6 Översyn av Hemsjukvårdsavgift KA2015/953 7 Avgift för trygghetslarm/trygghetstelefoner KA 2015/954

Transkript

1 Kallelse Kallelse kommunfullmäktige Tid Torsdagen den 18 februari 2016 kl Plats Ordförande Folkets Hus Kungshamn Peter Hemlin OBS! Nu går vi över till DIGITALA HANDLINGAR! Alla ledamöter har fått utbildning och mottagit en läsplatta. Därför går vi över till att enbart distribuera handlingar digitalt. Du får kallelsen med handlingar via e-post. Behöver du hjälp så hör av dig till kansliavdelningen/anna-lena, Astrid och Lena Ärende 1 Upprop, val av justerare, tid och plats för justering 2 Allmänhetens frågestund Begäran om kommunal borgen - Sotenäsbostäder AB Begäran om kommunal borgen - Hunnebostrands Hallförening Revidering av Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven KA 2016/11 KA 2016/15 KA 2013/310 6 Översyn av Hemsjukvårdsavgift KA2015/953 7 Avgift för trygghetslarm/trygghetstelefoner KA 2015/954 8 Avgiftshöjning omsorgsresor KA 2015/ Kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalys för Sotenäs kommun Exploateringsavtal för Ekelidsberget, Finntorp 2:99 m fl, Bovallstrand Detaljplan för Ekelidsberget, Finntorp 2:99 m fl, Bovallstrand Införande av ledningssystem för det miljöstrategiska arbetet samt antagande av miljöpolicy för Sotenäs, Lysekil och Munkedals kommuner KA 2015/726 KA 2014/551 KA 2014/551 KA 2015/ Motion Välkomna människor till Sotenäs KA 2015/ Motion om en ny energi och klimatplan KA 2014/ Medborgarförslag om strålningsfri skola och förskola KA 2015/764 \\ks.internt\dfs\gemensamsotenäs\offentlig\sammanträden\kf\2016\kf \001 KF kallelse doc Sida: 1(2)

2 Kallelse Medborgarförslag - Tydligare avskiljning mellan industriområdet och bostadsområdet Hedalen, Hunnebostrand KA 2015/ Medborgarförslag - Bevara den ursprungliga miljön KA 2015/198 Valärenden 18 - Avsägelse Therese Mancini, ersättare i Lönenämnden Inkomna interpellationer och frågor 19 - Interpellation angående Kommunfullmäktiges beslut om att införa heltider Inkomna medborgarförslag och motioner - Motion angående ställplatser för husbilar - Motion att arrangera en kulturvecka i Sotenäs - Motion angående ersättning till personer med psykiska funktionsnedsättningar som arbetstränar - Medborgarförslag Ortsnamn Malmön 20 - Medborgarförslag om nya sjöbodstomter i Kungshamn - Medborgarförslag om byggande av sjöbodar för åretruntboende på Hovenäset - Medborgarförslag Skötsel- och utvecklingsplan för våra gemensamma ytor - Medborgarförslag om odlingslotter 21 Kommunkansliets redovisning av ärenden under beredning till KF 22 Meddelanden Samtliga handlingar är digitala och finns på hemsidan \\ks.internt\dfs\gemensamsotenäs\offentlig\sammanträden\kf\2016\kf \001 KF kallelse doc Sida: 2(2)

3 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KSAU 16 KA 2016/11 Begäran om kommunal borgen - Sotenäsbostäder AB Sammanfattning Sotenäsbostäder förvärvade i mitten/slutet av 2015 fastighet Väjern 1:162 av Sotenäs kommun. Den aktuella fastigheten är belägen i centrala Väjern med en färdig detaljplan som medger byggnation av bostäder. Sotenäsbostäder har framtagit ett förslag på byggnation av 2 st. flerbostadshus i 2 våningar på fastigheten. Vardera byggnadskropp innehåller 16 st. lägenheter dvs. totalt 32 st. lägenheter. Bostäderna är 1:or och mindre 2:or med rimliga hyror. Projektet beräknas kosta ca kronor varvid Sotenäsbostäder bedöms behöva låna ca kronor Enligt kommunfullmäktiges beslut har kommunen beslutat om en borgensram på kronor. Sotenäsbostäder har i dag utnyttjat befintlig ram med kronor vilket innebär att det återstår kronor inom aktuell ram. Sotenäsbostäder ansöker om en utökning av borgensramen med kr. Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag , 14. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att såsom för egen skuld ingå borgen för Sotenäsbostäder AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 23(43)

4 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 14 KA 2016/11 Begäran om kommunal borgen - Sotenäsbostäder AB Sammanfattning Sotenäsbostäder förvärvade i mitten/slutet av 2015 fastighet Väjern 1:162 av Sotenäs kommun. Den aktuella fastigheten är belägen i centrala Väjern med en färdig detaljplan som medger byggnation av bostäder. Sotenäsbostäder har framtagit ett förslag på byggnation av 2 st. flerbostadshus i 2 våningar på fastigheten. Vardera byggnadskropp innehåller 16 st. lägenheter dvs. totalt 32 st. lägenheter. Bostäderna är 1:or och mindre 2:or med rimliga hyror. Projektet beräknas kosta ca kronor varvid Sotenäsbostäder bedöms behöva låna ca kronor Enligt kommunfullmäktiges beslut har kommunen beslutat om en borgensram på kronor. Sotenäsbostäder har i dag utnyttjat befintlig ram med kronor vilket innebär att det återstår kronor inom aktuell ram. Sotenäsbostäder ansöker om en utökning av borgensramen med kr. Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunfullmäktige beslutar att såsom för egen skuld ingå borgen för Sotenäsbostäder AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. Skickas till Sotenäsbostäder AB Ekonomiavdelningen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 22(28)

5 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr XX 2016/XX Sida 1(2) Begäran om kommunal borgen - Sotenäsbostäder AB Beskrivning av ärendet Sotenäsbostäder förvärvade i mitten/slutet av 2015 fastighet Väjern 1:162 av Sotenäs kommun. Den aktuella fastigheten är belägen i centrala Väjern med en färdig detaljplan som medger byggnation av bostäder. Sotenäsbostäder har framtagit ett förslag på byggnation av 2 st. flerbostadshus i 2 våningar på fastigheten. Vardera byggnadskropp innehåller 16 st. lägenheter dvs. totalt 32 st. lägenheter. Bostäderna är 1:or och mindre 2:or med rimliga hyror. Projektet beräknas kosta ca kronor varvid Sotenäsbostäder bedöms behöva låna ca kronor Enligt kommunfullmäktiges beslut har kommunen beslutat om en borgensram på kronor. Sotenäsbostäder har i dag utnyttjat befintlig ram med kronor vilket innebär att det återstår kronor inom aktuell ram. Sotenäsbostäder ansöker om en utökning av borgensramen med kr. Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Sotenäsbostäder ABs låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. Skickas till Sotenäsbostäder AB Ekonomiavdelningen Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

6 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr XX 2016/XX Sida 2(2) Maria Vikingsson Kommunchef Jörgen Karlsson Ekonomichef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax:

