EN TIDNING FRÅN REGION JÖNKÖPINGS LÄN NR UPPLEVELSER VACCINERA DIG! NATUR OCH KULTUR PÅ EXPORT. här FINNS ALLA TIDER

Transkript

1 EN TIDNING FRÅN REGION JÖNKÖPINGS LÄN VACCINERA DIG! här FINNS ALLA TIDER UPPLEVELSER NATUR OCH KULTUR PÅ EXPORT

2 Natur och kultur stora exportmöjligheter för länet Jönköpings län är fyllt av natur- och kulturupplevelser, väl värda som turistmål. Det tycker även Tillväxtverket som i våras beviljade Smålands Turism 7,6 miljoner kronor under fyra år för att utveckla upplevelser och besöksmål för turister. Lena Larsson Det finns platser eller personer som har fantastiska upplevelser eller berättelser Det är jätteroligt och positivt. Nu kan vi få in mer resurser i vårt arbete. Det finns en stark trend att man vill vara aktiv på sin semester, som att vandra eller cykla och samtidigt bo bra och äta gott lokalproducerat. Här finns det mycket vi kan förädla som ger nya anledningar för människor från andra länder att resa hit på semestern, säger Lena Larsson, VD för Smålands Turism. Samarbete med researrangörer Redan idag finns en rad paket som marknadsförs internationellt i nära samarbete med researrangörer på olika marknader utifrån efterfrågan och målgrupp. Vi har bra koll på vad marknaden vill ha. Men vi börjar nu slå i taket med det vi förmedlar ut. Vi behöver därför få igång fler aktörer i länet som kan leverera upplevelser, genom att förädla det som finns och paketera det för olika marknader. Det behöver bli tillräckligt intressant för att man ska sätta sig på ett flyg eller i en bil från södra Tyskland eller än mer fjärran länder för att komma till oss. Men det blir förstås intressant även för hemmamarknaden, säger Lena Larsson. Företagskluster och rådgivning Det fyraåriga projektet handlar därför om att skapa företagskluster, involvera kommunerna i affärsutveckling, hämta in fakta från olika aktörer och ge mycket rådgivning till företagen inom besöksnäringen. Det blir bland annat temasatsningar, till exempel cykling och vandring, som berör hela Jönköpings län. Dessutom sker en djupdykning i tre områden; Östra Vätterbranterna, Isabergsområdet och Store Mosse samt Skiröområdet i Vetlanda, där de olika områdenas kvaliteter ska utvecklas vidare. Det finns platser eller personer som har fantastiska upplevelser eller berättelser, som vi ännu inte riktigt har identifierat, och som kan bli nya produkter, säger Lena Larsson. Med tillväxt i besöksnäringen utvecklas befintliga företag, samtidigt som nya skapas. Vår drivkraft är att skapa fler arbetstillfällen i Jönköpings län. Besöksnäringen i länet omsätter idag 6,4 miljarder. Vi har en hög andel internationella besök, och ligger väl till i en nationell jämförelse. Mikael Bergström REGIONAL UTVECKLING Region Jönköpings län har ansvar för den regionala utvecklingen, där en lång rad aktörer arbetar med att utveckla länet till en bra plats att arbeta och leva i men också besöka. Satsningen på turism är ett av många exempel på hur Jönköpings län kan utvecklas. FÖR ETT BRA LIV I EN ATTRAKTIV REGION är en tidning från Region Jönköpings län. Den kommer fyra gånger per år. Citera gärna men ange källan. ANSVARIG UTGIVARE Kommunikationsdirektör Christina Jörhall PRODUKTION Kommunikationsavdelningen, Region Jönköpings län, kommunikation@rjl.se OMSLAGSBILD Johan W Avby TRYCK EKTAB Eskilstuna, september 2016 UPPLAGA exemplar DISTRIBUTION Posten TIDNINGEN PÅ DAISYSKIVA skickas till dig som valt att prenumerera på den. MILJÖMÄRKT Tryckeri Beställ eller avbeställ denna prenumeration på 2 NR X 2015

3 I Jönköpings län finns många platser som erbjuder fantastiska upplevelser. Foto: Johan W Avby. 3

4 När du har kontakt med Region Jönköpings län vill vi att du ska få ett gott bemötande och bästa möjliga vård. Men ibland blir det inte så. Förra året tog 653 personer kontakt med patientnämnden, och nästan lika många med patientens direktkanal, för att framföra synpunkter. Varför finns patientnämnden? Dina s Möjligheten att lämna synpunkter är väldigt viktig för både patienterna och vården, säger chefläkare Axel Ros. Som patient kan det ta emot att ha synpunkter på den vård du har fått eller på att bemötandet inte känts okej. Men faktum är att vården välkomnar alla synpunkter. Patienterna upptäcker saker som vi inte ser. Vården kan tyvärr upplevas väldigt uppdelad och det är bara patienten själv som är med på hela resan som får en helhetsbild. Den input vi får från patienterna visar vad vi behöver utveckla och förbättra, förklarar Axel Ros. Illustration: Christina Jonsson. Flera sätt att lämna synpunkter Om du som patient är missnöjd med din vård eller med bemötandet kan du alltid ta direkt kontakt Ny lag ska göra det enklare Det ska vara enkelt att lämna synpunkter på vården och hälso- och sjukvården ska bli bättre på att ta tillvara patienternas synpunkter och erfarenheter. Det är slutsatserna i en statlig utredning som just nu tittar på hur systemet kan förenklas och förbättras. Idag kan patienter antingen vända sig direkt till vården med sina synpunkter, till en patientnämnd eller till den statliga Inspektionen för vård och omsorg (IVO), men enligt utredningen är det otydligt vem som ansvarar för vad. Ibland sker saker som inte går att förutse. Utredningen förslår en ny lag som förtydligar vart patienten ska vända sig och vem som gör vad. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli

5 ynpunkter är viktiga med den vårdenhet som du har besökt. Du kan också få hjälp med att nå ansvarig chef via patientens direktkanal (se faktaruta). Vill du ha mer stöd och information kan du kontakta patientnämnden, som är fristående från vården. Patientnämnden har de senaste åren märkt en rejäl ökning av ärenden. Jag tror inte det betyder att vården har blivit sämre, men människor har blivit mer medvetna om sina rättigheter och möjligheten att framföra sina synpunkter, säger Ragnwald Ahlnér, som är ordförande i patientnämnden. Återkopplar till vården Han påpekar också att synpunkterna är väldigt få, om de sätts i relation till de närmare två miljoner vårdbesök som genomförs varje år i länet. Å andra sidan är jag bergsäker på att många fler är missnöjda, men att man av olika anledningar inte orkar höra av sig. Att återkoppla synpunkterna till vården och ge verksamheterna en möjlighet att förändra och förbättra ser han som patientnämndens viktigaste uppgift. Alla verksamheter får regel- bundet rapporter från oss och ibland ber vi enskilda vårdenheter att beskriva vad som gjorts. Det kan handla om att ändra på rutiner eller att prata om ett problem med personalen, säger Ragnwald Ahlnér. Brister i bemötande och information Det som flest patienter har synpunkter på gäller vård och behandling och besvikelse över resultatet. Det innebär inte alltid att något har gjorts fel, men att patienten förväntat sig ett annat resultat. En stor del av synpunkterna handlar också om brister i bemötandet eller att patienten inte tycker att informationen har varit tillräcklig. Det här är en fråga som vården måste jobba mer med. Vårdpersonal är också människor och kan ha en dålig dag, men det är så viktigt att varje patient känner sig trygg och lyssnad på, säger Ragnwald Ahlnér. Yvonne Persson Läs mer: Om du inte är nöjd med vården, patientnämnden, 1177.se Hej! Hit kan du vända dig med dina synpunkter I Region Jönköpings län finns flera vägar in för dig som i efterhand vill lämna synpunkter på vården. Direktkontakt du är alltid välkommen att kontakta vårdenheten. Patientens direktkanal hjälper dig att framföra dina åsikter direkt till ansvarig person inom vården. Vill du inte själv prata med den ansvarige så kan patientens direktkanal göra det åt dig. Du når direktkanalen på telefon eller via webben, Om du inte är nöjd med vården, patientens direktkanal, 1177.se. Patientnämnden är opartisk och fristående från vården. Du kan vända dig till nämnden för att få råd och stöd, lämna synpunkter och få information om dina rättigheter i vården. Nämnden begär in svar från vården och kan också hjälpa till att anmäla en vårdskada till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Patientnämnden nås på eller patientnamnden@rjl.se. 5

6 Fler får närmare till dagrehabilitering Hösten 2015 slogs tillvaron omkull för 34-åriga Cecilia Rudelius. Hon drabbades av den autoimmuna sjukdomen nmo, och påbörjade en resa med intensiv rehabilitering. Patienter ska få möjlighet till rehabilitering och behandling på lika villkor, var de än bor. Därför bygger rehabiliteringsmedicinska kliniken upp dagrehabilitering på fler orter i länet. För Cecilia Rudelius innebär det att hon får rehabilitering närmare sitt hem, och kan åka hem på eftermiddagarna istället för att bo på patienthotell. Värdefull trygghet Min sjukdom har varit en stor omställning för hela min familj. Allt som gör att livet kan fortsätta så likt innan som möjligt är väldigt värdefullt. Det ger en trygghet inte bara för mig utan också för mina två små barn. Dagrehabilitering, som innebär att patienterna kommer för rehabilitering dagtid ett visst antal dagar i veckan, har tidigare funnits i Jönköping och i mindre skala i Nässjö. Nu har verksamheten utökats på Höglandssjukhuset i Nässjö och under hösten startar den även på Värnamo sjukhus. Närheten är viktig Cecilia kommer till Nässjö två gånger i veckan för rehabilitering. Var femte vecka träffar hon sitt rehabiliteringsteam, som består av sjukgymnast, arbetsterapeut, läkare, sjuksköterska, För Cecilia, som bor i Myresjö, betyder det mycket att nu kunna få dagrehabilitering närmare sitt hem. Det gör att vardagen tillsammans med familjen kan fortsätta så likt innan hon blev sjuk som möjligt. Sjukgymnast Linda Eriksson är en del av Cecilias rehabiliteringsteam. undersköterska och kurator. Utöver mötena med Cecilia träffas teamet också regelbundet, för att stämma av. Just närheten, både mellan professioner och till patienten, är viktig. Allt görs med största omtanke om patienten. För Cecilias del handlar det om att fokusera på sin rehabilitering och samtidigt kunna ta vara på det viktigaste i livet tiden med sina barn. Frida Halvardsson Rökstopp före och efter operationer i Jönköpings län Den som är rökfri i samband med en operation har mindre risk för att drabbas av lung- och hjärtkomplikationer och sämre blodcirkulation och får en snabbare sårläkning. Dessutom minskar risken för omoperationer. Därför införde Region Jönköpings län från 1 oktober 2016 rökfria operationer för alla kirurgiska ingrepp. Inför operationen erbjuds patienten kvalificerad hjälp för att bli rökfri. Redan på vårdcentralen ställs frågan om rökvanor, och inom två veckor ska patienten få tid till ett första besök hos tobaksavvänjare för ett rådgivande samtal. Efter minst fyra veckors utan att röka kontaktar patienten själv sjukvården för att sättas upp på operationslista. Rökstoppet behöver fortsätta 4 6 veckor efter operationen. Rökfrihet i samband med operation är en av de mest effektiva metoderna inom sjukvården för att minska kostnader och lidande och är en viktig faktor för patientsäkerheten. Om en patient inte blir rökfri är det opererande läkare som tar ställning till om operationen kan genomföras. 6

