STATSIMMUNITET MOT EXEKUTION ENLIGT FOLKRÄTTEN Ett rättsekonomiskt perspektiv

Transkript

1 UMEÅ UNIVERSITET Juridiska institutionen Åsa Nelhans Juris kandidatprogrammet Examensarbete 10 poäng Handledare: professor Pär Hallström Opponent: Katja Palovaara STATSIMMUNITET MOT EXEKUTION ENLIGT FOLKRÄTTEN Ett rättsekonomiskt perspektiv

2 Förkortningar Bancec Banco para el Comercio Exterior de Cuba COE Council of Europe FN-konventionen United Nations Convention on Jurisdictional Immunities of States and Their Property 2004 ILC International Law Commission 1991 ILC Draft Articles on Jurisdictional Immunities of States and their Property 1991 NOGA Compagnie NOGA D imporation et D exportation S.A. UB Utsökningsbalken UNESCO United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization VCRD Montevideo Convention on the Rights and Duties of States 1933 YBILC Yearbook of International Law Commission 2

3 Innehållsförteckning FÖRKORTNINGAR... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING SYFTE AVGRÄNSNINGAR METOD OCH MATERIAL KÄLLKRITIK DISPOSITION MARKNADSEKONOMI, GLOBALISERING OCH EXEKUTION MARKNADSEKONOMI GLOBALISERING EXEKUTION GENERELLT OM STATSIMMUNITET HISTORISK BAKGRUND GRUNDLÄGGANDE ARGUMENT FÖR ABSOLUT OCH RESTRIKTIV IMMUNITET DEN UTLÄNDSKA STATEN ENLIGT FN-KONVENTIONEN KOMMERSIELLA TRANSAKTIONER ENLIGT FN-KONVENTIONEN IMMUNITET MOT EXEKUTION DEN POLITISKA ÄNDAMÅLSENLIGHETEN MED IMMUNITET MOT EXEKUTION AV UTLÄNDSK STATS EGENDOM ABSOLUT IMMUNITET MOT EXEKUTION AV VISS EGENDOM MÖJLIGHETEN TILL EXEKUTION AV UTLÄNDSK STATS EGENDOM MEDGIVANDE OCH STÄLLANDE AV SÄKERHET KOMMERSIELLT BRUK TILLRÄCKLIG KOPPLING MELLAN EGENDOM OCH BETALNINGSSKYLDIG STATLIG ENHET NOGA-FALLET SAMMANFATTANDE DISKUSSION GENERELLT OM STATSIMMUNITETENS EFFEKTER ERBJUDER FN-KONVENTIONEN EN LÖSNING PÅ PROBLEMEN? HUR KAN MAN HANTERA SITUATIONEN? KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING

4 1 Inledning Av stor vikt i ett marknadsekonomiskt system är att de parter som agerar på marknaden vill och vågar ingå avtal med varandra. Därmed är det angeläget att marknadens aktörer kan känna tillförlitlighet inför att ingångna avtalsvillkor kommer att fullföljas. Till detta syftar den sedvanerättsliga principen pacta sunt servanda som innebär att avtal skall hållas. Den yttersta garantin för efterlevandet av avtal är regler som möjliggör exekutiva åtgärder gentemot den part som underlåtit att fullgöra enligt ett överenskommet avtal. 1 Utifrån detta synsätt är möjligheten till exekution samhällets yttersta åtgärd för att tillförsäkra avtalsparter rättssäkerhet på marknaden. För de fall avtal ingås mellan utländska stater eller då en av avtalsparterna är en utländsk stat är sedvanliga obeståndsrättsliga bestämmelser emellertid inte tillämpliga på den utländska statens egendom. I stället gäller folkrättsliga regler om statsimmunitet som bland annat bygger på principen om att alla stater är suveräna och jämlika. Generellt innebär statsimmuniteten att utländska stater, med en del undantag, åtnjuter immunitet mot jurisdiktion och exekution. 2 Härmed uppstår en motsättning mellan staters suveränitet och principen att avtal skall hållas. Rättssäkerheten för de aktörer på marknaden som ingår avtal med utländska stater riskerar således att urholkas. Principen om statsimmunitet har främst uppstått genom olika staters praxis och traktat. 3 Genom tiderna och ända in i våra dagar har det förespråkats olika teorier om statsimmunitet. Västvärlden har å ena sidan förordat en utökad rätt för domstolar och myndigheter att utöva jurisdiktion och exekution medan det tidigare östblocket och u-länder å andra sidan har velat bibehålla en mer långtgående rätt för stater att åtnjuta immunitet. Staternas praxis är därför inte enhetlig färdigställdes United Nations Convention on Jurisdictional Immunities of States and Their Property 2004 (nedan kallad FN-konventionen) 5 vilken är den första multilaterala konventionen inom statsimmuniteten i sin helhet. Konventionen är en produkt av över 20 års harmoniserings- och kompromissarbete inom FN. 6 En fråga man kan ställa sig är dock om FN-konventionen kan anses harmonisera bestämmelserna kring statsimmuniteten, samt om konventionens exekutionsregler kan anses ge tillräckliga förutsättningar för rättssäkerhet för de aktörer på marknaden som ingår avtal med en utländsk stat. 1 Wolf 2006 s 69, Gregow 1996 s 15, Håstad 1996 s Fox 2002 s 1, Strömberg Mellberg 2003 s 79, Fox 2002 s 3. 4 Bring Mahmoudi 2001 s , YBILC 1978 vol. II Part Two s paras 13-14, Min benämning. 6 Fox 2002 s 3, ILC kl , YBILC 1978 vol. II Part Two s 155 paras

