Samhällskommunikatörer på modersmål förslag till regional försöksverksamhet

Transkript

1 L15 Samhällskommunikatörer på modersmål förslag till regional försöksverksamhet Förslag till överenskommelse Med stöd från ledningsgruppen för RUNE, Regional utveckling för nyanländas etablering i Östergötland, föreslår kansliet L15 Att komma överens om att Att komma överens om att rekommendera kommunerna att ställa sig bakom ett långsiktigt samarbete kring regionala samhällskommunikatörer på modersmål rekommendera kommunerna att ställa sig bakom försöksverksamheten med regionala samhällskommunikatörer fr o m augusti 2011 t o m december 2012 Sammanfattning Den 1 december 2010 trädde en ny lag gällande samhällsorientering för nyanlända i kraft (2010:197), vilken ger kommunerna ansvaret för att anordna samhällsorientering för nyanlända. Kommunen ska ha en plan för samhällsorienteringen, vilken ska omfatta minst 60 timmar samt påbörjas så snart som möjligt efter det att en etableringsplan har upprättats och normalt vara avslutad inom ett år. Syftet med samhällsorienteringen är att underlätta nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet. Målen med samhällsorienteringen är att nyanlända utvecklar kunskap om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, om den enskildes rättigheter och skyldigheter i övrigt, om hur samhället är organiserat samt om praktiskt vardagsliv. Samhällsorienteringen ska ge utrymme för dialog och reflektion och i möjligaste mån bedrivas på modersmål eller annat språk som deltagaren behärskar väl. Vid behov ska tolk anlitas. I januari 2012 kommer målgruppen möjligen även att utökas till att gälla samtliga nyanlända invandrare, förutom gäststuderande och arbetskraftsinvandrare. Samtliga kommuner uppger att det kommer att bli svårt att organisera samhällsorienteringen utifrån de nya förutsättningarna. Inom ramen för RUNE, Regional utveckling kring nyanländas etablering, har ett arbete kring samhällsorienteringen för nyanlända pågått sedan Ett gemensamt material både till individ och till handledare finns framtaget, samt en hemsida, Under våren 2011 har en utredare och en arbetsgrupp, med representanter från kommunerna, tagit fram ett förslag till försöksverksamhet med samhällsorientering på modersmål under perioden oktober 2011-december För att få möjlighet att bedriva denna försöksverksamhet söks statliga utvecklingsmedel, de s.k. 37-medlen från Länsstyrelsen Östergötland. Kostnaderna för försöksverksamheten består i regional samordning av samhällsorienteringen, utbildningsinsatser för samhällskommunikatörer och de kommunala handläggare i kommunerna som ansvarar för samhällsorientering idag, samt processutvärdering. Samhällskommunikatörerna på modersmål timanställs i en så kallad pool. De har hela regionen som arbetsfält. Samhällskommunikatörspoolen finansieras av kommunerna, som vid nyttjande av en samhällskommunikatör betalar en timpenning per grupp eller per deltagare.

2 1. Inledning En arbetsgrupp har fått i uppdrag att, under våren 2011, utreda förutsättningarna för en regional samhällsorientering i Östergötland. Ett förslag på regional samordning har presenterats för L15 och ledningsgruppen för RUNE (Regional utveckling för nyanländas etablering). Efter mötet med ledningsgruppen beslutades att förslaget bättre skulle anpassas till de stora kommunernas redan befintliga verksamheter. Med anledning av detta har en diskussion med kommunerna Linköping, Norrköping och Motala skett där deltagande aktörer har fått chans att medverka i utformandet av förslaget. Framtaget förslag bygger på att en försöksverksamhet med samhällsorientering på modersmål startar under hösten Ett antal samhällskommunikatörer timanställs i en så kallad pool och ska arbeta med hela regionen som arbetsfält. För att under få möjlighet att bedriva denna försöksverksamhet söks statliga utvecklingsmedel, de s.k. 37-medlen från Länsstyrelsen Östergötland. Kostnaderna för försöksverksamheten består i regional samordning av samhällsorienteringen, utbildningsinsatser för samhällskommunikatörer och de kommunala handläggare i kommunerna som ansvarar för samhällsorientering idag, samt processutvärdering. I nuläget är det några kommuner, Norrköping, Linköping, Söderköping och Kinda, som till viss del redan har organiserad samhällsorientering på modersmål. Dessa kommuner kan ändå dra fördel av försöksverksamheten när det gäller språk de i dagsläget inte erbjuder. 1.1 Bakgrund I dag lever infödda svenskar och utrikesfödda i hög utsträckning åtskilda, under helt olika ekonomiska villkor. Utrikesfödda har i jämförelse med infödda svenskar högre utbildning men paradoxalt nog också låg sysselsättningsgrad, sämre arbetsmiljö, sämre hälsa, sämre ekonomi, sämre boende och materiell standard, mindre och färre sociala nätverk och är i större utsträckning offer för kriminalitet. 1 Utrikesfödda står även ofta utanför de arenor där politiska beslut fattas och har därför en låg delaktighet i samhället. 2 1 Rauhut & Blomberg, Ekonomiska effekter av integration och invandring (2003) 2 Rauhut & Blomberg, Ekonomiska effekter av integration och invandring (2003)