7 Hus D1 med två huskroppar på Länssjukhuset Ryhov ligger norr om huvudentrén. Illlustration: White. Ryhov byggs om och till för framtidens behov Nu är det dags att bygga till och om Länssjukhuset Ryhov. Regionfullmäktige beslöt 30 augusti 2016 att anta förslaget till långsiktig plan med ny huskropp intill huvudentrén som första etapp. Byggnationen av det nya huset beräknas starta första kvartalet 2018, en byggnad på totalt kvadratmeter i sex våningar, till en beräknad kostnad av 973 miljoner kronor. Huset ska bland annat innehålla en ny akutvårdsavdelning med 48 vårdplatser. Dessutom två medicinvårdavdelningar med tillhörande dagsjukvård och mottagningar samt mammografimottagning. Tanken är att integrera vårdavdelning, dagsjukvård och mottagningar vilket ger samverkansvinster och bemanningsmässiga fördelar, och lokalerna får en utformning som ger möjlighet till flexibel användning. Det översta våningsplanet får utbildningslokaler, bland annat för den läkarutbildning som Region Jönköpings län ska bedriva på uppdrag av Linköpings universitet. Hela om- och tillbyggnaden sker under år. Planen innehåller en rad lösningar för att skapa mer ytor i huvudbyggnaden, men också samlokaliseringar av många verksamheter. Syftet är att skapa ett sjukhus med korta vägar för patientflöden, för ett effektivt omhändertagande i flexibla lokaler med höga krav på både vårdmiljö och arbetsmiljö. Detta är första steget i att bygga nytt, Översta våningsplanet får utbildningslokaler för den kommande läkarutbildningen. Illlustration: White. bygga om och förnya Länssjukhuset Ryhov för invånarnas framtida behov och framtidens arbetsplatser, säger regiondirektör Agneta Jansmyr. Chefläkare Axel Ros ser fram emot den stora satsningen på nya och moderna lokaler. Det ger medarbetarna som arbetar på Länssjukhuset Ryhov goda möjligheter att även i fortsättningen ge en bra och säker vård i en bra arbetsmiljö. Mikael Bergström 7

8 INFLUENSAVACCINATION Bäst i landet! Förra säsongen var länets 65+ bäst i Sverige på att vaccinera sig mot influensa. Men i år ska vi bli ännu bättre och nu finns ännu fler tider för vaccination. Vårdcentralerna har som vanligt laddat med särskilda vaccinationsmottagningar, men om du råkar missa någon av alla dessa tider finns ändå möjlighet att få sin spruta. Klart att jag ska vaccinera mig! säger Birgit Svensson, när hon träffar Gladis under filminspelningen för TV-reklam på Västra Torget en lördag i september. Att vaccinera sig är ett bra sätt att undvika den ibland besvärliga influensan och inte minst de allvarliga följdsjukdomarna. Om du fyllt eller fyller 65 år i år eller om du är gravid eller har en kronisk sjukdom som gör att du kan bli allvarligt sjuk om du får influensa ja, då ska du verkligen fundera över erbjudandet att vaccinera dig gratis. Se nu till att vaccinera dig, Birgit! säger Gladis till Birgit Svensson, pensionerad kollega från Länssjukhuset Ryhov. Det gör inte ont, det är ofarligt och det kostar inget. Foto: Johan W Avby. Smittsamt virus Viruset som orsakar influensan är mycket smittsamt och förändras från år till år. Äldre som smittas kan få följdsjukdomar som slår hårt mot hälsan. Och äldre, ja det är man när man över 65 år, även om man känner sig stark, frisk och evigt ung. Vaccination är det allra bästa skyddet för dig som ingår i en riskgrupp, säger smittskyddsläkare Peter Iveroth, som själv fyllt 65 i år. Du är välkommen att vaccinera dig på någon av länets vårdcentraler, på ditt äldreboende, av hemsjukvården eller när du besöker vården för din kroniska sjukdom. Gravida och andra riskgrupper Gravida har sämre försvar mot infektioner och är därför också en riskgrupp för influensa. Alla blivande mammor rekommenderas att vaccinera sig efter graviditetsvecka 16. Vaccinet ger även det nyfödda barnet ett bra skydd. Dessutom bör du vaccinera dig om du känner igen dig i någon av de här grupperna: Vuxna och barn med kronisk hjärt- eller lungsjukdom, diabetes, nedsatt infektionsförsvar av annan orsak, kronisk lever- eller Om vaccinet Tre säsongsinfluensavirus cirkulerar i Sverige. Vaccinet skyddar mot alla tre. Vaccinet ger ett gott skydd mot att bli svårt sjuk i influensa. Äggallergiker ska inte ta influensavaccinet, men tål du sockerkaka tål du vaccinet. Är du osäker, hör med läkare före vaccination. Efter vaccinationen kan du bli lite röd och öm där du fick sprutan. Ibland kan man få feber. Besvären brukar gå över inom ett par dagar. Sprutan ges i överarmen. njursjukdom, kraftigt överviktig eller har neuromuskulär sjukdom som påverkar andningen, samt barn med flerfunktionshinder. Familjemedlemmar till personer med kraftigt nedsatt immunförsvar och personal som vårdar dessa personer. Lisbeth Lejon Gladis på torget! I år styrde vår barska vaccinationsambassadör stegen mot Västra Torget i Jönköping för att filmas och basunera ut sitt budskap: Ni är bäst på att vaccinera er! Se nu till att bli bäst igen! 7-20 november rullar filmen på TV4 och Facebooksidan 1177 Vårdguiden Jönköpings län. 8

9 Snart startar vaccinationerna mot årets influensa på vårdcentraler, mottagningar och äldreboenden på många platser i länet. Vaccinationen är gratis för dig som är gravid eller som har någon kronisk sjukdom eller är över 65 år. Du behöver inte boka tid. Vaccination erbjuds även i samband med ordinarie besök på mottagningen. Tid och plats för din vaccination ANEBY Aneby vårdcentral Plats: Vårdcentralen, Storgatan 29, Aneby Tider: 2 nov kl 13 16, 9 nov kl 8 12, 14 nov kl 13 18, 22 nov kl EKSJÖ Eksjö vårdcentral och filial Kvarnarp Plats: Snickaren, Snickaregatan 11, Eksjö Tider: 8 nov och 10 nov kl nov, 17 nov, 22 nov och 24 nov kl Mariannelunds vårdcentral Plats: Vårdcentralen, Esmarchsgatan 1, Mariannelund Tider: 10 nov, 15 nov, 17 nov, 22 nov, 24 nov och 29 nov kl GISLAVED Anderstorps vårdcentral Plats: Vårdcentralen, Storgatan 25 (övre plan), Anderstorp Tider: 9 nov kl och kl 13 14, 10 nov kl och 15 nov kl Gislaveds vårdcentral Plats: Vårdcentralen, Norra Långgatan 25, Gislaved Tider: 8 nov kl 13 19, 9 nov kl och kl 13 19, 15 nov kl 13 19, 16 nov kl och 23 nov kl Plats: Distriktsläkarmottagningen, Mogatan 7A, Hestra Tider: 8 nov, 15 nov och 22 nov kl Gislehälsan Plats: Vårdcentralen, Regeringsgatan 20, Gislaved Tider: 7 nov, 10 nov, 14 nov, 16 nov, 21 nov och 24 nov kl Därefter vaccinerar vi kl efter tidbokning. Reftele vårdcentral Plats: Vårdcentralen, Skedesvägen 8, Reftele Tider: 17 nov och 1 dec kl Smålandsstenars vårdcentral Plats: Vårdcentralen, V Järnvägsgatan 8, Smålandsstenar Tider: 9 nov, 10 nov, 16 nov, 23 nov och 28 nov kl Plats: Församlingshemmet, Kyrkvägen 19, Burseryd Tider: 15 nov och 22 nov kl GNOSJÖ Gnosjö vårdcentral Plats: Distriktssköterskemottagningen, Järnvägsgatan 55, Gnosjö Tider: 8 nov, 10 nov, 15 nov och 17 nov kl Plats: Distriktssköterskemottagningen, Hoffmansgatan 9, Hillerstorp Tider: 9 och 16 nov kl HABO Habo vårdcentral Plats: Vårdcentralen, Kärrsvägen 37, Habo Tider: 9 10 nov, nov och nov kl JÖNKÖPING Bankeryds vårdcentral Plats: Vårdcentralen, Sjöåkravägen 18, Bankeryd Tider: 1 3 nov, nov och nov kl Därefter drop in under ordinarie öppettid. Gränna vårdcentral Plats: Vårdcentralen, Hävdevägen 31, Gränna Tider: 9 nov kl 14 16, 15 nov kl 16 18, 17 nov kl och 21 nov kl Hälsans vårdcentral 1 och Hälsans vårdcentral 2 Plats: Plan 1, Hälsans vårdcentrum, Fabriksgatan 17, Jönköping Tider: 9 10 nov, nov och nov kl Därefter drop in under ordinarie öppettid. Plats: Distriktssköterskemottagningen, Bottnaryd Tider: 9 nov och 16 nov kl Tacka ja! Du behöver inte boka tid. 9

