Sandra Fronda, Denise Norberg, Helmi Alsharif YHED1508TL. Trötthet i trafiken

Transkript

1 Trötthet i trafiken 1

2 Innehållsförteckning Sida 3: Inledning Sida 4: Hur påverkas kroppen av trötthet Sida 5: Planera din sömn och körning Sida 6: Riskgrupper och forskning om trötthet Sida 7: Vad gör samhället för trötthet i trafiken? Sida 8: Man får aldrig en sista varning Sida 9 och 10: Trötthet vid ratten är ett lagbrott Sida 11: Yrkesförare, körtider, vilotider Sida 12: Dygnsvila Sida 13: Lag om straff Sida 14: Sammanfattning Sida 15: Källförteckning Sida 16: Bilaga 1 2

3 Inledning Vi fick i uppdrag att undersöka trötthetsrelaterade olyckor i trafiken. Vi visste att trötthet är vanligt förekommande hos förare, dock inte vilken utsträckning det rörde sig om och hur farligt det är. Det här arbetet handlar om hur vi människor påverkas av trötthet, vilka grupper som är mest utsatta och vad samhället gör för att minska olycksriskerna i trafiken kring trötthet. Målet med detta arbete är att upplysa om risker och konsekvenser vid trötthet i trafiken. Att få fler att bli medvetna om riskerna och känna igen sina signaler för trötthet innan man sätter sig bakom ratten. 3

4 Hur påverkas kroppen vid trötthet? Trötthet kan bero på att du sovit lite, sovit dåligt på grund av till exempel snarkningar eller andningsuppehåll, sömnapné eller andra sjukdomar eller någon brist i kroppen eller varit vaken länge. En natt utan sömn eller 24 vakna timmar räknas som 0.8 promille om du är ute och kör trött. En anledning varför unga oftare råkar ut för den här typen av olyckor är för att de måste fokusera och anstränga sig hela tiden när de kör när de är nybörjare till skillnad från vana förare som kan köra på autopilot. Riskerna som kommer med sömnbrist är många och här kommer några exempel: sämre koncentration, svårare att koordinera, det tar längre tid att uppfatta saker eller så missar man dem helt, dålig beslutsfattningsförmåga, sämre reaktion, dåliga reflexer och svårare att hålla en jämn kurs och hastighet. Signaler på att man är trött vilka man kan försöka uppmärksamma speciellt när man kör är att man får suddig blick, problem att koncentrera sig och tänka klart, känner sig kall och frusen, torr mun, gäspar ofta, huvudet känns tungt, överreaktioner, synvillor och illusioner och svårt att hålla ögonen öppna. Forskning & Framsteg: I och med att vårt samhälle idag är igång 24 timmar om dygnet så blir det mer trötthetsrelaterade olyckor. 4

5 Planera din sömn och körning Att vara trött när man kör behöver inte vara farligt, beroende på i vilket stadium av trötthet du befinner dig i. Därför är det viktigt att planera sin körning efter sin förmåga. Varningstecken på trötthet Lätt: Gäspningar och behöva anstränga sig till koncentration. Man är inte alls nära på att sluta ögonlocken. Medelstark: Grus i ögonen och tunga ögonlock. Starkare ansträngning till koncentration. Stark: Mycket tunga ögonlock, minnesluckor och sämre reaktions förmåga. Extrem: Nickar ständigt till och kämpar för att hålla sig vaken. Att köra trött skiljer sig åt beroende på vilken trötthet du befinner dig i. En vuxen människa behöver i snitt 7 timmars god sömn per natt. Tröttheten kan infinna sig olika Att sätta sig i sitt fordon och köra 5 timmar i sträck, ganska direkt efter att du vaknat, är i regel inte farligt om du har haft en bra och tillräcklig sömn under natten. Din djupare trötthet kommer förmodligen inte att uppträda förens efter dessa 5 timmars färd. Att däremot sätta sig och köra 5 timmar i sträck efter att redan ha varit vaken i många timmar eller haft en otillräcklig sömn under natten, kan vara farligt redan vid första timmen av resan. Många yrkesförare kör flera timmar i sträck men även många familjer och människor som exempelvis ska ta sig hem ifrån en semester som innebär många timmars körning. Man bör därför planera sin körning så nära inpå efter sin goda sömn som möjligt och helst avstå från körningen helt och hållet om bristen på sömn är hög. Man måste komma ihåg att fokuseringen som förare är lika viktig från första sekunden som man startar bilen tills sista sekunden som bilen är parkerad och avstängd. Om man ändå ger sig ut på vägarna med extrem trötthet så är en 30 minuters tupplur det bästa botemedlet. Att gå ut och sträcka på sig, ta en paus med frisk luft eller dricka en kopp kaffe är också alternativ, men dessa hjälpmedel varar endast för en kort stund framöver. Trötthet skördar många offer Uppskattningsvis så visar studier på att 4 av 10 förare kör eller har kört allvarligt trötta någon gång. Ca människor sätter sig starkt påverkade utav trötthet bakom ratten, varje dag. 20 % av alla trafikolyckor i Sverige är trötthets relaterade, av dessa så omkommer ca 50 personer om året. Singelolyckor är den vanligaste trötthetsrelaterade olyckan. Trötthets relaterade olyckor sker mestadels på motorvägar, vägar med breda körfält och vägar. Natten fångar flest offer, mellan klockslaget på sen natten så är risken störst att somna bakom ratten och det är också då som flest olyckor sker. Risken att råka ut för en singelolycka är 12 gånger högre på natten än på dagen på grund av trötthet. 5

