Kompletterande uppgifter om naturvärde och kulturmiljö - ansökan om tillstånd till vindkraft vid Brattberget i Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län.

Transkript

1 Kompletterande uppgifter om naturvärde och kulturmiljö - ansökan om tillstånd till vindkraft vid Brattberget i Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län. 1. Stoppområden Områden som under inventeringen bedömts hysa mycket höga naturvärden (klass 1) eller höga naturvärden (klass 2) kommer att undantas från exploatering. Inom sådana områden kommer ingen lokalisering av vindkraftverk eller anläggande av tillhörande infrastruktur att ske. Dessa områden omfattas av kartan över stoppområden som utgör bilaga 12 till MKB:n. 2. Skydds- och buffertzoner För att minimera risken för oavsiktligt intrång och skada på inventerade naturvärden knutna till våtmarker under anläggningsarbetet i projektområdet, kommer en säkerhetszon på 20 m att upprättas runt de våtmarker som identifierats som naturvärdesobjekt under inventeringen. Säkerhetszonen är därmed i linje med skogsbrukets tumregel att ungefär en trädlängd bör sparas mot särskilt känsliga och värdefulla miljöer, se figur 1 på sidan Förtydligande angående våtmarker på s.95 i MKB Det fjärde stycket under rubriken våtmarker på s.95 i MKB:n ska rätteligen ha följande lydelse: I det troliga byggnadsscenariot kommer inga av de våtmarksområden som i samband med naturvärdesinventeringen bedömts hysa höga eller mycket höga naturvärden att beröras av verksplaceringar eller anslutningsvägar. 4. Förtydligande av skadeförebyggande åtgärder på s i MKB:n Under rubriken 7.3 Åtgärder för att begränsa påverkan på naturmiljön på s i MKB:n redovisas ett flertal åtgärder som Brattberget Vindkraft åtar sig för att minimera den planerade vindkraftanläggningens påverkan på naturmiljön. Efter synpunkt från länsstyrelsen vill bolaget förtydliga tre av dessa åtgärder. Det gäller punkterna 1, 3 och 13 i kapitlet. För punkterna redovisas nedan lydelsen i MKB:n följt av den nya lydelsen. 1. Lokaliseringen av vindkraftverk med tillhörande infrastruktur ska inte att ske i områden som under naturvärdeinventeringen bedömts hysa mycket höga naturvärden (klass 1). Ny lydelse: Lokaliseringen av vindkraftverk med tillhörande infrastruktur ska inte ske i områden som under naturvärdesinventeringen bedömts hysa mycket höga naturvärden (klass 1) eller höga naturvär- 1

2 den (klass 2). Runt de våtmarker som identifierats under naturvärdesinventeringen kommer en 20 m säkerhetszon att upprättas. 3. Lokaliseringen av vindkraftverk med tillhörande infrastruktur ska ske med stor hänsyn till våtmarkerna inom projektområdet. Alla vindkraftverk ska att anläggas på fast mark. I de fall väg dras över Projektområde Brattberget Vindkraftverk Ny väg Eventuell förstärkning av befintlig väg Transformatorstation Naturvärde klass 1 Naturvärde klass 2 Säkerhetszon våtmarker 20 m Ü 0 0,5 1 km 1 Karta över den planerade vindkraftanläggningens utformning med den säkerhetszon på 20 m som kommer att upprättas runt de våtmarker som identifierats som naturvärdesobjekt under inventeringen. 2

3 våtmark ska den att anläggas med teknik som säkerställer att det inte blir nedströms effekter i myren. Vägen ska anläggas utan diken och, beroende på torvens djup, antingen på en permeabel bank eller på geotextil. Med dessa metoder säkerställer man att vatten kan passera i respektive under vägbanken. Ny lydelse: Lokaliseringen av vindkraftverk med tillhörande infrastruktur ska inte ske i våtmarker av klass 1 och 2. För att minimera risken för oavsiktligt intrång och skada under anläggningsarbetet, kommer en säkerhetszon på 20 m att upprättas runt de våtmarker som identifierats under naturvärdesinventeringen. 13. Terrängkörning utanför anläggningsytorna ska undvikas i sumpskogs- och våtmarksmiljöer. Om sådan terrängkörning ändå måste genomföras på tjälfri mark ska det ske först efter samråd med länsstyrelsen. Ny lydelse: Terrängkörning utanför anläggningsytorna ska inte ske i sumpskogs- och våtmarksmiljöer. För att minimera risken för oavsiktligt intrång och skada under anläggningsarbetet, kommer en säkerhetszon på 20 m att upprättas runt de våtmarker som identifierats under naturvärdesinventeringen. 5. Artskydd Artskyddsförordningen Artskyddsförordningen (2007:845) är en lagstiftning som innebär fridlysning av ett antal arter och alla vilda fåglar, samt skydd av deras livsmiljöer. Artskyddsförordningen införlivar EU:s art- och habitatdirektiv samt fågeldirektiv i svensk lagstiftning. Till förordningen hör två listor med arter, bilaga 1 och 2. Förenklat kan man säga att alla de listade arterna är fridlysta, d.v.s. man får inte samla in, skada eller döda de listade arterna. För arterna i bilaga 1 är dessutom arternas livsmiljöer skyddade och får inte förstöras. I samband med prövning av en verksamhet som tar mark i anspråk ska frågorna om påverkan på natur och naturmiljö i första hand lösas samordnat. En verksamhets påverkan på flora och fauna ingår som en naturlig del i lokaliseringsbedömningen. Artskyddsförordningen kan härvid ses som en precisering av vad som följer av de allmänna hänsynsreglerna. Som stöd för tillämpning av lagstiftningen finns Naturvårdsverkets handbok för artskyddsförordningen. Kunskapsinsamling Bolaget har låtit utföra flera inventeringar och utredningar med syfte att inhämta kunskap om områdets naturmiljöer och arter. Dessa har inte enbart inriktats mot de i artskyddsförordningen utpekade arterna, men särskild uppsikt har hållits efter dessa arter. För projektet har följande utredningar och inventeringar nu genomförts: - Naturvärdesinventering - Fågelutredning som legat till grund för riktade inventeringar - Kungsörnsinventering - Tjäderspelsinventering (skogshöns) 3

