BYGGNADSMATERIAL. Arkitekturteknik 2: VBMA05. Avd Byggnadsmaterial Universitetslektor Per Gunnar Burström

Transkript

1 Avd Byggnadsmaterial Universitetslektor Per Gunnar Burström Arkitekturteknik 2: BYGGNADSMATERIAL VBMA05 VT 2013 Postadress Avd Byggnadsmaterial, Box 118, LUND Besöksadress John Ericssons v. 1. Telefon dir vxl Telefax E-post Internet

2 1 ALLMÄNT Välkommen till kursen Arkitekturteknik 2: Byggnadsmaterial (3 hp). Undervisningen kommer att ske under läsperiod 3 VT Här beskrivs allt som du behöver veta om kursen. Om du under kursens gång har ytterligare frågor är du välkommen med dessa till Per Gunnar Burström (kursansvarig och föreläsare) (per_gunnar.burstrom@byggtek.lth.se). Examinator för kursen är Univ.lektor Katja Fridh (Katja.Fridh@byggtek.lth.se). SYFTE Kursens syfte är att ge grundläggande kunskaper om byggnadsmaterialens uppbyggnad och viktigaste egenskaper. MÅL Kunskap och förståelse För godkänd kurs skall du kunna identifiera de vanligaste byggnadsmaterialen känna till de flesta byggnadsmaterialens uppbyggnad, tillverkning och egenskaper samt förstå hur materialens egenskaper kan påverkas i samband med tillverkning och förädling Färdighet och förmåga För godkänd kurs skall du kunna identifiera och definiera viktiga krav som olika miljöer ställer på materialen göra rimliga materialval och bedöma konsekvenserna av dessa i olika miljöer och konstruktioner kommunicera med andra aktörer i byggprocessen med användning av relevanta termer och begrepp Värderingsförmåga och förhållningssätt För godkänd kurs skall du kunna bedöma hur byggnadsmaterialen påverkar miljö, arkitektonisk utformning, kretslopp i naturen samt resurshushållning (därför beskrivs även tillverkningsprocesserna översiktligt i kursen) LITTERATUR Burström, P G: Byggnadsmaterial, upplaga 2. (ISBN ) Studentlitteratur 2007 Boken kostar ca 550:- och säljs av KFS (Studiecentrum LTH). Den finns även hos flera nätbokhandlare (Adlibris.se, m.fl.). Som författare kan jag sälja boken till förlagspris (450:-) i samband med föreläsningarna (mycket tacksam för jämna pengar!). Ni kan också köpa boken begagnad. Det spelar ingen roll hur ni gör. Det absolut viktigaste är att ni når kursens mål!!! Kursen definieras i huvudsak av innehållet i läroboken där dock följande delar INTE ingår: Kap. 2 / Kap. 4.5 (sid ) / Kap / Kap (behandlas i AT 3) / Kap. 6 7 (delvis behandlat i AT 1) / Kap (sid ) / Kap / Kap. 14 / Kap / Kap / Kap. 22 / Kap. 23 (behandlas i AT 3) / Kap. 30. För att underlätta inlärningen finns instuderingsfrågor på kursens hemsida (se nedan).

