DELA BANKERNA MINSKA RISKERNA
|
|
- Jakob Nyström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 DELA BANKERNA MINSKA RISKERNA En rapport från Vänsterpartiet
2 Dela%bankerna% %minska%riskerna% Förord Eurokrisenbliralltdjupare.Idessspårblirmiljonermänniskorarbetslösaochfattiga.Andra tvingasemigrerafrånsinakrisdrabbadeländer.ikrisensspårangripsfackligarättigheteroch välfärdssystemmedanoffentligatillgångarsäljsut.riskenäruppenbartatteurokrisen spridersigochfördjupasnärflerländerfårproblemmedstatfinanserochräntorpå upplåning.krisenriskerarattutvecklastillenakutbankkrismedstoraspridningsrisker. Krisensorsakerärfleraochbildenserolikautförolikaländer.Högastatsskulderochhöga budgetunderskottgörländersårbara.euronlåserfastländermedenpenningpolitiksom förstbidrogtillöverhettningochnutillbristpåkonkurrenskraft.bankernasoch finansinstitutenshögarisktagandebidrarstarkttillkrisenochnärskattebetalarnafårtäcka bankernasförlustervältraskrisenskostnaderöverpådemsomminstkanbäradem. Finanskrisensgylleneregelärattförlusternasocialiserasmedanvinsternaförblirprivata. Dennatypavkriskanintelösasgenomåtstramning.Idagbefinnersigredanfleraländeri ellerpågränsentillrecession.nedgångenriskerarattfördjupasytterligareav neddragningarna.detkrävsdärförbådeåtgärderförbättrebudgetbalansochinvesteringar. Mendettaräckerinteförattlösakrisen.Ländermåstegesenmöjlighetattlämnaen valutaunionsomhindrarderasekonomiskautveckling.denfinansiellaspekulationenoch risktagandetfrånbanksektornmåsteminskakraftigtgenomnyaregleringar.idennarapport gerviförslagomhurensådanregleringkanseut.denfinanssektorsomhartjänat astronomiskasummormåsteocksåvaramedochbetalaprisetfördenkrissomdeharvarit medochorsakat. 1.Eurokrisen SommarensochhöstensfinansiellaturbulensinnebärattfinansJocheurokrisenhargåttini ennyfas.denekonomiskaturbulensenharinneburitattsåvälitaliensomspanienpåallvar hardragitsmedideneuropeiska skuldkrisen.denekonomiskakrisenivalutaunionenären skuldkrisisåmottoatträntornapåfleraländersstatsobligationerharskjutitihöjdenochatt vissaländer,framföralltgrekland,harbetydandestatsfinansiellaproblem.meni sammanhangetärdetviktigtattslåfastdesvagastatsfinansernaihuvudsakärettresultat avkrisen,intedessbakomliggandeorsak.destatsfinansiellaproblemsomfleraav valutaområdetsländerdrabbatsavärframföralltenkonsekvensavdenglobalafinanskrisen ,obalanseridetprivatasparandetinomvalutaunionen,dengemensamma penningjochvalutapolitikensamtinhemskafastighetsjochbankkriser.utanmöjlighetentill självständigvalutapolitikharflerasydeuropeiskaländerfåttsesinkonkurrenskrafturholkad tillföljdavskillnaderiproduktivitetstillväxtblandvalutaunionensländer.dettaharbidragit tillstoraunderskottibytesbalansernaochideoffentligafinanserna. Detframstårocksåallttydligareattvalutaunionenisigkanskeärdenfrämstaförklaringen tillvarfördettycksvarasåsvårtattbrytadennuvarandeondacirkeln.detärsantattett antalländerieurozonenharbetydandebudgetunderskottoch/ellerstorastatsskulder.men 1
3 2 detfinnsmångaandraländer,däriblandusa,storbritannienochjapan,somharlikastora ellerstörre,budgetunderskottochstatsskulder,utanatträntornapåderasstatsobligationer skjutitihöjden,sediagram.103nedan.hurkommerdettasig?financialtimesskribent MartinWolfgerossdetkärnfullasvaret: It sthecentralbank,stupid. 1 Diagram%1%Budgetsaldo,%2011,%%%av%BNP% Diagram%2%Bruttoskuld,%2011,%%%av%BNP% USA Japan UK Italien Spanien Portugal Grekland Källa:OECD 0 Källa:OECD USA Japan UK Italien Spanien Portugal Grekland USA,StorbritannienochJapanharallaegnacentralbankersom,omallaandraåtgärderär uttömda,kanagerasomlångivareisistainstans( lenderoflastresort ).Ländernai euroområdethardetinte.ensådansedelpressfinansieringärnaturligtvisinteoproblematisk, framföralltriskerarensådanpolitikattledatillökadinflation.menförmarknadensaktörer innebärändåvetskapenomattdennaåtgärdstårtillbudsattriskenförstatsbankrutt minskar.dekräverdärförintelikahögräntaförattköpastatspapperavt.ex.japanoch StorbritanniensomavSpanienochPortugal. Diagram%3%Räntor%på%10Aåriga%statsobligationer,%per%11A11A08% Portugal Italien Spanien Storbrit. USA Japan % Källa:Riksbanken ECBskullekunnaförvalutaunionenintapositionensom lenderoflastresort.eu:s regelverkförbjuderemellertidiprincipattecbfyllerdennafunktion,vilketbrukarbetecknas som nobailjout klausulen.deteuförsökergöraiställetärattfylladeneuropeiska räddningsfonden(efsf)medsåmycketmedelattdeniställetkanfungerasomettslags 1 Financial Times,
4 lenderoflastresort,(foritaly)skullemankunnatillägga.detsenasteförslagetattöka EFSF:sekonomiskamusklertill1000miljardereuroäremellertidintetänktattskegenom attmedlemsländernaskjutertillextramedel,eftersomdettaskullehotafrankrikesaaaj rating,ochdärmedocksåefsf:saaajrating.tankenäriställetattökakrisfondens ekonomiskamusklergenomattlåtakrisfondenförsäkradelaravdenprivatamarknadens köpavstatsobligationer.dettaförslagharemellertidinteimponeratpåmarknadensaktörer, vilketavspeglasiräntornapåbl.a.italienskastatspapper. DenpågåendeEurokrisenärverkligenentragedi,framföralltfördedirektdrabbade länderna,menocksåfördenglobalaekonomin.massarbetslöshet,storaneddragningari välfärden,höjdapensionsåldrar,sänktalönerochprivatiseringarochutförsäljningarav gemensamegendomärkonsekvenseravdenfördapolitiken.depolitiskabeslutsomfattats hartagitsislutnarumutaninsynochovanförhuvudetpåländernasmedborgare.detsvårt attkommatillnågonannanslutsatsänattdetsociala,ekonomiskaochpolitiskaprisetför eurojexperimentetbörjarbliohållbart. ÄvenSverigedrabbashårt.Ivåras,innaneurokrisenhadefördjupats,bedömderegeringen attarbetslöshetenframtill2014skullesjunkanedtill5,2procent.isambandmedhöstens budgetpropositionhadedennasiffrarevideratsupptill7,7procent,vilketmotsvararen ökningavarbetslöshetenmedca125000personer.utvecklingenärmycketbekymmersam eftersomarbetsmarknadenaldrigfårenchanstillåterhämtning,vilketinnebäratt långtidsarbetslöshetenökarochgruppersomungdomarochinvandrarefåralltsvårareattta siginpåarbetsmarknaden.förattmötakrisenborderegeringenanvändademycketstarka offentligafinansernaförinvesteringariinfrastruktur,energieffektiviseringar,renoveringarav skolorochsjukhus,bostadsbyggandem.m.dessainvesteringarstärkersverigeslångsiktiga tillväxtförmågasamtidigtsomdehålleruppeefterfråganpåkortsikt. BeträffandedeneuropeiskautvecklingenochSverigesrollinomEUvillvislåfastföljande: JDetmåsteblimöjligtförEuroländerattträdauturvalutaunionen,enutträdesrätturEuron börinförassnarast JVissaytterligareskuldnedskrivningarförnågotEurolandkommersannoliktattbli nödvändiga,dessaskadåbekostasavfordringsägarna,inteskattebetalarna JSverigebörkrävaettfördragsfästundantagfrånEMUsomocksåomfattarstyrningenav denekonomiskapolitiken,däriblanddeneuropeiskaterminenochdesexnyalagarnaom ekonomiskstyrning JEUmåstetastörresocialaochdemokratiskahänsynikrispolitiken,fackligarättigheteroch avtalmåsterespekteras JViavvisarettsvensktekonomisktdeltagandeienbankakutpåEUJnivå % 2%En%reformerad%finanssektor% 3