4 - Utredning kring huggorm - Inventering av våtmarksfåglar (komplettering under sommaren 2014) - Basutredning fladdermusfauna - Fladdermusinventering (komplettering under sommaren 2014) Området har i samband med de utförda inventeringarna besökts av erfarna biologer under olika tider på året. Det får därmed anses föreligga ett gediget kunskapsunderlag för att ta ställning till verksamhetens lokalisering och behovet av eventuella försiktighetsmått för att säkerställa att verksamheten etableras och drivs i enlighet med artskyddsförordningens bestämmelser om fridlysning. I området förekommande arter som finns upptagna i bilaga 1 och 2 Bilaga 1 arter Av de arter som tas upp i artskyddsförordningens bilaga 1 finns förutom fåglar och fladdermöss inga ytterligare förekomster registrerade inom det planerade vindkraftsområdet. Det utesluter dock inte möjligheten att skyddade arter ändå skulle kunna förekomma. Det bedöms sannolikt att arterna brunbjörn och lodjur åtminstone tidvis kan vistas inom inventeringsområdet eftersom båda arterna har en fast population i regionen. Därtill skulle åkergroda, större barkplattbagge, lappranunkel, norna och skogsrör kunna förekomma, även om de inte påträffats under inventeringen. Denna bedömning har gjorts utifrån arternas typiska utbredningsområden och habitatkrav. Med undantag av åkergroda är dock dessa arter så sällsynta att det är liten sannolikhet att de skulle förekomma. Vad gäller åkergrodan så är den i en stor del av landet vår vanligaste groda och lever i såväl öppna marker som barrskogsmiljöer. Det planerade vindkraftområdet är inte en särskilt viktig miljö för arten som inte heller är särskilt störningskänslig om inte hydrologin förändras på ett omfattande sätt. Vad gäller fåglarna så beskrivs de mer utförligt i de olika inventeringsrapporterna och lite senare i denna komplettering. Kortfattat kan dock nämnas att kungsörnsinventeringen visar att det planerade vindkraftprojektet i sin helhet är beläget utanför det av SOF rekommenderade skyddsavståndet för arten, 3 km. Huvuddelen av de skogslevande fågelarter som är markerade med bokstaven B i artskyddsförordningens bilaga 1 och/eller är rödlistade och förekommer (eller bedöms sannolikt förekommande) är knutna till de äldre skogsområden och våtmarksområden som undantagits (stoppområden) och de är inte speciellt störningskänsliga så länge som den äldre skogen i habitatet inte avverkas (se vidare nedan). Det gäller främst tretåig hackspett (observerad, rödlistad), lavskrika (observerad, rödlistad), videsparv (ej observerad, rödlistad), spillkråka (observerad), järpe (observerad) och vanligare ugglor som sparvuggla, hökuggla och pärluggla (inga observationer inom utredningsområdet). Övriga prioriterade arter vilka förekommer i utredningsområdet och behandlas närmare längre fram är tjäder, orre och fjällvråk. Det är framförallt tjäder och fjällvråk som riskerar att påverkas av verksamheten och som bedöms kräva skyddsåtgärder i form av skyddszoner (se nedan). Inventeringen av fladdermöss visar att området är väl valt utifrån denna artgrupps preferenser. Endast arten nordisk fladdermus påträffades och med en begränsad populationstäthet. Vidare saknas de nord-sydliga ledlinjer som brukar krävas för att fladdermössen ska orientera sig längs ett flyttstråk. 4

5 Bilaga 2 arter Av de arter som listas i artskyddsförordningens bilaga 2 skulle huggorm, skogsödla, vanlig groda och vanlig padda kunna finnas i omgivningarna. En huggorm observerades även på Brattbergets södra sluttning under fältinventeringen. Av de växter som listas i förordningens bilaga 2 finns i första hand förutsättningar för arter som t.ex. doftticka, knärot, spindelblomster, Jungfru Marie nycklar, revlummer, plattlummer och dvärglummer. Dessa arter har samtliga rapporterats från omgivande skogar och våtmarker. Det finns dock, med undantag av doftticka, inga rapporter från själva inventeringsområdet. Eventuella förekomsten av dessa arter bedöms som sannolika, men relativt ringa. Sammanfattande bedömning I stort sett hela projektområdet, med undantag av några mindre barrnaturskogsbestånd, är kraftigt påverkat av modernt skogbruk och skogen domineras av unga och medelålders tallplanteringar. Detta har inneburit att de processer, strukturer och arter som definierar en naturlig skogsmiljö inte längre givits möjlighet att existera och verka här. Ur naturvärdessynpunkt bedöms därför inte denna typ av miljöer som känsliga för ytterligare mänsklig påverkan. Det är inom dessa områden som vägar och vindkraftverk planeras. Inventeringsområdets högsta naturvärden bedöms vara knutna till den nyckelbiotopsklassade barrnaturskogen på Brattbergets övre norrsluttning, samt anslutande opåverkade myrområde. Även den mindre nyckelbiotopen på Järvmyrbergets västra sluttning samt ett par mindre, talldominerade branter och sydsluttningar med inslag av gamla, grova träd på Järvmyrberget och Brattberget hyser höga naturvärden. Samtliga dessa områden, samt övriga i naturvärdesinventeringen utpekade skogs- och våtmarksområden med höga naturvärden, utgör stoppområden och kommer inte att beröras av den planerade verksamheten. Djur och fåglar utpekade enligt bilaga 1 I fråga om vilda fåglar och sådana vilt levande djurarter som i bilaga 1 till artskyddsförordningen har markerats med N eller n är det i enlighet med 4 artskyddsförordningen, förbjudet att: 1. avsiktligt fånga eller döda djur, 2. avsiktligt störa djur, särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder, 3. avsiktligt förstöra eller samla in ägg i naturen, och 4. skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Mot bakgrund av de stoppområden, skyddszoner och skyddsåtgärder som föreslås bedöms inte några av de prioriterade fågelarterna påverkas på ett sådant sätt att någon av punkterna i artskyddsförordningens 4 aktualiseras. De prioriterade arternas habitat utgör i de allra flesta fall stoppområden (t.ex. lavskrika, tretåig hackspett) eller underställs särskilda skyddszoner (t.ex. fjällvråk, tjäderspelsplatser) som innebär att risken för individförluster, habitatpåverkan och störning är synnerligen låg. 5

