Val av premiepension

Transkript

1 Calle Kumlin Marcus Jonsson Val av premiepension Bör jag välja fonder? Decision in the premium pension Does activity really pay off? Nationalekonomi C-uppsats Termin: Handledare: VT-2013 Niclas Krüger

2 ii

3 Sammanfattning Denna studie undersöker om ett aktivt val av fonder i premiepensionen är ett bättre alternativ än att låta det förvalda alternativet AP7-Såfa förvalta premiepensionen. Läsaren ges en genomgång av det svenska pensionssystemet och hur sparare kan påverka sin framtida pension. Sedan 2001 finns möjligheten att påverka sin pension genom att välja fonder själv, för sparare som inte väljer förvaltas kapitalet av fonden AP7-Såfa. Studiens slutsats är att ett aktivt val är fördelaktigt baserat på de prestationsmått som är testade enligt teorier inom portföljval. AP7-Såfa ligger inte längst den effektiva fronten och är inte ett optimalt val. Det finns portföljer bestående av kombinationer av premiepensionsfonder som ger högre avkastning till samma risk som AP7-Såfa. För att illustrera hur fondernas avkastning kan påverka framtida pensions utbetalningar har ett exempel gjorts. Tillvägagångssättet för att nå slutsats var att samla in data på årsbasis för fonder som varit aktiva i premiepensionen under tio år och analysera deras prestationer. Studien kommer att hantera 423 av de totalt cirka 800 valbara fonderna. För att beräkna AP7- Såfas prestationer har tre olika index använts i studien, ett Svenskt, ett internationellt- och fastighetsindex. Nyckelord: Portföljval, premiepension, prestationsmått, portföljoptimering. iii

4 Abstract This study examines whether an active choice of funds in the Swedish premium pension is a better option than letting the default option AP7-Såfa administer the premium pension. The reader is given an understanding of the Swedish pension system and how savers can affect their future pension. Since 2001 it is possible to affect the pension by choosing funds, savers who do not select the funds are managed by the fund AP7-Såfa. The study concludes that active selection is favourable based on the performance measures that are tested according to theories of portfolio selection. AP7-Såfa is on the efficient frontier and is not an optimal choice for the investors. There are portfolios consisting of combinations from funds available in the premium pension that give higher returns for the same risk as AP7-Såfa. To illustrate how the funds performance may affect future pension payments have an example been made. The approach to reach the conclusion was to collect data for funds that have been active in the premium pension for ten years and analyse their performance. This study will examine 423 of the approximately 800 selectable funds in the Swedish premium pension. To calculate the AP7-Såfa's performance has three different indices been used in this study, a Swedish, an international and a real estate indices. Keywords: Portfolio choice, premium pension, performance evaluation, optimal portfolio. iv

5 Ordlista Aktiefond som namnet avslöjar innehåller denna form av fond aktier. En aktiefond har förhållandevis hög risk vilket gör att fonden fluktuerar i en högre grad än räntefonder. Vid en lång tidshorisont kan detta vara fördelaktigt jämfört med blandfonder och räntefonder med lägre risk. En aktiefond måste minst innehålla 16 olika aktier. Det finns två olika förvaltningsalternativ för aktiefonder, indexförvaltning och aktiv förvaltning. Med indexförvaltning menas att fonden ska följa genomsnittet på en börs. Aktivt förvaltade fonder har som syfte att generera högre värdeökning än index (Pensionsmyndigheten 2010a). Räntefond innebär att fonden endast är uppbyggd på räntebärande värdepapper och påverkas av de långa och de korta räntorna. Denna form av fond har oftast en låg variation som bidrar till en stabil värdeutveckling. Vad räntefonden har för risk beror på dess uppbyggnad, Exempel på innehåll är obligationer i form av korta- och långa bindningstider, företagsobligationer samt värdepapper som är värdesäkrad mot inflation (Avanza 2013). Blandfond innebär att fonden innehåller både aktier och räntebärande papper. Hur andelarna är uppdelade i fonderna skiljer sig från fond till fond, och beror på vilken tidshorisont fondförvaraltaren har (Fondföreningen 2013). Aktivt val individen gjort ett eget fondval och lämnat AP7-Såfa. Återbalansering av portfölj menas att risknivån för portföljen hålls konstant, detta genom att sammansättningen av portföljen justeras (Pensionsmyndigheten 2011a). Survivorship bias är en felterm som kan uppkomma vid värdering av fonders avkastningsprestationer. Att fonder som går dåligt läggs ned är vanligt förekommande. Om värderingen endast fokuserar på de kvarvarande fonderna skapas en snedvriden verklighet av hur fonderna har presterat. Genom att exkludera de dåliga fonderna som lagts ned kommer prestationen värderas bättre än vad det egentligen borde (Bodie, Kane & Marcus 2011). Riskfri ränta är den avkastningen som erhålls utan risk (Oxenstierna, 2006) Riskpremie är överavkastning som fonden får utöver riskfria räntan. (Oxenstierna, 2006) v

6

7 Innehållsförteckning 1. Inledning Introduktion Problemformulering Syfte Metodval Avgränsningar Källkritik Disposition Tidigare Litteratur Pensionssystemet Allmänna pensionen Premiepensionen Garantipension Tjänstepensionen Privat pension Portföljval The Capital Asset Pricing Model CAPM Risk Kovarians & Korrelation The Efficient Market Hypothesis Prestationsmått Sharpe ratio Modigliani Squared (M²) Treynor och T² Jensens Alpha (α) Appraisal ratio Beräkningar och resultat Val av index Median & medelvärde Sharpe Ratio & M² Treynor & T² Jensens α Appraisal ratio (AR) Effektiv front & test av portföljer Framtida utbetalningar Analys Index Median & medelvärde Prestationsmått Effektiv front Slutsats Referenslista... 27

8 Tabeller Tabell 1, visar hur medianen och medelvärdet har presterat jämfört med AP7-Såfa Tabell 2, visar AP7-Såfas prestationer relaterat till de olika marknaderna Tabell 3, visar AP7-Såfas rankning enligt de olika prestationsmåtten Tabell 4, beskriver skillnad på utbetalningar för män och kvinnor vid olika utfall. Tar ingen hänsyn till risk, den förväntade avkastningen förväntas vara konstant. 21 Figurer Figur 1, symboliserar de olika delarna i den svenska pensionen... 6 Figur 2, visar hur AP7-Såfa korrelerar med de valda indexen under tidsperioden 17 Figur 3, visar Treynors mått i de olika marknaderna för Median, Medelvärde & AP7-Såfa Figur 4, visar Sharpe ratio för Medianen, Medelvärdet & AP7-Såfa Figur 5, AP7-Såfa jämförs mot de 15 fonder som presterat bäst enligt Sharpe ratio Figur 6, samtliga fonder är plottade och den effektiva fronten utgår från "mean variance" och tangerar fond B, A & C... 20