7 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 17 KA 2016/15 Begäran om kommunal borgen - Hunnebostrands Hallförening Sammanfattning Den ideellt verksamma föreningen har inkommit med en begäran om kommunal borgen på 5 miljoner kr. Hunnebostrands hallförening är i behov av upprustning/nybyggnation av befintlig idrottshall i Hunnebostrand. Dagens verksamhet har vuxit och behoven av mer och funktionella aktivitetsytor är stora. Den befintliga hallen är har även stora upprustningsbehov, framförallt omklädningsrum, förrådsutrymme och att göra hallen tillgänglighetsanpassad. Hallens ägande och drift sker genom hallföreningen. Föreningen har arbetat med en finansiering av en nybyggnation av idrottshallen och investeringen är beräknad till 10 milj. kr finansieringen baseras på att 50 % sker via beviljade bidrag och eget arbete. Västsvenska Idrottsförbundet/SISU har beviljat bidrag för byggprojektet, Sotenäs kommun har avsatt 1,2 milj.kr i anläggningsstöd. Övrigt har föreningen lämnat in ansökan hos Boverket och Allmänna arvsfonden. Resterande finansiering sker genom banklån på 5 milj. kr, föreningen har erhållit ett banlånelöfte mot en kommunal borgen. Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag , 15. Yrkande Roland Mattsson (M) att möjligheten till samverkan mellan Hunnebo hallförening och skolans lokalbehov för idrott och hälsa undersöks. Lars-Erik Knutsson (S) yrkar yrkar bifall till Roland Mattsons yrkande. Proposition Ordföranden ställer proposition på Roland Mattssons yrkande och finner att kommunstyrelsen antagit detsamma.. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att såsom för egen skuld ingå borgen för Hunnebostrands Hallförening låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 5 milj. kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevets ursprungliga lånebelopp. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 24(43)

8 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts KS 17 Möjligheten till samverkan mellan Hunnebo hallförening och skolans lokalbehov för idrott och hälsa ska undersökas. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 25(43)

9 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 15 KA 2016/15 Begäran om kommunal borgen - Hunnebostrands Hallförening Sammanfattning Den ideellt verksamma föreningen har inkommit med en begäran om kommunal borgen på 5 miljoner kr. Hunnebostrands hallförening är i behov av upprustning/nybyggnation av befintlig idrottshall i Hunnebostrand. Dagens verksamhet har vuxit och behoven av mer och funktionella aktivitetsytor är stora. Den befintliga hallen är har även stora upprustningsbehov, framförallt omklädningsrum, förrådsutrymme och att göra hallen tillgänglighetsanpassad. Hallens ägande och drift sker genom hallföreningen. Föreningen har arbetat med en finansiering av en nybyggnation av idrottshallen och investeringen är beräknad till 10 milj. kr finansieringen baseras på att 50 % sker via beviljade bidrag och eget arbete. Västsvenska Idrottsförbundet/SISU har beviljat bidrag för byggprojektet, Sotenäs kommun har avsatt 1,2 milj.kr i anläggningsstöd. Övrigt har föreningen lämnat in ansökan hos Boverket och Allmänna arvsfonden. Resterande finansiering sker genom banklån på 5 milj. kr, föreningen har erhållit ett banlånelöfte mot en kommunal borgen. Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att såsom för egen skuld ingå borgen för Hunnebostrands Hallförening låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 5 milj. kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevets ursprungliga lånebelopp. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 23(28)

10 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr UN 2016/005 Sida 1(2) Begäran om kommunal borgen - Hunnebostrands Hallförening Sammanfattning Den ideellt verksamma föreningen har inkommit med en begäran om kommunal borgen på 5 milj kr. Beskrivning av ärendet. Hunnebostrands hallförening är i behov av upprustning/nybyggnation av befintlig idrottshall i Hunnebostrand. Dagens verksamhet har vuxit och behoven av mer och funktionella aktivitetsytor är stora. Den befintliga hallen är har även stora upprustningsbehov, framförallt omklädningsrum, förrådsutrymme och att göra hallen tillgänglighetsanpassad. Hallens ägande och drift sker genom hallföreningen. Föreningen har arbetat med en finansiering av en nybyggnation av idrottshallen och investeringen är beräknad till 10 milj. kr finansieringen baseras på att 50 % sker via beviljade bidrag och eget arbete. Västsvenska Idrottsförbundet/SISU har beviljat bidrag för byggprojektet, Sotenäs kommun har avsatt 1,2 milj.kr i anläggningsstöd. Övrigt har föreningen lämnat in ansökan hos Boverket och Allmänna arvsfonden. Resterande finansiering sker genom banklån på 5 milj. kr, föreningen har erhållit ett banlånelöfte mot en kommunal borgen. Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Genomgång av Hunnebostrands Hallförening räkenskaper för 2014 visar att föreningen har en stabil ekonomi. Föreningens betalningsförmåga bedöms tillräcklig för att klara räntor och amorteringar på planerad upplåning. Lånets löptid kommer maximalt att uppgå till 20 år. Kommunens möjligheter till upplåning för egen del påverkas inte av ett borgensåtagande gentemot en förening. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

11 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr UN 2016/005 Sida 2(2) Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Hunnebostrands Hallförening låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 5 milj. kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevets ursprungliga lånebelopp. Skickas till Hunnebostrands Hallförening Ekonomiavdelningen Maria Vikingsson Kommunchef Jörgen Karlsson Ekonomichef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 15 KA 2013/310 Revidering av Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Sammanfattning Kommunfullmäktige antog "Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven" efter att det, i kommunallagens 8 kapitel, införts nya regler på området. Riktlinjerna bör innehålla en uttolkning av vad god ekonomisk hushållning betyder för kommunen och hur de mer konkret kan uppnås. Kommunens revisorer har vid granskning av årsredovisning och delårsrapport framfört att riktlinjerna bör förtydligas när det gäller uppföljning och analys av målen för god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige bör ange i hur stor grad målen ska vara uppfyllda för att kommunen ska anses leva upp till kraven på god ekonomisk hushållning. Förvaltningen har arbetat fram ett förslag till revidering av nu gällande "Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven". Beslutsunderlag Controllers tjänsteutlåtande Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att anta "Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven" enligt förslag. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 22(43)

33 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 13 KA 2013/310 Revidering av Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Sammanfattning Kommunfullmäktige antog "Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven" efter att det, i kommunallagens 8 kapitel, införts nya regler på området. Riktlinjerna bör innehålla en uttolkning av vad god ekonomisk hushållning betyder för kommunen och hur de mer konkret kan uppnås. Kommunens revisorer har vid granskning av årsredovisning och delårsrapport framfört att riktlinjerna bör förtydligas när det gäller uppföljning och analys av målen för god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige bör ange i hur stor grad målen ska vara uppfyllda för att kommunen ska anses leva upp till kraven på god ekonomisk hushållning. Förvaltningen har arbetat fram ett förslag till revidering av nu gällande "Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven". Beslutsunderlag Controllers tjänsteutlåtande Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att anta "Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven" enligt förslag. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 21(28)