6 Vad gäller skogshöns bedöms även orre och järpe förekomma inom utredningsområdet. Vad gäller orre finns inga större spelplatser inom utredningsområdet och avstånden till de registrerade större spelplatserna på omgivande våtmarker bedöms tillräckligt för att inga skyddsåtgärder ska anses nödvändiga (Enetjärn Natur 2013). Järpe bedöms häcka sparsamt i utredningsområdet, men avsaknaden av lövrika fuktiga barrskogar utanför stoppområdena gör att eventuell påverkan bedöms bli ringa. Övriga potentiellt förekommande prioriterade skogslevande arter, t.ex. vanligare ugglor (sparvuggla, hökuggla, pärluggla) och spillkråka är alla arter som företrädesvis bedöms kunna häcka i de äldre skogarna inom stoppområdena. De kan även tänkas förekomma sällsynt i äldre produktionsskogar utanför stoppområdena. Arterna uppträder oregelbundet utefter födotillgång och gynnas av tillgång till öppna områden kring häckningsplatsen, t.ex. öppna våtmarker, odlingsmarker och kalhyggen, och är inte särskilt känsliga för påverkan på mänsklig störning. De ugglor som observerats i området förekommer företrädesvis i anslutning till bebyggelsen kring Järvträsk, t.ex. häckande hökuggla 2014 (Enetjärn Natur 2014b, se Bilaga 2). Endast spillkråka bedöms häcka regelbundet inom utredningsområdet och påverkan på eventuella förekomster av dessa arter bedöms bli ringa. Utöver de prioriterade fågelarterna kommer även en skyddsåtgärd i form av ett anläggningsstopp kring en häckningsplats för duvhök att utföras, för att undvika störning under artens häckningsperiod. Nordisk fladdermus är Sveriges vanligaste fladdermusart. Inventeringen visar att projektområdet är mycket lämpligt för etablering av vindkraft utifrån fladdermussynpunkt. Inom projektområdet saknas riktigt bra habitat och populationstätheterna är därför mycket låga. Därtill bevaras naturvärdesobjekten av klass 1 och 2, där fladdermössen främst skulle kunna tänkas hålla till. Bedömningen är att risken för kollisioner är låg mot bakgrund av det låga antalet fladdermöss i området. Verksamheten bedöms därmed vara förenlig med artskyddsförordningens bestämmelser om fridlysning. Åkergrodans främsta habitat i området är i anslutning till de fuktigare miljöerna (framförallt våtmarkerna). Några särskilt viktiga miljöer för arten påverkas således inte av verksamheten. Risken för skada på enstaka individer av denna allmänt förekommande art i samband med anläggningsarbeten, är inte förhöjd i området jämfört med andra vindkraftetableringar i liknande miljö. 4 artskyddsförordingen bedöms således inte att falla ut vad gäller åkergroda. Större barkplattbaggen är mycket sällsynt och kan endast förekomma i av bolaget föreslagna stoppområden med gammal granskog och grova granlågor. Eftersom verksamheten inte berör habitat där denna art kan förekomma, föreligger det inte risk för att förbuden enligt 4 artskyddsförordningen aktualiseras. Växter utpekade enligt bilaga 1 I fråga om sådana växtarter som i bilaga 1 har markerats med N är det i enlighet med 7 artskyddsförordningen, förbjudet att avsiktligt plocka, samla in, skära av, dra upp med rötterna eller förstöra växter i deras naturliga utbredningsområde i naturen. De tre möjliga växtarterna i området (lappranunkel, norna och skogsrör) har inte påträffats. Norna och lappranunkel växer i myrkanter, bäck- och sumpskogar respektive äldre, örtrika granskogar och 6

7 missgynnas av det moderna skogsbruket. Brattberget ligger inte inom det huvudsakliga utbredningsområdet för arten skogsrör. Skogsrör kräver även äldre fuktig granskog på näringsrik mark. De möjliga växtplatserna för dessa arter sammanfaller således med de föreslagna stoppområdena, där det finns våtmarksmiljöer och äldre skog. Eftersom sannolikheten för att ens enstaka individer av någon av arterna skulle påträffas utanför stoppområdena är mycket liten, bedöms verksamheten inte komma i konflikt med förbudet i 7 artskyddsförordningen. Djurarter utpekade enligt bilaga 2 I fråga om sådana vilt levande kräldjur, groddjur och ryggradslösa djur som anges i bilaga 2 är det i enlighet med 6 artskyddsförordningen förbjudet (i hela eller delar av landet) att: 1. döda, skada, fånga eller på annat sätt samla in exemplar, och 2. ta bort eller skada ägg, rom, larver eller bon De arter som det handlar om är huggorm, skogsödla, vanlig groda och vanlig padda. Samtliga arter är allmänt förekommande i Norrland. Den enda arten det eventuellt kan tänkas finnas en mer intressant livsmiljö för (en miljö som utmärker sig inom vindkraftområdet) är huggorm. För denna art är det Brattbergets sydsluttning som kan hysa potentiella övervintringsplatser. Bolaget har därför åtagit sig att genomföra en särskild inventering och vid behov genomföra justeringar av verksamheten om sådana boplatser identifieras. För ovan nämnda fyra arter finns en risk för enstaka individförluster i samband med etableringen av vindkraftanläggningen. Eventuella förluster av enstaka individer av allmänt förekommande arter med hög reproduktionstakt bedöms dock inte motivera en särskild dispensprövning. Om prövningsmyndigheten har en annan uppfattning finns det inga hinder för dispens enligt 15 artskyddsförordningen eftersom förutsättningarna för arternas bevarandestatus inte påverkas. Växtarter utpekade enligt bilaga 2 I fråga om sådana vilt levande kärlväxter, mossor, lavar, svampar och alger som anges i bilaga 2 är det i enlighet med 8 artskyddsförordningen förbjudet (i hela eller delar av landet) att: 1. plocka, gräva upp eller på annat sätt ta bort eller skada exemplar av växterna, och 2. ta bort eller skada frön eller andra delar. De arter som det finns förutsättningar för i projektområdet är doftticka, knärot, spindelblomster, Jungfru Marie nycklar, revlummer, plattlummer och dvärglummer. Av dessa arter har endast doftticka påträffats i samband med inventeringarna. De tre förstnämnda (doftticka, knärot och spindelblomster) har sina främsta möjliga lokaler i de äldre skogarna inom de utpekade stoppområdena. Det bedöms mindre sannolikt att någon individ av dessa arter skulle förekomma mer än sällsynt utanför stoppområdena. Jungfru Marie Nycklar har sina främsta växtplatser på våtmarkerna i området, vilka till mycket stor utsträckning är undantagna. Revlummer, plattlummer och dvärglummer kan förekomma mer spritt, även i produktionsskogen. 7