3 2 FÖRELÄSNINGAR OCH LABORATIONER Ett detaljerat program för föreläsningarna finns i BILAGA 1. I kursen ingår 2 obligatoriska laborationer om totalt 8 timmar. Tidsschemat för laborationerna finns också i BILAGA 1. Innehållet beskrivs i BILAGA 2:1 2:4. Laborationerna utförs i V-huset där lokalernas placering framgår av BILAGA 3. GRUPPINDELNING FÖR LABORATIONER OCH STUDIEBESÖK För att kunna genomföra laborationerna görs en indelning i 6 grupper, A1 A6. I samband med kursstarten torsdag 24 januari kommer mer information. Det är viktigt att indelningen sker snarast möjligt och att den bibehålls hela läsperioden ut. EXAMINATION OCH SLUTBETYG Tentamen sker måndagen den 11 mars 2013 klockan i Gasquesalen, Kårhuset. Betygsskalan är Godkänd resp. Underkänd. För att få slutbetyg på kursen Arkitekturteknik 2: Byggnadsmaterial krävs att 1. du klarar tentamen (naturligtvis). 2. du genomför de båda obligatoriska laborationerna på ett tillfredsställande sätt Omtentamen (Obs! föranmälan) sker onsdag den 5 juni 2013 kl i V:O2 (V-huset) och fredag den 23 augusti 2013 kl i V:P2 (V-huset). KURSUTVÄRDERING Det är ett självklart mål för oss som utformar och genomför kursen att denna blir så bra som möjligt. Om du har synpunkter på något i kursen tar vi tacksamt emot dessa (muntligt eller skriftligt) under kursens gång. Ju tidigare vi får eventuella synpunkter desto snabbare kan vi försöka förbättra oss. En blankett för utvärdering finns i BILAGA 4, som du kan lämna in när du vill. I samband med tentamen den 11 mars går det också bra att lämna synpunkter. Dessutom görs även en CEQutvärdering. KURSENS HEMSIDA Som tidigare nämnts finns all information gällande kursen i detta PM. Viss övrig information om kursen läggs ut på kursens hemsida, se Lund den 11 januari 2013 Per Gunnar Burström E-post: per_gunnar.burstrom@byggtek.lth.se Tel.:

4 BILAGA 1 SCHEMA FÖR FÖRELÄSNINGAR OCH LABORATIONER (Med reservation för mindre förskjutningar) VECKA DATUM KL LOKAL ÄMNE KAP. 4 To A:B F A:C Introduktion till kursen i Byggnadsmaterial Ekologiska material Porositet och densitet Värmetransport i material Värmebehaglighet Värmeisoleringsmaterial Fukt i material To Mattehusets Annex: MA 5 Forts. Fukt i material Volymbeständighet (fukt- och temperaturbetingade rörelser) Trä F V-huset Laboration 1 (Grupp A1) & Lab. 2 (Grupp A2) A:C Betong Lättbetong Kursutvärdering i halvtid (se BILAGA 4) V-huset Laboration 1 (Grupp A3) & Lab. 2 (Grupp A4) V-huset Laboration 1 (Grupp A5) & Lab. 2 (Grupp A6) 8 To 21.2 F IKDC: Stora hörsalen A:C Puts- och murbruk Keramiska material (tegel, klinker, kakel mm) Kalksandsten Natursten Glas Plast Ytbehandlingsmaterial V-huset Laboration 1 (Grupp A2) & Lab. 2 (Grupp A1) 9 F A:C Skivmaterial Byggpapp, folier, fuktspärrar Golvmaterial Stål, aluminium och koppar V-huset Laboration 1 (Grupp A4) & Lab. 2 (Grupp A3) To A:B Beständighet och livslängd Materialens egenskaper vid höga temperaturer F A:C Repetition Frågor V-huset Laboration 1 (Grupp A6) & Lab. 2 (Grupp A5) 10 Pssst! Som du ju vet blir behållningen av föreläsningarna oändligt mycket större om du på kvällen innan åtminstone ögnar igenom de aktuella kapitlen! PGB

5 BILAGA 2:1 LABORATIONSPROGRAM SYFTE Laborationernas syfte är att fördjupa kunskaperna om ett antal viktiga delar i kursen. Laborationerna utförs enligt schemat i Bilaga 1 och följande laborationer skall genomföras: NR TEMA/INNEHÅLL HANDLEDARE LOKAL 1 Fysikaliska egenskaper hos byggnadsmaterial Yujing Li (yujing.li@byggtek.lth.se) Tel.: Rum 1416 (se Bilaga 3) 2 Betong Bo Johansson (bo.johansson@byggtek.lth.se) Tel.: Rum 1433 (se Bilaga 3) FÖRBEREDELSER För att laborationerna skall bli meningsfulla och lärorika måste först vissa avsnitt i kurslitteraturen läsas in. För att underlätta inlärningen finns till varje laboration 20 instuderingsfrågor, se nedan. Innan respektive laboration startar får du genomgå ett skriftligt prov, som omfattar 8 av dessa frågor. För att få delta i laborationen måste minst 6 av dessa frågor vara rätt besvarade. OBS! Kom i god tid så att laborationerna verkligen kan starta klockan (och kl den 21.2 för Lab.grupp A5 A6)! UTRUSTNING Till laborationerna tar du med kursprogrammet läroboken räknedosa papper, penna och linjal Till laboration nr 2 ( Betong ) rekommenderas även något oömma kläder och eventuellt en gjutform, se nedan. REDOGÖRELSE Ett protokoll utdelas vid laborationens början. Detta fylls i och bearbetas. Protokollet utgör redogörelse för laborationen och skall därför godkännas av assistenten vid laborationens slut. För att få slutbetyg i Arkitekturteknik 2 krävs (som tidigare nämnts) godkända redogörelser.