3 För att ge utrikesfödda rätt förutsättningar att bli delaktiga i samhället krävs först och främst information om hur det svenska samhället är uppbyggt och fungerar. Att samhällsinformationen sker på modersmål är en grundläggande faktor för individens möjlighet till delaktighet. Med bakgrund i ovanstående trädde, den 1 december 2010, en ny lag gällande samhällsorientering för nyanlända i kraft (2010:197). De nyanlända som omfattas av lagen är flyktingar, andra skyddsbehövande m.fl. samt deras anhöriga som avses i 2 lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Samhällsorienteringen ska påbörjas så snart som möjligt efter det att en etableringsplan har upprättats och normalt vara avslutad inom ett år. Syftet med samhällsorienteringen är att underlätta nyanländas etablering i arbetsoch samhällslivet. Samhällsorienteringen ska ge deltagarna en grundläggande förståelse för det svenska samhället. Målen med samhällsorienteringen är att nyanlända utvecklar kunskap om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, om den enskildes rättigheter och skyldigheter i övrigt, om hur samhället är organiserat samt om praktiskt vardagsliv. Det är den mottagande kommunen som ansvarar för samhällsorienteringen. Kommunen ska ha en plan för samhällsorienteringen där samhällsorienteringens innehåll och omfattning anges och planen ska revideras vid behov. Kommunen får uppdra åt andra aktörer att utforma planen och anordna samhällsorienteringen. Planen ska då godkännas av kommunen. De personer som ger samhällsorienteringen ska ha lämplig pedagogisk utbildning och/eller erfarenhet och ämneskunskap. Varje nyanländ ska erbjudas samhällsorientering om minst 60 timmar. Den ska kunna kombineras med arbete, studier och andra aktiviteter för att underlätta och påskynda etableringen i arbetslivet. Kommunen bestämmer hur samhällsorienteringen ska utformas och i vilken ordningsföljd samhällsorienteringens delar ska behandlas. Samhällsorienteringen ska ge utrymme för dialog och reflektion och i möjligaste mån bedrivas på modersmål eller annat språk som deltagaren behärskar väl. Vid behov ska tolk anlitas. Kommunen ska delge varje deltagare ett intyg efter avslutad samhällsorientering. I samband med lagen (2010:197) har kraven på samhällsorientering förändrats, vilket gör att flera kommuner upplever det svårt att organisera samhällsorienteringen som de tidigare har gjort. Förordningen ställer krav på modersmålsbaserad samhällsorientering samt pedagogisk kunskap hos samhällskommunikatörerna, vilket har lett till att flera av Östergötlands kommuner i dagsläget står handfallna, framförallt av ekonomiska skäl men också på grund av resursbrist.

4 I januari 2012 kommer målgruppen möjligen också att utökas till att gälla samtliga nyanlända invandrare, förutom gäststuderande och arbetskraftsinvandrare. Detta kommer att ställa stora krav på fördjupat regionalt och interkommunalt samarbete kring samhällsorienteringen för att kommunerna ska kunna genomföra det som förordningen ålägger dem. 2. Regional samverkan kring samhällsorienteringen 2.1 Syfte Syftet med att kommunerna i Östergötland ska samverka kring samhällsorienteringen är att; samtliga nyanlända, oavsett boendeort, erbjuds samhällsorientering på modersmål eller annat språk deltagaren behärskar väl. bidra till att såväl lagstiftningens höjda krav som verksamhetens kvalitet kan säkerställas på ett kostnadseffektivt sätt. bidra till en enhetlighet kring samhällsorienteringen i alla länets kommuner hela regionen tillsammans arbetar för att leva upp till målen i den nya lagstiftningen. få en bättre användning av resurser genom samordnade utbildningar/fortbildningar. minska kostnader för de enskilda kommunerna. 2.2 Mål Målet med en regional samhällsorientering är att samtliga medborgare i Östergötland ges lika förutsättningar att vara delaktiga och inkluderas i samhället. 2.3 Samverkan kring samhällsorienteringen i andra regioner Flera regioner har redan en regional samverkan kring samhällsorienteringen. Inför förslaget har dessa verksamheter studerats, bland annat genom ett studiebesök i Göteborg och via möten med projektledare för samhällsorienteringen i Stockholms län, Skåne län och Södermanlands län. Centrum för samhällsorientering i Stockholms län är ett samverkansarbete mellan 25 kommuner i Stockholms län. Samverkansmodellen innebär en samordnad upphandling av samhällsorientering för nyanlända invandrare bosatta i medverkande kommuner, samt en gemensam kanslifunktion. Gruppstart för samhällsorienteringen har dragit ut på tiden på grund av överklagan på upphandling.

5 I Göteborg förmedlas samhällsorientering till nyanlända på Enheten för samhällsorientering i samarbete med 13 kommuner inom Göteborgsregionen. På enheten finns en enhetschef, två samordnareer, en planeringsledare och en administratör anställda. Samhällskommunikatörerna är timanställda och är i antal 35 stycken. I Skaraborg samverkar 10 av kommunerna med Arbetsförmedlingen och ett antal andra aktörer för att skynda på den nyanländes etablering på den svenska arbetsmarknaden. Samarbetet gäller bland annat en gemensam plan för samhällsorientering på modersmål. Skånes Länsstyrelse driver ett delprojekt Samhälls- och hälsokommunikatörer (SHK) som förmedlar samhälls- och hälsoinformation direkt på modersmål. Partnerskap Skåne är en del av den regionala överenskommelsen (RÖK) om en tidig och effektiv introduktion av nyanlända och asylsökande i Skåne. Verksamheten medfinansieras av berörda aktörer och den Europeiska flyktingfonden (ERF). Målet är att utveckla en regional kvalitetssäkrad pool som är tillgänglig för samtliga intressenter i regionen. Under 2011 är 10 kommuner med i samarbetet. Sju stycken kommunikatörer är anställda i projektet. I Södermanland finns ett samarbete mellan Länsstyrelsen och 9 kommuner kring samhällsorientering. Ett antal samhällskommunikatörer bedriver samhällsorientering på modersmål (somaliska, arabiska, tigrinja, även engelska och svenska) på Komvux i Katrineholm. Resterande kommuner skickar sina deltagare dit, alternativt medverkar de genom IT-verktyg, såsom Adobe Connect. De har delat upp undervisningen i fyra delar. En del lärarledd undervisning, en del webbaserat läromedel, en del IT-undervisning och en del egna studier. Totalt får deltagarna 64 timmar samhällsorientering. Det har tagit fram ett läromedel I-webben som finns tillgängligt för alla med lösenord. Materialet kommer att läsas in på flera språk för att deltagarna ska kunna få undervisning på sitt respektive hemspråk. 2.4 Samhällsorientering idag i Östergötland Samhällsorienteringen är ett målområde i den regionala överenskommelsen för utveckling av nyanländas etablering (RUNE). Samhällsorienteringen har varit ett prioriterat område sedan 2008 och sedan dess har ett utvecklingsarbete pågått. I samband med den nya lagen har fokus legat på att nyanlända i Östergötland ska erbjudas samhällsorientering på modersmål eller på annat språk de behärskar väl. Det regionala utvecklingsarbetet har också som syfte att det ska finnas ett regionalt kvalitetssäkrat material för samhällsorientering. Ett deltagarmaterial finns redan framtaget, som för närvarande håller på att

