, andre delen är när Företagets trikåplagg jämfört med konkurrerande företags trikåplagg och slutligen när Företagets vävda plagg jämfört med Företagets trikåplagg. Företagets vävda plagg jämfört med de konkurrerande företagens vävda plagg Då plagg ska jämföras mellan sex olika företag kontrolleras företagens kroppsmåttlista för numeriska storlekar från respektive hemsida, för att sedan kunna jämföra rörelsevidd och plaggmått mellan företagen, tabell 3. Man kan se tydliga skillnader då GANT, Flash och Gina Tricot har större kroppsmått för storlek 38 än Företaget. De har ökat sina storlekar en storlek då deras storlek 36 i princip samma mått som Företagets storlek 38. Skillnaderna är då endast på midjevidden och då har Flash 73 cm i midja i storlek 36 jämfört med Företagets midjevidd på storlek 38 som är 72 cm. Gina Tricot och GANT har båda en mer markerad midja med endast 70 cm i storlek 36. (GANT u.å.; Flash u.å.; Gina Tricot u.å.; H&M u.å.; Lindex u.å.; MQ u.å.) Tabell 3. Kroppsmått för numeriska storlekar hos jämförande företag Kroppsmått Storlek Byst Midja Stuss H&M Lindex Flash GANT MQ Gina Tricot Företaget Studiens första del är en generell jämförelse i butik av vävda plagg, då flera plagg testades av provperson A och avmättes för att få en generell guide vart företagen ligger måttmässigt, tabell 4. Vid avprovningen av GANT, Flash och Gina Tricots klänningar kunde man tydligt uppleva att klänningarna var till en annan kroppsmåttlista, än Företagets kroppsmåttlista. Flash hade enbart en figurnära klänning i sortimentet. Lindex hade endast ärmlösa klänningar i sortimentet och den hade generellt sätt 1-2 cm rörelsevidd tillagd i byst- och midjevidd. H&Ms klänningar hade en bystviddsdifferens på 6 cm i bystvidd, vilket var det företag som skiljde sig mest internt. Företaget ligger närmast sin plaggmåttlista enligt tabellen, resterande företag har generellt sett rörelsetillägg i sina plagg. Tabell 4. Vävda plaggmått utifrån studiens första generella mätning Plaggmått Kroppsmått H&M Lindex Flash GANT MQ Gina Tricot Företaget Storlek / 38Small ½ Byst 40, ½ Midja Största skillnaden mellan Företaget och resterande företags klänningar var inte måttmässigt utan passformsmässigt, bilaga 2 & 4. Då Företagets skärningar och bystinsnitt var felkonstruerade. Det upptäcktes att deras skärningar och bystinsnitt som skulle ge form, var felplacerade eller ej korrekt gjorda, så att antingen formen hamnade på fel ställe eller inte gav någon form alls, figur 5. 15

16 Insnitt förbi bystpunkt. Åtgärd korta insnitt. Insnitt ger ej tillräcklig form. Åtgärd bredda insnitt. Insnitt ger form över bysten. Skärning ger form över bysten. Skärning ger ingen form. Åtgärd forma skärningen. Figur 5. Bystinsnitt och -skärningar hos Företagets vävda plagg samt förbättringsförslag markerat med rött. Företagets plagg A2:1 hade en ½ bystvidd på 44 cm, tabell 5. Vilket egentligen är mått som skulle kunna sitta bra på passformsmodell, eftersom det är samma mått som Företagets kroppsmåttlista, men istället gav det en tillplattad byst. Vid avprovningen märktes bystpunkten ut på plagget och bystvidden mättes utifrån E/Bust point placement fr HPS/armhole och F/Chest width at bust point placement, figur 6. Vilket förklarade den tillplattade bysten, då det faktiska bystmåttet var 42,5 cm. Klänningen har konstruerats felaktigt kring bysten och ej ger form åt bysten. Måtten läggs till på plaggmåttlistan, för att kontrollera faktisk bystvidd för att komplettera måttet D/½ chest width 2 cm fr armhole vars placering varierar utifrån ärmhålsdjupet. Figur 6. Faktisk bystvidd och bystvidds placering från inre axelpunkt och ärmhål. Konstruktionsmässiga passformsproblem var något som ej återfanns på de konkurrerande företagens vävda plagg. När plaggen från H&M mättes var deras bystvidd mellan cm i bystvidd när måttet togs två cm under armhålet. Jämfört med när måttet togs längs faktiskt bystpunkt blev det 43,5-45,5 cm, tabell 5. Lindex klänningar hade först bystmått mellan cm, vilket sedan uppmättes till cm när måttet togs längs bystpunkt. Vilket resulterade i 16