8 Verksamheten kommer inte att påverka förutsättningarna för någon av dessa arter inom projektområdet. Den kvarvarande risken för att enstaka individer av arter påträffas i samband med anläggningsarbetet bedöms vara så begränsad att någon dispensprövning inte bör krävas. Om prövningsmyndigheten har en annan uppfattning finns det inga hinder för dispens med stöd av 15 artskyddsförordningen eftersom förutsättningarna för arternas bevarandestatus inte påverkas. 6. Skadeförebyggande åtgärder för fåglar under byggfasen Fåglar generellt Den sammantagna bedömningen I natur- och fågelutredningen är att en lokalisering av vägar och vindkraftverk inom projektområdet generellt kommer att ha liten påverkan på miljöer med höga värden för fågellivet. I området bedrivs ett rationellt skogsbruk och vindkraftverk planeras i första hand i produktionsskog och på hyggen. Mindre biotopförluster och störningar till följd av en utbyggnad kommer att ske, men främst är det vanliga skogslevande fågelarter som lokalt kan påverkas negativt av markanspråken för vägar och vindkraftverk. Huvuddelen av de rödlistade skogslevande arterna som förekommer eller bedöms kunna förekomma i området, t.ex. tretåig hackspett NT, lavskrika NT och videsparv NT, är inte störningskänsliga arter. Då de miljöer där dessa fågelarter häckar och förekommer regelbundet ingår i de utpekade stoppområdena (klass 1 och 2 i naturvärdesinventeringen), och en säkerhetszon på ytterligare 20 m runt de våtmarker som identifierats under naturvärdesinventeringen upprättats, bedöms inga ytterligare skadeförebyggande åtgärder vara nödvändiga. De tre förekommande arterna för vilka risken för störning under anläggningstiden bedöms som störst är fjällvråk NT, tjäder och duvhök (se nedan). Fjällvråk För fjällvråken bedömdes risken för att fåglarna vid den kända häckningsplatsen skulle påverkas av störning och förlust av livsmiljö som måttlig i natur- och fågelutredningen (Enetjärn Natur 2013). Detta baserades bl.a. på det faktum att den aktiva boplatsen redan idag ligger i direkt anslutning till en större landsväg och att eventuella nya vägbyggen och uppställningsplatser för vindkraftverk skulle ske på den motsatta, västra, sidan av landsvägen från boplatsen sett. Vidare bedömdes vråkarna företrädesvis röra sig öster om landsvägen vid födosök. Trots det bedöms fjällvråkarna i viss mån komma att störas under byggskedet, såväl av mänsklig aktivitet som genom undvikandebeteende vid födosökningsområden, företrädesvis vid närliggande hyggen inom projektområdet. Särskilda åtgärder kommer att vidtas under byggnadsfasen för att minska störningen vid fjällvråkens häckningsplats. Ett skyddsavstånd på 500 m från boplatsen kommer därför att införas under fjällvråkarnas huvudsakliga häckningsperiod 20 april - 31 augusti (Naturvårdsverket 2009) (se punkt 7 för mer information om fjällvråk och skyddszoner). För att undvika frekvent mänsklig aktivitet och störning på fåglarna kommer inga anläggningsarbeten i form av nybyggnad eller förstärkning av befintliga vägar, anläggning av uppställningsplatser för vindkraftverk och baracker m.m. samt gjutnings- eller resningsarbeten vid uppställningsplatser att ske inom skyddsavståndet under denna tidsperiod. Genomfarter av transporter på befintliga och nyanlagda vägar inom skyddsområdet bedöms inte påverka fåglarna nämnvärt med tanke på den redan idag aktiva trafiken på landsvägen i 8

9 anslutning till häckningsplatsen. Ingen trafik kommer att ske på östra sidan om landsvägen. Går det att säkert konstatera att ingen häckning av fjällvråk eller annan större rovfågel pågår vid boplatsen under säsongen för eventuella anläggningsarbeten bortfaller behovet att tillämpa ovan beskrivna skyddsåtgärder. Ett byggstopp inom 500 m kring den aktuella häckningsplatsen för fjällvråk kommer att införas under artens häckningsperiod 20 april 31 augusti, om boplatsen används det aktuella året. I enlighet med länsstyrelsens synpunkt på kartan på s.44 i bilaga 3 till MKB:n är även fjällvråkboet samt buffertavstånden 1 km respektive 500 m ifrån det, utritade i kartan i figur 2 på sidan 11. Tjäder Vad gäller tjäder och orre bedöms störningen från en vindkraftsutbyggnad som ringa i förhållande till påverkan från skogsbruket i området. På sidan 5 i länsstyrelsens föreläggande om komplettering anges det att två tjäderspelplatser riskerar att påverkas av den planerade etableringen av vindkraft. Under fältinventeringen av skogshöns och spelplatser inom projektområdet konstaterades dock endast en tjäderspelplats, se bilaga 3 till MKB:n och karta i figur 2 på sidan 11. Under byggnadsfasen kommer särskilda åtgärder att vidtas för att minska störningen vid den spelplatsen. Ett byggstopp inom 500 m kring den aktuella tjäderspelplatsen kommer att införas under den mest aktiva spelperioden 15 april 15 maj. Se punkt 8 för mer information om tjäder och skyddszoner. Duvhök Det konstaterades vid den kompletterande fågelinventeringen 2014 en häckning av duvhök i östra utredningsområdet (figur 3). Det är den första bekräftade häckningen i boet, vilket var nerrasat och övergivet vid inventeringen 2012 (Enetjärn Natur 2013). I boet observerades minst två ungar och en varnande hona. Med tanke på duvhöksboets storlek och häckningsplatsen lokalisering är det inte osannolikt att även fjällvråk skulle kunna häcka i boet. Det kan dock konstateras att fjällvråken de senaste 10 åren valt den mer östra boplatsen, vilket indikerar att den är mer attraktiv som häckningsplats för arten. I Naturvårdsverkets handbok för artskyddsförordningen framgår att rödlistade fåglar och fåglar listade i Bilaga 1 till Fågeldirektivet ska ges speciell uppmärksamhet vid tillämpning mot förbudet att störa fåglar. Duvhöken är en av våra vanligaste rovfåglar och har en stark population över landet, varför den inte finns upptagen i någon av dessa listor. Duvhöken är heller ingen högriskart för kollisioner med vindkraftverk då den företrädesvis jagar på låg höjd inne i skogen. Bedömningen är därför att det inte är nödvändigt med några anpassade skyddszoner för vindkraftverk i drift. Då det däremot finns risk för störning vid anläggningsarbeten under häckningstid, vilket kan medföra att häckningsplatsen och eventuella ägg/ungar övergivs, rekommenderas, i enlighet med slutsatserna i fågelinventeringsrapporten (Enetjärn Natur 2014b, se Bilaga 2), att undvika anläggningsarbeten i anslutning till häckningsplatsen under duvhökarnas huvudsakliga häckningsperiod 1 april - 20 augusti (Naturvårdsverket 2009). Med tanke på duvhökens lägre skyddsstatus samt lägre störningskänslighet jämfört med t.ex. örn, bedöms en skyddszon på 300 m kring boplatsen tillräcklig för att undvika påverkan från störning på en eventu- 9