5 1.1 Syfte Syftet med föreliggande uppsats är att utifrån ett rättsekonomiskt perspektiv diskutera den motsättning som uppstår mellan utländska staters rätt till statsimmunitet och vikten av att alla aktörer på markanden i ett markandsekonomiskt system tillförsäkras rättssäkerhet. Inom ramen för denna diskussion skall vidare diskuteras om FN-konventionen medför en harmonisering av statsimmunitetsreglerna och om konventionen möjliggör en lösning på den rättssäkerhetsproblematik som på grund av reglerna om statsimmunitet kan bli aktuell för parter som har en kontraktsrättslig fordran mot en utländsk stat. I uppsatsen kommer att redogöras för grundläggande teorier och bestämmelser om statsimmunitet med tyngdpunkt på de möjligheter till och de hinder mot exekution av utländsk stats egendom som finns enligt FN-konventionen. Då uppsatsen genomsyras av ett rättsekonomiskt perspektiv kommer även frågor om marknadsekonomi, globalisering och exekution att belysas. 1.2 Avgränsningar Med stöd av de frågeställningar som nedan kommer att presenteras avses att belysa sådana frågor som ansetts viktiga och framträdande inom ramen för uppsatsens syfte. Detta för att söka ge en bild av hur statsimmunitet mot exekution tillämpas i praktiken och diskutera detta utifrån ett rättsekonomiskt perspektiv. Avsikten är inte att göra en ingående analys i varje fråga. Den redogörelse för statsimmuniteten som ges nedan kommer att begränsas i vissa avseenden. Då tyngdpunkten i denna uppsats vilar på statsimmunitet mot exekution av utländsk stats egendom kommer statsimmunitet mot jurisdiktion endast beröras i den omfattning den kan anses ha betydelse för studiens förståelse. Av samma anledning omfattas inte straffrättslig statsimmunitet och statsimmunitet relaterad till mänskliga rättigheter av uppsatsen. En del av obeståndsrätten innefattar utomobligatoriska frågor. Eftersom uppsatsen syftar till att behandla kontraktsrättsliga betalningsförpliktelser kommer utomobligatoriska fall endast att omnämnas där detta är av vikt för besvarandet av uppsatsens frågeställningar. 1.3 Metod och material Den metod som använts är till stor del rättsdogmatisk. Då uppsatsen främst behandlar internationell rätt ligger folkrättsliga rättskällor såsom konventioner, sedvanerätt, allmänna rättsprinciper, praxis och litteratur till grund för studien av gällande rätt beträffande statsimmuniteten. Immunitet mot exekution har dock behandlats förvånansvärt lite i litteratur 5

6 och juridiska tidsskrifter varför dessa källor endast har använts i liten utsträckning i uppsatsen. Studien kring statsimmuniteten utgår företrädesvis från ovan nämnda FNkonvention. Konventionen bygger i hög grad dels på ett av FN tidigare utarbetat utkast från 1991, dels på tidigare praxis. 7 För belysning av konventionens praktiska tillämpning har därför förarbeten till FN:s utkast och tidigare praxis varit av väsentlig betydelse. I detta syfte har även Foxs standardverk, The Law of State Immunity, haft betydelse. Verket har samtidigt tjänat som vägledning under hela uppsatsskrivandet. Vidare har diverse dokument från FN:s arbetsgrupper, ILC och The Sixth Committee samt dennas Ad Hoc Committee, varit av stor nytta för en ökad förståelse av den sedvanliga statsimmuniteten samt av FN:s kodifieringsarbete av denna. En del dokument har endast begagnats i andlig mening och har således inte använts som källor i den slutgiltiga versionen av uppsatsen. Den praxis som förekommer i uppsatsen är näst intill undantagslöst utländsk. Några exekutionsrättsliga fall med anknytning till statsimmunitet har med stor sannolikhet inte förekommit i Sverige. 8 De utländska rättsfallen har stundtals varit svåråtkomliga. I förekommande fall har praxis hämtats från sekundära källor. För ett klarläggande av statsimmunitetens inverkan på rättssäkerheten för aktörerna på marknaden i ett marknadsekonomiskt system, kompletteras den rättsdogmatiska metoden med ett rättsekonomiskt perspektiv. Till denna del av uppsatsen har främst obeståndsrättslig och avtalsrättslig doktrin samt rättsekonomisk och ekonomisk litteratur använts. 1.4 Källkritik Det material som ligger till grund för denna uppsats utgörs huvudsakligen av de traditionella folkrättsliga rättskällorna. Dessa rättskällor får anses vara tillförlitliga. Detsamma får anses gälla, de i studien använda internetkällorna, eftersom dessa baseras på ren fakta som härstammar från etablerade upphovsmän såsom exempelvis FN. Den litteratur som använts har uppkommit i västvärlden och kan därmed anses ha blivit färgat av dess synsätt. Detta gäller främst Wolf samt Dahlman, Glader och Reidhav som förespråkar ett marknadsekonomiskt system. Som ovan nämnts är inte syftet med föreliggande uppsats att göra en ingående analys i varje enskild fråga. Den praxis som tagits upp i uppsatsen är ett urval av de rättsfall som är mest förekommande i den internationella doktrinen och som däri blivit mest diskuterade. Således 7 YBILC 1999 vol. II Part Two s , Fox 2002 s 3. 8 COE WEDEN.pdf kl

7 finns en risk att det ute i världen förekommer ytterliggare praxis som, jämfört med den praxis som presenteras i uppsatsen, visar ett motstridigt resultat. 1.5 Disposition Uppsatsen består av fem avsnitt. Det första avsnittet innefattar uppsatsens inledning. Avsnitt två återspeglar uppsatsens rättsekonomiska perspektiv genom en kort beskrivning av markandsekonomi, globalisering och exekution. Det tredje avsnittet fortsätter med en redogörelse för statsimmunitet på ett generellt plan. I detta avsnitt återges historik, olika teorier samt definitioner av sådana omständigheter som måste anses vara uppfyllda för att statsimmuniteten skall bli tillämplig. I avsnitt fyra ges sedan en mer grundlig redogörelse för statsimmunitet mot exekution. Avsnittet tar i huvudsak upp de möjligheter till och de hinder mot exekution av utländsk stats egendom som existerar enligt FN-konventionen. Uppsatsen avslutas med en diskussion i avsnitt fem. 2 Marknadsekonomi, globalisering och exekution De flesta stater i världen försöker upprätthålla ett marknadsekonomiskt system. I takt med globaliseringen ökar även de internationella transaktionerna vilket innebär att marknaden blir en internationell företeelse. Aktörerna på den internationella markanden är såväl privaträttsliga subjekt som stater. 9 För att en marknadsekonomi skall kunna fungera behövs incitament för aktörerna på marknaden att vilja men också att våga ingå avtal med varandra. Viktigt är därför att samhället kan förse aktörerna på marknaden med en tillförlitlig ekonomisk arena att verka i. Med andra ord krävs rättssäkerhet eller någon form av ekonomisk garanti. Det yttersta sättet att tillgodose detta behov är domstolars och myndigheters möjlighet att förpliktiga och verkställa betalningsförpliktelser genom jurisdiktion och exekution Marknadsekonomi Vårt samhälle och världen styrs till stor del av ekonomiska intressen. En stats ekonomi är många gånger avgörande för statens välmående. Marknadsekonomiska teorier visar att ekonomisk effektivitet leder till välstånd vilket i sin tur är en förutsättning för att skapa välfärd. Enligt den ekonomiska teorin utilitarismen är en välståndsmaximering således 9 Wolf 2006 s , se nedan avsnitt Wolf 2006 s 69, Gregow 1996 s 15, Håstad 1996 s 94. 7

