LANDRISKKLASS. 3/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kredit värdighet har landet.

Transkript

1 LANDRISKKLASS 3/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kredit värdighet har landet. EKN:S POLICY Statsrisker: Normal riskprövning Övriga offentliga risker: Normal riskprövning Bankrisker: Normal riskprövning Företagsrisker: Normal riskprövning Se vidare avsnitt EKN:S POLICY EKN:S UTESTÅENDE GARANTIER PÅ LANDET Kortfristiga affärer: 23,1 MSEK Medel- och långfristiga affärer: MSEK Strukturella svagheter begränsar tillväxten s strukturella problem hindrar tillväxten från att nå den nivå som krävs för att förbättra livsvillkoren för de breda befolkningslagren. Frustrationen växer hos befolkningen och inom vissa delar av ANC, vilket är en utmaning för regeringen. Landets statsfinanser och externbalans har försvagats men är ännu relativt stabila och regeringen förväntas fortsätta att föra en sund ekonomisk politik. En välfungerande banksektor och en förutsägbar affärsmiljö är ytterligare styrkefaktorer som balanserar den i övrigt något dämpade långsiktiga prognosen för s ekonomi. STYRKOR Robusta och transparenta institutioner Ansvarsfull makroekonomisk politik och måttlig skuldsättning Sund och välreglerad finanssektor SVAGHETER Djupa strukturella problem i form av arbetslöshet, fattigdom och låg utbildningsnivå Bristfällig infrastruktur inom framför allt transport- och energiområdet Beroende av portföljinvesteringar för att finansiera bytesbalansunderskottet LANDRISKANALYS SYDAFRIKA. SID 1/8

2 POLITIK Socialt tryck för förändring Alltsedan de första demokratiska valen 1994 dominerar ANC den politiska arenan. I december 2012 återvaldes president Zuma till partiledarposten i ANC och är därmed den sannolike presidenten även efter och ANC står, även med politisk kontinuitet inför större utmaningar, politiskt och ekonomiskt, än tidigare. ANC har under Zumas ledarskap inte varit tillräckligt tydligt, ansvarstagande eller långtgående i sitt arbete. Ett nytt ledarskap skulle behöva samtliga dessa karaktäristika för att hantera den sociala oro som inte bara pyr utan, som strejkerna vid Marikanagruvan, får utbrott. Att hantera det sociala missnöjet kräver både kortsiktiga åtgärder och en tydligare, mer välförankrad långsiktig strategi för att förmedla att förändringsarbetet inom de mest eftersatta områdena pågår. Det fortsatta förtroende för ANC och dess politik är viktigt för såväl stabiliteten i landet som för investerare. Men resultatet av ANC:s politik har hittills ändå varit nedslående, med oförmåga att skapa tillräckliga arbetstillfällen, förbättra utbildningssystemet, minska ojämlikheten och bygga ut infrastrukturen. Inför parlamentsvalet 2014 väntas endast mindre sakförändringar i ANC:s politiska inriktning. Men det är troligt att populistiska inslag kommer att förekomma i högre utsträckning än tidigare. Korruptionsskandaler och frustration över svag handlingskraft har lett till minskat stöd för ANC och lägre valdeltagande. Det är något som riskerar att kvarstå även vid kommande val och möjligen ge oppositionen lite luft under vingarna. ANC sitter emellertid ohotat kvar vid regeringsmakten och politisk stabilitet och kontinuitet är att vänta. EKONOMI Sund ekonomisk politik, men dämpad tillväxt för en sund ekonomisk politik med marknadsinriktning och eftersträvar balans i de offentliga finanserna. En god ekonomisk tillväxt har lett till en betydande ökning av landets inkomster och är nu ett medelinkomstland med en väldiversifierad ekonomi. Den ekonomiska basen utgörs av mineraltillgångar, men har också en växande industrioch servicesektor, samt en betydande finanssektor. Vid den finansiella krisen 2009 drabbades men kunde genom en expansiv finanspolitik motverka de negativa effekterna av en lägre efterfrågan i omvärlden. De starka statsfinanserna före krisen har försvagats och förväntas visa underskott i storleksordningen fyra procent framöver. Utöver effekterna av avmattningen i global ekonomi har budgetbalansen vänts till ett underskott till följd av ökade utgifter för bland annat löner i statsförvaltningen. Fördelningen mellan lönekostnader och kapitalinvesteringar i budgeten är skev till fördel för den förstnämnda och sparandet i landet är för lågt för att kunna svara mot finansieringsbehovet. Behovet av offentliga investeringar är påtagligt, framför allt inom energi och infrastruktur inklusive hamnutbyggnad. Finansiering sker genom ökad statlig upplåning, som ännu är på en måttlig nivå, samt genom utländska investeringar. Den dämpade globala aktiviteten har påverkat mer än andra länder i regionen genom att landet är mer internationellt integrerat och en stor del av handeln går till EU (22 LANDRISKANALYS SYDAFRIKA. SID 2/8

