Tillväxt med kulturen som motor

Transkript

1 Del A Tillväxt med kulturen som motor En studie av förutsättningarna på Öland Våren 2010 Per Branthle Klas Bergman Sponsorer:

2 Förord Under våren har vi som studenter på Linnéuniversitetet fått möjlighet att genomföra praktik på konsultföretaget Senex Research AB/ITEF i Kalmar med Leif Nilsson som mentor. Den studie som genomförts har haft Ölands Näringslivskontor som uppdragsgivare och vi har även haft stöd av Linnéuniversitetet. Föreliggande rapport utgör projektarbete för Per Branthle och ingår i sista terminen på programmet Kulturarv och samhällsanalys med inriktningen Kulturgeografi. Klas Bergman, student vid Turismprogrammet, har medverkat i undersökningen och har använt materialet som grund för en B-uppsats i Kulturgeografi. Vi skulle vilja framföra vårt varma tack till Anders Nyholm och Jörgen Samuelsson på Ölands Näringslivskontor, Leif Nilsson på Senex-ITEF, kanslipersonalen på Nisbethska samt de som kommit med synpunkter på enkätens utformning och hjälpt till med korrekturläsning. Framför allt skulle vi vilja tacka alla dem som tagit sig tid till att fylla i enkäterna och ställa upp på intervjuer. Utan er hade denna studie inte kunnat genomföras! Kalmar, maj 2010 Per Branthle och Klas Bergman Rapporten utgörs av tre delar; Del A: Tillväxt med kulturen som motor - En studie av förutsättningarna på Öland Del B: Tillväxt med kulturen som motor - Geoturism och destinationsutveckling Del C: Tillväxt med kulturen som motor - Statistikbilaga

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte, mål och frågeställningar Geografisk avgränsning Metod Enkätundersökningen Intervjustudien Metodkritik Teoretisk bakgrund Kultur Tillväxt och destinationsmarknadsföring Hållbarhetstanken Nyttan med kultur Modell för arbetet Resultat: enkätundersökningen Ålder och kön Verksamheten Säsongen Hinder Marknadsföring Samarbete Utvecklingsmöjligheter för verksamheten Resultat: Intervjuundersökningen Slutsatser och koncept Destinationsmarknadsföring Verksamhetsutveckling genom utbildning Kulturhotell Ölands Näringslivskontors roll Skapandet av en paraplyorganisation Referenser Bilagor Bilaga 1: Följebrev och enkät Bilaga 2: Förslag på lämpliga gemensamma lokaler Bilaga 3: Övriga hinder för aktörernas verksamheter Bilaga 4: Aktörernas övriga kommentarer Bilaga 5: Grundläggande intervjuguide Bilaga 6: Urval av kurser på Linnéuniversitetet Bilaga 7: Kommunfakta Borgholms kommun Bilaga 8: Kommunfakta Mörbylånga kommun

4 Förteckning över figurer och tabeller Figurer Figur 1; Karta över Öland Figur 2; Fördelning av inkomna respektive icke inkomna enkätsvar (247 st.) Figur 3; Hållbar utveckling av verksamheter och tillväxt i landsbygdområden, steg Figur 4; Hållbar utveckling av verksamheter och tillväxt i landsbygdområden, steg Figur 5; Hållbar utveckling av verksamheter och tillväxt i landsbygdområden, steg Figur 6; Könsfördelning hos de svarande (98 st.) Figur 7; Könsmässig åldersfördelning (96 st.) Figur 8; Åldersfördelning hos de svarande (98 st.) Figur 9; Verksam tid (98 st.) Figur 10; Fördelning mellan heltid och deltid (98 st.) Figur 11; Fördelning av tid per vecka (98 st.) Figur 12; Fördelning av verksamheter (98 st.) Figur 13; Andelen respondenter som har öppet hela respektive delar av året (98 st.) Figur 14; Hinder för verksamhetens tillväxt (98 st.) Figur 15; Fördelning av heltids- och deltidsarbete inom olika verksamheter (92 st.) Figur 16; Könsfördelning olika verksamheter (92 st.) Figur 17; Tidsbrist som ett hinder för verksamheten (92 st.) Figur 18; Lagar och förordningar som hinder för verksamheten (92 st.) Figur 19; Bristande lönsamhet som ett hinder för verksamheten (92 st.) Figur 20; Svårigheter med marknadsföringen som hinder för verksamheten (92 st.) Figur 21; Fördelning mellan olika marknadsföringsaktiviteter (98 st.) Figur 22; Samarbete med andra privata aktörer (98 st.) Figur 23; Samarbete med kommunen/ölands kommunalförbund (98 st.) Figur 24; Samarbete i utvecklingen av verksamheten, produkter och tjänster (98 st.) Figur 25; Utbildningar aktuella för att utveckla verksamheten (98 st.) Figur 26; Möjligheter som är aktuella för att utveckla verksamheten (98 st.) Figur 27; Skiss över ett kulturhotell Figur 28; Modellförslag över en paraplyorganisation, Kulturbyrån Figur 29; Kulturbyråns förhållande till de ingående aktörerna Tabeller Tabell 1; fördelning mellan olika kategorier (identifierade aktörer)... 7 Tabell 2; fördelning mellan olika kategorier (användbara inkomna svar)... 8 Tabell 3; de fyra mest inkomstgivande månaderna... 22

5 1. Inledning Ölands natur och kultur är på många sätt unika. De oskiftade byarna, det vidsträckta alvaret och de rika kulturella lämningarna från våra förfäder sätter sin speciella prägel på hela ön. Naturen och kulturarvet är intimt sammankopplade och går inte att särskilja från varandra utan att sammanhanget tappas. Det är ingen tillfällighet att gårdar, borgar och andra av människans spår ligger där de ligger, utan är en följd av de geologiska betingelser som råder. Kulturen inskränks inte enbart till historiska lämningar utan består också av ett levande odlingslandskap, klassat som världsarv av UNESCO. Det finns ett rikt hantverks- och konstnärsliv samt ett gediget utbud av gårdsbutiker, friluftsaktiviteter, museum, caféer, restauranger och loppmarknader, vilket bidrar till att skapa Ölands speciella atmosfär. Begreppet kultur är väldigt brett och dess definition varierar från källa till källa. Detta arbete fokuserar främst på kulturella yttringar och verksamheter som kan skapa sysselsättning och intäkter. I detta ingår olika former av kreativa kulturella företeelser såsom exempelvis måleri och konsthantverk samt friluftsaktiviteter, gårdsbutiker och museum. Ofta nämns Öland som speciellt lämpat för konstutövande men det är värt att notera att det även finns en betydande rikedom i det som kanske inte alltid inkluderas i begreppet kultur, exempelvis loppmarknader och idrottsevenemang. Allt det som sätter sin prägel på Ölands karaktär är värt att innefattas i kulturbegreppet och därmed platsmarknadsföringen. Hela ön tenderar att leva upp under turistsäsongen, då befolkningen flerdubblas och de flesta verksamheter har sin högsäsong. Detta medför att landskapet får en kraftig säsongsbundenhet och upplevs av många som tämligen avslaget och rentav dött vintertid. Åtskilliga kulturaktörer brottas som en följd av detta med problem att få sin verksamhet att gå runt. Dock besitter Öland en stor potential för många verksamheter. Den stora frågan är hur man skall kunna förlänga säsongen, öka öns attraktivitet för potentiella inflyttare och skapa bättre lönsamhet för dem som lever och verkar på Öland året runt. Denna studie belyser dessa frågor utifrån gemene mans tankar, möjligheter och problem. Hur skall kulturen tillvaratas för att främja skapandet av tillväxt? 5 5

6 1.1 Syfte, mål och frågeställningar Det övergripande målet med studien är att undersöka i vilken mån kulturen kan fungera som motor för att främja lokal tillväxt. Studier av faktorer som underlättar byggandet av plattformar har genomförts för att främja en långsiktig hållbar utveckling och för att skapa arbetstillfällen och ge ökade inkomster för såväl enskilda aktörer som för samhället. Första steget i undersökningen är att beskriva de grupper av aktörer som kan komma i fråga för ett utvecklingsarbete. Därefter undersöks följande frågor. Vilka förutsättningar finns på Öland i dagsläget? Vilka utbildningsinsatser efterfrågas? Vad har utbildningsinstanser i regionen att erbjuda? Vilka insatser skall planeras för ett bättre entreprenörskap? 1.2 Geografisk avgränsning Öland är Sveriges minsta landskap med sina cirka 1340 km 2 och har en befolkning på cirka invånare. Landskapet ingår i Kalmar Län och räknas till Sydostregionen. Förbindelselänken till fastlandet utgörs i huvudsak av Ölandsbron som går mellan Färjestaden och Kalmar. Ön kringskärs i väster av Kalmarsund och i öster av Östersjön. Landskapet har blott en stad, Borgholm, och är uppdelat i två kommuner, Mörbylånga kommun och Borgholms kommun. De är till ytan närmast jämnstora men Mörbylånga kommun har cirka 3000 fler invånare (Mörbylånga kommun 2010 & Borgholms kommun 2010). Då kommunernas näringslivskontor gick samman 2008 bildades Ölands Näringslivskontor som en del av Ölands Kommunalförbund. Deras uppgift är bland annat att bistå företagare med råd, information och att förmedla kontakter (Ölands Näringslivskontor, 2010). Undersökningen som ligger till grund för denna rapport har sin geografiska avgränsning i Ölands gränser. Figur 1 visar Öland, dess kommuner och några av dess tätorter. Figur 1; Karta över Öland. 6 6

7 2. Metod Studien har genomförts med hjälp av en enkätundersökning och personliga intervjuer. Respondenterna (de svarande) utgörs av kulturaktörer på Öland. Parallellt med identifieringen av aktörerna och utformningen av enkäten så gjordes en genomgång av litteratur i ämnet. Denna utmynnade i en teoretisk bakgrund som behandlar kultur och tillväxt, destinationsmarknadsföring, hållbar utveckling samt kulturens nytta. Begreppen platsmarknadsföring och destinationsmarknadsföring används synonymt i rapporten. Utifrån resultaten i enkät- och intervjuundersökningen skapades ett antal koncept för vidare utveckling. Den 24/ presenterades studiens resultat för 20-talet personer på Öland, såväl kommuntjänstemän som kulturaktörer. De kommentarer som erhölls vid detta tillfälle togs till vara för att förtydliga och utveckla konceptförslagen. I denna rapport presenteras data i diagramform där siffrorna inom parentes anger underlaget till respektive statistiska sammanställning, alltså antalet respondenter vars svar har inkluderats. I de figurer där procent inte är angivet redovisas statistiken i absoluta tal (alltså hur många personer som svarat i respektive stapel). Utifrån sammanställningar på Internet, enskilda hemsidor, personlig kännedom och tryckt material identifierades 247 aktörer. Urvalskriterierna för deras deltagande var att de skall vara involverade i någon form av kulturverksamhet samt bedriva denna på Öland, under hela eller delar av året. Aktörerna har sammanställts i en databas och delats upp i kategorier utifrån vilken verksamhet de huvudsakligen bedriver. Fördelningen mellan de olika kategorierna kan ses i tabell 1. Konsthantverk innefattar såväl konstnärer som konsthantverkare. Övrig verksamhet kan till exempel röra sig om kursverksamhet och teambuilding. Tabell 1; fördelning mellan olika kategorier (identifierade aktörer) Kategori Antal Procentuell andel Konsthantverk % Livsmedel 26 10,5 % Antikt och loppmarknad 11 4,5 % Museum 10 4 % Friluftsliv 7 3 % Föreningar 4 1,5 % Övrig verksamhet 4 1,5 % Summa: Enkätundersökningen Enkäten kan ses i bilaga 1 och utformades utifrån de frågeställningar och det syfte som projektet baseras på. Det som lades i fokus var i första läget grundläggande upplysningar om aktören och dennes verksamhet. Därefter undersöktes vilka marknadsföringsaktiviteter som används samt huruvida samarbete med andra aktörer förekommer och i så fall inom vilka områden. Vidare undersöktes vad som är av intresse för att utveckla den egna verksamheten och vad som upplevs som hinder. Frågorna utformades i samråd med Leif Nilsson på Senex- ITEF samt med Anders Nyholm och Jörgen Samuelsson på Ölands Näringslivskontor. Därefter provades enkäten på ett tiotal studenter, varefter några ändringar gjordes. 7 7

8 Den färdiga frågeenkäten skickades ut till de 247 kulturaktörerna tillsammans med ett följebrev där studien och vi två studenter presenterades. Från 33 stycken erhölls retur på grund av okänd adressat, alternativt att den adresserade meddelade att han/hon upphört med sin verksamhet eller av någon annan anledning ej önskade deltaga. Från 99 stycken erhölls ifyllda enkäter varav en dock var så ofullständigt ifylld att den ej kunde användas. Utöver dessa återstår 115 personer, från vilka svar ej erhållits. Ovanstående siffror genererar en svarsfrekvens på 40 % och ett bortfall på 60 % (se figur 2). 46% 40% Användbara enkätsvar Returer/avböjande Svarsvägrande/ej anträffade 14% Figur 2; Fördelning av inkomna respektive icke inkomna enkätsvar (247 st.). I tabellen nedan kan fördelningen mellan de olika kategorierna på de inkomna svaren utläsas. Tabell 2; fördelning mellan olika kategorier (användbara inkomna svar) Kategori Antal Procentuell andel Konsthantverk % Livsmedel % Antikt och loppmarknad 5 5 % Museum 5 5 % Friluftsliv 3 3 % Föreningar 0 0 % Övrig verksamhet 2 2 % Summa: 98 Bortsett från kategorin Föreningar så överensstämmer svarsfrekvensen i de olika kategorierna tämligen väl mellan utskick och användbara inkomna svar. En möjlig förklaring till att ingen förening svarat kan vara att de upplever att enkäten inte riktigt passar in på deras verksamhet i och med att föreningar ofta är ideella. En förening sände tillbaks enkäten med just denna motivering till att de ej kunde deltaga. Varje möjligt svarsalternativ i enkäten förseddes med ett värde varefter de inkomna enkätsvaren matades in i en databas med hjälp av programmet SPSS. Därefter utnyttjades programmets funktioner för att sammanställa frekvenser och utföra olika korstabuleringar. För att underlätta detta arbete kategoriserades också olika variabler för att lättare kunna bearbeta materialet, exempelvis skapades olika åldersgrupper istället för att redovisa varje persons individuella ålder. 8 8

