Riksintresse för kulturmiljövården. Gåsinge - Dillnäs och del av Frustuna - Kattnäs (D41) KUNSKAPSUNDERLAG
|
|
- Cecilia Viklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Riksintresse för kulturmiljövården Gåsinge - Dillnäs och del av Frustuna - Kattnäs (D41) KUNSKAPSUNDERLAG Hällristningar vid Ullevi, foto Sörmlands museum Värden Kunskapsvärde De ovanligt rika fornlämningsmiljöerna, med fornlämningar av varierande typer från hela förhistorien visar på områdets ställning som centralbygd från äldsta bronsålder fram till historisk tid. I området kan man följa hur ett helt landskapsrum tas i anspråk från det att landhöjningen bildat öar fram till sjösänkningarnas nya ängsarealer. Man kan följa markanvändning, bosättningsmönster, ägoförhållanden, bystrukturer, säteribildningar, framväxten av Skeppsta bruk, jordbruksreformernas förändring, kommunikationsstråk till land och över vattnet. Till detta kommer sockenbildningen uttryckt i tre tidigmedeltida kyrkor och andra administrativa funktioner i historisk tid såsom tingshus, fattigstugor och skolhus. Specifikt för området är den långa platskontinuiteten som visar att man bott på ungefär samma plats sedan minst början av bronsålder. Områdets bronsåldersmiljöer intar en särställning genom att vara ovanligt kompletta bosättningsmiljöer med gravar, skärvstenshögar, husgrunder och terrasser. Tillsammans utgör fornlämningsmiljöerna vid Davidstorp, Björkeby, Avla, Hammersta, Ullevi och Nibble en välbevarad bronsåldersbygd. Till bosättningskomplexen hör några av Södermanlands rikaste hällristningmiljöer, främst utmed Nyckelsjöns östra strand från Nibble via Ullevi till Hammersta. Yngre järnålderns stora höggravfält invid bytomterna och ortnamn som Berga, Lunda och Tuna visar på en vikingatida stormannabygd med ett administrativt centrum vid Tuna. Kyrkorna i området är tillkomna under 1100-talet. Dillnäs har i stora drag bevarat sin medeltida prägel, medan Kattnäs och Gåsinge byggts om i större utsträckning. Kyrkomiljöerna är välbevarade med ett byggnadsbestånd som avspeglar ett sockencentrums funktion och omfattar fattigstugor, klockarbostad, skolor och ett tingshus Gåsinge.
2 Skeppsta bruk och säteribildningarna från 1600-talet berättar om stormaktstidens järnbruk i kunglig regi och framväxten av adelns jordinnehav med utformningen av godsen som egna världar. Herrgårdsmiljöerna omfattar en rad konsthistoriskt och arkitekturhistoriskt mycket värdefulla byggnader. Närlunda säteri har en huvudbyggnad i trä från 1600-talet, Skeppsta bruk uppfördes på 1700-talet och fick sin barockprägel genom en restaurering 1908, Heby säteri uppfördes 1779 i sengustaviansk stil, Södertuna uppfördes på 1700-talet och renoverades 1892 och fick då sitt nuvarande nyklassiska utseende. Heby intar en särställning genom sin välbevarade autentiska miljö och utgör idag byggnadsminne. Till godsen hör stora ekonomigårdar och ett stort antal arbetarbostäder som speglar social ställning och produktionsmodeller. Byggnaderna är uppförda i en rad olika arkitekturhistoriska stilar och speglar olika ideal. Alléer, trädgårdsanläggningar och parker med ädellövträd utgör viktiga delar i herrgårdsmiljöernas planläggning. Områdets byar omfattar ett välbevarat och ålderdomligt byggnadsbestånd, såväl oskiftade radbyar som utskiftade gårdar och enkla torpstugor. Bystrukturen är i många fall välbevarad även om enstaka gårdar är utflyttade. Blacksta är landskapets bäst bevarade radby. Byggnadsbeståndet omfattar ålderdomliga äldre parstugor, enkelstugor och stora mangårdsbyggnader tillkomna i slutet av 1800-talet och i början av talet. Till byarna hör stora ekonomibyggnader uppförda runt sekelskiftet I området finns även enklare bebyggelse i form av torp placerade i kanterna av inägomarken eller i skogen. Byggnadsbeståndets struktur och utformning speglar en rad olika skeden från 1700-talet fram till 1900-talets första hälft. Upplevelsevärde I området är det möjligt att uppleva hur man bebott samma platser i landskapet sedan stenåldern till idag genom att besöka områdets rika och varierade fornlämningsmiljöer som omfattar gravar, boplatslämningar, hällristningar, runstenar och historiska bebyggelse. De omfattande hällristningsmiljöerna har stora upplevelsevärden. Fornlämningsmiljöerna har stora pedagogiska kvaliteter genom att de förekommer över hela området, är tillgängliga och tydliga. På flera platser är det möjligt att inom ett begränsat område gå från bronsålderns boplats via äldre järnålderns gravfält till vikingatidens höggravfält i direkt anslutning till den alltjämt bebyggda byn. Området är ett levande jordbrukslandskap där man fortfarande kan uppleva ett varierat och hävdat odlingslandskap som brukats kontinuerligt sedan bronsålder. Det öppna jordbrukslandskapet är bärande för upplevelsen av såväl de förhistoriska fornlämningsmiljöerna som de historiska bebyggelsemiljöerna. De öppna vyerna gör det möjligt att på långt håll se gravfälten och byarna på höjderna. Det finns tydliga sockencentra och välbevarad jordbruksbebyggelse som avspeglar olika bebyggelsemönster och byggnadsbestånd från 1700-talet till 1900-talet. I området finns också autentiska kyrkomiljöer med rötter i 1100-talet samt flera formtypiska herrgårdsmiljöer med mycket stora arkitekturhistoriska värden. Bruksvärde Levande landsbygd med aktivt jordbruk och många året runt boende. Goda boendemiljöer. Områdets höga naturvärden och de värdefulla kulturmiljöerna har en stor attraktionskraft för de boende och fritidshusbebyggelsen. Mål för att tillgodose riksintresset - kunskapsvärde, upplevelsevärde och bruksvärde Fornlämningsmiljöerna ska bevaras och vara möjliga att uppleva i sina sammanhang och med dess omedelbara anknytning till de historiska bebyggelseplatserna. Miljöerna med deras autentiska prägel och många varierande komponenter ska bevaras. Det ska vara möjligt att gå i landskapet från de äldsta lämningarna till de historiska by- och gårdstomterna. Kontinuitet i markzonering med den öppna, odlade, inägomarken och den omgivande utmarken med kontrasterande hagmarker och skogsklädda höjder ska bevaras. Det öppna landskapet med utblickar över sjöarna i området ska bibehållas. De kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöerna som omfattar såväl torp, byar och herrgårdar ska vårdas och brukas på ett sådant sätt att deras karaktär och värden består. De mycket värdefulla kyrkomiljöerna ska bibehålla sin karaktär.