17 att dessa klänningar kommer närmare kroppsmåtten när bystmåttet mäts på korrekt ställe. Till skillnad från Företagets plagg vars mått kom längre ifrån kroppsmåtten när det mättes längs bystpunkt jämfört med ordinarie måttagning två cm under ärmhål. Lindex använde sig av olika rörelsevidd beroende på tygkvalité, vilket de var ensamma om i studien då resterande företag hade antingen samma mått för olika tygkvalitéer eller olika mått inom samma tygkvalité. Majoriteten av de andra företagen i studien använde tyger med mer fall och med annan känsla än Företaget som till största del använder sig av bomullsväv i tuskaft i deras vävda klänningar, bilaga 4. Tabell 5. Studiens vävda plaggmått Point of measurement H 1:1 H 1:2 T 1:1 A 1:1 A 1:2 F 2:1 H 2:1 H 2:2 H 2:3 A 2:1 A 2:2 A 2:3 A Shoulders across B Front width 14cm fr HSP , ,5 33, ,5 C Back width 14cm fr HSP 32 35, , , ,5 D ½Chest 2cm fr armhole 40, , E Bust point placement (fr HPS/ fr armhole) 24,5/5 24,5/5 26/5 24,5/4 25/5 26/5 26,5/4 24,5/4 25/3 25/4 25,5/4 F Chest width at bust point placement ,5 43, , G Front waist placement HSP to waistline ,5 38, , ,5 H ½ Waist Relaxed/outstretched ,5 36, I Armhole depth fr HSP ,3 21, ,5 20,7 24,5 20,5 20,5 21 J Armhole depth fr outer shouler point 18 18, ,5 19,5 20 K Sleeve length fr sh.seam ,5 45, L ½ Bicept 2cm fr armhole 13, M ½ Elbow at 32 cm from shoulder head 11 12,5 14, N ½ Sleeve opening/ Bottom of cuff , O Sleeve head height 10, , P Sleeve head width 6cm fr top Företagets trikåplagg jämfört med konkurrerande företags trikåplagg Företagens trikåplagg säljs med alphanumeriska storlekar och kroppsmåttlisor för storleken Small hämtas från respektive hemsida, tabell 6. H&M och Lindex har valt att benämna storlek Small som storlek MQ och Företaget har benämnt dem med måtten mellan storlek 36 och 38. Gina Tricot har sin storlek Small som deras storlek Flash har måtten likt Företagets, H&M och Lindex storlek 38. GANT använder sig ej av alphanumeriska storlekar. (GANT u.å.; Flash u.å.; Gina Tricot u.å.; H&M u.å.; Lindex u.å.; MQ u.å.) Tabell 6. Kroppsmått för alphanumeriska storlekar hos jämförande företag Kroppsmått H&M Lindex Flash GANT MQ Gina Tricot Företaget Storlek Small Small Small Small Small Small Small Byst Midja Stuss Då trikåtyger har en större variation i elasticitet beroende på materialval och sticksätt, gör att en generell mätning ej kan jämföras utan att information om tyg och konstruktion analyseras. Vilket gör att ingående mätningar och analys görs direkt. Merparten av analyserade plagg har ej skärningar eller insnitt, men de har ändå god passform på grund av tygets elasticitet, se bilaga 3 & 5. Företagets plagg har dock inte samma elasticitet i plaggen, men har istället insnitt och skärningar som kan ge form. Här återkommer dock Företagets passformsproblem kring skärningar och insnitt, figur 7. 17

