FRÅGOR OCH SVAR FRÅN DE MÖTEN FÖR ALLMÄNHETEN SOM HÅLLITS I VECKA 43.

Transkript

1 SAMMANSTÄLLNING AV FRÅGOR OCH SVAR FRÅN ÖPPNA MÖTEN FRÅGOR OCH SVAR FRÅN DE MÖTEN FÖR ALLMÄNHETEN SOM HÅLLITS I VECKA 43. Då inget annat anges är det Mellanrum AB som svarar på ställda frågor. FRÅGOR OCH SVAR FRÅN INFORMATIONSMÖTET I MORA Fråga: Varför är Älvdalen med i det här arbetet, det ligger ju inte i Siljansringen? Svar från Älvdalens kommun: Det vore olyckligt om vi bara stod på läktaren och såg på. Det vi gör i södra delen av vår kommun kan påverka Siljansringen. Fråga: Jag har hört att egentligen blåser det inte på höjderna utan på flack mark. Svar: Det kan variera, men alla som vill etablera nere i södra Sverige letar höjdryggar (i alla fall i skogsbygd). Det är så att skog ger mycket turbulens. Fråga: Innebär riksintresse för vindkraft att det att det finns starka vindar där? Innebär det att man ska skydda det? Bryr ni er inte om det? Svar: Riksintresseområden för vindkraft utpekas av regeringen. Vi bryr oss om det, men ingen har tidigare tagit ett helhetsgrepp på Siljansområdet så vi arbetar förutsättningslöst. Fråga: Vilka riktvärden finns för vad som är rimligt och inte rimligt? Om man går upp på ett berg kan man ju se hela dalarna. Det måste finnas riktvärden för hur stora verken ser ut i centimeter från vyn. Svar: Det här med vad som syns och inte syns har många aspekter; väder, tidpunkt på dygnet, årstid, etc. Men i att synas finns också en aspekt av vad som väcker vår uppmärksamhet och det kan variera från människa till människa och situation och situation. Fråga: På 3 mil ser man ju ingenting/försumligt F(de andra): Jo, det gör man visst! Fråga: Hur är det med blinkande starka ljus? Har hört att de är jättestarka. Vi har ju långa nätter här, med långa perioder av mörker. Svar: Ja. Om verken är över 150 m är det starkare ljus. Fråga: Är de tända hela tiden, när sätter man på? Om det är dimma då, behöver de inte sättar på? Svar: Mig veterligen är de alltid på, dygnet runt. Fråga: Man ser dem från jättelångt håll, man ser ju kraftverken i Falun t.o.m. från Gesunda (andra sidan Siljansringen). I Söderås skulle man lätt se sådana man sätter upp i Älvdalen, om man gjorde det! Svar: Ja, ljusen syns på väldigt långt håll och särskilt i detta landskapet med sina långa siktlinjer och svepande, blånande horisontlinjer.

2 Fråga: (Med anledning av landskapskaraktärerna) Vad innebär känslighet för vindkraft? Menar ni hur de syns från den landskapstypen? Vems ögon är det ni tar? Svar: Rätt att det är våra ögon. Man kan säga att dessa tankar om landskapskaraktärer är våra minnesanteckningar från fältinventeringen. Vår uppgift är att göra en beskrivning. I den slutliga bedömningen väger vi in många andra aspekter. Vi jobbar ju med många olika delmetoder som vi har beskrivet här ikväll. Det är vårt uppdrag att utifrån en mängd olika aspekter göra en bedömning. Fråga: Var tydlig med att det är ni som tycker i redovisningen! Svar: Ja, det är naturligtvis viktigt att vi är noga med att redovisa vilka källor vi grundar våra analyser på. Fråga: Jag saknar turistperspektivet har inte sett någon sammanställning över vad som är speciellt i turistlandskapet? Det berörs ju över huvudtaget inte i detta. Även turistlandskap för européer vad är det som lockar dem? Vad efterfrågar de? Svar: Vi kommer att fånga det i vårt arbete framöver. Det här är bara vårt arbete hittills; det kommer mer på vägen. Bla kommer vi att vid nästa mötesomgång i november att redovisa viktiga utblickar och synlighetsanalyser. Fråga: Jag hoppas ni inte bara tittar på turismen! Måste finnas en balans. Tror att ni spårat in lite för mycket på det. Svar: Det ligger delvis i uppdraget. Är det några speciella aspekter du saknar? Fråga: Samhället i stort. Om vi ska kunna leva upp till miljömålen är det bråttom! Svar: Ja, och det är ju bakgrunden till det här uppdraget. Med bättre planeringsunderlag kan tillståndsgivningen påskyndas. Det är därför Länsstyrelsen och Siljanskommunerna nu gör detta planeringsunderlag gemensamt, för att underlätta planeringen i senare skeden. Svar från Rättviks kommun: Rättviks kommun har kommit långt med sitt arbete att ta fram en vindbruksplan, men under arbetets gång har vi insett från kommunens sida att den inte räckte till. Därför gör vi nu denna landskapsbedömning tillsammans med övriga Siljanskommuner och Länsstyrelsen. Fråga: Det här med turism, jag är tveksam till att turismen förlorar så mycket pengar för att vi sätter upp vindkraftverk. Turismnäringen bör visa vad de förlorar i pengar! I Europa finns det ju vindkraft överallt. De syns mer än 3 mil bort, de syns 10 mil. Hur mycket pengar förlorar turismen? Jag tror turismintressena målar fan på väggen här. Svar från Siljan Turism: Detta är en svår nöt att knäcka. Turismen i Siljansområdet omsätter idag ca 2 miljarder kr. Vi vet inte vad effekten på dessa turistströmmar blir om man bygger på bergen. Det blir definitivt en förändring av landskapet. Turisterna kommer hit på grund av det småskaliga landskapet tillsammans med de stora vidderna. Liksom av sinnebilden av Dalarna. Vindkraftverk syns tydligt från Söderås. Men Siljan Turism säger inte att vi inte skall ha vindkraft här. Fråga: Vissa tycker det ser mäktigt ut med vindkraftverk! Var öppna i er bedömning! Fråga: Tänker på det rörliga friluftslivet, inte vill man väl plocka bär mitt i en vindkraftspark? Svar: Visst vill man kanske inte plocka nära inpå ett vindkraftverk, men å andra sidan står de ca meter ifrån varandra, så det finns utrymme. Men visst är det nog inte lika attraktivt Fråga: Så varje kommun ska göra egen vindbruksplan? Och kan det bli så att vissa gör si och en annan gör så?

