Ampe Meyerhöffer. 1 Protokolljusterare Henrik Cederquist utses.

Transkript

1 = = = = PROTOKOLL LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN Närvarande Frånvarande Studeranderepresentanter Närvarande suppleanter Närvarande representanter för personalorganisationerna Ordförande, Anders Gustavsson, Göran Bergström (suppleant), Monica Axelsson, Björn Birgersson, Henrik Cederquist, Gunilla Dahlberg, Ingegerd Ekendahl, Konrad Lundberg (suppleant), Per-Olof Mattsson, Thomas Persson, Malin Rohlin Margareta Ahlström, Elisabeth Nordström, Sten Björkblom, (samtliga har anmält förhinder) Lisa Björklund-Boistrup, Gabriella Höstfält Bengt-Olov Molander Per Forssell, Anqi Lindblom-Ahlm Föredragande Lena Borgström (p 3), Kerstin Stenberg ( pp 7-8), Gunnel Brolin (pp 9-10), Annika Hössjer (p 9), Svante Fjelkner (p 11), Ulla Hammarstrand Övriga ÄRENDE Ampe Meyerhöffer BESLUT 1 Protokolljusterare Henrik Cederquist utses. 2 Dagordning och närvarorätt I samband med Kursplaner inom speciallärarutbildningen, punkt 7, behandlas också revidering av utbildningsplan för Speciallärarutbildningen. Beslutet är enhälligt. 3 Information Information om protokoll från disputationsprov : Jakob von Gyllenpalm, naturvetenskapsämnenas didaktik. (Dnr SU )

2 Lärarutbildningsnämndens protokoll nr 9/ Anmälan av protokoll från nämndens sammanträden Ingen ändring 5 Anmälan av ordförandebeslut Ingen ändring. 6 Anmälan av beslut av Kursplaneutskottets ordförande. 7 Kursplaner inom speciallärarutbildningen samt utbildningsplan för Speciallärarutbildningen. Ingen ändring. Beslutas - att kursen Speciallärarens yrkesspecifika kompetenser, inriktning språk, läs- och skrivutveckling AN, 30 högskolepoäng, Kurskod UQ2SSL kan ingå i speciallärarprogrammet inriktning Språk, läs- och skrivutveckling; - att kursen Speciallärarens yrkesspecifika kompetenser, inriktning matematikutveckling, AN, 30 högskolepoäng, Kurskod: UQ2MSL kan ingå i det speciallärarprogrammet inriktning matematikutveckling; - att utbildningsplanen för speciallärarprogrammet revideras så att momentnamnen i utbildningsplanen överensstämmer med momentnamn i kursplanerna UQ2SSL och UQ2MSL. Bilaga Redovisning av utvecklingsprojekt inom speciallärarutbildningen. Beslutas - att ordförande i Lärarutbildningsnämnden delges delrapporterna och ger berörda institutioner ev. kommentarer inför det fortsatta arbetet inom projekten; - att slutredovisningarna av projekten delges respektive fakultetsnämnd eller flera fakulteter då samverkan i projekten berör flera institutioner och fakulteter. 9 Digital portfölj överföring till den kommande VFU-organisationen. Beslutas - att resterande kr av budgeten för digital VFU-portfölj avsatta för Steg 3, dvs möjlig implementering i alla kurser fr.o.m. vårterminen 2011, överförs till en samordnande institution. Samordnarfunktionen bör träda i kraft redan i november 2010; 2

3 Lärarutbildningsnämndens protokoll nr 9/ att delegera till LUN:s ordförande att diskutera fram och utse samordnande institution. 10 Utvärdering av VFU-utskottet. Beslutas överlämna redovisningen av utvärderingen till Samordningsgruppens sekreterare. 11 Fördelning av medel för Lärarlyftet och Förskolelyftet. Beslutas enligt bilaga 17. Punkten justeras omedelbart. 12 Studentavhopp från lärarutbildningen. Lärarutbildningsnämnden beslutar att - uppdra åt hemvistinstitutionerna att ta fram statistik över avhopp och inaktivitet, på samma sätt som redan gjorts av UHS, och rapportera denna till kansliet senast den 13 december; - uppdra åt kansliet att göra en preliminär sammanställning till LUN:s möte den 15 december; - uppdra åt kansliet att göra en översikt av redan befintliga undersökningar av studentavhopp och genomströmning. Punkten justeras omedelbart. Vid protokollet Inger Pettersson Justeras Anders Gustavsson Henrik Cederquist 3

4 Kursplan för kurs på avancerad nivå Speciallärarens yrkesspecifika kompetenser, inriktning språk, läs- och skrivutveckling The Professional Competences of The Special Education Teacher, Language, Reading And Writing Development 30 högskolepoäng 30 ECTS credits Kurskod: UQ2SSL Gäller från: VT 2011 Fastställd: Institution: Specialpedagogiska institutionen Huvudområde: Fördjupning: Specialpedagogik A1F - Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav Beslut Kursen ges inom ramen för speciallärarprogrammet, 90 hp, huvudområdet är specialpedagogik. Kursen ingår i en professionsutbildning som leder till speciallärarexamen med inriktning mot språk-, skriv- och läsutveckling. Kursen vänder sig främst till yrkesverksamma lärare som vill utveckla det specialpedagogiska arbetet i fråga om elevens lärande i språk, läsning och skrivning i förskoleklass, skola och vuxenutbildning. Kursansvarig institution är Specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet. Denna kursplan är fastställd av prefekten på delegation av institutionsstyrelsen och godkänd av Lärarutbildningsnämnden (LUN) att ingå i speciallärarprogrammet. Kursplanen är giltig fr.o.m. termin V11. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen För tillträde till kursen krävs att studenten är godkänd på minst en av delkurserna (15 hp) i kursen Specialpedagogik som tvärvetenskap inom speciallärarprogrammet. Kursens uppläggning Provkod Benämning Högskolepoäng MOM1 Möjligheter och hinder inom språk-, läs- och skrivutveckling 15 MOM2 Bedömning och pedagogisk utredning 15 Kursens innehåll Kursens övergripande syfte är att studenten ur ett specialpedagogiskt perspektiv ska utveckla en fördjupad didaktisk kompetens i att stödja olika elevers lärande inom språk-, läs- och skrivområdet i olika lärmiljöer. Detta syfte motiveras av att speciallärarna i sitt yrke ska kunna analysera, bedöma och stödja språk-, läs- och skrivutvecklingen för elever i behov av särskilt stöd, kunna förebygga att hinder och problem uppstår samt kunna utvärdera genomförda undervisningsinsatser. Sidan 1/5