5 4 2.1Kortbakgrund Finanskrisen2007J2009vardenstörstaglobalafinanskrisensedan1930Jkrisen.Undernågra veckorhösten2008vardetkapitalistiskasystemethotatigrunden.systemeträddades enbartgenomattregeringarochcentralbankerpumpadeinofattbarasummorav skattebetalarnaspengaribankerochandrafinansinstitut.krisensorsakervarkomplexaoch sammanflätade,menigrundenblottladekrisenbetydandebristeridetkapitalistiska systemetiallmänhetochdessnyliberalatillämpningisynnerhet.framföralltvisadesigden marknadsliberalatesenomeffektivamarknadersomfungerarbästutanstatligregleringinte hållamotverkligheten. Vänsterpartietsförsta(större)sammanhängandeanalysavfinanskrisenpresenteradevii sambandmedvårmotionpå2009årsekonomiskavårproposition.därpekadevibl.a.på ökadeekonomiskaklyftorsomenmöjligorsaktilldeamerikanskahushållensökade skuldsättningochiförlängningentillfinanskrisen.imfpubliceradeförrahöstenenuppsats somtycksbekräftavårahypoteser. 2 Författarna(KumhofochRancière)tilluppsatsen noterarattsåvälfinanskrisenpå1930jtaletsom2008årskrisföregicksavkraftigtstigande inkomstskillnader(iusa).samtidigtsomdenrealamedianinkomstenför(manliga)löntagare lågheltstillamellan1965j2005ökadedenrikastetiondelensinainkomsterundersamma tidsperiodmedca75procent.dettaresulteradeiattvanligalöntagarekompenseradesina fallanderelativainkomstermedökadskuldsättning,samtidigtsomderikasteskikten användeendelavsinaökadeinkomsterochförmögenhetertillköpavfinansiellatillgångar. DettaleddeisinturtillnyasparandeJochlånemönsterochtillenkraftigexpansionavden finansiellasektorn(relativtbnpjutvecklingen).denökadeskuldsättningenresulteradeiatt mångaamerikanskahushållfickproblemattklarasinabostadslån,vilketblevdenutlösande faktorntillkrisen. Vanligaförklaringartilldensenastefinanskriseninkluderarfinansiellaavregleringaroch prisbubblorpåolikatillgångar.kumhofochranciérenoterarattdessafaktorervarit framträdandeunderdenärmstaårenförefinansiellakriser.mendemenarattdessa faktorersnararekansessomettresultatavlångsiktigatrendersomdrivsavökade inkomstskillnader. 2.2Nyfinansiellreglering FleraavdeförslagtillnyfinansiellregleringsomVänsterpartietdrivitärpåvägatt genomförasinomramenföreuochiandrainternationellaorganisationer.dethandlarbl.a. omskärptregleringavkreditvärderingsinstitut,clearingsamthandelnmedolika derivatinstrument.detärocksåglädjandeattkampenmots.k.skatteparadishar intensifierats Docksaknasdetidagslägetfortfarandekonkretaförslagmedattkommatillrättameddet störstaproblemet,vilketärattmångabankerärsåstoraochsammanflätademedövriga finansiellainstitutionerattdeavstatsmakternaansesvaraförstoraföratttillåtasgåi konkurs(toobigtofail). 2 Kumhof, M & R Rancière (2010), Inequality, Levererage and Crises, IMF Working paper.
6 5 Ideflestaländer(förattintesägaalla)finnsenimplicitgarantifrånstatenssidaattmaninte kommerattlåtatoobigtofailjinstitutionernagåikonkurs.dennaförsäkranärenförklaring tillvarförvissabolagkunnatväxasigsåstoraattdejustblivit toobigtofail,samtutgör denbärandebjälkenienincitamentsstrukturblanddestorafinansiellaföretagensomvaren utavhuvudorsakernatillfinanskrisen. Implicitaelleruttaladestatligagarantierinnebärenkraftigsubventionavstorbankernas upplåningskostnader.garantiernainnebärocksåattdetintefinnsnågonstörreanledningför storbankernaskreditgivareatttaredapåbankernasfinansiellasituation. FinansinspektionensgeneraldirektörMartinAnderssonharbedömtattvärdetförden svenskaimplicitabankgarantinfördefyrastorbankernauppgicktillmellan25j30miljarder kronorperårunderfinanskrisen. 3 BankofEnglandharuppskattatvärdetpådenbrittiska implicitagarantintill50miljarderpundomåretfördefemstörstabrittiskabankernamellan 2007och2009,vilketärlikamycketsomallabrittiskabankerssamladeårsvinstföre finanskrisen. 4 Attblienstorbankmåstevaravärldensbästaaffärsidé.Närtidernaärgodagörde astronomiskavinstertillföljdavdenoligopolistiskamarknadsstrukturen,menskulleolyckan varaframmeochdetblirfinansiellorogårstateninmedskattebetalarnaspengarochräddar bankerna.vinsternaprivatiserasochförlusternasocialiseras.incitamentenförolika finansiellainstitutionerattblisåstoraattdeblir toobigtofail ärmedandraordmycket starkaochstorbankernasgarantierledertillattdetarhögreriskerisyfteattökasina marknadsandelar.swedbankochseb:sagerandeibaltikumåreninnankrisenäretttydligt exempelpådetta. EUJkommissionenharpresenteratettövergripandeförslagomattinföraengemensamram för ordnad rekonstruktionochavvecklingavfinansiellainstitutsomhamnatpåobestånd. Vänsterpartietmenarattettsådantlagförslagbörvägledasavföljandeprinciper. Innanstatengårinmedmedelföratträddaettfinansielltinstitutmåstesåvälägarna sominstitutetslångivarebetala.dettaskaävenomfatta seniora obligationsinnehavare.enmetodfördettakanvaraattomvandlaskuldertilleget kapital(s.k.bailjin)ihändelseavinsolvens. Omstatenräddarettfinansielltinstitutfrånkonkurs,skastatenocksåtaöver ägandetsamtbytautledningeniföretaget. Problemetmeddagensfinansiellasektorochdessstorainstitutärintebaraattdeär too bigtofail,utanattdeocksåiprincipär toobigtosave iallafallmedmindreänmassiva statligakapitaltillskottochstorabudgetunderskottsomendirektkonsekvens.denirländska bankkrisenkanillustreradetta.deirländskafinansinstitutenssammanlagda balansomslutninginnankrisenvarca9,5gångerstörreänirlandssamlandebnp.den 3 Öppen utfrågning i riksdagen den 14:e april i år med anledning av finansutskottets utlåtande över EUkommissionens förslag till ett europeiskt ramverk för hantering av banker i kris. Se: Finansutskottets utlåtande 2010/11: FiU27. 4 Se Svenska Dagbladet, , (näringslivsbilagan, s 4).