3 Områdets ska fortsätta att vara en attraktiv boendemiljö. Det innebär att: Fornlämningarna ska bevaras i enlighet med KML. Ängs- och hagmarker ska fortsätta att betas, de öppna odlingsmarkerna ska inte exploateras för bebyggelse eller planteras med sådan gröda att de öppna utblickarna försvinner. Värdefulla utpekade bebyggelsemiljöer som herrgårdar, kyrkor, byar och torp ska underhållas med varsamhet och inte förändras på ett sådant sätt att deras karaktär förvanskas. De ska kunna fortsätta att ge kunskap om byggnadstraditionens utveckling i området. Herrgårdsmiljöerna med omgivande herrgårdslandskap ska bibehålla sin övergripande karaktär. Ny bebyggelse anläggs inte i exponerade lägen, i sådana lägen att ursprunglig bebyggelse förstörs eller påverkas negativt. Beskrivning Naturgeografi Nordväst till sydostgående sprickdalslandskap, avgränsat i öster av Klämmingen och den förkastningsbrant som följer sjöns östra sida. Klämmingen ingår i ett nordväst till sydost-gående kommunikationsstråk från Trosa vid Östersjön till Gripsholm vid Mälaren. Denna vattenfarled har haft ungefär samma utseende från yngre stenålder fram till medeltid. Vid Klämmingen har flera tvärgående sprickdalar bildat ett sjölandskap som fram till medeltid liknade Båvenområdet. Området domineras av två höjdryggar med mellanliggande sjöar, Nyckelsjön, Avlasjön och de nu utdikade Hollandsjön, Rundbulten och Norrtunasjön. I väster och söder ligger Storsjön som omges av böljande åkermark. Området är kuperat med uppodlade lerjordar med mellanliggande moränimpediment dominerade av hagmark och skog. I norr bildar Mälarmården en markant gräns. Dagens landskapsbild Böljande, storskaligt odlingslandskap med många torp, gårdar, och byar på höjder i åkermarken eller i kanten av den odlade marken, där den möter höglänta hagar och skog. Stränderna präglas till stor del av strandängar som betas. På flera ställen inom området finns iordningsställda badplatser. I de östra delarna, i Kattnäs och Dillnäs finns flera större fritidshusområden. Området omfattar de centrala bygderna i socknarna Kattnäs, Dillnäs och Gåsinge sammanbundna av ett terränganpassat, ålderdomligt vägnät. Området erbjuder många utblickar över sjöarna i området och det natursköna landskapet. Dagens brukande Jordbruk och skogsbruk med jordbruksbebyggelse, säterier med kursgårdsverksamhet, flera större fritidshusområden. Dagens bebyggelsestruktur Bebyggelsen i området domineras av jordbruksbebyggelse som omfattar såväl byar som gårdar och torp. Blacksta by intar en särställning genom att vara en av landskapets bäst bevarade radbyar med nio gårdar om ett femtiotal byggnader som inte berördes av 1852 års laga skifte. Flera av gårdarna har götisk form med ladugård och ekonomihus med gavlarna mot vägen. Längre in på tomten ligger bostadshusen, från 1700-talet till 1900-talet flankerade av bodar och undantagsstugor. En parstuga i 1 och ½ våning har varit gästgivargård. En dubbelgård i norra delen av byn har två sammanbyggda enkelstugor i två våningar. På östra sidan av bygatan ligger den f.d. lanthandeln, grönmålad och i två våningar. Sammantaget är bebyggelsen välbevarad med faluröda fasader och vita snickerier. Vid Rosenhäll finns ett missionshus från Ullsta är en välbevarad by på näset mellan sjöarna som omfattar en rad påkostade bostadshus och ekonomibyggnader från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Bostadshusen är målade i gula kulörer. Avla by omfattar, trots utflyttning av sju gårdar vid laga skifte, en rad välbevarade gårdsmiljöer med parstugor och hus från 1930-talet. Den västra delen av byn brann delvis ner under tidigt 1900-tal. I odlingsland-
4 skapet framträder de utflyttade gårdarna tydligt där de ligger nära Avlasjöns norra strand. Vid Avla by finns även en välbevarad brandstation från 1900-talets första hälft. Nibble vid Nyckelsjön uppvisar en ålderdomlig parstuga med inklädda knutar, nävertak under enkupigt taktegel, och faluröd locklistpanel. Stugan flankeras av en dubbelbod i två våningar. Till gården hör en manbyggnad och en arbetarbostad från 1910-talet samt traditionella ekonomibyggnader. Hammersta by om tre gårdar består av oregelbundet placerade byggnader på en höjd. Den södra gården uppvisar ålderdomliga byggnader i form av en parstuga med knutlådor, ryggåsstuga, källarbod, fyra knuttimrade uthus och en ekonomilänga. I Kattnäs socken finns det flera välbevarade byar där merparten av gårdarna ännu ligger kvar på den reglerade bytomten. Davidstorp är en radby medan Åshammar, Klövsta och Lebro har karaktären av klungby. Bebyggelsen domineras av välhållna mangårdar och ekonomigårdar från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Enstaka hus kan vara äldre, några är ombyggda.vid Klämmingen mellan Åshammar och Klövsta finns fyra mycket välbevarade soldattorp med bostadshus och ekonomibyggnad. Skeppsta bruk omfattar ett stort byggnadsbestånd som avspeglar brukets hela verksamhet. Vid nedre bron finns tre byggnader från 1600-talet, järnboden i natursten som troligen varit smedja och på motstående sida ett stenhus som varit kvarn. Järnbrickor med årtalen 1785 resp antas vara år för ombyggnationer. Den vitputsade Nedre kvarnen ligger 50 meter nedströms. Här finns också ett sågverk uppfört Längsmed ån finns ett antal husgrunder efter äldre industribyggnader, utmed bruksgatan ligger tre putsade timrade arbetarbostäder, smedernas ladugård, tidigare ridhus, orangeri och ett timrat magasin. Huvudbyggnaden fick sin nuvarande barockprägel 1908 efter en restaurering av ett 1700-talshus. Den är ljusputsad i två våningar med högt valmat mansardtak och med låga tillbyggnader på gavlarna. Framsidans mittparti har ett torn. På 1910-talet byggdes en skola invid stallbyggnaden. De större ekonomilängorna kom till Närlunda säteri ligger på en udde i Storsjöns norra del med en huvudbyggnad som sannolikt uppfördes på 1600-talet. Det har två flyglar i form av parstugor i en våning med brutna tak som i senare tid försetts med var sin frontespis. Fasaderna har gul locklistpanel och vita snickerier. På udden finns en trädgårdsanläggning med ett orangeri. I norr ligger ekonomigården med traditionella byggnader. Till säteriet hör en ålderdomlig utgård, Björnäng, med mangård, bod, undantagsstuga och en ängslada i närmiljön. Heby säteri har ett framträdande läge nära Klämmingens nordvästra strand. Heby uppfördes 1779 enligt ritningar av Erik Palmstedt och utgör ett mycket fint exempel på det sengustavianska stilidealet. Corps de logi är