9 1. Inledning 1.1. Introduktion Ett lands pensionssystem är ett ofta debatterat ämne, ett exempel är den aktuella diskussionen angående en höjning av pensionsåldern. När en person väljer att gå i pension skiljer från individ till individ. En orsak till varför vi i framtiden kan bli tvungna att jobba längre kan vara det ekonomiska läget hos individen. Det många personer i samhället idag vill veta är hur de själva kan agera för att maximera sin pension, så att de kan bibehålla samma ekonomiska situation som innan. Fram till 1999 användes ett pensionssystem i Sverige som kallades den allmänna tilläggspensionen. Detta system utvecklades under 1950-talet när Sveriges ekonomi blomstrade och en hög tillväxt förväntades fortsätta. Den höga tillväxten fortsatte inte i samma takt som tidigare och tillväxten var från 1975 lägre än förväntad. Det fanns inte tillräckliga medel för att betala ut de utlovade pensionerna, vilket ledde till neddragningar. Andra nackdelar med systemet var att det inte var följsamt i förhållande till den ökade livslängden samt att systemet var politiskt påverkningsbart. Med dessa orsaker skapades ett nytt pensionssystem i slutet av 90-talet (Pensionsionsmyndigheten, 2011b). År 1999 ändrades pensionsystemetet till det vi har i dag. Dagens system består av tre huvudsakliga områden. Dessa områden är privat pensionssparande, tjänstepension samt den allmänna pensionen som består av inkomstpension, garantipension samt premiepension. Det som individen själv kan påverka i sin pension är premiepensionen. Premiepensionen är inkomstgrundande och består av 2,5 procent av inkomsten under ett år. Detta belopp kan helt valfritt investeras inom ramen av de PPM fonder som finns att tillgå (Pensionsmyndigheten 2011c). Detta system blev tillgängligt för att privatpersoner ska kunna påverka en del av sin pension. Det finns egentligen tre möjligheter när det gäller valet i premiepensionen, antingen så väljer man fonderna själv, tar hjälp av ett förvaltningsbolag eller ligger kvar i statens generationsfond. Generationsfonden AP7-Såfa är till för dem som inte vill eller kan ta egna beslut om vilka fonder de ska investera i (AP7 2013a). 1

10 1.2. Problemformulering Pensionen är ett ämne som berör majoriteten av befolkningen, detta har medfört att det har skrivits många studier inom området blev det möjligt att göra ett aktivt val angående sin pension i och med premiepensionen infördes. Mycket har publicerats om hur man bör placera sin premiepension. Med antagandet att alla vill maximera sin pension, är det klart intressant att studera framtida avkastningsmöjligheter. Enligt Pensionsmyndigheten (2012) fanns det vid slutet av 2011 ungefär 2,8 miljoner pensionssparare som har det förvalda alternativet AP7-Såfa. Riskerarar de sparare som har AP7-Såfa att få en lägre pension än de som är aktiva i sitt fondsparande? Hur förhåller sig det förvalda alternativet med hänseende på riskjusterad avkastning jämfört mot de valbara fonderna? Pensionsspararna har en möjlighet att kombinera fem fonder, är det en fördel jämtemot AP7-Såfa som endast är en fond? Denna studie kommer användas som komplement till tidigare studier och syftet är att utöka säkerheten genom att mer data nu finns tillgänglig Syfte Syftet med studien är att undersöka om ett aktivt fondval är ett bättre alternativ enligt prestationsmått och portföljvalsteorier jämfört med det förvalda alternativet AP7-Såfa Metodval Denna undersökning kommer ha en deduktiv forskningsansats där analyser och slutsatser kommer att byggas på befintliga teorier. Kvantitativ insamlingsmetod kommer att användas där resultatet grundar sig på ett stort antal observationer och få variabler. Datainsamlingen kommer att bestå av en urvalsundersökning där sekundärdata samlas in. Data som insamlats kommer att analyseras med hjälp av teorier från portföljval. En jämförelse kommer att göras mellan AP7- Såfa och de befintliga fonderna i premiepensionssystemet. Vid användande av sekundärdata kan data bli missvisande då den inte är insamlad för denna uppsats syfte. Fördelen med denna metod är dock att det finns mycket data tillgängligt för fondernas prestationer. Då en deduktiv ansats med välkända teorier inom portföljval kommer att appliceras med en kvantitativ undersökning på sekundärdata borde undersökningen anses hålla en hög reliabilitet. Undersökningen kan även anses 2

11 ha hög validitet då erkända variabler för fondanalys används, variabler som är baserat på historisk fonddata Avgränsningar Undersökningen kommer endast att behandla fonder som finns valbara i premiepensionssystemet, samt att fonderna varit aktiva i minst tio år. Detta eftersom att en kortare tidsperiod kan ge en snedvriden bild av fondernas prestationer, med tanke på de senare årens ekonomiska turbulens. Fondernas prestationer på en period på tio år anser författarna vara tillförlitliga, insamling av data valdes att göras på årsbasis. Att använda en mer detaljerad insamling av data, på tillexempel månad- eller kvartalsbasis hade kunnat öka reliabiliteten ytterligare. Dock ansågs det av författarna att insamling på årsbasis är tillräcklig då pensionssparande är ett mycket långsiktigt sparande. AP7-såfa har inte funnits under hela perioden, för att kunna jämföra mot ett icke aktivt val gjordes bedömningen att sammansätta premiesparfonden och AP7-Såfa. Data för premiesparfonden under perioden 2003 till 2009 sammanlänkades med data för AP7-Såfa under perioden 2010 till Den delen som består av AP7-Såfa kommer endast att bestå av AP7- aktiefond, detta då uppsatsen kommer inrikta sig på sparande med lång tidshorisont. I uppsatsen kommer den sammansatta fonden att kallas endast för AP7-Såfa. I och med att uppsatsen endast behandlar fonder som har data för hela perioden bortses fonder som försvunnit eller nya fonder. Detta kan orsaka ett survivorship bias och detta kan leda till att fondernas prestationer ser bättre ut Källkritik Fonddata samt information angående premiepensionen har hämtats från pensionsmyndigheten och anses därför vara av hög reliabilitet då en myndighet borde ha korrekta uppgifter. Data för premiesparfonden och AP7-Såfa införskaffats från den sjunde AP fonden och anses även vara av hög reliabilitet med samma argument som ovan. För att mäta fondernas prestationer har erkända teorier inom portföljval och investering använts, dessa är styrkta från flera källor. Webbaserade källor skall generellt användas med försiktighet då trovärdigheten är svår att bedöma. De webbaserade källor vi valt att använda anses vara trovärdiga. 3