10 ell häckning. Inga anläggningsarbeten i form av nybyggnad eller förstärkning av befintliga vägar, anläggning av uppställningsplatser för vindkraftverk och baracker m.m. samt gjutnings- eller resningsarbeten vid uppställningsplatser kommer att ske inom 300 m från boplatsen under häckningsperioden. Går det att säkert konstatera att ingen häckning av duvhök eller annan större rovfågel pågår vid boplatsen under säsongen för eventuella anläggningsarbeten anses inga skyddsåtgärder eller skyddsavstånd nödvändiga. Ett byggstopp inom 300 m kring den aktuella häckningsplatsen för duvhök kommer att införas under artens häckningsperiod 1 april 20 augusti, om boplatsen används det aktuella året. 7. Skyddszon häckningsplatser rovfåglar FJällvråk Fjällvråken häckar mest regelbundet i klippbranter och träd i fjäll- och fjällnära miljöer. Under goda gnagarår sker häckning dock i stora delar av skogslandet, ända ner mot kusten, i första hand i tillgängliga klippbranter men även i kraftigare trädkronor (Ottosson m.fl. 2012, Artportalen 2014). Vindvals och Sveriges ornitologiska förenings rekommendationer på 1 km skyddszon är generell och gäller regelbundna häckningsplatser för fjällvråk. De mest regelbundna häckningsplatserna för arten är belägna i klippbranter, företrädesvis i fjäll- eller fjällnära miljöer. I skogslandet är de generellt mindre trogna sina boplatser och är mer rörliga vid val av häckningsmiljö, utifrån gnagartillgång. Häckningsplatsen öster om Brattberget verkar ha nyttjats relativt regelbundet under de senaste fem åren (Artportalen 2014). Under fältinventeringen 2014 kunde konstateras att boet var intakt men att inga fåglar häckade detta år (Enetjärn Natur 2014b, se Bilaga 2). Att det i detta fall anses befogat med ett kortare skyddsavstånd än 1 km är grundat på det faktum att det är en trädhäckning i produktionsskog (se argumentet ovan) och att födosökningsområdet i det närliggande landskapet företrädesvis bedöms vara koncentrerat öster och söder om boplatsen, i anslutning till de öppna våtmarkerna vid Stormyran samt jordbruksmarken kring byn Holmen. Det är också i detta område som fjällvråken i första hand observerats födosöka (Artportalen 2014). Det är dock troligt att även hyggen inom och i anslutning till projektområdet tillfälligt används vid födosök innan de växer igen med ungskog. 8. Skyddszon tjäder Tjädern bedöms ha påverkats så pass negativt av skogsbruket i projektområdet att flera gamla tjäderspelsområden har övergetts eller minskat efter det att skogen avverkats (Enetjärn Natur 2013). Vid tjäderspelsinventeringen observerades endast en spelplats med tre tuppar, se karta i figur 2 på sidan 11. I Sveriges ornitologiska förenings vindkraftspolicy och i Naturvårdsverkets syntesrapport om fåglar och vindkraft rekommenderas ett skyddsavstånd på 1 km mellan vindkraftverk och viktiga spelplatser för tjäder för att minska risken för kollisioner. Med viktiga spelplatser avses platser som används av fler än 10

11 20 april - 31 augusti 1 april - 20 augusti 15 april - 15 maj Projektområde Brattberget Vindkraftverk Ny väg Eventuell förstärkning av befintlig väg Transformatorstation ^ Tjäderspel Tjäderspel störningsavstånd 500 m!( Boplats Fjällvråk Boplats Fjällvråk buffertavstånd 500 m Boplats Fjällvråk buffertavstånd 1 km!( Boplats Duvhök Ü Boplats Duvhök buffertavstånd 300m 0 0,5 1 km 2 Karta över den planerade vindkraftanläggningens utformning, den inventerade tjäderplatsen samt utbredningen av ett störningsavstånd på 500 m runt den. I enlighet med länsstyrelsens synpunkt på kartan på s.44 i bilaga 3 till MKB:n är även fjällvråkboet samt buffertavstånden 1 km respektive 500 m ifrån det, utritade i kartan. I kartan finns även period för byggstopp för respektive skyddsavstånd. 11

12 5 tuppar (Naturvårdsverket 2011). Avståndet på 1 km är inte vetenskapligt belagt utan baseras på antaganden om att arter som är beroende av specifika platser kräver särskild hänsyn. Då ingen större spelplats med mer än fem tuppar lokaliserats bedöms det inte relevant med en skyddszon på 1 km mellan spelområdet och närmaste vindkraftverk. Då tjädern redan är så pass påverkad i området bedöms det dock vara befogat att utföra ett byggstopp kring den aktuella spelplatsen för att minska störningen på spelplatsen under den mest aktiva spelperioden 15 april 15 maj. Under den tiden bedöms ett skyddsavstånd på 500 m mellan vägar/verk och tjäderspelplatsen vara skäligt. Skyddsavståndet är i linje med de avstånd inom vilket man kunnat påvisa störningar på tjäder i litteraturen. Bl.a enligt en omfattande skotsk studie uppvisar tjäder störning upp till ca m från spelplatsen (Ruddock & Whitfield 2007). Studien avser störning av annalkande människor i öppen miljö kring spelplatsen vilket inte är fallet vid Brattberget där spelplatsen är belägen på en mindre våtmark omgärdad av skog. Enligt Viltdatas avskjutningsstatistik ( var vintrarna 10/11 och 11/12 förhållandevis tjäderrika i Västerbotten och Norrbotten, vilket skulle innebära att det borde funnits gott om tjäder på spelplatserna under inventeringen våren Den påföljande sorkkraschen innebar att vintern 12/13 var ett sämre år för tjäder, då predatorerna istället valde skogshöns som föda. Det finns enligt statistiken således ingen anledning att hävda att inventeringen utfördes under ett år med lite tjädrar i området. 9. Påverkan på våtmarksfåglar Enetjärn Natur AB har på uppdrag av Brattberget Vindkraft AB utfört en inventering i juni 2014 av sjöoch våtmarksfåglar vid fyra omkringliggande sjö- och våtmarksområden inom 1 km från utredningsområdets gräns; Järvträsket i söder, Flarkmyran i nordväst, Storflarkmyran i norr och norra Stormyran i öster (se karta i figur 3 på sidan 13). Inventeringen utfördes i form av en förenklad revirkartering och ska ses som ett komplement till de utredningar och inventeringar av natur- och fågelvärden som utförts i området under senare år (Enetjärn Natur 2013). Syftet med inventeringen var att kartlägga eventuella förekomster av känsliga och hotade våtmarkshäckande fågelarter inom 1 km från utredningsområdet. Vid inventeringen prioriterades fågelarter som finns upptagna som prioriterade i Naturvårdsverkets handbok för artskyddsförordningen inklusive rödlistade arter och arter listade i bilaga 1 i EU:s fågeldirektiv ( utpekade arter ). Inventeringen av våtmarksfåglar bekräftar slutsatserna från tidigare utredningar, att antalet arter och individer av myrhäckande fåglar inom 1 km från utredningsområdet är begränsat. På myrarna förekommer ett mindre antal utpekade arter, men det rör sig företrädesvis om regionalt och nationellt vanliga arter som trana, grönbena, enkelbeckasin, sävsparv och gulärla. Vidare är stora delar av den närmast belägna myren, Flarkmyran, påverkad av dikning vilket drastiskt minskar dess värde för våtmarksfåglar. Inga rödlistade våtmarksfåglar observerades eller bedömdes häcka regelbundet på de inventerade myrarna. Den enda utpekade art som förekommer relativt talrikt är grönbena. Grönbenan är vanligt förekommande på många olika typer av myrar i norra Sverige och relativt anspråkslös i sitt val av häckningslokal. 12

13 3 Karta över inventerade områden vid inventeringen av våtmarksfåglar och boplatser för rovfåglar