ljust putsad med en bottenvåning med låga fönster och en paradvåning på övre plan med höga fönster. Taket är ett valmat mansardtak. Huvudbyggnaden kantas av två flyglar i en våning. I söder är en fruktträdgård. Till bebyggelsen hör en arrendatorbostad från 1600-talet, faluröda ekonomibyggnader, arbetarbostäder, bl.a. Sjöstugan med särpräglade snickeridetaljer. Heby är byggnadsmine och det enda kvarvarande fideikommisset i länet. Till godset hör bl.a. torpet Ramäng med äldre bebyggelse samt en skolbyggnad och lärarbostad från tidigt 1900-tal. Södertuna slott är idag konferenscenter. Den nuvarande corps de logi uppfördes under 1700-talet på grunderna av Vads medeltida sätesgård på en plats som tidigare varit en ö. Den restaurerades till sitt nuvarande utseende i nyklassicistisk stil Corps de logi är ett putsat hus med två våningar, valmat mansardtak, takkupor och lanternin. På 1920-talet revs två flygelbyggnader i timmer och ersattes med två putsade envånings stenhus. Vid sjöstranden ligger trädgårdsmästarbostaden i nationalromantisk stil i gul puts och brun fjällpanel samt stall och bodlänga. Ekonomigården ligger avskilt i väster med stora, faluröda ekonomibyggnader och gulputsade arbetarbostäder. Mangården nås genom en bro som leder över en sankmark. På näset mellan Klämmingen och Frösjön ligger Tellstugan, ett f.d. soldattorp och Ekorrtorp, en enkelstuga och en arbetarbostad i nationalromantisk stil. Gåsinge, Kattnäs och Dillnäs kyrkor uppfördes under 1100-talet. Kattnäs kyrka byggdes till med ett torn och längre långhus på 1200-talet och en sakristia mot slutet av medeltiden. Dillnäs kyrka har till stora delar kvar sin ursprungliga tidigmedeltida prägel även om den förlängdes i slutet av medeltid. Gåsinge kyrka genom-
5 gick omfattande ombyggnation under 1700-talet. Kyrkomiljöerna är välbevarade med ett stort antal byggnader. Samtliga kyrkor i området ligger på markanta höjder med framträdande lägen i bygden. I Gåsinge finns en omfattande äldre administrativ bebyggelse. Det äldre tingshuset uppfördes i mitten av 1800-talet och brukades som sådant till 1908, fattigstugan blev kyrkvaktarbostad på 1920-talet, samtliga är röda träbyggnader. Lärarbostaden från 1940-talet och kyrkskolan sammanbyggd med klockarbostaden är gulmålade trähus. Till miljön hör även ladugård, kyrkstallar, vedbodar och tvättstuga. Nära kyrkan ligger Söderby och Österby med ålderdomliga gårdsmiljöer, bl.a. med parstugor och bodar. Merparten av husen är rödfärgade, några är kraftigt ombyggda. I området finns även flera nytillkomna bostadshus. Till Kattnäs kyrkomiljö hör likbod, klockarbostad, äldre parstuga med bodar som hör till Kattnäs by, fattigstuga och ett skolhus från sekelskiftet Dillnäs kyrka ligger kant i kant med Dillnäs by med flera välbevarade gårdsmiljöer och äldre byggnader från framförallt sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Flera av manhusen är gulmålade. I området finns flera fritidshusområden, vid Norrtuna-Herrängen, Ullevi, Hammersta och väster om Blacksta by. Flera av dessa omfattar idag ett stort antal åretruntbostäder. De uppvisar en rad varierade byggnader som med undantag av området väster om Blacksta tillkommit efter 1950-talet. Hammersta-området skiljer ut sig genom att området präglas av rödmålade fritidshus av typen torp och parstugor. I flera fall är det äldre timmerhus som flyttats till tomterna. Utmed de större vägarna finns även enstaka villor från 1900-talets senaste decennier som placerats i skogskanterna. Historiska skikt Området uppvisar en kontinuerlig kulturlandskapsutveckling med många rika fornlämningsmiljöer från stenålder fram till i historisk tid. Den successiva landhöjningen har inneburit en kontinuerlig kolonisation av landskapet. Stenålder I området finns mycket gynnsamma förutsättningar för bosättningar under yngre stenålder. Vid Historiska museet i Stockholm förvaras ett stort antal fynd från stenåldern påträffade i Kattnäs, Dillnäs och Gåsinge socknar som visar på omfattande bosättningar i området under denna tid. Gåsinges ca 50 fynd av stenåldersföremål från äldre och yngre stenålder är funna såväl i skogsmarken i norr som i den centrala jordbruksbygden. En del av de boplatser som registrerats utifrån deras bronsåldersammanhang rymmer sannolikt även äldre boplatser. Bronsålder Från bronsålder finns rika bosättningsområden som omfattar gravläggningar med krönrösen och små gravfält samt boplatser med husgrundsterrasser, skärvstenshögar, terrasseringar och hällristningar. Vid Avla, Davidsstad, från Hammersta till Ullevi, vid Norrtuna och vid Närlunda-Björkeby finns ovanligt rika bronsåldersmiljöer. Höjdryggen mellan Nyckelsjön och Klämmingen intar en särställning som ett av Södermanlands rikaste hällristningsområde med ett stort antal skålgropar och figurristningar. Äldre järnålder - Äldre järnålders många ensamliggande stensättningar visar att bosättningarna levde vidare i samma områden som under bronsålder. I området finns flera fornborgar som ligger med siktlinjer över sjöarna som ingått i ett system som täckt in hela Gåsinge-Dillnäsbygden. De återfinns i norr vid Skeppsta, Avla och Närlunda. Till detta system av fornborgar hör tre fornborgar utanför men med utblickar över området, vid Storsjöns sydöstra strand, utmed Klämmingen vid Norra Väsby och på Klövberget. Yngre järnålder - Vid slutet av yngre järnålder är de historiska byarna etablerade vilket visas genom ortnamnsskick och antalet gårds- och bygravfält som uppträder i princip invid varenda bytomt. Större gravfält finns vid Närlunda, Blacksta, Avla och Gåsinge kyrkby. Ett ex. på ett mer omfattande gravfält är det vid Närlunda som omfattar sex högar, 93 stensättningar och en skärvstenshög. I området finns flera ortnamn med teofora former som åsyftar fornnordiska gudanamn, Ullevi en offerplats till guden Ull och Närlunda som betyder Njärds offerlund. Övriga ortnamn, med slutled som inge, -sta och by visar att dessa enheter tillkommit under järnålder. I området finns flera ortnamn som brukar härledas till framväxten av ett förhistoriskt administrativt centra, Tuna i i Norrtuna och Södertuna, Berga och Lunda. I området finns ett stort antal storhögar som hör samman med yngre järnålderns stormän. Gemensamt för flera av fornlämningsmiljöerna är den nära kopplingen mellan bronsålderns boplatsmiljöer med skärvstenhögar och järnålderns gravfält. I flera fall kan de gravar som tolkats som yngre järnåldershögar vara skärvstenshögar. Vid Nibble, Lifsinge och vid kyrkorna står runstenar.