34 Kommunstyrelsens förvaltning Controller Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KA 2016/xxx Sida 1(2) Revidering av Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige antog "Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven" efter att det, i kommunallagens 8 kapitel, införts nya regler på området. Riktlinjerna bör innehålla en uttolkning av vad god ekonomisk hushållning betyder för kommunen och hur de mer konkret kan uppnås. Kommunens revisorer har vid granskning av årsredovisning och delårsrapport framfört att riktlinjerna bör förtydligas när det gäller uppföljning och analys av målen för god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige bör ange i hur stor grad målen ska vara uppfyllda för att kommunen ska anses leva upp till kraven på god ekonomisk hushållning. Förvaltningen har arbetat fram ett förslag till revidering av nu gällande "Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven". Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta "Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven" enligt bilaga. Bilaga/Bilagor Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven. Skickas till Ekonomiavdelningen Bertil Andersson Controller Maria Vikingsson Kommunchef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

35 Kommunstyrelsens förvaltning Controller Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KA 2016/xxx Sida 2(2) Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax:

36 Datum: RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige Reviderade av kommunfullmäktige Ekonomiavdelningen Dnr KA 2013/310 Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax:

37 Datum: BAKGRUND Från och med 1/ gäller nya regler i kommunallagens 8 kapitel avseende kommunens ekonomiska förvaltning. Kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Så uttrycks denna grundläggande princip i 8 kap 1. I samma kapitel anges att fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. SYFTE Det främsta syftet med lagändringarna är att kommuner i balanskravutredningen ska få möjligheter att utjämna intäkter över tid och därigenom få bättre förutsättningar att möta effekterna av konjunkturvariationer. OMFATTNING Kommunen skall fatta beslut om riktlinjer för god ekonomisk hushållning och om vissa förutsättningar är uppfyllda får kommunen i en balanskravsutredning reservera och disponera medel till/från en resultatutjämningsreserv (RUR). Om RUR skall användas måste riktlinjerna för god ekonomisk hushållning omfatta hanteringen av en sådan reserv. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och i ett längre tidsperspektiv. Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna innebär det att kommande generationer får betala för denna överkonsumtion. Normalt sett ska ekonomin visa på ett positivt resultat på en nivå som gör att förmögenheten inte urholkas av inflation eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringar. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär bland annat att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Kommunen skall ange en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen och ställningen i form av mål. Målformuleringarna bör utgå från vad som i normalfallet är att betrakta som god ekonomisk hushållning, anpassat till kommunens egna förhållanden och omständigheter. De finansiella målen för god ekonomisk hushållning skall för varje budgetår anges i budgetdokumentet och minst omfatta: En lägsta nivå för årets resultat i den skattefinansierade verksamheten. En högsta nivå för investeringsvolymen. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

38 Datum: God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv tar sikte på kommunens förmåga att driva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Föra att åstadkomma detta samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål. Vidare behövs resultatanalyser och kontroller som visar hur verksamhetens prestationer och kvalitet motsvarar uppställda mål samt en effektiv organisation som säkerställer måluppfyllelsen. För att kunna styra verksamheterna måste kommunen säkerställa processer för att bedriva dessa kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning skall, med utgångspunkt från vision och inriktningsmål, omfatta både kommungemensamma mål och mål för kommunens olika verksamhetsområden. Målen skall för varje budgetår anges i budgetdokumentet. Uppföljning av mål för god ekonomisk hushållning Uppföljning av mål för god ekonomisk hushållning skall ske både i delårsrapport och årsredovisning. Det är kommunstyrelsen som i förvaltningsberättelsen utvärderar uppfyllelsen av de mål som kommunfullmäktige fastställt. Kommunstyrelsen skall även göra en samlad bedömning huruvida god ekonomisk hushållning har uppnåtts. För att kommunstyrelsen skall kunna göra denna bedömning är det viktigt att kommunfullmäktige anger en lägsta nivå av måluppfyllelse för att god ekonomisk hushållning skall ha uppnåtts. För att uppnå god ekonomisk hushållning krävs att: Samtliga finansiella mål har uppnåtts under räkenskapsåret. En övervägande del av verksamhetsmålen har uppfyllts under året eller kommer att uppfyllas under den tidsperiod som anges i målformuleringen. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

39 Datum: BALANSKRAV OCH BALANSKRAVSUTREDNING I årsredovisningens förvaltningsberättelse ska en balanskravsutredning upprättas. Av denna utredning ska det framgå vilka justeringar av årets resultat som gjorts för att räkna fram dels Årets resultat efter balanskravsjusteringar, dels Årets balanskravsresultat. Av denna utredning eller av förvaltningsberättelsen bör en analys av både Årets balanskravsresultat och Balanskravsresultat att reglera göras. Om en kommun eller ett landsting i sin årsredovisning konstaterar ett balanskravsunderskott för året stadgar regelverket att underskottet ska regleras senast efter tre år. Balanskravsresultatet räknas fram i en till resultaträkningen sidoordnad balanskravsutredning. Där görs justeringar av ett antal angivna kostnader och intäkter (vissa realisationsvinster och -förluster, orealiserade förluster i värdepapper, återföring av orealiserade förluster i värdepapper). I förekommande fall ska även RUR hanteras i denna utredning. RESULTATUTJÄMNINGSRESERV (RUR) Syftet med lagstiftningen är att ge kommuner och landsting möjlighet att under vissa angivna förutsättningar reservera medel i RUR för att kunna täcka underskott vid ett senare tillfälle. Syftet med RUR är att kunna bygga upp en reserv under goda tider för att senare, under vissa omständigheter, kunna utnyttja denna när skatteunderlagsutvecklingen är svag. RUR är avsedd att utjämna normala svängningar i skatteunderlaget över konjunkturcykeln för att skapa större stabilitet för verksamheterna. Med RUR kan kommunen vid en tillfällig intäktsdämpning undvika kortsiktiga neddragningar av verksamheter som eventuellt senare måste byggas upp igen. Avsikten med RUR är således inte att göra det möjligt att skjuta upp långsiktigt nödvändiga beslut om en verksamhet eller ekonomin i stort, det vill säga inte hämma åtgärder som är viktiga ur effektivitetssynpunkt. RUR ska inte heller användas för att göra kortsiktiga förändringar av skattesatsen Allmänna riktlinjer för reservering/avsättning till RUR Reservering till en resultatutjämningsreserv får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger en procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Om kommunen eller landstinget har ett negativt eget kapital, inklusiveansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser, ska gränsen för näravsättningen får ske i stället uppgå till två procent av summan av de ovan nämnda posterna. Enligt propositionen bör riktlinjerna också ange hur stor reserven högst får vara. Ett sådant tak kan exempelvis formuleras som en andel av skatteintäkter och generella bidrag. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

