Referat. Utskottsmöte kl. 09:00-11:00. Ärenden för beslut. 1. Godkännande av dagordning. 2. Godkännande av referat. Nordisk Råd

Transkript

1 Nordisk Råd Mødegruppe Näringsutskottet, N Mødetid 17. april 2009 Mødested Köpenhamn Store Strandstræde 18 DK-1255 København K Tel Fax nordisk-rad@norden.org Referat 18. august Utskottsmöte kl. 09:00-11:00 Ärenden för beslut 1. Godkännande av dagordning Ingen bilag [Skriv beslutning her] Näringsutskottet godkände utkast till dagordning. 2. Godkännande av referat Bilag 1 Referat Näringsutskottet 28. januar 2009 kl. 13:00 [Skriv beslutning her] Näringsutskottet godkände utkast till referat från Näringsutskottets möte den 28 januari 2009.

2 3. Medlemsförslag om aktiv trafikinfrastruktur i Mittnorden Bilag 1 A 1458/näring: Medlemsforslag om aktiv trafikinfrastruktur i Mittnorden Lauri Oinonen presenterade sitt medlemsförslag om en aktiv trafikinfrastruktur i Mittnorden. Oinonen menar att Nordkalotten är bortglömd när det gäller infrastruktursatsningar och att förbindelserna i Mittnorden borde planeras och genomföras som både landsvägs- och järnvägsrutter i varje land. Detta skulle aktivera näringslivet, utbildningen, kulturen och turismen inom Mittnorden i alla länder. Förbättrade trafikförbindelser skulle ha en positiv effekt på utvecklingen av befintliga företag och på uppkomsten av ny företagsverksamhet i regionen, och detta skapar förutsättningar för framgång i hela Mittnorden. En direkt förbindelse till S:t Petersburg och Atlanten skulle erbjuda många möjligheter för regionens turism och övriga näringar. Detta skapar i sin tur förutsättningar för framgång i dessa landskap inom ramen för såväl en nationell som en allt mer global verksamhetsmiljö. Inverkan från S:t Petersburgs växande ekonomiska region sträcker sig ända till västra Finland och hela Mittnorden. Oinonen föreslår att Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar att en aktiv trafikinfrastruktur planeras och byggs i Mittnorden, där sjöförbindelserna mellan Finland och Sverige är av väsentlig betydelse med tanke på helheten. Utskottet menade att det saknas en kartläggning av utredningar och projekt som finns för infrastruktursatsningar i denna del av Norden och att förslaget bör samordnas med den rekommendation om en handlingsplan för miljövänlig transportpolitik som utskottet lagt fram. Näringsutskottet gav sekretariatet i uppdrag att ta fram ett utkast till betänkande 4. Medlemsförslag om nordisk handlingsplan för medarbetar- och användardriven innovation inom den nordiska globaliseringsstrategin Bilag 1 Bilag 2 A 1462/næring: Medlemsforslag om nordisk handlingsplan for medarbejder- og bru-gerdreven innovation inden for den nordiske globaliseringsstrategi Inbjudan och program - Conference on Innovation and Prosperity in the Baltic Sea Region New Tools for Transnational Collaboration Ole Vagn Christiansen presenterade det medlemsförslag den socialdemokratiska gruppen har lagt fram om att NMR som en del av den nordiska globaliseringsstrategin ska utarbeta en handlingsplan för medarbetar- och användardriven innovation. Handlingsplanen ska: side 2 af 14