6 Medeltid - I de centrala yngre järnåldersbygderna växer de medeltida sockencentra fram. Under 1100-talet uppförs kyrkorna i Gåsinge, Kattnäs och Dillnäs. Kattnäs kyrka byggdes till med ett torn redan på 1200-talet och en sakristia mot slutet av medeltiden. Dillnäs kyrka är liksom övriga uppförd på 1100-talet och förlängd åt väster i slutet av medeltid. Nyare tid Skeppsta bruk etablerades i början av 1600-talet, på en plats där det sedan tidigare fanns en kvarn, omnämnd i frälselängderna från år År 1610 ägdes det av Carl IX. Tidvis kom det att vara ett av de mest betydande bruken i Södermanland. Bebyggelsen vid Skeppsta hade en vikingatida föregångare vid Bond-Skeppsta. Skeppsta bruk omfattar ett stort och värdefullt byggnadsbestånd som avspeglar olika tidsperioder och olika funktioner från 1600-talets järnbod i natursten fram till skolan från Under 1600-talet bildades en rad säterier i området, Norrtuna, Bond-Ekeby, Heby, Närlunda, Dillnäs by och Södertuna. Bond-Ekeby drogs in till kronan i slutet av 1600-talet och blev senare ett skattehemman. Södertuna hette Vad fram till 1700-talet och var sätesgård redan under medeltid. Det nuvarande huset är uppfört på en medeltida källare och fick sitt nuvarande utseende vid en restaurering på 1890-talet. Närlunda bebyggelse är ett exempel på en äldre ståndsmässig säterimiljö. Heby gård bildades troligen redan på 1500-talet när byarna Heby och Ytterby lades samman. Säteriet bildades på 1670-talet och under 1700-talet avhystes Ella by för att ingå i Heby säteri. Till herrgårdarna hör anlagda trädgårdar, långa alléer och stora parker med ädellövskog. De uppvisar ett stort antal byggnader som omfattar torp, arrendegårdar och en rad olika arbetarbostäder, i flera fall påkostade och stilmässigt utförda. I anslutning till kyrkorna finns det kvar en rad byggnader som avspeglar funktionen som sockencentrum, såsom likbodar, fattigstugor, skolor, bostäder för klockare och lärare. I Gåsinge finns det kvar ett tingshus. Dessa byggnader är från och 1800-talen. Under och 1800-talen ledde hemmansklyvningar till att antalet gårdar i byarna ökade, ett ex. är Avla där radbyn kom att omfatta 13 gårdar som mest. De senaste århundradenas skiften har påverkat bebyggelsen i mycket olika utsträckning, vid Blacksta och vid Östergård ligger bytomterna kvar oskiftade, medan Avla skiftades ut i stor utsträckning. Under 1800-talet genomfördes sjösänkningar i området vilket innebar en omfattande ökning av åker och ängsmark. Det framträder särskilt tydligt vid Nibble, i form av avsatser på den betade strandremsan ner mot Nyckelsjön. Värdetext 1987 Gåsinge - Dillnäs och del av Frustuna Kattnäs: Odlingsbygd med fornlämningar (skärvstenshögar, hällristningar och gravfält). Medeltidskyrkor, byar och säterier. Enskilda miljöer är Skeppsta, under 1600-talet grundade järnbruk med såg och kvar., Blacksta och Avla radbyar, Närlunda säteri m.m. Historiska näringar Jordbruksbygd. Skeppsta bruk kvarn från minst 1500-talet, stångjärnstillverkning i slutet av 1500-talet. Till godsen har det under olika perioder hört kvarnar, sågar, kalbruk och tegelbruk. Kommunikation Delar av vägnätet har samma sträckning som på 1600-talets kartor, detta gäller för väg 223 samt 867 fram till Vängsö och därefter väg 873 fram till Laxne. Utmed vägarna 223 och 867 finns det bevarat flera milstolpar. Vid Blacksta fanns det gästgiveri i äldre tid. Vängsö flygplats öppnade 1939 och används idag av Östra Sörmlands flygklubb. Samhällsfunktioner
7 Tingsplats för Daga härad vid Vad (Södertuna) som flyttades till Gåsinge flyttades tingsplatsen till Gnesta. Sockencentra vid Gåsinge, Dillnäs och Kattnäs kyrkor. Till kyrkomiljöerna hörde fattigstugor och skolor. Makt Stångjärnsbruk vid Skeppsta som tillhörde Carl IX i början av 1600-talet. Adeln vid säterierna. Vems landskap Självägande bönder och säteribildningar som uttryck för adelns privilegier. Visuella/ historiska samband Bytomterna har växt fram i anslutning till förhistoriska boplatser synliga genom förhistoriska gravar och gravfält. Sockencentra med kyrkor placerade på framträdande platser mitt i de centrala jordbruksbygderna. Säteribildningarna genererade huvudbyggnader med framskjutna placeringar, t.e.x på näs och holmar invid sjöar med allékantade tillfartsvägar och formgivna trädgårdar. Koppling till naturgeografi Bebyggelsen ligger placerad på höjder i landskapet och lämnar åkermarken fri från bebyggelse. Administrativa uppgifter Namn och identitet: Gåsinge - Dillnäs och del av Frustuna - Kattnäs (D41) Socken: Gåsinge - Dillnäs o Frustuna - Kattnäs sn Kommun: Gnesta Karaktärstyp: Fornlämningsmiljöer, centralbygd, odlingsbygd och herrgårdsmiljöer Karaktärsord: Lösfynd av stenyxor från äldre och yngre stenålder, skärvstensmiljöer, krönrösen, hällristningsmiljöer, stensättningar, stora gravfält, höggravfält på åsryggar, storhögar, runstenar, äldre vägnät, kyrkomiljöer med 1100-talskyrkor, Skeppsta bruk och kvarn, säteribildningar, avhysta byar, påkostade herrgårdsanläggningar, Heby byggnadsminne och fideikomiss, Blacksta radby, välbevarade byar och gårdar, sjösänkningar, Södertuna slott och konferensanläggning, fritidshusområden. Befintliga skydd Byggnadsminne, 3 kap. KML. Heby gård. Fornlämningar, 2 kap. KML Kyrkliga kulturminnen, 4 kap. KML. Riksintresseområde för kulturmiljövården 3kap.6 MB Biotopskydd för ädellövskog, alléer, vattendrag. PBL 8 kap. 13,14,17. Uttolkning av gräns 2014 De två fornborgarna vid Avla och Närlunda i väster ingår i riksintresseområdet.