5 I kursen integreras vetenskapsteori och metod (1,5 hp) och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) i form av datainsamlingar och fältstudier. Delkurs 1 innehåller: - språk- och begreppsutveckling utifrån olika teoribildningar, - barns och ungas läs- och skrivutveckling utifrån olika forskningstraditioner, - läs- och skrivutveckling i relation till andraspråkslärande, - variationer i läs- och skrivutvecklingen och läs- och skrivsvårigheter, - kognitiva, biologiska och sociala riskfaktorer som kan påverka barns/ungas språk- och begreppsutveckling samt läs- och skrivutveckling - kartläggning av begreppsutveckling och läs- och skrivutveckling, - planering, genomförande, analys och utvärdering av läs- och skrivundervisning, - specialpedagogiska verksamheter i förhållande till olika lärmiljöer, texter och skriftspråkliga aktiviteter. Delkurs 2 innehåller: - orsaker till och konsekvenser av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi utifrån aktuella teoribildningar, - olika diagnostiserings-, observations- och kartläggningsredskap, test och bedömningsmetoder, - IKT och olika hjälpmedel som stöd för läs- och skrivaktiviteter, - formativ bedömning som grund för pedagogisk utredning och åtgärdsprogram och som didaktiskt analysunderlag för anpassning och förändring av undervisning på individ och gruppnivå, - individanpassade arbetssätt och utvärdering av insatser, - bedömning i form av internationell och nationell utvärdering på gruppnivå och betygssättning på individnivå. Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs ska studenten kunna: Delkurs 1: - utifrån olika teoribildningar urskilja centrala grundantaganden och kritiska punkter i språk-, läs- och skrivutvecklingen samt relatera dessa till olika didaktiska konsekvenser, - identifiera och förklara variationer, problem och hinder i språk-, läs- och skrivutvecklingen med hjälp av olika individuella, miljöbetingade och relationella aspekter, - analysera och kritiskt reflektera över behov, möjligheter, hinder och svårigheter för en framgångsrik läsoch skrivutveckling utifrån individ- och gruppnivå och med hjälp av olika kunskapstraditioner inom läs- och skrivforskning, - värdera, tillämpa och utvärdera arbetsmetoder och didaktiska lösningar av relevans för förebyggande och utvecklande språk-, läs- och skrivundervisning. Delkurs 2: - utifrån olika teoribildningar jämföra och kritiskt utvärdera olika metoder och redskap att dokumentera, diagnostisera, analysera och bedöma elevers språk-, läs- och skrivutveckling, - urskilja, identifiera och analysera läs- och skrivsvårigheter samt följa upp åtgärder, - analysera, förklara och kritiskt granska relationen mellan bedömning, urval av kunskapsinnehåll och anpassning av undervisning utifrån elevers behov av stöd i språk-, läs- och skrivutvecklingen, - genomföra och kritiskt utvärdera pedagogiska utredningar med beaktande av samverkan med andra yrkesgrupper, lärmiljöer, kunskapsinnehåll relaterat till styrdokument samt elevers olika språkliga och skriftspråkliga förutsättningar, - problematisera bedömning och pedagogisk utredning samt betygssättning ur likvärdighets- och etiska perspektiv. Undervisning Undervisningen organiseras genom campusförlagda föreläsningar och litteraturseminarier, gruppdiskussioner via lärplattform (IKT), verksamhetsförlagd utbildning (VFU) i form av datainsamlingar och fältstudier samt skriftliga gruppvisa och individuella arbeten. Under kursens gång ges studerande möjlighet att påverka kursens arbetssätt. En utvärdering sker i slutet av kursen.. Sidan 2/5