6 Nästan alla förare är medvetna om att de är trötta när dem kör, vilket innebär otroligt riskabla risker men trots detta så kör dem ändå. Vilka riskerar att råka ut för trötthet i högre grad än andra? Alla kan råka ut för att somna vid ratten om man inte tar sin trötthet på allvar. Men dem som enligt forskning och statistik riskerar att råka ut för allvarlig trötthet i högre grad än andra är yrkesförare och unga förare mellan år, speciellt män. Trots att det finns vissa människor som tillhör högre riskgrupper att råka ut för dessa olyckor så riskerar även folk som arbetar skift och natt att råka ut för allvarligare trötthets olyckor på grund av att dem kör på tider av dygnet som är menade för människor att sova på. Unga mellan år tillhör riskgrupp 1 i trötthets relaterade olyckor. Enligt forskning tror man att detta beror på lite olika faktorer. Så som sömnbrist på grund utav slarviga och oregelbundna sömnvanor, de överskattar sin förmåga av vad dem klarar av och har dålig insikt i sina begränsningar. Det finns även meningar som talar för att unga kör sämre än äldre vid allvarlig trötthet, på grund av mindre erfarenhet. Medicinska grupper tillhör också en riskgrupp för att råka ut för olycka. Den som lider av sömnapné och narkolepsi löper stor risk för att somna bakom ratten. Men även en del mediciner och värktabletter kan påverka. Sömntabletter är ett allt mer vanligt brukande i dagens samhälle och trots att man haft en god natts sömn på dessa och skall köra bil förrän på morgonen efter så finns det biverkningar kvar som kan orsaka djupare och omedveten trötthet. Forskningen om trötthet Forskningen om trötthet startade i början utav 2000-talet för Sverige, i samband med detta så frästes dem första räfflorna i asfalten. USA, England och Australien ligger långt före oss i lagstiftningen om detta, men det är också från dessa länder som vi kunnat skapa oss mycket fakta. Man vill framförallt nå ut med kunskapen om trötthet till alla förare, för att förhindra människorna att sätta sig farligt trötta framför ratten. Forskningen om trötthet sträcker dock speciellt ut sin kunskap till ny kommande förare. Tröttheten har blivit ett så pass stort problem att den är obligatorisk att undervisa i riskutbildning del 1. Där tanken är att våra framtida förare skall få en stor kunskap och förståelse i hur farligt det är att köra trött. Trafikverket jobbar med att de allra flesta vägar skall ha frästa räfflor i asfalten, det innebär ett varningstecken för att kunna få förare som somnat bakom ratten att eventuellt vakna till. Dem arbetar även med framtida planeringar om att fler säkra rastplatser ska uppkomma längs vägarna för att förare skall kunna åka in och ta sig en tupplur eller paus i sin bilkörning. Volvo är en av biltillverkarna som har uppfunnit driver alert. Detta är en kamera som sitter vid vindrutan och mäter av förarens och fordonets rörelser. Om kameran börjar känna att kontrollen över fordonet blir allt mer vingligt och ojämnt så tjuter en ljud signal i bilen, denna tystnar inte förens bilen är under stadig kontroll igen. 6