12 1.7. Disposition För att läsaren enkelt ska kunna följa resterande kapitel i uppsatsen ska detta avsnitt tydliggöra upplägget och förklara hur författarna valt den strategiska ordningen. Genom att studera tidigare studier inom det valda ämnet kommer en djupare förståelse att uppnås. Med denna förståelse kan misstag reduceras och nya infallsvinklar upptäckas. När tidigare studier har genomgåtts är det viktigt att läsaren får en förståelse inom det valda ämnet. Därför kommer en genomgång av hur pensionssystemet är uppbyggt att introduceras. Denna del av uppsatsen ska väcka ett intresse för pensionen och vad en sparare kan göra själv för att påverka sin framtida pension. För att kunna svara på de frågeställningar som valts att användas behövs relevant teori. Den valda teorin kommer att ligga till grund för den analys och de beräkningar som utförs senare i studien. Teorier som Capital Asset Pricing Model (CAPM), Efficient Market Hypothesis (EMH) och olika prestationsmått som Sharpe ratio och Treynors mått kommer att presenteras, även en genomgång om risk kommer att göras. Denna uppsats kommer att använda sig av en mängd data som kommer att appliceras med olika beräkningar och detta kommer att visas i resultatdelen, i denna del kommer även olika tabeller och figurer att visas. Detta avsnitt visar hur AP7-Såfa står sig mot de andra fonderna i PPM. För att tyda och förklara vad de presenterade värdena innebär, kommer dessa att analyseras med hjälp av de valda teorierna och tidigare studier. Analysen ska sedan leda studien till en slutats. I slutsatsen kommer en diskussion angående det som har framtagits och dess betydelse. Syfte samt frågeställningar kommer att besvaras i denna sektion. 4

13 2. Tidigare Litteratur Madrian och Shea (2001) skriver i en studie angående US 401 (k) systemet om investering och sparbeteende. Det som uppvisas i denna studie är att osäkerhet påverkar individers beslut när det gäller investeringar och att det förvalda alternativet uppfattas som rådgivning. Detta skulle kunna vara en förklararing till varför 43 procent av pensionsspararna enligt pensionsmyndigheten inte gör ett aktivt val av fonder. Choi et al. (2002) skriver att de flesta individer följer the path of least resistance vilket betyder att individer gör det som är lättast, ofta ingenting. Vilket också kan förklara att pensionssparare inte är aktiva. I studien Which indivuduals make active investment decisions in the new Swedish pension system (2003) skriver Engström och Westerberg om vilka individer som är aktiva i sitt pensionssparande. Det Engström och Westerberg undersöker är vad som avgör om man är aktiv eller inte genom en rad olika variabler, utbildning, ålder, kön etc personer testas och det som studien kommer fram till är att de som har erfarenhet från finansiella marknader också är aktivare än dem som har mindre erfarenhet. Detta är i enlighet med de psykologiska teorierna vilka visar att komplexitet leder till obeslutsamhet. De påpekar att det är viktigt att myndigheterna informerar pensionsspararna så att de kan ta beslut själva och påverka sin pension. Språkbarriärer nämns som en möjlig förklaring till varför andelen aktiva som är födda i Sverige är högre än för de som är födda i annat land. Studien kommer även fram till aktiviteten är större hos unga sparare samt gifta par. Engström och Westerberg studie genomsyras av en jämförelse mellan premiepensionen och US 401 (k) och finner även att investering och sparbeteende skiljer sig mellan USA och Sverige. I Sverige görs fler egna val, samt att kvinnorna i Sverige är mer aktiva. Pia Nilsson (2001) betonar hur viktig premiepensionen är för den framtida pensionen och påpekar att fondsparande i premiepensionen är en mycket långsiktig investering. Risk behöver inte endast ses som ett hot, det kan även ses som en möjlighet då avkastningen förväntas vara större. I långa loppet borde aktier ha en större värdeökning än placeringar med lägre risk (sparkonton) baserat på aktiers historiska höga värdeökning under 80 och 90-talet. Aktiefonder har en lägre risk än en enskild aktie då aktiefonder enligt lag måste sprida sina placeringar på minst 16 olika aktier (Pia Nilsson 2001) 5

14 3. Pensionssystemet Det svenska pensionssystemet är uppbyggt på tre olika grundstenar dessa brukar ofta beskrivas med en pyramidformad figur. Figur 1, symboliserar de olika delarna i den svenska pensionen 3.1. Allmänna pensionen Den allmänna pensionen är grunden i pensionssystemet och består av inkomst-, premie- och garantipension. Inkomstpensionen och premiepension är avgiftsbaserade och byggs upp av pensionsavgifter. Avgiften är 18.5 procent av inkomsten per år, 16 procentenheter står för inkomstpensionen och 2.5 procentenheter för premiepensionen. Inkomster som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp ( kr per år, 2011) är inte pensionsgrundande. Den största delen av den allmänna pensionen är den så kallade inkomstpensionen, denna grundar sig på hur mycket man arbetat under sin livstid och hur inkomstutvecklingen är när man går i pension. Den allmänna pensionen består av inkomst genom förvärs- och näringsinkomster eller andra pensionsgrundande aktiviteter som till exempel a-kassa. Inkomstpensionen är ett fördelningssystem och är inte fonderad. Det en person betalar i pensionsavgift betalar dagens pensionsutbetalningar. Systemet är helt personligt och varje år registreras pensionsrätter baserat på inkomsten, summan av pensionsrätterna reglerar hur mycket inkomstpension som kan betalas ut (Pensionsmyndigheten 2013a). Hur stor pensionsutbetalningen blir per månad beräknas genom att dela de sammanlaga pensionsrätterna på återstående beräknad livslängd, uppskattningen av livslängd görs av försäkringskassan (Pensionsmyndigheten 2011b). Hur mycket som betalas ut beror på Sveriges ekonomiska situation, om inkomsterna ökar för de som arbetar så ökar även pensionsutbetalningarna för pensionärerna (Pensionsmyndigheten 2013b). Detta eftersom att den allmänna pensionen är kopplad till inkomstutvecklingen, 6