40 Datum: Lokala riktlinjer för reservering/avsättning till RUR För Sotenäs kommun, som har ett positivt eget kapital och i övrigt en relativt andra kommuner god finansiell ställning, gäller att en avsättning får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger en procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Mot bakgrund av att Sotenäs kommun, trots egen god finansiell ställning, i kommunkoncernen har en relativt hög skuldsättning får resultatutjämningsreserven maximalt uppgå till 20 Mkr. Allmänna riktlinjer för disponering av RUR Medel från en resultatutjämningsreserv får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Någon närmare precisering än så görs inte i lagen. Däremot anger förarbetena att de närmare kriterierna bör beslutas på lokal nivå. Här blir det aktuellt att beskriva när kommunen kan tillåta sig att disponera tidigare reserverade medel. I praktiken är det svårt att definiera hur en konjunkturcykel ser ut (både på förhand och i efterhand), hur omfattande den är och att slå fast hur en utjämning av konjunkturen ska gå till. En annan förutsättning är att medlen från RUR ska täcka negativa resultat, det vill säga så mycket som krävs för att balanskravsresultatet ska komma upp till noll. Detta gäller såväl i budgeten som i årsredovisningen. Lokala riktlinjer för disponering av RUR För Sotenäs kommun tillämpas modellen att en prognos av det årliga underliggande skatteunderlaget för riket, jämfört med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren, används som riktvärde för när uttag ska få göras ur RUR. Om prognosen understiger genomsnittet får reserven användas. En disponering av RUR får budgeteras om prognosen under budgetarbetet understiger det tioåriga genomsnittet. För Sotenäs kommun gäller vidare att medlen från RUR ska täcka negativa resultat, det vill säga så mycket som krävs för att balanskravsresultatet ska komma upp till noll. Detta gäller såväl i budgeten som i årsredovisningen. Två kriterier ska alltså vara uppfyllda: 1) förändringen av årets underliggande skatteunderlag ska understiga den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren 2) balanskravsresultatet ska vara negativt och reserven får användas för att nå upp till ett nollresultat (eller så långt som reserven räcker). Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

41 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 22 KA2015/953 Hemsjukvårdsavgift Sammanfattning Nuvarande system för uttag av hemsjukvårdsavgift baseras på nedanstående kriterier: 1. Har den enskilde hemtjänst betalas ingen avgift för hemsjukvård 2. Har den enskilde ingen hemtjänst betalas avgiften endast om det är fler än fyra besök/månad. 3. Därefter räknas avgiften av mot maxtaxan. 4. Barn och ungdom betalar på samma villkor som vuxna. Det är ett besvärligt system och svårt att hålla koll på att det blir rätt avgift och ofta blir det ingen avgift alls. Inom särskilt boende betalas en vård- och omsorgsavgift som inräknas i avgiftsutrymmet. Ingen särskild hemsjukvårdsavgift tas ut. Inom boende enligt LSS tas ingen avgift ut Beslutsunderlag Medicinskt ansvarig sjuksköterskas tjänsteutlåtande Omsorgsnämndens förslag , 100. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att hemsjukvårdsavgiften höjs till 300 kr/månad oavsett antal besök. Barn och ungdom t o m 20 år får fri hemsjukvård. Hemsjukvårdsavgiften räknas upp i januari varje år med årlig prisförändring enligt konsumentprisindex, KPI. Enskild som har hemtjänst betalar ingen hemsjukvårdsavgift vilket är oförändrat mot nuvarande kriterier. Hemsjukvårdsavgiften räknas av mot maxtaxan vilket också är oförändrat mot nuvarande kriterier. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 31(43)

42 Omsorgsnämnden Sammanträdesprotokoll ON 100 ON 2015/131 Översyn av Hemsjukvårdsavgift Nuvarande system för uttag av hemsjukvårdsavgift baseras på nedanstående kriterier: 1. Har den enskilde hemtjänst betalas ingen avgift för hemsjukvård 2. Har den enskilde ingen hemtjänst betalas avgiften endast om det är fler än fyra besök/månad. 3. Därefter räknas avgiften av mot maxtaxan. 4. Barn och ungdom betalar på samma villkor som vuxna. Det är ett besvärligt system och svårt att hålla koll på att det blir rätt avgift och ofta blir det ingen avgift alls. Inom särskilt boende betalas en vård- och omsorgsavgift som inräknas i avgiftsutrymmet. Ingen särskild hemsjukvårdsavgift tas ut. Inom boende enligt LSS tas ingen avgift ut Beslutsunderlag Medicinskt ansvarig sjuksköterskas tjänsteutlåtande Omsorgsnämndens arbetsutskott Omsorgsnämndens beslut Omsorgsnämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige om en höjning av hemsjukvårdsavgiften till 300 kr/månad oavsett antal besök. Barn och ungdom t o m 20 år får gratis hemsjukvård. Hemsjukvårdsavgiften räknas årligen upp med konsumentprisindex (KPI). Enskild som har hemtjänst betalar ingen hemsjukvårdsavgift vilket är oförändrat mot nuvarande kriterier. Hemsjukvårdsavgiften räknas av mot maxtaxan vilket också är oförändrat mot nuvarande kriterier. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige \\ks.internt\dfs\begränsadesotenäs\omf ON_PR_KA\ONPROT\ON\15\on doc Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 3(17)

43 Omsorgsförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Slutinstans Dnr XX 2012/XX Sida 1(2) Översyn av Hemsjukvårdsavgift Bakgrund En översyn har gjorts angående avgift för hemsjukvård på grund av att nuvarande kriterier är svårhanterliga. Samtidigt gjordes en jämförelse med övriga kommuner i Norra Bohuslän Sotenäs kommun tar ut en hemsjukvårdsavgift av dem som endast har hemsjukvård och bor i ordinärt boende. Hemsjukvårdsavgiften är 257 kr/månad. Vid jämförelse med övriga kommuner i norra Bohuslän kostar det mellan 267 kr kr/månad och en kommun tar 523 kr/timme. Två kommuner tar ut hemsjukvårdsavgift även om personen har hemtjänst. Tre av fem kommuner tar inte ut någon hemsjukvårdsavgift för barn och ungdom. Sotenäs kommun har hittills inte reducerat avgift på grund av ålder. Beskrivning av ärendet Nuvarande system för uttag av hemsjukvårdsavgift baseras på nedanstående kriterier: 1. Har den enskilde hemtjänst betalas ingen avgift för hemsjukvård 2. Har den enskilde ingen hemtjänst betalas avgiften endast om det är fler än fyra besök av hemsjukvården/månad. 3. Därefter räknas avgiften av mot maxtaxan. 4. Barn och ungdom betalar på samma villkor som vuxna. Det är ett svårhanterligt system för att rätt avgift ska tas ut. Inom särskilt boende betalas en vård- och omsorgsavgift som inräknas i avgiftsutrymmet. Ingen särskild hemsjukvårdsavgift tas ut. Inom boende enligt LSS tas ingen avgift ut. Förvaltningen har tagit fram ett reviderat förslag till kriterier för uttag av hemsjukvårdsavgift. 1. Har den enskilde hemtjänst betalas ingen avgift för hemsjukvård 2. Enskild person som enbart har hemsjukvård betalar i hemsjukvårdsavgift 300 kr/månad. 3. Hemsjukvårdsavgift betalas oavsett antalet besök Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