7 6 irländskastatensräddningsaktionförbankernaresulteradeiettbudgetunderskottför2010 påca30procentavbnp. Ävendensvenskafinanssektornärohållbartstor.Desvenskafinansinstitutenssammanlagda balansomslutningärca3gångerstörreänsverigesbnp. 5 Ombankernasverksamheter utomlandsinkluderasmotsvararderassammanlagdabalansomslutningca4,5gångerbnp. Ensådanfinanssektor,oavsetthurstriktregleraddenär,utgörenallvarligriskförSveriges makroekonomiskastabilitet. Diagram%4%Sveriges%finanssektor,%%%av%BNP% Källa:SCB, Sverigesekonomi,statistisktperspektiv,2011:1. Motivetfördestatligaräddningsaktionernaavstorabankerärattfallissemangav dessariskeraratthotastabiliteteniheladetfinansiellasystemet.vänsterpartiets utgångspunktärattomenbankär toobigtofail dåärdennogjust förstor ochdåmåsteenreformeradfinansiellregleringtasiktepådetta.vänsterpartiet menarattföljandeförslagidettasammanhangbörövervägas. Bankdelningslag.Iseptemberpresenteradesdenbrittiskabankutredningen, IndependetCommissiononBanking(ICB),sinslutrapport.Utredningentillsattes motbakgrundavfinanskrisenseffekterpådetbrittiskabanksystemet.närden brittiskastatengavolikaformeravstödtillbankernaunderfinanskrisenvisadedet sigattdetvarmycketsvårtattsepareratraditionellsamhällsviktigverksamhetfrån investmentverksamhet.dettainnebaratthelabankernafickräddas,ävendedelar sominteansågssamhällsviktiga,vilketblevmycketkostsamt.blandannatmotdenna bakgrundföreslårutredningenenslagsseparation( ringfencing )avbankernas 5 SCB, Sveriges ekonomi, statistiskt perspektiv 2011:1. Med finanssektorn avses här monetära finansinstitut (MFI). MFI är ett samlingsbegrepp för finansiella företag som tar emot inlåning från andra än monetära finansinstitut och ger krediter för egen räkning eller placerar i värdepapper. Till MFI-sektorn räknas bankfilialer till banker i utlandet som är verksamma i respektive land, exemplevis räknas svenska bankers filialer i de baltiska länderna till MFI-sektorn i de baltiska länderna och inte till Sveriges MFI-sektor.
8 7 verksamhetidelstraditionellbankverksamhet,delsinvestmentverksamhet. Utredningenuppskattarattsåmycketsomfyratillfemsjättedelaravdebrittiska bankernassammanlagdabalansomslutninghärrörfråndetsomdefinierassom investmentverksamhet,vilketmotsvarar40j50biljonerkronor. 6 Detfinnsi dagslägetingaberäkningaröverstorlekarnapå investmentdelarna idesvenska bankerna,menomdessaandelarärlikastorasomidebrittiskabankernasåuppgår derassammantagnabalansomslutningtillmellan miljarderkronor. Ettannatskältillattenbankdelningslagbordeinförasharsingrundidenovan nämndaimplicitabankgarantin.denimplicitabankgarantininnebärenkraftig subventionavstorbankernasverksamhet.garantinärstötandeävenombankerna enbartskulleägnasigåttraditionellbankverksamhetiformavinjochutlåningtill privatpersonerochmindreföretag.mendenblirheltgrotesknärbankernakan användasubventionentillattspekuleramedegnapengariolikafinansiella instrument.detärinteheltenkeltattförståvarförstatenskasubventioneraprivata företagsfinansiellaspekulation.ochsedandessutomgåinochräddaföretagenom deriskerarattgåikonkurssomettresultatavdennaspekulation. Enlagombankdelningbörocksåinförasförattminskariskenförintressekonflikter. Bankernasnuvarandeaffärsmodellerdärdedelsplacerarpengarförkundernas räkning,delshandlarföregenräkningkanledatillbetydandeintressekonflikter.som exempelkannämnass.k. frontrunning,därbankenförstanvänderegetkapitalför köpavolikaaktierochsedaninvesterarkundernaspengarisammaaktierförattpå såsättdranyttaavkursuppgången.förvissofinnsdetregelverkförattförhindraden typenavmissbruk,menfinanskrisenlärdeossattdetfinnskreativasättattkomma runtdessa. Särlagstiftningförbanksektornideneuropeiskakonkurrenslagstiftningen.Den nuvarandekonkurrenslagstiftningentillåterbankernaatthamarknadsandelarsom gördembåde toobigtofail och toobigtosave.enreformerad konkurrenslagstiftningskulleocksåföramedsigdenmycketpositivaeffektenattnya aktörersmöjligheterattbrytauppbankoligopolen vilkatillsammansmedde implicitastatligagarantiernautgörgrundenförbankernasobscenavinstnivåer kraftigtskulleöka. Höjdaochprogressivakapitaltäckningskrav.DenyaBaselIIIJreglernaföreskriver bankernaatthållasammantagetmellan7j9,5procentkärnprimärkapitaliförhållande tillriskvägdatillgångar. 7 Dessakraväralltförlågaochskulleminstbehövafördubblas. Densenastefinanskrisenkantjänasomillustrativtexempel.IMFharuppskattatatt kreditförlusternafördeamerikanskabankernauppgicktillca7procentavriskvägda tillgångarnamellan2007j2010.bankernamåstealltsåförstvaraiensådanposition attdekanabsorberakreditförlusteridenstorleksordningen.betänksedanhur mycketegetkapitalsombankernabehöverunderenfinanskrisefterdetattdet 6 Riksdagens utredningstjänst, Dnr 2011: Bestående av ett minimum krav på 4,5 % och därutöver en konserveringsbuffert på 2,5 %, samt en kontracyklisk buffert på 0-2,5 %.