10 INFLUENSAVACCINATION Kungshälsans vårdcentral Plats: Distriktssköterskemottagningen, Plan 5, Huskvarna vårdcentrum, Huskvarna Tider: 7 10 nov och nov kl Läkarhuset Huskvarna Plats: Läkarhuset Huskvarna, Viktoriagatan 1, Huskvarna Tider: 10 nov, 17 nov och 24 nov kl Läkarhuset Väster Plats: Läkarhuset Väster, Barnarpsgatan 13, våning 1, Jönköping Tider: 1 nov kl , 3 nov kl 15 16, 8 nov kl , 10 nov kl 15 16, 15 nov kl , 17 nov kl 15 16, 22 nov kl , 24 nov kl och 29 nov kl Läkarhuset Öster Plats: Sjukgymnastiken plan 1, Vårdcentralen, John Bauersgatan 4, Jönköping Tider: 8 nov, 9 nov, 15 nov, 22 nov och 29 nov kl Norrahammars vårdcentral Plats: Distriktssköterskemottagningen, Postgatan 1, Norrahammar Tider: 8 10 nov och nov kl Rosenhälsans vårdcentral Plats: Vårdcentralen, plan 4, Huskvarna vårdcentrum, Jönköpingsvägen 19, Huskvarna Tider: 7 10 nov och nov kl Rosenlunds vårdcentral Plats: Rosensalen, Rosenlunds vårdcentrum, Hermansvägen 5, Jönköping (ingång vid apoteket) Tider: 25 okt, 27 okt och 9 10 nov kl Råslätts vårdcentral Plats: Svenska kyrkan, Sparvhöksgatan 5, Jönköping Tider: 1 2 nov och 8 nov kl 9 12 och kl Därefter drop in på vårdcentralen kl 14 16, eller efter tidbokning. Tenhults vårdcentral Plats: Vårdcentralen, Jönköpingsvägen 7, Tenhult Tider: 26 okt och 8 nov kl Wasa vårdcentral Plats: Wasa vårdcentral, Thulevägen 2, Huskvarna Tider: 9 nov 22 nov, tisdag, onsdag och torsdag kl Därefter drop in under ordinarie öppettid. Wetterhälsan Plats: Wetterhälsan A6, Batterigatan 9, Jönköping Tider: Drop in under ordinarie öppettider från 7 november. Plats: Wetterhälsan City, Lantmätargränd 59, Jönköping Tider: Drop in under ordinarie öppettider från 7 november. Vårdcentralen Lokstallarna, Bräcke diakoni Plats: Vårdcentralen, Kortebovägen 6, Jönköping Tider: 8 nov och 10 nov kl 14 18, 16 nov och 23 nov kl Öxnehaga vårdcentral Plats: Vårdcentralen, Oxhagsgatan 59, Huskvarna Tider: 9 10 nov och nov kl och kl Därefter drop in på sköterskemottagningen. Plats: Österängskyrkan, Polstjärnevägen 7, Jönköping Tider: 15 nov kl MULLSJÖ Mullsjö vårdcentral Plats: Vårdcentralen, Kyrkvägen 1, Mullsjö Tider: 9 10 nov, nov och nov kl NÄSSJÖ Bodafors vårdcentral Plats: Vårdcentralen, Torget 1, Bodafors Tider: 9 10 nov, nov och nov kl Plats: Mottagningen, Ådalagatan 4, Malmbäck Tider: 15 nov och 22 nov kl Nässjö Läkarhus Plats: Nässjö Läkarhus, Mariagatan 30, Nässjö Tider: 9 nov, 10 nov, 16 nov, 17 nov, 23 nov och 24 nov kl Nässjö vårdcentral Plats: Vårdcentralen, Skansgatan 9, Nässjö Tider: 9 nov, 11 nov, 16 nov och 18 nov kl 10 16, 23 nov och 25 nov kl 13 16, 30 nov kl och 2 dec kl Plats: Sofiasalen, Björkliden, Anneberg Tider: 16 nov kl Plats: Mottagningen, Ådalagatan 4, Malmbäck Tider: 17 nov och 24 nov kl Vårdcentralen Nyhälsan, Bräcke diakoni Plats: Vårdcentralen, Nyhemsgatan 6, Nässjö Tider: 9 10 nov kl 10 19, 11 nov kl 10 16, 16 nov 17 nov kl 10 19, 18 nov kl Plats: Nyhälsans filial, Forserum Tider: nov och nov kl 8 15 SÄVSJÖ Sävsjö vårdcentral Plats: Läkarmottagningen, Villagatan 14, Sävsjö Tider: 8 nov, 15 nov och 22 nov kl dec kl Plats: IOGT-lokalen, Järnvägsgatan 31, Stockaryd Tider: 9 nov kl Plats: Bryggaren, V. Järnvägsgatan 9, Sävsjö Tider: 16 nov kl Plats: Träffpunkten Servicehus, Östra Torggatan 1, Rörvik Tider: 21 nov kl Vrigstad Läkarmottagning Plats: Läkarmottagningen, Värdshusvägen 3, Vrigstad Tider: Drop in 9 nov 15 dec kl Plats: Träffpunkten Servicehus, Östra Torggatan 1, Rörvik Tider: 10 nov, kl Tacka ja! Om du vaccinerar dig är risken mindre att du drabbas av svår influensa och lunginflammation. 10