9 2.2 Intervjustudien Efter att enkätsvaren kommit in valdes tolv personer ut för intervjuer syftande till att få en djupare förståelse för förhållandena inom kulturverksamheterna på Öland. Valet av respondenter utgick från tanken att erhålla en spridning både geografiskt och ämnesmässigt. De utvalda tillfrågades telefonledes om de önskade medverka. Tre av de ursprungligt utvalda avböjde alternativt gick inte att få tag i varför de ersattes av tre nya. Det gjordes ett styrt urval där tre personer ingick samt ett slumpmässigt urval där resterande nio ingick. Det styrda urvalet baserades på personer som vi ansåg vara särskilt intressanta att intervjua samt personer som uttryckligen önskade att bli intervjuade. Det slumpmässiga urvalet gjordes utifrån respektive kategori i databasen med inkomna svar för att få en rimlig fördelning mellan olika verksamheter. I urvalet beaktades också respektive aktörs geografiska placering. Fem av de intervjuade befann sig i Borgholms kommun och sju i Mörbylånga kommun. Urvalet är således en kombination av slumpmässighet och styrning. Av de som intervjuades var två involverade i museiverksamhet, en i friluftsverksamhet, tre var konsthantverkare och tre konstnärer. Två var engagerade inom livsmedelsproduktion och en var representant för en förening 1. Två av de intervjuade bedrev flera verksamheter. En av dem vi identifierat som konstnär ägnade sig också åt livsmedel samt en av dem som ägnade sig åt livsmedelsproduktion kombinerade detta med konsthantverk. Under intervjuerna fördes anteckningar vilka därefter sammanställdes och jämfördes med andra intervjusvar för att slutligen kopplas samman med enkätsvaren. Samtliga personuppgifter behandlas anonymt, vilket deltagarna har informerats om. 2.3 Metodkritik Brister i undersökningen som uppmärksammats rör dels enkätens utformning och dels urvalet av respondenter. Vad gäller enkäten så är det i huvudsak två frågor som vållat de svarande problem. Det är först och främst fråga 3, Arbetar du 40 timmar i din verksamhet under en vecka? (se bilaga 1) med vilken avses heltid eller deltid. Det är alltså logiskt möjligt att svara nej på frågan både om man jobbar mindre än 40 timmar och mer än 40 timmar. Eftersom de svarande ombeddes att ange antalet timmar de lägger ner på sin verksamhet per vecka var det dock möjligt att manuellt kontrollera andelen som arbetar deltid respektive heltid eller mer. Även fråga 4 har varit besvärlig att fylla i för många, för att minska risken för missförstånd skulle frågan kunnat utformas annorlunda, exempelvis med färdiga svarsalternativ. Enkäten tycks ej heller passa föreningar och kanske borde en speciell enkät ha utformats för dessa. Vad gäller urvalet av respondenter skulle för det första ett betydligt större antal kunnat erhållas inom de befintliga kategorierna. Under resans gång har bokstavligen ett flertal kulturaktörer påträffats på Öland som vi ej kunnat identifiera i någon sammanställning. Dessutom skulle fler kategorier kunnat inlemmas, exempelvis teaterverksamhet, sport, musiker med flera. Detta är något som en kommande studie skulle kunna ta fasta på. 1 Denna person hade dock ej deltagit i enkätundersökningen. 9 9

10 Sammanfattning Studien genomfördes dels med en enkätundersökning och dels med hjälp av personliga intervjuer. De svarande utgjordes av kulturaktörer på Öland med verksamheter inom följande kategorier; Konsthantverk, Livsmedel, Antikt och loppmarknad, Friluftsliv, Föreningar samt Museum och Övrig verksamhet. En enkät utformades och sändes ut till de 247 identifierade kulturaktörerna. Från 98 personer inkom användbara svar, vilket genererar en svarsfrekvens på 40 % och ett bortfall på 60 %. Frågorna i enkäten behandlade grundläggande upplysningar om aktören och verksamheten samt även vilka typer av marknadsföring som användes, om samarbete fanns med andra aktörer, hur verksamheten kunde utvecklas och vad som upplevdes som hinder. Svaren från enkäten sammanställdes därefter i statistikprogrammet SPSS. För att få en djupare förståelse för kulturverksamheterna på Öland så genomfördes också en intervjustudie, i vilken 12 personer ingick. Urvalet av deltagare var en kombination mellan styrning och slump och utgick från tanken att erhålla en geografisk och ämnesmässig spridning. Fem av de intervjuade var verksamma i Borgholms kommun och sju i Mörbylånga kommun. Intervjuerna utgjorde i stort sett en fördjupning av innehållet i enkäterna och behandlade samarbete, framtidstankar, hinder samt för och nackdelar med Öland

11 3. Teoretisk bakgrund 3.1 Kultur Att definiera begreppet kultur är en komplicerad uppgift. Redan på 1950-talet fanns över 150 akademiska definitioner av begreppet och oräkneliga har därefter tillkommit. Daniels m.fl. (2008) betonar att kulturen är en del av vardagslivet som baseras på förutsättningar såsom religion, språk, etnicitet, sedvänjor och traditioner och kan existera såväl lokalt, regionalt, nationellt som globalt. Kultur är en fortgående process som sätter sin prägel på både den sociala och den materiella världen. Dess värde är mycket stort i att skapa en känsla av identitet och platstillhörighet (Daniels m.fl. 2008). Knox och Pinch (2006) lyfter fram tre huvudpunkter som ingår i kulturbegreppet; de värden som människor har (deras ideal och mål i livet), normer som människor följer (de regler och principer som styr deras liv) samt materiella ting som de nyttjar. Kulturella uttryck innefattar alltifrån konst och musik till reklam, TV och mat. Institutet för tillväxtpolitiska studier m.fl. (2008) menar att kulturbegreppet särskilt innefattar kvalitativa uttryck av underhållning och konstnärligt skapande (2008, s.17). Kultur som konstnärligt uttryck kan sägas utgöra kultur som eget skapande och innefattar såväl litteratur, konst, musik, scenkonst, film och design som arkitektur och musei- eller biblioteksverksamhet. Kultur ingår även i andra verksamheter och beskrivs i det fallet med begreppet kultur som verktyg, det vill säga kulturen används som en del i en verksamhet med ett annat huvudsyfte (ITPS - Institutet för tillväxtpolitiska studier m.fl. 2008). Även kulturmiljö och kulturarv ingår i kulturbegreppet. Riksantikvarieämbetet definierar kulturarv som det som tidigare generationer har skapat samt hur vi idag uppfattar, tolkar och för det vidare. Kulturmiljön innefattar i stort sett allt omkring oss som formats av människor genom tiderna, från en enskild plats till hela landskap. Kulturarvsbegreppet innefattar fornlämningar, byggnader och föremål som vi övertagit från våra förfäder samt även berättelser och traditioner (Riksantikvarieämbetet 2009). 3.2 Tillväxt och destinationsmarknadsföring Vikten av destinationsmarknadsföring och varumärkesbyggande är större nu än tidigare på grund av ökad globalisering och försvagad platsbundenhet hos gemene man. Lindkvist & Månsson (2008) lyfter fram tillväxtfrågan för en region som en överlevnadsfråga; för att överleva måste en region visa sig värdig sina invånare, företag och besökare (s.26). Regionen måste dessutom locka till sig nya människor och företag för att åstadkomma tillväxt. I denna process har kulturen en viktig roll. Det är även nödvändigt att se till den omgivande miljön, eftersom det är av stor vikt för tillväxten att en region kan erbjuda en attraktiv miljö för kreativa människor. Kulturen har både en yttre imageskapande roll och en inre identitetsskapande. Den sistnämnda verkar som ett sammanfogande kitt som gör regionen till en kulturell enhet. I platsmarknadsföringen ses kulturen ofta ur ett samhällsnyttoperspektiv och används för att uppnå vissa uppsatta nyttor eller värden. Inom marknadsföringen vänder 11 11

12 man sig till turister, företag, potentiella inflyttare och lokalbefolkningen för att skapa en positiv bild av platsen/regionen. För att detta skall lyckas krävs det att man identifierar, tar vara på och utvecklar det som är unikt för platsen samt eftersträvar att engagera både offentlig och privat sektor samt det civila samhället. Begreppet cultural planning är närliggande och betonar analys och uppföljning av det bedrivna arbetet. Kulturen utgör i dessa arbetssätt ett medel för utveckling av hela samhället (Lindkvist & Månsson 2008). Rosenberg och Wahlberg (2004) menar att det idag råder en hårdare konkurrens mellan olika turistmål än tidigare, vilket ökat behovet av en samordnad destinationsutveckling. Detta är särskilt viktigt för perifera orter och regioner, kort och gott: lyckas man ej locka till sig turister till den egna regionen så kommer de att åka någon annanstans, vilket medför att man går miste om de möjligheter som turismen ger. Såväl von Friedrich Grängsjö (2001) som Palmer & Bejou (1995) betonar vikten av samarbete snarare än konkurrens mellan företagare i den aktuella regionen. Detta för att kunna utnyttja sina gemensamma resurser i ett nätverk på ett ekonomiskt mer kostnadseffektivt sätt och att åstadkomma en mer sammanhållen destinationsmarknadsföring där aktörerna gynnas av en genomtänkt satsning med gemensamma mål snarare att var och en drar åt sitt håll (Palmer & Bejou 1995). Sedan det gamla jordbrukssamhället tappade sin betydelse har en allt större del av Sveriges befolkning och företag funnits i städerna. Asplund (1991) poängterar dock de fördelar som landsbygden kan erbjuda med det moderna samhällets ökade kommunikationsmöjligheter; högre kostnadseffektivitet och minskade problem med restider och liknande. Speciellt då den mindre orten utöver en lockande lokalisationsplats även besitter andra faktorer som upplevs som positiva, exempelvis kultur- och rekreationsutbud, en fungerande boendemiljö, tillgång till utbildning och kvalificerad arbetskraft. Wichmann Matthiessen (1997) beskriver Sydostregionen i slutet av 1990-talet som behäftad med ett stort problem, nämligen avsaknaden av en turistimage. En sådan skulle dock mycket väl kunna byggas upp kring de betydande natur- och kulturvärden som finns i Glasriket och på Öland. Författaren lyfter även fram Ölands potential för en ny hälso- eller kurortsturism. Inhemsk turism var då boken skrevs förhärskande och tillgängligheten för internationella besökare upplevdes som problematisk på grund av det stora beroendet av bil som turism i Sverige präglas av. En satsning i skapandet av en framgångsrik image kräver enligt författaren mobilisering, engagemang, resurser och institutioner, vilket måste ha en bred förankring i regionen. Också universitetet skulle kunna ha en viktig roll i utvecklingen genom att tillgodose ett behov av forskning och kunskapsförmedling. Dock kräver detta att relationerna mellan universitet och näringsliv förbättras. Författaren menar att viktiga förbindelselänkar mellan dessa aktörer saknas. Wichmann Matthiessen skriver också att den mentalitet som ofta finns i regionen kan lägga hinder för tagande av kraftfulla initiativ. Enligt honom tenderar västra Småland med exempel som Älmhult och Gnosjö att präglas av sitt frireligiösa arv där man är van vid att fatta beslut i lokala församlingar och att själv betala för att det beslutade skall genomföras. Den östra delen präglas av inordnandet i den forna statskyrkan där beslut fattas centralt och finansiering sker genom skatt, något som kan hämma initiativförmågan (Wichmann Matthiessen 1997). Sedan boken skrevs har nästan 13 år gått och frågan är vad som har förändrats under denna tid? Mycket av det som författaren lyfter fram tycks ännu till stor del vara aktuellt då nyare rapporter om Öland studeras

13 3.3 Hållbarhetstanken Köping, Lantz och Stenström (2008) lyfter fram det positiva i att stimulera kulturnäringar och kulturaktörer och välkomnar ett samarbete mellan kultur och näringsliv. De påtalar dock risken med en för stark ekonomisering av kulturlivet. Det krävs en balansgång mellan det kommersiella och det kulturella för att inte den ena sidan skall ta överhanden. Svårigheten ligger i att mäta kulturens kvalitet och lönsamhet, risken är att de satsningar som görs enbart innefattar direkta inkomster vilket på sikt kan leda till att regionens kulturella bredd utarmas. Författarna menar att kulturpolitiken här har en viktig roll att fylla genom att skapa ett tankeoch handlingsutrymme som ligger mellan den strikt ekonomiska och den strikt kulturella logiken och därmed också se frågorna ur ett mer övergripande perspektiv. Marknadsföring av en destination är mer komplicerad och dess genomslag påverkas av flera olika faktorer än vad marknadsföringen av ett enskilt företags produkter gör. Därför krävs också ett annat angreppssätt där traditionell marknadsföring och reklam kompletteras genom aktiveter som syftar till att skapa relationer (von Friedrich Grängsjö 2001). I denna process är det enligt Palmer & Bejou (1995) av största vikt att lyfta blicken och se till ett konsumentperspektiv, det vill säga vad besökaren efterfrågar, snarare än ett traditionellt producentperspektiv där den enskilde aktören fokuserar på vad denne själv kan åstadkomma. Besökarens intresse ligger snarare i det gemensamma utbudet som en destination kan erbjuda. Skapandet av ett hållbart nätverk mellan olika aktörer är av största vikt för att en satsning på destinationsmarknadsföring skall lyckas. Med hållbarhet menas här att det som skapats inte är något statiskt utan kräver kontinuerligt arbete för att fortleva. Nyckelord i detta är ett aktivt skapande, underhållande och utvecklande av samarbete mellan inblandade aktörer. Faktorer som bidrar till ett beständigt nätverk utgörs även av kvalitetssäkring, utveckling av kompetens och aktiv marknadsföring. För att behålla och utveckla sin trovärdighet och de gynnsamma effekter som satsningen kan utmynna i krävs även en stark förankring i det lokala samhället och dess befolkning samt att det som lyfts fram i destinationsmarknadsföringen är överensstämmande med verkligheten. Detta skall alltså vara något genuint som bygger på de specifika förutsättningar som regionen innehar (von Friedrichs Grängsjö 2001). En turistsatsning medför onekligen risker för negativa effekter av olika slag, några exempel ligger på det kulturella området, natur- och kulturmiljöernas bevarande, lokalbefolkningens välvilja samt utnyttjande av resurser. Den specifika regionens kulturella förutsättningar ligger till grund för hela den marknadsföring som turismen utgår ifrån, därför måste dessa förutsättningar vårdas. Risker som annars föreligger är att en kommersialisering som inte bygger på det kulturellt genuina gör att hela den lokala kultur som satsningen grundades på undermineras och därmed får destinationens väsen att krackelera. Vidare riskerar en för hård turistsatsning att rentav förstöra delar av den lokala kulturen, alltifrån kulturyttringar till kulturmiljöer. Detta är även tillämpbart på platsens unika naturmiljöer (Cooper m.fl. 1993). Av avgörande betydelse för turistsatsningens hållbarhet är också ett väl avvägt resursutnyttjande, såväl vad gäller kapital, infrastruktur som markanvändning. Detta är något som i högsta grad påverkar välviljan hos lokalbefolkningen och därmed huruvida turismen över huvud taget anses vara önskvärd. En balans mellan platsens invånare och turisterna krävs för att konflikter skall kunna undvikas. Idealet utgörs av ett förhållande som ger de båda grupperna ömsesidiga fördelar och att en stor del av intäkterna kommer lokalsamhället till godo. Regionens bärkraft för att ta hand om turism är dock inte statisk utan kan mycket väl utvecklas över tid utan att överbelasta de lokala resurserna