6 Kunskapskontroll och examination Delkurs 1 examineras dels genom en muntligt och skriftligt presenterad gruppuppgift och dels genom en individuell skriftlig examinationsuppgift. Delkurs 2 examineras dels genom en individuell skriftlig uppsats och dels genom en fältstudierapport utförd som gruppuppgift. Det senare arbetet redovisas även muntligt. Betygsättning på delkurser och kurs sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt otillräckligt Sidan 2/5 Kursens betygskriterier delas ut vid kursstart. För att få slutbetyg på hela kursen krävs lägst betyget E på båda delkurser samt fullgjord och godkänd VFU i form av fältstudier. För att få betyg på delkurs krävs lägst betyget E samt för gruppexaminationer betyget G. För gruppexaminationer ges endast betyget G (godkänt) eller U (underkänt). Betygen skall vara målrelaterade, vilket innebär att betygen skall återspegla hur väl studenten uppnått de förväntade studieresultaten, som preciseras i varje kursplan respektive kursanvisning. Betyg på kursen speciallärarens yrkesspecifika kompetenser sätts på följande sätt: Bokstavsbetygen på varje delkurs transformeras först till en femstegsskala (A=5p, B=4p, C=3p, D=2p och E=1p). Delkursernas sifferbetyg adderas och summan delas därefter med 2. Det på så sätt erhållna medeltalet avrundas till närmaste heltal (0,5 och uppåt ger det närmaste högre talet) och transformeras tillbaka till bokstavsbeteckning. Studerande som fått betyget Fx eller F på ett prov har rätt att genomgå minst fyra ytterligare prov så länge kursen ges för att uppnå lägst betyget E. Studerande som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som fått betyget Fx eller F på ett prov två gånger av en examinator, har rätt att begära att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen. Studerande kan begära att examination enligt denna kursplan genomförs högst tre gånger under en tvåårsperiod efter det att kursplanen slutat gälla. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen. Med prov jämställs också andra obligatoriska moment eller delmoment i kursen. Övergångsbestämmelser Om kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att under en tvåårsperiod, vid ordinarie examinationstillfälle, examineras enligt denna kursplan. Begränsningar Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med sådan inom eller utom landet genomgången och godkänd kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen. Kurslitteratur Delkurs 1 Baddeley, A. D. (2001). Is working memory still working? American Psychologist, 56, Sidan 3/5

7 Barkley, R. A. (1998). Attention-Deficit Hyperactivity Disorder. Scientific American, 279 (3), Bjar, L., & Frylmark, A. (Red.) (2009). Barn läser och skriver: specialpedagogiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur. (valda delar) Bjar, L., & Liberg, C. (Red.) (2003): Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. (valda delar) Bowey, J. A. (2005). Predicting Individual Learning to Read. I C. Hulme & M. Snowling (Eds.), The science of Reading, Malden: Blackwell publishing. Eriksson Gustavsson, A-L., & Samuelsson, J. (2007). Didaktiska samtal i specialpedagogiska kontexter: en studie av undervisning i grundläggande svenska och matematik. Linköpings universitet: IBL. LiU-PEK 246. Garme, B. (2010). Elever skriver: Om skrivande, skrivundervisning och elevers texter. Lund: Studentlitteratur. Kullberg, B., & Åkesson, E. (2007). Emergent literacy: femton svenska forskares tankar om barns skriftspråkslärande Göteborgs universitet. Institutionen för pedagogik och didaktik (utgivare) Serie: IPD-rapporter, X ; 2007:01. Molloy, G. (2007). När pojkar läser och skriver. Lund: Studentlitteratur. (valda delar) Nauclér, K. (2000).... sen det blev svårare och svårare om turkiska och svenska barns socialisation inför skolstarten och deras läsförståelse i år 4. I H. Åhl (Red.), Svenskan i tiden verklighet och visioner, Nationellt Centrum: HLS Förlag. O Connor, R. E., White, A., & Swanson, L. (2007). Repeated reading versus continuous reading: influences on reading fluency and comprehension. Exceptional children, 74 (1), Perfetti, C. A., Landl, N., & Oakhill, J. (2005). The acquisition of reading comprehension skill. I C. Hulme & M. Snowling, (Eds.): The science of Reading, Malden: Blackwell publishing. Roos, C. (2006). Skriftspråklighet och skriftspråkligt lärande. I C. Roos & S. Fischbein (Red.): Dövhet och hörselnedsättning. Specialpedagogiska perspektiv, Lund: Studentlitteratur. Samuelsson, S., Lundberg, I., & Herkner, B. (2004). ADHD and Reading Disability in Male Adults: Is there a connection? Journal of Learning Disabilities, 37 (2), Snowling, M. J., & Hulme, C. (2005). Learning to Read with a Language Impairment. I C. Hulme & M. Snowling, (Eds.), The science of Reading, Malden: Blackwell publishing. Sterner, G., & Lundberg, I. (2002). Läs- och skrivsvårigheter och lärande i matematik. Göteborg: NCM. Utöver detta läses i delkurs 1 aktuell avhandling (ca 200 sidor) som väljs i samråd med kursansvarig lärare. Dessutom tillkommer litteratur i form av valbara böcker, artiklar och rapporter. Delkurs 2 Andreasson, I., & Asplund Carlsson, M. (2009). Elevdokumentation. Stockholm: Liber. Asp Onsjö, L. (2008). Åtgärdsprogram i praktiken. Att arbeta med elevdokumentation i skolan. Lund: Studentlitteratur. Bjar, L., & Frylmark, A. (Red.) (2009). Barn läser och skriver: specialpedagogiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur. (valda delar) Sidan 4/5

