för dambasketlandslaget ambitioner kräver nya träningsrutiner

Transkript

1 Rapport från en träningsstudie Dambasketlandslagets ambitioner kräver nya träningsrutiner I juni 2000 startade ett landslagsprogram med förbundskapten Kent Lindahl och artikelförfattaren. Syftet var att följa och utvärdera spelarnas fysiska kapacitet. En rutinerad grupp av spelare hade tackat ja till att delta i den seriösa satsningen och infann sig till en första samling i Göteborg med en fantastiskt positiv inställning. Sällan har jag känt mig så varmt välkommen till en för mig tidigare okänd grupp! Studien kom att ge svensk dambasket förslag till en del konkreta åtgärder. Nils Holmdahl ansvarig för träningsplanering för dambasketlandslaget under Träningsmodell För att öka förståelsen bland spelarna för den kommande studien och den vetenskapliga träningsmodell som skulle användas, introducerades den internationellt välrenommerade forskaren, professor Yuri Verhoshanski. Ett par av grundfundamenten i hans modell är: Utveckla bålstyrkan (främst den s.k. muskelkorsetten ) före extremiteterna. Specialstyrketräning. Shock metoden för utveckling av hoppstyrka (snabb och mycket kraftig stretch av den aktuella muskulaturen under den excentriska delen i en stretch-shorteningcykel) För ledare och spelare gällde framöver succékriterium 1. d.v.s. kvalitén på den vardagliga träningen. Engagemanget var starkt men oväntade svårigheter skulle visa sig framöver. I övrigt gällde: 1. Planering genomförande uppföljning. 2. Personligt ansvar för genomförd träning. 3. Individualisering för bästa effekt. Krav- och kapacitetsprofil En kravprofil utarbetades som angav de fysiska kraven på en elitspelare i Damligan. Åtta olika tester valdes. Dessa tester genomfördes vid sex tillfällen och resultaten utgjorde varje spelares egen fysiska kapacitetsprofil. Medelvärdet kom att utgöra landslagets kravprofil. Testerna som valdes var: 1. Counter movement jump (svikthopp) utan arminsats (CMJ ua) 2. Counter movement jump med fri arminsats (CMJ ma) m sprint med åtta meters acceleration innan tidtagning 4. Beeptestet (konditionstest) 5. Acceleration 10m från stående start en meter bakom start för tidtagning 6. Knäböj med skivstång 1 RM 7. Relativa styrkan (1RM/kroppsvikten). 8. Snabbuthållighetstest, 2 x 20 m med 12 sek vila mellan loppen. Truppen hade en stor spännvidd i fråga om den fysiska kapacitetsprofilen. Två nivåer krävdes för att kunna presentera allas kapacitetsprofil på ett pedagogiskt sätt i figuren av ett oktagram. Utbildning Vid samtliga landslagsläger har många övningar introducerats för att den långsiktigt syftande träningsmodellen successivt skulle bli användbar. Övningar 27

2 Cissi Ferm, tongivande i det basketlandslag som tog silver i OS för döva. Utsedd till årets handikappidrottare år 2001 och dessutom utsedd till årets förebild i världen för döva Ingår i denna träningsstudie. Foto: Stig Nyström sig till sina program, men flertalet har lyckats. Problemet har inte varit svagt motiverade spelare utan mer av organisatorisk art. Landslagstrupperna betsår av sällsynt ambitiösa, motiverade och i många fall mycket utvecklingsbara spelare. De är värda en professionell träning för att kunna nå sin optimala kapacitet på sikt. I fig.1 och 2 syns exempel på hur fysträningen kan organiseras i klubbmiljö. I figuren visas endast den träning som sker i samband med bollpass. Styrketräningsprogrammen var individuella. Inför EM-kvalet i maj 2001 i Örebro fick spelarna individuella program liksom under sommaren inför Universiaden i Kina. Då prioriterades förbättring av konditionen eftersom vi visste att det skulle bli en lång turnering med många matcher på kort tid. Sju av elva spelare som testades både i juni och augusti lyckades förbättra konditionen. 10M ACC 20M CMJua CMJma BEEPTEST BASKET 1,92 2,92 33,4 38,9 11,6 VOLLEY 1,89 2,87 36,8 45,6 10,4 Tabell 1. för bl.a. bål- och benstyrka, hoppstyrka, accelerationer och snabbhet har presenterats och skriftliga anvisningar och figurer har erhållits för egen användning och förmedling till hemmaklubbarna. Träningsråden som spelarna fått på landslagslägren har dock inte i tillräcklig utsträckning införlivats i den vardagliga hemmaträningen. Att samtliga spelare skulle kunna genomföra träningen skilt från hemmaklubbens övriga träning var inte realistiskt. Här infann sig ett nyckelproblem som inte fann sin lösning under de här två åren. Klubbtränarna i Damligan måste anses som nyckelresursen! Det är absolut nödvändigt för framtiden att vardagsträningen för fysisk utveckling förbättras kraftigt. En del av spelarna har haft problem att konsekvent hålla Testbesked Tre testtillfällen har genomförts vid olika tidpunkter på säsongen nämligen 1. maj/juni då uppbyggnadsträningen inletts nyss 2. augusti när spelarna i stor utsträckning bedrivit individuell träning 3. januari, då elitseriespelet går mot slutskedet. Självklart borde den fysiska kapacitetsprofilen vara bäst vid det sista tillfället, i slutskedet av ligan. Vid de andra tillfällena förekom inget ligaspel! Även juniortruppen har testats vid tre tillfällen och därmed har givits möjlighet till intressanta jämförelser mellan seniorspelare och juniorer. Dessutom har jämförelser mellan svensk dambasket och andra damidrotter som volleyboll och bandy blivit möjliga att göra.. Basketresultaten i tabell 1 avser det högsta medelvärdet dambasketlandslaget erhållit vid något av de sex testtillfällena under två årstid. Volleybollresultaten härrör sig från högsta medelvärdet för svenska mästarinnorna Örebro Volley säsongen 2000/2001. Det är naturligtvis helt tillfreds- 28