14 Cooper m.fl. (1993) beskriver det utfall som en misslyckad turistsatsning kan ge, utifrån Doxeys index för att klassa social påverkan. Doxeys fem steg utgörs fritt översatt av; 1. Eufori En känsla av entusiasm inför en turistsatsning gör att turisten välkomnas med öppna armar. 2. Apati När turismsatsningarna genomförts tas turisten som självklar, ses som en källa för inkomster och behandlas formellt snarare än hjärtligt. 3. Irritation Turismindustrin blir mättad, antalet turister gör att värdarna inte kan hantera situationen utan utökade resurser. 4. Motvilja Turisten ses som roten till allt ont, värden är negativt inställd och ser turisten blott som någon som skall utnyttjas. 5. Slutstadiet Genom ovanstående process minns inte längre värdarna den positiva anda som rådde i början. Turismens hela bas har förändrats. Denna negativa process kan ha sin upprinnelse i åtskilliga faktorer men en av de största är just överexploatering, att turismsatsningen genomförs på ett icke hållbart sätt. 3.4 Nyttan med kultur Turismen på Öland genererar onekligen åtskilliga positiva följder för regionen. Arbetstillfällen skapas - både av tillfällig och bestående natur, inkomster för olika näringar är betydande och skatteinkomster uppstår, både direkta och totala. De direkta skatteintäkterna kommer av sysselsättningen i de företag som är direkt involverade i turistnäringen, de totala härrör från alla de företag som påverkas. Följderna av ökade skatteintäkter blir nödvändigtvis inte mer skattepengar i kommunkassan utan snarare främst minskade kostnader för arbetsmarknadsåtgärder och bidrag. Den viktigaste effekten är dock att en ökad sysselsättning också kan innebära en inflyttning och därmed ökat skatteunderlag eller förhindra utflyttning och därmed bibehållet skatteunderlag (Resurs AB 2008, s.15). Kulturen är onekligen en av de faktorer som genererar turismintäkter och har en viktig roll i destinationsmarknadsföringen och identitetsskapandet som beskrivs ovan. Framförallt bör Ölands speciella natur- och kulturmiljöer samt kulturyttringar användas som en grund för marknadsföringen. Kultur kan även medföra andra nyttor utöver ren tillväxt, exempelvis som en hälsofaktor. Kopplingen mellan hälsa och deltagande i kulturaktiviteter är en komplex fråga. Qvarsell (2008) lyfter fram att studier har påvisat ett samband mellan kultur och välbefinnande men att entydiga bevis inte finns att tillgå. Enligt Boverket (2007) föreligger dock en stark koppling mellan en trygghetskänsla och platser med kulturhistoriska upplevelsevärden. Dessa platser ger möjligheter till återhämtning, lugn och avspändhet, vilket minskar känslor av stress och irritation och därmed kan bidra till att minska sjuktalen. Därför har de både en betydelsefull funktion för den enskilda människans känsla av välbefinnande och för folkhälsan i stort. Den estetiska upplevelsen har enligt studien en större betydelse än det historiska värdet. Hur ofta platser med dessa egenskaper besöks är avhängigt av närheten till dem, vilket i sin tur ökar möjligheterna till aktiviteter som har en gynnsam inverkan på hälsan. Avslutningsvis lyfter studien fram vikten av att vårda, bevara och utveckla natur- och kulturpräglade områden samt att ha dem i åtanke vid all planering och samhällsutveckling (Boverket 2007)

15 3.5 Modell för arbetet Arbetet har utgått från en av Senex-ITEF utarbetad modell för hållbar utveckling av aktiviteter och tillväxt på landsbygden. Modellen åskådliggörs nedan av tre figurer där varje figur baseras på och bygger vidare på de tidigare. De tre stegen fokuserar på efterfrågan, utbud samt samverkan och torde leda fram mot ett förslag som kan innebära tillväxt med kulturen som motor. Efterfrågan: Identifiering och beskrivning vem och vilka behov? Universitetet Tillgång:Identifiering och beskrivning - Vilka aktörer och vilken kompetens? Aktuell forskning Senex-ITEF Figur 3; Hållbar utveckling av verksamheter och tillväxt i landsbygdområden, steg 1. Modellen i figur 3 visar ett system där aktörerna utgörs av kulturverksamma och universitetet. Modellen börjar med tillgångsrutan (utbud) där aktörer identifieras och beskrivs, utifrån vilka de är och vad de har för kompetens. Universitet har uppdaterad information och kunskap, det vill säga ett utbud som kan motsvara de behov kulturaktörerna efterfrågar

16 Samlad tillväxtmöjlighet och konkurrenskraft genom samarbete Utbud: Konsthantverk Utbud: Kulturparker Utbud: Övrig verksamhet Universitetet Historia Arkeologi Geografi Natur Geologi Produktutveckling Design Paketering Distribution Entreprenörskap Kunskap om marknad och utställningar Organisering Senex-ITEF Figur 4; Hållbar utveckling av verksamheter och tillväxt i landsbygdområden, steg 2. Figur 4 visar en konkretisering av systemet i steg 1. Tillgångsrutan är ersatt med de resurser som kan finnas tillgängliga. Universitet identifierar och beskriver vad som kan göras av dessa resurser. Hur kan man i samarbete med kulturaktörerna lyfta fram de befintliga resurserna? Det som styr samverkan är kulturaktörernas behov och det utbud som universitetet tillhandahåller, det vill säga ett möte mellan efterfrågan och utbud. Besökare/köpare Individer /grupper Marknadsföring av destinationen och dess produkter Traditionell marknadsföring eller via internet Profil Image Behov Förväntningar Upplevelser Om positiva så är destinationen attraktiv Län - Kommuner - Researrangörer Turistorganisationer Övriga grupper etc. Stöd och efterfrågan Förändring Utbud: Konsthantverk Lokal produktion Produkter Tjänster Upplevelsepaket Utbud: Kulturparker Samarbetsområde Utbud: Övrig verksamhet Feedback Universitetet Senex-ITEF Figur 5; Hållbar utveckling av verksamheter och tillväxt i landsbygdområden, steg

17 Modellen i figur 5 visar en ytterligare utvidgning med ett tillägg av ett externt system där utomstående aktörer såsom företag och statliga organisationer är delaktiga i besökarnas upplevelseprocess. Kulturaktörerna erbjuder besökare ett lokalt utbud av produkter, tjänster och olika upplevelsepaket. Marknadsföringen av destinationen och dess utbud sker via trycksaker eller via moderna digitala medier och ger aktörerna en profil att rikta mot kunden, alltså hur de vill att utbudet skall uppfattas av besökarna. Besökarnas uppfattning om destinationen skapas dels utifrån de behov och förväntningar de har, dels den upplevelse de får av destinationen. Har besökarna en positiv upplevelse så skapas en bra image och destinationen blir därmed ett attraktivt besöksmål. Om så inte är fallet ger det feedback till universitet och kulturaktörerna så att utbudet och profilen kan modifieras för att möta besökarna bättre. Sammanfattning Tillväxtfrågor och marknadsföring av orter och regioner har i dagens globaliserade värld blivit mycket viktiga. Några författare betecknar rentav detta som ödesfrågor för en plats överlevnad. Kultur är viktigt i skapandet av en identitet och utgör tillsammans med naturvärdena på Öland kärnan i det som en samlad destinationsmarknadsföring bör bygga vidare på. För att en satsning på destinationsmarknadsföring skall bli lyckad krävs att ett flertal krav tillgodoses. Det rör sig inte minst om att tillägna sig ett konstruktivt synsätt och att förankra detta hos såväl privatpersoner som företag, utbildningsinstanser och företrädare för det offentliga samhället. Synsättet bygger på samordning och samarbete istället för konkurrens, för att på så sätt kunna dra nytta av varandras resurser och åstadkomma en riktad verkan. För att marknadsföringen av en destination skall uppnå framgång krävs att nätverk skapas och underhålls. Marknadsföringen, där kultur utgör en viktig pusselbit kräver en hållbarhetstanke; kvalitetssäkring, kontinuerlig utveckling, skapande av delaktighet i samhället i stort, samordning med utbildningsinstanser och ett icke-exploaterande nyttjande av lokala resurser är här nyckelord. Kulturpolitiken har en avgörande roll i att skapa en balans mellan ett kulturellt och ett ekonomiskt synsätt samt mellan aktörers olika syften och mål

18 4. Resultat: enkätundersökningen Enkätundersökningen innefattade 247 personer. Antalet inkomna användbara svar uppgick till 98 stycken. Dessa har legat till grund för den statistik och de slutsatser som redovisas nedan. 4.1 Ålder och kön Kvinnor visade sig vara i majoritet bland de svarande, 61 % var kvinnor och 37 % män (se figur 6). En tillförlitlig sammanställning av könsfördelningen bland dem som enkäten skickades ut till går dock ej att redovisa eftersom en del av verksamheterna inte har en specifik person som adressat. Således kan ej svarsbenägenheten för respektive kön fastställas. 2% 37% Män Kvinnor 61% Ej ifyllt Figur 6; Könsfördelning hos de svarande (98 st.) år eller yngre Kvinnor Män 66 år eller äldre Ej ifylld ålder Figur 7; Könsmässig åldersfördelning (96 st.). De svarande ombads uppge sin ålder, vilket könsuppdelat redovisas i figur 7. Männen var generellt sett äldre än kvinnorna. 18 % av kvinnorna var under 45 år medan motsvarande åldersgrupp hos männen endast utgjordes av 8 %. I den äldsta åldersgruppen, 66 år eller äldre platsade 33 % av männen men blott 15 % av kvinnorna. Den största gruppen kvinnor befann sig i åldern 56 till 65 år (38 %), följt av dem mellan år (27 %). Bland männen var de två 18 18

19 största grupperna år respektive 66 år eller äldre, med 33 % i varje grupp (2 personer har ej angett kön varför dessa utelämnats). Då dessa siffror jämförs med befolkningen i de båda Ölandskommunerna (se bilaga 7 och 8) skiljer sig respondenterna åt på vissa punkter. Könsfördelningen hos befolkningen är till skillnad från hos respondenterna jämn med hälften kvinnor och hälften män. Utan att ta hänsyn till kön spände åldern hos respondenterna mellan 22 år och 85 år, storleken på respektive åldersgrupp kan utläsas ur figur 8. En betydande del av respondenterna var 46 år eller äldre (78 stycken) och den största gruppen var de som var år. Ställt mot Ölands befolkning är de slående skillnaderna hos de svarande att gruppen åringar är oproportionerligt stor jämfört med gruppen åringar och att yngre åldrar är underrepresenterade år år år år år över 65 år Ej ifyllt Figur 8; Åldersfördelning hos de svarande (98 st.). 4.2 Verksamheten I enkäten fick respondenterna ange hur länge de hade bedrivit sin verksamhet. Tiden som uppgavs var i genomsnitt 21 år, där en majoritet hade varit verksamma i mellan 1 och 19 år (Se figur 9). Detta kan tyckas anmärkningsvärt eftersom de verksammas ålder är relativt hög. Således tycks många ha påbörjat sin verksamhet ganska sent i livet. En möjlig förklaring är att en stor del av aktörerna på Öland är inflyttade och kan ha ägnat sig åt annat före flytten år år år år år år år ej ifyllt Figur 9; Verksam tid (98 st.)

20 I enkäten ombads de svarande att ange hur många timmar per vecka som de lade ner på sina verksamheter. Om 40 timmar per vecka motsvarar heltid så framgår att 45 % bedrev sin verksamhet på heltid eller mer (se figur 10). De flesta (49 %) bedrev alltså sin verksamhet på en nivå som understiger heltid. Antalet timmar de sistnämnda lade ner på sin verksamhet per vecka sträckte sig från 2 timmar till 38 timmar med ett medelvärde på 21 timmar. 6% 45% 49% mindre än 40 timmar 40 timmar eller mer ej ifyllt Figur 10; Fördelning mellan heltid och deltid (98 st.). Av figur 11 kan en mer specificerad bild av sysselsättningsgradens fördelning ses. Den största gruppen var de som arbetade timmar per vecka (28 stycken) Figur 11; Fördelning av tid per vecka (98 st.). Ställs statistiken i figur 11 mot åldersfördelningen ser man att antalet heltidsarbetande minskar med åldern. Av de som var 45 år eller yngre ägnade sig 93 % åt heltidsarbete. I åldersgruppen år låg siffran på 48 %. Därefter i gruppen år på 41 % och slutligen för dem som var 66 år eller äldre på 22 %. Om man ser till könsfördelningen (alla åldrar) så visade det sig att 56 % av männen och 40 % av kvinnorna ägnade sig åt heltidsarbete. I enkäten fick de svarande fylla i vilka och hur många verksamheter de ägnade sig åt. Av de svarande var det 60 % som bedrev en renodlad verksamhet, 34 % som bedrev flera verksamheter och 6 % som ej svarade på frågan. Figur 12 visar svarsfördelningen

