Kallelse Sammanträdesdatum

Transkript

1 Kallelse Sammanträdesdatum Plats Stadshuset, plan 3, Hamnen Tid Torsdagen den 30 juni klockan 10:00-18:00 Ledamöter Morgan Persson (UP) Ordförande Ove Wiktorsson (C) Vice ordförande Mats Frisell (S) Ulrika Winblad (S) Kerstin Petersson (L) Maria Kjellberg (MP) Charlotta Windeman (M) Morgan Persson (UP) Ordförande Jonatan Engström Sekreterare SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON vx FAX E-POST HEMSIDA

2 Kallelse Sammanträdesdatum Dagordning Förslag till beslut 1 Upprop 2 Val av justerare Utses 3 Tillkommande och utgående ärenden Fastställs Ärenden till kommunstyrelsen 4 KS2015/ Mellankommunal kustplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla Föredragande: TorBjörn Nilsson Kl. 10:00-10:10 5 KS2016/ Grokareby 3:31, Ansökan om detaljplan för enbostadshus i grupp Föredragande: Britt-Inger Rydh Kl. 10:10-10:15 6 KS2016/ Lasarettet 1, Ansökan om detaljplan för sjukhus Föredragande: Britt-Inger Rydh Kl. 10:15-10:20 7 KS2016/ Marstrand 82:22, Ansökan om detaljplan för affärsverksamhet och bageri Föredragande: Britt-Inger Rydh Kl. 10:20-10:25 8 KS2016/ Brunnefjäll 1:3, Ansökan om detaljplan för bostäder Föredragande: Britt-Inger Rydh Kl. 10:25-10:35 9 KS2015/2315 Rollsbo 1:32, återtagande av planuppdrag Kl. 10:35-10:40 Enligt förvaltningen Förslag till kommunstyrelsen Enligt förvaltningen Förslag till kommunstyrelsen Enligt förvaltningen Förslag till kommunstyrelsen Enligt förvaltningen Förslag till kommunstyrelsen Enligt förvaltningen Förslag till kommunstyrelsen Förslag till kommunstyrelsen SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET

3 Kallelse Sammanträdesdatum KS2016/ Svar på förfrågan om direktanvisning Solberga- Hammar 1:3 Föredragande: Anneli Skoglund och Britt- Inger Rydh Kl. 10:40-10:55 11 KS2016/ Solberga-Hammar 1:3, Ansökan om detaljplan för livsmedelsbutik 12 KS2016/ Exploateringsavtal Klocktornet 35 Föredragande: Anneli Skoglund Kl. 10:55-11:05 13 KS2014/ Detaljplan för Klocktornet 35 - beslut om antagande Föredragande: Emelié Karlsson Kl. 11:05-11:10 14 KS2015/ Markanvisningsavtal, genomförande av detaljplanen Disekulla med skolområde, Diseröd 1:1 Föredragande: Kristina Johansson Kl. 11:10-11:20 15 KS2012/ Marköverlåtelseavtal för genomförande av Detaljplanen för Diseröd 1:1 Centrumtomten Föredragande: Kristina Johansson Kl. 11:20-11:30 16 KS2013/ Alternativ utbyggnadsmodell för VA Föredragande: Johan Emanuelsson Kl. 11:30-12:00 Enligt förvaltningen Förslag till kommunstyrelsen Enligt förvaltningen Förslag till kommunstyrelsen Enligt förvaltningen Förslag till kommunfullmäktige Enligt förvaltningen Förslag till kommunfullmäktige Enligt förvaltningen Förslag till kommunstyrelsen Enligt förvaltningen Förslag till kommunstyrelsen Enligt förvaltningen Förslag till kommunfullmäktige Lunch Kl. 12:00-13:00 SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET

4 Kallelse Sammanträdesdatum KS2010/ Överenskommelse om fastighetsreglering kv 1 Kongahälla Föredragande: Anders Bergquist Kl. 13:00-13:05 18 KS2010/ Överenskommelse om fastighetsreglering för kv 15, Kongahälla Föredragande: Anders Bergquist Kl. 13:05-13:10 19 KS2010/ Tilläggsavtal (3) med Riksbyggen Ekonomisk Förening gällande kv 4 o 5.1 Kongahälla Föredragande: Anders Bergquist Kl. 13:10-13:15 20 KS2010/ Försäljning av del av Komarken 1:1- Parkeringsyta norr om kv 15 Kongahälla Föredragande: Anders Bergquist Kl. 13:15-13:20 Enligt förvaltningen Förslag till kommunfullmäktige Enligt förvaltningen Förslag till kommunfullmäktige Enligt förvaltningen Förslag till kommunstyrelsen Enligt förvaltningen Förslag till kommunfullmäktige Ärenden som stannar i utskottet 21 KS2015/ Marstrand 6:79, friköp bostadsarrende Föredragande: Johanna Augustsson Kl. 13:20-13:25 22 KS2016/ Direktanvisning av mark inom detaljplan för Västerhöjden i Kärna Föredragande: Daniel Markänger Kl. 13:25-13:35 23 Information om produktionsplan Föredragande: Emma Segesten och Åsa Berglie Kl. 13:35-13:50 Enligt förvaltningen Beslut Enligt förvaltningen Beslut Antecknas SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET

5 Kallelse Sammanträdesdatum Projektuppföljning Kongahälla Föredragande: Anders Lager Kl. 13:50-14:00 25 Projektuppföljning VA-verket Föredragande: Maria Sondell Kl. 14:00-14:10 26 Projektuppföljning Resecentrum Föredragande: Pernilla Esping Kl. 14:10-14:20 27 Information om uppdrag för enklare utredning om möjlig exploatering av Gunnarsdal/Mittsund Föredragande: Jenny Adler Kl. 14:20-14:30 Antecknas Antecknas Antecknas Antecknas Kaffe Kl. 14:30-14:40 Ärenden till kommunstyrelsen 28 KS2016/ Inriktningsbeslut parkeringslösning och förskola/skola Marstrand Föredragande: Jenny Adler, Martin Hollertz Kl. 14:40-15:00 29 KS2016/ Förslag om att sälja gatubelysningen från Kungälv kommun till Kungälv Energi Föredragande: Martin Hollertz Kl. 15:00-15:10 Enligt förvaltningen Förslag till kommunstyrelsen Enligt förvaltningen Förslag till kommunfullmäktige Ärenden som stannar i utskottet 30 Information om Aleklätten Föredragande: Jenny Adler 15:10-15:20 Antecknas SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET

6 Kallelse Sammanträdesdatum Information utifrån årshjul: Underhåll på trygg och säker nivå Servicesektorn läget i sektorn Planerade arbeten och underhåll, fastighetsservice Bemanningsenheten Föredragande: Anders Holm, Jonas Andervik, Marie Källvik Nilsson Antecknas Kl. 15:20-15:50 32 Inkomna skrivelser till samhällsbyggnadsutskottet Antecknas 33 Extra utskottssammanträde i september Beslut 34 Dialog om budgetåterhållsamhet Antecknas SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET

7 Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn TorBjörn Nilsson Mellankommunal kustplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla Dnr KS2015/ Sammanfattning Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) utarbetade under 2015 ett förslag till mellankommunalt samarbete rörande kustplanering för GR:s kustkommuner samt Orust och Uddevalla. Förslaget sändes på remiss hösten 2015 och behandlades av kommunstyrelsen. Nu har GR gjort en viss omarbetning av förslaget och förtydligat kommunernas medfinansiering och deltagande, inför en ansökan om kompletterande stöd som GR ska lämna in till Västra Götalandsregionen. Havs- och vattenmyndigheten har redan beviljat 3 miljoner kronor som stöd i detta arbete. Samtliga kommuner i området har svarat positivt på den tidigare remissen. Kommunens medfinansiering samt förvaltningens förslag till hur detta skall sjösättas i Kungälv redovisas nedan. Bakgrund GR föreslog i den remissade förstudien ett fyraårigt samarbete med följande inriktning: Utarbetande av en gemensam strukturbild för kustzonen som kan komplettera den befintliga strukturbilden för GR. Arbete med temastudier för att gemensamt öka kommunernas kunskap och kompetens. Det kan t ex handla om att ta fram olika underlag som kan nyttjas i respektive kommuns fortsatta arbete med översiktsplaner i havsområdet ( Blå ÖP ). Kontinuerligt kunskapsutbyte och mötesplats även med andra myndigheter, t ex havsoch vattenmyndigheten, som parallellt jobbar med de nationella havsplaneringen. Etablera formerna för ett långsiktigt samarbete efter den nu föreslagna fyraårsperioden. Verksamhetens bedömning Förvaltningen är positiv till det föreslagna samarbetet med GR och övriga kustkommuner. De synpunkter Kungälv hade i remissvaret om att inte låsa arbetsgrupperna och att det var alltför många möten inbokade har tagits hänsyn till i det omarbetade förslaget. Varje kommuns minsta insats i detta arbete ska enligt det aktuella förslaget vara enligt tabell: PLANERING ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

8 2(3) År Antal timmar I intern dialog i förvaltningen har vi kommit fram till att dessa timmar bör fördelas på fyra olika funktioner som fördelar arbetet beroende på vilka arbetsområden som ska avhandlas i arbetsmötena. Det handlar om översiktsplanerare, kommunekolog, miljöinspektör och miljösamordare/va. Kungälv bör alltså ha inriktningen att delta fullt ut med arbetsinsatser i detta samarbete, som då inte medför några övriga kostnader. Med hänsyn till att antalet timmar blir relativt begränsat bedöms det kunna inrymmas i det ordinarie arbetet för förvaltningen. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål En mellankommunal samverkan i kustplaneringsfrågorna kan medföra positiva effekter för de strategiska målen Minskad miljö- och klimatpåverkan, Attraktivt boende och I Kungälv finns arbete åt alla. Bedömning i relation till barnperspektivet God planering möjliggör ger bättre underlag för beslut om byggande, bevarande etc vilket gynnar alla medborgare. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet God planering möjliggör ger bättre underlag för beslut om byggande, bevarande etc vilket gynnar alla medborgare. Teknisk bedömning/genomförandeplan Ärendet berör inte tekniskt genomförande, endast hur vi kan samverka i planeringsfrågor. Juridisk bedömning Kommunal planeringssamverkan sker i enlighet med kommunallagen. Ekonomisk bedömning Kommunens del blir genom att satsa egen tid. Tack vare omfattande extra bidrag från havsoch Vattenmyndigheten och förhoppningsvis Västra Götalandsregionen bedöms att samarbetet kan ge kunskap, underlag och andra samarbetseffekter som överstiger värdet av den arbetstid Kungälv lägger ner i detta samarbete.

9 3(3) Förslag till kommunstyrelsen 1. Kungälv ställer sig positiv till att delta i Mellankommunal kustplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla. 2. Kungälv medfinansierar arbetet genom nedlagd arbetstid motsvarande kronor årligen. Anna Silfverberg-Poulsen Verksamhetschef Martina Hermans Enhetschef Planering Expedieras till: GR, Box 5073, Göteborg; gr@grkom.se För kännedom till: TorBjörn Nilsson

10 Göteborg Projektplan Kustzonplanering - inför ansökan till Västra Götalandsregionen och beslut i Regionutvecklingsnämnden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att etablera en fördjupad samverkan mellan kommuner, myndigheter och andra relevanta aktörer för att uppnå en hållbar utveckling av kust- och havsområdet i Göteborgsområdet, Orust och Uddevalla. Det övergripande målet är att utarbeta en fördjupad strukturbild för kustzonen från Uddevalla i norr till Kungsbacka i söder. Bilden kommer att lyfta den regionala strukturen och ska fungera som ett verktyg och ett underlag för kommunernas arbete med översiktlig planering i sina respektive havsområden. Projektet lägger stor vikt vid samverkan och kunskapsutbyten med andra aktörer för att uppnå bästa resultat och för att göra avtryck på längre sikt. Genom samverkan med kustzonsarbetet i Norra Bohuslän och Halland, den interkommunala översiktsplaneringen för havet i Blekinge och det Maritima klustret i Västra Götaland visar projektet på vinster både på lokal, regional och nationell nivå och bidrar till utvecklingen av en regional framtidsbild som stödjer hållbar utveckling både i Västra Götaland och Halland. Bakgrund Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) antog år 2008 ett dokument som visar hur regionen ska växa på ett hållbart sätt. Tillväxten illustreras i "Strukturbild för Göteborgsregionen". Uppdraget förstärktes ytterligare i samband med förbundsfullmäktiges antagande av "Hållbar Tillväxt" år Överenskommelserna som regionens medlemskommuner gjort innebär att man tar gemensamt ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar. En viktig del i den regionala utvecklingen är att på ett tydligt sätt både värna och utveckla kustzonen. Detta projekt tar sin utgångspunkt i ovanstående. Under år påbörjade GR en analys av hur man kan säkra en hållbar utveckling i kustzonen. Analysen övergick i en förstudie Mellankommunal kustplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla. Förstudien avslutades hösten 2015 med en remissrunda (förstudien biläggs ansökan). Förstudien visar att det finns goda möjligheter att arbeta fram en fördjupad strukturbild för kustzonen. Viktiga ingredienser i arbetet är att klarlägga de motstående intressena och utifrån dem lägga fram förslag till strategiska vägval gällande översiktlig planering för kusten. Slutsatserna av förstudien och de inkomna remissvaren ligger till grund för planering av det fortsatta arbetet och denna ansökan om medfinansiering från Västra Götalandsregionen. Hösten 2015 skickade Länsstyrelsen Västra Götaland in en ansökan till Havs- och vattenmyndighetens (HaV) särskilda åtgärdsprojekt i ett första steg att söka medfinansiering till projektet. Denna ansökan beviljades, vilket betyder HaV finansierar delar av projektledningen för detta projekt. Syfte Syftet med projektet är att etablera fördjupad samverkan mellan myndigheter, kommuner och andra relevanta aktörer för att uppnå en hållbar utveckling av kust- och havsområdet i Göteborgsområdet, Orust och Uddevalla. Projektet har även syftet att stärka kopplingen till samhällsplanering på land och förtydliga ansvarsfördelningen mellan kommuner och andra aktörer gällande kustplanering.

11 Göteborg Mål Projektets har ett övergripande och fem delmål: Övergripande mål Utarbeta en fördjupad strukturbild för kustzonen från Uddevalla i norr till och med Kungsbacka i söder. Strukturbilden ska fungera som ett verktyg och ett underlag för kommunernas arbete med översiktlig planering i sina respektive havsområden. Delmål 1. Etablera formerna för ett fortsatt långsiktigt och fördjupat samarbete kring kustzonens utveckling och den regionala strukturen i kustzonen. 2. Skapa en överenskommelse om hur det långsiktiga samarbetet med kustzonen ska bedrivas. 3. Skapa en plattform för kontinuerligt kunskapsutbyte och förankring med berörda myndigheter, kommuner, organisationer, företag, enskilda samt lokala och regionala politiska organ. 4. Arbeta fram underlag till myndigheter rörande kust- och havsplanering. 5. Stärka kopplingarna till Norra Bohuslän och Halland. Långsiktiga effekter Den viktigaste långsiktiga effekten är ett hållbart nyttjande av våra marina resurser där samhällsplanering, miljö och näringslivsutveckling samexisterar. En samexistens där alla intressenter i regionen tar ett gemensamt ansvar för ständiga förbättringar av miljötillståndet i havet. Projektet kommer att utvärdera former för regional samverkan och med det ta fram modeller som kan tillämpas i fler komplexa planeringssituationer. Modellerna och erfarenheterna kommer att kunna nyttjas av såväl andra intressenter som i andra regioner. På nationell nivå kommer underlaget att kunna nyttjas för statliga organs planering. På regional nivå kommer den fördjupade strukturbilden att utgöra grunden för strategiska vägval och regionala överenskommelser gällande kustzonen. På lokal nivå kommer den fördjupade strukturbilden utgöra ett viktigt underlag för kommunernas långsiktiga planering i kust- och havsområdet och därmed också avspegla sig i kommande översiktplaner. Projektinnehåll Innehåll och modell för det fortsatta arbetet har arbetats fram gemensamt under förstudien (se översiktsbild i bilaga I, figur 1). Modellen visar en sammanhållen process med det övergripande målet att utarbeta en fördjupad strukturbild för kustzonen. I processen ligger fokus på att säkra ett kontinuerligt kunskapsutbyte och en samverkan mellan berörda myndigheter, kommuner, organisationer, företag och enskilda. Underlag och inspel till strukturbilden kommer huvudsakligen fångas upp i de olika temaområdena/arbetspaketen. Arbetspaketen speglar både bevarande och utveckling av kustzonen. Ett viktigt moment i projektet är den politiska processen med formulering av en vision och en gemensam målbildför kustzonen. Beskrivning av projektets genomförandefas Vid projektstart utarbetas en detaljerad tid- och aktivitetsplan samt detaljbudget. I budgetarbetet kommer det även att säkerställas att nödvändiga förutsättningar och resurser för att genomföra projektet är tillgängliga över hela projektperioden. Då en gemensam målbild är ett av projektets mål kommer även detaljerad kommunikationsplan tas fram. Arbetspaketen utgör basen för framtagande av den fördjupade strukturbilden. Det är därför av yttersta vikt att arbetspaketen bemannas med såväl rätt kompetens och representanter från de kommuner som 2

12 Göteborg sedan ska implementera bilden i sina översiktsplaner. I uppstartfasen kommer arbetet i respektive paket fokuseras kring framtagande av detaljerad projektplanmed delmål och avstämningspunkter, se vidare indikatorer. Vidare kommer uppdragshandlingar, formulering av tydliga roller och bemanning utgöra en omfattande del. Under hela uppstartsfasen kommer en riskanalys att successivt arbetas fram. Fokus i arbetspaketen bygger på innehållet i de temaområden som fastslagits redan i förstudien (se bilaga II för fördjupning). De teman som lyfts fram som centrala under förstudieprocessen och som är av mer övergripande karaktär har lyfts in i strukturbildsarbetet som perspektiv tänkta att vara ledande för arbetet i respektive arbetspaket, t ex Näringslivsutveckling, social hållbarhet. På så sätt inordnas till exempel frågeställningar kring besöksnäringen och fisket i näringslivsperspektivet och vidare in i strukturbildsarbetet. Resultaten i respektive arbetspaket ska utgöra underlag och fördjupad kunskap som vägledning för såväl den fördjupade strukturbilden som för hur det gemensamma kustplaneringsarbetet kan fortsätta utvecklas. Inom varje arbetspaket ska det ske kartläggningar av värden, samt identifiering av intressekonflikter mellan värden och identifiering av fysiska utvecklingsområden. Underlaget från arbetspaketen ska även innehålla förslag till åtgärder inom respektive tematiskt område. Utifrån de kartlagda värdena och den kunskap som genereras i arbetspaketen tas förslag till gemensamma planeringsprinciper fram. Dessa ska fungera som bedömningsunderlag för den kommunala planeringsprocessen och även utgöra underlag för den regionala gemensamma strukturbilden. Det ska tydligt framgå hur principerna bör tolkas och hur dessa kan vägleda planarbetet för kustzonen för att harmonisera planeringsprocesserna i de olika kommunerna. De gemensamma planeringsprinciperna kommer att förankras i en bred dialog. Med kartlagda värdena och erfarenheter från arbetspaketen kan den politiska dialogen kring vision och övergripande mål börja. Visionsarbetet ska baseras på det grundläggande kriteriet att miljötillståndet i havet är gott och långsiktigt hållbart. I arbete med visionen kommer samtliga deltagande kommuners politiska församlingar att aktiveras. Sammantaget innebär således arbetet att ta fram en fördjupad strukturbild på en övergripande nivå som: dels är en fördjupning av strukturbilden för Göteborgsregionen inkluderat Orust och Uddevalla dels visar kommunernas syn på havsområdet som underlag till den nationella havsplaneringen och i första hand havsplaneområde Västerhavet (omfattar Strömstad kommun i norr med gräns mot Norge till och med Höganäs kommun i söder) och där Länsstyrelsen i Västra Götalans län har rollen som samordnare. dels utgör underlag och grund för kommunernas översiktsplaner i kust- och havsområdet. För optimalt projektresultat är det av vikt att i ett tidigt skede söka samarbete och utbyte med andra aktörer som hanterar samma frågor, t ex kustzonsarbetet i Norra Bohuslän och Halland, interkommunala översiktsplaneringen för havet i Blekinge, det Maritima klustret i Västra Götaland och Boverket. Det behöver också ske ett kunskapsutbyte med aktörer såsom Havs- och vattenmyndigheten och Länsstyrelserna dels för att förstärka projektets kunskap och för att försäkra att arbetet sker i linje med andra pågående omvärldsprocesser. I ett led att kommunicera projektet och dess resultat ska även möjligheten till kommunala inspel till nationella havsplaner ges. På så vis skapas goda förutsättningar för att den mellankommunala samverkan länkas samman med pågående statlig planering och då i första hand med havsplaneområde Västerhavet. 3

13 Göteborg Miljö Projektet ska arbeta för en god och attraktiv kust- och havsmiljö i hela regionen där resursanvändningen sker med miljömålen i fokus. Viktiga delar i kustplaneringen är ökade kunskaper om lämplig mark/vattenanvändning för att göra kloka överväganden mellan bevarande- och exploateringsintressen. Den gemensamma grunden för kust- och havsområdet är att utvecklingen ska ske inom ramarna för vad ekosystemen tål samt att deras funktion behöver såväl bibehållas som förbättras. Havet präglas av gränsöverskridande karaktär och kräver därför samverkan över gränser, såväl geografiska som administrativa. Det geografiska samarbetet i projektet kan betyda en viss mängd fysiska möten för att driva projektet framåt. För att ta hänsyn till klimatfrågan så ska alla resor inom projektet därför göras i så stor utsträckning som möjligt med kollektivtrafik. Möten/workshops/semiarier ska därför också förläggas till lokaler som har god tillgänglighet när det gäller kollektivtrafik. Jämställdhet Projektet kommer att beakta jämställdhetsperspektivet vid sammansättning av organisation och arbetsgrupper för att få in deltagare med olika kön, bakgrunder och perspektiv. Projektorganisationen ska med fördel spegla den bredd av målgrupper som kommer att påverkas av projektets resultat. Vid upphandling av konsultstöd/forskarinsatser kommer projektorganisationen att ställa krav på kompetens inom jämställdhet, lika möjligheter och icke-diskriminering. Projektet kommer i slutredovisningen följa upp hur jämställdhetsinsatserna påverkar projektet. Integration Projektet kommer att beakta integrationsperspektivet vid sammansättning av organisation och arbetsgrupper för att få in deltagare med olika kön, bakgrunder och perspektiv. Projektorganisationen ska med fördel spegla den bredd av målgrupper som projektet arbetar med och som kommer att påverkas av projektets resultat. Projektet kommer löpande utvärdera målgrupperna och en eventuell breddning av dessa för att nå ut till fler personer med olika bakgrunder och förutsättningar. Att öka tillgängligheten till kustområden för personer med funktionsnedsättning är en del av projektmålen, men det kan även breddas till andra målgrupper. Kommunikationskanaler och språkanvändningen vid förankring av projektet och dess resultat kommer att anpassas så att denna information blir tillgänglig för nya grupper. Tids- och aktivitetsplan (tidsplan ej färdigställd) 1. Projektstart 1.1. Uppstart av arbetspaket 2. Kartläggning av värden i kustzonen 2.1 Etablera samarbete med berörda aktörer 3. Identifiering av intressekonflikter mellan värdena 4. Identifiering av fysiska utvecklingsområden 5. Förslag till strukturbild 5.1 Förankring -samråd 6. Framtagande av gemensamma planeringsprinciper för kustområdet 6.1 Förankring -samråd 7. Uppföljning och utvärdering 8. Spridning av resultat 4

14 Göteborg Målgrupp Målgrupperna för detta projekt är i första ledet kommunerna i Göteborgsregionen inklusive Orust och Uddevalla. Nyttan för kommunerna är att samverkan leder till högre kvalitet och effektivitet än om arbetet sker i respektive kommun. Kommunerna engageras i projektet genom delaktighet i hela processen. Kommunerna antas ta en aktivroll i arbetet för att det kommunala perspektivet ska lyftas i det gemensamma arbetet. Kommunerna har i sin tur uppdraget, bl.a. via PBL, att nå ut och kommunicera med allmänhet och berörda. Indirekt kan således medborgare i kommunerna ses som målgrupp. Andra målgruppen är näringslivet som kommer att kunna dra nytta av de gemensamma planeringsgrunderna som tas fram. Detta för ökad tillgång till transporter, tillgänglighet för arbetskraft och utbyte över kommungränserna när det gäller erfarenheter och rena affärsuppgörelser. Näringslivet engageras i projektet dels genom den kartläggning över det maritima näringslivets behov som Business Region Göteborg har tagit fram och som integreras med detta projekt och dels genom delaktighet i allt från arbetspaket till projektledning. Övriga målgrupper är Länsstyrelsen Västra Götalands län och Havs- och vattenmyndigheterna, vilka har i uppdrag från regeringen att samordna och stötta kommunerna i deras havs- och kustplanering. Nyttan för dessa är det inspel till den statliga havsplaneringen som tas fram i mellankommunal samverkan. Det berör särskilt havsplaneområde Västerhavet men även generellt genom metoder och principer för planering. De engageras genom delaktighet med expertkunskaper i arbetspaketen samt som följare av projektet och representation i projektledningen. Även Västra Götalandsregionen är engagerad i projektet med nyttan att utvecklingen avseende bl.a. sysselsättning, boende och infrastruktur i kustområdet på så sätt kan stärkas och att en samsyn i hela Västra Götalandsregionens kustområde kan etableras. Projektet förväntas stödja flera mål i VG Region Halland och Länsstyrelsen Hallands län kommer också att involveras och bjudas in till seminarier i projektet. Nyttan för dessa organisationer är att kunna ta del av och påverka den utveckling som sker i Göteborgsregionen och Bohuskusten i övrigt. Det blir särskilt påtagligt genom engagemanget från Kungsbacka kommun som har en knytning till både Halland och Göteborgsregionen. Projektorganisation Göteborgsregionens kommunalförbund är projektägare och utgör den projektledande organisationen, se även inledning kring GR:s uppdrag i Hållbar tillväxt. Till projektet knyts en politisk styrgrupp, en strategisk ledningsgrupp, en operativ projektgrupp tillsammans med flertalet arbetspaket (se översikt av projektorganisationen i bilaga I, figur 2). Politisk styrning GR:s Styrgrupp för miljö- och samhällsbyggnad samt en politisk representant vardera för kommunerna Orust och Uddevalla kommer att utgöra projektets politiska styrgrupp. Projektledning - Strategisk ledningsgrupp Den strategiska styrgruppens roll är att ha det övergripande projektansvaret, budgetansvar samt ansvar för att projektet drivs framåt i enlighet med projektmålen. Gruppen kommer att utgöras av representanter för de större finansiärerna, dvs. Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), Länsstyrelsen Västra Götaland (Lst), Västra Götalandsregionen (VGR), Business Region Göteborg (BRG). Projektledaren är adjungerad in i gruppen. Den strategiska styrgruppens är beredande till den politiska styrgruppen. Operativ projektgrupp Den operativa projektgruppens huvuduppdrag är att utifrån respektive arbetspakets resultat arbeta fram den fördjupade strukturbilden. Gruppen har också ett samordningsansvar mellan arbetspaketen. 5

15 Göteborg Gruppen leds av projektledaren och utgörs av representanter från varje arbetspaket. Representanterna för arbetspaketen utgörs i största mån av kommunrepresentanter för att stärka det lokala perspektivet med ansvaret att även förankra arbetet lokalt i kommunen. Arbetspaketen Tillsättning av arbetspaketledare och medlemmar i arbetspaketen sker vid projektstart och kommer till stor del utgöras av kommunrepresentanter, men även av andra relevanta experter inom respektive område. Arbetet ska ske i tät dialog dels mellan arbetspaketen och dels med den operativa projektgruppen. Det är viktigt att poängtera att det kommer finnas en flexibilitet gällande både inriktning och att visst tillägg eller bortfall av arbetspaket kan ske under projektets gång. De arbetspaket som är utpekade i förstudien och som detta projekt tar utgångspunkt i är; transportinfrastruktur, vattenbruk och fiske, båtliv, muddertippningsplatser, energiproduktion till havs, tillgänglighet till kusten, principer för byggande och miljötillståndet i havet (se bilaga II för fördjupad information om respektive temaområde). Eftersom det finns många viktiga beröringspunkter mellan de olika arbetspaketen och med strukturbildsarbetet kommer det ske ett kontinuerligt utbyte av information mellan grupperna så att områdena kan korsbefruktas. Under arbetets gång kommer det inom respektive arbetsgrupp även att diskuteras möjligheter till fortsatt samarbete efter att projektet avslutats. 6

16 Göteborg Indikatorer (ej färdigställt) Inriktning prioriterat område inom VG En region för alla Resultatindikatorer (VGR) Antal privata och/eller offentliga företag och organisatorer som samverkar Definition och kommentar Indikatorn ska användas av projekt vars huvudsyfte är att samverka, d.v.s. där själva samverkan är ett resultat, och där insatsen avser kompetensförsörjning. I projektbeskrivningen ska det tydligt framgå syfte med samverkan, vilket mervärde som skapas samt vilken typ av företag och organisationer som förväntas ingå. Antal nya metoder, verktyg och arbetssätt I projektbeskrivningen ska det tydligt framgå typ av metod, verktyg eller arbetssätt som avses utvecklas samt hur den/dessa mervärde bedöms och hur den/de ligger i linje med projektets uppsatta mål. Projektets egna indikatorer Uppnådda delmål i respektive arbetspaket Antal föredragningar i politiska församlingar I varje arbetspaket formuleras delmål, se vidare Fel! Hittar inte referenskälla. Fel! Hittar inte referenskälla. I arbetet med visionen kommer den politiska dialogen stå i fokus Antal workshops/seminarier Antal forskare knutna till projektet 7

17 Göteborg Uppföljning, utvärdering och resultatspridning Utgångspunkten är att det mellankommunala samarbete som inleds i och med det treåriga projektet inte ska ta slut när de tre åren passerat. Arbetet avses snarare vara inledningen på ett mer långsiktigt och fördjupat samarbete kommunerna emellan kring kustzonens utveckling och en fortsatt dialog kring den regionala strukturen i kustzonen. Formerna och innehållet för ett vidare samarbete kan ta sig i uttryck på olika sätt. Den nationella havsplaneprocessen är en kontinuerlig process där behov av fortsatt samverkan med kommunala aktörer förväntas. Ett förslag till nationella havsplaner ska antas av regeringen senast år Här anses det som en stor fördel att kommunerna samordnar sig sinsemellan i dialogen med den nationella havsplaneprocessen, vilket är ett av syftena med det föreslagna treårsprojektet. I första hand finns ett behov att arbetet länkas samman med havsplaneområde Västerhavet. 8

18 Göteborg Bilaga I: Översiktbilder över arbetsprocessen samt organisationsstrukturen. Figur 1: Översiktbild över arbetsprocessen och flödet inom projektet. Figur 2: Översiktbild för organisation och roller inom det fortsatta arbetet med projektet Mellankommunal kustplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla. 9

19 Göteborg Bilaga II: Fördjupad information om arbetspaketens temaområden De i förstudien utpekade temaområden kommer i detta projekt bli separata arbetspaket. Det är viktigt att poängtera att det kommer finnas viss flexibilitet gällande både inriktning och att tillägg/bortfall av arbetspaket kan ske under processens gång. Arbetspaketen samordnas i den operativa projektgruppen. De åtta temaområden som hittills föreslagits genom förstudien beskrivs nedan: Transportinfrastruktur I detta tema behandlas kommersiell sjöfart inklusive hamnar (ej småbåtshamnar som behandlas särskilt) och kollektivtrafik till sjöss och infrastruktur i övrigt som förbinder kustlandskapet med inlandet. Vattenbruk och fiske Möjlig utveckling av olika former av vattenbruk, fiske och dess kringnäringar kommer att behandlas i detta temaområde. Beskrivning av parametrar som bör uppfyllas för att hitta lämpliga lokaliseringar och andra förutsättningar för en framgångsrik utveckling. Båtliv I detta tema redovisas situationen i dag och vilket behov av båtplatser som förväntas. Förslag tas fram för att på olika sätt att möta framtida behov där ägande och traditionella båtplatser är en möjlig lösning och olika typer av uthyrning och förvaring på land är en annan, eller en kombination av de båda. Länsstyrelsens handbok Miljövänliga småbåtshamnar kan utgöra inspiration för arbetet. Muddertippningsplatser Antalet platser för deponering av mudderplatser är begränsat och lite kunskap finns om hur muddermassor sprids och påverkar den omgivande miljön. I detta tema diskuteras på vilket sätt olika typer av muddermassor kan tas om hand, hur stort behovet av omhändertagande till havs kan bli och var lämpliga platser kan finnas inom området från Uddevalla till och med Kungsbacka. Pågående länsövergripande arbetet kan ge underlag och kunskap. Energiproduktion till havs Framtagande av parametrar för kriterier som behöver uppfyllas för att en plats ska vara lämplig för olika typer av energiproduktion. I arbetet bör även ingå att följa utvecklingen inom andra utvecklingsområden som t.ex. marin bioenergi. Tillgänglighet till kusten Kartläggning på övergripande nivå av tillgänglighet till kusten. Faktorer som behandlas är bland annat tillgänglighet via kollektivtrafik, hinder i form av exploatering och privatisering, tillgänglighet i naturskyddade områden och i områden för friluftsliv. Principer för byggande I arbetet med strukturbilden redovisas, i enlighet med inriktningen i GRs strukturbild och redovisad startplattform, större tätorter i kustområdet som skall stärkas med boende och arbetsplatser. I temat principer för byggande utvecklas principer för byggandet i kusten i övrigt där bland annat frågor om klimatanpassning ingår. Här avses således ingen kartredovisning där bebyggelseområden pekas ut, snarare ett underlag för den kommunala översiktsplaneringen. Miljötillståndet i havet Sammanställning av miljötillståndet i havet. Här avses inga särskilda undersökningar utan samverkan med myndigheter och organisationer som har underlagsmaterial. Bland annat Länsstyrelsen (i första hand miljöskydds-, vatten- samt naturavdelningarna), Vattenrådet för Bohuskusten, Bohuskustens vattenvårdsförbund, 8-fjordar, Artdatabanken, SMHI, Havsmiljöinstitutet, Havs- och vattenmyndigheten, kommunernas miljöavdelningar och Göteborgs universitet bl.a. genom Centrum för Havsforskning. 10

20 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Britt-Inger Rydh Grokareby 3:31, Ansökan om detaljplan för enbostadshus i grupp Dnr KS2016/ Sammanfattning Fastighetsägaren ansöker om detaljplan för uppförande av enbostadshus. Förslaget ger möjlighet till cirka 5-10 friliggande byggnader. Översiktsplanen (ÖP 2010) möjliggör för nya bostäder För området har gjorts en övergripande skredriskinventering vilken visar på att ytterligare skredriskutredning krävs. På fastigheten finns inga kända fornlämningar. En prövning att exploatera aktuell tomt för bostäder bedöms vara i enlighet med översiktsplanens (ÖP 2010) intentioner. Nu kända utredningar som krävs är frågan kring geoteknik, trafikbuller samt vatten och avlopp. I samband med uppstart av planarbete bör det prövas om intilliggande kommunal mark kan ingå i kommande detaljplan. Sammanfattningsvis gör förvaltningen den bedömningen av området för nya bostäder kan prövas genom planläggning. Ett planarbete beräknas ta 1-2 år. Planarbetet bedöms nu under kända förutsättningar kunna påbörjas 2020 och antas Bakgrund På fastigheten har bygglov inlämnats på den södra delen, ett bostadshus och en garagebyggnad. Fastighetsägaren har för avsikt att påbörja byggnationen i år. Verksamhetens bedömning En prövning att exploatera aktuell tomt för bostäder bedöms vara i enlighet med översiktsplanens (ÖP 2010) intentioner. Nu kända utredningar som krävs är frågan kring geoteknik, trafikbuller samt vatten och avlopp. I samband med uppstart av planarbete bör det prövas om intilliggande kommunal mark kan ingå i kommande detaljplan Sammanfattningsvis gör förvaltningen den bedömningen av området för nya bostäder kan prövas genom planläggning. Området på andra sidan Prästvägen ingår i befintliga detaljplaner. Aktuell fastighet är belägen utmed Prästvägen (väg 626). Den större delen av arealen är belägen på den södra sidan. Områdets kuperade södra del är ett närströvsområde klassat C som bör sparas så mycket som möjligt. För området har gjorts en övergripande skredriskinventering vilken visar på att ytterligare skredriskutredning krävs. Området bör ingå i kommunalt verksamhetsområde gällande vatten och avlopp. På fastigheten finns inga kända fornlämningar. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål En planläggning för åretruntbostäder bidrar till målet med attraktiva boenden. I området finns närhet till skola, kollektivtrafik och service. SAMHÄLLSBYGGNAD/PLANERING ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

21 Bedömning i relation till barnperspektivet Aktuell tomt ligger nära till skola, gång- och cykelväg samt kollektivtrafik. 2(2) Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet En planläggning bedöms vara i enlighet med plan- och bygglagens portalparagraf om en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god hållbar livsmiljö för människor i dagens samhälle och för kommande generationer. Teknisk bedömning/genomförandeplan Området består av privat mark. Juridisk bedömning En planläggning kommer att hanteras utifrån plan- och bygglagen. Ekonomisk bedömning Plankostnadsavtal kommer att upprättas. Förslag till kommunstyrelsen Förvaltningen (samhällsbyggnad) får i uppdrag att upprätta detaljplan för Grokareby 3:31 i Kungälvs kommun med standardförfarande enligt plan- och bygglagen PBL (2010:900) kap 5 7, under förutsättning att planförslaget inte bedöms medföra betydande miljöpåverkan. Avgift planbesked: kr Avgift enligt taxa fastställd av kommunfullmäktige. Faktura skickas separat. Martina Hermans Enhetschef Planering Anna Silfverberg Poulsen Verksamhetschef Expedieras till: Eva Hell Samhällsbyggnad, Linda Andreasson Samhällsbyggnad Efter beslut i KS: Marcus Ingemarsson, Prästvägen, Torp 210, Kareby För kännedom till: Henrik Haglund, Samhällsutveckling, Annelie Skoglund, Samhällsutveckling

22

23

24 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Britt-Inger Rydh Lasarettet 1, Ansökan om detaljplan för sjukhus Dnr KS2016/ Sammanfattning Västfastigheter ansöker om detaljplan för omfördelning av bruttoarea inom befintlig detaljplan. Förslaget innebär med borttagande av bestämmelsegränsen mellan två tomter en total bruttoarea som kan utnyttjas vid kommande utbyggnad av Kungälvs sjukhus. Översiktsplanen (ÖP2010) möjliggör för utveckling av verksamheter till exempel med geografiska läget med närheten till Göteborg. Strategisk betydelsefull gällande näringslivsetablering. Inom planområdet finns två kända fornlämningar. Stabiliteten i den norra delen är mycket känslig då leran är kvick, varav en gräns dragits inom planområdet gällande planbestämmelser. En prövning gällande önskemål om omfördelning av befintlig bruttarea samt utökning av befintlig bruttoarea för aktuell tomt bedöms vara i enlighet med översiktsplanens (ÖP2010) intentioner. Ett planarbete beräknas ta 1-2 år. Planarbetet bedöms nu under kända förutsättningar kunna planeras 2016 och antas 2018 Verksamhetens bedömning En prövning gällande önskemål om omfördelning av befintlig bruttarea samt utökning av befintlig bruttoarea för aktuell tomt bedöms vara i enlighet med översiktsplanens (ÖP2010) intentioner. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål En planläggning för verksamheter i enlighet med förslaget bidrar till kommunfullmäktiges strategiska mål och resultatmål gällande ökad tillväxt och fler i arbete. Bedömning i relation till barnperspektivet Stor närhet till kollektivtrafik. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet En planläggning av området bedöms i enlighet med plan- och bygglagens portalparagraf om en samhällsutveckling med jämlika och goda levnadsförhållanden och en god hållbar livsmiljö för människor i dagens samhälle och kommande generationer. SAMHÄLLSBYGGNAD/PLANERING ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

25 Teknisk bedömning/genomförandeplan Området består av privat mark. 2(2) Juridisk bedömning En planläggning kommer att hanteras utifrån plan- och bygglagen. Ekonomisk bedömning Plankostnadsavtal kommer att upprättas Förslag till kommunstyrelsen Förvaltningen (samhällsbyggnad) får i uppdrag att upprätta detaljplan för Lasarettet 1 i Kungälvs kommun med standardförfarande enligt plan- och bygglagen PBL (2010:900) kap 5 7. Avgift planbesked: kr Avgift enligt taxa fastställd av kommunfullmäktige. Faktura skickas separat. Martina Hermans Enhetschef Planering Anna Silfverberg Poulsen Verksamhetschef Expedieras till: Eva Hell, Samhällsbyggnad, Linda Andreasson, Samhällsbyggnad. Efter beslut i KS: Västfastigheter Område Kund och fastighet, Väst. Att Erik Samuelsson, Flöjelbergsgatan 2A, Mölndal. För kännedom till: Henrik Haglund, Samhällsutveckling. Annelie Skoglund, Samhällsutveckling.

26

27

28 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Britt-Inger Rydh Marstrand 82:22, Ansökan om detaljplan för affärsverksamhet och bageri Dnr KS2016/ Sammanfattning Sökanden ansöker om detaljplan för affärsverksamhet och bageri. Förslaget omfattar möjligheten att bedriva bageri med butik, kontor samt försäljning inom inredning med utrustning för kök och restauranger. Översiktsplanen (ÖP 2010) anger att det är på Koön som service och centrum ska främjas, som en mittpunkt i ett större område mellan Marstrandsön och Instön. Förslaget bedöms rymmas inom gällande planbestämmelser samt möjligheten att utöka bruttoarean bedöms kunna prövas. Förutsättningarna är att förslaget inte innebär betydande miljöpåverkan på omkringliggande verksamheter. Sammanfattningsvis överensstämmer en planläggning inom aktuell fastighet med översiktsplanens intentioner. Ett planarbete beräknas ta 1-2 år. Planarbetet bedöms nu under kända förutsättningar kunna påbörjas 2017 och antas Bakgrund Fastigheten omfattas av detaljplan för Marstrand 901. Detaljplanen vann laga kraft 27 november Ansökan om tidsbegränsat bygglov för aktuellt förslag kan inte lämnas då fastigheten är under utredning för planuppdrag. Verksamhetens bedömning Förslaget bedöms rymmas inom gällande planbestämmelser samt möjligheten att utöka bruttoarean bedöms kunna prövas. Förutsättningarna är att förslaget inte innebär betydande miljöpåverkan på omkringliggande verksamheter. Sammanfattningsvis överensstämmer en planläggning inom aktuell fastighet med översiktsplanens intentioner. Fastigheten, Marstrand 82:22, består av en stor byggnad cirka 40 meter lång och 25 meter bred, uppdelad i sex stycken sammanbyggda hus. Förslagen inryms i två av byggnaderna. Kollektivtrafik finns fram till aktuell fastighet. Erforderlig parkering får ordnas inom fastigheten. SAMHÄLLSBYGGNAD/PLANERING ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

29 Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål En planläggning för verksamheter och handel i enlighet med förslaget bidrar till kommunfullmäktiges strategiska mål och resultatmål gällande ökad tillväxt och fler i arbete. 2(2) Bedömning i relation till barnperspektivet Inom området finns kollektivtrafik. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet En planläggning av området bedöms i enlighet med plan- och bygglagens portalparagraf om en samhällsutveckling med jämlika och goda levnadsförhållanden och en god hållbar livsmiljö för människor i dagens samhälle och kommande generationer. Teknisk bedömning/genomförandeplan Området består av privat mark. Juridisk bedömning En planläggning kommer att hanteras utifrån plan- och bygglagen. Ekonomisk bedömning Plankostnadsavtal kommer att upprättas. Förslag till kommunstyrelsen Förvaltningen (samhällsbyggnad) får i uppdrag att upprätta detaljplan för Marstrand 82:22 i Kungälvs kommun med standardförfarande enligt plan- och bygglagen PBL (2010:900) kap: 5 7. Martina Hermans Enhetschef Planering Anna Silfverberg Poulsen Verksamhetschef Avgift planbesked: :- Avgift enligt taxa fastställd av kommunfullmäktige. Faktura skickas separat. Expedieras till: Eva Hell, Samhällsbyggnad, Linda Andreasson, Samhällsbyggnad, Efter beslut i KS: Bergs Konditori AB, Hus 2, Hamngatan 9, Marstrand, Att Mikael Stensjö Salt & Mortel AB, Hus 4, Box 5, Marstrand, att Michael Adamietz För kännedom till: Henrik Haglund, Samhällsutveckling. Annelie Skoglund, Samhällsutveckling.

30

31

32 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Britt-Inger Rydh Brunnefjäll 1:3, Ansökan om detaljplan för bostäder Dnr KS2016/ Sammanfattning Fastighetsägaren ansöker om detaljplan för uppförande av bostäder såsom friliggande enbostadshus. Förslaget omfattar cirka 31 nya bostäder inom och strax utanför befintligt detaljplanelagt område. Enligt översiktsplanen (ÖP 2010) är avsikten att ny bebyggelse ska ske genom detaljplan inom serviceort där tätortsavgränsningen säkerställer att marken används inom på ett så effektfullt och säkert sätt. Fastigheten omfattas delvis av detaljplan. Enligt planbeskrivningen har bebyggelsen starkt begränsats på grund av den kuperade terrängen. VA-utbyggnation till området kring fastigheten Brunnefjäll 1:3 är planerad mellan år Detaljplaneringen av VA-utbyggnaden kommer att göras separat. Nya bostäder är placerade utanför område betecknade som sekundärstråk samt serviceort enligt översiktsplanen 2010 (ÖP 2010). Sammanfattningsvis överensstämmer inte en omvandling samt planläggning för bostäder inom aktuell fastighet med översiktsplanens intentioner, och förvaltningen föreslår därmed att planarbete inte påbörjas. Verksamhetens bedömning Nya bostäder är placerade utanför område betecknade som sekundärstråk samt serviceort enligt översiktsplanen 2010 (ÖP 2010). Sammanfattningsvis överensstämmer inte en omvandling samt planläggning för bostäder inom aktuell fastighet med översiktsplanens intentioner. Detaljplaneområdet begränsas i nordost, sydost och söder av höga berg. Aktuellt förslag omfattas av kuperad terräng med berg i dagen. Inom detaljplanen finns ett fornminne Raanummer Torsby 76:1. Att tillföra dubbelt så många tomter innebär att terrängen mellan befintliga tomter kommer att försvinna. Områdets förtätning med bergstomter innebär att sprängning inte kan undvikas. Kollektivtrafik finns utmed Vedhallvägen, Väg 604. Till Kärna med allmän service som skola, livsmedelsbutik m.m. är det cirka 4 km. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål En planläggning för bostäder i enlighet med förslaget bidrar till kommunfullmäktiges strategiska mål och resultatmål gällande attraktiva boenden. I området finns det närhet till kollektivtrafik. SAMHÄLLSBYGGNAD/PLANERING ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

33 Bedömning i relation till barnperspektivet Till skola finns det kollektivtrafik utmed Vedhallvägen. 2(2) Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet En planläggning av området bedöms vara i enlighet med plan- och bygglagens portalparagraf om en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god hållbar livsmiljö för människor i dagens samhälle och för kommande generationer. Teknisk bedömning/genomförandeplan Området består av privat mark. Juridisk bedömning En planläggning kommer att hanteras utifrån plan- och bygglagen. Ekonomisk bedömning Ej aktuellt. Förslag till kommunstyrelsen Planarbete för fastigheten Brunnefjäll 1:3 påbörjas ej. Avgift planbesked: kr Avgift enligt taxa fastställd av kommunfullmäktige. Faktura skickas separat Martina Hermans Enhetschef Planering Anna Silfverberg Poulsen Verksamhetschef Expedieras till: Eva Hell, Samhällsbyggnad, Linda Andreasson Samhällsbyggnad Efter beslut i KS: Thomas Pettersson, Brunnefjäll 140, Kär För kännedom till: Henrik Haglund Samhällsutveckling, Annelie Skoglund, Samhällsutveckling

34

35

36

37

38 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 51 (71) 106/2016 Rollsbo 1:32, detaljplan för bostäder (Dnr KS2015/2315) Bohusläns kommunala exploaterings AB (BOKAB) ansöker om planändring med tillägg för område beläget väster om Åldersmansvägen samt norr om Länsmansvägen i serviceorten Ytterby. Förslaget omfattar ett tillskott på cirka stycken hyreslägenheter och bostadslägenheter. ÖP/detaljplan: Översiktsplanen (ÖP 2010) anger att exploatering inom centralorten Kungälv och Ytterby ska växa genom kompletterande bebyggelse inom de centrala delarna. Nya områden ska tillkomma i direkt anslutning till befintlig bebyggelse och i så stor utsträckning som möjligt utnyttja befintlig infrastruktur. Förslaget angränsar till detaljplan nr 104 samt omfattas av detaljplan nr 111. Detaljplanerna innehåller bestämmelser om fristående bostäder, daghem samt garage. Fastigheten: Fastigheten är belägen mellan bebyggt bostadsområde och industriområdet i Ytterby/Rollsbo, norr om Länsmansvägen samt öster om Åldersmansvägen. Väster om Åldersmansvägen finns fotbollsanläggningen Yttern med 3 stycken fotbollsplaner samt några mindre träningsplaner. På fastigheten finns även ett motionsspår 2,5 km lång slinga som startar och slutar vid Ytterns idrottsplats. Natur/kultur: Ny bebyggelse är föreslagen på mark betecknad som närströvområde klass B enligt översiktsplanen 2010 (ÖP 2010). Enligt Kungälvs kommuns naturvårds- och friluftsplan omfattas området av hänsynsnivå 2. Riktlinje för hänsynsnivå 2 är att omfattande exploatering ej får förekomma och mindre omfattande exploatering ej bör förekomma med hänsyn till de höga natur- och friluftslivsvärderna. Miljö/risk: Aktuellt området omfattas av skredrisk. Med Rollsbo industriområde beläget i norr finns störande verksamheter som buller, lukter m.m. Grönområdet är en viktig buffertzon mellan industrin och befintliga bostäder. VA: Området ligger i anslutning till kommunalt vatten och avlopp. Tillgänglighet: Gång- och cykelbana finns till daghem, skola, köpcentrum och till Ytterby station för pendlingsbar kollektivtrafik. Till busshållplats utmed Marstrandsvägen är det cirka 1 km. Bedömning: Vid antagandet av detaljplan nr 111 beslöt byggnadsnämnden att endast den östra delen skulle bebyggas, eftersom Sagoskogen utnyttjades flitigt som lek- och strövområde. I planprogrammet för Rollsbo 1:32 m.fl. togs området bort på grund av de höga naturvärdena samt att området fungerar som en buffertzon. Naturområdet ger avkoppling och rekreation för anställda, fungerar som luftfilter och luftrenare samt att det är en stor kvalité med närhet till grönområde i Rollsbo/Ytterby. Området är betecknat som närströvsområde i översiktsplanen och fungerar som en buffertzon mellan befintliga bostäder och Rollsbo industriområde. Närströvsområdet utnyttjas av boende, KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

39 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 52 (71) motionärer och idrottsutövare. Föreslagen exploatering skulle innebära att ett mycket välbesökt rekreationsområde med motionsspår försvinner. Det skulle innebära sänkt livskvalitet för hundratals boende i olika delar av Ytterby. God byggd miljö- natur och grönområden med grönstråk i närheten till bebyggelse med god kvalité och tillgänglighet är de Nationella Miljökvalitetsmålen. En omvandling och planläggning för nya bostäder inom aktuellt område bedöms inte överensstämma med tidigare detaljplanebeslut dp 111, inte heller med översiktsplanens intentioner samt framtida utveckling gällande multiarena (idrottsarena). Förvaltningen föreslår att planarbete ej ska påbörjar för fastigheten. Samhällsbyggnadsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar att: Förvaltningen (samhällsbyggnad) får i uppdrag att påbörja planarbete för fastigheten Rollsbo 1:32 med förutsättningen att planlägga ett mindre område för upp till 20 villatomter. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Rollsbo 1:32, detaljplan för bostäder Bilaga Protokollsutdrag Bilaga 1.läget i kommunen.pdf Bilaga Rollsbo 1.32.JPG Protokollsutdrag - Rollsbo 1:32, detaljplan för bostäder - Samhällsbyggnadsutskottet Beslut Förvaltningen (samhällsbyggnad) får i uppdrag att påbörja planarbete för fastigheten Rollsbo 1:32 med förutsättningen att planlägga ett mindre område för upp till 20 villatomter. Avgift planbesked: Kr Avgift enligt taxa fastställd av kommunfullmäktige. Faktura skickas separat. Expedieras till: Eva Hell Samhällsbyggnad, Linda Andreasson Samhällsbyggnad BOKAB, att: Peter Jacobson, Uddevallavägen Kungälv För kännedom till: Henrik Haglund Kommunledningssektorn, Anna Silverberg Paulsson KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

40 Tjänsteskrivelse 1(4) Handläggarens namn Anneli Skoglund Svar på förfrågan om markanvisning Solberga-Hammar 1:3 Dnr KS2016/ Sammanfattning Kynningsrud Fastighets AB inkom, , till kommunen med en förfrågan om markanvisning med användning livsmedelsbutik inom fastigheten Solberga-Hammar 1:3 i Kode. Aktuellt område är i översiktsplanen utpekat som centrumområde. Förvaltningen har sedan tidigare identifierat att ett övergripande arbete bör genomföras för utvecklingen av Kode-tätort för frågor som infrastruktur, exploateringsområden för bostäder och kommunala verksamheter samt centrumområdets utveckling. Förvaltningens bedömning är att en markanvisning för livsmedelsbutik bör ske genom anbudsförfarande eftersom det föreligger konkurrens kring mark för sådant ändamål. Förvaltningens bedömning är att Kode som ort har ett attraktivt läge (kollektivtrafik med goda pendlingsmöjligheter både norrut och söderut samt närhet till hav och natur) som förstärks om kommunen tar ett samlat grepp kring planeringen av tätorten. Därför bör en markanvisning ske tidigast när arbetet med utvecklingen av Kode-tätort påbörjats. Förvaltningen föreslår att Kynningsrud Fastighets AB förfrågan om direktanvisning avböjs. Bakgrund Kynningsrud Fastighets AB inkom, , till kommunen med en förfrågan om markanvisning med ändamål livsmedelsbutik inom fastigheten Solberga-Hammar 1:3 i Kode, se bilaga A. Förfrågan innehåller även ansökan om planbesked. Området som avser markanvisningsförfrågan är beläget vid pendelparkeringen intill E6:an, Kodemotet. Aktuellt område är i översiktsplanen utpekat som centrumområde, se bilaga B. I nuläget är Kode ej utpekad som en prioriterad serviceort och förvaltningen arbetar endast med att lösa behov för kommunala verksamheter samt punktinsatser, till exempel strategiska markförvärv och dialog med trafikverket. Förvaltningen har sedan tidigare identifierat att ett övergripande arbete bör genomföras för utvecklingen av Kode-tätort för frågor som infrastruktur, exploateringsområden för bostäder och kommunala verksamheter samt centrumområdets utveckling. Trafikverket motsätter sig en vidare exploatering av bostäder väster om järnvägsövergången innan en ombyggnation av den sker. Begränsningen av bostadsexploateringar västerut kan bromsa möjligheterna att etablera ett centrumområde då tillväxten mot 3500 invånare på orten ej möjliggörs. SAMHÄLLSUTVECKLINGSENHETEN ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

41 2(4) I Kode finns idag en Ica-närbutik vid stationsläget. Verksamhetens bedömning Förvaltningens bedömning är att Kynningsrud Fastighets AB förfrågan om direktanvisning avböjs. Förvaltningens bedömning är att en markanvisning för livsmedelsbutik på kommunal mark inom Kode bör ske genom anbudsförfarande eftersom det föreligger konkurrens kring sådan mark. Förvaltningen har kontaktats av andra liknande aktörer med önskemål om att förvärva mark för etablering av livsmedelsbutik, dels inom Kode och dels generellt i kommunen. Förvaltningen bedömer ej att det föreligger särskilda skäl för en markanvisning som ej erbjuds på den öppna marknaden. Vidare är förvaltningens bedömning att en markanvisning tidigast bör ske när arbetet med utvecklingen av Kode-tätort påbörjats. Den framtida utvecklingen kan innebära en ombildning av befintliga strukturer av infrastruktur och placeringar av befintliga verksamheter. En markanvisning för ändamål livsmedelsbutik i nuläget låser markanvändningen av området vilket kan innebära hinder i den framtida planeringen av centrumområdet. Syftet med kommunens strategiska markförvärv, att ha rådighet över planering och genomförande av centrumområdets utveckling, kan då förloras. Att behålla rådigheten av kommunal mark inom området är även viktigt om utvecklingen av det framtida centrumområdet kräver markbyten i förhandlingar med övriga verksamheter på orten. Förvaltningens bedömning är att Kode som ort har ett attraktivt läge (kollektivtrafik med goda pendlingsmöjligheter både norrut och söderut samt närhet till hav och natur) som förstärks om kommunen tar ett samlat grepp kring planeringen av tätorten. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål I Kungälv finns arbete åt alla - Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete Genom en strategisk planering av Kode-tätort kan kommunen skapa en attraktiv ort med större möjligheter till nyetablering av varierande verksamheter, vilket kan leda till fler arbetsplatser. Attraktivt boende - Antalet bostäder ska öka - Antalet detaljplaner ska öka Framtida bostadsexploateringar skapar möjlighet till fler invånare vilket även skapar underlag för en utveckling av när-service. Tillgång till utvecklad service inom tätorten skapar attraktivare boende. Bedömning i relation till barnperspektivet Ej aktuellt för ärendet. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Ej aktuellt för ärendet.

42 3(4) Teknisk bedömning/genomförandeplan Ej aktuellt för ärendet. Juridisk bedömning Hantering av ärendet sker enligt Kommunallag (1991:900). Kommunallagen och EU:s statsstödsregler om försäljning av offentlig egendom skall beaktas om en markanvisning ges. Den kommunala likabehandlingsprincipen skall vara rådande norm när det gäller nyttjandet och försäljning av kommunal mark. Förvaltningen arbetar med att ta fram förslag till riktlinjer för markanvisningar i enlighet med lag (2014:899) om riktlinjer för kommunala markanvisningar. Riktlinjerna ska innehålla kommunens utgångspunkter och mål för överlåtelser eller upplåtelser av markområden för bebyggande, handläggningsrutiner och grundläggande villkor för markanvisningar samt principer för markprissättning. Då förvaltningen föreslår avslag på Kynningsrud Fastighets AB ansökan om direktanvisning behöver någon juridisk bedömning av aktuella lagar och föreskrifter för markanvisningsförfarandet inte förekomma. Ekonomisk bedömning Marknaden för mark/byggrätt med användning verksamheter av service-, så som livsmedelsbutik, är i Kode ej känd. Vid en direktanvisning värderas marken/byggrätten av en oberoende auktoriserad värderingsman. Värderingsmannen bedömer ett marknadsvärde utifrån avkastningsbaserad kassaflödesmetod och/eller ortsprismetod. Byggrättens värde testas då inte fullt ut utifrån vad den öppna marknaden är beredd att betala för användningen och läget. Eftersom inget utvecklingsarbete för Kode har genomförts är förvaltningens bedömning att ett anbudsförfarande på den öppna marknaden, i samband med ett utvecklingsarbete av Kodetätort, kommer att ge ett högre värde/kvm byggrätt (ökat förväntningsvärde inom orten) än en direktanvisning i nuläget. Förslag till kommunstyrelsen Kynningsrud Fastighets AB förfrågan om markanvisning inom fastigheten Solberga- Hammar 1:3, , avböjs. Henrik Haglund Samhällsutvecklingschef Patrik Skog Sektorchef Kommunledningssektorn Expedieras till: Per Andersson, Kynningsrud Fastighets A, Kasenabbevägen 11, Uddevalla

43 4(4) För kännedom till: Henrik Haglund, Samhällsutveckling, KLS Anneli Skoglund, Samhällsutveckling, KLS

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Britt-Inger Rydh Solberga-Hammar 1:3, Ansökan om detaljplan för livsmedelsbutik Dnr KS2016/ Sammanfattning Kynningsrud Fastighet AB ansöker om detaljplan för uppförande av en livsmedelsbutik om cirka 1000 m2 med tillhörande parkeringsplatser. Förslaget omfattar en bruttarea på cirka 7000 m2. Ansökan avser även markköp, den förfrågan prövas separat som ett eget ärende. Översiktsplanen (ÖP 2010) anger att Kode i första hand ska växa genom förtätning och ny bebyggelse i direkt anslutning till den befintliga bebyggelsen. Aktuellt område är i översiktsplanen markerat som centrumområde. Kode samhälle är även omnämnt i översiktsplanen för fortsatt utredningsort för strategiskt arbete. För att kunna bedöma förslagets positiva inverkan på Kode samhälle bör förslaget ingå i en fördjupad, övergripande studie över hela ortsutvecklingen av Kode. Detta i avseende bland annat på problematiken kring järnvägsövergången i centrala Kode. En lokalisering av livsmedelshandel öster om järnvägen, när mestadels av orten är belägen väster om järnvägen, bidrar till att öka antalet rörelser över en redan problematiskt järnvägskorsning. En fördjupad översiktsplan för Kode samhälle kommer då att bli ett verktyg för en snabbare planprocess och minskad risk för överklaganden. Verksamhetens bedömning Aktuellt område är i översiktsplanen markerat som centrumområde. För att kunna bedöma förslagets positiva inverkan på Kode samhälle bör förslaget ingå i en fördjupad, övergripande studie över hela ortsutvecklingen av Kode. En fördjupad översiktsplan för Kode samhälle kommer då att bli ett verktyg för en snabbare planprocess och minskad risk för överklaganden. Översiktsplanen (ÖP 2010) anger att Kode i första hand ska växa genom förtätning och ny bebyggelse i direkt anslutning till den befintliga bebyggelsen. Utbyggnadsinriktningen bör ske åt väster och mot söder om Kode pendeltågstation. Aktuellt område är utpekat som centrumområde. Ett stärkt centrumområde på ömse sidor av stationen är av stor betydelse för Kodes framtida utveckling. Bostäder öster om tänkt byggplats ingår i område betecknat som sammanhållen bebyggelse. Förslaget är beläget på och intill pendelparkeringen för kollektivtrafik. Pendelparkeringen har utvidgats som ett led i genomförandet av västsvenska paketet. Aktuellt område omfattas inte av några särskilda bestämmelser. Södra delen består av blandad uppvuxen vegetation som björksly m.m. Inom området finns inga kända fornminnen. SAMHÄLLSBYGGNAD/PLANERING ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

67 2(2) Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål En planläggning för butik med pendelparkering och besöksparkering bidrar till kommunfullmäktiges strategiska mål och resultatmål gällande bland annat minskad miljö- och klimatpåverkan. I området finns närhet till skola och kollektivtrafik. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet En planläggning av området bedöms vara i enlighet med plan- och bygglagens portalparagraf om en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god hållbar livsmiljö för människor i dagens samhälle och kommande generationer. Teknisk bedömning/genomförandeplan Området består av kommunal mark. Juridisk bedömning Ej aktuell. Ekonomisk bedömning Ej aktuell. Förslag till kommunstyrelsen Planarbete för fastigheten Solberga-Hammar 1:3 påbörjas ej. Avgift planbesked: kr Avgift enligt taxa fastställd av kommunfullmäktige. Faktura skickas separat. Martina Hermans Enhetschef Planering Anna Silfverberg Poulsen Verksamhetschef Expedieras till: Eva Hell, Samhällsbyggnad, Linda Andreasson, Samhällsbyggnad Efter beslut i KS: För kännedom till: Henrik Haglund, Samhällsutveckling, Annelie Skoglund, Samhällsutveckling

68

69

70 Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Anneli Skoglund Exploateringsavtal Klocktornet 35 Dnr KS2016/ Sammanfattning Detaljplan med ändamål bostäder, kontor samt centrum är under framtagande för del av fastigheten Klocktornet 35. Som ett led i genomförandet av detaljplanen tecknas nu exploateringsavtal med Exploatörerna för att reglera villkoren vid en exploatering av detaljplaneområdet. Kommunen är huvudman för allmän plats och har därmed ansvaret för dess utbyggnad. För att säkerställa finansieringen av utbyggnaden av allmän plats har i exploateringsavtalet avtalats att exploatörerna svarar för kostnaden för denna utbyggnad. Då fastighetens befintliga byggnad är ansluten till kommunens VA-nät bedöms ingen utbyggnad av VA-nätet behövas. Bakgrund Detaljplan med ändamål bostäder, kontor samt centrum är under framtagande för del av fastigheten Klocktornet 35. Fastigheten ägs av Runmarker Klocktornet AB samt Kungälvsklocktornet utveckling AB, nedan kallade Exploatörerna. Den kommande exploateringen bedöms generera ca 25 lägenheter (bostadsrätter) med lokaler för centrumändamål eller kontor i bottenvåning samt en fristående enplansbyggnad för lokaler. Detaljplanen möjliggör även för en ca 100 kvm yta för Torg intill enplansbyggnaden med ändamål allmän plats. Syftet med detaljplanen är att ändra användning på en outnyttjad befintlig byggrätt från centrum till bostäder. Som ett led i genomförandet av detaljplanen tecknas nu exploateringsavtal med Exploatörerna för att reglera villkoren vid en exploatering av detaljplaneområdet, se bilaga A. Då kommunen är huvudman för allmän plats har kommunen ansvaret för utbyggnaden, drift och underhåll av den allmänna platsen inom detaljplaneområdet. Kommunen bygger där med ut allmän plats medan Exploatörerna bekostar utbyggnaden och överlämnar marken utan kostnad till kommunen. Fastigheten är bebyggd och är därmed ansluten till kommunens VA-nät. Inför antagande av den för fastigheten gällande detaljplanen Liljedal tecknades ett genomförandeavtal mellan kommunen och dåvarande fastighetsägare, som anses gälla mot nuvarande fastighetsägare. Då den befintliga byggrätten är outnyttjad finns fortfarande åtaganden för fastighetsägaren enligt det befintliga genomförandeavtalet. Dessa åtaganden kommer att aktualiseras när byggrätten i den nya detaljplanen tas i anspråk SAMHÄLLSUTVECKLINGSENHETEN ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

71 2(3) Verksamhetens bedömning Kommunen är huvudman för allmän plats. För att säkerställa finansieringen av utbyggnaden av allmän plats har exploateringsavtal upprättats vilket innebär att Exploatörerna svarar för kostnaden för denna utbyggnad. Då fastighetens befintliga byggnad är ansluten till kommunens VA-nät bedöms ingen utbyggnad av VA-nätet behövas. Förvaltningens bedömning är att detaljplanens genomförande säkerställs genom upprättandet av exploateringsavtalet. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål I Kungälv finns arbete åt alla - Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete Nya lokaler för centrumändmål kan bidra till fler arbetstillfällen i Kungälv. Attraktivt boende - Antalet bostäder ska öka Detaljplanen och exploateringen bidrar till ca 25 nya bostäder i centrumnära läge. Minskad miljö- och klimatpåverkan - Öka andelen kollektivtrafikresenärer Nya bostäder i kollektivtrafiknära läge kan bidra till ökad andel kollektivtrafikresenärer Bedömning i relation till barnperspektivet Då exploateringsavtalet är en del i genomförandet av detaljplan för del av Klocktornet 35 hänvisas till denna ur barnperspektiv. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Då exploateringsavtalet är en del i genomförandet av detaljplan för del av Klocktornet 35 hänvisas till denna i jämställdhetsfrågor. Teknisk bedömning/genomförandeplan Vid laga kraftvunnen detaljplan kommer Exploatörerna att utföra stora delar av sin byggnation. Kommunens allmänna plats kommer att överdäcka delar av blivande garage inom exploateringsfastigheten. Kommunen kommer att upphandla projektering och utbyggnad av allmän plats. Juridisk bedömning Detaljplanen har kommunalt huvudmannaskap vilket innebär att kommunen skall svara för utbyggnaden av allmän plats i enlighet med Lag (2007:1091) om offentlig upphandling, LOU. Utbyggnaden bekostas av exploatören enligt möjlighet i Plan- och bygglag (2010:900), PBL. Ekonomisk bedömning Exploateringen innebär utbyggnad av kommunala anläggningar i form av torg.