3 innehålla ett stärkt samspel mellan näringsliv, forskare, användare (konsumenter) och producenter om erfarenheter och utvecklingspotential för medarbetar- och användardriven innovation med särskilt fokus på utveckling av bättre välfärdstjänster och klimat- och energilösningar. fastlägga behov och möjligheter för, samt sätter igång forskningssamarbete i Norden inom specifika områden för medarbetar- och användardriven innovation. i samarbetet med arbetsmarknadens parter bidra till att utveckla möjligheterna för en arbetsplatskultur på nordiska arbetsplatser som främjar medarbetar- och användardriven innovation. Utskottet menade att det i behandlingen av förslaget är viktigt att ta hänsyn till det arbete med användardriven innovation som sker inom NMR (NICe). Näringsutskottet gav sekretariatet i uppdrag att ta fram ett utkast till betänkande. 5. Medlemsförslag om ett nordiskt rymdpolitiskt samarbete Bilag 1 A 1464/presidiet: Medlemsforslag om nordisk romfartspolitisk samarbeid Sigrun Eng presenterade det förslag som den socialdemokratiska gruppen har lagt fram ett medlemsförslag om ett nordiskt rymdpolitiskt samarbete. I förslaget framhålls att i en starkt växande världsmarknad för rymdteknologi finns goda möjligheter för nordiskt näringsliv. De nordiska ländernas engagemang i European Space Agency (ESA) ger även en god utgångspunkt för internationellt samarbete och ökat fokus på nordområdena. Gemensamt borde länderna ha bättre möjligheter till att dra fördelar av det europeiska rymdsamarbetet än om man var för sig, och i konkurrens med varandra, försöker att framhäva sina intressen. Trots att länderna var för sig är små nationer i europeiskt sammanhang har speciellt Norge och Sverige kunskap och kompetens som gör att vi kan hävda oss på speciella områden. Med bl.a. detta som bakgrund föreslås att NR rekommenderar NMR att ta initiativ till en ökad satsning, inklusive FoU, på rymdverksamhet för att utveckla bättre miljö- och resursövervakning i nordområdena och Arktis tillsammans med bättre koordinering av pågående aktiviteter. Vidare föreslås att det värderas om data från övervakningen kan göras tillgänglig mellan de nordiska länderna i större grad än som idag är fallet. Det föreslås även att det ska arbetas för ett nordiskt beslut om ett nordiskt satellitsystem i polar bana innan år 2020 som ett led i utvecklingen av det nordiska havövervakningssystem som föreslås i Stoltenbergsrapporten: Nordisk samarbeid om utenriks- og sikkerhetspolitikk. Ordföranden informerade om att som ett led i behandlingen av medlemsförslaget planeras ett besök under utskottets sommarmöte i Norrbotten, Sverige, vid det svenska Rymdbolaget och Esrange Space Center som ligger 45 km utanför Kiruna. Rymdbolagets verksamhet består bl.a. av side 3 af 14

4 att utveckla och bygga satelliter samt utföra tjänster inom satellitdrift och satellitkommunikation. Utskottet menade även att utrikesministrarnas möte i juni bör avvaktas då Stohltenbergsrapporten tas upp till diskussion och att resultatet av detta möte bör tas med i behandlingen av förslaget innan ett utkast till betänkande läggs fram för behandling vid septembermötet. Näringsutskottet gav sekretariatet i uppdrag att ta fram ett utkast till betänkande. 6. Medlemsförslag om kompetensdatabas inom miljö och energi Bilag 1 A 1463/næring: Medlemsforslag om kompetensebank innen miljø og energi Hans Olsson presenterade den socialdemokratiska gruppens medlemsförslag om att inrätta en kompetensdatabas (kompetensebank) för näringslivet inom miljö- och energisektorn som ett satsningsområde för de nordiska regeringarna. I förslaget framhålls att genom att skapa ett starkt forsknings- och innovationssystem i Norden ökar resursbasen för nordiska verksamheter och Norden stärks som regionalt växtcenter. Vidare pekas på att företag upplever hinder för att utnyttja möjligheterna i Norden inom bl.a. forskning och utbildning och att de har bristande kännedom om möjligheter för nordiskt FoU-samarbete. Bl.a. därför bör ett initiativ tas av Näringsutskottet till att det inrättas en kompetensdatabank som ger en samlad översikt över möjligheter för nordiska företag. Näringsutskottet gav sekretariatet i uppdrag att ta fram ett utkast till betänkande. 7. NMR:s budget 2010 Bilaga 1 Brev til NMR vedr. Nordisk Råds synspunkter angående budgetanvisninger for NMR budget 2010 (word-fil) Bilaga 2 Budgetanvisningar för framtagandet av Nordiska ministerrådets budget 2010 Bilaga 3 Brev till Nordiska rådets utskott Bilaga 4 Reservation från S-grp til pkt. 7 ang. NMR-budget 2010 side 4 af 14