9 8 finansiellasystemetdrabbatsavstorakreditförluster.detkanliggapåomkring8 procentavderiskvägdatillgångarna,vilketvarvaddefyrastörstaamerikanska bankernatyckteattdebehövdeibörjanav2010föratterhållamarknadens förtroende. 8 Dåärviuppeietterforderligtkapitalpå15procent.Tilldetkanbehövas ensäkerhetsbuffertpåomkring5procenteftersomkapitalkravenärställdamotde riskvägda.tillgångarna,ochattberäknaochbedömariskvikterärmycketosäkert. Sammantagetimplicerardettakapitaltäckningskravpåistorleksordningen20 procent. 9 Viföreslårocksåattkapitaltäckningskravengörsprogressiva;dvs.justörrebank destohögrekapitaltäckningskrav.påsåsättskullebankernagesekonomiska incitamentattintebli toobigtofail. Införenskattpåfinansiellatransaktioner.Enavgiftpåfinansiellatransaktionerskulle kunnabidratillattmotverkadetilltagandeochmycketskadligahandelsmönstrenpå finansmarknaderna,exempelvisautomatiserads.k.högfrekvenshandel. 10 Enskattpå finansiellatransaktionerskullekunnaförbättramarknadseffektivitetenochge finanssektornincitamentattgöralångsiktigainvesteringartillnyttafördenreala ekonoministälletförskadligspekulation.därutöverskulleenskattpåfinansiella transaktionerkunnagenererabetydandeinkomster.ieujkommissionensnyligen presenteradeförslag 11 omskattpåfinansiellatransaktionerberäknasensådanskatt kunnainbringa57miljardereuroperårförhelaeu.vänsterpartietvälkomnareuj kommissionensförslag,menmenarattinkomsternabörtillfalladeenskilda medlemsländerna. Förattökakonkurrensenochgaranterakreditförsörjningenbördetstatligaägandet avbankerochfinansiellinfrastrukturöka.vänsterpartietvilldärförattstatens ägandeinordeautökasochattsbabfårettsärskiltuppdragatttillgodosesociala företagsbehov.vivillocksåseöveromdetkanfinnasettbehovattlåtasbabutvidga sinverksamhetgenomattöppnalokalabankkontor.egenkapitalbevisförsparbanker skainförasochstatenskakunnageuppstartslåntillnyalokalabanker.vivillockså undersökaförutsättningarnaförennystatliginvesteringsbank. Underdesenastedecenniernahardetskettbetydandeinnovationerbeträffandenya finansiellaprodukter.samtidigtharhandelnmeddessanyainstrumentökatidet närmasteexplotionsartat.somexempelkannämnasattdenuteståendevolymenpå kreditderivatmarknaden enavdemeromtaladenyaprodukterna uppgicktillnära 12000miljarderUSdollarunder2005.Somjämförelsekannämnasstorlekenpådet samladevärdetpåvärldenssamtligaaktiemarknader,somviddennatidpunkt 8 Mallaby, S, Radicals are right to take on the banks, Financial Times, I en rapport från Bank of England föreslås att systemviktiga banker ska hålla ett kärnprimärkapital på mellan % av de riskvägda tillgångarna (se Financial Times, , s 15). Och ordföranden för den brittiska finansinspektionen, Adair Turner, har sagt att en höjning till 20 procent vore lämpligt (se te.x. Svenska Dagbladet, ). 10 Datoriserad handel med värdepapper, där en hel affär, från köporder till att hitta en säljare och genomföra affären, sker på några mikrosekunder. Många menar att det var denna typ av handel som låg bakom the flash crash på New York börsen den 6:e maj 2010, då börsen på bara några minuter föll med 9 %. 11 KOM (2011) 594 slutlig.
10 9 uppgicktillcirka40000miljarderusdollar. 12 Enannantendenspådefinansiella marknadernaunderdesenasteårenärs.k.värdepapperisering,vilketblandannat innebärattolikatyperavvärdepapperpaketerasomtillnyainstrument,s.k. struktureradefinansiellainstrument.dessavärdepapperärytterstsammansattaoch därmedsvåraattbedömariskeni. Ettproblemmeddennahandel,somblevväldigtpåtagligisambandmed finanskrisen,ärattmerpartenavhandelnmedsåvälderivatinstrumentsom struktureradeprodukterinteskerpåvanligamarknadsplatser,utanskräddarsystill olikastörreplacerare(dvs.handelskeröverdisk overthecounter(otc)).efter Lehmankonkursenkollapsadevärdetpådeflestaavdessainstrument,eftersomde oftahadedes.k.subprimelånensomunderliggandetillgång.dettamedfördeentotal förtroendekrispådefinansiellamarknadernaeftersommarknadensaktörerinte visstevilkainstitutsomsattpåvilkavärdepapper.förattminskariskenförliknande förtroendekollapserpådefinansiellamarknadernabördärförallhandelmedolika derivatjochstruktureradeprodukterskepåauktoriserademarknadsplatser. Förbjuds.k. nakenblankning.blankning( shortselling )innebärattensäljaresäljer ettvärdepappersomsäljareninteägeriavsiktattköpatillbakaettidentiskt värdepappervidensenaretillfällertillettlägrepris.detäralltsåenoperationdär manspekulerarienprisnedgångpåenfinansielltillgång.blankningarkandelasuppi tvåolikakategorier;delsblankningarmedtäckningdärsäljarenharavtalatomatt lånavärdepapperföreförsäljning,delss.k. naken blankningdärsäljarenintehar lånatvärdepappernärblankningensker. Blankningriskerarattsättaenstarkprispresspåolikavärdepapperochattnegativa prisspiralerblirsjälvuppfyllande,vilketkanledatillmarknadsstörningarochäventill systemrisker.vårbedömningärattdesamhällsekonomiskakostnadernaochriskerna medolikatyperavblankningsoperationerklartöverstigerdensamhällsekonomiska vinstenavdesamma.viföreslårdärförattdens.k. nakna blankningenförbjuds. 2.3Stödlagenochstabilitetsfonden MerpartenavarbetetmednyfinansiellregleringskerinomramenförEU.Denfrämsta nya,rent inhemska,regleringsomtillkommitefterfinanskrisenärlagen(2008:814)om statligtstödtillkreditinstitut(stödlagen).idennalagreglerasformernafördenimplicita bankgarantin.enligtförarbetena(prop2008/09:61 Stabilitetsstärkandeåtgärderfördet svenskafinansiellasystemet )skastödetanvändasförattmotverkasystemrisker.stödet skaalltsåendastfåanvändasomettkreditinstitutsproblemfårkonsekvenserpå systemetsfunktionsförmåga. Detstatligastödettillkreditinstiutskafinansierasviaenstabilitetsfondsomskapatsför dettaändamål.iovannämndapropositionangesattstödåtgärdernaskallfinansierasav institutensjälva,påandrahållipropositionensägsdetattinstitutenhuvudsakligen.ska svaraförfinansieringen.deinstitutsomomfattasavlagenåladesdärförattbetalaen 12