3 procent). Landet står idag sämre rustat för att klara en längre period av lägre tillväxt beroende på de redan försvagade statsfinanserna. Bedömningen är att oroligheterna på arbetsmarknaden och stillestånd i produktionen motsvarar ett tillväxtbortfall på ungefär 0,5 procentenheter av BNP, vilket innebär att tillväxttakten väntas stanna omkring 2,5 procent för Så länge oroligheterna begränsas till de hittills utsatta sektorerna (i huvudsak platina- och guldgruvor) och inte berör kolbrytningen bedöms konsekvenserna vara hanterbara. Ett stillestånd i kolsektorn skulle däremot snabbt påverka landets energiförsörjning och därmed industrisektorn som helhet. BNP-TILLVÄXT I BRIC-LÄNDERNA, % Brasilien Indien Ryssland Kina s tillväxt hör till de lägre bland BRICS-länderna (IMF WEO). Regeringens största utmaning är att driva reformagendan vidare. För att höja tillväxtpotentialen i ekonomin krävs ökade satsningar på infrastruktur inom bland annat energiförsörjning och transportsektorn. Genom åtgärder som stärker statsbudgeten på intäktssidan kan utrymme skapas för ökade offentliga investeringar. En förutsättning för att ska kunna komma till rätta med sina stora strukturproblem är ett fortsatt inflöde av utländska direkt- och portföljinvesteringar. Beroendet av internationellt kapital kommer att bidra till att den ekonomiska politiken även framåt kännetecknas av ansvarsfullhet. De aktuella oroligheterna på arbetsmarknaden tydliggör dock strukturella svagheter och den ökande pressen på reformer inom flera områden. Sammantaget finns fortfarande en god grund att stå på med en diversifierad ekonomisk bas, men den långsiktiga prognosen för landets tillväxt är mer oviss än tidigare. BETALNINGSBALANS OCH SKULDFRÅGOR Låg skuldsättning s externbalans bedöms överlag som stabil. I samband med finanskrisen försämrades bytesbalansen till följd av fallande råvarupriser men fortsatt importpriser på framför allt energi. Därefter har en viss återhämtning skett. har emellertid problem med låg produktivitet vilket gör exportvarorna relativt dyrare och därmed har inte landet kunnat dra fördel av samma höga exporttillväxt som andra tillväxtländer. BYTESBALANS, % AV BNP LANDRISKANALYS SYDAFRIKA. SID 3/8