5 Ordföranden informerade om att presidiets budgetgrupp via ett brev har framfört en ambition om att involvera rådets utskott mer i budgetprocessen. Syftet är att sätta större politiskt fokus på budgeten och större press på NMR via möten mellan rådets utskott och ansvariga sektorsministrar. Budgetgruppens önskan är att utskotten planerar in möten med ansvarig sektorsminister (ordförandeskapet) för att gå igenom och diskutera sektorns budget vad prioriteras innevarande år och vad NMR avser att prioritera i nästkommande års budget och sedan återkoppla resultaten av dessa diskussioner till budgetgruppen. I budgetanvisningarna som MR-SAM beslutade den 6 mars 2009 föreslås att 70 MDKK avsättas för globaliseringspotten och den ökade ramen för potten finansieras med en pro rata reduktion på 1,3 % för alla sektorer och selektiva besparelser. De nya projekten i globaliseringspotten ska vara innanför områdena hälsa, välfärd, kultur, transport och logistik. De socialdemokratiska ledamöterna i utskottet tillsammans med Thore Nistad och Lyly Rajala uttryckte tveksamhet till en utökning av globaliseringspotten till 70 MDKK då man anser att det inte finns tillräckligt med underlag för vad NMR vill använda det föreslagna utökade anslaget till. Ordföranden påpekade att i budgetanvisningarna finns tre nya områden utpekade inom vilka de utökade medlen ska användas; hälsa och välfärd, kultur samt transport och logistik. Kritik gentemot att utöka globaliseringspotten bör framföras vid det möte med ansvarig sektorsminister som föreslås av budgetgruppen. De socialdemokratiska ledamöterna i utskottet lämnade in en skriftlig reservation (se bilaga 4) där man inom fastställd total ram inte accepterar en globaliseringspott på 70 MDKK. Ett förslag framfördes att Kontrollkommittén i sitt arbete bör genomföra en kartläggning av vad globaliseringspotten har används till. Detta förslag togs upp i behandlingen av punkt 8 på dagordningen om förslag till Kontrollkommitténs kontrolluppgifter Näringsutskottet beslutade att bjuda in ansvarig sektorsminister till ett möte om NMR:s budget 2010 och utsåg Lisbeth Grönfeldt Bergman och Sigrun Eng att representera utskottet vid detta möte. 8. Förslag till Kontrollkommitténs kontrolluppgifter 2009 Bilag 1 Kontrolkomiteens kontrolopgaver 2009 Utskotten i Nordiska rådet har av Kontrollkommittén blivit ombedda att inkomma med förslag till vilka områden kommittén ska fokusera på under Bjarne Kallis föreslog att Kontrollkommittén i sitt arbete bör genomföra en kartläggning av vad globaliseringspotten har används till. Thore A. Nistad lämnade in ett skriftligt förslag om att: Etablera genomförandeplaner för alla projekt med uppföljningskontroll under projektets gång och att projekten avslutas i tid. side 5 af 14

6 Kontrollera att genomförandet av projekten sker i överensstämmelse med förutsättningarna, både med hänsyn till tidsfrister, innehåll, mål och ekonomiska ramar. Vid avslutning av alla projekt skall det läggas fram en ekonomisk översikt. Utskottet ställde sig bakom förslagen och beslutade överlämna dessa till Kontrollkommittén som utskottets egna förslag. Näringsutskottet gav sekretariatet i uppdrag att överlämna utskottets förslag till Kontrollkommittén. 9. Kommunikationsplan för Näringsutskottet 2009 Bilag 1 Kommunikationsplan för Näringsutskottet 2009 (utkast) Nordiska rådets kommunikationsavdelning har tagit fram ett förslag till kommunikationsplan för utskottets verksamhet. Näringsutskottet antog förslaget till kommunikationsplan för Ärenden för orientering/information 10. Näringsutskottets sommarmöte juni 2009 Bilag 1 Utkast till program för Näringsutskottets sommarmöte den juni 2009 Bilag 2 Brev om NEW Narvikkorridoren och inbjudan tilll möte Ordföranden informerade om det utkast till program som den svenska delegationen tagit fram och sonderade vilka ledamöter som avser att delta i sommarmötet. Följande ledamöter meddelade att de avser delta: Lisbeth Grönfeldt Bergman, Thore A. Nistad, Ole Vagn Christiansen, Billy Gustafsson, Sigrun Eng, Lyly Rajala, Stefan Tornberg, Janne Seurujärvi och Lauri Oinonen. Näringsutskottet antog informationen för kännedom. side 6 af 14