8 eftersträvbar. 11 Ekonomisk effektivitet kan uppnås i en marknadsekonomi. Ekonomin påverkas av olika aktörer som möts och var för sig försöker maximera sin egennytta. Marknaden är det som möjliggör ett samspel mellan dessa aktörer och den plats där utbud och efterfrågan möts. Efterfrågan och utbudet styrs av priset för nyttigheten i fråga. Generellt sett stiger efterfrågan om priset sjunker medan utbudet stiger om priset höjs. Vid aktörernas maximeringsförsök rör sig marknaden mot ett jämviktsläge. När aktörerna inte kan åstadkomma någon ömsesidigt gynnande förändring anses en marknad vara i jämvikt. Ett av de marknadsekonomiska effektivitetskriterierna är det så kallade Pareto-kriteriet som anses vara uppfyllt om åtminstone en individ får det bättre utan att någon annan individ får det sämre. En förändring som uppfyller detta kriterium anses vara Pareto-effektivt. När någon ytterligare Pareto-effektiv förändring inte går att genomföra råder Pareto-optimalitet vilket innebär att ingen individ kan få det bättre utan att någon annan individ missgynnas. En marknad i jämvikt anses vara Pareto-optimal. Detta jämviktsläge anses därför vara ett idealtillstånd. 12 För att en fungerande marknadsekonomi skall kunna uppstå måste vissa villkor vara uppfyllda. Ett viktigt villkor är kravet på främjande av konkurrens. Ett bolag som innehar monopol är troligen mer slösaktigt och mindre innovativt än ett konkurrensutsatt bolag. Även skyddet av äganderätten är en nödvändig förutsättning eftersom detta uppmuntrar ägaren att använda sina tillgångar produktivt. Till egendomsskyddet hör också de så kallade externa effekterna. Exempel på sådana är kostnader som även andra än producenten får stå för. Det är lämpligt att sådana kostnader internaliseras vilket vanligen får åstadkommas genom lagstiftning. Ytterligare ett villkor, som har stor betydelse för rättssäkerheten på marknaden, är att aktörerna på marknaden har tillgång till pålitlig information och att en av parterna inte har ett informationsövertag, så kallad asymmetrisk information. Viktigt är också att aktörerna kan känna tillit till att den information de har fått stämmer. Detta kan tillgodoses på olika sätt, exempelvis genom garantier, varumärken som förknippas med god kvalitet och i sista hand domstolar och myndigheter som förpliktigar eller tvångsvis verkställer exempelvis en betalningsskyldighet. 13 Möjligheten till exekution utgör inte sällan det yttersta skyddet mot asymmetrisk- och opålitlig information. En aktör på markanden som i en avtalsrelation lämnat opålitlig information kan nämligen, om denne inte frivilligt kompenserar berättigad part, många gånger tvångsvis avkrävas kompensation för den skada den felaktiga informationen 11 Dahlman Glader Reidhav 2004 s 75, A a s Dahlman Glader Reidhav 2004 s 61-64, Wolf 2006 s

9 orsakat. Det exekutionsrättsliga skyddet kan således tjäna som en trygghet vilken bidrar till att aktörerna på marknaden vill och vågar ingå avtal med varandra Globalisering Omvärlden står inför en ökad globalisering. De geografiska avstånden minskar och rörligheten över nationsgränserna ökar. Detta gäller både människor, företag, varor, information och kapital. Den ekonomiska globaliseringen kan definieras som en integration av ekonomiska aktiviteter via marknader. Marknaden går således över landsgränserna. 15 Företag säljer allt mer av sin produktion utomlands. Fler och fler företag blir multi- och transnationella och på 30 år har världshandeln mer än fördubblats. Under 2004 exporterades varor för miljarder kronor och tjänster för miljarder kronor. 16 Ekonomijournalisten och före detta chefsekonomen vid Världsbankens avdelning för internationell handel, Martin Wolf, menar att detta är naturligt eftersom aktörerna på marknaden handlar med varandra för att tjäna på det. Av samma skäl handlar således utländska aktörer med varandra. På detta sätt bidrar sådana transaktioner lika mycket till välståndet för alla som deltar i dem och därmed gynnas flera stater samtidigt. Adam Smiths uttalande att det som är gynnsamt inom en stat också är gynnsamt för en annan stat, är enligt Wolf slående. Mellan de inhemska och gränsöverskridande transaktionerna finns dock vissa skillnader, nämligen ekonomiska, politisk-juridiska och värderingsmässiga. De ekonomiska skillnaderna består av hinder för gränsöverskridande aktiviteter. Det är staterna som reglerar transaktionerna och dessa behandlas annorlunda för statens invånare och icke-invånare. De politisk-juridiska skillnaderna yttrar sig i att de handlande staterna har olika lag- och regelsystem vilket kan skapa problem. Värderingsskillnaderna består i att främlingars och icke-medborgares välfärd inte tillmäts någon betydelse i den politiska retoriken och den ekonomiska analysen. De politiska institutionerna uppför sig på så sätt som om deras egna medborgares välfärd är mer värd än främlingars välfärd. Bakom skillnaderna mellan nationella och gränsöverskridande transaktioner ligger det förhållandet att marknaden, i motsats till staten och den nationella lagstiftningen, är kosmopolitisk. Samtidigt är marknaden beroende av staten eftersom det endast är den som kan svara för den fasta strukturen och den laga ordningen. Konflikten mellan marknadernas internationalitet och staternas behov att definiera sina gränser för att stödja de nationella marknaderna utgör kärnan i den globala 14 Gregow 1996 s Wolf 2006 s 34-40, 103, Ekonomifakta 67.aspx, kl

