Sammanträde med Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott

Transkript

1 Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott Tid: Tisdagen den 20 November 2012, kl 14:00-17:00 Plats: Sunnerö, barnoch ungdomskontoret Information och överläggningar Sekreterare Förvaltningschef Facklig samverkansgrupp 19 november 2012 Övrigt Ev. ajournering av mötet för gruppvisa överläggningar Ärendelista 1. Budgetuppföljningar 2012 Fackliga företrädare har närvarorätt på sammanträdet 2. Flerårsstrategi för barnoch ungdomsnämnden Fackliga företrädare har närvarorätt på sammanträdet 3. Väsentlighets- och riskanalys - internkontroll 2013 och åtaganden Fackliga företrädare har närvarorätt på sammanträdet 4. Rapport om nuläge inom barnomsorgskön Fackliga företrädare har närvarorätt på sammanträdet 5. Barn som upplever våld - Våld i nära relationer Fackliga företrädare har närvarorätt på sammanträdet 6. Pedagogisk måltid 2013 Fackliga företrädare har närvarorätt på sammanträdet 7. Barn-och ungdomsnämndens miljöprogram justeringar 8. Yttrande till Detaljplan för Hemsjö, Hemsjö kyrkskola och förskola vid Hemsjövägen 9. Förslag till interkommunal ersättning inom förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola och ISGR kalenderåret Val av kontaktpolitiker kompletteringsval Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Rådhuset, Stora torget Telefon: Fax: E-post: [email protected] Webbplats:

2 Kallelse/Underrättelse Christian Jerhov (M) Ordförande Britta Ryding Sekreterare Tel: E-post: Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Rådhuset, Stora torget Telefon: Fax: E-post: Webbplats:

3 Ärende 1 Budgetuppföljningar 2012

4 Barn- och ungdomsförvaltningen Kostnader och intäkter per huvudverksamhet Belopp i mnkr Budget 2012 Kostnader Prognos Diff /- Politisk verksamhet -0,9-0,6 0,2 Förskola -242,8-245,5-2,7 Fritidshem -58,7-60,6-1,9 Pedagogisk omsorg -7,1-7,0 0,1 Förskoleklass -21,1-22,3-1,2 Grundskola -329,0-327,2 1,8 Grundsärskola -17,7-18,0-0,4 Kost -75,7-76,1-0,4 Summa -752,9-757,5-4,5 Intäkter Politisk verksamhet 0,0 0,0 0,0 Förskola *) 28,7 29,0 0,3 Fritidshem 15,7 16,6 0,9 Pedagogisk omsorg 1,4 1,3-0,1 Förskoleklass 0,3 0,4 0,1 Grundskola*) 18,5 17,3-1,1 Grundsärskola 0,4 0,5 0,1 Kost 75,7 76,1 0,4 Kommunbidrag 606,1 606,1 0,0 Summa 746,7 747,3 0,6 Netto -6,2-10,2-4,0 *) EU-projekt ingår på intäkts- och kostnadssida med 15 % motsvarande 0,460 mnkr i förskola och 85 % motsvarande 2,604 mnkr i grundskola, totalt 3,064 mnkr för Ekonomisk sammanfattning Prognos per oktober är 10,2 mnkr, vilket är ett underskott på 4,0 mnkr mot budget. Löneutfallet för lärarkollektivet är fastställt och förväntas bli 3,8 mnkr mer än budget. Skillnaden, 0,4 mnkr, mot prognos per september är avyttringskostnad för förskolepaviljong i Västra Bodarna. Personalkostnaden i samtliga huvudverksamheter utom kosten prognostiseras högre än budget på grund av förväntat högre löneutfall för lärarkollektiven, vilken beräknas till 3,15 % på årsbasis, jämfört med budgeterat 1,9 %. Detta motsvarar en ökad kostnad på ca 3,8 mnkr för Tidigare lämnad prognos på lägre hyreskostnader för Stadsskogenskolan pga att skolan beräknas vara klar först januari 2013 ligger kvar. Samtidigt används en del av överskottet till ny förskola och tillfälliga lokaler i Stadsskogenområdet. Kostnaderna skiljer sig därmed mellan huvudverksamheterna, lägre på grundskola och högre på förskola. 1

5 Politisk verksamhet +0,2 Lägre arvoden än beräknat i budget. Förskola 2,4 mnkr Prognos för styrtal är 33 fler barn än budgeterat styrtal, vilket motsvarar ca 2,4 mnkr. Barnen beräknas hanteras inom befintlig organisation. Större delen av avvikelsen beror på förväntat högre löneutfall än budgeterat. Uppställnings-/återställningskostnader för förskolepaviljonger prognostiseras högre än budgeterat. Hyreskostnaderna blir lägre än budgeterat eftersom planerade utökningar är försenade eller har skjutits på framtiden. Avyttringskostnad för förskolepaviljong i Västra Bodarna var inte medräknad i tidigare prognos på grund av osäkerhet när avyttring sker. Nu är det fastställt att det sker under år Ökat antal interkommunala förskolebarn ger något högre intäkt än budgeterat, samtidigt som föräldraintäkterna är något lägre. Fritidshem 1,0 mnkr Prognos för styrtal är 131 fler barn än budgeterat styrtal. Det ökade barnantalet ryms inom befintlig organisation/barnpeng. Bemanningen på fritidshem har inte ökat motsvarande eftersom rektorerna räknade med det prognostiserade elevantalet i budget och omsorgspengen är justerad därefter. Löneuppräkningen förväntas bli högre än budgeterat. Uppställningskostnader för nya fritidsavdelningar i paviljonger är högre än budgeterat. Högre externa intäkter utgörs av föräldraavgifter. Pedagogisk omsorg - 0,2 mnkr Prognos för antal vårdnadsbidrag följer styrtalet. I början på året var antalet lägre och har sedan stigit under året och har sänkts igen i augusti månad. Färre antal barn i pedagogisk omsorg ger lägre föräldraintäkter. Förskoleklass 1,1 mnkr Avvikelsen beror på att personalkostnader inte är korrekt fördelade mellan förskoleklass och grundskola. De högre intäkterna är ökat antal interkommunala elever. Grundskola + 0,7 mnkr Fördröjningen av Stadsskogenskolans öppnande till år 2013 medför lägre hyreskostnader än väntat. Detta kompenserar delvis förväntat högre löneutfall för lärarna. Teamen har samtidigt svårt att anpassa organisationen efter elevantalet, vilket är särskilt märkbart i årskurs 6-9. Det tidigare införandet av lärverktyg 1-1 till skolår 8, under vt 2012 medför en högre kostnad än budget. Personalkostnad för sommarskola ingår med 0,1 mnkr. Lägre externa intäkter utgörs bl. a av lägre förväntade statsbidrag. Statsbidrag för lärarlyft blir betydligt mindre än budgeterat men kompenseras genom en lägre kostnad. Grundsärskola - 0,3 mnkr Högre löneutfall än budgeterat genererar ett minus. Kost +/- 0 Ökad intäkt av extern försäljning ca 0,4 mnkr kommer att fördelas mellan BUN, VÄN och UTB. 2

6 Styrtal Förskola, familjedaghem 1-5 år Budgeterat styrtal Snittantal efter utfall 2012 för perioden janokt Helår prognos Avvikelse prognos/bu dget Den största avvikelsen finns inom kommunens verksamhet. Fritidshem, familjedaghem 6-12 år Budgeterat styrtal Snittantal efter utfall 2012 för perioden jan-okt Helår prognos Avvikelse prognos/bu dget Den största avvikelsen finns inom kommunens verksamhet. Rektorerna har räknat med denna ökning i budget. Förskoleklass, skola åk 1-9, särskola Budgeterat styrtal Snittantal efter utfall 2012 för perioden jan-okt Helår prognos Avvikelse prognos/bu dget

7 Barn- och ungdomsförvaltningen Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Kristina Jakobsson Direktnr: Beteckning: BUN Budgetuppföljningar 2012 Ärendebeskrivning I enlighet med kommunens nya styrmodell skall nämnderna följa upp sin budget och göra en prognos för verksamheten för varje månad. Prognos ska vid stora avvikelser översändas till kommunstyrelsen. Förvaltningens yttrande Prognos per oktober är 10,2 mnkr, vilket är ett underskott på 4,0 mnkr mot budget. Löneutfallet för lärarkollektivet är fastställt och förväntas bli 3,8 mnkr mer än budget. Skillnaden, 0,4 mnkr, mot prognos per september är avyttringskostnad för förskolepaviljong i Västra Bodarna. Förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden godkänner prognos per september 2012 och överlämnar den till kommunstyrelsen. Barn- och ungdomsförvaltningen Cecilia Knutsson Förvaltningschef Kristina Jakobsson Ekonom Godkänd av: Cecilia Knutsson Titel: Datum:

8 Ärende 2 Flerårsstrategi för barnoch ungdomsnämnden

9 Flerårsstrategi Barn- och ungdomsnämnden Sidan 1 av 19

10 Innehåll 1. Verksamhetsbeskrivning, s Driftbudget , s 8 3. Investeringsbudget , s 8 4. Styrtal 4.1 Antal barn/elever samt vårdnadsbidrag, s 9 5. Åtaganden flerårsstrategi barnoch ungdomsförvaltningen, s Elev-/omsorgspeng Elev-/omsorgspeng kommunal verksamhet, s Elev-/omsorgspeng fristående verksamhet, s Övrig resursfördelning utifrån socioekonomiska faktorer, barn i behov av särskilt stöd samt elevhälsa 7.1 Medel i Utvecklingsenhetens budget, s Medel i rektorsteamens budgetar, fasta bidrag, s Socioekonomiskt strukturbidrag, s Nettokostnad kronor per barn/elev och år, s Lokalkostnader per verksamhet, s Kostnader och intäkter per huvudverksamhet, s 19 Sidan 2 av 19

11 1. Verksamhetsbeskrivning Pågående verksamheter Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för förskoleverksamhet, pedagogisk omsorg, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Verksamheterna styrs genom skollag, förordningar och allmänna råd samt kommunens mål och riktlinjer. Skolinspektionen har tillsynsansvar för kommunens verksamhet. Barn- och ungdomsnämndens vision är lust att lära. Verksamhetens övergripande mål är att alla elever ska nå målen för utbildningen. Förskoleverksamheten bedrivs i form av förskola, pedagogisk omsorg och öppen förskola, för barn i åldern 1-5 år, mellan kl vid behov av och hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier, barnets eget behov och vid förälders arbetslöshet samt föräldraledighet under denna tid. Allmän förskola erbjuds tre-, fyra- och femåringar. Förskoleverksamhetens uppgift är att genom pedagogisk verksamhet erbjuda barn lärande fostran och omvårdnad. Förskolan har en egen läroplan som också är vägledande för pedagogisk omsorg och öppen förskola. Förskola och pedagogisk omsorg anordnas även av enskilda och då ansvarar kommunen för tillsyn av dessa verksamheter. Skolbarnsomsorgen bedrivs, i form av fritidshem och pedagogisk omsorg, för barn som går i skolan/förskoleklassen t o m tolv års ålder, mellan under den del av dagen då de inte vistas i skolan/förskoleklassen och under lov, och i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier och barnets eget behov. För barn mellan tio och tolv år kan skolbarnsomsorgen även bedrivas i form av öppen fritidsverksamhet. Skolbarnsomsorgens uppgift är att komplettera hemmen samt erbjuda barnen en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Fritidshemmen styrs av gemensam läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet samt särskilda allmänna råd. Verksamheten kan även anordnas av enskilda och då ansvarar kommunen för tillsyn av dessa verksamheter. Sexårsverksamheten bildar en egen frivillig skolform så kallad förskoleklass. Barn ska erbjudas plats i förskoleklass från och med höstterminen det år då barnet fyller sex år till dess att barnet ska börja fullgöra sin skolplikt. Utbildningen i förskoleklassen ska stimulera varje barns utveckling och lärande och ligga till grund för fortsatt skolgång. Förskoleklassen omfattas av samma läroplan som grundskolan och fritidshemmet. Enligt skollagen har alla barn skolplikt, vilket motsvaras av en rätt att få utbildning inom det offentliga skolväsendet. Grundskolan Sidan 3 av 19

12 har nio årskurser. Grundskoleverksamhet kan också anordnas i form av enskilda skolor. Skollagen anger vidare att utbildningen i grundskolan ska syfta till att ge eleverna de kunskaper, färdigheter och den skolning i övrigt som behövs för att delta i samhällslivet. Undervisningen i grundskolan styrs av skollag, skolförordning, den gemensamma läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshem, samt timplan, samt att skolverket har utfärdat ett antal olika allmänna råd som är vägledande. Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så lång det är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan. Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som benämns träningsskolan, som är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. Grundsärskolan har nio årskurser. Den styrs av skollag, grundsärskoleförordning, läroplan för grundsärskola och timplan. Särskola finns på fyra skolor. BUS-uppdraget är en förvaltningsövergripande verksamhet som drivs i samverkan mellan socialnämnden, barnoch ungdomsnämnden, kultur- och fritidsnämnden samt utbildningsnämnden kring det förebyggande arbetet med barn och ungdomar. De centrala målsättningarna är förebyggande arbete, samutnyttjande av resurser och nätverksarbete. Familjecentralen är en samverkan mellan Alingsås kommun, Primärvården Södra Älvsborg och Carema vårdcentral. På familjecentralen är öppna förskolan navet. Familjecentralen är en träffpunkt för stora och små, där föräldrar träffar andra vuxna och barnen kan leka. På familjecentralen kan föräldrar och barn också komma i kontakt med andra verksamheter som kan ge råd och stöd till barnfamiljer. Pågående verksamhetsförändringar Under de senaste åren har verksamheterna varit föremål av flera nya omfattande statliga reformer och satsningar, och flera andra är på gång. Att implementera alla reformer har varit barnoch ungdomsnämndens huvuduppdrag, som har ställt stora krav på alla verksamheter att göra förändringar som krävs utifrån den nya lagstiftningen och den nya samlade läroplanen, samt alla de delar som reformerna har omfattat. Arbetet med att implementera alla reformer pågår för fullt och kommer att fortsätta de kommande åren. Utgångspunkter för de nya reformerna är kunskap, valfrihet och trygghet, gemensamma regler för skolformer och huvudmän, ökad rättssäkerhet för eleverna och tydligare ansvarsfördelning. Flera förändringar har medfört en ökad administration, liksom nya begrepp och befattningar. Detta innebär att förvaltningen Sidan 4 av 19

13 kontinuerligt arbetar med att se över organisation, riktlinjer, delegationsförteckningar, rutiner för myndighetsutövning, samt kompetensutveckling för all personal och stöttning till verksamheten i förvattningsrättsliga frågor, tolkningar och ny rättspraxis. Samt att arbeta med att utveckla e-tjänster och e- förvaltning, för att öka tillgänglighet och ge bättre service, samt att effektivisera administration i enlighet med åtagande. Förvaltningen arbetar med att utveckla en modern platt form för kommunikation gentemot elever, vårdnadshavare, pedagoger och allmänhet. Organisatoriska förutsättningar och strukturell verksamhetsutveckling Barnantalet i förskolan fortsätter att öka och förskoleutbyggnaden fortsätter därmed. Likaså har det totala elevtalet ökat från och med läsåret 2012/2013, efter att ha minskat under många år. Elevtalet har de senaste åren ökat i de lägre skolåren och därmed även behovet av skolbarnomsorgsplatser. Elevantalet i de högre skolåren fortsätter att minska. Stadsskogens skola kommer att starta under senare delen av läsåret 2012/2013. Något som påverkar elevströmmar. Behovet av nya förskolelokaler kvarstår Arbetet med lokaleffektivisering fortsätter och lokalfrågor är i fortsatt fokus. Likaså har barn-och ungdomsnämnden gett förvaltningen i uppdrag att arbeta fram en strategi för framtidens organisation en hållbar organisation för framtidens förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem i Alingsås kommun. Då jämförelser med andra jämförbara kommuner visar att Alingsås kommun relativt sett har fler skolor än andra kommuner, samt många förskolor. Vilket medför att många små och mindre enheter. Förvaltningen ska ta fram ett inriktningsbeslut och en målbild för framtida organisation. I och med att barn och elevantal ökar och att förutsättningar för att bedriva verksamheten ändras kontinuerligt, behöver förvaltningen kontinuerligt arbeta med att säkerställa en god ekonomisk hushållning genom en kvalitetssäkrad budgetprocess, samt noga bevaka barnoch elevutveckling och vistelsetider i förskola och fritidshem. Förvaltningen har beslutat att ändra teamorganisationen fr om Där teamen har förändrast och från årskiftet finns 8 team, Bjärke (Sollebrunn-Magra -St Mellby), Centrum 6-9 (Gustav Adolf- Nolhaga -Östlyckan), Hemsjö-Ingared-Ödenäs, Kullingsberg-Stadsskogen-Västra Bodarna, Lendahl, Nolby- Långared, Noltorp, Ängabo Likaså förändras elevhälsans organisation, samt elevassistenternas organisatoriska tillhörighet. Verksamhetsutveckling i förskola, fritidshem, grundskola och grundsärkola Sidan 5 av 19

14 Under de senaste åren har måluppfyllelsen varierat mellan åren. Skolutvecklingsarbete pågår för att eleverna ska nå en ökad måluppfyllelse. Förvaltningen har tagit fram en ny struktur för kvalitetsarbete, som håller på och implementeras i verksamheterna. All verksamhetsutveckling syftar till att öka lärandet i förskolan och elevernas måluppfyllelse. I förskolan håller förvaltningen på att utveckla ett dokumentationsstöd i förskolan, för att följa varje barns utveckling, samt för att garantera en likvärdig förskola i kommunen. Ett annat åtagande är att öka kunskapen i förskolan för att identifiera omsorgssvikt, dvs barn som växer upp i utsatta miljöer. Förvaltningen har i uppdrag att sätta fritids i fokus, och att ta fram en ny målbild för fritidsverksamheten. Vilket innebär ett riktat utvecklingsarbete mot fritidshemmen, för att stärka verksamheten och höja kvaliteten. Där entreprenöriellt lärande och Komtek kan vara en del i den fortsatta utvecklingen. Förvaltningen arbetar vidare med att utveckla en kommungemensam modell för kunskapsuppföljning av läs- och skrivinlärning i skolår 1-3. Arbetet med individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen fortsätter, liksom arbetet med kunskapsuppföljning både i förskola och skola. Vidare har arbetet med språk- och matematikutvecklingsarbetet intensifierats inte minst på grund av de skriftliga omdömena och nya nationella mål och prov som införts i matematik, svenska och svenska som andra språk. Behovet att synliggöra kunskapsmålen och skapa förutsättningar för elevers ansvar och inflytande i sitt lärande är stort och en utmaning inför fortsatt utvecklingsarbete. Detta arbete fortsätter under Likaså fortsätter utveckling av kvalitetsarbetet och hur skolorna arbetar med att följa upp och utvärdera elevernas kunskapsutveckling, samt det analyser som görs av skolan och de åtgärder som görs. Betyg och bedömningsfrågor står dessutom ständigt i fokus och arbete pågår med olika insatser både från utvecklingsenheten och på de enskilda skolorna. Arbetet med att inkluderingsuppdraget fortsätter, där fokus är att eleven ska får en bra skolgång på sin skolenhet. Av denna anledning fortsätter arbetet med kompetensutveckling och handledning. Förvaltningen håller på och ser över Klämma skolans uppdrag och förvaltningen ser även över former för att utveckla det stöd som ska finnas för att ta hand om eleven på den skolenhet eleven tillhör. Inom BUS-samverkan pågår EFS projekt SAMTIDIGT som ska kunna möta upp med samtida insatser från skola och socialtjänst på ett annat sätt än tidigare. Där vårt gemensamma uppdrag är att verka för tidig upptäckt och insatser för utsatta barn och ungdomar. Samt att SSPF (Socialtjänst, Skola, Polis och Fritid) Sidan 6 av 19

15 håller på att förankras och införs, i syfte att i samverkan arbeta med att motverka kriminalitet och missbruk. Behov av modersmålsundervisningen och studiehandledning växer, och arbete pågår med att utveckla denna verksamhet. Ett språkcentrum håller på att etableras. Arbetet med att utveckla digitala lärmiljöer och behovet av att skapa lust till lärande, för en högre måluppfyllelse, är högaktuell och prioriterad. Det gäller dels att finna lösningar för att göra den digitala miljön ständigt tillgänglig för alla elever, 1-1, men inte minst att i första hand ge barn i behov av särskilt stöd tillgång till de hjälpmedel som idag finns att tillgå. Det handlar om att ge eleverna möjligheter till lust till lärande och att ge eleverna kompetens för livslångt lärande. Under hösten 2012 har alla elever i skolår 7-9 fått ett eget lärverktyg 1-1. Alla förskoleavdelningar har tillgång till en i-pad. Förvaltningen har i uppdrag att ta fram en strategi för att öka tillgång till digitala lärverktyg i förskola, förskoleklass, skolår 1-6 samt fritidshem. EFS-projektet Lust att lära pågår för fullt sedan 2012 och pågår även vårterminen 2013 förstärka denna process och skapa en lärande organisation, med hållbara strukturer för lärande miljöer samt synliggörande av kompetenser. Målgrupp i projektet är elevassistenter, nyckelpersoner, specialpedagoger, förskolechefer, rektorer och förvaltningsledning. I projektet ingår IKT, jämställdhet och tillgänglighet som naturliga delar. Likaså är målen att alla barn och elever når sin fulla potential utifrån sina förutsättningar där i en verksamhet som är professionell och skapar positiva lärmiljöer. Jämställdhetsintegrering ingår som en del i projektet och förvaltningen åtar sig att starta ett pilotprojekt där flera enheter aktivt utvecklar arbetet normmedvetet i syfte att höja måluppfyllelse. Kostenheten ingår sedan 2011 i barnoch ungdomsnämndens verksamhet, och verksamhetsutveckling pågår för att utveckla matsituationerna i våra verksamheter. Det är viktigt att det arbete som pågår med behörighetsinventering och behov av kompetensutveckling fortsätter och ligger till grund för den fortsatta personalplaneringen. Personal kommer att flytta mellan verksamheter utifrån de behörighetsregler som gäller. Detta arbete kommer att pågå under hela övergångsperioden. Likaså ser förvaltningen över och kvalitetssäkrar rekryteringsprocessen för att behörig personal kan rekryteras, på ett bra och gemensamt sätt i förvaltningen. Effekter av budgetramar I och med att barnoch ungdomsnämndens verksamheter inte har fått full kostnadstäckning för ökat barnoch elevantal, kommer personaltätheten att Sidan 7 av 19

16 minska i alla verksamheter. Något som kommer att påverka en redan idag hög arbetsbelastning negativt. Likaså förskjuts byggande av miljöhus som barnoch ungdomsnämnden tidigare har fattat beslut om. Dessutom har fortbildningsinsatser minskats i alla verksamheter. Förvaltningen har tagit fram kostnadsberäkningar och förslag på utökade omsorgstider i förskola och skolbarnsomsorg, så kallat dygnet-runtomsorg. Utifrån befintliga budgetramar har barnoch ungdomsnämnden inte kunnat prioritera denna verksamhet. Vilket gör att denna verksamhet inte kommer att starta under Barnoch ungdomsnämnden får ta ny ställning i frågan inför Driftbudget Belopp i tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Ram 2014 Ram 2015 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Kommunbidrag Finansnetto Resultat före extraordinära poster Extraordinära poster Förändring av eget kapital Eget kapital vid årets slut Investeringsbudget Belopp i tkr Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Övriga inventarier It-utrustning Summa Sidan 8 av 19

17 4. Styrtal detaljnivå planeringsunderlag Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Ram 2014 Plan 2015 Barnomsorg 1-5 (6) år, antal barn Förskola kommunal verksamhet Förskola fristående verksamhet Pedagogisk omsorg kommunal verksamhet Pedagogisk omsorg fristående verksamhet Summa barnomsorg 1-5 (6) år Barnomsorg åk F-6 Fritidshem kommunal verksamhet Fritidshem fristående verksamheten Pedagogisk omsorg kommunal verksamhet Pedagogisk omsorg fristående verksamhet Summa barnomsorg åk F Grundskola, antal elever Förskoleklass kommunal verksamhet Förskoleklass fristående verksamhet Grundskola Åk 1-5 kommunal verksamhet Grundskola Åk 1-5 fristående verksamhet Grundskola Åk 6-9 kommunal verksamhet Grundskola Åk 6-9 fristående verksamhet Särskola Summa grundskola kommunal verksamhet Summa grundskola fristående verksamhet Summa grundskola inkl grundsärskola Därav elever i grundskola från annan kommun Därav elever I grundsärskola från annan kommun Därutöver Alingsåselever i annan kommun Totalt antal Alingsåselever i grundskola inkl grundsärskola , Vårdnadsbidrag Andel av 1-2-åringar för vilka 6,00% 7,00% 7,00% 7,00% 7,00% vårdnadsbidrag utbetalas Antal utbetalda vårdnadsbidrag/mån Sidan 9 av 19

18 5. Åtaganden Åtaganden för barnoch ungdomsförvaltningen Barn- och ungdomsförvaltningen åtar sig; att inom BUS arbetet förankra och införa SSPF(socialtjänst, skola, polis och fritid) i förvaltningen i syfte att motverka kriminalitet och missbruk. att verka för tidig upptäckt och insats för utsatta barn och ungdomar tillsammans med socialförvaltningen arbeta fram Alingsåsmodellen och implementera den. att öka kunskapen i förskolan i att identifiera omsorgssvikt, dvs utsatta barn. att arbeta fram en strategi för framtidens organisationen hållbar organisation för framtidens förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem i Alingsås kommun. att utveckla en modern plattform för kommunikation gentemot föräldrar och allmänhet, elever och pedagoger. att kvalitetssäkra budgetprocessen samt aktivt planera för effektiva och ändamålsenliga lokaler. att bygga ut förskoleverksamheten med nya avdelningar. att garantera medborgarna en rättssäker och likvärdig ärendehantering i förvaltningsrättsliga frågor. att utveckla e-tjänster och e-förvaltning. att höja barns/elevers utbildningsstandard och måluppfyllelse genom en kvalitetssäkrad rekryteringsprocess. att utvidga bedömnings och betygsarbetet i skolorna genom att skapa redskap för Pedagogisk planering och stödja IUP processen (individuell utvecklingsplan, skriftliga omdömen och betygssättning). att starta och stödja ett fokuserat arbete kring jämställdhetsintegrering, där flera enheter arbetar aktivt med frågan att utveckla en kommungemensam modell för kunskapsuppföljning av läs- och skrivinlärning i skolår 1-3. att arbeta fram ett förslag på ny målbild för kommunens fritidshem. att arbeta fram förslag till strategi för ökad tillgång till digitala lärverktyg, i förskoleklass, årskurs 1-6, samt fritidshem. Sidan 10 av 19

19 6. Elev- omsorgspeng Elev-/omsorgspeng kommunal verksamhet Omsorgs- och undervisningspeng i kommunal regi, kronor (exkl lokaler, central kompetensutv, kapitaltjänst ikt, central adm resurs samt för skola exkl elevhälsa) Förskoleklass per elev / år Skolår 1-5 per elev / år Skolår 1-3 läs/skriv* ) Skolår 6-9 per elev / år per elev / år Schematid år förskola 1-25 vtim per barn / år >25-35 per barn / år >35 per barn / år år förskola 1-25 vtim per barn / år >25-35 per barn / år >35 per barn / år Åk F-3 fritidshem per barn / år 1 557** 1578** per barn / år Åk 4-6 fritidshem 1 133** 1148** år ped. omsorg 1-25 vtim per barn / år >25-35 per barn / år >35 per barn / år Statsbidrag, - kvalitetssäkring ** ) per barn / år år ped. omsorg 1-25 vtim per barn / år >25-35 per barn / år >35 per barn / år Åk F-3 ped. omsorg per barn / år Åk 4-6 ped. Omsorg per barn / år * ) Beslut KF 3 * 1,5 mnkr motsvarar efter uppräkning totalt 4,1 mnkr, fördelat på elever i åk 1-3. **) Tidigare modell veckotimsnitt Grundsärskolan För grundsärskolan gäller ett behovsrelaterat rörligt fördelningssystem med 5 nivåer. Modellen bygger på elevpengen i grundskola och tilldelas utifrån elevantal. Omsorgspengen till grundsärskolans fritids är anpassad till grundsärskolans modell och har också fem nivåer. Total budget inkl individintegrerade elever samt köpta fritidshemsplatser för barn i särskola under 13 år är tkr. Sidan 11 av 19

20 6.2 Elev-/omsorgspeng fristående verksamhet Bidrag per barn/elev följer reglerna om bidrag på lika villkor enligt Skollagen SFS 2010:800. Bidraget är indelat i grundbelopp och tilläggsbelopp. I grundbeloppet för förskoleklass och grundskola/grundsärskola ingår; - undervisning - lärverktyg - elevhälsa - måltider - administration 3 % - mervärdesskatt 6 % - lokalkostnader I grundbeloppet för förskola och fritidshem ingår; - omsorg och pedagogisk verksamhet - pedagogiskt material och utrustning - måltider - administration 3 % - mervärdesskatt 6 % - lokalkostnader I grundbeloppet för pedagogisk omsorg ingår; - omsorg och pedagogisk verksamhet - pedagogiskt material och utrustning - måltider - administration 1 % - mervärdesskatt 6 % - lokalkostnader Bidraget för lokalkostnader är baserat på kommunens genomsnittliga kostnad per barn/elev och år inom respektive verksamhet. Medel till barn i behov av särskilt stöd i förskola, förskoleklass och grundskola tilläggsbelopp Medel kan sökas hos Barn- och ungdomsförvaltningens Utvecklingsenhet. Ansökan prövas av kommunens stödteam och därefter fattar rektor beslut om tilldelning. På tilläggsbeloppet tillkommer 6 % momskompensation, men inget administrationspåslag. Medel till modersmålsundervisning i grundskola Medel kan sökas hos Barn- och ungdomsförvaltningen. Ansökan prövas av förvaltningen. På tilläggsbeloppet tillkommer 6 % momskompensation, men inget administrationspåslag. Undervisning kan också oftast erbjudas på Östlyckeskolan. Pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg i enskild regi kan bedrivas exempelvis som Sidan 12 av 19

21 flerfamiljsystem eller motsvarande tidigare familjedaghem. Bidrag till pedagogisk omsorg i enskild regi fördelas efter samma princip som till kommunal pedagogisk omsorg, men med en reduktion på 7,83 % för lägre egenavgift än kommunens personalomkostnadspålägg. Bidrag till förskolor med en avdelning Bidrag till förskolor med en avdelning är slopat, men kan under ett övergångsår sökas vid öppethållande dagligen mer än 10 timmar grundat på barnens scheman. Sidan 13 av 19

22 6.2 Elev-/omsorgspeng fristående verksamhet forts. Omsorgs- och undervisningspeng i enskild regi, kronor. (Grundbeloppet inkluderar undervisning/omsorg och pedagogisk verksamhet, lärverktyg och utrustning/pedagogiskt material och utrustning, måltider, lokaler samt för förskoleklass och skola elevhälsa). Lokalbidraget varierar med budgeterat elev/barnantal och följer därför inte enbart uppräkningen av kommunens hyreskostnad. Grundbelopp, kr 2013 Varav lokalbidrag Adm 3 % Moms 6 % Totalt kr Förskoleklass per elev / år Skolår 1-3 inkl läs/skriv kr/elev per elev / år Skolår 4-5 per elev / år Skolår 6-9 per elev / år Grundbelopp, kr (se ovan) 2013 Varav lokalbidrag Adm 3 % resp 1 % Moms 6 % Totalt kr 1-3 år förskola 1-25 vtim per barn / år >25-35 per barn / år >35 per barn / år år förskola 1-25 vtim per barn / år >25-35 per barn / år >35 per barn / år Åk F-3 fritidshem per barn / år Åk 4-6 fritidshem per barn / år år ped. omsorg 1-25 vtim per barn / år >25-35 per barn / år >35 per barn / år år ped. omsorg 1-25 vtim per barn / år Åk F-3 ped. omsorg Åk 4-6 ped. omsorg >25-35 per barn / år >35 per barn / år per barn / år per barn / år Sidan 14 av 19

23 6.2 Elev-/omsorgspeng fristående verksamhet forts. Resursfördelning för kvälls- helg- och nattomsorg i enskild regi som pedagogisk omsorg. Omsorgspengen inkluderar 1 % administrationspåslag samt 6 % momskompensation. Barnets ålder Omsorgspeng, kr Omsorgspeng/timma/barn dag Omsorgspeng/timma/barn kväll Omsorgspeng/timma/barn natt år 4-5 år 6-9 år år 109 kr 55 kr 36 kr 27 kr 119 kr 60 kr 40 kr 30 kr 80 kr 40 kr 27 kr 20 kr Sidan 15 av 19

24 7. Övrig resursfördelning utifrån socioekonomiska faktorer, barn i behov av särskilt stöd samt elevhälsa. 7.1 Medel i Utvecklingsenhetens budget a) Medel för elevhälsans personal och omkostnader inkl BUS, tkr (SOL och föräldrarådgivning ska övergå till socialförvaltningen). Dessa utgörs till större delen av personalkostnader och ligger organisatoriskt under utvecklingschef. Medlen fördelas inte ut till rektor utan personalen är organiserad utifrån områdesorganisation. b) Medel till barn i behov av särskilt stöd (tilläggsbelopp) 7000 tkr. Medel kan sökas hos Utvecklingsenheten, såväl av vår egen organisation som fristående verksamheter. Ansökan prövas av förvaltningens stödteam och därefter fattar rektor Utvecklingsenheten beslut om tilldelning. Besluten är individuella. c) Medel till riktat stöd, hemmaplanslösningar och specialskolor, tkr. Dessa medel är exempelvis platser vid specialskolor alternativt lösningar för motsvarande elever inom vår egen organisation. Rektor Utvecklingsenheten fattar beslut. d) Medel till resursenheterna Klämmaskolan och Klockareskolan, 3000 tkr. Beloppen utgörs till största delen av personalkostnader. Organisatoriskt ligger Klockareskolan i område Centrum 6-9 och Klämmaskolan under rektor Utvecklingsenheten. e) Medel för modersmålsundervisning Inom förskola och förskoleklass, 100 tkr. Verksamheten organiseras av Utvecklingschef. Resterande del är inlagd i socioekonomiskt strukturbidrag till förskolan. 7.2 Medel i rektorsteamens budgetar fasta bidrag a) Medel till modersmål och studiehandledning i skola, tkr. Modersmålsundervisningen och studiehandledning i skola organiseras av Östlyckeskolan som får ett fast bidrag till verksamheten. b) Medel till förberedelseklass, tkr. Förberedelseklass finns på Lendahlsskolan och Östlyckeskolan. Skolorna får fasta bidrag till verksamheten. Östlyckeskolan får dessutom en rörlig elevpeng p g a stora skillnader i antal elever över tid. 7.3 Socioekonomiskt strukturbidrag fast bidrag Ett socioekonomiskt strukturbidrag införs i grundskola och förskola. Modellen innebär att enheter med signifikant avvikande värde vid en mätning av föräldrars utbildningsnivå, andel barn/elever med utländsk härkomst, andel pojkar samt andel familjer med Sidan 16 av 19

25 försörjningsstöd får bidrag. Bidraget är inte individuellt utan ett bidrag till en enhet med tydlig socioekonomisk struktur utifrån kriterierna. a) Socioekonomiskt strukturbidrag grundskola, 2900 tkr, tidigare resurs för svenska som andraspråk samt coacher. b) Socioekonomiskt strukturbidrag förskola, 1000 tkr, tidigare modersmålsresurs samt omfördelning av rörlig omsorgspeng. Sidan 17 av 19

26 8. Nettokostnad i kronor per barn/elev Barnsomsorg, grundskola och grundsärskola, kr Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Förskola Fritidshem Pedagogisk omsorg - familjedaghem Förskoleklass Grundskola Grundsärskola I nettokostnaden ingår alla kostnader inkl lokaler, administration, stödteam, it, skolskjutsar och måltider. Kostnaden i fristående verksamhet är inte jämförbar med kommunens nettokostnad, eftersom det inte ingår central administration, skolskjutsar och utvecklingskostnader i kostnaden för fristående verksamhet. 9. Lokalkostnader per verksamhet Lokalkostnad per verksamhet Tkr Lokalyta m2 Budget 2013 Öppen förskola Förskola Fritidshem Familjedaghem Förskoleklass Skola år Skola år Särskola Bou-kontor Totalt Sidan 18 av 19

27 10. Kostnader och intäkter per huvudverksamhet Belopp i tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Ram 2014 Ram 2015 Kostnader Politisk verksamhet Förskola Fritidshem Pedagogisk omsorg Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Kost Summa Intäkter Politisk verksamhet Förskola Fritidshem Pedagogisk omsorg Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Kost Kommunbidrag Summa Netto Sidan 19 av 19

28 Barn- och ungdomsförvaltningen Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Barbro Eckerström-Tedeb Direktnr: Beteckning: BUN Flerårsstrategi för barnoch ungdomsnämnden Ärendebeskrivning Barn- och ungdomsförvaltningen har upprättat förslag till Flerårsstrategi för enligt den nya styrmodellen i Alingsås kommun, kommunledningens anvisningar och överläggningar med arbetsutskottet. Förvaltningens yttrande Ramar och förutsättningar Sedan Flerårsstrategi BUN Alingsås fastställdes av nämnden är ramarna justerade i resultaträkningen samt i kostnader och intäkter per huvudverksamhet enligt beslut KF med; Utökad ram allmän först volym Utökad ram - riktade statsbidrag Utökad ram - lönekarläggning Sänkt ram lägre internränta Ramjusteringen innebär en förbättring av förutsättningarna för Detta motverkas av högre löneutfall för lärarfacken 2012 samtidigt som SKLs prognos för lönerörelsen 2013 är något lägre än ursprunglig beräkning. Det råder dock en stor osäkerhet kring löneutvecklingen I samtliga verksamheter ökar barn-/elevantal och förvaltningen bedömer kostnaden för volymökningar högre än de 4,0 mnkr som ramen utökades med. Totalt innebär 2013, efter beaktande av lärarnas högre löneutfall 2012 och prognos för 2013, ett underskott motsvarande 17,2 mnkr, varav ca 13,6 mnkr påverkar verksamheten i områdena. Resterande 3,6 mnkr hanteras centralt. En del av besparingen utgörs av lokalkostnader, se längre ner. Vidare slopas bidraget till förskolor med en avdelning, men kan under ett övergångsår sökas av fristående förskolor med öppettider dagligen överstigande 10 timmar. Resurs för elevhälsa, administration och vaktmästare är inte utökad, utan Stadsskogenskolan bemannas från

29 befintlig resurs Ny rektorstjänst och lokalcontrollertjänst tillsätts inte. Dessutom kommer fortbildningsinsatser att minskas i alla verksamheter. I samtliga verksamheter ökar barn-/elevantal och förvaltningen bedömer kostnaden för volymökningar högre än de 4,0 mnkr som ramen utökades med. I och med att barnoch ungdomsnämndens verksamheter inte har fått full kostnadstäckning för ökat barnoch elevantal, kommer personaltätheten att minska i alla verksamheter. Något som kommer att påverka en redan idag hög arbetsbelastning negativt. Beräknat på budgeterade barn-/elevantal minskar personaltätheten i förskola till ca 6 barn/årsarbetare (2011 5,5), för fritidsverksamhet till ca 28 barn/årsarbetare ( ) samt för grundskola till ca 13 elever/lärare eller 7,7 lärare/100 elever (2011 8,2). Övergripande konsekvensbeskrivning har gjorts och fastställts i FSG. Under våren kommer den omställning som går att göras, medan den största omställningen kommer inför hösten och det nya läsåret 2013/2014. Verksamheterna kommer då att få göra detaljerade konsekvensbeskrivningar. Förvaltningen ser ökande it-kostnader för hantering av större informationsflöden, e-tjänster och dokumentation inom verksamheterna. Lokalkostnaderna stiger till följd av utbyggnad för full behovstäckning inom förskola samt Stadsskogenskolan med allaktivitetshus, dock förskjuts en del av hyran till Detta påverkar bidragen till fristående verksamheter som ökar när genomsnittlig lokalkostnad i kommunen ökar. Byggnation av ny förskola i Hemsjö samt miljöhus förskjuts och belastar inte Dygnet-runtomsorg Förvaltningen har tagit fram kostnadsberäkningar och förslag på utökade omsorgstider i förskola och skolbarnsomsorg, så kallat dygnet-runtomsorg. Utifrån befintliga budgetramar har barnoch ungdomsnämnden inte kunnat prioritera denna verksamhet. Vilket gör att denna verksamhet inte kommer att starta under Barnoch ungdomsnämnden får ta ny ställning i frågan inför Socioekonomiskt strukturbidrag Ett socioekonomiskt strukturbidrag införs i grundskola och förskola. Modellen innebär att enheter med signifikant avvikande värde vid en mätning av föräldrars utbildningsnivå, andel barn/elever med utländsk härkomst, andel pojkar samt andel familjer med försörjningsstöd får bidrag. Bidraget är inte individuellt utan ett bidrag till en enhet med tydlig socioekonomisk struktur utifrån kriterierna. Utfall se bilaga. I och med att detta system införs har barn-och ungdomsnämnden ett resursfördelningssystem som både bygger på individperspektivet och på organisatorisk struktur och förtutsättningar. Något som allt fler kommuner har infört under de senare åren.

30 Finansiering med eget kapital Enligt Kommunstyrelsens beslut kan Barn- och ungdomsnämnden disponera 1,2 mnkr av eget kapital under 2013 för finansiering av fortsatt införande av 1-1 digitalt lärverktyg. Förskolans utbyggnad För förskolan planeras ytterligare utbyggnad av 90 platser (inkl platser i Stadsskogenskolan) för att kunna erbjuda full behovstäckning, motsvarande 7,8 mnkr under Grundskola De kommunala skolorna står fortfarande inför stora anpassningar under 2013, främst beroende av det höga löneutfallet för lärarfacken 2012 och förväntat högt utfall Elevantalet vänder under 2013 och ökar i samtliga åldrar, vilket är gynnsamt för resultatenheterna, men innebär en större kostnad totalt sett. Elev-/omsorgspeng - För elev-/omsorgspengen är grunden 2012 års peng. - Omsorgspengen för fritids har gjorts om till ett fast belopp per barn och år för barn i åk F kr/år och för barn i åk kr/år. - Elevpengen i åk 6-9 för grundskola och för grundsärskola har justerats så att pengen motsvarar elevpeng i åk 1-5 * 1,2. Justeringen till förmån för skola 6-9 grundar sig på kostnadsbilden i respektive verksamhet och är en standard som används av andra GR-kommuner. - Övrig förändring av elev-/omsorgspeng i kronor jämfört med 2012 beror på resurser som numera ingår i rörlig peng. Dessa är resurs för administratör och administrativa omkostnader, kvalitetssäkringspengar i förskola och pedagogisk omsorg 1-3 år samt resurs för elevassistenter Uppräkning totalt per verksamhet jämfört 2012; Förskola 0,0 % Pedagogisk omsorg 0,0 % Fritidsverksamhet 0,0 % Förskoleklass 0,0 % Grundskola åk 1-5 0,0 % Grundskola åk 6-9 8,0 % -enheter, justering upp till 1,2 i relation till åk 1-5 Grundsärskola 1-5 0,0 % Grundsärskola 6-9 (10) 8,0 % -enheter, justering upp till 1,2 i relation till åk 1-5 Från och med januari 2013 kommer avstämning av elevantal och resurstilldelning i förskoleklass, grundskola år 1-5 samt i grundskola år 6-9 att göras månadsvis per den 15 i respektive månad i enlighet med GRs modell.

31 Förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden fastställer flerårsstrategi i enlighet med förvaltningens förslag. Nämnden beslutar om följande avsnitt inom Flerårsstrategi ; - 1. Verksamhetsbeskrivning, s Styrtal detaljnivå planeringsunderlag, s Elev-/omsorgspeng kommunal verksamhet 2013, s Elev-/omsorgspeng fristående verksamhet 2013, s Övrig resursfördelning utifrån socioekonomiska faktorer mm s 16 samt beslutar om avstämning och resurstilldelning månadsvis för förskoleklass, grundskola år 1-5 samt grundskola år 6-9 i enlighet med GRs modell. Resterande punkter är information eller beslutade i Flerårsstrategi Alingsås och ingår inte i beslutet. Barn- och ungdomsförvaltningen Cecilia Knutsson Förvaltningschef Barbro Eckerström-Tedeborg Ekonom med funktionsansvar Godkänd av: Cecilia Knutsson Titel: Datum:

32 Datum: Handläggare: Cecilia Knutsson Direktnr: Beteckning: Principer för resursfördelning och ekonomistyrning Resultatenheter struktur Barn- och ungdomsnämnden tillämpar en resursfördelningsmodell baserad på en decentraliserad organisation. Den kommunala budgeten fördelas av Kommunfullmäktige till nämnden i form av ett kommunbidrag. Detta kommunbidrag hanteras som en intäkt och utbetalning sker till nämnden månadsvis. Barn- och ungdomsnämnden är indelad i 10 st resultatenheter. Dessa består av en gemensam förvaltning inklusive nämnd, en utvecklingsenhet samt åtta team. Inom teamet finns rektorsområden som leds av rektorer och förskolechefer som har ansvar för utvecklings- och samordningsansvar inom sitt område. Förskolechefen/rektorn har det övergripande verksamhets- och ekonomiska ansvaret inom sitt område. Samtliga geografiska områden innehåller såväl förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, samt grundskola. Resursfördelning Nämndens driftsmedel består av Kommunbidrag Avgifter för barnomsorg, maxtaxa enligt intervaller fastställda av barnoch ungdomsnämnden. Försålda platser till annan kommun Statsbidrag inklusive momsersättning avseende förskola och friskolor. Teamen erhåller verksamhetspengar som är en intäkt på teamen och en kostnad för nämnden. Det är barnoch ungdomsnämnden som fastställer verksamhetspengar i flersårsstrategi. Dessa medel fördelas enligt följande till teamen, utvecklingsenheten och förvaltningsledning. Teamen Prestationsrelaterad omsorgspeng och undervisningspeng, som fastställs av barnoch ungdomsnämnden i flerårsstrategi. Pengen varierar med barnens tider, ålder och antal barn i respektive verksamhet. Pengen ska finansiera personal (exkl förskolechefer och rektorer), omkostnadsersättning (familjedaghem), material, fortbildning, vaktmästare, städ, kost, samt kaptialtjänstkostnad. Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 7 Telefon: Fax: E-post: [email protected] Webbplats:

33 Kostnadsrelaterad peng Här ingår personalkostnad för förskolechefer och rektorer, öppna förskolan, grundsärskolan, förberedelseklass med flyktingbarn, modersmål och studiehandledning på modersmål samt socioekonomiskt strukturbidrag. Utvecklingsenheten Här ingår elevhälsan, dvs specialpedagog, skolsköterska, kurator, psykolog, viss personalkostnad för barn i behov av särskilt stöd, projekt, utvecklingsresurser och anslag till resursenheterna. Förvaltningsledning inklusive barnoch ungdomskontoret Nämnd förvaltningsledning administrativ resurs mm Kostnadsrelaterad peng beräknas och fördelas till nämnd, förvaltningsledning med administrativ resurs och anslag som inte bedöms kunna fördelas efter nyckeltal. Alla hyreskostnader, vårdnadsbidrag, skolskjutsar, interkommunal ersättning, IKT-kostnader, kapitaltjänstkostnad som avser central satsning för IKT-utrustning, anslag för utbyggnad av förskola. Över- och underskott Teamen bär med sig hela underskottet påföljande år och för överskott gäller max 0,5% av teamets nämndbidrag. Särskilt nämndbeslut. Investering För att få göra en investering krävs att investeringen är upptagen i investeringsplanen. Varje enhet finansierar själva kapitalkostnaden utom inventarier i nybyggnation. Fristående förskola/fristående skola Prestationsrelaterad omsorgspeng/undervisningspeng beräknas och fördelas till förskola, fritids och skola. Denna peng beräknas utifrån lag om lika villkor i Skollagen. Bidraget är uppdelat i grundbelopp och tilläggsbelopp, som beräknas utifrån lagen, se flerårsstrategin rubrik 6.2 s 13. Pengen fastställs i flerårsstrategin. Utbetalning av omsorgspeng/undervisningspeng till verksamheterna Omsorgspeng/undervisningspeng betalas enligt avstämningstidpunkt den 15:e respektive månad. Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 7 Telefon: Fax: E-post: [email protected] Webbplats:

34 Bilaga Socioekonomiskt strukturbidrag förskola Fast bidrag på slag 8092, akt 6781 Kommunala förskolor Ansvar Belopp tkr Bolltorps förskola 3 Brogårdens förskola 42 Gläntans förskola Lendahls förskola 6 5 Lindens förskola Långareds förskola Lövhyddans förskola 294 Magra förskola 12 Nolby förskola 14 Noltorps förskola 21 Nolängens förskola 55 Parkens förskola 67 Rubingatans förskola 49 Rävlyans förskola 39 Savannens förskola 9 Sollebrunns förskola 94 St Mellby förskola 11 Stockens förskola 14 Stockslycke förskola 10 Östlyckans förskola 113 Totalt kommunala 905 Fristående förskolor Belopp tkr Rådmannens förskola 72 Solkattens förskola 25 Totalt enskilda 97 Summa

35 Bilaga Socioekonomiskt strukturbidrag skola Fast bidrag på slag 8092, akt 6781 Kommunala skolor Nolbyskolan Nolhagaskolan Noltorpsskolan Sollebrunns skola F-5 Sollebrunns skola 6-9 St Mellby skola Ängaboskolan Ödenäs skola Östlyckeskolan Ansvar Belopp tkr Totalt kommunala 2839 Fristående skolor Belopp tkr Vittra 61 Totalt fristående 61 Summa

36 Ärende 3 Väsentlighets- och riskanalys - internkontroll 2013 och åtaganden

37 Åtaganden 2013 Prioriterat Mål Nämndens Åtaganden Förvaltningens Arbetsplan Uppföljnings Metod Nuvarande Def. Nyckeltal Nyckeltalsvärde Målvärde Nyckeltal Mål 1 I Alingsås Kommun är det tryggt, säkert och välkomnande Barn-och ungdomsnämnden åtar sig att bidra till att ge goda uppväxtvillkor för barn och unga. Barn- och ungdomsförvaltningen åtar sig att att inom BUS arbetet förankra och införa SSPF(socialtjänst, skola, polis och fritid) i förvaltningen i syfte att motverka kriminalitet och missbruk. Barn- och ungdomsförvaltningen åtar sig att verka för tidig upptäckt och insats för utsatta barn och ungdomar tillsammans med socialförvaltningen arbeta fram Alingsåsmodellen och implementera den. Olovlig frånvaro ska minska Se ovan

38 Barn- och ungdomsförvaltningen åtar sig att öka kunskapen i förskolan i att identifiera omsorgssvikt, dvs utsatta barn. Antal anmälningar till socialtjänsten Mål 4 I Alingsås Kommun råder god ekonomisk hushållning grundad på effektiv resursanvändning Barn- och ungdomsnämnden åtar sig att stärka och utöka arbetet med lokaleffektivitet. Barn- och ungdomsförvaltningen åtar sig att arbeta fram en strategi för framtidens organisationen hållbar organisation för framtidens förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem i Alingsås kommun. Ärende i BUN Barn- och ungdomsnämnden åtar sig att intensifiera arbetet med att utveckla e-tjänster och e-förvaltning för att öka tillgänglighet och ge bättre service, samt effektivisera administration. Barn- och ungdomsförvaltningen åtar sig att utveckla en modern plattform för kommunikation gentemot föräldrar och allmänhet, elever och pedagoger. Införande av ny kommunportal mm

39 Barn- och ungdomsförvaltningen åtar sig att kvalitetssäkra budgetprocessen samt aktivt planera för effektiva och ändamålsenliga lokaler. Finns ej

40 Mål 5 I Alingsås Kommun bygger välfärden på god service, hög kvalitet och tillgänglighet Barn- och ungdomsnämnden åtar sig att leverera full behovstäckning av förskolekplatser i kommunen. Barn- och ungdomsförvaltningen åtar sig att bygga ut förskoleverksamheten med nya avdelningar. Se faktiskt utfall 5 st nya avdelningar Barn- och ungdomsnämnden åtar sig att intensifiera arbetet med att utveckla e-tjänster och e-förvaltning för att öka tillgänglighet och ge bättre service, samt effektivisera administration. Barn- och ungdomsförvaltningen åtar sig att garantera medborgarna en rättssäker och likvärdig ärendehantering i förvaltningsrättsliga frågor. Finns ej Barn- och ungdomsförvaltningen åtar sig att utveckla fler e -tjänster och e-förvaltning. Se faktiskt utfall Barn- och ungdomsförvaltningen åtar sig att höja barns/elevers utbildningsstandard och måluppfyllelse genom en kvalitetssäkrad rekryteringsprocess.

41 Mål 8 I Alingsås Kommun ger utbildning kunskaper för en dynamisk framtid Barn-och ungdomsnämnden åtar sig att arbeta med att bli en framgångsrik förskole,fritidshem och skolkommun. Barn- och ungdomsnämnden åtar sig att öka barn och elevers entreprenöriella lärande. Barn- och ungdomsförvaltningen åtar sig att utvidga bedömnings och betygsarbetet i skolorna genom att skapa redskap för Pedagogisk planering och stödja IUP processen (individuell utvecklingsplan, skriftliga omdömen och betygssättning). SCB statistik SKLs öppna jämförelser Genomsnittligt meritvärde ska öka Barn- och ungdomsnämnden åtar sig att utveckla ett gemensamt förhållningssätt, syn på lärande, arbetssätt och bra bemötande. Barn- och ungdomsförvaltningen åtar sig att starta och stödja ett fokuserat arbete kring jämställdhetsintegrering, där flera enheter arbetar aktivt med frågan. Barn- och ungdomsförvaltningen åtar sig att utveckla en kommungemensam modell för kunskapsuppföljning av läsoch skrivinlärning i skolår 1-3. Se modell Se nationella prov skolår3

42 Barn-och ungdomsnämnden åtar sig att ta fram en ny målbild för kommunens fritidshem. Barn- och ungdomsförvaltningen arbetar fram ett förslag ny målbild för kommunens fritidshem. Se faktiskt utfall Barn- och ungdomsnämnden åtar sig att utarbeta en strategi för ökad tillgång till digitala lärverktyg, i förskoleklass, årskurs 1-6, samt fritidshem. Barn- och ungdomsförvaltningen åtar sig arbeta fram förslag strategi för ökad tillgång till digitala lärverktyg, i förskoleklass, årskurs 1-6, samt fritidshem. Se faktiskt utfall.

43 Intern kontroll Blanketter Internkontrollplan BUN 2013 Internkontrollplan (Schema) Process/rutin Kontrollmoment Ansvarig Metod Uppföljning (frekvens) Rapport till och tidpunkt Risk Arbetsmiljöåtgärder Kontrollera att åtgärder/handlingsplan, utifrån resultatet av arbetsmiljöenkät, utförs Bitr. FC Redovisning av åtgärder Två gånger per år vår och höst Nämnden vid delårsbokslut och årsbokslut 12 Sammanställning av åtgärder vid nyanställning och avslut Kontrollera att arbete med att sammanställning av åtgärder vid nyanställning eller avslutning påbörjas och att en rutin för detta skapas Adm chef Redovisa rutinen En gång per år Nämnden vid årsbokslut 9 Extraordinära händelser Kontrollera att Lednings och informations Adm chef Stickprov Två gånger per år Nämnden vid delårsbokslut 9 Barn och ungdom

44 Intern kontroll Blanketter Internkontrollplan BUN 2013 planen uppdateras vid varje nyanställning eller avslut och årsbokslut Extraordinära händelser Kontrollera att krisövningar genomförs löpande. Adm chef Redovisning Två gånger per år Nämnden vid delårsbokslut och årsbokslut 9 Patientsäkerhet Kontrollera att ett ledningssystem skapas under året Chef för skolhälsovård Redovisa att systemet har skapats En gång per år Nämnden vid årsbokslut 9 Vara uppdaterad med behovet Barnomsorg obekväm arbetstid Barnomsorgssamordnare Ev enkät och förfrågningar om omsorg Löpande under året Nämnden vid delårsbokslut och årsbokslut 12 Elever i behov av särskilt stöd Kontrollera att rätt bedömning görs vid utredningstillfälle Rektor på utvecklingsenheten Redovisning Två gånger per år Nämnden vid delårsbokslut och årsbokslut 9 Barn och ungdom

45 Intern kontroll Blanketter Internkontrollplan BUN 2013 Modersmål Kontrollera att alla elever som har rätt till modersmålsstöd får det Utvecklingschef för elevhälsa Redovisning Två gånger per år Nämnden vid delårsbokslut och årsbokslut 9 Modersmål Kontrollera att alla barn som har rätt till modersmålsstöd får det Utvecklingschef för elevhälsa Redovisning Två gånger per år Nämnden vid delårsbokslut och årsbokslut 9 Studiehandledning modersmål Kontrollera att alla elever som har rätt till studiehandlening på sitt modersmål får det Rektor med ansvar för studiehandledning Redovisning Två gånger per år Nämnden vid delårsbokslut och årsbokslut 9 Elever placerade på behandlingshem av SOC Kontrollera att en kommunikation fungerar vid varje placering där elever är i behov av Rektor på utvecklingsenheten Information från ansvarig Löpande under året Nämnden vid delårsbokslut och årsbokslut 8 Barn och ungdom

46 Intern kontroll Blanketter Internkontrollplan BUN 2013 skolgång. Inskrivning i särskola Att beslut fattas på rätt grunder. Att beslut är korrekt utformade. Samordnare för särskola Rektor redovisar beslut vid varje inskrivning Varje inskrivningstillfälle Nämnden vid delårsbokslut och årsbokslut 8 Likabehandlingplan Kontrollera likabehandlingsplaner Adm chef Stickprov görs på fem planer En gång hösten Nämnden vid årsbokslut 9 Inköp Kontrollera att rutinen för inköp följs Ekonom Stickprov Löpande under året Nämnden vid delårsbokslut och årsbokslut 9 Barn och ungdom

47 Barn- och ungdomsförvaltningen Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Kristina Jakobsson Direktnr: Beteckning: BUN Väsentlighets- och riskanalys - internkontroll 2013 och åtaganden 2013 Ärendebeskrivning I enlighet med Alingsås kommuns nya styrmodell ska internkontrollplan och nämndens åtagande tas fram utifrån genomförd väsentlighets- och riskanalys. Förvaltningen har tagit fram förslag till internkontroll och åtaganden, i dialog med nämnden, utifrån genomförd väsentlighets- och riskanalys, och utifrån de diskussioner om verksamhetsutveckling som pågått under året. Förvaltningens yttrande I och med att implementering av nya styrmodellen sker i löpande process under året, har detta gjorts i november. Åtagande avser de förändringar nämnden behöver göra för att nå de prioriterade målen. Nämndsåtaganden är mer övergripande än förvaltningens åtagande, processen att ta fram åtaganden på rätt nivå fortsätter 2013, inför framtagandet av nya åtaganden inför Nämnden har tagit fram åtaganden kring gemensam målbild för kommunens fritidshem, samt utarbeta en strategi för ökad tillgång till digitala lärverktyg i förskoleklass, årskurs 1-6, samt fritidshem. Förvaltningen har tagit fram fler åtaganden än inför 2012, för att få en mer heltäckande bild av verksamhetsutvecklingen och tydliggöra det arbete och de processer som pågår för att genomföra nämndens åtagande. Internkontollen ska säkerställa att de prioriterade målen uppnås genom att de väsentliga riskerna hanteras. Internkontrollen synliggör nu flera av de processer som pågår och den kontroll som görs, än tidigare. Fastän flera kontroller redan tidigare har gjorts, men inte formellt sett ingått i internkontrolldokumentet. Förvaltningen ser därmed att interkontrollen nu synliggörs ur ett bredare helhetsperspektiv än tidigare, vilket är mycket positivt.

48 Förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden beslutar att godkänna intern kontroll och åtagande för år 2013, och översänder dem till kommunstyrelsen. Barn- och ungdomsförvaltningen Cecilia Knutsson Förvaltningschef Kristina Jakobsson Ekonom Godkänd av: Cecilia Knutsson Titel: Datum:

49 Ärende 4 Rapport om nuläge inom barnomsorgskön

50

51 Barn- och ungdomsförvaltningen Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Kristina Mellberg Direktnr: Beteckning: BUN Rapport om nuläge inom barnomsorgskön Ärendebeskrivning Rapport per november är upprättad. Förvaltningens yttrande Månadsrapporten följer förväntade trend. I dagsläget visar rapporten att behovstäckning finns i förskolan och att 4-månaders garantitid upprätthålls. Se bilaga Förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden lägger informationen till handlingarna Barn- och ungdomsförvaltningen Cecilia Knutsson Förvaltningschef Kristina Mellberg Barnomsorgssamordnare Godkänd av: Cecilia Knutsson Titel: Datum:

52 Ärende 5 Barn som upplever våld - Våld i nära relationer

53 Datum: Handläggare: Iréne Lidén Direktnr: Beteckning: Barn som upplever våld Våld i nära relationer I Alingsås kommun finns idag ett sk samverkansråd för våld i nära relationer som Socialförvaltningen ansvarar för. Representerade i denna grupp är: Akutmottagningen Alingsås lasarett, Carema Noltorps vårdcentral, Primärvården Södra Älvsborg, Alingsås kommun, Polismyndigheten, Utväg, Brottsofferjouren och Kvinnojouren Olivia. Kommunen representeras av Barn- och ungdomsförvaltningen, Socialförvaltningen samt Utbildningsförvaltningen. Rådet har tagit fram ett gemensamt Handlingsdokument i syfte att erbjuda ett bättre stöd till personer utsatta för våld i nära relationer. I handlingsdokumentet framgår respektive verksamhets ansvarsområde samt vilket stöd som kan erbjudas. Detta dokument är nu under revidering och ska på nytt förankras i verksamheterna. Socialförvaltningen har under 2012 fått beviljat medel från Socialstyrelsen för att 1. a. Utveckla ett system för kartläggning av omfattningen av alla som lever under våld i nära relationer. Kartläggningen ska ske i samverkan med övriga aktörer inom våld som finns i Alingsås. b. Kartläggning av unga år med egen våldsproblematik. c. Screening för våld som införs vid socialförvaltningens Stöd- och Försörjningsenhet 2. Anställa en samordnare för våld i nära relationer i syfte att inom socialförvaltningen bygga upp ett kvalitativt och hållbart arbete mot våld i nära relationer 3. Starta upp en ny SOL verksamhet i Bjärke för att ge barn boende i norra kommundelen tillgång till denna stödinsats 4. Att få arbetsmetoden MPV-Möta Personer med Våldsproblematik som en del i socialförvaltningens vardagliga arbete. Metoden involverar personer, oftast pappor med egen våldsproblematik. Fokus är på motivation och föräldraansvar. Anmälningsplikt All personal som i sin verksamhet möter barn är skyldiga att genast anmäla till Socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att Socialnämnden måste ingripa till ett barns skydd. 14 kap. 1 SoL. Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 7 Telefon: Fax: E-post: [email protected] Webbplats:

54 1997 stod personal inom barnomsorg och skola för tio procent av anmälningarna om misshandel av barn i åldrarna 0-6 år. Tolv år senare, 2009, hade andelen ökat till 27 procent, enligt en rapport från Brottsförebyggande Rådet, BRÅ. Någon motsvarande studie bland äldre barn har inte gjorts, men enligt BRÅ är det satsningar kring anmälningsplikten som gett resultat. Förskola och skola har en viktig del i strävan att tidigt uppmärksamma, identifiera och ge stöd till barn/ungdomar som lever i en utsatt situation. De resurser som finns, förutom pedagogerna är förskolechef/rektor och de olika professionerna i elevhälsan. Dessa ger stöd genom samtal men också genom kontakt och/eller anmälan till socialförvaltningen. Elevhälsans uppgift är att vara tillgänglig för att öka kunskap och förståelse kring de symptom som barnet eller den unge uppvisar. Det kan exempelvis vara hyperkänslighet, oro eller stress vilket i sin tur kan påverka koncentration och uppmärksamhet. Elevhälsan ska också underlätta för personalen i kontakten med föräldrar/barn. Likaså i kontakten med SOL, Socialtjänst, BUP, Utväg eller t.ex annan gruppverksamhet där barnet/den unge kan erbjudas hjälp/behandling för trauma den upplevt. Förvaltningen har en väl förankrad överenskommelse med Socialförvaltningen och goda rutiner för hur en anmälan ska göras. För att uppmärksamma personal om anmälningsplikten erbjöds tre Pedagogiska caféer under 2010/11 med tema Hur går det egentligen till att göra en anmäla till socialtjänsten? Och när ska man göra det? Vid möte med förskolecheferna uttryckte de att de känner sig mycket trygga med personalens kompetens i att upptäcka och uppmärksamma barn som far illa samt deras kunskap om anmälningsskyldigheten. Elevhälsan uppgavs också vara också ett mycket gott stöd i detta arbete. En utveckling av arbetet behöver dock ske kontinuerligt. Vidare insatser för ökad kunskap Varje år erbjuda pedagogiska caféer med Anmälan som tema Arbeta för närmare samverkan socialsekreterare elevhälsoteam Öka samverkan med föräldrarådgivningen Förankra Samverkansrådets Handlingsdokument i verksamheterna Sprida Karin Lundéns forskning, Att identifiera omsorgssvikt till förskolechefer och personal inom förskolan Iréne Lidén utvecklingschef Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 7 Telefon: Fax: E-post: [email protected] Webbplats:

55 Barn- och ungdomsförvaltningen Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Irene Lidén Direktnr: Beteckning: BUN Barn som upplever våld - Våld i nära relationer Ärendebeskrivning Leif Hansson (S) väckte i enlighet med barnoch ungdomsnämndens rutin ett ärende på barn-och ungdomsnämnden Förvaltningen har föreslagits starta ett förebyggande arbete för att minska och motverka att barn drabbas av våld och våld i nära relationer. Förslaget innebär som ett första steg i en sådan satsning är att utbilda all förskolepersonal i ämnet. Vilket bland annat innebär att lära sig se tidiga tecken och veta vad man ska göra när man misstänker misshandel, kunskap om fenomenet, hur brett det är etc. Förvaltningen har gjort en nulägesanalys, för att visa de insatser och kunskapsnivå som finns idag, samt den planering som finns för vidare åtgärder. Förvaltningens yttrande I Alingsås kommun finns idag ett sk samverkansråd för våld i nära relationer som socialförvaltningen ansvarar för. Representerade i denna grupp är: Akutmottagningen Alingsås lasarett, Carema Noltorps vårdcentral, Primärvården Södra Älvsborg, Alingsås kommun, Polismyndigheten, Utväg, Brottsofferjouren och Kvinnojouren Olivia. Kommunen representeras av barnoch ungdomsförvaltningen, socialförvaltningen samt utbildningsförvaltningen. Rådet har tagit fram ett gemensamt Handlingsdokument i syfte att erbjuda ett bättre stöd till personer utsatta för våld i nära relationer. I handlingsdokumentet framgår respektive verksamhets ansvarsområde, samt vilket stöd som kan erbjudas. All personal som i sin verksamhet möter barn är enligt Socialtjänstlagen (SoL) 14 kap 1 skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden måste ingripa till ett barns skydd. Förskola och skola har en viktig del i strävan att tidigt uppmärksamma, identifiera och ge stöd till barn/ungdomar som lever i en utsatt situation. De resurser som finns, förutom pedagogerna är förskolechef/rektor och de olika professionerna i elevhälsan. Dessa ger stöd genom samtal men också genom kontakt och/eller anmälan till socialförvaltningen. Förvaltningen har en väl förankrad överenskommelse med socialförvaltningen och goda rutiner för hur en anmälan ska göras. För att uppmärksamma personal om anmälningsplikten erbjöds tre Pedagogiska caféer under 2010/11 med tema Hur går det egentligen till att göra en anmäla till socialtjänsten? Och när ska man göra det?

56 Vid möte med förskolecheferna uttryckte de att de känner sig mycket trygga med personalens kompetens i att upptäcka och uppmärksamma barn som far illa samt deras kunskap om anmälningsskyldigheten. Elevhälsan uppgavs också vara också ett mycket gott stöd i detta arbete. En utveckling av arbetet behöver dock ske kontinuerligt. Förvaltningen planerar följande åtgärder för ökad kunskap: Att varje år erbjuda pedagogiska caféer med Anmälan som tema Att arbeta för närmare samverkan socialsekreterare elevhälsoteam Att förankra Samverkansrådets Handlingsdokument i verksamheterna Att sprida Karin Lundéns forskning, Att identifiera omsorgssvikt till förskolechefer och personal inom förskolan Under 2012 har socialförvaltningen beviljats medel från socialstyrelsen för att arbeta vidare med fler åtgärder. Se bilaga till ärendet. Av den anledningen anser förvaltningen att det för närvarande inte ska göras fler insatser. Förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn och ungdomsnämnden tar del av handlingarna och ger förvaltningen i uppdrag att arbeta vidare med planerade insatser för att öka kunskapen om barn i utsatta situationer. Barn- och ungdomsförvaltningen Cecilia Knutsson Förvaltningschef Irene Lidén Utvecklingschef Godkänd av: Titel: Datum: Cecilia Knutsson

57 Ärende 6 Pedagogisk måltid 2013

58 Barn- och ungdomsförvaltningen Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Barbro Eckerström-Tedeb Direktnr: Beteckning: BUN Pedagogisk måltid 2013 Ärendebeskrivning Fastställande av pris för pedagogisk måltid är f o m 2012 ett eget ärende och ingår inte i Flerårsstrategi BUN. Förvaltningens yttrande Förvaltningen utredde merkostnader för fria pedagogiska måltider inför Beslutet blev att nämnden fortsatt ska subventionera de pedagogiska måltiderna, men att de inte ska vara fria. Förvaltningens förslag är att priserna för 2012 ska gälla även för Priserna är 23 kr/portion för pedagogisk lunch och 9 kr/portion för frukost respektive mellanmål. Förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden beslutar om priser för pedagogiska måltider 2013 enligt ovan. Barn- och ungdomsförvaltningen Cecilia Knutsson Förvaltningschef Barbro Eckerström-Tedeborg Controller Godkänd av: Cecilia Knutsson Titel: Datum:

59 Ärende 7 Barn-och ungdomsnämndens miljöprogram 2011

60 Barn- och ungdomsförvaltningen Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Monica Persson Direktnr: Beteckning: BUN Barn-och ungdomsnämndens miljöprogram 2011 Ärendebeskrivning Alingsås energiplan är antagen av KF den 25 april Energiplanen är en del av Alingsås kommuns miljöprogram. Det finns 15 detaljerade mål i energiplanen som är indelade i fyra huvudområden: Hållbara energisystem, hållbara transporter, energieffektivisering och hållbar livsmedelsförsörjning. Av dessa mål är Barnoch ungdomsnämnden delansvariga i tre huvudområden med fyra mål. Mål 3: Den genomsnittsliga nettoutsläppen av koldioxid från kommunens interna personbilspark ska minska med 5% årligen. Mål 4: Öka gång- och cykeltrafikens andelar vid val av transportmedel till arbete/skola. Andelen ska 2013 utgöra minst 40% för boende i hela kommunen och minst 50% för de som arbetar och bor i tätorten. Mål 13: Den totala energianvändningen för Alingsås kommuns byggnader, transporter, gatubelysning, och VA-verksamhet ska minska med i genomsnitt 8 % fram till 2013 jämfört med Mål 14: Arbeta för och utreda hur kostens miljö- och klimatpåverkan i t ex skolor kan minska. Förvaltningens yttrande De miljömål som Barn- och ungdomsnämnden är delansvariga i har lagts till i Barn- och ungdomsförvaltningens miljöprogram.

61 Förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden antar tillägget till Barn- och ungdomsnämndens miljöprogram. Barn- och ungdomsförvaltningen Cecilia Knutsson Förvaltningschef Monica Persson Planeringssekreterare Godkänd av: Cecilia Knutsson Titel: Datum:

62 Miljöprogram Barn- och ungdomsförvaltningen

63 Innehåll 1: Miljöprogrammet 2: Rik natur 3-4: Det goda samhället 5: Förklaringstexter till Alingsås kommuns övergripande miljömål

64 Miljöprogram Utifrån de nationella miljökvalitetsmålen, som antogs av riksdagen 1999, har kommunstyrelsen antagit nya miljömål för Alingsås kommun. I Alingsås är miljömålen grupperade i tre huvudområden: Rik natur - (Barn - och ungdomnsnämnden delansvarig) Friskt vatten - (Barn - och ungdomnsnämnden är inte delansvarig) Det goda samhället - (Barn - och ungdomnsnämnden delansvarig) För varje huvudområde finns övergripande mål för framtagna. De övergripande målen anger inriktningen på lång sikt och är tänkta att fungera som inriktningsmål under hela perioden Dessutom har detaljerade mål för den närmaste treårsperioden tagits fram. De detaljerade målen tas fram löpande för treårsperioder. Syftet är att genom detaljerade mål kunna rikta in miljömålsarbetet på särskilt angelägna frågor. Syftet med miljömålen är att vi till nästa generation ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Det innebär att påverkan på miljön ska ha minskats till nivåer som är långsiktigt hållbara. Alla nämnder är huvudansvariga och/eller delansvariga för något mål. Barn- och ungdomsnämnden är endast delansvarig och ska redovisa sin del. Miljömålen ska följas upp årligen i kommunens miljö- och hälsoredovisning. Redovisningen ska innehålla en uppföljning av de övergripande målen ( ), de detaljerade målen ( ) samt tillhörande nyckeltal. Barn- och ungdomskontoret ansvarar för insamling av uppgifter och redovisning av dessa till kommunledningskontoret. Lokala miljöprogram utgående från Barn- och ungdomsförvaltningens miljöprogram skall finnas vid alla enheter. Ansvarig för detta är enhetens chef. Det lokala miljöprogrammet ska redovisas till Barn- och ungdomsnämnden i samband med årsredovisning. Alingsås miljömål med detaljerade mål finns i sin helhet på hemsidan; och miljö/miljömål. 1

65 Myllrande våtmarker rik natur Levande skogar Giftfri miljö Ett rikt växt och djurliv Ett rikt odlingslandskap Skyddande ozonskikt Alingsås kommuns övergripande miljömål Mål 3: Kemiska produkter som är särskilt farliga för människors hälsa och miljön har fasats ut. Mål 4: Vid alla inköp ska miljöanpassade alternativ väljas när de finns tillgängliga och är ändamålsenliga. Mål 6: Andelen inköpta ekologiska livsmedel för den kommunala verksamheten ska minst uppfylla de nationella målsättningarna (2010: 25%). Alingsås kommuns detaljerade miljömål (Detaljerade mål är endast framtagna till Alingsås miljömål nr 4) Inom följande produktgrupper ska kommunen alltid köpa in miljöanpassade alternativ när de finns tillgängliga och är ändamålsenliga: Bildäck, motorbränsle och hydraulikolja till fordon och maskiner Hushålls- och städkemikalier Kontorspapper I kommunens upphandling ska alltid miljöanpassade alternativ efterfrågas. Barn- och ungdomsnämndens miljömål Vid inköp av material, ska miljöanpassade alternativ köpas. Vid inköp av livsmedel och varor, till exempel fika vid möte, frukt m.m, ska i första hand, när det är möjligt, miljömärkta produkter köpas. 2

66 det goda samhället Begränsad klimatpåverkan God bebyggd miljö Säker strålmiljö Frisk luft Alingsås kommuns övergripande miljömål Mål 12: Totala utsläppen av växthusgaser per invånare i Alingsås kommun ska minska med 40% jämfört med Mål 13: Totala energianvändningen per invånare i Alingsås kommun ska minska med 20% jämfört med Mål 17: Mängden hushållsavfall per invånare ska minska jämfört med 2008 (Tekniska nämnden i samarbete med miljöskyddsnämnden). Mål 19: Miljömedvetenheten är hög bland invånarna i Alingsås (kommunstyrelsens uppdrag). Alingsås kommun detaljerade miljömål Hur miljömålen 12 och 13 ovan ska uppnås finns i Alingsås energiplan Det finns 15 detaljerade mål som är indelade i fyra huvudområden.barnoch ungdomsförvaltningen är delaktig i tre huvudområden (hållbara transporter, energieffektivisering och hållbar livsmedelsförsörjning) med fyra mål. Dessa är: Mål 3: Den genomsnittsliga nettoutsläppen av koldioxid från kommunens interna personbilspark ska minska med 5% årligen. Mål 4: Öka gång- och cykeltrafikens andelar vid val av transportmedel till arbete/skola. Andelen ska 2013 utgöra minst 40 % för boende i hela kommunen och minst 50 % för de som arbetar och bor i tätorten. Mål 13: Den totala energianvändningen för Alingsås kommuns byggnader, transporter, gatubelysning och VA-verksamhet ska minska med i genomsnitt 8 % fram till 2013 jämfört med Mål 14: Arbeta för och utreda hur kostens miljö- och klimatpåverkan i t ex skolor kan minska. 3

67 det goda samhället Begränsad klimatpåverkan God bebyggd miljö Säker strålmiljö Frisk luft Barn- och ungdomsförvaltningens miljömål En miljöansvarig ska finnas på varje arbetsplats (förskola, skola/ fritids hem respektive kontor). Se över arbetsplatser och lokaler (tillsammans med FABS) med tanke på energiförbrukning. Använd lågenergilampor, hitta rutiner att stänga av apparater m.m. För personal anvisas föreskrifter för tjänsteresor i Alingsås kommun. Vi ska lära av varandra och dela med oss av erfarenheter genom att redovisa exempelvis miljöprojekt på hemsidan, göra studiebesök hos varandra. Ta fram en handlingsplan och verkställa behovet av miljöstationer för sopsortering med FABS. Vi ska hushålla med råvaror och energi samt minimera vårt avfall och möjliggöra för kretsloppstänkande. Barn och ungdomar ska uppmuntras till att använda kollektivtrafik och promenera eller cykla till och från skolan, t ex Vandrande skolskjuts. Barn och ungdomar ska uppmuntras att utveckla intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, för att skapa en hög miljömedvetenhet (hämtat uppslag från läroplanerna). Barn och ungdomar får kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället. (hämtat uppslag från läroplanerna). Kostenheten tillsammans med ISS ser över, inom ramen för avtalet, hur kostens miljö- och klimatpåverkan kan minska inom förvaltningen. Barn- och ungdomar får insikt vilken miljö och klimatpåverkan olika slags livmedel har. 4

68 Förklaring Mål Kommentarer 3 Kemiska ämnen med cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska egenskaper (s.k. CMR-ämnen) anses vara särskilt farliga ämnen. 4 Målet avser inköp av både varor och tjänster. Med ändamålsenlig menas att det miljöanpassade alternativet ger önskvärt resultat och går att använda i det specifika fallet. Ett exempel kan vara en gammal maskin som kanske inte går att köra på en miljömärkt hydraulolja. Men i möjligaste mån ska utbytesprincipen gälla. Denna ingår i Miljöbalken och innebär att om två produkter ger likvärdigt resultat ska den minst miljö- och hälsofarliga väljas. Med miljöanpassad avses en vara eller tjänst som har en tredjepartscertifierad miljömärkning ex. Nordiska Svanen eller Bra Miljöval eller där upphandlingsav delningen har gjort bedömningen att den lever upp till motsvarande krav t ex. Miljöstyrningsrådets kriterier. 6 Detta mål avser alla inköp av livsmedel som görs för den kommunala verksamheten dvs. även i de fall som inköpen görs av upphandlad entreprenör. Med ekologiska avses livsmedel som lever upp till Miljöstyrningsrådets kriterier för livsmedel De lokala målen baseras på målsättningar i regeringens proposition 2008/09:162 och 163 En sammanhållen klimat- och energipolitik (beslutad i juni 2009) även om målformuleringarna inte är ordagranna. Uppföljningen baseras i nuläget på SCB:s (statistiska centralbyråns) energistatistik nedbruten på kommunal nivå och är behäftad med viss osäkerhet. Uppföljningen kommer därför att kompletteras med utvald lokal statistik med högre säkerhet. Dessa nyckeltal återfinns i Alingsås energiplan (revideras under 2009/2010). 17 Avser avfall som har producerats i Alingsås. Avfall är en resurs som kan köpas och säljas därför kan avfall som producerats i andra kommuner tas omhand på kommunens avfallsanläggning. För detaljerade mål se Alingsås avfallsplan. 19 Utbildningsförvaltningen och Barn- och ungdomsförvaltningen kommer att ha centrala roller för att tillsammans med kommunstyrelsen arbeta för att öka den allmänna medvetenheten inom detta område. Både för personal inom den kommunala organisationen samt för övriga kommuninvånare är det viktigt att få kunskaper om de stora miljö- och resursutmaningar som väntar de kommande decennierna. Det är även viktigt att visa på vilka olika möjliga lösningar som finns för att nå det hållbara samhälle, som övriga miljömål i sin förlängning strävar mot. 5

69 Ärende 8 Yttrande till Detaljplan för Hemsjö, Hemsjö kyrkskola och förskola vid Hemsjövägen

70 Kungörelse Detaljplan för Hemsjö HEMSJÖ KYRKSKOLA OCH FÖRSKOLA VID HEMSJÖVÄGEN Samhällsbyggnadsnämnden har , D 761, beslutat att hålla ett förslag till rubricerad detaljplan tillgängligt för granskning. Planområdet ligger söder om kyrkan i Hemsjö. Förslaget ger möjlighet för skolan och förskolan att utöka sin verksamhet. Förslaget överensstämmer med kommunens översiktsplan. Kommunen bedömer att förslaget inte ger en betydande miljöpåverkan. Av de privata fastigheterna i området berörs särskilt Hemsjö 5:5. Ett planförslag har under 22 oktober 2 november 2012 varit föremål för samråd. Inkomna synpunkter sammanfattas och bemöts i en Samrådsredogörelse. Planförslaget har reviderats och redovisas i Plan- och illustrationskarta samt Planbeskrivning. Under tiden 8 november 29 november 2012 finns handlingarna tillgängliga på följande platser: Kommunens webbplats (välj Bygga, bo och miljö>samhällsplanering>detaljplanering>pågående detaljplaner) Samhällsbyggnadskontoret, Sveagatan 12, Alingsås Utställningen är öppen mån-fre kl 8-17 Hemsjö kyrkskola Handläggare: Anna Uhrbom, tfn Den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra detta skriftligt under granskningstiden. Synpunkterna ska lämnas till Samhällsbyggnadsnämnden, Alingsås och ska vara nämnden tillhanda senast den 29 november 2012 (skriftliga synpunkter som lämnats under samrådet behöver inte lämnas på nytt). Den som inte framfört skriftliga synpunkter senast under granskningstiden kan förlora rätten att överklaga beslut att anta detaljplanen. Alingsås den 6 november 2012 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Sveagatan 12 Telefon: Fax: E-post: [email protected] Webbplats:

71 Barn- och ungdomsförvaltningen Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Christine Flood Direktnr: Beteckning: BUN Yttrande till Detaljplan för Hemsjö, Hemsjö kyrkskola och förskola vid Hemsjövägen Ärendebeskrivning Planområdet ligger söder om kyrkan i Hemsjö. Förslaget ger möjlighet för skolan och förskolan att utöka sin verksamhet. Förslaget överensstämmer med kommunens översiktsplan. Förvaltningens yttrande Barn- och ungdomsnämnden har för avsikt att investera i omoch tillbyggnad av skola och förskola i två etapper med start 2012 och Fastigheten Hemsjö 5:22 söder om skolan köptes in 2012 av Fabs för att säkerställa att elever/barn på sikt får en tillräckligt stor utemiljö. Rivning av huset kan bli aktuellt i framtiden. Huset har q-markering i planen vilket innebär att det är förbud mot rivning. Barn- och ungdomsnämnden anser att denna bestämmelse ska tas bort på huset. Skolvägar, kollektivtrafik samt gång- och cykelvägar är väl beskrivna i planen och påverkas inte av ombyggnationen. Gestaltning av tillkommande skolbyggnader i planen är bra. Förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden godkänner yttrandet och översänder det till Samhällsbyggnadsnämnden. Barn- och ungdomsförvaltningen Cecilia Knutsson Förvaltningschef Christine Flood Planeringssekreterare