44 Omsorgsförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Slutinstans Dnr XX 2012/XX Sida 2(2) Konsekvensbeskrivning av ärendet Organisation och personal Förslaget underlättar och säkerställer avgiftshanteringen. Medborgarperspektiv De som är sämst ställda ekonomiskt sett betalar inte för hemsjukvård eftersom det troligen inte finns avgiftsutrymme. Förvaltningens förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslår Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige besluta om en höjning av hemsjukvårdsavgiften till 300 kr/månad oavsett antalet besök. Hemsjukvårdsavgiften räknas årligen upp med index (KPI) Barn och ungdom t o m 20 år får gratis hemsjukvård. Enskild som har hemtjänst betalar ingen hemsjukvårdsavgift vilket är oförändrat mot nuvarande kriterier Hemsjukvårdsavgiften räknas av mot taxan vilket också är oförändrat mot nuvarande kriterier. Skickas till Britt-Marie Knutsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Nina Roos Förvaltningschef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

45 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 23 KA 2015/954 Avgift för trygghetslarm/trygghetstelefoner Sammanfattning I och med krav om digitalisering har upphandling genomförts och Sotenäs kommun kommer att funktionshyra trygghetstelefon från den vinnande leverantören Tunstall. Utbytet beräknas vara klart i slutet av När de nya digitala trygghetstelefonerna installeras ingår även telekommunikation i funktionshyran till Tunstall samt frekvent funktionsövervakning på minutnivå. Den enskilde får i och med digitaliseringen inte längre någon kostnad för mobilt abonnemang, larmtryckningar och provlarmning vilket har debiterats den enskildes telefonräkning innan digitaliseringen. Sotenäs kommun föreslås att höja avgiften med 99 kronor/mån från 206 kronor till 305 kronor. Höjningen motsvarar ungefär den kostnad som den enskilde med mobilabonnemang idag har för sin trygghetstelefon. Beslutsunderlag Utredarens tjänsteutlåtande Omsorgsnämndens förslag Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att avgiften för trygghetstelefon höjs från 206 kr/mån till 305 kr/mån från och med 1 mars Avgiften räknas upp i januari varje år med årlig prisförändring enligt konsumentprisindex, KPI.(1980=100) Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 32(43)

46 Omsorgsnämnden Sammanträdesprotokoll ON 106 ON 2015/120 Avgift för trygghetslarm/trygghetstelefoner I och med krav om digitalisering har upphandling genomförts och Sotenäs kommun kommer att funktionshyra trygghetstelefon från den vinnande leverantören Tunstall. Utbytet beräknas vara klart i slutet av När de nya digitala trygghetstelefonerna installeras ingår även telekommunikation i funktionshyran till Tunstall samt frekvent funktionsövervakning på minutnivå. Den enskilde får i och med digitaliseringen inte längre någon kostnad för mobilt abonnemang, larmtryckningar och provlarmning vilket har debiterats den enskildes telefonräkning innan digitaliseringen. Sotenäs kommun föreslås att höja avgiften med 99 kronor/mån från 206 kronor till 305 kronor. Höjningen motsvarar ungefär den kostnad som den enskilde med mobilabonnemang idag har för sin trygghetstelefon. Beslutsunderlag Utredarens tjänsteutlåtande Omsorgsnämndens arbetsutskott Yrkande Kenny Thärnström (L): Enligt omsorgsnämndens arbetsutskotts förslag. Birgitta Granström (S): föreslår en höjning av avgiften från 206 kronor till 250 kronor och årlig höjning med (KPI) fr o m år Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Kenny Thärnströms (L) förslag samt Birgitta Gransröms (S) förslag och finner att omsorgsnämnden antar Kenny Thärnströms (L) förslag. \\ks.internt\dfs\begränsadesotenäs\omf ON_PR_KA\ONPROT\ON\15\on doc Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 12(17)

47 Omsorgsnämnden Sammanträdesprotokoll Forts ON 106 ON 2015/120 Omsorgsnämndens beslut Omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige att höja avgiften för trygghetstelefon från 206 kr/mån till 305 kr/mån från och med 1 mars Avgiften för trygghetstelefon räknas årligen upp med konsumentprisindex (KPI). Reservation Birgitta Granström (S), Mats Nilsson (S) och Lena Linke (MP) reserverar sig till förmån för eget förslag. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige \\ks.internt\dfs\begränsadesotenäs\omf ON_PR_KA\ONPROT\ON\15\on doc Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 13(17)

48 Omsorgsförvaltning Utredare Amie Stobenius Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr XX 2012/XX Sida 1(3) Avgift för trygghetstelefon/larm Nulägesbeskrivning Alla Sveriges kommuner inför digitalisering av trygghetstelefon/larm med anledning av att det analoga nätet släcks ned i landet. För den enskilde som idag får beviljad insats av trygghetstelefon, ingår installation, apparat samt insats vid larm. Det som inte ingår är telekommunikationen för att trygghetstelefonen ska fungera och kontrolleras 1 gång/ dygn. Den enskilde betalar med en markering för varje gång denne larmar samt med ytterligare en markering för provlarmning 1 gång/dygn. Kostnaden betalas via eget tecknat analogt eller mobilt telefonabonnemang. Sammanfattningsvis har den enskilde idag en kostnad om 206 kronor/mån som kan räknas in i högkostnadsskyddet (maxtaxan) samt tillkommande kostnader om uppskattningsvis kronor/mån för den som har kontantkort/gsm. Den som fortfarande har analog telefon har en tillkommande kostnad om ca; 30 kronor/mån. Då det analoga nätet byts ut till digitalt kommer fler och fler medborgare att hänvisas till IP/GSM-nät, kostnaden för larmtryckningar tillkommer. Beskrivning av ärendet I och med krav om digitalisering har upphandling genomförts och Sotenäs kommun kommer att funktionshyra trygghetstelefon från den vinnande leverantören Tunstall. Utbytet beräknas vara klart i slutet av När de nya digitala trygghetstelefonerna installeras ingår även telekommunikation i funktionshyran till Tunstall samt frekvent funktionsövervakning på minutnivå. Den enskilde får i och med digitaliseringen inte längre någon kostnad för mobilt abonnemang, larmtryckningar och provlarmning vilket har debiterats den enskildes telefonräkning innan digitaliseringen. Sotenäs kommun föreslås att höja avgiften med 99 kronor/mån från 206 kronor till 305 kronor. Höjningen motsvarar ungefär den kostnad som den enskilde med mobilabonnemang idag har för sin trygghetstelefon. Socialstyrelsens kartläggning av avgifter för trygghetstelefon/larm Endast en procent av Sveriges kommuner tillhandahåller larmet helt avgiftsfritt. Resten av kommunerna tar ut en månadsavgift. Vissa tar ut avgifter för installation och anslutning samt larmutryckningar. Vanligast är att ta ut en månadsavgift och ha avgiftsfria utryckningar. Medianavgiften för trygghetstelefon är 200 kronor per månad. Hälften av kommunerna har en månadsavgift som ligger mellan 175 och 244 kronor. Några kommuner angav att månadsavgiften för larm inte ingick i högkostnadsskyddet (maxtaxan). Detta innebär att den enskilde måste betala larmavgiften utöver avgiften för de övriga insatser han eller hon får från kommunen. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