3 Svar: Ja, kommunerna har ju planmonopol. Det innebär att det är kommunens ansvar att göra den här typen av planering. Men tanken med det arbete vi håller på med nu är ju just att skapa en samsyn mellan såväl kommuner som Länsstyrelse. Fråga: Den antagna planen i Mora då, vad händer med den? Svar från Mora kommun: Är det Översiktsplanen du menar? Där har vi pekat ut intresseområden för vindkraft, det är inte detsamma. Vi har ställt oss bakom några av de utpekade områdena (som kommer från energimyndigheten). Det ska göras vindbruksplan i Mora, med start efter nyår. Vi från Mora kommun tycker det är positivt att vi får ett underlag från Mellanrum som väger de olika riksintressena mot varandra och som är ett underlag som gör det lättare att ta fram en vindbruksplan. Det är viktigt att ta bra beslut om var vi ska placera vindkraft, för annars föds lätt en skepsis som kan ligga kvar under lång tid och försvåra eventuella kommande etableringar. Det är viktigt att placera vindkraft i genomtänkta lägen. Fråga: Jag har en fråga om ljudutbredningen. Jag har ett exempel på ett vindkraftverk som är byggt där det finns massor av andra intressen pga fäbodar, högt berg, fiskesjö etc. Ljudet däruppe är så påtagligt pga skålningen i sjön hörs på väldigt långt håll. En forskare har visat att ljudutbredning, skulle bli på tok för höga ljudnivåer vid boningshusen. Det hjälper inte, det byggs vindkraftverk ändå! Svar: Om det skulle visa sig vid mätningar i efterhand att värdena är för höga måste de stänga av verken. Fråga: Ja, men det skiter väl byggarna i!? Svar: Det innebär att det skulle bli en väldigt dålig investering för exploatören! Fråga: Där finns våtmarker där uppe också, de måste man vara rädd om. Svar: När planeringen kommit så långt att man är framme vid en specifik etablering måste det göras en miljökonsekvensbeskrivning, MKB. Fråga: Vilka ska ha yttranderätt i bygglovsärenden? Oftast är det bara grannarna som är med i den processen, men här borde fler få vara med!? Svar från Mora kommun: När sakägarfrågan är svår att bestämma annonserar kommunerna inför ett bygglovsärende så får var och en själv avgöra om man är sakägare. Fråga: Men när man bor långt bort? Hur värderas ens synpunkter som tex sommargäst? Svar från Mora kommun: Det är en bedömningsfråga. Fråga: Jag har en reflektion med anledning av vår diskussion här vid mötet. Det känns som om ni har utgångspunkten att synliga vindkraftverk är dåligt. Jag tycker det är viktigt att ställa vindkraftetablering i förhållande till andra näringar som också påverkar landskapet och turismen, tex skogsbruken. Vindkraften är den renaste energiformen som vi har idag. Om vi inte utvecklar områden med bra potential för vindkraft måste vi ordna energin någon annanstans. FRÅGOR OCH SVAR FRÅN INFORMATIONSMÖTET I ORSA Fråga: Jag är positivt till vindkraft i grunden men bekymrad över vindkraftens effekter på fåglar. Är de nya vertikala vindkraftverken bättre ur den aspekten? I så fall kanske det är värt att vänta på dem? Svar: Det är nog ingen som riktigt vet, men skulle tro det.

4 Fråga: Har ni något samarbete med ornitologerna så man inte sätter verk mitt i flyttstråk? Svar: Alla naturvärden ska beaktas och tas hänsyn till. Fråga: Jag har en känslan av att utgångspunkten är väldigt mycket att bevara, bevara, bevara. Hur är uppdraget formulerat? Tråkigt om inget kan komma till stånd, vad är er utgångspunkt? Svar: Uppdraget innefattar både ock; både att se på landskapets förutsättningar och möjligheten till vindkraft. Fråga: Landskapet har alltid förändrats; det var ju mycket motstånd när järnvägen skulle komma hit men nu är alla överens om att järnvägen är bra. Turisterna behöver ju också el som kommer hit? Vad gör det om det står lite vindkraftverk? Tycker inte de är fula! Svar: jo, så är det ju. Fråga: Denna utredning skulle gjorts för 10 år sedan! Svar från Älvdalens kommun: Desto bättre att det sätts igång nu. Oavsett om man är för eller emot gäller det här att få ett bra underlag! Fråga: Ljudnivå? Svar: Det är ett fenomen, ofta låter de mer på 500 meters avstånd än på 100. Också beroende på väder, topografi etc. Fråga: Hur har reaktionerna varit söderut när ni gjort sådana här utredningar (bland befolkningen)? Svar: Exempel Kristianstad kommun: Planen gick igenom, väl förankrad, men människor har ändå gått man ur huse och protesterat när det blivit tal om konkreta exploateringar. Fråga: Men här kanske det inte blir tal om att ha så nära husknuten? Hur ska ni ta reda på vad turisterna tycker? Svar: Siljan Turism är med. I övrigt behöver vi också jobba vidare mycket med detta. Handlar också om annonseringen och en del sommargäster har också besökt mötena. Fråga: Ni måste veta hur långt det får vara innan det blir energiförluster. Det borde ni veta som landskapsarkitekter! Svar Älvdalens kommun: Den frågan har inte så stor relevans för det här projektet, mer intressant ur ett nationellt perspektiv. Svar från Orsa kommun: Det är viktigt med turistperspektivet! Exempel från Höga Kusten visar att man där kände att anläggningarna nära vindkraft minskade i attraktivitet. Fråga: Känns som om man är ute på mycket hal is när man pratar om detta mycket spekulation. Fråga från Orsa kommun: Har reaktionerna i Kristianstads kommun varit kring själva verken/det visuella eller mer ledningsdragningar/angöringsvägar/ljud? Svar: Mest visuellt/utsikt. Men även ett exempel med en musiker. Fråga: Känner ni till de senaste rönen om ljusmarkering på väldigt höga höjder? Jag har hört att det ska komma en signal som inte behöver följa rotorbladen, utan sitter still (även på den höjden). Eventuellt behövs

5 lagändring/på gång som kan medföra att man få ha fast lyse. Fast det skulle nog vara värre om ljusen snurrade, folk reagerar starkare på det. Tycker det verkar mycket bättre med de vertikala verken. Svar: Den nya tekniken kommer ta tid och det är inte säkert än om det blir rationellt. Fråga: Det måste väl finnas siffror på ljudnivåerna för olika modeller och höjder? Svar: Ja, det finns att få hos respektive tillverkare. FRÅGOR OCH SVAR FRÅN INFORMATIONSMÖTET I LEKSAND Fråga: Har ni ingen bild där vindkraftverk är placerat på ett berg? Svar: Vid de möten som vi inbjuder till i november kommer vi att presentera material som visar hur eventuella vindkraftverk skulle bli synliga från olika punkter i landskapet. Fråga: De fotomontage ni visar, visar stillastående verk. Verken drar blickarna till sig mer när de snurrar! Svar: Ja, det stämmer. I verkligheten är de ju också försedda med ljusmarkeringar. Fråga: Ni beskriver att ni enbart jobbar med den indirekta påverkan i denna utredning. Glöm inte bort också den direkta påverkan! Båda påverkar samtidigt. Svar: Ja, det är helt riktigt. Anledningen till att vi i denna utredning fokuserar på det vi vill kalla indirekt påverkan är att denna utredning ligger i ett väldigt tidigt skede i planeringsprocessen för vindkraft. I denna utredning tittar vi på hur eventuella vindkraftverk skulle komma att påverka landskapsbilden i Siljansområdet. Den direkta påverkan i form av buller och skuggbildningar invid bostäder behandlas mer i det skede av planeringsprocessen då man talar om specifika etableringar. Fråga: Vilken hänsyn ligger till grund för klassningen i exemplet från Kristianstads kommun? Bara landskapsarkitektur? Svar: Nej, väldigt mycket mer, tex. fågelliv, vind, elnät, natur, kultur, boendeaspekter mm. Fråga: Är Riksintresset för turism och friluftsliv utgångspunkten för er bedömning? Har ni redan gjort den bedömningen/avgränsningen? Svar: Ja, det riksintresseområde för turism och friluftsliv som finns i Siljansringen är fokusområdet. Men eftersom uppdraget handlar om att utreda hur detta område kan påverkas av eventuell vindkraftetablering, måste vi även titta utanför det definierade riksintresseområdet; det är ju så att eventuella vindkraftetableringar utanför riksintresseområdet kommer att bli mer eller mindre synliga då man befinner sig i riksintresseområdet. Därför undersöker vi ett område med ca 3 mils radie utanför det definierade riksintresseområdet. Om ni uppfattar att denna avgränsning är fel, så vill vi gärna ha era kommentarer! Fråga: När då? Svar: Nu går bra! Men även på bloggen? Fråga: Vem har pekat ut riksintressen? Demokratiskt? Svar från Länsstyrelsen: Det har regeringen gjort. Fråga: Hur är riksintresseområdena för vind valda?

6 Svar: Riksintresseområdena för vind är beslutade om av staten. De är grundande på en mängd olika hänsyn. De kan dock visa sig vara mindre lämpliga då en mer detaljerad planering kommer till stånd. Fråga: Jag kan inte förstå att det är riksintresse för vindbruk nära Koppången som är förslaget för nationalpark. Det verkar ju inte så bra Svar från Länsstyrelsen: Då man gör en utredning i en planeringsprocess för en ev vindkraftetablering, tar man hänsyn till vind liksom till andra viktigt perspektiv. Att det är riksintresse för vindkraft innebär endast att det perspektivet ska ha särskild tyngd i dessa utredningar. Men även andra aspekter som är definierade som riksintressen ska ha särskild tyngd i en sådan utredning. Svar från Leksands kommun: I Leksands kommun har vi idag ingen särskilt efterfrågan att bygga vindkraftsverk. Det finns dock 3 stycken, vilka nu är 5 år gamla. Det var inget riksintresse för vindkraft där utan jag som jobbar med detta i Leksands kommun såg det mer som en angelägenhet för Falun kommun då det låg mitt i deras friluftsområde. Men det har visat sig att kraftverken syns mer i verkligheten än vad de gjorde på bilderna. Jag blev förvånad över att de kunde bli så stora; att de kunde synas så stort på 2 mils avstånd! Fråga: Har ni missat utblickarna? T.ex. Tällberg, Skattungbyn har ni ens varit där? Svar: Utblickarna är en mycket viktig del i den här utredningen. Vi kommer vid de möten som ni inbjuds till i november att mycket mer noggrant redovisa utblickar och siktlinjer i landskapet i Siljansringen. Fråga: Angående fotot från Fryksåsen. Ser man inte åtta verk härifrån? Gömmer de sig inte bakom tallen? En sak som blivit tydligt ikväll är att det är en väldigt stor skillnad mellan bild och verklighet! Tar man en bild av dessa åtta verk ser man knappt verken! Men om man ser det på riktigt syns de mycket väl! Fråga: Skulle ni kunna komma fram till att ni rekommenderar att inte bygga vindkraft någonstans i Dalarna? Svar: Vi vill inte föregripa de analyser som vi jobbar med just nu, och de tankar och reflektioner från er som bor och verkar i bygden som vi får ta del av. Men visst skulle det kunna vara så. Men världen är ju inte svart eller vit och våra bedömningar kommer förmodligen inte att hamna i antingen - eller, utan mer föra ett resonemang om kanske mer lämpligt här och mindre lämpligt där med tanke på detta och detta. Fråga: Vem är det som styr värderingen av hur ni tolkar landskapet? Finns det en politisk styrning på er i detta? Svar: Vi kan bara säga att vindkraft har denna eller denna påverkan på landskapet. Fråga: Ligger det i uppdraget att ni ska placera ut ett visst antal vindkraftverk i Dalarna/Siljansområdet? Svar: Nej, vi visar redovisade resonemang. Vi är inte indragna i den politiska processen, men det kan däremot ni vara! Vår roll är att förtydliga så att var och en kan ta ställning. Fråga: Ni utgår från en specifik plats i bildmaterialet i redovisningen/närområde. Jag menar att det har väldigt lite betydelse hur det ser ut just i vindkraftsverkens närområde, men då de står högt har de påverkan från långt håll. Svar: Är det utblickarna du efterfrågar? Vi kommer att jobba mer fördjupat med det här framöver och kommer att kunna presentera det mer utförligt på de möten ni är välkomna att delta vid i november. Fråga: Jag tycker det är viktigt att också ta hänsyn till närmiljön. Det finns visst fäbodar nära etableringarna! Viktigt att hålla undan buller m.m. från fäbodar. Titta på BÅDE närmiljön och på avstånd. Svar: Ja, det är också så vi vill jobba; att ha med alla skalorna!

7 Fråga: Ta med bilder på ljusen/blinkningarna nästa gång! Svar: Ja, kanske. Det är viktigt! Fråga: Det är viktigt att ta med bilder från skymningen, vilken är speciell här med de blånande bergen. Turismen är otroligt viktig! Ser vindkraftverk i 2 riktningar från sommarstugan. Det är jobbigt! Fråga: Jag ser ser de 8 vindkraftverken varje dag, jag tycker det är vackert i horisonten! Det handlar om ansvar för nästa generation! Fråga: Hur ser tillståndsprocessen ut? Svar: Vårt arbete med landskapsbeskrivningen ligger som underlag till kommunernas översiktsplaner. Fråga: Varför byggs det nu innan studien är klar? Svar från Leksands kommun: Det är viktigt att gå ut nu och ta gemensamt grepp eftersom man sett vilken stor påverkan vindkraftsverken fått. Initiativet kom av ett möte där man uppmärksammade hur synliga vindkraftverk var från andra sidan Siljan. Man upplevde att det blev mer påverkan i verklighet än det varit på det bildmaterial man sett i planeringsprocessen. Svar från Länsstyrelsen: Kommunernas översiktsplaner kommer framöver att få större påverkan och blir väldigt viktig. Det är denna som ligger till grund för tillståndsprövningarna i framtiden. (från 1 aug i år) Men glöm inte att de mål som är satta för vindkraftverk i Dalarna som helhet skulle kunna i stort koncentreras till andra delar av Dalarna. Det skulle kunna innebära att man begränsar sig till mindre etableringar i Siljansområdet. Fråga: Har ni gjort en översikt av hur många som har ansökt om att anlägga verk? Svar från Länsstyrelsen: De uppgifterna finns på Länsstyrelsens hemsida. Fråga: Många tycker det är fult och att det stör med ljud, men det tycker inte jag. Fåglar har blivit skadade sägs det och man har gjort om vindkraftverken för att förhindra detta stämmer detta? Svar: Det är en komplicerad fråga. Finns skillnader i åsikter om detta bland ornitologer t.ex. mellan Tyskland och Sverige. Finns bekräftat att det kan störa t.ex. rovfåglar till viss del. VI kommer inte i den här studien att fördjupa det ornitologiska perspektiven, men vi kommer att belysa de stora dragen. Fråga från kommunen: Hur kan de som inte har dator kontakt med er? Svar: Ta kontakt via kommunen, ring växeln så kan de lotsa vidare. Svar från Länsstyrelsen: Man kan ringa till länsstyrelsen och vi kan lotsa vidare eller besvara frågor. Fråga: Bra att ha sådana här möten! Ta reda på vad folk tycker. Viktig miljöfråga i framtiden men påverkar landskapsbilden mycket också. Viktigt för byggnadsnämnd m.m. att ha ett bra beslutsunderlag. Fråga: Man borde titta mer på den geotermiska energin under Siljansringen. Det skulle ha betydligt mindre effekt på landskapsbilden. Svar: Ja, intressant, men ligger som du förstår utanför vårt uppdrag FRÅGOR OCH SVAR FRÅN INFORMATIONSMÖTET I RÄTTVIK

8 Fråga: Vem har formulerat de regionala målen? Svar från Länsstyrelsen: Det är Länsstyrelsen som har gjort det. De har tagits fram i samråd med kommuner och allmänhet (remissrunda) osv. Fråga: Hur många planeras? Känns som vi rätt snart börjar komma upp till målen? Svar: Information om hur många som är planerade i Dalarna som helhet finns att hämta på Länsstyrelsens hemsida. Fråga: Är det bara landskapet man ser? Det händer väldigt mycket på marken också. Ledningsdragningar, vägar Svar: Fokus ligger på landskapsbilden, men även på t.ex. användning av landskapet. Fråga: Vägar påverkar definitivt landskapsbilden! S: Ja, det är sant! Fråga: Tittar man på ekonomi i det här? Energiförlust i kablarna (ingen förtjänst om det är för långt bort). Det borde finnas områden som man kan räkna bort direkt som inte kan bli lönsamma? Svar: Bakgrunden till den här studien är det område för riksintresse för turism och friluftsliv som är definierat i Siljansområdet och hur det skulle påvekras av eventuell etablering av vindkraft; fokus ligger på landskapsbilden. Fråga: Tycker det är olyckligt att man inte väger in det från början! Svar: Det är väldigt svårt att säga vad som är lönsamma områden och inte, eftersom t.ex. storleken på anläggningarna spelar in. Vi kommer nog hantera detta i någon mån (t.ex. presentera ledningsdragningarna) även i denna utredningen, men det kommer inte ligga i fokus. Fråga: Kommer ni skippa vindkraftsplanen för Rättviks kommun nu? Svar från Rättviks kommun: Nej det kommer vi inte. Men vi kommer att komplettera den med landskapsbedömningen från den här utredningen och även med annan information. Fråga: Hur vet man vad det är för någon vindstyrka i Riksintressena för vind? Svar från länsstyrelsen: Troligen blåser det inte extremt mycket mer än på övriga berg, utan man har tagit in även annat i bedömningen vilket gett dessa områden. F: De kulturskyddade områdena, vilka äger dem och värnar om dem? Är det Länsstyrelsen? Svar: Ja, Länsstyrelsen men även kommunerna eftersom kommunerna själva pekar ut en del områden av kulturvärde. Fråga: Jag var inne och tittade häromdagen (på bloggen - turism och friluftskarta) och blir förskräckt hur lite information ni fått fram. Har ni inte fått fram mer från turistbyråerna, broschyrer m.m.? Finns mer material hos t.ex. kommunerna, synd att de inte försett er med det. Finns ingenting om fäbodar, flottning m.m. Svar: Vad är det för något material som vi har missat menar du? Utöver den sammanställning av platser i landskapet som är av värde för turism och fritid gör vi ju också mycket noggranna sammanställningar av kulturhistoriska aspekter i landskapet. Så kanske är det så att det du efterfrågar finns markerat i de kulturhistoriska kartorna vi gör och inte i den karta som redovisar intressen för turism och fritid. Fråga: Kommer slutrapporten också ligga ute på bloggen? Svar: Ja! Och bloggen kommer att ligga kvar hela januari ut.

9 Fråga: Hur hanterar ni dessa landskapskaraktärer som ni beskriver? Kanske är de inte lika relevanta just i Siljansbygden eftersom just utsikterna här är speciella; det betyder inte alltid så mycket var vindkraftverken står utan hur de syns långt utanför platsen! Svar: Vi arbetar också med utsikterna och fjärrperspektivet, och vi har insett mer och mer hur viktigt denna aspekten är i detta arbete och kommer lägga stor tyngdpunkt här. Fråga: Hur långt bort står vindkraftverken på andra sidan Siljan som syns härifrån? Borde ni inte utvidga området då? De i Falu kommun ses från ringen också! Svar: Om det är sant så borde vi utvidga området. FRÅGOR OCH SVAR FRÅN DE MÖTEN FÖR ALLMÄNHETEN SOM HÅLLITS I V. 46 OCH V. 47. Då inget annat anges är det Mellanrum AB som svarar på ställda frågor. FRÅGOR OCH SVAR FRÅN DISKUSSIONSMÖTET I LEKSAND Fråga: Vilka är det som tycker att redan etablerade vindkraftverk det syns på ett annat sätt än man förväntat sig? Är det enskilda människors subjektiva bedömningar? Jag tycker man ska ha mer på fötterna innan man säger nåt sånt. Om man inte på förhand förstod att man skulle se 150 m höga verk på stora avstånd Fråga: Jag bor på Sörskog och ser många vindkraftverk därifrån. Jag hade inte kunnat vänta mig att det skulle synas så långt. Dessutom går där en vildmarksled. Svar från Länsstyrelsen: Vissa människor ser dem annorlunda än vad de hade förväntat sig. Fråga: Skuggeffekt, vad menas med det? Svar: När verken står mot solen bildas skuggor på ett hus eller på marken. Det är reglerat i lag att ett visst antal timmar av skuggverkan inte får överskridas. Fråga: Jag tycker man ska prata om 150 m. verk. Det finns inga planer på 180 m höga verk här i Siljansområdet. Svar: Teknikutvecklingen går framåt. Dessutom vill projektörerna sällan ange höjd på sina verk, för att hålla det öppet. Fråga: I samband med samråd för etableringar är det många som bara få koordinater var verken planeras ligga. Då måste man söka på lantmäteriet för att hitta vad de ligger. Det gäller t.ex. Dalavind, som bara presenterar koordinater. Svar från Dala Vind: Det stämmer inte, vi gör alltid kartor. Fråga: T.ex. Sollerö. Jag har aldrig sett i en karta i tidningen var de ska ligga. Då är det svårt att reagera och delta i diskussionen. Svar: Det finns skyldighet att kalla folk till samråd, men olika kommuner resonerar olika om vilka som anses berörda och inte.

10 Svar Dala Vind: Dala Vind har alltid hållit öppna samråd inför alla etableringar här, med fotomontage, kartor helt enligt reglerna. Inget smussel. Fråga: Vad jag har förstått så var det även vissa politiker/tjänstemän som hade svårt att inse hur vindkraftverken skulle påverka Fråga: Är det alltid uppe på bergen som är aktuellt? Ni visar mest det. Svar: Jo, generellt är det de mest intressanta områden uppe på bergen. Det visas inte minst av att de riksintresseområden för vindkraft som finns definierade i området, ligger i bergsområdena. Fråga: Har inte verken blivit effektivare, måste de stå så högt? Svar: Sant att de blivit effektivare. Fråga: Jag vill påpeka att det är fotomontage; att vindkraftverken i bilden har fått en gråsvart ton. Det tycker vi ger en orealistisk bild. Svar: Är det inte för att det är motljus? Är det inte så att man ibland måste justera (ljusa upp eller mörka ned) för att de ska kunna visas på bild, för att de ska synas överhuvudtaget. Vilken färg vi upplever att vindkraftverken har i förhållande till omgivningen beror också på dygnet osv. Fråga: Måste poängteras att detta är ett manipulerat fotomontage. Svar: Här ser vi en fotomontage från Björkberget. Här har vindkraftverken i stället givits en väldigt ljus färg. Kommentarer på färgsättningen!? Fråga: Detta är mer rimligt, hur det kommer uppfattas större delen av dagen. Fråga: Jag har länge varit jättepositiv till vindkraft, men inser mer och mer att det också följer negativa saker. När jag nu ser det i sitt sammanhang i landskapet, då funderar jag oundvikligen på vad som händer där uppe på bergen, vad som händer med flora, fauna, angöringsvägar och allt det. Jättestora vägar! Man bör väga in det när man tittar på vindkraftverken. Fråga: Vad är det aktiva landskapet? Svar: Med det aktiva landskapet avser vi att man kan använda sig av landskapet för att utöva aktiviteter, tex skidåkning, kanoting, bärplockning, motorsport, mm Fråga: När kommer inbjudan till de som är positiva till vindkraft? Hur man annonserar har gjort att man bara lockar de som är negativa till vindkraft. T.ex. detta att man säger att vindkraftverken har synts mer än man trott, det är en negativ bedömning! Fråga: Jag tycker det här är en väldigt bra process, jag tycker det här är såhär planering bör gå till! Fråga: Jag tycker också det är bra, ett bra arbete ni har gjort! Fråga: Jag håller också med. Jag håller inte med om kritiken mot kallelserna, jag tycker de var neutrala och bra. De åsikter/insikter ni kommer med är inte bara från er, utan från människorna och tjänstmännen här. Svar: Man kan säga att detta är mycket svåra och komplicerade frågor. Fråga: Jag är i väldigt positiv till vindkraft, men tycker verkligen att en sådan här möten likväl behövs! Det behövs sådana här processer inför exploateringar av alla slag.

11 Svar: Vindkraft är det enda som prövas mot Miljöbalken, vilket gör att vissa exploatörer känner sig angripna. Om andra kraftslag hade prövats på liknande sätt hade de fått utstå minst lika mycket. Fråga: Ja, och det är viktigt att det inte går för fort! Man måste kunna hänga med som människa. Fråga: Jag har varit medverkande i många olika sådana här processer, och det brukar alltid sluta i ett samförstånd tillslut och minska problemen i slutet. Fråga: Länsstyrelsen borde ha gjort det här för längesedan! Redan i en publikation från 2005, säger man att man ska göra landskapsanalyser innan exploateringar). FRÅGOR OCH SVAR FRÅN DISKUSSIONSMÖTE I RÄTTVIK Fråga: Om man skulle göra en sådan här historisk karta i ett annat område, hade det sett liknande ut? Finns det områden med så här stort tidsdjup i andra delar av landet? Svar: Vår historiska analys bygger på en metod från England - historisk landskapskaraktärisering. Den metoden har bara använts en gång tidigare i Sverige; för Bjärehalvön i Skåne. Men min uppfattning är också att Dalarna är ganska unikt genom sin status som nationallandskap och med ovanligt stora sammanhängande områden med högt tidsdjup. Fråga: Ligger de befintliga verken vid Gesundaberget inom detta område (Säliträdbergen) som visas på kartan? Svar: Ja, det är samma område, men beroende exakt på var den står inom detta området kommer synligheten bli lite annorlunda än vad som syns här. Det vi visar här är fiktivt, för att inspirerar till en mer generell förståelse. Fråga: Det är fortfarande en faktor som saknas i fotomontagen; dvs rörelsen av vingarna, detta drar blickarna till sig! Svar: Ja. Vi har tagit hänsyn till att vi själva rör oss (i panporamabilderna) men inte till snurrande rörelsen. Fråga: Det är farligt att jobba med fotomontage eftersom vi sett tidigare att vindkraftverken i verkligheten har en större påverkan på landskapet än vad man har trott när man sett fotomontaget. Fråga: Har ni inte gjort någon bild när himlen är så klar som den kan vara här ibland? På dessa bilder är det ganska disigt. Svar: Fotomontagen kan aldrig riktigt göra verkligheten rättvisa. Fråga: Hur många verk är det i området man ser på bilden från Björkberget? Svar: ca st totalt i området. Svar från Rättviks kommun: Det finns 8 befintliga och 8 planerade/ansökta. FRÅGOR OCH SVAR FRÅN DISKUSSIONSMÖTET I MORA Fråga: Etablering i Älvdalen, vid en sjö, i en fäbodsmiljö länsstyrelsen struntar i detta, kräver inte av projektörerna att utreda detta. De lyssnar inte!

12 Svar: Vindkraften väcker starka känslor, och det är jätteviktiga frågor du tar upp. Kanske kan någon från länsstyrelsen svar på detta sedan. Men jag föreslår att vi väntar lite med frågorna till efteråt, om ni vill lyssna på oss ett tag. Fråga: Vad innebär de gröna områdena i tidsdjupskartan? Svar: Det är områden som vi ännu inte kunnat bestämma. De är svårtolkade. Kanske kan vi hitta hur vi kan kategorisera dem, kanske får de en egen kategori. Det är fortfarande inte klart. Detta är fortfarande ett arbetsmaterial. Fråga: Mobilmaster också! (som en kommentar på skaljämförelsen och diskussionen att det redan idag finns infrastrukturella element av stor storlek i landskapet). Fråga: Det är väl kraftledningar som kommer till också? Som ett spindelnät! (kommentar till skiss med inritade vindkraftverk). Svar: Ja, och det kommer dessutom till vägar som påverkar landskapet. Fråga: På vilken avstånd är dessa vindkraftverk? (De som visas i panoramat från Sollerön) Svar: Ca 1,5 mil. Svar: Kan vi tänka oss att en klok/försiktig utbyggnad av vindkraften kan förstärka (och inte förta) de äldre miljöerna och belysa vår tid på ett positivt sätt? Fråga: Det finns inga riksintressen för vindkraft i Älvdalen på denna bild (kartan med översikten över riksintresseområden för vindkraft). Varför är då Älvdalen med i denna utredning? Svar: Eftersom etableringar i Älvdalen kan synas i Siljansringen. Det är inte heller alls säkert att vindkraftverk bara byggs i riksintressena utan de kan byggas på andra platser. Fråga: Men i Älvdalens kommun fungerar det så att när vindkraftsexploatörerna kommer så har inte kommunen någon sådan strategi (att förhålla dem till landskapet, ta hänsyn osv?) Fråga: När man pratar om nattetid: Här är ju natten lång så här är man vaken när det är mörkt! Det är 2000 candela på ljusen. Fråga: Jag skulle vilja ha handuppräckning om folk är positiva till vindkraft! Fråga: Tycker det är en dålig idé med handuppräckning, vi är ju här för att få reda på saker och man har kanske inte bestämt sig än. Förstår inte vad det är för någon vits med en handuppräckning då. Fråga: Det är intressant att få en indikation! Fråga: Varför är det intressant? Fråga: Det är bara intressant. Svar: Då kan jag säga vad jag tycker om vindkraft. Jag är positiv till vindkraft i viss omfattning och på rätt plats. Jag tycker det är en komplex fråga och jag kan inte svara ja eller nej rakt av. Och det är kanske så för andra här också. Därför kan vi inte ha handuppräckning. Man måste ju känna till sammanhanget. Det var ett väldigt långt och komplicerat svar, eller hur? Fråga (många): Ett bra svar!

13 Svar: Jag tror då vi kan se att detta inte är en fråga om ja eller nej. Fråga: Vad menar ni med Det aktiva landskapet? Svar: Jag fiskar, jag kör motorsport, jag paddlar, jag studerar fåglar de aktiviteter man bedriver i landskapet och det landskap som dessa aktiviteter förutsätter. Fråga: När ett vindkraftverk har tjänat ut ska betongfundamentet bort. Då går ofta vindkraftsföretaget i konkurs. Ansvaret att föra bort betongen faller då på markägaren, men det är det ingen som vill tala om för oss! Tänkt på det, ni markägare, innan ni går med på någonting. Fråga: Eller så bygger man upp ett nytt på sitt färdiga fundament! Fråga: Har inte Mora kommun redan en vindbruksplan och gäller den i så fall tills den nya träder i kraft? Svar från Mora kommun: Nej, vi har ingen vindbruksplan ännu. Fråga: Det går rykten om att Mora kommun ska investera i ett vindkraftverk i Rättviks kommun. Tycker det är osmakligt i så fall! Det måste ju vara bättre att hålla det i sin egen kommun, med skatteintäkter m.m. Svar från Mora kommun: Detta har jag aldrig hört talas om! Det går mycket rykten FRÅGOR OCH SVAR FRÅN DISKUSSIONSMÖTET I ORSA Fråga: Jag ställde frågan om fåglarna förra gången. Tar man hänsyn till fågelsträck när man placerar vindkraftverk uppe på bergen? Svar: Ja, det gör man, man vet ganska mycket om sträckande fåglar. Det är tex bra att samla vindkraftverken i grupper istället för att sprida ut dem. Det underlättar för fåglarna att se dem när det tex är dåligt väder. Fråga: Jag har hört att de vertikala vindkraftverken ska vara mycket skonsammare mot fåglarna. Jag hade önskat bild i er presentation på sådana verk. Har också hört att de vertikala verken ska generera mer ström än de vanliga med tre vingar. Svar: Det görs fullskaleförsök på dessa just nu i Falkenberg Det måste utvärderas över en tid och i olika geografiska lägen. Fråga: Hur lång tror du det kommer ta? Fråga: Jag jobbar på Dala Vind AB. Det kommer dröja åtskilliga år innan vi vågar beställa vertikala verk och också att någon ska våga producera dem. Fråga: Om man hade gjort vindkraftverken gröna på denna bilden (skaljämförelsen) så hade de inte synts så mycket. Svar: Nej, det är sant. Men ofta sticker de istället upp ovanför bergen. Görs försök med olika färgsättning. Svar från Orsa kommun: Det handlar också om ingreppen i landskapet, de blånande bergen och hur påverkan ter sig på det. T.ex. hyggen i de blånande bergen, då blev det också en viss hackighet och en skalförändring. Men idag har vi också turismen som omsätter 2 miljarder kr per år att ta hänsyn till. Svar: Det utredningsarbete vi håller på med nu kommer att lyfta fram jämförelser om hur man viktar mellan dessa intressen, t.ex. om man värnar turismen kanske det ger mindre möjlighet till produktion osv

14 Fråga: Dessa analyser är alltså bara på klara dagar med blå himmel? (synlighetsanalyser) Svar: Ja, de områden som här är långt från vindkraftverken skulle inte synas disiga dagar, men de på nära håll skulle man ändå se. Svar från Orsa kommun: Dessa synlighetsanalyser visar också vikten av att arbeta med detta över kommungränserna, eftersom det är så de upplevs i verkligheten. Fråga: Är dessa visualiseringar med olika brännvidd eller bara inzoomning i bilden? (Visualisering vid Gesundabron) Svar: Det är bara inzoomning i bilden. Fråga: Vad man också kan diskutera i den här bilden är hur förgrunden, t.ex. lyktstolparna i denna bilden påverkar upplevelsen. Svar: Ja, hade nog varit en ganska annorlunda upplevelse om man inte sett några infrastrukturella element i bilden. Fråga: Kunde man inte avtala med vindkraftbolagen etc. att inte avverka så mycket runt vindkraftverken och på det sättet minska påverkan? Går det att göra? Svar: Det är en intressant fråga och har tagits upp lite. Det kan ha en viss positiv verkan på platsnivå, men knappast på långa avstånd Fråga DalaVind: Apropå att låtaverken försvinna i skogen: det är lite kontraproduktivt. De måste upp ovanför skogen för att kunna fånga vinden! Det är kontraproduktivt att dölja dem. Apropå fäbodmiljöer: Dala Vind ar ett projekt som det ska vara samråd på snart, hade också ett riktat samråd mot just en fäbod. Då har vi visat med fotomontage att väldigt få (max 3) av de 16 vindkraftverken kommer att vara synliga. Det kom då förslag på att bevara skogens ridåer. Men det som hade större effekt på folks reaktioner var ljudet, det var det de hängde upp sig på mest. Vi diskuterar att dra ner effekten på sommaren och i vissa vindriktningar för att minska ljudstörningen. Reaktionerna från de boende i fäbodarna var inte alls så negativa/starka som kommunen hade väntat. Svar: Ur ett traktperspektiv blir effekterna annorlunda och de måste man också ta hänsyn till. Svar Orsa kommun: Det syns tydligt nu att ni inte är några som är allmänt emot eller allmänt för utan att det handlar om VAR och HUR man kan placera vindkraften så bra som möjligt. Känns bra som planerare att ha detta underlag. I vår diskussion blev det tydligt att vi har en fördel här i Dalarna att det inte kommit så mycket vindkraftverk än, eftersom problemen ofta uppstått där det skett en smygande utbyggnad. Här blir nu en mer samlad och genomtänkt utbyggnad.