15 vilket leder till ökad stabilitet för pensionssystemet samt en möjlighet till realt höjda pensioner. Baserat på inkomstuckvecklingen under de tre senaste åren skapas ett inkomstindex som ett glidande medelvärde, ju högre inkomstindex desto högre pensionsutbetalningar. Inflationen räknas bort under denna treårsperiod och istället lägger man på föregående års inflation. Detta görs för att pensionerna reagerar långsamt när inflationen ändras (Pensionsmyndigheten 2011b). Pensionssystemets finansiella situation försvagas när antalet sysselsatta minskar, när tiden mellan intjänande pensionsrätter och utbetalande pensionsrätter minskar, när avkastningen i buffertfonderna är lägre än tillväxten i avgiftsunderlaget och vid ökad medellivslängd. För att säkerhetsställa pensionssystemets finansiella status beräknas varje år systemets tillgångar och skulder. Om skulderna skulle ha vuxit sig större än tillgångarna och hota systemets hållbarhet justeras detta genom en automatisk balansering. Denna balansering kallas bromsen och gör att skuldernas förräntning minskar. Meningen med detta är att säkerställa att pensionssystem inte åtar sig mer än det har råd med. För att säkerställa och utjämna svängningar mellan pensionsavgifter och pensionsutbetalningar finns det fem stycken buffertfonder. Buffertfondernas uppgift är finansiera pensionsutbetalningar även vid perioder när avgiftsinbetalningarna varit lägre än utgifterna (Pensionsmyndigheten 2011b) Premiepensionen Premiepensionen är den del av pensionen som kan påverkas av egna val. Detta är en fonderad pension och man kan välja själv vilka fonder som kapitalet skall investeras i. Det finns ungefär 800 olika fonder att välja i mellan. En fördel med fondsparande genom premiepensionen jämfört med vanligt fondsparande är dess rabatt på fondernas avgift. Denna rabatt uppstår tack vare pensionsmyndighetsens storlek som kund (Pensionsmyndigheten 2013c). Under 2012 var den genomsnittliga fondavgiften 0,32 procent, utan rabatten hade siffran varit 0,92 procent. (Pensionsmyndigheten 2013d). Som tidigare nämnts tar AP7-Såfa hand om förvaltningen för de som inte gjort ett eget val, denna fond består av AP7 aktiefond och AP7 räntefond. AP7-Såfa är en generationsfond, vilket medför att fondens risk minskas med åldern. Detta görs genom förändringar i fondportföljens allokering över tid, vid lång tidshorisont används aktier och vid kort tidshorisont ökar andelen räntebärande värdepapper. För de som inte vill välja fonder helt själva men vill välja risk på sitt sparande kan den sjunde AP fonden erbjuda riskprofilerna hög, medel och 7

16 låg. Det går även att teckna ett efterlevandeskydd när en person går i pension vilket gör att make, maka eller registrerad partner kan få den insamlade premiepensionen om den andra avlider (Pensionsmyndigheten 2013c). Ett alternativ för personer som inte gör något val har funnits sedan starten av premiepensionen. Fram till maj 2010 fanns två fonder vid namn premiesparoch premieval- i den sjunde AP fonden som nu har ersatts av AP7 aktie- och AP7 räntefond. Utifrån dessa fonder skapas de fondlösningar som den sjunde AP fonden förvaltar för personer som inte gjort ett aktivt val. Premiesparfonden var till för dem som inte valt att placera sitt kapital och premievalsfonden var en statlig värdepappersfond i likhet med övriga som fanns att tillgå i premiepensionsvalet. (AP7 2013bc). Premiepensionen kan betalas från och med när pensionstagaren fyllt 61 år och varar sedan livet ut. Premiepension kan tas ut i två olika former, livförsäkring eller fondförsäkring. Med livförsäkringsformen får man en garanterad nivå utbetald samt eventuell ränta och med fond varianten bestäms utbetalningarna på årsbasisers och baseras på värdet av fonderna. Det finns ingen risk att premiepensionen tar slut innan individen själv avlider eftersom det finns pensionärstagare som avlider tidigare än vad som beräknats, deras återstående oanvända premiepension väger upp extra utgifterna (Pensionsmyndigheten, 2011b) Garantipension Garantipensionen är ett grundskydd i det svenska pensionssystemet som har som uppgift att stödja individer som haft låga inkomster under sin livstid. Utbetalningar är kopplade till prisbasbeloppet, vilket gör att denna inkomst är skyddad mot ekonomiska svängningar. Vad som betalas ut i garantipension beror på storleken på inkomstpensionen och premiepensionen. Maximal utbetalning 2011 var 7597 kr per månad för ensamstående och garantipensionens utbetalningar finansieras av statsbudgeten. För att vara berättigad till garantipension måste man minst vara 65 år och krävs det att man varit bosatt i Sverige i minst tre år. För att få den maximala storleken krävs det att man varit bosatt i Sverige i 40 år, vid kortare bosättnings tid Sverige minskas storleken på utbetalningen med 1/40 för varje år (Pensionsmyndigheten 2011b) 3.4. Tjänstepensionen Tjänstepensionen är den del av pensionen som arbetsgivaren står för, en viss procentsats av inkomsten läggs undan till pension. Denna procentsats beror på företagets tjänstepensionsavtal. Denna pensionsform består av ålderspension, efterlevnadsskydd och sjukförsäkring. När det gäller utbetalningen av 8

17 tjänstepensionen finns det två varianter, antingen förmånsbestämd eller premiebestämd. Förmånsbestämd tjänstepension garanterar pensionstagaren en viss procent av lönen när denna går i pension. Premiebestämd beror istället på värdeutvecklingen för de pengar arbetsgivaren lagt undan för arbetstagaren (Pensionsmyndigheten 2013c) Privat pension Även om den allmänna pensionen och tjänstepension ger en bra grund för en person som arbetat heltid under många år, kan en person även privatspara till pensionen. Orsaker till ett eget pensionssparande varierar självfallet från person till person, anledningar skulle kunna vara: att man inte har arbetat heltid i Sverige under lång tid, arbetat på en arbetsplats utan tjänstepension eller att inkomsten varit låg under livstiden. Den huvudsakliga orsaken kan sammanfattas till att individer vill uppnå en god levnadsstandard som pensionär. Avdragsgillt sparande går att uppnå om man sparar i pensionsförsäkringar, skatten betalas när pensionsbeloppet tas ut. Nackdelen är pengarna är låsta till åldern 55 år. Sparande i fastigheter, aktier, fonder och dylika värdepapper är också en sparandeform till pensionen. Man kan även se amortering på lån som ett sparande eftersom att det minskar kostnaderna i framtiden ( Gilla din ekonomi 2013). 9