49 Omsorgsförvaltning Utredare Amie Stobenius Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr XX 2012/XX Sida 2(3) Ungefär en femtedel av kommunerna tar ut en avgift för installation och anslutning av trygghetstelefon. Det framkommer att flera kommuner tar ut andra avgifter om den enskilde behöver en annan typ av trygghetslarm, till exempel via IP- eller GSM-telefoni. Källa: Socialstyrelsen, Avgifter inom äldreomsorgen, art.nr: , sid Jämförelse av avgiften med några kommuner I Västra Götaland är det många kommuner som precis som Sotenäs kommun går från analog till digital hantering av larm. I projekt "digitala trygghetslarm" i Fyrbodal framkom det att flera kommuner tänker utreda avgiften för trygghetstelefon i samband med övergång till digitalisering. Här är exempel på kommuner med fastställd avgift för digitala trygghetstelefoner: Ale 303 kronor/mån Kungälv 270 kronor/mån Lilla Edet 350 kronor/mån Tanum 285 kronor/mån Åmål 360 kronor/mån Konsekvensbeskrivning av ärendet Den enskilde med negativt avgiftsutrymme kommer inte att beröras av höjning, då den kan inrymmas i högkostnadsskyddet (maxtaxa). Den enskilde med positivt avgiftsutrymme kommer att få betala månadsavgiften men belastas inte med någon egenavgift för abonnemang, då det ingår. Hemtjänstens budget belastas som tidigare med kostnad för in- och avinstallation Hemtjänstens budget belastas som tidigare med kostnad för utryckning och insats vid larm Förvaltningen vet inte vilka som kommer att ha avgiftsutrymme, vilket gör att det inte går att förutsäga om det blir mer intäkter. Anta att 75 % av alla som beviljats trygghetstelefon ingår i högkostnadsskyddet (maxtaxan) och 25 % betalar 305 kronor/mån. De ökade intäkter från 25 % av enskilda som inte omfattas av högkostnadsskydd (maxtaxa) skulle ge kronor mer per år vid en höjning med 99 kronor/mån. Kontinuitet Avgiften bör följa index enligt KPI i likhet med övriga avgifter inom vård- och omsorg. Regelverk 8 kap SoL Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

50 Omsorgsförvaltning Utredare Amie Stobenius Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr XX 2012/XX Sida 3(3) Programförklaring & mål Sotenäs erbjuder trygg och respektfull omvårdnad med utgångspunkt i den enskildes behov med valfrihet avseende både utförare och insatser Omsorgstagarna upplever trygghet och respekt Medborgarperspektiv Den enskilde betala avgift utifrån avgiftsutrymme Förvaltningens förslag till beslut Att höja avgiften för trygghetstelefon från 206 kr/mån till 305 kr/mån från och med 1 januari Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Datum Amie Stobenius Utredare Nina Roos Förvaltningschef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

51 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 24 KA 2015/955 Avgiftshöjning omsorgsresor Sammanfattning I kommunrehabs organisation ingår omsorgsresor med chaufför och buss anpassad med två rullstolsplatser och 12 sittplatser. Sedan 2004 har kommunen bedrivit omsorgresor i egenregi, dessförinnan var det i Västtrafiks regi. Justeringen i trafikavtalet 2004 innebar minskad kostnad för kommunen i jämförelse med innan. Avgiftshandläggaren får rapport om vilka som har färdats och omsorgstagaren debiteras månadsvis. Omsorgsresor gäller till och från dagverksamhet enligt SoL och daglig verksamhet enligt LSS. Omsorgstagaren/brukaren blir hämtad och lämnad vid sin dörr. Finns behov av att få hjälp med ytterkläder och att ta sig in och ut från hemmet, hjälper chauffören till. Omsorgsresor bedrivs i egenregi utifrån justering i trafikavtal med Västtrafik 2004 när det gäller resor till och från dagverksamhet/daglig verksamhet. De personer som har beviljats bistånd för dagverksamhet/daglig verksamhet och som har behov av resa till och från verksamheten, hämtas och lämnas med buss. En avgift på 20 kr enkel resa tas ut och har inte förändrats sedan I jämförelse tar Västtrafiks kollektivtrafik en avgift på 39 kr enkel resa och med kontoladdning 30,70 kr. För särskild kollektivtrafik (färdtjänst), är egenavgiften 69 kr enkel väg. Med bakgrund av att omsorgsförvaltningen har fått återremiss på tidigare förslag på 40 kr och i jämförelse med andra kommuner, är nytt förslag till höjning på 30 kr enkel resa. Förslaget ger cirka 50 tkr mer i intäkter per år. Beslutsunderlag Enhetschefens tjänsteutlåtande Omsorgsnämndens förslag , 104. Yrkanden Mikael Sternemar (L) och Nils-Olof Bengtsson (M) yrkar en höjning av avgiften för omsorgsresa med 3 kr enkel resa motsvarande ökningen av KPI från den tidpunkt då nuvarande avgift bestämdes. Avgiften för omsorgsresor ska räknas upp i januari varje år med årlig prisförändring enligt konsumentprisindex, KPI. (1980=100) Britt Wall (S) yrkar att avgiften ska vara 20 kr enkel resa med en årlig höjning enligt (KPI) Fr o m år Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 33(43)

52 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts KS 24 Proposition Ordföranden ställer proposition på Mikael Sternemars (L) och Nils-Olof Bengtssons (M) yrkande och Britt Walls (S) yrkande och finner att kommunstyrelsen beslutat enligt Mikael Sternemars (L) och Nils-Olof Bengtssons (M) yrkande. Omröstning Omröstning begärs. Proposition Följande omröstningsproposition godkänns. Den som röstar enligt Mikael Sternemars och Nils-Olof Bengtssons yrkande röstar ja. Den som röstar enligt Britt Walls yrkande röstar nej. Omröstningen genomförs och visar att 8 ledamöter röstat ja och 5 ledamöter röstat nej. Hur var och en röstat framgår av bifogad omröstningslista. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar höja avgiften för omsorgsresa med 3 kr enkel resa motsvarande ökningen av KPI från den tidpunkt då nuvarande avgift bestämdes. Avgiften för omsorgsresor ska i fortsättningen årligen räknas upp med konsumentprisindex (KPI). Reservation Britt Wall (S) och Ewa Ryberg (V) reserverar sig mot beslutet. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 34(43)

53 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 24 Omröstningsbilaga Ärende: Avgift, omsorgsresor Namn, ledamöter Parti Ja Nej Avstår Jeanette Loy M x Ulla Christensson Ljunglide M Nils Olof Bengtson M x Roland Mattsson M x Mikael Sternemar FP x Olof Börjesson C Ola Strand KD x Britt Wall S x Lars-Erik Knutsson S x Birgitta Albertsson S x Hilbert Eliasson S x Ewa Ryberg V x Mats Abrahamsson M x Summa (13) Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 42(43)

54 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 24 Omröstningsbilaga Ärende: Avgift omsorgsresor Namn, ersättare Parti Tjg Ja Nej Avstår Ronald Hagbert M Peter Hemlin M x x Kristina Frigert M Daniel Nordström M Kajsa Åkesson M Håkan Hansson FP Stig-Arne Helmersson C x x Torbjörn Ericson FP Annica Erlandsson S Gerardo Alas S Owe Karlsson S Bengt Sörensson S Tina Ehn MP Summa Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 43(43)