18 Insnitt förbi bystpunkt. Åtgärd länga insnitt. Skärning ger ingen form. Åtgärd forma skärningen. Figur 7. Bystinsnitt och -skärningar hos Företagets trikåplagg samt förbättringsförslag markerat med rött. Även vid avmätning av trikåplaggen mäts de tillagda måtten E/Bust point placement fr HPS/armhole och F/Chest width at bust point placemen, tabell 7. Dessa har dock inte samma inverkan som på de vävda plaggen, eftersom plaggen är elastiska och stretchas ut och skapar form vid behov. Tabell 7. Studiens trikåplaggmått Point of measurement H 3:1 T 3:1 M 3:1 F 3:1 F 3:2 A 3:1 A 3:2 H 4:1 F 4:1 M 4:1 T4:1 A 4:1 A Shoulders across 37, ,5 31, B Front width 14cm fr HSP 31,5 27, ,5 30, C Back width 14cm fr HSP 35,5 33, , D ½Chest 2cm fr armhole 42, , ,5 35,5 40 E Bust point placement (fr HPS/ fr armhole) 24,5/4,5 24/3 23,5/5 25/4,5 25/5 24,5/4,525/3,5 26/7 25/5,5 F Chest width at bust point placement , ,5 40, , G Front waist placement HSP to waistline 37,5 38, H ½ Waist Relaxed/outstretched 36,5 33, , , ,5 37 I Armhole depth fr HSP , ,5 20,5 J Armhole depth fr outer shouler point , , , ,5 K Sleeve length fr sh.seam 25, , L ½ Bicept 2cm fr armhole , , M ½ Elbow at 32 cm from shoulder head - 11, , N ½ Sleeve opening/ Bottom of cuff O Sleeve head height 11, P Sleeve head width 6cm fr top 9,5 9, ,5 10, Företagets vävda plagg jämfört med Företagets trikåplagg Företagets trikåplagg säljs med alphanumeriska storlekar i storleksspannet XS-XL, då en Small motsvarar storlek i de vävda plaggens. När Företagets plaggmått jämförs mot varandra är ett genomgående tema att trikåplaggen hade ett negativ rörelsevidd i bystvidd och sedan ingen eller positiv rörelsevidd i midjan jämfört med Företagets vävda plagg, tabell 8. Vid avprovning av Företagets trikåplagg kommenterar provpersonerna att plaggen upplevs tajta över byst och axlar, samtidigt som de upplevs större vid midjan, bilaga 5. 18

19 Tabell 8. Studiens interna jämförelse av Företagets trikå och vävda plaggmått Point of measurement A 1:1 A 1:2 A 3:1 A 3:2 A 2:1 A 2:2 A 4:1 A Shoulders across B Front width 14cm fr HSP C Back width 14cm fr HSP , D ½Chest 2cm fr armhole E Bust point placement (fr HPS/ fr armhole) 24,5/4 25/5 25/4 25,5/4 F Chest width at bust point placement , ,5 42 G Front waist placement HSP to waistline 38,5 38, H ½ Waist Relaxed/outstretched I Armhole depth fr HSP 21,3 21, ,5 20,5 20,5 J Armhole depth fr outer shouler point ,5 19,5 20 K Sleeve length fr sh.seam 45,5 45, L ½ Bicept 2cm fr armhole , M ½ Elbow at 32 cm from shoulder head , N ½ Sleeve opening/ Bottom of cuff