11 Plats: IOGT-lokalen, Järnvägsgatan 31, Stockaryd Tider: 17 nov kl TRANÅS Läkarhuset Tranås Plats: Läkarhuset, Vasagatan 1, Tranås Tider: 9 10 nov, nov och nov kl Tranås vårdcentral Plats: Tranås vårdcentral, N Storgatan 101, Tranås Tider: 9 nov kl och 23 nov kl 9 12 Plats: Seniorcentralen Berget, Piratens gata, Tranås Tider: 11 nov kl 9 12 Plats: ICA Kvantum, Ågatan 22, Tranås Tider: 18 nov kl 9 12 VAGGERYD Skillingaryds vårdcentral Plats: Vårdcentralen, Ljungbergsgatan 2, Skillingaryd Tider: 9 11 nov och nov kl Därefter drop in under ordinarie öppettider. Vaggeryds vårdcentral Plats: Vårdcentralen (Konferensrummet), Lundavägen 23, Vaggeryd Tider: nov och nov kl Plats: Fridens borg, Storgatan 35 37, Vaggeryd Tider: 17 nov kl Plats: Framgången 4 A, B, Vaggeryd Tider: 24 nov kl VETLANDA Avonova vårdcentral, Vetlanda Plats: Vårdcentralen, Vitalagatan 9, Vetlanda Tider: Drop in vardagar från 9 nov kl nov och 15 nov kl Plats: Mottagningen, Östra Storgatan 1, Kvillsfors Tider: 9 nov kl Kom ihåg! Ha kortärmat när du ska vaccinera dig. Landsbro vårdcentral Plats: Vårdcentralen, Valåkravägen 1, Landsbro Tider: 15 nov och 17 nov kl Plats: Distriktssköterskemottagningen, Ramkvilla Tider: 25 nov kl Vetlanda vårdcentral Plats: Vetlanda vårdcentral, Norrvägen 2 B, Vetlanda Tider: 8 10 nov kl och nov kl Plats: Ekebogården, Ekenässjön Tider: 8 nov kl Plats: Österliden, Holsbybrynn Tider: 9 nov kl Plats: Österäng, Korsberga Tider: 10 nov kl Plats: Emmagården, Kvillsfors Tider: 15 nov kl Plats: Missionshuset, Nye Tider: 17 nov kl Plats: Bygdegården, Näshult Tider: 16 nov kl Vårdcentralen Aroma Plats: Vårdcentralen, Storgatan 11 c, Vetlanda Tider: Drop in vardagar från 7 nov kl Extra öppet 9 nov och 17 nov till kl 18. Plats: Ekebogården, Ekenässjön Tider: 3 nov kl Plats: Österliden, Holsbybrynn Tider: 3 nov kl VÄRNAMO Avonova Apladalen Vårdcentral i Värnamo Plats: Pilgatan 10, Värnamo Tider: Öppen mottagning: 10 nov, 15 nov, 17 nov, 22 nov och 29 nov kl dec och 6 dec kl Plats: Filial, Storgatan 37, Forsheda Tider: 24 nov kl Rydaholms vårdcentral Plats: Vårdcentralen, Dahlgrens väg, Rydaholm Tider: 9 10 nov, 15 nov och 17 nov kl Därefter drop in under ordinarie öppettid. Vråens vårdcentral Plats: Vårdcentralen, Vråenvägen 31, Värnamo Tider: 1 nov, 3 nov, 8 nov, 10 nov, 15 nov, 17 nov, 29 nov och 1 dec kl Väster vårdcentral Plats: Värnamo sjukhus, Värnamo Tider: 9 nov, 15 nov, 16 nov, 22 nov och 6 dec kl Plats: Mottagningen, Norregårdsv. 11, Bredaryd Tider: 15 nov och 29 nov kl Därefter tidbokning. Plats: Mottagningen, Storgatan 31, Forsheda Tider: 9 nov och 16 nov kl Därefter tidbokning. Tacka ja! Vaccinera dig på vilken vårdcentral du vill, men i första hand på den du valt. 11

12 Klimatveckan 2016 Tillsammans mot klimatmålen Genom klimatrådet arbetar vi tillsammans med 50 andra organisationer i Jönköpings län, mot visionen att bli ett plusenergilän år 2050 alltså producera mer energi än vi gör åt. För att inspirera, engagera och lära av varandra arrangerade klimatrådet en klimatvecka 6 13 september. David Vadell, kock, och Eva-Lena Eliasson, kostchef på produktionsköket för Länssjukhuset Ryhov, bjuder på KRAV-certifierad köttsoppa och räksnitt. "Mycket fin service. Det är bra och viktigt att ni engagerar er för ekologisk mat", tycker Anna och Pär som besökte klimatdagen i Jönköping tillsammans med sönerna Henry och Walter. Foto: Frida Halvardsson. Ahmad och Magen tycker det är intressant att få veta hur ett kretsloppsamhälle fungerar i praktiken. Jonas Ekström från Energikontor Norra Småland förklarar hur vi kan utnyttja resurserna på bästa sätt för att i onödan belasta miljön och klimatet. Foto: Frida Halvardsson. Ett trettiotal föredragshållare pratade om högaktuella frågor inom hållbara transporter, hållbart byggande och energieffektiva företag på Plusenergiforum som arrangerades av Energikontor Norra Småland. Foto: Johan W Avby. 12 Anneli Wirtén, vikarierande landshövding och ordförande i Klimatrådet i Jönköpings län, Karl-Henrik Robèrt, professor i strategisk hållbar utveckling och regiondirektör Agneta Jansmyr höll i seminariet hållbart strategiskt ledarskap, för representanter för länets kommuner. Foto: Mikael Bergström.