18 4. Portföljval Harry Markowitz skrev en avhandling 1952 inom portföljteori som visade sig vara banbrytande, William Sharpe och Merton Miller använde sig av Harry Markowitz portföljvalsteorier för att utveckla teorier inom finansiellekonomi. William Sharpe utvecklade CAPM- the Capital Asset Pricing Model, medan Merton Miller utvecklade teorier inom corporate finance. De tre ovan nämnda fick 1990 ta emot en tredjedel var av Alfred Nobel Memorial Prize in Economic Sciences för sina prestationer (Nobelprize.org 1990). Innan Markowitz arbete använde sig investerare av metoder som gick ut på att minska risk genom att enbart undersöka tillgångar separat. Markowitz avhandling undersökte den sammansatta portföljens risk istället för att se till de enskilda tillgångarnas risk. Detta ligger till grunden för att kunna diversifiera risk genom olika kombinationer av riskfyllda tillgångar, genom olika kombinationer där man sammansatte riskfyllda tillgångar kunde den totala risken bli lägre (Markowitz 1952). Enligt Markowitz teorier inom portföljvalsoptimering kommer det råda jämnvikt om samtliga aktörer vill hålla det som är disponibelt på marknaden. Om investerare vill äga mer av en specifik tillgång och det inte finns tillräckligt med aktier kommer priset att öka. Likväl kommer en process av uppoch nedpressningar fortskrida fram till det att priset hittar ett läge i jämnvikt (Jonathan burton 1998 Refererad i Berk & DeMarzo 2011) The Capital Asset Pricing Model CAPM CAPM utformades 12 år efter att Markowitz offentliggjort grunden till den moderna portföljvalsteorin (Bodie, Kane & Marcus 2011) och är en teori rörande jämnvikt (Jonathan burton 1998 Refererad i Berk & DeMarzo 2011). CAPM tillåter oss att identifiera den effektiva portföljen av riskfyllda tillgångar utan att ha någon vetenskap angående den förväntade avkastningen för vardera tillgång, istället använder sig CAPM av det optimala valet investerare vill göra. (Berk & DeMarzo 2011). För att kunna använda sig av denna teori krävs ett antal antaganden. Följande, Många investerare, enskilt är deras förmögenhet liten relaterat till den totala förmögenheten. Investerare är pristagare, de agerar utifrån att priset inte kommer påverkas av deras agerande. Alla investerare planerar för en identisk period, beteendet är kortsiktigt och ignorerar alla händelser efter periodens slut. 10

19 Investerare får låna och låna ut valfri mängd vid en given riskfri ränta. Investerare betalar ingen skatt på avkastning samt betalar inga transaktionskostnader. Samtliga investerare är rationella mean-variance optimerare, i enlighet med Markowitz portföljvals modell. Homogena förväntningar, säkerheter analyseras på ett enhetligt sätt med likartad ekonomiska syn. Dessa antaganden ignorerar många komplex problem i världen. Med hjälp av dessa antaganden ges en värdefull insikt angående jämnvikt i värdepappersmarknader (Bodie, Kane & Marcus 2011). Den effektiva fronten utgår från global minimum-variance portfolio och sammanfattar de tillgångar på marknaden som har den högsta avkastningen till en specifik risk. De tillgångar som är placerade under den effektiva fronten är inte optimala, det finns tillgångar med samma risk fast med högre avkastning. Om samtliga investerare tror på samma effektiva front kommer de att låna samt låna ut till den givna riskfria räntan och hålla samma tangentportfölj (Bodie, Kane & Marcus 2011). Marknadsportföljen speglar hur det ser ut på marknaden, enskilda tillgångar kommer vara i samma proportionella storlek i portföljen som de är på marknaden (Bodie, Kane & Marcus 2011). Security market line (SML) är en linjär kombination som innefattar följande parametrar; beta värde, förväntad avkastning, riskfri ränta och förväntad marknadsavkastning. Under antagandena från CAPM skall alla tillgångar vara placerade på SML (Berk & DeMarzo, 2011). Portföljer som inte befinner sig på linjen, är enligt SML felprissatta och arbitragemöjligheter finns att utnyttja (Bodie, Kane & Marcus 2011) Risk Enligt CAPM finns det två typer av risk att ta hänsyn till, systematisk- och osystematisk risk. Den osystematiska risken kan reduceras då den är företagsspecifik. Genom en sammansättning av olika tillgångar finns möjligheten att sänka risken för en portfölj, till exempel genom att köpa en konkurrerande aktörs aktie(ross, Westerfield & Jordan 2004). Med kombinationer av tillgångar kan risken spridas och är inte beroende av att en tillgång ska gå bra. Den systematiska risken, även kallad icke diversifierbar risk är sådan som hela marknaden möter. Vilket resulterar i att risken inte är möjlig 11

20 att reducera genom olika kombinationer av tillgångar, ett exempel på systematisk risk är inflation (Ross, Westerfield & Jordan 2004). Den totala risken en tillgång möter benämns ofta som standardavvikelsen, det är ett mått som visar hur mycket tillgången varierar. En högre standardavvikelse medför större risk att inte få den förväntande avkastningen. Alltså, för att möta en högre risk krävs en högre förväntad avkastning (Bodie, Kane & Marcus 2011). I många fall när kombinationer av tillgångar används är inte den totala risken lika intressant, då det är möjligt att diversifiera bort en del av risken. Därför väljer många investerare att se till den systematiska risken (betavärdet), vilket visar portföljens följsamhet mot marknaden. Marknadsportföljen har ett betavärde på ett, tillgångar som har värden som är större kommer påverkas mer vid svängningar på marknaden och anses därför ha högre risk. Vid betavärden som är lägre än marknadsportföljen gäller det motsatta (Berk & DeMarzo, 2011). Betavärdet ses även som ett standardiserat mått av kovariansen, då det är uppbyggt av kovariansen mellan tillgången och marknaden relativt till variansen för marknaden (Ross, Westerfield & Jaffe, 2005). Eftersom pensionssparande är ett sparande med väldigt lång tidshorisont bör även tid vara en viktig aspekt att ta hänsyn till. Placerat kapital som investeras över längre tid tenderar att minska risken, avvikelserna från den förväntade avkastningen blir lägre. Noterbart är, bara för att en investering utförs på lång sikt kommer inte investeringen vara riskfri (Bodie, Kane & Marcus 2011) Kovarians & Korrelation Kovarians är ett statistiskt mått som beskriver linjära sambandet mellan två variablers variation. Kovarians är ett betydelsefullt mått inom finansiell ekonomi då diversifiering av en portföljs risk baseras på detta (De Ridder, 2003). För att enklare kunna se samband mellan två variabler används korrelationen som är ett standardiserat mått av kovariansen (De Ridder, 2003). Korrelationen kan endast vara mellan spannet minus ett och ett. Där ett betyder perfekt positivt linjärt samband, variablerna följer varandra perfekt. Vid minus ett kommer variablerna ha ett perfekt negativt linjärt samband och går i exakt motsatt riktning. Vid en korrelation på noll har variablerna inget linjärt samband (Dahmström, 2010) 4.3. The Efficient Market Hypothesis Efficient market hypothesis (EMH) finns i tre former: svag-, semi- och starkform (Bodie, Kane & Marcus 2011). Dessa antyder hur stort informationsflöde som finns tillgängligt på marknaden. Enligt EMH kommer tillgångarna vara korrekt prissatta på marknaden, en investerare kommer inte 12