72 3(3) Exploatörerna svarar för samtliga kostnader för utbyggnad av allmän plats och därtill hörande arbeten. Kostnad för drift av kommande torg bedöms vara marginell då ytan är ca 100 kvm och ej planeras innehålla anläggningar som är driftkostnadskrävande. Samtliga åtgärder inom kvartersmark genomförs samt bekostas av exploatörerna. Förslag till kommunfullmäktige 1. Upprättat exploateringsavtal godkänns. 2. Kommunstyrelsens ordförande och kommunchefen får i uppdrag att underteckna upprättat exploateringsavtal. Henrik Haglund Samhällsutvecklingschef Patrik Skog Sektorchef kommunledningssektorn Expedieras till: Runmarker Klocktornet AB, Box 11094, Göteborg, Kungälvsklocktornet utveckling AB, Box 11094, Göteborg, För kännedom till: Anneli Skoglund, Samhällsutveckling, KLS Emelie Karlsson, Samhällsutveckling, KLS Eva Engman, Konsult, Kungälvs kommun

73

74

75

76

77

78

79

80

81 Markområde som utgör allmän plats, skall fastighetsreglars till Gärdet 1:1. Bilaga B

82

83

84

85 ENERGIPLAN FÖR KUNGÄLVS KOMMUN AKTIONSDEL 2009 Antagen av kommunfullmäktige

86 Text: Lisa Ström och Torbjörn Nilsson, Kungälvs kommun, under överinseende av styrgrupp Patrik Renström, Kent Börjesson och Leif Hogstam, Framtids- och utvecklingsberedningen samt extern arbetsgrupp. Omslagsfoto: Marstrand. Mikael Svensson/bildarkivet.se Layout: Johan Live 3

87 Innehåll 1. Energiplan Mål för energi och transporter 6 Nationella mål 6 Klimatmål för Kungälvs kommun Resultatmål Handlingsplan Åtgärder Uppföljning 16 Bilagor 17 Referenser och noter 26 4

88 1. Energiplan 2009 Enligt lagen om kommunal energiplanering (se bilaga) ska det i varje kommun finnas en aktuell energiplan. Det här är en revidering av energiplanen som antogs 1998 och består av två delar, en aktionsdel och en informationsdel. Syftet med energiplanen är att åstadkomma en effektiv och resurssnål energi- och transportanvändning baserad på förnybara energikällor. Kungälvs kommun har tagit fram riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle och en hållbarhets-/ miljöpolicy där det framgår att Kungälvs kommun på ett tydligt sätt ska använda sina resurser väl och arbeta för en hållbar utveckling där sociala, ekonomiska och ekologiska hänsyn hela tiden ska vägas in i beslut. Energiplanen är en del av det arbetet. Energiplanen är också kopplad till kommunens översiktsplan, klimatstrategi och arbete med K2020 lokalt. Informationsdelen bör ses som ett bakgrundsmaterial till aktionsdelen och innehåller en uppdatering av energi och transportanvändningen i världen, Europa, Sverige, Västra Götaland och i Kungälvs kommun. Den innehåller även en beskrivning av utgångspunkter och möjligheter inom varje åtgärdsområde samt en miljökonsekvensbeskrivning. Energiplanens mål och åtgärder följs upp i det årliga miljöbokslutet. Energiplanen har utarbetats av Torbjörn Nilsson, kommunekolog och Lisa Ström, miljöutredare tillsammans med en extern arbetsgrupp bestående av tjänstemän från olika sektorer samt Kungälv Energi AB och de kommunala bostadsbolagen. Styrgrupp för arbetet har varit Framtids och utvecklingsberedningen. Aktionsdelen beskriver Kungälvs kommuns långsiktiga klimatmål som har syftet att minska koldioxidutsläppen från elproduktion, uppvärmning och transporter. Dessutom återfinns de nationella miljömål som är relevanta för energiplaneringen i kommunen. För att åstadkomma utsläppsminskningarna till 2020 finns konkreta resultatmål uppställda dels för den geografiska kommunen och för kommunens interna organisation. En handlingsplan innehåller två strategier och 25 åtgärder som kommunen ska genomföra de kommande åren. 5

89 2. Mål för energi och transporter till 2050 Nationella mål Med strävan att till nästa generation ha löst de stora miljöproblemet antog Sveriges riksdag år mål för miljökvaliteten inom olika områden som år 2005 kompletterades och blev 16 miljökvalitetsmål. Miljömålsrådet ansvarar för uppföljningen av målen. Efter hand har arbetet med miljökvalitetsmålen konkretiserats med utveckling av delmål. Av de 16 miljökvalitetsmålen som riksdagen har beslutat så är det främst de fem målen begränsad klimatpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning, ingen övergödning och godbebyggd miljö som berör energi- och transportanvändning (se bilaga 1). Tre åtgärdsstrategier har fastställts för att miljömålen ska uppnås. En av dessa är strategin för effektivare energianvändning och transporter som tagits fram i ett samarbete mellan Energimyndigheten, Banverket, Luftfartsstyrelsen, Naturvårdsverket, Sjöfartsverket och Vägverket. För att vi ska klara målen till nästa generation behöver olika aktörer på olika nivåer ingå i miljöarbetet och Västra Götalands län har därför tagit fram regionala mål. De målen är vägledande för Kungälvs kommun som även har kompletterat med lokala övergripande klimatmål och konkreta resultatmål för energi- och transportsektorn. Klimatmål för Kungälvs kommun För att bidra till att de nationella målen uppnås har Kungälv kommun tagit fram lokala klimatmål för energi och transportanvändningen. Det innebär att kommunen ska minska de fossila utsläppen från uppvärmning och transporter, samt öka andelen förnybar el producerad i Kungälvs kommun. Målen avser den geografiska kommunen och är fullt möjliga att uppnå med dagens teknik och ett genomförande av energiplanens åtgärder. Utsläppsminskningarna är beskrivna i procent och har basåret År % 40 % 60 % 80 % 100 % Uppgift för år 1990: ton totalt, vilket innebär 4,1 ton CO2 per invånare 2. För att nå målet för 2010 krävs att utsläppen är 3,1 ton per invånare och för att nå delmålet för 2020 krävs att koldioxidutsläppen minskar till 2,5 ton per invånare. Vägledning: År 2005 var utsläppen ton totalt vilket innebär 3,4 ton per invånare 3. År 2007 var utsläppen 3,2 ton per invånare vilket innebär att utsläppen per invånare behöver minska 3 % för att nå målet för 2010 och att utsläppen per invånare behöver minska med 22 % från 2007 års nivå för att nå 2020 års mål. Fossilfri uppvärmning 2020 Delmål: Koldioxidutsläppen per invånare från fossil uppvärmning 4 ska jämfört med 1990 minska med: År % 100 % Uppgift för år 1990: ton koldioxid, vilket motsvarar 1 ton per invånare. För att nå delmålet för 2010 krävs att de fossila koldioxidutsläppen från uppvärmning är 0,25 ton per invånare. Utsläppen ska upphöra helt till år Vägledning: År 2005 var utsläppen ton koldioxid, d.v.s. 0,4 ton per invånare. Det är en minskning med 60 % från 1990 års nivå. År 2007 var utsläppen 0,3 ton per invånare. För att nå delmålet för 2010 måste utsläppen per invånare minska med 17 % från 2007 års nivå. En minskning av de totala koldioxidutsläppen med 100 % till Delmål: Den totala mängden koldioxidutsläpp 1 per invånare från Kungälvs kommun ska jämfört med 1990 minska med:

90 Fossilfri transport 2050 Delmål: De fossila koldioxidutsläppen per invånare från transporter och arbetsmaskiner ska jämfört med 1990 minska med: % 20 % 50 % 80 % 100 % Uppgift för år 1990: ton koldioxid, vilket motsvarar 3,1 ton per invånare. För att nå delmålet till 2010 får utsläppen vara högst 2,8 ton per invånare och för att nå delmålet till år 2020 får utsläppen vara högst 2,5 ton per invånare. Vägledning: År 2005 var utsläppen ton koldioxid, vilket motsvarar 3 ton per invånare. År 2007 År 2007 låg utsläppsnivån på 2,9 ton per invånare. För att nå delmålet för 2010 krävs en minskning med 3 % från 2007 och för delmålet 2020 krävs en minskning med 14 %. Självförsörjande på förnyelsebar el år 2070 Delmål: Minsta andel förnyelsebar el producerad i Kungälvs kommun ska vara: % 15 % 30 % 45 % 60 % 100 % Uppgift för år 1990: 0 %. Vägledning: År 2005 var andelen ännu 0 %. För att nå målet om en andel på 15 % krävs att produktionen av förnyelsebar el uppgår till 55 GWh år År 2007 var den lokala elproduktionen i kommunen 8,5 GWh, det vill säga en självförsörjningsgrad på 2,3 %. Elen produceras i kommunens kraftvärmeverk som startade elproduktion våren

91 Resultatmål Med utgångspunkt från kommunens klimatmål har detaljerade resultatmål tagits fram för den geografiska kommunen och för kommunens interna organisation. Syftet är att kommunen, genom att uppnå målen, ska vara ett gott föredöme inför medborgarna och näringslivet. Kungälvs kommun i stort: 1. Lokal och förnyelsebar elproduktion ska i kommunen uppgå till minst 55 GWh år (År 2005: 0 MWh) 2. Elanvändningen per invånare (exklusive industrin) och år ska minska med 20 % till (År 2005: 9600 kwh/invånare och år) 3. Total produktion av fjärrvärme ska i Kungälvs kommun uppgå till 150 GWh år (År 2005: 105 GWh) 4. Kungälv ska bidra till att minst 40 % av resorna i Göteborgsområdet ska göras med kollektivtrafik senast (Idag görs 25 % i Göteborgsområdet och i Kungälv ca 15 % av resorna med kollektivtrafik.) 5. Komplettering av minst 17 km gång- och cykelväg på landsbygden ska vara färdigställt år Körsträckan (i mil) per bil och person ska minska med 10 %. (År 2005: 1499 mil per bil och 787 mil per peson) 7 Andelen miljöbilar i Kungälvs kommun ska uppgå till 70 % år (År 2005: 1 %) 8. Koldioxidutsläppen per invånare från fossil transport ska minska med 17 % mellan år 2005 och (År 2005: 3 ton/invånare) 9. Koldioxidutsläppen per invånare från fossil uppvärmning ska upphöra till (År 2005: 0,4 ton/invånare) 10. År 2020 ska alla vedpannor i kommunen vara miljögodkända. (År 2005: 673 stycken icke miljögodkända vedpannor med eller utan ackumulatortank) 11. Energianvändning i det kommunala bostadsbeståndet ska minska och en övergång ska ske till förnybar energi. Konkreta mål antas av Kungälvsbostäder och Förbo. För att underlätta uppföljning av målen är basåret För ytterligare information om uppföljning se bilaga 2. Kommunens interna organisation: 12. Kommunens interna användning av fossil eldningsolja för uppvärmning skall upphöra till år (År 2005: 5000 MWh/år) 13. Kommunens användning av elvärme skall upphöra till år Det ska genom att lokalytorna med elvärme elimineras. (År 2005: eluppvärmd lokalyta var kvadratmeter) 14. Energiförbrukningen, graddagskorrigerad för uppvärmning av kommunens lokaler skall ej överstiga 100 kwh/m2 tillförd energi (År 2005: 121 kwh/m2) 15. Elförbrukningen för drift av kommunens lokaler (ej uppvärmning) skall ej överstiga 60 kwh/m2 år (År 2005: 79,3 kwh/m2) 16. Elanvändning för gatubelysning ska effektiviseras genom byte av armaturer anpassade för kvicksilverlampor till energieffektiva alternativ till år Med dagens omfattning av gatubelysning innebär det en minskning av elanvändning på 910 MWh. (År 2005: 3200 lampor och år lampor) 17. Kommunens interna användning av fossila drivmedel skall minska med 50 % fram till (År 2005: 4180 MWh/år bensin och diesel) 18. Kommunens interna utsläpp av fossil koldioxid skall minska med 75 % fram till (År 2005: 2480 ton/år) 19. Resande med egen bil i tjänsten ska minska med 40 % till år (År 2005: km, sedan dess en ökning på 4 %.) 20. Andelen miljöbilar ska vara 100 % år (År 2005: 7,2 %) 8

92 3. Handlingsplan 2020 För att Kungälvs kommun ska uppnå målen krävs ett engagemang av både politiker, tjänstemän, näringsliv och medborgare. Handlingsplanen visar en översikt av strategier och åtgärder. Genom att tillämpa två strategier, dels att minska den totala energiförbrukningen dels att övergå till förnyelsebara energikällor och hållbara transporter tar Kungälvs kommun ansvar för att skapa ett fossilfritt, resurssnålt, energieffektivt och uthålligt samhälle. 25 åtgärder ska genomföras de kommande elva åren, senast Minska den totala energiförbrukningen Övergå till förnyelsebara energikällor och hållbara transporter Utåtriktade insatser 1. Hållbara transporter och fordon 2. Dialog/rådgivning till företag rörande miljöanpassade och effektiva transporter och resor 3. Resvaneundersökning 4. Energi- och klimatrådgivning 5. Energieffektiva företag Åtgärder för energieffektiviseringar 6. Energieffektiv gatubelysning 7. Energieffektivisering i kommunala byggnader 8. Energismarta bostäder hos Kungälvsbostäder 9. Energismarta bostäder hos Förbo. 10. Grön IT 11. Energieffektiva kommunala reningsverk Miljöanpassad nybyggnation 12. Styrdokument miljöanpassat byggande/ Energikrav nybebyggelse 13. Energikrav för nya kommunala lokaler Åtgärder för ett miljöanpassat transportsystem 14. Miljöanpassning av Marstrandsfärjan 15. Cykel och gångvägar 16. Agera enligt K Godstransport på järnväg 18. Hållbara fordon och transporter i den kommunala verksamheten Åtgärder för en miljöanpassad energiproduktion 19. Förnyelsebar lokal elproduktion 20. Utökat fjärrvärmenät i befintlig bebyggelse 21. Utredning om närvärme i Diseröd 22. Färdig värme 23. Fjärrkyla 24. Energi från biologiskt avfall och träavfall 25. Miljöanpassad eldning av fasta bränslen 9

93 10 4. Åtgärder Ett genomförande av åtgärderna i handlingsplanen har möjlighet att på kort sikt ge goda resultat för dagens samhälle och på lång sikt bidra till kommande generationers ekologiska, ekonomiska och sociala utveckling. För varje åtgärd finns i informationsdelen en bakgrundsbeskrivning. I det här kapitlet framgår vilken sektor som är ansvarig för åtgärden, en ungefärlig tidplan och koppling till resultatmålen samt en kort uppgift rörande åtgärdens ekonomi. Utåtriktade insatser 1. Hållbara transporter & fordon En huvudpunkt för kommunens energi- och klimatarbete är utåtriktade insatser för att stimulera ett hållbart resande. Inom ramen för detta arbete ska kommunen i enlighet med de antagna klimatmålen stimulera köp av miljöbilar och användning av förnybara drivmedel bland kommuninvånare och företag genom information och kampanjer samt sprida kunskap om sparsamt körsätt. Det pågående arbetet med målet att öka cyklandet bör utökas till ett strukturerat arbete i syfte att öka cykelgång och kollektivtrafik och minska bilkörning bland verksamheter, företag och allmänhet. En handlingsplan bör tas fram och genomföras. Ansvarig: Samhällsbyggnad Tidplan: Åtgärden ska påbörjas under 2009 och prioriteras de närmaste åren.. Miljökonsekvens: Åtgärden bidrar till att resultatmål 4, 6 och 9 uppfylls. Ekonomi: De åtgärder som är möjliga att utföra inom befintlig budget ska genomföras omgående. 2. Dialog/rådgivning till företag rörande miljöanpassade och effektiva transporter och resor I ett pågående KLIMP-projekt inom Göteborgsregionen, Nya Vägvanor har 13 större arbetsplatser i kommunen kontaktats och erbjudits hjälp med att effektivisera sina resor och transporter. Bemötandet har varit positivt, och det inledande besöket har i de flesta fall lett till att företaget beställt och bekostat kompletterande hjälp i detta arbete. Projektet leder till konkret resultat, både avseende de anställdas resor till och från arbetsplatsen och de resor och transporter företaget står för. Kommunen bör undersöka möjligheterna att få finansiering av ett fortsatt arbete med denna inriktning. Ansvarig: Kommunledning Tidplan: När resurser finns att tillgå. Miljökonsekvens: Åtgärden bidrar till att resultatmål 8 uppfylls. Ekonomi: Kräver externa medel. 3. Resvaneundersökning Kommunen ska i samband med det pågående KLIMPprojektet rörande Nya Vägvanor genomföra en webbaserad resvaneundersökning bland kommunens personal samt en bra sammanställning av resultaten Ansvarig: Samhällsbyggnad Tidsplan: 2009 Miljökonsekvens: Åtgärden bidrar till att resultatmål 8 uppfylls. Ekonomi: Kostnad inom ram. 4. Energi- och klimatrådgivning A. Energi- och klimatrådgivning för allmänheten Energi- och klimatrådgivningen skall bidra till högre energimedvetande och att energi- och klimatförbättrande åtgärder blir genomförda genom att; ge opartisk information och rådgivning rörande energi- och klimatfrågor och bidragsmöjligheter till hushåll, fastighetsägare etc. att sprida objektiv kunskap om miljöanpassad energianvändning, med huvudvikt på att minska användningen av el och olja; och att informera om fönsterbyte, fjärvärme, solvärme, pellets- och vedeldning, värmepumpar, vitvaror samt konvertering till vattenburen värme. Ansvarig: Energi och klimatrådgivningen i samverkan med Kungälv Energi Tidplan: Miljökonsekvens: Åtgärden bidrar till att resultatmål 1, 2, 8 och 9 uppfylls. Ekonomi: Löpande arbete B. Informations- och rådgivningsinsats för innehavare av större oljepannor I regionalt samverkansprojekt kartläggs och kontaktas alla fastighetsägare med större oljepannor ( kw). Ett lokalt informationsseminarie för respektive kommun planeras att genomföras under 2009, och rådgivning erbjuds fastighetsägarna. Målsättningen med projektet är att få till stånd ett brett byte från olja

94 till andra uppvärmningsalternativ. Ansvarig: Energi och klimatrådgivningen Tidplan: Miljökonsekvens: Åtgärden bidrar till att resultatmål 9 uppfylls. Ekonomi: Löpande arbete 5. Energieffektiva företag A. Energifrågor som en del av miljötillsynen Åtgärden innebär att miljöenheten arbetar med miljötillsyn där energifrågorna är en viktig del. Krav kan ställas på verksamheter om att kartlägga sin energiförbrukning och vidta åtgärder. Enligt miljöbalken gäller att alla verksamhetsinnehavare har skyldighet att vidta skäliga försiktighetsmått för att minska miljörisker. Bästa möjliga teknik skall tillämpas för att avhjälpa en miljöpåverkan. Det skall dock vara ekonomiskt skäligt. Dessa bestämmelser innebär att miljöbalken ställer krav på att energi skall användas effektivt och att energianvändning som ger hög klimat- och miljöpåverkan skall bytas ut, om det inte är ekonomiskt orimligt. Ett sådant arbete har en potential att ge betydande effekter. Även företagen skulle vinna på detta. Studier har visat att de flesta företag med lönsamma åtgärder kan minska sin energianvändning betydligt och på köpet få bättre ekonomi. Ansvarig: Samhällsbyggnad/miljöenheten Tidplan: 2009 och framåt Miljökonsekvens: Åtgärden bidrar till att resultatmål 2 och 9 uppfylls. Ekonomi: Arbetet sker enligt förutsättningar i tillsynsplan som antas av miljö- och byggnadsnämnden. Aktuell bemanning på miljöenheten gör att det för närvarande inte finns förutsättningar att starta detta arbete mer än marginellt. B. Information och utbildning till företag Åtgärden innebär att kommunen ska informera och stimulera företag till framsynt energiarbete och verka för att stimulera till ökade arbetstillfällen inom gröna näringar. Detta kan exempelvis utföras genom att erbjuda utbildning och energikartläggningar till småoch medelstora företag. Ansvarig: Energi och klimatrådgivningen i samverkan med kommunledningssektorn Tidplan: 2010 och framåt Miljökonsekvens: Åtgärden bidrar till att resultatmål 2 och 9 uppfylls. Ekonomi: Informationsinsatser kan utföras inom befintlig budget. Utbildning och energikartläggning kräver externa medel i kombination med insatser från företagen. Energieffektivisering 6. Energieffektiv gatubelysning I armaturer ska kvicksilverlampor bytas ut till effektiv belysning. Ansvarig: Samhällsbyggnad (Trafik, gata, park) Tidplan: Miljökonsekvens: Åtgärden bidrar till att resultatmål 16 uppfylls. Ekonomi: Åtgärden ingår i projektet lönsamma energiinvesteringar, se åtgärd Energieffektivisering i kommunala lokaler Pågående arbete med lönsamma energi- och miljöinvesteringar ska fullföljas. Årligen ska en ny handlingsplan baserad på energiinventeringar antas. Ansvarig: FM-service Tidplan: och årligen fortlöpande. Miljökonsekvens: Åtgärden bidrar till att resultatmål 12, 13, 14 och 15uppfylls. Ekonomi: Årlig satsning på 7-10 miljoner så länge behov föreligger. De åtgärder som tas med i handlingsplanen skall vara lönsamma enligt Boverkets rekommenderade ED-kalkyl. För åtgärder i ett åtgärdspaket gäller att hela åtgärdspaketet skall uppfylla kravet på lönsamhet. 8. Energismarta bostäder hos Kungälvsbostäder Pågående miljöarbete inom Kungälvsbostäder ska genomföras med nya miljömål vart tredje år för att uppnå en minskad vattenförbrukning och effektivisering av energi till fastighetsel och uppvärmning. Ansvarig: Kungälvsbostäder Tidplan: Kontinuerligt enligt Kungälvsbostäders tidplan. Miljökonsekvens: Åtgärden bidrar till att resultatmål 11 uppfylls. Ekonomi: Åtgärden utförs i enlighet med Kungälvsbostäders budget. 11

95 12 9. Energismarta bostäder hos Förbo Förbo ska arbeta kontinuerligt för att uppnå deras miljöpolicy genom konkreta miljöåtgärder och en minskad resursanvändning. Förbo ska fullfölja sitt åtagande att minska energianvändningen i bostadsbeståndet med 20 % enligt SABO:s energiutmaning. Ett miljöprogram ska tas fram med skärpta krav på låg energianvändning i nyproducerade bostäder. Ansvarig: Förbo Tidplan: Kontinuerligt enligt Förbos miljöplan Miljökonsekvens: Åtgärden bidrar till att resultatmål 11 uppfylls. Ekonomi: Åtgärden utförs i enlighet med Förbos budget. 10. Grön IT En nulägesanalys ska göras av energiförbrukning kopplad till IT-användningen inom kommunala lokaler och en strategi med en handlingsplan för miljöanpassad IT ska tas fram och genomföras. Ansvarig: FM-service Tidplan: En handlingsplan tas fram 2009 och genomförs därefter Miljökonsekvens: Åtgärden bidrar till att resultatmål 15, 17 och 18 uppfylls. Ekonomi: Åtgärder läggs inom ramen för lönsamma energiinvesteringar, se åtgärd Energieffektivisering av kommunala reningsverk VA-verket ska upprätta en handlingsplan för energieffektivisering av de befintliga reningsverken i kommunen. Uppvärmningssystemen ska ses över och ersättas av energieffektiva och förnybara alternativ. Ansvarig: Samhällsbyggnad (VA-verket) Tidplan: Handlingsplan tas fram Åtgärder som bedöms lönsamma enligt Boverkets ED-kalkyl genomförs därefter snarast. Miljökonsekvens: Åtgärden bidrar till att resultatmål 2 uppfylls. Ekonomi: Budget görs i handlingsplan och baseras på VA-taxan. Miljöanpassad nybyggnation 12. Styrdokument miljöanpassat byggande/ Energikrav nybebyggelse Ett styrdokument med mål och riktlinjer för miljöanpassat byggande skall utarbetas och antas. (Uppdrag KSSU ). I avvaktan på det färdiga styrdokumentet gäller att följande checklista skall tillämpas vid samtliga nya detaljplaner för bostäder och verksamhetslokaler. Där kommunen äger marken skall kraven skrivas in i markanvisningsavtal. För övrig byggnation skall kommunen verka för detta genom rådgivning och dialog. Byggnation skall ske på platser där byggnader kan erhålla godtagbart lokalklimat i vindskyddade och soliga lägen. Även byggnaders och fönsters placering i området görs med hänsyn till detta. Energihushållning/Val av uppvärmningssätt: Kommunen skall verka för att nya bostäder och verksamhetslokaler får lågt behov av primärenergi. I första hand skall nya byggnader anslutas till biobaserad fjärrvärme. Där detta inte är rimligt godtas el med eller utan värmepump eller annan lösning. Fossil eldningsolja ska ej användas. Riktlinjer avseende byggnaders energianvändning (exkl hushålls-el/verksamhetsel) sätts enligt följande: Byggnader med annan uppvärmningsform än el Generellt gäller lagkrav på maximalt behov av levererad energi på 110kWh/m2, år. När Kungälvs kommun överlåter mark för bebyggelse bör kravet dock ställas på byggnation enligt FEBY:s kravspecifikation för minienergihus (2009) eller motsvarande. Det innebär att byggnadens specifika energianvändning är 70 kwh/m2, år. Där kommunen inte överlåter marken bör dialog ske med byggherre med målet att få till stånd motsvarande överenskommelse. Byggnader med eluppvärmning Generellt gäller lagkrav på maximalt behov av levererad energi på 55 kwh/m2, år. När Kungälvs kommun överlåter mark för bebyggelse bör kravet dock ställas på byggnation enligt FEBY:s kravspecifikation för minienergihus (2009) eller motsvarande. Det innebär att byggnadens specifika energianvändning är 40 kwh/m2, år. Där kommunen inte överlåter marken bör dialog ske med byggherre med målet att få till stånd motsvarande överenskommelse. Kommunen bör verka för att investering i förnybar el på plats eller genom nya vind-elandelar eller motsvarande görs motsvarande minst 80% av det beräknade elbehovet för uppvärmning. Individuell mätning av vatten- och elförbrukning

96 skall finnas för varje bostadslägenhet. Vitvaror, tvättutrustning och diskmaskiner skall tillhöra den mest el-snåla på marknaden (A++). All gemensam och fastinstallerad belysning skall vara baserad på energisnålteknik, minst motsvarande dagens lågenergilampor. I dagsläget bör man överväga ljuskällan med LED-teknik. Där ljustiden är över 500 timmar per år installeras reduceringsautomatik av relevant slag, exempelvis tids eller närvarostyrning. För lokaler skall elanvändningen för belysning vara under 17 W/m2 och för lokaler med kyla skall man högst ha 12 W/m2. Vattensnål teknik enligt nedanstående definition skall installeras. Toalettstolar: Dubbelspolande, 4 liter resp 2 liter. Diskbänk: Maxflöde 10 liter/minut. Tvättställ: Maxflöde 6 liter/minut. Duschhandtag: Maxflöde 8 liter/minut. Väl fungerande kollektivtrafik samt cykelbanor till området bör redovisas. Cykelparkering ska prioriteras närmast entréer utanför bostäder, service och verksamheter. Nya bostadsområden bör planeras så att biltrafik inom området minimeras. Närservice bör finnas inom gång- eller cykelavstånd från bostadsområden Vid större bostadsutbyggnader planeras för bilpool för de boende. Ansvarig: Samhällsbyggnad Tidplan: Kontinuerligt Miljökonsekvens: Åtgärden bidrar till att resultatmål 2 och 9 uppfylls. Ekonomi: Kraven minskar byggnadens löpande energikostnader och bedöms vara lönsamma på sikt. 13. Energikrav för nya kommunala lokaler Uppdaterade energikrav ska antas för nya kommunala lokaler. Kraven ska innebära låg primärenergianvändning och energi- och vattensnåla installationer. Förnybar energi ska prioriteras för uppvärmning och elvärme ska minimeras. Som ett pilotprojekt ska en kommunal lokal, förslagsvis skola eller förskola byggas i passivhusteknik. Ansvarig: FM-service Tidsplan: Energikrav antas 2009 för att gälla därefter vid nya byggnationer. Miljökonsekvens: Åtgärden bidrar till att resultatmål 14 och 15 uppfylls. Ekonomi: Återbetalningen av att bygga energieffektiv byggnader bedöms lönsamt. Miljöanpassat transportsystem 14. Miljöanpassning av Marstrandsfärjan Åtgärder skall genomföras för att minska Marstrandsfärjans bränsleförbrukning och användning av smörjolja. Ansvarig: Samhällsbyggnad (hamnverksamheten Marstrand) Tidsplan: Miljökonsekvens: Åtgärden bidrar till att resultatmål 17 och 18 uppfylls. Användning av diesel minskar uppskattningsvis med 10 % under ett år med bränsleadditivet EuroAd, vilket innebär minskade utsläpp på 26 ton koldioxid per år. Ekonomi: En mindre bränsleförbrukning leder till minskade inköpskostnader och är en lönsam energiinvestering enligt Boverkets ED-kalkyl. 15. Cykel och gångvägar Fortsatt utbyggnad av 17 km gång och cykelvägar på landsbygden ska ske enligt antagen plan och felande länkar i cykelvägnätet som har definierats ska successivt åtgärdas. Trygghet och trafiksäkerhet på gång och cykelvägar ska tillgodoses genom förbättrad belysning och vägunderhåll ska utföras inom tätorter och på glesbygden där det är ekonomiskt möjligt. Ansvarig: Samhällsbyggnad (trafik, gata, park) Tidplan: Miljökonsekvens: Åtgärden bidrar till att resultatmål 5 uppfylls. Ekonomi: 10 miljoner kronor i budgeten är årligen avsatt för utbyggnad av gång och cykelvägar på landsbygden. 16. Agera enligt K2020 Rapporten K2020 lokalt ska fungera som underlag för planering av bostadsbyggande och infrastruktur i översiktsplanarbetet och ange inriktning för kommande kollektivtrafikåtgärder och investeringsplaner för att nå målet om en ökad kollektivtrafikandel till 40 %. Kommunens bidrag till den regionala utvecklingen ska 13

97 14 konkretiseras i olika planprojekt exempelvis Kvarnkullen och Kongahälla i Kungälv, samt projekt i Kärna, Ytterby och Kode med utveckling av pendelparkeringar, bussgator och andra framkomlighetsåtgärder samt ett nytt resecentrum vid motorväghållplatsen. Ett regionalt samarbete sker för att uppnå målet. Ansvarig: Samhällsbyggnad Tidplan: Under 2009 antas regionens gemensamma kollektivtrafikprogram och finansieringsupplägg tas fram. Västtrafik har målet att 90 % av busstrafiken ska köras med förnyelsebara drivmedel år Miljökonsekvens: Åtgärden bidrar till att resultatmål 4 uppfylls. Ekonomi: Infrastrukturinvesteringarna i enbart Kungälvs kommun beräknas mycket översiktligt till 350 miljoner kronor. 17. Godstransport på järnväg Utbyggnad ska göras av stickspår mellan Bohusbanan och Rollsbo industriområde. Åtgärden kan genomföras när tillräcklig efterfrågan från företag säkerställts. Kontinuerlig bedömning ska göras och förslag till utbyggnad lämnas till kommunfullmäktige vid lämplig tidpunkt. Ansvarig: BOKAB Tidsplan: Miljökonsekvens: Åtgärden bidrar till att resultatmål 8 uppfylls. Ekonomi: Kostnaden för att bygga ut stickspår och omlastningscentral är10-12 miljoner för de företag som är villiga att investera industrispåret. 18. Hållbara fordon och transporter i den kommunala verksamheten En uppdaterad handlingsplan för fortsatt arbete med hållbara fordon och transporter ska tas fram samt en strategi för att miljöanpassa tunga lastbilar och arbetsfordon. Bland annat ska en kartläggning av distributionen av varor inom Kungälvs kommun utföras. En genomförandeplan ska sedan tas fram som ska ligga till grund för en vidareutveckling av samdistributionen av varor inom kommunen. Ansvarig: Samhällsbyggnad (trafik, gata, park) & FM- Service Tidsplan: 2009 och fortlöpande Miljökonsekvens: Åtgärden bidrar till att resultatmål 17, 18 och 19 uppfylls. Ekonomi: Vägverket bekostar halva konsultkostnaden för framtagning av en utredning med förslag rörande utökad samdistribution av varor inom Kungälvs Kommun. Miljöanpassad energiproduktion 19. Förnyelsebar lokal elproduktion A. Vind- och vågkraftsområden tas fram i översiktsplanen och kommunen ska verka för att stimulera byggnation av vind- och vågkraftverk inom dessa områden. Kungälv Energi AB ska fullfölja uppdraget att investera i förnyelsebar elproduktion och distribution av förnyelsebar el. Kommunen ska även verka för att få till stånd en strömkraftsanläggning i Nordre Älv. Ansvarig: Samhällsbyggnad och Kungälv Energi AB Tidplan: Den nya översiktsplanen med planerade områden för vindkraft beräknas vara färdig under Kungälv Energis uppdrag löper parallellt med översiktsplanarbetet. B. Småskaliga vindkraftverk och/eller solceller ska placeras på kommunalt ägda byggnader eller mark och marknadsföras bland kommuninvånarna. Kungälv energi utformar nätet för att kunna ta mot småskaligt lokalt producerad el. Hur anslutning går till ska utredas med hänvisning till SOU 2008:13. (se del 2, avsnitt 5.1.7). Ansvarig: FM-service Tidplan: 2009 och fortlöpande. Miljökonsekvens: Alla åtgärder bidrar till att resultatmål 1 uppfylls. Ekonomi: Kungälv Energi och andra intressenter finansierar större projekt Generellt gäller att t.ex. vindkraft har god lönsamhet med dagens elpriser och el-certifikat. Kommunens egen utbyggnad av t.ex. mindre vindkraftverk finansieras inom ramen av lönsamma energiinvesteringar, se åtgärd 1. Solceller är i dagsläget inte en ekonomiskt lönsam investering. I avvaktan på att nya statliga bidrag införs kan solceller därför troligen inte anläggas inom ramen för detta.

98 20. Utökat fjärrvärmenät i befintlig bebyggelse Fortsatt utbyggnad av fjärrvärmen är en av de viktigaste klimatåtgärderna. Kungälv Energi ska ansvara för att med områdesvisa kampanjer, kundkontakter, information på hemsida m.m. få en större andel av befintlig bebyggelse att ansluta. För att premiera energisparande i fjärrvärmeområden, är det en fördel om den rörliga andelen av taxan är hög. Kungälv Energi bör därför överväga en högre andel rörlig taxa. Befintlig panninstallation kommer då att kunna försörja större och större områden utan kapacitetsökning. I Kungälv- Ytterby finns möjlighet att ansluta flera lokaler och industrier. Det gäller bland annat i Rollsbo industriområde, Ängegärde industriområde samt Björkås och Fars hatt området. Dessutom är potentialen att ansluta småhus stor. Kungälv Energi ska inventera möjliga villaområden att bygga ut samt följa teknikutvecklingen. Möjligheten att i ett samarbete ansluta Göteborgs Kex och tillvarata spillvärme bör utredas. Ansvarig: Kungälv Energi Tidplan: 2009 och framåt. Miljökonsekvens: Åtgärden bidrar till att resultatmål 3 och 7 uppfylls. Ekonomi: Kungälv Energi bygger löpande ut fjärrvärmenätet där det är ekonomiskt och miljömässigt försvarbart. I områden med hög värmetäthet och/eller närhet till befintligt nät bedöms ekonomin för att ansluta till fjärrvärmenätet vara god. 21. Utredning om närvärme i Diseröd En utredning om förutsättningen för att bygga en närvärmecentral med kulvertnät i Diseröd ska genomföras. I Diseröd finns flera kommunala lokaler med olje- och elvärme som behöver hitta en ny uppvärmningslösning. Ställningstagande ska tas till om dessa ska ges en gemensam fjärrvärmeanläggning där även villabebyggelse kan erbjudas anslutning eller om det skall satsas på individuella lösningar Ansvarig: Kungälv Energi och FM Service Tidplan: 2009 och framåt. Miljökonsekvens: Åtgärden bidrar till att resultatmål 3, 9, 12 och 13 uppfylls. Ekonomi: Åtgärden genomförs under 2009 och därefter investeras i en ny uppvärmningslösning när det är ekonomiskt möjligt. 22 Färdig värme Kungälv Energi ska utreda möjligheten att erbjuda fastighetsägare som ej har möjlighet att ansluta till fjärrvärmenätet med färdiga värmelösningar där drift och skötsel ingår. Lösningarna ska inte vara elberoende och exempel är pelletspannor, bränsleceller eller stirlingmotorer kombinerat med solfångare. Ansvarig: Kungälv Energi Tidplan: Ej fastställd. Miljökonsekvens: Åtgärden bidrar till att resultatmål 9 uppfylls. Ekonomi: Bör utredas i en förstudie. 23. Fjärrkyla En produktionsanläggning för att kunna erbjuda kunder i centrala Kungälv komfort och processkyla ska anläggas när det bedöms vara ekonomiskt möjligt. Ansvarig: Kungälv Energi Tidsplan: Ej fastställd Miljökonsekvens: Åtgärden bidrar till att resultatmål 2 uppfylls. Ekonomi: När det är ekonomiskt rimligt att bygga beror på produktionsanläggningens lokalisering, distribution av ledningsnät, teknik och fjärrvärmepris. En referenslösning i förstudien visar på att vid ett fjärrvärmepris på 30 kr/mwh är åtgärden lönsam. Möjligheten till att söka bidrag från staten eller EU bör undersökas. 24. Energi från biologiskt avfall & träavfall A. Kommunen ska införa ett uppsamlingssystem för biologiskt avfall när det finns möjlighet att omvandla avfallet till energi i form av värme eller gas. En sådan möjlighet är Renovas planerade rötgasanläggning som troligen är i bruk Ansvarig: Samhällsbyggnad (Renhållning) Tidsplan: B. Utsortering av rent omålat trä ska förbättras och träet nyttjas för energiutvinning. Ansvarig: Samhällsbyggnad (Renhållning) och Kungälvs Transporttjänst AB Tidsplan: 2009 Miljökonsekvens: Åtgärderna bidrar till att resultatmål 8 och 9 uppfylls Ekonomi: Åtgärderna finansieras av renhållningstaxan. 15

99 Miljöanpassad eldning av fasta bränslen En policy ska tas fram för att styra mot målet att kommunens vedpannor blir miljögodkända år Information ska spridas till vedeldare om rätt eldningsteknik m.m. Ansvarig: Samhällsbyggnad (Miljöenheten) Tidplan: Osäkert. Miljökonsekvens: Åtgärden bidrar till att resultatmål 10 uppfylls. Ekonomi: Bedöms inte kunna prioriteras med dagens låga bemanning på miljöenheten Redovisning i miljöbokslut

100 5. Uppföljning Redovisning i miljöbokslut Åtgärder och resultatmål följs upp i det årliga miljöbokslutet. Ny revidering Ny revidering av informationsdelen ska ske år 2020 då bakgrundsfaktan ska uppdateras. En uppföljning och analys av aktionsdelens mål och åtgärder ska göras varje år. Organisation och ansvar Det övergripande ansvaret för att driva det fortsatta energiarbetet ligger på enheten för utveckling, uppföljning och planering inom kommunledningssektorn. Ansvaret består i att: Följa upp mål och åtgärder i årliga miljöbokslut som antas av kommunfullmäktige Samverka med övriga delar av förvaltningen så som FM Service, samhällsbyggnad och Kungälv Energi i tematiska arbetsgrupper för att genomdriva energiplanens åtgärder. Energi- och klimatrådgivningen har ett ansvar att föra ut information om energiplanen till kommuninvånare och näringslivet och att stimulera och samordna övriga energi- och klimatrådgivningen inom energiplanens ramar. Framtids- och utvecklingsberedningen ansvarar för att analysera miljöbokslutet varje år för att tillgodose att åtgärder genomförs och mål uppfylls. 17

101 Bilaga 1. Nationella/regionala delmål (som även stöds av Kungälvs kommun) Av de 16 miljökvalitetsmålen som riksdagen har beslutat så är det främst de fem målen begränsad klimatpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning, ingen övergödning och godbebyggd miljö som berör energi- och transportanvändning. Förslag på nya delmål har tagits fram i strategin för effektivare energianvändning och transporter, 2007, utav Banverket, Energimyndigheten, Vägverket, Luftfartsstyrelsen, Naturvårdsverket och Sjöfartsverket. Begränsad klimatpåverkan Målet innebär att halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet ska uppnås. Delmålet är: Utsläppen ska som medelvärde för perioden vara minst 4 % lägre än utsläppen år Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Delmålen som är relevanta för Kungälvs kommuns energi och transportanvändning är: Halterna 35 mikrogram/m3 som dygnsmedelvärde och 20 mikrogram/m3 som årsmedelvärde för partiklar (PM10) ska underskridas år Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. För PM 2,5 är halterna som ska underskridas mikrogram/m3 som dygnsmedelvärde och 12 mikrogram/m3 som årsmedelvärde. Halten 0,3 nanogram/m3 som årsmedelvärde för benso(a)pyren ska i huvudsak underskridas år Nya förslag på delmål: Delmål för kvävedioxid behålls men omformuleras för att gälla efter Delmål för partiklar föreslås bli uppdaterat till 2015 i enlighet med de värden som föreslås av WHO: 30 nanogram/m3 som dygnsmedelvärde av PM10 (90- percentil) och 10 nanogram som årsmedelvärde av PM2,5 vilket motsvarar ca 18 nanogram/m3 PM10. Delmål för marknära ozon till skydd av människors hälsa revideras till att halterna inte ska överskrida 100 nanogram/m3 som åtta timmars medelvärde år Värdet beräknas som ett medelvärde över de senaste tre åren och får överskridas högst 35 dagar per år. Till skydd av växtlighet föreslås att till år 2015 ska ozonhalten under växtsäsongen uppnå en acceptabel exponering för att undvika skador på växtligheten (värdet på AOT40 april-september ska underskrida nanogram/m3. Minskade halter av svaveldioxid vilket innebär att halten 5 mikrogram/m3 för svaveldioxid som årsmedelvärde ska vara uppnådd i samtliga kommuner Halterna 60 mikrogram/m3 som timmedelvärde och 20 mikrogram/m3 som årsmedelvärde för kvävedioxid ska i huvudsak underskridas år Timmedelvärdet får överskridas högst 175 timmar per år. Halten marknära ozon ska inte överskrida 120 mikrogram/m3 som åtta timmars medelvärde år År 2010 ska utsläpp av flyktiga organiska ämnen i Västra Götalands län, exklusive metan, ha minskat till under ton. 18

102 Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska understiga gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Delmålen som är relevanta för Kungälvs kommuns energi och transportanvändning är: År 2010 är högts 15 % av antalet sjöar och 20 % av sträckan vatten i Västra Götalands län drabbade av försurning som orsakats av människan. Högst 35 % av skogsmarken i Västra Götalands län har år 2010 en hög eller mycket hög surhetsgrad varav andelen med mycket hög surhetsgrad är högst 4 %. År 2010 har utsläppen av svaveldioxid i Västra Götalands län minskat till 4200 ton eller mindre. År 2010 har utsläppen av kvävedioxider i Västra Götalands län minskat till ton eller mindre. Nya förslag på delmål: År 2015 ska utsläppen i Sverige av kvävoxider till luft ha minskat med ton. År 2015 ska utsläppen av svaveldioxid från sjöfart som bunkrar (fyller på drivmedel) i Sverige ha halverats och utsläppen av kväveoxider ska ha minskat jämfört med år Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Delmålen som är relevanta för Kungälvs kommuns energi och transportanvändning är: God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Delmålen som är relevanta för Kungälvs kommuns energi och transportanvändning är: Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan åstadkommas så att transportbehovet minskar och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras. (det nya förslaget är att delmålet ska gälla till 2015) Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur energianvändningen ska effektiviseras för att på sikt minskas, hur förnybara energiresurser ska tas tillvara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft ska främjas. (det nya förslaget är att delmålet ska gälla till 2015) Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder ska ha minskat med 5 procent till år 2010 jämfört med år Senast år 2010 ska minst 50 procent av hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling. Den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler minskar. Minskningen bör vara 20 % till år 2020 och 50 % till år 2050 i förhållande till användningen Till år 2020 ska beroendet av fossila bränslen för energianvändningen i bebyggelsesektorn vara brutet, samtidigt som andelen förnybar energi ökar kontinuerligt. Senast år 2010 ska de svenska vattenburna utsläppen av kväveföroreningar från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav ha minskat med minst 30 % från 1995 års nivå. År 2010 har utsläppen av kväveoxider i Västra Götalands län minskat till ton eller mindre. 19

103 Nya förslag på delmål: Senast år 2015 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för: Trafikbullernivåerna utomhus vid bostadsmiljöer ska minska med 5 dba till år 2020 jämfört med 1998 genom minskat källbuller. Dessutom ska ingen inomhus i bostadsrum utsättas för ljudnivåer om mer än 5 dba över riktvärdena år Inriktningen ska vara effektivaste reduktion av störningar och att de mest bullerutsatta människorna prioriteras. 20

104 Bilaga 2. Uppföljning resultatmål R 1 R2 R 3 R 4 R 5 R 6 R 7 R 8 R 9 R 10 R 11 R 12 R 13 R 14 R 15 R 16 R 17 Nyckeltal: Elproduktion per år som erhålls från förnyelsebart energislag exempelvis vind, vatten, solkraft alternativt biobränsle inom Kungälvs kommun. Uppföljning: Statistik fås från SCB och Kungälv Energi AB. Basår 2005: 0 GWh Nyckeltal: Kungälvs totala elproduktion subtraherat med industrins elanvändning och dividerat med folkmängden. Uppföljning: El-statistik erhålls årligen från SCB och Vattenfall. Basår 2005: 9600 kwh/invånare och år. Nyckeltal: Fjärrvärmeproduktion Uppföljning: Årlig el och fjärrvärmestatistik Basår 2005: 105 GWh. Nyckeltal: Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka. Uppföljning: Resandestatistik fås årligen från Västtrafik. Basår 2005: 15 % i Kungälv och 25 % i Göteborgsområdet. Nyckeltal: Antal km utbyggd gång och cykelväg på glesbygden. Uppföljning: Från Trafik, gata, park. Basår 2005: Arbete ej påbörjat Nyckeltal: Körsträcka i mil per bil och per person Uppföljning: Statistiska centralbyrån. Basår 2005: 1499 mil per bil och 787 mil per peson Nyckeltal: Andel miljöbilar som finns i beståndet. Uppföljning: Gröna Bilister och fr.o.m SCB. Basår 2005: ca 1 % vid årsskiftet 2005/2006. Nyckeltal: Koldioxidutsläpp per invånare från fossila transporter Uppföljning: RUS (Regionalt uppföljningssystem för nationella miljömål) i samverkan med Naturvårdsverket, Energimyndigheten och SMED Basår 2005: 3 ton Nyckeltal: Koldioxidutsläpp per invånare från fossil uppvärmning Uppföljning: RUS (Regionalt uppföljningssystem för nationella miljömål) i samverkan med Naturvårdsverket, Energimyndigheten och SMED Basår 2005: 0,4 ton Nyckeltal: Antal icke miljögodkända vedpannor med eller utan ackumulatortank. Uppföljning: Statistik från Kungälvs Sotarna AB Basår 2005: 673 stycken Konkreta mål återfinns i Kungälvsbostäders och Förbos miljöplaner. Nyckeltal: Inköpt eldningsolja i m3 som används för uppvärmning i kommunala byggnader omräknat i MWh. Uppföljning: Statistik från teknisk service/upphandlingsenheten, redovisas i årligt miljöbokslut Basår 2005: 5000 MWh/år Nyckeltal: Eluppvärmd lokalyta. Uppföljning: Statistik från FM Service. Basår 2005: kvadratmeter. Nyckeltal: Graddagskorrigerad energi för uppvärmning per ytenhet i kommunala byggnader. Uppföljning: Statistik från FM Service. Basår 2005: 121 kwh/m2 Nyckeltal: Förbrukning av fastighetsel per ytenhet i kommunala byggnader. Uppföljning: Statistik från FM Service. Basår 2005: 79,3 kwh/m2 Nyckeltal: Antal armaturer med kvicksilverlampor Uppföljning: Trafik, gata, park har uppgifter om detta. Basår 2005: 3200 lampor och år lampor Nyckeltal: Inköpt bensin och diesel som används i kommunala fordon. Uppföljning: Statistik från teknisk service/upphandlingsenheten, redovisas i årligt miljöbokslut Basår 2005: 4180 MWh/år bensin och diesel) R 18 Nyckeltal: Antal ton koldioxid per år baserat på inköp av bränslen och drivmedel (mål 16). Uppföljning: Statistik från teknisk service/upphandlingsenheten, redovisas i årligt miljöbokslut Basår 2005: 2480 ton/år) R 19 Nyckeltal: Antal km resande med egen bil i tjänsten. Uppföljning: Uppgifter från personalsektorn. Basår 2005: km, sedan des en ökning på 4 %. R 20 Nyckeltal: Andel av kommunens lätta fordon (personbilar) som är miljöbilar. Uppföljning: Servicesektorn. Basår 2005: 7,2 %. 21

105 Bilaga 3. Beräkningsmodell för energiplanens åtgärder Koldioxidberäkningen utgår från Naturvårdsverket enkla beräkningsmodell för koldioxidutsläpp och anges i tabell nedan. Formeln för beräkning av utsläpp från olika bränslen är: bränsleförbrukning(i ton eller m3)*värmevärde (MWh/m3)*emissionsfaktor(g/MWh)= utsläpp i gram Emissionsfaktorer: Enhet CO2 kg/ton eller m3 CO2 g/mwh Stenkol Kg/ton Koks Kg/ton Trädbränsle* Kg/ton 0 Torv Kg/ton Sopor** Kg/ton Avlutar, tall och beckolja Kg/m3 0 Bensin Kg/m Diesel MK1 Kg/m Eldningsolja 1/Diesel MK2/3 Kg/m Eldningsolja 2-5 Kg/m Gasol Kg/m Naturgas Kg/m El*** Kg/MWh 100 Emissionsfaktorerna beror på bl.a. bränslenas kvalité, sammansättning och fukthalt och kan därför variera med cirka 5 %. * Betecknas som biobränsle och ger inget nettoutsläpp av koldioxid. ** Förbrukning inom el-, gas- och värmeverk. *** Värdet baserat på nordisk elmix. Värmevärden för olika energibränslen: Bränsle MWh/m3 Skogsbränslen oförädlade 0,8 Skogsbränslen förädlade (pellets, briketter) 2,7 Skogsbränslen förädlade (pulver) 1,1 Biogas (deponigas) 0,004 Biogas (rötgas) 0,007 Torv (oförädlad) 1,1 Hushållsavfall (osorterat) 0,6 Eldningsolja ,6 Eldningsolja 1 10 Naturgas 0,01 Gasol 6,9 22

106 Värmevärden för drivmedel: Drivmedel MWh/m3 Bensin 8,7 Diesel MK1 9,8 Diesel MK2/MK3 10 Etanol 6,2 Biogas 0,01 Vätgas 0,003 Bränsleförbrukning: I stad På landsväg Personbil 1,11 liter bensin/mil 0,71 liter bensin/mil Buss 4,9 liter diesel/mil 4,9 liter diesel/mil Lastbil 3 liter diesel/mil 3 liter diesel/mil Källa: Ingångsdata är baserat på uppgifter bl.a. från statliga Väg- och Transportinstitutet (VTI), Naturvårdsverket och Nätverket för Transporter och Miljön (NTM). Vägverkets definition av en miljöbil: Bilen släpper ut max 120 g/km koldioxid (0,5 l bensin per 10 km eller 0,45 l diesel per 10 km), Bilen ska klara Euro 2005 krav dock max utsläpp från dieslar på 5 mg partiklar/km. För biobränslebilar är det en max förbrukning på 9,2 l/100 km (bensin) eller 9,7 kubikmeter metan. (Källa: Svensk författningssamling, förordning om myndigheters inköp och leasing av miljöbilar, SFS 2005: 1228.) 23

107 Bilaga 4. Primärenergi och viktningsfaktorer för olika energikällor i Kungälvs kommun 24 Bakgrund I Kungälvs kommuns energiplan är en strategi att minska primärenergianvändningen i bostäder och dessutom finns ett beslut som kommunstyrelsen tagit att upprätta ett förslag till ett sammanhållet kvalitetsdokument med målformulering för byggnation i Kungälv. Uppdraget innefattar, i samarbete med Kungälv Energi, förslag till utformning av markanvisningsavtal för nybyggnation med krav max energiåtgång motsvarande passivhusstandard och att energiplanen ska kompletteras med ett sådant krav. För att uppnå en minskning av energianvändningen i byggnation och samtidigt eftersträva genomtänkta uppvärmningslösningar med så hög andel förnybar energi som möjligt så föreslås viktningsfaktorer för olika energikällor utifrån Kungälvs förutsättningar i denna bilaga. Grunden för arbetet med viktningsfaktorerna är rapporten Ett energieffektivare Sverige- delbetänkande av energieffektiviseringsutredningen som utkom Rapporten utkom efter att regeringen under 2006 att tillkallat en utredare som skulle lämna förslag till hur Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/32/EG om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster skall genomföras i Sverige (dir. 2006:89). Uppdraget omfattade även att utreda och förslå viktningsfaktorer för el, fjärrvärme, fjärrkyla och oljeprodukter, som skulle återspegla de olika energibärarnas omvandlings- och distributionsförluster. Rapporten föreslås även ligga till grund för utveckling av handlingsplaner för energieffektivisering på kommunal nivå och framtagning av viktningsfaktorer för olika energikällor utifrån lokala förutsättningar som sedan beaktas i kommunala energiplaner. När det i den här bilagan hänvisas till utredningen syftas därmed på energieffektiviseringsutredningen, författare av rapporten Ett energieffektivare Sverige- delbetänkande av energieffektiviseringsutredningen. Primärenergianvändning Primärenergianvändning är ett fysikaliskt mått som återspeglar ett totalt resursbehov. En primärenergifaktor omfattar den totala energiåtgången för varje energikälla eller uppvärmningsslag från utvinningen av bränslet tills dess det finns en producerad kwh nyttighet i form av värme, kyla eller el som kan användas i byggnaden eller en liter fordonsbränsle som kan användas i ett fordon. Primärenergifaktor är alltså förhållandet mellan primärenergianvändning och slutlig användning av energi och reflekterar det totala energiresursbehovet för en kwh slutlig energianvändning och nettoanvändning. Om till exempel en slutlig användning av 100 MWh el totalt kräver 200 MWh inklusive energi för utvinning, förädling, transport, omvandling och distribution är primärenergifaktorn 2,0 (200 dividerat med 100). Syftet med att använda primärenergifaktorer är att visa på effekter av olika uppvärmningsformer och att de ska fungera som analysverktyg av olika effektiviseringsåtgärder. Val av viktningsfaktor för el Enligt EG-direktivet får en viktningsfaktor på 2,5 användas för elanvändning. Valet av viktningsfaktorn för el beror på hur systemgränser sätts. Det svenska elnätet är i praktiken integrerat i det nordiska systemet och därför betraktas det nordiska elnätet som systemgräns. Den svenska elmixen består huvudsakligen av kärnkraft, vattenkraft och kraftvärme medan den nordiska har inslag av kol och annan fossil elproduktion. När det handlar om att åstadkomma förändringar i elanvändningen är det viktigt att ta hänsyn till marginalel, det vill säga el som används när efterfrågan ökar och som minskar till följd av att efterfrågan minskar. Marginalelen är till stor del fossileldad kondenskraft i det nordiska systemet och blir alltså överflödig vid effektiviseringar av elanvändningen. Utredningen menar dessutom att med en bedömd verkningsgrad i marginalproduktionsanläggningarna på 40 % blir omvandlingsfaktorn för enbart kraftanläggningen 2,5. I ett vidare resonemang pekar de dock på att om man lägger till förluster i utvinning, transporter, förädling och distribution leder detta sammantaget till en viktningsfaktor på 2,8. Föryngringstakten för kraftproduktionsanläggningar leder enligt utredningen till lägre genomsnittliga förluster och marginalproduktionsförluster. Elcertifikatsystemet bedöms även påverka den framtida produktionen av el med en ökad

108 andel förnybar energi. Sammantaget ger detta att utredningen lägger sig på en viktningsfaktor på 2,5 för el. Med stöd av det resonemanget kan Kungälvs kommun föreslås använda en viktningsfaktor för el på 2,5. Det innebär att en byggnad som värms upp med någon form av el betraktas som att ha ett värde av köpt energi multiplicerat med 2,5. Val av viktningsfaktor för fjärrvärme Beräkningar som Svensk Fjärrvärme har gjort för att ta fram en nationell genomsnittlig viktningsfaktor för fjärrvärme baseras på faktiskt levererad energi, bränslevärden enligt Energimyndighetens rapport 2006:32 och primärenergimetoden vid kraftvärme. Den nationellt genomsnittliga faktorn för fjärrvärme har minskat från 1,0 till 0,87 med ett medelvärde på 0,93 och bedöms minska till 0,6 år 2016 p.g.a. en tydlig trend mot ökad spillvärmeanvändning. Spridningen är stor mellan individuella fjärrvärmesystems viktningsfaktorer. Fjärrvärmesystemen delas in i tre grupper beroende av värmeleverans. Kungälvs fjärrvärmesystem hamnar i den mellersta gruppen med en leverans mellan GWh och i denna grupp varierar faktorn mellan 0,05 och 1,8. Den genomsnittliga faktorn var under basåren ,97. Den lägsta viktningsfaktorn i Svensk Fjärrvärmes analys hade fjärrvärmesystem som baseras på leverans av industriell fjärrvärme (spillvärme). KEAB producerade totalt 119 GWh Producerad el är 13 GWh per år. Bränslet i Kungälvs värmeverk som producerar fjärrvärme består av biobränsle (92 %), bioolja (6,8 %) samt solvärme (1,2 %), alltså 100 % förnyelsebar energi. Nätet är sammankopplat med Göteborgs nät som levererar 20 GWh årligen, fördelat ungefärligt 15 GWh sommartid och 5 GWh vintertid beroende av klimat. Värmen är spillvärme, i grunden från sopförbränning men även från raffinaderier. Utifrån fakta rörande värmeleverans, bränsle och tillvaratagande av spillvärme i Kungälvs fjärrvärmesystem föreslås att viktningsfaktorn ska vara lägre än den genomsnittliga viktningsfaktorn för den mellersta gruppen i Svensk Fjärrvärmes analys, men en exakt viktningsfaktor för Kungälvs fjärrvärmesystem föreslås ej. Ytterligare fakta för att avgöra ett exakt inriktningsvärde är i dagsläget svårt att erhålla och den slutgiltiga viktningsfaktorn beror därför till större delen på politisk inriktning och vilja att premiera fjärrvärme som energikälla eller ej. Val av viktningsfaktor för närvärme I Sparrås, Kode och Kärna finns närvärmesystem baserade på pellets, sol och olja. Den totala energiproduktionen för dessa var 4,6 GWh år 2007, varav 98 % var från förnyelsebar energi (pellets/solvärme). För att beräkna primärenergifaktorn för närvärmecentralerna i Sparrås, Kode och Kärna kan primärenergimetoden användas. Beräkningsformel: PEF 7 fjärrvärme = (PEF bränsle x Tillfört bränsle PEFel x Energi el)/ Levererad energi fjärrvärme. Om flera bränslen används summeras dessa. Utredningen betraktar solvärme som en fritt flödande och obegränsad tillgång, men att det behövs en liten mängd elenergi för att tillgodogöra sig av solvärmen vilket gör att förhållandet mellan primär energiresurs och nyttiggjord tillförd värme är 0,05. Som viktningsfaktor för pellets och olja används enligt utredningen 1,2. Med ovan nämnda metod leder det till följande resultat för de tre närvärmecentralerna i Kungälv: Närvärmecentralen i Sparrås får en viktningsfaktor på 1,1 medan centralerna i Kärna och Kode får faktorer på 1,2. Val av viktningsfaktorer för bränslen bio och olja Energieffektiviseringsutredningen har utgått från Energimyndighetens rapport Effektivare primärenergianvändning 2006:32 där viktningsfaktorn på biobränsle i storskalig energiomvandling är fastställd till 1,08 utefter utvinning, förädling, transport och distribution. De har sedan använt en faktor på 1,2 eftersom energiåtgången för förädling av exempelvis pellets är större än för andra biobränslen. Hänsyn tas till den individuella förbränningsanläggningens verkningsgrad för uppvärmning och tappvarmvatten. Biobränsle som exempelvis pellets, ved eller flis som eldas i enskild panna för att värma upp en byggnad skulle för enkelhetens skull kunna få viktningsfaktorn 1 i Kungälv. Uppvärmning med eldningsolja får ej förekomma i Kungälvs kommun. 25

109 Val av viktningsfaktor för fjärrkyla Fjärrkyla finns i dagsläget inte i Kungälv men är en aktuell åtgärd i energiplanens aktionsdel. Utredningen betonar att primärenergianvändningen för fjärrkyla är starkt beroende av hur och var fjärrkylan produceras. Fjärrkyla som får låg viktningsfaktor är dels den som produceras vid så kallad frikyla från kallt vatten med utnyttjande av t.ex. sjövatten som köldmedium och dels utnyttjande av spillvärme från industrier, kraftvärme eller värme från avfallsförbränning i absorptionskylmaskiner. I det underlag som Svensk Fjärrvärme har bistått med så är det viktade medelvärdet för samtliga fjärrkylaleveranser i Sverige beräknat till 0,53 medan utredningen i rapporten Ett energieffektivare Sverige sätter en viktningsfaktor på 0,44. När fjärrkyla blir aktuellt i Kungälv bör därför en individuell viktningsfaktor fastställas under revidering av energiplan. Energikälla Viktningsfaktor El 2,5 Fjärrvärme O,7-1,0 Närvärme Sparrås: 1,1 Kode och Kärna: 1,2 Biobränsle i egen panna 1,0 26

110 Referenser Skriftliga källor 1. Ett energieffektivare Sverige delbetänkande av energieffektiviseringsutredningen, SOU 2008:25, Tomas Bruce m.fl. 2. Effektivare primärenergianvändning, ER 2006:32, Energimyndigheten 3. FEBY Kravspecifikation för minienergihus version Framtagen inom Energimyndighetens program för Passivhus och lågenergihus. Utredningar, beslut och underlag 4. Kungälvs klimatmål för Beslut i KF Dnr KS 2007/ primärenergiförbrukning. Det är alltså motiverat med betydligt hårdare energihushållningskrav för elvärmda hus jämfört med fjärrvärmda hus. Dessutom gäller att fjärrvärmen i Kungälv är förnyelsebar medan elproduktionen på marginalen består av kolkraft med mycket höga koldioxidutsläpp. 7 FEBY står för Forum för Energieffektiva byggnader. 8 Byggnadens energianvändning fördelat på Atemp uttryckt i kwh/m 2, är Hurhållaenergi inräknas inte. Inte heller verksamhetsenergi som används utöver byggnadens grundläggande verksamhetsanpassade krav på värme, varmvatten och vetilation. Fastighetselen bör vara mindre än 10 kwh/m 2 Atemp. 5. Kungälvs klimatmål 2010, beredningsskrivelse, Noter 1 I summan ingår fossila koldioxidutsläpp från uppvärmning och transporter inklusive arbetsmaskiner, ej industiprocesser och lösningsmedelsanvändning då deta står för mindre än 1 % av den totala mängden. Källa: RUS, Regionalt Uppföljningssystem för nationella miljömål) i samverkan med Naturvårdsverket, Energimyndigheten och SMED. 2 År 1990 var folkmängden i Kungälv År 2005 var folkmängden i Kungälv År 2007 var folkmängden i Kungälv Med elvärme menas här direktverkande el och inte uppvärmning med värmepump. 6 Primärenergi innebär att man lägger ihop den till byggnaden levererade energin med de energiförluster som sker vid produktion och distribution av energin. Detta utvecklas i den aktuella Energieffektivitetsutredningen (SOU 2008:25) och i bilaga 4. Om man jämför el och fjärrvärme gäller att ett fjärrvärmevärmt hus kan förbruka 2,5-3 gånger mer levererad energi än ett elvärmt hus och ändå ha samma 27

111 28

112 29

113 Antaget av kommunfullmäktige (KF 14/2010) Basutformning (tidigare kallat basanpassning) av bostäder innebär att bostäderna blir mer tillgängliga och kan göras ännu mer tillgängliga. Personer som får funktionshinder har lättare för att bo kvar i sin bostad och personer med funktionshinder får så småningom lättare att finna en ny bostad. Bostäderna blir mer tillgängliga för besökande med funktionshinder. Basutformning innebär också att arbetet för vårdpersonalen underlättas.