20 Diskussion I detta avsnitt kommer resultatets olika delar att diskuteras med olika utgångspunker dels mot litteraturstudien, ur ett kundperspektiv samt vad som kan förbättras hos företaget. Det tas även upp en metoddiskussion där metodens svagheter samt styrkor diskuteras, samt vilka förbättringsmöjligheter som finns om en liknande studie ska göras samt vilka avgränsningar och metodval som lett till studiens resultat. Resultatdiskussion Redan vid analys av kroppsmåttlistor kan man se att hälften av företagen i studien valt att göra sina storlekar större, vilket Apagayis (2007) sagt resulterar i nöjdare kunder. Flash, GANT och Gina Tricot har valt att ha storlekarna benämnda som en storlek mindre än H&M, Lindex och Företaget som arbetet görs emot. Dagens storleksbenämningar är ett generellt system, men företagen bestämmer själva vad storlekarna betyder. Vilket lurar kunden, som tror att storlek 38 är lika stor överallt. Och sedan varierar det vid alphanumeriska storlekar om en S är jämförbar med en 34, 36, 37 eller 38, vilket förvirrar kunder ytterligare. Att Företaget har samma kroppsmåttlista som H&M och Lindex, är positivt då de är de största aktörerna på den svenska marknaden, vilket resulterar i att många kunder högst troligt även handlar i dessa butiker. Under studien upptäcktes att Företagets vävda plagg hade felplacerade insnitt och skärningar utan form runt bysten, vilket var ett problem som ej återfanns på konkurrerande företags vävda plagg. Detta resulterade i att konkurrerande företag kommer närmare kroppsmåtten när bystmåttet mäts på korrekt ställe. Till skillnad från Företagets plagg vars mått kom längre ifrån kroppsmåtten när det mättes längs bystpunkt från ordinarie måttagning 2 cm under ärmhål. Keiser och Garner (2012) beskriver att en del av passformen för överdelsplagg är att bystinsnitt ska vara riktade mot bystpunkt utan att passera den. Genom att förbättra skärningar och bystinsnitt, så skulle bystvidden förstoras eftersom vidden skulle hamna längs bystpunkten. Bystpunktens placering var dock något som varierade på provpersonerna, dock var det generellt så att Företagets placering av insnitt och skärningar medförde att bystvidden var placerad felaktigt på Företagets klänningar. Det kan vara en god idé att Företaget börjar mäta av bystvidden på korrekt ställe som ett kompletterande mått till måttlistans Chest 2 cm fr. armhole. Jag tror Företaget kan gynnas av att primärt förbättra bystviddsproblemet innan de funderar på att utöka storlekarna. Då man i dagsläget inte vet vilka mått Företaget kommer hamna på om vidden läggs på korrekt ställe. Företaget har enligt marknadsundersökningen generellt sett mindre vävda plagg än de jämförande företagen, som exempelvis Lindex som hade samma kroppsmåttlista som Företaget men Lindex hade ökat sina plaggmått med 1-2 cm rörelsevidd i byst- och midjevidd, vilket gör deras kläder större än Företagets kläder. Lindex följer även Glock och Kunz (2005) metod om att rörelsevidd ska läggas till beroende på tygval. Vilket de var ensamma om i studien, resterande företag hade antingen samma mått för olika tygkvalitéer eller olika mått inom samma tygkvalité. Majoriteten av de andra företagens vävda plagg i studien var att de använde tyger med mer fall och med en annan känsla än Företaget som till största del använder sig av bomullsväv i tuskaft. Detta kan även vara en faktor som gör att kunderna upplever Företagets plagg som mindre, att de använder sig av material som kunderna inte är vana vid. Skärningar och insnitt kring bysten var ett problem som även återfanns på Företagets trikåplagg. Visserligen skrev Öberg (2010) att trikåplagg ej behöver insnitt och formade skärningar, men när trikåplaggen har tillagda insnitt och skärningar, så finns det ingen 20