14 Myrarnas kärnområden för våtmarksfåglar ligger i samtliga fall mer än 500 m från utredningsområdets gräns, det skyddsavstånd för utpekade våtmarksfåglar som rekommenderas i Vindvals rapport 6467 (Naturvårdsverket 2011). Inom 500 m från utredningsområdet observerades endast enstaka utpekade våtmarksfåglar: Flarkmyran (3 grönbena, 1 enkelbeckasin), Storflarkmyran (1 grönbena, 1 gulärla), Norra Stormyran (inga arter). Inga rödlistade våtmarksfåglar observerades på myrarna under inventeringen. Vid Storflarkmyran observerades dock en förbiflygande jorduggla. Jorduggla bedöms vara en sparsam häckfågel i de öppna markerna kring utredningsområdet, företrädesvis i anslutning till odlingslandskapet öster om Järvträsket (Holmen), där arten sporadiskt observeras under häckningstid (Artdatabanken 2012). Övriga rödlistade fåglar som observerades vid inventeringen var två par drillsnäppa som häckade i anslutning till sjön Järvträsk, samt sporadiskt förekommande lavskrikor i skogslandskapet kring våtmarkerna. Dessa arter rör sig sällan över trädtoppshöjd, än mindre i riskhöjd för vindkraftverkens rotorblad. De är även relativt okänsliga för mänsklig störning och förekommer regelbundet nära bebyggelse. Övriga utpekade arter som observerades i samband med inventeringen av sjön Järvträsket var storlom (12 st), sångsvan (1 st), hökuggla (häckning i östra Järvträsk by), järpe och gulärla (Enetjärn Natur 2014b, se Bilaga 2). De större observerade fågelarterna storlom, sångsvan och trana (den senare observerad på Storflarkmyran, N Stormyran) är mer störningskänsliga och kan röra sig mer i riskhöjd för vindkraft. Sångsvan förekommer dock endast sporadiskt i Järvträsket (ej häckfågel) och samtliga observationer av tranor gjordes på långa avstånd, kring 1 km, från utredningsområdet (Enetjärn Natur 2014b, se Bilaga 2). Vad gäller lommar så rekommenderar Sveriges ornitologiska förening att skyddszoner på 1 km bör upprättas runt sjöar och tjärnar där lommar regelbundet häckar. Det rekommenderas även att kända flygvägar mellan häckningsplatser och fiskeplatser ska skyddas. Den enda kända häckningsplatsen av smålom inom 5 km från projektormådet ligger i anslutning till Sandforsdammen, mer än 3 km därifrån (Artportalen 2014). Smålom ses dock ibland födosöka i Järvträsket, såväl under häckningstid som under sensommaren efter avslutad häckning (Artportalen 2014, Leif Björk muntl. 2012). Smålommen häckar troligtvis även någonstans i det större våtmarksområdet öster om projektområdet. Indikationer på det gavs i samband med naturvärdesinventeringen då en smålom med fisk i näbben sågs flyga från Järvträsket i ostnordostlig riktning, mot ett större våtmarksområde med lämpliga häckningstjärnar norr om Vithatten (Enetjärn Natur 2013). Närmaste potentiella häckningstjärn vid våtmarken bedöms dock ligga mer än 2 km från projektområdets östra gräns. Vad gäller flygvägar så bedöms de utifrån observationer i fält, terrängens utformning samt kunskapen om häckningsplatser företrädesvis gå i västlig och östlig riktning från Järvträsket mot häckningsplatserna. Smålommens flygvägar berörs därmed inte av vindkraftanläggningen på Brattberget. Vad gäller storlom så bedöms arten med viss regelbundenhet kunna häcka i Järvträsket (Artportalen 2014). Storlom är mer stationär än smålom i häckområdet och fiskar företrädesvis i samma sjö som den häckar, även om den då och då även rör sig till närliggande sjöar. Närmaste potentiella fiskesjöar ligger dock i sydlig och västlig riktning, t.ex. Sandforsdammen och Gallejaurdammen, varför fåglarna 14

15 inte bedöms röra sig in över projektområdet. Vidare bedöms endast den norra delen av sjön ligga inom 1 km från närmaste planerade vindkraftverk så riskerna för störningar och kollisioner bedöms vara mycket små. Inventeringen av våtmarksfåglar (Enetjärn Natur 2014b, se Bilaga 2) bekräftar slutsatserna från tidigare fågelutredning (Enetjärn Natur 2013) att våtmarkerna i anslutning till utredningsområdet vid Brattberget inte hyser höga värden för fågellivet, vad gäller antal individer eller förekomster av utpekade arter. Bedömningen är att inga särskilda skyddsåtgärder avseende våtmarksfåglar anses nödvändiga. 10. Fladdermöss Resultat och slutsatser av fladdermusinventeringar och utredningar På uppdrag av Brattberget Vindkraft AB genom Enetjärn Natur AB genomfördes i juli månad 2014 en fältinventering av fladdermusfaunan vid Brattberget av fladdermusspecialisten Nils-Otto Nilsson på EkoScandica Naturguide AB (EkoScandica Naturguide 2014, se Bilaga 1). Inventeringen utfördes som ett komplement till den utförda basutredningen av fladdermusfaunan som utfördes 2012 (EkoScandica Naturguide 2012). Syftet med de utförda studierna var att sammanställa befintlig kunskap om fladdermöss och deras livsmiljöer i området samt att bedöma riskerna för fladdermusfaunan vid en vindkraftsetablering. Med ledning av känd dokumentation och av kartmaterial från området gjordes i basutredningen 2012 bedömningen att området sannolikt endast hyser den stationära arten nordisk fladdermus Eptesicus nilssonii, vilken också i mindre omfattning kan tänkas flytta genom området. Att fler fladdermusarter skulle förekomma i området, potentiellt t ex taigafladdermus Myotis brandtii, vattenfladdermus M. daubentonii eller fransfladdermus M. nattereri VU, bedömdes som osannolikt. Den kompletterande fältinventeringen av fladdermöss utfördes i mitten av juli månad 2014 genom en kombination av manuell observation och automatisk ljudupptagning. Inventeringen genomfördes under fyra nätter i mitten av juli månad. Antalet lokaler prioriterades över långa observationstider för att under begränsad tid få en så god bild som möjligt av fladdermusfaunan inom hela undersökningsområdet. Totalt inventerades på detta sätt fjorton väl utvalda lokaler i området. Inventeringslokalerna fördelades så jämnt som möjligt inom själva vindparksområdet och någon kilometer omkring området. Fältinventeringen 2014 bekräftade den tidigare bedömningen från basutredningen. Endast nordisk fladdermus noterades i området, trots att ett flertal observationsplatser inventerats för att öka sannolikheten att hitta andra eventuella fladdermusarter. Såväl basutredning som fältinventering pekade således i riktningen att nordisk fladdermus är den enda stationärt förekommande arten i området. Slutsatserna i studierna vid Brattberget underbyggs av andra utförda fladdermusinventeringar i regionen (EkoScandica Naturguide 2014, se Bilaga 1). Vid undersökningen av fladdermusfaunan i Markbygden i Piteå kommun, ca 75 km åt ONO från Brattberget, genomfördes inventering såväl manuellt som med autoboxar under sex nätter den 7-14 augusti Ett flertal platser och biotoper undersöktes med avseende på fladdermöss. Under inventeringen påträffades endast arten nordisk fladdermus och populationen bedömdes vara betydligt glesare och fåtaligare än sydsvenska populationer. Ett liknande 15