114 Innehåll Bakgrund... 2 Allmänna anvisningar... 4 Allmän teknisk standard Ytskikt Nivåskillnader Dörrar, trösklar och beslag Material och konstruktion Elmiljö och elinstallationer VVS och radiatorer Rumsbunden standard Allmänt Kök Hygienrum (på det tillgängliga planet ) Tvätt Klädkammare och förråd Bostadsrum Balkonger / uteplatser Trappor Entré, angöring och biluppställning Hissar Utrymme för laddning av rullstol Avfall Brandutrymning Ramp inom- och utomhus Utemiljö Belysning utomhus Husdjur Projektering och process BASUTFORMNING AV NYA BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN 1

115 Bakgrund Basutformning (tidigare kallat basanpassning) av bostäder innebär att bostäderna blir mer tillgängliga och kan göras ännu mer tillgängliga. Personer som får funktionshinder har lättare för att bo kvar i sin bostad och personer med funktionshinder får så småningom lättare att finna en ny bostad. Bostäderna blir mer tillgängliga för besökande med funktionshinder. Basutformning innebär också att arbetet för vårdpersonalen underlättas. Proposition 1985/86:1 sid. 492.måste målet för samhällets strävanden vara att alla bostäder ska kunna bli tillgängliga. Proposition 1985/86:1 sid. 493: Att byggnader skall vara inrättade så att bostäder och lokaler blir tillgängliga för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga innebär att en besökande skall kunna ta sig fram. Att bostäder och lokaler skall vara så inrättade att de kan användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga innebär att sådana utrymmen inte bara skall vara tillgängliga för besök utan också permanent kunna brukas av sådana personer.vidare skall bostäder utformas på sådant sätt att de kan bli en fullvärdig bostad för den som är t.ex. rullstolsbunden eller har nedsatt orienteringsförmåga. Prop. 1985/86:1 sid. 494: Den genomgripande anpassning som kan behövas för att en bostad skall bli fullt användbar för människor med allvarliga rörelsehinder eller stort behov av omvårdnad eller vård kan enligt min mening göras först när man känner den enskildes behov. För att detta skall kunna göras utan onödig fördyring bör rimliga förberedelser göras för i vart fall mer frekventa anpassningsåtgärder i de bostäder som inte från början är anpassade till sådana behov. Det handlar självfallet mer om att i sådana fall planera bostaden på sådant sätt att förutsebara ändringar kan genomföras än att faktiskt utföra investeringar för ett eventuellt framtida bruk. Utgångspunkten är således att planera och förbereda för kommande tillgänglighetsbehov för boende och vårdpersonal men också tillse att det finns en besökstillgänglighet. Några åtgärder kostar av nödvändighet mer men tanken är att samhällets kostnader ska minska. (Redan idag finns byggföretag som har lång framförhållning och kalkylerar med förlust under de första sex åren.) Automatiska dörröppnare vid entréer och hissar kan tyckas vara ett exempel på fördyring men är ett krav som redan finnas, det är svårt att tolka regelverket på annat sätt. Man ska kunna besöka varandra enligt propositionstext ovan och kunna ta sig fram i entréer utan hjälp (BBR 3:123). Andra svåröppnade dörrar förbereds för automatiska dörröppnare och kommunen anpassar när en boende så behöver. Enligt t.ex. BVL 2 och BVF 12 skall bostäder vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. I portalparagrafen i PBL 1 kap., 1 anges kravet på jämlikhet. Avsikten med BBR är inte att detaljreglera allt. BBR hänvisar till svensk standard, vilken är föremål för omarbetning. Lagar och förordningar står över BBR och är de som sist och slutligen gäller. BASUTFORMNING AV NYA BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN 2

116 Svensk standard (SS) är rådgivande och används i avtal mellan arkitekt och byggherre. Det finns inget som hindrar att man kräver högre standard för att uppfylla lagar och förordningar avseende tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionshinder. Många uppfattar inte Boverkets byggregler (BBR) som tillräckliga; detaljregleringsnivån är ofta låg, vilket drabbar tillgängligheten i synnerhet. Tanken i regelverket är att detaljkunskaper skall sökas, vilket inte så ofta görs beträffande tillgänglighet. Verifieringen skall vid behov göras genom en för ändamålet behörig person med särskild kompetens på tillgänglighetsfrågor (Prop. 1993/94:178 sid. 88). En del kommuner har utformat egna basutformningsprogram för de bostäder där detta är möjligt. Hittills har basutformningsprogrammen använts i exploateringsavtal. I Kungälv kommuns handikappolitiska program anges att basutformningsprogrammet alltid ska gälla. För att uppnå tillgänglighet och användbarhet krävs att kunskap inhämtas från handböcker eller personer som är kunniga i ämnet. Handboken BYGG-IKAPP utgör en grund för basutformningsprogrammen, vilket också gäller här (4:e utgåvan: Svensson Elisabet, Svensk Byggtjänst och Hjälpmedelsinstitutet). Västra Götalandsregionens riktlinjer för tillgänglighet är riktade till regionens byggnader och inte till det vanliga bostadsbyggandet. HO har utkommit med Riktlinjer för statligt förvaltade byggnader och Boverket med undanröjande av Enkelt avhjälpta hinder (BFS 2003:19, HIN :1). Dessa gäller publika lokaler (och allmänna platser för HIN 1) men kan användas för att tolka ordet användning i samband med funktionshinder. Föreskrifterna om Allmänna platser (ALM 1) anger kraven vid nyanläggningar. Basutformningsprogrammet är en utveckling av Lunds kommuns program Bättre för alla. Tillgänglighetsnivåer: I det särskilda äldreboendet ställs högre krav än i programmet nedan. För seniorboendet är kraven enligt nedan minimikrav och behöver kompletteras. Hänsyn tas inte i basutformningen till att två personer i en bostad använder rullstol eller rollator. En del besökare använder rullstolar för begränsad utomhusanvändning och många använder rullstolar av denna typ även inomhus. Dessa rullstolar förutsätts ha en vänddiameter som är 1,50 m. Hygienutrymme och stängning av ytterdörr till bostad är dimensionerat efter denna vändradie. I entré, hiss, tvättstuga och utrymme för rullstolsladdning ska större rullstol kunna användas. I övrigt är bostaden inte helt anpassad till vänddiametern 1,50 m men bör kunna användas med denna typ av rullstol med vissa möbleringsinskränkningar. En viss rörlighet i armar och händer förutsätts. Individuell anpassning av bostaden medför att fler med begränsad rörlighet även i armar/händer också kan bo kvar. Småhus i grupp kan generellt sett ha lägre tillgänglighetsnivå avseende angöring, parkering och avfallshantering. BASUTFORMNING AV NYA BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN 3

117 Allmänna anvisningar Förkortningar PBL BVL BVF BBR BFS HIN 1: BFS 2003:19 ALM 1: BFS 2004:15 SS VG Plan- och bygglagen Byggnadsverkslagen Förordningen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk Boverkets byggregler Boverkets författningssamling Tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga.) Enkelt avhjälpta hinder i redan byggd och anlagd publik miljö. (Tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Nyanläggning av allmänna platser och områden för andra anläggningar än nybyggnader.) Svensk standard Västra Götalandsregionen Skrivkonventioner Förklaring av tillgänglighetsbehov och andra kommentarer anges i kursiv stil. Där kraven tydligt skiljer sig från regelverket eller EU-standard anges detta. Teknik och funktion har inte skiljts åt helt konsekvent av rubrikmässiga skäl. Fri bredd i dörr När dörren står uppslagen 90 får själva dörrbladet inte inkräkta på den fria dörrbredden. Fri bredd 800 mm motsvaras t.ex. ofta av dörr typ K10 p.g.a. dörrbladets tjocklek. K9 kan användas för innerdörrar med vissa undantag. Det finns specialgångjärn som lyfter ut dörren ytterligare och som kan kompensera ett tjockt dörrblad. Ljushetskontrast Ljushetskontrast innebär alltid att denna ska vara minst 0,40 i NCS (Natural Color System). Höjdangivelser Höjdangivelser över golv innebär över det färdiga golvet. BASUTFORMNING AV NYA BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN 4

118 Allmän teknisk standard 1 Ytskikt 1.1 Krav: Ytskikt på golv och väggar skall fortsätta bakom och under inredning som ej är inbyggd t.ex. fristående skåp, köksinredning och klädkammarinredning. Fristående förvaringsskåp placeras så att de lätt kan tas bort. (Anpassningar underlättas på detta sätt.) Om golvmatta finns i kök böjs denna upp en bit på det bottenlösa diskbänkskåpet på samma sätt som i diskmaskinsutrymmet. 1.2 Krav: Hygienutrymmen förses med halksäkert golv (friktionstal minst klass 5 enligt SS T1.) Säkerhet på ytor beskrivs i BBR 8:22. Golvytor ska t.ex. ha samma friktion inom ett utrymme. 1.3 Krav: Oskyddade glasytor på dörrar och väggar i gemensamma utrymmen som kan uppfattas som utgångar ska varningsmarkeras. Varningsmarkeringen skall vara i intervallet 0,90 1,50 m över golv/mark, antingen i intervallgränserna eller i hela intervallet (för att synskadade ska kunna upptäcka glaset. Många har blicken riktad nedåt.) Vit markering brukar synas bäst, men om bakgrunden är ljus kan mörk markering behövas. Varningsmarkering kan ibland istället åstadkommas med t.ex. räcken, lister och spröjsar. 1.4 Lokaler med hårda ytskikt, t.ex. kakel och klinkerbelagda, ska förses med ljuddämpande åtgärder om inredningen inte är tillräckligt ljuddämpande. Möbler som flyttas på hårda golv ska väljas eller anpassas så att ljudmiljön blir god. 1.5 Krav: Blanka material undvikes om andra kan ersätta dessa (för att undvika bländande ljusreflexer, vilka är ansträngande för många personer med synnedsättningar och en del personer med epilepsi). Exempel: Blankt kakel kan i stor omfattning ersättas av matt. Vissa delar av glasytor kan frostas. Blanka rostfria ytor kan ersättas av mattborstade. Ofta kan andra material användas istället för de blanka. Se även Material och konstruktion 2 Nivåskillnader 2.1 Krav: Golv i dusch- och badrum skall läggas med jämnt fall till golvbrunn och med maximal lutning 1:50 (obs väggsockelutrymme får olika golvnivåer). Stegvisa nivåskillnader får ej förekomma. (Lutningen 1:50 är hanterbar för rullstolsbrukare. En del använder lutningen 1:50 runt golvbrunnen och utanför 1:100.) Golvbrunnen bör placeras så långt från dörr som möjligt med bibehållande av funktioner i övrigt. Placering av golvbrunn vid eventuell badkarskant, centrum 0,7 m från vägg och centrum 0,7 0,8 m från den andra väggen möjliggör borttagande av badkar och ändring till duschplats. 2.2 Krav: Golvvärme och parkett skall planeras och utföras så att inga nivåskillnader och trösklar uppstår. 2.3 Krav: Balkonggolv får luta högst 1:50 utåt från fasad. 2.4 Rekommendation: Nivåskillnader mellan ytskikt bör inte förekomma. (Små nivåskillnader innebär svårigheter att föra fram rullstolar och inte minst rollatorer.) 2.5 Krav: Oskyddade fallkanter får inte förekomma. BASUTFORMNING AV NYA BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN 5

119 3 Dörrar, trösklar och beslag 3.1 Krav: Innerdörrar skall monteras utan trösklar. Badrumsöppning får förses med luftfylld gummitröskel eller fasad låg trätröskel. (Bäst är mjuk gummitröskel för rollatorer och rullstolar. Det är också enkelt att förnya dessa vid behov.) 3.2 Krav: Trösklar används bara vid lägenhetsdörrar. Tröskelhöjd får ej överstiga 20 mm från utsidan sett från insidan 0 mm. Tröskeln fasas. Innergolv får således ej vara högre än 20 mm över yttergolv. Ytterdörrar (t.ex. entré, gemensamhetslokal, avfallsutrymme, tvättstuga och förråd ska inte ha trösklar. (Trösklar är svåra eller omöjliga att hantera för personer med rörelsenedsättningar, yrsel och synnedsättningar. Olyckor drabbar även personer som inte har funktionshinder.) 3.3 Krav: Andra brandsektionerande dörrar än lägenhetsdörrar ska vara utan tröskel och försedda med släplist. 3.4 Krav: Nivåskillnaden ska vara högst 20 mm mellan innergolv och balkonggolv och ha 0 mm skillnad mellan tröskel och innergolv. I den mån balkonggolvet inte uppfyller detta, ska trallgolv finnas. Trallen skall vara stadig, ha minsta möjliga springor och vara uppdelad i sektioner så att den lätt kan tas bort vid rengöring. Balkong- och altanräcken placeras på höjden 1,10 m ovanför innergolvet. 3.5 Krav: K9-dörrar ska kunna bytas ut till K10-dörrar, vilket måste förberedas planmässigt och elinstallationstekniskt, se kap. 5. (Detta underlättar senare anpassningar.) 3.6 Krav: I brandutrymningsväg ska den fria bredden vara minst 900 mm. Dörrtyp ska därför vara minst K11 eller K10 med specialgångjärn (se sid.3). 3.7 Rekommendation: Hygienrum ska ha K10-dörrar om de inte kan öppnas mer än 90 (draghandtag minskar den fria passagebredden). Om avståndet mellan hygienrumsvägg och vägg utanför hygienrum är mindre än 1,50 m (minsta avstånd är 1,30 m) ska K10-dörr installeras (för att man ska kunna svänga med rullstol). Vid öppning högst 90 måste avståndet utanför från vägg till vägg vara 1,50 m trots att K10-dörr används. 3.8 Rekommendation: Välj K10-dörrar till hygienrum även om de kan öppnas mer än Krav: Dörr till hygienrum ska kunna förses med helst diagonalt draghandtag (ca 60 cm långt eller längre) vid behov. Nedre delen sätts 0,70 m över golv och övre delen vid trycket ca 0,90 m. Horisontellt draghandtag sätts med centrum 0,80 m över golv Krav: Innerdörrar i handikapptoaletter, gemensamhetslokal och tvättstuga förses med diagonalt draghandtag (ca 0,60 m) på dörrbladens anslagssida enligt Krav: Pardörrar kan finnas mellan rum där behovet av att kunna stänga dörren är stort, t.ex. till sovrum, förråd och hygienrum om den ena dörren har 80 cm fri bredd vid dörruppställning 90 m. (Pardörrar är svåra eller omöjliga att hantera för personer med rörelsehinder om båda dörrarna måste öppnas och stängas.) 3.12 Krav: Skjutdörrar kan accepteras i trånga utrymmen men manöveryta för rullstol måste finnas så att man kan stänga och öppna dörren. Handtag får inte vara infällt och dörren kan därför inte skjutas in helt i karmen, vilket måste beaktas med tanke på det fria passagemåttet (se Bygg i kapp handikapp sid. 93). BASUTFORMNING AV NYA BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN 6

120 3.13 Krav: Enhandsgrepp skall räcka för manövrering av dörrar. Man skall ej behöva vrida låsvred eller nyckel och trycka ner dörrtrycke samtidigt. (Detta är svårt för många med nedsatt rörlighet i händer och för personer med gånghjälpmedel.) 3.14 Krav: Skåpdörrar ska kunna förses med bygelhandtag och kunna öppnas minst 90. Hyllor/korgar skall lätt kunna tas ut Krav: Handtag på skåp och lådor, dörrtrycken, fönsterhandtag, blandare och andra handbeslag ska i så stor utsträckning som möjligt vara i material som är bra ur allergi- och överkänslighetssynpunkt t.ex. av trä, brännlackerade/emaljerade material, mässing, (ev. lackad) eller rostfritt stål Krav: Gångjärn ska tillåta en öppning av minst 135 där sådan öppning är möjlig med avseende på intilliggande skåp och väggar (för att inte personer med synnedsättningar ska skada sig på öppna skåpdörrar.) 3.17 Krav: Fönsterbeslag placeras helst i intervallet 0,80 1,00 m. Beslag på fönster med lågt bottenstycke ska ha låg placering och på högre placerade fönster högst 1,20 m över golv. Barnsäkerhetsspärr ska kunna tas bort. Fönsterbröstningen ska vara högst 0,80 m över golv (för att bl.a. medge utsikt i sittande ställning) Krav: Ventilationsdon skall kunna manövreras i sittande ställning (höjd mellan 0,55 och 1,10 m från golv) Krav: Ytterdörrar, även dörrar till avfallsutrymme, och hissdörrar förses med manöverdon till automatiska dörröppnare om de inte öppnas med hjälp av sensor. Dörr till barnvagnsrum/utrymme för rullstol förses med automatisk dörröppnare i enlighet med förslag 17.12ψ. Vid manöverdonet får ytan luta högst 1:50 och plats ska finnas enligt HIN Krav: Hissdörrens fria passagemått skall vara 900 mm eller större i enlighet med SS-EN (Det är svårt att manövrera rullstol och rollator i hiss.) 3.21 Rekommendation: Skjutdörr eller teleskopdörr är att föredra framför slagdörr Krav: Slagdörr till hiss förses med sensor som täcker uppslagningsytan så att personer inte slås omkull av dörren Krav: Alla dörrar med dörrstängare och andra tunga dörrar förbereds och planeras för att vid behov senare möjliggöra installering av automatiska dörröppnare (lägenhetsdörrar undantagna). Detta innebär också att platsen för manöverdonet inplaneras liksom tillräcklig plats för rullstol och rollator vid manöverdonet (se t.ex. HIN 1) BASUTFORMNING AV NYA BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN 7

121 4 Material och konstruktion 4.1 Krav: Allmänt: Noggrannhet krävs vid byggandet och materialhanteringen. Konstruktioner och byggmetoder ska väljas så att fukt i byggnaden minimeras. Material ska t.ex. vara uttorkade innan de används. (Detta är av betydelse för såväl byggnad som människor men speciellt viktigt för allergiska personer. Fukt kan vara svårt att åtgärda i efterhand, leder till mer emissioner och ökar mögelbenägenheten.). Förslag: Fuktskyddsbeskrivning och fuktskyddsdokumentation utförs enligt Stockholms exploateringsavtal ( Mindre nybyggnad och Större nybyggnad ). 4.2 Krav: Ljudklass B För hörselskadade är placeringen av byggnaderna viktig med tanke på ljudkällor utifrån som trafik och verksamheter. Inomhus är det framförallt ofta förekommande ljud samt plötsliga och samtidigt skarpa ljud som är orsakar besvär (svårt att höra vid bakgrundsljud och smärta vid starka ljud). Ofta förekommande ljud är musik från grannar, hissljud, vattenledningsljud och ventilationsljud och för en del boende: maskinljud från tvättstuga. Ljud från trapphus kan vara höga. De flesta boende upplever bakgrundsljud och ljud från trapphus och grannar som störande. Trapphus och entrédörrar ska av dessa skäl utföras så att störande ljud minimeras. Ljudmätningsprotokoll med utlåtande ska inlämnas vid slutanmälan. 4.3 Förslag: Specifikationer för ventilation enligt Stockholms exploateringsavtal. 4.4 Krav: Ytor i gemensamma utrymmen och ska vara släta (ej dammsamlande). Textil, väv, jute eller grästapeter ska inte användas om de har struktur slät väv som målas är dock ej dammsamlande. Denna typ av väggmaterial ska inte ingå i bassortimentet som de boende kan välja ur (gäller ej tillval). Relieftapeter ska inte användas i badrum (för att minska mögelrisken). 4.5 Krav: Material- och produktval ska bygga på Byggvarudeklarationer och Miljövarudeklarationer där sådana finns, i andra hand Säkerhetsdatablad och Varuinformationsblad. Rutiner ska upprättas för val och dokumentation av material- och produkter, vilket ska kunna verifieras. 4.6 Krav och rekommendationer: Material ska helst inte innehålla formaldehyd. Formaldehyd är det ämne som klart visat sig vara allergiframkallande och bör minimeras genom att i möjligaste mån undvika det och om detta inte är möjligt, låta byggnaden vädras när emissionen är som värst. Syrahärdande lacker får inte användas. Icocyanater och tolouen får finnas i ämnen som härdar snabbt men inte annars. Emissioner från organiska lösningsmedel ska inte förekomma i färg, lim, spackel, fogmassa samt fogskum om de inte härdar snabbt. För alla dessa ämnen gäller att härdning och utluftning ska ske innan inflyttning. Målning och lackning görs på fabrik i så stor omfattning som möjligt. Lister används istället för fogskum i så stor omfattning som möjligt. 4.7 Krav: Lågemitterande produkter och konstruktioner ska väljas. Materialtillverkarens redovisning av uppmätta emissioner ska användas vid materialval. Rekommendationer för ytskikt: 4.8 golv: Träfiberskivor som helst inte innehåller formaldehyd men annars har låg halt formaldehyd, golvgips, sten, klinker, trä och parkett (lackat ej oljat), högtryckslaminat och lågemitterande linoleum- och plastmattor. PVCplastmattor skall inte användas. 4.9 väggar: Träpanel som ytbehandlats med lågemitterande lack (ej öppna fogar), tapet på gipsskivor, slät väv som målas, (endast i begränsad omfattning), träfiberskivor utan eller med låg halt formaldehyd, cementbaserade skivor, ytbehandlat tegel, klinker, kakel och högtryckslaminat. BASUTFORMNING AV NYA BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN 8

122 4.10 tak: Träpanel som ytbehandlats med lågemitterande lack eller målade gips- eller cementbaserade skivor, se även väggar.! Se även Dörrar, trösklar och beslag! 5 Elmiljö och elinstallationer 5.1 Krav: Planering av elmiljö enligt 5.2 och 5.3 måste påbörjas på ett tidigt stadium och av kunnig konsult/entreprenör. 5.2 Krav: 5-ledare med övervakning. (Uppkomst av magnetiska fält minskar på så sätt.) 5.3 Krav: Skärmade ledningar (åtminstone i ett sovrum) och eventuellt dosor väljs beroende på valt installationsmateriel. En grundläggande strävan för installationerna bör vara att hålla isär skärm och skyddsjord i hela anläggningen. Enda gemensamma punkt ska vara i centralen. Att varje anslutningspunkt utförs på samma sätt medför också att risken för felaktiga installationer minskar. (Detta tar bort en mycket stor del av de elektriska fälten.) 5.4 Krav: Vid innerdörrar skall strömställare och eluttag placeras så att 0,10 m bredare dörr kan installeras utan att elinstallationer behöver flyttas. Vid förberedelse av andra anpassningar än dörrbreddningar skall elinstallationer om möjligt även tillgodose anpassningarnas krav t.ex. automatik för dörröppnare och laddning för rullstolar (se Utrymme för rullstolar, kap. 17.). 5.5 Krav: Strömställarna skall vara stora och av vipptyp och placeras med överkant högst 0,90 m över golv och intill dörrfoder på låssidan, dock ska plats för 0,10 m större dörr vara möjlig. 5.6 Krav: Minst två vägguttag per rum skall placeras minst 0,60 0,80 m, helst 1,0-1,2 m över golv på olika ställen varav ett vid dörren. (Dessa skall användas vid bl.a. dammsugning och laddning av batterier. Låga placeringar medför svårigheter för äldre och andra med rörelsehinder.) Dessa vägguttag placeras så att de blir åtkomliga för personer med rollator och i rullstol. 5.7 Rekommendation: Att så många vägguttag som möjligt får placering enligt 5.6. (Vid t.ex. fönsters nedre hörn i nivå strax under fönsterbänk kan tex. fyra vägguttag döljas bakom gardiner.) 5.8 Krav: Eluttag vid kökets bänkskiva placeras 1,10 m över golv. (För att de ska kunna nås från rullstol och för att inte hindra höjning och sänkning av skåp.) 5.9 Krav: Elcentral placeras med underkant 0,80 m över golv och förses med automatsäkringar och vippkontakter. Den bör vara infälld eller placerad i klädkammare eller likvärdigt utrymme. Den bör ha låsbar dörr. (Vippkontakterna ska kunna nås i sittande ställning.)! Se också Hygienrum och Belysning i Tillgänglighetsprogram för publik miljö och arbetsplats i Kungälvs kommun. BASUTFORMNING AV NYA BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN 9

123 6 VVS och radiatorer 6.1 Krav: Blandare skall vara ettgreppsblandare och helst försedda med vinge. (Många har svårt för att klara nypgrepp.) 6.2 Krav: Skåp under diskho ska ha en bredd av 0,80 m. Avlopp med vattenlås från diskbänk och tvättställ skall placeras intill vägg. (Diskbänk och tvättställ ska kunna användas av person i rullstol.) 6.3 Krav: Radiatorer ska vara av slät typ som inte samlar damm och vara lätta att komma åt på baksidan (vippbara). Radiatorer skall vara av smal typ (för att inte hindra åtkomst till fönsterbeslag).! Se också hygienrum. BASUTFORMNING AV NYA BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN 10

124 Rumsbunden standard 7 Allmänt 7.1 Krav: Schakt får ej försämra funktionen i t.ex. kök, hall, bad eller sovrum, d.v.s. inte inkräkta på erforderliga fria ytor. 7.2 Krav: Bredd i korridor i bostaden ska vara minst 1,30 m (se även 3.7). 8 Kök 8.1 Rekommendation: Köket utformas som vinkelkök, rakt kök, parallellkök eller U-kök. Vinkelkök är bäst ur rörelsehindersynvinkel. (Dessa kökstyper leder till korta förflyttningssträckor mellan respektive enheter och mellan dessa och matbord.) 8.2 Krav: Diskbänk, arbetsyta och spishäll skall utgöra en sammanhängande enhet. Arbetsytan placeras mellan diskbänk och spishäll (för att korta förflyttningssträckorna och för att minska antalet lyft av heta och tunga kärl över öppna ytor). Kylskåp ska ha avställningsyta intill handtagssidan. 8.3 Krav: Om fristående köksdel (köksö) önskas så ska den utgöras av arbetsbänk, som är minst 0,80 m bred, eventuellt omgiven av högskåp (kyl eller frys kan inräknas) och överskåp. Matbordsdel ska vara nära övriga delar av kök. 8.4 Rekommendation: Undvik fristående delar i den mån de leder till stort antal lyft över öppna golvytor. I bostäder för en och två personer kan fristående del accepteras om en arbetsyta som är minst 0,80 m finns vid den fristående delen och denna ligger nära övrig köksinredning. Ett U-format kök kan planeras så sätt att någon öppen bänkdel vetter mot matbordsdelen. (Dessa lösningar kan ge ett luftigare intryck och har den fördelen att lyften över öppna golvytor begränsas.) 8.5 Krav enligt BBR 3:21: I bostaden skall finnas rum eller avskiljbar del av rum med inredning och utrustning för matlagning och förvaring av livsmedel (kök). För enpersons- och studentlägenheter, se BBR 3: Krav för bostäder som har minst tre rum och kök: Vid öppen planlösning skall kök kunna avskiljas med breda pardörrar (alt. en bred dörr och en smalare), skjutdörrar, vikvägg eller dylikt mot rum. Vikväggar ska kunna hanteras sittande i rullstol. Välj lösningar med förhållandevis goda ljudisolerande egenskaper (för att minska ljudstörningarna). Se även Dörrar, trösklar och beslag. 8.7 Krav: Avstånd mellan matbord och köksinredning ska kunna vara minst 1,40 m (för att två personer ska få plats varav den ena har rullstol eller rollator). 8.8 Krav: Avståndet mellan motstående köksinredningar (i t.ex. parallellkök och U-kök) ska vara minst 1,50 m. (1,50 m ger manöverutrymme för rullstol och plats för möte. Handikappanpassning med elektriskt reglerbara enheter kräver ca 0,10 m extra utrymme, vilket leder till att avståndet mellan inredningarna krymper till ca 1,30 m. ) ( Svensk standard anger 1,20 m mellan köksinredningar!) 8.9 Krav: Avstånd mellan matbord och vägg ska vara minst 0,80 m på en sida och minst 1,20 m på den andra sidan beroende på var rullstol placeras vid bord (enligt SS ) Krav: Dörr eller diskbänkslucka får inte vara placerade så att öppnad diskbänkslucka hindrar framkomst genom dörröppning. BASUTFORMNING AV NYA BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN 11

125 8.11 Krav: Skåp i hörn förses med 200 mm passbit. (Detta underlättar för personer i rullstol att nå.) Skåp med utdragbar vagn eller utdragbara hyllor kan förses med normal passbit, dock ej högskåp för inbyggnad av ugn (se 8.12) Krav: Högskåp eller plats för högskåp ska finnas för inbyggnad av ugn om inte sådan finns från början. Detta skåp kräver 200 mm passbit vid hörn (för att få armbågsrum vid ugn) Rekommendation: Inredningen förses från början med hällspis och inbyggnadsugn med sidohängd lucka och möjlighet till varierbar höjdplacering. Inbyggnadsugn måste ha avställningsyta intill öppningssidan och utdragsskiva under ugn som tål 200. Ugnen placeras med underkant minst 0,70 m över golv Krav: En golvskåpsdel mellan spis och diskbänk skall vara 0,80 m lång och kunna tas bort (så att arbetsytan kan göras användbar för person i rullstol) Rekommendation: Utöver bänkyta enligt SS bör plats för mikrovågsugn finnas (om inte mikrovågsfunktionen ingår i den ordinära ugnen). (Mikrovågsugn behövs i synnerhet för personer som inte kan göra inköp så ofta.) 8.16 Krav: Kyl och frys ska kunna placeras var för sig och plats måste reserveras för en enhet om kyl och frys finns i samma skåp. (Underlättar för personer i rullstol att nå i både kyl och frys. Att ha frys är viktigt för personer som inte kan göra inköp så ofta eller har behov av att köpa färdiglagad mat.) 8.17 Rekommendation: Avställningsyta bör finnas vid frysens öppningssida eller vid kylskåpets om detta står intill Krav: Vägg i kök ska medge att Köksskåpen ska kunna sättas upp på skenor för att lätt kunna sänkas eller höjas vid behov (en enklare form av anpassning. Marbodal har t.ex. en typ av skenor.) 8.19 Krav: Köksskåp ska gå ända upp till tak. Vid ev. anpassning genom sänkning av skåp ska en bredare taklist kunna sättas upp för att täcka hålrummet (för att minimera svåråtkomliga dammytor) Diskbänkskåp utförs med löstagbar botten och sockel. (skåpet blir lättstädat, det blir lätt att överblicka installationer och innebär en viss anpassning från början) Rekommendation vid gott om utrymme och vid seniorboende: Om plats ges, rekommenderas att diskmaskinen placeras så att den kan höjas. BASUTFORMNING AV NYA BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN 12

126 9 Hygienrum (på det tillgängliga planet ) 9.1 Krav: Om hygienrummet kräver planändringar för att bli tillgängligt, ska den tillgängligare planen redovisas i bygghandlingar för att utgöra underlag för arbete med förstärkning, rördragning och el inför en eventuell senare anpassning. Förberedande arbete ska göras så att senare anpassning inte kräver omfattande åtgärder. 9.2 Om gemensam tvättstuga inte finns, ska hygienutrymmet dimensioneras för att både tvätt- och hygieninredning ska kunna bli tillgänglig och användbar. Ett separat tvättutrymme ska också kunna bli tillgängligt och användbart. 9.3 Krav: Vattenledningar, avloppsledningar och brunnar förberedes installationsmässigt för det tillgängligare hygienrummet. 9.4 Krav: Om inte elinstallationer kan ändras på ett enkelt sätt vid ändring till tillgängligare hygienrum, förbereds elinstallationer för detta. 9.5 Krav: Ett hygienrum per bostad skall utformas så det är fritt 0,90 m (eller t.ex. dusch) vid den ena sidan av toalettstolen och så att man kan frigöra 0,90 m på den andra sidan av toalettstolen eller 1.30 på den ena sidan. Badkar ska kunna tas bort på ett enkelt sätt för att möjliggöra duschplats som har samma golvnivå som övriga golvet om tillgänglig dusch inte finns åtkomlig på annan plats. (För att besökare i rullstol generellt sett ska kunna använda ett hygienrum krävs att det är fritt 0,90 m på båda sidor av toalettstolen. För bostäder görs en inskränkning så att fri yta endast krävs på en sida. Alla besökare kan således inte använda toaletten. En anpassning kan göras vid behov för boende eller ofta besökande person.) 9.6 Rekommendation: Det ska finnas plats för en vändcirkel med diametern 1,50 m framför dörr, helst mellan dörr och toalettstol. (BBR kräver minst 1,30 m för användbarhet. Många rullstolar och rollatorer kräver en vändplats som har diametern 1,50 m. Besökare som använder utomhusrullstol ska också kunna gå på toaletten.) 9.7 Krav: Det ska finnas plats för att flytta ut handfatet 0,20 m från vägg och 0,20 m från hörn (för att handfatet ska kunna användas av person i rullstol). 9.8 Krav: Toalettstolen ska vara av golvtyp och inte vägghängd så länge vägghängda stolar inte kan ändras i höjd. (Detta medger förhöjningar av toalettstol med anständig kvalitet och är bättre för personer i rullstol av andra skäl; de är stadigare, ger ryggstöd och har djupare vattenskål. Anpassning kan för kortvuxna ske med låg golvstol om förhöjningshjälpmedel inte kan användas det ska finnas en sådan som inte är för barn). Vattencisternen skall finnas i hygienutrymmet för att ge tillräcklig plats åt hjälpare vid toalettstol. 9.9 Krav: Handdusch med dödmansgrepp (ska kunna manövreras med en hand med nedsatt kraft) ska kunna monteras nära toalettstolen. Rörkoppling till handdusch monteras på tvättställs- eller duscharmatur eller på annan tillgänglig armatur som är placerad i närheten av ett avlopp. De boende köper själva slang och munstycke Krav: Förstärkning ska göras i vägg bakom toalettstol i hela intervallet 0,50 1,00 m över golv för montering av armstöd vid behov Krav: Väggen ska förstärkas så att duscharmaturen vid behov kan monteras 0,70 m från hörn och 0,90 m över golv. Vid denna plats och på befintlig plats ska det gå att sätta en lång duschstång som både kortvuxna och långa personer kan använda (0,50 2,00 m) Krav: Väggar kring badkar och dusch förstärkes i hela intervallet 0,40 1,50 m över golv så att stödhandtag kan sättas upp vid behov. BASUTFORMNING AV NYA BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN 13

127 9.13 Krav: Vägg vid dusch förstärkes i hela intervallet 0,30 m 0,60 m över golv så att fällbar duschsits kan monteras vid behov Krav: Vägg vid tvättställ förstärkes så att tvättstället kan sänkas och höjas vid behov i hela intervallet 0,70 1,10 m över golv. (För mycket korta eller långa personer sker anpassningen istället med höj- och sänkbart tvättställ.) Toalett i gemensamhetslokal och i samband med tvättstuga 9.15 Krav: Toalett i gemensamhetslokal och i samband med tvättstuga inreds som publika toaletter för funktionshindrade personer (minst 2,2 m x 2,2 m), se Tillgänglighetsprogram för publik miljö och arbetsplats i Kungälvs kommun. 10 Tvätt Allmänt: Funktionsmått bygger på att användaren kan nå i hela intervallet 0,70 m 1,10 m över golv Krav: Om bostad saknar tillgång till tillgänglig och användbar tvättstuga: Tvättmaskin och torktumlare: Kombimaskin kan användas men inte tvättpelare. Framför maskinen behövs 0,40 m vid sidan av maskinen (luckans gångjärnssida) och 0,60 m på den andra sidan av maskinen. (Luckan på maskinen ska kunna fällas upp 180 och rullstol ska kunna manövreras vid maskinen..) Ett fritt utrymme behövs framför maskinen som är minst 1,20 m djupt. Facket för tvättmedel ska sitta högst 1,00 m över golv, helst lägre (man häller i ovanifrån). Reglagen ska sitta framtill och högst 1,10 m över golv. Tvättutrustning i tvättstuga 10.2 Krav: Tvättmaskiner och torktumlare ska vara frontmatade och stå på hög sockel med ben (så att en del som sitter i rullstol har plats för fötter under maskinen). Om maskiner är placerade mittemot varandra ska det fria utrymmet mellan maskinerna vara minst 1,50 m. I övrigt, se Torkskåp förses med utdragbar inredning Manöverutrymme dimensioneras efter utomhusrullstol. (Många använder alltid utomhusrullstol eller byter till sådan när man ska gå ut.) Man måste kunna vända med rullstol på någon plats i tvättstugan, vilket kräver en yta på minst 2,0 m x 2,0 m eller T-format utrymme enligt sid. 43 i BYGG-IKAPP Krav: Tavla för bokning av tvättider ska placeras i intervallet mellan 0,70 m 1,10 m över golv och så att plats finns för rullstol framför tavla Krav: Huvudströmbrytaren och vattenkranar placeras så att de kan nås från rullstol, d.v.s. med fritt utrymme framför och på höjden 0,80 m 1,10 m. BASUTFORMNING AV NYA BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN 14

128 11 Klädkammare och förråd 11.1 Krav: Klädkammare skall ha en minsta fri bredd av 1,20 m. Dörren skall vara av minst typ K9. Fri bredd är rummets bredd minus inredningens bredd. Klädstångsdjup räknas som 0,50 m Krav: Plats skall finnas i bostaden för att placera fristående förvaringsskåp som ersätter det förvaringsutrymme som försvinner om inredningen i klädkammaren måste tas bort på ena sidan föra att uppfylla kravet på fri bredd. Fristående förvaringsskåp ska kunna placeras så att övriga utrymmeskrav enligt detta program uppfylls Rekommendation: Klädstänger och hyllor monteras på skenor som medger förflyttning i höjdled Rekommendation: Förråd enligt BBR 3:23 samlas på ett ställe nära bostaden Högskåp som inte har utdragbar inredning placeras minst 0,20 m från hörn. 12 Bostadsrum 12.1 Krav: Avstånd mellan karm och hinder (t.ex. vägg och skåp) skall vara minst 0,25 m, helst mer, vid tryckesidan då dörren betraktas som utåtgående. Då dörren betraktas som inåtgående krävs ytan 1,50 m x 1,50 m från gångjärnskarmen sett på andra sidan väggen (där inget dörrblad finns) Krav: Ett sovrum på tillgängligt plan skall medge utställd sängplacering, så att man kan nå sängen med rullstol från minst en sida. Vid en sida av sängen krävs 1,30 m och vid andra sidan av sängen 0,80 m det senare är ett arbetsmiljökrav. (För bekväm städning under säng behövs egentligen 1,2 m på varje sida av sängen!) 12.3 Krav: I sovrum till två vuxna på tillgängligt plan ska en säng kunna ställas ut enligt Krav: Avståndet mellan sängens fotgavel och vägg skall vara minst 0,90 m för att större rullstolar ska kunna komma förbi. En vändplats ska finnas på minst 1.5x1.5 m när säng är på plats Krav: Man skall kunna köra fram till fönster sittande i rullstol Rekommendation: Vardagsrum bör vara minst 20 m 2. Bredden bör vara minst 3,80 m med hänsyn till bättre rörlighet. I bostad om 1 rum och kök bör rummet vara minst 22 m Krav: Hallen bör vara 2,10 m bred för att rymma kapphylla och plats för att stänga lägenhetsdörr. Breddmåttet ökar möjligheten att ställa ifrån sig rollator eller rullstol i hallutrymme Krav: Hall i småhus ska kunna ha plats för en smutsig rullstol som är 0,70 m x 1,4 m utan att övriga funktioner i hallen försämras (1,50 m x 1,50 m fri yta behövs t.ex. vid dörren) Krav: Väggen bakom kapphyllan skall utföras så att kapphyllan vid behov lätt kan ändras i höjdled till nivå i intervallet mellan 0,90 1,40 m. BASUTFORMNING AV NYA BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN 15

129 13 Balkonger / uteplatser 13.1 Krav: Bostäder förses med balkong och/eller uteplats. (Att vistas ute är viktigt för alla. För personer med funktionshinder ökar en balkong eller uteplats möjligheterna till att andas uteluft. Balkonger och uteplatser har också viktiga sociala och psykologiska fördelar som att kunna umgås ute, känna att man kan öppna en dörr ut och att kunna betrakta omvärlden.) 13.2 Krav: Balkong/uteplats bör vara minst 2,10 m x 3,00 m (fria inre mått) om dörröppningen är i hörnet av balkongen (0,10 m från hörn). Om utrymme finns på andra sidan dörren kan den ytan inte inräknas i den tillgängliga ytan. (Ger möjlighet till manövrering med rullstol och plats för ett litet bord och stol.) 13.3 Krav: Del av räcke bör vara genomsiktligt (så att sittande personer har möjlighet att välja om vill se ut eller ej). Se även Dörrar, trösklar och beslag Trappor Trappor utanför bostaden inom- och utomhus 14.1 Krav: Trappstegshöjden ska vara lika i hela trappan inklusive nedersta trappsteget (för att minska risken för fall i trappor) Krav: Ledstänger ska finnas på trappans båda sidor. (Många personer kan bara stödja sig på en arm eller hand). Ledstängerna ska löpa oavbrutet där det är möjligt (även förbi fönster). (Personer med nedsatt syn har lätt för att tappa orienteringen i trappor, vilket i just trappor är riskfyllt.) Ledstängerna ska gå förbi översta och nedersta stegframkanten med 0,30 m, vilket ska beaktas redan i planlösningsskedet. (Personer som behöver balansstöd i trappor är i behov av detta även i början och slutet av trappan. Armen sätts ju framför kroppen.) Ledstängerna ska vara ergonomiskt greppvänliga, man ska kunna greppa säkert om dem och de ska kontrastera i ljushet mot omgivningen. Det ska vara möjligt att hålla i ledstången förbi infästningarna. Ändavslutningarna (efter 0,30 m) dras in mot vägg eller böjs av nedåt (för att inte kläder ska fastna). Ledstänger sätts med centrum 0,90 m över stegframkant. Ledstänger utomhus ska vara greppvänliga även underifrån. Tvärsnittsytan kan vara rund (bäst), mjukt sex-kantig, mycket mjukt rundad rektangulär eller oval. Tvärsnittsdiametern bör vara ca 4,5 cm. Om bredare sidor finns ska dessa vara uppåt och nedåt. (Personer som använder två händer för att hålla i ledstången håller en hand underifrån. Inomhus finns oftast fungerande hissar som alternativ.) 14.3 Rekommendation: Ledstänger görs greppvänliga underifrån även inomhus. (Hissar fungerar inte alltid.) Krav: En lägre ledstång sättes 0,20 m under den andra på ställen där fara för högt fall utanför trappan inte finns (med tanke på barnsäkerhet). Ett skydd/räcke som är 1,70 m (0,90 + 0,80 m) över trappstegets framkant utanför ledstången tolkas som klättringssäkert utifrån BBR 8: Krav: Dörr placerad rakt mot trappa eller ramp undvikes men om det inte går ska trapplanets djup vara minst 2,30 m. Avstånd till nedåtgående trappa/ramp från dörr placerad i trappans sidoförlängning ska vara minst 0,95 m (mellan karm och trappa/ramp). (Utanför dörr krävs en vändplats med kvadratsidan minst 1,50 m Se även brandutrymning Rekommendation: Trappstegen ska göras utan trappnosar. (En del personer har stora svårigheter med att lyfta foten förbi en trappstegsnos.) BASUTFORMNING AV NYA BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN 16

130 14.7 Rekommendation: Trappstegen ska helst ha täckande sättsteg. Sättstegen kan vara något transparenta men intrycket ska vara att de är täckande. (Transparens i trappor är negativt på grund av att många får yrsel av detta.) 14.8 Krav: I hus utan hiss och utomhus görs trapporna bekväma med sättstegshöjden högst 0,15 m. Utomhus ska trappstegets djup vara 0,30 m (jmfr. ALM 1) Rekommendation: Trappor bör ha trappstegsdjupet 0,30 m och sättstegshöjden högst 0,15 m Krav: Trappor ska vara väl belysta, speciellt början och slutet. Trappstegens framkanter ska framträda och inte skuggas. Belysningen får inte blända. (Synsvårigheter vid bländning drabbar många med synnedsättningar av olika slag, inte minst åldersrelaterade. Trappolyckor drabbar även dem som inte har funktionshinder.) Krav: Trappor ska kontrastmarkeras för att personer med synnedsättningar lättare och säkrare ska kunna använda trappan. Någon av följande kontrastmarkeringsmodeller används: A: På vilplanet markeras hela det översta plansteget eller helst mer (för att man i god tid ska bli förvarnad om den nedåtgående trappan). Nedersta plansteget markeras helt. Kontrastmarkeringen måste skilja sig från vilplan och trappa med minst 0,40 i NCS. (Kontrastmarkering av hela översta och nedersta plansteget föredras av personer som är gravt synskadade.) B: Varje plansteg kontrastmarkeras med ett 50 mm brett band, rundlar eller annat längs planstegets framkant. Kontrastmarkeringen måste skilja sig från vilplan och trappa med minst 0,40 i NCS. (Många personer med synnedsättningar uppskattar markering på varje trappsteg.) Krav: Fribärande trappor skall förses med skydd under trappan på ställen där den fria höjden är mindre än 2,1 m så att synskadade inte går på trappan. Skyddet ska ha ljushetskontrasten minst 0,40 i NCS mot omgivningen så att personer med synnedsättningar upptäcker skyddet. Principen för skyddet är att det ska kunna upptäckas med teknikkäpp och att det ska finnas ett skydd 0,90 m över golv/mark om man inte hinner upptäcka hindret med teknikkäpp i tid. Ett täckande skydd från golv/mark kan vara lägst mellan 0,4 m 0,5 m högt och börja 0,00 m 0,10 m över golv). Om skyddet är mindre täckande ska den nedre delen för teknikkäppavkänning finnas med centrum 0,20 m över golv/mark och ha ett skydd med centrum 0,90 m över golv/mark (t.ex. ett enkelt staket med två avbärare). Trappor i bostaden Krav: Trappstegsmått enligt Ledstänger enligt Vilplansmått enligt 14.3 (BBR kräver tillgänglighet på ett våningsplan endast). Trappstegsframkant enligt Sättsteg enligt Rekommendation: 14.9 BASUTFORMNING AV NYA BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN 17

131 15 Entré, angöring och biluppställning 15.1 Krav: Entré till flerbostadshus skall vara tillgänglig för personer i rullstol, med rollator, med andra rörelsehinder, med hörsel- och synnedsättningar samt med kognitiva begränsningar. Entrén ska inte åsamka personer med allergier ytterligare problem än dem som härrör från omgivningen i övrigt Krav: Framför entrén till flerbostadshus ska ett vilplan finnas, som är minst 2,00 m djupt, har hårdgjord yta, lutar högst 1:50 i längs- eller tvärled och sträcker sig minst 0,80 m vid sidan av dörren på öppningssidan. Är ankomstriktningen från sidan, skall vilplanet sträcka sig 1,50 m vid sidan av dörren på öppningssidan. (Personer i rullstol ska kunna stå stilla och använda manöverdon som portkodslås, porttelefon, ringklocka och dörröppnare utan att få dörren på sig. Se Enkelt avhjälpta hinder.) 15.3 Krav: Dörr skall tydligt framgå med ljushetskontrast mot omgivning med minst 0,40 i NCS. Detsamma gäller dörrhandtag och don av alla slag som ringklocka, kodlås, porttelefondelar, och manöverdon till automatisk dörröppnare. (Ljushetskontrast krävs för att personer med synnedsättningar lättare ska kunna upptäcka respektive enhet och för att minska risken att få dörren på sig.) 15.4 Rekommendation: Entrén markeras arkitektoniskt med utskjutande tak eller på annat sätt för att synskadade och andra lättare ska kunna se var entrén finns. (Ett tak som ger regnskydd är trivsamt för alla.) 15.5 Krav: Avståndet från dörrens underkant upp till glasruta skall vara minst 0,30 m för att klara fotstöd på rullstolar och normalt användande i övrigt (sparksockel). Glas på dörr skall vara av sådan storlek att det medger användbarhet för både handtag och dörrtrycke/lås bredvid varandra Krav: Manöverdon placeras minst 1,00 m från hörn eller annat hinder. Manöverdon till automatisk dörröppnare placeras med centrum 0,80 m över golv. Utvinklade paneler placeras med underkant 0,80 m över golv/mark. Vertikalt placerade manöverdon i entréer (manöverdon enligt ovan) placeras i intervallet 0,80 1,00 m över golv/mark (hellre lägre än högre om panelen är stor). Se även HIN Krav: Paneler som är utvinklade 45 används där det är möjligt. (Om inte utvinklad panel väljs, ska orsaken vara starkt motiverad. Utvinklade paneler gör det lättare för rullstolsburna, synskadade och oböjliga personer att använda panelen.) Porttelefon och portkodsdosa är exempel på sådana paneler Krav: Porttelefon skall utomhus förses med visuell kvittering (t ex grön/röd lysdiod) på att någon svarat, att det är dags att svara och att dörren är öppnad (så att personer med hörselskada som står utomhus kan nås av meddelande). Vid textkvittering ska texten vara tydlig. Mikrofonen placeras 1,10 1,20 m över marken. Knappdonet placeras enligt Rekommendation: Porttelefon av videotyp (underlättar för hörselskadade och talskadade och ökar säkerheten för alla) Krav: Porttelefonens/kodpanelens knappar kan vara stora eller små med stort avstånd emellan (så att man inte behöver använda fingrarna utan kan använda del av handen). 5:an förses med taktil punkt. Siffrorna skall ha minst ljushetskontrast 0,40 i NCS mot bakgrunden Krav: Entrémanöverdon placeras i anslutning till donet för den automatiska dörröppnaren. BASUTFORMNING AV NYA BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN 18

132 15.12 Krav: Ljuskälla placeras så att manöverdonen lyses upp men så att användande personer inte skuggar dessa och så att man inte bländas. Skyltar ska vara belysta, t.ex. entrénummer Krav: Kodlås till flerbostadshus skall kunna kombineras med nyckel. (Personer med kognitiva funktionshinder har ofta svårt för att komma ihåg koder.) Rekommendation: Om möjligt väljs kortläsare till kodlås som medger att kortet visas upp framför portkodsdosan Krav och rekommendationer: Skyltning ska ske med stor tydlig text ovanför entrédörren och med mindre text på väggen bredvid dörrens handtagssida i intervallet 1,30 1,60 m över golv/mark. Vid skjutdörrar sätts skylten på den sida som man naturligt närmar sig dörrarna. Taktil skrift sätts på den lägre delen av skylten med underkant 1,3 1,4 m. Portnummer sätts även i relief. Skyltarna bör vara halvmatta och belysta. (Personer med synnedsättningar har svårt för att läsa på skyltar som blänker. Många behöver stå 10 cm ifrån skylten för att se texten. Taktil skrift kan inte kännas av på hög nivå och inte heller på låg om den inte är utvinklad. Alla gravt synskadade kan inte läsa punktskrift; text med ett litet antal tecken görs därför i relief.) Är informationen omfattande sätts den taktila punktskriften på en utvinklad skylt med underkant 0,80 m över mark/golv. Skyltar ska kontrastera i ljushet mot bakgrunden med minst 0,40 i NCS. För själva texten mot dess bakgrund rekommenderas ljushetskontrasten minst 0,6 i NCS. Bokstäver och siffror på skylt vid dörr: För taktila skyltar ska typsnittet Arial eller likvärdigt användas. Texten ska bestå av enbart versaler och vara utan seriffer. För informationstavlor och andra skyltar, som inte är taktila, rekommenderas att första ordet inleds med stor bokstav om det finns flera ord, annars kan versaler användas. Arial eller likvärdigt typsnitt utan seriffer är lämpliga. Textstorlek: 15 mm på skylt som man kan komma tätt intill, exempelvis dörrskylt mm på skyltar som man ska kunna se på några meters avstånd, men samtidigt kunna komma intill, exempelvis hänvisning till trapphus, hiss och toalett. För taktila skyltar gäller att skriften ska vara upphöjd minst 1 mm Krav: Om vindfång: Den fria ytan i ett vindfång med slagdörrar eller skjutdörrar måste vara minst 1,50 m x 2,40 m. Vindfång eller slussar utformas så att de kan passeras med rullstol utan att båda dörrarna behöver öppnas samtidigt. Manöverdonen för automatiska dörröppnare placeras i vindfånget så att de nås från rullstol från respektive ut- och inriktning och så att rullstolsanvändaren inte får dörr på sig, se t.ex. HIN 1.) Krav: Skrapgaller och dörrmattor skall vara nedsänkta. Dörrmattor ska vara hårda, täta och inte eftergivliga. De får inte ha stora hål. (Många har benägenhet att snubbla på små ojämnheter. Personer i rullstolar eller med rollatorer har svårt för att klara nivåskillnaden. Gångkäppar m.m. får inte fastna i mattorna. Mattor i borst är svåra att köra rullstol på.) Krav: Om postskåp finns i trapphusen skall 1) underkanten på skåpen vara 0,70 0,75 m och utrymmet under skåpen har knäfritt minst 0,80 m brett så att man kan köra in rullstolen under skåpen eller 2) några sitta med underkant 0,70 0,80 m över golv (för att en sittande person ska kunna öppna och ta ut post från sidan). Eventuell avställningsyta framför skåpen ska kunna skjutas in (för att man ska kunna komma närmare skåpen med rullstol.) BASUTFORMNING AV NYA BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN 19

133 15.19 Postlådor för småhus i grupp ska vara höst 25 m från entrén om de finns samlade gruppvis. Möjlighet ska finnas att vid behov sätta upp en postlåda hos den boende Krav: Gångväg mellan angöringsplats och entré bör vara minst 1,8 m bred om större vändplats finns och 2,0 m om ingen vändplats finns, i enlighet med ALM 1. (BBR anger 1,3 m vilket inte gäller längre.) Gångvägen får luta högst 1:20 i längsled eller högst 1:50 i tvärled med erforderliga vilplan (se Ramp och Utemiljö ). (Gångvägar måste vara minst 1,80 m breda för att en person ska kunna möta en annan med ledsagare. Rullstolar med stor vänddiameter kräver en diameter mellan 2,0 m till 2,5 m.) Rekommendation: Gångväg mellan angöringsplats och entré bör luta högst 1:50 i längdriktningen Krav: Angöringsplats ska medge plats för ramp eller lift på passagerarsida och bakom bilen, manöveryta utanför ramp och plats för hjälpare; se mått på biluppställningsplats enligt Avstånd mellan entré och angöring ska vara högst 10 m Krav: Biluppställningsplats för rullstolsburna personer skall finnas högst 25 m från entré i flerbostadshus. (Enligt BBR räcker det med angöringsplats och att parkeringsplats ska kunna ordnas men detta fungerar inte i praktiken.) Parkeringsplatsen ska ha hårdgjord, halkfri och jämn yta. Lutningen får vara högst 1:50 i längseller tvärled. En besöksparkeringsplats ska vara 5,0 m bred eller mindre om en fast, halkfri och jämn yta finns intill och om den ytan tillsammans med p-ytan är 5,0 m bred (för att medge att rullstolen kan tas in med ramp eller lift från antingen den ena eller den andra sidan av fordonet, att rullstol kan manövreras utanför ramp och att hjälpare dessutom får plats) Krav: Gångväg till entré från angöringsplats utformas med avseende på synskadade personer enligt BASUTFORMNING AV NYA BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN 20

134 16 Hissar 16.1 Krav: Manöverpanel i hiss med horisontella knapprader skall vara utvinklad 45 och placerad med underkant 0,80 m över golv mitt på hissens långsida. (EU har lägre krav på placering och paneltyp men rekommenderar även utvinklad panel.) Vid få våningsplan kan den speciellt tillgängliga panelen i SS-EN 81-70, bilaga G, användas. Ledstång sätts vid sidorna av panelen. I övrigt se SS-EN Alla tillgänglighetskrav på hissar och paneler, skyltar, elektroniska skyltar, ledstänger, sittplatta, spegel m.m. måste anges i beställningen av hissarna Rekommendation: Ledstång sätts på alla väggar Synskadade har svårt för sick-sackpaneler. Enradiga system förstås av många. Man kan lösa problemet genom att ha två paneler, vilket förekommer en lång vertikal och en kort horisontell med två knapprader Krav: Manöverpanel utanför hiss utvinklas 45 och placeras med underkant 0,80 m över golv. Samma principer gäller för denna panel som för manöverpaneler vid entréer panelen får inte sitta i en nisch eller i ett hörn (se Entré och HIN 1 för placering). Personer i rullstol eller med rollator kommer inte åt paneler i nischer och hörn. Om andra manöverdon används, se Entré Krav: Minsta storlek på hissens innerkorg bör vara 1,50 m x 1,50 m för att hjälpare skall kunna vara med och stå vid sidan och för att större rullstolar ska få plats. För att hjälparen skall kunna stå bakom krävs 1,75 m, vilket i praktiken leder till hisstyp 2,10 m x 1,10 m. (I SS-EN och BBR anges mindre mått för hisskorgar men dessa mått strider mot BBR 3:124 där det står att hjälpare skall få plats. HO anger måttet 1,50 m x 1,50 m i sina Riktlinjer för statligt förvaltade byggnader ) I hissar som har innermått 1,50 m x1,50 m ska dörren sitta intill ett hörn för att ge flera rullstolsburna en möjlighet att kunna manövrera och även vända i hissen Krav: Utanför hissdörren skall en vändyta som är minst 2,00 m x 2,00 m finnas (2,30 m om trappa eller ramp finns framför dörren.) (Måttet medger att stora utomhusrullstolar kan föras upp i trapphuset, själva bostäderna är dock inte dimensionerade efter dessa) Krav: Alla förrådsplan ska kunna nås med hiss i hus med hiss Krav: Om det finns flera hissar och endast en är tillgänglig för rullstolsburna personer, ska denna hiss kunna sökas på en separat panel. (Man ska inte behöva vänta på att den rätta hissen ev. ska dyka upp.) Detta ska anges i beställningen av hissarna Rekommendation: Spegel ska finnas i hiss med underkant ca 0,90 m från golv. Om ingen dörr finns i vägen placeras spegeln mittemot dörren, annars på sidovägg. (För att lättare kunna manövrera rullstol och för att kunna se andra personer när man sitter bakåtvänd i hissen. Förstörelsen sägs bli mindre om hissar har spegel.) Krav: Nedfällbar sits monteras enligt SS-EN BASUTFORMNING AV NYA BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN 21

135 17 Utrymme för laddning av rullstol 17.1 Krav: Enligt BBR 3:23 ska det finnas ett utrymme för rullstolar i bostadens närhet. Detta utrymme är avsett för uppladdning. I utrymme intill rengörs rullstolar. Även besökande i rullstol behöver kunna använda dessa utrymmen. (En del besökande kommer i utomhusrullstol och har en innerullstol med sig.) Tomrör för elledningar dras fram till utrymmet så att kraven gällande larm, uppladdning och kodlås kan verkställas i ett behovsskede Krav: Utrymmet måste vara inbrottsskyddat. (Rullstolarna är mycket värdefulla ekonomiskt och livskvalitetsmässigt) Krav: Temperaturen skall vara mellan C (för att batterier ska fungera) Krav: Eluttag för laddning av batterier skall finnas vid varje uppställningsplats och vara förberett med tomrör Krav: Taket skall tåla montering av taklyft Krav: Golvbrunn, vattenkran och slang ska finnas i anslutning till men utanför rullstolsutrymmet Krav: Det är viktigt att utrymmet är väl ventilerat Krav: En uppställningsplats kräver ett utrymme av 3,1 m x 2,1 m och två platser 3,1 m x 3,1 m vid planering enligt BYGG-IKAPP sid Dörren ska vara av minst typ K10, vid svängning innan dörrpassage: typ K Krav: Laddningsutrymmen inomhus ska vara förberedda med Larminstallation. För närmare information, se BYGG-IKAPP sid Krav för större flerbostadshus Rullstolsutrymmet nås från trapphus eller både från trapphus och utifrån. (För att inte innerullstolen ska bli blöt och smutsig.) Rekommendation för mindre flerbostadshus: Om inte rullstolsutrymmet kan nås från trapphus, bör tak finnas mellan entré och rullstolsutrymme. - exempel på lösning: Rullstolsutrymmet är ett rum i barnvagnsrummet/cykelutrymmet. Dörrar till barnvagnsrummet förses med automatiska dörröppnare med kodlås. Dörren till själva rullstolsutrymmet förbereds för automatisk dörröppnare, kodlås och larm. Utrymmena kan således användas för barnvagnar så länge som ingen behöver rullstolsutrymmet och alla har stor nytta av de automatiska dörröppnarna mellan trapphus och barnvagnsrum i just detta fall. När någon har behov av utrymmet för gäster eller eget bruk anmäls detta och larm och automatisk dörröppnare med kodlås installeras. Kodlåset behövs för att besökare ska kunna använda utrymmet. Om enbart boende ska använda utrymmet kan fjärrkontrollmanövrering användas. BASUTFORMNING AV NYA BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN 22

136 18 Avfall Allmänt Personer som har nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga bör inte hindras av utformningen för att kunna göra sig av med sitt avfall själva i enlighet med 2 BVL och 12 BVF. Sopnedkast, dörrar, återvinningsutrymmen, inkast, kärl och passager i bostadsområdet ska vara utformade för att möjliggöra detta. Måtten förutsätter en viss rörlighet i armar och händer för personer som använder rullstol och rollator och ben för dem som går med svårighet. Handikapporganisationer och även många boende utan funktionshinder vill ha sopnedkasten i trapphusen. Viktigt ur funktionshindersynvinkel är att inte behöva gå utomhus för att göra sig av med kompost och restavfall. Närhet och enkel hantering är viktigt för alla. Hemtjänsten hjälper till med att bära ut hushållsavfall. Betalningen för hemtjänst är indelad i tre taxor beroende på hjälpbehovet. Källsortering sköts inte av hemtjänsten, vilket skulle vara önskvärt. Också ur ekonomisk synvinkel är det således viktigt för både den enskilde och kommunen att avfallsutrymmen är nära och hanterbara för den funktionshindrade personen. För att öka sorteringsviljan vill man i Kungälvs kommun att hushållsavfall och källsortering ska vara på samma plats. Det för med sig att även all källsortering ska finnas mycket nära den enskilde, s.k. fastighetsnära eller bostadsnära insamling, vilket är bra för funktionshindrade personer. De många avfallshusen blir dock stora och risk finns att man i praktiken får gå långt för att lämna dagligt hushållavfall, en utveckling som bör uppmärksammas. Kan man inte åstadkomma närhet till denna funktion bör man trots allt kompromissa så att man lämnar kompost och brännbart avfall nära och har källsortering längre bort. Att förlägga utrymmet för hushållsavfall vid parkeringsplatser som inte ligger centralt är inte en bra lösning för funktionshindrade personer eftersom många inte har en bil. Avfallsrådet skriver i sitt yttrande att förpackningsavfall och returpapper företrädesvis bör finnas i den bostadsnära insamlingen, att särskild hänsyn bör tas till äldre och funktionshindrade samt att konsumentperspektivet skall stärkas. Om hushållsavfallskärl inte finns vid varje bostad i småhusområden skulle man kunna ange i detaljplaner och i detta program att ett eller två kärl ska kunna placeras på tomten vid behov. Olika lösningar: Sopnedkast är bäst för äldre och yngre funktionshindrade personer. Det är inget alternativ man räknar med idag men skulle kunna vara det i vissa boenden t.ex. seniorboenden eller boenden med kollektivt inslag. Viktigt är att inte behöva gå utomhus med det dagliga avfallet. Många tunga källardörrar är dock inte ett bra alternativ för någon, dessa måste i så fall kunna öppnas med automatiska dörröppnare. Kärlen är idag 1,10 m höga, vilket är för högt för många rörelsehindrade personer. Husets storlek och områdets planering i övrigt är av betydelse för avfallsutrymmets placering. I en byggnad som är kort bör avfallsutrymmet kunna förläggas i källarplan/bottenplan. Man bör inte använda endast en typ av utformning inom ett större område om utformningen är sämre för personer med rörelsehinder och om det är möjligt att utforma bättre alternativ på en del platser Krav: Inkastnivån ska helst vara 0,80 m och högst 0,90 m, vilket kan innebära att kärlen är nedsänkta relativt vilplansnivån för inkast. Takhöjden bör beaktas om avfallsutrymmet är inomhus (även ev. i detaljplan) Krav: Avstånd till utrymme för hushållsavfall från entré ska vara högst 25 m. BASUTFORMNING AV NYA BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN 23

137 18.3 Rekommendation: Källsortering bör vara i huset om möjligt. Avstånd till utrymme för källsortering från entré ska annars vara högst ca 100 m i flerbostadshus Krav: Utrymmen för hushållsavfall och källsortering ska kunna nås utan trösklar, trappor och kanter. Ramper ska luta högst 1:20 (se Ramper ) Rekommendation: 1) Utrymme för hushållsavfall och källsortering nås inomhus. Krav: Tunga dörrar och dörrar med dörrstängare ska förberedas för automatiskt dörröppnande (undantag: dörrar typ innerdörrar i bostäder). 2) Utrymmet för hushållsavfall nås inomhus. Krav: Tunga dörrar och dörrar med dörrstängare ska förberedas för automatiskt dörröppnande (undantag: dörrar typ innerdörrar i bostäder). 3) Avstånd till utrymme för hushållsavfall från entré utomhus bör helst vara högst 10 m Krav: Kärl, eller plats för kärl, för återvinning skall vara försedda med punktskrift i bekväm höjd och piktogram (symboler för personer med kognitiva funktionshinder). Informationstext skall ha ljushetskontrast minst 0,60 i NCS och vara i storlek som passar personer med nedsatt syn relativt läsavståndet (15 mm hög text om man kan komma nära), se även Texten bör vara i relief om inte informationen är omfattande. (Innehållet kan t.ex. textas i relief eller om piktogrammen är tydliga, kan dessa vara i relief.) Längre informationstext ska också skrivas i punktskrift på vinklat plan i bekväm höjd (ca 0,80 0,90 m över mark) eller på väggen vid dörrens handtagssida (underkant 1,3 1,4 m över mark/golv) Krav: Dörrar ska ha fritt passagemått minst 0,90 m genom enkel slagdörr (ej pardörr) Krav: Vid avfallsutrymmen av alla slag ska plats finnas för att personer som har rullstol eller rollator ska kunna öppna och stänga dörren (se ). Har dörren dörrstängare eller är tyngre än en innerdörr (metalldörrar brukar t.ex. vara tunga) ska dörren vara förberedd för automatiskt öppnande och plats ska finnas att stå vid manöverdonet med rullstol (se ). Komposteringsanläggning 18.9 Krav: Inkastet ska vara högst 0,90 m över golv/mark, helst 0,80 m. (Högre inkast medför svårighet eftersom sopor har tyngd. En del personer har en räckvidd endast vid armstödshöjd på rullstol.) BASUTFORMNING AV NYA BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN 24

138 A Hushållsavfall och källsortering i ett utrymme med två rader kärl Förutsättning: Flera kärl är 0,90 m x 1,40 m, några är mindre. Kärlhöjden är 1,10 m. Gångbredden är ca 1,40 m. Dörrens karmyttermått är 1,30 m Ett kärl på var sida av dörren intill denna placeras med långsidan mot gången mindre kärl kan också placeras närmast dörr inom avståndet 1,50 m från dörr (för att ge plats för vändning med rullstol och öppning och stängning av dörr) Inåtgående dörr krav i utrymmet Minst 0,70 m ska vara fritt vid sidan av dörrkarmen på dörrens handtagssida. Dörren ska ha ett 0,90 m långt draghandtag på anslagssidan (för att underlätta dörrstängning). Dörren ska förberedas för automatiskt öppnande manöverdon behövs både i och utanför utrymmet Utåtgående dörr krav i utrymmet Minst 0,30 m ska vara fritt vid sidan av dörrkarmen på dörrens handtagssida. Större utrymme underlättar för rullstolsburna som använder en hand (vänster hand öppnar vänsterhängd dörr.). Dörren ska förberedas för automatiskt öppnande manöverdon behövs på utsidan. Manöverdon behövs inte i utrymmet om dörren kan stå öppen tills man stänger den utifrån med knapptryckning Plats utanför dörr krav Vid ankomst från sidan: Gångbredd ska vara minst 1,80 m, helst större. Vid ankomst rakt mot dörr: Minst 0,70 m ska vara fritt vid sidan av dörrkarmen på dörrens handtagssida. B Kärl med lågt inkast, t.ex. a) ramp för boende, b) (inbyggd) containerutformning som utnyttjar nivåskillnad till gata/parkeringsplats c) eller annat sätt att lösa nivåskillnaden. Förutsättning: Inkast sker på plan gångyta som går på utsidan av kärlutrymmet Krav: Inkastet bör vara högst 0,80 m över golv/mark. Är den höjden omöjlig att genomföra, p.g.a. t.ex. av att rampens längd blir för lång, ska inkasthöjden vara högst 0,90 m. (Högre inkast medför svårigheter för många personer med rörelsehinder eftersom sopor har tyngd.) Krav: Inkast ska kunna hanteras med en hand. Låsning på luckor ska vara lätta att hantera Krav: Rampens bredd ska vara 1,50 m. Vändplats som är 2,00 m x 2,00 m ska finnas på vilplanet om inte två ramper finns som medger genomfart Krav: Avståndet mellan ramp och vilplan ska vara minst 1,00 m vid sidan av inkastet (så att inte rullstolen far ner på rampen vid inkast av avfall ) Krav: Trappor till vilplanet får av säkerhetsskäl inte utmynna direkt på vilplanet. Avstånd mellan översta stegframkantenen till vilplanet ska vara minst 0,80 m Krav: Sopnedkast från trapphusplan skall ha låg inkasthöjd och måste därför förses med barnsäkerhetsanordning. Småhus i grupp Krav: Utrymme för källsortering placeras vid p-platser eller centralt i området på lämplig plats ur trafiksynpunkt. Hushållsavfallskärl kan placeras i samma utrymme eller samlas i mindre enheter närmare hushållen eller hos varje hushåll. Utformningen i övrigt ska vara enligt ovan i tillämpliga delar (18.1, 18.4, ). BASUTFORMNING AV NYA BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN 25