21 anledning till att inte utföra dem ordentligt. En anledning till att Företaget bör utföra dem korrekt är för att Företaget använder sig av trikåtyger med mindre elastan och strech än jämförande företag. Detta gör att plaggen skulle behöva formen som skärningarna och insnitten ger. Då de övriga företagen använde sig av tyger med mer stretch i, gör att deras plagg klarar sig utan insnitt och skärningar, eftersom elasticiteten kan skapa formen istället. Jämförande företags plaggmått kan vara mindre än Företagets utan att de upplevs mindre vid avprovning, då man vid konstruktion av plagg gjorda av trikåtyger tar med stretchen i beräkning likt Öbergs metod som beskrevs i litteraturstudien. Studien som gjorts stödjer Laitala et. al. (2011) studie om att kunder behöver byta storlek beroende på vilken butik som besöks, men även att kunder kan behöva byta storlek inom en butik, i denna studie var det H&M s sortiment som varierades mest. Vilket högst troligt beror på att de har störst sortiment med flera avdelningar inom butiken som vänder sig till olika kundgrupper. Dock så refererar de till samma kroppsmåttlista för samtliga avdelningar på hemsidan. Denna studie gav inte lika stora måttskillnader som Laitala et. al. (2011) studie. Detta kan bero på att denna studie enbart tog upp och jämförde en passform och försökte hitta plagg som var generella inom butikerna. Utstickande plagg som kunde bero på produktionsfel togs ej med i undersökningen, då studien koncentrerades till hur företaget förhåller sig generellt och hur kan det göras mer tillförlitligt. Däremot står det inget i Laitala et. al. (2011) studie vilken passform eller material i byxorna som jämförs. Vilket betyder att en byxa med hög midja i ett material med mycket elastan i kan ha jämförts med byxor som ska sitta lågt på höften i stel denim. Har dessa olika typer av byxor jämförts mot varandra så känns differensen 15 cm naturlig, då midjevidden som mätts längs midjebandet bör vara smalare om den ska sitta i midjan jämfört med om den ska sitta på höften, samt att stretchiga plagg konstrueras med mindre mått än stela tyger. Studiens granskning internt inom Företaget mellan deras vävda plagg och trikåplagg kom fram till att Företaget hade en generösare midjevidd på trikåplaggen. Detta skulle kunna vara en designskillnad, det är meningen att klänningarna ska släppa i midjan. Plaggmåttets midjevidd är dock av samma kroppsmått för en storlek 38 på trikåplaggen, vilket gör att den effekten ej kommer fram och måttskillnaden var generell för majoriteten av plaggen. Men designskillnader tror jag kan ligga till grund för att förvirra kunder, problemet kan ligga i att Företaget har flera olika modeller och passformer, vissa som ska sitta tajt över byst och sedan sitta lösare i midjan. Medan vissa sitter tajt i både byst och midja, vilket kan förvirra en kund. Eller att en kund går ner i storlek i en lösare passform och då får ett figurnära plagg och därför måste gå upp till kundens egentliga storlek när plagg testas inom den figurnära passformen. Kunder kan ha svårt att se design och passformsskillnader, och då ser plagg som likvärdiga där designern tänkt något annat. En del av problematiseringen kan vara att kunder lägger sig inom fel storlek i trikåplaggen, eftersom de är stretchiga och följsamma likt Keiser och Garners (2012) teori. Och att kunderna tar en lika för liten storlek i det vävda sortimentet vilket då ej går på eller upplevs obekvämt. I kombination av att vävda plagg och trikåplagg vanligen har olika storleksbenämningar och att problemet kan vara att kunden inte vet hur de förhåller sig i relation till varandra, utan översätter storlekarna på annat sätt en vad storlekstabeller beskriver. Vilket känns som en naturlig förklaring, eftersom flera av företagen i studien översatte de alphanumeriska storlekarna olika i förhållande till de numeriska storlekarna. 21

22 Enligt Laitala et. al. (2010) studie valde kunder att ej köpa plagg om den storlek de vanligtvis köper är för liten. Vilket betyder att Företaget kanske skulle öka i vinst om de valde att göra sina storlekar större, då de idag har mindre plaggmått en flera av företagen i studien. Detta skulle enligt Apagayis (2007) även resultera i nöjdare kunder. Dock kan en förstoring av storlekarna förvirra trogna kunder, för att undvika det kan Företaget införa större storlekar systematiskt och ej göra för stora förändringar direkt. Metoddiskussion Denna studie undersökte enbart den mest figurnära passformen, vilket ringade in vilka problemområden och avvikande plaggmått som finns på Företagets figurnära plagg. Men för att verifiera studien ytterligare hade man behövt ta in fler passformer och plaggtyper. Dock så har avsmalningen av marknadsanalysen gett resultat, vilket verifierade metoden som effektiv, eftersom den gav ett tydligt resultat fastän tiden var begränsad. I studien granskades enbart grundstorlek, vilket gjorde att passformsproblem och måttavvikelser hittades på grundstorlek. En granskning av Företagets gradering hade behövts för att se om det är något Företaget kan förbättra av de övriga storlekarna. Detta är dock något som kan göras efter att Företaget förbättrat passformen på grundstorleken och sedan kan en liknande analys av andra företags gradering och övriga storlekssystem utföras. När butikerna valdes till studien, valdes de utifrån att få en bred syn på passform. De hade istället kunnat väljas utifrån en konkurrensanalys, så att Företagets passform och storlekar hade jämförts med Företagets konkurrenter. Dock hade det varit svårt att hålla Företaget anonymt i det fallet, då mer information om Företaget hade behövts utlämnas i rapporten. I studiens litteraturstudie användes Laitala et. al. (2011), Chapman (2002) eller Apeagyeis (2007) undersökningar. Ett annat alternativ hade varit att göra egna intervjuer och tagit fram en egen mer vinklad grund till arbetet. Dock så hade en egen undersökning inte kunnat bli lika stor och pålitlig som de som nu användes i studien, vilket gör att arbetet känns mer tillförlitligt nu när deras studier används som grund. 22