8 Bronsålder Skärvstensmiljöer, rösemiljöer och rika hällristningsmiljöer, vid Avla, Nibble, Lifsinge, Ullevi, Hammersta, Björkeby Ensamliggande stensättningar, gravfält i Karaktärsområden/ -lämningar Illustrationsförslag Tid Bebyggelse Markanvändning Kommunikation Samhällsideologi Makt/sociala Stenålder Ett stort antal lösfynd av stenyxor från äldre Viktig vattenled från och yngre stenålder förvaras på SHM. Östersjön till Mälarens via Klämmingen Se ovan Manifesta krönrösen Nibble - Lifsinge Äldre järnålder Se ovan, fornborgar samma områden som tidigare utmed sjöarna Yngre järnålder Höggravfält vid varje by, större gravfält vid Se ovan, Runstenar Runstenar och stora Runstenar, gravfält på åsryggar, Blacksta, Avla, Närlunda o Gåsinge. visar på äldre vägnät gravfält t.ex. Blacksta, Hallsta Stormannabygd öster om Nyckelsjön, via kyrkomiljöerna Medeltid 1100-tals kyrkor Kattnäs, Gåsinge, Dillnäs 1500-tal Skeppsta kvarn Tingsplats vid Vad Tingsplats vid Vad 1600-tal Skeppsta bruk, säteribildningar vid Norrtuna, Vägnät belagt på Skeppsta bruk, kvarn och järnbod Närlunda, Heby och Södertuna sockenkarta från Närlunda säteri Avhysning av byar Carl IX äger Skeppsta Säteribildningarna som uttryck för adeln 1700-tal 1800-tal 1900-tal Sjösänkningar, skiften Påkostade herrgårdsanläggningar Heby sen gustaviansk stil Avla by skiftas, Balcksta radby förblir oskiftad, Södertuna slott renoveras Fritidshusområden, vid Norrtuna, Nibble och Hammersta vägmärken Säteribildningarna som uttryck för adeln Timgsplats vid Gåsinge kyrka Heby Avla och Blacksta byar, Södertuna, skifteskarta, äldre strandlinjer vid Nibble, Gåsinge tingshus
Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT
Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad
Riksintresse för kulturmiljövården. Blackstaby (D39) KUNSKAPSUNDERLAG
Riksintresse för kulturmiljövården Blackstaby (D39) KUNSKAPSUNDERLAG Bjudby runsten SÖ55, foto KBT Värden Kunskapsvärde Området visar på ett tydligt maktcentra med stormannasläkter under yngre järnålder,
Granheds skola, foto KBT
Riksintresse för kulturmiljövården Granhed (D27) Granheds skola, foto KBT KUNSKAPSUNDERLAG Värden Kunskapsvärde Välbevarade, ålderdomliga byar med sammanhållen bystruktur från tiden före skiftena. Västra
Riksintresse för kulturmiljövården Överselö - Tynnelsö (D15)
Riksintresse för kulturmiljövården Överselö - Tynnelsö (D15) Tynnelsö slott, foto Sörmlands museum KUNSKAPSUNDERLAG Värden Kunskapsvärde Området visar tydligt hur landhöjningen gett upphov till ett successivt
Riksintresse för kulturmiljövården. Trosaåns dalgång (D46) KUNSKAPSUNDERLAG ( )
Riksintresse för kulturmiljövården Trosaåns dalgång (D46) KUNSKAPSUNDERLAG (2014-10-31) Hällristning vid Lundby, foto AgS Värden Kunskapsvärde Området erbjuder goda möjligheter att studera landhöjningens
Riksintresse för kulturmiljövården. Åsby Stenby Äng (D7) KUNSKAPSUNDERLAG
Riksintresse för kulturmiljövården Åsby Stenby Äng (D7) Fornborgen Eskilstuna 117:1 vy mot Tuna Park, foto KBT KUNSKAPSUNDERLAG Värden Kunskapsvärde Vid Mesta, Åsby, Kolsta, Flacksta och Stenby finns det
Inventering av kulturmiljöer i Rinkaby, Glanshammar och Lillkyrka 2009
Inventering av kulturmiljöer i Rinkaby, Glanshammar och Lillkyrka 2009 Charlotta Hagberg Örebro läns museum Rapport 2009:12 2 Inledning På uppdrag av Stadsbyggnadsförvaltningen, Örebro kommun, och Stadsantikvarie
RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3
RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 Skogslandets jordbruk: Utmärkande för byn är de flera hundra meter vällagda stenmurarna från 1900-talet. De finns både runt åkrar och i skogen på berghällar. Åkermarkerna i byn
Riksintresse för kulturmiljövården. Vibyholm - Årdala m.m. (D37) KUNSKAPSUNDERLAG
Riksintresse för kulturmiljövården Vibyholm - Årdala m.m. (D37) Vibyholm, foto Jan Norrman KUNSKAPSUNDERLAG Värden Kunskapsvärde Fornlämningarna i området visar på ett under bronsåldern fullt koloniserat
MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling 2011. för
MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) för Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter Utställningshandling 2011 Förtätning ger möjligheten att skapa en intressantare och livaktigare miljö med
Huseby-Skatelöv. Fördjupad beskrivning av en kulturmiljö av riksintresse
Huseby-Skatelöv Fördjupad beskrivning av en kulturmiljö av riksintresse Den fördjupade riksintressebeskrivningen Målsättning Ett effektivt planeringsverktyg En tydlig och gemensam bild av riksintresset
Riksintresse för kulturmiljövården. Gripsholm - Mariefred (D21) KUNSKAPSUNDERLAG
Riksintresse för kulturmiljövården Gripsholm - Mariefred (D21) Gripsholms slott Foto KBT KUNSKAPSUNDERLAG Värden Kunskapsvärde Slottet, staden och Kungsladugården invid varandra är viktiga delar i förståelsen
KULTURMILJÖ KULTURMILJÖ. Riksintressen
KULTURMILJÖ Gnesta ligger i ett vackert och varierat sörmländskt landskap. Landskapet kring Gnesta har länge varit befolkat och är i hög grad påverkat av människans närvaro och brukande av skog, mark och
Byggnadsminnesförklaring av Vintrosa prästgård, Vintrosa prästgård 1:9, Vintrosa socken, Örebro kommun, Närke, Örebro län
1(5) Raoul Hjärtström Direkt: 010-224 84 67 raoul.hjartstrom@lansstyrelsen.se Fax: 010-224 81 31 Tysslinge församling Skolgatan 12 719 30 Vintrosa För kännedom till: Riksantikvarieämbetet Lantmäterimyndigheten
Värt att värna - Dannäs socken Karta över Dannäs socken, med urval av objekt och miljöer.
Värt att värna - Dannäs socken Karta över Dannäs socken, med urval av objekt och miljöer. Dannäs socken ligger i den sydvästra delen av Värnamo kommun, i Västbo härad. Dannäs gränsar i väster till sjön
Gimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87
Gimmersta, Katrineholms kommun 87 orangeriet vid gimmersta sett från sydost med sjön öljaren i bakgrunden. gimmersta 1:8, julita socken, katrineholms kommun. Gimmersta nedan t h: flygbild över gimmersta
Naturmiljövärde, landskapsbild och ekologisk känsliga områden
Naturmiljövärde, landskapsbild och ekologisk känsliga områden Kring Nodre Älvs dalgångar finns det naturområden som är skyddade i naturreservat. Öxnäs by, det omkringliggande odlingslandskapet och Bärbykullen
Tillvarata historiska och estetiska värden samt årsringar i befintliga bebyggelsemiljöer
5:1 5. Kulturmiljövård 5.1 Långsiktigt hållbar utveckling Tillvarata det värdefulla kulturlandskapet och det byggda kulturarvet som resurser i kommunens allmänna och fysiska planering Bevara karaktären
Inventering av kulturmiljöer i Vintrosa, Täby och västra Mosås
Inventering av kulturmiljöer i Vintrosa, Täby och västra Mosås 2010 Anna Rodin Rapport 2010:27 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se INLEDNING På uppdrag av Stadsbyggnadsförvaltningen,
2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge
2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde
Fördjupning av den översiktliga inventeringen av Långenområdet
Fördjupning av den översiktliga inventeringen av Långenområdet 2011 Anneli Borg Rapport 2011:15 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se Inledning På uppdrag av Stadsbyggnadsförvaltningen,
ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2
ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader
Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun
Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun Täby 6 september 2013 Dan Larsson Byggnadshistoriker JL Projekt AB Disavägen 16 187 70 Täby 1 Innehåll
Sockencentrum i anslutning till en av de tätaste järnåldersbygderna norr om Medelpad. (Fornlämningsmiljö, Kyrkomiljö).