11 10 årligavgifttillfonden.måletärattfondenskauppgåtilligenomsnitt2,5procentavbnp år2023.närstabilitetsfondenstartadestillfördestaten15miljarderkronorsomett startkapital.regeringenangerattmåletmedstabilitetsfondenärattdenskakunna täckadesammanlagdakostnadernaihändelseavenbetydandebankkris. Stabilitetsfondensutformningharflerabrister.Fördetförstaärdenförmodligenför liten.destatligautgifternaisambandmeddensvenskabankkrisenibörjanav1990jtalet uppgickexempelvistillmellan3j4procentavbnp.därtillkandetvaravanskligtatt kopplastorlekenpåstabilitetsfondentillbnpeftersomfinanssektornssammanlagda storlekiförhållandetillbnpinteharvisatsigvarastabilövertiden.tvärtomharju finanssektornexpanderatkraftigtiförhållandetillbnpunderdesenaste10åren(jmf diagram4ovan).riksrevisionenhariennyligenpubliceratrapport 13 gjortett räkneexempelsomvisarattommanefter1990jtalskrisenhadeskapatenstabilitetsfond somår2000hadehaftenbehållningpå2,5procentavbnp,såskulledettahamotsvarat 1,2procentavbanksektornstillgångar.MedenkonstantrelationtillBNPskullevärdetav ensådanfondiförhållandetillbankernastillgångarhasjunkittill0,8procentår2010. Stabilitetsfondenuppfyllerhellerinteregeringenslöfteomattdethuvudsakligenska varabanksektornsomskaståfördedirektakostnadernaihändelseavenbankkris. RiksrevisionenrefererarisinrapporttillenprognosavRiksgäldskontoretsominnebäratt Stabilitetsfondennårenbehållningpå2,5procentavBNPår2025,vilketmotsvarar156 miljarderkronor.avdessabedömsemellertidendast53miljarderhärrörafrån bankernasstabilitetsavgifter,vilketendastmotsvararentredjedelavfondensbehållning. Ommaninkluderardenräntasomavserstabilitetsavgifternaberäknasbankernas finansieringuppgåtillca48procentavfondbehållningen. 14 Stabilitetsfondeninnebärinte,somregeringsföreträdareiblandpåstår,attstorbankerna därmedbärkostnadernafördenimplicitabankgarantin.denimplicitagarantininnebär enkraftigsubventionavbankernaslöpandekostnader.medanstabilitetsavgifterna innebärenlitenmedfinansieringavbankernabeträffandedekostnadersomkanuppståi händelseavenfinansiellkris.detärtvåheltolikasakersomintedirektharmedvarandra attgöra.stabilitetsfondenisigkommerinteattledatillminskatrisktagandehos bankerna.snararetvärtom;förekomstenavstabilitetsfondenkanskapaenfalsktrygghet somgörattbankernaiställetökarrisktagandet. 13 Riksrevisionen (2011), Stabilitetsfonden gör den skäl för namnet?, RIR 2011: Ibid.
Förlängning av Sveriges deltagande i IMF:s nya lånearrangemang (NAB)
Finansutskottets betänkande 2016/17:FiU29 Förlängning av Sveriges deltagande i IMF:s nya lånearrangemang (NAB) Sammanfattning Finansutskottet föreslår att riksdagen medger att Riksbanken förlänger Sveriges
Läs merFinanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson
Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? Seminarium, Almi Företagspartner AB Seminarium, Almi Företagspartner AB 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson The big five (Spanien 1977, Norge
Läs merSTATISTIK. Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta... 36
Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta.... 36 Tabell 2 Finansbolagens utlåning i SEK och utländsk valuta. Kundstruktur... 36 Tabell 3 Finansbolagens balansräkning vid utgången
Läs merSTATISTIK. Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta. Källa: Statistiska Centralbyrån / Sveriges Riksbank
Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta. Utestående belopp resp. bokförda värden vid kalenderårets utgång. Miljarder SEK. 2011 2012 2013 Totalt (varav i utländsk valuta)
Läs merMot ett mer stabilt banksystem nästa steg för Baselkommittén
Mot ett mer stabilt banksystem nästa steg för Baselkommittén SNS/SIFR Finanspanel 3 oktober 2014 Stefan Ingves Riksbankschef och ordförande i Baselkommittén för banktillsyn Agenda Om Baselkommittén för
Läs merSTATISTIK. Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta...32
Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta....32 Tabell 2 Finansbolagens utlåning i SEK och utländsk valuta. Kundstruktur...32 Tabell 3 Finansbolagens balansräkning vid utgången
Läs merSTATISTIK. Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta...34
Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta....34 Tabell 2 Finansbolagens utlåning i SEK och utländsk valuta. Kundstruktur...34 Tabell 3 Finansbolagens balansräkning vid utgången
Läs merAnna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna
Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar
Läs merEkonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016
Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationsmålet är värt att försvara Ett gemensamt ankare för pris-
Läs merSTATISTIK. Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta... 2
Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta.... 2 Tabell 2 Finansbolagens utlåning i SEK och utländsk valuta. Kundstruktur... 2 Tabell 3 Finansbolagens balansräkning vid utgången
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker
Läs merKontracykliskt buffertvärde
17--7 BESLUT FI Dnr 17-9 Finansinspektionen Box 71 SE-13 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel + 9 Fax + 13 3 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Kontracykliskt buffertvärde Finansinspektionen (FI) beslutar
Läs merSTATISTIK. Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta... 2
Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta.... 2 Tabell 2 Finansbolagens utlåning i SEK och utländsk valuta. Kundstruktur... 2 Tabell 3 Finansbolagens balansräkning vid utgången
Läs merDet svenska banksystemet 2013-11-28
Det svenska banksystemet 213-11-28 Bankernas tillgångar i förhållande till BNP December 212, procent Schweiz Cypern Nederländerna Sverige Storbritannien Spanien Danmark Frankrike Tyskland Österrike Portugal
Läs merSTATISTIK. Total. företagskrediter. Utlåning inkl. leasing Mdr % Mdr % Mdr % Mdr %
Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta. Utestående belopp resp. bokförda värden vid årets kalenderårets utgång. Miljarder SEK. Totalt varav i utländsk valuta 2006 2007 2008
Läs merFinansiell stabilitet 2015:2 - Kapitel 1 Nulägesbedömning
Finansiell stabilitet 2015:2 - Kapitel 1 Nulägesbedömning 1:1. Aktieindex Index, 1 januari 2000 = 100 Källor: Bloomberg och Riksbanken 1:2. Svenskt stressindex Ranking (0=låg stress, 1=hög stress) Anm.