21 6% 34% 60% En verksamhet Flera verksamheter Ej ifyllt Figur 12; Fördelning av verksamheter (98 st.). Det framgår av figur 12 att diversearbete (flera verksamheter) är ganska utbrett. Könsmässigt föreligger ingen skillnad, cirka 60 % av såväl männen som kvinnorna ägnade sig åt en verksamhet. Åldersmässigt sticker två grupper ut, alla som var 25 år eller yngre och 57 % av åringarna ägnade sig åt flera verksamheter. I övriga åldersgrupper bedrev mellan cirka 60 % och cirka 70 % en renodlad verksamhet. Det rådde en mycket stor spridning i de sysslor som kombinerades; En handfull bedrev någon form av konsthantverk eller måleri kombinerat med galleriverksamhet, andra ägnade sig åt flera sorters konsthantverk, några kombinerade konsthantverk med exempelvis livsmedelsproduktion, loppmarknadsverksamhet, guidning eller byggnadsvård. Av de svarande angav 20 % att de hade anställda i sin verksamhet. 13 hade heltidsanställda (mellan 1 och 9 stycken) och 17 hade sommaranställda (mellan 1 och 20 stycken). Således utgör ensamföretagare en överväldigande majoritet av aktörerna. 4.3 Säsongen Något som ofta anges som ett problem med Öland är den säsongsbundenhet som många upplever. Detta är något som lyfts fram i åtskilliga sammanhang och även denna undersökning ger vid handen att den uteslutande mest aktiva perioden sträcker sig från maj till och med september för dem som lever och verkar på Öland. Hälften av de svarande uppgav att de hade öppet året runt, vilket kan ses i figur

22 1% 49% 50% Öppet hela året Öppet delar av året ej ifyllt Figur 13; Andelen respondenter som har öppet hela respektive delar av året (98 st.). De som deltog i undersökningen och hade försäljning över disk i sin verksamhet uppmanades att ange och rangordna de fyra månader då de hade mest försäljning. Utifrån tabell 3 kan en klar höjdpunkt urskiljas mellan maj och juli som för de flesta är de mest inkomstgivande månaderna. Ingen har angett augusti som viktigast men den utgör onekligen en av de fyra viktigaste för väldigt många. September utgör den månad som flest angett som fyra i rangordningen. Således kan slutsatsen dras att maj till och med september är de mest inkomstgivande månaderna för lejonparten av de svarande. Antalet gånger som en månad angetts i rangordningen kan utläsas ur den högra kolumnen summa. Detta utvisar att augusti angetts flest gånger, tätt följd av juli och juni och därefter maj och september. Månad Tabell 3; de fyra mest inkomstgivande månaderna Rangordning Summa Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Ej ifyllt

23 4.4 Hinder I enkäten fick respondenterna ange vilka hinder som de upplevde att deras verksamhet hämmades av. I figur 14 redovisas svaren Ja Nej Ej angivet 0 Tidsbrist Lagar Lönsamhet Marknadsföring Figur 14; Hinder för verksamhetens tillväxt (98 st.). Av de tillfrågade angav 44 % tidsbrist som ett stort problem medan 23 % hade problem med lagar och förordningar. 41 % hade problem med marknadsföringen och mer än hälften, 54 %, hindrades av bristande lönsamhet i verksamheten. Det gavs även ett alternativ att själv fylla i annat som man ansåg som ett hinder. En tredjedel av de svarande utnyttjade denna möjlighet. De vanligaste övriga hindrena för verksamhetens tillväxt var skatter, avgifter och liknande samt ålderdom och sjukdom. Även bristande intresse från kommun och samhälle angavs av flera (se bilaga 3). Genom att jämföra de svarandes sysselsättningsgrad med vad de upplever som hinder kunde betydande skillnader i svaren ses. Av dem som arbetade heltid eller mer angav 59 % att tidsbrist var ett hinder medan 33 % av deltidarna gjorde det samma. Även lagar som ett hinder hade ett snarlikt förhållande (32 % heltid, 18 % deltid). När det kommer till lönsamhet som hinder var dock deltidarna i majoritet med 59 % mot 50 % av heltidarna. Vad gäller marknadsföring var skillnaderna små mellan de bägge grupperna. Ställer man de angivna hindren emot huruvida verksamheten var renodlad eller inte föreligger större skillnader i stort sett bara vad gäller lönsamheten. Av dem med flera verksamheter uppgav 64 % att dålig lönsamhet var ett problem medan 49 % av dem som bara hade en verksamhet ansåg det. Frågan är om de har dålig lönsamhet för att de har flera verksamheter eller om de har flera verksamheter för att de har dålig lönsamhet? Genom att ställa kategorierna heltid/deltid samt renodling/icke renodling av mot varandra konstaterades att den grupp som hade mest problem med lönsamheten var de som arbetade deltid och bedrev flera verksamheter. 69 % av dessa hade angett bristande lönsamhet som ett hinder. Genom samma analys visade det sig att de som hade mest problem med tidsbrist var de som arbetade heltid men med olika verksamheter (65 %)

24 För att analysera grupperna ytterligare delades respondenterna in i åtta kategorier; Måleri (15 st.), Textilhantverk (13 st.), Övrigt konsthantverk (11 st.), Museum/galleri (4 st.), Livsmedel (7 st.), Antikt/loppmarknad (3 st.), Övrigt (6 st.) samt Blandade sysslor (33 st.). Sex respondenter utelämnades då de ej besvarat frågan. Övrigt konsthantverk innefattar glas-, trä-, metall-, skulptur och keramikhantverk eftersom dessa var för sig utgör små grupper. Dessa kategorier ställdes sedan mot andra faktorer för att utröna eventuella samband. Nedan redovisas fördelningen av heltids/deltidssysselsatta inom respektive verksamhet. Måleri Textilhantverk Övrigt konsthantverk Museum/galleri Livsmedel Antikt/loppmarknad Övrig verksamhet Blandad verksamhet Heltid Ej heltid 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 15; Fördelning av heltids- och deltidsarbete inom olika verksamheter (92 st.). Som synes i figur 15 var en stor majoritet av målarna och textilhantverkarna deltidssysselsatta medan lite mer än hälften av övriga hantverkare var heltidssysselsatta. 86 % av dem som ägnar sig åt livsmedel och 67 % av antikt- och loppmarknadssysselsatta arbetade heltid. Måleri Textilhantverk Övrigt konsthantverk Museum/galleri Livsmedel Antikt/loppmarknad Övrig verksamhet Blandad verksamhet Man Kvinna Ej ifyllt 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 16; Könsfördelning olika verksamheter (92 st.). Ur figuren ovan kan könsfördelningen utläsas för olika verksamheter. Kvinnor är i majoritet för samtliga kategorier utom Måleri och Övrigt hantverk. Män finns representerade inom allt utom Textilhantverk

25 För att analysera de hinder som respektive grupp brottas med redovisas nedan ett antal diagram med en uppdelning i verksamheter för respektive hinder Ja Nej Ej ifyllt Figur 17; Tidsbrist som ett hinder för verksamheten (92 st.). Ur figur 17 kan utläsas att tidsbrist främst var ett problem för Övrig verksamhet där 83 % angav detta som ett hinder, Livsmedel (71 %) samt Textilhantverk (62 %). Dock var det bara 7 % av de målande konstnärerna som uppgav tidsbrist som ett hinder Ja Nej Ej ifyllt Figur 18; Lagar och förordningar som hinder för verksamheten (92 st.). Figur 18 visar att mellan cirka 15 % och cirka 30 % i de flesta grupperna ansåg att lagar och förordningar utgjorde ett hinder. Den grupp som sticker ut är de som sysslade med livsmedelsproduktion, där 57 % uppgav att de hindras av detta

26 Ja Nej Ej ifyllt Figur 19; Bristande lönsamhet som ett hinder för verksamheten (92 st.). Figur 19 visar att en stor del av respektive grupp ansåg att bristande lönsamhet var ett hinder för deras verksamhets utveckling. Så många som 100 % av de som ägnade sig åt antikt- och loppmarknadsverksamhet ansåg detta. Vad gäller konsthantverkare och målare låg siffran på mellan 53 % och 63 %. Däremot hade enbart 15 % av livsmedelsproducenterna och dem med övriga verksamheter problem med bristande lönsamhet Ja Nej Ej ifyllt Figur 20; Svårigheter med marknadsföringen som hinder för verksamheten (92 st.). I figur 20 redovisas svaren på huruvida svårigheter med marknadsföringen utgör ett problem. Bland textilhantverkare och övriga hantverkare ansåg 53 % respektive 72 % detta medan siffran för målarna är 40 %. Kategorierna Livsmedel och Övrig verksamhet tycks ha minst problem med marknadsföringen, cirka 15 % av dem ansåg att detta var ett hinder

27 4.5 Marknadsföring I enkäten ombads respondenterna att ange vilka marknadsföringsaktiviteter de använde sig av. Svaren fördelas enligt innehållet i figur 21. Fler än 60 % angav utställningar och hemsida och cirka 40 % hade eget galleri. Tryckt reklam användes också av 53 % av de svarande Utställningar Mässor Tryckt reklam Hemsida Eget galleri Figur 21; Fördelning mellan olika marknadsföringsaktiviteter (98 st.). Ja Nej Ej ifyllt 4.6 Samarbete Respondenterna fick i enkäten uppge huruvida de samarbetade med andra privata aktörer samt med kommunen eller Ölands kommunalförbund och i så fall inom vilka områden. I figur 22 redovisas samarbete med andra privata aktörer. 54 % av respondenterna bedrev samarbete i fråga om utställningsverksamhet och 18 % inom mässverksamhet. 40 % samarbetade gällande tryckt reklam och 37 % inom hemsidor. Inom produktutveckling angav 19 % att de bedrev samarbete med andra. Slutligen uppgav 20 % att de inte bedrev något samarbete med några andra privata aktörer alls. Således samarbetar majoriteten med andra Ja Nej Ej ifyllt Figur 22; Samarbete med andra privata aktörer (98 st.)

28 Vad gäller kommunerna och Ölands kommunalförbund var det betydligt färre som samarbetade med dessa (se figur 23). 10 % samarbetade inom utställningsverksamhet och 14 % inom mässor och evenemang. Hemsiderelaterat samarbete bedrevs av 6 %. En majoritet bedrev alltså inget samarbete med kommunen/ölands kommunalförbund. Av de svarande var det 52 % som angav att de inte samarbetade med kommunerna och kommunalförbundet. Ett visst mörkertal tycks dock finnas eftersom cirka 15 % inte kryssat i något alternativ alls Utställningar Mässor/evenemang Hemsida Samarbetar inte med dem Figur 23; Samarbete med kommunen/ölands kommunalförbund (98 st.). Ja Nej Ej ifyllt I enkäten ombads de svarande också att ange till hur stor del de tog hjälp av andra i utvecklingen av verksamheten samt sina produkter och tjänster. 6% 29% 65% Utvecklar helt själv Tar hjälp av andra Ej ifyllt Figur 24; Samarbete i utvecklingen av verksamheten, produkter och tjänster (98 st.). Av figur 24 kan man utläsa att 65 % angav att de utvecklar verksamheten, sina produkter och/eller tjänster helt själva medan 29 % tar hjälp av andra inom detta område

29 4.7 Utvecklingsmöjligheter för verksamheten I enkäten fick de svarande ta ställning till huruvida deras verksamhet skulle kunna utvecklas med hjälp av utbildning och i så fall inom vilka områden Ja Nej Ej ifyllt Figur 25; Utbildningar aktuella för att utveckla verksamheten (98 st.). Ett intresse för de flesta utbildningar finns hos omkring % av de svarande, vilket framgår av figur 25. De två utbildningsönskemål som sticker ut är marknadsföring och hemsidor där ungefär hälften av respondenterna anger att det skulle vara av intresse (51 % respektive 49 %). Problem med marknadsföringen är ju också en av de faktorer som en betydande del (41 %) uppgivit som ett hinder för sin verksamhets tillväxt (se figur 14). Då intresset för olika utbildningsområden ställs mot de tidigare givna kategorierna (Måleri, Textilhantverk, Övrigt konsthantverk, Museum/galleri, Livsmedel, Antikt/loppmarknad, Övrig verksamhet och Blandad verksamhet) ses betydande skillnader mellan utbildningsönskemålen hos olika grupper. Ingen av dem som bedrev antikt- och loppmarknadsverksamhet samt musei- eller galleriverksamhet var intresserade av utbildning i entreprenörskap medan siffran för övriga kategorier varierade mellan 14 % och 24 %. Vad gäller coachning är siffrorna ungefär de samma förutom för de två grupperna Övrig verksamhet och Blandad verksamhet där 33 % respektive 42 % angav ett intresse. Varken målarna eller antikt/loppmarknadsverksamma var intresserade av utbildning i produktutveckling. Siffran för övriga verksamheter var 17 %, för musei- och galleriverksamhet 25 % och för blandade verksamheter 30 %. Intresset hos textilhantverkare, övriga hantverkare och livsmedelsproducenter var cirka % i alla tre kategorierna. Designutbildning var intressant för 7 % av målarna, 17 % av dem som ägnade sig åt övrig verksamhet och 21 % av dem som bedrev blandad verksamhet. Hos textilhantverkarna var 29 29

30 dock siffran 54 % och hos övriga hantverkare 36 %. I resterande tre kategorier fanns inget intresse alls. Utbildning i företagsekonomi var helt ointressant för antikt- och loppmarknadsverksamma. Intresset hos textilhantverkare och målare låg på 7 % respektive 13 % och för övriga verksamheter 17 %. De tre grupperna Övrigt hantverk, Museum/galleri samt Blandad verksamhet hade alla ett intresse på cirka 25 %. Livsmedelsproducenterna stack ut i statistiken med 43 % intresserade av utbildning i företagsekonomi. Vad gäller utbildning i fördjupad hantverkskunskap angav de som bedrev musei- och galleriverksamhet samt antikt och loppmarknad att de ej hade något intresse. Siffran för livsmedelsproducenter, övriga verksamheter och målare varierade mellan 15 % och 20 %. 30 % av textilhantverkarna och de med blandad verksamhet var intresserade medan 63 % av övriga hantverkare angav att fördjupad hantverkskunskap vore intressant. Intresset för utbildning i marknadsföring låg på mellan 30 % och 40 % hos målare, textilhantverkare och livsmedelsproducenter. För övriga och blandade verksamheter var intresset cirka 50 % och hos övriga hantverkare 63 %. Bland musei- och galleriverksamma var 75 % intresserade och i gruppen antikt och loppmarknad var samtliga intresserade av utbildning i marknadsföring. Hemsiderelaterad utbildning var intressant för 30 % av dem med livsmedelsproduktion och övrig verksamhet samt för 40 % av målarna. Intresset bland textilhantverkare, övriga hantverkare och blandade verksamheter låg på %. I grupperna Antikt- och loppmarknad samt Museum/galleri angav 67 % respektive 75 % ett intresse. I enkäten ombads också de svarande att ange vilka andra områden som de skulle vara intresserade av för att utveckla sin verksamhet. Svarens fördelning redovisas nedan i figur Ja Nej Ej ifyllt Figur 26; Möjligheter som är aktuella för att utveckla verksamheten (98 st.). Som synes ovan angav 53 % att de skulle vara intresserade av utställningar och 43 % av mässor och evenemang. Tryckt reklam var av intresse för 40 % av de svarande och någon 30 30