139 19 Brandutrymning 19.1 Krav: Tillfällig flyktplats skall finnas på vilplan i trapphus med plats för två rullstolar. För stillastående rullstol krävs en yta som är minst 0,70 m x 1,20 1,4 m. Dessutom skall plats finnas för att öppna dörrar och för andra personer att komma förbi Krav: I korridorer i källare eller i andra utrymmen utanför bostaden måste vändytor för rullstol finnas som är 2,0 m x 2,0 m Krav: Om byggherre eller kommun ansvarar för uppsättning av brandvarnare, ska visuellt larmdon installeras i alla gemensamma utrymmen som nås av akustiska larm inkl. toaletter. Akustiska larmdon ska ha frekvenser som är lämpliga för personer med hörselnedsättningar (sådana finns numera). De visuella larmdonen placeras strategiskt och så synligt som möjligt från de platser där aktiviteter äger rum. (Detta förbättrar brandvarningssituationen för hörselskadade).! Dörrar i brandutrymningsväg, se kap Ramp inom- och utomhus 20.1 Krav: Ramper utomhus och inomhus utföres enligt ALM 1, 9 med undantag av bredden inomhus som kan vara minst 1,30 m (kontrolleras i kommande BBR). Rampen får inte luta i tvärriktningen och vilplanet får luta högst 1:50. Observera att två ledstänger på olika höjd ska finnas i ramper! (BBR anger lutningen högst 1:12, vilket många inte klarar av pga muskelsvaghet och tipprisk då tyngdpunkt förskjuts genom packning eller oförmåga att följa med överkropp. Många personer i rullstol kan inte böja sig fram alls. Andra mer rörliga personer kan också ha svårigheter om man inte kan få hjälp av muskler på den nedre delen av kroppen måste man hålla sig uppe med en arm för att kunna luta sig framåt. Justering av BBR är på gång. Den undre ledstången används av personer i rullstol men också av kortväxta och barn som har rörelsehinder.) När ramper går åt två håll från, t.ex. en entré, behövs ledstänger på endast en sida i respektive ramp om den funktionshindrade personen p.g.a. detta inte tvingas gå längre sträcka för att nå en målpunkt. Det måste således gå att angöra med bil vid båda ramperna och vara lika långt från båda ramperna till t.ex. busshållplats eller tvättstuga Ledstänger ska finnas på ramper som lutar mer än 1:25. (En kompromiss: Ledstänger anses inte behövas på ramper som lutar 1:30.) 20.3 Krav: Rampens början och slut förses med en ca 0,50 m bred markering som kontrasterar i ljushet med minst 0,40 i NCS mot omgivningen (gångyta, vilplan och ramp). Markeringen görs utanför rampen d.v.s. på vilplan och gångyta. (Denna typ av kontrastmarkering är bäst ur funktionshindersynpunkt men har inte diskuterats i ett tillverkningsperspektiv.) 20.4 Krav: Vilplan utanför dörr, se trapplan BASUTFORMNING AV NYA BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN 26

140 21 Utemiljö 21.1 Krav: Boendemiljön ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga och så långt som möjligt för personer med allergier eller liknande överkänslighet. Målpunkter som t.ex. soputrymmen, tvättstugor, gemensamhetslokaler, sittplatser och lekplatser skall nås och vara tillgängliga och användbara. För utformning av lekplatser, se Kungälv kommuns program för tillgängliga lekplatser Krav: Perenna växter, som kan vara allergiframkallande eller ge allergiker besvär, ska inte planteras vid entréer, luftintag, fönster, sittplatser och lekplatser. Björk, sälg, hassel, al, bok, fläder och korgblommiga växter är exempel på sådana. Starkt doftande växter undvikes som syren, ginst, schersmin, spirea och hägg i den mån inte doftfria sorter finns (schersmin finns t.ex. också som doftfri). Av grässorter väljs tuvbildande gräs med inslag av gräs som sprider sig som utlöpare. För närmare information se t.ex. Strandhede S-O, 1993, Brevskolan Krav: Träd med ytliga rötter, som poppel och pil, ska inte planteras vid gångvägar Krav: En minst 1,80 m bred del av gångväg ska vara fast, jämn och halkfri, se ALM 1. Vid jämna mellanrum ska vändplatser för rullstol finnas (2,0 2,5 m x 2,0 2,5 m eller i korsningar av gångvägar). Beläggningen kan utgöras av t.ex. sten, asfalt och betongplattor. Marktegel blir halt i vått tillstånd och får inte läggas på lutande mark. Stenar och plattor på gångväg och vändplatser ska vara ofasade i kanterna och ha minimala fogar (2-3 mm); underarbetet måste således göras omsorgsfullt. Träkubb ska inte användas på gångytor utomhus (ytan blir ojämn och hal). Gatsten, kullersten, träkubb, plattor med fogar kan användas utanför dessa gång- och vändytor. Vid korsningar med befintlig gångväg och vid kompletteringar i kulturhistoriskt intressanta miljöer kan den fasta, jämna och halkfria ytan göras minst 0,90 m bred om bredden 1,80 m förvanskar miljön.) 21.5 Krav: Om grusbeläggning på gångyta: denna kan bestå av stenmjölsyta eller liknande limmade grusbeläggningar. Ytan skall vara hård även i vått tillstånd. Grusbeläggningar används endast i undantagsfall och då i naturmiljöer (se ALM 1). Grus kan användas utanför en hårdgjord yta enligt 21.4 om hårdgjorda beläggningar på vändplatser finns Krav: Gångytor bör ha så liten lutning som möjligt. Går det inte att undvika lutningar får dessa på en begränsad sträcka av gångvägen luta högst 1:20 och utföras som ramp. Tvärlutningen får vara högst 1:50 på gångytor om de i övrigt är plana, annars ingen tvärlutning Krav: Så kallade åsnetrappor med långa lutande plansteg får inte vara den enda möjligheten för förflyttning till målpunkterna ovan Krav: Gångvägar mellan entréer och målpunkter ska uppfattas taktilt med teknikkäpp och visuellt genom ljushetskontraster, helst som naturlig ledyta. Finns ingen kant att käppa emot anläggs en ledyta med sinusplattor som inte har fasade kanter. Plattorna ska kontrastera i ljushet med 0,40 i NCS mot omgivande yta för att minska snubbelrisken för alla men för synsvaga i synnerhet. Ytan som omger ledytan måste vara slät, vilket betyder att asfalt ska vara finkornig, plattor ska vara utan kantavfasningar och fogarna ska vara så små som möjligt (2 3 mm). När ledytan ändrar riktning eller markerar att något finns alldeles i närheten, läggs en valyta med släta plattor (0,90 m x 0,90 m). Det är viktigt att valytor uppfattas som släta med teknikkäpp och plattorna ska därför inte ha kantavfasningar och stora fogar. BASUTFORMNING AV NYA BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN 27

141 21.9 Krav: Sittplatser skall ha plats (ca 1 m bred) för rullstol eller rollator vid sidan om. Bänkarna skall ha ryggstöd och armstöd. Sitthöjden ska vara ca 0,50 m över mark och sittvinkeln 90 enligt VG och 0,45 0,50 m enligt ALM 1. Ungefär en tredjedel av sittplatserna ska ha sitthöjder mellan 0,30 m 0,40 m. Bänkar ska inte ha delar under sittytan som hindrar fötterna vid resning upp från bänken. Sittplatser ska kontrastera mot omgivningen i ljushet med minst 0,40 i NCS på så sätt att den synskadade kan se bänkarna och inte snubbla på dem. Armstöden ska vara 0,20 m över sittytan och vara minst lika långa som bänkdjupet, helst ska de vara längre så att de sticker ut något utanför sittytan. Platsen för bänkarna ska vara minst 1,40 m djup från gångytan sett där rullstolar är tänkta att stå (2,0 m från cykelbana). Bakre delen av bänken placeras minst 1,20 m från gångytan. (Sittplatsen ska inte inkräkta på gångytan för att synskadade ska kunna gå mer säkert och för att rullstolar ska få plats intill sittbänken.) Krav: Vid bord skall plats för rullstol finnas. (Gamla personer och en del andra med rörelsesvårigheter behöver hög sitthöjd, armstöd och rät sittvinkel.) Vid sittplatser ska ytbeläggningen uppfylla samma krav som gäller för gångvägar Rekommendation: Gång- och cykelvägar bör så långt som möjligt separeras (se ALM 1) Vid korsningar mellan gångbana och cykelbana ska man ha god uppsikt redan innan man kommer till korsningen. 22 Belysning utomhus 22.1 Krav: Armaturerna bör vara bländfria. Riktad belysning är bäst och installeras där det är möjligt, nedåtriktad allmänbelysning används i andra hand Rekommendation: Låg- och högtrycksnatriumlampor med gult ljus bör inte användas i gångstråk Krav: Gångytor måste ha en jämn belysning så att inte mörka fält uppstår mellan belysta delar. Belysningen där man förflyttar sig ska vara anordnad så att synsvaga och rörelsehindrade personer kan uppfatta hur underlaget ser ut och så att hörselskadade och döva kan uppfatta teckenspråk och läsa på läppar. Träd och buskar m.m. ska inte skugga gångytan Krav: Belysning ska finnas vid entréer, skyltar, korsningar, busshållsplatser i tättbebyggda samhällen även tidtabeller ska kunna läsas övergångsställen, angöringsplatser, trappor, olika typer av hinder och traditionella mötesplatser. Belysningen får inte ge skuggor på synobjekt t.ex. så att manöverdon och skyltar skuggas av föremål eller av personen själv Rekommendation: Belysning, som kommer från mark och är riktad uppåt, bländar så gott som alltid och undvikes om belysningen inte testats och godkänts av bländningskänsliga personer Rekommendation: Luminanskontraster mellan angränsande utrymmen eller mellan ute och inne får inte vara för stora (då sådan kontrast ger upphov till bländning. Luminans är det ljus som ögat upplever.) Portgångar under hus ska därför kunna belysas även på dagtid (jämför belysning i tunnlar) Krav: Naturliga ledytor och artificiella ledytor (sinusplattor) ska vara belysta (för att personer med synnedsättning ska kunna följa dem och för att minska snubbelrisken på sinusplattorna) Krav: Trappstegframkanter ska vara upplysta, speciellt på översta och nedersta plansteget. BASUTFORMNING AV NYA BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN 28

142 23 Husdjur Rekommendation: En del trappuppgångar ska vara helt fria från djur om vilka man vet att de skapar besvär för allergiker och överkänsliga. Antalet lägenheter ska motsvara ca 10 % (5-10 % av skolbarnen är allergiska mot djur och vi har inga förväntningar på att antalet allergiska personer ska minska). I dessa trappuppgångar och bostäder får man inte heller ta in sådana djur tillfälligt. Boende som varit i kontakt med denna typ av djur måste duscha och byta om innan de går in i huset (i ridhus finns dusch och omklädningsrum). Kraven ska vara inskrivna i hyreskontraktet. 25 Projektering och process 25.1 Projekteringsändringar som berör utformningen och funktionen ska meddelas den anlitade personen med särskild kompetens på tillgänglighetsfrågor så att denne kan göra en ny bedömning av tillgängligheten och användbarheten. BASUTFORMNING AV NYA BOSTÄDER I KUNGÄLVS KOMMUN 29

143 Tjänsteskrivelse 1(4) Handläggarens namn Emelié Karlsson Antagande av detaljplan del av Klocktornet 35 Dnr KS2014/ Sammanfattning Planförslaget möjliggör ca 26 nya bostäder samt ca 3 nya lokaler på Strandgatan i Kungälvs stadskärna. Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att utöka och ändra en outnyttjad befintlig byggrätt för centrumändamål till att istället omfatta bostadsändamål i våningsplanen ovan entréplanet. I bottenplan föreslås centrumverksamhet för att stärka ett levande stadsliv längs Strandgatan. Planförslaget medger fem hela våningsplan samt vindsvåning. Byggnadens utvändiga gestaltning föreslås ske i samklang med värdena i riksintresset för kulturmiljövård och med befintliga byggnader inom kvarteret. Utformningen ska bidra till att forma Strandgatan till en livfylld stadsgata och handelsstråk. Ett nytt mindre torg/platsbildning föreslås i norr. Detaljplanen följer översiktsplanen genom förtätning i centralt läge med en blandning av boende och verksamheter. Planen bidrar till tre av kommunfullmäktiges strategiska mål. Planhandlingarna för Detaljplan för del av Klocktornet 35 har varit på samråd under tiden 1 29 september Ett öppet hus hölls i Stadshusets entré under samrådstiden. Detaljplanen har sedan varit utställd för granskning under perioden 8 mars 23 mars Under samrådet och granskning har yttranden inkommit från remissinstanser och sakägare. Synpunkterna från samrådet har sammanfattats i en samrådsredogörelse och handlar i huvudsak om vibration, luftkvalitet, buller, förtydliganden i plankartan, skuggning, insyn, utsikt, att grönskan minskar samt att byggnaden är för hög. Synpunkter från granskningen har sammanfattats och kommenterats i ett granskningsutlåtande. Remissinstansers yttranden har främst gällt detaljfrågor med avseende på markföroreningar och synpunkter från sakägare har framförallt berört insyn, utsikt, byggnadens höjd, skuggning, boendekomfort och vibration. Samhällsbyggnad föreslår att det rubricerade planförslaget antas enligt plan- och bygglagen PBL (2010: 900) kap PLANERING Bakgrund Planförslaget möjliggör ca 26 nya bostäder samt ca 3 nya lokaler på Strandgatan i Kungälvs stadskärna. Planförslagets syfte är att pröva möjligheten att utöka och ändra en outnyttjad befintlig byggrätt för centrumändamål till att istället omfatta bostadsändamål i våningsplanen ovan entréplanet. I bottenplan föreslås centrumverksamhet för att stärka ett levande stadsliv längs Strandgatan. Planförslaget medger fem hela våningsplan samt vindsvåning. Tidigare detaljplan medgav 4 våningsplan. Bilparkering föreslås i huvudsak ske genom ett underliggande garage men delvis även på gården och på annan plats genom parkeringsfriköp. Intill Norra gränden föreslås ett nytt mindre torg (allmän platsmark) för att tillgängliggöra ytan för ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

144 2(4) allmänheten och förbättra det offentliga rummet vid gränden och Gustaf Hjerpes torg. Byggnadens utvändiga gestaltning föreslås ske i samklang med värdena i riksintresset för kulturmiljövård och med befintliga byggnader inom kvarteret. Utformningen ska bidra till att forma Strandgatan till en livfylld stadsgata och handelsstråk. Planförslaget följer översiktsplanen genom förtätning i centralt läge med en blandning av boende och verksamheter. En behovsbedömning har gjorts avseende om planens genomförande antas medföra betydande miljöpåverkan, och den har samråtts med länsstyrelsen. Bedömningen är att planens genomförande inte antas innebära betydande miljöpåverkan. Detaljplan för Klocktornet 35 har varit utsänt för samråd under tiden 1 29 september Ett öppet hus hölls 8 september i Stadshusets entré. Detaljplanen har sedan varit utställt för granskning under tiden 8 mars 23 mars Under samrådet och granskning har yttranden inkommit från remissinstanser och sakägare. Synpunkterna från samrådet har sammanfattats i en samrådsredogörelse och handlar i huvudsak om vibration, luftkvalitet, buller, förtydliganden i plankartan, skuggning, insyn, utsikt, att grönskan minskar samt att byggnaden är för hög. Synpunkter från granskningen har sammanfattats och kommenterats i ett granskningsutlåtande. Remissinstansers yttranden har främst gällt detaljfrågor med avseende på markföroreningar och synpunkter från sakägare har framförallt berört insyn, utsikt, byggnadens höjd, skuggning, boendekomfort och vibration. Efter granskningen har mindre revideringar av planhandlingarna gjorts med avseende på förtydligande och komplettering utefter inkomna synpunkter. De revideringar som gjorts är följande: Planbeskrivningen har förtydligats avseende ledningsrätt. Kompletterande miljötekniska undersökningar har gjorts avseende markmiljön (klorerade lösningsmedel) Planbeskrivningen har kompletterats med text om markmiljön. Utöver ändringarna utifrån inkomna synpunkter har följande förändringar gjorts: Geotekniskt utlåtande har reviderats angående djup till fast botten p.g.a. felskrivning i tidigare utlåtande. Texten om geotekniska förhållanden har reviderats i planbeskrivningen. I övrigt har endast redaktionella ändringar gjorts av planbeskrivningen och plankartan. Verksamhetens bedömning Verksamhetens bedömning är att Detaljplan för Klocktornet 35, Kungälvs Kommun, Västra Götalands län, kan antas i kommunfullmäktige. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Projektet kopplas till kommunfullmäktiges antagna strategiska mål ( ) om:

145 3(4) Attraktivt boende genom att planförslaget möjliggör för nya bostäder i centrala Kungälv. Arbete åt alla genom möjliggörande av nya verksamhetslokaler. Minskad miljö- och klimatpåverkan då planområdet är beläget nära kollektivtrafik, service och cykelvägar. Bedömning i relation till barnperspektivet Barn berörs indirekt av ärendet. Lek- och grönyta ska anordnas inom bostadsgården, dock tillåts även parkering. Planområdet är delvis bullerutsatt genom närheten till Strandgatan. En bullrig miljö kan påverka både vuxna och barn. För mindre barn kan stadens trafiksystem utgöra fysiska barriärer i vardagen, för att kunna ta sig själv till en kompis, lekplats eller skola kan relativt trafikerade gator behöva korsas. Gångoch cykelvägar finns till skola och fritidsanläggningar i centrum vilket i kombinationen med närhet till busshållplats och täta bussförbindelser ger barn och ungdomar rörlighet i samhället. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Ärendet kan indirekt ha en positiv påverkan på jämställdhetsperspektivet. Positiva aspekter på planen är närheten till kommunal och kommersiell service vilka nås även utan bil. Det är god kollektivtrafik vilket underlättar pendlingsmöjligheterna. Teknisk bedömning/genomförandeplan Genomförandefrågorna behandlas i planbeskrivningens genomförandedel som ingår i planhandlingarna. Juridisk bedömning Detaljplanen kommer att ge genomförandet av Klocktornet 35 planstöd. Planärendet har bedrivits i enlighet med plan- och bygglagen PBL (2010:900) i dess lydelse efter januari Ekonomisk bedömning Plankostnadsavtal har upprättats med fastighetsägare till Klocktornet 35. För detaljplanen har ett exploateringsavtal upprättats mellan kommun och privat exploatör där kostnader för utbyggnad av allmän plats reglerats. Inom planen är kommunen huvudman för allmän platsmark vilket innebär ett formellt ansvar för iordningställande, drift och underhåll av mark och anläggningar. Förslag till kommunfullmäktige Detaljplanen för del av Klocktornet 35 i Kungälvs kommun antas enligt plan- och bygglagen PBL (2010: 900) kap Anna Silfverberg Poulsen Verksamhetschef Samhällsbyggnad Martina Hermans Enhetschef Planering

146 4(4) Expedieras till: Martin Rahl (KLS), Eva Hell (SHB), Emelié Karlsson (SHB) För kännedom till: Henrik Haglund (KLS), Anneli Skoglund (KLS)

147 PLANENS SYFTE TORG (g) b +12,9 C2 g (g) (g) b f1(g) b f2 +27,5 +23,3 +24,5 BC1 n lek g (g) huvudmannaskap TORG B C1 medges. +0,0 +0,0 +0,0 b f1 f2 n Plantering ska finnas C2 Centrumverksamhet lek Lekplats ska finnas g (g) g (g) UPPLYSNINGAR M Planhandlingar: - plankarta - illustrationskarta TECKENFÖRKLARING GRUNDKARTA GYBERG 0, 0:00 ga: Fastighetsgräns Traktgräns Servitut Traktnamn/Kvartersnamn Fastighetsbeteckning Gemensamhetsanläggning Byggnader, uthus Skärmtak Annan byggnad Trappa Stödmur Nivåkurvor Avvägd höjd Väg Lövträd Belysningsstolpe Rutnätspunkt GRUNDKARTAN ANTAGANDEHANDLING KLOCKTORNET 35 Koordinatsystem i plan: SWEREF Martina Hermans Enhetschef Planering Planarkitekt Kenth Olsson

148 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Diarienummer KS 2014/ Detaljplan för DEL AV KLOCKTORNET 35 Kungälvs kommun PLANERING SAMHÄLLSBYGGNAD Mall skapad ADRESS Stadshuset, Kungälv TELEFON vx FAX E-POST HEMSIDA

149 Detaljplan för del av Klocktornet 35 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Planförslaget för del av Klocktornet 35, daterat har varit utställt enligt planoch bygglagen (PBL 2010:900) 5:11, under tiden 1 29 september 2015 på Kungälvs kommun, Stadshuset. Innehåll SAMMANFATTNING... 2 STATLIGA MYNDIGHETER OCH BOLAG... 4 Länsstyrelsen, Trafikverket, Försvarsmakten, Statens geotekniska institut, SGI, Riksantikvarieämbetet, Skanova AB, REGIONALA MYNDIGHETER OCH ORGAN... 6 Bohusläns museum, Lantmäteriet, Polisen, Lokalpolisområde Södra Bohuslän, Västtrafik, FASTIGHETSÄGARE (utanför planområdet)... 7 Riksbyggen Bostadsrättsförening Liljedal, BOENDE (fastighet inom planområdet)... 9 Hyresgäst A på fastigheten Klocktornet 35, Hyresgäst B på fastigheten Klocktornet 35, Hyresgäst C på fastigheten Klocktornet 35, Hyresgäst D på fastigheten Klocktornet 35, BOENDE (utanför planområdet) Bostadsrättshavare A på fastigheten Gyberg 1, Bostadsrättshavare B på fastigheten Gyberg 1, SAMMANFATTNING Till samhällsbyggnad har det kommit 17 yttranden som sammanfattas och kommenteras i denna samrådsredogörelse. Länsstyrelsens yttrande sammanfattas inte. Under samrådet har 10 yttranden kommit från statliga och regionala myndigheter, bolag eller organ varav 7 är skrivna av kvinnor och 3 är skrivna av män. När det gäller de 7 yttrandena från privatpersoner och föreningar så är 1 skrivet av kvinnor, 5 är skrivna av män och 1 är skrivet av båda. 2

150 Ett öppet hus hölls 8 september i Stadshusets entré och ett tiotal boende i intilliggande hus kom dit. De frågor som lyftes mest var buller, vibrationer och trafiken på Strandgatan. Dessa synpunkter har också inkommit i skriftliga yttranden. Boende i befintligt hus på Klocktornet 35 (intill vägguppet) berättade att de kände av vibrationer vid tung trafik, dock ej så starkt vid bussar. De flesta synpunkter som inkommit under samrådet har tillgodosetts eller på annat sätt beaktats i planarbetet. Vissa synpunkter är inte relevanta för detaljplanen och ett fåtal har inte kunnat tillgodoses. Länsstyrelsen anser att kommunen inom planprocessen behöver klarlägga om planområdet riskerar att vara vibrationsstört. Kommunen har i granskningshandlingarna infört planbestämmelsen Grundläggning ska ske med pålar på plankartan. Länsstyrelsen har också yttrat sig om luftkvalitén i gaturum, vilket kommunen inte anser lämpligt att utreda i detaljplanen då den innefattar ett så begränsat område. Lantmäteriets yttrande gällde förtydliganden i planhandlingarna och de delar som Lantmäteriet anser måste förbättras kommer att beaktas och därför har förändringar gjorts i planhandlingarna. Yttranden från boende inom Klocktornet 35 handlar framförallt om en oro för skuggning av bostaden/balkongen, insyn och utsikt. Att solförhållanden, insyn och utsikt inte förändras kommer inte tillgodoses i planförslaget. Solstudier har tagits fram inför granskningsskedet. Kommunens bedömning är att de allmänna intressena av fler bostäder i centralt kollektivtrafiknära läge, mer handel längs Strandgatan och förbättring av stadsrummet överväger de enskilda intressena av skuggning, insyn och utsikt. En annan synpunkt är att enplansbyggnaden tas bort, vilket inte kommer tillgodoses med tanke på de mervärden byggnaden bedöms kunna ge platsen. Boende i närliggande bostadsrättsföreningen Liljedal har motsatt sig en byggnad i 5 våningar och föreslår en lägre byggnad. Detta önskemål har inte tillgodosetts. Byggnadens höjd bedöms inte påverka de boende i föreningen negativt. Övriga synpunkter från boende gällde trafiksituationen på Strandgatan, boendemiljön i planförslaget (buller, vibration, luft), boendekomforten för bostadsrättsföreningens boende och att grönskan längs Strandgatan försvinner. De interna synpunkter inom kommunens förvaltning som framkommit och inte fullt ut tillgodoses gäller buller där Miljöenheten förordar att alla sovrum placeras mot tyst sida (gården). Miljöenheten ser hellre balkonger mot tyst sidan än enbart gemensam uteplats på gården där risk finns för störningar från bilparkeringen. Planförslaget följer nuvarande bullerförordning och kommer inte ställa hårdare krav. Detaljplanen kommer inte ställa krav på balkonger. För markföroreningar har kompletterande undersökning gjorts men en total avgränsning horisontellt som Miljöenheten föreslår har inte gjorts. Detta bedöms vara lämpligare att utföra vid schaktningsarbeten och byggnation än i planskede. 3

151 STATLIGA MYNDIGHETER OCH BOLAG Länsstyrelsen, YTTRANDE Länsstyrelsens samlade bedömning Länsstyrelsen ser positivt på planen och den förtätning i centrala Kungälv som planen innebär. Länsstyrelsen har dock synpunkter på planen som berör vibrationer. Förhållandena behöver klarläggas i den fortsatta planprocessen. Synpunkter på sådant som kan aktualisera prövning Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 PBL och nu kända förhållanden att frågor som berör hälsa / säkerhet med avseende på vibrationer behöver klarläggas på ett tillfredsställande sätt i enlighet med vad som anges nedan för att ett antagande inte skall prövas av Länsstyrelsen. Motiv för bedömningen Prövningsgrunder enligt PBL 11 kap. 10 Hälsa och säkerhet med avseende på vibrationer Enligt planbeskrivningen har boende på andra sidan Strandgatan rapporterat om upplevda problem med vibrationer. Mätningar gjordes 2011 visade att på att riktvärdet 0,4 mm/s RMS överskreds här. Risk för vibrationer inom planområdet för föreliggande plan har inte undersökts. Länsstyrelsen anser att kommunen inom planprocessen behöver klarlägga om planområdet riskerar att vara vibrationsstört. Råd enligt 2 kap. PBL och Länsstyrelsens syn på förslaget Luft Resultatet av spridningsberäkningarna visar att miljökvalitetsnormerna klaras i en öppen omgivning med goda spridningsförutsättningar. Beräkningarna visar dock inte halter i gaturum. Eftersom förtätning av gaturummet kan leda till sämre luftmiljö, rekommenderar Länsstyrelsen att en gaturumsberäkning tas fram som kunskapsunderlag och som stöd inför uppföljande mätningar. Riksintresse för kulturmiljövård Länsstyrelsen bedömer att föreliggande förslag inte påverkar riksintresset för kulturmiljövård i sådan omfattning att det kan sägas att planens genomförande innebär påtaglig skada på riksintresset. Buller Med anpassade planlösningar och utplatser in mot den bullerdämpade gården bedöms marken lämplig för uppförande av bostäder. Balkonger ut mot den mer bullerexponerade strandgatan får anses utgöra ett komplement till de uteplatser som på gården klarar riktvärdena. Förorenad mark Länsstyrelsen instämmer i kommunens bedömning om att upptäckta markföroreningar behöver avgränsas i plan inför fortsatta schaktningsarbeten samt förutsätter att cisternen och dess ledningar tas upp ur mark. Geoteknik Statens geotekniska institut (SGI) har yttrat sig (dat ) över planen. SGI har inget att erinra mot planförslaget från geoteknisk säkerhetsvinkel. Synpunkter enligt annan lagstiftning Biotopsskydd Längs Strandgatan finns en trädallé. Länsstyrelsen uppfattar förvisso det som att dessa ligger utanför planområdet. Om trädet på något sätt berörs av planens genomförande vill Länsstyrelsen uppmärksamma kommunen på att de kan omfattas av biotopsskydd och att eventuell dispens kan behöva sökas. Om träden är äldre än 30 år eller minst 20 cm i diameter i brösthöjd omfattas de av biotopskyddet. Behovsbedömning Kommunen bedömer att förslaget inte innebär betydande påverkan på miljön. Länsstyrelsen delar kommunens åsikt. 4

152 KOMMENTAR Vibration Beaktas. Vibrationsmätningarna 2011 (Sprängkonsult AB) gjordes för att mäta och utröna om vibrationer från fordonstrafik på Strandgatan kan skada fastigheterna Södra Gränden 1 samt Strandgatan 75 samt orsaka obehag hos de boende. Störkällan bedömdes vara vägguppen med uppskattat avstånd ca meter, och att vibrationer uppkommer då tyngre fordon passerar. Det högsta komfortvärdet som uppmättes på Södra Gränden 1 var 0,5 mm/s RMS vägd hastighet. För Strandgatan 75 är det högsta uppmätta komfortvärdet 0,41 mm/s RMS vägd hastighet. Det är endast vid 1 tillfälle för Södra Gränden 1 och vid 1 tillfälle för Strandgatan 75 som värden över 0,4 mm/s RMS vägd hastighet uppmätts under mätperioden, där gränsen för måttlig störning är. Byggrätterna för bostäder inom aktuellt planområde ligger på något längre avstånd från störkällan vägguppen än bostäderna i mätningen. Vid mätningen var det vid få tillfällen riktvärdet 0,4 mm/s RMS vägd hastighet överskreds och för Strandgatan 75 var det på gränsen (0,41). Det är troligt att det finns viss risk för vibrationer även för byggrätterna inom planområdet och därför behöver detta tas hänsyn till vid detaljutformning, projektering och byggnation. Exempel på tekniska lösningar kan förutom pålning vara betongstomme med inte alltför stora spännvidder, betongväggar och ytterfasad. Detaljlösningar regleras inte i detaljplan. En planbestämmelse införs på plankartan Grundläggning ska ske med pålar. Luft Noteras. Frågan bedöms inte vara lämplig att hantera i aktuellt planarbete för ett så begränsat område men lyfts vidare till det övergripande arbetet med kommunens centrumutveckling och till andra delar i förvaltningen. Riksintresse för kulturmiljövård Noteras Buller Noteras Förorenad mark Noteras. En kompletterande miljöteknisk markundersökning har gjorts efter samrådet där en av de konstaterade markföroreningarna avgränsats. Den andra föroreningen är avgränsad vertikalt men saknar fullständig avgränsning horisontellt. Undersökningen påvisade att det finns en eldningsoljecistern kvar i marken. Denna ska tas upp i samband med efterbehandlingen. Planbestämmelse på plankartan Byggnation får ej påbörjas förrän markföroreningar är avhjälpta inom fastigheten. Geoteknik Noteras Biotopskydd Noteras. Trädallén ingår inte i planområdet. Informationen har lämnats vidare till parkenheten på kommunen. Behovsbedömning- Noteras Trafikverket, YTTRANDE Trafikverket berörs inte direkt av detaljplanen men anser att det är positivt med en planering som främjar lokal handel samt kollektivt resande, gång och cykling. Positivt med planeringen för cykelparkering. Viktigt att det blir en bra koppling till nya resecentrum för fotgängare och cyklister. KOMMENTAR Noteras. Cykelstråk finns utbyggt till resecentrumområdet. Försvarsmakten, YTTRANDE Inget att erinra. KOMMENTAR Noteras 5

153 Statens geotekniska institut, SGI, YTTRANDE Inget att erinra mot planförslaget från geoteknisk säkerhetssynvinkel. KOMMENTAR Noteras Riksantikvarieämbetet, YTTRANDE Avstår från att lämna synpunkter. Ärendet hanteras bäst i kontakt med Länsstyrelsen. KOMMENTAR Noteras Skanova AB, YTTRANDE Skanova bifogar lägeskarta för deras anläggningar inom och intill planområdet. Kanalisationsstråket utefter Strandgatans östra sida är ej i bruk och hänsyn behöver ej tas till detta vid exploateringen. Kontaktinformation för eventuellt beställning av undanflyttande/skyddande av anläggning, digitala kartor och utsättning. Skanova har inget att erinra mot planförslaget. KOMMENTAR Noteras REGIONALA MYNDIGHETER OCH ORGAN Bohusläns museum, YTTRANDE Ingen erinran mot förslaget. KOMMENTAR Noteras Lantmäteriet, YTTRANDE Synpunkterna gäller förtydliganden i plankartan och planbeskrivningen. För plangenomförandet viktiga frågor där planen måste förbättras: - Förtydliga vad som gäller för gemensamhetsanläggning i planområdets södra del - Förtydliga bestämmelsen för kvartersmarken BCK1(P) - Förtydliga nockhöjd för delar av området Delar av planen som bör förbättras/kompletteras - Förtydliga att TORG får underbyggas - Markera servitut i grundkartan - Upphäv servitut som inte längre är aktuella - Tydliggör bestämmelse för balkonger och beskriv hur berörda fastighetsägare påverkas 6

154 - Parkeringsfrågan verkar inte löst. Låg parkeringstillgång försämrar möjligheterna att lösa parkeringsfrågan genom lantmäteriförrättning - För ökad tydlighet kan förtydligas på plankartan huvudman för allmänna platser Generell betraktelse - Planen anger inte fastighetsstorlek. Därför får Lantmäteriet göra en lämplighetsbedömning gällande fastighetens storlek och utformning vid ansökan om fastighetsbildning KOMMENTAR För plangenomförandet viktiga frågor där planen måste förbättras Synpunkter om kvartersmarken och nockhöjden beaktas. Plankartan har förtydligats för södra delen med egenskapsgräns mot gården med lek och plantering. För södra delen möjliggörs marken både ovan och under mark för gemensamhetsläggning. Gemensamt dagvattenmagasin kan anläggas under mark och över mark möjliggörs gemensamhetsanläggning för tillfart. Delar av planen som bör förbättras/kompletteras Synpunkter om torg, servitut och huvudman beaktas. Bestämmelsen om balkonger har förtydligats. Kommunen är fastighetsägare av den allmänna platsen som angränsar och där är frihöjden viktig vilket regleras i planbestämmelsen. Parkeringslösningen har tydliggjorts i planbeskrivningen. Generell betraktelse - Noteras Polisen, Lokalpolisområde Södra Bohuslän, YTTRANDE Inga synpunkter. KOMMENTAR Noteras Västtrafik, YTTRANDE Inga synpunkter. KOMMENTAR Noteras FASTIGHETSÄGARE (utanför planområdet) Riksbyggen Bostadsrättsförening Liljedal, Synpunkt om att Strandgatan idag är trafikerad av tät och tung trafik som medför vibrationer, buller, och luftföroreningar. Vid föreningens bildande 2007 angavs att trafiken skulle minska men det har skett en fördubbling. Anser att trafiksituationen i centrum behöver förbättras. I planens syfte anges att Strandgatan ska utgöra ett handelsstråk och en livlig stadsgata. Föreningen menar att grundförutsättning för det är tillgänglighet, goda parkeringsmöjligheter och undvikande av bilköer. Nybyggnationen skulle innebära en inskränkning i komforten för de boende och risk för sättningsskador. 7

155 Den enda lilla öppna plätt med grönt på denna del av Strandgatan bebyggs och gatan blir en smal korridor med begränsad soltillgång och luftighet. Föreningen motsätter sig starkt 5-våningsbyggnaden. Planförslaget följer inte planens syfte att byggnation ska ske i samklang med värdena i riksintresset för kulturvård och med befintliga byggnader inom kvarteret. KOMMENTAR Gällande riktvärden för vibration, buller och luftföroreningar bedöms klaras för planområdet. Det har inte skett någon ökning av trafiken på Strandgatan (norr om Glasbruksgränd) de senaste åren, utan trafikmängden har legat på runt fordon/dygn med undantag för 2011 då det var högre (ca fordon/dygn). I den senaste mätningen (2014) var det ca 9600 fordon/dygn. Täta turer på bussar innebär en god kollektivtrafik för centrum men medför även tung trafik där fördelarna med god kollektivtrafik överväger nackdelarna. Övrig tung trafik som inte har målpunkt i centrum ska helst köra via Kungälvsmotet eller Rollsbomotet vilket är skyltat på E6 söderifrån. Planförslaget bedöms inte påverka trafikmängderna på Strandgatan nämnvärt. Kommunen arbetar med övergripande strategier för att inte öka biltrafiken mer än nödvändigt i centrum, bl.a. genom en ny parkeringsstrategi där tillgänglighet och parkeringsmöjligheter hanteras. Nybyggnationen innebär att föreningen kommer få en ny utsikt på andra sidan gatan och byggnaden bedöms få en marginellt förhöjd ljudnivå (ca 1dB) pga. ljudreflex i den nya byggnaden. Boendekomforten bedöms inte försämras av detta. Risken för sättningsskador är inte en detaljplanefråga utan hanteras i byggskedet. Planområdet är idag till största delen hårdgjord (90%) med en asfalterad parkering. Grönskan består av en gräsyta med två körsbärsträd. Byggnationen möjliggör en förbättrad innergård för kvarteret där det fortsatt finns grönska. Längs Strandgatan finns en trädallé som inte påverkas av detaljplanen och den bidrar till grönska längs gatan. Soltillgången på Strandgatan försämras inte nämnvärt då byggnation sker på nordostsidan. Strandgatan är en bred gata och upplevelsen av luftighet bedöms inte försämras. Det kommer bli öppningar mellan byggnaderna och en ny platsbildning i norr. Del av planens syfte är att gestaltningen sker i samklang med stadsrummet, kvarteret och kulturmiljön. Riksintressets huvudsakliga värden finns längs Västra gatan och framförallt i södra delen. Planförslaget reglerar byggnadens höjd och byggnaden kommer inte att synas från Västra gatan. Planförslaget tar hänsyn till kulturmiljön och kvarteret genom takutformning, fasadmaterial och färgsättning, vilket regleras i planen. I Programmet för Kungälvs stadskärna, delen Liljedal, föreslås en högre skala längs Strandgatan med i huvudsak 4-7 våningar. Planförslaget stämmer väl överens med programmet med sina fem våningar samt vindsvåning. Den nya byggnaden ligger längs Strandgatan och bidrar till att stärka gaturummet och öka stadsmässigheten. 8

156 BOENDE (fastighet inom planområdet) YTTRANDE Hyresgäst A på fastigheten Klocktornet 35, Enplansbyggnaden borde tas bort för att öppna upp mot torget för befintlig fastighet och underlätta trafiken till grannfastigheten. KOMMENTAR Enplansbyggnaden innebär att det kan bli en verksamhet intill torget, exempelvis ett café med uteservering, som tillför mervärden för platsen. Planförslaget innebär att den större nya byggnaden inte får byggas ihop med enplansbyggnaden utan det ska vara en gångväg emellan så att de boende kan ta sig ut till Strandgatan den vägen till fots eller cykel. Hyresgäst B på fastigheten Klocktornet 35, Synpunkter att befintligt hus kommer att skuggas och att det nya huset kommer såpass nära att det blir insyn. Undrar var idén kommer ifrån. Ifrågasätter varför staden ska förtätas och menar att ingen vill bo så om man har alternativ utan innebär att folk istället flyttar. Hyresgästen trivs idag men kommer att flytta om byggnationen blir av. KOMMENTAR Det finns redan idag en detaljplan som medger en ny byggnad i fyra våningar på samma plats. Nuvarande fastighetsägare har lämnat in planansökan för att förändra detaljplanen och samhällsbyggnadsutskottet har beslutat att en ny detaljplan ska tas fram. Genom nybyggnationen ges möjlighet för en omsluten innergård för befintliga boende och lägre bullernivåer. Förtätningen som planförslaget innebär bidrar till fler bostäder och butiker i centralt läge i Kungälv vilket är bra både för de som flyttar in och för utvecklingen av Kungälvs centrum. Närheten till kollektivtrafik underlättar för de boende att göra hållbara resor. En avvägning har gjorts mellan allmänna intressen, såsom fler bostäder i centralt kollektivtrafiknära läge för ökad hållbarhet och enskilda intressen som skuggning, insyn och utsikt. Vad gäller närheten till befintligt hus så blir avståndet ca 21 meter vilket inte är smalare än normalt mellan bostadshus i centrala Kungälv. På Västra gatan är det ca 12m mellan ert hus och huset på andra sidan gatan. I det relativt nybyggda området längs Trollhättevägen är det ca 19m mellan husen, i området vid Borgarparken/Torggatan är det ca 21m och 26m. Efter samrådet har mer omfattande solstudier gjorts som bifogas granskningshandlingarna. Solstudierna visar solförhållandena vid vår/höstdagjämning (20 mars, 22 september) samt 21 juni vid tidpunkterna kl.9, kl.12 och kl.17. De visar att befintligt hus (längs Västra gatan) mittemot nybyggnationen inte kommer att påverkas så mycket sommartid (21 juni) av planförslaget. Det är först på eftermiddagen vid 17- tiden som skuggan från nybyggnationen når byggnaden och eftersom det inte finns bostäder på gatuplanet så blir det ännu senare som bostäderna/balkongerna skuggas. Vid höst/vårdagjämning då solen står lägre kommer skuggningen tidigare på eftermiddagen. Om man jämför planförslagets femvåningshus med ett fyravåningshus är det inga större skillnader i hur befintligt hus längs Västra gatan påverkas av skuggning. Skuggningen kommer då något senare på eftermiddagen både vid höst/vårdagjämning samt 21 juni. Hyresgäst C på fastigheten Klocktornet 35, Synpunkt att solförhållandena kommer försämras för dem och att de kommer känna sig instängda av det nya huset och inte se livet och rörelsen på gatan. Balkongerna in mot 9

157 gården på det nya huset kommer varken få sol eller ljus. Är otydligt vad som kommer hända med parkeringarna. KOMMENTAR Vad gäller solförhållanden, närhet till det nya huset och förtätning i centrum, se kommentar ovan till Hyresgäst B. Vad gäller utsikt kommer den förändras men i ett så pass centralt läge i Kungälv går det inte att förvänta sig fri sikt över långa avstånd. Strandgatans liv och rörelse ligger fortsatt på nära avstånd att gå till även om den inte syns från bostaden. Lägenheterna i det nya huset planeras att vara genomgående med fönster åt både gatan och gården. På grund av höga bullernivåer vid Strandgatan krävs att balkonger placeras mot gården som är tystare. Möjlighet finns för en andra balkong mot Strandgatan som blir soligare. Parkeringsfrågan har hanterats i det fortsatta planarbetet och har förtydligas i planhandlingarna, exakt antal fastställs i bygglovsskedet eftersom det är först då man vet hur många lägenheter och lokaler det blir och därmed parkeringsbehovet. Hyresgäst D på fastigheten Klocktornet 35, Synpunkt att solförhållandena kommer försämras för dem, att det blir mörkt i lägenheten. Vill kunna sitta på balkongen och inte gå ut gå gården och sitta. De kommer känna sig instängda av det nya huset, få försämrad utsikt eftersom de inte kommer se livet och rörelsen på gatan. Huset kommer väldigt nära, åt Västra gatan har de också hus nära. Synpunkt att informationen till hyresgästerna varit dålig. KOMMENTAR Se svar på samma frågor ovan. Samrådet av detaljplanen är det tillfälle som kommunen informerar fastighetsägare och andra berörda. Annonsering har skett i Kungälvs-Posten och Göteborgsposten. Fastighetsägare har fått brev. Information på kommunens hemsida. Informationslappar i husets trappuppgångar. Öppet hus i stadshuset där man kan ställa frågor. Fastighetsägaren till Klocktornet 35 har bjudit in sina hyresgäster till ett informationsmöte efter samrådet. BOENDE (utanför planområdet) Bostadsrättshavare A på fastigheten Gyberg 1, Samma yttrande som från bostadsrättföreningen Liljedal, se deras yttrande ovan. Utöver detta anges att byggnation av stadshuset och kexfabriken har medfört stora olägenheter. Påpekande om att balkonger mot Strandgatan inte borde vara möjligt med hänsyn till buller och luftföroreningar. KOMMENTAR Se svar till bostadsrättsföreningen ovan. Byggtiden innebär vissa störningar men byggnationen kan regleras så att den sker under bestämda tider. Det regleras inte i detaljplan. Detaljplanen reglerar att ifall balkonger byggs ska de i första hand ske mot den tystare sidan (gården) för att uppnå kraven i bullerförordningen. Som komplement till dessa tillåts balkonger mot Strandgatan. 10

158 Bostadsrättshavare B på fastigheten Gyberg 1, Anser att våningsantalet inte ska öka jämfört med gällande detaljplan, d.v.s. vara 4 våningar. Bostäder är olämpligt pga. tung trafik och bilar/dygn på Strandgatan. Dålig boendemiljö med buller, vibrationer och dålig luft. Boendemiljön kommer försämras för boende på västra sidan Strandgatan om byggnaden placeras så nära Strandgatan. Det syns på byggnaderna att marknivån sjunkit pga. trafiken. Det behöver utredas vart massorna är på väg eller att den tunga trafiken begränsas på Strandgatan. KOMMENTAR Våningsantal och boendemiljö för bostadsrättsföreningen, se svar ovan till Bostadsrättsföreningen Liljedal. Vad gäller boendemiljön för planområdet så bedöms gällande riktvärden för vibration, buller och luftföroreningar klaras. Trafikmängderna gör det inte olämpligt med bostäder i stadskärnan. Marknivån på Strandgatan har sjunkit sedan byggnationen och det beror inte enbart på trafiken utan det sker sättningar och marken sjunker när det är lermark, på samma sätt som på andra platser. Byggnaderna är pålade och sätter sig inte på samma sätt som marken omkring. För planförslaget kan det påverka tillgängligheten vid entréer, vilket kan behöva tas hänsyn till vid byggnation eller justeras om ett antal år då marken satt sig. Detaljutformning och tekniska lösningar hanteras i senare skede och inte i detaljplanen. Utredning om vart massor är på väg tolkas som en syftning på byggtrafik under tidigare/pågående byggprojekt i centrum vilka inte berör aktuell detaljplan. För mer ingående svar om trafikmängder och tung trafik, se svar ovan till Bostadsrättsföreningen Liljedal. Med detta föreslås att kommunstyrelsen genom förvaltningen godkänner planförslaget för granskning enligt PBL (2010:900) 5:18. SAMHÄLLSBYGGNAD Anna Silfverberg Poulsen Tf. Planeringschef. Pauline Svensson Planarkitekt 11

159 P L A N B E S K R I V N I N G med genomförande Antagandehandling, dnr KS 2014/ , reviderad Detaljplan för DEL AV KLOCKTORNET 35 Kungälvs kommun, Västra Götalands län PLANERING SAMHÄLLSBYGGNAD ADRESS Stadshuset, Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

160 INNEHÅLLSFÖRTECKNING HANDLINGAR 4 BAKGRUND OCH SYFTE 4 FÖRENLIGT MED 3, 4 OCH 5 KAP MILJÖBALKEN 4 PLANDATA 5 Lägesbestämning 5 Areal 5 Markägoförhållanden 5 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 5 Översiktliga planer 5 Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden 6 Program 6 Bostadsförsörjningsprogram näringslivsprogram etc 7 Behovsbedömning/Miljöbedömning 7 Planprocess, beslut och tidsplan 7 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR 8 Mark 8 Bebyggelseområden 10 Friytor 16 Gator och trafik 17 Störningar 18 Teknisk försörjning 21 Administrativa frågor 23 Konsekvenser av planens genomförande 23 GENOMFÖRANDE 24 Organisatoriska frågor 24 Ansvar för anläggningar 25 Avtal och överenskommelser 26 Markförvärv 26

161 Ansvariga myndigheter/upplysningar 26 Fastighetsrättsliga frågor 26 Ekonomiska frågor 28 Tekniska frågor 28 FORTSATT HANDLÄGGNING 29 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN 29 REVIDERING 30

162 Planbeskrivning Antagandehandling , reviderad HANDLINGAR Planhandlingar: Plankarta med planbestämmelser Illustrationskarta Planbeskrivning med genomförande (denna handling) Övriga handlingar: Fastighetsförteckning Samrådsredogörelse Behovsbedömning, Geoteknisk utlåtande, Norconsult AB, reviderad Geoteknisk undersökning, GF Konsult AB, Miljöteknisk markundersökning, Sandström Miljö & Säkerhetskonsult, samt komplettering, Orbicon AB, och komplettering VA- och dagvattenutredning, Norconsult AB, Trafikbullerutredning, ÅF Infrastructure, reviderad Kulturmiljö, Archidea, Luftmiljö haltberäkningar, SMHI, Rapport nr Vibration: Mätrapport för Södra Gränden 1 och Strandgatan 75, Sprängkonsult, Solstudie, RAK arkitektur + planering AB, BAKGRUND OCH SYFTE Detaljplanens syfte är att möjliggöra en utveckling av Strandgatan med bostäder och lokaler genom att förändra en outnyttjad befintlig byggrätt, samt att gestaltningen sker i samklang med stadsrummet, kvarteret och kulturmiljön. Planförslaget prövar möjligheten att utöka och ändra en befintlig byggrätt för centrumändamål till att istället omfatta bostadsändamål i våningsplanen ovan entréplanet. I entréplan föreslås fortsatt centrumverksamhet, med fördel handel och annan service, för att stärka ett levande stadsliv längs Strandgatan. Planen medger även kontor i entréplan. En mindre byggrätt för handel tas bort för att säkerställa utrymme för dagvattenfördröjning. Bostadsgården som tillskapas föreslås i huvudsak som lek- och grönyta för att skapa en god utemiljö för de boende. Bilparkering föreslås i huvudsak ske genom ett underliggande garage men delvis även på gården. Intill Norra gränden föreslås ett nytt mindre torg (allmän platsmark) för att tillgängliggöra ytan för allmänheten och förbättra det offentliga rummet vid gränden och Gustaf Hjerpes torg. Byggnadens utvändiga gestaltning ska ske i samklang med värdena i riksintresset för kulturmiljövård och med befintliga byggnader inom kvarteret. Utformningen ska bidra till att forma Strandgatan till en livfylld stadsgata och handelsstråk. FÖRENLIGT MED 3, 4 OCH 5 KAP MILJÖBALKEN Området omfattas av riksintresse för kulturmiljövård. Detaljplanen bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. 4

163 Planbeskrivning Antagandehandling , reviderad PLANDATA Lägesbestämning Planområdet är beläget längs Strandgatan i Kungälvs centrum. Befintliga byggnader inom fastigheten Klocktornet 35 bildar ett öppet kvarter mot Strandgatan. Innergården utgörs av parkeringsyta, en mindre grönyta samt en nedfart till intilliggande fastighets garage. Större delen av innergården innefattas i planområdet men ytor närmast befintliga hus med entréer och källartrappor planändras inte. Till höger: Utdrag ur cykelkarta över Kungälv, planområdet markerat med pil. Areal Planområdet är ca 2000 kvm. Markägoförhållanden Fastigheten Klocktornet 35 är enskilt ägd. En gemensamhetsanläggning finns på fastigheten: Klocktornet GA:1 med ändamål utfartsväg samt avlastnings- och vändplats. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktliga planer Fastigheten ligger i kommunens centralort Kungälv och inom den del som är ett utpekat centrumområde i översiktsplanen, ÖP 2010, med möjlighet till förtätning och omvandling. VISION 2020: En tätare centralort bidrar till ett ökat underlag för kollektivtrafik och service vilket är positivt för hela kommunens utveckling. Detaljplanen stämmer överens med översiktsplanen. 5

164 Planbeskrivning Antagandehandling , reviderad Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden För området gäller sedan tidigare Detaljplan för Liljedalsområdet, del av kvarteren Klocktornet och Rhodin, del av Gärdet 1:4 och Gärdet 1:16 m.fl. fastigheter (detaljplan nr 1795). Detaljplanen är fastställd med en genomförandetid på 5 år. Den tidigare detaljplanen anger Centrum, centrumanknuten verksamhet (C) för den outnyttjade byggrätten inom planområdet. Övriga delar av planområdet anges i gällande plan som Handel, kontor och bostäder (HKB). Området i norr som nu förslås som torg är i gällande plan kvartersmark och så kallad prickmark, dvs att marken inte får bebyggas. Större delen av innergården får i gällande plan underbyggas körbart med avsikten garage i två plan. Liljedalsplanens syfte är Att formulera förutsättningarna för stadsutveckling i Kungälvs stad byggd på förnyelse, samverkan, funktion och god gestaltning. För Klocktornet 35 beskrivs utgångspunkten att bygga centrumbebyggelse med inriktning på en blandning av boende, handel, kontor och service. Det nu aktuella planförslaget innebär bland annat att Centrumbyggrätten utökas och ändras, se mer detaljerat under rubriken Bebyggelseområden. Utdrag ur den äldre detaljplanen Detaljplan för Liljedalsområdet, nr Nu aktuellt planområde är markerat i rött. Program Ett planprogram för Kungälvs stadskärna, delen Liljedal, är på samråd under februari/mars Klocktornet 35 ingår i programområdet och för planförslaget har samverkan skett med planprogrammet. 6

165 Planbeskrivning Antagandehandling , reviderad Bostadsförsörjningsprogram näringslivsprogram etc. I Bostadsförsörjningsprogram för Kungälvs kommun redovisas övergripande strategier för bostadsförsörjningen samt planeringsberedskapen för nya bostäder. Bebyggelseutvecklingen ska i första hand ske utmed kollektivtrafikstråket: Kungälv-Ytterby och Kode samt i kommunens serviceorter. För att bidra till en hållbar utveckling ska kommunen sträva efter att få en blandad bebyggelse och bostäder med olika upplåtelseform i alla kommunens delar. Visionen är att Kungälv ska öka sin befolkningstillväxt. Nuvarande politiskt mål i Kungälv är att 2000 nya bostäder byggs inom mandatperioden Planförslaget innebär att ca 26 lägenheter kan byggas centralt i Kungälv med närhet till kollektivtrafik och service. Detaljplanen reglerar inte bostadsstorlek eller upplåtelseform. Behovsbedömning/Miljöbedömning En behovsbedömning har tagits fram för aktuellt planområde. Kungälvs kommun bedömer att planens genomförande inte antas innebära betydande miljöpåverkan så som avses i 6 kap 11 MB. Planens konsekvenser bedöms kunna hanteras inom ramen för ordinarie planprocess. Utredningar för dagvatten, buller, luft, markmiljö, geoteknik samt kulturmiljö bifogas planhandlingarna. Samråd om behovsbedömningen har skett med Länsstyrelsen som delar kommunens åsikt. Behovsbedömningen, med slutsatsen att detaljplanen inte antas innebära betydande miljöpåverkan, har godkänts av samhällsbyggnadsutskottet Planprocess, beslut och tidsplan Samhällsbyggnadsutskottet beslutade att detaljplan ska upprättas för del av Klocktornet 35 med enkelt planförfarande enligt PBL (2010:900). Planarbetet startades upp i februari 2015 efter att förändringar skett i Plan- och bygglagen januari Därför beslutade Samhällsbyggnadsutskottet 2 juli 2015 att planarbetet ska övergå från enkelt planförfarande till standardförfarande enligt PBL (2010:900) i dess lydelse efter januari Planprocess vid standardförfarande. Eftersom planarbetet sker enligt de förändringar i Plan- och bygglagen som skett januari 2015 antas även Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader gälla då den trädde i kraft 1 juni 2015 och förhåller sig till förändringarna som skedde i plan- och bygglagen. Tidsplan: Samråd september 2015 Granskning mars 2016 Antagande september

166 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Mark Planbeskrivning Antagandehandling , reviderad Mark och vegetation På fastighetens innergård finns idag en mindre grönyta med två träd men gården utgörs till största delen av asfalterad parkeringsyta och garagenedfart. Längs Strandgatan finns en trädallé (som inte ingår i planområdet). Geotekniska förhållanden Norconsult AB har i juni 2015, reviderat , skrivit ett geotekniskt utlåtande för området som baseras på en äldre geoteknisk undersökning. I detaljplanen för Liljedalsområdet (fastställd ) hänvisas det till en äldre geoteknisk undersökning, upprättad av GF Konsult i Göteborg. Just tomten Klocktornet 35 har inte undersökts specifikt i nuläget men två sonderingar har gjorts på tomten i den ovan nämnda undersökningen. Marken i området består överst av ett ca 1-2 meter tjockt fyllningslager. Fyllningens tjocklek kan dock variera inom området då tomterna haft olika användningsområden och fyllningen kan lokalt ha fyllts på efter det att undersökningarna utfördes. Under fyllningen återfinns lera. Djupet till fast botten på Klocktornet 35 är ca m närmast Strandgatan. Leran bedöms vara högsensitiv på större meters djup, vilket gör att den bör betraktas som kvicklera. Detta innebär att leran är mycket känslig för omröring och vibrationer. Idag återfinns en byggnad på tomten Klocktornet 35. Byggnaden är högst troligt pålgrundlagd. Inför byggstarten för ny planerad byggnad på tomten bör de geotekniska förhållandena utredas ytterligare. Detta pga. den sättningskänsliga leran i området. Stabilitetsmässigt bedöms det inte finnas några problem då tomten ligger på ansenligt avstånd från Nordre Älv. Detta understryks även i e-postmeddelande från SGI från Vid en tidig bedömning bedöms Klocktornet 35 vara lämpligt för uppförande av ny byggnad med tillhörande parkeringsgarage. Dock behöver området utredas mer i detalj inför byggskede för att få kännedom om djupet till fast botten, om sprängning kan komma att vara aktuellt samt lerans sättningsegenskaper. Förorenad mark Sandström Miljö & Säkerhetskonsult AB har under våren 2015 genomfört en miljöteknisk markundersökning av fastigheten Klocktornet 35. Syftet var att undersöka fastigheten med avseende på eventuella föroreningar i marken och grundvattnet, samt att bedöma om dessa eventuella föroreningar kan utgöra någon risk för miljö och hälsa. Då undersökningsområdet i framtiden kommer att exploateras för bostäder har utgångspunkten för bedömningen av petroleumprodukter och metaller i jord varit Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (KM). Föroreningar av alifater C12-C16, C5-C16, C16-C35 och aromater C10-C16 över Naturvårdsverkets riktvärde för KM, men under riktvärdet för mindre känslig 8

167 Planbeskrivning Antagandehandling , reviderad markanvändning (MKM), har påträffats i den naturligt avsatta leran. Det har även uppmätts en halt av PAH-H över KM, men under MKM. En kompletterande miljöteknisk markundersökning har gjorts efter samrådet. Föroreningen med alifater och aromater har avgränsats. PAH föroreningen har avgränsats vertikalt men inte horisontellt. Ingen uppskattning av volym förorenad mängd PAH:er finns men bedömningen är att denna förorening inte har så stor omfattning. Dessa föroreningar kommer att transporteras bort i samband med schaktarbetena och ska transporteras till godkänd mottagningsanläggning. Metallföroreningar har påvisats i grundvattnet av nickel och zink. Dock bedöms avståndet till Nordre älv (cirka 400 meter) innebära en sådan utspädning att det inte finns någon risk för negativ påverkan på älven. Vidare bedöms halterna inte utgöra någon miljö- eller hälsorisk. Källan till föroreningarna i grundvattnet är inte känd. Eventuellt länsvatten/schaktvatten ska analyseras för metaller i samband med schaktarbeten och vid behov renas. Låga halter eller inga halter över rapporteringsgränsen uppmättes av petroleumprodukter i grundvattnet. Ingen risk för miljö eller hälsa bedöms finnas med avseende på dessa ämnen. Undersökningen påvisade att det finns en eldningsoljecistern kvar i marken. Denna ska tas upp i samband med efterbehandlingen. Kompletterande undersökningar har gjorts avseende markmiljön (klorerade lösningsmedel) efter granskningen. Resultatet från undersökningarna visar inga halter av klorerade lösningsmedel i det ytliga- eller djupare liggande grundvattnet inom fastigheten. Vid porgasprovtagningar i fyllnadsmaterialet inom fastigheten påträffades inte heller några halter av klorerade lösningsmedel. Vidare påvisades inga halter klorerade kolväten i trädveden i de två träd som finns inom fastigheten. Det finns inget i undersökningen som tyder på att det skulle förekomma en förorening av klorerade kolväten inom fastigheten som skulle utgöra någon miljö- eller hälsorisk. Inga vidare undersökningar bedöms nödvändiga. Radon Närliggande Fontinberget har höga markradonvärden. Vid byggnation kan åtgärder såsom radonsäker konstruktion behöva vidtas för att klara gällande gränsvärden för radonhalter inomhus. Om sprängning sker gäller det att vara uppmärksam eftersom bergarten innehåller radon. Risk för höga vattenstånd I kommunens översiktsplan ÖP 2010 finns riktlinjer för lägsta golvnivå i nybyggnation för att minska översvämningsrisken från havet och älven. För älvstranden gäller: golvyta för ny byggnation av samhällsviktiga funktioner och sammanhållen bostadsbebyggelse ska normalt alltid överstiga +3,2 meter och bör överstiga +4,2 meter. Samma riktlinjer gäller för verksamheter. Lägsta golvnivå för verksamheter och bostäder kommer ligga över +4,2 meter och följer därmed riktlinjerna i översiktsplanen. Ett garage i källarplan kommer att byggas, vilket på längre sikt riskerar att svämmas över vid högt vattenstånd i älven. Byggnadstekniska åtgärder ska vidtas för att minska risken för översvämmat garage vid stora regnmängder. Efter samrådet har en planbestämmelse förts in om att anläggningar och tekniska installationer under nivån +4,2 ska översvämningssäkras. Med tekniska installationer menas exempelvis el, värme, ventilation och hiss. Garaget är exempel på anläggningar som måste 9

168 Planbeskrivning Antagandehandling , reviderad skyddas från översvämning. Konstruktionen behöver vara vattentät och tillfarter vara säkrade mot översvämning. Fornlämningar Det finns inga kända fornlämningar inom området. Bebyggelseområden Befintlig bebyggelse På fastigheten finns idag befintliga flerbostadshus från 1960-talet med hyresrätter. Längs Västra gatan finns butikslokaler i bottenplan. Längs Norra gränd finns butik/kontor med sluten fasad utan entré. Mot Västra gatan har byggnaden 3 våningar + takvåning. Marken sluttar nedåt mot Strandgatan och byggnadsdelen närmast Strandgatan har 3 våningar samt källarplan med garage. Byggnaderna har olika uttryck mot Västra gatan och in mot gården/strandgatan. Mot Västra gatan är byggnaden putsad i en ljus färg och har omsorgsfulla detaljer såsom koppartak och smidesdetaljer i balkonger. Byggnaden utgör en stor del av affärsstråket av Västra gatan och upplevs som relativt lång i förhållande till de kortare fasaderna på andra sidan gatan. Mot Strandgatan har fasaden efter tilläggsisolering täckts av skivmaterial i tegelimitation i ljus gulvit färg. Befintliga byggnader på fastigheten med gård och parkering mot Strandgatan 10

169 Planbeskrivning Antagandehandling , reviderad Samma byggnad mot Västra gatan med andra material och uttryck På södra sidan om Strandgatan finns Liljedalskvarteret som byggdes i början av 2000-talet. Det är bostadshus med handel/verksamheter i delar av bottenplan medan andra delar av bottenplan utgörs av upphöjda bostadslägenheter. Husen består av tre våningar med en fjärde indragen våning i tidstypisk anda. Fasaderna är putsade i mustiga kulörer i rött, grönt och gult. Vy från Norra gränden mot Gustaf Hjerpes torg och Liljedalskvarteret. Till vänster i bild föreslås en ny torgyta som öppnar upp gränden och ansluter till det befintliga torget på andra sidan Strandgatan. Ny bebyggelse Planförslaget innebär att ca 26 nya lägenheter och ca 300 kvm (LOA, lokalarea) för butiker/kontor/restaurang möjliggörs i Kungälvs stadskärna. Lokaler föreslås i bottenplan och bostäder i övriga våningsplan. Efter samrådet förtydligas planbestämmelserna för användning av kvartersmark, bl.a. att komplementfunktioner för bostäder (såsom förråd, miljörum) medges i bottenplan, dock inte mot Strandgatan eftersom det är viktigt för gatulivet att det är publika lokaler mot gatan. Planen innebär att den mindre byggrätten intill torget i norr medger byggnation i en våning, och att den större byggnaden kan bli fem våningar samt vindsvåning, till skillnad mot nu gällande plan som tillåter fyra våningar. Höjderna på byggnaderna regleras i detaljplanen men inte antal våningar. Efter samrådet har höjderna tydliggjorts och justerats något för att bättre passa ändamålet och omgivningen. Byggnaderna placeras i liv med Strandgatan för att stärka gaturummet. Övriga förändringar som detaljplanen medför jämfört med tidigare detaljplan är bland annat att ett nytt torg/platsbildning möjliggörs intill Norra gränd. Byggrätten för en butik i södra delen (H, handel) tas bort för att ge utrymme för dagvattenfördröjning för fastigheten. Planförslaget möjliggör även garage under byggnaden och att garaget kan få en större 11

170 Planbeskrivning Antagandehandling , reviderad utbredning under innergården än tidigare detaljplan. Gemensamhetsanläggningen (tillfarten) kan få en annan utbredning. Fasad mot sydväst, Strandgatan. Förslagskiss från exploatören. (RAK arkitektur + planering AB, ) Fasad mot sydost.. Förslagskiss från exploatören. (RAK arkitektur + planering AB, ) Bostäder Planförslaget innebär bostäder i våningsplanen två till fem samt vindsvåning. På vindsvåningen skulle bostäder kunna vara möjligt, exempelvis genom att våning 5 får etagelägenheter. Detta under förutsättning att bra ljusförhållanden kan åstadkommas. Alternativt en gemensamhetslokal för boende på vindsvåningen. Mot gården medges takkupor för ljusinsläpp och en terrass på utbyggnaden mot gården är möjlig. Mot Strandgatan kan takfönster ge visst ljusinsläpp, men de ska placeras i takets riktning och inte vertikalt som takkupor. Komplementfunktioner för bostäder (såsom förråd, miljörum) medges i bottenplan, dock inte mot Strandgatan. Upplåtelseformen för bostäderna är tänkt som bostadsrätt men regleras inte i detaljplanen. På grund av höga bullernivåer längs Strandgatan behöver lägenheterna vara genomgående så att minst hälften av bostadsrummen kan placeras mot gården som är tystare samt få tillgång till uteplats mot gården. Arbetsplatser, övrig bebyggelse Planförslaget innebär nya verksamhetslokaler med möjlighet för nya arbetstillfällen. 12

171 Planbeskrivning Antagandehandling , reviderad Offentlig service Planförslaget innebär inte någon ny offentlig service men planområdet har med sitt centrala läge närhet till ett stort utbud av befintlig service. Övre Fontinskolan, med elever från förskoleklass till och med årskurs 6, ligger ca 400 meters gångväg från planområdet. Thorildskolan är en högstadieskola som ligger på ca 700 meters gångavstånd. Floraparkens förskola är den närmsta kommunala förskolan och ligger bakom Nytorget, på ca 600 meters avstånd. Kommersiell service I närområdet finns ett stort utbud av service. Längs Strandgatan är det idag framförallt butiker men även t.ex. frisör och gym. Det nuvarande ändamålet för den outbyggda byggrätten är Centrum/centrumanknuten verksamhet, vilket innebär en kombination av handel, service, kontor, samlingslokaler och andra verksamheter som ligger centralt eller på andra sätt ska vara lätta att nå. Centrumändamålet, med samma definition som tidigare, gäller även fortsatt för byggnadens entréplan mot Strandgatan. Här föreslås framförallt butiker men även annan utåtriktad verksamhet såsom bankkontor eller mäklare skulle kunna vara lämpligt. Planbestämmelsen K (kontor) har tagits bort efter samråd eftersom kontor ingår i C, Centrumverksamhet. Det är ur stadsbyggnadsperspektiv viktigt att det finns utåtriktad verksamhet i entréplan. Detta för att förbättra kvalitéerna längs Strandgatan som trevlig butiksgata som kompletterar Västra gatan som handelsstråk och en gata man gärna promenerar längs med. I norra delen längs Strandgatan finns i gällande detaljplan en outnyttjad byggrätt i en våning för centrumverksamhet. Här föreslås fortsatt centrumverksamhet, med fördel café/restaurang eller annan publik verksamhet som riktar sig mot det föreslagna torget. Tanken är att det ska finnas möjlighet för uteservering på det nya torget med bra solläge. Eventuellt kan uteservering ske på taket. Planförslaget innebär att mindre justeringar görs i byggrätten, bl.a. höjdsättning, för att öka genomförbarheten av planen. Totalhöjden närmast befintligt hus har satts så att nybyggnationen placeras under höjden för befintliga balkonger. Mot Strandgatan tillåts en något högre höjd för att öka genomförbarheten av byggnationen och den har justerats efter samrådet för att få samma höjd som byggnaden längs Norra gränd. Det ska vara möjligt för de boende att gå in till gården mellan de nya byggnaderna och därför markeras på plankartan en yta som inte får bebyggas (prickmark). Planförslaget innebär att en mindre byggrätt för handel (H) i södra delen av planområdet tas bort. Detta för att ge plats åt fördröjningsmagasin för dagvatten som föreslås ske under mark men där byggnation inte kan ske ovanpå. Tillgänglighet Att samhället är tillgängligt för alla är en viktig rättighetsfråga. Var femte person i Sverige har någon form av funktionsnedsättning. De har samma rätt till ett liv i oberoende och att fullt ut kunna delta på livets alla områden som de övriga 80 %. Utgångspunkten är FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, där artikel 9 särskilt behandlar den fysiska miljön. Att göra samhället mer tillgängligt för personer med funktionsnedsättning gynnar alla. Det är exempelvis lättare att manövrera en barnvagn där tillgängligheten är god. Boverkets rekommendationer kring tillgänglighet ska därför följas. Kommunen ser positivt på ytterligare förbättringar jämfört med kraven i BBR (Boverkets byggregler) och Boverkets rekommendationer. Exempel på detta finns i kommunens basutformningsprogram för 13