55 Omsorgsnämnden Sammanträdesprotokoll ON 104 ON 2015/68 Avgiftshöjning omsorgsresor I kommunrehabs organisation ingår omsorgsresor med chaufför och buss anpassad med två rullstolsplatser och 12 sittplatser. Sedan 2004 har kommunen bedrivit omsorgresor i egenregi, dessförinnan var det i Västtrafiks regi. Justeringen i trafikavtalet 2004 innebar minskad kostnad för kommunen i jämförelse med innan. Avgiftshandläggaren får rapport om vilka som har färdats och omsorgstagaren debiteras månadsvis. Omsorgsresor gäller till och från dagverksamhet enligt SoL och daglig verksamhet enligt LSS. Omsorgstagaren/brukaren blir hämtad och lämnad vid sin dörr. Finns behov av att få hjälp med ytterkläder och att ta sig in och ut från hemmet, hjälper chauffören till. Omsorgsresor bedrivs i egenregi utifrån justering i trafikavtal med Västtrafik 2004 när det gäller resor till och från dagverksamhet/daglig verksamhet. De personer som har beviljats bistånd för dagverksamhet/daglig verksamhet och som har behov av resa till och från verksamheten, hämtas och lämnas med buss. En avgift på 20 kr enkel resa tas ut och har inte förändrats sedan I jämförelse tar Västtrafiks kollektivtrafik en avgift på 39 kr enkel resa och med kontoladdning 30,70 kr. För särskild kollektivtrafik (färdtjänst), är egenavgiften 69 kr enkel väg. Med bakgrund av att omsorgsförvaltningen har fått återremiss på tidigare förslag på 40 kr och i jämförelse med andra kommuner, är nytt förslag till höjning på 30 kr enkel resa. Förslaget ger cirka 50 tkr mer i intäkter per år. Beslutsunderlag Enhetschefens tjänsteutlåtande Omsorgsnämndens arbetsutskott Yrkande Kenny Thärnström (L): föreslår att omsorgsnämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige att besluta om en höjning av avgift för omsorgsresa med 3 kr enkel resa motsvarande ökningen av KPI från den tidpunkt då nuvarande avgift bestämdes. Avgiften för omsorgsresor ska i fortsättningen årligen räknas upp med konsumentprisindex (KPI). Birgitta Granström (S): föreslår att avgiften ska vara 20 kr enkel resa och årlig höjning med (KPI) fr o m år \\ks.internt\dfs\begränsadesotenäs\omf ON_PR_KA\ONPROT\ON\15\on doc Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 9(17)

56 Omsorgsnämnden Sammanträdesprotokoll Forts ON 104 ON 2015/68 Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Kenny Thärnströms (L) förslag samt Birgitta Granströms (S) förslag och finner att omsorgsnämnden antar Kenny Thärnströms (L) förslag. Omsorgsnämndens beslut Omsorgsnämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige att besluta om en höjning av avgift för omsorgsresa med 3 kr enkel resa motsvarande ökningen av KPI från den tidpunkt då nuvarande avgift bestämdes. Avgiften för omsorgsresor ska i fortsättningen årligen räknas upp med konsumentprisindex (KPI). Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Reservation Birgitta Granström (S), Mats Nilsson (S) och Lena Linke (MP) reserverar sig till förmån för eget förslag. \\ks.internt\dfs\begränsadesotenäs\omf ON_PR_KA\ONPROT\ON\15\on doc Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 10(17)

57 Omsorgsförvaltningen Enhetschef Birgitta Cederberg Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr XX 2012/XX Sida 1(4) Avgiftshöjning omsorgsresa Sammanfattning Omsorgsresor bedrivs i egenregi utifrån justering i trafikavtal med Västtrafik 2004 när det gäller resor till och från dagverksamhet/daglig verksamhet. De personer som har beviljats bistånd för dagverksamhet/daglig verksamhet och som har behov av resa till och från verksamheten, hämtas och lämnas med buss. En avgift på 20 kr enkel resa tas ut och har inte förändrats sedan I jämförelse tar Västtrafiks kollektivtrafik en avgift på 39 kr enkel resa och med kontoladdning 30,70 kr. För särskild kollektivtrafik (färdtjänst), är egenavgiften 69 kr enkel väg. Med bakgrund av att omsorgsförvaltningen har fått återremiss på tidigare förslag på 40 kr och i jämförelse med andra kommuner, är nytt förslag till höjning på 30 kr enkel resa. Förslaget ger cirka 50 tkr mer i intäkter per år. Bakgrund I kommunrehabs organisation ingår omsorgsresor med chaufför och buss anpassad med två rullstolsplatser och 12 sittplatser. Sedan 2004 har kommunen bedrivit omsorgresor i egenregi, dessförinnan var det i Västtrafiks regi. Justeringen i trafikavtalet 2004 innebar minskad kostnad för kommunen i jämförelse med innan. Avgiftshandläggaren får rapport om vilka som har färdats och omsorgstagaren debiteras månadsvis. Omsorgsresor gäller till och från dagverksamhet enligt SoL och daglig verksamhet enligt LSS. Omsorgstagaren/brukaren blir hämtad och lämnad vid sin dörr. Finns behov av att få hjälp med ytterkläder och att ta sig in och ut från hemmet, hjälper chauffören till. Koppling till vision, programförklaring och mål Vård och omsorg grundad på trygghet och respekt. Verka för bättring av kommunikationer och kollektivtrafik. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

58 Omsorgsförvaltningen Enhetschef Birgitta Cederberg Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr XX 2012/XX Sida 2(4) Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi En höjning med 10 kr per enkel resa ger cirka 50 tkr ökade intäkter per år utifrån det underlag som är idag. I jämförelse september 2004 med september 2015 enligt KPI (konsumentprisindex) är förändringen 12,08 %. Från 20 kr blir det idag 22,40 kr. Regelverk 8 kap. 3 b Kommuner och landsting får ta ut avgifter för tjänster och nyttigheter som de tillhandahåller. För tjänster eller nyttigheter som kommuner eller landsting är skyldiga att tillhandahålla, får de ta ut avgifter bara om det är särskilt föreskrivet. Lag (1998:70). 3 c Kommuner och landsting får inte ta ut högre avgifter än som svarar mot kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som kommunen eller landstinget tillhandahåller (självkostnaden). Lag (1998:70). Organisation och personal Omsorgstagare som tackar nej till denna insats, kan få ett behov av utökad insats av hemtjänst, på grund av utebliven stimulans som dagverksamhet/daglig verksamhet ger i form av bussresa, aktivitet, socialt umgänge och gemensam fika och lunch. Omsorgstagare kan komma att vara i behov av särskilt boende tidigare, om de tackar nej till dagverksamhet. Särskild prövning av avgiftsbefrielse kan förekomma i speciella fall där omsorgsförvaltningen bedömer att insatsen är nödvändig för individen och mest kostnadseffektivt. De fallen kan vara förknippat med psykisk ohälsa och/eller demenssjukdom. Medborgarperspektiv Omsorgstagaren som har beviljats bistånd till dagverksamhet/daglig verksamhet betalar utöver bussresan en avgift på 63 kr för måltiderna, förmiddagsfika med kaffe och smörgås samt lunch. Själva dagverksamheten/dagliga verksamheten är kostnadsfri. Avgiften ingår inte i högkostnadsskyddet. Paketpris (=omsorgstagaren betalar inget för verksamhet, endast faktiska kostnader) Nuläge: 20kr + 20kr + 63kr = 103kr per dag Tänkt läge: 30kr + 30kr + 63kr = 123kr per dag Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