31 form av IT-portal skulle intressera 48 %. Skapande av nätverk var intressant för 48 %. 27 % angav att en gemensam lokal skulle gynna verksamheten. De tillfrågade gavs även möjlighet att ange förslag på en lämplig lokal, vilket 25 av de svarande gjorde. Ett återkommande önskemål bland dem som inte angav en specifik lokal var att de ville ha tillgång till någon slags konsthall/utställningshall. Gärna där all slags kultur kan ges utrymme och som finansieras av kommunen. De tre befintliga lokaler som flest har föreslagit är Träffpunkt Öland, Ölands köpstad samt Lokstallarna i Färjestaden (se bilaga 2). Avslutningsvis gavs de tillfrågade möjlighet att komma med egna övriga kommentarer, vilket 36 personer utnyttjade (se bilaga 4). Åtskilliga ämnen tas upp, återkommande är olika ekonomiska frågor, kommunens och samhällets synsätt och roller samt öns potential. Ett tiotal lyfte fram de ekonomiska problem som de brottas med, det rör sig om exempelvis avgifter och moms som gjorde det besvärligt för dem samt svårigheter att finansiera sin verksamhet och dilemmat om det är lönsamt att satsa mer på sin verksamhet eller ej. Flera av dem betonade också att de måste ha ett annat jobb för att kunna försörja sig. Flera upplevde också att det offentliga samhället har ett ointresse för kultur. Man ansåg att kulturen måste lyftas fram och dess värde uppmärksammas mer. Kommunen har en viktig roll att fylla enligt många och man skulle kunna utnyttja kulturlivet på Öland betydligt bättre än vad som görs, vilket också för oss in på öns potential. En handfull betonade den rikedom som Öland besitter på många olika sätt och hur detta skulle kunna skapa tillväxt. Flera lyfte också fram att skapande av samarbete är viktigt och att en samlande kraft skulle vara mycket värdefull i både utvecklingen av samhället och av turismen. Sammanfattning Resultatet i enkätundersökningen utgår från 98 aktörers svar. De flesta var 46 år eller äldre med den största åldersgruppen på år. Nära 2/3 var kvinnor. De flesta hade bedrivit sin verksamhet i mindre än 19 år och 49 % lade ner mindre än 40 timmar per vecka på den. Av de tillfrågade ägnade sig 60 % åt en verksamhet. Hälften hade öppet året runt och de viktigaste månaderna för merparten var maj till och med september. En majoritet bedrev samarbete med andra aktörer medan en minoritet samarbetade med kommunala instanser. Bristande lönsamhet, tidsbrist och svårigheter med marknadsföringen var de faktorer som flest ansåg utgjorde hinder för verksamheten. Olika typer av aktörer hade dock olika svårigheter. De svarande trodde sig ha mest nytta av utbildning inom marknadsföring och hemsideskapande för att utveckla verksamheten. Många var också intresserade av aktiviteter som utställningar, mässor, tryckande av reklamblad, skapande av en IT-portal, upprättande av samarbetsnätverk samt gemensamma lokaler. Förslag gavs även på hur gemensamma lokaler skulle kunna se ut. Då respondenterna gavs möjligheten att komma med övriga kommentarer betonade åtskilliga Ölands rika natur- och kulturvärden och att dessa skulle kunna nyttjas bättre i marknadsföringen. Flera beskrev också de ekonomiska svårigheter de upplevde. Skapande och utvecklande av samarbetsnätverk var även något som flera efterfrågade

32 5. Resultat: Intervjuundersökningen Enkätundersökningen kompletterades med en intervjuundersökning där tolv personer ingick. De intervjuade, sju kvinnor och fem män, var samtliga bofasta på Öland men blott en fjärdedel var bördiga därifrån. Fem var verksamma i Borgholms kommun och sju i Mörbylånga kommun. De intervjuade var mellan cirka 25 och 75 år gamla, de flesta var över 45 år och tre var aktiva pensionärer. Två av de sistnämnda hade minskat ned sin verksamhet sedan pensionen. Intervjuernas innehåll utgjordes i stort sett av en fördjupning av enkäterna; hur verksamheten utvecklats, hur samarbete bedrivs med mera (den grundläggande intervjuguiden kan ses i bilaga 5). Intervjuerna inleddes med allmänna frågor om verksamheten och varför respondenterna hade bosatt sig alternativt blivit kvar på Öland. Därmed kom vi också in på landskapets fördelar. Av de intervjuade angav de flesta Ölands speciella natur och kulturmiljö som skäl. Detta inkluderade även faktorer som kulturutbudet med många konstnärer och konsthantverkare. En annan faktor var lugnet och tryggheten. Några av de tillfrågade nämnde speciellt världsarvet och den unika kultur- och naturmiljön som oerhört starka framgångsfaktorer. De menade dessutom att man skulle kunna lyfta fram och utnyttja detta betydligt bättre än vad som görs. Vad gäller nackdelar med Öland så ansåg många att det är ganska dålig infrastruktur, dels vad gäller boende och dels vad gäller transporter över långa avstånd för att ta sig mellan södra och norra delen respektive till fastlandet. Det är svårt för såväl potentiella inflyttare som för turister att få tag i ett boende. Ofta köper inflyttare i övre medelåldern hus för att använda som sommarstugor. När de närmar sig pensionen blir relativt många bofasta. Respondenternas åsikter kring detta skiljde sig åt. Många såg det som något negativt, hus står tomma och kommer ingen till nytta samtidigt som priserna trissas upp. Under sommaren finns det få lediga hus att tillgå för besökare och de som finns är av sämre standard. Det höga priset gör att vanliga barnfamiljer inte har råd att köpa de hus som finns kvar, vilket spär på avfolkningen. Åsikterna om äldre som konsumenter varierade, många såg de äldre som en liten kundgrupp - de har ett litet intresse av att köpa konsthantverk och bruksföremål eftersom de redan har allt. Samtidigt menade några att äldre inflyttare har en betydande köpkraft och är mer intresserade av upplevelser, vilket medför betydande inkomster för öländskt näringsliv. För många kulturaktörer skapar den korta säsongen problem med ekonomi och sysselsättning, Öland tenderar att vara dött under vintern. Demografin och avfolkningen är också nackdelar och beroendet av turister ett hinder enligt många. Det fanns dock olika tankar kring den korta säsongen. Många hade problem med att få ekonomin att gå ihop, andra menade att vintersäsongen går åt till att förbereda de aktiviteter som bedrivs i maj till september. Det fanns också de, främst konstnärer, som ägnar lågsäsongen åt kreativitet och att ha utställningsverksamhet i andra delar av landet alternativt har högsäsong vad gäller beställningsjobb på vinterhalvåret. För att kunna ägna sig åt detta krävs dock ett upparbetat kontaktnät, vilket ett flertal av de intervjuade konstnärerna menade är svårt att skaffa sig på Öland. De hade snarare arbetat upp ett kontaktnät och skapat sig ett namn i exempelvis Stockholm innan de flyttade till Öland. Lugnet på Öland har dock en god inverkan på deras konstnärskap, man är som en ost i en ostkupa. Så gott som alla tillfrågade bedrev kontinuerligt utveckling av sin verksamhet men en stor del hade problem med att få tid och medel till att förverkliga sina idéer. Flera av dem som bedrev livsmedelsrelaterad verksamhet alternativt hade någon form av servering i anslutning till sin 32 32

33 verksamhet upplevde att det var tidskrävande och dyrt att anpassa sig till rådande lagar. En av livsmedelsproducenterna hade på grund av detta slutat med produktionen och höll på att avveckla verksamheten. En aktör hade tankar på att använda lokalproducerade livsmedel i sin servering men hade inte råd att genomföra de ombyggnationer som krävs för att få tillstånd till detta. En annan betonade att kommunens livsmedelsinspektörer kan utgöra ett mycket gott stöd men att det också kan vara svårt att anpassa äldre byggnader till moderna förordningar. De respondenter som funderade på att söka bidrag eller stöd för sin verksamhet ansåg att det var svårt att sätta sig in i hur ansökningarna går till. Skrivande av ansökningar och redovisning av resultat är dessutom mycket tidskrävande. Här tyckte man att kommunen skulle kunna stödja aktörerna och kanske också skapa en portal för företag som är intresserade av att ställa upp med sponsring. Direkt relaterat till ekonomiska problem är också den globala värld vi lever i. Det kan vara svårt att sälja sina produkter och sätta ett konkurrenskraftigt pris när marknaden översvämmas av importerade lågprisprodukter. Flera konsthantverkare hade också varit med om att deras produkter kopierats efter att de på olika sätt visat upp sitt sortiment. Detta ställer krav på att hela tiden förnya sig och att försöka lyfta fram skillnaden mellan kvantitet och kvalitet. Dock är det sistnämnda ett problem i tiden, då allt finns att köpa på butiker inne i tätorterna och människor ofta söker det billigaste alternativet utan att ta hänsyn till andra faktorer som exempelvis kvalitet och lokala värden. Marknads- och torghandel hade för några av de intervjuade tidigare varit bra aktiviteter för att dryga ut inkomsterna vilket har försämrats med dagens konsumtionsbeteende. De intervjuade fick frågan om hur de marknadsför sin verksamhet. Ett återkommande svar var att de flesta använde sig av vad som brukar benämnas Word of mouth, det vill säga att ryktet om verksamheten sprids mellan människor. Utöver detta användes tryckt material. Många hade också hemsida men respondenterna var splittrade angående dess effekter. Några av de större aktörerna svarade att de hade nytta av hemsidan, då den fungerade som en informationshubb och lockade till sig folk. Hos de mindre aktörerna varierade åsikterna mer. Några hade hemsida mest för sakens skull medan andra hade god nytta av den. Ett par stycken ansåg att den bara var en onödig utgiftspost. Under intervjuerna diskuterades också frågor om turismen, hur Öland marknadsförs och hur öns resurser tas till vara. En stor del av aktörerna menade att turismen skiljer sig åt mellan södra och norra Öland. I norr är campinglivet en stor del av turismen medan södra delen är mer präglad av natur- och kulturturism. Säsongen börjar tidigare i söder med ornitologer och biologer. Campingplatser lyser med enstaka undantag med sin frånvaro i söder. Synpunkten lyftes också att man misslyckats med att attrahera yngre besökare men att kulturturismen på södra Öland genererar åtskilliga positiva effekter. Uppfattningen om kunderna varierade något men för de flesta var de huvudsakliga kundgrupperna turister och sommarölänningar. Få hade någon större del lokala kunder, detta berodde enligt några intervjuade på att lokalbefolkningen har fullt upp med egen verksamhet under turistsäsongen. Dock hade åtminstone de intervjuade museumen en del verksamhet som drar mycket lokalbefolkning. Vad gäller destinationsutveckling så anser alla respondenterna att det är viktigt för ön samt att mer skulle kunna göras för att nyttja Ölands resurser och tillgångar på ett bättre sätt. Olika synpunkter och förslag gavs. De allra flesta menade att världsarvet är en kärna att bygga på och skulle kunna nyttjas bättre. Det är enligt många underligt att det inte marknadsförs mer och används för att stärka Ölands identitet som destination. En infödd öländsk respondent 33 33

34 menade att ölänningarna kanske inte riktigt förstår det är unika med odlingslandskapet och alvaret - man blir hemmablind. Samtidigt är utmaningen med södra Ölands odlingslandskap att det är mer svårgripbart än exempelvis Marinbasen i Karlskrona eller radioanläggningen Grimeton i Halland. Många menade också att världsarvet knappt lyfts fram alls i turistmarknadsföringen, vare sig på turistbyråer eller på hemsidor. Några förslag som gavs på hur man skulle kunna förbättra detta var att lyfta fram kultur och speciellt mat samt fokusera på det genuina och kvalitativa med lokala råvaror. Cykelturer, turridningar och guidningar i anslutning till världsarvet var ytterligare några förslag. Just att kombinera världsarvet med kultur, natur, mat och musik nämnde några som ett givet framgångsrecept. Att bygga vidare på väderkvarnen som symbol var ytterligare ett önskemål. Fler fungerande kvarnar skulle stärka varumärket Öland. Den välkommen åter -skylt som finns vid bron på vägen mot fastlandet upplevdes av en av de intervjuade som undanskymd vilket ansågs kunna få besökare att känna sig ovälkomna. Ölands Skördefest och Konstnatten började som ett sätt att förlänga säsongen. De flesta intervjuade ansåg att detta var bra exempel på destinationsutveckling och nätverksskapande. Säsongen skulle dock kunna förlängas något ytterligare utifrån exempelvis flora och fauna, enligt några av de intervjuade. Flera respondenter menade även att det borde finnas en paraplyorganisation för kultur och natur på ön som exempelvis kunde skapa nätverk, bilda intresse och anordna aktiviteter. Dock ansåg alla intervjuade att de ej hade tid att själva samordna något sådant, de hade för fullt upp med sin egen verksamhet. Det bästa vore att någon annan drev det hela, alltså en person utan egen kulturverksamhet. Viktigt var att denne person skulle vara insatt i de öländska förhållandena och tillämpa ett underifrånperspektiv. Detta var något som ett flertal hade saknat i många av de projekt som de tidigare varit delaktiga i. Respondenternas upplevelser var att projekten till stor del har styrts uppifrån med orealistiska kalkyler och mål. Folklig förankring och långsiktighet har saknats. Nio av tio projekt rinner ut i sanden är en kommentar värd att notera. Vad gäller samarbetsnätverk så existerar det onekligen en hel del på Öland i nuläget. Vissa konstnärer och konsthantverkare är också medlemmar i regionala och nationella sammanslutningar. På Öland existerar olika typer av nätverk, informella och formella, med olika storlek och grad av aktivitet. Det rör sig om alltifrån att två personer på samma ort hjälps åt med marknadsföring till konstnärsgillen med 40-talet medlemmar där respektive persons kunskaper tas till vara. Någon sköter utskicken, några andra anordnar utställningar, någon ansvarar för hemsidan och så vidare. De gemensamma aktiviteter som utövas är exempelvis att hålla en gemensam butik, anordna utställningar, konstrundor, marknader och liknande. Dock var det endast ett fåtal av de intervjuade som samarbetade med aktörer utanför sitt eget verksamhetsområde, vilket annars kan skapa mervärden för kunden. Det var dock många som hade idéer kring detta. Som nämnts tidigare såg ett flertal ett samarbete mellan exempelvis konst och mat som något positivt. Även ett samarbete med campingar för att locka gästerna där till andra aktiviteter än sol och bad diskuterades. Rallyn, rundor och matfestivaler var något som flera också var inne på. En övervägande majoritet av de intervjuade upplevde att kommunerna, Ölands Kommunalförbund och Ölands Näringslivskontor inte syns så mycket och skulle kunna uppmärksamma kulturen som en resurs mer än vad som görs. Samtidigt var det många som inte visste vad Kommunalförbundet och Näringslivskontoret har för uppgifter och vad de kan erbjuda. Kommunen känns som en helt annan värld, hur kan de hjälpa oss?