172 Planbeskrivning Antagandehandling , reviderad bostäder. För butikslokalerna i bottenplan är entréerna särskilt viktiga ur tillgänglighetssynpunkt. Byggnadskultur och gestaltning Bebyggelsen och tomtindelningen på Västra gatan utgör ett område av riksintresse för kulturmiljövården. Planområdet omfattas av riksintresset. För att få en djupare beskrivning av värdena i riksintresset har Archidea på uppdrag av Kungälvs kommun gjort en tolkning för delar av riksintresset och Länsstyrelsens motivering av riksintresset. Utredningen bifogas planhandlingarna. Planområdet ligger i den del av riksintresset som i beskrivningen kallas centrumområdet där de flesta hus har affärer i gatuplanet och lägenheter på våningarna ovanför. Omfattande delar av bebyggelsen revs och fick ett helt nytt utseende på till 1970-talen. Den äldre trähusbebyggelsen har därmed delvis blandats upp av modernare inslag. För fastigheten Klocktornet 35 uppfördes befintligt bostadshus troligtvis under början av 60- talet (bygglov från 1959). Nybyggnationen inom aktuellt planområde blir en del av det befintliga kvarteret inom Klocktornet 35 samt förstärker det. Byggnaden riktar sig snarare mot Strandgatan än Västra gatan och påverkan på riksintresset för Västra gatan bedöms inte påverkas i någon större utsträckning. Planförslaget kan bidra positivt till riksintresset genom att kvarteret förstärks, skapar ett mervärde för Norra gränd genom torgbildningen samt de nya verksamheterna i entréplan förstärker befintlig handel längs Västra gatan och Strandgatan. Byggrättens nockhöjd innebär fem hela våningsplan samt vindsvåning med sadeltak. Befintlig byggnad har mot Västra gatan tre våningar samt vindsvåning med brutet tak. Att den nya byggnaden är högre än befintliga byggnader bedöms inte påverka riksintresset längs Västra gatan. Sektion genom kvarteret som visar förslag från exploatören på ny byggnad. (RAK arkitektur + planering AB, ). Att stärka kvartersstaden är viktigt för helhetsupplevelsen av området och Strandgatans gaturum. Nybyggnationen innebär att kvarteret läks ihop och att den befintliga gården blir omsluten på ett positivt sätt. Fasaderna mot gata som blir en tydlig del av kvarteret ska relatera till befintliga byggnader, bl.a. genom färgsättning med ljusa färger och med accentfärger i byggnadsdetaljer, exempelvis runt fönster som är vanligt längs Västra gatan. Byggnadselement såsom balkonger medges också i accentfärger. Som fasadmaterial föreslås puts som knyter an till befintligt 60-talshus på fastigheten samt till Liljedalskvarteret på andra sidan Strandgatan. Byggnadsdelen mot gården ska gestaltas med ett annat uttryck än huvudbyggnaden så att den relativt stora byggnadskroppen upplevs slankare. Detta kan ske genom exempelvis takutformning (låglutande tak eller terrass), material och färgsättning. Vertikala element och vertikala indelningar bör stärkas i fasaden, framförallt mot Strandgatan, för att få en ökad variation och få ner skalan på den relativt långa byggnaden. En lång fasad kan upplevas ännu längre om de horisontella elementen förstärks men kan brytas ner i skala 14

173 Planbeskrivning Antagandehandling , reviderad om vertikala indelningar görs, exempelvis så som gjorts i Liljedalskvarteret på andra sidan Strandgatan. Takkupor är inte lämpliga mot Strandgatan, den främsta anledningen är att byggnaden inte ska upplevas alltför hög (som ett sexvåningshus istället för femvåningshus), men även ur gestaltningssynpunkt. Mot gården kan mindre takkupor medges. Tekniska installationer bör inte placeras på taket mot Strandgatan utan i så stor utsträckning som möjligt mot gården. Eftersom det är svårt att lösa placering av hissar på annat sätt kan mindre schakt tillåtas på taket mot Strandgatan med genomtänkt utformning. Fotomontage Strandgatan som visar förslag från exploatören. (RAK arkitektur + planering AB, ) Detaljering och öppenhet i utformningen av fasaden i entréplan är viktig för upplevelsen av gaturummet och för att det ska bli en attraktiv miljö att röra sig på, särskilt för fotgängare och cyklister. En tydligt markerad bottenvåning med verksamheter förstärker också Strandgatan som affärsstråk. Vertikaliteten i hela byggnadens fasad är viktig och därför har planbestämmelsen på plankartan förändrats efter samråd så att enbart den öppna karaktären blir bindande i gestaltningen av bottenplan. Befintlig byggnation i kvarteret samt inom riksintresset har mestadels sadeltak eller brutna tak. Nybyggnationen ska utföras med sadeltak för att stärka anknytningen till riksintresseområdet. Torg/platsbildning Mellan nybyggnationen och Norra gränd föreslås en överdäckning av befintlig garageinfart. Överdäckningen möjliggör för en torgyta/platsbildning i solläge och kan bidra till en mer stadsmässig och attraktiv Strandgata. Utformningen bestäms inte i planhandlingarna utan gestaltningen och användningen får arbetas fram i ett större sammanhang med övriga stadsrum i närområdet. Platsbildningen möjliggör att Norra gränd öppnas upp mot Strandgatan och ger också en koppling till Gustaf Hjerpes torg på andra sidan Strandgatan. Torget kan ge möjlighet för en uteservering för café/restaurang i byggrätten intill. Solförhållanden Efter samrådet har solstudier gjorts för att visa solförhållanden för befintliga bostäder och för nytillkomna bostäder. Solstudierna bifogas granskningshandlingarna, se utdrag på nästa sida. 15

174 Planbeskrivning Antagandehandling , reviderad Solförhållandena för befintliga hus och för gården kommer delvis försämras jämfört med idag men det är inte så stora skillnader mellan planförslagets femvåningshus och tidigare detaljplans fyravåningshus. Kommunens bedömning är att de allmänna intressena av fler bostäder i centralt kollektivtrafiknära läge, mer handel längs Strandgatan och förbättring av stadsrummet överväger de enskilda intressena av skuggning. Bild 1 (ovan vänster): Vår/höstdagjämning (20 mars, 22 september) kl.17 Bild 2 (ovan höger): Sommartid (21 juni) kl.17 Bild 3 (ovan vänster): Vår/höstdagjämning (20 mars, 22 september) kl.12 Bild 4 (ovan höger): Sommartid (21 juni) kl.12 Friytor Lek och rekreation Ambitionen är att en trevligare innergård än dagens ska anläggas ovanpå det framtida parkeringsgaraget, med mer grönyta och plats för lek. Detta säkerställs på plankartan genom bestämmelserna plantering och lek. Dock tillåts fortfarande parkering, bl.a. för besök och för personer med rörelsehinder. Gården ska kunna användas av alla boende runt gården, både i de befintliga husen som i det nya, även om det skulle vara så att fastigheten skulle komma att delas. En bestämmelse finns på plankartan att gården ska vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning. Naturområden I centrala Kungälv finns parker såsom Västra parken, Älvparken och Bäckparken. Fontins naturreservat och friluftsområde ligger ca 1 km öster om planområdet. 16

175 Planbeskrivning Antagandehandling , reviderad Gator och trafik Gatunät, gång-, cykel- och mopedtrafik Strandgatan är en huvudgata genom centrala Kungälv där många funktioner ska samsas. Idag finns gångyta och cykelbana på västra sidan av gatan. På östra sidan intill fastigheten finns en gångbana som är ca 2,6 meter bred och upplevs relativt smal mellan parkerade bilar och fastighetsgräns. Det är viktigt att entréer till bostäder och lokaler sker från Strandgatan och från den nya torgytan för att fler personer ska röra sig längs Strandgatan vilket bidrar till ett mer livfullt stråk. Dörrarna ska utföras som skjutdörrar eller vara indragna på ett sådant sätt att dörrarna inte slås upp i den smala gångbanan. Kollektivtrafik Fastigheten ligger i Kungälvs stadskärna och har idag mycket god tillgång till kollektivtrafik längs Strandgatan med bl.a. bussen Grön express som går var 5:e till 10:e minut till Göteborg under högtrafik. Buss 1 går dagtid var 15:e minut till Bohus och till Ytterby. Bussar norrut går från hållplats Kungälvsmotet intill E6. Kungälvs nuvarande busstation finns på gångavstånd ca 300 meter. Det nya resecentrum som planeras intill E6 ligger på gångavstånd ca 1 km. Utfarter, varumottagning Tillfart till fastigheten sker idag från Strandgatan i en gemensam tillfart med grannfastigheten i norr. Tillfarten från Strandgatan kommer att ske i ungefär samma läge som idag men tillfarten till grannfastigheten kommer sedan att ske genom garaget. Tillfarten säkerställs idag genom gemensamhetsanläggning. Planförslaget innebär att en omprövning av gemensamhetsanläggningen behöver göras. Gemensamhetsanläggningens exakta utbredning fastställs av Lantmäteriet. Hela garageplanet inom planområdet möjliggörs för gemensamhetsanläggning men bör delas upp för tillfart respektive parkering. Tillfarten föreslås dock smalnas av och justeras något i läge i syfte att möjliggöra för en effektivare användning av källarplanet samt att ge utrymme för hisschakt mellan tillfarten och fastighetsgräns mot Strandgatan. Det planerade garaget innebär att den nuvarande vändmöjligheten i gemensamhetsanläggningen behöver lösas på ett annat sätt och eventuellt tas bort. Redan i den nu gällande detaljplanen försvåras vändmöjligheten i det fall byggnation skulle ske. Takhöjden i garaget är planerat utifrån höjden på nuvarande garageport till fastigheten Klocktornet 34, vilket innebär att större fordon (exempelvis sopbil) inte kan ta sig ner i garaget. Se vidare under rubriken Avfall. För nybyggnationen på Klocktornet 35 bör tidsbegränsad lastzon kunna anordnas i parkeringszonen längs Strandgatan för varumottagning och sophämtning. Se vidare under rubriken Avfall. Varumottagning för verksamheter i befintlig byggnad på Klocktornet 35 bedöms inte påverkas då deras varumottagning sker från Västra gatan. Parkering Utifrån fastighetens centrala läge och kommunens ambition om ökat cyklande så ska cykelparkering för boende, besökare och anställda anordnas på fastigheten, med fördel väderskyddade och med möjlighet att låsa fast cykeln. Cykelparkeringen ska placeras så nära entréer som möjligt. Hyresgäster i befintliga byggnader på fastigheten, både boende och verksamhetsutövare, har idag reserverad bilparkering på den yta som planeras för nybyggnation. Det finns idag 48 p- platser som markparkering. Det finns även ett fåtal parkeringar i garage i befintlig byggnad som inte berörs av planförslaget. Parkeringsbehovet för befintliga hyresgäster samt för 17

176 Planbeskrivning Antagandehandling , reviderad nybyggnationen behöver lösas i så stor utsträckning som möjligt inom fastigheten, framförallt för besökare, boende och personer med rörelsehinder. De parkeringsplatser som finns idag är reserverade och för tillfället uthyrda. Vid inventeringar har det dock visat sig att parkeringen inte är fullbelagd. Parkeringsplatserna bör därför kunna användas av fler om de samnyttjas bättre. Planförslaget ger möjlighet för parkeringsgarage under nybyggnationen samt under gården. Parkeringsplatserna behöver tillgodose p-behovet för både befintlig och ny byggnation. Om p- platserna blir tillståndsparkering istället för reserverad parkering ges möjlighet för en minskning med 20 % av p-platserna för befintlig byggnation. Tillståndsparkering innebär att istället för att en hyresgäst har en specifik p-plats så får hyresgäster med parkeringstillstånd parkera på vilken plats som helst i garaget som är ledig. Det möjliggör ett större samnyttjande av platserna. Då behöver 38 av de nuvarande 48p-platserna ersättas efter ombyggnationen. För planområdet gäller den p-norm som används i Kongahälla-projektet vilket innebär 8 p- platser per 1000 kvm BTA bostäder respektive 15 p-platser per kvm BTA kontor och 27 p- platser per 1000kvm BTA annan handel än livsmedelshandel. För nybyggnationen enligt exploatörens skissförslag skulle det innebära ca 21 p-platser för 2600 kvm BTA bostäder och ca 10 p-platser för 350kvm BTA butik. Det kan behövas fler eller färre p-platser beroende på hur byggrätten nyttjas. Det nya parkeringsgaraget ger möjlighet för ca 42 p-platser. För att kunna anordna fler p- platser är ett alternativ ett andra våningsplan med garage, vilket är föreslaget i tidigare detaljplan. Detta ges även möjlighet för i denna detaljplan men är en kostsam lösning. På gården löses enligt exploatörens skissförslag upp till 16 p-platser. Delar av gården ska anordnas för lek och grönytor. Det är därför lämpligt med färre p-platser på gården (ca 10st) och istället utöka lek/grönytan. P-platser på gården bör framförallt anordnas för besökare, personer med rörelsehinder och eventuellt poolbil. Hela parkeringsbehovet för befintlig och ny byggnation kommer troligtvis inte kunna lösas inom planområdet utan behöver delvis lösas på annan plats genom parkeringsfriköp. Det finns idag kommunala parkeringsplatser inom gångavstånd från planområdet och kommunen planerar för nya parkeringsanläggningar (se planprogram för Liljedal). Det är framförallt p- platser för verksamheter (ca 10 st) och delvis för boende (ca 7 st) som behöver friköpas. Behovet fastställs i bygglovsskedet då BTA för bostäder/lokaler samt parkeringslösning redovisas. En del av parkeringsplatserna i garaget ska vara tillgängliga även för boende i befintliga hus på fastigheten. På plankartan finns bestämmelsen g för att möjliggöra en gemensamhetsanläggning för parkeringsgaraget. Störningar Vibration Mätning av vibrationer görs enligt Svensk standard SS : "Mätning och riktvärden för bedömning av komfort i byggnader". Enligt den bedömning som är gjord i samband med framtagningen av angivna riktvärdena i svensk standard, anses att mycket få människor upplever vibrationer under skiktet Måttlig störning som störande. Måttlig störning innebär vägd hastighet 0,4 1,0 mm/s RMS. Ett högre värde än 1,0 bedöms som sannolik störning. 18

177 Planbeskrivning Antagandehandling , reviderad Boende i befintligt hus på Klocktornet 35 och boende på andra sidan Strandgatan har känt av vibrationer. Troligtvis uppkommer vibrationerna då tyngre fordon passerar vägguppen på Strandgatan. I den mätning (Sprängkonsult, 2011) som gjorts för fastigheten på andra sidan Strandgatan uppmättes komfortvärden över 0,4 mm/s RMS vägd hastighet vid enstaka tillfällen (som högst 0,5 för Södra Gränden 1 och 0,41 för Strandgatan 75). Byggrätterna för bostäder inom aktuellt planområde ligger på något längre avstånd från störkällan vägguppen än bostäderna i mätningen. Det är troligt att det finns viss risk för vibrationer även för byggrätterna inom planområdet och därför behöver detta tas hänsyn till och studeras närmare vid detaljutformning, projektering och byggnation. Gällande riktvärden för vibration ska tillämpas vid nybyggnation. Exempel på tekniska lösningar kan förutom pålning vara betongstomme med inte alltför stora spännvidder, betongväggar och ytterfasad. En planbestämmelse har införts på plankartan efter samrådet Grundläggning ska ske med pålar. Lukt Lukter kan upplevas på olika sätt och lukt kan upplevas som en störning i boendemiljön. Lukt från Göteborgs Kex sprider sig över centrala Kungälv periodvis. Kexfabriken har funnits på nuvarande plats i över 100 år och har blivit en del av Kungälv. Den har en stark ställning både bland invånare och besökare och förmedlar något positivt. Att det luktar exempelvis vaniljkex eller pepparkaka i centrum är därför inget som antas påverka planområdet eller boendemiljön negativt. Luft Miljökonsekvensnormer för luft bedöms klaras men det finns osäkerheter kring om utvärderingströsklar överskrids för kvävedioxid (NO2) och partiklar. En luftmiljöutredning (SMHI, Rapport Nr ) har tagits fram som redovisar prognosticerade luftmiljöförhållanden för Kungälvs centrum Beräkningarna redovisar hur haltnivåerna fördelar sig över området, i form av ytmedelvärden med upplösningen 25x25 meter. Halter i gaturum och närmare gator och vägar än meter kan vara högre. Miljökvalitetsnormerna klaras i beräkningarna för kvävedioxid och bensen längs Strandgatan, för både årsmedelhalt (NO2 och bensen) samt tim- och dygnsmedelvärden (NO2). Vad gäller partiklar klaras årsmedelvärdet för PM10 och PM2,5 (μg/m3) medan 90-percentilen av dygnsmedelvärdet för PM10 överskrider nedre utvärderingströskeln marginellt. Kontinuerliga beräkningar för Kungälvs centrum kommer därför fortsatt ske, under tillsyn av kommunens miljöenhet. Vädringsventiler och luftintag ska undvikas att placeras mot Strandgatan. Buller En trafikbullerutredning har tagits fram för den föreslagna bebyggelsen och har reviderats efter samråd med en sjätte bostadsvåning och uppdaterade trafikmängder (ÅF, ). Bullerberäkningar visar att fasaden mot Strandgatan är den mest bullerutsatta. Vid bostadsfasad beräknades ljudnivån till som högst 66 dba. Vid den tystare sidan mot gården har ljudnivån beräknats uppfylla riktvärden enligt regeringens förordning. Mot gården kan riktvärdet för uteplats uppfyllas. Slutsatsen är att det går att uppfylla ljudnivåerna utomhus enligt regeringens förordning SFS 2015:216 under förutsättning att minst hälften av bostadsrummen är vända mot gård med ekvivalent ljudnivå 55dBA och att varje lägenhet får en uteplats på eller mot gård där riktvärdet uppfylls. 19

178 Planbeskrivning Antagandehandling , reviderad Riktvärdet för uteplats (50dBA ekvivalent ljudnivå och 70 dba maximal ljudnivå) kan uppfyllas vid fasad mot innergård förutom i några beräkningspunkter. Uteplatser i anslutning till lägenhet kan därmed uppfylla riktvärdena. Balkonger mot Strandgatan är möjligt som komplement till den uteplats som uppfyller riktvärdet. Byggnadstekniska lösningar bör prövas för att åstadkomma lägre ljudnivå på balkongerna. Riktvärdena för en gemensam uteplats kan uppfyllas för en stor del av gårdsytan, se vidare i bullerutredningen och bullerkartorna nedan. Den nya byggnaden minskar ljudnivån vid bakomliggande bostäder med många db. Byggnaden på motsatta sidan Strandgatan bedöms dock få en något förhöjd ljudnivå ca 1dB (liten skillnad) pga. ljudreflex i den nya byggnaden. Vid projektering av byggnaden bör lågfrekvent buller från bussar, parkeringsbuller på gården och eventuellt installationsbuller beaktas. Planförslaget bedöms vara lämpligt trots förhöjda bullervärden eftersom åtgärder enligt förordningen är möjliga samt med anledning av områdets centrala placering i Kungälv, möjligheterna till förtätning i centrum, närhet till kollektivtrafik och service samt en attraktivare Strandgata. 20

179 Planbeskrivning Antagandehandling , reviderad Teknisk försörjning Vatten, spill- och dagvatten En VA- och dagvattenutredning har tagits fram för planområdet (Norconsult, ). Vattenförsörjningen för den nya byggnaden föreslås ske via befintlig servis i Västra gatan. Den dimensionerade vattenföringen uppskattas till ca 1,80 l/s, för vilket en lämplig servis dimension är 51 mm (innerdiameter). Det rekommenderas komplettering med ytterligare mätare av storleken Qn 2,5 eller med nya större mätarstorlekar då kapaciteten på befintlig vattenmätning konstaterades vara ansträngd. Avledning av spill- och dagvatten från den befintliga byggnaden med självfall under planerad tillbyggnad kommer inte vara möjlig. Spill - och dagvatten kommer behöva ledas igenom planerat garage, vilket bör beaktas vid projekteringen. Alternativt behöver spill- och dagvatten pumpas. Befintliga förbindelsepunkter för spill - och dagvatten föreslås användas även fortsättningsvis och befintliga servisdimensioner bedöms vara tillräckliga. Från planområdet sker avrinningen av dagvatten via hårdgjorda ytor, vars omfattning inte kommer ändras nämnvärt efter exploatering. Takavvattningen från samtliga byggnader kunde vid inventeringstillfället konstateras ske via hängrännor och stuprör utan utkastare. För att inte öka belastningen på de befintliga dagvattenledningarna samt utsläppen till Nordre älv föreslås att dagvatten ska fördröjas inom planområdet. Avledning av dagvatten från de föreslagna parkeringsplatserna, samt från övriga hårdgjorda ytor i planområdets östra del, föreslås ske till planteringar och/eller gräsytor som även utgör översilningsytor. Enligt exploatörens föreslagna utformning av innergården planeras grönytor vilka delvis skulle kunna anläggas som översilningsytor vilket ger effektiv rening och fördröjning. Placering av eventuella murar behöver ses över så att de inte förhindrar ett jämnt flöde av dagvatten till översilningsytor. Dagvatten som inte infiltrerar föreslås samlas upp i en lågpunkt och tillåtas brädda ner i ett ledningsnät för vidare fördröjning i ett makadammagasin 21

180 Planbeskrivning Antagandehandling , reviderad varvid en viss reningseffekt även erhålls. Fördröjningsmagasinet föreslås anläggas i planområdets sydöstra hörn till och från vilken dagvattnet kan ledas med självfall. Placeringen markeras på illustrationskartan. Magasinet skulle kunna samnyttjas av flera intilliggande fastigheter. Vidare föreslås att den nya mindre byggnaden i planområdets nordvästra del förses med ett grönt tak, vilket har en viss magasinerande effekt, vilket i sin tur kommer att minska den effektiva magasinsvolymen för planområdet. Grönt tak säkerställs dock inte i plankartan då andra lösningar är möjliga för fördröjning. Det föreslås att dränvattnet från de befintliga byggnaderna, samt från den nya byggnaden, leds direkt till dagvattenledningen i Strandgatan. Pumpning av detta kan krävas. Höjdsättningen av området måste ägnas stor omsorg så att avrinning mot Strandgatan kan ske, vilket förhindrar skador på grannfastigheter samt på byggnaderna inom planområdet. Sammantaget innebär nyexploateringen ingen stor skillnad med avseende på dagvattenavrinningen, då andelen hårdgjord yta inte förändras avsevärt. Med föreslagen fördröjning kommer dessutom en reduktion av belastningen på det allmänna ledningsnätet att erhållas, vilket reducerar riskerna för översvämningar och möjliggör ytterligare anslutning av bebyggelse till befintligt ledningsnät. Föreslagen exploatering med föreslagen dagvattenhantering bedöms inte heller öka föroreningsbelastningen på dagvattnet jämfört med befintlig situation. Makadammagasin tar relativt stor yta i anspråk och ett alternativ är magasin med dagvattenkassetter. Värme och el Fjärrvärmeledning ligger i Västra gatan och befintliga byggnader på fastigheten är anslutna. Det finns möjligheter för nybyggnationen att ansluta till fjärrvärmenätet och till elnätet. Avfall Det kommer att behövas avfallsutrymme både för verksamheterna och för bostäderna, och då behövs utrymme för flera olika avfallsfraktioner/kärl. För fastigheten gäller kommunens gällande Avfallsföreskrifter, där bl.a. lutning och avstånd mellan angöringsplats och soprum specificeras. Avståndet från byggnadens entré till avfallsutrymmet ska inte överstiga 50 meter, enligt Boverkets och Avfall Sveriges rekommendationer. En sopbil skulle kunna parkera inom en ny tidsbegränsad lastzon längs Strandgatan för att angöra fastigheten, se vidare under rubriken Utfart, varumottagning. Efter planens genomförande kommer en sopbil inte kunna angöra grannfastigheterna Klocktornet 34,1 och 37 i källarplan som idag. Andra lösningar kan vara att befintligt soprum flyttas inom fastigheten, att fastighetsskötare drar fram kärlen på hämtningsdag eller att utrymme för sopkärl från Klocktornet 34,1 och 37 anordnas inom Klocktornet 35. Verksamheter i befintliga byggnader på fastigheten Klocktornet 35 har idag en uppställd container för avfall. Denna kommer inte kunna vara kvar på befintlig plats utan avfallshanteringen behöver lösas på annat sätt. 22

181 Planbeskrivning Antagandehandling , reviderad Räddningstjänst I VA- och dagvattenutredningen (Norconsult ) bedöms befintliga brandposter vara tillräckliga för att förse det aktuella planområdet med god täckning för släckvattenförsörjning. Planerad exploatering bedöms inte öka kapacitetsbehovet av släckvatten. Räddningstjänsten kan behöva ha möjlighet att köra in på gården för att nå de befintliga husen på fastigheten om bärbar stege inte kan användas. För nybyggnationen kan eventuellt byggnadstekniska lösningar såsom avskilda trapphus göras om räddningstjänsten inte ges möjlighet att köra över garagebjälklaget. Tillgängligheten för räddningstjänsten kan påverka möjligheterna till utformning av gården. Vid bygglov kan strängare brandskyddskrav komma att ställas på nybyggnationen intill befintlig byggnad för att förhindra brandspridning. Administrativa frågor Planen har getts en genomförandetid på fem år. Kommunen är huvudman för den allmän plats som föreslås i norra delen av planområdet. Konsekvenser av planens genomförande Miljökonsekvenser Planens genomförande bedöms inte antas innebära betydande miljöpåverkan så som avses i 6 kap 11 MB. Miljökonsekvensnormer för luft bedöms klaras men det finns osäkerheter kring om utvärderingströsklar överskrids för kvävedioxid (NO2) och partiklar. Vädringsventiler och luftintag ska undvikas att placeras mot Strandgatan. Att utsättas för buller i sin boendemiljö innebär en risk för negativa hälsoeffekter. En bullerutredning har tagits fram för planförslaget på grund av närheten till trafiken längs Strandgatan, se vidare under rubriken Buller. Slutsatsen är att det går att uppfylla ljudnivåerna utomhus enligt regeringens förordning SFS 2015:216 under förutsättning att minst hälften av bostadsrummen är vända mot gård och att varje lägenhet får en uteplats på eller mot gård där riktvärdet uppfylls. Planförslaget bedöms vara lämpligt trots förhöjda bullervärden eftersom åtgärder enligt förordningen är möjliga samt med anledning av områdets centrala placering i Kungälv, möjligheterna till förtätning i centrum, närhet till kollektivtrafik och service samt en attraktivare Strandgata. Störningar från den närliggande kexfabriken vad gäller lukt har beskrivit under rubriken Lukt. Bedömningen är att lukten inte antas påverka planområdet eller boendemiljön negativt. Det centrala läget minimerar behovet av bil och läget är idealt för att gå, cykla och åka med kollektivtrafik. Planförslaget innebär att befintlig hårdgjord yta i centralt läge används mer effektivt och att mer grönyta än idag tillskapas vilket är positivt för miljön. Sammantaget innebär nyexploateringen ingen stor skillnad med avseende på dagvattenavrinningen för omgivande bebyggelse, då andelen hårdgjord yta inte förändras avsevärt. Planförslaget föreslår fördröjning av dagvatten lokalt på fastigheten. 23

182 Planbeskrivning Antagandehandling , reviderad Sociala konsekvenser Boendemiljö Detaljplanen främjar framförallt möjligheten till centralt boende i nära anslutning till busshållplatser med god kollektivtrafik samt dagligt behov av service. Detta underlättar för boende utan tillgång till bil vilket i dagens samhälle i större utsträckning berör kvinnor, äldre, låginkomsttagare och ungdomar. Nybyggnationen ger förutsättning för en lugnare gårdsmiljö än idag som kan upplevas trevligare då den omsluts av bostadshus jämfört med dagens öppna läge mot trafikerad gata. Befintliga bostäder får dock en förändrad utsikt, solförhållanden och eventuellt insyn vilket kan upplevas negativt. Bostäderna i nybyggnationen kommer överskrida riktvärdena för bullernivåer vid fasad mot Strandgatan och balkonger åt söder riskerar att bli bullriga, vilket är negativt för boendemiljön. Det planeras bli en variation av upplåtelseformer i kvarteret med befintliga hyresrätter och nytillkomna bostadsrätter samt verksamheter i bottenplan vilket bidrar till en positiv variation i området och ger förutsättningar för olika socioekonomiska grupper. Jämställdhet Kvinnor och män har statistiskt sett olika levnadsmönster och olika livsförhållanden. Villkoren som styr vardagen grundläggs delvis i hur den fysiska miljön används och utformas. Positiva aspekter på planen är närheten till kommunal och kommersiell service vilka nås även utan bil. Det är god kollektivtrafik vilket underlättar pendlingsmöjligheterna till jobb utanför centrum. Barnperspektiv Planen ger kvaliteter i form av plats för lek på gården som blir lite tystare än idag genom byggnationen mot Strandgatan. Förhoppningen är att gården ska bli grönare och ge en bättre utomhusmiljö än idag även om viss parkering fortsatt kommer ske på gården. Negativt är att det är begränsade förutsättningar för utomhuslek i naturmiljö utanför bostaden. Parkering nära lekplats kan också innebära att barn inte kan leka fritt på gården utan tillsyn. Särskild omsorg i detaljutformningen av gårdsmiljön är viktig. Den variation som finns i det utökade närområdet i stadskärnan både vad gäller offentliga rum (gator och torg), boendetyper och grönytor kan berika och ge en spännvidd i den sociala miljön. Planområdets placering i stadskärnan och goda kommunikationer kan underlätta sociala sammanhang. För mindre barn kan stadens trafiksystem utgöra fysiska barriärer i vardagen, för att kunna ta sig själv till en kompis, lekplats eller skola kan relativt trafikerade gator behöva korsas. Gångoch cykelvägar finns till skola och fritidsanläggningar i centrum vilket i kombinationen med närhet till busshållplats och täta bussförbindelser ger barn och ungdomar rörlighet i samhället. GENOMFÖRANDE Organisatoriska frågor Planen hanteras med standardförfarande enligt Plan- och bygglagen PBL (2010:900) i dess lydelse efter januari Om planen inte överklagas eller överprövas vinner den laga kraft tre veckor efter antagandebeslutet tillkännagivits på kommunens anslagstavla. När detaljplanen vunnit laga kraft kan erforderliga fastighetsbildningsåtgärder genomföras, bygglov erhållas och utbyggnad påbörjas. 24

183 Planbeskrivning Antagandehandling , reviderad Genomförandetid Enligt plan- och bygglagen skall detaljplaner förses med en genomförandetid på minst fem år och högst femton år. Vald genomförandetid ger skälig tid för utbyggnad av planområdet. Inom genomförandetiden har fastighetsägare garanterad rätt att efter ansökan om bygglov få bygga i enlighet med detaljplanen. Efter genomförandetidens slut är fastighetsägaren ej längre garanterad byggrätt. Detaljplanen fortsätter att gälla även efter genomförandetidens utgång men kan då lättare ändras om ett sådant behov uppkommer. Genomförandetiden för aktuell detaljplan är satt till fem år. Genomförandetiden för den tidigare gällande detaljplanen har gått ut. Huvudmannaskap Huvudmannaskapet innebär ett ansvar för utbyggnad, drift och underhåll av allmänna platser. Kommunen är huvudman för allmänna platser. Med huvudmannaskapet har kommunen rätt men också skyldighet, om fastighetsägaren begär det, att lösa in privatägd allmän platsmark. Huvudmannaskapet innebär också att kommunen före genomförandetidens utgång skall ha upplåtit de allmänna platserna till allmänt nyttjande. Ansvar för anläggningar Allmän plats Kungälvs kommun ansvarar för iordningställande samt framtida drift och underhåll av allmän platsmark. Allmän plats får underbyggas med infart till intilliggande fastighet. Kvartersmark Fastighetsägare ansvarar för uppförande av byggnader enligt byggrätt samt övriga anläggningar t ex parkeringsplatser, gård och bostadsgator inom kvartersmark. Tekniska anläggningar Kungälvs kommun ansvarar för utbyggnad, drift och underhåll av allmänna vatten-, spillvatten- och dagvattenledningar. Kungälvs energi ansvarar för genomförande och skötsel av elanläggning och ev. ledningar för fjärrvärme. Fastighetsägaren ansvarar för utbyggnad, drift och underhåll av privata vatten-, spillvattenoch dagvattenledningar. Ledningsägare ansvarar för utbyggnad, drift och underhåll av tele- och bredbandsnät/fiber. Fastighetsägaren bekostar ev. flytt av befintliga ledningar och bredbandsnät. Inom och i anslutning till planområdet finns befintlig gemensamhetsanläggning Klocktornet GA:1 med ändamål utfartsväg samt avlastnings- och vändplats. Gemensamhetsanläggningen förvaltas av delägande fastigheter i samfälligheten som ansvarar för drift och underhåll. 25

184 Planbeskrivning Antagandehandling , reviderad Ny gemensamhetsanläggning bör bildas som ansvarar för drift, skötsel och underhåll av innergården inom kvartersmark. Ny gemensamhetsanläggning kan bildas som ansvarar för drift, skötsel och underhåll av parkeringsgaraget inom kvartersmark. Ny gemensamhetsanläggning kan bildas som ansvarar för drift, skötsel och underhåll av dagvattenmagasin inom kvartersmark. Avtal och överenskommelser Plankostnadsavtal som reglerar detaljplanekostnader m m har tecknats mellan fastighetsägaren och Kungälvs kommun. Avtal bör tecknas mellan fastighetsägare och delägande fastigheter i samfälligheten i det fall en omprövning av gemensamhetsanläggningen Klocktornet GA:1 skall ske. Avtal skall tecknas mellan fastighetsägaren och respektive nätägare för att reglera ev. utbyggnad av elanläggningar samt tele och bredbandsnät. Exploateringsavtal skall upprättas mellan kommunen och fastighetsägaren innan detaljplanen tas upp för antagande. Exploateringsavtalet skall bl.a. reglera ansvar- och kostnadsfördelning för utbyggnad av allmän plats, överlåtelse av allmän platsmark, bildande av gemensamhetsanläggningar, parkeringsfriköp, mm. Markförvärv Allmän plats överlåts av fastighetsägaren till kommunen utan ersättning. Ansvariga myndigheter/upplysningar Bygglov söks hos Miljö- och byggnadsnämnden i Kungälvs kommun. Ansökan om fastighetsbildning, omprövning av gemensamhetsanläggning (anläggningsförrättning) m.m. söks hos Lantmäteriet. Fastighetsrättsliga frågor Markägare Fastighetsägare och rättighetshavare framgår av den till planen hörande fastighetsförteckningen. Erforderlig fastighetsbildning Detaljplanen möjliggör att, genom avstyckning från fastigheten Klocktornet 35, bilda ny fastighet för uppförande av byggnader med centrumändamål och bostäder. Allmän plats skall fastighetsregleras till kommunens fastighet Gärdet 1:1 eller annan lämplig fastighet som ägs av Kungälvs kommun. Fastighetsägaren ansvarar för ansökan om lantmäteriförrättningar och bekostar erforderlig fastighetsbildning för att genomföra detaljplanen. 26

185 Planbeskrivning Antagandehandling , reviderad Gemensamhetsanläggningar Klocktornet GA:1 med ändamål utfartsväg samt avlastnings- och vändplats, bör omprövas i genomförandet av detaljplanen. Överenskommelse mellan fastighetsägaren och delägande fastigheter i samfälligheten bör tecknas. Avstyckningsfastigheten bör ingå i gemensamhetsanläggningen. Utrymme för gemensamhetsanläggningen får upplåtas under allmän plats. Gemensamhetsanläggningen bör utökas under allmän plats så att utrymmet upplåts fram till befintligt byggnad. Ny gemensamhetsanläggning med ändamål innergård bör bildas för avstyckningsfastigheten samt Klocktornet 35. För parkeringsgaraget kan en gemensamhetsanläggning bildas där avstyckningsfastighet och Klocktornet 35 ingår. För dagvattenmagasinet kan en gemensamhetsanläggning bildas där avstyckningsfastighet och Klocktornet 35 ingår, ev även andra grannfastigheter. Anläggningsförrättning ansöks hos och utförs av Lantmäteriet. Ansökan ombesörjs och bekostas av fastighetsägaren. Ledningsrätt Inga allmänna ledningar avses förläggas inom planområdet. Servitut Om gemensamhetsanläggning ej bildas för parkeringsgarage samt dagvattenmagasin bör servitut upprättas till förmån för Klocktornet 35 och belasta avstyckningsfastigheten. Klocktornet 35 berörs av följande servitut som kan komma att påverkas av detaljplanen: Typ Ändamål Till förmån för Belastar Åtgärd Avtalsservitut 14-IM3-71/ Officialservitut Officialservitut Officialservitut Gångväg Rådhuset 11 Klocktornet 35 Klocktornet 36 Rätt att behålla, underhålla och förnya dagvattenledning med rännstensbrunnar Rätt att behålla, underhålla och förnya dagvattenledning med dagvattenbrunn Rätt att behålla, underhålla och förnya spillvattenledning med tillsynsbrunnar Skall upphävas, ej längre aktuellt. Gärdet 1:1 Klocktornet 35 Kan komma att påverkas. Ev. ändring bekostas av ägaren till tjänande fastighet. Klocktornet 35 Gärdet 1:1 Ej inom planområdet, men kan komma att påverkas. Ev. ändring bekostas av ägaren till härskande fastighet. Klocktornet 35 Gärdet 1:1 Ej inom planområdet, men kan komma att påverkas. Ev. 27

186 Planbeskrivning Antagandehandling , reviderad Officialservitut Utrymme Klocktornet GA:1 Klocktornet 35 ändring bekostas av ägaren till härskande fastighet. Omprövning av delägande fastigheter samt utrymme. Ekonomiska frågor Detaljplaneekonomi Kostnaden för upprättande av detaljplanen har reglerats i ett plankostnadsavtal mellan fastighetsägaren och Kungälvs kommun. Fastighetsägaren svarar för samtliga kostnader i framtagandet av detaljplanen. I och med detta kommer kommunen ej att ta ut planavgifter i samband med bygglov. Exploateringskostnader och ekonomisk helhetsbedömning Genomförandet av detaljplanen kommer generera kostnader: För kommunen: - Utbyggnad av va-ledningar och upprättande av förbindelsepunkt, vilket finansieras av anslutningsavgift. För fastighetsägaren: - Fastighetsbildning samt omprövning och bildande av gemensamhetsanläggning. - Utbyggnad av allmän plats. - Anslutningsavgift för upprättande av förbindelsepunkt för VA. - Anslutningsavgifter för el-, tele- och bredbandsnät. - Ev. anslutningsavgift för fjärrvärme - Samtliga åtgärder inom kvartersmark. - Ev. parkeringsfriköp Ekonomiska konsekvenser för fastighetsägare inom planområdet Fastigheter, vilka kommer ingå i gemensamhetsanläggningar, svarar för anläggnings- och driftskostnader i förhållande till i lantmäteriförrättning fastställda andelstal. Framtida driftskostnader Kommunen, som huvudman för allmän plats, kommer få kostnader för drift och underhåll av anläggningar inom allmän plats. Ledningsägare ansvarar för drift och underhåll av sina ledningar. Tekniska frågor Vatten, spill- och dagvatten Detaljplaneområdet ligger inom kommunens verksamhetsområde för vatten, spill- och dagvatten. Tillkommande bebyggelse ansluts till det kommunala Va-nätet. 28

187 Planbeskrivning Antagandehandling , reviderad Dagvatten skall fördröjas inom kvartersmark. Förslag på dagvattenhantering framgår av framtagen va-utredning. Magasinet skall ta om hand dagvattnet från både Klocktornet 35 och avstyckningsfastigheten. Magasinet har föreslagen placering inom avstyckningsfastigheten. Dagvattenhanteringen för Klocktornet 35 bör säkras genom gemensamhetsanläggning eller servitut. Parkering Parkering ska så långt som möjligt anordnas inom planområdet och där möjlighet finns att anordna parkeringsgarage och markparkering på innergård. För parkeringsgaraget och markparkeringen kan gemensamhetsanläggningar bildas där avstyckningsfastighet och Klocktornet 35 ingår. Parkeringsfriköp, som regleras i exploateringsavtal, kan vara möjligt för parkering som ej kan lösas inom fastighet. Markförorening Markföroreningar har påträffats inom fastigheten Klocktornet 35. Byggnation får inte påbörjas förrän markföroreningarna är avhjälpta. En anmälan om efterbehandlingsåtgärder för markförorening måste inlämnas till Miljö- och byggnadsnämnden innan efterbehandlingen påbörjas. Innan efterbehandlingsåtgärder vidtas bör det förorenade området avgränsas horisontellt och vertikalt. Cisternen och tillhörande ledningar ska också lokaliseras och tas upp. Värme Fjärrvärme är utbyggt inom området. Fastighetsägaren ansvarar för att samråda kring villkoren för anslutning och teckna avtal med Kungälvs energi om så önskas. El- och teleförsörjning Utbyggnad och anslutning av el- och teleförsörjning sker i samråd med nätägaren. Fastighetsägaren ansvar för att samråda med respektive nätägare kring villkoren för anslutning. FORTSATT HANDLÄGGNING Efter granskningstidens slut sammanställs inkomna yttranden i ett granskningsutlåtande och eventuella mindre justeringar görs i planhandlingarna innan planen antas av kommunfullmäktige. Skriftliga yttranden måste ha inkommit till kommunen innan granskningstidens slut för att ge möjlighet att eventuellt överklaga kommunfullmäktiges antagandebeslut. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Detaljplanen har tagits fram av Pauline Svensson, planarkitekt, Emelié Karlsson, planarkitekt, och Anneli Skoglund, mark- och exploateringsingenjör, i samarbete med en projektgrupp. I arbetet med detaljplanen har följande personer från Kungälvs kommun deltagit (projektgrupp): Maria Örenfors/Maria Lejdebro (plan), Inger Axbrink (offentlig miljö, park), Jan-Inge Haraldsson (VA), Kristina Hellström (Trafik), Lina Larsson/Torbjörn Köre (Miljö), Ylva Eckersjö (Bygglov). 29

188 Planbeskrivning Antagandehandling , reviderad REVIDERING Kompletterande undersökningar har gjorts avseende markmiljön (klorerade lösningsmedel) och redovisas under rubriken Mark, Förorenad mark. Geotekniskt utlåtande har reviderats angående djup till fast botten p.g.a. felskrivning i tidigare utlåtande. Redovisas under rubriken Mark, Geotekniska förhållanden. Förtydligande avseende ledningsrätt, redovisas under rubriken Fastighetsrättsliga frågor, Ledningsrätt Redaktionella ändringar Kungälvs kommun / Samhällsbyggnad , reviderad Emelié Karlsson Planarkitekt Anneli Skoglund Mark- och exploateringsingenjör Martina Hermans Enhetschef Planering 30

189 GRANSKNINGSUTLÅTANDE Diarienummer KS 2014/1709 Detaljplan för DEL AV KLOCKTORNET 35 Kungälvs kommun PLANERING SAMHÄLLSBYGGNAD Mall skapad ADRESS Stadshuset, Kungälv TELEFON FAX E-POST HEMSIDA

190 Detaljplan för del av Klocktornet 35 GRANSKNINGSUTLÅTANDE Det rubricerade planförslaget, daterat har varit utställt för granskning enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900) 5:18, under tiden 8 mars mars Planhandlingar och utredningar har funnits tillgängliga på kommunens hemsida och i Stadshusets entré. Underrättelse om granskning anslogs på kommunens anslagstavla, kungjordes i Kungälvs-Posten och Göteborgsposten samt skickades till berörda fastighetsägare, myndigheter och kommunala instanser samt övriga berörda enligt sändlista och fastighetsförteckning. Innehåll GRANSKNINGSUTLÅTANDE... 2 STATLIGA MYNDIGHETER OCH BOLAG... 3 Länsstyrelsen, Trafikverket, Försvarsmakten, Statens geotekniska institut, (inkommen efter granskningstidens slut)... 4 REGIONALA MYNDIGHETER OCH ORGAN... 4 Lantmäteriet, Västtrafik, KOMMUNALA NÄMNDER... 4 Miljö- och byggnadsnämnden, Kungälvs kommun, (sammanträde )... 4 FASTIGHETSÄGARE (utanför planområdet)... 5 Riksbyggen Bostadsrättsförening Liljedal, BOENDE (fastighet inom planområdet)... 8 Hyresgäst A på fastigheten Klocktornet 35, Hyresgäster E på fastigheten Klocktornet 35, (inkommet före granskningstidens början, som yttrande för planprogram KS2015/643)... 9 BOENDE (utanför planområdet)... 9 Bostadsrättshavare A på fastigheten Gyberg 1, Bostadsrättshavare B på fastigheten Gyberg 1, ÖVRIGA Fastighet Trädgårdsgärdet 4, SAKÄGARE SOM INTE HAR/ ELLER DELVIS INTE HAR TILLGODOSETTS I PLANFÖRSLAGET SAMMANFATTNING FÖRSLAG TILL BESLUT Till samhällsbyggnad har inkommit 13 yttranden under granskningen. Det har inkommit 7st yttranden från statliga och regionala organ och kommunala nämnder varav 4st är skrivna av män och 2st är skrivna av kvinnor och en är inte undertecknad. När det gäller de 6 yttrandena från privatpersoner och föreningar så är 4st skrivna av män och 2st skrivna gemensamt av män och kvinnor. Nedan följer en sammanställning och kommentarer till inlämnade synpunkter. Personnamn anges inte. 2

191 STATLIGA MYNDIGHETER OCH BOLAG Länsstyrelsen, YTTRANDE Länsstyrelsens samlade bedömning Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 PBL och nu kända förhållanden att planen kan accepteras och därför inte kommer att prövas av Länsstyrelsen om den antas förutsatt att frågan om markföroreningar beaktas enligt följande. Motiv för bedömningen Länsstyrelsen anser att det kan finnas risk att den föreslagna bebyggelsen blir olämplig med hänsyn till människors hälsa med avseende på markföroreningar. Kommunen behöver utföra kompletterande undersökningar i syfte att utreda eventuell förekomst av markföroreningar bestående av klorerade lösningsmedel samt vid behov säkerställa lämpliga åtgärder innan planförslaget antas. Detta med anledning av att det har legat en kemtvätt på närliggande fastigheten Krabbetornet 1. Frågan har aktualiserats under planarbetets gång efter samrådsskedet. Länsstyrelsen befarar däremot inte att riksintresse enligt miljöbalken (MB) påtagligt kommer att skadas, att mellankommunal samordning blir olämplig, eller att miljökvalitetsnorm för luft eller vatten inte följs, eller att strandskydd enligt 7 kap. MB upphävs i strid med gällande bestämmelser eller att bebyggelse blir olämplig med hänsyn till risk för olyckor, översvämning eller erosion. Synpunkter på granskningshandlingen De övriga synpunkter som tidigare har framförts i ärendet av Länsstyrelsen har beaktats av kommunen. FÖRVALTNINGENS KOMMENTAR En miljöteknisk markundersökning av klorerade lösningsmedel har gjorts efter granskningsskedet och planbeskrivningen har kompletterats med slutsatserna. Resultatet visar att inga halter av klorerade lösningsmedel över laboratoriets rapporteringsgräns påträffades i det ytliga- eller djupare liggande grundvattnet inom fastigheten. Vid porgasprovtagningar i fyllnadsmaterialet inom fastigheten påträffades inte heller några halter av klorerade lösningsmedel. Vidare påvisades inga halter klorerade kolväten i trädveden i de två träd som finns inom fastigheten. Således finns det inget i undersökningen som tyder på att det skulle förekomma en förorening av klorerade kolväten inom fastigheten som skulle utgöra någon miljö- eller hälsorisk. Utifrån den kompletterande markundersökningen med avseende på klorerade kolväten bedömdes inga vidare undersökningar med avseende på dessa nödvändiga. Övriga synpunkter noteras. Trafikverket, YTTRANDE Trafikverket noterar att det finns en gång- och cykelbana på västra sidan av Strandgatan samt en gångbana på den östra sidan som tillgodoser gång och cykeltrafik. Vidare noteras att parkeringsnormen är anpassad till Kongahälla projektet. Trafikverket har inga synpunkter i ärendet. Trafikverket ser fram emot fortsatt deltagande i ärendet. FÖRVALTNINGENS KOMMENTAR Noteras 3

192 Försvarsmakten, YTTRANDE Försvarsmakten har inget att erinra i rubricerat ärende. FÖRVALTNINGENS KOMMENTAR Noteras Statens geotekniska institut, (inkommen efter granskningstidens slut) YTTRANDE I tidigare yttrande gjorde SGI bedömningen att det varken inom eller i anslutning till planområdet fanns förutsättningar för geotekniska säkerhetsrisker. Eftersom planen, från ett geotekniskt säkerhetsperspektiv, inte har förändrats kvarstår SGI:s tidigare ställningstagande. FÖRVALTNINGENS KOMMENTAR Noteras REGIONALA MYNDIGHETER OCH ORGAN Lantmäteriet, YTTRANDE I planbeskrivningen står det att Eventuellt säkerställande av allmänna ledningar inom planområdet bör ske med ledningsrätt. Det finns inga u-områden i planen, som till största delen består av mark för enskilt ändamål. Är det viktigt för planförfattaren att ledningsrätten skall kunna bildas bör detta tillförsäkras med fastighetsindelningsbestämmelser. Alternativt kan u-områden läggas in i detaljplanen för att underlätta prövningen vid en ledningsrättsförrättning hos Lantmäteriet. FÖRVALTNINGENS KOMMENTAR Beaktas. Ovanstående text har justerats. Västtrafik, YTTRANDE Västtrafik har inget att erinra mot den föreslagna detaljplanen. Området är väl försörjt av kollektivtrafik. FÖRVALTNINGENS KOMMENTAR Noteras. KOMMUNALA NÄMNDER Miljö- och byggnadsnämnden, Kungälvs kommun, (komplettering ) YTTRANDE (Enbart nämndens beslut redovisas. Sammanträdesprotokollet finns i sin helhet under diarienummer KS 2014/1709) Miljö- och byggnadsnämnden har tagit del av samrådshandlingar gällande detaljplan för del av Klocktornet 35 i Kungälvs kommun och anser att: 1. Kompletterande provtagning av klorerade lösningsmedel (t.ex. trikloretylen) ska ske innan detaljplanen antas och eventuell föroreningen efterbehandlas. 2. Metallföroreningar i grundvattnet ska utredas och eventuellt efterbehandlas. PLANERINGSENHETENS KOMMENTAR 4

193 En miljöteknisk markundersökning av klorerade lösningsmedel har gjorts efter granskningsskedet och planbeskrivningen har kompletterats med slutsatserna. Resultatet visar att inga halter av klorerade lösningsmedel över laboratoriets rapporteringsgräns påträffades i det ytliga- eller djupare liggande grundvattnet inom fastigheten. Vid porgasprovtagningar i fyllnadsmaterialet inom fastigheten påträffades inte heller några halter av klorerade lösningsmedel. Vidare påvisades inga halter klorerade kolväten i trädveden i de två träd som finns inom fastigheten. Således finns det inget i undersökningen som tyder på att det skulle förekomma en förorening av klorerade kolväten inom fastigheten som skulle utgöra någon miljö- eller hälsorisk. Utifrån den kompletterande markundersökningen med avseende på klorerade kolväten bedömdes inga vidare undersökningar med avseende på dessa nödvändiga. I den kompletterande miljötekniska markundersökningen som gjordes uppmättes också måttliga halter av nickel i grundvattnet men halten bedömdes inte utgöra någon risk för hälsa eller miljö. Vidare uppmättes även en måttlig halt av zink i grundvattnet. Skador kan uppstå i ytvattnet redan vid mycket låga halter zink. Dock bedömdes avståndet till Nordre Älv (ca 400 meter) innebära att en sådan utspädning föreligger att det inte finns någon risk för negativ påverkan på älven. FASTIGHETSÄGARE (utanför planområdet) Riksbyggen Bostadsrättsförening Liljedal, YTTRANDE Vi har med negativ förvåning tagit del av avd. Samhällsbyggnads sätt att kommentera/bemöta våra synpunkter i ovannämnda skrivelse. De farhågor/synpunkter vi framfört bemöts i vaga och icke distinkta kommentarer. Nedan några exempel: Tung trafik som inte har målpunkt i centrum, skall helst köra via byggnaden bedöms få en marginellt höjd ljudnivå (ca 1 db) p.g.a. ljudreflex i den nya byggnaden. Boendekomforten bedöms inte försämras. upplevelsen av luftighet bedöms inte försämras. Vi upplever att vår skrivelse från inte bemötts på ett faktabaserat sätt, utan mera på antaganden om hur det eventuellt kommer att bli! Vi vill härmed också klargöra och åberopa att våra synpunkter i skrivelsen från , p.g.a. ovanstående, tas i beaktande vi projektets fortskridande. Bilaga: Skrivelse från Brf Liljedal, daterad (kopior överlämnade , och ) ännu ej besvarad av Kungälvs kommun. Bilaga (daterad ): Störande trafik Strandgatan Styrelsen för Bostadsrättsförening Liljedal, som består av 72 lägenheter, vill som representant för föreningens medlemmar framföra nedanstående synpunkter rörande den tidvis mycket störande trafiken på Strandgatan. Det är mycket tung trafik som går genom Kungälvs centrum. Busstrafik och lastbilstransporter till centralt belägna industrier har vi förståelse för. Dock ställer vi oss frågande till om den totala volymen tung trafik genom centrum är berättigad. Viss trafik på Strandgatan genererar skakningar i husen, vilket känns oroande. Vi upplever vidare att hastighetsbegränsningen om 30 km/tim följs dåligt. Som jämförelse kan nämnas att 30-begränsningen förbi fästningen verkar följas bättre, troligtvis beroende på de återkommande hastighetskontrollerna. Till följd av Västtrafiks zongräns pendlar ett stort antal resenärer varje dag till Eriksdal via Strandgatan, vilket medför en ökad trafik och köbildning under dessa 5

194 tider. Hade det gått att pendla från hållplatsen vid motorvägen till Göteborg till samma kostnad som från Eriksdal hade troligen en väsentlig del av personbilstrafiken försvunnit. Vi har noterat att Västtrafik planerar att ändra systemet men att detta verkar ta tid att genomföra. Trafiken orsakar i dag problem avseende vibrationer, buller och föroreningar. Under fliken Planering och byggprojekt på Kungälv kommuns hemsida noteras att kommunen har en målsättning att växa mot innevånare år En sådan utveckling kan komma att förvärra trafiksituationen genom Kungälvs centrum. Vi summerar våra synpunkter med följande frågor. 1. Vilka möjligheter har Kungälvs kommun att begränsa ej berättigad tung trafik genom centrum? 2. Vilka möjligheter har Kungälvs kommun att påverka Polismyndigheten att utföra hastighetskontroller i centrum (eller berörda myndigheter för uppsättning av hastighetskameror)? 3. Vilka möjligheter har Kungälvs kommun att påverka Västtrafik rörande zonindelningen så att hållplatsen vid motorvägen blir zongräns och i så fall också att bygga ytterligare pendelparkeringar där? 4. Vilka planer finns rörande (nya) alternativa vägar kring centrum, framför allt för att kunna möta 2020-års målsättning om invånare i kommunen? Vänligen återkom skriftligen med svar på ovanstående frågor rörande trafiken genom centrum. Styrelsen är även öppen för ett möte för att diskutera synpunkterna och våra frågor. FÖRVALTNINGENS KOMMENTAR Vi har så långt det går försökt svara på ett faktabaserat sätt. Vissa frågor är i planskedet antaganden och bedömningar. Exempelvis görs bullerutredning på det vedertagna sättet i planskede med beräkningar eftersom det inte går att mäta bullret förrän huset byggts. Även solstudier görs i simulerad datormodell. Vissa begrepp som boendekomfort och upplevelse av luftighet är i sig vaga och på sådana synpunkter blir även svaret en aning vagt. Tung trafik: se svaret till bilagan punkt 1 nedan. Ljudnivå: Svaret kvarstår om att er byggnad bedöms få en marginellt höjd ljudnivå. Förändringen i ljudnivå för fastigheten Gyberg 1 har i bullerberäkningen (ÅF ) bedömts till ca 1dB pga. ljudreflex i den nya byggnaden. För Strandgatan beräknas trafikbullret (prognos år 2030) till över 65 db (dygnsekvivalent) och över 80 db i maximal ljudnivå. En ökning med 1 db är därför litet i sammanhanget. Det var höga bullernivåer redan när ert bostadshus byggdes och därför ställdes det särskilda krav i den detaljplanen om att varje lägenhet skulle förses med bostadsrum mot tyst gårdssida och att fasaden skulle dämpa bullret. Bullerutredningen för Klocktornet 35 finns tillgänglig på kommunens hemsida. Boendekomforten: Vår definition av boendekomfort är att klara av gällande riktvärden för vibration, buller och luftföroreningar. I detta fall bedöms inte boendekomforten försämras nämnvärt av denna detaljplan. Risken för sättningsskador är inte en detaljplanefråga utan hanteras i byggskedet. Enligt Plan- och bygglagen 10 kap. är det byggherren som har det fulla ansvaret för att gällande lagar, förordningar, föreskrifter och beslut följs. Det är byggherren som ska se till att alla bygg-, rivnings- och markåtgärder genomförs enligt de krav som gäller för åtgärden. Detta gäller även om åtgärder inte kräver lov eller anmälan. Kraven som avses finns i plan- och bygglagen, PBL, och dess föreskrifter (till 6

195 exempel Plan- och byggförordningen, PBF och Boverkets byggregler, BBR). Jordabalken 3 kap 3 och Miljöbalken 32 kap 3-4 hanterar frågan om ansvar och ersättning för skador på kringliggande fastigheter vid exempelvis schaktnings- och sprängningsarbeten. Den som utför schaktning- och sprängningsarbeten, i detta fall byggherren, ansvarar för att utföra skyddsåtgärder i samband med utförandet. Upplevelsen av luftighet: Soltillgången på Strandgatan försämras inte nämnvärt då byggnation sker på nordostsidan. Strandgatan är en bred gata och upplevelsen av luftighet bedöms inte försämras. Vi har jämfört Strandgatan med en gata som är lika bred men är omgiven av högre hus, Selma Lagerlöfs gata, vid Mimers Hus och Trollhättevägen. Selma Lagerlöfs gata är beläget i samma väderstreck som Strandgatan (se bild nedan), och är lika bred. Bebyggelsen vid Selma Lagerlöfs gata är 6 våningar medan förslaget på Strandgatan är befintligt 4 våningshus och ett 5 våningshus med vindsvåning (se illustration nedan). Förvaltningens svar på bilaga daterad : Vi ber om ursäkt att er skrivelse inte fått ett skriftligt svar tidigare. Svar på frågor 1-4: 7

196 1. Vid den senaste mätningen av trafiken på Strandgatan norr om Glasbruksgränd 2014 så var det 6-7 % tung trafik. Detta är ingen ovanlig siffra för gator med busstrafik. Busstrafiken och transporter till affärerna i centrum utgör med största sannolikhet den allra största delen av dessa 6-7 %. Att det förekommer andra tunga fordon som kör genom området går inte att undvika. Förbjuden genomfartstrafik för tunga fordon skulle inte ha någon större effekt eftersom det är så svårt att övervaka. Lastbilstrafik som kommer på E6 från Göteborg hänvisas med skyltning på motorvägen till att svänga av vid Kungälvsmotet. 2. Hastighetsmätning vid tidigare mätningar visar att 85 % av fordonen kör under 35 km/h. Vid gångpassagerna över Strandgatan är hastigheten med säkerhet ännu lägre tack vare förhöjningarna. Det är just vid gångpassager över gator som vi vill att hastigheten ska vara som lägst för att skydda gående och cyklister som ska passera. 3. Vid årsskiftet (år 2015/2016) justerades en så kallad snedsits enligt pris- och sortimentstrategin steg 1 vilket innebar att Göteborg plus plus ändrades till Göteborg plus. Kungälvs kommun kan bara påtala till Västra Götalandsregionen att steg 2-åtgärden införs i samband med nytt resecentrum (år 2017/2018) vid nuvarande motorvägshållplats. Steg 2 innebär att det blir flexibel zon (personlig zon på x antal km). Det är Västra Götalandsregionen som tar alla beslut gällande pris, taxa och sortiment. 4. Inga planer finns på helt nya vägar förutom de som byggs just nu i Kongahällaområdet. Däremot så planerar vi hela tiden för att göra det lättare att cykla i Kungälv och till bussknutpunkterna. Om fler väljer cykeln så kan också biltrafiken minska! En ökning av boende i centrum skulle kunna leda till viss ökad biltrafik, men vi jobbar på bred front med många olika åtgärder för att t ex nya boende i centrum hellre ska välja buss eller cykel som färdsätt istället för bilen. BOENDE (fastighet inom planområdet) Hyresgäst A på fastigheten Klocktornet 35, YTTRANDE Undertecknad är hyresgäst i fastigheten sedan 1964, alltså i nästan 52 år och har under ett kvarts sekel upplevt dess stadsplanemässiga föränderliga utveckling. Den viktiga ändringen var utökningen av en byggrätt i samband tillkomsten av kommunikationstillskotten av gängförbindelserna över Strandgatan. Efter diskussioner beslutades denna byggrätt till 4 våningar för att behålla kvarterets profil och betoning. Planförslaget har med pekuniära förtecken eller vad vet jag angivit inte bara 5 våningar utan även smugit in en inredningsbar vind! Kräver att detta korrigeras till 4 våningar och en diskret installationsvåning utan bostäder. Har för avsikt att framhävda till alla instanser en kommer att ha tillgång till i den föreliggande planprocessen. Förutsätter i övrigt att tillgängligheten till fastighetens befintliga garage blir oförändrad. Taket på den tillkommande 1-plansbyggnaden kan omöjligt användas som uteservering! FÖRVALTNINGENS KOMMENTAR Kommunen har som mål att tillskapa fler bostäder i kommunen, framförallt i centrala Kungälv, vilket framgår i kommunens översiktsplan. Planområdet ligger i Kungälvs stadskärna med närhet till både kollektivtrafik och service. Området har bedömts lämpligt för något högre bebyggelse än vad som finns idag utifrån mål om fler boende i centrum och möjlighet för hållbart resande. Den nya byggnaden förhåller sig till det befintliga 8

197 kvarteret både genom material, färg, volym och takets form även om den är högre än befintliga hus. Bedömningen är fortsatt att allmänhetens intresse av fler bostäder i centralt kollektivtrafiknära läge, mer handel längs Strandgatan och förbättring av stadsrummet överväger de enskilda intressena av skuggning, insyn och utsikt. Befintliga hus och området närmast befintligt hus med trappor ned till källarvåning ingår inte i planområdet. Tillgängligheten till garageportarna i den norra byggnadskroppen kommer förändras då ett nytt garage byggs och innergården byggs om. Detaljplanen reglerar takhöjden på 1-planbyggnaden, inte om uteservering får finnas eller inte. Hyresgäster E på fastigheten Klocktornet 35, (inkommit före granskningstidens början, som yttrande för planprogram KS2015/643) YTTRANDE Undertecknade önskar protestera mot den nya parkeringsnormen på mindre än en P-plats per lägenhet, i samband med byggnation på Klocktornet 35 och Liljedal. Där kräver vi en P-plats per lägenhet och att antalet fasta P-platser i den befintliga bebyggelsen ej får minskas på grund av nybyggnationen. FÖRVALTNINGENS KOMMENTAR Det är fastighetsägaren som ansvarar för att ordna parkering för sin fastighet. Kommunen anger i detaljplanen och i parkeringsnorm en miniminivå för parkeringsbehovet, hur många parkeringar som minst måste lösas. Fastighetsägaren får anordna fler parkeringar på fastigheten än minimikravet. BOENDE (utanför planområdet) Bostadsrättshavare A på fastigheten Gyberg 1, YTTRANDE Vi är inte nöjda med de svar och kommentarer vi fått på yttrande samt Inget klargörande vad gäller vibrationer, bullerstörningar, luftföroreningar mm framkommer. Mätrapport avseende komfortmätning gjordes på uppdrag av Riksbyggen redan med värden som i flera fall var på gränsen. Då endast mätt utifrån trafiksituationen som då gällde. Rapporten finns och lämnas gärna för granskning (Flera försök att nå Pauline Svensson har gjorts för att visa upp denna, men misslyckats). Att nu uppföra en 6-våningsbyggnad (5vån + vindsvåning) ca 20 m ifrån oss med pålning, gräv- och schaktarbeten, byggtrafik samt byggnation kan inte innebära annat än en klar försämring vad gäller miljö, hälsa och säkerhet för oss boende på Strandgatan 75. Att byggnation skulle kunna ske på andra tider som anges i svaret ändrar inte skaderisken på människa och byggnad. Att relatera byggnadshöjden till kommande planförslag, som ännu bara finns i skisser med 5-7 våningar, anser vi både cyniskt och oetiskt. Nya regler för bullerkrav kan bara gälla vid nybyggnation och inte åberopas för redan boende i området. Strandgatan är en starkt trafikerad genomfartsgata och den enda väg för all trafik söderut vid broreparationer och olyckstillbud på E6. Ingen trafiklösning har presenterats trots flera påtryckningar från oss boende. I svaret anges att trafiken ska helst köra annan väg än genom centrum. Med fler butiker och fler boende i centrum lär det inte minska. När Kongahällatomten bebyggs kommer all trafik att ledas via Uddevallavägen/Strandgatan. Möjligheten att köra över Vita Fläcken-Bäckgatan och Ytterbyvägen till parkeringar försvinner då. 9