59 Omsorgsförvaltningen Enhetschef Birgitta Cederberg Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr XX 2012/XX Sida 3(4) En viktig jämförelse att göra är om särskild kollektivtrafik hade nyttjats, då skulle resekostnaden blivit 138 kr per tillfälle istället för 60 kr tur och retur. Själva resan med den service och trygghet som omsorgsresan ger ingår och redan där börjar dagverksamheten/dagliga verksamheten. Under april månad har 25 personer dagverksamhet/daglig verksamhet en gång per vecka och åtta personer två gånger eller fler dagar per vecka som åker buss. Flera dagar på dagverksamhet demens kan vara förutsättningen för att bo kvar hemma, både för den enskilde som ur ett anhörigperspektiv. Analys Ur Socialstyrelsen maj 2014, Avgifter inom äldreomsorgen. Kartläggning och analys av kommunens avgiftssystem: I Socialstyrelsens enkät till kommunerna ingår en fråga där kommunerna ombeds redovisa hur mycket en äldre person med biståndsbeslutad dagverksamhet och stöd till anhörig får betala. Sammantaget visar resultaten att medianavgiften för biståndsbeslutad dagverksamhet tre dagar per vecka är 708 kronor räknat på de kommuner som tar ut en avgift. Ungefär en tiondel av kommunerna tar ut maxtaxan för denna insats samtidigt som var fjärde kommun tar ut mindre än 500 kronor. Variationen är alltså stor. Kostnad för resor och mat i dagverksamheten tillkommer och betalas oftast av den äldre. Några kommuner har dock fria resor eller subventionerar resorna genom färdtjänst eller dylikt. Kostnaden för mat ingår inte i maxtaxan. Medianavgiften för mat i dagverksamhet (förmiddagskaffe, lunch och efter-middagskaffe) är 61 kronor per dag. Tabell för jämförelse enkel resa: Västtrafik kollektivtrafik 39 kr (kontoladdning 30,70) Särskild kollektivtrafik (färdtjänst) 69 kr Munkedals kommun 30 kr Lysekils kommun 20 kr Tanums kommun skjuts med personbil (inga rullstolsburna) Uddevalla kommun färdtjänst, kan efter prövning få reducerad kostnad Partille kommun 42 kr. Möjlighet att köpa månadskort/periodkort för resor till dagverksamheten. Kostnaden är samma som i den allmänna kollektivtrafiken, som från den 5 januari 2015 är 715 kronor per månad. Gäller endast för resor till och från dagverksamheten. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

60 Omsorgsförvaltningen Enhetschef Birgitta Cederberg Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr XX 2012/XX Sida 4(4) Slutsats I jämförelse med landet i övrigt varierar kostnaden för resor till och från dagverksamhet/daglig verksamhet. Sotenäs kommun har valt att dagverksamhet/daglig verksamhet ska vara avgiftsfritt, vilket varierar i landet. Avgiften på 20 kr har varit oförändrad sedan Att mot denna bakgrund ta ut kostnad för resa med 30 kr är skäligt och strider ej mot självkostnadsprincipen. Förvaltningens förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslår kommunstyrelsen och kommunfullmäktige att besluta om en höjning av avgift omsorgresa till 30 kr enkel resa. Skickas till Omsorgsnämnden Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Datum Birgitta Cederberg Enhetschef Nina Roos Förvaltningschef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

61 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 2 KA 2015/726 Kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalys för Sotenäs kommun Beskrivning av ärendet Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ska kommunen analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Syftet med risk- och sårbarhetsanalysarbetet är att öka kunskapen hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga om hot, risker och sårbarheter inom det egna verksamhetsområdet och att skapa ett underlag för egen planering. Kommunens risk- och sårbarhetsanalys utgör även underlag för analyserna på läns- och riksnivå och bidrar tillsammans med övriga offentliga aktörers analyser till att ge en bild av de risker och sårbarheter som finns i samhället i stort. Den kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalysen för Sotenäs kommun har sitt ursprung i de analyser som tidigare genomförts och överlämnats till länsstyrelsen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har beslutat om nya föreskrifter (MSBFS 2015:5) vilka började gälla 1 mars 2015, kommuner och landsting ska anpassa arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser till de egna behoven och förutsättningar. Kommunen ska senast den 31 oktober under det första kalenderåret efter ordinarie val till kommunfullmäktige ställa samman och rapportera resultatet av sitt arbete med risk- och sårbarhetsanalys enligt följande uppställning: Beskrivning av kommunen och dess geografiska område. Beskrivning av arbetsprocess och metod. Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område. Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet. Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område. Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område. Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat. Kommunen ska regelbundet följa upp sin risk- och sårbarhetsanalys och rapportera uppföljningen till länsstyrelsen. Beslutsunderlag Säkerhetssamordnarens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag , 141. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 4(43)

62 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts. KS 2 Yrkanden Roland Mattsson (M) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag. Proposition Ordföranden ställer proposition på Roland Mattssons (M) yrkande och finner att kommunstyrelsen beslutat enligt detta. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige antar den kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalysen för mandatperioden Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 5(43)

63 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 141 KA 2015/726 Kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalys för Sotenäs kommun Beskrivning av ärendet Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ska kommunen analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Syftet med risk- och sårbarhetsanalysarbetet är att öka kunskapen hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga om hot, risker och sårbarheter inom det egna verksamhetsområdet och att skapa ett underlag för egen planering. Kommunens risk- och sårbarhetsanalys utgör även underlag för analyserna på läns- och riksnivå och bidrar tillsammans med övriga offentliga aktörers analyser till att ge en bild av de risker och sårbarheter som finns i samhället i stort. Den kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalysen för Sotenäs kommun har sitt ursprung i de analyser som tidigare genomförts och överlämnats till länsstyrelsen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har beslutat om nya föreskrifter (MSBFS 2015:5) vilka började gälla 1 mars 2015, kommuner och landsting ska anpassa arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser till de egna behoven och förutsättningar. Kommunen ska senast den 31 oktober under det första kalenderåret efter ordinarie val till kommunfullmäktige ställa samman och rapportera resultatet av sitt arbete med risk- och sårbarhetsanalys enligt följande uppställning: Beskrivning av kommunen och dess geografiska område. Beskrivning av arbetsprocess och metod. Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område. Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet. Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område. Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område. Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat. Kommunen ska regelbundet följa upp sin risk- och sårbarhetsanalys och rapportera uppföljningen till länsstyrelsen. Beslutsunderlag Säkerhetssamordnarens tjänsteutlåtande Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 3(35)

64 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 141 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige antar den kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalysen för mandatperioden Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 4(35)