10 ekonomins utmaningar. Enligt Wolf har staternas politik och lagstiftning rest hinder för den ekonomiska globaliseringen. Frivilliga folkrättsliga eller privaträttsliga internationella avtal mellan stater som reglerar olika gränsöverskridande områden kan emellertid råda bot på de politiska och lagstiftningsrelaterade hindren. För att avtalen skall ha något värde i praktiken måste det genom avtalen upprättas ett system för att lösa konflikter och detta system måste ligga utanför staternas kontroll. Sådana avtal utgör därför per definition ett intrång i de deltagande ländernas suveränitet. 17 I takt med den ekonomiska globaliseringen verkar även allt fler stater på den internationella marknaden. Stater och dess enheter ingår inte bara avtal med andra stater utan också med privaträttsliga subjekt på marknaden. Nuförtiden är det inte heller ovanligt att stater bedriver affärsmässig verksamhet som inte anses ingå under statens suveräna eller statliga befogenhet. Staten är således många gånger en av aktörerna på marknaden Exekution Det rättsliga instrumentet för fördelningen av varor och tjänster på marknaden är avtalet. Avtalsfriheten är en grundläggande rättighet men med denna rättighet följer även den sedvanerättsliga principen pacta sunt servanda vilken innebär att ett överenskommet avtal skall hållas. Rättsvetenskapsmannen, Stewart Macaulay, visar i en berömd undersökning 19 att då parter står i ständiga relationer till varandra, det i praktiken ofta anses viktigare att upprätthålla goda förbindelser än att i alla lägen kräva sin juridiska rätt. Detta förhållningssätt mellan parterna stämmer dock inte alltid. Det förekommer också fall då det krävs affärsmässig stränghet (rigor commersialis) vilket innebär att parterna i ett rättsförhållande måste iaktta skyldigheter och tider med stor exakthet. Detta anses många gånger vara en förutsättning för att affärslivet skall fungera effektivt. Detta gäller speciellt affärer med spekulativa inslag och affärer med banker. Det normala är också att parterna följer ingångna avtal och handlar hederligt eftersom de annars riskerar att förlora sitt anseende och därmed får svårt att i fortsättningen erhålla kredit. 20 Det är emellertid inte ovanligt att en avtalspart antingen inte kan eller vill prestera enligt det överenskomna avtalet. För sådana fall måste rättsordningen erbjuda den berättigade en möjlighet att vända sig till en myndighet som tvångsvis kan få prestationen genomförd. Reglerna om ett sådant genomförande utgör den 17 Wolf 2006 s , Se nedan avsnitt Non-Contractual Relations in Buisness: A Preliminary Study (ursprungligen publicerad i American Sociological Rewiew 1963 men sedan omtryckt i flertalet rättssociologiska uppsatssamlingar) cit i Hellner 1993 s Hellner 1993 s 9-11, 13,

11 yttersta garantin för att avtal och den materiella lagstiftningen skall efterlevas. Detta är nödvändigt för att kunna upprätthålla ett fungerande kreditväsende och minimera uppkommen risk för den allmänna samhällsordningen. Många gånger torde bestämmelserna även ha en indirekt verkan eftersom själva vetskapen om att möjligheten till tvångsmässigt genomförande finns, bidrar till att den förpliktigade ofta självmant fullgör sina skyldigheter. 21 Tvångsmässigt genomförande av förpliktelser brukar kallas för exekution. När denna term används avseende betalningsskyldighet talar man om generalexekution respektive specialexekution. Generalexekution avser konkurs varmed gäldenärens samtliga borgenärer konkurrerar om betalning ur gäldenärens alla tillgångar. Vid specialexekution avses istället utmätning vilket innebär att endast en borgenär erhåller betalning från viss egendom. För det sistnämnda används i Sverige vanligen termen utsökning. Begreppet omfattar både verkställighet och handräckning. Verkställighet innebär att den exekutiva myndigheten tvångsvis genomför vad som av domstol eller av annan liknade ordning prövats och fastställts. I Sverige sker detta i enlighet med 1:1 2 st. UB genom utmätning. Handräckning innebär att den exekutiva myndigheten ingriper direkt utan föregående prövning av annan myndighet. 22 För att utmätning skall kunna ske av egendom belägen i Sverige krävs enligt 4:1 UB att det finns en exekutionstitel som innefattar en skyldighet att fullgöra en prestation. De flesta exekutionstitlar utgörs av domstol- eller myndighetsavgöranden i form av dom, beslut eller utslag. 23 Andra exempel på exekutionstitlar är skiljedom, förlikning som är stadsfäst av domstol och kronofogdemyndighetens utslag eller beslut i mål om betalningsföreläggande eller handräckning. 24 En dom eller ett beslut anses endast utgöra en exekutionstitel om avgörandet innefattar ett förpliktigande att fullgöra en viss prestation. En dom som endast fastställt en viss skyldighet kan således inte läggas till grund för verkställighet. Andra grundläggande förutsättningar för utmätning är att gäldenären som utmätts i princip skall vara den samme som ålagts förpliktelsen i exekutionstiteln. Vad gäller gäldenärens egendom kan i regel all typ av egendom, fast som lös, tas i anspråk. Då utmätning i allmänhet leder till realisation förutsätts dock enligt 5:5 UB att egendomen får överlåtas. Ytterligare en förutsättning är att egendomen har ett förmögenhetsvärde. Således måste egendomen dels ha ett ekonomiskt värde som kan tillgodogöras genom realisation, dels måste egendomen utgöra en tillgång hos gäldenären. Gäldenärens skuldbörda får exempelvis inte ökas. Enligt 4:3 1 st. UB krävs också att utmätningen kan antas ge åtminstone någon betalning till sökandens 21 Gregow 1996 s 15, Håstad 1996 s Gregow 1996 s 15, :1 p 1 UB 24 3:1 p 4, 2 och 8 UB. 11