198 Kungälvs stadskärna kan utvecklas och förtätas varsamt och i samklang med övrig bebyggelse för att bli attraktiv både för handel och för boende. FÖRVALTNINGENS KOMMENTAR Gällande vibrationer så har vi sedan tidigare fått komfortmätningen som ni hänvisar till ( ). Enligt mätrapporten är er fastighet påverkad av vad man enligt Standarden benämner som måttlig störning även om det endast avser ett få antal överstigande. Man vidtar vanligtvis inte åtgärder mot det och det bedöms inte ge upphov till skador. Vi har dock utgått från den senaste mätrapporten som gjorts ( ), vilken finns tillgänglig på kommunens hemsida som utredning till planhandlingarna. I mätrapporten bedömdes störkällan vara vägguppen men uppskattat avstånd ca meter, och att vibrationer uppkommer då tyngre fordon passerar. Det högsta komfortvärdet som uppmättes på Södra Gränden 1 var 0,5 mm/s RMS vägd hastighet. För Strandgatan 75 är det högsta uppmätta komfortvärdet 0,41 mm/s RMS vägd hastighet. Det är endast vid 1 tillfälle för Södra Gränden 1 och 1 tillfälle för Strandgatan 75 som värden över 0,4 mm/s RMS vägd hastighet uppmätts under mätperioden, där gränsen för måttlig störning är. Byggrätterna för bostäder inom aktuellt planområde ligger på något längre avstånd från störkällan vägguppen än bostäderna i mätningen. Vid mätningen var det vid få tillfällen riktvärdet 0,4 mm/s RMS vägd hastighet överskreds och för Strandgatan 75 var det på gränsen (0,41). Det är troligt att det finns viss risk för vibrationer även för byggrätterna inom planområdet och därför behöver detta tas hänsyn till vid detaljutformning, projektering och byggnation. Exempel på tekniska lösningar kan förutom pålning vara betongstomme med inte alltför stora spännvidder, betongväggar och ytterfasad. Detaljlösningar regleras inte i detaljplan. En planbestämmelse infördes efter samrådet på plankartan Grundläggning ska ske med pålar för att förebygga vibration inom planområdet. Nybyggnation innebär för det mesta en del störningar för närboende under byggnationen som ni nämner med pålning, byggtrafik etc. Byggnation enligt den tidigare detaljplanen med 4 våningar skulle innebära detsamma under byggtiden. Byggtiden är dock en mycket kort tid i jämförelse med hur länge huset sedan ska stå där och störningarna får vägas mot det allmänna intresset av att fler bostäder tillkommer i centrum. Gällande skaderisken på människa och byggnad under byggtiden som ni tar upp i ert yttrande så regleras och hanteras detta inte i detaljplanen. Enligt Plan- och bygglagen 10 kap. så är det byggherren som har det fulla ansvaret för att gällande lagar, förordningar, föreskrifter och beslut följs. Det är byggherren som ska se till att alla bygg-, rivnings- och markåtgärder genomförs enligt de krav som gäller för åtgärden. Jordabalken 3 kap 3 och Miljöbalken 32 kap 3-4 hanterar frågan om ansvar och ersättning för skador på kringliggande fastigheter vid exempelvis schaktnings- och sprängningsarbeten. Den som utför schaktning- och sprängningsarbeten, i detta fall byggherren, ansvar för att utföra skyddsåtgärder i samband med utförandet. För luft har en övergripande beräkning gjorts för centrala Kungälv (finns tillgänglig på kommunens hemsida som utredning till detaljplanen) där gällande miljökvalitetsnormer för luft bedöms klaras. Arbetet med detaljplanen och planprogrammet för Kungälvs stadskärna, delen Liljedal, har pågått parallellt och har samordnats bl.a. vad gäller byggnadshöjder. Planprogrammet har varit på samråd men inte antagits ännu och därför är denna detaljplan formellt fristående från planprogrammet. Däremot är det samma analyser 10

199 och bedömningar som har gjorts där en högre bebyggelse än idag föreslås i stadskärnan. Det allmänna intresset av fler bostäder i centrala lägen med god kollektivtrafik väger tungt. Det stämmer att den nya bullerförordningen gäller vid nybyggnationen på Klocktornet 35 men inte för befintliga hus där andra nivåer gäller. Förändringen i bullernivå för fastigheten Gyberg 1 har i bullerberäkningen (ÅF ) bedömts till ca 1dB pga. ljudreflex i den nya byggnaden. För Strandgatan beräknas trafikbullret (prognos år 2030) till över 65 db (dygnsekvivalent) och över 80 db i maximal ljudnivå. En ökning med 1 db är därför litet i sammanhanget. Det var höga bullernivåer redan när ert bostadshus byggdes och därför ställdes det särskilda krav i den detaljplanen om att varje lägenhet skulle förses med bostadsrum mot tyst gårdssida och att fasaden skulle dämpa bullret. Vad gäller trafiksituationen på Strandgatan, se kommentar ovan till Bostadsrättsföreningen Liljedal. För detaljplanen Klocktornet 35 planeras för ca 26 nya bostäder. Ofta räknar man med 2-4 fordonsrörelser per lägenhet och dygn, här kan vi räkna med 3 med tanke på det goda läget ur kollektivtrafiksynpunkt. De nya lägenheterna skulle alltså innebära en ökning med uppskattningsvis ca 80 fordonsrörelser per dygn jämfört med idag. Vid den senaste mätningen (år 2014) var trafikmängden ca 9600 fordon/dygn på Strandgatan. Ny trafik från just de tillkommande bostäderna är alltså mycket litet i sammanhanget. Bostadsrättshavare B på fastigheten Gyberg 1, YTTRANDE Föreliggande förslag till ny detaljplan har inte i tillräcklig omfattning beaktat inkomna synpunkter. Antalet våningar är fortfarande fler än fyra och att tillåta butikslokaler ut mot Strandgatan är inte acceptabelt. Samrådsgruppens sammansättning har inte i inte tillräcklig omfattning representerat berörda intressenter. Transporter till och från området, med varor sopor, och antalet tillgängliga parkeringsplatser etc. har inte på ett övertygande sätt lösts. Vibrationer, buller, försämrad luftkvalitet är andra väsentliga faktorer som måste förbättras innan nya bostäder tillåts i detta område. Höga halter av luftföroreningar vid bostaden ger en ökad risk att dö i förtid. Oljud och skador på närliggande byggnader i samband med byggnation måste i största utsträckning elimineras genom klara föreläggande för entreprenören. En tyst arbetsplats skall vara föreskriven. Skälen till en ny detaljplan brister i många stycken och kommer inte att bidra till en trivsammare boendemiljö i centrum se inskickade förslag på ändringar från föreningar och medborgare närmast berörda. Behov av skyddsrum är inte tillfredsställt. En förhöjning, förtätning, förträngning av byggnader utgör inte per automatik en förbättrad boende miljö. Översiktsplanens portalparagraf blir därmed ett rundningsmärke. Gör om och gör rätt så att Kungälv som småstad på nytt blir ett signum. FÖRVALTNINGENS KOMMENTAR Bedömningen är fortsatt att allmänhetens intresse av fler bostäder i centralt kollektivtrafiknära läge, mer handel längs Strandgatan och förbättring av stadsrummet överväger de enskilda intressena av skuggning, insyn och utsikt. Byggnadens volym och höjd bedöms passa in i området även om det är högre än befintliga hus. Butikslokaler i bottenplan med entréer mot Strandgatan stärker Strandgatan som handelsgata med butiker på båda sidor gatan. Det blir också trevligare att gå längs gatan när det är öppna fasader med fönster och entréer, som det blir med butikslokaler. 11

200 Samrådsgruppens sammansättning: Planförslaget har varit på samråd och granskning i enlighet med plan- och bygglagen. Planen har funnits på hemsidan och i stadshuset och skickats ut till sakägare, myndigheter, föreningar m.fl. Varutransporter och sophämtning kommer att ske via lastzon på Strandgatan vilket beskrivs i planbeskrivningen. Parkeringsnormen går att uppfylla genom att de flesta parkeringsplatser löses inom fastigheten och några parkeringsplatser löses i närområdet genom så kallat parkeringsfriköp. Gällande vibrationer, buller och luftkvalité, se svar till Bostadsrättshavare A ovan. Byggskede: Förelägganden om buller i byggskedet och skador på närliggande byggnader i samband med byggnation regleras inte i detaljplanen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ansvarar för skyddsrum. För närvarande byggs inga nya skyddsrum i Sverige och det är därför ingen fråga för aktuell detaljplan. ÖVRIGA Fastighet Trädgårdsgärdet 4, YTTRANDE Vill bestrida planen då det är tänkt ett stort p hus framför vårt hus på Bagaregatan 10 det kommer att bli mycket buller o avgaser tappa utsikt minskat fastighetsvärde FÖRVALTNINGENS KOMMENTAR Fastigheten berörs inte av detaljplanen för del av Klocktornet 35. Planområdet ligger långt från fastigheten och innefattar inte ett parkeringshus. SAKÄGARE SOM INTE HAR/ ELLER DELVIS INTE HAR TILLGODOSETTS I PLANFÖRSLAGET: Synpunkter inlämnade i samrådsskedet och/eller granskningsskedet. Klocktornet 35, hyresgäst A Ta bort enplansbyggnaden Byggnadshöjden. Klocktornet 35, hyresgäst B Insynen och att befintligt hus kommer skuggas Klocktornet 35, hyresgäst C Befintligt hus instängda och avskärmade från livet och rörelsen på Strandgatan Klocktornet 35, hyresgäst D Mindre ljusinsläpp i befintligt hus Instängda av det nya huset, placerat för nära befintligt hus Försämrad utsikt Fastighet Gyberg 1. Riksbyggen Bostadsrättsförening Liljedal Den enda lilla öppna plätt med grönt på denna del av Strandgatan bebyggs och gatan blir en smal korridor med begränsad soltillgång och luftighet. Motsätter sig 12

201 Fastighet Gyberg 1, Bostadsrättshavare A (samrådsyttrande) Fastighet Gyberg 1, Bostadsrättshavare B byggnadshöjden Motsätter sig byggnadshöjden (5 vån som avsteg från tidigare detaljplan med 4 vån) eftersom de anser att det inte stämmer med värdena i riksintresset för kulturvård och med befintliga byggnader i kvarteret Byggnadshöjden Placeringen av bygganden så nära Strandgatan Oacceptabelt med butikslokaler ut mot Strandgatan SAMMANFATTNING Inkomna synpunkter under granskningen har föranlett följande förändringar av planförslaget: Kompletterande undersökningar har gjorts avseende markmiljön (klorerade lösningsmedel) Planbeskrivningen har kompletterats med text om markmiljön Planbeskrivningen har förtydligats avseende ledningsrätt Utöver ändringar utifrån inkomna synpunkter har följande förändringar gjorts: Geotekniskt utlåtande har reviderats angående djup till fast botten p.g.a. felskrivning i tidigare utlåtande. Texten om geotekniska förhållanden har reviderats i planbeskrivningen. I övrigt har endast redaktionella ändringar gjorts av planbeskrivningen och plankarta. FÖRSLAG TILL BESLUT Med detta föreslås att Kommunstyrelsen godkänner planförslaget samt föreslår kommunfullmäktige att anta det rubricerade planförslaget. SAMHÄLLSBYGGNAD Martina Hermans Enhetschef Planering Emelié Karlsson Planarkitekt 13

202 Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Kristina Johansson Markanvisningsavtal, genomförande av detaljplanen Disekulla med skolområde, del av Diseröd 1:1 Dnr KS2015/ Sammanfattning Förvaltningen fick i mars 2015 i uppdrag av kommunstyrelsen att genomföra en markanvisningstävling för nya bostäder på Disekulla. Syftet med markanvisningstävlingen var att få underlag för att kunna välja ut en eller flera exploatörer och teckna samverkansavtal med dem avseende bostadsutvecklingen i Diseröd. Samhällsbyggnadsutskottet gav i uppdrag till förvaltningen ( ) genom beslut (Dnr KS2012/2155) att teckna markanvisningssavtal avseende bostadsbyggnation med Magnum projekt AB (org nr ) och Conara AB ( ). Exploatörerna avser att inom området bygga ca 32 respektive ca 50 lägenheter upplåtna med bostadsrätter. Förslag till markanvisningsavtal har upprättats med respektive exploatör. Markanvisningsavtalen syftar till en gemensam viljeinriktning mellan parterna och reglerar ansvars- och kostnadsfördelning, tidplan samt övergripande villkor och förutsättningar för vidare samarbete parterna emellan. Upplåtelseformen för föreslagna bostäder på Disekulla föreslås bli bostadsrätter i flerfamiljshus. Kommunen bedöms göra ett överskott i exploateringskalkylen för detaljplanen Disekulla. Kommunen kommer inte att få några kostnader för framtida drift och underhåll av allmän plats eftersom huvudmannaskapet i detaljplanen är enskilt. Bakgrund Förvaltningen fick i mars 2015 i uppdrag av kommunstyrelsen att genomföra en markanvisningstävling för nya bostäder på Disekulla. Tävlingen pågick under mars och april Syftet med markanvisningstävlingen var att få underlag för att kunna välja ut en eller flera exploatörer och teckna samverkansavtal med dem avseende bostadsutvecklingen i Diseröd. Till kommunen inkom sju st anbud. Efter att en utvärdering av samtliga anbud gjordes föreslog förvaltningen ett fortsatt samarbete med Magnum projekt AB och Conara AB. Samhällsbyggnadsutskottet gav i uppdrag till förvaltningen ( ) genom beslut (Dnr KS2012/2155) att teckna markanvisningssavtal avseende bostadsbyggnation med Boskaparna/Magnum projekt AB och Conara AB. Förslag till markanvisningsavtal har upprättats med respektive exploatör. SAMHÄLLSUTVECKLINGSENHETEN ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

203 2(3) Verksamhetens bedömning Magnum projekt AB avser inom del av området bygga ca 32 st bostadslägenheter upplåtna som bostadsrätter. Vidare inom området avser Conara AB att ytterligare bygga ca 50 st bostadslägenheter upplåtna som bostadsrätter. De utvalda exploatörerna har erfarenheter från branschen och har i sina anbud visat på referensprojekt samt presenterat en tidplan som väl överensstämmer med den tidplan som efterfrågades i markanvisningstävlingen. Med flera aktörer når vi både variation i hustyp och utformning. Förvaltningen bedömer även att, med flera aktörer ökar möjligheten att den planerade tidplanen för bostadsbyggnationen efterföljs. Med den bakgrunden bedömer förvaltningen att de anses kunna genomföra projektet och byggnationen i samarbete med kommunen. Markanvisningsavtalet reglerar övergripande villkor såsom köpeskilling, hur marköverlåtelse planeras att gå till, tidplan, fastighetsrättsliga frågor, förslag till fördelning av detaljplanekostnader, utförande med mera. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Attraktivt boende genom komplettering av flerfamiljshus i Diseröd där det annars i huvudsak finns mest småhus. Minskad miljö och klimatpåverkan genom att samla centralt belägna bostäder i Diseröd med närhet till kollektivtrafik ökar underlaget för kollektivtrafiken samt ger boende möjlighet att välja ett hållbart resande. Bedömning i relation till barnperspektivet I området kommer det att bo barnfamiljer. Detaljplanens byggrätter skapas direkt i anslutning till Diseröd skola som också ges möjlighet i samma detaljplan att växa. Då markanvisningssavtalet reglerar genomförandet av detaljplan Disekulla med skolområde kommer hänsyn vidare att tas till barnperspektivet tas i planprocessen. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Då markanvisningsavtalet är en del i genomförandet av detaljplan Disekulla med skolområde hänvisas till att jämställdhetsfrågor kommer beaktas i planprocessen. Planförslaget bedöms kunna ge en bra grund för jämlika och goda sociala levnadsförhållanden. Teknisk bedömning/genomförandeplan En utbyggnadsordning och tidsplan håller på att tas fram för Disekulla. Juridisk bedömning Markanvisningsprocessen överensstämmer med kommunfullmäktiges principer som bygger på kommunallagen och EUs statsstödsregler. Markanvisningsavtalet är ett civilrättsligt avtal parterna mellan och följer därmed Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område. Avtalet reglerar övergripande ekonomiska villkor och förutsättningar för ett samarbete vilket delvis även kan

204 3(3) regleras utifrån Plan- och bygglag (2010:900). Kommunens process för avtalets godkännande följer Kommunallag (1991:900). Ekonomisk bedömning Upplåtelseformen för föreslagna bostäder på Disekulla föreslås bli bostadsrätter i flerfamiljshus. Kommunen bedöms göra ett överskott i exploateringskalkylen för detaljplanen Disekulla. Kommunen kommer inte att få några kostnader för framtida drift och underhåll av allmän plats eftersom huvudmannaskapet i detaljplanen är enskilt. Utbyggnaden av va-anläggningarna förväntas täckas genom uttag av anläggningsavgifter för VA, enligt gällande taxa. Förslag till kommunstyrelsen 1. Upprättat markanvisningsavtal, mellan kommunen och Conara AB, godkänns. 2. Upprättat markanvisningsavtal, mellan kommunen och Magnum projekt AB, godkänns. 3. Kommunstyrelsens ordförande och Kommunchefen får i uppdrag att underteckna markanvisningsavtalet. Henrik Haglund Enhetschef, samhällsutveckling Patrik Skog Sektorchef kommunledningssektorn Expedieras till: Magnum Projekt AB, Örlogsvägen 15, V Frölunda och Conara AB, BOX 12051, Göteborg För kännedom till: Karin Svensson, Planering SHB, Henrik Haglund, Kristina Johansson, Sue KLS

205 UTKAST Mellan Magnum Projekt AB org nr , Örlogsvägen 15, V Frölunda, nedan kallad Exploatören och Kungälvs kommun orgnr: , Kungälv, nedan kallad Kommunen har träffats följande MARKANVISNINGSAVTAL avseende planläggning, marköverlåtelse och övrigt samarbete i samband med byggnation av bostäder i området Disekulla i Diseröd. Till markanvisningsavtalet hör bilagda handlingar: Bilaga 1: Detaljplanekarta och illustration som varit ute på samråd Utöver bilagda handlingar ligger följande handlingar till grund för markanvisningsavtalet: Inbjudan till markanvisningstävling avseende Disekulla med bilagor och hänvisningar till handlingar och hemsidor samt Exploatörens anbud i markanvisningstävlingen. A. BAKGRUND OCH SYFTE Syftet med detaljplanen är att komplettera centrala Diseröd med nya bostäder samt ge möjlighet för Diserödsskolan att expandera då elevantalet förväntas öka. Fler bostäder behövs för att stärka Diseröd som serviceort och ge möjlighet till bättre serviceutbud och ökad kollektivtrafik. Detaljplanen har varit ute på samråd och detta markanvisningsavtal syftar till att ange förutsättningar och villkor för det fortsatta planarbetet. Det syftar även till att klargöra genomförandefrågor, ekonomi och övrigt samarbete fram till att de slutliga förutsättningarna för exploateringen kan regleras i ett marköverlåtelseavtal, kallat Marköverlåtelseavtalet, mellan Kommunen och Exploatören. Marköverlåtelseavtalet upprättas och undertecknas i samband med att detaljplanen antas. I enlighet med lämnat anbud i markanvisningstävlingen har Exploatören för avsikt att bygga 3066 m 2 BTA. B. OMRÅDE Det område som berörs framgår av bilaga 1, plankarta. Det markområde och den byggrätt som preliminärt ska ingå i marköverlåtelsen enligt Marköverlåtelseavtalet, del av fastigheten Kungälv Diseröd 1:1, är markerat med rött. C DETALJPLAN Kommunen ska upprätta detaljplan för området i samverkan med berörda exploatörer och pröva frågan i beslut. Kommunen kan inte garantera antagande av ny detaljplan utan reserverar sig för

206 den prövning enligt plan- och bygglagen av detaljplanen som kommunfullmäktige och myndighet utför. C1. TIDPLAN FÖR DETALJPLAN Samtliga markanvisningsavtal rörande detaljplaneområdet beräknas vara undertecknade av berörda exploatörer juni-juli 2016 och vara godkända av Kommunen genom beslut som vinner laga kraft senast september Detaljplanen för Detaljplaneområdet har varit ute på samråd och planeras gå ut för granskning under sommaren/hösten Parterna är överens om att gemensamt med övriga berörda exploatörer driva ärendet vidare så att antagandehandling om möjligt föreligger oktober Antagen detaljplan beräknas i så fall till december Tidplanen gäller från Kommunens sida under förutsättning att berörda parter bidrar med erforderligt underlag, resurser och kompetenser och att berörda myndigheter avger yttranden i normal tid. C2. AVBRUTEN DETALJPLANELÄGGNING Exploatören äger ej rätt till ersättning från kommunen om detaljplanen ej vinner laga kraft eller om utvecklingen av fastigheten av andra skäl ej kan genomföras. D1 PROJEKTORGANISATION OCH FINANSIERING Parterna är överens om att skapa en projektgrupp gemensamt med övriga berörda exploatörer för att genomföra arbetet med detaljplanen och dess genomförande. Kommunen svarar för ledningen av detaljplanearbetet samt genomförandet, fram till dess att området är utbyggt. Kommunen skall dessutom tillsätta de resurser och kompetenser som behövs för att ta fram detaljplanen och genomförandet. Exploatören skall tillsätta och bekosta egna resurser och kompetenser t ex i form av en arkitekt för att delta i projektet med detaljplanen och dess genomförande. D2 FINANSIERING AV PROJEKTORGANISATION FÖR DETALJPLAN OCH GENOMFÖRANDE Exploatören skall betala del av kvarvarande detaljplanekostnader, inklusive utredningar, från 1 januari 2016 fram till laga kraft. Fördelning sker mellan berörda exploatörer i proportion till m 2 BTA ovan mark. I det fall Exploatören utökar eller ändrar byggrätten på sitt avtalade område, så att kompletterande undersökningar måste göras, står Exploatören själv för den kostnaden. Om den utökade eller ändrade byggrätten efter prövning och eventuella utredningar, visar sig lämplig, ska den arbetas in i planen. Den totala prognostiserade kvarvarande detaljplankostnaden uppgår till ca kr. Mervärdeskatt utgår inte. Respektive part finansierar helt sitt deltagande under projektets genomförande. Utöver del av detaljplanekostnaden skall Exploatören betala bygglovsavgift samt övriga av KF beslutade anslutningsavgifter. Planavgift tas inte ut.

207 E. INFORMATION Parterna förbinder sig att fortlöpande och utan anmaning lämna varandra all den information som de innehar och som de förstår berör övriga i projektet inblandade parters möjligheter att effektivt och rationellt genomföra projektet. F. MARKNADSKOMMUNIKATION Parterna är överens om att det är till stor fördel om kommunen tillsammans med övriga berörda exploatörer samarbetar om en gemensam information och kring marknadsföring av Diseröd. G. HUSBYGGNATION OCH ANLÄGGNINGAR INOM KVARTERSMARK Kvartersmark Exploatören ansvarar för alla åtgärder inom sin kvartersmark. Exploatören skall följa de riktlinjer och krav som beskrivs i detaljplanens planbeskrivning och plankarta. Kommenterad [KJ1]: Upplåtelseform och användning Exploatören skall inom sin fastighet uppföra byggnader innehållande i bostäder. Miljö- samt tillgänglighetsanpassning av byggnation Kommunen ser positivt på att bostadsbyggnationen sker med en resurs- och energieffektiv grundsyn för att uppnå en miljöanpassad nybyggnation där kommunens Energiplan kan vara vägledande. God tillgänglighet i nybyggnation eftersträvas av Kungälvs kommun där BYGG IKAPP (AB Svensk Byggtjänst) och kommunens basutformningsprogram kan utgöra ett förtydligande komplement. Parkering Parkering till bostäder och verksamheter skall lösas inom kvartersmark. Etablering, trafikföring, säkerhet mm under utbyggnaden I det fall Exploatören behöver utrymme för etablering utanför den egna kvartersmarken skall tillstånd inhämtas och avtal tecknas med Kommunen. En ersättning tas ut för upplåtelsen. Gemensam tidplan Exploatören har för avsikt att påbörja byggnationen inom 12 månader från att detaljplanen vunnit laga kraft. Utbyggnadsordningen av bostäderna ska bestämmas i samråd med samtliga exploatörer. En samordnad tid- och utbyggnadsplan skall tas fram i samarbete mellan kommunen och exploatörerna och om möjligt vara klar inför upprättande av marköverlåtelseavtalen. Dagvatten Inom detaljplaneområdet för Disekulla och Diserödsskolan föreslås dagvattnet omhändertas i fördröjningsmagasin samt genom sedumtak.

208 Fördröjningsmagasin för dagvatten ska finnas inom kvartersmark. Fördröjningsmagasinet byggs ut och bekostas av Exploatören. Exploatören står för framtida drift av fördröjningsmagasinet. H. TEKNISKA FRÅGOR Allmän platsmark Huvudmannaskapet i detaljplanen kommer vara enskilt vilket innebär att kommunen inte kommer att vara huvudman för allmän plats. Kommunen kommer trots enskilt huvudmannaskap svara för utbyggnaden av alla anläggningar på allmän platsmark, dvs naturområde, gång- och cykelbanor samt lokalgata. Den allmänna platsen kommer att ingå i en gemensamhetsanläggning som ska förvaltas av en samfällighetsförening. Omfattning av allmän platsmark framgår av detaljplanekarta, bilaga 1. Vatten och avlopp Kommunen bygger ut anläggningar för allmänt vatten och avlopp fram till förbindelsepunkt för varje fastighet. Anläggningsavgift, enligt vid inkopplingstillfället gällande taxa, erläggs sex månader efter undertecknandet av respektive avtal för markförvärv, Se punkt I Köpeskillingens erläggande. En förutsättning för att anläggningsavgift ska erläggas är att förbindelsepunkt har ordnats samt att exploatören fått information om förbindelsepunktens läge. Exploatören betalar anläggningsavgiften. El för kraft och belysning Exploateringsområdet skall anslutas till befintligt elnät som ägs av Kungälv Energi. Anslutningsavgifter betalas av Exploatören i enlighet med vid anslutningstillfället gällande taxa. Fiber Nya byggnader skall anslutas till fibernät. Markföroreningar Inga kända markföroreningar finns inom exploateringsområdet. Kommunen står risken vid eventuella markföroreningar. Avfallshantering För avfallshantering gäller Avfallsföreskrifter för Kungälvs Kommun. Antagen av kommunfullmäktige ( 241/2015) Gäller fr.o.m KFS 2015:6. Dagvatten Inom detaljplaneområdet för Disekulla och Diserödsskolan föreslås dagvattnet omhändertas i fördröjningsmagasin samt genom sedumtak. Anvisningar om hur dagvattnet ska omhändertas finns i utförd dagvattenutredning. I. MARKÖVERLÅTELSESAVTAL Kommunen är medveten om att Exploatören har för avsikt att ta in ytterligare samarbetspartners för genomförandet. Detta görs genom att bilda ett projektbolag som tecknar

209 Markanvisningsavtalet. Marköverlåtelseavtalet skall villkoras av att detaljplanen antas genom beslut som vinner laga kraft. För tydlighetens skull noteras dock att Kommunen har möjlighet att besluta om antagande av detaljplanen utan att Marköverlåtelseavtalet är undertecknat eller godkänt av Exploatören Parterna avser att i Marköverlåtelseavtalet reglera samtliga frågor rörande marköverlåtelsen. I Marköverlåtelseavtalet skall därför utöver relevanta delar av detta markanvisningsavtal regleras följande för det markområde och den byggrätt som överlåts till Exploatören: Preliminär köpeskilling och preliminär byggrätt Den preliminära köpeskillingen är beräknad till 2000 kr/m 2 BTA. Exploatören förbinder sig att betala för minst 3066 m 2 BTA inom anvisat område, se blåmarkerat område bilaga 1. I det fall Exploatören bygger mer än 3066 m 2 BTA (fristående förrådsbyggnader ingår inte) ska köpeskillingen regleras med 2000 kr/m 2 BTA. Köpeskillingens erläggande - En exploateringsfastighet omfattande en byggrätt ska bildas genom avstyckning från Diseröd 1:1 - Köpeskillingen skall erläggas senast 15 dagar efter det att kommunen undertecknat Marköverlåtelseavtalet och förrättningen avseende bildande av exploateringsfastigheten genom avstyckning från Diseröd 1:1 har vunnit laga kraft. - Kommunen upprättar köpebrev som överlämnas i samband med tillträdet av exploateringsfastigheten. - Resterande marköverlåtelse av anvisat område, regleras i en separat överenskommelse om fastighetsreglering. Överlåtelsen får delas upp på förslagsvis två avtal om överenskommelse av fastighetsreglering. - Köpeskillingen för respektive fastighetsreglering ska erläggas inom 15 dagar efter att Kommunen undertecknat överenskommelsen. - Köpeskillingen kommer att indexregleras med Fastighetsprisindex från och med att Markanvisningsavtalet undertecknats av Exploatören. Köpeskillingen ska dock inte justeras så att den blir lägre än överenskommet pris i Markanvisningsavtalet. Kommenterad [KJ2]: Ändrat från KPI till Fastighetsprisindex Fastighetsbildning Kommunen ombesörjer ansökan om fastighetsbildning så att Exploatörens exploateringsfastighet kan bildas. Kommunen fakturerar Exploatören fastighetsbildningskostnaderna. Exploatören ansöker och bekostar övriga fastighetsbildningsåtgärder som krävs för att genomföra detaljplanen. Fastighetsreglering Parterna har kommit överens om att genomföra marköverlåtelsen genom avstyckning och fastighetsreglering. Merkostnaden för förrättningen genom detta förfarande tas av Exploatören. Villkoren för överenskommelse om fastighetsregleringen ska biläggas Marköverlåtelseavtalet. Ledningsrätt o servitut

210 Eventuella ledningar m.m. över kvartersmark säkerställs med ledningsrätt. Servitut etableras i den omfattning som krävs för att genomföra marköverlåtelserna och exploateringen. Gemensamhetsanläggningar Trafiken från planområdet leds ut på befintlig väg, Diserödsvägen. För allmän plats såsom väg, gc-väg och naturområden är avsikten att teckna en överenskommelse med Diseröds vägförening om att ompröva för inträde i Diseröd GA:1. I angränsning till planområdet ligger det kommunala äldreboendet Ekhaga. Denna verksamhet har i dagsläget sin utfart genom planområdet. Vid kommande anläggningsförrättning ska även denna ingå i Diseröd GA:1 om inte utfartsväg kan ordnas på annat sätt. Kommunen ansöker om förrättningen om omprövning. Kostnaden fördelas mellan Kommunen och Exploatörerna. Tillträdesdag Tillträde till exploateringsfastigheten sker så snart köpeskilling är erlagd. För varje tillkommande etapp sker tillträde efter respektive etapps betalning. Lagfart och stämpelskatt Kostnader för stämpelskatt och expeditionsavgifter betalas i sin helhet av Exploatören. Kommunens garantier Kommunen garanterar att: - Kommunen på dagen för detta markanvisningsavtal tecknande är civilrättslig och lagfaren ägare till Exploateringsområdet och att exploateringsfastigheten på Tillträdesdagen inte besväras av anteckningar, inteckningar, inskrivningar, servitut, arrende eller annan nyttjanderätt och gemensamhetsanläggningar. - utbyggnaden av anläggningar på allmän platsmark inom och utanför Exploateringsområdet genomförs och bekostas av Kommunen på ett sådant sätt att Exploatörens byggnation på exploateringsfastigheten inte i onödan förhindras eller försvåras. - eventuella saneringsåtgärder till följd av markföroreningar på exploateringsfastigheten genomförs och bekostas av Kommunen Hävningsrätt Om Exploatören inte söker bygglov inom 23 månader från det datum då Marköverlåtelseavtalet har blivit giltigt ska följande gälla: -I första hand ska parterna undersöka möjligheterna att förlänga Marköverlåtelseavtalet i en ny period om 23 månader på oförändrade villkor, inklusive rätten att häva enligt denna punkt.

211 - Om parterna inte kommer överens om förlängning skall Kommunen ha rätt att häva överlåtelsen av exploateringsfastigheten. Hävning av överlåtelsen skall ske skriftligen inom 23 månader från det datum då marköverlåtelseavtalet har blivit giltigt enligt Marköverlåtelseavtalets villkor. Om Kommunen nyttjar sin rätt att häva köpet är 10 % av den preliminära köpeskillingen förfallen och skall inte återbetalas till Exploatören. Resterande del av dellikviderna ska omgående återbetalas till Exploatören. Ingen av parterna har rätt till skadestånd med anledning av en sådan hävning. Parterna är dock överens om att hävningsrätten förutsätter att det är meningsfullt att söka bygglov, dvs att det finns förutsättningar att inom fem månader påbörja byggnationen. Dessa förutsättningar kan vara att Kommunen har byggstartat allmänna anläggningar som gator. I de fall dessa förutsättningar saknas skall parterna alltid komma överens om att förlänga detta marköverlåtelsesavtal en ny period om 23 månader på oförändrade villkor, inklusive rätten att häva enligt denna punkt. Vite Kommunen äger rätt att kräva vite uppgående till kronor per påbörjat kvartal varmed byggstarten senareläggs om Exploatören inte påbörjar byggnationen inom 12 månader från det datum bygglov beviljats för respektive kvarter. Vite skall dock inte utkrävas i det fall villkoren och förutsättningarna på marknaden för bostäder med äganderätt väsentligt förändrats efter det att bygglov beviljats. Med byggstart menas en fysisk igångsättning av arbetena på arbetsplatsen med målet att bottenplattan för berörda kvarter skall vara gjuten och klar inom rimlig tid vid normal arbetsgång. Dock med vederbörlig hänsyn tagen till väderlek och eventuella hinder på grund av myndighetsbeslut, till exempel krav på arkeologisk utgrävning eller sanering av föroreningar. J. MARKANVISNINGSAVTALETS GILTIGHET Detta markanvisningsavtal gäller till eller till den tidigare tidpunkt då Marköverlåtelseavtalet träffats mellan parterna eller till det blir klarlagt att Marköverlåtelseavtalet inte kan träffas mellan parterna, såvida inte parterna överenskommer om ny giltighetstid. K. VILLKOR Detta markanvisningsavtal skall godkännas senast av kommunstyrelsen genom beslut som därefter vinner laga kraft. Innan markanvisningsavtalet tas upp för detta godkännande skall det vara undertecknat och godkänt av Exploatören genom styrelsebeslut. Exploatören skall på egen risk och på egen bekostnad, tillsätta erforderliga resurser och delta i arbetet med detaljplanen enligt C och D från och med att detta markanvisningssavtal är undertecknat av Exploatören. L. ÖVERLÅTELSE Exploatören får inte överlåta detta markanvisningsavtal på annan fysisk eller juridisk peson utan Kommunens skriftliga medgivande. M. TVIST Tvist med anledning av detta samverkansavtals tolkning skall om inte annat överenskommes mellan parterna hänskjutas till allmän domstol.

212 N. ÅTERGÅNG Om Marköverlåtelseavtalet mellan parterna inte träffas före skall samarbetet brytas utan krav på ersättning från någondera av parterna för nedlagda kostnader, utfört arbete eller svikna förhoppningar. Handlingar som har upprättats i samband med arbetet enligt ovan är Kommunens egendom om de berör allmän platsmark och Exploatörens egendom om de berör den egna kvartersmarken Detta markanvisningsavtal har upprättats i två likalydande exemplar, varav parterna tagit var sitt. Kungälv För KUNGÄLVS KOMMUN Magnum projekt AB Miguel Odhner Kommunstyrelsens ordf. Anders Ejdefjord Magnus Gyllestad Kommunchef Bevittnas:

213

214 UTKAST Mellan Conara AB orgnr: , BOX 12051, Göteborg, nedan kallad Exploatören och Kungälvs kommun orgnr: , Kungälv, nedan kallad Kommunen har träffats följande MARKANVISNINGSAVTAL avseende planläggning, marköverlåtelse och övrigt samarbete i samband med byggnation av bostäder i området Disekulla i Diseröd. Till markanvisningsavtalet hör bilagda handlingar: Bilaga 1: Detaljplanekarta och illustration som varit ute på samråd Utöver bilagda handlingar ligger följande handlingar till grund för markanvisningsavtalet: Inbjudan till markanvisningstävling avseende Disekulla med bilagor och hänvisningar till handlingar och hemsidor samt Exploatörens anbud i markanvisningstävlingen. A. BAKGRUND OCH SYFTE Syftet med detaljplanen är att komplettera centrala Diseröd med nya bostäder samt ge möjlighet för Diserödsskolan att expandera då elevantalet förväntas öka. Fler bostäder behövs för att stärka Diseröd som serviceort och ge möjlighet till bättre serviceutbud och ökad kollektivtrafik. Detaljplanen har varit ute på samråd och detta markanvisningsavtal syftar till att ange förutsättningar och villkor för det fortsatta planarbetet. Det syftar även till att klargöra genomförandefrågor, ekonomi och övrigt samarbete fram till att de slutliga förutsättningarna för exploateringen kan regleras i ett marköverlåtelseavtal, kallat Marköverlåtelseavtalet, mellan Kommunen och Exploatören. Marköverlåtelseavtalet upprättas och undertecknas i samband med att detaljplanen antas. I enlighet med lämnat anbud i markanvisningstävlingen har Exploatören för avsikt att bygga 4400 m 2 BTA. B. OMRÅDE Det område som berörs framgår av bilaga 1, plankarta. Det markområde och den byggrätt som preliminärt ska ingå i marköverlåtelsen enligt Marköverlåtelseavtalet, del av fastigheten Kungälv Diseröd 1:1, är markerat med rödprickad linje. C DETALJPLAN Kommunen ska upprätta detaljplan för området i samverkan med berörda exploatörer och pröva frågan i beslut. Kommunen kan inte garantera antagande av ny detaljplan utan reserverar sig för

215 den prövning enligt plan- och bygglagen av detaljplanen som kommunfullmäktige och myndighet utför. C1. TIDPLAN FÖR DETALJPLAN Samtliga markanvisningsavtal rörande detaljplaneområdet beräknas vara undertecknade av berörda exploatörer juni-juli 2016 och vara godkända av Kommunen genom beslut som vinner laga kraft senast september Detaljplanen för Detaljplaneområdet har varit ute på samråd och planeras gå ut för granskning under sommaren/hösten Parterna är överens om att gemensamt med övriga berörda exploatörer driva ärendet vidare så att antagandehandling om möjligt föreligger oktober Antagen detaljplan beräknas i så fall till december Tidplanen gäller från Kommunens sida under förutsättning att berörda parter bidrar med erforderligt underlag, resurser och kompetenser och att berörda myndigheter avger yttranden i normal tid. C2. AVBRUTEN DETALJPLANELÄGGNING Exploatören äger ej rätt till ersättning från kommunen om detaljplanen ej vinner laga kraft eller om utvecklingen av fastigheten av andra skäl ej kan genomföras. D1 PROJEKTORGANISATION OCH FINANSIERING Parterna är överens om att skapa en projektgrupp gemensamt med övriga berörda exploatörer för att genomföra arbetet med detaljplanen och dess genomförande. Kommunen svarar för ledningen av detaljplanearbetet samt genomförandet, fram till dess att området är utbyggt. Kommunen skall dessutom tillsätta de resurser och kompetenser som behövs för att ta fram detaljplanen och genomförandet. Exploatören skall tillsätta och bekosta egna resurser och kompetenser t ex i form av en arkitekt för att delta i projektet med detaljplanen och dess genomförande. D2 FINANSIERING AV PROJEKTORGANISATION FÖR DETALJPLAN OCH GENOMFÖRANDE Exploatören skall betala del av kvarvarande detaljplanekostnader, inklusive utredningar, från 1 januari 2016 fram till laga kraft. Fördelning sker mellan berörda exploatörer i proportion till m 2 BTA ovan mark. I det fall Exploatören utökar eller ändrar byggrätten på sitt avtalade område, så att kompletterande undersökningar måste göras, står Exploatören själv för den kostnaden. Om den utökade eller ändrade byggrätten efter prövning och eventuella utredningar, visar sig lämplig, ska den arbetas in i planen. Den totala prognostiserade kvarvarande detaljplankostnaden uppgår till ca kr. Mervärdeskatt utgår inte. Respektive part finansierar helt sitt deltagande under projektets genomförande. Utöver del av detaljplanekostnaden skall Exploatören betala bygglovsavgift samt övriga av KF beslutade anslutningsavgifter. Planavgift tas inte ut.

216 E. INFORMATION Parterna förbinder sig att fortlöpande och utan anmaning lämna varandra all den information som de innehar och som de förstår berör övriga i projektet inblandade parters möjligheter att effektivt och rationellt genomföra projektet. F. MARKNADSKOMMUNIKATION Parterna är överens om att det är till stor fördel om kommunen tillsammans med övriga berörda exploatörer samarbetar om en gemensam information och kring marknadsföring av Diseröd. G. HUSBYGGNATION OCH ANLÄGGNINGAR INOM KVARTERSMARK Kvartersmark Exploatören ansvarar för alla åtgärder inom sin kvartersmark. Exploatören skall följa de riktlinjer och krav som beskrivs i detaljplanens planbeskrivning och plankarta. Upplåtelseform och användning Exploatören skall inom sin fastighet uppföra byggnader innehållande i bostäder. Miljö- samt tillgänglighetsanpassning av byggnation Kommunen ser positivt på att bostadsbyggnationen sker med en resurs- och energieffektiv grundsyn för att uppnå en miljöanpassad nybyggnation där kommunens Energiplan kan vara vägledande. God tillgänglighet i nybyggnation eftersträvas av Kungälvs kommun där BYGG IKAPP (AB Svensk Byggtjänst) och kommunens basutformningsprogram kan utgöra ett förtydligande komplement. Parkering Parkering till bostäder och verksamheter skall lösas inom kvartersmark. Etablering, trafikföring, säkerhet mm under utbyggnaden I det fall Exploatören behöver utrymme för etablering utanför den egna kvartersmarken skall tillstånd inhämtas och avtal tecknas med Kommunen. En ersättning tas ut för upplåtelsen. Gemensam tidplan Exploatören har för avsikt att påbörja byggnationen inom 12 månader från att detaljplanen vunnit laga kraft. Utbyggnadsordningen av bostäderna ska bestämmas i samråd med samtliga exploatörer. En samordnad tid- och utbyggnadsplan skall tas fram i samarbete mellan kommunen och exploatörerna och om möjligt vara klar inför upprättande av marköverlåtelseavtalen. Dagvatten Inom detaljplaneområdet för Disekulla och Diserödsskolan föreslås dagvattnet omhändertas i fördröjningsmagasin samt genom sedumtak.

217 Fördröjningsmagasin för dagvatten ska finnas inom kvartersmark. Fördröjningsmagasinet byggs ut och bekostas av Exploatören. Exploatören står för framtida drift av fördröjningsmagasinet. H. TEKNISKA FRÅGOR Allmän platsmark Huvudmannaskapet i detaljplanen kommer vara enskilt vilket innebär att kommunen inte kommer att vara huvudman för allmän plats. Kommunen kommer trots enskilt huvudmannaskap svara för utbyggnaden av alla anläggningar på allmän platsmark, dvs naturområde, gång- och cykelbanor samt lokalgata. Den allmänna platsen kommer att ingå i en gemensamhetsanläggning som ska förvaltas av en samfällighetsförening. Omfattning av allmän platsmark framgår av detaljplanekarta, bilaga 1. Vatten och avlopp Kommunen bygger ut anläggningar för allmänt vatten och avlopp fram till förbindelsepunkt för varje fastighet. Anläggningsavgift, enligt vid inkopplingstillfället gällande taxa, erläggs sex månader efter undertecknandet av respektive avtal för markförvärv, Se punkt I Köpeskillingens erläggande. En förutsättning för att anläggningsavgift ska erläggas är att förbindelsepunkt har ordnats samt att exploatören fått information om förbindelsepunktens läge. Exploatören betalar anläggningsavgiften. El för kraft och belysning Exploateringsområdet skall anslutas till befintligt elnät som ägs av Kungälv Energi. Anslutningsavgifter betalas av Exploatören i enlighet med vid anslutningstillfället gällande taxa. Fiber Nya byggnader skall anslutas till fibernät. Markföroreningar Inga kända markföroreningar finns inom exploateringsområdet. Kommunen står risken vid eventuella markföroreningar. Avfallshantering För avfallshantering gäller Avfallsföreskrifter för Kungälvs Kommun. Antagen av kommunfullmäktige ( 241/2015) Gäller fr.o.m KFS 2015:6. Dagvatten Inom detaljplaneområdet för Disekulla och Diserödsskolan föreslås dagvattnet omhändertas i fördröjningsmagasin samt genom sedumtak. Anvisningar om hur dagvattnet ska omhändertas finns i utförd dagvattenutredning. I. MARKÖVERLÅTELSESAVTAL Marköverlåtelseavtalet skall villkoras av att detaljplanen antas genom beslut som vinner laga kraft. För tydlighetens skull noteras dock att Kommunen har möjlighet att besluta om antagande av detaljplanen utan att Marköverlåtelseavtalet är undertecknat eller godkänt av Exploatören.

218 Kommunen är medveten om att Exploatören har för avsikt att ta in ytterligare samarbetspartners för genomförandet. Parterna avser att i Marköverlåtelseavtalet reglera samtliga frågor rörande marköverlåtelsen. I Marköverlåtelseavtalet skall därför utöver relevanta delar av detta markanvisningsavtal regleras följande för det markområde och den byggrätt som överlåts till Exploatören: Preliminär köpeskilling och preliminär byggrätt Den preliminära köpeskillingen är beräknad till 2000 kr/m 2 BTA. Exploatören förbinder sig att betala för minst 4400 m 2 BTA inom anvisat område, se blåmarkerat område bilaga 1. I det fall Exploatören bygger mer än 4400 m 2 BTA (fristående förrådsbyggnader ingår inte) ska köpeskillingen regleras med 2000 kr/m 2 BTA. Köpeskillingens erläggande - En exploateringsfastighet omfattande en byggrätt ska bildas genom avstyckning från Diseröd 1:1. - Köpeskillingen skall erläggas senast 15 dagar efter det att kommunen undertecknat Marköverlåtelseavtalet och förrättningen avseende bildande av exploateringsfastigheten genom avstyckning från Diseröd 1:1 har vunnit laga kraft. - Kommunen upprättar köpebrev som överlämnas i samband med tillträdet av exploateringsfastigheten. - Resterande marköverlåtelse av anvisat område, regleras i en separat överenskommelse om fastighetsreglering. Överlåtelsen får delas upp på förslagsvis två (eller 3) avtal om överenskommelse av fastighetsreglering. - Köpeskillingen för respektive fastighetsreglering ska erläggas inom 15 dagar efter att Kommunen undertecknat överenskommelsen. - Köpeskillingen justeras med KPI från och med att Markanvisningsavtalet undertecknats av Exploatören. Köpeskillingen ska dock inte justeras så att den blir lägre än överenskommet pris i Markanvisningsavtalet. Fastighetsbildning Kommunen ombesörjer ansökan om fastighetsbildning till lantmäteriet så att Exploatörens exploateringsfastighet kan bildas. Avstyckning och bildande av exploateringsfastigheten skall ske då planen vunnit laga kraft. Kommunen fakturerar Exploatören fastighetsbildningskostnaderna. Exploatören ansöker och bekostar övriga fastighetsbildningsåtgärder som krävs för att genomföra detaljplanen. Fastighetsreglering Parterna har kommit överens om att genomföra marköverlåtelsen genom avstyckning och fastighetsreglering. Merkostnaden för förrättningen genom detta förfarande tas av Exploatören. Villkoren för överenskommelse om fastighetsregleringen ska biläggas Marköverlåtelseavtalet. Ledningsrätt o servitut

219 Eventuella ledningar m.m. över kvartersmark säkerställs med ledningsrätt. Servitut etableras i den omfattning som krävs för att genomföra marköverlåtelserna och exploateringen. Gemensamhetsanläggningar Trafiken från planområdet leds ut på befintlig väg, Diserödsvägen. För allmän plats såsom väg, gc-väg och naturområden är avsikten att teckna en överenskommelse med Diseröds vägförening om att ompröva för inträde i Diseröd GA:1. I angränsning till planområdet ligger det kommunala äldreboendet Ekhaga. Denna verksamhet har i dagsläget sin utfart genom planområdet. Vid kommande anläggningsförrättning ska även denna ingå i Diseröd GA:1 om inte utfartsväg kan ordnas på annat sätt. Kommunen ansöker om förrättningen om omprövning. Kostnaden fördelas mellan Kommunen och Exploatörerna. Tillträdesdag Tillträde till exploateringsfastigheten sker så snart köpeskilling är erlagd. För varje tillkommande etapp sker tillträde efter respektive etapps betalning. Lagfart och stämpelskatt Kostnader för stämpelskatt och expeditionsavgifter betalas i sin helhet av Exploatören. Kommunens garantier Kommunen garanterar att: - Kommunen på dagen för detta markanvisningsavtal tecknande är civilrättslig och lagfaren ägare till Exploateringsområdet och att exploateringsfastigheten på Tillträdesdagen inte besväras av anteckningar, inteckningar, inskrivningar, servitut, arrende eller annan nyttjanderätt och gemensamhetsanläggningar. - utbyggnaden av anläggningar på allmän platsmark inom och utanför Exploateringsområdet genomförs och bekostas av Kommunen på ett sådant sätt att Exploatörens byggnation på exploateringsfastigheten inte i onödan förhindras eller försvåras. - eventuella saneringsåtgärder till följd av markföroreningar på exploateringsfastigheten genomförs och bekostas av Kommunen Hävningsrätt Om Exploatören inte söker bygglov inom 23 månader från det datum då Marköverlåtelseavtalet har blivit giltigt ska följande gälla: -I första hand ska parterna undersöka möjligheterna att förlänga Marköverlåtelseavtalet i en ny period om 23 månader på oförändrade villkor, inklusive rätten att häva enligt denna punkt.

220 - Om parterna inte kommer överens om förlängning skall Kommunen ha rätt att häva överlåtelsen av exploateringsfastigheten. Hävning av överlåtelsen skall ske skriftligen inom 23 månader från det datum då marköverlåtelseavtalet har blivit giltigt enligt Marköverlåtelseavtalets villkor. Om Kommunen nyttjar sin rätt att häva köpet är 10 % av den preliminära köpeskillingen förfallen och skall inte återbetalas till Exploatören. Resterande del av dellikviderna ska omgående återbetalas till Exploatören. Ingen av parterna har rätt till skadestånd med anledning av en sådan hävning. Parterna är dock överens om att hävningsrätten förutsätter att det är meningsfullt att söka bygglov, dvs att det finns förutsättningar att inom fem månader påbörja byggnationen. Dessa förutsättningar kan vara att Kommunen har byggstartat allmänna anläggningar som gator. I de fall dessa förutsättningar saknas skall parterna alltid komma överens om att förlänga detta marköverlåtelsesavtal en ny period om 23 månader på oförändrade villkor, inklusive rätten att häva enligt denna punkt. Vite Kommunen äger rätt att kräva vite uppgående till kronor per påbörjat kvartal varmed byggstarten senareläggs om Exploatören inte påbörjar byggnationen inom 12 månader från det datum bygglov beviljats för respektive kvarter. Vite skall dock inte utkrävas i det fall villkoren och förutsättningarna på marknaden för bostäder med äganderätt väsentligt förändrats efter det att bygglov beviljats. Med byggstart menas en fysisk igångsättning av arbetena på arbetsplatsen med målet att bottenplattan för berörda kvarter skall vara gjuten och klar inom rimlig tid vid normal arbetsgång. Dock med vederbörlig hänsyn tagen till väderlek och eventuella hinder på grund av myndighetsbeslut, till exempel krav på arkeologisk utgrävning eller sanering av föroreningar. J. MARKANVISNINGSAVTALETS GILTIGHET Detta markanvisningsavtal gäller till eller till den tidigare tidpunkt då Marköverlåtelseavtalet träffats mellan parterna eller till det blir klarlagt att Marköverlåtelseavtalet inte kan träffas mellan parterna, såvida inte parterna överenskommer om ny giltighetstid. K. VILLKOR Detta markanvisningsavtal skall godkännas senast av kommunstyrelsen genom beslut som därefter vinner laga kraft. Innan markanvisningsavtalet tas upp för detta godkännande skall det vara undertecknat och godkänt av Exploatören genom styrelsebeslut. Exploatören skall på egen risk och på egen bekostnad, tillsätta erforderliga resurser och delta i arbetet med detaljplanen enligt C och D från och med att detta markanvisningssavtal är undertecknat av Exploatören. L. ÖVERLÅTELSE Exploatören får inte överlåta detta markanvisningsavtal på annan fysisk eller juridisk peson utan Kommunens skriftliga medgivande. M. TVIST Tvist med anledning av detta samverkansavtals tolkning skall om inte annat överenskommes mellan parterna hänskjutas till allmän domstol.

221 N. ÅTERGÅNG Om Marköverlåtelseavtalet mellan parterna inte träffas före skall samarbetet brytas utan krav på ersättning från någondera av parterna för nedlagda kostnader, utfört arbete eller svikna förhoppningar. Handlingar som har upprättats i samband med arbetet enligt ovan är Kommunens egendom om de berör allmän platsmark och Exploatörens egendom om de berör den egna kvartersmarken Detta markanvisningsavtal har upprättats i två likalydande exemplar, varav parterna tagit var sitt. Kungälv För KUNGÄLVS KOMMUN För CONARA Miguel Kommunstyrelsens ordf. Magnus Gyllestad Kommunchef Bevittnas:

222

223 Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Kristina Johansson Marköverlåtelseavtal för genomförande av Detaljplanen för del av Diseröd 1:1 - Centrumtomten Dnr KS2012/ Sammanfattning Förvaltningen fick i januari 2015 i uppdrag av Kommunstyrelsen att genomföra en markanvisningstävling för detaljplaneområdet Diseröd centrum, del av Diseröd 1:1. Detaljplanen för Diseröd centrum har antagits i kommunfullmäktige den 7 april 2016 och lagakraft-vunnen den 29 april Förslag till marköverlåtelseavtal har upprättats med Stiftelsen Kungälvsbostäder vilka planerar att bygga ca 40 st bostäder. Avtalet reglerar köpeskilling, marköverlåtelse, fastighetsrättsliga frågor, fördelning av detaljplanekostnader, utförande med mera. Upplåtelseformen för de bostäder som föreslås inom planområdet föreslås bli hyresrätter. Kostnaderna för att genomföra detaljplanen för Diseröd centrum kommer därför inte att täckas av projektets intäkter från exploatering. Investeringarna finns upptagna i investeringsplan. Förvaltningen föreslår att marköverlåtelseavtalet godkänns, att samhällsbyggnadsutskottets ordförande och kommunchefen får i uppdrag att underteckna avtalet, samt att samhällsbyggnadsutskottets ordförande tillsammans med samhällsutvecklingschefen får delegation att sälja återstående avtalat markområde genom kommande överenskommelse om fastighetsreglering, i enlighet med godkänt marköverlåtelseavtal rörande del av Diseröd 1:1. Bakgrund Förvaltningen fick i januari 2015 i uppdrag av Kommunstyrelsen att genomföra en markanvisningstävling för detaljplaneområdet Diseröd centrum, del av Diseröd 1:1. Detaljplanen för Diseröd centrum har antagits i kommunfullmäktige den 7 april 2016 och lagakraft-vunnen den 29 april Verksamhetens bedömning Detaljplanen för Diseröd centrum möjliggör centrala Diseröd med en ny förskola, idrottshall/allaktivitetshus, nya bostäder, en ny busshållplats samt ge möjlighet att etablera service. Avsikten är att skapa ett attraktivt och levande centrumområde i Diseröd. Förslag till marköverlåtelseavtal har upprättats med Stiftelsen Kungälvsbostäder. Avtalet reglerar köpeskilling, marköverlåtelse, fastighetsrättsliga frågor, fördelning av detaljplanekostnader, utförande med mera. Sammantaget kan det byggas uppemot ca 50 st lägenheter inom detaljplaneområdet. Av dessa planerar Stiftelsen Kungälvsbostäder att bygga ca 40 st lägenheter med upplåtelseform hyresrätt. SAMHÄLLSUTVECKLINGSENHETEN ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

224 2(3) Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Attraktivt boende Diseröd är en av kommunens serviceorter som är i behov av fler bostäder. I och med detaljplaneläggning av Diseröd centrum tillskapas ett attraktivt boende genom komplettering av hyreslägenheter i Diseröd. Bedömning i relation till barnperspektivet I området kommer barnfamiljer att bo. Inom området kommer förskola att byggas med byggstart hösten 2016 och ett allaktivitetshus innehållande idrottshall. I detaljplanen för Diseröd centrum har hänsyn tagits till barnperspektivet. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Bostäderna kommer att bebos av kvinnor, män, flickor och pojkar. Detaljplanen främjar ett levande centrum med tillgång till bättre kollektivtrafik, närbutik och mindre verksamhetslokaler samt ger Diseröd fler boendealternativ i form av lägenheter i Diseröds centrum. I detaljplanen för Diseröd centrum, beskrivs jämställdhetsperspektivet. Teknisk bedömning/genomförandeplan Kommunen ska ansöka hos lantmäteriet om avstyckning av den exploateringsfastigheten som ska överlåtas till exploatören för överenskommen köpeskilling i enlighet med marköverlåtelseavtalet. Resterande del av det avtalade området överlåts i ytterligare en etapp genom fastighetsreglering. Villkoren för fastighetsreglering finns i bilagd mall till marköverlåtelseavtalet. Upphandling av entreprenaden ska ske när projekteringshandlingar för byggnation av infrastrukturen i området är klart, dessa handlingar ska vara klara sensommaren Bostadsbyggnationen förväntas påbörjas i början av Juridisk bedömning Markanvisningsprocessen överensstämmer med kommunfullmäktiges principer som följer kommunallagen och EUs statsstödsregler. Förvaltningen håller på att ta fram förslag till riktlinjer för markanvisningar i enlighet med lag (2014:899) om riktlinjer för kommunala markanvisningar. Riktlinjerna ska innehålla kommunens utgångspunkter och mål för överlåtelser eller upplåtelser av markområden för bebyggande, handläggningsrutiner och grundläggande villkor för markanvisningar samt principer för markprissättning. Ekonomisk bedömning I Diseröd centrum planeras för flera kommunala anläggningar/verksamheter. Upplåtelseformen för de bostäder som föreslås inom planområdet föreslås bli hyresrätter. Kostnaderna för att genomföra detaljplanen för Diseröd centrum kommer därför inte att täckas av projektets intäkter från exploatering. Investeringarna finns eller kommer att finnas upptagna i investeringsplan.

225 3(3) Detaljplanen för Diseröd centrum har kommunalt huvudmannaskap och kommunen framtida kostnader för drift och underhåll av allmän plats, dvs gator, bussgata, gång cykel och mopedbanor, park och torg och pendelparkering kommer att uppgå till ca kr/år. Förslag till kommunstyrelsen 1. Upprättat marköverlåtelseavtal mellan Kungälvs kommun och Stiftelsen Kungälvsbostäder godkänns. 2. Samhällsbyggnadsutskottets ordförande och kommunchefen får i uppdrag att underteckna avtalet. 3. Samhällsbyggnadsutskottets ordförande och samhällsutvecklingschefen vid Kommunledningssektorn får delegation att sälja återstående avtalat markområde genom kommande överenskommelse om fastighetsreglering, i enlighet med godkänt marköverlåtelseavtal rörande del av Diseröd 1:1. Patrik Skog Chef Kommunledningssektorn Henrik Haglund Chef Samhällsutveckling Expedieras till: Karin Svensson, Planering, Henrik Haglund, Kristina Johansson SUE KLS För kännedom till:

226 Diarienr KS2016 UTKAST Mellan Stiftelsen Kungälvsbostäder (org nr ), Uddevallavägen1, Kungälv, nedan kallad Exploatören, och Kungälvs kommun(org nr ), Kungälv, nedan kallad Kommunen, gemensamt kallat Parterna, träffas härmed följande MARKÖVERLÅTELSEAVTAL nedan kallad Avtalet avseende marköverlåtelse och exploatering inom detaljplan för Detaljplan för Diseröd centrum, inom del av Diseröd 1:1 m fl, Kungälvs kommun, Västra Götalands län. Till avtalet hör bilagda handlingar: Bil 1: Bil 2: Bil 3: Plankarta och illustrationskarta, antagandehandling Karta för marköverlåtelse Mall för överenskommelse om fastighetsreglering Utöver bilagda handlingar ligger följande handlingar till grund för marköverlåtelseavtalet; - Energiplan, , - Basutformning - av nya bostäder i Kungälvs kommun, , - Avfallsföreskrifter Kommunal författningssamling, Inbjudan till - A. BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 1. Bakgrund och syfte Detaljplan för Diseröd centrum, inom del Diseröd 1:1 mfl är antagen i kommunfullmäktige den 7 april 2016 och lagakraft-vunnen den 29 april Detta Avtal syftar till att reglera marköverlåtelse samt villkoren för genomförandet av den planerade byggnationen för Exploatören. Detta Avtal skall godkännas av samhällsbyggnadsutskottet och blir giltigt genom parternas undertecknande, samt att Avtalet godkänns enligt punkt H 5. B. DETALJPLAN 1. Beskrivning Syftet med detaljplanen är att komplettera centrala Diseröd med en ny förskola, idrottshall/allaktivitetshus, bostäder, en ny busshållplats samt ge möjlighet att etablera service. Avsikten är att skapa ett attraktivt och levande centrumområde i Diseröd. Ny 1

227 Diarienr KS2016 bebyggelse ska vara småskalig, mellan två och fyra våningar hög, och uppföras i huvudsak med träfasader och med sadeltak. För att annonsera Diseröd placeras allaktivitetshuset/ centrumbyggnaden nära Prästvägen och entrén till Diseröd. Förskolan placeras längs med lokalgatan i mitten av detaljplaneområdet. Bostäder, i form av mindre flerfamiljshus föreslås i huvudsak uppföras i den norra delen av planområdet. Se bifogat detaljplaneförslag, bilaga Plankostnad Exploatören skall betala detaljplanekostnader på kr. Detaljplanekostnaderna skall betalas till kommunen senast en månad efter att detta Avtal är godkänt och undertecknat. Kommunen skickar faktura. Räkna på BTA och skicka till Zumra 3. Planavgift När Exploatören har erlagt detaljplanekostnader enligt detta Avtal behöver Exploatören, eller köpare av Exploatörens fastighet, inte betala planavgift i samband med bygglov inom denna detaljplan. C. MARKÖVERLÅTELSE 1. Marköverlåtelse Kommunen överlåter ett område som är markerat med blått på bilaga 2, till Exploatören. Köpeskillingen utgör totalt: kr enmijon/trehundrasjuttiofemtusen/ kronor. I det fall Exploatören bygger mer än 2500 kvadratmeter BTA (fristående förrådsbyggnader ingår inte) ska köpeskillingen regleras med 550 kr/kvadratmeter BTA. Överlåtelsen ska ske etappvis där varje etapp utgör ca hälften av det totala markområdet. I en första etapp överlåter kommunen en exploateringsfastighet, för ca kronor, rödmarkerad på bilaga 2. Köpeskillingen, för den första etappen, skall erläggas inom fyra veckor efter det att fastigheten bildats i enlighet med lagakraftvunnen detaljplan, samt samhällsbyggnadsutskottets godkännande av Avtalet har vunnit lagakraft. Resterande del av området, etapp två, överlåts genom fastighetsreglering. Den andra etappens byggnation ska starta direkt efter att den första etappens bostäder är uthyrda. Villkor för överenskommelse om fastighetsreglering se bilaga 3. Köpeskillingen justeras med KPI från och med att Markanvisningsavtalet undertecknats av Exploatören. Köpeskillingen ska dock inte justeras så att den blir lägre än överenskommet pris i Markanvisningsavtalet. Om Exploatören inte betalt köpeskillingen i rätt tid äger Kommunen rätt att häva köpet eller kräva fullgörande av köpet. Skall betalningen fullgöras är Exploatören skyldig att betala dröjsmålsränta enligt lag. 2

228 Diarienr KS2016 I det fall Exploatören inte har förvärvat hela området senast , under förutsättning att det finns ekonomiska förutsättningar för uthyrning av bostäder, äger Kommunen rätt att anvisa kvarvarande byggrätter till annan exploatör. 3. Köpebrev När Exploatören betalat köpeskillingen för exploateringsfastigheten skall Kommunen överlämna kvitterat köpebrev till Exploatören som bekräftelse på fullgjord betalning. 4. Tillträde Tillträde till exploateringsfastigheten sker så snart köpeskillingen är erlagd. För varje tillkommande etapp sker tillträde efter respektive etapps betalning enligt bifogad mall om överenskommelse om fastighetsreglering. Exploatören har dock rätt att innan tillträde av fastigheten, efter samråd med Kommunen, utföra erforderliga undersökningar av markförhållandena. Om exploateringen inte fullföljes förbinder sig Exploatören att återställa marken i ursprungligt skick, om Kommunen så fordrar. 5. Penninginteckningar Kommunen garanterar att fastigheten på tillträdesdagen inte besväras av några penninginteckningar. 6. Servitut och nyttjanderätter Kommunen garanterar att fastigheten, på tillträdesdagen, inte belastas av några andra servitut eller nyttjanderätter än vad som framgår av detta Marköverlåtelseavtal. 7. Lagfartskostnader Med köpet förenade lagfarts- och stämpelkostnader betalas av Exploatören. 8. Grundförhållanden Kommunen ikläder sig inte något ansvar för fastighetens grundförhållanden. Exploatören erinras om att noga undersöka grundförhållandena innan byggnationen påbörjas. Exploatören påtar sig allt ansvar för de skador som en grundvattensänkning inom fastigheten kan åstadkomma på omkringliggande fastigheter, orsakat av de arbeten som Exploatören utför. 9. Markföroreningar Inga kända markföroreningar finns inom exploateringsområdet. Exploatören har undersökningsplikt. I det fall miljöföroreningar påträffas svarar Kommunen för skälig sanering och åtgärd av dessa. Kommunen kan fritt välja metod för eventuell sanering. D. FASTIGHETSBILDNING 1. Marköverlåtelse Marköverlåtelsen enligt punkterna C ovan skall ske genom avstyckning och fastighetsreglering. 3

229 Diarienr KS Ledningsrätt (jag har inte fått svar ännu vart dessa ledningar hamnar) Kommunen erhåller ledningsrätt för avloppsledning i enlighet med kartbilaga A. Ingen ersättning ska erläggas för ledningsrättsområdet. 3. Avstyckning och Fastighetsreglering Lägg till om avstyckning.exploatören ansöker om och bekostar fastighetsreglering för överlåtelse av resterande del av avtalat område. Särskild överenskommelse om fastighetsreglering mellan Kommunen och Exploatören tecknas för detta. Se bilaga 3. E. ALLMÄNNA OCH GEMENSAMMA ANLÄGGNINGAR 1. Allmänna vägar Kommunen är huvudman för allmän plats inom planområdet. Kommunen ansvarar för utbyggnad av alla allmänna vägar inom detaljplanen. 2. Va-anläggningar Kommunen ansvarar för utbyggnad och skall vara huvudman för VA-anläggningar belägna inom allmän platsmark. 3. Byggmöten Kommunen skall såsom genomförandeansvarig för ovan nämnda åtgärder i E1 och E2, kalla Exploatören till de byggmöten som kommer att hållas under byggtiden. Protokoll skall föras genom Kommunens försorg vid dessa byggmöten. 4. Gatukostnadsersättning När exploatören till alla delar fullgjort sina förpliktelser enligt detta avtal, är blivande fastighet på exploatörens mark inom avtalsområdet befriad från att betala ersättning för gatukostnad i enlighet med nu aktuell detaljplan. Friskrivningen gäller dock inte ersättning för arbeten på gata och allmän plats som i framtiden kan komma att belasta fastigheterna. F. HUSBYGGNATION OCH ANLÄGGNINGAR INOM KVARTERSMARK 1. Husbyggnation Exploatören ansvarar för alla åtgärder inom sin kvartersmark. Exploatören skall följa de gestaltningsprinciper som beskrivs i detaljplanens planbeskrivning. 2. Miljö- samt tillgänglighetsanpassning av byggnation Kommunen ser positivt på att bostadsbyggnationen sker med en resurs- och energieffektiv grundsyn för att uppnå en miljöanpassad nybyggnation där kommunens Energiplan kan vara vägledande. God tillgänglighet i nybyggnation eftersträvas av Kungälvs kommun där BYGG IKAPP (AB Svensk Byggtjänst) och kommunens basutformningsprogram kan utgöra ett förtydligande komplement. 4