Nora-Rossvik [Y 24] 1 Detta är en värdebeskrivning som ska förklara och förtydliga värdena inom riksintresset. Id: Y 24 Namn: Nora-Rossvik Kommun: Kramfors Socken: Nora Huvudsaklig karaktärstyp: Fornlämningsmiljö
arkeologi Stenbro Stenbro 1:8, Helgona socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län Särskild utredning Ingeborg Svensson
arkeologi Särskild utredning Stenbro Stenbro 1:8, Helgona socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län Ingeborg Svensson Arkeologiska meddelanden 2002:22 Särskild utredning Stenbro Stenbro 1:8, Helgona
FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård
FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden
Västerhaninge 477:1 ARKEOLOGISTIK AB
Västerhaninge 477:1 Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av boplats Västerhaninge 477:1 inom fastigheten Årsta 1:4, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Stockholms län Göran Wertwein ARKEOLOGISTIK
SKUREBO Förslag Klass 3
Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning
Inventering av kulturmiljöer i Gällersta, västligaste Norrbyås och del av Stora Mellösa
Inventering av kulturmiljöer i Gällersta, västligaste Norrbyås och del av Stora Mellösa 2010 Anna Rodin Rapport 2010:28 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se INLEDNING
Riksintresse för kulturmiljövården. Hjälmare kanal (D8) KUNSKAPSUNDERLAG 2014 (2014-11-18)
Riksintresse för kulturmiljövården Hjälmare kanal (D8) Sluss och ekplantering vid Notholmen, foto KBT KUNSKAPSUNDERLAG 2014 (2014-11-18) Värden Kunskapsvärde: Kanalen vittnar om betydelsen av att binda
Lisselberga. Antikvarisk kontroll. Fornlämning Västerås 1371 (f.d. 710, Skerike socken) Lisselberga 3:5 Västerås socken Västmanland
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:47 Lisselberga Antikvarisk kontroll Fornlämning Västerås 1371 (f.d. 710, Skerike socken) Lisselberga 3:5 Västerås socken Västmanland Anna-Lena Hallgren och Jan Ählström
RIKSINTRESSEN FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN
1 av 5 sidor RIKSINTRESSEN FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN Vissa områden kan ha så stora kulturmiljövärden att de är av vikt för hela landet. Området förklaras då som ett riksintresse. När man utför förändringar
Områdesbestämmelser för området vid Skå kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr
1(7) Områdesbestämmelser för området vid Skå kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.24.213 BESKRIVNING Karta med bestämmelser Beskrivning (denna handling) PLANENS SYFTE Kommunstyrelsens arbetsutskott
Länsstyrelsens kulturmiljöprogram är uppdelat i två delar: Särskilt värdefulla kulturmiljöer och Kulturmiljöstråk.
5.3 Områden av riksintresse för kulturminnesvården (MB kap 3:7) Det finns tre områden av riksintresse för kulturmiljö i kommunen: M:K116, RAÄ beslut 1997-08-18, enligt 3 kap 7 MB, Görslöv-Torup mm M:K117,
Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Runnamåla
Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun Runnamåla Läsanvisning för områdesbeskrivning i kulturmiljöprogram Emmaboda kommuns reviderade kulturmiljöprogram färdigställdes 2016 och består av 65 områdesbeskrivningar,
RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3
Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Skala 1:8000 Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast
Kulturmiljöprogram kunskapsunderlag. skarplöt. Särskilt värdefull kulturmiljö. Bilaga 1d Remissversion Kulturmiljöprogram
Kulturmiljöprogram kunskapsunderlag skarplöt Särskilt värdefull kulturmiljö Bilaga 1d Remissversion Kulturmiljöprogram 2018-2030 2017-10-02 Kulturmiljöprogram 2018-2030, Kunskapsunderlag Skarplöt Särskilt
Områdesbestämmelser för riksintresseområdet ASKERSBY, Sunne kommun Värmlands län
1 Områdesbestämmelser för riksintresseområdet ASKERSBY, Sunne kommun Värmlands län Boningshus, Håla (Askersby 1:18) ANTAGANDEHANDLING Upprättad 2013-08-27 Miljö- och byggnadsnämnden Plan- och bygglovenheten
Boplats och åker intill Toketorp
uv öst rapport 2008:54 arkeologisk förundersökning Boplats och åker intill Toketorp RAÄ 238, Norrberga 1:294 Vists socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr 422-4623-2007 Katarina Sköld uv öst rapport
arkeologi Husby-Oppunda Husbygård m fl, Husby-Oppunda socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län Särskild utredning Ola Matthing
arkeologi Särskild utredning Husby-Oppunda Husbygård m fl, Husby-Oppunda socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län Ola Matthing Arkeologiska meddelanden 2002:29 Särskild utredning Husby-Oppunda Husbygård
Ny brunnskammare till fastigheten Svista 1:7
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:76 Ny brunnskammare till fastigheten Svista 1:7 Schakt inom gravfält RAÄ Lid 42:1 Förundersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Lid 42:1 Fastighet
FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Gröna gången
FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Gröna gången Varvschefsbostället ligger mittemellan Ekipagemästareoch Tygmästarebostället. Skeppsbyggare af Chapmans egen bostad i Karlskrona Strax utanför örlogsvarvet
BILAGA 6 KULTURINTRESSEN
Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 6 KULTURINTRESSEN Vattenfall Vindkraft Sverige AB och Näsvind
FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN
FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Flen Salsta Stenhammar CIRKA 6 KM 7 6 5 4 3 Plats 1 11, platser med fornlämningar 8 2 1 9 10 11 FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Plats 1: Grav från järnåldern PLATS 1 Grav från järnåldern
Restaurering av tak ._--- Lögdöbruk 3:29 och 3:31, Timrå kn. Slutrapport
Restaurering av tak Lögdöbruk 3:29 och 3:31, Timrå kn.-._--- ~.. Slutrapport Länsmuseet VästemorrlandfTorbjörn Svaan Avdelningen för kulturmiljövård och dokumentation 1998-01-16 Innehåll Inledning 3 Beskrivning
Vindkraft på höglandets hjässa, del II
Kulturhistorisk förstudie Vindkraft på höglandets hjässa, del II Kulturhistorisk förstudie, del II inför planerade vindkraftsområden Almesåkra och Bringetofta socknar i Nässjö kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS
Områdesbestämmelser för området vid Munsö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr
1(7) Stadsarkitektkontoret Områdesbestämmelser för området vid Munsö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.22.213 BESKRIVNING Karta med bestämmelser Beskrivning (denna handling) PLANENS SYFTE Kommunstyrelsens
Hällristningar i Blekinge Agdatorp-Bjärby
Hällristningar i Blekinge Agdatorp-Bjärby Nättraby socken, Karlskrona kommun Inventering och dokumentation Blekinge museum rapport 2009:13 1:e antikvarie Thomas Persson Innehåll Inledning...2 Bakgrund...2
Gasledning genom Kallerstad
Arkeologisk utredning, etapp 1 Gasledning genom Kallerstad Linköpings stad och kommun Östergötlands län Clas Ternström 2001 Rapport 69:2001 Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M Tekniska uppgifter
Byggnadsantikvarisk värdering
Hångers kyrka ligger i Kylahov (Kylahov 1:6), vid vägkorset nordost om Hångers samhälle, i sällskap med skolan och församlingshemmet. Kyrkan är ritad av arkitekten Johan Fredrik Åbom vid Överintendentämbetet
Planbeskrivning Utställningshandling april 2011
SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Bashir Hajo Planarkitekt Tel: 0278 251 18 E-post: bashir.hajo@bollnas.se Planbeskrivning Utställningshandling april 2011 Bollnäs kommun, Gävleborgs län Dnr:10-6927 Samråd: 7 mars
Kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Såtenäs herrgård
Kulturhistoriskt värdefulla byggnader Såtenäs herrgård Flygfoto från 1924 som visar herrgården efter de stora ombyggnaderna 1915. Mellan åldriga alléträd och flygledartorn Såtenäs herrgård är vackert belägen
DEL AV VÄXJÖ 12:10 M.FL. (TORPARÄNGEN), TELEBORG, VÄXJÖ KOMMUN
Dnr. 2013BN0921 FÖRTECKNING BILAGOR TILLHÖRANDE DETALJPLAN: DEL AV VÄXJÖ 12:10 M.FL. (TORPARÄNGEN), TELEBORG, VÄXJÖ KOMMUN - Bullerberäkning - Illustration dagvattenhantering - Volymstudie - Kulturvärdesbedömning
SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv.