8 Caravolas, M. (2005). The Nature and Causes of Dyslexia in Different Languages. I C. Hulme & M. Snowling, (Eds.), The science of Reading, Malden: Blackwell publishing. Doverborg, E., & Pramling Samuelsson, I. (2000). Att förstå barns tankar: metodik för barnintervjuer. Stockholm: Liber. Föhrer, U., & Magnusson, E. (2003). Läsa och skriva fast man inte kan. Kompenserande hjälpmedel vid läsoch skrivsvårigheter. Lund: Studentlitteratur. Giota, J. (2006). Självbedöma, bedöma eller döma? Om elevers motivation, kompetens och prestationer i skolan. Pedagogisk forskning i Sverige 11:2, Hattie, J., & Timperley, H. (2007). The power of feedback. Review of Educational Research, 77 (1), Jonsdotter Samuelsson, M., & Nordgren, K. (2008). Betyg i teori och praktik. Malmö: Gleerup. Holmgren, A. (2010). Lärargruppers arbete med bedömning för lärande. I C. Lundahl & M. Folke-Fichtelius (Red.), Bedömning i och av skolan praktik, politik, principer, Lund: Studentlitteratur. Korp, H. (2003). Kunskapsbedömning. Vad, hur och varför? Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Lindström, L., & Lindberg, V. (Red.) (2005). Pedagogisk bedömning. Stockholm: HLS Förlag. Mossige, M., Røskeland, M., & Skaathun, A. (2009). Flera vägar mot mål: läs- och skrivsvårigheter i gymnasieskolan. Stockholm: Liber. (valda delar.) Myrberg, M., & Lange, A-L. (2006). Identifiering, diagnostik samt specialpedagogiska insatser för elever med läs- och skrivsvårigheter: Konsensusprojektet, Härnösand: Specialpedagogiska institutet. Persson, A., & Sahlström, E. (1999). Kartläggning av läsning och skrivning ur ett deltagarperspektiv: Analysverktyg för alla. Specialpedagogiska rapporter, nr. 14. Specialpedagogiska institutionen. Göteborg: Göteborgs universitet. Torrance, H., & Pryor, J. (2001). Developing Formative Assessment in the Classroom: using action research to explore and modify theory. British Educational Research Journal, 27, (5), Torgesen, J. K. (2005). Recent discoveries on remedial interventions for children with dyslexia. C. Hulme & M. Snowling, (Eds.), The science of Reading, Malden: Blackwell publishing. Vallberg Roth, A-C., & Månsson, A. (2008). Individuella utvecklingsplaner som uttryck för reglerad barndom: Likriktning med variation. Pedagogisk forskning i Sverige, 13 (2), Zetterqvist Nelson, K. (2003). Dyslexi - en diagnos på gott och ont. Barn, föräldrar och lärare berättar. Lund: Studentlitteratur. (valda delar) Utöver detta läses i delkurs 2 ca 200 sid metodlitteratur från valbar metodlitteratur samt en aktuell avhandling (ca 200 sidor) som väljs i samråd med kursansvarig lärare. Dessutom tillkommer litteratur i form av artiklar och valfria rapporter samt olika diagnosmaterial och screening test. Litteratur i vetenskapsteori och metod Ca 200 sidor är obligatorisk litteratur och väljs i samråd med gruppansvarig lärare. Eliasson, A. (2006). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur. Eliasson, R-M. (l995). Forskningsetik och perspektivval. Lund: Studentlitteratur. Kullberg, B. (2004). Etnografi i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Merriam, S. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur. Sidan 5/5

9 Kursplan för kurs på avancerad nivå Speciallärarens yrkesspecifika kompetenser, inriktning matematikutveckling The Professional Competences of The Special Education Teacher In Mathematical Development 30 högskolepoäng 30 ECTS credits Kurskod: UQ2MSL Gäller från: VT 2011 Fastställd: Institution: Specialpedagogiska institutionen Huvudområde: Fördjupning: Specialpedagogik A1F - Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav Beslut Kursen ges inom ramen för speciallärarprogrammet, 90 hp, huvudområdet är specialpedagogik. Kursen ingår i en professionsutbildning som leder till speciallärarexamen med inriktning mot matematikutveckling. Kursen vänder sig främst till yrkesverksamma lärare som vill utveckla det specialpedagogiska arbetet i fråga om elevens lärande i matematik i förskoleklass, skola och vuxenutbildning. Kursansvarig institution är Specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet. Kursen ges av Institutionen för Matematikämnets och Naturvetenskapsämnenas Didaktik i samarbete med Specialpedagogiska institutionen. Denna kursplan är fastställd av prefekten på delegation av institutionsstyrelsen för Specialpedagogiska institutionen och godkänd av Lärarutbildningsnämnden (LUN) att ingå i speciallärarprogrammet. Kursplanen är giltig fr.o.m. termin V11. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen För tillträde till kursen krävs att studenten är godkänd på minst en av delkurserna (15 hp) i kursen 'Specialpedagogik som tvärvetenskap' inom speciallärarprogrammet. Kursens uppläggning Provkod Benämning Högskolepoäng MOM1 Möjligheter och hinder i lärprocesser inom matematikutveckl. 15 MOM2 Bedömning och pedagogisk utredning 15 Kursens innehåll Kursens övergripande syfte är att studenten ur ett specialpedagogiskt perspektiv ska utveckla en fördjupad didaktisk kompetens i att stödja olika elevers lärande inom matematikområdet i olika lärmiljöer. Detta syfte Sidan 1/5