13 CENTRUM FÖR SÄLLSYNTA DIAGNOSER Bättre liv trots sällsynt sjukdom En del sjukdomar och tillstånd är så ovanliga att kunskapen om dem inom vården är låg. Det kan vara svårt att få rätt vård, behandling och stöd. Därför finns nu Centrum för sällsynta diagnoser med expertteam för olika diagnosgrupper. Sällsynta diagnoser är inte så ovanliga. Det är varje enskild diagnos som är sällsynt och ofta okänd. Många patienter tvingas själva förmedla kunskap om sin sjukdom i möten med olika delar av vården, berättar sjuksköterskan och länssamordnare Christina Alnervik. Diagnoserna är ofta livslånga, komplexa och medför svåra funktionsnedsättningar. Vård och behandling behövs av många olika specialister. För att få vardagen att fungera krävs också olika stöd från samhället i övrigt. Kunskapen om ovanliga sjukdomar och tillstånd är ofta låg. Vissa patienter får aldrig en diagnos fastställd. Foto: Satu Knape. Sällsynta diagnoser Expertteam bildats Nybildade Centrum för sällsynta Diagnoser har en tydlig ambition och vilja. Vi finns för att livet för personer med en sällsynt diagnos ska bli bättre, fortsätter Christina Alnervik. Fyra expertteam har redan bildats. Vi är en resurs för både patienter och vårdpersonal, konstaterar Christina Alnervik. När utredning eller behandling av en patient inte ger önskad effekt, finns möjlighet att remittera vidare till oss. Läs mer: Sällsynta diagnoser, 1177.se/Jonkopings-lan Katarina Averås Christina Alnervik Vi är en resurs för både patienter och vårdpersonal Omfattar färre än 1/ personer (svensk definition). Idag finns cirka namngivna sällsynta diagnoser. I Sverige har ca 2 3 procent av invånarna en sällsynt diagnos. Centrum för sällsynta diagnoser, CSD Skapar expertteam med kompetens inom olika diagnosgrupper. Kan hjälpa till att ta fram kunskapsunderlag kring olika diagnoser. Samordnar möten med de vård- och samhällsaktörer som finns kring en patient. Ordnar träffar för föräldrar till barn med en sällsynt diagnos. Kontakta länssamordnare Christina Alnervik, måndag tisdag på

14 CENTRUM FÖR SÄLLSYNTA DIAGNOSER Camilla Brännström är född med en ovanlig diagnos, Angelmans syndrom. Det innebär att hon bland annat har motoriska svårigheter och inte kan kommunicera verbalt. I vardagen kan detta medföra vissa problem, exempelvis när hon besöker tandvården. För att hennes vård och besök ska bli så bra och tryggt som möjligt, behövs mycket planering. Camilla behöver mer tandvård än andra Camilla Brännström är en av Folktandvårdens patienter som har en funktionsnedsättning som gör att hon behöver mer förebyggande tandvård än andra. Hennes diagnos heter Angelmans syndrom och kännetecknas bland annat av utvecklingsstörning, epilepsi, svårigheter med motorik och koncentration och svårigheter att kommunicera. Med de funktionsnedsättande svårigheter som Camilla har, behöver hon besöka Folktandvården för undersökning minst var tredje månad. Dessa besök hjälper till att förhindra större och mer komplicerade behandlingar. Ett vanligt tandvårdsbesök för Camilla Tandvårdsbesöket innebär mycket förberedelse för Camilla, men också för personalen på hennes boende och på Folktandvården. För att hon ska känna sig trygg inför sitt besök, måste till exempel personalen på boendet planera och kommunicera med bilder minst en vecka innan. Eftersom Camilla inte kan kommunicera verbalt, får hon stöd av pictogram. Pictogram är ett system med bilder eller symboler som gör att personer med kommunikativa svårigheter får struktur i sina vardagliga aktiviteter och rutiner. Men också personalen på folktandvårdskliniken förbereder sig noga inför Camillas besök. Det är till exempel viktigt att undersökningen alltid sker i samma behandlingsrum och med samma personal. Jag har haft Camilla som patient sedan Vi träffas ungefär tre, fyra gånger per år, berättar tandhygienist Mia Hjertsäll på Nässjö Folktandvård. För att Camilla ska känna sig trygg är det alltid jag som tar emot och behandlar henne. Behöver en tandläkare göra en Varje behandlingstillfälle kräver ett tryggt omhändertagande. undersökning, så kommer de till mitt behandlingsrum. Patientens behov i första hand Det behövs gott om tid eftersom undersökningen oftast sker på Camillas villkor. Det kan ibland innebära att tandvårdspersonalen inte alltid kan genomföra och slutföra den behandling som de hade önskat. Eftersom Camilla inte kan tala om när hon känner smärta eller obehag, visar hon i stället tydligt med sina vida rörelser när det är något hon inte vill vi ska göra, berättar Mia Hjertsäll. Det går till exempel inte att röntga hennes tänder, eftersom hon spottar ut sensorn. Röntgenbilder måste vi istället ta under narkos. Diagnos som vuxen Camilla blev diagnoserad i vuxen ålder. I Sverige känner man till drygt 200 personer med Angelmans syndrom. Kunskap om patienter med funktionsnedsättning och sällsynta diagonser och tillstånd har under de senaste åren ökat inom hälso- och sjukvården och tandvården. När Camillas mamma, Eva-Lill Brännström, tänker tillbaka på hur Camilla tidigare togs emot, tycker hon att det har blivit väldigt mycket bättre. Tandvårdspersonalen är idag mer kunniga, omhändertagande och intresserade. De ser alltid till patientens bästa, berättar Eva- Lill Brännström. Enligt Mia Hjertsäll är det livserfarenheten av att ständigt möta personer med olika behov som man lär sig mest av. Det finns inga regler, utan man får komma på det som passar bäst för den enskilda personen. Alla patienter har behov på sitt vis. En utmaning, men det känns så bra när man hittar rätt sätt! säger Mia Hjertsäll. Det märks att Camilla och Mia har en fin kontakt och att Camilla känner sig trygg. Camillas livskvalitet har ökat sedan vi besöker tandvården regelbundet. Hon ser fram emot sina besök och tycker om att busa och skoja med personalen på kliniken, säger Eva-Lill Brännström. 14