16 resultat har även erhållits i en tidigare undersökning från 65 N i Norrbottens län (för övrigt samma breddgrad som Brattberget), där endast nordisk fladdermus noterades och där populationstätheten bedömdes vara ungefär 1/5 av den i södra Sverige (57 N). Vad gäller flyttande fladdermöss fanns enligt de utförda studierna vid Brattberget få indikationer som tyder på att Brattberget skulle omfatta något betydande flyttstråk för fladdermöss. Särskilt gynnsamma terrängformationer i nord-sydlig riktning saknas helt och de vidsträckta myrmarkerna tyder inte på några särskilt täta fladdermuspopulationer i den närmaste omgivningen norrut. Samtidigt kunde det inte helt uteslutas att vissa fladdermöss, t.ex. vid speciella väderförhållanden eller beroende på insektstillgången, skulle kunna följa småsvackorna eller kraftledningsgatan över Brattberget i syfte att röra sig söderut under hösten. Bedömningen efter de utförda fladdermusstudierna, med avseende på riskerna för fladdermöss att förolyckas, är att det föreslagna området för vindkraftsanläggning på Brattberget generellt sett är väl valt (EkoScandica Naturguide 2014, se Bilaga 1). Bedömningen baseras på att den enda förekommande fladdermusarten nordisk fladdermus är en nationellt sett mycket vanlig art, att arten har en begränsad populationstäthet i området och att tydliga ledlinjer i nord-sydlig riktning med potentiella flyttstråk för fladdermöss i stort saknas i området (EkoScandica Naturguide 2014, se Bilaga 1). Vidare bedöms risken som liten att arten kommer att påverkas ens märkbart på populationsnivå, bl.a. eftersom nordisk fladdermus är ett av Sveriges vanligaste däggdjur (EkoScandica Naturguide 2014, se Bilaga 1). Bedömningen är att inga särskilda skyddsåtgärder avseende fladdermöss anses nödvändiga. Skadeförebyggande åtgärder I enlighet med rekommendationerna från utförd fladdermusinventering (EkoScandica Naturguide 2014, se Bilaga 1), och med hänvisning till genomförd naturinventering i området (Enetjärn Natur 2013) kommer följande skadeförebyggande åtgärder att utföras för att minska riskerna för negativ påverkan på fladdermusfaunan. 1. Objekt som i naturvärdesinventeringen bedömts ha höga naturvärden (klass 1 och 2) kommer att bevaras intakta. 2) Placeringen av vindkraftverk i långa rader, liksom sträckningen av långa, raka tillfartsvägar i nordsydlig riktning kommer att undvikas. 16

17 11. Naturreservatet Gallejaur I anslutning till Gallejaur by finns ett flertal skyddade områden för både kultur och naturvård. Vid byn sammanfaller, helt eller delvis, områden av riksintresse för kulturmiljö- och naturvård, kultur- och naturreservat samt ett Natura 2000-område, se Tabell 1 på sidan 17 och kartan i figur 4 på sidan 18. Tabell 1. Skyddade områden i anslutning till Gallejaur by, se punkt 11 samt kartan i figur 4 på sidan 18. Skydd Riksintresse kulturmiljövård (K6) Riksintresse naturvård (N62) Kulturreservat ( ) Naturreservat (NR ) Natura 2000-område (SE ) Beskrivning Omfattar ca 2100 ha inom och i anslutning till Gallejaur. Det sammanfaller, helt eller delvis, med ett riksintresseområde för naturvård, ett naturreservat, ett kulturreservat samt ett Natura 2000-område. Omfattar ca 980 ha odlingsmarker, ängslandskap och naturbetesmark inom och i anslutning till Gallejaur by. Det sammanfaller, helt eller delvis, med ett riksintresseområde för kulturmiljövård, ett naturreservat, ett kulturreservat samt ett Natura 2000-område. Omfattar ca 100 ha och består av Gallejaur bys gamla, timrade gårdsbebyggelse med tillhörande åkrar och ängsmarker. Reservatet är delat i två delar mellan gårdsmiljön och slåtterängarna vid Bergmyran. Det sammanfaller, helt eller delvis, med ett riksintresseområde för kulturmiljövård, ett riksintresse för naturvård samt ett Natura 2000-område. Omfattar ca 110 ha äldre skog i anslutning till Gallejaur by. Skogen är naturskogsartad med storvuxna tallar och har brukats sparsamt av den närbelägna byn. Det sammanfaller, helt eller delvis, med ett riksintresseområde för kultumiljövård och ett riksintresseområde för naturvård. Omfattar ca 15 ha uppdelat på fem delområden i anslutning till Gallejaur by och slåtterängarna vid Bergmyran. Det är utpekat med grund i art- och habitatdirektivet. Det sammanfaller, helt eller delvis, med ett riksintresseområde för kulturmiljövård, ett riksintresseområde för naturvård och ett kulturreservat. 12. Påverkan på upplevelsen av kulturmiljön Gallejaur Kulturreservatet Gallejaur bys syfte är att bevara ett värdefullt, kulturpräglat landskap genom att bl.a. skydda, vårda och tydliggöra det. Det består av två delar, själva byn och slåttermyren Bergmyran belägen ca 3 km nordost om Gallejaur (Länsstyrelsen i Norrbottens län 2008). Av MKB:n framgår det att hela vindkraftanläggningen kommer att skymmas av terrängen från Gallejaur by. Efter analys av topografi av den mellanliggande terrängen, synbarhetsanalys samt platsbesök i Gallejaur by, beläget på ca 315 m ö.h., är det tydligt att hela den planerade vindkraftanläggningen, oavsett placering inom projektområdet, kommer att skymmas från byn av bl.a. höjderna Gallejaurberget och Bergmyrberget på ca 475 respektive 516 m ö.h. (Enetjärn Natur 2014). I den del av kulturreservatet som utgörs av Bergmyran ingår själva myren samt ett mindre skogsområde i nordväst. Myren är lågt belägen i en svacka mellan Bergmyrberget, Sörlidberget och Svartliden och sluttar svagt mot nordost. I nordost angränsar området till skogen inom naturreservatet Bergmyr- 17

18 bäcken. Skogen inom kulturreservatet vid Bergmyran och det angränsande naturreservatet omringar således nästan helt myrens norra ände. Det är endast rakt i norr som en mycket kort sträcka av kulturreservatet vid Bergmyran angränsar till produktionsskog inom Arvidsjaurs allmänningsskog. Riksintresse kulturmiljövård (K6) Natura 2000-område Gallejaur (SE ) Riksintresse naturvård (N62) Naturreservat Gallejaur (NR ) Kulturreservat Gallejaur by Bergmyran ( ) Kulturreservat Gallejaur by ( ) Natura 2000-område Gallejaur (SE ) Projektområde Natura 2000 Riksintresse kulturmiljö Riksintresse naturvård Riksintresse vattendrag Kulturreservat Naturreservat VMI klass 1 4 Karta över skyddade områden i anslutning till Gallejaur by, se även Tabell 1 på sidan Ü km

19 Bergmyrans oregelbundna form, låga läge i terrängen och den skog som växer både på myren och i dess nordvästra kant innebär att utblickarna från kulturreservatet mot den planerade vindkraftanläggningen är mycket begränsade. Det bestånd av produktionsskog som är beläget inom Arvidsjaurs allmänningsskog norr om myren består av yngre skog som idag är ca 6 m hög. Skogen är därmed ännu långt ifrån avverkningsmogen och kommer innan dess växa sig högre och ytterligare begränsa synbarheten från kulturreservatet. Enligt det fotomontage som tagits fram för Bergmyran grundat på det troliga utbyggnadsscenariot, som finns bifogat till MKB:n, kommer ett vindkraftverk att synas från reservatet. Trots att vindkraftverk planeras på de högsta höjderna inom projektområdet (Brattberget ca 515 m ö.h. och Järvmyrberget ca 435 m ö.h.) är det istället det östligaste av vindkraftverken inom anläggningen vars rotorblad delvis sticker upp ovanför skogen inom den nordvästra delen av kulturreservatet. De högst placerade vindkraftverken samt övriga delar av projektområdet och planerade vindkraftverk skyms helt av skogen eller av mellanliggande topografi. Eftersom skogen är belägen inom kulturreservatet och enligt dess föreskrifter inte får avverkas annat än för husbehovsved och underhåll av byggnaderna inom reservatet, kommer den inte att avverkas och projektområdet och vindkraftverken kommer även fortsättningsvis vara skymda. Då i stort sett hela projektområdet såväl som de flesta vindkraftverken skyms av den mellanliggande skogen är det troligt att synbarheten från Bergmyran, även efter en eventuell förändring av placeringen av vindkraftverken enligt den s.k. boxmodellen, kommer att vara mycket begränsad. Värdet av kulturmiljöer och kulturhistoriska lämningar brukar beskrivas med tre delar; upplevelsevärde, kunskaps- eller demonstrationsvärde samt bruksvärde (Naturvårdsverket 2013). Bedömningen av konsekvenserna på upplevelsen av kulturmiljön Gallejaur fokuserar på upplevelsevärdet. Bedömningen görs genom en sammanvägning av hur stort värdet bedöms vara och hur stor påverkan bedöms bli. Det kulturhistoriska upplevelsevärdet av kulturmiljön Gallejaur är högt. Det historiska landskapet är välbevarat och omfattar en representativ och tydlig kulturmiljö i sin helhet. Kulturmiljön med den gamla gårdsbebyggelsen ligger inom ett landskap som fortfarande bär spår av äldre hävd med gamla tiders åker- och ängsbruk (Höglin 2002). P.g.a. att kulturmiljön omfattar både bebyggelse, inägor och utmarker är det lätt för besökare att visuellt uppfatta och förstå det kulturhistoriska sambandet i landskapet. Den planerade vindkraftanläggningen kommer ha liten påverkan på upplevelsevärdet och kan endast komma att synas vid besök på slåttermyren Bergmyran. En skymt av vindkraftverk inom anläggningen kommer inte påverka besökarnas möjlighet att ta till sig kulturmiljön och förstå dess sammanhang. Sammantaget görs bedömningen att konsekvenserna för upplevelsen av kulturmiljön Gallejaur av den planerade vindkraftanläggningen blir marginella. 13. Indirekt påverkan på riksintresseområden Inom 10 km från projektområdet finns åtta olika typer av riksintressen som indirekt kan påverkas av den planerade vindkraftanläggningen. Nedan följer en analys av indirekt påverkan av vindkraftanläggningen 19

20 på de riksintresseområden som bedöms som relevanta för frågan, d.v.s. kulturmiljövård, naturvård och enligt miljöbalken 4 kap 8, d.v.s. Natura 2000-områden. Riksintresse för kulturmiljövård Gallejaur bymiljö (K6) (se Tabell 1 på sidan 17) är beläget ca 4 km söder om projektområdet och är skyddat med motiveringen att det är en bevarad bebyggelse från 1800-talet med intakta gårdsmiljöer och ursprungliga bebyggelselägen (Länsstyrelsen i Norrbottens län 2008). Riksintresseområdet är stort och omfattar den gamla gårdsmiljön såväl som utmarker och delar av Gallejaurdammen som dämdes upp för vattenkraftutvinning på 1960-talet. En stor del av utmarkerna ligger i områdets utkanter och hävden av dem har sedan länge upphört. Riksintresseområdets värde är framför allt knutet till byn och den välbevarande gårdsmiljön medan ut- och slåttermarker utgör ett komplement för att förstå hur landskapet runt byn har utnyttjats historiskt (Länsstyrelsen i Norrbottens län 2008, Höglin 2002). Den indirekta påverkan på kulturmiljöer består generellt av att vyer och siktlinjer förändras av en planerad vindkraftanläggning (Naturvårdsverket 2013). P.g.a. mellanliggande topografi och vegetation kommer vindkraftanläggningen, oavsett placering inom projektområdet, dock inte att vara synlig från Gallejaur by. En eventuell påverkan är endast aktuell för riksintresseområdets utmarker. Trots att ett flertal aktiviteter anordnas årligen och att Gallejaur tidvis är ett välbesökt utflyktsmål är besöken framför allt knutna till bymiljön och inte till de mer avlägsna utmarkerna. Det bedöms därmed inte som troligt att en begränsad synbarhet av enstaka vindkraftverk på flera kilometers avstånd därifrån påverkar områdets kulturhistoriska värde eller besökarnas förståelse av det. Enligt de buller- och skuggberäkningar som utförts inom projektet kommer riksintresseområdet inte att påverkas av vare sig skuggor eller buller från den planerade vindkraftanläggningen. Riksintresse för naturvård Inom 10 km från projektområdet finns sex områden av riksintresse för naturvården; Övre Petikån, Västra Åmlinden/Missenträsk/Vithattsmyrarna, Petikån, Gallejaur, Fågelmyrkölen och Tjärnheden. Övre Petikån Riksintresseområdet angränsar direkt till projektområdets östra gräns. Området omfattar myrar och artrika strandängar längs Petikån. Förutsättningar för att områdets naturvärden bevaras anges vara att dess nuvarande karaktär bevaras. Västra Åmliden/Missenträsk/Vithattsmyrarna Riksintresseområdet är beläget ca 5 km öster om projektområdet. Det utgörs av ett flackt myrlandskap med höga naturvärden knutna till särpräglade terrängformer och stora opåverkade myrar med ett rikt växt- och djurliv. Petikån Riksintresseområdet är beläget ca 4 km från projektområdets sydöstra gräns. Området omfattar Petikåns meandrande lopp genom ett mosaiklandskap av tallhedar och myrar med bl.a. ett stort HK-delta och talrika övergivna älvslingor, s.k. korvsjöar. 20