10 motiveras av att speciallärarna i sitt yrke ska kunna analysera, bedöma och stödja matematikutvecklingen för elever i behov av särskilt stöd samt kunna förebygga att hinder och problem uppstår. I kursen integreras vetenskapsteori och metod (1,5 hp) och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) i form av datainsamlingar och fältstudier. Delkurs 1 innehåller: - språk- och begreppsutveckling i matematik ur olika teoretiska perspektiv, - kritiska aspekter av matematikutvecklingen som kan leda till matematiksvårigheter, - hur undervisning kan planeras, utvecklas och genomföras med hänsyn till genus, social och språklig bakgrund för att förebygga matematiksvårigheter och gynna lärandet, - exempel på stimulerande och inkluderande lärmiljöer där språk och begrepp i matematik utvecklas i ett naturligt sammanhang utifrån elevers tidigare erfarenheter och förståelse, - analys utifrån olika teoribildningar och beprövad erfarenhet av matematikinnehåll, matematikutveckling, pedagogiska miljöer, hjälpmedel och arbetssätt i relation till elevers förutsättningar. Delkurs 2 innehåller: - olika metoder för pedagogisk utredning av elevers matematikutveckling, - olika kartläggningsredskap och olika bedömningsmetoder som synliggör elevers kompetenser, kunskapskvaliteter samt utbildningsbehov, - matematiksvårigheter - definitioner, orsaker, kännetecken utifrån aktuell forskning samt med koppling till andra inlärningssvårigheter, - specialpedagogiskt individanpassat arbetssätt, - pedagogisk utredning som grund för åtgärdsprogram med hänsyn till både grupp- och individnivå, - aktuell forskning om bedömning och betygssättning samt bedömning som verktyg för lärande. Förväntade studieresultat Efter avslutad kurs ska studenten kunna Delkurs 1: Urskilja kritiska aspekter i elevers språk- och begreppsutveckling i matematik och lärande utifrån olika teoribildningar och beprövad erfarenhet, kritiskt reflektera över forskning/utvecklingsarbete kring förebyggande och inkluderande undervisningsmetoder och didaktiska lösningar som kan främja matematikutveckling, använda, utvärdera och granska metoder i syfte att identifiera hinder i matematikutvecklingen samt genom pedagogiskt utvecklingsarbete möta elevers olika förutsättningar och behov med ett individanpassat arbetssätt, reflektera över sitt eget kunnande och utvecklingsbehov och över betydelsen av lagarbete. Delkurs 2: kritiskt reflektera över forskning om matematiksvårigheter - dess definitioner, orsaker och kännetecken samt i relation till andra inlärningssvårigheter, analysera elevers matematikutveckling i relation till bedömning och betygssättning och kritiskt resonera kring hur ett individanpassat arbetssätt kan stödja kunskapsutvecklingen i matematik, välja, utveckla, använda och kritiskt granska redskap för analys och bedömning av barns och ungdomars kunskapsutveckling i matematik, problematisera utifrån forskning olika sätt att följa, dokumentera, diagnostisera, bedöma, betygssätta och stödja elevers utveckling och lärande i matematik i ett didaktiskt perspektiv, självständigt genomföra och kritiskt utvärdera pedagogiska utredningar och därvid visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper och med hänsyn till samhälleliga och etiska aspekter. Undervisning Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, litteraturstudier, litteraturseminarier med obligatoriska redovisningar, gruppdiskussioner även via lärplattform, verksamhetsförlagd utbildning (VFU) i form av fältstudier, muntliga och skriftliga redovisningar enskilt och i grupp samt examinationer. Under kursen ansvarar studenten för att vid ett seminarium presentera en doktorsavhandling. Studenten ges möjlighet att påverka kursens arbetssätt. En utvärdering sker i slutet av kursen. Kunskapskontroll och examination Sidan 2/5

11 Delkurs 1 examineras dels genom en muntligt och skriftligt presenterad gruppuppgift och dels genom en individuell skriftlig examinationsuppgift. Delkurs 2 examineras dels genom en individuell skriftlig uppsats och dels genom en fältstudierapport utförd som gruppuppgift. Båda arbetena redovisas även muntligt. Dessutom tillkommer en muntlig tentamen i grupp. Hela kursen liksom delkurserna betygsätts enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala: A= Utmärkt B= Mycket bra C= Bra D= Tillfredsställande E= Tillräckligt FX= Otillräckligt F= helt otillräckligt Kursens betygskriterier delas ut vid kursstart. För att få godkänt slutbetyg på hela kursen krävs lägst betyget E på samtliga delkurser samt fullgjord och godkänd VFU i form av fältstudier. Betygen skall vara målrelaterade, vilket innebär att betygen skall återspegla hur väl studenten uppnått de förväntade studieresultaten, som preciseras i varje kursplan respektive kursanvisning. Betyg på kursen speciallärarens yrkesspecifika kompetenser sätts på följande sätt: Bokstavsbetygen på varje delkurs transformeras först till en femstegsskala (A=5p, B=4p, C=3p, D=2p och E=1p). Delkursernas sifferbetyg adderas och summan delas därefter med 2. Det på så sätt erhållna medeltalet avrundas till närmaste heltal (0,5 och uppåt ger det närmaste högre talet) och transformeras tillbaka till bokstavsbeteckning. Studerande som underkänts på muntlig grupptentamen har rätt att genomgå högst en muntlig grupptentamen. Studerande som fått betyget FX eller F i övriga examinerande uppgifter har rätt att genomgå minst fyra ytterligare omexaminationer så länge kursen ges för att uppnå lägst betyget E. Studerande som fått lägst betyget E på examinerande uppgifter får inte genomgå förnyad prövning för högre betyg. Studerande som har fått betyget FX eller F på examinerande uppgifter två gånger av en examinator har rätt att begära att en annan examinator utses för att bestämma betyg på den examinerande uppgiften. Framställan härom ska skriftligen göras till institutionsstyrelsen. Studenter kan begära att examination enligt denna kursplan genomförs högst tre gånger under en tvåårsperiod efter det att den upphört att gälla. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen. Med examinerande uppgifter jämställs också andra obligatoriska moment eller delmoment i kursen. Övergångsbestämmelser Om kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att under en tvåårsperiod, vid ordinarie examinationstillfälle, examineras enligt denna kursplan. Begränsningar Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med sådan inom eller utom landet genomgången och godkänd kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen. Kurslitteratur I denna kurs, kurs 2 i speciallärarprogrammet, läses ca sidor, inklusive två valbara doktorsavhandlingar. Styrdokument och grundskolans/gymnasieskolans kursplaner är gemensamma för hela utbildningsprogrammet och ingår utöver obligatorisk litteratur. Litteraturen för varje delkurs omfattar ca 2000 sidor varav en del av litteraturen är valbar. Sidan 3/5