230 Diarienr KS Parkering Parkering skall ordnas inom den egna fastigheten. 4. Tidplan Kommunen avser att färdigställa teknisk infrastruktur inom planområdet under Byggmöten Exploatören skall såsom genomförandeansvarig för anläggningsarbetena i anslutning till allmän platsmark och områden för tekniska anläggningar kalla kommunen till de byggmöten som kommer att hållas under byggtiden. Protokoll skall föras genom Exploatörens försorg vid dessa byggmöten. 6. Besiktning av befintliga hus Exploatören ansvarar för besiktning av befintliga byggnader i området innan arbete påbörjas. 7. Syn och skador Exploatören eller av denna anlitade entreprenör skall svara för att erforderlig syn och besiktning av anläggningar och byggnader genomförs enligt gängse metoder. De skador som uppkommer under byggnadstiden och som vållats av Exploatören eller av denne anlitad entreprenör skall återställas genom Exploatörens försorg och på dess bekostnad. 8. Tillgänglighet under byggtiden Exploatören skall tillse att det i samband med anläggnings- och byggnadsarbetena enligt detta Marköverlåtelseavtal finns erforderlig framkomlighet för gång-, cykel- och biltrafik inom området. 9. Försäkringar Med anledning av ovan nämnda arbeten skall Exploatören teckna de försäkringar som erfordras för att ge omkringliggande fastigheter betryggande skydd mot eventuella skador. Bevis om tecknade försäkringar skall inlämnas till kommunen innan markarbetena påbörjas och vara tillgängliga för berörda fastighetsägare. G. TEKNISK FÖRSÖRJNING 1. VA-anslutning Exploateringsområdet skall anslutas till kommunalt vatten och avlopp. Kommunen svarar för att förbindelsepunkt för vatten, spill- och dagvatten upprättas i fastighetens omedelbara närhet. Anslutningsavgift betalas av exploatören när förbindelsepunkt är upprättad. Kommunen bekostar och ansvarar för ledningar fram till förbindelsepunkten i fastighetens gräns. Exploatören bekostar och ansvarar för ledningar inom exploateringsområdet. 2. Dagvatten 5

231 Diarienr KS2016 Dagvatten skall fördröjas/infiltreras inom kvartersmarken innan avledning till kommunal dagvattenledning. Fördröjningsmagasinet byggs ut och bekostas av Exploatören. Exploatören står för framtida drift av fördröjningsmagasinet. Anvisningar om hur dagvattnet ska omhändertas finns i utförd dagvattenutredning. Information kan hämtas ifrån VA-verket. 3. Avfallshantering För avfallshantering gäller Avfallsföreskrifter Kommunal författningssamling, antagen ( 241/2015) av kommunfullmäktige. 4. Fibernät (återkommer om fibernät) Bostäderna ska kunna anslutas till kommande fibernät som anläggs ihop med övrig teknisk infrastruktur. 5. El Exploateringsområdet skall anslutas till befintligt elnät som ägs av Kungälvs energi AB. Anslutningsavgifter betalas av Exploatören i enlighet med vid anslutningstillfället gällande taxa H. ÖVRIGT 1. Skador Exploatören skall iaktta aktsamhet så att skador undviks på befintliga gator och närliggande anläggningar, t ex häckar och träd. Skador som uppkommer på befintliga anläggningar utanför Exploatörens tomtmark skall återställas av Exploatören till den del skadan uppkommit till följd av Exploatören eller dennes entreprenörs verksamhet. Det åligger Exploatören att undvika lerspill o.d som uppkommer vid transporter till och från området i samband med byggnationen. Det åligger Exploatören att i förekommande fall kalla berörda till syn av befintliga anläggningar före och efter genomförd byggnation. De skador som uppkommer under byggnadstiden och som vållats av Exploatören eller av denne anlitad entreprenör skall återställas genom Exploatörens försorg och på dess bekostnad. 2. Upplag o.d Upplag eller uppställning av bodar m m får inte ske utanför Exploatörens kvartersmark utan skriftligt medgivande från kommunen eller annan markägare. 3. Överlåtelseförbud Detta Avtal får inte helt eller delvis överlåtas på annan utan godkännande av kommunstyrelsen i Kungälvs kommun. Om Exploatören säljer sin fastighet skall ett förbehåll göras i köpekontraktet att detta Marköverlåtelseavtal skall gälla även mot köparen. Köparen skall förbinda sig att göra motsvarande förbehåll vid en försäljning av fastigheten innan detaljplanens genomförandetid upphör. 4. Tvist Tvist med anledning av detta Marköverlåtelseavtal skall avgöras i allmän domstol. 5. Marköverlåtelseavtalets giltighet Detta avtal är till alla delar förfallet om: 6

232 Diarienr KS2016 a) detta Avtal inte godkänns av samhällsbyggnadsutskottet i Kungälv kommun genom beslut senast Återgång Om Avtalet inte skulle bli giltigt enligt ovan skall överläggningar upptas mellan parterna beträffande projektets fortsatta handläggning. 7. Hävning Om Exploatören inte söker bygglov inom 23 månader från det datum då Marköverlåtelseavtalet har blivit giltigt ska följande gälla: -I första hand ska parterna undersöka möjligheterna att förlänga Marköverlåtelseavtalet i en ny period om 23 månader på oförändrade villkor, inklusive rätten att häva enligt denna punkt. - Om parterna inte kommer överens om förlängning skall Kommunen ha rätt att häva överlåtelsen av exploateringsfastigheten. Hävning av överlåtelsen skall ske skriftligen inom 23 månader från det datum då detta Marköverlåtelseavtal har blivit giltigt enligt Marköverlåtelseavtalets villkor. Om Kommunen nyttjar sin rätt att häva köpet är 10 % av den preliminära köpeskillingen förfallen och skall inte återbetalas till Exploatören. Resterande del av dellikviderna ska omgående återbetalas till Exploatören. Ingen av parterna har rätt till skadestånd med anledning av en sådan hävning. Parterna är dock överens om att hävningsrätten förutsätter att det är meningsfullt att söka bygglov, d v s att det finns förutsättningar att inom fem månader påbörja byggnationen. Dessa förutsättningar kan vara att Kommunen har byggstartat allmänna anläggningar som gator. I de fall dessa förutsättningar saknas skall parterna alltid komma överens om att förlänga detta Marköverlåtelseavtal en ny period om 23 månader på oförändrade villkor, inklusive rätten att häva enligt denna punkt. 8. Vite Kommunen äger rätt att kräva vite uppgående till kronor per påbörjat kvartal varmed byggstarten senareläggs om Exploatören inte påbörjar byggnationen inom 12 månader från det datum då bygglov beviljats för respektive kvarter. Vite skall dock inte utkrävas i det fall villkoren och förutsättningarna på marknaden för bostäder med hyresrätt väsentligt förändrats efter det att bygglov beviljats. Med byggstart menas en fysisk igångsättning av arbetena på arbetsplatsen med målet att bottenplattan för berörda kvarter skall vara gjuten och klar inom rimlig tid vid normal arbetsgång. Dock med vederbörlig hänsyn tagen till väderlek och eventuella hinder på grund av myndighetsbeslut, till exempel krav på arkeologisk utgrävning eller sanering av föroreningar. 7

233 Diarienr KS Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar, varav parterna tagit var sitt. Kungälv Kungälv För KUNGÄLVS KOMMUN För STIFTELSEN KUNGÄLVSBOSTÄDER Kommunstyrelsens ordf. Bettina Öster Tunberg VD Magnus Gyllestad Kommunchef Ulla Johansson Styrelseordförande Bevittnas: Bevittnas: 8

234 Tjänsteskrivelse 1(7) Handläggarens namn Johan Emanuelsson Alternativ utbyggnadsmodell för VA Dnr KS2013/ Sammanfattning Arbetet beträffande en alternativ utbyggnadsmodell för VA (vidare kallad alternativ utbyggnadsmodell) har bestått i att ta fram anvisningar med syftet att klargöra hur och på vilka grunder det kan möjliggöras att exploatörer ansvarar för projektering och utbyggnad av VAanläggningar i Kungälvs kommun, där kommunen efter godkänd slutbesiktning tar över huvudmannaskapet för anläggningen för vidare inrättande av verksamhetsområde för vattentjänster, se Figur 1. Exploatör bygger VAanläggning Kommunen tar över VA-anläggning Verksamhetsområde för vattentjänster inrättas Figur 1. Förenklad schematisk beskrivning av alternativ utbyggnadsmodell Anvisningarna för modellen beskriver översiktligt vad en ansökan för tillämpning av modellen behöver innehålla samt hur kommunen behandlar inkommen ansökan. Utöver anvisningar har även ett exempelavtal som ska utgöra grund för avtalstecknande mellan exploatör och Kungälvs kommun tagits fram. Avtalets syfte är att säkerställa att exploatörens utbyggnad av VA-anläggning håller samma kapacitet och kvalitet som VA-utbyggnad i kommunal regi. Avtalets innehåll ska anpassas för att passa varje specifikt område och avtalspunkter kan därför justeras, läggas till eller tas bort. Det ska för varje inkommen ansökan göras en samlad bedömning av enheterna VA-teknik, Miljöenheten och Planeringsenheten beträffande huruvida det är lämpligt att tillämpa alternativ utbyggnadsmodell. Alternativ utbyggnadsmodell kräver sannolikt ytterligare resurser för VA-verksamheten och miljöenheten. VA-enheten bedömer att det kommer att behövas ytterligare personella och ekonomiska resurser för tillämpande av modellen. Miljöenheten ser också ett behov av avgifter och skattemedel för att uppnå kostnadstäckning för det ökade behovet av tillsyn och rådgivning som modellen förväntas innebära. Även planeringsenheten kommer att behöva avsätta vissa resurser för att bedöma ansökningar för tillämpning för modellen. Den juridiska bedömningen för alternativ utbyggnadsmodell är svår främst i förhållande till Lagen om offentlig upphandling. Slutsatsen från bedömningen är dock att det potentiellt sett skulle vara möjligt för kommunen att erbjuda exploatörer tillfälle att ansvara för VA-utbyggnad enligt modellen. Detta under förutsättning att tjänster för projektering och entreprenadarbeten konkurrensutsätts, samt att tillämpliga avgifter i VA-taxan tas ut för de aktuella VA-TEKNIK ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

235 2(7) utbyggnadsområdena. Vinsterna som kan göras genom tillämpning av alternativ utbyggnadsmodell torde i första hand vara ett tidigareläggande av kommunal VA-anslutning för områden som kan tillämpa modellen. Några direkta ekonomiska vinster bedöms inte finnas varken för kommun eller exploatör. Bakgrund Den 15 december 2015 gav kommunstyrelsen kommunchefen i uppdrag att påbörja arbetet med att utreda förutsättningarna för en alternativ utbyggnadsmodell för VA (Alternativ modell för kommunal VA-utbyggnad inom lokala fastighetsområden - tillägg till Dnr KS2013/1902). Detta efter att politiken upplevt ett starkt intresse från medborgare i kommunen att själva bidra till utbyggnaden av VA för deras bostadsområden. Utifrån detta uppdrag har förvaltningen jobbat för att ta fram en modell som ska möjliggöra för exploatörer att bygga ut VA-anläggningar som sedan ska kunna övertas av kommunen för vidare bildande av verksamhetsområde för vattentjänster. Verksamhetens bedömning Den vinst som alternativ utbyggnadsmodell kan medföra är en snabbare utbyggnad av VA-till de områden där modellen är tillämplig. Ansökan beträffande tillämpning av modellen görs av exploatör som exempelvis kan vara företag, ekonomisk förening eller samfällighetsförening. I ansökan beskrivs vilka fastigheter som omfattas av ansökan. Därefter bedömer VAteknikenheten, miljöenheten och planeringsenheten tillsammans behovet av VA-utbyggnad samt om utbyggnaden är lämplig utifrån rådande utbyggnadsplanering. Detta fordrar dock att ekonomiska och personella resurser tillsätts. Modellen förväntas bidra till ökad belastning för VA-verksamheten, men det är svårt att veta i vilken utsträckning. Tillämpning av modellen innebär att utförande av VA-entreprenader för områden med beviljade ansökningar tidigareläggs. Därför behöver enheten ha erforderliga resurser tillgängliga för att administrera avtal och följa upp arbetet genom deltagande under projektering och entreprenadskede. Den insats som fordras för detta är svåruppskattad eftersom det på förhand är svårt att bedöma hur många ansökningar som inkommer. VAverksamhetens arbetsmoment i tillämpningen av modellen består i: Administration av ansökan Utredningsarbeten för bedömning av ansökan Upprättande av avtal mellan kommun och exploatör Deltagande under projekterings- och entreprenadskede Uppföljning av dokumentation Upprättande av avtal beträffande övertagande av VA-anläggning Deltagande och uppföljning av slutbesiktning för entreprenad Administration av relationsritningar (Webmap) Bevakning av garantitid och genomförande av garantibesiktning Administration av avgifter Upprättande av underlag för beslut om verksamhetsområde Uppföljning och revidering av alternativ utbyggnadsmodell för VA

236 3(7) Inom VA-verksamheten finns idag inte kapacitet för att administrera ansökningar och tillämpa alternativ utbyggnadsmodell samtidigt som VA-utbyggnad och övrig VA-verksamhet ska fortskrida planenligt. Därför är bedömningen att det till att börja med behöver tillsättas en heltidstjänst inom VA-verksamheten för att arbeta med administration och tillämpning av modellen. I annat fall blir konsekvensen sannolikt att utbyggnad enligt gällande VA-utbyggnadsplan försenas. Även andra delar av VA-verksamheten riskerar att påverkas av eventuell resursbrist. Miljöenheten har gjort en bedömning av vad alternativ utbyggnadsmodell innebär för tillsynen av avlopp inom Kungälvs kommun. Bedömningen har utgått från de erfarenheter som finns inom kommunen från arbetet med tillsyn i VA i kustzon-projektet samt uppgifter från Karlskrona kommun. Alternativ utbyggnadsmodell innebär en ökad insats med information och rådgivning från miljöenheten till fastighetsägare i de områden som berörs av potentiell VA-utbyggnad. Erfarenheterna från VA i kustzon visar att många av fastighetsägarna har ett behov av att själva ta kontakt med tillsynsmyndigheten innan de fattar beslut om de ska vara med i en förening eller inte. Tidsuppskattningen för detta arbete är 30 minuter per ärende och fastighet. 100 fastigheter innebär ca 50 timmars arbete. Denna tid kommer inte att kunna finansieras med tillsynsavgifter utan vara skattefinansierad. För att kunna avgränsa området som ska ingå det kommande verksamhetsområdet kommer miljöenheten behöva lämna information om befintliga avloppsanläggningar och göra en bedömning av deras status till VA-teknik. Tidsuppskattningen för denna skrivbordsinventering är för 100 fastigheter ca 50 timmars arbete. Denna tid kommer inte att kunna finansieras med tillsynsavgifter utan vara skattefinansierad. Den erfarenhet miljöenheten kan dra från arbetet med utbyggnaden av vatten och avlopp till kustzonen är att ca 25 % av de boende i ett område inte frivilligt går med i en förening för att ansluta till kommunalt VA. Bildas ett kommunalt verksamhetsområde från början så kan det vara 1-2 % som motsätter sig denna anslutning (detta är inte fallet med alternativ utbyggnadsmodell). Karlskrona kommun har tidigare arbetat med aktiv tillsyn från miljökontoret i samband med frivilliga anslutningar men har valt att gå ifrån detta arbetssätt. Framförallt på grund av att tillsynen blir händelsestyrd av exploatörer och de resurser som finns på miljökontoret läggs inte på de områden som borde prioriteras. Karlskrona kommun bedriver idag ingen aktiv tillsyn i de områden som ansluter sig till kommunalt VA via en alternativ utbyggnad. De följer den planerade tillsynen och prioriterar de områden som har störst behov t.ex. inom vattenskyddsområden. De fastigheter som inte frivilligt ansluter sig till kommunalt VA följs upp enligt turordning i tillsynsplaneringen. Miljöenheten anser det inte lämpligt att bedriva ytterligare aktiv tillsyn utöver information och arkivinventering i dessa områden då tillsynen kommer att bli händelsestyrd och inte följa tillsynsplanen för avlopp som håller på att tas fram. Det skulle innebära att miljöenhetens resurser och planering styrs av exploatörer och/eller enskilda fastighetsägare. Kommunens prioritering enligt tillsynsplanen som ska ske utifrån miljö- och hälsoskyddsskäl frångås. Även planeringsenheten kommer att behöva avsätta viss tid för att bedöma ansökningar beträffande tillämpning av modellen. Dessa åtaganden förväntas dock inte kräva stora resursuppoffringar för enheten.

237 4(7) Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Alternativ utbyggnadsmodell relaterar till ett antal av de strategiska mål som satts upp av kommunfullmäktige, och i första hand: Attraktivt boende Strategiska förutsättningar (balans mellan ekonomi, kvalitet och behov) Bedömning i relation till barnperspektivet Bedömningen är att tillämpning av alternativ utbyggnadsmodell kommer att påverka barn i lika stor utsträckning som övriga individer i samhället. Konceptet leder inte till någon form av diskriminering av barn. Genom införlivandet av kommunfullmäktiges strategiska mål så kommer barns miljö och boendemiljö att förbättras på samma sätt som vid utbyggnad av VAnätet i kommunal regi. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Effekterna av tillämpning av alternativ utbyggnadsmodell bedöms påverka män och kvinnor i samma utsträckning. Teknisk bedömning/genomförandeplan För att på ett effektivt sätt kommunicera alternativ utbyggnadsmodell så bör en enklare kommunikationsplan tas fram snarast. Följande punkter anses behöva behandlas i planen: Anpassat informationsmaterial för kommuninvånare och exploatörer o Informationen som presenteras i redan framtagna dokument kan användas för att ta fram anpassat informationsmaterial. Detta material tillhandahålls förslagsvis via kommunens hemsida. I detta material behöver en kanal för att ansöka om tillämpning för modellen kommuniceras. Sammanställning över svar på vanligt förekommande frågor (FAQ) o Lista med svar på FAQ behövs för att snabbt och konsekvent ge svar på vanligt förekommande frågor beträffande alternativ utbyggnadsmodell. Listan kan förslagsvis kommuniceras via kommunens hemsida. Kundcenter utbildas i modellen o Utbildningen behövs för att för att effektivt och på bästa sätt kunna svara på inkommande frågor från kommuninvånare och exploatörer. Internutbildning i arbete med modellen o Utbildning behöver hållas med berörda personer på de olika enheterna (VAteknik, miljöenheten och planeringsenheten). Detta för att uppnå effektiv och konsekvent praxis för hantering av inkommande ansökningar. En plan för finansiering och tillsättande av erforderlig personal bör tas fram för att implementering av alternativ utbyggnadsmodell ska kunna genomföras på ett sätt som inte riskerar att påverka resterande delar av enheternas verksamheter negativt. Behovet av ekonomiska och personella resurser för enheterna kommer att behöva ses över kontinuerligt för att tillämpning av modellen ska fungera utan att hamna i konflikt med enheternas övriga uppgifter.

238 5(7) I takt med att krav och rättspraxis beträffande entreprenad- och projekteringsarbeten förändras nationellt och internationellt (EU) bör alternativ utbyggnadsmodell uppdateras och revideras. Mindre redaktionella ändringar införs fortlöpande medan större förändringar tas upp för politisk hantering. Förslagsvis förnyas det politiska beslutet minst en gång per mandatperiod i samband med beslut om VA-utbyggnadsplanen. Det finns idag liten erfarenhet av att jobba med VA-utbyggnad enligt alternativ utbyggnadsmodell. Vid ett eventuellt införlivande av arbetssättet är det därför viktigt att det kontinuerligt dokumenteras hur arbetet fortskrider och vilka för och nackdelar som upplevs. Det är också viktigt att det förs statistik beträffande den tid som enheterna lägger på att jobba med utvärdering av ansökningar och tillämpning av modellen. Förvaltningen ska varje år utvärdera modellen för att det på sikt ska gå att dra slutsatser beträffande dess tillämplighet och effektivitet. Juridisk bedömning Enligt 2 kap. 13 (i tillämpliga delar) LUF avses med offentlig upphandling, de åtgärder som vidtas av en upphandlande myndighet i syfte att tilldela ett kontrakt avseende byggentreprenader. Med ett kontrakt menas (enligt 2 kap. 10 LUF i tillämpliga delar) ett skriftligt avtal med ekonomiska villkor som sluts mellan en upphandlande myndighet och en eller flera leverantörer och avser byggentreprenad m.m. Av förarbetena till LOU (prop. 2006/07:128 s. 290) framgår ifråga om fast egendom som är undantagen från LOU enligt 1 kap. 6 LOU följande - Om en entreprenör efter anvisningar från en upphandlande myndighet, uppför en byggnad på egen mark, som sedan köps av den upphandlande myndigheten, kan det i själva verket röra sig om en upphandling av byggentreprenad. Det framgår av EU-domstolens dom C-399/98 La Scala följande angående vilken part det är som sluter avtal: Det förhållandet att anläggningarbetena utförs av bygglovsinnehavaren i eget namn innan denne överlåter anläggningarna till kommunen, innebär inte heller att kommunen, i samband med genomförandet av ett sådant arbete, inte skall anses agera i egenskap av upphandlande myndighet. SKL anger i ett cirkulär (2003:109) att upphandlingsskyldighet i princip råder vid uppförande av gemensamma anläggningar och att dessa bör upphandlas i konkurrens i enlighet med vad som föreskrivs i direktivet. I exploateringsavtal får byggherren exploatera marken mot att denne bygger vägar, parker och VA-anläggningar. Det föreligger alltså ett kontrakt med ekonomiska villkor mellan den upphandlande myndigheten och markägaren (exploatören) och kommunen erhåller en prestation mot vederlag. Fastighetsköp är undantagna från upphandlingslagarna. En kommun får alltså köpa fastigheter direkt utan att upphandla dessa offentligt. I fastighetsbegreppet ingår även egendom som finns på fastigheten som är av stadigvarande bruk, så kallade fastighetstillbehör. Allmänna gator och VA-anläggningar klassas som fastighetstillbehör i och med att de anlagts för stadigvarande bruk. En kommun ska alltså kunna köpa fastigheter utan ett LOU-förfarande. Dock gäller inte undantaget i LOU för de fall då en byggherre med inflytande av kommunen bygger något på sin mark och som sedan köps eller hyrs av kommunen. Exploatörer bygger allmänna gator och VA-anläggningar med en viss standardnivå, ofta via en kravlista från kommunen. Om kommunen därefter betalar vederlag för de allmänna gatorna och VA-anläggningarna av exploatören, genom att t.ex. efterskänka avgifter, är risken stor att det skulle vara ett brott mot upphandlingsreglerna.

239 6(7) Konkurrensverket har i ett tillsynsärende den 6 november 2014 med dnr 550/2014 beslutat att avskriva ärendet med en anmälan som företogs mot Karlskrona kommun med liknande förhållande som i alternativ utbyggnadsmodell. Konkurrensverket avskrev ärendet med följande motivering: Vid bedömningen av hur allvarligt problemet är har vi bland annat beaktat att utbyggnaden av VA-nätet inför kommunens övertagande inte finansieras med allmänna medel. Av den utredning som gjorts finns heller ingenting som tyder på att avsikten med att låta föreningarna teckna kontrakt med entreprenörerna varit att kringgå upphandlingsreglerna. De upphandlade arbetena har även konkurrensutsatts. Av 6 kap. 40 PBL innebär att ett exploateringsavtal, under vissa förutsättningar, får avse åtagande för en byggherre att vidta åtgärder (eller finansiera åtgärder) för anläggande av gator, vägar och andra allmänna platser och av anläggningar för vattenförsörjning och avlopp samt andra åtgärder. Slutsatser som kan dras är följande: Syftet med avtalet är inte att kommunen ska göra något inköp som finansieras med allmänna medel. Avsikten är att möjliggöra en valfrihet för markägarna samt en möjlighet för dem att driva frågan om kommunalt vatten och avlopp, vilket kan medföra en tidseffektiv byggnation. Konkurrensverket har i sitt beslut beträffande Karlskronas förfarande tagit fasta på att en konkurrensutsättning har gjorts. Därför framgår det i anvisningar för alternativ utbyggnadsmodell att exploatören måste göra en dokumenterad konkurrensutsättning. För den juridiska bedömningen anses avtalets syfte vara av stor vikt. Syftet är inte att göra ett inköp och undvika en offentlig upphandling genom att låta exploatörer själva genomföra VAutbyggnaden. Det kommer inte heller att användas några allmänna medel för VA-utbyggnaden. Den faktiska kostnaden kommer att bli den kostnad som exploatören får betala efter sin upphandling av projektör och entreprenör. Kommunen avser därefter inte att ta ut tomtyteavgift eller ytterligare servis- och förbindelsepunktsavgifter för respektive fastighet. Detta eftersom dessa avgiftsposter motsvaras av värdet för godkänd utbyggd VA-anläggning enligt VA-taxan. Övriga avgifter i VA-taxan debiteras som i normalfall. Kommunen skulle eventuellt i det enskilda fallet kunna sparat medel på VA-utbyggnad i egen regi, förutsatt att kommunens upphandling hade renderat i en lägre kostnad jämfört med den aktuella exploatörens. Detta blir som sagt spekulativt för det enskilda fallet, sett över längre tid torde det dock vara försumbar skillnad i kostnader för projektering och utförande av entreprenadarbete oavsett vilken part som upphandlar tjänsterna. Konkurrensutsättning ska göras i varje enskilt fall. Skillnader mellan de intäkter som tillfaller kommunen genom VA-utbyggnad i kommunal regi jämfört med intäkterna genom tillämpning av alternativ utbyggnadsmodell är sannolikt försumbara. Därigenom kan det vara en möjlighet att kommunen ger privata exploatörer tillfälle att utföra egna VA-utbyggnader i områden som annars fått vänta. Ekonomisk bedömning Ekonomiska medel för att arbeta med tillämpning av modellen måste tillföras. Kostnader för VA-verksamheten ska normalt täckas genom VA-taxan. En grov uppskattning är att införlivande av alternativ utbyggnadsmodell kan innebära en årlig kostnad för VA-verksamheten på mellan SEK och SEK (beroende på tillämpningsomfattning).

240 7(7) För miljöenheten medför tillämpning av alternativ utbyggnadsmodell att det för 100 fastigheter uppkommer ca 100 timmars tillsynstid, motsvarande SEK (räknat på 810 SEK/timmen), vilket måste skattefinansieras. Om miljöenheten ska bedriva aktiv tillsyn på de 25 % som inte ansluter sig frivilligt innebär det ca 5 6 timmar per ärende/fastighet. Av 100 ärenden förblir ca 10 % enskilda anläggningar som generar ansökningsärenden. Handläggningstiden för dessa är 6 timmar per ärende/fastighet. Detta motsvarar sammanlagt 210 timmars arbete för 100 fastigheter. Dessa tillsyns- och prövningsavgifter debiteras fastighetsägarna. Den reella vinst som arbetssättet kan bidra med är en snabbare anslutning till kommunalt vatten och avlopp för de områden där VA-anläggning byggs ut genom modellen. Det bedöms inte göras några ekonomiska vinster genom tillämpning av modellen, varken för kommun eller exploatör. Detta eftersom det är samma arbete som ska utföras oavsett om kommun eller exploatör ansvarar för utbyggnaden av anläggningen. Tillämpning av alternativ utbyggnadsmodell får inte vara ekonomiskt gynnsam för exploatören i jämförelse med utbyggnad i kommunal regi (Lag om allmänna vattentjänster), därför behöver tillämpliga avgifter i VA-taxan tas ut även för områden där modellen eventuellt tillämpas. Förslag till kommunfullmäktige Alternativ utbyggnadsmodell för VA kan tillämpas inom Kungälvs kommun. Anders Holm Teknisk chef Sten-Ove Dahllöf Enhetschef, VA-teknik Expedieras till: Samhällsbyggnad, Jenny Adler, Anders Holm, Sten-Ove Dahllöf, Kristina Franzén, Anna Silfverberg Poulsen För kännedom till: Samhällsbyggnad, Johan Emanuelsson, Sune Karlsson, Lina Larsson, Ofelia Hendar, Jenny Andersson.

241 Alternativ utbyggnadsmodell för VA Anvisning Diarienummer: KS 2013/ Dokumentansvarig: Samhällsbyggnad/VA-teknik/Enhetschef Beredande politiskt organ: SU/KS Beslutad av: Kommunfullmäktige Datum för beslut: Giltighetstid: Handläggare: Johan Emanuelsson

242

243 Innehållsförteckning Förteckning över bilagor... i 1. Inledning Ansökan och bedömning Avtalets grunder Generella krav Projektering och utbyggnad Krav på utförande Ansvar för VA-anläggning och anläggningar för avvattning av gator Tillstånd och anmälan Granskning och kontroll Slutbesiktning Överlämnande av VA-anläggningen Garantitid och garantibesiktning Dagvatten Anslutningsavgifter Brukningsavgifter Ersättningar Förteckning över bilagor Bilaga 1: Exempel på avtal Bilaga 2: Mall för kravställning Projektör Bilaga 3: Mall för kravställning Entreprenör i

244 ii

245 1. Inledning Detta dokument är framtaget i syfte att fung era som en generell anvisning för att klargöra på vilka grunder det kan komma i fråga att exploatörer bygger ut VA-anläggningar som sedan övertas av VA-verksamheten i Kungälvs kommun. Efter övertagande av VA-anläggningen avser Kungälvs kommun att upprätta verksamhetsområde för erforderliga vattentjänster inom aktuellt område (se Figur 1). Detta koncept kallas fortsättningsvis för alternativ utbyggnadsmodell. Exploatör bygger VAanläggning Kommunen tar över VA-anläggning Verksamhetsområde för vattentjänster inrättas Figur 1. Förenklad schematisk bild över tillämpandet av alternativ utbyggnadsmodell Anvisningarna är framtagna i syfte att säkerställa att kapaciteten och kvaliteten på VAanläggningen håller samma standard oavsett om kommun eller exploatör ansvarar för utbyggnaden av denna. Detta dokument hänger samman med bilagor som ska användas för att säkerställa kvalitet och passande teknisk utformning för VA-anläggningen samt för att klargöra ansvarsfördelning mellan exploatör, entreprenör, projektör och kommun. Ansvars- och ekonomifrågor mellan exploatör och Kungälvs kommun regleras i ett specifikt avtalsdokument som upprättas mellan kommunen och exploatören. Detta avtal ska ha Bilaga 1 som utgångspunkt. 1

246 2. Ansökan och bedömning För att det ska vara tillämpbart med en lösning där VA-anläggningen inom ett område byggs av exploatör där sedan huvudmannaskapet övergår till kommunens VA-verksamhet, så krävs att det specifika utbyggnadsområdet har passande förutsättningar. Det är alltså lämpligheten i varje enskilt fall som ska avgöra huruvida tillämpning av alternativ utbyggnadsmodell kan komma i fråga. En grundförutsättning för att VA-utbyggnad i enlighet med alternativ utbyggnadsmodell ska kunna ske är att det finns förutsättningar för samordning med kommunens pågående och planerade utbyggnad av den allmänna VA-anläggningen. Nedan följer en övergripande beskrivning av vad en ansökan för tillämpning av alternativ utbyggnadsmodell behöver innefatta samt hur kommunen behandlar inkommen ansökan. 1. Ansökan om tillämpning av alternativ utbyggnadsmodell inlämnas till VA-teknikenheten, Kungälvs kommun. Via brev till: eller via mail till: Kungälvs Kommun VA-teknikenheten Ytterbyvägen Kungälv kommun@kungalv.se Brev eller mail märks med: Ansökan Utbyggnad VA - Till ansökan ska bifogas en lista över fastigheter som omfattas av en eventuell VA-utbyggnad samt tillhörande karta där dessa fastigheter finns markerade. - De fastighetsägare som äger fastigheter som omfattas av ansökan ska vara överens om att skicka in ansökan. 2. VA-teknikenheten stämmer av om området i inkommen ansökan omfattas av förelägganden (Länsstyrelsen) eller finns med i nära förestående utbyggnad enligt gällande VA-utbyggnadsplan. Efter detta görs en första bedömning huruvida tillämpning av alternativ utbyggnadsmodell kan komma i fråga eller inte. 3. Om ansökan går vidare från föregående steg skickas informationen vidare från VAteknikenheten till Miljöenheten och Planeringsenheten för bedömning beträffande områdets behov av VA-utbyggnad. 2

247 - Miljöenheten gör en bedömning beträffande nuvarande standard på fastigheternas enskilda VA-anläggningar samt om VA-frågorna behöver lösas i ett större sammanhang ( 6, Lag om allmänna vattentjänster). - Planeringsenheten gör bedömning beträffande om det finns utbyggnadsplaner som inverkar på områdets behov av en kommunal VA-lösning. 4. VA-teknikenheten ser sedan över områdets behov av vattentjänster för vatten, spillvatten och dagvatten. 5. Utifrån enheternas samlade bedömning görs sedan en avgränsning angående vilka fastigheter som behöver ingå i det eventuella utbyggnadsområdet. - Om det bedöms att fler fastigheter än vad ansökan innefattat behöver ingå i utbyggnadsområdet meddelar kommunen detta till exploatören, som efter detta får en möjlighet att komplettera sin ansökan. 6. Ansökan besvaras. 7. Om kommunen accepterar ansökan kan avtal för tillämpning av alternativ utbyggnadsmodell arbetas fram och tecknas. 3

248 3. Avtalets grunder Följande avsnitt beskriver övergripande de krav och riktlinjer som kommunen ställer på exploatörer för att det ska vara möjligt för kommunen, att efter godkänd slutbesiktning kunna överta huvudmannaskapet för upprättad VA-anläggning. Att dessa krav och riktlinjer fullgörs ska säkerställas genom tecknande av avtal mellan Kungälvs kommun och aktuell exploatör. Till avtalet hör ytterligare bilagor som ger information beträffande vilka krav exploatören behöver ställa på entreprenör och projektör. 3.1 Generella krav De avtalsparter som kan accepteras för ingående i avtal med Kungälvs kommun är juridisk person med organisationsnummer såsom: - Företag - Ekonomisk förening - Samfällighetsförening Det är Kungälvs kommun som utformar avtalet för tillämpning av alternativ utbyggnadsmodell, vilket upprättas med Bilaga 1 som grund. Utbyggt nät för vatten och avlopp i området ska anslutas till kommunens allmänna VAledningsnät i en av kommunen, anvisad anslutningspunkt. 3.2 Projektering och utbyggnad Exploatören ska bekosta och ansvara för projektering, projektledning och utbyggnad av vattenoch avloppsanläggningen inom aktuellt område. Kommunen tillhandahåller uppgifter om en anslutningspunkt för VA-anläggningen som ska byggas. Tjänster för projektering och utförande av entreprenadarbete för VA-anläggningen ska upphandlas i konkurrens. Dokumentation beträffande utförd konkurrensutsättning för upphandlade tjänster rörande projekterings- och entreprenadarbeten ska redovisas och överlämnas till VA-teknikenheten. Projektering ska utföras av företag med god kännedom gällande VA-projektering. Exploatören ska tillse att projektören uppfyller de krav som kommunen normalt ställer i upphandling av projektör enligt Bilaga 2. Entreprenad ska utföras av företag med god kännedom gällande VA-entreprenad. Exploatören ska tillse att entreprenören uppfyller de krav som kommunen normalt ställer i upphandling av entreprenör enligt Bilaga 3. 4

249 VA-anläggningen som byggs ut ska ha servisavsättning för vatten, spillvatten och i förekommande fall dagvatten, vid varje fastighets tomtgräns. Detta gäller även för obebyggda tomter inom detaljplan. En förenklad bild över ansvarsfördelningen för VA-utbyggnad visas i Figur 2 Figur 2. Principbild beträffande ansvarsfördelningen för konceptet Varje fastighet ska upplåta vattenmätarplats för vattenmätare i enlighet med Kungälvs kommuns ABVA. Kommunen övertar efter godkänd slutbesiktning VA-anläggning fram till förbindelsepunkten vilken normalt förläggs 0,5 meter utanför tomtgräns enligt Kungälvs kommuns ABVA, se Figur 3. 5

250 Figur 3. Principbild över förbindelsepunktens läge Fastigheter som ska ingå i utbyggnadsområdet ska av exploatören redovisas i form av lista och kartbilaga. Projektering och utbyggnad ska ske enligt VA-teknikenhetens anvisningar och materialkrav som tillhandahålls av VA-teknikenheten. Allmänna Bestämmelser AB 04, Allmänna bestämmelser för totalentreprenader ABT 06, Allmänna bestämmelser för konsultuppdrag ABK 09, AMA AF 12 och Anläggnings AMA 13 ska användas vid upphandling av projektör och entreprenör. Totalentreprenad ställer normalt sett större krav på att exploatören ska bevaka och bedöma handlingar samt följa upp utförande av entreprenaden. I förekommande fall ska ABT 06 användas. Vid arbeten som innefattar VA-ledningar i gatumark så ska ledningar och gata utföras i samma entreprenad. Gatan ska byggas med sådan bärighet att ledningarna inte skadas av trafik. Vid projektstart ska VA-teknikenheten kallas till projekteringsmöte där VA-teknikenhetens anvisningar gås igenom. VA-teknikenheten ska kallas till samtliga projekteringsmöten. 6

251 Innan överlämning av slutgiltig handling ska exploatören kalla till ett möte för genomgång av projekterad handling med VA-teknikenheten. Under mötet ska projektören presentera förslaget och redovisa hur VA-anläggningen är utformad och motivera val av lösningar. Specificerat ska redovisas i vilka punkter som särskilda åtgärder är tvungna att utföras för att det finns platsspecifika problem. Innan byggnationen startar ska exploatören kalla VA-teknikenheten till möte för genomgång av bygghandlingar inklusive ritningar. Under detta möte ska exploatörens byggledare närvara. Innan byggstart ska VA-teknikenheten kallas till projektgenomgång med exploatörens anläggningsentreprenör. Eftersom VA-teknikenheten endast är avtalspart med exploatören, så är det lämpligt att hålla enskilda möten mellan VA-teknikenheten och exploatör där eventuella synpunkter på arbetenas fortskridande lyfts fram. VA-teknikenheten deltar i projekterings- och entreprenadmöten enbart i syfte att inhämta information. Kungälvs VA-verksamhet tillämpar i huvudsak inga LTA-lösningar i dagsläget. Erfarenheter har visat att det på sikt varit ekonomiskt och driftmässigt fördelaktigt med konventionellt självfallssystem. I undantagsfall, där LTA-lösningar ändå behöver användas så ska utförande ske i enlighet med kommunens anvisningar. Dessutom ska erforderliga avtal beträffande rådighet, drift och kostnader för dessa anläggningar finnas upprättat mellan exploatör och respektive fastighet. Dessa avtal ska uppvisas och godkännas av VA-teknikenheten innan utförande av VAentreprenaden. Dessa avtal ska vara utformade så att kommunen utan särskild ersättning ska bli part och förmånstagare i samband med övertagande av LTA-anläggningen. Projektering och utförandet av arbete för LTA-pumpstationer ingår i exploatörens åtagande. Vid kommunens eventuella övertagande av LTA-anläggningen ska denna vara testad och godkänd med permanent elinstallation. 3.3 Krav på utförande Ledningar och brunnar ska uppfylla kraven på toleransklass A, i annat fall ska felet åtgärdas eller värdeminskningsavdrag betalas till VA-teknikenheten innan övertagande av VA-anläggningen är aktuellt. För Deformationskontroll av avloppsledning (kod YBC.342) och Kontroll av riktningsavvikelse hos avloppsledning (kod YBC.343) är dessa avdrag specificerade i Bilaga 3. Styrsystem för eventuella pumpstationer ska vara detsamma som kommunens övergripande styrsystem. 3.4 Ansvar för VA-anläggning och anläggningar för avvattning av gator VA-verksamheten ska efter godkänd slutbesiktning vara Huvudman för den i avtalet beskrivna VA-anläggningen. I vissa fall innefattar huvudmannaskapet omhändertagande av dagvatten, vilket i sådant fall ska framgå av tecknat avtal. 7

252 Förbindelsepunkter ska i huvudsak upprättas 0,5 meter utanför varje enskild tomts fastighetsgräns. Mot anläggningar för gatuavvattning blir VA-verksamheten huvudman för servisledning fram till 0,5 meter från huvudledning, för resterande del av anläggningen ansvarar väghållare. Inom detaljplan gäller att allmänna VA-ledningar ska förläggas inom allmän platsmark och inom de u-områden som är redovisade i detaljplanen. 3.5 Tillstånd och anmälan Exploatören ska för VA-teknikenheten, redovisa vilka tillstånd och anmälningar som krävs i samband med byggnation av aktuell VA-anläggning. Exploatören ansvarar för samtliga ansökningar och anmälningar. Samtliga ansökningar samt inkomna svar och beslut ska dokumenteras och redovisas. Ansökningar kan behöva göras beträffande exempelvis: - Miljö - Arkeologi - Vattenverksamhet - Biotopskydd - Naturinventering - Naturreservat - Natura Geoteknik - Strandskydd - Bygglov För ett kommunalt övertagande av VA-anläggningen så krävs att erforderliga tillstånd är beviljade. Exploatören ska tillse att lantmäteriförrättning utförs för upprättande av servitut för samtliga VAledningar och VA-anläggningar inom aktuellt område. Dessa servitut ska vid senare tidpunkt övergå i ledningsrätt med kommunen som förmånstagare, utan särskild ersättning. Lantmäteriförrättningen genomförs och bekostas av exploatören. 3.6 Granskning och kontroll Exploatören ska bedriva kontroll så att anvisningar i bygghandlingar följs. Dokumentation, innefattande bland annat relationshandlingar (enligt kommunens anvisningar för inmätning), kvalitetskontroll och dagbok överlämnas till, och ska godkännas av kommunen innan övertagande av VA-anläggningen sker. 8

253 Kommunen ska bedriva den kontroll som bedöms nödvändig för att säkerställa att anläggningen uppfyller krav på kvalitet och kapacitet. Det ska avtalas om att representanter från VAteknikenheten ges tillträde till arbetsområdet under hela entreprenadtiden. VA-teknikenheten ska kallas till samtliga byggmöten och arbetsplatsmöten för att vid behov kunna följa arbetet. Samtliga protokoll från dessa möten ska delges VA-teknikenheten i informationssyfte. Exploatören ska under entreprenadtiden utse byggledare som följer upp så att entreprenaden genomförs i överensstämmelse med kontrakt och rapporterar regelbundet entreprenadens ekonomi och status till exploatören och kommunen. Byggledaren ska säkerställa att entreprenören bedriver egenkontroll inom kvalitet, miljö, säkerhet och arbetsmiljö efter överenskomna planer och lagstiftning. Byggledaren ska kontinuerligt delta vid protokollförda byggmöten samt andra möten beträffande entreprenadens genomförande. VA-teknikenheten ska kallas till dessa möten. 3.7 Slutbesiktning Innan slutbesiktning så ska erforderlig dokumentation beträffande vattenprovtagning, provtryckning etc. redovisas för VA-teknikenheten. När VA-anläggningen är färdigställd ska exploatören kalla till slutbesiktning. Exploatören utser besiktningsförrättare i enlighet med AB04. Vid godkänd slutbesiktning övertas VA-anläggningen av exploatören. 3.8 Överlämnande av VA-anläggningen Vid kommunalt övertagande av anläggningen ska ett särskilt övertagandeavtal tecknas mellan exploatör och kommunen som bland annat innefattar förändringar i det avtalsrättsliga förhållandet mellan entreprenör, exploatör och kommunen. För att ovan nämnda övertagandeavtal ska vara gällande erfordras ett i förväg tecknat avtal mellan exploatör och entreprenör som beskriver kommande förändringar beträffande garantiåtaganden. Avtalet ska vara utformat så att VA-teknikenheten efter godkänd slutbesiktning och övertagande av VA-anläggningen äger rätt till garantiåtaganden från entreprenören. 3.9 Garantitid och garantibesiktning Garantitid och garantibesiktning regleras i enlighet med AB04 och ABT Dagvatten En bedömning beträffande behovet av verksamhetsområde för dagvatten ska göras i varje enskilt fall. I sådant fall ska en särskild del beträffande detta finnas med i tecknat avtal mellan exploatör 9

254 och kommun Anslutningsavgifter Kommunen upprättar en anslutningspunkt för aktuellt utbyggnadsområde. För anslutning till den kommunala VA-anläggningen betalar exploatören följande avgifter: Servisavgift Avgift avseende framdragning av ledningar till anslutningspunkter (V, S, D f). Förbindelspunktsavgift Avgift avseende upprättande av anslutningspunkter (V, S, D f). Lägenhetsavgift Avgift för varje ansluten lägenhets/bostadsenhets användning av den samlade kommunala VA-anläggningen (vattenverk, ledningsnät, pumpstationer m.m.). Servis-, förbindelsepunkts- och lägenhetsavgift betalas enligt vid varje tidpunkt gällande VA-taxa. Efter kommunalt övertagande av VA-anläggningen tillämpas gällande VA-taxa. Förutsatt att samtliga ställda krav på anläggningen är uppfyllda och slutbesiktningen är godkänd så kan VA-anläggningen övertas. I sådant fall övertas denna mot att Exploatören befrias från erläggande av tomtyteavgifter och ytterligare förbindelsepunkts- och servisavgifter (utöver ovan beskrivna). Förenklat kan detta beskrivas: Värdet för godkänd VA-anläggning med fullgod funktion, kvalitet utformning och dokumentation Värdet för tomtyteavgifter + ytterligare servis- och förbindelsepunktsavgifter = 3.12 Brukningsavgifter Varje fastighet inom aktuellt utbyggnadsområde ska betala följande brukningsavgifter: Fast årsavgift per vattenmätare Avgift för brukande av VA-tjänster Avgift för förbrukning Avgift baserad på fastighetens vattenförbrukning Ovan nämnda avgifter betalas enligt vid varje tidpunkt gällande VA-taxa. För varje fastighet ska finnas vattenmätarplats för installation av kommunal vattenmätare. Utformning av vattenmätarplats bestäms i samråd med VA-teknikenheten Ersättningar Om VA-anläggningen, vid överlämnandetillfället har dokumenterade fel som efter överenskommelse inte ska åtgärdas av Exploatören, ska Exploatören erlägga värdeminskningsavdrag till Huvudmannen enligt Bilaga 3. I de fall Bilaga 3 inte är tillämplig krävs särskild överenskommelse beträffande ersättning. 10

255 Bilaga 1 Alternativ utbyggnadsmodell för VA Exempel på avtal Diarienummer: KS 2013/ Dokumentansvarig: Samhällsbyggnad/VA-teknik/Enhetschef Beredande politiskt organ: SU/KS Beslutad av: Kommunfullmäktige Datum för beslut: Giltighetstid: Handläggare: Johan Emanuelsson

256

257 Förord Denna avtalsmall beträffande VA-utbyggnad skall användas som grund för avtalstecknande mellan exploatör och Kungälvs kommun. Dokumentet innehåller grundförutsättningarna för ett avtal som möjliggör kommunalt övertagande av VA-anläggning som byggts ut av exploatör. Avtalet skall anpassas för att vara tillämpligt i varje enskilt fall och därför kan punkter och innehåll i avtalet kan komma att justeras, läggas till och/eller tas bort. Detta dokument revideras förslagsvis minst en gång per mandatperiod i samband med beslutande av VA-utbyggnadsplanen. Större ändringar som behöver göras utanför denna revidering tas vid tillfälle upp för politisk hantering. 1

258 1. Avtalets parter Mellan Kungälvs kommun såsom huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen, nedan kallad Huvudmannen, och med organisationsnummer, nedan kallad Exploatören är följande avtal träffat. 2. Bakgrund har skriftligen ansökt om att projektera och bygga ut VA-anläggning. Anläggningen skall omfatta försörjning med vatten och avledning av spillvatten för fastigheter. Fastigheternas beteckningar och geografiska läge återfinns i Bilaga. Anläggningen skall anslutas till den av kommunen anvisade anslutningspunkten. Exploatören avser att efter färdigställande av VA-anläggningen och godkänd slutbesiktning överlåta denna till Huvudmannen. Kommunen skall efter godkänd slutbesiktning och tecknat övertagandeavtal vara Huvudman för VA-anläggningen inom avtalat område. 3. Projektering och utbyggnad 3.1 Generella bestämmelser Exploatören skall bekosta och ansvara för projektering och utbyggnaden av vatten- och avloppsanläggningar inom området som innefattas av detta avtal. Området redovisas i Bilaga. Tjänster för projektering och utförande av entreprenadarbete för VA-anläggningen skall upphandlas i konkurrens. Exploatörens dokumentation beträffande utförd konkurrensutsättning för upphandlade tjänster rörande projekterings- och entreprenadarbeten skall redovisas och överlämnas till Huvudmannen. Projektering och utbyggnad skall ske enligt Huvudmannens projekteringsanvisningar med bilagorna Tekniska krav på ledningsmaterial, Kravspecifikation på tryckstegringsstation, Tekniska krav på avloppspumpstation. Senaste versioner av Svenskt Vattens publikationer skall tillämpas i fråga om dimensionering av VA-anläggning. Projektering skall utföras av konsultfirma med god kännedom gällande VA-projektering. Exploatören skall tillse att Projektören uppfyller de krav som kommunen normalt ställer i upphandling av projektör (se Bilaga 2). Entreprenad skall utföras av entreprenör med god kännedom gällande VA-entreprenad. Exploatören skall tillse att Entreprenören uppfyller de krav som kommunen normalt ställer i upphandling av entreprenör (se Bilaga 3). 2

259 Allmänna Bestämmelser AB 04, Allmänna bestämmelser för totalentreprenader ABT 06, Allmänna bestämmelser för konsultuppdrag ABK 09, AMA AF 12 och Anläggnings AMA 13 skall användas vid upphandling av projektör och entreprenör. Arbetena med VA-anläggning och gata skall utföras i samma entreprenad. Gatan skall byggas med sådan bärighet att ledningarna inte skadas av byggtransporter. Vid projektstart skall Huvudmannen kallas till projekteringsmöte där Huvudmannens anvisningar gås igenom. Huvudmannen skall kallas till samtliga projekteringsmöten. Innan överlämning av slutgiltig handling skall Exploatören kalla till ett möte för genomgång av projekterad handling med Huvudmannen. Under mötet skall Projektören presentera förslaget och redovisa hur VA-anläggningen är utformad och varför lösningen valts. Specificerat skall redovisas i vilka punkter som särskilda åtgärder är tvungna att utföras för att det finns områdesspecifika problem, krav från myndigheter, arbetsmiljöåtgärder m.m. Bygghandlingar inklusive ritningar skall vara redovisade för Huvudmannen innan byggnationen startar. Innan byggstart skall Huvudmannen kallas till projektgenomgång med Exploatörens Entreprenör. Exploatören bär fullt ansvar för att VA-anläggningen uppfyller krav i enlighet med detta avtal. Kommunen avgör ensidigt om kraven är uppfyllda och om ett kommunalt övertagande av VAanläggningen är möjligt. 3.2 LTA-anläggning Avtal beträffande rådighet, drift och kostnader skall finnas upprättat mellan Exploatören och respektive fastighet. Dessa avtal skall uppvisas och godkännas av Huvudmannen innan utförande av VA-entreprenaden. Dessa avtal skall vara utformade så att Huvudmannen utan särskild ersättning skall bli part och förmånstagare i samband med övertagande av LTA-anläggningen. Projektering och utförandet av arbete för LTA-pumpstationer ingår i exploatörens åtagande. Vid Huvudmannens eventuella övertagande av LTA-anläggningen skall denna vara testad och godkänd med permanent elinstallation. LTA-anläggning skall utformas efter kommunens anvisningar enligt Bilaga. 3.3 Krav på utförande Ledningar och brunnar skall uppfylla kraven på toleransklass A, i annat fall skall felet åtgärdas eller värdeminskningsavdrag betalas till Huvudmannen innan övertagande av VA-anläggningen är aktuellt. För Deformationskontroll av avloppsledning (kod YBC.342) och Kontroll av riktningsavvikelse hos avloppsledning (kod YBC.343) är dessa avdrag specificerade i Bilaga 3. 3

260 Styrsystem för eventuella pumpstationer skall vara detsamma som kommunens övergripande styrsystem. Ledningar och gata utförs i samma entreprenad då det förekommer arbeten med VA-ledningar i gatumark. Exploatören ansvarar för att gata byggs med sådan bärighet att ledningar inte skadas av trafik. VA-anläggningen som byggs ut skall ha servisavsättning för vatten, spillvatten och i förekommande fall dagvatten, till varje fastighets tomtgräns. Kommunen övertar VA-anläggning fram till förbindelsepunkten som normalt upprättas 0,5 m utanför tomtgräns enligt ABVA). Förbindelsepunkter skall i normalfall upprättas 0,5 meter utanför varje enskild tomts fastighetsgräns. 3.4 Anslutningspunkt Utbyggt nät för vatten och avlopp i området skall anslutas till kommunens allmänna VAledningsnät i, en av VA-verksamheten, anvisad anslutningspunkt. I vissa fall innefattas även funktioner för omhändertagande av dagvatten i VA-anläggningen. I förekommande fall beskriver kommunen vad som är att klassa som anslutningspunkt för dagvatten. 3.5 Dagvatten I de fall omhändertagande av dagvatten ingår i huvudmannaskapet så specificeras detta här. Mot anläggningar för gatuavvattning ansvarar Huvudmannen för servisledning fram till 0,5 meter från huvudledning, för resterande del av anläggningen ansvarar väghållare. 4. Myndigheter Exploatören skall för Huvudmannen redovisa vilka tillstånd och anmälningar som krävs i samband med byggnation av aktuell VA-anläggning. Exploatören ansvarar för samtliga tillståndsansökningar och anmälningar. Samtliga ansökningar, anmälningar samt inkomna svar och beslut skall dokumenteras och redovisas för Huvudmannen. Tillståndsansökan och anmälan kan behöva göras beträffande exempelvis: - Miljö - Arkeologi - Vattenverksamhet - Biotopskydd - Naturinventering - Naturreservat - Natura Geoteknik 4

261 - Strandskydd - Bygglov För att ett kommunalt övertagande av VA-anläggningen ska vara möjligt så krävs att erforderliga tillstånd är beviljade. Exploatören tillser att lantmäteriförrättning utförs för upprättande av servitut för samtliga VAledningar och VA-anläggningar. Dessa servitut skall vid senare tidpunkt övergå i ledningsrätt med Huvudmannen som förmånstagare, utan särskild ersättning. Lantmäteriförrättningen genomförs och bekostas av Exploatören. 5. Granskning och kontroll Exploatören skall bedriva kontroll så att anvisningar i bygghandlingar följs. Dokumentation, innefattande bland annat relationshandlingar (enligt anvisningar för inmätning), kvalitetskontroll och dagbok skall överlämnas till, och godkännas av kommunen innan övertagande av VAanläggningen kan ske. Huvudmannen äger rätt till eventuellt utökad kontroll över anläggningsarbetena om så anses lämpligt. Huvudmannens representanter skall ges tillträde till arbetsområdet under hela entreprenadtiden. Huvudmannen skall kallas till samtliga byggmöten och arbetsplatsmöten för att erhålla information om arbetenas fortskridande. Samtliga protokoll från dessa möten skall delges Huvudmannen i informationssyfte. Exploatören skall under entreprenadtiden utse byggledare som följer upp så att entreprenaden genomförs i överensstämmelse med kontrakt och rapporterar regelbundet entreprenadens ekonomi och status. Byggledaren skall säkerställa att entreprenören bedriver egenkontroll inom kvalitet, miljö, säkerhet och arbetsmiljö efter överenskomna planer och lagstiftning. Byggledaren skall kontinuerligt delta vid protokollförda byggmöten samt andra möten beträffande entreprenadens genomförande. Huvudmannen skall kallas till dessa möten. 6. Slutbesiktning När VA-anläggningen är färdigställd skall Exploatören kalla till slutbesiktning. Exploatören utser besiktningsförrättare i enlighet med AB04. Vid godkänd slutbesiktning övertas VA-anläggningen enligt punkt 6. 5

262 7. Överlämnande av VA -anläggningen Vid kommunalt övertagande av anläggningen skall ett särskilt övertagandeavtal tecknas mellan Exploatören och kommunen som bland annat innefattar förändringar i det avtalsrättsliga förhållandet mellan Entreprenör, Exploatör och Huvudman. För att ovan nämnda övertagandeavtal skall vara gällande erfordras ett i förväg tecknat avtal mellan Exploatör och Entreprenör som hanterar kommande förändringar beträffande garantiåtaganden. Avtalet ska vara utformat så att Huvudmannen efter godkänd slutbesiktning och övertagande av VA-anläggningen äger rätt till garantiåtaganden från Entreprenören. 8. Garantitid, garantibesiktning Garantitid och garantibesiktning regleras i enlighet med AB04 eller ABT Avgifter 9.1 Anslutningsavgifter Kommunen upprättar en anslutningspunkt för aktuellt utbyggnadsområde. För anslutning till den kommunala VA-anläggningen betalar Exploatören följande avgifter: Servisavgift Avgift avseende framdragning av ledningar till anslutningspunkter (V, S, D f). Förbindelspunktsavgift Avgift avseende upprättande av anslutningspunkter (V, S, D f). Lägenhetsavgift Avgift för varje ansluten lägenhets/bostadsenhets användning av den samlade kommunala VA-anläggningen (vattenverk, ledningsnät, pumpstationer m.m.) Servis-, förbindelsepunkts- och lägenhetsavgift betalas enligt vid varje tidpunkt gällande VA-taxa. Efter kommunalt övertagande av VA-anläggningen tillämpas gällande VA-taxa. 9.2 Brukningsavgifter Varje fastighet inom aktuellt utbyggnadsområde skall betala följande brukningsavgifter: Fast årsavgift per vattenmätare Avgift för brukande av VA-tjänster Avgift för förbrukning Avgift baserad på fastighetens vattenförbrukning Ovan nämnda avgifter betalas enligt vid varje tidpunkt gällande VA-taxa. För varje fastighet skall finnas vattenmätarplats för installation av kommunal vattenmätare. Utformning av vattenmätarplats bestäms i samråd med Huvudmannen. 10. Ersättningar Om VA-anläggningen, vid överlämnandetillfället har dokumenterade fel som efter överenskommelse inte skall åtgärdas av Exploatören, skall Exploatören erlägga 6

263 värdeminskningsavdrag till Huvudmannen enligt Bilaga 3. I de fall Bilaga 3 ej är tillämplig krävs särskild överenskommelse beträffande ersättning. 7

264 Bilaga 2 Alternativ utbyggnadsmodell för VA Mall för kravställning Projektör Diarienummer: KS 2013/ Dokumentansvarig: Samhällsbyggnad/VA-teknik/Enhetschef Beredande politiskt organ: SU/KS Beslutad av: Kommunfullmäktige Datum för beslut: Giltighetstid: Handläggare: Johan Emanuelsson

265

266 Förord Detta dokument utgör en grundmall beträffande de krav (utöver vad som beskrivs i Bilaga 1) som Exploatören behöver ställa på Projektören för att ett kommunalt övertagande av VA-anläggning skall möjliggöras. Kraven skall anpassas för att vara tillämpliga i det enskilda fallet och därför kan punkter och innehåll i dokumentet komma att justeras, läggas till eller tas bort. De krav som läggs fram i detta dokument följer de krav som Kungälvs kommun normalt ställer vid upphandling av Projektör. Betydelsen av parterna Huvudman, Exploatör, Entreprenör och Projektör är den samma i denna bilaga som i huvuddokumentet Alternativ utbyggnadsmodell för VA och Bilaga 1, Exempel på avtal. Detta dokument revideras förslagsvis minst en gång per mandatperiod i samband med beslutande av VA-utbyggnadsplanen. Större ändringar som behöver göras utanför denna revidering tas vid tillfälle upp för politisk hantering. 1

267 1. Redovisning - kvalitet och miljö Exploatören skall tillse att Projektören har system för kvalitets- och miljöledning. Exploatören skall tillse att Projektören redovisar system för kvalitets- och miljöstyrning samt att företagets ansvarige anges. Exploatören skall tillse att Projektören har dokumenterade och vedertagna rutiner för kvalitets- och miljösäkring. 2. Registrering Exploatören skall tillse att Projektören uppfyller i Sverige eller i hemlandet lagenligt ställda krav avseende sina registrerings-, skatte- och avgiftsskyldigheter. 3. Finansiell och ekonomisk styrka Exploatören skall tillse att Projektören har god ekonomisk och finansiell ställning som motsvarar tre till fem enligt Upplysningscentralens (UC) rating. Exploatören skall förbehålla sig rätten att kontrollera Projektörens finansiella och ekonomiska styrka genom att kräva in årsredovisning inklusive resultat och balansräkning för de tre föregående åren. 4. Försäkring Exploatören skall tillse att Projektören redovisar kopia på företagets konsultansvarsförsäkring med angivande av försäkringsbelopp och försäkringsbolag. Konsultansvarsförsäkringen skall minst uppfylla den basomfattning som anges i Byggandets Kontraktskommittés och försäkringsbranschens beskrivning av basomfattning för konsultansvarsförsäkring. Denna finns som bilaga 1 till AMA AF Konsult 10. Exploatören skall tillse att Projektören fullgjort sina åtaganden vad gäller inbetalning av preliminär A-skatt och arbetsgivaravgifter samt vara fri från skulder för svenska skatter och socialförsäkringsavgifter. 2

268 5. Organisation, teknisk förmåga och yrkesmässig kapacitet Exploatören skall tillse att Projektören har erforderlig kompetens. Av Projektörens CV skall framgå hur många år personalen arbetat med liknande uppdrag. Uppdragsledaren skall 5 års erfarenhet från liknande uppdrag. Ansvarig handläggare/ utredare Projektör och mätingenjör skall ha 2 års erfarenhet från liknande uppdrag. Minst ett referensuppdrag skall redovisas. ha - Uppdragsledaren skall ha (3 st. referenser under de senaste 5 åren), - Handläggaren/utredaren skall ha (3 st. under de senaste 3åren) - Om flera handläggare/ utredare, arbetar i uppdraget skall referenser lämnas för den som arbetar störst andel av den totala tiden. Det skall visas att referensuppdragen utförts inom teknikområdet. Samma referenser får användas flera gånger för de olika kategorierna. 6. Tillhandahållande av dokumentation Exploatören skall för Huvudmannen tillhandahålla dokumentation som visar att projekteringsarbeten handlats upp i konkurrens. Exploatören skall för Huvudmannen tillhandahålla dokumentation beträffande Projektörens finansiella och ekonomiska styrka. 3

269 Bilaga 3 Alternativ utbyggnadsmodell för VA Mall för kravställning Entreprenör Diarienummer: KS 2013/ Dokumentansvarig: Samhällsbyggnad/VA-teknik/Enhetschef Beredande politiskt organ: SU/KS Beslutad av: Kommunfullmäktige Datum för beslut: Giltighetstid: Handläggare: Johan Emanuelsson

270

271 Förord Detta dokument utgör en grundmall beträffande de krav (utöver vad som beskrivs i Bilaga 1) som Exploatören behöver ställa på Entreprenören för att ett kommunalt övertagande av VA-anläggning skall möjliggöras. Kraven skall anpassas för att vara tillämpliga i det enskilda fallet och därför kan punkter och innehåll i dokumentet komma att justeras, läggas till eller tas bort. De krav som läggs fram i detta dokument följer de krav som Kungälvs kommun normalt ställer vid upphandling av Entreprenör. Betydelsen av parterna Huvudman, Exploatör, Entreprenör och Projektör är den samma i denna bilaga som i huvuddokumentet, Alternativ utbyggnadsmodell för VA och Bilaga 1, Exempel på avtal. Detta dokument revideras förslagsvis minst en gång per mandatperiod i samband med beslutande av VA-utbyggnadsplanen. Större ändringar som behöver göras utanför denna revidering tas vid tillfälle upp för politisk hantering. 1

272 1. Redovisning - kvalitet och miljö Exploatören skall tillse att Entreprenören har den tekniska förmåga och kapacitet som krävs för denna typ av uppdrag. Entreprenören skall de senaste fem åren ha genomfört 3 stycken liknande uppdrag, vilka skall redovisas för Exploatören. Exploatören skall tillse att Entreprenören har en miljöpolicy samt driver ett aktivt miljöledningsarbete. Exploatören skall tillse att Entreprenören har en kvalitetspolicy samt driver ett kvalitetsledningsarbete. Entreprenören skall tillse att Entreprenören vidarebefordrar ställda kvalitets- och miljökrav till underentreprenörer och leverantörer. Exploatören skall kontrollera referenser för att styrka anbudsgivarens tekniska förmåga. Frågorna som skall ställas är: - Har Entreprenören levererat korrekt enligt beställning? - Är arbetet fackmannamässigt utfört? - Är fakturan korrekt enligt beställning och avtal? Frågorna skall besvaras positivt för att Entreprenören skall anses lämplig att utföra entreprenaden. 2. Registrering Exploatören skall tillse att Entreprenören uppfyller i Sverige eller i hemlandet lagenligt ställda krav avseende sina registrerings-, skatte- och avgiftsskyldigheter. 3. Finansiell och ekonomisk styrka Exploatören skall tillse att Entreprenören har god ekonomisk och finansiell ställning som motsvarar tre till fem enligt Upplysningscentralens (UC) rating. Exploatören skall förbehålla sig rätten att kontrollera Entreprenörens finansiella och ekonomiska styrka genom att kräva in årsredovisning inklusive resultat och balansräkning för de tre föregående åren. 2

273 4. Försäkring Exploatören skall tillse att Entreprenören tecknar allriskförsäkring och ansvarsförsäkring enligt AB 04 kap 5 22 som minst skall omfatta Minimiomfattning för allriskförsäkring och ansvarsförsäkring för entreprenadverksamhet, Bilaga 1 i AF AMA 12. Exploatören skall tillse att Entreprenörens allrisk- och ansvarsförsäkring skall gälla under garantitiden. Efter godkänd slutbesiktning skall Huvudmannen bli förmånstagare. Exploatören skall tillse att Entreprenören ställer säkerhet enligt AB 04 kap I förekommande fall skall Entreprenören uppvisa säkerhet i form av fullgörandeförsäkring eller bankgaranti. 5. Organisation, teknisk förmåga och yrkesmässig kapacitet Exploatören skall inhämta CV och referenser för arbetsledande personal som styrker att de har erforderlig praktisk och teoretisk kompetens samt erfarenhet från liknande projekt. Exploatören skall inhämta minst tre (3) referenser från liknande uppdrag som företaget utfört under de senaste sex (6) åren till styrkande för anbudsgivarens tekniska förmåga och erfarenhet. Referenser skall kontaktas av Exploatören. Entreprenören skall då kunna styrka att referensuppdragen utförts på ett tillfredställande sätt. 6. Förutsättningar Utryckningsfordon och dess personal skall kunna nå fastigheter under entreprenadtiden. Entreprenörens kvalitetsplan skall överlämnas till Huvudmannen innan övertagande av VAanläggningen sker. Dokumenterad slutkontroll skall överlämnas till Huvudmannen innan övertagande av VAanläggningen sker. Entreprenören skall ha en sådan egenkontroll att risken för fel minimeras. Exploatören och Huvudmannen skall ges möjlighet att fortlöpande ta del av egenkontrollen och resultatet av denna. Entreprenören skall sammanställa resultatet från egenkontrollen och slutkontroll. Det skall framgå om provningsresultatet är godkänt eller ej och vilka åtgärder som vidtagits vid fel. 3

274 Dokumentationen skall delges Huvudmannen innan övertagande av VA-anläggningen. Aktuella Bestämmelser för inmätning och redovisning av vatten- och avloppsanläggningar inom Kungälvs kommun skall tillämpas i entreprenaden. Deformationskontroll av avloppsledning Ledningar av plast skall uppfylla kraven för toleransklass A enligt Svenskt Vatten P91, daterad i oktober Beställaren utför och bekostar deformationsprovning i plastledningar med lasermätning i samband med tv-inspektion. Värdeminskningsavdrag Om kravet enligt toleransklass A inte uppfylls utfaller ett avdrag för värdeminskning. Upp till gränsen för toleransklass C gäller att: Om mer än 20 % av en ledningssträcka (mellan två brunnar, typ nedstigningsbrunn, tillsynsbrunn och rensbrunn) är deformerad skall ett engångsbelopp på kr betalas, plus 300 kr per meter ledning som inte uppfyller kravet. Om deformationen är större än vad som anges för toleransklass C gäller att: Felet skall åtgärdas alternativt att om en bedömning visar att åtgärd inte krävs, så skall ett större avdrag för värdeminskning betalas. Ny deformationsprovning skall utföras vid åtgärdad ledningssträcka på Entreprenörens bekostnad Kontroll av riktningsavvikelse hos avloppsledning Beställaren utför och bekostar provning av riktningsavvikelse genom profilmätning i samband med tv-inspektion. Provning av riktningsavvikelse skall utföras enligt Svenskt Vatten P91. Ledningarna skall uppfylla kraven enligt toleransklass A. Värdeminskningsavdrag Om kravet enligt toleransklass A inte uppfylls utfaller ett avdrag för värdeminskning. Avdragen är olika beroende på ledningslutning och vilken toleransklass ledningen ligger inom. Bakfall får ej förekomma. För dagvattenledning gäller att värdeminskningsavdrag som redovisas nedan reduceras med 25 %. Avdrag för värdeminskning vid toleransklass B per ledningssträcka mellan två brunnar (typ nedstigningsbrunn, tillsynsbrunn och rensbrunn) är följande: Vid projekterad ledningslutning mindre än kr plus avdrag med 400 kr per meter ledning som ej uppfyller kravet. Vid projekterad ledningslutning 6 och upp till och med kr plus avdrag med 400 kr per meter ledning som ej uppfyller kravet. Vid projekterad ledningslutning större än 20. 4

275 kr plus avdrag med 400 kr per meter ledning som ej uppfyller kravet. Avdrag för värdeminskning vid toleransklass C per ledningssträcka mellan två brunnar (typ nedstigningsbrunn, tillsynsbrunn och rensbrunn) är följande: Vid projekterad ledningslutning mindre än kr plus avdrag med 600 kr per meter ledning som ej uppfyller kravet. Vid projekterad ledningslutning 6 och upp till och med kr plus avdrag med 600 kr per meter ledning som ej uppfyller kravet. Vid projekterad ledningslutning större än kr plus avdrag med 600 kr per meter ledning som ej uppfyller kravet. Vid toleransklass sämre än C skall konstaterade fel åtgärdas. Ny kontroll av riktningsavvikelse skall utföras vid åtgärdad ledningssträcka på Entreprenörens bekostnad. 7. Tillhandahållande av dokumentation Samtliga ÄTA-arbeten skall redovisas för Huvudmannen innan övertagande av VAanläggningen. Exploatören skall för Huvudmannen tillhandahålla dokumentation som visar att entreprenadarbeten handlats upp i konkurrens. Entreprenören skall föra dagbok även innehållande uppgifter om samordnad tidplan och ev. uppgifter om avvikelser samt orsaker till dessa. ÄTA-arbeten skall kunna följas i dagbok. Exploatören skall tillse att Entreprenören tillhandahåller nedan listade handlingar, vilka skall överlämnas till Huvudmannen innan övertagande av VA-anläggningen. Kvalitetsprogram och program för egenkontroll Säkerhet (lämnas redan innan entreprenaden påbörjas) Försäkringsbevis (lämnas redan innan entreprenaden påbörjas) Plan för hantering av avfall Entreprenören skall förete bevis på certifikat för den personal som utför svetsning av PErör enligt NGND-90 Kontrollplaner Relationshandlingar enligt aktuella Bestämmelser för inmätning och redovisning av vatten- och avloppsanläggningar inom Kungälvs kommun (skall lämnas till Huvudmannen före slutbesiktningen). Godkända provresultat från vattenprover och provtryckning 5

276 Lista på, i entreprenaden inarbetade, varor Slutdokumentation innefattande drift- och skötselanvisningar 6

277 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Anders Bergquist Överenskommelse om fastighetsreglering kv 1 Kongahälla Dnr KS2010/ Sammanfattning (kommunfullmäktige 27370/2015) fattades beslut om att godkänna markanvisningsavtal mellan Balder Kongahälla AB och Kungälvs kommun om markanvisning av kvarter 1 i Kongahälla. Balder har nu sökt bygglov för aktuellt kvarter och nu aktuell överenskommelse om fastighetsreglering är det slutliga steget för att genomföra det som överenskommits i markanvisningsavtalet och reglerar slutligen över marken för det aktuella kvarteret till exploatören. Marken överlåts för en köpeskilling om kr. Förvaltningen föreslår att överenskommelsen godkänns, och att kommunstyrelsens ordförande och kommunchefen får i uppdrag att underteckna överenskommelsen. Bakgrund Utbyggnaden av Kongahälla pågår för fullt och de första bostadsexploatörerna har kommit igång med sina exploateringar. Som ett led i att fullfölja de åtaganden som kommunen och exploatörerna har åtagit sig i enlighet med tidigare beslutade ramavtal och markanvisningsavtal skall nu marköverlåtelserna fullföljas. Kommunen har tidigare överlåtit del av kvarteret Stopet 1 (kvarter 1 i Kongahälla) till Balder Kongahälla AB som har sökt och erhållit bygglov. Som ett led i att överlåta hela kvarteret till exploatören tecknas nu överenskommelse om fastighetsreglering med exploatören. Överenskommelsen innebär att kvartersmarken slutgiltigt överlåts till exploatören i enlighet med tidigare upprättade markanvisningsavtal. Verksamhetens bedömning Överenskommelsen är ett led i att fullfölja redan ingångna avtal och innebär inga avsteg från dessa. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Överenskommelsen innebär att exploateringen av Kongahälla kan fortgå som planerat som ett led i att Kungälv skall växa. Bedömning i relation till barnperspektivet Förvaltningen bedömer att ärendet inte har någon påverkan på barnperspektivet. SAMHÄLLSUTVECKLINGSENHETEN ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

278 2(2) Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Förvaltningen bedömer att ärendet inte har någon påverkan på jämställdhetsperspektivet. Teknisk bedömning/genomförandeplan Överenskommelsen innebär att åtagandena enligt tidigare beslutade markanvisningsavtal fullföljs och att kvarter 1 i Kongahälla slutligen överlåts till Balder Kongahälla AB. Juridisk bedömning Överenskommelsen innebär att tidigare ingångna avtal fullföljs och inga avsteg från dessa görs. Ekonomisk bedömning Överenskommelsen innebär att Balder Kongahälla AB erlägger kr som ersättning för den överlåtna marken. Allt i enlighet med tidigare ingångna avtal. Förslag till kommunfullmäktige 1. Upprättad överenskommelse godkänns. 2. Kommunstyrelsens ordförande och kommunchefen får i uppdrag att underteckna upprättad överenskommelse. Patrik Skog Sektorchef Henrik Haglund Samhällsutvecklingschef Expedieras till: Anders Lager, Henrik Haglund, Anders Bergquist För kännedom till: Balder Kongahälla AB

279 KUNGÄLVS KOMMUN ANSÖKAN OCH ÖVERENSKOMMELSE OM FASTIGHETSREGLERING 1. Parter Kungälvs kommun orgnr: , ägare till Kungälv Komarken 1:1 och Komarken 1:11, nedan kallad Kommunen. Balder Kongahälla AB orgnr: , Vasagatan 54, Göteborg, ägare till Kungälv Stopet 1 (Exploateringsfastigheten) nedan kallad Exploatören. Mellan ovanstående parter har följande överenskommelse om fastighetsreglering träffats: 2. Bakgrund Detaljplan för Kongahälla Västra, har vunnit laga kraft och för marköverlåtelse och genomförandet av byggnationen har ett Markanvisningsavtal tecknats mellan parterna. Denna överenskommelse om fastighetsreglering är ett led i genomförandet av Markanvisningsavtalet. 3. Marköverföring Det område som markerats med blå ca 3600 m 2 av fastigheten Kungälv Komarken 1:1 och Komarken 1:9, som på kartbilaga 1 markerats med blått, skall överföras till fastigheten Stopet 1 (Exploateringsfastigheten), som på kartbilaga markerats med rött. Angiven areal är ungefärlig och fastställs slutligt vid kommande lantmäteriförrättning. Parterna är skyldiga att utan ytterligare ersättning acceptera sådan mindre jämkning av gränserna för det överlåtna området som bedöms erforderliga vid kommande lantmäteriförrättning. 4. Servitut Stopet 1 skall erhålla servitut i Komarken 1:1 för anläggningar i anslutning till fastigheten, såsom dagvattenledningar m m. Separat avtal om detta upprättas och bifogas ansökan till lantmäteriet. 5. Tillträde Tillträde sker vid båda parters undertecknande av denna handling samt när ersättning enl. punkt 5 är erlagd. 6. Ersättning Exploatören erlägger till Kommunen såsom ersättning för överförd mark totalt kronor. 7. Dagvatten Enligt markanvisningsavtalet punkt G3 8. Förrättningskostnader Exploatören ansöker om och bekostar erforderlig lantmäteriförrättning med anledning av denna överenskommelse Undertecknade parter ansöker härmed om fastighetsreglering för överenskommelsens genomförande.