7 11. Nordiska projektexportfonden (NOPEF) Ingen bilag Verkställande direktör Ib Sønnerstad gav en presentation av NOPEF:s verksamhet och dess framtida utvecklingsmöjligheter. För genomförande av verksamhetsidé och syfte tillförs NOPEF medel från Nordiska ministerrådet. Dessa medel används för att stärka nordiska små och medelstora företags internationella konkurrenskraft genom att bevilja förmånliga lån för delfinansiering av förstudier. Förstudierna ska bidra till att främja företagens internationalisering och deltagande i projektexport. NOPEF stöder förstudier inför projekt som vi bedömer att har rimliga möjligheter till kommersiell realisering. NOPEF startade sin verksamhet Till dags dato har NOPEF mottagit över 3900 ansökningar om förstudiefinansiering. Denna erfarenhet, specialiseringen på förstudiefasen, samarbetet med de nationella exportråden och investeringsfonderna, kombinerat med ett minimum av byråkrati ger NOPEF en unik kompetens som gynnar de nordiska små och medelstora företagen. Näringsutskottet antog informationen för kännedom. 12. KreaNord Bilag 1 Bilag 2 Mandat för KreaNord - Nordisk arbetsgrupp för utveckling och profilering av kreativa industrier KreaNord medlemslista Projektledare Anna Hag, Näringsdepartementet, Sverige, gav en orientering om KreaNord och de projekt som nu ska sättas igång. Erik Robertsson från dataspelsprogrammet gav en presentation av innehållet i detta program. Nordiska ministerrådet har tagit initiativ till en arbetsgrupp KreaNord som ska arbeta med att utveckla området kreativa näringar. Utveckling och profilering av kreativa näringar är ett av de 14 globaliseringsprojekt som det nordiska samarbetet initierat. Satsningen tar utgångspunkt en rapport, ett Green paper, som är framtaget av Nordiskt innovationscenter (NICe). Inledningen i rapporten stadagar att The Creative Industries represents one of the leading assets and opportunity areas for the Nordic Region of Sweden, Norway, Finland, Denmark and Iceland. I arbetsgruppen finns representanter från både närings- och kulturdepartementen i de nordiska länderna. Arbetsgruppen har till uppgift att dra erfarenheter från kreativa miljöer och aktörer i hela Norden och har därför initierat en referensgrupp. Satsningen på kreativa näringar är ett side 7 af 14

8 politiskt satsningsområde och flera sektorer och miljöer i Norden har kommit mycket långt. Enligt arbetsgruppens mandat kan gruppen lägga fram policyrekommendationer men även konkreta handlingsplaner och förslag till projekt. Näringsutskottet och Kultur- och utbildningsutskottet har fått inbjudan att delta i referensgruppen och representeras av Lisbeth Grönfeldt Bergman och Mogens Jensen. Näringsutskottet antog informationen för kännedom. Gemensamt möte med Miljö- och naturresursutskottet kl. 11:00-13: Nordiskt pant- och retursystem för dryckesförpackningar Bilag Bilag 1 Mandat för NMR-arbetsgrupp om nordisk pantanalys Denna punkt behandlades gemensamt av Näringsutskottet och Miljö- och naturresursutskottet. Næringsudvalget og miljø- og naturressourceudvalget havde inviteret en række gæster med særlige interesser i pant- og returområdet, som redegjorde for hver deres syn på sagen. Knud Loftlund, Dansk Bryggeriforening, lagde ud med at påpege nogle af forskellene i landene, bl.a. at producenter/forbrugere efterspørger forskellig emballage, der er forskelle i hvad genbrugssystemerne indeholder, (hvilke produkter er med i systemet), omkostningerne til detailhandelen, og for detailhandelen, indsamlingsomkostninger er meget forskellige pga geografiske forskelle, forskelle i valuta, skat på emballage, moms, og forskelle i krav til registrering og emballagemærkning. Loftlund var inde på, at de eksisterende systemer er designede til at opfylde de krav og behov som landene hver især har, og at det vil betyde store omkostninger at omlægge de eksisterende systemer/maskiner, uden at man har nogen garanti for at det bliver bedre. Hans anbefalinger var, at man helt konkret finder ud af hvor problemerne ligger, og derefter arbejder på at løse dem et for et. Anna Sabelström redegjorde for Kommerskollegiums rapport fra 2004, og konklusionerne er velkendte og skal ikke gentages her. (Se f.eks. den kommenterede dagsorden fra mødet 17. april 2009). Pär Bygdeson fra Svensk Livsmedelhandlareförbundet forklarede, at de er en af tre ejere af svenske Returpack, de to andre er Sveriges Bryggerier og Svensk Dagligvaruhandel. Målet i Sverige er at 90% af al emballage skal genbruges, og tallene viser, at for 2 af de tre slags emballage (dåser og PETflasker over 1 liter) er raten oppe på 91%, for den sidste som er plastflasker under 1 liter, er andelen oppe på 73%. Hans mening var, at det som var afgørende for om folk genbrugte, var ikke panten, men holdninger. Kjell Olav Maldum fra Norsk Resirk fortalte om hvordan systemet virker i Norge, og også her er genbrugsprocenten høj. Ole Stavad, medlem af grænsehinderforum, indledte diskussionen med at fortælle om arbejdet i grænsehinderforum. Han sagde at det var en lang proces, men at de tekniske muligheder er tilstede, og at det handler om vilje side 8 af 14