12 fordran. Utöver dessa krav är viss egendom, så kallad beneficiumegendom och egendom på grund av sociala skäl, undantagen från utmätning. 25 Beneficiumegendomen tar sikte på gäldenärens behov och avser exempelvis egendom för gäldenärens personliga bruk och förvärvsverksamhet. Exempelvis är en enligt 5:1 p 2 och 3 UB gäldenärs bohag och arbetsverktyg undantagna från utmätning. 26 UB:s regler tillämpas vanligen på egendom belägen i Sverige som ägs av privaträttsliga juridiska eller fysiska personer. Generellt sett är bestämmelserna i UB även tillämpliga på egendom belägen i Sverige som ägs av svenska staten eller av en svensk kommun. 27 Utländsk stats egendom som är placerad i Sverige är däremot undantagen från nationella bestämmelser om exekution. För denna sorts egendom gäller istället folkrättsliga regler om statsimmunitet vars huvudregel är att utländska stater och dess egendom är immuna mot andra staters jurisdiktion och exekution Generellt om statsimmunitet I enlighet med internationell sedvanerätt åtnjuter en stat och dess egendom, med vissa undantag, immunitet mot utövande av andra staters domsrätt och verkställighetsåtgärder. 29 I praktiken innebär detta att ett yrkande om jurisdiktion eller exekution mot en utländsk stat avvisas på grund av rättegångshinder. Immuniteten ger dock inget undantag från själva lagen i sig och om den utländska staten avstår från sin immunitet kan forumstaten tillämpa jurisdiktion och verkställighet i vanlig ordning. 30 Inom statsimmuniteten särskiljs immunitet mot jurisdiktion och immunitet mot exekution. De olika typerna av immunitet styrs till viss del av olika regleringar och principer. 31 Då det ofta krävs ett förpliktigande av domstol för att få igenom verkställighetsåtgärder 32 uppstår det emellertid i praktiken många gånger en koppling mellan jurisdiktion och exekution. Möjligheten till verkställighetsåtgärder mot utländsk stats egendom är således i första ledet avhängig av att omständigheterna i ett fall är sådana att undantagen från immunitet mot jurisdiktion anses bli tillämpliga. I nästa led får sedan avgöras om undantagen från immunitet mot exekution är tillämpbara. 25 5:1, 5-9 UB. 26 Gregow 1996 s 62, 95-97, I UB finns inga regler som särskiljer statliga och kommunala gäldenärer från privaträttsliga gäldenärer. 28 Fox 2002 s Se exempelvis United Nations Convention on Jurisdictional Immunities of States and Their Property 2004 artikel Fox 2002 s 1, 17-21, A konvention artikel 6 paragraf A a s Se 4:1 UB. 12

13 Detta avsitt behandlar till stor del vad som gäller för immunitet mot jurisdiktion. Vissa delar är dock av betydelse även för immunitet mot exekution. 3.1 Historisk bakgrund Principen om statsimmunitet härstammar från mycket gamla element i folkrätten och har främst uppstått genom staters olika praxis och traktat. 33 Fram till början av 1900-talet ansågs immuniteten vara absolut och gällande inom en stats alla områden. Under perioden mellan första och andra världskriget och en tid därefter började emellertid den absoluta immuniteten ifrågasättas av många stater i västvärlden. Skälet därtill var att flera östeuropeiska stater och vissa utvecklingsländer, till följd av ett mer aktivt engagemang i kommersiella verksamheter, hade börjat konkurrera på världsmarknaden. Vid affärsmässig verksamhet (acta jure gestionis) ansågs immuniteten inte längre vara ändamålsmässig varav en restriktiv immunitet utvecklades. Denna begränsade immuniteten till staternas myndighetsutövning och offentliga verksamhet (acta jure imperii). På 1970-talet ansågs den restriktiva immuniteten vara den gällande teorin i väst. Fram till slutet av 1980-talet fortsatte dock öststaterna och flera utvecklingsländer att hävda absolut immunitet. 34 På grund av staternas olika åsikter om immuniteten utvecklades en långt i från uniform praxis på området vilket ledde till ett behov av att harmonisera immunitetsreglerna påbörjade ILC ett kodifieringsarbete som 1991 ledde till ett utkast 36 till en framtida planerad FN-konvention. 37 Kodifieringsarbetet togs sedan över av FN:s arbetsgrupper, the Sixth Committee och slutligen av dennas Ad Hoc Committee. 38 Det mångåriga arbetet resulterade i ovan nämnda FN-konvention 39 som antogs av FN:s Generalförsamling år I skrivande stund har konventionen ännu ej trätt i kraft. Sverige och 27 andra länder har skrivit på konventionen men endast Norge, Österrike och Portugal har ratificerat den. 41 Enligt konventionens tjugoåttonde artikel är konventionen öppen för påskrivning fram till den 17 januari 2007 och enligt artikel 30 kommer konventionen att träda i kraft först trettio dagar efter att det trettionde landet ratificerat eller accepterat konventionen. 33 Strömberg Mellberg 2003 s 79, Fox 2002 s Bring Mahmoudi 2001 s YBILC 1978 vol. II Part Two s paras Draft Articles on Jurisdictional Immunities of States and Their Property ILC kl General Assembly resolution 46/55 of 9 December 1991 para 4, Resolution adopted by General Assembly A/RES/55/150 of 12 December 2001 para United Nations Convention on Jurisdictional Immunities of States and Their Property Resolution adopted by General Assembly A/RES/59/38 of 2 December 2004 para Multilateral Treaties Deposited with the Secretary-General kl

14 I dag är restriktiv immunitet den rådande teorin hos de flesta stater. Det framgår av praxis, konventioner och nationell lagstiftning Grundläggande argument för absolut och restriktiv immunitet Som nämnts ovan finns det en absolut och en restriktiv teori om immunitet. Bägge teorier stödjer sig på vissa grundläggande argument som kan vara bra att känna till för en ökad förståelse av immunitetens existensberättigande. Historiskt sett har stor del av den internationella rätten syftat till att lösa konflikter på ett fredligt sätt. Detta gäller även statsimmuniteten. Då en stat och dess egendom är immun mot en främmande stats jurisdiktion och exekution förflyttas nämligen konflikten till en annan typ av lösning, oftast en uppgörelse genom diplomatiska förbindelser. 43 Det finns tre huvudgrunder för rättfärdigandet av staters immunitet. Dessa är att nationella domstolar inte har någon framtvingande makt gentemot utländska stater, att alla stater är självständiga och jämlika samt att utländska stater bör åtnjuta samma immunitet som de gör i sina forumstater. Av betydelse för det första argumentet är principen American Act of State som bland annat stödjer sig på att en regering skall vara oförhindrad i utövandet av sina internationella relationer. Argumentet bottnar också i att tvångsåtgärder mot en annan stat anses vara ett fientligt handlande som generellt är förbjudet i internationell rätt och i enlighet med FN-stadgans VII kapitel endast får utföras vid hot eller brott mot internationell fred och säkerhet. Det andra argumentet kommer från principen att alla länder är suveräna. Detta innebär att varje stat har ett maktmonopol inom sitt eget territorium. På grund av att alla stater anses vara självständiga och jämlika kan en stat inte utöva sin jurisdiktion över en annan stat (par in parem non habet imperium). Även respekten för staternas värdighet anses viktig liksom att staterna tillämpar reciprocitet i sitt agerande gentemot varandra. Det tredje och sista argumentet innebär att en utländsk stat skall skyddas genom en analogisk tillämpning av antingen sin egens stats immunitet i den utländska staten eller den dömande statens skyddade status i forumstaten. Argumentet härstammar från tider då staten inte kunde dömas i sina inhemska domstolar. 44 Inom den restriktiva immunitetsteorin anses ovanstående argument inte vara hållbara vid en stats affärsmässiga verksamhet. När en stat ingår förbindelser av privat natur anses det således 42 Se exempelvis NJA 1999 s 821, European Convention on State Immunity 1972, United Nations Convention on Jurisdictional Immunities of States and Their Property 2004, The State Immunity Act 1978 (England), The Foreign Sovereign Immunities Act 1976 (USA). 43 Fox 2002 s A a s 28-33, Brownlie 1998 s