280 Denna överenskommelse har upprättats i tre likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt och ett kommer att översändas till lantmäterimyndigheten genom Exploatörens försorg. Kungälv Kungälv För Kungälv kommun För Balder Kongahälla AB....

281 Bilaga 1

282 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Anders Bergquist Överenskommelse om fastighetsreglering för kv 15, Kongahälla Dnr KS2010/ Sammanfattning (kommunfullmäktige 70/2010) fattades beslut om att godkänna bland annat markanvisningsavtal mellan KF Fastigheter AB och Kungälvs kommun om markanvisning av kvarter 15 i Kongahälla. KF fastigheter har sedermera överlåtet markanvisningsavtalet till Adapta Kongahälla AB, vilka övertagit alla rättigheter och skyldigheter enlighet markanvisningsavtalet. Adapta har nu sökt bygglov för aktuellt kvarter och nu aktuell överenskommelse om fastighetsreglering är det slutliga steget för att genomföra det som överenskommits i markanvisningsavtalet. Överenskommelsen reglerar slutligen överföringen av marken för det aktuella kvarteret till exploatören. Marken överlåts för en köpeskilling om kr. Förvaltningen föreslår att överenskommelsen godkänns, och att kommunstyrelsens ordförande och kommunchefen får i uppdrag att underteckna överenskommelsen. Bakgrund Utbyggnaden av Kongahälla pågår för fullt och de första bostadsexploatörerna har kommit igång med sina exploateringar. Som ett led i att fullfölja de åtaganden som kommunen och exploatörerna har åtagit sig i enlighet med tidigare beslutade ramavtal och markanvisningsavtal med tillhörande tilläggsavtal skall nu marköverlåtelserna fullföljas. Kommunen har tidigare överlåtit fastigheten Komarken 1:8 till exploatören för en köpeskilling om kr. Komarken 1:8 utgör del av kvarter 15.Adapta har nu sökt bygglov för byggnationen inom kvarter 15. Som ett led i att överlåta hela kvarteret till exploatören tecknas nu överenskommelse om fastighetsreglering med exploatören. Överenskommelsen innebär att kvartersmarken slutgiltigt överlåts till exploatören i enlighet med tidigare upprättade markanvisningsavtal. Verksamhetens bedömning Överenskommelsen är ett led i att fullfölja redan ingångna avtal och innebär inga avsteg från dessa. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Överenskommelsen innebär att exploateringen av Kongahälla kan fortgå som planerat som ett led i att Kungälv skall växa. SAMHÄLLSUTVECKLINGSENHETEN ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

283 2(2) Bedömning i relation till barnperspektivet Förvaltningen bedömer att ärendet inte har någon påverkan på barnperspektivet. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Förvaltningen bedömer att ärendet inte har någon påverkan på jämställdhetsperspektivet. Teknisk bedömning/genomförandeplan Överenskommelsen innebär att åtagandena enligt tidigare beslutade markanvisningsavtal fullföljs och att kvarter 15 i Kongahälla slutligen överlåts till Adapta Kongahälla AB. Juridisk bedömning Överenskommelsen innebär att tidigare ingångna avtal fullföljs och inga avsteg från dessa görs. Ekonomisk bedömning Överenskommelsen innebär att Adapta Kongahälla AB erlägger kr som ersättning för den överlåtna marken. Allt i enlighet med tidigare ingångna avtal. Förslag till kommunfullmäktige 1. Upprättad överenskommelse godkänns. 2. Kommunstyrelsens ordförande och kommunchefen får i uppdrag att underteckna upprättad överenskommelse. Patrik Skog Sektorchef Henrik Haglund Samhällsutvecklingschef Expedieras till: Anders Lager, Henrik Haglund, anders Bergquist För kännedom till: Adapta Fastigheter AB, att Per Törnqvist

284

285

286

287 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Anders Bergquist Tilläggsavtal (3) med Riksbyggen Ekonomisk Förening gällande kv 4 o 5.1 Kongahälla Dnr KS2010/ Sammanfattning I samband med arbetet med detaljplanerna för Kongahälla togs ett markanvisningsavtal fram mellan Kommunen och Riksbyggen. Markanvisningsavtalet upprättades Lång tid har förflutit sedan dess och byggnation har påbörjats i området. Efter detta markanvisningavtal har också två tilläggsavtal upprättats mellan parterna. För att dessa avtal skall fortsätta att gälla krävs att ytterligare ett tilläggsavtal (Tilläggsavtal 3) tecknas mellan parterna. Tilläggsavtal (3) förlänger tidigare upprättade avtal på oförändrade villkor i tillämpliga delar. Inga ytterligare skyldigheter eller rättigheter uppkommer med anledning av Tilläggsavtal (3). Förvaltningen föreslår att upprättat tilläggsavtal godkänns och att kommunstyrelsens ordförande och kommunchefen får i uppdrag att underteckna avtalen Bakgrund I samband med arbetet med detaljplanerna för Kongahälla tecknades ett ramavtal mellan Kommunen och berörda byggherrar på Kongahälla samt markanvisningsavtal mellan Kommunen och var och en av berörda byggherrar på Kongahälla västra. Avtalen reglerar samarbetet mellan Kommunen och berörda byggherrar under tiden som marköverlåtelser och utbyggnaden av Kongahälla genomförs. Dessa avtals giltighet hade en tidsgräns vilken inte kunde uppfyllas till följd av att detaljplanerna inte vunnit laga kraft enligt tidigare uppsatt tidsplan. I augusti 2011 tecknades därav ett tilläggsavtal mellan Kommunen och berörda byggherrar. Genom undertecknande av tilläggsavtalet kom Kommunen och berörda byggherrar överens om att förlänga avtalens giltighet men att avtalen i övrigt skulle fortsätta gälla oförändrat. Ytterligare ett tilläggsavtal Tilläggsavtal (2) upprättades 2014 med samma innebörd. Syftet med det nya tilläggsavtalet, kallat Tilläggsavtal (3) är att förlänga giltigheten för markanvisningsavtalet mellan Kommunen och Riksbyggen för kv 4 o 5.1 för ytterligare en tvåårsperiod. Verksamhetens bedömning Förvaltningen bedömer att markanvisningsavtalet och de tidigare upprättade tilläggsavtalen mellan parterna, skall förlängas med oförändrade villkor då byggnation av exploatörens kvarter går enligt planerna och exploatören då uppfyller avtalsvillkoren för en förlängning. SAMHÄLLSUTVECKLINGSENHETEN ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

288 2(2) Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Beslutet innebär att bostadsproduktionen fortlöper som planerat inom Kongahällaområdet. Bedömning i relation till barnperspektivet Barnperspektivet bedöms inte påverkas av beslutet. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Förvaltningen bedömer att beslutet inte har någon påverkan, varken negativ eller positiv, på jämställdheten. Teknisk bedömning/genomförandeplan Förlängningen av gällande markanvisningsavtal innebär att projektet kan genomföras på ett tillfredställande sätt. Juridisk bedömning Tilläggsavtalet förlänger gällande avtal med oförändrade villkor. Ekonomisk bedömning Beslutet påverkar inte projektet i någon ekonomisk riktning. Förslag till kommunstyrelsen 1. Upprättat Tilläggsavtal (3) mellan Kommunen och Riksbyggen Ekonomiska förening godkänns. 2. Kommunstyrelsens ordförande och kommunchefen får i uppdrag att underteckna avtalen. Patrik Skog Sektorchef Henrik Haglund Samhällsutvecklingschef Expedieras till: Henrik Haglund, Anders Lager, Anders Bergquist För kännedom till: Riksbyggen ekonomisk förening

289 Kongahälla Tilläggsavtal (3) Riksbyggen1 kvarter 4 o 5.1 Mellan följande parter Kungälvs kommun ( ), Kungälv, nedan kallad Kommunen, och Riksbyggen ekonomisk förening ( ), Stockholm, nedan kallad Riksbyggen tillsammans kallade Parterna träffas härmed följande TILLÄGGSAVTAL (3) avseende marköverlåtelse och exploatering av en ny stadsdel i Kungälvs kommun, kallad Kongahälla. 1. BAKGRUND OCH SYFTE I samband med arbetet med detaljplanerna för Kongahälla tecknades ett ramavtal mellan Kommunen och berörda byggherrar på Kongahälla, Riksbyggen ekonomisk förening, Stiftelsen Kungälvsbostäder, Förbo AB och Goldcup 5649 AB namnändrat till Komarken 1:8 i Kongahälla AB c/o Coop Fastigheter (tillsammans "Byggherrarna") samt markanvisningsavtal mellan Kommunen och var och en av Byggherrarna, (tillsammans Avtalen ). I augusti 2011 tecknades ett tilläggsavtal ( Tilläggsavtal (1) ) mellan Kommunen och Byggherrarna och i aug 2014 tecknades ytterligare ett tilläggsavtal ( Tilläggsavtal 2 ) mellan kommunen och byggherrarna. Detaljplanen för Kongahälla Västra har vunnit laga kraft och byggnation i området har påbörjats. Syftet med Tilläggsavtal (3) är endast att förlänga ovan angivna avtal med oförändrade villkor i tillämpliga delar. 2. TILLÄGGSAVTALETS GILTIGHET Tilläggsavtal (3) är giltigt under förutsättning att: 1. det behörigen godkänns av och undertecknas av Riksbyggen senast den 15 augusti 2016, 2. Tilläggsavtal (3) godkänns av kommunstyrelsen i Kommunen genom beslut som vinner laga kraft och undertecknas av Kommunen senast den 15 september (2)

290 Kongahälla Tilläggsavtal (3) Riksbyggen1 kvarter 4 o TVIST Tvist med anledning av Tilläggsavtal (3) ska avgöras i allmän domstol. 4. ÅTERGÅNG Om Tilläggsavtal (3) inte skulle bli giltigt enligt punkt 2 ska överläggningar upptas mellan Parterna beträffande projektets fortsatta handläggning. Parterna är överens om att Avtalen och Tilläggsavtal (1 o 2) i övrigt ska fortsatt gälla oförändrat i tillämpliga delar. Tilläggsavtal (3) har upprättats i två likalydande exemplar. Parterna har tagit var sitt exemplar Kungälv den 2016 Göteborg den 2016 För Kungälvs kommun För Riksbyggen ekonomisk förening Miguel Odhner Kommunstyrelsens ordf. Magnus Gyllestad Kommunchef Bevittnas: 2(2)

291 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Anders Bergquist Försäljning av del av Komarken 1:1 - Parkeringsyta norr om kv 15 Kongahälla Dnr KS2010/ Sammanfattning I detaljplanen för Kongahälla Västra har aktuell yta angivits som parkeringsyta/trafikområde. I och med Adaptas förvärv av kvarter 15 och den utvidgning av handelsanläggningen som detta inneburit jämfört med ursprungsförslaget, så har behovet av parkering ökat. Området beräknas rymma ca 275 p-platser. Adapta har önskat förvärva den aktuella marken för att kunna säkerställa del av det parkeringsbehov som handelsanläggningen genererar. Förvaltningen har låtit utföra en värdering av området och har efter justering av kostnaden för att bygga en parkeringsplats i p-däcket längs Marstrandsvägen justerat värdet i värderingen och kommit överens med Adapta om en köpeskilling för aktuell mark om kr. Aktuellt markområde föreslås säljas till Adapta Kongahälla AB för kr. Bakgrund Adapta Kongahälla AB skall bygga en handelsanläggning på ca m 2 inom kv 15 i detaljplanen för Kongahälla västra. Ursprungligen var det tänkt att byggas en betydligt mindre anläggning. För att klara den nya handelsanläggningens parkeringsbehov behöver Adapta ett stort antal parkeringsplatser. Förvaltningen hade ursprungligen tankar om att, vid behov, upplåta nu aktuell markyta med nyttjanderätt till ev tagare av handelsanläggningen. Detta på grund av att behovet inte ansågs som självklart i det läget. Den tidigare tänkta handelsanläggningen kunde täcka sitt behov inom den egna fastigheten. När nu Adaptas behov är fastställt och de inte kan täcka det inom egna fastigheten och deras behov är långsiktigt bedömer förvaltningen att en försäljning av markområdet är det mest fördelaktiga för bägge parter. Parkeringsytan beräknas inrymma ca 275 p-platser. Verksamhetens bedömning Förvaltningen har låtit utföra en värdering som indikerar ett pris på marken på kr (biläggs). Dock har det vid upprättandet av uppdragsbeskrivningen till värderingsmannen angivits en för hög anläggningskostnad för att utföra en parkeringsplats i det parkeringsdäck som nu är tänkt att uppföras längs Marstrandsvägen. Efter justering av detta värde, från kr till kr, har parterna kommit överens om en köpeskilling om kr. Förvaltningen bedömer att överenskommet pris väl avspeglar marknadsvärdet för aktuellt område med aktuell markanvändning. SAMHÄLLSUTVECKLINGSENHETEN ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

292 2(2) Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Ärendet bedöms inte påverka eller påverkas av kommunfullmäktiges strategiska mål, mer än i den omfattning att trafikflödet inom Kongahälla effektiviseras vilket leder till mindre miljöbelastning. Bedömning i relation till barnperspektivet Förslaget bedöms inte påverka barns rättigheter eller möjligheter. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Förslaget bedöms inte påverka kvinnor och män olika. Teknisk bedömning/genomförandeplan Marköverlåtelsen sker genom avstyckning av separat fastighet till Adapta Kongahälla AB. Avstyckningen ansöks av kommunen och bekostas av Adapta. Juridisk bedömning Förvaltningen bedömer att försäljningen är juridiskt lämplig då Adapta i princip är den enda aktuella köparen av marken och någon konkurrensutsättning av försäljningen inte är aktuell. Ekonomisk bedömning Förvaltningen har låtit utföra en värdering av försäljningsobjektet. Denna visar på ett värde på kr. Dock har värderingsmannen vid upprättandet av värderingen fått en felaktig uppgift från förvaltningen beträffande anläggningskostnaden för en parkeringsplats i det tänkta parkeringsdäck som skall uppföras längs Marstrandsvägen. Värderingsmannen har använt en anläggningssiffra på kr/ plats. Beräknad faktisk anläggningskostnad är kr. Med justering av värdena i värderingen enligt ovan blir marknadsvärdet kr. Parterna har kommit överens om en köpeskilling om kr. Förslag till kommunfullmäktige 1. Upprättat köpeavtal godkänns. 2. Kommunstyrelsens ordförande och kommunchefen får i uppdrag att underteckna upprättat köpeavtal. Patrik Skog Sektorchef Henrik Haglund Samhällsutvecklingschef Expedieras till: Henrik Haglund, Anders Bergquist, Anders Lager För kännedom till: Adapta Fastigheter AB, Kvarnbergsgatan 2, Göteborg

293

294

295

296

297

298 Värdeutlåtande Avseende del av Komarken 1:1 för parkeringsplatser Fastighetskoll Väst AB Tfn Org nr Hålgårdsvägen 6 E post lars@fastkoll.se F skatt Kungsbacka

299 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Uppdragsbeskrivning Värderingsobjekt Uppdragsgivare Ägandeförhållande Syfte Värdetidpunkt Förutsättningar Besiktning och värderingsunderlag Sakuppgifter och källor Besiktning Beskrivning Tomt och Läge Planförhållande m.m Servitut, nyttjanderätter och inskrivningar Taxeringsinformation Värderingsmetoder Allmänt Vinstdelning Värdering Allmänt Vinstdelning Resultat... 8 Bilagor... 9 Fastighetskoll Väst AB Tfn Org nr Hålgårdsvägen 6 E post lars@fastkoll.se F skatt Kungsbacka

300 Sammanfattning Fastighetskoll Väst AB har av Kungälvs Kommun genom Anders Bergquist fått i uppdrag att bedöma marknadsvärdet för ett område av fastigheten Komarken 1:1 i Kungälv. Området är beläget i centrala Kungälv i anslutning till Kungälvs motet. Området som är utpekat för T-ändamål ligger direkt norr om ett område som exploateras för centrum, handel och kontor. Området är tänkt att bebyggas med parkeringsplatser i form av markparkering för att täcka parkeringsbehovet för intilliggande fastighet. Området har enligt uppgift från kommunen en areal om 6844 kvm. Enligt en skiss från exploatören på intilliggande fastighet torde området kunna inrymma 299 parkeringsplatser. Vid ett antagande om att varje p-plats upptar 25 kvm som enligt uppgift från Kungälvs kommun är ett schablontal erhålls ca 274 parkeringsplatser. Värdeutlåtandet skall fungera som underlag för förhandling om överlåtelse mellan kommunen och ägaren till angränsande fastighet. Marknadsvärdet skall spegla det mest sannolika värde som marken betingar vid en frivillig försäljning på den öppna marknaden. Marknadsvärdet för del av Komarken 1:1 bedöms till: Fjorton miljoner sexhundra tusen kronor ( kr). Fastighetskoll Väst AB Tfn Org nr Hålgårdsvägen 6 E post lars@fastkoll.se F skatt Kungsbacka

301 Uppdragsbeskrivning 2.1 Värderingsobjekt Del av Komarken 1:1 i Kungälvs kommun som utgörs av T-område i detaljplan och som är tänkt att nyttjas för markparkering. Se markerat område i karta, bilaga Uppdragsgivare Kungälvs kommun, genom Anders Bergquist. 2.3 Ägandeförhållande Ägare till fastigheten Komarken 1:1 är Kungälv kommun, se utdrag ur fastighetsregistret, bilaga Syfte Detta värdeutlåtande syftar till att bedöma marknadsvärdet för området inför förhandling om överlåtelse till angränsande fastighet. 2.5 Värdetidpunkt Värdetidpunkt är april månad Förutsättningar Värderingsmannen ansvarar inte för eventuella felaktigheter i sakuppgifter oavsett om dessa är lämnade av uppdragsgivaren, fastighetsägaren, olika myndigheter eller är hämtade från offentliga register. Fastighetsbeskrivningen avser att ge en översiktlig information om aktuell fastighet. Besiktningen på plats syftar endast till att ge ett underlag för bedömningen av marknadsvärdet. Värdeutlåtandet fritar inte en eventuell köpare från dennes undersökningsplikt eller en säljare från dennes upplysningsplikt enligt 4 kap 19 jordabalken (JB). Villkor för värdeutlåtande framgår av bilaga 8. 3 Besiktning och värderingsunderlag 3.1 Sakuppgifter och källor Värdebedömningen grundar sig på följande material och uppgifter: Illustrationskarta över aktuellt område, bilaga 1. Fastighetsutdrag med taxeringsinformation, bilaga 2 Ortofoto och street view, bilaga 3 Översiktskarta, bilaga 4 Utdrag ur detaljplan, bilaga 5 Skiss över parkeringsplatser, bilaga 6 Avkastningskalkyl parkeringsplatser, bilaga 7 Fastighetskoll Väst AB Tfn Org nr Hålgårdsvägen 6 E post lars@fastkoll.se F skatt Kungsbacka

302 Besiktning Fastigheten har ej besiktigats. En studie har istället gjorts av ortofoto och streetview foto från Google, se bilaga 3, för att erhålla en uppfattning om området. 4 Beskrivning 4.1 Tomt och Läge Området är beläget i centrala Kungälv direkt sydväst om Kungälvs motet, se bilaga 1 och 4. Området gränsar i söder till ett område som i detaljplan är utpekad som kvartersmark för centrum, handel och kontor. Direkt öster om området har kommunen för avsikt att bygga ett parkeringshus. Området är plant och bedöms som lätt att bebygga med parkeringsplatser. Enligt uppgift från Kungälvs kommun har området en total areal om ca 6844 kvm och kan bebyggas med ca 274 parkeringsplatser då ett schablontal på 25 kvm/p-plats används. Enligt en skiss över området från exploatören i söder torde området kunna inrymma 299 parkeringsplatser, se bilaga Planförhållande m.m. Fastigheten ligger inom detaljplanelagt område som anger T-ändamål (trafik), se bilaga Servitut, nyttjanderätter och inskrivningar Värderingsobjektet utgörs av en del av fastigheten Komarken 1:1 i Kungälv. Komarken 1:1 är en stor kommunal fastighet som berörs av en rad rättigheter och servitut. Ingen av rättigheterna bedöms påverka marknadsvärdet. 4.4 Taxeringsinformation Komarken 1:1 har en rad olika taxeringsenheter. Inga av dessa taxeringsvärden bedöms relevanta då ett marknadsvärde som skall bedömas är för byggrätt för parkeringsplatser i markplan. Något taxeringsvärde för detta ändamål kan inte beräknas. 5 Värderingsmetoder 5.1 Allmänt För att bestämma marknadsvärdet söks det mest sannolika pris som skulle betalas vid en försäljning på den fria marknaden. Vid bedömning av värdet för ett område används normalt ortsprismetoden, avkastningsmetoden eller taxeringsvärderegeln. Det aktuella värderingsobjektet består enligt gällande detaljplan av mark för trafikändamål och avses användas för parkering. För sådana områden/fastigheter (parkeringsändamål) blir ortsprismetoden svår att använda då ett jämförelseunderlag blir väldigt begränsat avseende mängd rena köp och som i övrigt Fastighetskoll Väst AB Tfn Org nr Hålgårdsvägen 6 E post lars@fastkoll.se F skatt Kungsbacka

303 är jämföra. Taxeringsvärderegeln bedöms inte heller tillämpbar då den aktuella fastighetstypen saknar taxeringsvärde. Avkastningsmetoden kan inte heller användas rakt av då avkastningsvärdet inte bedöms spegla det värde som marknaden torde vara beredd att betala. I aktuellt fall finns ett krav på exploatören till angränsande fastighet med möjlighet att bygga lokaler för centrum, handel och kontor. Kravet består av, att denne måste lösa sitt parkeringsbehov för att kunna nyttja den byggrätten fullt ut inom sin fastighet. Genom förvärv av det aktuella området skull ett stort antal parkeringsplatser kunna lösas. Parkeringsbehovet kan också lösas genom att exploatören köper rätt till parkeringsplatser i kommunens intilliggande parkeringshus. Möjligen finns det också andra lösningar, men med hänsyn till områdets geografiska läge och parkeringsbehovet i stort i området, bedöms dessa begränsade. Med hänsyn till det behov som exploatören har av att lösa parkeringsfrågan för att kunna nyttja hela sin byggrätt torde ett resonemang kring vinstdelning bli det mest sannolika sätt som marknaden skulle resonera. Vinstdelning används ofta i s.k. tomtbildningsfall där en fastighetsägare är tvingad att köpa till mark för att kunna nyttja sin fastighet. Detta fall är visserligen inte ett s.k. tomtbildningsfall då det torde krävas att marken genom fastighetsbildning skulle kunna överföras till tillträdande fastighet och exploatören är inte heller tvingad att förvärva området då det finns andra möjligheter. Exploatören torde dock ha stora ekonomiska intressen av att lösa parkeringsfrågan då det skapar möjlighet att nyttja byggrätt som är mer värdefull. En lösning där exploatören förvärvar det aktuella området med en beräkning som bygger på en vinstdelning torde också vara ett ur ekonomisk aspekt fördelaktigt sätt för exploatören. För att bedöma de olika ingående variablerna som är nödvändiga i ett vinstdelningsresonemang hämtas uppgifter från statistik och sakkunniga personer i branschen. 5.2 Vinstdelning Vinstdelning innebär att den vinst som uppstår fördelas. Vinsten kan beräknas som båtnad minus kostnad. Båtnaden är värdet för tillträdande fastighet minus värdet för frånträdande fastighet. Kostnaden brukar kunna hänföras till fastighetsbildningskostnaden etc. som i detta fall får jämställas med avstyckningskostnaden och kostnad för lagfart. Fastighetskoll Väst AB Tfn Org nr Hålgårdsvägen 6 E post lars@fastkoll.se F skatt Kungsbacka

304 Värdering 6.1 Allmänt Det aktuella värderingsobjektet bedöms enligt ovan med stöd av ett vinstdelningsresonemang. Någon bedömning med ortsprismetoden eller taxeringsvärderegeln bedöms inte möjlig. Avkastningsmetoden används för att bedöma värdeminskning för frånträdande fastighet. Andra värden hämtas från sakkunniga personer inom området eller från statistik och schabloner. 6.2 Vinstdelning Värdestegring på tillträdande fastighet skulle kunna beräknas genom ett resonemang kring alternativ kostnad för att lösa parkeringsplatser. Enligt uppgift från parkeringsansvarig på Kungälvs kommun, som bygger parkeringshus på intilliggande fastighet, uppgår kostnader för att bygga sådana parkeringsplatser till kr/plats. Vid samtal med andra sakkunniga inom området så ligger kostnaden för nyckelfärdiga parkeringsplatser på storleksordningen till kr beroende på standard, skick på parkeringshuset samt terrängförhållanden. I aktuellt fall bedöms det inte skäligt att frångå den kostnaden som parkeringsansvarig hos kommunen angett. Från kostnaden om kr/plats för att köpa sig en rätt i kommunens parkeringshus skall dock ett avdrag göras för den kostnaden som exploatören har för att färdigställa parkeringsplatser på mark inom det aktuella området. Enligt sakkunnig på Kungälvs kommun och schablontal uppgår en sådan kostnad till kr/plats. Värdet för tillträdande fastighet torde enligt detta resonemang uppgå till kr/plats ( ). Exploatören har skissat på 299 platser, men kommunen anger i sina beräkningar ett antal om 274 platser. Med hänsyn till att bedömningen tidigare utgått från schabloner och uppgifter från parkeringsansvarig hos Kungälvs kommun, samt exploatörens skiss inte visar på exakt avgränsning mellan värderingsobjektet och den egna fastigheten bedöms antalet platser till 274 st. Det totala värdet för tillträdande fastighet torde således uppgå till kr. Värdeminskningen för Kommunens fastighet Komarken 1:1 torde med hänsyn till att marken är utlagd för trafikändamål vara tämligen begränsad. Ett resonemang skulle kunna föras där kommunen själva anlägger 274 parkeringsplatser för en kostnad om kr/st för att sedan med s.k. boendeparkering hyra ut platserna. Enligt uppgift från parkeringsansvarig är avgiften för boendeparkering 250 kr/månad, vilket ger en årsintäkt om 3000 kr/år. Avgiften kommer dock enligt samma uppgiftslämnare troligen att justeras till kr/mån. Drift och underhållskostnaden för parkeringsplatser uppgår enligt statistik till 3000 kr/plats och år. Driftsnettot bedöms med stöd av ovanstående uppgifter till 3000 kr/plats Fastighetskoll Väst AB Tfn Org nr Hålgårdsvägen 6 E post lars@fastkoll.se F skatt Kungsbacka

305 och år. Livslängden för platserna uppgår till ca 40 år. Därefter krävs en ny investering för parkeringsplatserna. Med en avkastningskalkyl på ovan angivna kalkylperiod och med ovan angivna ingångsvärden samt en kalkylränta på 10 % som tar hänsyn till projektrisk, vinstkrav etc. erhålls ett avkastningsvärde om avrundat kr, se bilaga 7. Värdeminskningen för Kommunens fastighet torde således uppgå till kronor. Båtnad= värde tillträdande fastighet minus värde frånträdande fastighet Båtnad = = kr. Kostnad = Avstyckningskostnad plus lagfartskostnad (4,5 % av köpeskillingen) Kostnaden uppskattas till kr. Vinsten beräknas som kr (båtnad) minus (kostnad) vilket innebär en vinst om kr. Det är skäligt att hela kostnaden erläggs av köparen medan det bedöms skäligt att fördela vinsten mellan parterna. Enligt litteratur och utredningar har det funnits skäligt att den som driver exploateringsföretaget eller med sin verksamhet möjliggör att vinsten uppstår skall tilldelas en större del av vinsten. En rimlig fördelning av vinsten har tidigare i olika sammanhang funnits ligga på förhållandet 70/30 till den som bidrar mest till att vinsten uppstår. (Tillträdande fastighet) skall således erhålla en vinst på kr (70 %). (Kommunens fastighet) skall erhålla en vinst om kr (30%). Tillträdande fastighet= Likvid = => Likvid = kr. Frånträdande fastighet: Likvid = =>Likvid = kr. Marknadsvärdet för området bedöms till avrundat kronor. Fastighetskoll Väst AB Tfn Org nr Hålgårdsvägen 6 E post lars@fastkoll.se F skatt Kungsbacka

306

307 Bilagor Bilaga 1. Illustrationskarta över aktuellt område Bilaga 2. Fastighetsutdrag med taxeringsinformation Bilaga 3. Ortofoto och street view Bilaga 4. Översiktskarta Bilaga 5. Utdrag ur detaljplan Bilaga 6. Skiss över parkeringsplatser Bilaga 7. Avkastningskalkyl parkeringsplatser Bilaga 8. Allmänna villkor Fastighetskoll Väst AB Tfn Org nr Hålgårdsvägen 6 E post lars@fastkoll.se F skatt Kungsbacka

308

309 FASTIGHET Beteckning KUNGÄLV KOMARKEN 1:1 Nyckel: Senaste ändringen i Senaste ändringen i Aktualitetsdatum i allmänna delen inskrivningsdelen inskrivningsdelen Församling Okänd OBSERVERA Pågående ärenden Status Ärende Datum Lantmäteriförättning pågår Lantmäteriförättning pågår ADRESS Adress Gamla Kungälvsvägen Kungälv Gymnasiegatan 1, 3 Kvarngatan 10, 4, 6, 8, Kungälv Rosendalsgatan 1, 2, Kungälv Simbadsgatan Kungälv Snorregatan Kungälv Solhultsgatan Kungälv Ytterbyvägen 22, 24, Kungälv LÄGE, KARTA Område N(SWEREF 99) E(SWEREF 99) N(Lokalt) E(Lokalt) Registerkarta KUNGÄLV AVSKILD MARK Beteckning KUNGÄLV BASTIONEN 1 KUNGÄLV ISBANAN 1 KUNGÄLV KOMARKEN 1:10 KUNGÄLV KOMARKEN 1:11 KUNGÄLV KOMARKEN 1:8 KUNGÄLV KOMARKEN 1:9 KUNGÄLV KRONAN 1 KUNGÄLV KRONAN 2 KUNGÄLV KRÅKAN 6 KUNGÄLV KRÅKAN 7 KUNGÄLV KVARNEN 1 KUNGÄLV KVARNKULLEN 1 KUNGÄLV PÅLKRANSEN 1 KUNGÄLV SAHARA 1 KUNGÄLV SIMBADET 1 KUNGÄLV VIKTEN 1 KUNGÄLV VÅGEN 1 Status AREAL Område Totalareal Därav landareal Därav vattenareal Totalt kvm kvm 0 kvm LAGFART Ägare Andel Inskrivningsdag Akt KUNGÄLVS KOMMUN /NÄMNDHUSET/ KUNGÄLV Köp: Köpeskilling: Ingen redovisad köpeskilling. Lagfartsanmärkning: Anmärkning Akt: 85/1211 1/ /219 ANTECKNINGAR och INTECKNINGAR Fastigheten besväras inte av sökt eller beviljad anteckning eller inteckning. Källa: Lantmäteriet; ALLMÄN KUNGÄLV KOMARKEN 1:1 NAI Svefa, Drottninggatan 78, 3 tr, STOCKHOLM, Tel: Sidan 1 av :48

310 INSKRIVNINGAR Nr Inskrivningstyp Inskrivningsdag Akt 1 Avtalsservitut VÄG MM /11 2 Avtalsservitut VATTENTÄKT /12 3 Avtalsservitut GARAGE /263 4 Avtalsservitut TRANSFORMATORSTATION /29467 PLANER, BESTÄMMELSER OCH FORNLÄMNINGAR Planer Datum Akt Stadsplan: DEL AV KUNGÄLVS STAD KUN-38 14PE 4 Anmärkning del av plan: GENOMFÖRANDETIDEN HAR UTGÅTT Stadsplan: VÄSTER OM KVARNKULLEN KALLAT KOMARKEN,ÄNDR OCH UTVIDGN Anmärkning del av plan: GENOMFÖRANDETIDEN HAR UTGÅTT Stadsplan: KOMARKEN OMFATTANDE KV FORELLEN,GÖSEN,KARPEN MFL,ÄNDR KUN-49 14PE KUN-56 14PE 95 Anmärkning del av plan: GENOMFÖRANDETIDEN HAR UTGÅTT Stadsplan: KV TÄRNAN,SVANEN,VIPAN MFL,ÄNDR KUN-62 Anmärkning del av plan: GENOMFÖRANDETIDEN HAR UTGÅTT Stadsplan: VÄSTRA DELEN AV KOMARKEN,ÄNDR OCH UTVIDGN KUN-65 14PE 111 Anmärkning del av plan: GENOMFÖRANDETIDEN HAR UTGÅTT Stadsplan: DEL AV KUNGÄLV,OMRÅDE VID MOTORVÄGEN,ÄNDR OCH UTVIDGN KUN-66 14PE 114 Anmärkning del av plan: GENOMFÖRANDETIDEN HAR UTGÅTT Stadsplan: KOMARKEN OMFATTANDE KV MÅSEN,UGGLAN MM,ÄNDR KUN-67 14PE 117 Anmärkning del av plan: GENOMFÖRANDETIDEN HAR UTGÅTT Stadsplan: NORRA DELEN AV KOMARKEN KUN-69 14PE 124 Anmärkning del av plan: GENOMFÖRANDETIDEN HAR UTGÅTT Stadsplan: DEL AV KUNGÄLV,OMRÅDE VID VIKINGAPARKEN,ÄNDR KUN PE 374 Anmärkning del av plan: GENOMFÖRANDETIDEN HAR UTGÅTT Stadsplan: NORDMANNATORGET KV DOMHERREN OCH DEL AV KV RÖDHAKEN MM.,ÄNDR Genomf. slut: KUN PE 436 Stadsplan: KVARNKULLENOMRÅDET Genomf. slut: P84/1 14PE 440 Stadsplan: OMRÅDE VID SIMBADET I KUNGÄLV Genomf. slut: P86/5 14PE 459 Stadsplan: KASTELLEGÅRDEN 1:380MFL,GRINDENOMRÅDET P87/1 14PE 469 Anmärkning del av plan: GENOMFÖRANDETIDEN HAR UTGÅTT Anmärkning del av plan: ÄNDRADE BESTÄMMELSER SE AKT 1482-P59 Detaljplan: KV NOTARIEÄNGEN P88/9 Genomf. start: Genomf. slut: Detaljplan: SAHARAOMRÅDET-IDROTTSÄNDAMÅL,KOMARKEN 1:1 M FL P94/2 Genomf. start: Genomf. slut: Laga kraft: Detaljplan: SPARVEN 1 M FL Genomf. start: Genomf. slut: Laga kraft: P94/6 Detaljplan: VITA FLÄCKENOMRÅDET,GÄRDET 1:1,DEL AV,INTENDENTEN 1-3 M FL P97/5 Genomf. start: Genomf. slut: Laga kraft: Anmärkning del av plan: GENOMFÖRANDETIDEN FÖR BYGGRÄTTEN INOM OMRÅDE A1 PÅ KARTAN BÖRJAR TRE ÅR EFTER LAGA KRAFT. Detaljplan: GAMLA GRINDEN,KASTELLEGÅRDEN 1:195 M FL P27 Genomf. start: Genomf. slut: Laga kraft: Anmärkning del av plan: ÄNDRADE BESTÄMMELSER SE AKT 1482-P127 Detaljplan: RÖKGATAN,KOMARKEN 1:6 M FL P85 Genomf. start: Genomf. slut: Laga kraft: Registrerad: Detaljplan: FÖR KONGAHÄLLA VÄSTRA Genomf. start: Genomf. slut: Laga kraft: Registrerad: P176 Detaljplan: BOSTÄDER PÅ KVARNKULLEN,DEL AV KOMARKEN 1: Genomf. start: Genomf. slut: Laga kraft: Registrerad: P Källa: Lantmäteriet; ALLMÄN KUNGÄLV KOMARKEN 1:1 NAI Svefa, Drottninggatan 78, 3 tr, STOCKHOLM, Tel: Sidan 2 av :48

311 Detaljplan: RESECENTRUM,DEL AV KOMARKEN 1: Genomf. start: Genomf. slut: Laga kraft: Registrerad: P Bestämmelser Datum Akt Fornlämningar Datum Akt Fornlämning: Registrerad: :0038: RÄTTIGHETER Redovisning av rättigheter kan vara ofullständig. Ändamål Rättsförhållande Rättighetstypberörkrets Rättighetsbeteckning LEDNING Förmån Avtalsservitut 14-IM3-68/ LEDNING Förmån Avtalsservitut 14-IM3-68/ LEDNING Förmån Avtalsservitut 14-IM3-68/ LEDNING Förmån Avtalsservitut 14-IM3-68/ LEDNING Förmån Avtalsservitut 14-IM3-68/ LEDNING Förmån Avtalsservitut 14-IM3-68/ LEDNING Förmån Avtalsservitut 14-IM3-68/ GÅNGVÄG Förmån Officialservitut VÄG Last Officialservitut /87.1 TRANSFORMATORSTATION Last Avtalsservitut 14-IM3-86/ GARAGE Last Avtalsservitut 14-IM3-67/263.1 VÄG MM Last Avtalsservitut 14-IM3-22/11A.1 VATTENTÄKT Last Avtalsservitut 14-IM3-22/12.1 UTRYMME Last Officialservitut 14-KUN UTRYMME Last Officialservitut 14-KUN-74.1 NATURGAS Last Ledningsrätt Anmärkning: YTTERLIGARE REGISTERKARTA TELE Last Ledningsrätt VÄG Last Officialservitut TAXERINGSINFORMATION Taxeringsenhet Uppgiftsår Taxeringsår SPECIALENHET, ALLMÄN BYGGNAD (828) Utgör taxeringsenhet och omfattar del av registerfastighet. Taxerad ägare Andel Ägartyp Juridisk form /1 Lagfaren/Tomträttsinneh. Primärkommuner, borgerliga KUNGÄLVS KOMMUN /NÄMNDHUSET/ KUNGÄLV Taxeringsenhet Uppgiftsår Taxeringsår SPECIALENHET, DISTRIBUTIONSBYGGNAD (820) Utgör taxeringsenhet och omfattar del av registerfastighet. Taxerad ägare Andel Ägartyp Juridisk form /1 Lagfaren/Tomträttsinneh. Primärkommuner, borgerliga KUNGÄLVS KOMMUN /NÄMNDHUSET/ KUNGÄLV Taxeringsenhet Uppgiftsår Taxeringsår SPECIALENHET, DISTRIBUTIONSBYGGNAD (820) Utgör taxeringsenhet och omfattar del av registerfastighet. Taxerad ägare Andel Ägartyp Juridisk form /1 Lagfaren/Tomträttsinneh. Primärkommuner, borgerliga KUNGÄLVS KOMMUN /NÄMNDHUSET/ KUNGÄLV Taxeringsenhet Uppgiftsår Taxeringsår SPECIALENHET, KULTURBYGGNAD (826) Utgör taxeringsenhet och omfattar del av registerfastighet. Taxerad ägare Andel Ägartyp Juridisk form /1 Lagfaren/Tomträttsinneh. Primärkommuner, borgerliga KUNGÄLVS KOMMUN /NÄMNDHUSET/ KUNGÄLV Taxeringsenhet Uppgiftsår Taxeringsår Källa: Lantmäteriet; ALLMÄN KUNGÄLV KOMARKEN 1:1 NAI Svefa, Drottninggatan 78, 3 tr, STOCKHOLM, Tel: Sidan 3 av :48

312 SPECIALENHET, BAD-, SPORT- OCH IDROTTSANLÄGGNING (824) Utgör taxeringsenhet och omfattar del av registerfastighet. Taxerad ägare Andel Ägartyp Juridisk form /1 Lagfaren/Tomträttsinneh. Primärkommuner, borgerliga KUNGÄLVS KOMMUN /NÄMNDHUSET/ KUNGÄLV Taxeringsenhet Uppgiftsår Taxeringsår HYRESHUSENHET, UNDANTAG FRÅN SKATTEPLIKT ENLIGT 3 KAP 4 PAR FTL (381) Utgör taxeringsenhet och omfattar byggnad på ofri grund. Taxerad ägare Andel Ägartyp Juridisk form /1 Taxerad ägare Ideella föreningar IFK KUNGÄLV BOX KUNGÄLV Taxeringsenhet Uppgiftsår Taxeringsår SPECIALENHET, ALLMÄN BYGGNAD (828) Utgör taxeringsenhet och omfattar byggnad på ofri grund. Taxerad ägare Andel Ägartyp Juridisk form /1 Taxerad ägare Primärkommuner, borgerliga KUNGÄLVS KOMMUN /NÄMNDHUSET/ KUNGÄLV Taxeringsenhet Uppgiftsår Taxeringsår SPECIALENHET, BAD-, SPORT- OCH IDROTTSANLÄGGNING (824) Utgör taxeringsenhet och omfattar del av registerfastighet. Taxerad ägare Andel Ägartyp Juridisk form /1 Lagfaren/Tomträttsinneh. Primärkommuner, borgerliga KUNGÄLVS KOMMUN /NÄMNDHUSET/ KUNGÄLV Taxeringsenhet Uppgiftsår Taxeringsår INDUSTRIENHET, GATU-/PARKMARK (498) Utgör taxeringsenhet och omfattar del av registerfastighet. Taxerad ägare Andel Ägartyp Juridisk form /1 Lagfaren/Tomträttsinneh. Primärkommuner, borgerliga KUNGÄLVS KOMMUN /NÄMNDHUSET/ KUNGÄLV Taxeringsenhet Uppgiftsår Taxeringsår SPECIALENHET, BAD-, SPORT- OCH IDROTTSANLÄGGNING (824) Utgör taxeringsenhet och omfattar byggnad på ofri grund. Taxerad ägare Andel Ägartyp Juridisk form /1 Taxerad ägare Ideella föreningar KUNGÄLVS BANGOLFKLUBB BOX KUNGÄLV Taxeringsenhet Uppgiftsår Taxeringsår SPECIALENHET, BAD-, SPORT- OCH IDROTTSANLÄGGNING (824) Utgör taxeringsenhet och omfattar del av registerfastighet. Taxerad ägare Andel Ägartyp Juridisk form /1 Lagfaren/Tomträttsinneh. Primärkommuner, borgerliga KUNGÄLVS KOMMUN /NÄMNDHUSET/ KUNGÄLV Taxeringsenhet Uppgiftsår Taxeringsår SPECIALENHET, SKOLBYGGNAD (825) Utgör taxeringsenhet och omfattar del av registerfastighet. Källa: Lantmäteriet; ALLMÄN KUNGÄLV KOMARKEN 1:1 NAI Svefa, Drottninggatan 78, 3 tr, STOCKHOLM, Tel: Sidan 4 av :48

313 Taxerad ägare Andel Ägartyp Juridisk form /1 Lagfaren/Tomträttsinneh. Primärkommuner, borgerliga KUNGÄLVS KOMMUN /NÄMNDHUSET/ KUNGÄLV Taxeringsenhet Uppgiftsår Taxeringsår INDUSTRIENHET, ÖVRIG BYGGNAD FÖR RADIOKOMMUNIKATION (443) Utgör taxeringsenhet och omfattar byggnad på ofri grund. Taxvärde Taxvärde byggnad Taxvärde mark SEK Taxerad ägare Andel Ägartyp Juridisk form /1 Taxerad ägare Övriga aktiebolag TELIASONERA MOBILE NETWORKS AKTIEBOLAG FARSTA Taxeringsenhet Uppgiftsår Taxeringsår INDUSTRIENHET MED VÄRDE < 1000="" kr="" (499)=""> Utgör taxeringsenhet och omfattar del av registerfastighet. Taxerad ägare Andel Ägartyp Juridisk form /1 Lagfaren/Tomträttsinneh. Primärkommuner, borgerliga KUNGÄLVS KOMMUN /NÄMNDHUSET/ KUNGÄLV ANDEL I GEMENSAMHETSANLÄGGNINGAR OCH SAMFÄLLIGHETER Gemensamhetsanläggningar KUNGÄLV KASTELLEGÅRDEN GA:4 ÅTGÄRDER Fastighetsrättsliga åtgärder Datum Akt LGA-förrättning KUN-74 Sammanläggning /9 Fastighetsreglering /71 Fastighetsreglering /34 Fastighetsreglering /87 Fastighetsreglering /124 Fastighetsreglering /47 Fastighetsreglering /60 Fastighetsreglering /15 Fastighetsreglering /5 Fastighetsreglering /37 Fastighetsreglering /55 Ledningsåtgärd Fastighetsreglering Ledningsåtgärd Fastighetsreglering Fastighetsreglering Rättelse enligt 26:e FL Anläggningsåtgärd Fastighetsreglering URSPRUNG KUNGÄLV 1:156 KUNGÄLV 1:157 KUNGÄLV 1:158 KUNGÄLV 1:178 KUNGÄLV 1:264 KUNGÄLV 1:294 KUNGÄLV 1:293 KUNGÄLV 1:159 KUNGÄLV 1:160 KUNGÄLV 1:161 KUNGÄLV 1:162 KUNGÄLV 1:163 KUNGÄLV 1:164 KUNGÄLV 1:165 KUNGÄLV 1:166 KUNGÄLV 1:167 KUNGÄLV 1:168 KUNGÄLV 1:169 KUNGÄLV 1:170 Källa: Lantmäteriet; ALLMÄN KUNGÄLV KOMARKEN 1:1 NAI Svefa, Drottninggatan 78, 3 tr, STOCKHOLM, Tel: Sidan 5 av :48

314 KUNGÄLV 1:171 KUNGÄLV 1:172 KUNGÄLV 1:173 KUNGÄLV 1:174 KUNGÄLV 1:175 KUNGÄLV 1:176 KUNGÄLV 1:177 KUNGÄLV 1:179 KUNGÄLV 1:180 KUNGÄLV 1:181 KUNGÄLV 1:182 KUNGÄLV 1:183 KUNGÄLV 1:184 KUNGÄLV 1:185 KUNGÄLV 1:186 KUNGÄLV 1:187 KUNGÄLV 1:188 KUNGÄLV 1:189 KUNGÄLV 1:190 KUNGÄLV 1:191 KUNGÄLV 1:192 KUNGÄLV 1:193 KUNGÄLV 1:194 KUNGÄLV 1:195 KUNGÄLV 1:196 KUNGÄLV 1:197 KUNGÄLV 1:198 KUNGÄLV 1:199 KUNGÄLV 1:200 KUNGÄLV 1:201 KUNGÄLV 1:202 KUNGÄLV 1:203 KUNGÄLV 1:204 KUNGÄLV 1:205 KUNGÄLV 1:206 KUNGÄLV 1:207 KUNGÄLV 1:208 KUNGÄLV 1:209 KUNGÄLV 1:210 KUNGÄLV 1:211 KUNGÄLV 1:212 KUNGÄLV 1:213 KUNGÄLV 1:214 KUNGÄLV 1:215 KUNGÄLV 1:216 KUNGÄLV 1:217 KUNGÄLV 1:218 KUNGÄLV 1:219 KUNGÄLV 1:220 KUNGÄLV 1:221 KUNGÄLV 1:222 KUNGÄLV 1:223 KUNGÄLV 1:224 KUNGÄLV 1:225 KUNGÄLV 1:226 KUNGÄLV 1:227 KUNGÄLV 1:228 KUNGÄLV 1:229 KUNGÄLV 1:230 KUNGÄLV 1:231 KUNGÄLV 1:232 KUNGÄLV 1:233 KUNGÄLV 1:234 KUNGÄLV 1:235 KUNGÄLV 1:236 KUNGÄLV 1:237 KUNGÄLV 1:238 KUNGÄLV 1:239 KUNGÄLV 1:240 KUNGÄLV 1:241 KUNGÄLV 1:242 KUNGÄLV 1:243 Källa: Lantmäteriet; ALLMÄN KUNGÄLV KOMARKEN 1:1 NAI Svefa, Drottninggatan 78, 3 tr, STOCKHOLM, Tel: Sidan 6 av :48

315 KUNGÄLV 1:244 KUNGÄLV 1:245 KUNGÄLV 1:246 KUNGÄLV 1:254 KUNGÄLV 1:255 KUNGÄLV 1:256 KUNGÄLV 1:257 KUNGÄLV 1:258 KUNGÄLV 1:259 KUNGÄLV 1:260 KUNGÄLV 1:262 KUNGÄLV 1:263 KUNGÄLV 1:265 KUNGÄLV 1:266 KUNGÄLV 1:267 KUNGÄLV 1:268 KUNGÄLV 1:280 KUNGÄLV 1:290 KUNGÄLV 1:292 TIDIGARE BETECKNING Beteckning Omregistreringsdatum Akt O-KUNGÄLV STG /44 Källa: Lantmäteriet; ALLMÄN KUNGÄLV KOMARKEN 1:1 NAI Svefa, Drottninggatan 78, 3 tr, STOCKHOLM, Tel: Sidan 7 av :48

316 Bilaga 3 Ortofoto Street View foto

317 Översiktskarta Bilaga 4

318

319 Skiss över p platser Bilaga 6

320

321 ALLMÄNNA VILLKOR FÖR VÄRDEUTLÅTANDE Dessa allmänna villkor är gemensamt utarbetade av CBRE Sweden AB, DTZ Sweden AB, Forum Fastighetsekonomi AB, FS Fastighetsstrategi AB, Newsec Advice AB, Savills Sweden AB och Svefa AB. De är utarbetade med utgångspunkt från God Värderarsed, upprättat av Sektionen För Fastighetsvärdering inom Samhällsbyggarna och är avsedda för auktoriserade värderare inom Samhällsbyggarna. Villkoren gäller från vid värdering av hela, delar av fastigheter, tomträtter, byggnader på ofri grund eller liknande värderingsuppdrag inom Sverige. Såvitt ej annat framgår av värdeutlåtandet gäller följande; 1 Värdeutlåtandets omfattning 1.1 Värderingsobjektet omfattar i värdeutlåtandet angiven fast egendom eller motsvarande med tillhörande rättigheter och skyldigheter i form av servitut, ledningsrätt, samfälligheter och övriga rättigheter eller skyldigheter som framgår av utdrag från Fastighetsregistret hänförligt till värderingsobjektet. 1.2 Värdeutlåtandet omfattar även, i förekommande fall, till värderingsobjektet hörande fastighetstillbehör och byggnadstillbehör, dock ej industritillbehör i annan omfattning än vad som framgår av utlåtandet. 1.3 Kontroll av inskrivna rättigheter har skett genom utdrag från Fastighetsregistret. Den information som erhållits genom Fastighetsregistret har förutsatts vara korrekt och fullständig, varför ytterligare utredning av legala förhållanden och dispositionsrätt ej vidtagits. Vad gäller legala förhållanden utöver vad som framgår av Fastighetsregistret har dessa enbart beaktats i den omfattning information därom lämnats skriftligen av uppdragsgivaren/ägaren eller dennes ombud. Förutom det som framgår av utdrag från Fastighetsregistret samt av uppgifter som lämnats av uppdragsgivaren/ägaren eller dennes ombud har det förutsatts att värderingsobjektet inte belastas av icke inskrivna servitut, nyttjanderättsavtal eller andra avtal som i något avseende begränsar fastighetsägarens rådighet över egendomen samt att värderingsobjektet inte belastas av betungande utgifter, avgifter eller andra gravationer. Vidare har det förutsatts att värderingsobjektet inte är föremål för tvist i något avseende. 2 Förutsättningar för värdeutlåtande 2.1 Den information som innefattas i värdeutlåtandet har insamlats från källor som bedömts vara tillförlitliga. Samtliga uppgifter som erhållits genom uppdragsgivaren/ägaren eller dennes ombud och eventuella nyttjanderättshavare, har förutsatts vara korrekta. Uppgifterna har endast kontrollerats genom en allmän rimlighetsbedömning. Vidare har förutsatts att inget av relevans för värdebedömningen har utelämnats av uppdragsgivaren/ägaren eller dennes ombud. 2.2 De areor som läggs till grund för värderingen har erhållits genom uppdragsgivaren/ägaren eller dennes ombud. Värderaren har förlitat sig på dessa areor och har inte mätt upp dem på plats eller på ritningar, men areorna har kontrollerats genom en rimlighetsbedömning. Areorna har förutsatts vara uppmätta i enlighet med vid varje tillfälle gällande Svensk Standard. 2.3 Vad avser hyres- och arrendeförhållanden eller andra nyttjanderätter, har värdebedömningen i förekommande fall utgått från gällande hyres- och arrendeavtal samt övriga nyttjanderättsavtal. Kopior av dessa eller andra handlingar utvisande relevanta villkor har erhållits av uppdragsgivaren/ägaren eller dennes ombud. 2.4 Värderingsobjektet förutsätts dels uppfylla alla erforderliga myndighetskrav och för fastigheten gällande villkor, såsom planförhållanden etc, dels ha erhållit alla erforderliga myndighetstillstånd för dess användning på sätt som anges i utlåtandet. 3 Miljöfrågor 3.1 Värdebedömningen gäller under förutsättningen att mark eller byggnader inom värderingsobjektet inte är i behov av sanering eller att det föreligger någon annan form av miljömässig belastning. 3.2 Mot bakgrund av vad som framgår av 3.1 ansvarar värderaren inte för den skada som kan åsamkas uppdragsgivaren eller tredje man som en konsekvens av att värdebedömningen är felaktig på grund av att värderingsobjektet är i behov av sanering eller att det föreligger någon annan form av miljömässig belastning. 4 Besiktning, tekniskt skick 4.1 Den fysiska konditionen hos de anläggningar (byggnader osv) som beskrivs i utlåtandet är baserad på översiktlig okulär besiktning. Utförd besiktning har ej varit av sådan karaktär att den uppfyller säljarens upplysningsplikt eller köparens undersökningsplikt enligt 4 kap 19 Jordabalken. Värderingsobjektet förutsätts ha det skick och den standard som okulärbesiktningen indikerade vid besiktningstillfället. 4.2 Värderaren tar inget ansvar för dolda fel eller icke uppenbara förhållanden på egendomen, under marken eller i byggnaden, som skulle påverka värdet. Inget ansvar tas för sådant som skulle kräva specialistkompetens eller speciella kunskaper för att upptäcka. funktionen (skadefriheten) och/eller konditionen hos byggnadsdetaljer, mekanisk utrustning, rörledningar eller elektriska komponenter. 5 Ansvar 5.1 Eventuella skadeståndsanspråk till följd av påvisad skada till följd av fel i värdeutlåtandet skall framställas inom ett år från värderingstidpunkten (datum för undertecknande av värderingen). 5.2 Det maximala skadestånd som kan utgå för påvisad skada till följd av fel i värdeutlåtandet är 25 prisbasbelopp vid värderingstidpunkten. 6 Värdeutlåtandets aktualitet 6.1 Beroende på att de faktorer som påverkar värderingsobjektets marknadsvärde förändras över tiden är den värdebedömning som återges i utlåtandet gällande endast vid värdetidpunkten med de förutsättningar och reservationer som angivits i utlåtandet. 6.2 Framtida in- och utbetalningar samt värdeutveckling som redovisas i utlåtandet i förekommande fall, har gjorts utifrån ett scenario som, enligt värderarens uppfattning, återspeglar fastighetsmarknadens förväntningar om framtiden. Värdebedömningen innebär inte någon utfästelse om faktisk framtida kassaflödes- och värdeutveckling. 7 Värdeutlåtandets användande 7.1 Innehållet i värdeutlåtandet med tillhörande bilagor tillhör uppdragsgivaren och skall användas i sin helhet till det syfte som anges i utlåtandet. 7.2 Används värdeutlåtandet för rättsliga förfoganden, ansvarar värderaren endast för direkt eller indirekt skada som kan drabba uppdragsgivaren om utlåtandet används enligt 7.1. Värderaren är fri från allt ansvar för skada som drabbat tredje man till följd av att denne använt sig av värdeutlåtandet eller uppgifter i detta. 7.3 Innan värdeutlåtandet eller delar av det reproduceras eller refereras till i något annat skriftligt dokument, måste värderingsföretaget godkänna innehållet och på vilket sätt utlåtandet skall återges Ver 2

322 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Johanna Augustsson Marstrand 6:79, friköp bostadsarrende Dnr KS2015/ Sammanfattning Arrendatorn har frågat om att få friköpa sin arrendetomt i samband med att arrendeavgiften håller på att omförhandlas. Arrendetomten ligger på norra Koön och är sedan tidigare avstyckad. Förvaltningen ser inget hinder till försäljning utifrån inriktningen i fastighetsstrategin. Bakgrund Förvaltningen ser över arrendeavgifter och den nu aktuella fastigheten som idag arrenderas ut för bostadsändamål är under förhandling om ny arrendeavgift. Arrendatorn har i samband med detta meddelat önskemål om friköp. Förvaltningen verkar för inriktningen i fastighetsstrategin. Vi ska avyttra byggnader och mark som vi inte ser ha någon nytta för kommunen inom överskådlig tid. Under 2016 ska fastighetsförsäljning och exploateringsresultat samlat ge ett betydande överskott. Verksamhetens bedömning Fastigheten är redan idag avstyckad så en försäljning påverkar därför inte allmänna intressen. Alternativt är att inte försälja fastigheten utan fortsätta arrendera ut den och få in en årlig intäkt istället. Förvaltningen ser inget hinder till försäljning. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Kommunen ska avyttra det som vi över tid inte ser nytta av att äga kvar. På så sätt ska intäkter från försäljningar bidra till att hålla budget i balans. Bedömning i relation till barnperspektivet Inte relevant. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Inte relevant. SAMHÄLLSUTVECKLINGSENHETEN ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

323 2(2) Teknisk bedömning/genomförandeplan Efter att beslutet vunnit laga kraft betalar köparen köpeskillingen och kommunen utfärdar köpebrev. Juridisk bedömning Inte relevant. Ekonomisk bedömning Köpeskillingen kr är framräknad i enlighet med kommunfullmäktiges beslut KF 22/2009, där man har utgått från fastighetens taxeringsvärde. Köpeskillingen stämmer även överens med markvärdet på tomterna för friliggande småhus inom det nya närliggande bostadsområdet Hareslätt. De fastigheterna har värderats till kr år Om fastigheten inte försäljs är en arrendeavgift på kr + index föreslagen. Förslag till beslut 1. Upprättat köpekontrakt för fastigheten Marstrand 6:79 godkänns. 2. Samhällsbyggnadsutskottets ordförande och kommunchefen får i uppdrag att underteckna köpekontrakt. Patrik Skog Sektorchef Henrik Haglund Samhällsutvecklingschef Expedieras till: För kännedom till: Annelene Jansson, Rävekärrsgatan 41 lgh 1001, Mölndal Susanne och Gerhard Grassegger, Hans Dolfweg 7, A-8042 Graz, Österrike Henrik Haglund, Samhällsutvecklingschef Johanna Augustsson, Samhällsutveckling

324 Ärendenr: KS2015/2316 KÖPEKONTRAKT Säljare: Kungälvs kommun org.nr: nedan kallad Säljaren Köpare: Annelene Jansson 1/2 pers.nr Rävekärrsgatan 41 lgh Mölndal Susanne Grassegger 1/4 pers.nr Hans Dolfweg 7 A-8042 Graz Österrike och Gerhard Grassegger 1/4 födelsedatum Hans Dolfweg 7 A-8042 Graz Österrike nedan kallad Köparen Fastigheten: Köpeskilling: Kungälv Marstrand 6:79 med tillhörande servitut och andelar i gemensamhetsanläggning, nedan kallad Fastigheten. Säljaren överlåter och försäljer Fastigheten till Köparen för en överenskommen köpeskilling av ENMILJONFEMHUNDRATRETTIOTRETUSEN / / KRONOR och på följande villkor i övrigt. 1. Köpeskillingens erläggande Köpeskillingen skall utan anmodan, senast på tillträdesdagen, insättas på Säljarens bankgirokonto eller plusgirokonto KOMMUNLEDNINGSSEKTORN SAMHÄLLSUTVECKLING ADRESS Nämndhuset Kungälv TELEFON vx FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA 1(3)