15 Lite skoj och bus skapar en fin samhörighet som gör besöket lite extra trevligt hos Folktandvården. Angelmans syndrom Angelmans syndrom ger en kombination av utvecklingsstörning, epilepsi och motoriska svårigheter tillsammans med vissa gemensamma drag i utseende, språklig kommunikation och beteende. I Sverige känner man till drygt 200 personer med Angelmans syndrom. Varje år föds ungefär åtta barn med syndromet. Nationellt center I Region Jönköpings län finns kompetenscenter för sällsynta odontologiska tillstånd vid Odontologiska Institutionen. Kompetenscentret är ett nationellt center för patienter med ovanliga symtom i munnen och tänderna. Vi är en resurs för tandvårds- och sjukvårdspersonal, patienter och patientföreningar, berättar övertandläkare Johanna Norderyd. Hos oss är undersökning, information och rådgivning gratis, (det kan tillkomma kostnad för röntgen). Då vi har uppdrag av Socialstyrelsen med tillgänglighet för invånare i hela landet, behövs ingen remiss från tandläkare eller läkare för att kontakta oss. En vanlig fråga som vi får handlar om behandlingsförslag vid olika sällsynta tillstånd, men vi gör också ofta tandläkarbedömning som ett led i en utredning av syndrom. Däremot utför vi ingen behandling på kompetenscentret. Vid utredningar kring sällsynta sjukdomar kan tänder och munhålans utseende vara en viktig del för att få en helhetsbild av patientens tillstånd. Kompetenscentret har ett nära samarbete med Centrum för sällsynta diagnoser som är under uppbyggnad i sydöstra sjukvårdsregionen. Erfarenhet och samverkan Inom Folktandvården i Region Jönköping län finns ett väl inarbetat arbetssätt med mycket er- farenhet av att möta personer med sällsynta sjukdomar utifrån den enskildes förutsättningar. Folktandvårdens arbete med god samverkan mellan olika enheter utifrån patientens behov kan vara ett föredöme och modell för utvecklingen av arbetet kring sällsynta diagnoser på fler vårdnivåer. Annica Ekberg I Socialstyrelsens kunskapsdatabas om ovanliga diagnoser hittar du information om cirka 300 ovanliga sjukdomar och skador. 15

16 Ambulanssjuksköterskan Thomas Håkansson bemannar lättvårdsambulansen som i första hand ska användas till förflyttningar under dagtid vardagar. Foto: Johan W Avby. Lättvårdsambulans kompletterar vården Sedan 1 oktober 2016 finns en så kallad lättvårds- ambulans i Jönköping, för patienter som behöver flyttas mellan olika vårdenheter och som har ett vårdbehov under resan. Nu kan vi erbjuda rätt alternativ för patienter som är stabila, men som har ett tydligt vårdbehov, av till exempel övervakning, dropp eller syrgas. Den är ett mellanting mellan akutambulans och liggande sjuktransport med taxi och motsvarar resurserna på en vårdavdelning, säger Daniel Lilja, verksamhetschef för ambulanssjukvården i Region Jönköpings län. Skräddarsydd resurs Lättvårdsambulansen blir ett resurstillskott till dagens 21 akutambulanser i Jönköpings län. Exteriört ser den likadan ut och har samma innehåll av läkemedel och övervakningsutrustning, förutom utrustning för att fixera patienter vid till exempel olycksfall. Den stora skillnaden är att den bemannas av en person, en erfaren ambulanssjuksköterska, och i första hand ska användas till förflyttningar under vardagar dagtid där det finns ett tydligt vårdbehov. Det finns bättre sätt att använda våra resurser än att utföra transporter mellan vårdinrättningar med akutambulanser. Nu får vi mer skräddarsydda Daniel Lilja resurser och ökar tillgängligheten på ambulanser för akuta uppdrag. Vi räknar med att cirka 90 procent av uppdragen för lättvårdsambulansen blir överflyttningar, till exempel till Linköpings universitetssjukhus eller hjärtvårdsavdelningen på Länssjukhuset Ryhov. Men den kan också åka på akuta larm i väntan på att akutambulans blir ledig, säger Daniel Lilja. Lättvårdsambulans finns sedan tidigare i flera landsting/regioner. Det är SOS Alarm som gör bedömningen om en ambulansbeställning från sjukvården är lämplig att köra med lättvårdsambulans. Ambulanssjuksköterskan på plats gör också en bedömning, och kan vid behov rekvirera akutambulans. Mikael Bergström 16

17 Rätt kost och motion ger starka ben En halv miljon svenskar har benskörhet, och frakturer vid fallolyckor ökar kraftigt. Men det finns mycket du själv kan göra för att förebygga frakturer vid fallolyckor. Vid benskörhet, osteoporos, ökar risken för frakturer eftersom benen i kroppen urkalkas och försvagas. Under de senaste åren har förekomsten av benskörhetsfrakturer ökat kraftigt och Sverige är ett av de hårdast drabbade länderna i världen. Välj motion du tycker är rolig! Att träna balansen är viktigt för att förebygga fall. Våga utmana dig själv, lite i taget. Genom att vara i rörelse påverkar du din balans positivt genom ökad kondition och rörlighet. Du blir stadigare på benen och skelettet blir starkare. Att promenera 30 minuter om dagen är bra motion. Även gymnastik, dans, trädgårdsarbete och andra aktiviteter där du använder kroppen är bra träning. Komplettera vardagsmotionen med styrketräning någon eller några gånger i veckan. Kalcium och vitamin D ger starkare skelett Genom att äta mat som innehåller mycket kalcium och vitamin D stärker du skelettet. Det minskar risken för att du skadar dig allvarligt om du ramlar. Den bästa källan till kalcium är mjölkprodukter som fil, yoghurt, mjölk och ost. Låg kalkhalt i skelettet ger skörare ben. Därför har äldre också ett ökat behov av vitamin D som reglerar kalkbalansen. Vitamin D får du i dig på två sätt, dels via maten, dels via huden när du är ute i solen på sommarhalvåret. Bra källor till vitamin D är fet fisk som lax, sill och makrill. Margarin och ägg innehåller också en del vitamin D. Läs mer: Tema senior på 1177.se Frida Halvardsson Tips och råd för starkare skelett Välj produkter som är nyckelhålsmärkta. Ät fisk, gärna fet fisk som lax, sill och makrill, 2 3 gånger i veckan. Ät 5 dl magra mejeriprodukter som fil, yoghurt, mjölk och ost varje dag. Spendera tid i solen under sommarhalvåret. Ta vitamin D som kostillskott. Genom att välja mat som innehåller mycket kalcium och vitamin D stärker du skelettet. Foto: Johan W Avby. 17