12 Delkurs 1 Ahlberg, A. (1996). Undervisningsprocessens betydelse för flickors och pojkars lärande. Nomad 4, Baddeley, A. D. (2001). Is working memory still working? American Psychologist, 56, Berch, D. B., & Mazzocco, M. M. M. (2007). Why is math so hard for some children? London: Brookes. Bjar, L., & Liberg, C. (Red.). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. Boesen, J. (Red.). (2006). Lära och undervisa matematik - internationella perspektiv. Kungälv: Göteborgs universitet & NCM. Boaler, J., Dylan, W., & Brown, M. (2000). Students experiences of ability grouping disaffection, polarization and the construction of failure. British Educational Research Journal, vol 26, No 5, Brodin, J., & Lindstrand, P. (2007). Perspektiv på IKT och lärande för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder. Lund: Studentlitteratur. Eriksson Gustavsson, A-L., & Samuelsson, J. (2007). Didaktiska samtal i specialpedagogiska kontexter: en studie av undervisning i grundläggande svenska och matematik. Linköpings universitet: IBL. LiU-PEK 246. Hodgen, J., & Wiliam, D. (2006). Mathematics inside the black box. Department of Education Professional Studies: Kings College London. Löwing, M., & Kilborn, W. (2006). Baskunskaper i matematik. Lund: Studentlitteratur. McIntosh, A. (2008). Förstå och använda tal en handbok. Göteborg: NCM. Myndigheten för skolutveckling (2007). Mer än matematik om språkliga dimensioner i matematikuppgifter. Stockholm: Liber distribution. Sterner, G., & Lundberg, I. (2002). Läs- och skrivsvårigheter och lärande i matematik. Göteborg: NCM. Utöver detta läses i delkurs 1 aktuell avhandling (ca 200 sidor) som väljs i samråd med kursansvarig lärare. Dessutom tillkommer litteratur i form av valbara böcker, artiklar och rapporter. Delkurs 2 Barkley, R. A. (1998). Attention-Deficit Hyperactivity Disorder. Scientific American, 279(3), Berch, D. B., & Mazzocco, M. M. M. (2007). Why is math so hard for some children? London: Brookes. Björklund Boistrup, L. (2010). Discourses of assessment actions in mathematics classrooms. In U. Gellert, E. Jablonka, & C. Morgan (Eds.), Proceedings of the Sixth International Mathematics Education and Society Conference. Berlin: Freie Universität, Berlin, Bruse, B. (2003). Bokstavsbarnen och bokstäverna. I L. Bjar & C. Liberg (Red.): Barn utvecklar sitt språk, Lund: Studentlitteratur. Eklund, S. (Red.) (2010). Bedömning av kunskap för lärande och undervisning. Forskning om undervisning och lärande 3. Stockholm: Lärarförbundet. Engström, A. (2003). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik. Örebro universitet. Giota, J. (2006). Självbedöma, bedöma eller döma? Om elevers motivation, kompetens och prestationer i Sidan 4/5

13 skolan. Pedagogisk forskning i Sverige II: 2, Hattie, J., & Timberley, H. (2007). The power of feedback. Review of Educational Research, 77 (1), Korp, H. (2003). Kunskapsbedömning. Vad, hur och varför? Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Lindström, L., & Lindberg, V. (Red) (2005). Pedagogisk bedömning. Stockholm: HLS Förlag. Lundberg, I., & Sterner, G. (2009). Dyskalkyli finns det? Göteborg: NCM. Pettersson, A. (Red.) (2010). Bedömning av kunskap för lärande och undervisning i matematik. Matematikdidaktiska texter del 4. Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms universitet. Peltenburg, M., van den Heuvel Panhuizen, M., & Doig, B. (2009). Mathematical power of special-needs pupils: An ICT-based dynamic assessment format to reveal weak pupils potential. British Journal of Educational Technology, Vol 40, Utöver detta läses i delkurs 2 (ca 200 sidor) metodlitteratur från valbar metodlitteratur samt en aktuell avhandling (ca 200 sidor) som väljs i samråd med kursansvarig lärare. Dessutom tillkommer diagnos- och kartläggningsmaterial samt litteratur i form av artiklar, valbara böcker och rapporter. Sidan 5/5

14 LUN Stockholms universitet Lärarutbildningsnämnden 1.Benämning Utbildningsplan för speciallärarprogrammet 2. Benämning, eng. Special Teacher Education Programme 3. Poäng 4. Högskolepoäng : Programkod: UQSLS och UQSLM 6. Giltig fr.o.m. Höstterminen Datum för fastställande Ändringsdatum: , Värdinstitution: Specialpedagogiska institutionen 10. Beslut Denna utbildningsplan är fastställd av Lärarutbildningsnämnden Reviderad och Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till programmet - Avlagd lärarexamen med inriktning mot språk-, skriv-, läs- eller matematikutveckling, t ex lågstadielärarexamen, mellanstadielärarexamen, 1-7 Sv/So-lärarexamen, 1-7 Ma/Nolärarexamen, lärarexamen med inriktning mot svenska eller matematik för tidiga åldrar. Annan avlagd lärarexamen med svenska eller matematik, t ex ämneslärarexamen i svenska eller matematik, gymnasielärarexamen i svenska eller matematik, 4-9 lärarexamen med inriktning mot svenska eller matematik, lärarexamen med inriktning mot svenska eller matematik för senare åldrar. Alternativt annan avlagd lärarexamen kompletterad med motsvarande kunskaper inom språk- eller matematikområdet - Minst tre års yrkeserfarenhet på minst halvtid av undervisning/pedagogiskt arbete inom undervisningsämnena/områdena svenska, svenska som andraspråk, svenska som andraspråk för döva/teckenspråk eller matematik efter lärarexamen - Att studenten i sin lärarexamen eller efter sin lärarexamen skrivit ett självständigt arbete (examensarbete) eller en uppsats om minst 15 hp på grundnivå inom relevant kunskaps/ämnesområde. 12. Mål Enligt högskoleförordningen gäller följande mål för speciallärarexamen: 1 Mål För speciallärarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som speciallärare för barn och elever inom förskoleklass, skola eller 1 SFS 2008:132 1/3