Läs merFrågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna
PROMEMORIA Datum 2011-11-25 Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om särskild tillsyn och kapitalbuffertar; SFS 2014:993 Utkom från trycket den 8 juli 2014 utfärdad den 26 juni 2014. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser
Läs merKapitel 1 2014-12-04
Kapitel 1 2014-12-04 Europeiskt stressindex Rankning (1=hög stress, 0=låg stress) Diagram 1:1 Källa: Europeiska centralbanken (ECB) Förväntad volatilitet på aktie- och obligationsmarknaden Index Diagram
Läs merSVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 1/2013 SKATT PÅ FINANSIELLA TRANSAKTIONER, FTT
SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 1/2013 18 FEBRUARI 2013 Utges av Svenska Fondhandlareföreningens Service AB Ansvarig utgivare: Kerstin Hermansson Innehåll SKATT PÅ FINANSIELLA TRANSAKTIONER,
Läs merLåg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015
Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och
Läs merDet svenska finanspolitiska rådets rapport 2012
Det svenska finanspolitiska rådets rapport 2012 Danmarks Nationalbank, København 4 september 2012 Lars Jonung Finanspolitiska Rådet Knut Wicksells centrum för finansvetenskap, Ekonomihögskolan, Lunds universitet
Läs merRAPPORTERINGSANVISNINGAR
1 (6) ENKÄT OM UTLÄNDSKA FORDRINGAR OCH SKULDER VID SLUTET AV 2009 (SVA -ÅRSENKÄT 2009): RAPPORTERINGS INNEHÅLL 1 Allmänt... 2 2 Användaruppgifter... 2 3 Enkätens uppbyggnad... 3 3.1 Basuppgifter... 3
Läs merEtt förstärkt ramverk för finansiell stabilitet
2013-08-26 Finansdepartementet Ett förstärkt ramverk för finansiell stabilitet Regeringen har för avsikt att besluta att: ett formaliserat stabilitetsråd inrättas som ska bedöma finansiell stabilitet och
Läs mer27 MARS 2008 DNR :9. Marknadsoron och de svenska bankerna
7 MARS 8 DNR 8-9 8:9 Marknadsoron och de svenska bankerna Marknadsoron och de svenska bankerna SLUTSATSER De svenska bankerna har klarat sig förhållandevis bra i den internationella turbulens som råder
Läs merUTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014
UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 Lägre räntor men oförändrade marginaler på nya företagslån. Nya krav och klargöranden från Fi medför höjda företagsräntor. Motiverade räntehöjningar störst för
Läs merFinanspolitiska rådets rapport 2012
Finanspolitiska rådets rapport 2012 Knut Wicksells centrum för finansvetenskap 7 september 2012 Lars Jonung Finanspolitiska Rådet Knut Wicksells centrum för finansvetenskap, Ekonomihögskolan, Lunds universitet
Läs merDet ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet
Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda
Läs merKVARTALSRAPPORT VÄRDEPAPPERSFONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rapporten ska lämnas till Finansinspektionen Uppgifterna kommer att lämnas till Statistiska centralbyrån och Sveriges riksbank A. Allmänna fonduppgifter B. Tillgångar, skulder och
Läs merFinansiering av resolutionsreserven - Bankföreningens förslag på avgiftsstruktur
FRAMSTÄLLAN 1 (5) 2016-12-13 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Finansiering av resolutionsreserven - Bankföreningens förslag på avgiftsstruktur
Läs merDen historiska utvecklingen och utmaningar inom bankreglering och makrotillsyn Finanstilsynet, Oslo, 20 Oktober 2016
Den historiska utvecklingen och utmaningar inom bankreglering och makrotillsyn Finanstilsynet, Oslo, 20 Oktober 2016 Riksbankschef Stefan Ingves Prolog: Palmstruch och Riksens Ständers Bank Palmstruch
Läs merMikael Feldbaum, Michael Kumhof IMF chef vill beskatta de rika En intervju med Michael Kumhof
Mikael Feldbaum, Michael Kumhof IMF chef vill beskatta de rika En intervju med Michael Kumhof Michael Kumhof är chef för avdelningen som utvecklar IMF:s ekonomiska modeller. Nu har hans forskning lett
Läs merBerättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2008
Finansutskottets yttrande 2008/09:FiU8y Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2008 Till utrikesutskottet Utrikesutskottet beslutade den 2 april 2009 att bereda finansutskottet tillfälle
Läs merKommentar till situationen i Grekland
Kommentar till situationen i Grekland Finansminister Magdalena Andersson 29 juni 2015 AGENDA Vad har hänt? Möjliga följder för Sverige 3 Allvarligt läge 26 juni Tsipras meddelar folkomröstning den 5 juli
Läs merStabilitetsläget. Finansutskottet 5 februari 2019 Riksbankschef Stefan Ingves
Stabilitetsläget Finansutskottet 5 februari 2019 Riksbankschef Stefan Ingves Hög skuldsättning gör hushållen räntekänsliga Hushållens ränteutgifter förväntas öka En kombination av åtgärder behövs Strukturella
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 mars 13 Riksbankschef Stefan Ingves En lämplig avvägning i penningpolitiken Reporänta 5 5 3 Räntan halverad sedan förra vintern för att stimulera
Läs merHur ska framtida statsfinansiella kriser i Europa undvikas? Lars Calmfors Kungl. Vetenskaps-societeten Uppsala, 31/8-2010
Hur ska framtida statsfinansiella kriser i Europa undvikas? Lars Calmfors Kungl. Vetenskaps-societeten Uppsala, 31/8-2010 Budgetunderskott och den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuldkvot 83,8
Läs merEffekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna
Effekterna av de 2011-02-11 statliga stabilitetsåtgärderna Första rapporten 2011 (Avser fjärde kvartalet 2010) INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERING 5 Marknadsräntornas
Läs merSvenskt portföljinnehav 2002
AVDELNINGEN FÖR PENNINGPOLITIK Undersökning Svenskt portföljinnehav 2002 Utländska aktier och räntebärande värdepapper Johanna Nahkuri Högfeldt NOVEMBER 2003 S V E R I G E S R I K S B A N K Svenskt portföljinnehav
Läs merStabilitet ger trygghet
Stabilitet ger trygghet Finansmarknadsminister Peter Norman Finansliv den 13 mars 2013 - Subprime sector kollapsar i USA - Global kreditåtstramning börjar - Am staten tar över Fannie Mae & Freddie Mac
Läs merSvenskt portföljinnehav 2005
Avdelningen för penningpolitik Svenskt portföljinnehav 2005 Utländska aktier och räntebärande värdepapper Oktober 2006 INFORMATION om denna publikation lämnas av Camilla Hagman Falkler, tel 08-787 02 56
Läs merRiksbankschef Stefan Ingves Brussels Economic Forum, Bryssel
ANFÖRANDE DATUM: 2011-05-18 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Brussels Economic Forum, Bryssel SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31