7 Vad gör samhället för att minska riskerna och uppkomsten av trötthets olyckor? Trafikforskaren Anna Anund, vid VTI, anser att det är viktigt att informera mer om trötthet i trafiken, speciellt ungdomar. Hon tycker också att det skulle finnas mer parkeringsplatser, rastplatser. Räfflor i vägen tycker hon också är viktigt och de är väldigt vanligt på våra vägar redan. De hjälper upp till 50 % mot olyckor jämfört med vägar utan räfflor. De gör att bilen däck vibrerar och låter när bilen hamnar för långt ut, eller in, på vägen. Saab har utvecklat ett system med kameror som uppmärksammar förarens huvud och ögonrörelser. Det fungerar som så att om förarens blick inte är mitt för framrutan så börjar en klocka räkna och om föraren inte tittar tillbaka på två sekunder så ljuder en signal. Händer inget efter tonen heller så skickar bromssystemet en snabb bromspuls. Volvo håller på med en prototyp som använder sig av en kamera som registrerar hur föraren blinkar och då kan den upptäcka trötthet eftersom en trött förare blinkar långsammare och har ögonen stängda länge än en pigg förare. De jobbar också med vilka varningssignaler som sedan ska ges som föraren upptäcks vara trött. Volvo funderar på vilka varningssignaler prototypsystem ska använder sig av som till exempel ljudsignaler, vibration i sätet eller ljussignaler. Oron är att föraren använder varningen som en väckarklocka istället för att ta varningarna på allvar eller att de sätter sig och kör trötta eftersom de litar på att bilen väcker dem. Trafikforskaren Mats Björkman har undersökt och kommit fram till att när trötta eller alkoholpåverkade personer kör så vrider de mer sällan på ratten men med större rörelser, vilket gör att de vinglar på vägen. Genom att undersöka det här tecknet på trötthet så skulle man enkelt sätta i en givare i ratten som mäter när föraren inte borde köra på grund av trötthet. Ännu ett system håller på att utvecklas som kallas Fit for duty vilket kan användas på samma sätt som alkolås. Det går ut på att du ska följa en punkt på en display och då mätas ögonrörelserna. Det ska inte gå att lura systemet att man är piggare än man är. Noggrannheten ligger på över 80 % och om den anpassas till en individ kan det bli ännu bättre. Än så länge är tanken att det här systemet ska användas för yrkesförare men att i framtiden så kan det komma att finnas tillgängligt för alla. Länsförsäkringar Företagsmotor i samarbete med KrePart och Institutet för Psykosocial Medicin, Karolinska Institutet, har tagit fram Zzztickan. Det är en liten broschyr som kan användas som vägledning för att se hur vaken du är. Man ställer in timmarna man varit vaken i ett litet fönster, sen följer man en kurva till man möter nutid därefter följer man en röd linje och får den aktuella statusen. (Se bilaga 1) 7

8 Man får aldrig en sista varning Innan sömnen slår till får man aldrig en sista varning. Vi vet aldrig i vilket ögonblick vi somnar. För ens egen skull och för konsekvensernas skull så ska man alltid ta sig en tanke innan man bestämmer sig för att sätta sig bakom ratten. Att möta en förare som somnat bakom ratten är mycket farligare än att möta en berusad förare. Du som somnat bakom ratten kanske inte märker det fören det är försent. Trots att singelolyckor är den vanligast förekommande olyckan så kan risken att köra på ett barn eller en annan människa som befinner sig på vägen eller i ett annat fordon vara lika stort. Kan man leva med det eller är det bättre att avstå? - Stina Skybjer är en förare som en gång somnade bakom ratten och har gett ut sin historia för att varna andra Femhundra meter från hemmet somnade hon bakom ratten och totalkraschade sin bil, en Volvo S80. Stina berättar: Just den där morgonen kände jag mig riktigt trött och stannade två gånger på vägen, gick ur bilen. Jag öppnade rutan, åt frukt och trodde verkligen att jag skulle klara det. Jag hade bara några minuter kvar innan jag skulle vara hemma när jag passerade ett backkrön och var på väg ner i svackan mot en kurva. Sen vet jag inget mer än att jag vaknade av kraschen mot ett stenskravel vid sidan av vägen. Stinas berättelse är ett tydligt exempel på att man inte behöver köra långt med trötthet innan det är farligt. Många tror sig klara av hela resan hem med sin starka trötthet, men som i Stinas fall och många andra situationer så har forskning visat på att de flesta trötthets olyckor sker nära hemmet. Anledningen till detta är med största sannolikhet att de flesta förare slappnar av framför ratten ju närmare sitt hem man kommer. 8

9 Jämförelse mellan yrkesförare och privatpersoner Nedanstående diagram jämför hur privata- och yrkesförare agerar för att minska sömntrötthet. Riskgrupper Riskgrupperna är framförallt unga förare som är mindre erfarna, skiftarbetar, förare med sömnstörningar och yrkesförare. Yrkesförargrupp En trött förare är en farlig person för allmänhet. Yrkesförartrötthet orsakar var femte singelolyckor bland yrkesförare. Det är bara ett fåtal yrkesförare som uppger att de kan bli trötta under arbetstiden eller utmattade på långa resor, medan antalet är mycket större i verkligheten. Under de senaste 25 åren har andelen personer med oregelbundna arbetstider ökat i både Sverige och i hela EU område. Sex procent av arbetskraften jobbar av och till med nattskift och en tredjedel har udda arbetstider, medan färre och färre människor har kontorstider d.v.s. 09:00 17:00 på vardagar eftersom att vi närmar oss det ständigt tillgängliga 24-timmerssamhället. Under senare år har arbetstiderna blivit tuffare i många branscher, många anställningar är tillfälliga och arbetstillgänglighet varierar kraftigt från dag till dag framförallt för bussförare. Ett skräckexempel på detta är de scheman som gällde för busschaufförer i Uppsala, då bussförare t.ex. jobbar fem timmar på morgon, tre timmar ledighet och fem timmar ytterligare jobb under eftermiddagen, vilket kallas för delad tjänst. Hela dagen förloras utan att man hinner vila, träffa familjen eller ha någon form av socialt liv på just tre timmar. Det har inte varit speciellt bättre för de som har skiftarbete, då man har olika jobbtider varje dag/ vecka utan att det ta hänsyn till vår biologisk klocka och dessvärre att man växlar på arbetstiderna så fort man vänjer sig vid dem. Man måste ta trötthet på djupaste allvar och inse att den är ett verkligt hot mot oss i vår vardag som yrkesförare med tanke på att yrkesförare handskas med människor i nöd, fatta snabba beslut eller lotsa ett tungt fordon genom tätbebyggelse och kan därför sätta sitt- och människornas liv i närheten i stort fara. För att hindra att man utsättas för stora risker, bland annat vad gäller trötthet, finns regler om kör och vilotid. 9

10 Arbetstidsregler vid vägtransporter För att man ska vara pigg och inte uttröttad finns det regler som bestämmer hur länge man ska köra samt hur lång tid man måste vara ledig mellan körpassen. Dessa bestämmelser finns för att höja trafiksäkerhet. I Sverige finns det fem lagstiftningar som reglera arbetstider för de olika arbetsbranscherna. 1. Allmän arbetstidslagen Den berör arbeten som polis, lärare, läkare etc. där det krävs att arbetstider skall vara 40 timmer/ veckan, personalen måste ha rast efter max 5 timmers arbete och en del stiftelser till. 2. Vägarbetstidslagen: Lag om arbetstid vid visst vägtransportarbete 3. EU:s Kör och vilotids regler: Europaparlamentets och rådets förordning EG som gäller för de flesta förare av tunga lastbilar när de kör inom EU även EES-länder. 4. AETR:s kör- och vilotidsregler. 5. Förordning som vilotider vid vissa vägtransporter inom landet som bland annat gäller för taxibilar och lätt lastbilar. Körtider, raster och vilotider Iden här delen finns olika definitioner som är viktiga att känna till när det gäller körtid, raster och vilotider. Definitioner I bestämmelserna som kör- och vilotider används olika begrepp. De vanligaste definitioner Vecka: måndag kl söndag kl Förare: Den som kör fordonet eller den som följer med i tjänsten för att vid behov köra. Vila: sammanhängande tidsperiod på mer än tre timmer då föraren fritt förfogar över sin tid. Annat arbete: Allt annat arbete för samma eller en annan arbetsgivare inom eller utom transportområdet, till exempel säkerhetskontroll, tankning, tvättning, lastning och lösning. Körtid: tid som registreras som körning i färdskrivare eller manuellt av föraren då utrustningen tillfälligt är ur funktion. Förare får köra högst 9 timmar mellan två perioder av dygnsvilla. Två gånger per vecka får köra högst 10 timmar. Förare får köra högst 56 timmar under en vecka. Förare får köra högst 90 timmar under två veckor. Körpass: förare får köra 4.5 timmar i ett sträck, därefter måste förare ta en rast. Rast: Minst 45 minuters sammanhängande rast ska tas under eller efter en körperiod. Rasten kan tas ut i sin helhet eller delas i två delar. Den första delen måste då vara minst 15 minuter och den andra delen som ska ligga sist, måste vara minst 30 minuter. Efter totala minst 45 munters rast påbörjas alltid en ny körperiod på högst 4:30 timmar 10