35 Näringslivskontoret upplevdes av många som fokuserat på företag med flera anställda, vilket utgjorde ett problem enligt några av respondenterna. Åtskilliga av respondenterna i såväl enkät- som intervjuundersökningen bedrev sin verksamhet ensamma. Flera ansåg också att det finns en motvilja hos många av konstnärerna, främst de äldre, att se sin verksamhet som ett inkomstbringande företag. Man behöver på olika nivåer få upp ögonen för vilken stark resurs kulturen är för hela ön. Samma åsikter fanns gällande Ölands Turist AB och Träffpunkten som många upplevde att man skulle kunna utnyttja betydligt bättre till att lyfta fram kulturlivet än vad som görs. Vidare framfördes kritik mot några av de samlingshemsidor som finns, vissa sammanställningar på internet är till stor del inaktuella och ofullständiga. Vad gäller utbildningar så fanns onekligen ett intresse hos många av de tillfrågade för vad Linnéuniversitetet kan erbjuda. Dock var det ingen som ansåg att universitetet syns utåt, snarare upplevde människor att det saknar en koppling till näringslivet och har misslyckats med att nå ut till dem som bor i regionen. Ett flertal av de intervjuade nämnde också Bornholm och/eller Gotland som bra exempel på hur en destination skapas. Bornholms konst- och hantverkssammanslutning (ACAB Arts and Crafts Association Bornholm) nämndes av flera som något som skulle kunna fungera på Öland också. Vad gäller Gotland lyfte flera fram deras turistmarknadsföring som mer lyckad än Ölands. De intervjuade menade att gotlänningarna lyckats skapa en destination på ett bra sätt, till exempel med uttryck som medeltidsveckan och en stark natur- och kulturturism. Sammanfattning Tolv personer intervjuades. Av dessa var 7 kvinnor och 5 män. Deras ålder varierade mellan 25 och cirka 75 år. De bedrev skilda verksamheter och var geografiskt spridda över Öland. Flera påtalade landskapets fördelar som till exempel natur- och kulturlandskapet, det rika kulturlivet, lugnet och tryggheten. De flesta upplevde också att dessa värden skulle kunna kombineras och nyttjas bättre i marknadsföringen av Öland. Såväl institutioner som privatpersoner borde uppmärksammas på de lokala kulturyttringarnas värde. De intervjuade hade olika åsikter om säsongen, flera hade ekonomiska svårigheter under vinterhalvåret medan andra då ägnade sig åt andra aktiviteter eller förberedde högsäsongens verksamhet. Detta berodde mycket på vilken typ av verksamhet de ägnade sig åt. Marknadsföringen bedrevs främst i form av Word of mouth, de flesta använde sig också av hemsidor och trycksaker. Många menade att turismen skiljer sig mellan norra och södra Öland, med fler kulturintresserade som söker sig söderut medan bad och campingliv dominerar i norr. De intervjuade uppgav att det i dagsläget finns åtskilliga nätverk men saknar en bredare sammanhållning. Flertalet lyfte fram Ölands Skördefest och Konstnatten som positiva undantag. Flera efterfrågade mer långsiktiga projekt och en extern aktör som skulle kunna utgöra kärnan i ett nätverk för olika kulturaktörer över hela Öland. Ett flertal idéer lyftes fram av de intervjuade, till exempel kring hur olika kulturaktiviteter skulle kunna kombineras. Ett förslag var att föra samman mat, konst och hantverk med friluftsaktiviteter i kulturlandskapet. Andra menade att säsongen skulle kunna förlängas genom att bygga på intresset för flora och fauna

36 6. Slutsatser och koncept 6.1 Destinationsmarknadsföring Litteraturen anger att det är mycket viktigt i marknadsföringen av en destination att ta till vara det genuina och unika som finns på platsen inom såväl kultur som natur. I Ölands fall är onekligen världsarvet en del av detta. Så gott som alla kulturaktörer ansåg att världsarvets potential inte utnyttjades till fullo utan upplevde snarare att det sällan lyftes fram över huvud taget i turismmarknadsföringen. Det sistnämnda tycks stämma tämligen väl vid en kontroll av olika relevanta hemsidor. Till exempel syns inget alls om världsarvet på flera av de stora turisthemsidorna om Öland och regionen. På en av hemsidorna finns information men två underrubriker ner. Även Mörbylånga kommuns hemsida, nämner världsarvet under Fritid och kultur, och länkar vidare till världsarvets egen sida, Dock får man som betraktare intrycket att denna resurs blott nämns i förbifarten på de flesta sidor där information finns. Detta är något som borde förbättras. Världsarvet skulle nämligen mycket väl kunna utgöra en bra grundsten i skapandet av destinationen Öland, kombinerat med kulturella yttringar och allt det som är unikt med Öland. Här krävs förändring av de tankesätt som råder! Några av de kulturella yttringar som kan uppmärksammas är exempelvis mat, konsthantverk och konst. Många menar att intresset för lokal matkultur ökar, exempelvis med visionen Sverige det nya matlandet. Det finns i dagsläget ett brett utbud av livsmedelsverksamheter på Öland, vilket skulle kunna användas mer i destinationsmarknadsföringen. Det finns också ett betydande utbud av konstnärer och konsthantverkare som bland annat anordnar aktiviteter som konstrundor och utställningar. Flertalet olika nätverk finns men sammanhållning och gemensamma mål tycks saknas. I nuläget koncentrerar sig de flesta nätverk på sina egna intressen utan att se till Öland som en helhet. Detta beror dels på nätverkens storlek och de resurser de har till sitt förfogande. Ett undantag är Ölands Skördefest och Konstnatten, vilka inkluderar en mängd verksamheter och aktiviteter över hela ön under de dagar de äger rum. Detta tankesätt är ett koncept att samlas kring. En faktor som dock underlättar skapandet av en destination är att Ölands gränser är givna, det råder inget tvivel om hur stort området är. Ölands natur och kulturlandskap är som nämnts en tillgång i sig. Världsarvet är en del av detta men det finns också betydande rikedomar i det som inte innefattas i världsarvet. Några exempel på hur detta skulle kunna nyttjas är genom ökad friluftsverksamhet där exempelvis geo-turism kan ingå, något som bland annat Ölands Näringslivskontor i dagsläget bedriver ett projekt inom. Såväl detta som andra aktiviteter (exempelvis mat, konserter och annat) kan på sikt leda till förlängning av högsäsongen alternativt skapa nya säsonger

37 6.2 Verksamhetsutveckling genom utbildning Många av de som tillfrågades i enkäten hade ett intresse av utbildning, vilket de ansåg skulle kunna bidra till att utveckla verksamheten. Ungefär hälften efterfrågade utbildningar inom marknadsföring och hemsidekunskap. Utöver detta var cirka 20-25% av de svarande intresserade av utbildningar i entreprenörskap, coachning, produktutveckling, design, enklare företagsekonomi och fördjupad hantverkskunskap. På Linnéuniversitetet finns i nuläget kurser inom flera av dessa områden. Kurser ges såväl på plats, framförallt i Kalmar och Växjö, som på distans, det vill säga att studierna kan bedrivas hemifrån. Inom ämnet företagsekonomi finns större och mindre kurser; bland annat i marknadsföring, organisation, ledarskap, kalkylering och redovisning. Det finns också riktade kurser som exempelvis Affärsutveckling och personligt entreprenörskap samt Företagande och affärsutveckling. Vad gäller området hemsideskapande så existerar ett flertal kurser, som till exempel; Driftsätta och administrera webbsajter, Klientbaserad webbutveckling samt Bild och grafisk design för webben (samtliga á 7,5 hp). Åtskilliga andra kurser finns inom relaterade områden såsom exempelvis visualisering och IT-säkerhet. Inom designområdet, som delvis även innefattar produktutveckling, tillhandahåller universitetet ett femtontal kurser. Det rör sig om kurser i alltifrån glas-, textil- och möbeldesign till mer allmänna kurser i produktdesign och grafisk produktion. Även inom bildämnet finns kurser i bland annat illustration. Kurser som kan fördjupa hantverkskunskaper utgörs i huvudsak av en handfull kurser inom ämnet byggnadsvård samt även livsmedelsvetenskap (de sistnämnda kräver dock tidigare studier). I bilaga 6 redovisas ett urval av de kurser som finns på Linnéuniversitetet. Utöver universitetet så bedriver också folkhögskolorna i närområdet olika utbildningar. På Ölands folkhögskola i Skogsby ges kurser inom bildkonst, skulptur samt hälsa och livskvalitet där även livsmedelshantering ingår. Högalids folkhögskola i Smedby på fastlandet har kurser inom hälsoområdet samt hästrelaterad utbildning. Även Capellagården i Vickleby på Öland tillhandahåller utbildningar på såväl grundläggande som mer avancerad nivå inom textilhantverk, keramik samt möbel och inredning. Utöver detta finns också en grundläggande trädgårdsutbildning

38 6.3 Kulturhotell I dagsläget har en stor del av aktörerna i studien kommit med önskemål om samlingslokaler. Det kan dels utgöras av gemensamma verksamhetslokaler, dels om gemensamma utrymmen för utställning och försäljning. Ett bra namn på sådana skulle kunna vara kulturhotell. Med en verksamhetslokal menas alltså en plats med resurser för utövande av olika typer av hantverk och konst. För att minska kostnaderna är det lämpligt att begagna sig av en redan befintlig lokal. Det kan röra sig om exempelvis lokaler med utrustning för keramikhantverk eller metallhantverk, där aktörerna på så vis kan slippa att ensamma bära kostnaderna. Ett annat lämpligt område är livsmedelsproduktion. Flera tillfrågade inom detta område upplever att det är för dyrt att bygga om och anpassa sina lokaler efter rådande bestämmelser. Ett antal livsmedelsproducenter har på grund av detta också lagt ner sin verksamhet de senaste åren. På sistone har det i olika sammanhang diskuterats om nedläggandet av skolor på Öland på grund av för små barnkullar. I dagsläget finns ett antal skolor som står tomma. Vad vore bättre än att inrymma någon annan verksamhet i dessa lokaler? En skola har med största sannolikhet ett enligt gällande förordningar godkänt kök och sannolikt också slöjdsalar och liknande. Detta skulle kunna utgöra grunden för ett kulturhotell för hantverkare och livsmedelsproducenter. Lokalerna skulle även kunna ha utrymmen för utställning, försäljning och varför inte servering. Även här skulle tomma skolor kunna komma till användning men också andra lokaler skulle kunna vara lämpliga. Inkomna förslag på lokstallarna i Färjestaden samt Capellagårdens gamla utställningslokal är värda att ta i beaktande. På grund av de stora avstånden på Öland vore det lämpligt att skapa åtminstone 2-3 kulturhotell för att inte transporter och resor skall bli för omfattande. En inventering över intresset i området samt över tillgängliga lokaler vore ett första steg för att avgöra dels vad som finns att tillgå och dels det geografiska lägets lämplighet. Av vikt är också att lokalerna skall kunna användas flexibelt, till olika sorters utställningar och hantverk. Figur 27 visar en enkel skiss över hur en skola skulle kunna organiseras som ett kulturhotell. Figur 27; Skiss över ett kulturhotell. Tanken med kulturhotellet är alltså att de intresserade aktörerna ska dela på kostnaderna genom att var och en får hyra in sig i lokalen, oavsett om den ägs genom kulturbyrån eller genom en annan sammanslutning, till exempel en ekonomisk förening. Vinsten blir att kostnaderna blir betydligt lägre än att köpa en privat fastighet eller bygga nytt

39 6.4 Ölands Näringslivskontors roll Bland de personligt intervjuade och enkätsvarande uppgav flera att Ölands Näringslivskontor inte var så synliga ute bland kulturaktörerna. En annan brist var enligt många av de intervjuade att man ej kände till vad Näringslivskontoret hade för uppgift och på vilka sätt de kunde stödja den enskilde kulturaktören. Samma åsikter rådde kring kommunerna och kommunalförbundet i allmänhet. Ölands Näringslivskontor uppfattades som mer fokuserat på företag med flera anställda. Åtskilliga av aktörerna är ju som synes enskilda firmor och en inte obetydlig del bedriver sin verksamhet som ett komplement till en annan anställning. Överordnande samhällsfunktioners roll som stödjande organ är A och O i aktuella teorier om destinationsutveckling. Därav har Ölands kommunalförbund och Ölands Näringslivskontor en viktig roll att fylla. I ett första steg är information av stor vikt. Gemene man behöver få kännedom om vilka uppgifter Näringslivskontoret har och vad de kan erbjuda. På så vis skapas medvetenhet och ogrundade förväntningar kommer att försvinna. I dagsläget tycks de ovan nämnda delvis få kritik för sådant som egentligen ligger utanför deras område. I grund och botten behöver också en viss ändring av inställningen till företagande att äga rum, vilket Ölands Näringslivskontor kan ha en roll i att uppmärksamma. Det råder en motvilja, åtminstone i vissa kretsar, att se sin kulturverksamhet som en inkomstkälla och ett företag. En balans krävs dock givetvis mellan synsätten. Det ekonomiska skall ej ersätta det kulturella utan de skall snarare utgöra komplement till varandra. 6.5 Skapandet av en paraplyorganisation I undersökningen har det framkommit önskemål om att skapa en paraplyorganisation, ett övergripande nätverk med syfte att samordna olika verksamheter. Flertalet av de intervjuade har efterfrågat en extern aktör som kan utgöra en resurs för de olika kulturaktörerna på Öland. Någon som kan stödja de inblandade med marknadsföring, samordning av aktiviteter samt bidra till att underhålla och utveckla nätverket. Vi har valt att kalla detta nätverk Kulturbyrån, en sammanslutning som förslagsvis är underställd Ölands Näringslivskontor. Kulturbyrån skulle kunna ha följande arbetsuppgifter; Vara ett stöd för kulturaktörerna (t.ex. inom ekonomi och verksamhetsutveckling). Arbeta med gemensam marknadsföring samt marknadsundersökningar. Vara en länk till andra organisationer, både regionalt och nationellt. Främja skapandet och underhållandet av internationella, nationella, regionala och lokala kontakter. Medverka i och organisera kompetenshöjande åtgärder utifrån aktörernas behov. Komma med förslag på upplevelser och aktiviteter för besökare. Samorda gemensamma aktiviteter (mellan kulturaktörer och även utåt). Paraplyorganisationen bör eftersträva att bli en naturlig samlingspunkt för kulturaktörerna på Öland. Den bör heller inte ersätta befintliga nätverk utan samarbeta med dem och samla dem under paraplyet. Det är viktigt att vara lyhörd för de ingående kulturaktörernas önskemål och eftersträva ett underifrånperspektiv snarare än att styra allt centralt. Kulturbyrån skulle lämpligen också underlätta för aktörerna att ägna sig mer åt sina kärnverksamheter genom att 39 39