9 til at gå videre med sagen. Det var måske i mindre grad et problem internt i Norden, men i højere grad mellem de nordiske lande og grænselandene. (Tyskland Danmark, Finland Estland m.v.). Han opfordrede til, at grænsehinderforum og de to udvalg mødes igen når udredningen er præsenteret, og diskuterer sagen. Det er vigtigt for grænsehinderforum at få politisk opbakning til den videre behandling. I den efterfølgende diskussion blev der påvist fra branchens side, at der på nuværende tidspunkt bliver genbrugt 80-90% av emballagen, og at omkostningerne ved at indhente de sidste 10-20% er uforholdsvis høje. Dette mente de øvrige deltagere ikke var grund til bare at afskrive forsøg på at forbedre situationen. Det blev igen nævnt, at det er folks holdninger som er afgørende om emballagen bliver returneret og genbrugt, og det var på tale at foreslå en informationskampagne i landene, men det var der ikke tilslutning for blandt udvalgsmedlemmerne, og derfor konkluderede formanden, at man for nu afventer den kommende redegørelse, og efterfølgende ser på sagen igen. Miljø- og naturressourceudvalget og Næringsudvalget besluttede at afvente Grænsehinderforums redegørelse, og vende tilbage til sagen efterfølgende. 14. A 1460/miljö: Medlemsförslag om Nordisk rovdjursportal Bilag Bilag 1 A 1460/miljö: Medlemsförslag om Nordisk rovdjursportal Bilag 2 Noter fra mødet med miljøministre Denna punkt behandlades gemensamt av Näringsutskottet och Miljö- och naturresursutskottet. Ann-Kristine Johansson har i februar 2009 fremsat medlemsforslag om en nordisk rovdjursportal. Resume af medlemsforslag A 1460/miljö Der tages udgangspunkt i de internationale bestræbelser på at bevare den biologiske mangfoldighed; herunder også de store rovdyr i Skandinavien. Det konstateres, at de nordiske lande hver for sig har fremskaffet betydelig viden om rovdyrenes levevis mm. og at det, der nu savnes, er en samlet formidling af denne viden til almenheden i første omgang inden for Norden og som et næste skridt i hele EU-området. Der konkluderes med at foreslå, at Nordisk Råd rekommanderer, at Nordisk Ministerråd får i uppdrag att utveckla en nordisk rovdjursportal. Miljø- og Naturresurseudvalget har sammen med Næringsudvalget tidligere behandlet medlemsforslag A 1403 om en fælles rovdyrsforvaltning i Sverige, Norge og Finland. Dette ledte frem til Fremst. 4/2008. På møde d. 28. oktober 2008 mellem Nordisk Råds Miljø- og Naturresurseudvalg og Næringsudvalg og de nordiske landes og selvstyrende områders miljøministre diskuteredes spørgsmålet, og repræsentanter fra de side 9 af 14