15 inte finnas goda skäl till varför en tvist ej ska kunna lösas på vanligt sätt i domstol. Enligt Lord Wilberforce har undantaget från immunitet två huvudsyften. Dels anses det av rättviseskäl vara nödvändigt för individer som har affärer med en stat att kunna få eventuella tvister prövade av domstol, dels anses varken statens värdighet eller suveräna funktioner hotas av en sådan prövning. Ett tredje argument för den restriktiva teorin är att en stat som ihärdigt undviker sina kommersiella åtaganden förmodligen får ett dåligt rykte vilket påverkar staten negativt i sina affärsmässiga relationer. Sammanfattningsvis kan sägas att argumenten för absolut immunitet mot jurisdiktion fortfarande gäller som huvudregel för en stats myndighetsutövning och offentliga handlande medan undantag görs för kommersiell verksamhet. 45 I FN-konventionen stadgas i dess förord att juridisk immunitet alltjämt anses vara en allmänt accepterad sedvanerättslig princip. 3.3 Den utländska staten enligt FN-konventionen Av artikel 1 i FN-konventionen framgår att konventionen är tillämplig på en stats och dess egendoms immunitet mot utländska domstolars jurisdiktion. Innan en domstol tar ställning till frågan om behörighet är det således nödvändigt att fastställa om den part som hävdar immunitet är en stat (eller ett annat organ som inräknas i statsbegreppet) och därmed har rätt till immunitet. En parts status kan endast fastställas som en stat om vissa externa och interna attribut anses vara uppfyllda. De externa attributen innebär att parten skall vara självständig och suverän i enlighet med internationell rätt medan de interna attributen innebär att parten skall vara en integrerad del i själva staten. 46 I VCRD från 1933 stadgas vissa allmänt accepterade externa attribut som skall vara uppfyllda för att en stat skall anses vara suverän. Staten skall ha ett definierat territorium, en permanent population samt en regering och kapacitet att ingå relationer med andra stater. Staters brist på självständighet har behandlats som en grund för avslag från immunitet. 47 Ett exempel är Palau som ej erkändes immunitet av USA då Palaus territorium administrerades av USA. Palau ansågs därför varken ha suveränitet de jure eller de facto. 48 Däremot har förmågan att kunna styra och leda internationella relationer lett till att immunitet har erkänts en semisuverän stat. 49 Kring frågan om forumstatens erkännande av den utländska staten har någon betydelse för immunitetsfrågan finns olika uppfattningar. Ett erkännande av en 45 Fox 2002 s A a s A a s Morgan Guaranty Trust Co. v. Republic of Palau 924 F 2d 1237 (2 nd Cir 1991) 87 ILR 590, cit i Fox 2002 s Se exempelvis BCCI v. Price Waterhouse (1997) 4 All ER 108, cit i Fox 2002 s

16 utländsk stat utgör i vart fall bevis på att staten är kapabel till att regera och ingå relationer med andra stater. 50 En stats interna attribut definieras som de personer och organ som inkluderas i begreppet stat. 51 I FN-konventionen artikel 2, paragraf (b) definieras en stat genom dess olika interna attribut i fyra kategorier. Begreppet stat skall i detta hänseende ses i ljuset av sitt syfte, nämligen att identifiera de personer och organ som är berättigade att påkalla immunitet. Termen stat skall i sitt sammanhang således anses inbegripa alla typer och kategorier av enheter och individer som kan berättigas statsimmunitetens skydd. Första kategorin 52 i konventionen som åtnjuter immunitet är stater och deras olika stadsorgan. Här avses staten som helhet, å ena sidan agerande i sitt eget namn, å andra sidan som separata enheter som åtnjuter immunitet när de handlar å statens vägnar eller utövar suveräna och statliga funktioner. I statsbegreppet ingår, förutom staten i sig, statschefen, chefen för statsstyrelsen, den centrala statsstyrelsen, regeringsministerium och departement, underordnade departement, organ och beskickningar innefattande ambassader och konsulat samt permanenta representationer och delegationer. En stat representeras generellt sett av sin regering, speciellt vid internationella relationer och transaktioner. Åtgärder mot en stats regering kan därför inte åtskiljas från åtgärder mot själva staten. En regering är ofta sammansatt av statsorgan och departement som agerar å regeringens vägnar. Sådana organ och departement kan och är ofta konstruerade som separata juridiska enheter inom statens interna legala system. Trots att dessa enheter inte innehar samma rättssubjektivitet som suveräna enheter, kan de likväl representera staten eller handla å regeringens vägnar. I sådana organ omfattas regeringsdepartementen inklusive försvarets styrkor samt underordnade enheter inom varje departement såsom ambassader och konsulat vilka är oberoende organ men som ändå svarar mot regeringen eller något av dess departement. Även andra organ såsom den lagstiftande församlingen och domarkåren jämställs med staten. Alla grenar av statsstyrelsen såväl som alla utländska stater oavsett deras statsskick är inkluderade i statsbegreppet. 53 Andra kategorin 54 innefattar federala delstater samt staters politiska underavdelningar om de får handla i utövandet av suverän befogenhet och också utövar den kapaciteten. Anledningen till särskiljandet av federala delstater och politiska underavdelningar beror på att stater har 50 Fox 2002 s A a s Art 2.1 (b) (i) ILC Draft with commentaries s paras Art 2.1 (b) (ii). 16