40 delvis ta över delar av det som åtskilliga inte anser sig hinna med, exempelvis marknadsföring och informationssökande om projektansökningar. Det är dock viktigt att poängtera att Kulturbyråns roll i huvudsak är stödjande och organiserande. Det är fortfarande kulturaktörerna själva som utgör grunden i all verksamhet. Figur 28; Modellförslag över en paraplyorganisation, Kulturbyrån. I figur 28 visas en schematisk skiss över hur en tilltänkt paraplyorganisation skulle kunna organiseras. Kulturbyrån är i modellen en del av Ölands Näringslivskontor, vilket i sin tur är underställt Ölands kommunalförbund. Näringslivskontoret och Kommunalförbundets roller är att med sin offentliga legitimitet ge tyngd åt Kulturbyrån. Deras upparbetade kontaktnät är också en tillgång. Kulturbyrån utgör den sammanhållande länken för kulturaktörerna och har även beröringspunkter med utbildningsaktörer i regionen, där universitetet är den största. Universitetet kan bidra med aktuell forskning i samarbete med Kulturbyrån och kulturaktörerna. Dessa är i sin tur även resurser för universitetet, då möjligheter skapas för studenterna att få kontakt med näringslivet. Det förekommer också samarbete med andra organisationer, exempelvis regionförbundet, olika intresseorganisationer och statliga myndigheter

41 Samarbetsnätverket som Näringslivskontoret och Kulturbyrån utgör mittpunkten av åskådliggörs nedan i figur 29. Figur 29; Kulturbyråns förhållande till de ingående aktörerna. Som nämnts tidigare är tanken att Kulturbyrån skall inkludera såväl befintliga nätverk som individuella aktörer. Kulturbyrån bör bli den naturliga mittpunkt kring vilken kulturell verksamhet på Öland kretsar. Dock bör den ha en stödjande och samordnande funktion snarare än att en styrande. Det som eftersträvas är att den enskilde aktören görs delaktig i helheten. För att destinationsskapande skall lyckas krävs en bred uppslutning hos aktörerna kring de uppsatta målen och grundtankarna. Visionen utgör grunden i nätverket för att säkerställa en kontinuitet. Dock är det viktigt att genomföra olika aktiviteter kontinuerligt och i steg för att åstadkomma mätbara resultat och bibehålla de inblandades intresse. Som exempel på tänkbara första steg kan nämnas skapandet av ett kulturhotell och upprättandet av en gemensam IT-portal. För att Kulturbyrån skall bli verklighet bör en arbetsgrupp skapas, vars medlemmar utgörs av aktiva aktörer, organisationer samt företrädare för kommunerna. Vilken roll de kommunala organen skall ha i Kulturbyrån behöver fastställas. Det är också viktigt att inte förbise redan etablerade organisationer, istället bör samverkan och kunskapsöverföring eftersträvas. Arbetsgruppen bör efter avslutat arbete bilda kärnan i Kulturbyrån som bör följa samma struktur som arbetsgruppen. För att Kulturbyrån skall bli livskraftig krävs att arbetsgruppen undersöker sin framtida organisation, hur man skall uppnå ett brett engagemang och ett underifrånperspektiv. En nyckelfråga är huruvida organisationen bör vara en ekonomisk förening eller en kommunal förening. En fast organisation underlättar all samverkan med framförallt offentliga organ. Det kan också vara ett tecken på verkligt intresse om samverkan sker under etablerade former 41 41

42 i privat regi. Det är av vikt att kulturen utgör en del i den allmänna utvecklingen i kommunerna och att dess potential uppmärksammas. Dock finns en fara i aktörernas åldersstruktur och att framtoningen av diversehandel kan mötas med skepsis när lokala utvecklingsmål skall formuleras. Kommunen bör ha en central roll i en framtida organisation oavsett form för att bidra med information, stöd och organisatorisk förmåga. Arbetsgruppen (Kulturbyrån) bör också undersöka vilka lokaler som skulle vara lämpliga som kulturhotell samt hur dessa lämpligast skall organiseras. Det är också viktigt att studera liknande satsningar som har lyckats. Ett exempel är Bornholm med ACAB (Arts and Crafts Association Bornholm) som med små medel och samverkan med Köpenhamns universitet åstadkommit en utveckling för de inblandade kulturaktörerna samt för Bornholm som destination. Gotland utgör ett annat exempel där man på ett effektivt sätt formulerat en strategi med kulturen som en väsentlig beståndsdel. Arbetsgruppen (Kulturbyrån) bör även undersöka vilka andra projekt som det finns en koppling till. Det förekommer projekt och utredningar på såväl nationell som regional och lokal nivå. För att motverka dubbelarbete är det viktigt att koppla information till kommande projekt oavsett storlek. Några exempel redovisas nedan: Öland har fått en central roll genom att kommunalrådet i Borgholm sedan 2009 har lett en arbetsgrupp i länets satsning Kultur med nya ögon. Projektet syftar till att undersöka kulturens roll avseende tillväxt på lokal och regional nivå. Rapporten kommer att vara klar inom kort (Regionförbundet 2010). Öland är i egenskap av så kallad Associated partner deltagare i en internationell projektansökan inom ramen för South Baltic Programme under ledning av Rostock stad och ett institut vid universitetet i Rostock (Nyholm 2010). Öland är också aktivt involverat i det nationella projektet Hela Sverige skall leva och en av de aktiva ledarna lever och verkar på Öland, vilket gör att projektet torde ha goda utsikter att lyckas (Nilsson 2010). Öland är dessutom inkopplat i ett antal andra EU-finansierade projekt, däribland några som finansieras av Leader-programmet (Kalmar kommun 2010). Avslutningsvis bör det poängteras att det ovan åskådliggjorda nätverket kräver ett kontinuerligt underhåll och att det underifrånperspektiv som efterfrågats behöver genomsyra hela verksamheten. Kulturbyrån är ingenting utan de ingående kulturaktörernas delaktighet! 42 42

43 7. Referenser Tryckta källor Asplund Christer (1991), Placehunting handbok i konsten att lyckas med produktiv lokalisering, Kellerman & Öqvist AB, Nyköping. Cooper Chris, Fletcher John, Gilbert David, Wanhill Stephen (1993), Tourism Principles and Practice, Pitman Publishing, London, England. Daniels Peter, Bradshaw Michael, Shaw Denis & Sidaway James (red) (2008), An Introduction to Human Geography Issues for the 21st Century (3:e upplagan), Pearson Education Limited, Essex, England. Knox Paul & Pinch Steven (2006), Urban social geography an introduction (5:e upplagan), Pearson Education Limited, Essex, England. Köping Ann-Sofie, Lantz Jenny, & Stenström Emma (2008), Kulturens ekonomisering, I Beckman Svante & Månsson Sten, Kultursverige 2009 problemanalys och statistik, Swecult, Linköping (s.85-89). Lindkvist Lars & Månsson Erica (2008), Cultural planning om att se på en plats med nya glasögon, I Beckman Svante & Månsson Sten, Kultursverige 2009 problemanalys och statistik, Swecult, Linköping (s.25-30). Nilsson Rolf (2010), Utvecklingsplan ska få hela Böda att leva, Ölandsbladet 19:e januari. Palmer Adrian & Bejou David (1995), Tourism destination marketing alliances, Annals of Tourism Research, vol.22, Nr 3 (s ). Qvarsell Roger, Blir man frisk av kultur? (2008), I Beckman Svante & Månsson Sten, Kultursverige 2009 problemanalys och statistik, Swecult, Linköping (s ). von Friedrichs Grängsjö Yvonne (2001), Destinationsmarknadsföring en studie av turism ur ett producentperspektiv, Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet. Wichmann Matthiessen Christian (1997), Sydostsvensk framtid Regional konkurrenskraft, utvecklingsstrategier, Sydsvenska handelskammaren, Malmö. Opublicerade källor Nyholm Anders (2010), Letter of Commitment Integrated Development Advisory System for Entrepreneurial South Baltic Semi-metropolitan Towns (South Baltic Programme). Opublicerad utfästelse, Ölands Kommunalförbund 17:e maj

44 Elektroniska källor Andersson Clas (2008), TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen på Öland inklusive åren och , Resurs AB. Hämtad från pdf Borgholms kommun (2010), Kommunen i siffror. Hämtad från Boverket (2007), Landskapets upplevelsevärden vilka är de och var finns de? Hämtad från Institutet för tillväxtpolitiska studier, Nutek, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Statens kulturråd, Sveriges Kommuner och Landsting (2008), Kultur i regionala utvecklingsstrategier och program en lägesrapport. Hämtad från r.pdf Kalmar kommun (2010), Leader KalmarÖland en ny landsbygdssatsning. Hämtad från Mörbylånga kommun (2010), Kommunfakta och statistik. Hämtad från Regionförbundet (2010), Kultur med nya ögon. Hämtad från Riksantikvarieämbetet (2009), Kulturarv. Hämtad från Statistiska Centralbyrån (2009a), Kommunfakta 2009 Borgholm. Hämtad från [Borgholm 0885] Statistiska Centralbyrån (2009b), Kommunfakta 2009 Mörbylånga. Hämtad från [Mörbylånga 0840] Ölands Näringslivskontor (2010), Organisation. Hämtad från oot_id=0&lang=se 44 44

45 Bilaga 1; Följebrev och enkät Hej! Kalmar, mars 2010 Vi är två studenter från Linnéuniversitetet i Kalmar som studerar på Programmet för kulturarv och samhällsanalys respektive Turismprogrammet. Vi håller just nu på med ett examensarbete respektive en uppsats där vi i samarbete med Ölands kommunalförbund undersöker förutsättningarna för öländska kulturaktörer. Du är en av dem som blivit utvalda att delta i denna undersökning. Skälet till att just Du är utvald är att målgruppen för undersökningen är personer som bedriver någon form av kulturell verksamhet. Detta innefattar alltifrån konst till mat- och naturupplevelser, kort och gott allt det som ger Öland dess identitet. Syftet med arbetet är att med bas i kulturnäringar bidra till Ölands tillväxt och att göra ön till en attraktiv plats för människor att besöka, leva och verka på. För att bidra till en positiv utveckling i Din hemkommun är det väldigt viktigt att just Du svarar på frågorna. Vi är tacksamma om vi har Ditt svar tillhanda senast den 16:e april i bifogat svarskuvert. Dina svar kommer att behandlas anonymt och vår databas kommer inte att vara tillgänglig för någon utanför universitetet. Undersökningen kommer att redovisas i en rapport samt på Linnéuniversitetet i Kalmar 3-4 juni. Rapporten kommer även att finnas tillgänglig på Universitetets bibliotek, inga personuppgifter kommer att finnas med i rapporten. För frågor angående undersökningen, ring oss på eller skicka e-post till: [email protected] eller [email protected] Tack för Din medverkan! Per Branthle Student på Linnéuniversitetet i Kalmar Anders Nyholm Näringslivschef, Ölands kommunalförbund Klas Bergman Student på Linnéuniversitetet i Kalmar Cornelius Holtorf Universitetslektor, Linnéuniversitetet i Kalmar 45

46 Enkätkod: Man Kvinna Födelseår: Hur lång tid har Du bedrivit din verksamhet? år 2. Har Du några anställda? Ja Nej Om ja, hur många heltidsanställda? stycken hur många sommaranställda? stycken 3. Arbetar Du 40 timmar i Din verksamhet under en vecka? Ja Nej Om inte, hur lång tid per vecka? timmar 4. Vilken är Din huvudsakliga verksamhet? Verksamhet Antal timmar per vecka Keramikhantverk timmar Målning timmar Textil/Ullhantverk timmar Trähantverk timmar Glas timmar Metallhantverk timmar Skulptur timmar Musei-/galleriverksamhet timmar Livsmedel/gårdsbutik timmar Antikt/loppis timmar Övrigt 1. timmar 2. timmar 3. timmar Summa: timmar 5. Hur utvecklar Du Din verksamhet/produkt/tjänst? Utvecklar själv % Andra gör det åt mig % Summa: 100 % 46

47 6. Vilka typer av marknadsföringsaktiviteter använder Du Dig av? Utställningar Ja Nej Mässor Ja Nej Tryckt reklam Ja Nej IT hemsida Ja Nej Eget galleri Ja Nej 7. På vilket/vilka sätt samarbetar Du med andra privata aktörer? Utställningar Ja Nej Mässor Ja Nej Tryckt reklam Ja Nej IT hemsida Ja Nej Produktutveckling Ja Nej Samarbetar inte med någon annan aktör 8. På vilket/vilka sätt samarbetar Du med kommunen/ölands näringslivskontor? Utställningar Ja Nej Mässor/evenemang Ja Nej IT hemsida Ja Nej Samarbetar inte med någon av dessa 9a. Om Du erbjöds utbildningar, vilka är aktuella för att utveckla verksamheten? Entreprenörskap Ja Nej Coachning Ja Nej Produktutveckling Ja Nej Design Ja Nej Enklare företagsekonomi Ja Nej Fördjupad hantverkskunskap Ja Nej Marknadsföring Ja Nej Hemsidor Ja Nej 9b. Om Du erbjöds andra möjligheter, vilka är aktuella för att utveckla verksamheten? Utställningar Ja Nej Mässor/evenemang Ja Nej Reklamblad Ja Nej IT portal Ja Nej Skapande av samarbetsnätverk Ja Nej Gemensamma lokaler Ja Nej Om ja, förslag på lokal: 47