2010-04-06 Av: Paul Hansson SAMMANFATTNING Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. Innehållsmässigt kan riksintresset indelas i två
Detaljplan för Viksberg 3:1, område B
1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-20 Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Detaljplan för Viksberg 3:1, område B Dnr: 12/13 Sammanfattning av ärendet Samhällsbyggnadskontoret har sänt ut ett
Ericsbergs slott, foto KBT
Riksintresse för kulturmiljövården Ericsberg (D29) Ericsbergs slott, foto KBT KUNSKAPSUNDERLAG (2015-01-23) Värden Kunskapsvärde I Stora Malm är det möjligt att följa landskapsutnyttjande och det äldsta
RISINGEN BREDASJÖ, DJURAMÅLA, HULAN, STOLPABÄCK Klass 3
RISINGEN BREDASJÖ, DJURAMÅLA, HULAN, STOLPABÄCK Klass 3 Lyckebyåns vägar: Slingrande grusväg med äldre sträckning. Skogslandets jordbruk: Faluröd traditionell träbebyggelse. Äldre mindre ladugård. Källarbyggnad.
Riksintresse för kulturmiljövården. Ringsö - Hartsö m.fl (D54) KUNSKAPSUNDERLAG
Riksintresse för kulturmiljövården Ringsö - Hartsö m.fl (D54) Sävö sund, foto KBT KUNSKAPSUNDERLAG Värden Kunskapsvärde Kuströsen från bronsålder visar på kustområdenas betydelse och farleder redan tidigt
Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård
Antikvarisk kontroll Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Schaktarbeten för el-ledningar på Södra Hestra kyrkogård Södra Hestra socken i Gislaveds kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM
Intill Eksunds gård A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2009:62. Arkeologisk utredning, etapp 1
Rapport 2009:62 Arkeologisk utredning, etapp 1 Intill Eksunds gård Borg 11:3 Borgs socken Norrköpings kommun Östergötlands län Kjell Svarvar Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L N I
Att värna om de gamla
Att värna om de gamla en historik om Skuttunge 5:10 av Karolina Wiell Skuttunge 5:10, Gamla ålderdomshemmet I det förindustriella Sverige var det vanlig att de äldre bodde tillsammans med sina barn, eftersom
Antikvarisk förundersökning inför nybyggnation av fritidshusområde vid Kalhyttan 1:96 i Filipstad. Filipstads kommun, Värmlands län
Antikvarisk förundersökning inför nybyggnation av fritidshusområde vid Kalhyttan 1:96 i Filipstad Filipstads kommun, Värmlands län Värmlands Museum 2011 Rapport 2011: Rapportsammanställning: Mattias Libeck,
11 Cykelturer i Gnestabygden
11 cykelturer I GNESTYGEN 11 ykelturer i Gnestabygden Tur 1 Gnesta-Vängsö-Gnesta 30 km Tur 2 Gnesta-Hållsta-jörnlunda-Gnesta 25 km Tur 3 Klämmingen runt 30 km Tur 4 Gnesta-Ehrendal-Gnesta 25 km Tur 5 jörnlunda-ullaberg-elghammar-jörnlunda
Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1
uv öst rapport 2008:18 kulturhistoriskt planeringsunderlag Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1 Bispmotala tegelbruk Motala stad och kommun Östergötland Dnr 421-605-2008 Annika
E22 Karlskrona- Kalmar delen Lösen - Jämjö
E22 Karlskrona- Kalmar delen Lösen - Jämjö Lösen, Ramdala och Jämjö socknar, Karlskrona kommun Blekinge museum rev.rapport 2008:28 Mikael Henriksson och Thomas Persson Bakgrund Som ett led i pågående utredning
I Rismarkens utkant Arkeologisk undersökning i form av schaktövervakning inom fastigheten Kungs Starby 2:16, Vadstena stad och kommun, Östergötland
I Rismarkens utkant Arkeologisk undersökning i form av schaktövervakning inom fastigheten Kungs Starby 2:16, Vadstena stad och kommun, Östergötland Arkeologisk undersökning Rapporter från Arkeologikonsult
Utredning vid Närtuna-Ubby
ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:76 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 1 Utredning vid Närtuna-Ubby RAÄ-nr Närtuna 208:1, 209:1 och 209:2, Närtuna socken, Norrtälje kommun, Uppland Ola Winter ARKEOLOGGRUPPEN
HULAN BREDASJÖ, DJURMÅLA, RISINGEN, STOLPABÄCK Klass 1-2
Kartan justeras HULAN BREDASJÖ, DJURMÅLA, RISINGEN, STOLPABÄCK Klass 1-2 Lyckebyåns vägar: Utpekad värdefull vägmiljö. Skogslandets jordbruk: Gårdsnära öppet odlingslandskap med stenmurar och odlingsrösen,
Fullerö 1:1 Östra flygelbyggnaden
Västmanlands läns museum Kulturmiljö Rapport B 2013:B2 Fullerö 1:1 Östra flygelbyggnaden Målning av omlagt plåttak Antikvarisk medverkan Fullerö 1:1 Västerås-Barkarö socken Västmanlands län Fredrik Ehlton
Visthusbod Restaureringsåtgärder inom ramen för Länsstyrelsens projekt Bidrag till ekonomibyggnader av enklare typ
Västmanlands läns museum Kulturmiljöavdelningen Rapport B 2013:B23 Visthusbod Restaureringsåtgärder inom ramen för Länsstyrelsens projekt Bidrag till ekonomibyggnader av enklare typ Antikvarisk medverkan
Kulturarvsanalys. Väg 56 delen förbi Äs. Katrineholms kommun, Södermanlands län. Vägplan, val av lokaliseringsalternativ
Bilaga 2 Väg 56 delen förbi Äs Kulturarvsanalys Katrineholms kommun, Södermanlands län Vägplan, val av lokaliseringsalternativ 2013-12-06 Projektnummer: 109430 Beställare: Trafikverket Region ÖST Box 1140
Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård.
12:b Storegårdsparken 194 Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård. 3:3 Storegårdsparken SANDHEM grönytor och en fotbollsplan.
Inför jordvärme i Bona
UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför
Områdesbestämmelser för fastigheten Hilleshögby 13:1 m fl, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr
1(6) ANTAGANDEHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE Områdesbestämmelser för fastigheten Hilleshögby 13:1 m fl, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2003.22.213 PLANBESKRIVNING Karta med bestämmelser Beskrivning
Bilaga3. landskapsbildsanalys
Bilaga3 landskapsbildsanalys för slagsta STRAND NOVEMBER 2017 1 2 ala 1:6400 Slagsta strand - landskapsbildsanalys LANDSKAPSBILDSANALYS Bakgrund I översiktsplanen för Botkyrka pekas Slagsta marina ut som
KÅRAHULT Klass 2-3. Kårahult 2013
KÅRAHULT Klass 2-3 Lyckebyån som resurs: En av många platser längs denna sträcka av Lyckebyån som utnyttjat vattenkraften under lång tid. Bevarade dammanläggningar, murade dammvallar, kanaler och åfåror.