17 behandlat sina konstitutionella enheter olika i frågan om åtnjutandet av immunitet. Således beror det på en viss stats praxis eller historiska bakgrund om dess konstitutionella enheter skall behandlas som en delstat eller en politisk underavdelning. Sveriges konstitutionella system består exempelvis av underenheter i form av landsting och kommuner. 55 Den tredje kategorin 56 inbegriper statliga och andra enheters myndigheter och organ i den utsträckning de är berättigade att handla, och faktiskt också gör det, i utövandet av statens suveräna befogenhet. I Sverige sker detta i form av myndighetsutövning. Endast inom denna sfär åtnjuter nämnda enheter immunitet och immuniteten kan bara åberopas gällande de handlingar som utövats inom den suveräna befogenheten. 57 Enligt Fox möjliggör dessa instrument stater att delta i ekonomiska och kommersiella aktiviteter. På grund av staters olika sätt att styra och driva sin ekonomi kan dessa myndigheter och organ uppkomma i form av allt från underenheter tillhörande departement till privata aktiebolag med statlig ägandemajoritet. 58 I Kommentaren till ILC:s utkast från 1991 anförs dock att statliga affärsföretag som är självständiga juridiska personer, har rättskapacitet och förvärvar, äger, besitter eller disponerar egendom presumeras vara icke berättigade att utföra statliga funktioner varav de i regel inte åtnjuter statsimmunitet. 59 Den fjärde och sista kategorin 60 som skyddas av immunitet är statens representanter i sitt utövande av statlig kapacitet. Exempel på sådana personer är, förutom de personer som ingår i den första kategorin, regeringschefen, departementschefer, ambassadörer och konsuler. Immuniteten gäller i förhållande till representanternas position, till fördel för den representerade staten (ratione materiae). Immuniteten för officiella handlingar består även efter representanternas avgång. Diplomater och diplomatiska agenter åtnjuter även immunitet i förhållande till sina personliga aktiviteter (ratione personae). Den immuniteten består inte efter representanternas avgång Kommersiella transaktioner enligt FN-konventionen Som tidigare nämnts görs i den restriktiva teorin en åtskillnad mellan handlingar utövade under suverän eller statlig befogenhet och handlingar som kan utövas av privaträttsliga enskilda eller juridiska personer. I artikel 10 paragraf 1 i FN-konventionen undantas en stats ILC Draft with commentaries s 16 para 11, Birgersson, Westerståhl 1992 s Art 2.1 (b) (iii) ILC Draft with commentaries s paras Fox 2002 s ILC Draft with commentaries s 17 para Art 2.1 (b) (iv) ILC Draft with commentaries s paras

18 kommersiella transaktioner med en utländsk fysisk eller juridisk person från immunitet mot jurisdiktion. För att kunna avgöra om en utländsk stat har rätt till immunitet måste således först den ifrågasatta transaktionens karaktär bestämmas. En definition av begreppet kommersiella transaktioner är därför nödvändig. Begreppet kommersiell transaktion definieras i artikel 2 paragraf 1 (c) i FN-konventionen. Av kommentaren till ILC:s utkast från 1991 framgår att termen transaktion generellt sett har en vidare mening än termen kontrakt. Transaktioner mellan stater eller mellan regeringar är emellertid inte undantagna från immunitet. Termen kommersiella transaktioner inbegriper tre kategorier av transaktioner. Den första kategorin 62 innefattar alla typer av kommersiella kontrakt samt köp- och tjänstetransaktioner. I den andra kategorin 63 inräknas alla lånekontrakt och andra transaktioner av finansiell natur. Inkluderas görs även alla typer av garanti- och gottgörelseförpliktelser som uppkommit genom sådana lån eller transaktioner. Den tredje kategorin 64 täcker in alla andra typer av kontrakt och transaktioner av kommersiell, industriell, bytes och professionell natur. Denna kategori inbegriper en stor varietet av en stats olika aktivitetsområden, speciellt områden såsom produktion och investeringar. Anställningsavtal exkluderas dock från denna definition. 65 Vid fastställandet av huruvida en transaktion skall anses vara kommersiell skall i enlighet med artikel 2 paragraf 2 i konventionen två test genomföras. I första hand skall fastställandet göras med hänsyn till transaktionens natur varav prövningen blir objektiv. I andra hand skall även transaktionens syfte tas i beaktande. Det sistnämnda gäller om parterna har kommit överens om detta eller om det i forumstatens praxis anses att syftet är relevant för fastställandet av en transaktions icke kommersiella karaktär. Syftet med tvåstegsprocessen är enligt kommentaren till ICL:s utkast från 1991 främst att förse utvecklingsländerna med ett skyddsnät. Exempelvis anses vanligtvis en lånegaranti för ett lån som tagits för att köpa mat till ett svältdrabbat område inte vara en kommersiell transaktion på grund av sitt presumerade offentliga syfte. När kommentaren utformades stadgades dock i utkastet från 1991 att det var den svarande statens praxis som skulle iakttas. 66 Idag är det som redan nämnts forumstatens praxis som skall beaktas. 62 Art 2.1 (c) (i). 63 Art 2.1 (c) (ii). 64 Art 2.1 (c) (iii) ILC Draft with commentaries s paras ILC Draft with commentaries s 20 paras

19 4 Immunitet mot exekution Immunitet mot verkställighetsåtgärder anses, som ovan nämnts, teoretiskt sett tillhöra en särskiljd del av immuniteten och regleras därför till viss del enligt andra regler än immunitet mot jurisdiktion. 67 Vid exekution av utländsk stats egendom har principen att utländska stater skyddas av immunitet mot andra stater slagit rot allra starkast och det är inom detta område teorin om absolut immunitet längst tid hållit sig rådande. Den urholkning av en utländsk stats immunitet mot jurisdiktion som uppstod från den restriktiva teorin i början av 1900-talet hade liten omedelbar effekt på den absoluta immuniteten mot exekution av utländska staters egendom. Immuniteten mot exekution har dock på senare tid luckrats upp och betydande förändringar har ägt rum. Dessa förändringar har emellertid ansetts vara både förvirrande och kontroversiella. På grund av den rådande oenigheten hamnade The Sixth Committees diskussioner under lång tid i ett dödläge utan att någon överenskommelse om immuniteten mot exekution kunde uppnås. Bestämmelserna om denna del av immuniteten är därför de som tog längst tid att reglera i FN-konventionen Den politiska ändamålsenligheten med immunitet mot exekution av utländsk stats egendom Stater har som ovan nämnts utövat en mycket större försiktighet i begränsandet av immunitet mot exekution. Detta beror bland annat på följande omständigheter. Inom internationell rätt existerar det ingen generell lag som reglerar framtvingandet av en stats skulder. Inte heller finns det någon internationell insolvenslag som reglerar en stats generella oförmåga att leva upp till sina finansiella åtaganden. Bristen på bestämmelser inom området innebär att återbetalning av staters skulder till stor del kvarstår som en politisk process. För fall då egendomen ifråga kontrolleras av den skuldbelagda staten torde de enda fredliga alternativen för att uppnå en förlikning över fastställda skulder vara samarbete och diplomatiska medel. Även när den utländska statens egendom befinner sig i forumstaten görs vissa restriktioner gällande vid exekution av utländsk stats egendom. Tvångsåtgärder mot en stats egendom utgör nämligen ett större inkräktande på en stats frihet att själv styra sina affärer och fullfölja dess offentliga syften än vad en dom om fastställande av en skuld utgör. Stater placerar allt oftare en del av sina nationella tillgångar i utländska reserver och diskretionen över detta anses vara ett element i utövandet av en stats suveräna befogenhet. 67 Se exempelvis United Nations Convention on Jurisdictional Immunities of States and Their Property 2004, Fox 2002 s Report of the Chairman of the Working Group A/C.6/54/L.12 of 12 November 1999 s 9 para 66, Fox 2002 s 368,