6 BILAGA 2:2 LABORATION 1: FYSIKALISKA EGENSKAPER HOS BYGGNADSMATERIAL Syfte Laborationens syfte är att ge kunskaper om hur man identifierar olika träslag mäta och med hjälp av erhållna värden beräkna några fysikaliska egenskaper hos byggnadsmaterialen med hjälp av beräknade materialegenskaper värdera materialens funktion i några olika användningsområden Innehåll 1. Identifiering av olika nordeuropeiska träslag. 2. Bestämning av fuktbetingad rörelse (svällning) hos gran. 3. Temperaturbetingade rörelser hos byggnadsmaterial. 4. Värmebehaglighet hos golvmaterial. Genomförande 1. Med hjälp av en identifieringsnyckel bestäms träslaget för 8 olika träbitar. 2. En helt torr bit av gran monteras i ett stativ med mätklocka. Träet fuktas upp samtidigt som den uppkomna svällningen mäts. Den kraft och spänning som uppstår om svällningen varit förhindrad beräknas för en golvbräda med tjocklek 25 mm och 1 m längd. 3. Längdökningen hos akrylplast ( plexiglas ) mäts i samband med uppvärmning. Med hjälp av erhållna mätvärden beräknas materialets längdutvidgningskoefficient (jfr även Tabell 8.1). 4. Värmebehagligheten bestäms för 4 olika golvmaterial (se även Figur 11.5). Egenskapen bestäms med hjälp av en subjektiv och en objektiv metod. Förberedelser Läs följande avsnitt i kurslitteraturen: texten på sidorna och 105 i Kapitel 6 (repetition från kursen Arkitekturteknik 1) Kapitel 8, 11.4, , och 28 Instuderingsfrågor till laboration Fysikaliska egenskaper 1. Vad menas med begreppen normalspänning och töjning. 2. Vad menas med en arbetslinje? Nämn ett annat namn för detta samband. 3. Beskriv innehållet i Hooke s lag. Definiera även ingående storheter. 4. Definiera begreppet längdutvidgningskoefficient.

7 BILAGA 2:3 5. Vilken typ av material har mycket stor längdutvidgningskoefficient? 6. Hur kan man beräkna ett materials längdändring i samband med en temperaturändring? 7. Vilken typ av material har stora fuktbetingade rörelser? 8. Träs egenskaper brukar alltid relateras till 3 olika huvudriktningar. Visa dessa i en figur! 9. Vilka materialegenskaper är viktiga att känna till för att kunna bedöma ett golvmaterials värmebehaglighet? 10. Beskriv hur en trädstam är uppbyggd. Märk ut 5 väsentliga delar. 11. Vad menas med träs fibermättnadspunkt? Vad är det som orsakar att denna är så tydlig? 12. Varför är det viktigt att välja rätt fuktkvot vid inbyggnad av trä i en byggnad? 13. Hur definierar man densitet för trä? 14. Hur påverkas träets hållfasthet av densitet och fuktinnehåll? 15. Nämn 5 viktiga krav som kan ställas på golvmaterial. 16. Hur är lamellparkett uppbyggd? Varför används denna uppbyggnad? 17. Hur är linoleum uppbyggd? Vilka problem kan finnas i samband med användning av linoleummattor? 18. Vad består ett laminatgolv av? 19. Vilka principiella skillnader i egenskaper finns mellan kakel- och klinkerplattor? 20. Vad är cementmosaik? Nämn ett annat namn för detta golvmaterial. LABORATION 2: BETONG Syfte Laborationens syfte är att ge kunskaper om de delmaterial som kan användas i betong och hur dessa påverkar betongens egenskaper insikt om betonggjutningens ABC och om hur olika ytstrukturer kan skapas Innehåll 1. Delmaterial till betong. 2. Blandning av betong. Den färska betongens egenskaper. 3. Betonggjutning. 4. Provning av den hårdnade betongens hållfasthet.