4 Bytesbalans, % av BNP Höga energi- och livsmedelspriser har försämrat bytesbalansen (IMF WEO). Finansieringen av bytesbalansunderskottet utgör en viss risk på grund av att det till stor del sker med hjälp av portföljinvesteringar, som är mer volatila än direktinvesteringar. är inte längre nettolångivare på kapitalmarknaden, efter att ha varit det under större delen av 2000-talet, men den måttliga utlandsskulden är en styrka och nettoskuldsättningen uppgår endast till motsvarande cirka en procent av BNP (2011). Utlandsskulden har legat stabilt på en nivå runt 30 procent av BNP vilket framför allt förklaras av att regeringen lånar på den inhemska marknaden. UTLANDSSKULD, % AV BNP Utlandsskuld, % av BNP Landets utlandsskuld är måttlig men successivt ökande (IMF). VA LUTAPOLITIK Mycket snabba pengar Den sydafrikanska randen har en flytande kurs och är känslig för svängningar i investerarnas riskaptit. Den dämpade utvecklingen i världsekonomin kan leda till ett utflöde av portföljinvesteringar vilket kan sätta press på valutan. Men det finns också krafter i motsatt riktning som stärker randen genom att investeringar i ses som relativt attraktiva i ett LANDRISKANALYS SYDAFRIKA. SID 4/8

5 globalt perspektiv. Liksom randen fluktuerat tidigare kommer den också att göra det framöver. Vissa kapitalrestriktioner kvarstår fortfarande i syfte att skydda landet mot snabba kapitalutflöden, men en liberalisering pågår. Valutareserven har traditionellt varit liten men har ökat under de senaste åren och motsvarar drygt fyra månaders importtäckning. FINANSSEKTOR Starkt banksystem Finanssektorn utgör drygt 20 procent av BNP och fyra banker står för 87 procent av marknaden (Standard Bank of South Africa, ABSA Bank, First Rand Bank och Nedbank). Dessa fyra banker är privatägda och expanderar på marknader utanför det egna landet. Generellt är bankerna välkapitaliserade och genom god banktillsyn, lågt beroende av extern finansiering och en konservativ inställning till risk drabbades de endast i begränsad utsträckning av finanskrisen. Lönsamheten i banksektorn är måttlig och förutses vara stabil. På sikt kan Basel III medföra krav som reducerar lönsamheten, men på ett par års sikt behålls Basel II. Marknaden för banktjänster växer samtidigt men fortfarande saknar nästan 40 procent av befolkningen tillgång till banktjänster. AFFÄRSMILJÖ Robusta institutioner ger gott affärsklimat är Afrikas kommersiella centrum och bas för många internationella företag med verksamhet i regionen. Affärsmiljön är god. Den rankas efter Mauritius som den bästa i Afrika i Världsbankens Doing Business Index (DBI). s institutioner fungerar överlag väl, vilket underlättar möjligheterna för företag att verka. Landet har dock kontinuerligt fallit i DBI från en 32:a plats 2009 till årets placering på 39:e plats. Förklaringarna är bland annat bristen på tillgång till elektricitet samt byråkrati vid internationella handelstransaktioner. Ytterligare en svaghet, som dock inte omfattas av indexet, är obalansen mellan arbetsgivarnas krav på kompetens och utbildningsnivån på arbetskraften som står till förfogande. Den största svårigheten enligt företag som är aktiva på plats, är att rekrytera kompetent personal. Tillgängligheten till finansiell information är överlag god. Den sydafrikanska redovisningsstandarden (SA GAAP) är i princip identisk med IFRS. Alla börsnoterade bolag är skyldiga att upprätta bokslut enligt SA GAAP samt halvårsbokslut. SME företag får redovisa enligt IFRS SME men är inte skyldiga att offentliggöra finansiell information. Rättsväsendet i landet är fritt och oberoende, även om en ökad politisk inblandning i delar av den juridiska sfären noterats på senare tid. Korruptionen är i jämförelse med andra afrikanska länder låg, även om det finns en viss tendens inom vissa statliga organisationer att slösa med allmänna medel för egen vinning. Den sydafrikanska motsvarigheten till Riksrevisionen, liksom ett aktivt civilt samhälle, gör dock ett gediget jobb i att rapportera fall av korruption inom statsapparaten. LANDRISKANALYS SYDAFRIKA. SID 5/8