48 10. Har Du öppet året runt? Ja Nej 11. Har Du försäljning över disk i Din verksamhet? Ja Nej Om ja, Vilka 4 månader säljer Du mest? Om Du svarat ja på fråga 11, ungefär hur stor är andelen utländska kunder? Procentandel % 13. Vilka är de största hindren för Din verksamhets tillväxt? Tidsbrist Ja Nej Lagar och förordningar Ja Nej Dålig lönsamhet Ja Nej Svårt att marknadsföra sig Ja Nej Annat: 14. Övriga kommentarer: 48

49 Bilaga 2; Förslag på lämpliga gemensamma lokaler Bronsgjutarverkstad Turistbyrån Konsthall, Konstmuseum, Vattentornet i Norrliden Mörbylånga konsthall Byxelkrok Kulturhus för att visa upp och sälja produkter Verkstäder, foto, grafik, brons, metall Utställningshallar, inte enbart för kända konstnärer Lokstallarna Färjestaden, Alla förslag är bra så länge det är gratis Experimentverkstad med Capellagården. El. folkhögskola Utställningslokal/Scen för all kultur. Köpstaden, Färjestaden Ölandsturist Ölands köpstad Träffpunkt Öland Capellagårdens gamla utställningslokal+ världsarvsutställning. Kombinerad mässhall/ridhus/marknadsplats gärna Löttorp Kulturhus På Öland, för hantverk & försäljning Lokstallarna i Färjestaden Utställningslokal för konstnärer boende på Öland Min egna lokal Att skapa Ölands kulturcentrum (finns ej idag) Kommunal fri lokal Kulturlokal för konst/skådespelare/litteratur/musik 49

50 Bilaga 3; Övriga hinder för aktörernas verksamheter Har ej pengar att investera/satsa på marknadsföring, material, utrustning m.m. som skulle kunna öka produktiviteten och kännedomen! Som många konstnärer har jag ett vid sidan om-jobb som hjälper till att försörja den konstnärliga verksamheten. Engagera sig, idéer m.m. För dåligt väder. Egen ålder. Skatter Distribution Åldern Ålder. Dålig utställningslokal (fuktig). Ej intresse. Min ålder, är pensionär och arbetar halvtid. Planerar att sälja rörelsen. Sjukdom Ointresse för kultur från politiker i kommunen. Ålderdom Att skapa kontakter utanför regionen. Minskad befolkning: ifrånflyttning från Öland. Kulturointresserat samhälle. Avgifterna för att vara KRAV-odlare är för höga och begränsar mig. Dålig hälsa. Dyrt att marknadsföra sig. Gammal, sjuk & trött. Skatter Omkostnader. Inget folk som besöker [vår verksamhet] resten av året. Säsongen. Moms och andra avg. tar för stor del av inkomsterna. Säsongsbetonad. Bank finansiering. Personal. Tradiga markägare. P.g.a. sjukdom och anhörigas dödsfall går min verksamhet på sparlåga. 50

51 Bilaga 4; Aktörernas övriga kommentarer F.n. är min verksamhet vilande i väntan på ekonomi att utveckla den och iordningställande av [lokalen]. Jag arbetar i vården för att bygga en ekonomisk reserv som gör möjligt att ta upp företaget igen. Restid till och från platser är ett hinderför mig med ett ordinarie arbete som anställd. Önskas att ngn tar tag i ett projekt = shoppa på Öland. Med reklamblad, kartor, marknadsföring etc. Shoppingturism är den snabbast växande turismdelen. Eftersom mina gallerier är ute i en lada är det för kallt att ha öppet året runt. Skulle vara bra med en året-runt lokal. Försäljningen är för dålig för att kunna hyra en lokal. Öland har hög potential. En samlad kraft behövs för att profilera sig alltmer. Natur, kultur, naturproducerade livsmedel, hälsa, miljö och matlagning skulle vara en stark faktor om det fanns en samordnad kraft. Detta är också basen för en stark turism. Jag är pensionerad. Efter pensionen flyttade jag till Öland. Motarbetas av kommunen. Har tvingats flytta en del av verksamheten till annan ort. Kommunen pratat mycket om kulturell samverkan m.m. men det händer aldrig något. Vi behöver jobba gemensamt, kulturarbetare med bönder Kultivering Vi behöver också ett näringslivskontor som är insatta i kulturarbetares villkor. Utbildning behövs där. Natur och kultur är vad vi har på denna ö och som kan förvaltas och utvecklas mer. Tycker företag och kommun borde ha avdragsrätt för inköp av konst. Bättre villkor för konstnärer som egna företagare speciella för vår bransch. Har vid ett flertal gånger varit med i nätverk och nätverksträffar, kurser osv. i kommunens regi. Detta har inte gett någonting mer än svikna förhoppningar Detta är jag inte ensam om att tycka. Förtjänsten osäker. Jag har inte tecknat firma och är alltså hobbyhantverkare svårt att hålla sig inom lagens gränser. Tassemarker? Svarta pengar? Lönar det sig att producera mer? Om jag fick önska för att öka kulturellt intresse: Lokstallarna i Färjestaden är en bra och central lokal som kunde fungera som ett vackert smörgåsbord för seriösa yrkesverksamma aktörer. Där turister kunde få insyn och adress till den egna verkstaden. Med en kunnig och insatt anställd av kommunen. Det tar otroligt mycket tid att sätta sig in i alla lagar och förordningar. Det är ett mycket hårt arbete att bedriva [verksamheten ]. Att man värdesatte de kulturhistoriska kvaliteterna och inte bara såg det som något som ska gå runt ekonomiskt. Att driva [verksamheten] är ingen bra affärsidé men har stort kulturellt värde och vi skall inte ge efter när det gäller kvalitet och antikviteter. Människor kan betala för en TV men klagar när de får betala 50 kr i inträde för en riktigt genuin upplevelse. Varför ska kultur alltid vara gratis när man kan lägga hur mkt pengar som helst på t.ex. ett nytt badrum! Jag skulle gärna delta i mentorprogram som är områdesspecifikt och nationellt/internationellt. 51

52 Verksamheten kan inte anställa mer än 1,5 under öppettider, detta sker med hjälp av Arbetsförmedlingen, ideella krafter måste anlitas. Jag arbetar inte enbart med konst. Är tvungen att sysselsätta mig med andra uppgifter också för att få firman att gå runt. Öland ger en inte mycket arbete vintertid. Lycka till med examensarbetet! Konstnärsverksamhet är väldigt speciell. Intressanta frågor och bra att själv reflektera kring sin verksamhet. Jag önskar ett samhälle som inte bara vill ha jippon och events. Där man förstår kulturens viktiga funktion och därför köper in konst på professionella gallerier och som ger de seriösa kulturutövarna uppdrag och möjligheter att överleva, inte bara som pedagoger. Momsen för hög. Fel att möbler/föremålsinköp kan dras av av företag men inte konst! Att försörja sej på egenproducerade hantverksprodukter är idag nästan omöjligt beroende på 2 anledningar; 1. Utbudet av billiga råvaror från lågprisländer översvämmar marknaden 2. Reglerna, för att som hantverkare kunna få en vettig lön med enskild firma, bör ändras för att skapa bättre möjligheter. Verksamheten är tyvärr vilande sedan några år tillbaka men kommer eventuellt att återupptas. Lokalen hyrs idag ut som sommarbostad. Vi erbjuder fri entré och skulle troligtvis inte gå runt om vi var tvungna att ta betalt (utomstående finansiär). Vi skulle samtidigt behöva mer personal. Vi måste hela tiden utvecklas för att besökarna ska komma tillbaka och för att uppfylla riktlinjerna. Jag har samarbete med andra företag, organisationer, föreningar och naturorganisationer för marknadsföring och arrangemang. Min försäljning sker i ett hantverkskollektiv maj september. Vi turas om att stå i butiken, därför vet jag ej hur stor andel som är utländska kunder. När det gäller tid i verksamheten, varierar det mycket över året, maj-september ökar tiden markant. Keramik är arbetskrävande & många moment som kan förändra lönsamhet och resultat. Intresset för kulturella verksamheter i kommunen är på så låg nivå att man undrar hur det kommer gå i framtiden. Stöd Himmelsberga vårt enda museum med blick både framåt & bakåt i tiden. Seriös konst är ingen vara och skall inte ha några nyttighetskrav. Frågorna passar inte alltid in på vår verksamhet som bedrivs med ett betydande inslag av ideella insatser. Borgholms kommuns kulturavdelning är mycket passiv!! Mkt mer skulle kunna hända, när så många kulturutövare finns på Öland inom alla genrer. Skapa samarbete mellan näringsliv & kulturutövare och samhället kommer att blomstra! 52

53 Öland behöver fler jippon typ skördefest för att få folk till ön året runt. Bättre turistinfo/byrå/chef. Eftersom jag är pensionär är det svårt att svara på frågorna. Jag arbetar mest för min egen skull och är inte beroende av att försörja mig. Samarbetar med Ölands hantverkare med gemensam försäljningslokal under sommarmånaderna 1 maj till Skördefesten. Hobbyverksamhet. Arbetar främst som producent och grossist och säljer över hela Sverige och på export. Finansieringsfrågan är det absolut största hindret till utveckling och tillväxt av företaget. Myndigheter dokumentation av allt. Det finns ett otal myndigheter som kräver mer eller mindre utförlig dokumentation av verksamheten. Min produktion går från jord till bord. Marknadsföring är ett jobbigt kapitel med att så många vill åt mina pengar det finns alldeles för mycket så att säga på marknaden. Konst är inget man marknadsför inom kommunen utan det är grädden på moset något som sker ideellt av gammal tradition på Öland. Konst & natur är en stor dragkraft, men ska vara i stort sett gratis. Vision natur/golf/kulturmänniskor söker sig till Öland men något gemensamt forum att knyta dem till finns inte i kommunen; samtliga grupper är oftast kulturintresserade. Dom finns där och vi kulturmänniskor tar hand om dem ideellt 2 ggr om året konstrunda och konstnatt. Om det erbjöds utställningar och mässor så är det viktigt att mässor m.m. inte kostar något eftersom den ekonomiska möjligheten för oss är liten, om kommunen erbjuder oss att vara med på utställningar m.m. bör det vara fritt för små företagare. 53

54 Bilaga 5; Grundläggande intervjuguide INTERVJUGUIDE KULTURAKTÖR Presentation av studien, syftet, oss. Din verksamhet; Utveckling Tillväxt Samarbete Kunder Vad är det du gör? Hur stor verksamhet? Hur länge? Varför verksamhet på Öland? (fördelar/nackdelar med Öland) Hur har din verksamhet utvecklats sedan starten? Hur utvecklar du den idag? (Tjänster/produkter/verksamhet) Hur ser framtiden ut? Hinder? Destinationsskapande Hur ser du på kulturens roll? Kulturen som motor Samarbetsnätverk, marknadsföring skördefesten/konstnatten, internetportaler Hur det fungerar, hur det kan utvecklas? Säsongsbundenheten, är den stark? Kunder, hur flödet är, hur får du kunder? Avslutande kommentarer? Tack & Slut 54

55 Bilaga 6; Urval av kurser på Linnéuniversitetet Under respektive ämnesområde redovisas ett urval av förslag på lämpliga kurser. Omfattning anges efter kursens namn, anmälningskoden inom parentes. För mer information om kursutbudet, vänligen se Bild Att berätta med bilder - manuella och digitala tekniker, 15 hp (1BD104) Bild och bilddidaktik I, 15 hp (1BD100) Foto/digital bildredigering, 15 hp (1BD205) Fotografik I, 15 hp (1BD500) Levande verkstad, 7,5 hp (1BD105) Byggteknik Arkitektur- och byggteknikhistoria, 7,5 hp (1BY078) Byggnadsvård I, 7,5 hp (1BY035) Datavetenskap Driftsätta och administrera webbsajter, 7,5 hp (1DV444) IT-Säkerhet, 7,5 hp (1DV429) Klientbaserad webbutveckling, 7,5 hp (1DV435) Programmering för web 2.0, 7,5 hp (2DV012) Design (och formgivning) Artefakters gestaltning, 7,5 hp (2DI670) Design and Sustainability, 30 hp (2DI672) Design, färg för tillämpad konst, 7,5 hp (1DI015) Form och design I, 30 hp (1DD100) Glasdesign, 30 hp (2DI302) Grafisk produktion I, 7,5 hp (1DI653) Möbel- och rumsgestaltning, 7,5 hp (2DI671) Mönster och gestaltning, 7,5 hp (1DI655) Produktdesign, verktyg och redskap, 7,5 hp (2DI017) Svensk möbeldesign, 30 hp (2DI301) Teckning och gestaltning, 7,5 hp (1DI651) 55

56 Företagsekonomi Affärsutveckling och personligt entreprenörskap, 7,5 hp (1FE620) E - handel, 7,5 hp (1FE640) Företagande och affärsutveckling, 7,5 hp (1FE908) Företagsekonomi I - organisation och marknadsföring, 15 hp (1FE505) Företagsekonomi I - redovisning och kalkylering, 15 hp (1FE500) Företagsekonomins grunder I, 30 hp (1FE000) Grundläggande Kalkylering, 7,5 hp (1FE910) Grundläggande marknadsföring, 7,5 hp (1FE901) Grundläggande Redovisning I, 7,5 hp (1FE909) Projektledning - musik och event, 15 hp (1FE545) Kulturmiljövetenskap Att arbeta med kulturmiljön - en introduktion, 15 hp (1KU005) Kulturmiljö i stad och land, 7,5 hp (1KU010) Kulturmiljöpedagogik, 15 hp (1KU015) Livsmedelsvetenskap Livsmedelsmikrobiologi, 7,5 hp (1LV001) Livsmedelsvetenskap, 22,5 hp (1LV002) Medieproduktion Bild och grafisk design för webben, 7,5 hp (1MP162) Publicera på webben, 7,5 hp (1MP161) Medieteknik Webbdesign, 15 hp (1ME101) Webbprogrammering, 15 hp (1ME205) Miljövetenskap Geovetenskap, 7,5 hp (1MX012) Naturupplevelseguidning I, 30 hp (1MX021) 56

57 Bilaga 7: Kommunfakta Borgholms kommun Källa: Statistiska Centralbyrån, 2009 (a) 57

58 Bilaga 8; Kommunfakta Mörbylånga kommun Källa: Statistiska Centralbyrån, 2009 (b) 58