8 Genomförande BILAGA 2:4 1. Delmaterialen visas och deras egenskaper beskrivs. Materialens inverkan på den hårdnade betongens egenskaper diskuteras. 2. Delmaterialen vägs upp och blandas. Den färska betongens konsistens bestäms med sättmått. I en del av betongvolymen blandas flyttillsatsmedel. Utbredningsmåttet (Figur 12.13) bestäms. Betongkuber gjuts för senare bestämning av tryckhållfastheten. 3. Bestämning av betongens hållfasthet demonstreras med hjälp av tryckprovning. Härdningstidens inverkan på hållfastheten diskuteras. Förberedelser 1. Läs följande kapitel: , , , 12.8 samt sidorna i läroboken. 2. Ni kommer att själva få gjuta betong. I samband med gjutningarna är det lämpligt att ni jobbar i mindre grupper om ca 3 studenter. Förbered gärna material som kan läggas in i formen för att skapa egna gjutytor. 3. Om ni vill går det bra att ta med egna formar med en volym om maximalt ca 5 liter. Tag gärna kontakt med laborationshandledaren (se ovan) någon dag innan laborationen om ni har frågor. Instuderingsfrågor till laboration Betong 1. Vilka är beståndsdelarna i betong? 2. Definiera vattencementtalet. Nämn 2 egenskaper som påverkas kraftigt av storleken på vct. 3. Vad betyder begreppet hydraulisk i samband med cement? 4. Av vilka råmaterial tillverkas portlandcement? 5. Vad är ett s.k. Anläggningscement? 6. Vad är vitcement? 7. Vad är en siktkurva? 8. Vad är sand resp. fingrus? 9. Vad är makadam resp. singel? 10. När kan flyttillsatsmedel vara lämpliga att använda i betong? 11. Vad är tillsatsmaterial? Ge 2 exempel på sådana. 12. Vad är ett sättmått? Hur bestäms detta? 13. Hur bestäms en betongs utbredningsmått? För vilken typ av betong bestäms detta? 14. Vilka olika typer av separation kan uppstå i betong? 15. Beskriv principiellt vad som händer vid betongens hårdnande. 16. Vilka 3 typer av angrepp skapar de största problemen i Sverige gällande betongens beständighet? 17. Beskriv mekanismen vid armeringskorrosion i betong. 18. Vad är en gjutyta? Vad består denna i huvudsak av? 19. Vad innebär friläggning av betongytor? 20. Hur kan man skapa färgad betong? Nämn 2 faktorer som måste beaktas gällande pigmenten som används.

9 LOKALERNAS PLACERING I V-HUSET BILAGA 3

10 BILAGA 4 KURSUTVÄRDERING Arkitekturteknik 2: Byggnadsmaterial för A12 VT 13 Man lär så länge man har elever... Vi är mycket tacksamma om Du nedan vill ge Dina synpunkter på kursen. Använd graderingen 1 = mycket dålig... 5 = mycket bra. TACK FÖR DIN MEDVERKAN! /Per Gunnar 1. Hur var föreläsningarna? Kommentarer: 2. Hur var laborationerna? a) Fysikaliska egenskaper (trä och fukt, längdutvidgn., värmebehag.,...) b) Betong (ballast, gjutning, provning av tryckhållfasthet) Kommentarer: 3. Hur var kurslitteraturen? Hur har administrationen/organisationen kring AT 2 fungerat? Vad tycker Du om formen för tentamen? Har Teknik-kursens mål nåtts? (Se sidan 1 i Kursprogrammet) Ditt sammanfattande omdöme om AT 2: Byggnadsmaterial VT 13? Borde kursen i Arkitekturteknik 2 utformas och genomföras på annat sätt? Förslag? Jag tillhör årskurs A12 och Ateljé 1 alt. A och Ateljé 1 PGB P.S. Fortsätt gärna att skriva fler synpunkter på baksidan!