6 EKN:S ÅTAGANDEN JAS Gripenaffär dominerar EKN:s utestående garantier uppgår till nästan 10,3 miljarder kronor och utgörs till allra största delen av en affär med JAS Gripen. Övriga garantier uppgår till omkring 250 miljoner kronor och utgörs framför allt av garantier för affärer inom i transport- och gruvsektorn. Under 2012 utfärdade EKN 57 nya garantier motsvarande ett garantibelopp på 170 miljoner kronor. EKN ser en ökning i antal garanterade affärer, vilket kan förklaras av att fungerar som regionens knutpunkt och import exporteras vidare till grannländerna i södra Afrika. ENGAGEMANG (MSEK) Sveriges export till har under de senaste 10 åren mer än fyrdubblats. EKN har också sett en positiv utveckling i garanti- och offertvolym till landet. (EKN, uppgifter per 31 dec resp. år, 31 okt 2012) BETALNINGSERFARENHET Rättsväsendet fungerar EKN:s erfarenhet av att garantera affärer i är överlag god. Under finanskrisen förekom vissa dröjsmål i affärer med motparter i gruvsektorn. I ett par affärer återtog exportföretaget utrustningen och såldes innan skadereglering, ett förfaringssätt som fungerade väl. EKN har under perioden betalat ut skadeersättningar uppgående till 15,6 miljoner kronor. Totalt uppgår fordringarna till 1,2 miljoner kronor och fördelar sig på en handfull sydafrikanska gäldenärer. Merparten av fordringarna avser utbetalningar för skador som uppstod i samband med finanskrisen. Pågående förändringsarbete inom rättsväsendet i landet inverkar enligt EKN:s erfarenhet på återvinningsarbetet och tidigare erfarenheter visar också på att återvinningsprocesser kantats av byråkratiska svårigheter. Ett intryck är att korruption, i de fall det förekommer, är vanligare bland lägre tjänstemän och på landsbygden. Den samlade erfarenheten av skadeoch återvinningsprocesser i landet är således inte entydig, men överlag är ändå intrycket att det fungerar tillfredsställande. LANDRISKANALYS SYDAFRIKA. SID 6/8

7 EKN:S POLICY En av Afrikas bättre landriskklassningar EKN har i landriskkategori 3, för såväl korta som längre garantier en bedömning som gjorts i samverkan med övriga OECD-länder. För samtliga köparkategorier bedöms affärerna på sina egna meriter utan särskilda krav eller villkor. OFFICIELLA LANDDATA OCH KREDITBETYG OFFICIELLA LANDDATA Yta: km² (2,7 ggr Sverige) Folkmängd: 50,6 miljoner (2011) Folkökning: 1,4 % (2010) BNP: 363,7 mrd USD 2010 (Sverige 459 mrd USD 2010) BNP/capita: 7585 USD 2011 (Sverige USD 2011) KREDITBETYG LANDRISK STATSRISK Moody s: A2 Baa1/Neg S&P: A- BBB/Neg Fitch: A BBB+/Neg LANDANALYTIKER EKN:s landanalytiker för : Lovisa Bolander e-post: lovisa.bolander@ekn.se ANSVARSBEGRÄNSNING Landriskanalysen bygger på ett urval av källor och speglar en för EKN relevant information vid tiden för publicering. Analyser, bedömningar och slutsatser speglar EKN:s uppfattning om utvecklingen i landet. Ansvaret för hur informationen används eller tolkas vilar helt på användaren och EKN kan inte hållas ansvarig för förlust eller skada. Citera gärna rapporten, men ange då EKN som källa. LANDRISKANALYS SYDAFRIKA. SID 7/8

8 EKN:S SYN PÅ VÄRLDEN Landrisklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN DIN SÄKERHET I EXPORTAFFÄRER EKN är en myndighet med uppgift att främja svensk export och svenska företags internationalisering. Det gör vi genom att erbjuda garantier för betalning och finansiering, tillsammans med rådgivning om affärsstruktur och riskhantering. Våra tjänster ger dig en större säkerhet, ökad konkurrenskraft och fler möjligheter till lyckade exportaffärer. Exportkreditnämnden Kungsgatan 36, Box 3064, Stockholm Tel e-post info@ekn.se LANDRISKANALYS SYDAFRIKA. SID 8/8