11 Dygnsvila: tidsperiod då föraren fritt förfogar över sin tid och som kan vara normal dygnsvila eller reducerad dygnsvila. Normal dygnsvilla: det kan vara minst 11 timmar under en 24-timmarsperiod. Reducerad dygnsvila: det kan vara minst 9 timmar under 24-timmarsperiod. Denna minskning av dygnsvilan får ske högst 3 gånger mellan två veckovila. Veckovila: En normal veckovila är 45 timmar i följd. En reducerad veckovila 24 timmar i följd. 11

12 Efter en reducerad veckovila ska du kompenseras med minst lika många timmar senast i slutet av den tredje veckan efter avkortning. Vad säger lagen om trötthet i trafiken? Lagen är sträng mot körning under trötthetspåverkan. den jämställer trötthet med droger då den förbjuder föraren att köra om den på grund av sjukdom, uttröttning, påverkan av alkohol osv. inte kan föra fordonet på ett säkert sätt. Reaktionstiden och prestationsförmåga när du varit vaken timmar är lika försämrad som om man hade 0.8 promille alkohol i blodet. Detta tyder på hur allvarligt det är att köra fordonet under trötthetspåverkan. Trafikförordning TrF 1998:1 276 bestämmelse för trafik med fordon tredje kapital första paragraf. 1 Fordon får inte föras av den som på grund av sjukdom, uttröttning påverkan av alkohol, andra stimulerande eller bedövande ämnen eller av andra skäl inte kan föra fordonet på ett betryggande sätt. Lag om straff för vissa trafikbrott Trafikförordningen är inte straffsanktionerad i denna del men sätter en ram. Den handlinsregel som kan användas vid misstänkt vårdlöshet i trafiken finns i trafikförordning enligt 1 trafikbrotslagen (TBL, SFS 1951:649). 1 Brister vägtrafikant, den som för spårvagn eller den som någon annanstans än på väg för motordrivet fordon i väsentlig mån i den omsorg och varsamhet som till förekommande av trafikolycka betingas av omständigheterna, döms för vårdslöshet i trafik till dagsböter. Om någon vid förande av motordrivet fordon eller spårvagn gör sig skyldig till grov oaktsamhet eller visar uppenbar likgiltighet för andra människors liv eller egendom, döms för grov vårdslöshet i trafik till fängelse i högst två år. Det kan nämnas att grunden som TBL byggs på är att peka förare av fordon under uttrötthet tillstånd ut som ett sådant medvetet Rikstagande (om man är medveten om sin trötthet) som typiskt sett kan leda till ansvar för vårdlöshet i trafiken. Sammanfattning Med detta arbete har vi kommit fram till att trötthet i trafiken är väldigt vanligt och riskfyllt. De som råkar ut för denna typ av trötthets olycka är den som sätter sig och kör trots sitt tillstånd av trötthet. Man får en förståelse i att det är lika riskfyllt att köra en kortare sträcka som en längre sträcka om man är påverkad utav stark trötthet. Trötthet kan ofta komma smygande vilket gör det extra farligt i trafiken. Man släpper kontrollen mer ju närmare sitt mål man kommer och många olyckor sker just i slutskedet utav resan. Det är ett lagbrott att somna bakom ratten och bedöms som vårdslöshet i trafiken. Det är få som blir dömda för detta brott för att det är svårt att bevisa att personen somnat vid ratten. Konsekvensen blir att man dessutom kan skada sig själv allvarligt likväl som andra oskyldiga trafikanter. 12

13 Forskningen går framåt hela tiden och utvecklar system som ska upptäcka och förhindra sömn vid ratten. Även lagen arbetar med att hitta tydligare bevis mot förare som slocknat bakom ratten. Vi ska komma ihåg att oavsett vilket system eller varningar som används är det föraren som behöver vara informerad och själv ta ansvara. 13

14 Källförteckning Böcker Trafikförfattningar 2014/15 av Norstedets juridik Körkortsboken av STR Om trötthet av forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap Trafikens grunder av STR Var vaken mot trötthet i trafiken av Länsförsäkringar Yrkesföraren av STR Tungboken av STR Material från nätet (Uttröttning vad säger lagen) (Trötta förare ska stoppas med nya metoder) (Trötthet i trafiken av Monika Martinson) Transportstyrelsen.se Vibilagare.se 14

15 Bilaga 1 15