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE Leksands kommun, Dalarnas län Antagen av KF 2002-11-20, 27 Laga kraft 2002-12-27-1 - BAKGRUND I och med att Plan- och bygglagen (PBL) trädde i kraft den 1 juli 1987 infördes
KULTURMILJÖUTREDNING NORRA ANRÅS. Kulturmiljöutredning inför detaljplanering av Anrås 1:2 och 2:2 Stenungsunds kommun
KULTURMILJÖUTREDNING NORRA ANRÅS Kulturmiljöutredning inför detaljplanering av Anrås 1:2 och 2:2 Stenungsunds kommun 2016-10-26 Kulturmiljöutredning inför detaljplanering av Anrås 1:2 och 2:2, Stenungsunds
F~RUTSAT~~GAR FÖR ATT ~~~VÄRDENA SRALL BIBE~~~~AS:
RiXISTERI3LAD 1989-01-30 O ~ D AV E RIKSINTRESSE FOR KITLTURMINSVÅRD I HALLANDS LM Nr KN 31 Namn : v~~pnödalen WTADS KOMMUN KARTA: 4C NV AREAL: Större an 100 ha KULnmGMX=RAFISK rni0n: 2 Sydsvenska odlingsbygderna
Selånger-Kungsnäs [Y 10]
Selånger-Kungsnäs [Y 10] 1 Detta är en värdebeskrivning som ska förklara och förtydliga värdena inom riksintresset. Id: Y 10 Namn: Selånger-Kungsnäs Kommun: Sundsvall Socken: Selånger Huvudsaklig karaktärstyp:
Kulturhistoriskt värde
FOTON: PRIVAT ÄGO Kulturhistoriskt värde Stort eller litet av alla de slag Vi pratar ofta om kulturhistoriskt värde men vad betyder det egentligen? Det handlar inte om pengar eller marknadsvärde, utan
Tre gc-vägar i Stockholms län
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:86 Tre gc-vägar i Stockholms län Väg 560, sträckan Årsta havsbad Arkeologisk utredning, etapp 1 Väg 560 Västerhaninge socken Haninge kommun Södermanland Jan Ählström
Rapport 2012:26. Åby
Rapport 2012:26 Åby Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll intill fornlämning RAÄ 168:1 och 169:1 inom fastigheten Åby 1:4, Hölö socken, Södertälje kommun, Södermanland. Tove Stjärna Rapport
Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland
Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland KNATON AB Rapport Augusti 2013 Omslagsbild: Sydvästligaste delen
Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet
Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet Uppdaterad: 2007-11-12 2003-06-13 Europeiska landskapskonventionen (ELC) Europarådet Färdig för undertecknande år 2000 Syfte att
6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik
6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik Området på nordvästra delen av Hamburgö heter egentligen Nordgård men går numera under namnet Ögården. Det är ett område med odlings- och betesmark med stengärdsgårdar.
OMRÅDESBESTÄMMELSER OB 31
1(10) OMRÅDESBESTÄMMELSER OB 31 OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SKÄLLVIKS PRÄSTGÅRD 3:1 M. FL., SKÄLLVIK, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN. Upprättad: 2014-01-21, rev. 2014-03-13 Normalt förfarande Godkänd
Historiska lämningar i Kråkegård
Arkeologisk utredning etapp 1 Historiska lämningar i Kråkegård utredning inför bostadsbyggande Bäckseda socken i Vetlanda kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2005:13 Fredrik
KULTURMILJÖ KULTURMILJÖ. Riksintressen
KULTURMILJÖ Gnesta ligger i ett vackert och varierat sörmländskt landskap. Landskapet kring Gnesta har länge varit befolkat och är i hög grad påverkat av människans närvaro och brukande av skog, mark och
Värt att värna Kulltorps socken (delen Lanna)
Värt att värna Kulltorps socken (delen Lanna) Karta över del av Kulltorps socken, med urval av objekt och miljöer. 1 - Lanna och Bobacka Tankarna går närmast till Österlen i Skåne när man ser de ädellövskogsbekransade
LANDSKAPSBILDSANALYS för SLAGSTA STRAND ETAPP 1
BILAGA 3 LANDSKAPSBILDSANALYS för SLAGSTA STRAND ETAPP 1 GRANSKNINGSSHANDLING DIARIENUMMER: DNR SBF/2017:247 JANUARI 2019 1 2 ala 1:6400 SLAGSTA STRAND - LANDSKAPSBILDSANALYS LANDSKAPSBILDSANALYS Bakgrund
Gång- och cykelväg i Simris
UV SYD RAPPORT 2002:23 ARKEOLOGISK UTREDNING Gång- och cykelväg i Simris Skåne, Simris socken, Simris 35:6 Annika Jeppsson Gång- och cykelväg i Simris 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska
FINSPÅNG. Skedevi. Byggnadsinventering 1971-1979. Del 4 av 4
FINSPÅNG Byggnadsinventering 1971-1979 Del 4 av 4 Digitaliserad och återutgiven 2012 Del 4 - Byggnadsinventering 1971-1979 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-85 033 E-post: post@finspang.se
6.1. Övergripande förutsättningar 6.2. Påverkan, effekter och konsekvenser Alternativ 1 Förhistoria
6. Kulturmiljö 6.1. Övergripande förutsättningar Vattendragen var landskapets livsnerver innan vägar och järnvägar byggdes ut i stor skala. De gav utkomst i form av fiske och översvämningsmarker gav foder
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR BONDARV 8:7 M FL I SÖDRA JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR BONDARV 8:7 M FL I SÖDRA JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN BESKRIVNING Handlingar Till områdesbestämmelserna hör följande handlingar: Karta Områdesbestämmelser Denna beskrivning Områdesbestämmelsernas
Långbro. Arkeologisk utredning vid
Arkeologisk utredning vid Långbro Särskild arkeologisk utredning inom del av fastigheten Långbro 1:1, Vårdinge socken, Södertälje kommun, Södermanland. Rapport 2010:52 Kjell Andersson Arkeologisk utredning
5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget
5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget Namnet på vägen syftar på att detta helt enkelt var den gamla vägen från Kville ner till sundet. Vägen går längs med Kvarnbergets norra sida. Byggnaderna följer
Riksintressen för kulturmiljövården Västmanlands län (U)
Riksintressen för kulturmiljövården Västmanlands län (U) Denna publikation ingår i en serie med de olika riksintressena som finns på webbplatsen: www.raa.se Områden av riksintresse för kulturmiljövården
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2011:02 PERSBACKA GÅRD. Kulturhistorisk utredning. Varva 7:1 Hille socken Gävle kommun Gästrikland 2011.
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2011:02 PERSBACKA GÅRD Kulturhistorisk utredning Varva 7:1 Hille socken Gävle kommun Gästrikland 2011 Joel Ringh Länsmuseet Gävleborgs rapportserie Rapportserien innefattar
LANDSKAPSANALYS VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN. Fördjupning och tillägg till översiktsplanen MARELD LANDSKAP 2007
LANDSKAPSANALYS MARELD LANDSKAP 2007 VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN Fördjupning och tillägg till översiktsplanen ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2008-06-18 bilaga 3 2 Metod Landskapsrummen har