15 LUN vuxenutbildning, som har behov av särskilt stöd i språk-, skriv-, och läsutveckling eller matematikutveckling. Kunskap och förståelse För speciallärarexamen ska studenten - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, - visa fördjupad kunskap om barns och elevers språk- och begreppsutveckling och stimulans av denna, och - visa fördjupad kunskap om elevers lärande och språk - skriv och läsutveckling eller matematikutveckling samt goda kunskaper om bedömningsfrågor och betygssättning. Färdighet och förmåga För speciallärarexamen ska studenten - visa förmåga att kritiskt och självständigt identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbete och i arbetet med att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer, - visa förmåga att delta i arbetet med att utforma och genomföra åtgärdsprogram för enskilda barn och elever i samverkan med berörda aktörer samt förmåga att stödja barn och elever och utveckla verksamhetens lärmiljöer, - visa förmåga att vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i frågor som rör språk-, skriv- och läsutveckling eller matematikutveckling, - visa förmåga att självständigt genomföra uppföljning och utvärdering samt leda utveckling av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever, - visa förmåga att kritiskt granska och tillämpa metoder för att bedöma barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling eller matematikutveckling, - visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt genomföra pedagogiska utredningar och analysera svårigheter på individnivå i olika lärmiljöer, och - visa fördjupad förmåga till ett individanpassat arbetssätt för barn och elever i behov av särskilt stöd. Värderingsförmåga och förhållningssätt För speciallärarexamen ska studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga att inom det specialpedagogiska området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete, - visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För speciallärarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. Övrigt I examensbeviset ska det anges för vilken verksamhet utbildningen är avsedd. 2/3

16 LUN För speciallärarexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. 13. Programmets uppläggning Inriktningar och utbildningsvarianter Speciallärarutbildningen på avancerad nivå erbjuder två inriktningar, inriktning svenska alternativt inriktning matematik. Oberoende av inriktning erbjuds utbildningen både i form av heltids - och halvfartsstudier. Vetenskaplig progression och professionsprogression Inom kurserna sker en fördjupning inom kunskapsområdet specialpedagogik med fokus på språk-, läs- och skrivutveckling eller alternativt matematikutveckling. Fördjupningen motsvarar magisternivå. Vetenskapsteori och metod ska finnas som en röd tråd genom hela utbildningen. Av utbildningens 90 hp skall minst 15 hp vara vetenskapsteori och metod, varav 7,5 hp integreras i undervisningen. Detta ska framgå av kursplanerna. Verksamhetsförlagd utbildning i form av fältstudier ska genomföras i samarbete med representanter för relevanta pedagogiska verksamheter på fältet 14. Kurser och delkurser Utbildningsprogrammets två inriktningar består vardera av tre kurser om 30 högskolepoäng (hp), det vill säga 90 hp per inriktning. Kurserna är indelade i delkurser. Kurser inom inriktning språk, läs- och skrivutveckling Kurs 1 Specialpedagogik som tvärvetenskap 30 hp - Specialpedagogik som tvärvetenskap 15 hp - Specialpedagogiskt perspektiv på lärmiljöer 15 hp Kurs 2 Speciallärarens yrkesspecifika kompetenser, inriktning språk, läs - och skrivutveckling 30hp - Möjligheter och hinder inom språk, läs- och skrivutveckling - Bedömning och pedagogisk utredning 15 hp Kurs 3 Specialpedagogisk teori och praktik samt examensarbete 30 hp - Vetenskapsteori och metod 7,5 hp - Pedagogiska/rådgivande samtal samt utveckling av pedagogiskt arbete 7,5 hp - Examensarbete för speciallärarexamen 15 hp Kurser inom inriktning matematikutveckling Kurs 1 Specialpedagogik som tvärvetenskap 30 hp - Specialpedagogik som tvärvetenskap 15 hp - Specialpedagogiskt perspektiv på lärmiljöer 15 hp 3/3

17 LUN Kurs 2 Speciallärarens yrkesspecifika kompetenser, inriktning matematikutveckling 30 hp, - Möjligheter och hinder i lärprocesser inom matematikutveckl. 15 hp - Bedömning och pedagogisk utredning 15 hp Kurs 3 Specialpedagogisk teori och praktik samt examensarbete 30 hp: - Vetenskapsteori och metod 7,5 hp - Pedagogiska/rådgivande samtal samt utveckling av pedagogiskt arbete 7,5 hp - Examensarbete för speciallärarexamen 15 hp 15. Examen Speciallärarexamen (Postgraduate Diploma in Special Needs Teaching) Utbildningen om 90 hp leder till en speciallärarexamen på avancerad nivå. Huvudområdet är specialpedagogik. Student som avlägger sådan examen vid Stockholms universitet och har 180 hp på grundnivå inklusive ett självständigt arbete om 15 hp, kan ansöka om magisterexamen med huvudområde specialpedagogik. 16. Övrigt 4/3

