LANDRISKKLASS. 7/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. Reformering av ekonomin inledd

Transkript

1 LANDRISKANALYS Laos LANDRISKKLASS 7/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S UTESTÅENDE GARANTIER PÅ LANDET KORTFRISTIGA AFFÄRER: 0 MSEK MEDEL- OCH LÅNGFRISTIGA AFFÄRER: 104 MSEK DATUM Reformering av ekonomin inledd Laos ekonomiska utveckling präglas av det politiska systemet, den pågående övergången till marknadsekonomi, svaga statsfinanser och stora investeringsbehov. Ekonomin har haft en hög tillväxt under en längre period, även om det är från en låg nivå. Vattenkraft tillsammans med gruvdrift har kommit att utgöra stommen i ekonomin, sektorer som attraherat betydande internationella investeringar. Laos export av energi är viktig för landets valutaintjäning och för statsfinanserna. Landets skuldsättning är hög och gör Laos sårbart för både valutakursförändringar och vid ytterligare lånebehov. På sikt väntas energisektorns betydelse öka och landets beroende av förmånlig finansiering och bistånd att minska. LANDETS STYRKOR OCH SVAGHETER Styrkor - Påbörjad reformering av ekonomin. - Rikliga naturtillgångar som vattenkraft, metall och mineral. - Goda relationer med biståndsgivare och aktiv medlem i regionala och globala sammanslutningar. Svagheter - En liten, sårbar ekonomi med låg BNP per capita. - Hög offentlig utlandsskuld och mycket begränsad valutareserv. - Hög volatilitet i statens intäkter då dessa är kopplade till råvaruprisernas fluktuationer. - Svår affärsmiljö på grund av utbredd korruption, svårhanterlig reglering och ett svagt och politiserat rättsväsende. EKN:S LANDRISKANALYS AV LAOS SID 1/5

2 EKN:S POLICY Restriktiv policy Landet har sedan EKN klassade det för första gången 1999 legat i landriskklass 7. Klassningen gäller för såväl korta som långa garantier och är en bedömning som görs i samverkan med övriga OECD-länder. EKN är försiktigt öppen för att garantera affärer med alla typer av köpare (staten, offentliga köpare, banker och företag). VAD KAN FÖRANLEDA EN ÄNDRING AV LANDPOLICY? Lättnad - Om landet långsiktigt lyckas reducera ekonomiska obalanser och stärka ekonomins motståndskraft genom en ansvarsfull ekonomisk politik. - Om inriktningen mot en modern marknadsekonomi stärks och betydande förenkling och förbättring av landets affärsmiljö genomförs. Skärpning - En återgång till för höga offentliga utgifter som ökar landets redan höga skuldsättning. - Ett bortfall av antingen bistånd, multilateral finansiering eller av utländska direktinvesteringar som påverkar landets förmåga att hantera sina skulder. - En konflikt med grannländer, rörande exempelvis utbyggnad av kraftverk i Mekongfloden, som hämmar landets exportintjäningsförmåga. EKN:S ÅTAGANDEN OCH ERFARENHET Få garanterade affärer Efterfrågan på garantier för att täcka exportaffärer till Laos har varit mycket begränsad. EKN:s erfarenhet av att garantera affärer är därför också mycket liten. Utestående garantivolym uppgick per den sista mars 2016 till 104 miljoner kronor. LANDANALYTIKER EKN:s landanalytiker för Laos: Lovisa Bolander Telefon: e-post: lovisa.bolander@ekn.se ANSVARSBEGRÄNSNING Landanalysen bygger på ett urval av källor och speglar en för EKN relevant information vid tiden för publicering. Ansvaret för hur informationen används eller tolkas vilar helt på användaren och EKN kan inte hållas ansvarig för förlust eller skada. EKN:S LANDRISKANALYS AV LAOS SID 2/5

3 RISKUTVECKLING Bakgrund Laos befinner sig i en övergångsfas från en socialistisk planekonomi till en marknadsekonomi med ett kommunistiskt ledarskap. Landet har rikliga naturtillgångar i form av metaller, mineraler, timmer och inte minst vattenkraft. Likaså börjar turism utgöra en växande exportintäkt för landet. Den politiska situationen i landet har begränsat den ekonomiska utvecklingen på grund av både ett drygt tjugo år långt inbördeskrig efter självständigheten från Frankrike 1953, och att landet drogs in i Vietnamkriget tog den kommunistiska gerillarörelsen makten och utgör idag LPRP, det enda tillåtna politiska partiet. Maktmonopolet och undertryckandet av opposition skapar grogrund för missnöje och därigenom också ökad risk för politisk instabilitet. Protester av regimkritiska grupper liksom enskilda incidenter av väpnat motstånd förekommer. Under senare år har Laos arbetat aktivt för att ingå i ett globalt sammanhang och minska sin isolering. Landet är medlem i den regionala sammanslutningen ASEAN (1997) och i WTO (2013). Relationerna med de närmaste grannländerna, men också med Indien och Kina, är överlag goda. Relationen med USA har förbättrats och landet har haft besök av såväl Hillary Clinton (2012) som John Kerry (2016). IMF konstaterar i sin senaste översyn av landet (feb 2015) att data och statistikinsamling har allvarliga brister. Brister avser både insamling och hantering samt att det ofta uppstår långa ledtider vilket medför att nypublicerad data redan saknar aktualitet. IMF:s prognoser och uppskattningar bedöms trots detta som de mest tillförlitliga och är de som använts. Den senaste utvecklingen Den ekonomiska utvecklingen tar sitt avstamp i en i grunden mycket liten och ännu outvecklad ekonomi. Laos finns med bland FN:s grupp av minst utvecklade länder och landets ambition är att kvala ut från den gruppen Den ekonomiska utvecklingen planeras i femårsplaner utifrån en långsiktig vision för landet. Utkast av planen visar på fortsatt starkt fokus på hög tillväxt (>7,5 procent per år), ett ökat handelsutbyte samt en något bättre balans i de offentliga finanserna. Genom att fastställa riktvärden för till exempel hur stort budgetunderskottet får vara ska en mer ansvarsfull ekonomiskt politik föras. HÖG BNP-TILLVÄXT (%) Landet förväntas få fortsatt stöd från sina biståndsgivare och multilaterala samarbetspartner under ännu en tid. Rent gåvobistånd motsvarade 2014 sju procent av importen medan ickekommersiella långivare står för mer än en tredjedel av landets nya krediter. Fortsatt tillväxt väntas komma från bland annat utbyggnad av energisektorn. Tillgången till Mekongfloden har främjat utbyggnad av kraftverk och export av el till närliggande länder Tillväxten har varit stabil, även under den finansiella krisen. Källa: IMF World Economic Outlook, april EKN:S LANDRISKANALYS AV LAOS SID 3/5

4 Investeringarna i infrastrukturen i sektorn kommer framför allt från Thailand, dit också exporten främst går. Vattenkraft förväntas utgöra stommen i ekonomin framöver. Samtidigt som vattenkraftutbyggnaden är positiv för ekonomin genererar den obalanser i handelsbalansen. Import av kapitalvaror vägs inte upp av enklare, oförädlad export och landet uppvisar ett stort handelsunderskott som slår BYTESBALANS, % AV BNP (inkl bistånd) Även om trenden är minskande är underskottet fortsatt stort. Källa: IMF World Economic Outlook, april igenom i bytesbalansen. Finansiering av bytesbalansunderskottet sker till mer än hälften med utländska direktinvesteringar som därmed är mycket viktiga för landets förmåga att upprätthålla sin betalningsförmåga. IMF:s prognos är att bytesbalansunderskottet kommer att fortsätta vara mycket högt, beroende på landets starka investeringsfas. Det förväntas minska till omkring 20 procent av BNP, från dagens mycket höga nivå på 25 procent av BNP. Samtidigt ser landet ett ökande inflöde av investeringar från framför allt Thailand, Vietnam och Kina. Dessa investeringar är inte enbart riktade mot kraftsektorn, utan även mot fastighets- och entreprenadsektorerna samt investeringar i banksystemet. Landets valutareserv uppgår med IMF:s beräkningsmetod endast till motsvarande en dryg månads importtäckning, att jämföra med rekommendationen på fyra importmånader. Kombinationen av en reglerad valutakurs, som bedöms vara något övervärderad, hög skuldsättning i hårdvaluta och låga reserver gör externlikviditeten till en betydande svaghet för landet. Det svaga förtroendet för den egna valutan visar sig också i ekonomins höga dollarisering. Genom medlemskapet i ASEAN är landet också delaktigt i Chiang Mai Initiative Multilateralization (CMIM). Det är ett multilateralt arrangemang där Aseanländerna samt Japan, Kina och Korea samlar valutaresurser varifrån medlemmar vid behov kan få tillgång till större valutaresurser än de egna. Utöver CMIM finns också möjligheten att vid en tillfällig likviditetskris söka stöd hos IMF. Detta kan i viss mån användas som ett verktyg för att minska risken för en betalningsbalanskris. Laos har inte haft kontroll över statsfinanserna och dröjsmål har uppstått på grund av bristande likviditet. Statsanställda har vissa år fått generösa löneökningar och vid andra tillfällen har lön inte kunnat utbetalas vid rätt tidpunkt. Dessvärre är underskotten i den offentliga budgeten fortfarande stora och som en följd har landets skuldsättning skjutit i höjden. Budgetunderskottet för 2015 förväntas landa på drygt fem procent av BNP och för kommande år inom intervallet 6-7 procent. Trots den snabba BNP-tillväxten kommer den offentliga skulden att fortsätta öka även som en andel av BNP. Den offentliga skulden är hög och uppgår till 60 procent av BNP (2014). Av den totala offentliga skulden utgör utlandsskuld drygt 80 procent, men denna är framför allt multilateral EKN:S LANDRISKANALYS AV LAOS SID 4/5

5 skuld till Asiatiska utvecklings banken och Världsbanken. Resterande del utgörs av bilateral skuld till framför allt Kina, Ryssland, Thailand, Japan och Korea. Den överlag förmånliga profilen på skulden, med fördelaktiga villkor och långa kredittider gör att skuldtjänstkvoten är låg. Däremot utgör skuldtjänsten som andel av valutareserven en betydande andel. Laos har aldrig tvingats ställa in eller omförhandla sina betalningar. Utvecklingen på lång sikt Laos ekonomi har utan tvekan stor potential i fråga om exploaterbara naturtillgångar, fördelaktigt läge i en dynamisk region och närhet till stora tillverkningscentrum. Därtill har landet lagt kurs mot en reformering av ekonomin. Stora behov i infrastrukturinvesteringar samt insatser för att förbättra utbildningsväsendet och hälsosektorn innebär stora offentliga utgifter som inte kommer att motsvaras av offentliga intäkter. Bistånd kommer därför att utgöra en viktig del av landets finansiering även framöver. Bistånd förväntas kvarstå under en period för att sedan successivt trappas ned i takt med att landets utvecklings- och inkomstnivå stiger. Den höga offentliga utlandsskulden och landets begränsade valutareserv kommer även framöver att utgöra sårbarheter. Sammantaget är ekonomin ännu underutvecklad och den största utmaningen framöver bedöms vara att uthålligt föra en ansvarsfull ekonomisk politik som inte äventyrar hållbarheten i landets skuldsituation. Partiet har ett starkt grepp om makten och bedöms fortsätta ha det. En organiserad opposition saknas ännu. AFFÄRSMILJÖ Besvärlig affärsmiljö Moderniseringen av ekonomin och en omställning mot en marknadsinriktad ekonomi har påbörjats. Som ett led i detta har ett nationellt kreditregister upprättats och tretton ekonomiska zoner etablerats. Avsikten är att förenkla och förbättra företagandet samt i de ekonomiska AFFÄRSMILJÖ Ranking mellan 0 (sämst) och 100 (bäst) Regeringens effektivitet Kvalitet på regleringar Politisk frihet och ansvarsskyldighet Politisk stabilitet Rättssäkerhet Korruptionskontroll Ostasien och Oceanien Laos Utveckling av Laos affärsmiljö samt jämförelse med genomsnittet i Ostasien och Oceanien. Källa: Governance Indicators 2015, World Bank. zonerna också erbjuda särskilt förmånliga villkor. På sikt ser Laos sig som en viktig underleverantör, eller på ännu längre sikt som ett alternativ, till tillverkningsföretag i Vietnam och Thailand. Ambitionen om vad som ska uppnås är fastställd och de första stegen tagna, men affärsklimatet rankas ännu lågt. Världsbankens Doing Business Index placerar landet på plats 134 av189 länder och Transparency Internationals korruptionsindex visar också på ett utbrett problem med korruption (plats 139/168). EKN:S LANDRISKANALYS AV LAOS SID 5/5