10 to udvalg redegjorde for baggrunden til fremstillingen. Fra finsk side blev der fremsat forslag om at oprette en fælles database, hvor informationer om forvaltningsgrundlag, genetiske forhold, bestandsstørrelser, erstatningsudbetalinger mm. skulle samles og opdateres gennem en tilstræbt ensartet indrapporteringsform for de tre lande (se bilag 2). Der var på mødet stor opbakning til dette forslag. Det forventes, at Nordisk Råd modtager skriftlig meddelelse om fremstilling 4/2008 fra Finlands, Norges og Sveriges regeringer i juni Møde i den fælles arbejdsgruppe I forbindelse med behandlingen af A 1403 nedsattes en fælles arbejdsgruppe for at forberede arbejdet med dette medlemsforslag. Denne gruppe mødtes igen d. 16. april, for at drøfte det nye forslag. Resultatet at dette møde blev en anbefaling af, at man på baggrund af mødet med ministrene i oktober 2008 bør afvente regeringernes meddelelse om (svar på) ovennævnte Fremstilling 4/2008. Miljø- og Naturresurseudvalget samt Næringsudvalget tog informationen til efterretning og besluttede, at udvalgene afventer Nordisk Ministerråds svar på fremstilling 4/2008 inden forslag A 1460/miljö viderebehandles. 15. NMR-projekt under 2009 om miljövänlig transport Bilag 1 NMR-projekt om miljövänlig transport under 2009 Denna punkt behandlades gemensamt av Näringsutskottet och Miljö- och naturresursutskottet. Sekretariatet presenterade ett projekt som NMR initierat under Det isländska ordförandeskapet har startat ett projekt som kallas Miljövänlig transport Norden visar vägen, som syftar till att främja en utbredning av miljöanpassade energilösningar för transportsektorn inklusive fordon och fartyg i Norden samt att marknadsföra nordiska lösningar och därmed bidra till ökad nordisk konkurrenskraft. Bl.a. kommer en framtidsstudie (Framtidens transportsystem i Norden) tas fram. Syftet med studien är att bidra till behovet av ytterligare kartläggningar med långsiktigt perspektiv (till 2050) av nordiska miljöanpassade energilösningar för transportsektorn för vidare strategisk planering. Resultaten för studien är tänkt att kunna utgöra underlag för vidare initiativ på området och som input till den handlingsplan för klimatvänlig transportpolitik som föreslagits av NR. Vidare kommer en vitbok om ökad energieffektivitet i transportsektorn i tunt befolkade områden tas fram tillsammans med en vitbok för stadsplanering, transport och energi. Näringsutskottet och Miljö- och naturresursutskottet antar informationen för kännedom. side 10 af 14

11 16. Baltisk Forsamlings Miljøbeskyttelses- og Energiudvalgsmøde, april 2009, Klaipeda, Litauen Bilag Bilag 1 Foreløbigt program Klaipeda april 09 Denna punkt behandlades gemensamt av Näringsutskottet och Miljö- och naturresursutskottet. Ordföranden informerade om invitationen om att delta i Baltiska församlingens Miljöskydds- och energiutskotts möte den april i Klaipeda, Litauen, om energiförsörjningssäkerhet som de båda utskotten har mottagit. Vid januarimötet utpekade Miljö- och naturresursutskottet Ivar Kristiansen att delta. Ingen ledamot från Näringsutskottet utsågs. Näringsutskottet och Miljö- och naturresursutskottet antog informationen för kännedom och Ivar Kristiansen utsågs att delta vid mötet. 17. Møde med Baltisk Forsamlings Udvalg for Økonomi, Kommunikation og Informationsteknologi, den September 2009, Panevezys, Litauen om transport infrastruktur Bilag Ingen bilag Denna punkt behandlades gemensamt av Näringsutskottet och Miljö- och naturresursutskottet. Ordföranden informerade om att Baltiska församlingens utskott för Ekonomi, kommunikation och informationsteknologi arrangerar ett möte om utvecklingen av transportinfrastrukturen i de baltiska länderna den september 2009 i Panevezys (ev. avhålls mötet i Vilnius), Litauen. Nordiska rådets Näringsutskott har tillsammans med Miljö- och naturresursutskott mottagit en invitation att delta i mötet. Vid mötet meddelade Näringsutskottets ledamöter Lisbeth Grönfeldt Bergman, Lyly Rajala och Bjarne Kallis intresse av att delta vid mötet. Delegationen som ska representera utskotten vid mötet utses vid junimötet. side 11 af 14