6 anpassas efter reformen och det nationella material som har tagits fram i samverkan mellan Göteborgs stad och Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Det finns stora variationer mellan kommunerna i Östergötland när det gäller mottagandet av antal nyanlända men alla kommuner i länet, oavsett antalet mottagna flyktingar, omfattas av kravet att tillhandahålla samhällsorientering i första hand på modersmål. I nuläget förmedlas samhällsorienteringen på olika sätt inom Östergötlands kommuner. I vissa fall sker samhällsorienteringen på modersmål och i vissa fall på lätt svenska eller på svenska med tolk. I vissa kommuner sker den regelbundet och under längre tid, i andra under kortare tid men varje dag och i ytterligare andra är den inbakad i introduktionssamtalet. Samhällsorienteringen kombineras ofta med inbjudna föreläsare, studiebesök på myndigheter och i något fall studiebesök på olika företag. Flera kommuner samarbetar på ett eller annat sätt med ideella föreningar, främst genom att dessa får presentera sig för deltagarna inom ramen för en föreläsning. I vissa fall agerar särskilda fritidskonsulenter eller handläggarna själva som länk till föreningslivet. Många kommuner inväntar i dag en regional samordning kring samhällsorienteringen för att kunna uppfylla kraven i den nya reformen. Hälsokommunikatörer på modersmål är en verksamhet som samfinansieras mellan Landstinget i Östergötland och kommunerna Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Norrköping, Mjölby, Åtvidaberg, Valdemarsvik, Ödeshög samt Ydre. Detta samverkansarbete har pågått sedan Hälsokommunikatörerna är utlandsfödda och är sjukvårdsutbildade med yrkeserfarenhet. I dagsläget behärskar hälsokommunikatörerna språken; arabiska, somaliska, bosniska, serbiska och kroatiska. I sitt arbete använder hälsokommunikatören sin kulturkompetens och sitt modersmål för att skapa förståelse för svenska förhållanden och livsstil, ge kunskap om hälsofrämjande aktiviteter samt underlätta mötet med den östgötska hälso- och sjukvården. Hälsokommunikatörerna har sin placering vid Flyktingmedicinskt centrum i Norrköping, men har hela regionen som sitt arbetsfält och arbetar utifrån varje kommuns specifika förutsättningar och behov. Genom att regionen redan har erfarenhet från detta nuvarande samarbete, är steget till en liknande verksamhet för samhällskommunikatörer inte särskilt stort. Länsbiblioteket i Östergötland arbetar med att öka den digitala delaktigheten bland våra medborgare på olika sätt. Anledningen är att den digitala klyftan har växt i takt med att Internetanvändningen har spridit sig. Flera grupper ställs helt, eller delvis, utanför när samhällsnyttiga funktioner flyttar ut på Internet. Grundläggande Internetkunskaper krävs ofta på arbetsmarknaden eller för att ta del av viktiga samhällsfunktioner. Utvecklingen går mot att alltfler samhällstjänster görs tillgängliga via Internet. Idag finns mycket

7 samhällsinformation och många samhällsnyttiga tjänster på nätet, men många människor har inte möjlighet att använda sig av dessa tjänster, dels för att de inte behärskar tekniken, dels för att de inte har tillgång till Internet i hemmet. Den digitala klyftan är likväl en demokratisk fråga som en samhällsekonomisk fråga. Utbildningsbakgrund, sysselsättning, inkomst, ålder och bostadsort är faktorer som påverkar tillgången till och användningen av Internet. För den som ska etablera sig i Sverige är det nödvändigt att kunna ta del av digitala tjänster och exempelvis hitta samhällsinformation. Digital delaktighet handlar inte bara om tillgången till de faktiska verktygen såsom datorer och Internet, utan också om möjligheten att använda Internet i kommunikation, studier och informationshämtning. För att kunna ta del av digitala tjänster och samhällsinformation krävs basala kunskaper i dator- och Internetanvändning. Tanken är att genom att inkludera grundläggande dator- och Internetintroduktioner inom ramen för samhällsorienteringen skapas bättre förutsättningar för de nyanlända att etablera sig i Sverige och på arbetsmarknaden. Ett samarbete med Länsbiblioteket inom ramen för en regional samordning faller sig av den anledningen naturligt. 3. Förslag på försöksverksamhet med samhällskommunikatörer på modersmål 3.1 Syfte med försöksverksamheten Det övergripande syftet med försöksverksamheten är att nyanlända inom länet ska få tillgång till en enhetlig samhällsorientering av hög kvalitet, och därmed nå en snabbare etablering i yrkes- och samhällslivet. Syftet är även att leva upp till målen i den nya lagstiftningen samt att öka delaktigheten hos nyanlända, både socialt och digitalt. Följande insatser vill försöksverksamheten förbereda och pröva för en framtida permanent verksamhet; Samhällskommunikatörer samhällsorientering på modersmål Upprätta en samhällskommunikatörspool på ett flertal språk Etablera kontakter (och inventera vilka lokala kontakter som redan finns) med myndigheter och organisationer inom regionen för att få tillgång till informatörer som kan arbeta över hela regionen med gästföreläsningar och studiebesök utöver den modersmålsbaserade samhällsorienteringen. Kompetensutveckling i pedagogik och ämneskunskap för samhällskommunikatörer i hela länet. Förslag på hur verksamheten kan implementeras och utvecklas för att inkludera fler målgrupper, såsom ensamkommande barn och anhöriginvandrare.