3 Professor Yuri Verkhoshansky och Nils Holmdahl. Foto: Gustaf Laurell Angelica Gabrielsson, landslagsspelare som tränar knäböj på balansplatta. Detta stimulerar det neuromuskulära systemet kraftigt. Foto: Bo Gunnar Bogges ställande att volleybollspelare har bättre accelerationsförmåga än basketspelarna. I praktiska termer betyder denna skillnad att de skulle vara en halv meter närmare bollen alternativt komma tidigare in i nästa speluppgift efter 20 m sprintning i högsta fart. När springer en volleybollspelare 20-25m? Att volleybollspelare kan ha något bättre hoppförmåga är acceptabelt men inte en så stor skillnad som mätts upp. Slutsatser Den fysiska träningen inom landslagsprogrammets tidsram innehåller flera intressanta och överraskande besked. Resultaten kan sammanfattas enligt följande: Utbildning i träningsmodellen av landslagsspelare kan ske under läger Fig.1. Veckoplaneringsförslag för klubbträning betydelsen snabbstyrka. med bra resultat och goda möjligheter till frågor och diskussioner. Träningsråden som ges under läger omsätts endast till en liten del i den vardagliga klubbträningen. Landslagsspelarna utvecklas inte som seniorer. Juniorspelare har en bättre fysisk kapacitetsprofil än seniorspelarna. Inte heller juniorspelarna utvecklas genom spel i Damligan under säsongen. Endast en fysisk grundkvalité utvecklades under säsongen, nämligen konditionen U= uppvärmning, SN= snabbhet och SNST i Förbundskapten Kent Lindahl skriver i sin utvärdering av perioden och efter det framgångsrika spelet i Universiaden:... Grundläggande styrka i bålen måste ha högsta prioritet. En svag bålstyrka begränsar hoppförmågan och ger långsamma rörelser. I accelerationen finns fortfarande mycket att utveckla vilket direkt påverkar spelet. Skillnaden handlar om att bli 1-2 m snabbare på 10 meters sträcka. Det internationella spelet kräver reaktionssnabbhet, styrka, snabbhet och explosivt arbete i nästan varje nytt spelmoment. Spelarna är i behov av en stimulerande träningsmiljö med syste- 29

4 Fig.2. Fysträningsmall under en speciell period. Grundstyrkeprogrammen användes främst av de som hade någon skada somhindrade dem från hoppstyrka och löpning. 30

5 matiska och flexibla fysiska träningsprogram baserade på individuella behov och anpassning till säsongplaneringen i stort. Landslagsspelarna bedriver idag året runt träning. Detta kräver planering av hela årets träning och matchande. Dessutom måste varje individs långsiktiga utvecklingsperspektiv beaktas. Årets sommarprogram och upplägg gjorde att vi hade en ganska bra fysik i allmänhet och i synnerhet en bra uthållighet i förhållande till de andra lagen (i Universiaden) vilket också blev en framgångsfaktor. Samtliga spelare var skadefria och kunde delta i träning och match under hela augusti månad. Dock kvarstår faktum att den fysiska standarden i svensk dambasket måste förbättras markant! Fig.3 oktagram jmfdam-utvecklingsllag Åtgärdsförslag Antalet spelare som ingick i studien är litet. Men en landslagstrupp utgör ju en begränsad grupp och kan sägas vara toppen på isberget. En del generella slutsatser kan göras. Svensk damlandslagsbasket har stora möjligheter att på sikt nå framgångar även internationellt. De senaste två årens erfarenheter visar ett tydligt mönster. Åtgärderna för att lösa de problem som än en gång blivit uppenbara kan sammanfattas i omedelbara och långsiktiga åtgärder. Omedelbara åtgärder 1. Prioritera styrketräning för bålen tidigt. 2. Basutrustningstips för fysisk träning i klubbmiljö. Långsiktiga och övergripande åtgärder 1. Kravbelägg den fysiska kapacitetsnivån i klubbarna för spel i Damligan. 2. Ett kraftigt utökat landslagsprogram med fler träningsdagar tillsammans. 3. Erbjud basketspecifik fysutbildning för coacher i Damligan (ev. obligatorisk) 4. Utarbeta en praktisk träningslära (Coaches Manuel) för åldrarna 14 år t.o.m. elitaktiv period Under den period som studien pågick var följande personer knutna till ett ledningsteam; Kicki Johansson t.o.m. EMkvalet i maj 2001(Överledare), Sean Mackin (Ass. Coach), Lennart Grundel (Ass. Coach), Joakim Larsson (Fysioterapeut.), Lars Rehnman (Läkare) och vid Universiaden 2002, Ulf Öhrman (Överledare). Fig.4 jmfdam-utveckllag