20 Även om finansiella betänkligheter kan verka för att få till effektiva exekutiva medel för handelsskulder kan länder, för att attrahera utländskt kapital, undvika att i sin lagstiftning tillåta exekution av utländsk stats egendom. Också då exekution av en utländsk stats tillgångar är lagligt möjlig kan forumstatens stöd för sådana verkställighetsåtgärder hindras av de politiska konsekvenser för staternas fredliga relationer som, på grund av exekutionen, kan uppstå mellan forum- och den utländska staten. Dessa hinder, som baseras på politisk egennytta, har lett till rättfärdigandet av immunitet mot exekution. Domstolarna undviker på så sätt att hamna i konflikt med utländska stater och har därmed lämnat över konflikten att lösas genom diplomatiska medel Absolut immunitet mot exekution av viss egendom I artikel 21 i FN-konventionen görs en uppräkning av kategorier av egendom som ej skall anses vara ämnade för kommersiella syften. Den typ av egendom som räknas upp i artikeln är med vissa undantag immun mot exekution. Reglerna härstammar bland annat från tiden före andra världskriget då det var allmänt accepterat att en stats immunitet inbegrep även statens egendom. De kategorier av egendom som först placerades utomlands, såsom krigsskepp och egendom tillhörande diplomatiska sändebud, ansågs ostridigt användas i offentligt syfte eller i utövande av suverän auktoritet. Idag råder fortsatt acceptans över att dessa, och några nya kategorier, skall skyddas mot tvångsåtgärder relaterade till kommersiella skulder. En annan princip som under lång tid erkänts är att egendom ägnad till offentlig användning, inte anses ge tillfredställande täckning för privata fordringar. Denna princip har till viss del uppkommit från principen om respekt för den personliga integriteten som påvisas i vissa konkurslagars regler, exempelvis utmätningshinder för en näringsidkares arbetsverktyg. Liknade resonemang har förts av en del medlemmar i ILC vid godkännandet av immunitet för vissa kategorier av egendom. 70 Artikel 21 i FN-konventionen syftar till att skydda de uppräknade kategorierna och exkludera dem från all slags presumtion eller implikation till medgivande av exekution. Paragraf 1 söker hindra, att egendom som klassificeras till någon av de uppräknade grupperna i artikel 21, skall kunna tolkas till att anses tillhöra sådan egendom som är ägnad till icke statliga syften och därmed, under vissa förutsättningar, får utmätas. Uppräkningen i artikel 21 är inte fullt ut uttömmande Fox 2002 s Fox 2002 s 388, jfr 5:1 p. 3 UB ILC Draft with commentaries s 58, para 1. 20

21 Den första kategorin 72 omfattar egendom, inklusive bankkonton, som används eller är ägnade att användas för en stats diplomatiska beskickning, konsulat, tillfälliga diplomatiska kontakter (special missions) 73, representationer vid internationella organisationer samt delegationer vid internationella organisationers organ eller internationella konferenser. Den egendom som åsyftas i paragrafen är sådan egendom som är ägnad för användning av statens diplomatiska funktioners syften. Egendom, såsom en ambassads bankkonton för kommersiellt syfte, exkluderas således från artikel 21. Likaså exkluderas egendom som har men inte längre används eller avses att användas för diplomatiska syften. 74 Undantaget från exekution är en generell och utbrett accepterad princip, både i lag och hos domstolar års Wienkonvention om diplomatiska förbindelser kodifierar att såväl de diplomatiska företrädarna som deras bostäder, arbetsplatser och egendom är okränkbara och att den mottagande staten är skyldig att skydda den diplomatiska företrädaren mot alla slags angrepp. Okränkbarheten innebär att beskickningslokalen, dess inredning och övrig egendom skyddas av immunitet och denna egendom kan således inte bli föremål för exekutiva åtgärder. 75 I artikel 3 paragraf 1 i FN-konventionen poängteras också att FN-konventionens regler inte utgör hinder mot den immunitet och de privilegier som bland annat diplomatiska och konsulära beskickningar åtnjuter. Den andra kategorin 76 av egendom som omfattas av immunitet är egendom av militär karaktär eller egendom som används eller är ämnad att användas i utövandet av militära funktioner. I begreppet militär inkluderas flottan, armén och flygvapnet. 77 Till den tredje kategorin 78 hör egendom tillhörande centralbanker eller staters andra monetära myndigheter. Centralbanker kännetecknas av att de åtnjuter en väsentlig självständighet från den stat de upprättats av. Den primära funktionen som särskiljer centralbanker från kommersiella banker är centralbankernas tillsyn och styrande över sin stats ekonomiska policy. Centralbankernas roll är härmed att försäkra nationell och internationell stabilitet över växlingskursen, att övervaka kapitalmarknaden och att gynna transparens och integritet samt att upprätthålla konfidentiellitet över sin stats ekonomi. Utöver detta fungerar centralbankerna som depositionshållare för nationella, och ibland internationella reserver. Centralbankernas funktioner är såldes viktiga för upprätthållandet av en självständig stats 72 Art (a). 73 Det finns ingen svensk officiell översättning för begreppet special missions ILC Draft with commentaries s 59, para Fox 2002 s 390, Bring Mahmoudi 2001 s Art 21.1 (b) ILC Draft with commentaries s 59, para Art 21.1 (c). 21