8 3.2 Mål med försöksverksamheten Att arbeta fram en struktur för regional samhällsorientering som ska implementeras i ordinarie verksamhet. 3.3 Målgrupp Målgruppen för verksamheten är i första hand nyanlända flyktingar som omfattas av etableringsreformen, men även andra ska kunna delta i träffarna vid behov och om utrymme finns. Tanken är att framöver utveckla verksamheten så att den kan gynna fler utrikesfödda. Målgruppen kommer att nås med hjälp av; Arbetsförmedlingen och kommunala arbetsmarknadsenheter, socialförvaltningar, SFI, boenden för ensamkommande barn och unga samt flyktingmottagningar i kommunerna. 3.4 Organisation I försöksverksamheten ska en pool för samhällskommunikatörer upprättas. Till denna pool kommer ett antal samhällskommunikatörer att knytas och kunna timanställas vid behov av samhällsorientering. Förslaget är att inventera om vissa modersmålslärare skulle kunna vara lämpade att arbeta även som samhällskommunikatörer. Förutom samhällskommunikatörerna behövs en samordnare som ansvarar för samordningen av samhällsorienteringen i länet. Länsbiblioteket föreslås som arbetsgivare och för anställning av samordnare mellan oktober december Länsbiblioteket bistår också med lokal till samordnaren under ovanstående period. Länsbiblioteket har arbetsgivaransvar även för samhällskommunikatörerna och kommer att följa de lagar och förordningar som finns kring anställningar. I de fall samhällskommunikatörerna redan är anställda i en kommun men också ska arbeta regionalt, krävs att kommunen antingen ger arbetstagaren tjänstledigt eller fakturerar Länsbiblioteket för utförd tjänst. En överenskommelse formuleras mellan Länsbiblioteket och varje enskild kommun där kommunen ger godkännande att Länsbiblioteket fakturerar kommunen för samhällsorientering månadsvis. Kommunen har ansvar för samhällsorienteringen, men det är Arbetsförmedlingen som har det övergripande ansvaret för samtliga etableringsinsatser och således för logistiken mellan dessa. Risken finns att olika insatser kolliderar. Av den anledningen sker för närvarande en diskussion med Arbetsförmedlingen med syfte att göra myndigheten delaktig i planeringen av

9 försöksverksamheten. Arbetsförmedlingen ansvarar för rapportering av deltagare och det är därefter samordnarens uppdrag att koordinera och schemalägga grupper och samhällskommunikatörer. Samordnaren rapporterar närvaro/frånvaro till Arbetsförmedlingen. En styrgrupp bör knytas till försöksverksamheten och bestå av representanter från Länsbiblioteket, Östsam, Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Vuxenutbildningsnätverket, samordnaren samt ytterligare tre representanter från kommunerna, vilka chefsgruppen för utbildning inom Östsam utser. Styrgruppens medlemmar bör bestå av tjänstemän med mandat. Styrgruppen ska arbeta strategiskt och följa verksamheten samt förändringar i lagstiftningen och omvärlden. I väntan på ett formellt beslut kring försöksverksamheten har en tillfällig styrgrupp bildats, bestående av representanter för Länsbiblioteket, Östsam, Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Vuxenutbildningsnätverket samt kommunerna. Hur samhällsorienteringen läggs upp beror på lokala förutsättningar men det kan vara en fördel att samhällsorienteringen sker under en längre tid. Ett förslag är att träffarna med samhällskommunikatörerna sker antingen tre timmar varje vecka eller varannan vecka/grupp, men det är viktigt att verksamheten är flexibel och kan anordna kurser efter kommunala behov. Dessutom är det viktigt att samarbete sker över kommungränserna för att kunna bilda grupper på framförallt de mindre språken. Finns tillräckligt stor grupp i den egna kommunen kan en grupp hållas på plats, i annat fall får deltagare åka till närmsta kommun som för tillfället erbjuder samhällsorientering på deltagarens språk. Vissa kommuner köper SFI från annan kommun och förslagsvis hålls samhällsorienteringen i samma kommun som individen läser SFI Samhällskommunikatörer De timanställda samhällskommunikatörerna får betalt för de timmar de ger samhällsorientering samt en timme i förberedelsetid. Eftersom samhällsorienteringen främst ska ske under en längre tid kommer det i de flesta fall handla om att ha en lektion á tre timmar varannan vecka, totalt 64 timmars arbete plus en timme förberedelsetid inför varje tillfälle. Detta gör det förhoppningsvis enklare att hitta personer till poolen. För att tillgodose samtliga nyanlända krävs dock en relativt omfattande pool. En inventering av vilka resurspersoner som finns i regionen kommer att ske under sommaren Samhällskommunikatörerna ska vara väl etablerade i Sverige och ha kunskap om det svenska samhället. De bör ha en akademisk bakgrund, exempelvis modersmålslärare, lärare eller samhällsvetare alternativt erfarenhet av att