18 Dnr SU (1) Bilaga Charlotte Rossland Utredare Regionalt utvecklingscentrum, RUC Lärarutbildningsnämnden, LUN Fördelning av medel för fortbildningskurser inom Förskolelyftet (Dnr Skolverket 2009:334) Fördelningen nedan gäller drygt 6 miljoner kronor som har rekvirerats från Skolverket för kurser inom Förskolelyftet med start höstterminen Det gäller den enda och fulla utbetalningen för åtta kurser. De flesta kurser är samarbeten mellan flera institutioner/centra och utbetalningen går till utsedd värdinstitution/centra. RUC:s omkostnader för samordningen av projektet inklusive marknadsföring är kronor enligt budget för det andra halvåret Bifogade underlag visar medelsfördelningen per kurs och värdinstitution samt fördelningen av RUC:s omkostnader per kurs, enligt samma principer som tidigare. Beslut: Av de från Skolverket i oktober 2010 rekvirerade kr till kurser inom Förskolelyftet med kursstart höstterminen 2010 fördelas enligt bilaga kr till tre värdinstitutioner/centra samt kr till Regionalt utvecklingscentrum, RUC. Bilagor: 1. Sammanställning av fördelning av medel för Skolverkets upphandlade fortbildningskurser inom Förskolelyftet som startade HT-10 Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Regionalt utvecklingscentrum STOCKHOLM Hus V1, Campus Konradsberg Konradsbersgatan 5B Telefax: E-post: charlotte.rossland@ruc.su.se

19 Bilaga Fördelning av medel till institutioner på Stockholms universitet för kurser inom Förskolelyftet med kursstart höstterminen 2010 Dnr Skolverket 2009:334 ** RUC:s samordningskostnader: kr gör 3,37772% av de rekvirerade Dnr Stockholms universitet Värdinstitution Kurs Hp Pris per hp och deltagare Antal registrerade vid kursstart Antal deltagare som enligt avtal åberopas Rekvirerat från Skolverket oktober 2010 Medel till RUC för samordning, marknadsf. etc** Medelsfördelning per kurs Medelsfördelning per värdinst. Centrum för tvåspråkighetsforskning Flerspråkiga barn i förskolan 7, kr Flerspråkighet och kunskapsutveckling i förskolan kr Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete Att leda, organisera för, utvärdera och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet med fokus på språk och matematik kr Förskoledidaktiska perspektiv på språk och matematik för barnskötare 7, kr Förskoledidaktiska perspektiv på språk och matematik för förskollärare kr Språk- och matematikutveckling i förskolan genom drama och rörelse kr Språk- och matematikutveckling i förskolan genom drama och rörelse 7, kr Specialpedagogiska institutionen Specialpedagogiska perspektiv på små barns språk-, matematik- och kommunikationsutveckling i förskolan kr Summa:

20 Dnr SU (1) Bilaga Charlotte Rossland Utredare Regionalt utvecklingscentrum, RUC Lärarutbildningsnämnden, LUN Fördelning av medel för fortbildningskurser inom Lärarlyftet (Dnr Skolverket :852) Fördelningen nedan gäller drygt 12 miljoner kronor som har rekvirerats från Skolverket för fortbildningskurser inom Lärarlyftet med start höstterminen Det gäller den enda och fulla utbetalningen för 23 kurser som startat. RUC:s omkostnader för samordningen av projektet inklusive marknadsföring är kronor enligt satt budget för det andra halvåret. Bifogade underlag visar medelsfördelningen per kurs och institution samt fördelningen av RUC:s omkostnader per kurs, enligt samma principer som tidigare. Beslut: Av de från Skolverket i oktober 2010 hämtade kr till fortbildningskurser inom Lärarlyftet med kursstart höstterminen 2010 fördelas enligt bilaga kr till 9 institutioner samt kr till Regionalt utvecklingscentrum, RUC. Bilagor: 1. Sammanställning fördelning av medel för Skolverkets upphandlade fortbildningskurser inom Lärarlyftet som startat HT-10 Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Regionalt utvecklingscentrum STOCKHOLM Hus V1, Campus Konradsberg Konradsbersgatan 5B Telefax: E-post: charlotte.rossland@ruc.su.se

21 Fördelning av medel till institutioner på Stockholms universitet för fortbildningskurser inom Lärarlyftet med kursstart höstterminen Dnr Skolverket :852 / Dnr SU ** RUC:s samordningskostnader: kr gör 2,54764% av de rekvirerade Institution Kurs Antal registrerade deltagare Miniminivå alt. annat åberopat avtal Rekvirert enligt avtal Till RUC för samordning, marknadsf. med mera** Medelsfördelning per kurs Medelsfördelning per institution Centrum för tvåspråkighetsforskning Tvåspråkiga barns språk- och kunskapsutveckling I Tvåspråkiga barns språk- och kunskapsutveckling II Engelska institutionen Engelsk språkfärdighet Institutionen för geologi och geokemi Klimathot, dinosaurier, vulkanutbrott och bergskedjeveckningar Institutionen för lingvistik Språkutveckling och språkstörningar hos skolbarn Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Omvärldsanalys, om hållbar utveckling och samhällets sårbarhet Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik Kreativ NO Laborativ Ma/NO Lärande i matematik i grundskolans tidiga och mellanår

22 Matematik för grundskolans senare år Matematik och naturvetenskap utanför klassrummet, F- åk Matematiken i förskoleklassen - ingår i lärarfortbildningen Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling Att undervisa i svenska som andraspråk (campus/distans) Att undervisa i svenska som andraspråk (campus) 18 (Avtalat minst 15, ej 25, och 18 kom) Engelskämnets didaktik mot yngre åldrar Engelskämnets didaktik mot yngre åldrar II Läs- och skrivutveckling i ljuset av nyare forskning Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditionrer Att leda yrkeslärande i arbetslivet De estetiska ämnenasa funktion i ledarskap och grupputveckling Drama som verktyg för läs-och skrivutveckling Specialpedagogiska institutionen Autism och specialpedagogik Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och praktisk pedagogik Specialpedagogik i styrdokument som grund för undervisning Summor: