VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Transkript

1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE med årsredovisning 2015

2 Maria Ericson Ordförande Många utmaningar men stora möjligheter Ett år har snart gått sedan jag valdes som ordförande för SISU Idrottsutbildarna i Västmanland och vilket år! Redan på årsmötet kunde vi konstatera att den nya styrelsen fick en mycket lägre medelålder vilket var positivt. Förutom åldersförändringen organiserade vi oss genom att dela in i arbetsgrupper utifrån våra intressen. Arbetsgrupper bildades med utgångspunkt från de fokusområden vi sedan tidigare hade fastställt. Syftet med det nya arbetssättet var att öka engagemanget i styrelsen och fördela arbetsuppgifter samt ansvar. Vi skulle också få möjlighet att lära känna personalen och bli mer delaktiga i arbetet på kansliet. De arbetsgrupper som bildades presenteras i verksamhetsberättelsen. Vi har haft mängder med spännande möten som genererat mer studietimmar. Fler har utvecklat sig genom bildning och eget lärande. Vi har även haft fler möten internt och då främst styrelsen tillsammans med personalen. De fokusområden vi hade satt upp mål inom var Idrotten, Resurser, Stöd & Service, Medlemmar och Arbetsgivare. Några av våra uppsatta mål nådde vi ändra fram medan andra var mindre framgångsrika. Orsaken till detta vara att vi inte alltid kunde påverka alla situationer själva. Mest lyckosamma var vi på området Idrotten där antal rapporterade studietimmar nådde rekord och även resulterade till högre bidrag Stort tack till alla föreningar som arbetat med bildning tillsammans med oss och bidragit till det fina resultatet. Inom Stöd och service har vi stöttat föreningar att söka bidrag, ordnat information från Skatteverket och deltagit i möten som länets kommuner har anordnat för sina respektive föreningar. Vi har uppvaktat kommuner och landsting för att få till ett ökat anslag till SISU bl. a. under En timme med idrotten som vi haft med samtliga länets kommuner. Ett fokus var varit att utbilda föreningarna i IdrottOnline för att underlätta deras administrativa arbetet. En annan viktig händelse under 2015 var Riksidrottsmötet som hölls i Helsingborg i maj. Det togs många beslut, men det viktigaste var vår nya verksamhetsidé och strategin Vår värdegrund kommer att vara än viktigare framöver så att vi alla vet vart vi är på väg. Svensk Idrott har stora utmaningar som också ger oss många möjligheter. Med detta tackar jag för 2015 och ser fram mot 2016! Maria Ericson Under året genomfördes en fototävling för unga ledare. På framisdan ser du ett av bidragen fotat av Hangaw Siamand. 2

3 Organisation STYRELSEN Ordförande Maria Ericson, Västerås Vice ordförande Bengt-Åke Nilsson, Västerås Ledamöter Helena Hagberg, Västerås Åke Johansson, Västerås Tommy Levinsson, Västerås Amanda Wessbergh, Västerås Tobias Back, Köping Yvette Müller, Västerås Tova Johnsson, Hallstahammar Adjungerad ledamot Maria Engelfeldt, distriktsidrottschef Under 2015 genomförde styrelsen elva protokollförda sammanträden. ARBETSGRUPPER Ekonomi: Maria Ericson, Amanda Wessbergh och Tobias Back Kommunikation: Bengt-Åke Nilsson och Tommy Levinsson Personal: Maria Ericson Folkhälsa: Yvette Müller, Amanda Wessbergh och Tova Johnsson Framtidens förening: Åke Johansson och Helena Hagberg VALBEREDNING Ordförande Sten-Erik Zettervall, Västerås REVISORER Adsum Revisorer & Företagskonsulter AB, Västerås Lekmannarevisorer Bo Lundén, Västerås Suppleant Kjell Artaeus, Västerås MEDARBETARE Distriktsidrottschef Maria Engelfeldt Ekonomi Margareta Hofgaard Verksamhetsledare Marie Höljer, 50 % Idrottsskonsulenter Andreas Svensson Anna Iderbring Johansson Anna Smedberg, föräldraledig Daniel Watkinson, föräldraledig april-augusti Hampus Heattman Lotta Ohde Tömmervik tom oktober Madeleine Lindberg Wall Marie Höljer, 50 % Mats Vennberg, tjänstledig på 90 % januari-februari Sofia Ståhl Lyckman Magnus Sandqvist, tom januari Tjänster för Idrottens Hus, verksamhet och uppdrag har under året köpts från främst Västmanlands Idrottsförbund. STÄMMA Vår årliga stämma genomfördes i samarbete med Västmanlands Idrottsförbund på Rocklunda i Västerås och gästades av folkhälso- och idrottsminister Gabriel Wikström. Ledamöter Lasse Svensson, Västerås Caroline Bergdahl, Västerås sisu verksamhetsberättelse

4 STUDIEFÖRBUNDET SISU IDROTTSUTBILDARNAS VERKSAMHET

5 Vi utbildar, bildar och utvecklar idrotten Idrottsrörelsen är Sveriges största folkrörelse med över tre miljoner medlemmar. Självklart ska idrottens studieförbund bidra till att alla dessa inte bara blir bra på att utöva eller leda idrott, utan också tar ansvar och är engagerade samhällsmedborgare. Därför arbetar SISU Idrottsutbildarna med bildning och utbildning inom idrotten, och verkar för att stimulera människors lärande. Verksamhetsidé SISU Idrottsutbildarna ska vara en för idrotten eftertraktad resurs som stimulerar människors lärande, stärker engagemanget och utvecklar verksamheten. Utbudet skall präglas av mångsidighet, flexibla metoder och hög pedagogisk kvalité, till konkurrenskraftiga priser för idrottsrörelsen. Vår vision Vi är där när idrotten lär! Vår värdegrund Vår utgångspunkt är idrottsrörelsens gemensamma verksamhetsidé - Idrotten vill. Det är den idémässiga bas vi utgår ifrån i rollen som idrottens utbildningsorganisation. Vi ser lärandet som en livslång process där vi utgår från människors olika insikter, erfarenheter och förutsättningar. Dialogen, mötet och samtalet är centralt med en prägel av att lära av andra men också att lära varandra. Vi ska i all verksamhet utgå från idrottens behov. Vi ska inspirera och stimulera till att ständigt utveckla och förbättra idrotten till form och innehåll. Vi avstår från uppdrag utanför idrotten. SISU Idrottsutbildarnas primära uppgift är att vara en resurs i SF/MO:s lärande och utveckling. Den sekundära uppgiften är att vara en resurs för idrotten utanför MO (medlemsorganisationerna) Den samhällsfinansierande folkbildningsverksamheten har hos oss en särställning med särskilda avsikter och riktlinjer. Vår folkbildningsverksamhet utgår ifrån idrotten och dess behov. Öppenhet, engagemang och trovärdighet ska prägla vad vi säger och vårt sätt att vara. Detta gäller dels i relationen och samspelet med våra uppdragsgivare men också mellan individer och olika organisationsled inom SISU Idrottsutbildarna. Vår styrka bygger på att vi är ett samlat lag, med kraftfulla lagdelar, där vi har ett gemensamt ansvar för helheten och att nå vår vision. Idrotten finns över hela landet vilket innebär att förutsättningarna och behoven varierar. För oss är det viktigt med lokal anpassning samtidigt som vi värnar om helheten. I denna anda ska vi stötta, stimulera och stärka varandra. En avgörande framgångsfaktor är medarbetarnas kompetens och skicklighet samt ett engagerat förhållningssätt till uppdraget. Regelbunden kompetensutveckling är avgörande. sisu verksamhetsberättelse

6 VI UTBILDAR, BILDAR OCH UTVECKLAR IDROTTEN Folkbildningspropositionen Lära, växa, förändra från 2006, är ledande för statens stöd och syfte till folkbildningen. De fyra syftena är att: Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin Bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället Bidra till att bredda intresset för, och öka delaktigheten i, kulturlivet SISU IDROTTSUTBILDARNA VÄSTMANLAND SISU Idrottsutbildarna Västmanland är idrottsrörelsens stödorganisation i Västmanlands län med uppgift att planera, leda, samordna och utvärdera studie-, bildnings- och utbildningsverksamheten. Vi möter dagligen föreningar, specialdistriktsförbund och föreningar från medlemsorganisationer, utifrån deras unika förutsättningar och behov av utbildning och utveckling. Verksamheten bedrivs på alla nivåer inom idrotten. Det gör att våra medarbetare har god överblick av vad som sker på olika håll inom idrotten och vad som påverkar den enskilda föreningen. AMBITION SISU Idrottsutbildarna ska vara attraktiv och ha en stark position som idrottsrörelsens studie-, bildnings- och utbildningsorganisation i relation till stat, landsting och kommuner i relation till andra organisationer och samhällsaktörer som den naturliga samarbetspartnern för idrottens utveckling genom att agera utifrån idrottens behov och önskemål Vårt stöd genom folkbildningens metoder ska bidra till att stärka och utveckla demokratin, göra det möjligt för människor att påverka sin egen livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen. Den statsanslagsfinansierade verksamheten ska även utjämna utbildningsklyftor i samhället, samt öka delaktighet i och intresse för kulturlivet. Vårt uppdrag att utbilda ledare för idrottens behov, liksom arbetet med värderingsfrågor, är särskilt angeläget. 6

7 VI UTBILDAR, BILDAR OCH UTVECKLAR IDROTTEN Vi inom SISU Idrottsutbildarna arbetar målstyrt efter våra riktlinjer. Riktlinjerna är grunden till ett gemensamt förhållningssätt och ansvar för hur statsanslaget används. Riktlinjerna är vägledande i vad som är rapporterbar verksamhet och hur vi ska använda våra resurser. Den kontinuerliga kvalitetsgranskningen säkerställer att vi använder våra offentliga finansieringar enligt våra riktlinjer. Utbildningsmodulen har under året fortsatt att utvecklas. FOLKBILDNING Folkbildningen är kärnan i vår verksamhet. Vi skall vara en för idrotten eftertraktad resurs som stimulerar människors lärande, stärker engagemanget och utvecklar verksamheten. Utbudet skall präglas av mångsidighet, flexibla metoder och hög pedagogisk kvalité till konkurrenskraftiga priser för idrottsrörelsen. Bland våra deltagare är en stor del under 25 år, så inom folkbildningen är vi verkligen ungdomens studieförbund. SISU Idrottsutbildarna Västmanland är medlem i Västmanlands Länsbildningsförbund och distriktsidrottschefen är ledamot i länsbildningsförbundets styrelse. Årets resultat resulterade i timmar plus föreläsningar och kulturprogram. Det är en ökning med 14,7 % jämfört med utfallet Vi har under 2015 haft verksamhet i 283 föreningar och andelen unika deltagare har varit personer. Siffrorna inom parentes avser 2014 års resultat. LÄRGRUPP En lärgrupp är vårt namn på en studiecirkel. Metodiken är självlärande grupper där initiativ och planering görs gemensamt av varje grupp. Lärande sker i planerade studier över tid med utgångspunkt från ett material som alla deltagare har tillgång till. Grunden är samtalet mellan deltagarna där man utifrån olika perspektiv, erfarenheter och upplevelser skapar intressanta och lärande diskussioner. Stor del av lärgruppernas innehåll har fokuserats på idrottskunskap, föreningsutveckling, ledarskap, arrangemangsutveckling och värdegrundsarbete för att nämna några. Året resulterade i (36 206) bildningstimmar. De (3 171) lärgrupperna har samlat (21 600) deltagare. BARNKULTUR Barnkultur är en lärgrupp för åldersgruppen 7-12 år. I barnkulturgrupper gäller inte samma krav på målinriktade och metodiska studier som för ungdomar och vuxna. Verksamheten ska vara planerad och gruppen ska fungera i bildningens anda och på deltagarnas, det vill säga barnens villkor samt intressen och präglas av öppenhet och demokratiska arbetsformer. Vi har under året ytterligare utvecklat vårt material riktat till åldersgruppen 7-12 år. Våra affischer har varit mycket lyckosamma där barnen är aktiva genom att rita, skapa och dramatisera olika kulturaktiviteter inkluderande nya medier som metod. Årets resultat blev (1 882) utbildningstimmar. De 378 (363) lärgrupperna har samlat (2 678) deltagare. KURS I verksamhetsformen kurs ska det finnas en inriktning och ett uttalat utbildningsmål samt en fastställd kurs och timplan. Årets resultat blev (6 341) utbildningstimmar. De 455 (498) kurserna har samlat (5 901) deltagare. KULTUR Kulturarrangemang i en förening är ett sätt att öka gemenskapen och erbjuda medlemmarna olika upplevelser. Med kulturprogram avses bland annat teater, sång, musik, dans, dramatisk framställning och filmvisning. Vi har under året startat upp samarbete med teatergrupper som varit mycket lyckosamt. Vi har också utvecklat vårt eget material kring kulturarrangemang som har mottagits mycket positivt. Tanken är att kulturaktiviteterna både ska stimulera till individuell utveckling och stärka känslan för laget/teamet/föreningen. sisu verksamhetsberättelse

8 Vi har genomfört (1 064) kulturarrangemang och i arrangemangen har (57 829) personer deltagit eller varit åskådare. Västmanlands Idrottsförbund fick 2015 ta emot Landstinget Västmanlands Hedersstipendium, med bland annat följande motivering: Idrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna i Västmanland deltar i Kulturprojekt Läget som utgår från undersökningen Liv och Hälsa Ung. Projektet bygger på att genom olika kulturella uttryck, förmedla resultatet tillbaka till de unga på ett sätt som de kan vara delaktiga i. I detta projekt samverkar flera aktörer, Landstinget, Idrottsförbundet, SISU Idrottsutbildarna, Kopparlundsgymnasiet, Teater Tropos och 4:e teatern. PROCESSARBETE Processarbete syftar till att vara en resurs som stärker organisation, struktur och utveckling av styrdokument. Arbetet är främst riktat till organisationsledare och stärker och vitaliserar aktivitet och verksamheter i föreningen. Arbetet är avgränsat i tid och ska utmynnas i någon form av dokumentation/ handlingsplan. Föreningar kan ta ett helhetsgrepp för att utveckla deras barn och ungdomsverksamhet med utgångspunkt i Idrotten vill. Genom en skattning följt av en analys av föreningens upplevda nuläge identifieras behov som i sig utmynnar i en utvecklings- och utbildningsplan. Inom ramen för dessa insatser har det under året funnits möjlighet att söka ekonomiskt stöd för genomförandet och även ta hjälp med processledning. Målet är att föreningarna bedriver sin verksamhet utifrån Idrotten vill. Vi har genomfört 35 nya skattningar och analyser och dessutom genomfört uppföljningsarbeten med de skattningar och analyser som genomfördes Under året genomförde vi 68 (56) processarbeten i 553 (339) studietimmar FÖRELÄSNINGAR Föreläsningen är en enskild företeelse, som inte är rapporteringsbar i samband med annan verksamhetsform. Det ska finnas en inriktning eller ett tema för föreläsningen. Föreläsningar genomförs såväl internt i föreningen som gemensamma föreläsningar för fler föreningar. Under året genomfördes 429 föreläsningar (615) med (17 839) deltagare. 8

9 Läs om Hallsta Ridklubbs processresa!

10 Exempel Hallsta Ridklubb en processresa i samtiden! Många idrottsföreningar kämpar med att finna sin egen särart. Det där som är deras alldeles eget unika, som får just dem att sticka ut. Och inte minst tampas de sedan med att gå från ord till handling, att verkligen också praktisera sina måldokument och göra dem till verklig verksamhet och aktiviteter som lever upp till värdeorden. För Hallsta Ridklubb började alltsammans med en båtresa efter att de hade tagit kontakt med oss på SISU Idrottsutbildarna och velat ha vårt processtöd när de, efter några tuffa år, verkligen ville vända skutan rätt igen. Så året var 2012 när havet, världen, samtiden och framtidens väg låg öppet för den starka och motiverade trupp som begav sig iväg för att tillsammans stärka sin organisation. Det här är den sanna berättelsen om hur HARK, i samverkan med oss på SISU Idrottsutbildarna, navigerade sig fram till vad de är idag. Vi på SISU Idrottsutbildarna har som ett av våra huvuduppdrag att finnas där för våra idrottsföreningar när de behöver processledning. En process ska alltid starta där föreningen befinner sig där och då - deras nuläge. Det finns alltid en tanke om vilket mål man vill nå dvs nyläge. Anledningen till varför en process startar är aldrig densamma, men generellt har föreningen funnit att de vill skapa sin röda tråd, sina måldokument, sin egen Målstege och/eller skapa handlingsplaner. Precis så var det för HARK. Vad och vilka var de? Vad ville de kommunicera ut till sina medlemmar och omvärlden att de stod för? Varför skulle deras medlemmar engagera sig ideellt i just denna förening? Varför skulle föräldrarna vilja att deras barn skulle välja att rida hos HARK? Målstegen är ett enkelt material att använda som stöd när en förening startar ett måldokumentsarbete. Detta material finns att finna i SISU Idrottsutbildarnas Idrottens Föreningslära och Svenska Ridsportförbundets Vår Ridklubb. I materialet finns frågor som deltagarna besvarar och sedan kan ställa samman till färdiga dokument. En processledare brukar underlätta arbetets gång i och med att någon utomstående håller samman gruppen och dess tankarna, samt bidrar med kunskap, erfarenhet, inspiration och stöd. Det som är mest spännande med processarbete är när alla närvarande individer vågar hålla fram sina enskilda åsikter och sedan tillsammans i grupp enas om och skapar sin gemensamma bild av föreningen. En förening går igenom flera stadier beroende på var 10 de befinner sig just här och nu. Vi på SISU Idrottsutbildarna brukar likna det vid fyra hörn, vilket kan beskrivas som en kärlekshistoria från en förälskelse när medlemmarna först fikar, funderar, myser och lär känna varandra för att sedan gå vidare till ett visionshörn där de funderar på om de vill fortsätta vara tillsammans, där de drömmer om framtiden, smider planer för att sedan landa i ett produktionshörn. Här händer det saker, det produceras och i den kommande fasen landar de i utvärdering. Ska det fortsätta såhär? Behöver vi förändra något för att kärleken i föreningen ska bestå? Vad är vi bra på och hur behåller och utvecklar vi det? Inget hörn är fast och en förening rör sig ibland kors och tvärs i alla fyra hörn, men ofta är föreningens nuläge mer i ett än i övriga. För att en förening ska fungera optimalt behövs även olika typer av personer. Vi brukar tala om sammanhållare, nytänkare, genomförare och iordninghållare. Samtliga personlighetstyper är precis lika viktiga för att en förening ska fungera optimalt och för att det ska snurra på väl i föreningens alla hörn. Så var befann sig HARK när allt startade? Efter en spegling av föreningen kom de fram till att de framförallt var i visionsfasen och att Klubben var inriktad på överlevnad. Utifrån detta kunde man efter ett enkelt personlighetstest kallat Vilken typ se att de flesta nyckelpersonerna i föreningen var sammanhållare, vilka trivdes allra bäst i det första myshörnet, liksom nytänkare som älskade att visionera och drömma. I det läge som HARK var i då en uppstart - var egentligen de personer som befann sig på resan alldeles rätt just då, såklart. Även om ett av målen när de kom hem igen skulle komma att bli att få med sig fler genomförare, liksom iordninghållare, till sin trupp för att kunna ta ett ännu bredare nästa steg. Under resan togs måldokumentet fram med ledning av en processledare från SISU Idrottsutbildarna. Framförallt lät de värdegrunden lysa och skapade ett ordpussel, så som ofta görs för att beskriva hästars egenskaper via deras namn, med hjälp av begynnelsebokstäverna H, A, R och K som utgångspunkt. H fick stå för Horsemanship och Hög kvalitét, A för Ansvar och Allas lika värde, R för Roligt och Respekt, K för Kunskap och Kamratskap. På så sätt hade deltagarna skapat ett rättesnöre för vad de skulle kunna kommunicera ut till sina medlemmar, nya och kommande, när de kom hem igen.

11 om en konferens med olika nyckelpersoner där aktuella ämnen för och i föreningen och dess omvärld tas upp. Måldokumentet visades upp på remiss för medlemmarna via hemsidan, sociala medier och mun till öra och kunde sedan under hurrarop klubbas. Med detta började arbetet med att se vilka aktiviteter som skulle skapas utifrån, och för att nå upp till, värdeorden. Allt från studiebesök, säkerhetsutbildningar, värdkurser, häst-, hästkunskaps-, personal-, föräldra- och styrelseutbildningar mm genomfördes. Flera olika Idrottslyft söktes för att både rekrytera och behålla medlemmar. SISU Idrottsutbildarna och Västmanlands Idrottsförbund var under hela denna fas också en nära samverkanspart. I och med att gott arbete naturligt också föder mer utbildning, och att HARK valde att arbeta enligt folkbildningens princip med lärgrupper och olika kulturformer samt föreläsningar, ökade raskt föreningens lärgruppstimmar. Sedan år 2013 har de varit den förening som har haft flest antal lärgruppstimmar av alla idrottsföreningar i Västmanlands län. Självklart blev detta en morot och ett sätt att visa för sina medlemmar, kommunen, sponsorer och andra samhällsaktörer hur mycket bra folkhälsofrämjande verksamhet som skedde på föreningen förutom den uppsuttna. Med en växande verksamhet väcktes också tanken på att anläggningen behövde utvecklas. Ett arbete med kommunen startade efter att föreningen jämfört satsningar på olika idrotter. Så året efter lades en konferens som fick fokus på att drömma kring denna. Vad behövdes? Hur skulle anläggningen kunna se ut? Återigen arbetade föreningen i processform. Ett förslag arbetades fram och flera olika arbetsgrupper skapades. Under år 2015 har fokus legat på att utveckla värdskapet i föreningen ytterligare och vid den årliga processhelgen togs bla en handlingsplan kallad Värdskap i världsklass fram. Axplock är från vikten av detta lilla stora ordet hej, foldrar som beskriver föreningens måldokument och verksamhet i en välkomstmapp till alla medlemmar, bättre skyltning, värdvästar till stallvärdar, kort på personal, styrelse och stallvärdar i entrén, och mycket mer. Detta förutom att, som alltid, självklart svara i telefon, vara tillgängliga, härvarande, vänliga och fråga de ridande vad som var allra roligast efter varje rid- och teorilektion. Att se och tänka gäst och värd helt enkelt. Och det fungerar! Under en av HARK:s prova-på-ridningar i år fick de hela 34 nya ridande, så just nu har föreningen kö till sin verksamhet. Och hur gick det med anläggningen? Jo då, HARK rodde även den i hamn. Nu i år står det klart att kommunen kommer att investera ca 25 miljoner i HARK:s nya anläggning och i skrivande stund väntar föreningen på ritningarna från arkitekten. Västmanlands Idrottsförbund kommer också att gå in med ett stöd i detta. Så visst är det fantastiskt vad som startade med ett samtal mellan en grupp motiverade föreningssjälar på en båtresa, vilket kom att bli till en process med lite extra SISU-stöd, kan komma att bli? För när människor har en förenad grund att stå på, värdefulla ord som leder varje aktivitet fram till ett gemensamt SMART mål, kan underverk - eller bara självklar verklighet - ske. Men skepp å hoj, när detta sker är det ju så galet skoj. Och vi räknar såklart med att den, just nu idag i ridhuset strategiskt placerade skylten med föreningens värdegrund så att ingen medlem, ny som redan frälst inte ska kunna missa den, får en lika lysande plats i det nya ridhuset! Processen pågår ju, såklart, fortfarande. Eftersom en process är något pågående har HARK tagit för vana att ha korta kontinuerliga processavstämningsträffar med sin idrottskonsulent på SISU Idrottsutbildarna. De har beskrivit det som att det är ytterligare en värdefull check på att de är på rätt väg och håller arbetet levande. Varje år genomförs dessut- sisu verksamhetsberättelse

12 TEAM READER MED LAGET MOT NYA MÅL Västerås Stadsbibliotek har beviljats medel från Kulturrådet för att, i samarbete med Västmanlands Idrottsförbund & SISU Idrottsutbildarna genomföra läsfrämjande aktiviteter genom projekt Team Reader - med laget mot nya mål. Projektet är en utveckling av projekt MÅL som genomfördes under I projektgruppen för Team Reader har ingått bibliotekarier från huvudbiblioteket, Önsta Gryta bibliotek, Råby bibliotek och Bäckby bibliotek samt representant från Västmanlands Idrottsförbund. Under året har bland annat följande aktiviteter genomförts: Fem killar från fotbollsföreningarna Gideonsberg IF och Västerås IK har under sex träffar tillsammans med fritidsledare från Önsta fritidshem, och i samarbete med Önsta bibliotek, läst och diskuterat boken Jag är Zlatan. BK Rapid har haft läsverksamhet där de aktiva läst böckerna Obesegrad George Scott och Jag är Zlatan. UTBILDNINGSPROGRAM FÖR TALANGFULLA IDROTTSTRÄNARE Tränarprogrammet som startade våren 2014 för talangfulla idrottstränare i Västerås avslutades under hösten Utbildningen som samlade 18 tränare och ledare som representerade olika idrotter har sedan starten i mars 2014 till avslutningen i oktober 2015 träffats vid 10 obligatoriska träffar. Under utbildningen har de bland annat fått arbeta med att ta fram sin personliga tränar- och ledarfilosofi. Utbildningen har genomförts i samarbete mellan Västmanlands Idrottsförbund, SISU Idrottsutbildarna och Västerås Stad. Bokbussen med personal medverkade under ArosCupen, 26 28/6. Ett lyckat arrangemang där aktiva fick en uppskattad lugn och stimulerande stund i förtältet till bokbussen eller inne i bokbussen. Team One Takewando har haft en bokväska placerad i sina lokaler som, med hjälp av ledarna, ska inspirera de aktiva att läsa och låna böckerna. Bokbussen med personal medverkade under Try It Ida, verksamhet med över 20 olika aktiviteter som bedrivs på Swedbank Park Arena Rocklunda, v 32. Bra gensvar från deltagarna, som kom från hela Västerås. Det var ca 250 barn som passerade i bussen. 24 1/11 genomfördes Play Makers Project på Rocklunda ett utbytesprojekt som syftade till att främja mångfald, kulturellt utbyte och tolerans bland unga fotbollsaktiva tjejer och killar, totalt 60st, i Västerås med Västerås IK fotboll plus Gideonsbergs IF och Charlton Athletic Community Trust i England. Som avslutningspresent fick varje deltagare boken Jag är Zlatan på engelska och svenska. Mycket populärt deltagarna skrev små hälsningar till varandra i böckerna. LÄGETS UNGDOMSCOACHER! Idrott <3 Kultur = Hälsa Syftet med Arvsfondsprojektet Läget är att främja ungas psykiska hälsa i Västmanland genom att gestalta resultaten av undersökningen Liv och Hälsa Ung via olika kulturella uttryck där de unga är delaktiga i hela processen från tolkning av resultat till skapande av scenkonst, medieproduktion och utställningar. Projektet bygger på ungdomars egna berättelser, tankar, åsikter och upplevelser av undersökningens resultat. Det sker genom samverkan mellan landstinget, föreningsliv, skolor och det övriga civilsamhället. Projektet går under slogan Idrott <3 Kultur = Hälsa! SISU Idrottsutbildarna och Västmanlands Idrottsförbund är en del av Läget, där vår del kallas för Ungdomscoacher. Tanken är att skapa ett nätverk av ungdomscoacher unga som leder unga inom idrotten - runt om i vårt län. Dessa unga ledare, som är mellan år, erbjuds stöd i form av vad de själva önskar för att på bästa sätt kunna utvecklas, växa, coacha och stötta andra unga i sina egna miljöer och arenor. Den huvudsakliga frågan är: Vad behöver du för att utveckla ditt ungdomsledarskap så att du på bästa sätt kan coacha andra unga?. Våra organisationer styrs av Idrotten Vill och detta genomsyrar därmed idrottens del i Läget! 12

13 Läs mer om Idrotten Vill här: Genom att hitta olika (konst-)former för att sprida kunskap om ungas hälsa, levnadsvanor och livsvillkor idag i deras samtid, skapar vi en grund för att sprida lärandet vidare i samarbete mellan idrotten och kulturen. Under året som har gått har vi skapat ett stort nätverk unga ledare och ytterligare försökt kommunicera ut möjligheterna för ledare inom idrotten att knyta sig till våra Ungdomscoacher. Kommunikationen har framförallt skett via våra hemsidor, Facebook, olika facebookgrupper samt Instagram där vi både har berättat om vad som har skett och kommer att ske i projektet. Vi har även tagit fram ett informationsblad om ungdomscoacher samt informerar givetvis om Läget i samtal med våra föreningar, i kurser, utbildningar, kommundialoger och i möten med andra samhällsaktörer. En höjdpunkt var när två av våra coacher Emma Hurtig och Hangaw Siamand deltog på Lägets stora Kick-off i mars De berättade om idrottens värden, vår roll i Läget, deras personliga utveckling via och med hjälp av idrotten och visade även en film där de coachade varandra i sina respektive idrotter. En annan stor händelse var när SISU Idrottsutbildarna utbildade de 8 ungdomar som i sin tur utbildade de 60(!) unga ledare som fanns på plats för att ansvara för aktiviteterna under Try it IDA på Rocklunda i Västerås. Samtliga ungdomscoacher har fått boken Världens bästa coach och i november kom Darryll Finnel och besökte oss och höll en föreläsning i detta ämne för 50 unga coacher. Vi har även genomfört en fototävling där unga ledare fick skicka in en bild som på ett bildande sätt skulle andas idrott, ledarskap och gestalta våra viktiga värden. och konst ska få lysa. Och ännu fler idéer än det är i startgroparna. Vi känner att vi verkligen lever upp till vårt signum för Läget och våra Ungdomscoacher: Idrott <3 Kultur = Sant! Vi gillar samverkan. Inkludering. Utmaningar. Och vi tycker såklart att hjärtat ska vara med, oavsett vad INKLUDERING, PRIDE Precis som tidigare år deltog Västmanlands Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna i Västerås Pride. Nytt för i år var att vi för första gången även deltog med ett eget idrottstält på regnbågstorget. Där fanns det möjlighet för besökarna att vara med i kampanjen #gröntkort genom att ta en selfie och ställa sig bakom budskapet att idrotten är till för alla. Vi deltog även i två panelsamtal som arrangerades under Västerås Pride, där hbtq- personers idrottsmöjligheter i Västerås diskuterades. Avslutningsvis manifesterade vi för en öppen idrott tillsammans med flera idrottsföreningar genom att gå i Västerås Prideparad. Läget ser mer än ljust ut för vår del. Under 2016 är, förutom fortsatt stöttning ute på Ungdomscoachernas ordinarie arenor, en teaterföreställning med vår Läget-samverkanspartner 4:e teatern planerad under Folksams LedarCamp i maj på Kungsörstorp i Kungsör. Där kommer hela 80 unga ledare finnas på plats. Vidare ska vi sätta upp en konstutställning i september på Länsmuseet där idrottens bilder sisu verksamhetsberättelse

14 ANTIDOPING Under året har vi stimulerat föreningarna att få tillgång till utbildningsmaterialet Vaccinera klubben, vilket är RF:s preventions- och åtgärdspaket mot doping. FÖRENINGSLÄRA Idrottens föreningslära är för alla. Vi är helt övertygade om att alla föreningar och förbund mår bra om så många medlemmar som möjligt har grundläggande föreningskunskap. Att man åtminstone känner till vad det innebär att verka och bedriva verksamhet i en ideell förening. Men, framför allt riktar sig Idrottens föreningslära till medlemmar, förtroendevalda och anställda i förening och förbund som organiserar och skapar förutsättningarna för själva aktiviteten idrott. Det kan vara föräldragruppen som organiserar olika lagkassor i föreningen, det kan vara ungdomsgruppen som har idéer om hur man bättre kan använda modern teknik. Det är självklart styrelse, kommittéer och andra förtroenderåd i föreningen men det är också anställda i föreningen, som många gånger är de som i den praktiska vardagen sköter många av de frågor som föreningsläran handlar om. Varför ska vi utbilda i Idrottens Föreningslära? Det finns ett ordspråk som säger att: den som saknar kunskap, saknar den sällan. Om tillräckligt många i föreningen ständigt fyller på sin kunskap om sådant som ingår i Idrottens föreningslära finns stora möjligheter att vara rätt rustad inför olika situationer. Genom Idrottens föreningslära kan man bland annat öka sin kunskap om: Vilka fördelar det innebär att vara en ideell förening. Bästa sätten få fler att engagera sig i föreningen. Hur man kan utveckla formerna för hur man har sina möten. Hur det går till att påverka vad som sker i föreningen Vad man har för rättigheter och skyldigheter som medlem och som förtroendevald styrelseledamot. Varför det är så viktigt att veta vad som står eller borde stå i det avtal (stadgarna) medlemmarna i den ideella idrottsföreningen sluter mellan sig. Vad som krävs för att vara en förening som ständigt lever i takt med sin omvärld och ständigt är i rörelse. Hur man kan göra för att vara attraktiv för nya medlemmar, för sponsorer och andra samarbetspartners. Vilka skatter och avgifter den ideella föreningen har att förhålla sig till. Under våra utbildningar blandar vi upp informationen med åsiktskort vilket brukar vara populärt. Det innebär att alla får 3 kort var med påstående: Stämmer Stämmer till viss del Stämmer inte alls Detta innebär att alla får komma till tals och komma med sina kommentarer och synpunkter om föreningens verksamhet, för det är inte vanligt att alla tycker lika och då måste man förtydliga varför man svarade just med det kortet. Utbildning av föreningslära grund Följande föreningar/förbund har fått tagit dela av föreningslärans olika delar: Mellansvenska Handboll, Kampskortsakademin, Tillberga IBK, Kolsva HK, Västerås BK 30, HSK Gymnastik, Norbergs Flygklubb, Västmanlands Cykelförbund, Surahammars IBK samt deltagarna i Tränarprogrammet. 14

15 IDROTTONLINE IdrottOnline är ett gemensamt verksamhetssystem för svensk idrott och utgör basen för all kommunikation och administration mellan medlem, förening och förbund. Systemet är byggt utifrån att föreningen ska hitta allt på ett och samma ställe, vare sig det gäller hemsida, medlemsregister, ansökan till LOK-stöd och Idrottslyft, administration av utbildningar och tävlingar och mycket mer. RF-anslutna föreningar får tillgång till allt detta helt kostnadsfritt. Administrationsverktyget innehåller information och kopplingar för person och organisation inom hela idrotten. Tack vare detta underlättar IdrottOnline både obligatorisk och nödvändig administration inom en idrott till exempel genom digitaliserad Idrottslyftansökning, ett webbaserat medlemsregister kopplat mot SPAR och automatiserat underlag för LOK-stödsansökning. Kopplat mot administrationsdatabasen finns ett kraftfullt kommunikationsverktyg som, förutom att erbjuda en hemsideslösning, även underlättar övrig kommunikation genom sin koppling för person och organisation. Detta möjliggör bland annat för korrekt riktad information, inom idrotten, som administrationsverktyget i sin tur hjälper till att hålla uppdaterad. Förbundens hemsidor är byggda på samma sätt som för föreningar och gör så att flöden från förbunden kan nås av föreningarna. Att dessutom ha koppling till det gemensamma administrativa verktyget gör att förbund och föreningar enkelt kan samverka. Genom att binda samman: medlemsregister, organisation, utbildning, tävling, ansökningsförfaranden tillhandahåller IdrottOnline ett uppdaterat register över idrotten som resulterar i mer korrekt data och i sin tur ett kraftfullt statistik och rapportunderlag. Nytt för i år är att det har tillkommit ett bokföringsprogram Fortnox i IdrottOnline Utbildningar i IdrottOnline Vi har genomfört 40 olika utbildningar i IdrottOnline med olika Tema. Våra utbildningar fördelas upp på: Administration grund Administration fortsättning Hemsida grund Hemsida fortsättning Tema kassör Tema gruppadministratör LOK-stödsredovisning IDROTTSPOLITIK Under året har vi träffat samtliga kommuner och även Landstinget i vår arbetsform 1 timme med idrotten. Vi har under året kontinuerligt träffat kommunernas tjänstemän och även politiker i arbetsmöten för att driva idrotten framåt i länet. Vi har deltagit i föreningsträffar i samarbete med kommunerna i olika teman. I oktober hade vi besök av RF/SISU:s nya ordförande Björn Eriksson. På kvällen medverkade han på en träff dit alla politiker inom Västerås stad var inbjudna. Temat för kvällen var Idrottens betydelse i samhället. KOMMUNIKATION Vi arbetar aktivt med västmanländsk press och media, där vi under året har ökat vår närvaro markant. Totalt har vårt arbete resulterat i 52 artiklar eller inslag för SISU Idrottsutbildarna och Västmanlands Idrottsförbund, vilket är en ökning med hela 150 % sedan SISU Idrottsutbildarnas webbsida har under året fått ett nytt utseende och uppgraderats för att ännu bättre möta idrottens behov. På SISU-webben kan du läsa mer om våra verksamhetsformer och våra material. Här kan du också anmäla dig direkt till våra utbildningar. På Västmanlands Idrottsförbunds webbsida hittar du information om bland annat LOK-stöd, Idrottslyftet, stadgar, utmärkelser, avtal för idrotten och mycket mer. Via vårt nyhetsbrev skickas aktuell information ut till våra olika målgrupper. Sociala medier är en viktig del av vår kommunikation. Under året har vi klättrat till en andraplats i hela landet gällande antalet gilla-markeringar på Facebook jämfört med andra distrikt. sisu verksamhetsberättelse

16 Samtidigt har vi tagit nästa steg i vår strategi och påbörjat arbetet med Instagram, där vi sedan våren 2015 finns under namnet sisuovif. Västmanlands Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna använder sociala medier för att kommunicera och stärka vår relation med de människor som berörs av idrotten och vår verksamhet. Genom att använda sociala medier möter vi vår målgrupp där hon eller han är och skapar relationer utifrån specifika intressen och behov. För att berätta vad vi gör och sprida goda exempel skildrar vi vår verksamhet i form av reportage. Under året har vi publicerat hela 45 egengjorda reportage på våra webbsidor. Vi ökade därmed antalet reportage med 95 % jämfört med år Reportagen finns även att läsa i magasinet Idrottsåret 2015 och är ett bra sätt att visa goda exempel och den verksamhet vi gör i länet. Under året har vi producerat två utbildningskataloger med utbildningar och föreläsningar för våren respektive hösten Utbildningskatalogen innehåller även annan information om vår verksamhet och fyller därmed en viktig funktion i mötet med idrottsföreningen och dess ledare. Målet med vår kommunikation är att magasin med reportage, utbildningskataloger, webb, sociala medier och nyhetsbrev ska komplettera varandra och bidra till en tydlig helhet. 16

17 sisu verksamhetsberättelse

18 Utbildningstimmar Antal föreningar med verksamhet

19 Utbildningstimmar per kommun Idrotter med över 100 utbildningstimmar sisu verksamhetsberättelse

20 Utbildningstimmar per invånare 20

21 Förvaltningsberättelse SISU Idrottsutbildarna sisu årsredovisning

22 Förslag till disposition av årets resultat Resultaträkning 22

23 Balansräkning SISU Idrottsutbildarna sisu årsredovisning

24 Tilläggsupplysningar SISU Idrottsutbildarna 24

25 sisu årsredovisning

26 Revisionsberättelse Revisisionsberättelsen omfattar sidorna

27 Granskningsrapport SISU Idrottsutbildarna sisu årsredovisning

28 sisuidrottsutbildarna.se/vastmanland facebook.com/sisuovif