10 tidigare ha arbetat som samhällskommunikatör eller motsvarande. Kompletterande fortbildning anordnas inom försöksverksamheten. De språk som är aktuella för poolen, utifrån kommunernas och Migrationsverkets prognoser, är i första hand arabiska, somaliska, tigrinja, dari/persiska, serbokroatiska, kurmandji, sorani och ryska. Ytterligare språk ska vara tillgängliga i den utsträckning som är möjlig. För de nyanlända som inte kan erbjudas samhällsorientering på modersmål (antingen för att språket är för litet för att kunna bilda en språkgrupp eller för att det inte går att hitta en kommunikatör på just deras modersmål) skulle kunna, beroende på nivån i deras kunskaper i svenska, ges samhällsorientering i en egen grupp på lätt svenska (eller på engelska) alternativt på svenska med tolk inom länet Samordnare För att kvalitetssäkra verksamheten bör en samordnare ansvara för att administrera och säkerställa den regionala samhällsorienteringen samt kommunikatörerna. Samordnaren ska ansvara för planering, sammansättning av grupper, uppföljning, kompetensutveckling samt fungera som stöd till kommunikatörerna och kommunerna. Samordnaren bör få stöd från en utsedd regional referensgrupp inom RUNE. Referensgruppen bör ha insyn i verksamheten och delta vid framtagning av material och uppföljning. Inför försöksverksamheten ska samordnaren ansvara för upprättande av en samhällskommunikatörspool samt ta fram utbildning/fortbildning till kommunikatörerna. När verksamheten har startat är det samordnarens uppgift att organisera verksamheten och bistå kommunerna med kommunikatörer. Samordnaren ska ha en god kontakt med aktörer som tar emot nyanlända för att kunna bilda grupper både inom den enskilda kommunen och i samarbete med andra kommuner. Varje kommun bör utse en kontaktperson som ansvarar för kontakten med samordnaren. Samordnarens uppgift är också att upprätta en regional plan för samhällsorienteringen samt ett intyg till deltagarna som delas ut efter varje kurs. Tanken är att utveckla de planer och intyg som kommunerna använder i dagsläget och anpassa dem så att de kan användas regionalt. Samordnaren ska också ansvara för uppdatering av hemsidan Ny i Östergötland samt tillsammans med Länsbiblioteket arbeta fram innehållet i Internetintroduktionen som kommer att bli en obligatorisk del i samhällsorienteringen. Dessutom har biblioteken ofta tillgång till bra lokaler för samhällsorientering.

11 Ett utvecklat samarbete mellan samordnare, kommuner och de lokala biblioteken är därför viktigt. Innan försöksverksamheten är avslutad ska samordnaren komma med förslag på hur samhällsorienteringen kan implementeras. Hur fungerar samhällskommunikatörspoolen? Behöver samhällskommunikatörer heltidsanställas? Vilka behov finns hos kommunerna och kan verksamheten utvecklas för att inkludera de som inte omfattas av reformen i nuläget? Dessutom är det viktigt att se om det finns ett behov av att kommunikatörerna agerar inom fler områden i samhället, exempelvis som brobyggare för föräldrar inom skolan. Samordnarens uppgift är också att etablera kontakt med myndigheter/organisationer inom regionen som utöver den modersmålsbaserade samhällsorienteringen borde ha kontakt med nyanlända, såsom Polismyndigheten, Socialtjänsten, Försäkringskassan, Kronofogden, Skatteverket, Vägverket, Räddningstjänsten etcetera. Syftet är att länets kommuner ska ha tillgång till en central resurs för samhällsorientering Innehåll i samhällsorienteringen Samhällsorienteringen ska fokusera på praktiskt vardagsliv och grundas på dialog och reflektion. I dagarna har ett nationellt material tryckts, i detta material finns information om Sverige på ett allmänt plan. Som komplement till detta finns det tidigare materialet på hemsidan Ny i Östergötland. Där finns också tips på annat material som med fördel används vid dialog och reflektion. För närvarande sker en bearbetning av hemsidan för att den ska överensstämma med den nya lagens direktiv. Tanken är att samhällskommunikatörerna ska använda hemsidan under träffarna för att praktiskt visa hur Internet kan användas i sökandet efter information. Hemsidan kommer att översättas till ett flertal språk. Ett förslag på modell har utarbetats innehållande nio teman, varav åtta följer förordningens krav. Varje tema innehåller olika block. Eftersom erfarenheter visar att den digitala delaktigheten är viktig för att som nyanländ kunna etablera sig och ta del av samhällstjänster kommer även Internetintroduktion - digitalt medborgarskap att inkluderas i samhällsorienteringen som ett särskilt tema. Detta för att ge deltagarna bättre förutsättningar att kunna tillgodogöra sig innehållet i samhällsorienteringen. Internet-introduktionen kommer att föras in tidigt i samhällsorienteringen men inte ligga som ett enskilt tema i början utan varvas med övrig samhällsorientering under kursens gång. Temana är som sagt anpassade efter förordningen men det är viktigt att samhällsorienteringen ska kunna anpassas efter individernas förutsättningar, förkunskaper och livssituation. Särskilda teman för äldre, unga,