Läs merDNR AFS. Svenska aktörers syn på risker och den svenska ränteoch valutamarknadens funktionssätt
DNR 008-73-AFS Svenska aktörers syn på risker och den svenska ränteoch valutamarknadens funktionssätt Enkät hösten 008 RISKENKÄT HÖSTEN 008 Svenska aktörers syn på risker och den svenska ränte- och valutamarknadens
Läs merFinansiell stabilitet 2016:2. Kapitel 1. Nulägesbedömning
Finansiell stabilitet 2016:2 Kapitel 1 Nulägesbedömning 1:1 Börsutveckling Index, 2 januari 2015 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters 1:2 Svenskt stressindex Ranking (0 = låg stress, 1 = hög stress)
Läs merFinansiell stabilitet 2014:1. Kapitel
Finansiell stabilitet 2014:1 Kapitel 1 2014-06-04 Europeiskt stressindex Rankning (1=hög stress, 0=låg stress) 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 07 08 09 10 11 12 13 14 Penningmarknaden Obligationsmarknaden
Läs merKommentarer till Konjunkturrådets rapport
Kommentarer till Konjunkturrådets rapport SNS 19 januari Finansminister Anders Borg Konjunkturrådets huvudslutsatser Sverige har hittills klarat krisen med bättre offentliga finanser än andra länder Handlingsutrymme
Läs merKunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition
Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker
Läs merEuro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013
Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Finanskrisens händelser dramatiska, men var de aldrig tidigare skådade? We came very, very close to a global financial meltdown
Läs merFörlängning av Sveriges deltagande i IMF:s nya lånearrangemang (NAB)
Framställning till riksdagen 2016/17:RB4 Förlängning av Sveriges deltagande i IMF:s nya lånearrangemang (NAB) Sammanfattning Riksbanken är finansiell motpart till Internationella valutafonden (IMF) i Sverige
Läs merBeslut om kontracykliskt buffertvärde
2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde
Läs merYttrande över Riksbankens föreskrifter om rapportering av innehav av värdepapper
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Läs merInformation om kapitaltäckning och likviditet
Information om kapitaltäckning och likviditet 2016-09-30 Kapitalbas och riskexponering Nordnet tillämpar schablonmetoden vid beräkning av kreditriskexponering. Inga interna modeller används. Vid tillämpning
Läs merInformation om kapitaltäckning och likviditet
Information om kapitaltäckning och likviditet 2017-03-31 Kapitalbas och riskexponering Nordnet tillämpar schablonmetoden vid beräkning av kreditriskexponering. Inga interna modeller används. Vid tillämpning
Läs merAgenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs
Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr
Läs merPromemorian Avdragsförbud för ränta på vissa efterställda skuldförbindelser samt vissa förenklingar på företagsskatteområdet
REMISSYTTRANDE Vår referens: 2016/03/025 Er referens: Fi2016/01229/S1 1 (7) 2016-04-27 Skatte- och tullavdelningen Att. Fredrik Opander Finansdepartementet 103 33 Stockholm Promemorian Avdragsförbud för
Läs merInformation om kapitaltäckning och likviditet
Information om kapitaltäckning och likviditet 2017-06-30 Kapitalbas och riskexponering Nordnet tillämpar schablonmetoden vid beräkning av kreditriskexponering. Inga interna modeller används. Vid tillämpning
Läs merRad 9. Kassa, banktillgodohavanden Posten omfattar betalningsmedel, inklusive utländska sedlar och mynt, som kan disponeras fritt.
Bilaga 2 Spec A1. Kapitalplaceringar Rad 8. Omvända repor På posten omvända repor redovisas den erlagda köpeskillingen vid äkta återköpsavtal. Omvända repor och repor ska redovisas separat på Spec A1.
Läs merPERIODISK INFORMATION om kapitaltäckning och likviditet
PERIODISK INFORMATION om kapitaltäckning och likviditet Avida Finans AB (Publ) och dess konsoliderade situation Kvartal 4 2017 2017-12-31 Periodisk information Kapitaltäckning och likviditet per 2017-12-31
Läs merMedgivande för Riksbanken att ge kredit till Internationella valutafonden (IMF)
Finansutskottets betänkande 2009/10:FiU13 Medgivande för Riksbanken att ge kredit till Internationella valutafonden (IMF) Sammanfattning Utskottet behandlar Riksbankens framställning 2009/10:RB2 om att
Läs merDet finanspolitiska ramverket
Det finanspolitiska ramverket Naturvårdsverket 12 november 2015 Joakim Sonnegård 1 Disposition Bakgrund Det finanspolitiska ramverket Finanspolitiska rådet Bakgrund 3 Sverige under den senaste krisen År
Läs merSvenskt portföljinnehav. Utländska aktier och räntebärande värdepapper
Svenskt portföljinnehav Utländska aktier och räntebärande värdepapper 2011 Svenskt portföljinnehav Utländska aktier och räntebärande värdepapper 2011 Statistiska centralbyrån 2012 Swedish portfolio holdings
Läs merBankernas räntor och utlåning
Bankernas räntor och utlåning NOVEMBER 212 (KV 3, 212) November 212 Dnr 12-5725 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 4 UTLÅNING, INLÅNING OCH RÄNTOR 6 Utlåning till hushåll och företag 6 Företagens övriga
Läs merDELÅRSRAPPORT Bankens rörelseresultat uppgår till 67 tkr (59tkr) vilket är en ökning med 8 tkr jämfört med föregående års delårsresultat.
NÄRS SPARBANK DELÅRSRAPPORT 2017 Styrelsen för Närs Sparbank, org.nr 534000-5965 med säte i När, får härmed avge delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden 2017-01-01-2017-06-30. Sparbankens
Läs merYttrande över betänkandet Att förebygga och hantera finansiella kriser (SOU 2013:6)
Finansdepartementet 103 33 Stockholm Datum Dnr Ert datum Er referens 2013-05-24 15-2013-0258 2013-02-27 Fi2013/329 Yttrande över betänkandet Att förebygga och hantera finansiella kriser (SOU 2013:6) Sammanfattning
Läs merFinansiell stabilitet 2017:1. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget
Finansiell stabilitet 2017:1 Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget 1:1 Börsutveckling Index, 2 januari 2015 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters 1:2 Svenskt stressindex Ranking
Läs merMotion till riksdagen 2016/17:732 av Ulla Andersson m.fl. (V)
Kommittémotion V620 Motion till riksdagen 2016/17:732 av Ulla Andersson m.fl. (V) Bankstrukturutredning Innehåll 1. Innehåll 1 2. Förslag till riksdagsbeslut 1 3. Bakgrund 2 4. Bolån 3 5. Paketerbjudanden
Läs merTillägg till prospektet avseende inbjudan till förvärv av aktier i Karnov Group AB (publ) Global Coordinator och Joint Bookrunner.