21 kunna agera utifrån arbitragemöjligheter. Detta ska medföra att det enda sättet för en investerare att generera högre avkastning, bör vara att ta högre risk (Elton et al 2011). Svag form av marknadseffektivitet reflekterar all historisk information (Bodie, Kane & Marcus 2011). Denna version av hypotesen antyder att all tidigare data för tidigare aktiepriser är tillgängliga för allmänheten och är nästintill avgiftsfri att tillgå. Om informationen bär med tillförlitliga signaler angående framtida prestationsnivåer kommer alla investerare redan ha lärt sig att tolka signalerna, vilket reflekteras i aktiepriserna (Bodie, Kane & Marcus 2011). Semistark form av marknadseffektivitet reflekterar all offentlig information, med hänsyn till företagets utsikter som återspeglas i aktiepriserna. Denna typ av information kan vara tidigare priser, grundläggande information om företagets produkter, kvalitén på ledningen, balansräkning, patent, resultatprognos (Bodie, Kane & Marcus 2011). Stark form av marknadseffektivitet uttrycker att tillgången reflekterar all information som är relevant för företaget, även den informationen som endast är tillgänglig för personer inom företaget, sådant som ännu inte blivit offentlig. Denna version antyder att insiders inte kan göra onormalt stora vinster på sin information eftersom så fort de agerar kommer detta avslöja deras insidesinformation (Bodie, Kane & Marcus 2011) Prestationsmått Sharpe ratio Sharpe ratio är ett mått inom portföljteori som visar riskjusterad avkastning och beräknas genom riskpremien per enhet total risk σ, (systematisk-och osystematisk risk). Den optimala portföljen kommer att bestå av en kombination av den högsta möjliga Sharpe ratio och den riskfria räntan. Detta mått används endast till ranking mellan portföljer medan M² måttet visar ett värde på hur bra portföljen presterat (Bodie, Kane & Marcus 2011). Samtliga investerare antas kunna investera i den riskfria tillgången vid valfri tidpunkt. Samtidigt antas investerare bedöma framtida prestationer för tillgångar (Sharpe, 1966). Sharpe Ratio = r p r f σ p Där r p=genomsnittlig avkastning för portföljen, r f=genomsnittlig Riskfri avkastning, σ p =Standardavvikelse för portföljen 13

22 Modigliani Squared (M²) Precis som Sharpe ratio mäter M² riskjusterad avkastning, skillnaden är att portföljen riskjusteras så att risken för portföljen är densamma som risken för marknadsportföljen. Justeringen görs genom att minska eller att öka andelen riskfria värdepapper i portföljen. En jämförelse mellan portföljens och marknadens prestationer kan därför göras och det är anledningen till varför detta mått är intressant (Bodie, Kane & Marcus 2011). M 2 = r p r m Där r p =den justerade portföljen och r m = avkastningen för marknaden Treynor och T² Treynors mått är attraktivt att använda om en tillgång är del av en optimerad portfölj. När det gäller premiepensionen har varje sparare möjligheten att sprida riskerna på högst fem olika fonder. Det kan även antas att sparare även har fler tillgångar än fonderna i premiepensionen, till exempel fastigheter eller andra värdepapper, vilket kan sänka den osystematiska risken ytterligare. Treynors mått visar riskjusterad avkastning för en portfölj per enhet systematisk risk (βvärde). T² måttet visar hur tillgången har presterat relaterat till marknadens riskpremie, med hänseende till den systematiska risken (Bodie, Kane & Marcus 2011). Treynors mått: T p = r p r f β p, T 2 = T p T m Där β p =Systematisk risk för portföljen, T p = den justerade portföljen, T m = Riskpremien för marknaden Jensens Alpha (α) Jensens alpha mäter genomsnittlig överavkastning relativt till vad CAPM förutspådde att portföljen skulle prestera, alltså en jämförelse med den verkliga avkastningen och den som förväntades enligt CAPM, givet portföljens beta värde, riskfria räntan samt marknadens avkastning. Alla mått som används är konsekventa med att en bra prestation genererar ett högt alpha. Dock kan inte ett positivt alpha själv garantera ett bättre mått på Sharpe ratio (Bodie, Kane & Marcus 2011). 14

23 Jensens alpha: α p = r p (r f + β p (r m r f)) Appraisal ratio Detta mått är utformat för att visa hur väl en fondförvaltare har lyckats med sina placeringar, måttet visar överavkastning per enhet osystematiska risk (Bodie, Kane & Marcus 2011). Om en placerare har lyckats att diversifiera bort större del av den osystematiska risken, samt, eller lyckats välja tillgångar med en hög överavkastning kommer detta mått bli relativt högt. AR = α p σ(e p ) Där σ(e p)= osystematisk risk för portföljen. 15