18 Snabbare service med digitala tidtabeller I augusti kom den sista tryckta samlingstidtabellen för Länstrafiken. Idag får resenärer snabbare och mer aktuell information på annat sätt, bland annat via Länstrafikens webbplats. Den servicen är inte möjlig med tryckta tidtabeller. Efterfrågan på tryckta tidtabeller har minskat i takt med att de digitala tjänsterna utvecklats. Även miljöskäl ligger bakom förändringen. Kenny Wigardsson i Habo har varit blodgivare i nästan 25 år. Foto: Mikael Bergström. Blodbussen får årets miljöpris För Kenny Wigardsson innebär blodbussen att det är enkelt att gå ifrån jobbet en liten stund för att ge blod. Jag bor i Habo och arbetar i Habo, så det är väldigt smidigt när blodbussen kommer hit, säger han. Blodbussen besöker ungefär 25 platser i länet och gör cirka tappningar per år. Det innebär att blodgivarna sparar minst mil resor till de fasta tappningslokalerna varje år. Detta gör blodbussen till mottagare av Region Jönköpings läns miljöpris 2016 eftersom satsningen är positiv för såväl miljö, folkhälsa som ekonomi. Närheten till blodbussen gör också att fler personer har möjlighet att vara blodgivare. Det är väldigt hedrande och roligt. Priset ger oss inspiration till att tänka extra mycket på miljön, säger Madelaine Andersson, områdeschef för blodcentralen. TÄVLA OCH VINN 1. Vilken dag influensavaccinerar sjuksköterskorna i Missionshuset i Nye? 1) 9 november X) 15 november 2) 17 november 2. Vilket nummer kan du ringa för att få råd av en sjuksköterska om du känner dig sjuk? 1) X) ) Länssjukhuset Ryhov ska byggas om och till. Hur många vårdplatser ska den nya akutvårdsavdelningen innehålla? 1) 78 X) 48 2) 58 När Länstrafiken lanserade sin mobilanpassade webbplats med ny reseplanerare för ett par år sedan, ökade antalet besökare snabbt från till varje vardag. 70 procent av besökarna använder reseplaneraren för att hitta resväg och tider. På webbplatsen finns även möjlighet att läsa och eventuellt skriva ut tidtabeller för respektive linje. Dessutom finns en mobilapp med både reseplanerare och tidtabeller. Tidtabeller och reseplanerare på webbplatsen och i mobilappen uppdateras kontinuerligt för att kunna ge aktuell information. Länstrafikens ambition är att ytterligare förbättra den digitala servicen. 11 december är det dags för nya tidtabeller. I god tid informerar Länstrafiken de resenärer som inte har möjlighet att hämta tidtabeller digitalt, hur de ska få tillgång till de nya tiderna. Barn- och ungdomshälsan startar i Värnamo 12 september 2016 startade barn- och ungdomshälsan i Värnamo. Här ska barn- och ungdomar mellan 6 och 17 år i södra länsdelen få hjälp med lindrig till måttlig psykisk, psykosocial eller psykosomatisk ohälsa. Målet är att vi ska hjälpa barn- och ungdomar att må bättre, säger Maria Heiver, psykolog och enhetschef för barn- och ungdomshälsan, på Pilgatan i centrala Värnamo. Namn Gatuadress Postnummer och ort Telefon eller mejladress Svar skickas till kommunikationsavdelningen@rjl.se skriv Regiontipset i ämnesraden så kommer mejlet rätt eller Regiontipset, Region Jönköpings län, Box 1024, Jönköping. Senast 31 oktober Vinster: Tio vinnare delar på presentkort värda 500 kronor, 300 kronor och 100 kronor. Vinnarna i förra numret har fått sina priser. Barn- och ungdomshälsan är en gemensam satsning av Region Jönköpings län och länets kommuner för att skapa en helt ny vårdnivå för barn och ungdomar med psykisk ohälsa, mellan skolans elevhälsa och regionens barnoch ungdomspsykiatri, BUP. Genom starten i Värnamo kan barn och ungdomar i hela Jönköpings län nu få hjälp startade verksamhet i Huskvarna, 2014 på Höglandet (Nässjö). 18

19 SPELAS t o m 5 november SPELAS t o m 16 oktober 5 & 6 januari ASKUNGEN Med Jönköpings Sinfonietta HAMLET SPELAS 12 nov-27 dec EN VARM OCH KÄRLEKSFULL FAMILJEFÖRESTÄLLNING OM ÖVERLEVNAD, HOPP OCH SÖKANDET EFTER ETT HEM. OM Med Jönköpings Sinfonietta, SVF-kören och Maria Möller december Hela vårt utbud hittar du på smot.se

20 Samhällsinformation 1177 Goda råd för egen vård dygnet runt Många gånger räcker det med ett gott råd! På webbplatsen 1177.se finns information om vad du kan göra själv för att må bättre och snabbare bli frisk. När du ringer 1177 får du råd av en sjuksköterska om vad du kan göra själv och vart du ska vända dig om du behöver vård. Numret fungerar i hela landet dygnet runt, alla årets dagar. Tips! Spara 1177.se som ett bokmärke i webbläsaren och numret 1177 i din telefon. Vårdcentralen Förstahandsvalet vid skada och sjukdom Vänd dig till vårdcentralen i första hand! Där får du hjälp när du har skadat dig eller inte mår bra. Personalen på vårdcentralen har stor erfarenhet och kunskap om de flesta skador och sjukdomar. Om det behövs får du en remiss till sjukhuset. När vårdcentralen är stängd kan du nå länets tre kvälls- och helgöppna jourcentraler genom att ringa Tips! På 1177.se finns kontaktuppgifter till din vårdcentral. Akuten Vård i allvarliga och livshotande situationer På akutmottagningen får du hjälp om du har drabbats av svår sjukdom eller skadats allvarligt i en olycka. Patienter med störst behov av vård tas alltid om hand först. I Jönköpings län finns det en akutmottagning på varje sjukhus. De är öppna dygnet runt. Nödnumret 112 finns för att larma ambulans om du själv eller någon i din närhet omedelbart behöver akutsjukvård.