12 småbarnsföräldrar etcetera kan därför anordnas vid behov. Viktigt är att det ska kunna gå att organisera samhällsorienteringen på olika sätt i olika kommuner och om en deltagare missar ett tema eller ett block ska det finnas möjlighet att delta i temat/blocket vid ett annat tillfälle. De olika temana kan ske i den ordning som passar den enskilda kommunen bäst. Nedanstående är ett förslag på utformning innehållet i de olika momenten kommer att diskuteras närmre. Tema 1: Internetintroduktion- digitalt medborgarskap 10 timmar Tema: 2: Ny i Sverige och Östergötland- 12 timmar Tema 3: Boende och ekonomi 6 timmar Tema 4: Arbete och försörjning 9 timmar Tema 5: Skola och utbildning 6 timmar Tema 6: Den svenska demokratin 9 timmar Tema 7: Familjeliv 6 timmar Tema 8: Kultur och fritid 6 timmar Tema 9: Hälso- och sjukvård (hälsokommunikatörer) 6 timmar Samhällskommunikatörerna kommer att undervisa i de första åtta temana, medan det nionde temat Hälso- och sjukvård kommer att ske i samarbete med de redan etablerade hälsokommunikatörerna. I dagsläget får Östergötlands kommuner besök av hälsokommunikatörerna cirka sex ggr per år (Linköping, Motala och Norrköping sex gånger per verksamhet). Om två av dessa gånger vigs åt ovanstående block uppfylls målen med reformen. Varje tema innehåller som sagt ett antal block och totalt utgörs träffarna med samhällskommunikatörerna av 23 stycken. Därtill tillkommer också 2 träffar med hälsokommunikatörerna. Sammanlagt blir detta 25 obligatoriska träffar. Samtliga block utgörs av tre timmar, med undantag från Internet-introduktionen som består av två timmar per gång. Total omfattning av samhällsorienteringen blir 70 timmar, varav samhällskommunikatörerna förmedlar 64 av dessa och hälsokommunikatörerna står för resterande 6 timmar. 3.6 Struktur/innehåll på tematräffar Träffarna ska i första hand genomföras på modersmål eller annat språk deltagaren behärskar väl, i sista hand på svenska med tolk. Träffarna ska baseras på diskussion och värderingsövningar, målet är kunskap och dialog snarare än information. (Förutsättningar för dialog är små grupper och att komma bort från klassrumsmiljön.) Grupperna bör inte vara för stora. Lagom är cirka 10 personer/grupp. Lokalen ska ge utrymme för dialog, exempelvis kan SO: n hållas i bibliotekets lokaler.

13 Varje träff ska baseras på färdigställt material och praktisk genomgång av för temat relevanta samhällstjänster och webbplatser på Internet. Träffarna bör organiseras väl och i god tid. Kvalitet på innehåll och pedagogik säkras genom stöd och handledning från samordnare, processutvärderare samt utbildning av kommunikatörer. Varje block ska pågå i 2 alternativt 3 timmar samt 1 timme i förberedelsetid för samhällskommunikatörer. 3.7 Förmodade effekter av försöksverksamheten Ekonomisk styrka vinster, effektivare utnyttjande av resurser Bättre kvalitet på samhällsorienteringen stöd från utsedd regional samordnare samt gemensamt likvärdigt material Bättre användning av resurser genom samordnade utbildningar/fortbildningar Målgruppen är rörlig och försöksverksamheten ska underlätta för individer som flyttar mellan olika kommuner. Med en enhetlig samhällsorientering har mottagarkommunen bättre inblick i vilken samhällsorientering individen redan har mottagit. 4. Finansiering I och med reformen har ersättningarna till kommunerna sjunkit från /nyanländ till /nyanländ. Kommunerna betalar emellertid inte ut introduktionsersättningar till nyanlända, längre, men på grund av att höga SFIkostnader äter upp det statliga bidraget är det viktigt att samarbeta över kommungränserna för att minska kostnaderna. Flera av de mindre kommunerna har påpekat att de inte kommer att klara av samhällsorienteringen själva och även de större kommunerna har svårt att klara av att tillgodose samtliga språkgrupper. Försöksverksamheten finansieras av 26 och 37 medel. De största kostnaderna för 2011 finansieras förslagsvis, av de 26 medel som inte har utnyttjats i dagsläget. Resterande kostnader för 2011 samt 2012 finansieras, förslagsvis, av Länsstyrelsens 37-medel. Samhällskommunikatörspoolen finansieras vid utnyttjande av kommunerna själva, via timbetalning per grupp eller per deltagare.

14 4.1 Kostnader Kostnader Oktober-december 2011 Januari-december 2012 Lönekostnader kr kr 1 Samordnare 100 % + adm. Östsam 10 % Lokaler, Data, telefon, OHkostnad Resekostnader Utbildning, Kompetensutveckling/timlön under utbildning * Processutvärdering kr kr Material, oförutsedda avgifter kr Summa * varav kr från statliga utvecklingsmedel sökta för 2011 finns redan avsatta i annan budget för kompetensutveckling för samhällskommunikatörer. Total summa för hela perioden:

15 4.2 Finansiering Finansiering Statliga utvecklingsmedel 26 och 37 medel Summa Finansiering av samhällskommunikatörspool Förutom ovannämnda finansiering av försöksverksamheten tillkommer kostnader för kommunerna vid användande av samhällskommunikatörer från poolen. Antingen betalar kommunen för en grupp om kommunen har kapacitet att bilda en egen grupp, i annat fall betalar kommunen per deltagare om personen t ex skickas till en annan kommun. Kostnad för en hel grupp (oavsett antal deltagare) kronor (Beräknat på 270 kr/timme inklusive sociala avgifter, administration samt 64 timmars samhällsorientering och förberedelsetid.) Därtill tillkommer reseersättningar. Kostnad/deltagare Kursen kommer att kosta olika mycket per deltagare beroende på hur stor gruppen är, men en kurs kostar som minst kronor/deltagare och som mest kronor/deltagare. Minimum är 5 deltagare och maximum är 10 deltagare. Kurser på lätt svenska, svenska med tolk samt engelska kommer att finnas för språkminoriteter. 5. Uppföljningssystem och kvalitetssäkring 5.1 Utvärderingar interna/externa Verksamheten ska följas upp både internt och externt och kopplas till Länsstyrelsens uppdrag att följa upp samhällsorienteringen i länet. Den interna uppföljningen bör vara kontinuerlig och dokumenterad. Det innebär regelbundna möten och en god kommunikation mellan ledningsgrupp, nätverksgrupp, samordnare och kommunikatörer, samt regelbundna utvärderingar av verksamheten, exempelvis genom enkät efter avslutad kurs.

16 Den externa uppföljningen bör följa upp verksamheten på nära håll. Den bör baseras på en processutvärdering av försöksverksamhetens funktion. Utvärderingen bör innehålla en sammanfattande analys av det gångna årets interna utvärderingar och effekterna av dem samt återkoppling från kommunikatörer, målgrupp och kommuner som deltar i verksamheten. Kontakt har tagits med Linköpings universitet. Utvärderingen bör presenteras under hösten 2012 så att nya ställningstaganden kan göras i fråga om implementering. 5.2 Dokumentstyrning All dokumentation (bokföring, redovisning, budgetuppföljning, resejournaler, deltagarlistor, enkäter etc.) förvaltas av Länsbiblioteket. Ekonomi och budget granskas månadsvis. Budget, tidsplan och inriktning granskas löpande av styrgrupp. Samordnaren är ansvarig för avrapportering till styrgruppen. Vid avvikelser från planen ska orsak kunna anges och åtgärder vidtas. 5.3 Kvalitetssäkring av den egna verksamheten Kvalitetssäkringen innebär att det ska finnas rutiner som syftar till att säkra och förbättra verksamhetens kvalitet. Kvalitetssäkringsarbetet ska utgå från samma värden och perspektiv som de integrationspolitiska målen. Det innebär bland annat att verksamheten ska ha ett demokratiskt perspektiv, mångfaldsperspektiv, jämställdhetsperspektiv och alltid referera till alla människors lika rättigheter och värde Hinder/risker Hinder/risker mot en effektiv försöksverksamhet kan vara att; 1. många aktörer är involverade i individens etablering, vilket rent logistiskt kan ställa till bekymmer. 2. det uppkommer svårigheter att hitta kompetenta samhällskommunikatörer. 3. att nyckelperson avslutar anställning Åtgärder och framgångsfaktorer Åtgärder och framgångsfaktorer för en effektiv försöksverksamhet kan vara att; 1. aktivt samverka med samtliga inblandade aktörer. 2. samordnare och samtliga kommuner inventerar resurser i kommunerna. 3. att flera aktörer (ex. referensgrupp, styrgrupp) är inblandade i försöksverksamheten minskar sårbarheten för om nyckelperson/er slutar. Ytterligare framgångsfaktorer kan vara att;

17 samverkan, kommunikation och informationsöverföring mellan Arbetsförmedlingen, kommunen och andra berörda aktörer fördjupas en tidig uppföljning och utvärdering av försöksverksamhen ger lärdomar om bra fungerande arbetssätt. samhällsorienteringen syftar till att möta olika individers skiftande behov såväl högutbildade nära arbetsmarknaden som de lågutbildade samt de som är i behov av rehabiliteringsinsatser etc. de olika aktörerna behöver säkra och tydliggöra kommunikationen kring den egna organisationens representation på nationell, regional och lokal nivå. 5.3 Utbildning och kompetensutveckling Samhällskommunikatörerna kommer att få utbildning i bland annat pedagogikens metodik och didaktik, samt Välfärdssamhällets historia via Linköpings universitet under hösten Externa föreläsare kommer att stå för fortlöpande kompetensutveckling ett antal gånger per termin. Dessutom kommer nätverksträffar att hållas med övriga aktörer och samordnaren några gånger per termin. För att ytterligare öka kompetensen hos kommunikatörerna kommer studiebesök/auskultationer på exempelvis Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunala flyktingmottagningar, hälsokommunikatörerna etcetera att ske. 5.4 Flexibilitet inför externa omständigheter I en politisk styrd organisation finns alltid en risk att förutsättningar förändras med kort varsel. Kommuner och statliga myndigheter kan delges nya uppdrag, vilket kan omöjliggöra att de står fast vid sina åtaganden. Styrgruppen för försöksverksamheten bör vara uppmärksam på händelser inom området som kan påverka verksamheten och revidera verksamhetsplanen utifrån eventuella nya direktiv. 5.5 Implementering En permanent organisation för samhällskommunikatörer skulle främja integrationsprocessen för nyanlända och andra invandrare i Östergötland och på sikt visa kommunernas betydelse i detta arbete. Detta skulle samtidigt stödja regionens strävan att stärka alla invånares möjligheter till god delaktighet både på arbetsmarknaden och i övriga samhället. Därför kommer en implementeringsprocess att genomsyra hela försöksverksamheten från början till slut. De områden som rör beslutsstrukturer, förvaltning och finans ansvarar styrgruppen för. Frågor som rör personalbehov, webbplats, lokaler, material och metod ansvarar försöksverksamheten för.