24 5. Beräkningar och resultat I denna undersökning har totalt 423 av de idag cirka 800 valbara fonderna behandlats. De fonderna som inte har bearbetats uppfyllde inte de kriterier som beskrevs i metod- och avgränsningskapitlet. Olika beräkningar har utförts för att undersöka fondernas prestationer. I denna studie har aritmetiskt medelvärden valts att användas då det är framtida prestationer som är intressanta för pensionssparandet. Vid granskning av fondernas faktiska prestationer i en tidigare period är det geometriska medelvärdet ett bättre alternativ (Bodie, Kane & Marcus 2011). All förväntad fondavkastning redovisas efter avgift. Inför beräkning av de olika prestationsmåtten har marknadsavkastning samt en riskfri ränta använts. För att beräkna den riskfria räntan under den valda tidsperioden har ett aritmetiskt medelvärde av svenska 3 månaders statsskuldväxlar beräknats för perioden 2003 till Statsskuldväxlarna är hämtade från Riksbanken (2013). Kortvariga statsskuldväxlar används ofta som riskfri ränta (Bodie, Kane & Marcus 2011). Den framräknade riskfria räntan som används är 2,05 procent. Utöver de värden som kommer presenteras nedan finns möjligheten att ta del av ytterligare data i bifogat appendix 1 fonddata, för den läsaren som vill veta mer Val av index För säkrare resultat och fler synvinklar har tre olika betavärden framtagits. De olika marknaderna som undersökningen tar hänsyn till vid beräkning av beta är; den svenska marknaden genom OMX Stockholm 30, världsmarknaden genom MSCI World samt svenska fastighetsmarknadens fastighetsprisindex (FASTPI). Anledningen till att fler marknader valdes var för att kunna få en bredare bild och mer data att basera slutsats på. OMX Stockholm består av de 30 mest handlade aktierna på Stockholmsbörsen och bör ge en bra indikation för den svenska marknaden (Nasdaq OMX, 2013). Författarna anser att detta index är relevant att använda för sparare med tillgångar på den svenska marknaden. Problematiken med detta index är att många av fonderna i premiepensionen är globalt uppbyggda. För att minska risken för ett snedvridet resultat har även ett internationellt index använts (MSCI World). MSCI är ett free float- adjusted viktat index som är till för att mäta prestationer på kapitalmarknaden för utvecklade länder, indexet består av 24 länder (MSCI, 2013). MSCI index är relevant för sparare som innehar svenska och utländska tillgångar. FASTPI har även använts för jämförelse då det bör vara intressant för pensionssparare som äger sitt eget boende. Enligt Statistiska Centralbyrån 16

25 (2010) äger 54 procent av hushållen sina boenden. Korrelationen mellan aktiemarknaden och fastighetsmarknaden borde därför vara av intresse för en stor del av pensionsspararna. Enligt portföljvals teori kan diversifiering minska den totala risken vid investering av fler tillgångar som håller en låg korrelation (Bodie, Kane & Marcus 2011). I figur 2 visas värdeutvecklingen för de respektive marknaderna samt för AP7-Såfa. Ur figuren går det att tyda att AP7- Såfa följer OMX och MSCI till en hög grad, korrelationen ligger på 0,96 respektive 0,91. Figuren visar även att fastighetsmarknaden har en låg positiv korrelation med AP7-Såfa, korrelationen ligger på 0,17. Figur 2, visar hur AP7-Såfa korrelerar med de valda indexen under tidsperioden 5.2. Median & medelvärde Under denna sektion jämförs AP7-Såfa mot medianen och medelvärdet av premiepensionsfonderna. Förväntad Standard Sharpe Treynors Beta Fond avkastning avvikelse Ratio OMX FASTPI FTSE OMX FASTPI FTSE Median 7,40 18,55 0,29 7,31 6,02 6,87 0,73 0,89 0,78 Medelvärde 9,39 17,45 0,42 10,37 6,80 9,81 0,71 1,08 0,75 AP7-såfa 9,14 19,02 0,37 8,95 9,49 7,99 0,79 0,75 0,89 Tabell 1, visar hur medianen och medelvärdet har presterat jämfört med AP7-Såfa I tabell 1 ovan visas resultatet av de beräkningar som har utförts. Medianfonden och medelvärdesfonden ska representera de fonder i premiepensionen som varit aktiva i tio år och räknas som aktivt val. Medianfonden som är vald är sorterad efter förväntad avkastning. Medelvärdesfonden beräknades genom ett aritmetiskt medelvärde för avkastningen per år under den valda tidsperioden. Genom medelvärdena som framtagits per år har varians, kovarians samt betavärden för vardera marknad tagits fram. Med dessa betavärden har sedan Treynors mått beräknats. Under denna tioårsperiod kan vi sedan utläsa att medelvärdesfonden har högst genomsnittlig avkastning. Utifrån de prestationsmått som är beräknade i tabell 1 kan man se att medelvärdesfonden ger de högsta värdena i tre av fyra mått. Det går även att utläsa medianfondens 17

26 värden och konstatera att den inte har högst värde i något av dessa mått. Noterbart är även att medianfonden har lägst avkastning. AP7-såfa ger det högsta värdet i ett av prestationsmåtten (Treynor FASTPI, se figur 4). Figur 4, visar Sharpe ratio för Medianen, Medelvärdet & AP7-Såfa Figur 3, visar Treynors mått i de olika marknaderna för Median, Medelvärde & AP7-Såfa 5.3. Sharpe Ratio & M² Sharpe ratio visar riskpremien per enhet risk och har beräknats på samtliga fonder, enligt denna ranking ligger AP7-såfa på en 211:e plats av de 423 fonder som har undersökts. AP7-Såfa har en Sharpe ratio på 0,37, i figur 5 visas detta med de 15 fonder med högst ratio, för mer information se bifogat appendix. När det gäller M² måttet rankas AP7-Såfa på 211:e plats för samtliga tre marknaderna. Eftersom Sharpe ratio och M² tar hänsyn till den totala risken är måtten mest relevanta för sparare som inte har några andra tillgångar. Figur 5, AP7-Såfa jämförs mot de 15 fonder som presterat bäst enligt Sharpe ratio 5.4. Treynor & T² I och med att dessa mått är uppbyggda på betavärden för respektive marknad kommer resultaten att skilja sig. Vid användandet av OMX Stockholm 30 hamnar AP7-Såfa på en 213:e plats enligt båda måtten Treynor och T². Med ett betavärde baserat på MSCI rankas AP7-såfa på en 220:e plats för både Treynor 18