Tillägg till prospektet avseende inbjudan till förvärv av aktier i Karnov Group AB (publ) Global Coordinator och Joint Bookrunner Joint Bookrunner VIKTIG INFORMATION Kopior av detta Tillägg kommer inte
Läs merPenningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén
Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur
Läs merÄndrade föreskrifter om kvartalsstatistik för vissa värdepappersbolag
2015-02-16 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 14-14349 Ändrade föreskrifter om kvartalsstatistik för vissa värdepappersbolag Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax
Läs merEUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE. av den 24 oktober 2008
SV EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE av den 24 oktober 2008 på begäran av Finansdepartementet om ett utkast till lagrådsremiss om stabilitetsstärkande åtgärder för det svenska finansiella systemet (CON/2008/59)
Läs merGodkännande av ett utökat åtagande under Internationalla valutafondens modifierade nya lånearrangemang (NAB)
Framställning till riksdagen Godkännande av ett utökat åtagande under Internationalla valutafondens modifierade nya lånearrangemang (NAB) Sammanfattning I denna framställning föreslår Riksbanken att riksdagen
Läs merDe svenska bankernas kapitalkrav, andra kvartalet 2015
P R O M E M O R I A Datum 2015-09-02 FI Dnr 15-7395 Författare Enheten för bankanalys Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se
Läs merSvensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj
Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Martin Flodén, 18 maj Översikt Finanskris & lågkonjunktur, 2008-2009 Svaga offentliga finanser i omvärlden Den svenska finanspolitiken i nuläget
Läs merRiksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2013:3)
PM Hanteringsklass: Öppen 1 (9) Dnr Dnr: 2013/424 2013-11-15 Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2013:3) Riksgäldskontoret (nedan Riksgälden) är stödmyndighet enligt
Läs merSTATISTIK. Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta... 32
Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta.... 32 Tabell 2 Finansbolagens utlåning i SEK och utländsk valuta. Kundstruktur... 32 Tabell 3 Finansbolagens balansräkning vid utgången
Läs merSvenskt portföljinnehav 2013
BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 2014:1 Svenskt portföljinnehav 2013 Utländska portföljaktier och räntebärande värdepapper Utländska portföljaktier och räntebärande värdepapper 2013 Statistiska
Läs merKommittédirektiv. Kommittén för finansiell stabilitet. Dir. 2013:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 2013
Kommittédirektiv Kommittén för finansiell stabilitet Dir. 2013:120 Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 2013 Sammanfattning Regeringen lägger stor vikt vid att det finns ett organisatoriskt
Läs merGeneraldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för opinionsundersökningar 24 mars 2009
Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för opinionsundersökningar 24 mars 2009 EUROPÉERNA OCH DEN EKONOMISKA KRISEN Eurobarometern (EB 71) Population: EU 15+
Läs merDecember: I december 2003 omklassificerade ett institut delar av
2016-12-13 Sida 1 (8) Del 5, Penningmängd 2003 December: I december 2003 omklassificerade ett institut delar av inlåningen. Inlåning med vissa villkor redovisas numera som avistainlåning. 2009 April: Fr.o.m.
Läs merSådana kriser är mycket ofta förekommande, när man se på hela världsekonomin. Reinhart och Rogoff räknar med 35-40 skuld kriser bara sedan
Placeringsrådet i Falun den 22 oktober 2012 Till hälften genom krisen Det är lätt att glömma att den kris världen är inne i började redan i slutet av 2007. Det hade då länge pågått spekulation på bostadsmarknaden
Läs merDirektiv för utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010 2014
Direktiv för utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010 2014 Riksbanken är en myndighet under riksdagen med ansvar för den svenska penningpolitiken. Sedan 1999 har Riksbanken en självständig ställning
Läs merMöjligheter och framtidsutmaningar
Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100
Läs merBeslut om kontracykliskt buffertvärde
2015-03-16 BESLUT FI Dnr 15-3226 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde
Läs merPrinciper för Riksbankens regler för säkerheter för krediter enligt Villkor för RIX och penningpolitiska instrument
Bilaga 1 PM DATUM: 2012-10-01 AVDELNING: Avdelningen för kapitalförvaltning SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se
Läs merEn databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna
Finansutskottets betänkande 2013/14:FiU31 En databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna Sammanfattning Finansutskottet behandlar regeringens proposition 2013/14:161 En databas för övervakning
Läs merBanker och kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder
1(6) Banker och kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder Månad / Kvartal 2004 FM0401 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Finansmarknad A.2 Statistikområde Banker och kreditmarknadsföretag A.3 Statistikprodukten
Läs merFinanspolitiska rådets rapport. Lars Calmfors Nationalekonomiska föreningen 8/6-09
Finanspolitiska rådets rapport Lars Calmfors Nationalekonomiska föreningen 8/6-09 Huvudteman 1. Den akuta krishanteringen - åtgärder mot finanskrisen - konventionell finanspolitik 2. Långsiktiga systemfrågor
Läs merEkonomiska kommentarer
NR 12 2018 30 oktober Ekonomiska kommentarer Storbankernas pelare 1-krav kommer att öka Tomas Edlund Författaren är verksam vid Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet Banker som är verksamma i
Läs merÄr finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson
Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Finanskriser: Bad policy, bad bankers and bad luck 2 The new normal Dopad BNP-tillväxt The great moderation Hög privat skuldsättning Låg offentlig
Läs merTa bort och skrota utsläppsrätter i EU ETS
Överskottet visar också att det varit billigare att uppnå målet än beräknat. Överskottet beror främst på; a) att tilldelningen av utsläppsrätter redan från början var mycket frikostig, särskilt FORES POLICY
Läs merCATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING
Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen
Läs merKapitaltäckning och likviditet 2015-09
Kapitaltäckning och likviditet 2015-09 Periodisk information per 30 september 2015 - Kapitaltäckning och likviditet Denna information om kapitaltäckning och likviditet för Ikano Bank AB (Publ), organisationsnummer
Läs merSvensk finanspolitik. Lars Calmfors Finansutskottet, 19/5-09
Svensk finanspolitik Lars Calmfors Finansutskottet, 19/5-09 Två huvudfrågor 1. Hur väl har regeringen lyckats anpassa politiken till krisen? 2. Hur bör de ekonomisk-politiska ramverken vidareutvecklas?
Läs merStockholms besöksnäring. Juli 2015
Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna
Läs merSvensk finanspolitik. Finanspolitiska rådets rapport 2009 Riksbanken, 19 maj
Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2009 Riksbanken, 19 maj Två huvudfrågor Har regeringen lyckats anpassa politiken till den ekonomiska krisen? Hur bör de ekonomisk-politiska ramverken
Läs merDe svenska bankernas kapitalkrav, första kvartalet 2015
PROMEMORIA Datum 2015-05-22 FI Dnr 15-7395 Författare Enheten för bankanalys Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se
Läs merKVARTALSRAPPORT FÖR VP-FONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER
Gäller fr.o.m. period 201412 KVARTALSRAPPORT FÖR VP-FONDER OCH SPECIALFONDER INNEHÅLLSFÖRTECKNING A. Allmänna fonduppgifter B. Tillgångar, skulder och fondens värde C. Transaktioner under kvartalet D.
Läs merEffekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna
Effekterna av de 2009-11-06 statliga stabilitetsåtgärderna Tionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER 4 Marknadsräntornas utveckling 4 Bankernas
Läs merRemissyttrande - kapitalkrav för svenska banker
REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen 2014-06-26 1 (6) Dnr 2014/667 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Remissyttrande - kapitalkrav för svenska banker (FI Dnr 14-6258) Inledande synpunkter Riksgäldskontoret
Läs merSvenska portföljinnehav av utländska aktier och fondandelar per 1998
1 Svenska ortföljinnehav av utländska aktier och fondandelar er 1998 Riksbankens årliga undersökning visar att svenskarnas innehav av utländska ortföljaktier vid årsskiftet 1998 ugick till ett marknadsvärde
Läs mer