18 Målet är att försöksverksamheten kommer att vara fullt utvecklad i slutet på Om propositionen, med förslag att utvidga målgruppen för samhällsorientering till att även omfatta samtliga nyanlända invandrare förutom gäststuderande och arbetskraftsinvandrare, går igenom 2012 ska det också finnas beredskap att inkludera fler målgrupper i verksamheten. När försöksverksamheten är avslutad är det viktigt att tillvarata de kunskaper som förvärvats under försöksverksamhetens gång. Försöksverksamheten bör således; sprida processutvärderingen av projektet internt och externt. anordna en utvärderingskonferens för berörda parter för att utveckla försöksverksamheten ytterligare. implementering gentemot de aktörer som visat intresse för att fortsätta verksamheten och för att finansiera en central resurs för samhällsorientering i länet med anställd personal (enhetschef, koordinator, administratör, etc.) Målet är att försöksverksamheten kommer att vara fullt utvecklad i slutet på En implementeringsfas kommer att påbörjas i mars Beslut om fortsättning tas senast oktober 2012, då berörda kommuner får ta ställning till om de är redo att fasa ut ordinarie verksamhet i en regional satsning. 6. Försöksverksamhetens genomförande samt implementeringsfas Steg 1 - Resurser Rekrytering av samordnare Rekrytering av samhällskommunikatörer Organisering av nätverksgrupp Nätverksbyggande Marknadsföring av verksamheten Kontakta hälsokommunikatörer för att diskutera samarbete Steg 2 Förberedande aktiviteter Utbildning för samhällskommunikatörer (pedagogik, välfärdssamhället och ämneskunskap) Steg 3 - Insatser Samordnare kontaktar kommunerna för organisering av grupper utifrån modersmål

19 Steg 4 Verksamhet Verksamheten startar Nio teman ingår i verksamheten som, i normalfallet, samtliga ska beröras inom det första året. Steg 5 Kvalitetssäkring och uppföljning Mät antal som deltagit i utbildningens olika delar. Mät deltagarens upplevelse kring kunskap, förståelse, orientering och deltagande genom enkät regelbundet. Kompetensutveckling för kommunikatörer. Processutvärdering av verksamheten av extern utvärderare Steg 6 Implementering Implementering av verksamhet genomsyras under hela processen.

20 7. Tidsplan Augusti Förvaltningschefsmöte 24 augusti - Möte styrgrupp 30 augusti - Rekrytering av samordnare - Inventering av vilka resurspersoner som finns i regionen till samhällskommunikatörspoolen. - Rekrytering av samhällskommunikatörer - Organisering av styrgrupp och referensgrupp - Utveckla ytterligare samarbete med Länsbiblioteken kring Internetintroduktion - Kontakta hälsokommunikatörer för att diskutera samarbete - Ta fram utbildning för kommunikatörer - Utbildning för samordnare samt AF i datasystem (samma som används i Göteborg) - Samordnare kontaktar kommunerna för organisering av grupper utifrån modersmål - Upprätta regional plan för samhällsorienteringen - Upprätta gemensam närvarolista - Annonsera ut tjänsterna September Beslut om försöksverksamhet fattas av L15 den 8 september, kommunerna ska därefter besluta om försöksverksamheten i sina nämnder. - Utbildning för samhällskommunikatörer startar (pedagogik och välfärdssamhälle) - Arbeta fram ett gemensamt närvarosystem tillsammans med Arbetsförmedlingen - Möte referensgrupp

21 - Marknadsföring av verksamheten Oktober Verksamheten startar - Styrgruppsmöte - Nätverksträff November Kompetensutveckling samhällskommunikatörer - Etablera kontakt med myndigheter/organisationer inom regionen som kan utgöra en central samordnande resurs för all samhällsorientering i länet - Möte referensgrupp December Upprätta ett intyg till deltagarna som delas ut efter kursens slut - Nätverksträff Januari Kompetensutveckling för kommunikatörer - Styrgruppsmöte Februari Nätverksträff - Möte referensgrupp Mars Kompetensutveckling samhällskommunikatörer April Styrgruppsmöte - Nätverksträff Maj- augusti Inventering av språkgrupper inför hösten - Möte referensgrupp Augusti 2012

22 - Verksamheten startar efter sommaruppehåll - Styrgruppsmöte - Nätverksträff September - Kompetensutveckling samhällskommunikatörer - Möte referensgrupp Oktober Nätverksträff November Styrgruppsmöte Processutvärdering av verksamheten av extern utvärderare ska vara klar. Utvärderingen bör innehålla en sammanfattande analys av de gångna årens interna utvärderingar och effekterna av dem samt återkoppling från kommunikatörer, målgrupp och kommuner som deltar i verksamheten. Förslag på hur samhällsorienteringen kan fortgå, behövs fler/färre personer anställas? Vilka behov finns hos kommunerna och kan verksamheten utvecklas för att inkludera de som inte omfattas av reformen i nuläget? December Presentation av processutvärdering - Implementering

23 8. Inventering av språk i kommunerna Enligt Migrationsverket beräknas många nyanlända framöver komma ifrån länderna Somalia, Afghanistan och Irak men i kommunerna finns i dagsläget även fler språkgrupper som behöver samhällsorientering. För att göra en uppskattning av vilka språkgrupper som är aktuella för samhällsorientering till hösten 2011 har en inventering av deltagarantal och språk gjorts baserad på prognoser från kommunerna, Länsstyrelsen och Migrationsverket. Siffrorna är dock högst preliminära eftersom det i nuläget inte går att definitivt meddela antal och språktillhörighet på de nyanlända som förväntas behöva samhällsorientering. Anledningen till att en uppskattning ändå har gjorts är för att få en föraning om hur många samhällskommunikatörer som krävs samt vilka språk som är aktuella under det närmsta året. De språk som för närvarande är aktuella till poolen är; somaliska, arabiska, persiska, sorani, ryska, tigrinja samt kroatiska/serbiska. Enligt beräkning bör tre somalisktalande och två till tre arabisktalande anställas till poolen, till resterande språk behövs en kommunikatör.