12 Näringsutskottet och Miljö- och naturresursutskottet antog informationen för kännedom. Delegationen som ska representera utskotten vid mötet utses vid junimötet. Fortsatt utskottsmöte kl. 14:00-14: Nord Stream - naturgasrörledningen genom Östersjön Ingen bilag Tapio Pekkola, Permitting Manager, Nord Stream, Neel Strørbaek, Rambøll Danmark, (Nord Streams miljöexpert) samt Sebastian Sass ansvarig för samhällskontakter, Nord Stream, orienterade om status för gasledningsprojektet i Östersjön. Även intresserade ledamöter från andra utskott som avslutat sina möten hade bjudits in att delta under denna punkt. Nordstream-projektet är ett samarbete mellan nio stater och man har ansökt om tillstånd för att lägga ut en dubbel gasledning för transport av naturgas från Ryssland till Tyskland. Gasledningarna ska enligt ansökan läggas på Östersjöns botten mellan det ryska Viborg vid Finska Viken och Greifswald i nordöstra Tyskland. Ledningarna ska passera genom Finlands, Sveriges och Danmarks ekonomiska zoner i Östersjön och enligt de senaste redovisningarna även genom Danmarks territorialvatten. Avsikten är att skapa en ny och direkt förbindelse mellan Västeuropa och det ryska gasnätet. EU-KOM (DG-TREN) har pekat på ett ökat gasbehov i Europa. Fram till år 2025 kommer det totala behovet av importerad gas öka till 81 procent från 58 procent I flera europeiska länder utgör gas en av de primära energikällorna, bl.a. i Nederländerna där ca 45 procent består av gas. Nor Stream har av EU utsetts till ett prioriterat projekt inom riktlinjerna för transeuropeiska energinät (TEN-E). TEN-E-riktlinjerna uppdaterades senast 2006 och Nord Stream ansågs då vara ett projekt av europeiskt intresse vilket speglar dess status som ett av de viktigaste projekten för att möta Europas ökande energibehov, enligt Nord Stream. Nord Stream menar att miljöhänsyn har varit ett genomgående tema sedan starten av projektet där man gjort omfattande undersökningar. Nord Stream menar att rörledningarna byggs med ett minimum av ingrepp i havsbotten, det blir inga signifikanta påverkningar av natur och miljö samt att det blir hanterbara påverkningar av fiskeri och sjötrafik. Anledningen till att Nord Stream valt en lösning med en gasledning genom Östersjön är bl.a. att det sedan 30 år en väletablerad och miljömässigt skonsam teknik. Bl.a. finns det i Nordsjön och Medelhavet sträckning på över 7000 km ledning. Att bygga ledningen på land, t.ex. genom Baltikum, är enligt Nord Stream både dyrare och svårare p.g.a. topografin, etc. Näringsutskottet antog informationen för kännedom. side 12 af 14

13 19. Övrigt Ingen bilag Ordföranden anmälde att de socialdemokratiska ledamöterna i utskottet vid mötet lämnat in en skriftlig reservation där man inom fastställd total ram inte accepterar en globaliseringspott på 70 MDKK. [Skriv beslutning her] side 13 af 14

14 Til stede Den socialdemokratiska gruppen (S) Billy Gustafsson (s), Sverige Hans Olsson (s) suppleant for Lars Wegendal (s), Sverige Ole Vagn Christensen (S), Danmark Sigrun Eng (A), Norge Mittengruppen (M) Erling Bonnesen (V), Danmark Bjarne Kallis (kd), Finland Janne Seurujärvi (cent), Finland Lauri Oinonen (cent), Finland Stefan Tornberg (c), Sverige Den konservativa gruppen (K) Lisbeth Grönfeldt Bergman (m), Sverige Formand Lyly Rajala (saml), Finland Næstformand Den vänstersocialistiska gröna gruppen (VSG) Magnar Bergo (SV) suppleant for Inge Ryan (SV), Norge Utan partigruppstillhörighet Thore A. Nistad (FrP), Norge Forfald Kristján Þor Júliusson (Sj.), Island Pia Christmas-Møller (uden partitilknytning) Danmark UNR Erik Winther Paisley, Ungdomens nordiska råd Sekretariat Kenneth Ekberg, Nordisk Råd Halla Nolsøe Poulsen, Nordisk Råd Kari Salo, Nordiska rådet, Finlands delegation Bjørn Andreassen, Nordisk Råd, Norges delegasjon Gun Lagerstam, politisk rådgiver, Finland Henrik Thunes, sekretær, konservative gruppen Lena Eklöf, int. rådgiver, Sverige Reidar Ryssdal, (SV) Norge Michael Funch, kommunikationsrådgiver, Nordisk Råd side 14 af 14