27 och T². AP7-Såfa rankas med hänsyn till den svenska fastighetsmarknaden FASTPI på en 65:e plats för Treynor och T² Jensens α Jensens alphas beräkning är likt Treynors och T² beroende av betavärden, vilket i sin tur gör att måttet skiljer sig beroende på marknad. AP7-Såfa uppvisar ett alphavärde på -0,20, vilket placerar fonden på 268:e plats av fonderna, med hänseende utifrån OMX. Vid användandet av FASTPI som index uppvisar AP7-Såfa ett alphavärde på 4,16 och rankas på 142:e plats. AP7-Såfa rankas sedan på 229:e plats med alphavärde 2,14 som beräknats utifrån MSCI Appraisal ratio (AR) I likhet med måtten som vi tidigare presenterat kommer detta mått presenteras för tre olika marknader. Med hänseende på OMX rankas AP7-Såfa på en 295:e plats med ett AR på 0,003. Enligt FASTPI uppnår AP7-Såfa en ranking 127:e plats av fonderna med ett AR på 0,012. AP7-Såfa rankas på en 26:e plats enligt MSCI med ett värde på 0,084. Fond Index Beta Jensens α M² T² AR Treynor AP7-Såfa OMX 0,79-0,20 190,46-0,25 0,003 8,95 AP7-Såfa FASTPI 0,75 4,16 2,98 5,56 0,012 9,49 AP7-Såfa MSCI 0,89 2,14 135,60 2,41 0,084 7,99 Tabell 2, visar AP7-Såfas prestationer relaterat till de olika marknaderna Prestations OMX FASTPI MSCI mått Plats Plats Plats Sharpe Jensens α M² T² AR Treynors Tabell 3, visar AP7-Såfas rankning enligt de olika prestationsmåtten 5.7. Effektiv front & test av portföljer Effektiva fronten för fonderna har framtagits och resultatet illustreras i figur 6. Den effektiva fronten utgår från global miniumum variance portfolio och innefattar alla möjliga kombinationer av tillgångar som ger högsta avkastningen till dess risk. AP7-Såfa visade en avkastning på 9,14 procent med en risk på 19,02. För att ta reda på om fonden är effektiv har kombinationer av tillgångar testats, alltså testa om högre avkastning kan uppnås med samma risk som AP7- Såfa. Tre olika portföljer skapades för att testa detta, två portföljer bestående av 19

28 två tillgångar och en bestående av tre tillgångar 1. Dessa fonder valdes utifrån en bedömning att vara placerade på eller i närhet av den effektiva fronten. Den första portföljen byggs upp av fond A och B. Genom att optimera tillgångarna till samma risk som AP7-Såfa uppnås en avkastning på 15,44 procent, med en uppbyggnad av 47 procent av fond A och 53 procent av fond B. I andra portföljen användes fonderna B och C, denna kombination uppnår en avkastning på 13,04 procent med innehållet 67 procent av B och 33 procent av C. I den tredje portföljen användes fonderna A, B och C. På samma vis som portföljerna ovan optimerades avkastningen till valda risken. Resultatet blev det samma som i första portföljen, C valdes alltså bort helt. Detta illustrerar att olika kombinationer av tillgångar kan generera en högre avkastning utan att öka risken. Figur 6, samtliga fonder är plottade och den effektiva fronten utgår från "mean variance" och tangerar fond B, A & C Genom att slumpmässigt välja fem fonder har två separata portföljer skapats. Det gjordes för att testa ifall en sparare får en högre värdeökning än AP7-Såfa vid ett aktivt val. Eftersom att innehållet i portföljerna valts slumpmässigt kan det liknas med en sparare som inte har tillräcklig kunskap men har en chans till högre värdeökning genom att välja rätt fonder på ren tur. Portföljernas andel av de fem fonderna beräknades på två olika sätt. I den ena portföljen användes riskminimering för fondallokering med AP7-Såfas förväntade avkastning som restriktion. En lägre risk uppnådes till samma avkastning genom en kombination av de fem slumpmässigt valda fonderna. Den kombinerade portföljen uppvisade en risk på 17,3 jämfört med AP7-Såfas risk 19,02. I den andra portföljen maximerades avkastningen med AP7-Såfas risk som restriktion. Resultatet var att en högre värdeökning var möjlig, portföljen uppnådde en förväntad 1 De tre använda fonderna benämns A, B och C. För mer information angående beräkning se bifogad Excelfil 20

29 avkastning på 10,1 procent jämfört med AP7-Såfas 9,14 procent Framtida utbetalningar Genom att beräkna framtida värden vid olika konstanta avkastningar kan skillnader illustreras i tabell 4 nedan. Beräkningarna har utförts med en tidsperiod för sparandet på 40 år. Enlig SCB (2013) beräknas kvinnor leva längre än män, vilket förklarar skillnaderna i framtida utbetalningarna mellan könen. Den förväntade livslängden efter 65 år användes i beräkningarna, 20 år för kvinnor och 15 år för män. För att illustrera för läsaren har AP7-Såfa jämförts mot medelvärdesfonden och ett exempel på en högre värdeökning. Formeln som används för beräkning av framtida utbetalningar är följande. 40 Totalt kapital = CF t (1 + r) t t=0 Där CF t =Årliga inbetalningar till premiepensionen, r=förväntad avkastningen, t=tid i år. AP7-Såfa Förväntad Utbetalning per Differens utb. Medel. - AP7-Såfa Differens utb. Exempel-AP7-Såfa Kön Kvinnor Avgift per år 6 000,00 kr avkastning 9,14% Totalt Kapital ,87 kr månad 9 571,90 kr 689,40 kr 2 599,40 kr Män 6 000,00 kr 9,14% ,87 kr ,53 kr 919,20 kr 3 465,86 kr Medelvärdet Kvinnor 6 000,00 kr 9,39% ,40 kr ,30 kr Män 6 000,00 kr 9,39% ,40 kr ,73 kr Exempel Kvinnor 6 000,00 kr 10% ,87 kr ,30 kr Män 6 000,00 kr 10% ,87 kr ,39 kr Tabell 4, beskriver skillnad på utbetalningar för män och kvinnor vid olika utfall. Tar ingen hänsyn till risk, den förväntade avkastningen förväntas vara konstant Hur olika avkastningar på kapitalet påverkar framtida pensionsutbetalningar visades i tabell 4. Dessa värden redovisas endast i nominella termer, skillnaderna blir mindre i reala termer. De förväntande värdeökningarna som framtagits antas vara konstanta fram till pensionen för medelvärdet och AP7-Såfa. Baserat på förväntad värdeökning och en avgift på kr per år kommer medelvärdesfondens totala kapital vid ett sparande på 40 år vara kr mer än det totala kapitalet för AP7-Såfa. Validiteten angående framtida utbetalningar kan ifrågasättas. För att exemplet skulle hålla en hög validitet borde en prognos genom sannolikhetsvariabler utfärdats över hela tidsperioden. 2 För beräkningar se bifogad Excelfil 21