23 Slutsats Slutsatsen av arbetet är att Företaget har mindre storlekar än flera av de jämförande företagen. Företagets främsta passformsproblem är kring bysten, då insnitt och skärningar ej är utförda korrekt. Detta bidrar till sämre passform och mindre plaggmått jämfört med de övriga företagen i studien. Jämförelsen mellan Företagets vävda plagg och trikåplagg var att midjevidden skiljde sig passformsmässigt. Dock så skulle arbetet och undersökningen behöva utökas innan Företaget bestämmer sig för att förstora sina storlekar eller ändra plaggmått. Till att börja med skulle jag uppmuntra Företaget till att förbättra passformen kring bysten och se över skillnaderna kring midjeviddsmåtten på vävda plagg respektive trikåplagg. 23

24 Slutord och förslag till framtida forskning Efter avslutad studie uppskattar jag att jag valde ta mig an Företagets förslag om att göra en passform och storleksanalys. Ämnet har varit väldigt intressant och lärorikt att fördjupa sig inom som blivande designtekniker. Arbetet skulle kunna utökas genom att analysera företagens gradering, då det skulle vara intressant att se hur företagen skiljer sig i de övriga storlekarna. En annan infallsvinkel som hade varit intressant att undersöka vore att istället för att efterlikna andra företags storlekssystem, analysera slutkonsument och ge optimerad passform och storlekssystem till sina kunder. Något som uppmärksammats under studien är bristen på underlag för hur plagg bör mätas för att ge optimal passformkontroll av plagg. Då jag under studien upptäckte att bystvidden ej mäts där bysten är som störst. Att fördjupa sig inom det ämnet hade varit intressant och gynnat branschen, eftersom måttlistor ofta görs på huvudkontor i Sverige och mycket av konstruktionen läggs hos leverantörer. 24

25 Källförteckning Apeagyei, Phoebe R (2007). Significance of body image among UK female fashion consumers: The cult of size zero, the skinny trend. International Journal of Fashion Design, Technology and Education. vol. 4 s Armstrong, Helen Joseph (2014). Patternmaking for fashion design. 5 uppl. ; international edition. Upper Saddle River: Pearson Education Chapman, Katy (2002). Sizing up fit issues, American Association of Textile Chemist & Coloris. vol. 2, pp Cubus (u.å.). Storleksguide damöverdelar. [ ] Flash (u.å.). Storleksguide. [ ] Gant (u.å). Storleksguide. [ ] Gill, Simeon. (2011) Improving garment fit and function through ease quantification. Journal of Fashion Marketing and Management. 2011; 15(2): Gill, Simoen. (2009). Determination of functional ease allowances using anthropometric measurement for application in pattern construction Thesis (PhD). Manchester Metropolitan University Gina Tricot (u.å.). Storleksguide. [ ] Glock, Ruth E. & Kunz, Grace I. (2005). Apparel manufacturing: sewn product analysis. 4 uppl. Upper Saddle River: Pearson/Prentice Hall H&M (u.å.). Storleksguide. [ ] Keiser, Sandra J. & Garner, Myrna B. (2012). Beyond design: the synergy of apparel product development. 3 uppl. New York: Fairchild Laitala, K., Grimstad Klepp, I. & Hauge, B. (2011). Materialised Ideals Sizes and Beauty, Culture Unbound: Journal of Current Cultural Research, vol. 3, pp Liechty, Elizabeth G., Pottberg, Della N. & Rasband, Judith. (2010). Fitting & pattern alteration: a multi-method approach to the art of style selection, fitting, and alteration. 2 uppl. New York: Fairchild Books Lindex (u.å.). Storleksguide. [ ] MQs (u.å.). Storleksguide. [ ] 25

26 Myers-Mcdevitt, Paula J. (2009). Complete guide to size specification and technical design. 2 uppl. New York: Fairchild Books Seppälä (u.å.). Storleksguide. [ ] Öberg, Inger & Ersman, Hervor (2010). Mönster och konstruktioner för damkläder. 5 uppl. Stockholm: Natur & kultur 26