72 Godkänd av: Cecilia Knutsson Titel: Datum:

73 Handläggare: Anna Uhrbom, tfn Dnr Detaljplan för Hemsjö, Hemsjö kyrkskola och förskola vid Hemsjövägen Samrådsredogörelse Ett förslag till rubricerad plan varit ute på samråd under tiden 22 oktober 2 november Ett öppet hus, med möjlighet att ställa frågor och lämna synpunkter, hölls den 25 oktober Anteckningar finns som särskild handling. Följande skriftliga yttranden har inkommit (om anmärkningar finns mot den handling som kommer att bli juridiskt bindande, nämligen plankartan, har detta markerats med ett x): Myndigheter, nämnder m.fl.: 1. Länsstyrelsen, samrådsyttrande Trafikverket, meddelande Tekniska nämnden, yttrande Vattenfall, yttrande Svenska Kraftnät, yttrande Sakägare 6. Ägare till Hemsjö 5:9, yttrande Ägare till Hemsjö 5:30, yttrande Anmärkn x - - x - x x Nedan följer en sammanfattning av i första hand de synpunkter som berör plankartan. Samhällsbyggnadskontorets kommentarer och förslag till åtgärder redovisas också. Synpunkter Kommentarer 1. Länsstyrelsens hela yttrande citeras nedan: Synpunkter på sådant som kan aktualisera prövning: Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 12 kap 1 PBL och nu kända förhållanden att ett antagande av en detaljplan enligt förslaget inte kommer att prövas. Noteras. Motiv för bedömningen: Länsstyrelsen befarar inte att riksintresse enligt miljöbalken (MB) påtagligt kommer att skadas, att mellankommunal samordning blir olämplig, att miljökvalitetsnormer enligt miljöbalken inte iakttas, att strandskydd enligt 7 kap miljöbalken upphävs i strid med gällande bestämmelser eller att bebyggelse blir olämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller säkerhet eller 1

74 risken för olyckor, översvämning eller erosion. Råd om tillämpning av PBL och MB: Förslaget innehåller planbestämmelser som saknar stöd i 4 kap. PBL. Krav på uppvärmningssystem, bygg och installationsteknik som medför låg vatten- och energianvändning samt individuell mätning av energianvändning får säkerställas på annat sätt. Behovsbedömning: Kommunen bedömer att förslaget inte innebär en betydande påverkan på miljön. Länsstyrelsen delar kommunens åsikt. Beredning: Inför Länsstyrelsens bedömning i ärendet har berörda statliga sektorsföreträdare beretts tillfälle att lämna synpunkter. Vad som angivits ovan gäller som statens samlade myndighetsuppfattning vid en avvägning mellan olika framförda synpunkter. Planbestämmelserna tas bort från plankartan. Noteras. Noteras. 2. Trafikverket Kommer inte lämna synpunkter på förslaget. Noteras. 3. Tekniska nämnden Om det ska finnas möjlighet för färdtjänstfordon att angöra entréer till hus C måste en vändmöjlighet finnas inom södra delen av fastigheten. Eftersom skolbarn kommer till skolområdet via gångväg förbi kyrkogården bör inga som helst backningsrörelser få ske inom skolområdet. I övrigt inget att erinra. Placering av avfallsbyggnad framgår inte av förslaget. För hämtning av avfall krävs vändmöjlighet för avfallsfordon eftersom inga backningsrörelser kommer att ske inom skolområdet. Vändning kan ske genom vändplan med ett vändutrymme om 8+8 meter alternativt en svängradie om 9 meter. Längsta tillåten drag- /gångväg från angöringsplats för fordon till uppställningsplats för kärl är max 25 meter. Det finns yta för vändmöjlighet. Illustrationskartan kompletteras med en vändplan. Yta finns vid angöringsplatsen så att varuleverenser kan ske utan backning alternativt med kort backning fram till lastkaj. Det finns i dagsläget inget förslag på placering av avfallsutrymme utan det kommer att behandlas i bygglovet. Det finns möjliga placeringar som inte innebär backning. Illustrationskartan kompletteras med ett exempel på lämpligt läge. Planbeskrivningen förtydligas med informationen. 4. Vattenfall Vattenfall har 0,4 kv markkablar i planområdet (karta bifogades yttrandet). Anläggningarnas lägen är inte exakta då inmätning ännu inte är gjord. För kabelanvisning kontakta kundtjänst. Enligt kundavtaket, Nät 2009 K 7.3 får inte byggnader uppföras, marknivå ändras, eller andra åtgärder vidtas som äventyrar funktionen eller driften av nätägarens anläggningar. Ev. flytt/förändringar av befintliga el-anläggningar utförs av Vattenfall men bekostas av exploatören. Offert beställs via kundtjänst. Om anläggningsflytt behövs yrkar Vattenfall på att ett avtal, där kostnader och ansvar regleras, finns upprättat innan detaljplanen antas. Detta skall Noteras. S.k. u-område för ledningar redovisas inte på plankartan för det kommer bli aktuellt att flytta ledningarna. Fabs AB har informerats om tillvägagångssättet och ledningarnas placering. Genomförandebeskrivningen kompletteras med informationen. 2

75 framgå av detaljplanehandlingarna. Vid arbete nära våra anläggningar krävs bevakning. Vid markarbetet skall kabelutsättning i fält alltid begäras. Bevakning och kabelutsättning beställs hos kundtjänst. Under förutsättning att ovanstående uppfylls tillstyrken Vattenfall planen. 5. Svenska Kraftnät Har ingenting att erinra mot förslaget. Noteras. 6. Ägare till Hemsjö 5:9 Har inga invändningar mot förslaget så länge bygget sker enligt den bifogad Illustrationskarta. Sker däremot förändringar av Illustrationskartan bör de nå oss innan beslut tas. Vi har invändningar mot de skisser som finns att beskåda i Planbeskrivningen vad gäller angränsande yta till vår tomt (fastighet 5:9). Plankartan är den juridisk bindanade handlingen som beskriver vad som får byggas och hur. Illustrationskartan visar endast exempel på hur byggnationen skulle kunna se ut. I detta fall visar illustrationen de planer som markägaren har för byggnationen. Beslut om exakt utformning tas i bygglovskedet. Detaljplanen ger markägaren rätt att få bygglov enligt planen. Era synpunkter har vidarebefordrats till Fabs AB som är markägare och exploatör. Fabs har svarat att de kommer att ha en dialog med er inför bygglovsansökan. 8. Ägare till Hemsjö 5:30 Borrabacken Egendomligt att fastigheterna 5:33 och 5:25 inte anses berörda av planen. Boende på Borrabacken har använt vägen både norrut och söderut i minst 50 år att då stänga av vägen måste väl i all rimlighet anses påverka samtliga boende med adress Borrabacken. Åberopar sedvanerätten, 50 års användning av vägen i båda riktningarna. Om vägen dessutom ska användas av skolan så faller det på kommunen att hålla vägen i det skick som erfordras för detta utökade ändamål. Muntligt löfte lämnades att kommunen skall åtgärda Borrabacken efter köpet av 5:22. Hur är planerna för snöröjning och sophämtning och vägen stängs norrut? Gäller även övriga ev. större leverensfordon till Borrabacken. Hur gör vi med snöröjning nu? Kommunen äger ju en del av privat väg. Handhar kommunen snöröjningen eller ska vi faktura kommunens andel? Samma sak med ev. vägunderhåll. Buller & bygglov Max ljudnivå har angetts till 70 dba. Högsta ljuddtryck torde komma att bli vid löparbana/hoppgrop och vid fotbollsplanen. Därför kommer vi att kräva ett bullerplank längs hela tomtgränsen mot 5:30 och mot hela Borrabacken Inför varje detaljplan görs en s.k. fastighetsförteckning där berörda sakägare tas upp. Den görs av Lantmäteriet och innefattar de fastigheter som ligger inom området, gränsar till området eller har rättigheter i området. Fastigheterna Hemsjö 5:33 och 5:25 hade varit sakägare om de hade haft rättigheter inom området t.ex. vägservitut för att använda norrgående del av Borrbacken. Lantmäteriet har inte kunnat finna några rättigheter för bostäderna utmed Borrabacken att köra över skolgården till Hemsjövägen, däremot är tillfarter tryggade med vägservitut mot Edsåsvägen. För att verkligen klarlägga detta har en fastighetsutredning inletts för att se om äldre rättigheter finns kopplade till vägen över skolgården. Barn- och ungdomsförvaltningen är, ur trafiksäkerhetsskäl, väldigt mån om att det inte ska ske någon genomfartstrafik på skolgården. Skolfastigheten Hemsjö 17:2 har idag inget servitut på att använda Borrabacken. Skolan har sin tillfart från Hemsjövägen över fastigheten Hemsjö 16:1 vilken är reglerad med servitut. Fastigheten Hemsjö 5:22 har däremot servitut att använda Borrabacken för att nå Edsåsvägen. Drift och underhållsfrågor får lösas gemensamt mellan servitutshavarna och markägaren. För att möjligöra sophämtning etc. föreslås att 3

76 längden av löparbanan och fotbollsplanen. Störande effekt mot framförallt 5:33 kan också behöva att dämpas med plank/staket söder om fotbollsplanen. Barn i denna ålder på raster och idrottslektioner kommer överstiga 70 dba. Är det verkligen tillåtet att lägga så miljöstörande verksamhet så direkt intill privata tomter? Nuvarande bygglov för annexet innefattar ett staket mot 5:30 motsvarande det mot öster. Detta har kommunen totalt ignorerat. Räcker dock med detta planförslag i framtiden ej med staket måste vara bullerplank p.g.a. idrottsplatsen/fotbollsplanen. Förväntar mig också att kommunen i framtiden följer givna bygglov. Krävs det inte bygglov för att ändra från bostadhus till kommersiell fastighet? Löparbana/hopprep ser på ritningen ut att ligga direkt mot tomtgränsen. Gäller inte 4,5 meters avstånd för en sådan anläggning? Häck, staket, plank Nuvarande häck mot 5:22 skall vara kvar, annars krävs ett högre staket alt bullerplank här. För den del som saknar häck kan komma att krävas plank/staket beroende på hur mycket oväsen det blir där. en vändplan anordnas på fastigheten Hemsjö 17:2. Servitut bör då tecknas mellan Fabs AB och de boende på Borrabacken att använda den. Alternativt kan ni bilda en gemensamhetsanläggning för Borrabacken och vändplanen. När det gäller ev. muntliga löften hänvisas till Fabs AB. Det får diskuteras mellan fastighetsägarna, som har vägservitut på Borrabacken, och markägaren (Hemsjö 5:5). Buller Det är tillåtet att ha en skola intill bostadhus. Det finns inga lagar kring buller men däremot riktvärden dock inte specifikt för skolverksamhet. Det som hänvisades till i planbeskrivningen var för trafikbuller och det finns även riktvärden för industribuller samt buller inomhus. Planen revideras utifrån synpunkterna och krav ställs på bullerskydd mot bl.a. er fastighet. Om framtida störningar skulle uppstå kan miljöskyddskontoret komma att ställa ytterligare krav på åtgärder om det skulle vara befogat. Miljöskyddskontoret har inte haft några synpunkter på aktuellt planförslag. Bygglov Det krävs bygglov för ändrad användning av en fastighet. En detaljplan reglerar markanvändningen och hur byggnationen får ske och ligger till grund för framtida bygglov. Det finns även en ansökan om tillfälligt bygglov för Hemsjö 5:22. Det är byggnader som inte får anläggas närmare tomtgräns än 4 meter, ur brandskyddssynpunkt. Illustrationskartan visar förslag på skolgård men det behöver inte nödvändigtvis komma att se ut så. Exakt utformning och placering prövas i bygglovskedet. Häck, staket, plank Planen revideras utifrån era synpunkter. Krav på häck, staket eller bullerskärm utmed fastighetsgränsen införs. 4

77 Sammanfattning och revideringar Med anledning av framförda synpunkter föreslår samhällsbyggnadskontoret följande revideringar av plankarta med bestämmelser (dessutom görs kompletteringar, av planbeskrivning samt av illustrationskarta): Bestämmelsen q ändras till k för fastigheten Hemsjö 5:22. Bestämmelse om taklutning ändras till max 34 grader. Tillåtet våningsantal justeras så att det är lika inom hela planområdet samt att komplementbyggnader ska underordnas huvudbyggnader. Planbestämmelse införs om bullerskärm. Planbestämmelse införs om vändplan. Planbestämmelse införs om avgränsning i form av häck, staket, skärm mellan fastigheterna Hemsjö 5:22 och Hemsjö 5:30. Sakägare med skriftliga synpunkter som inte tillgodosetts Ägare till Hemsjö 5:9 Ägare till Hemsjö 5:30 Planavdelningen Gabriella Graf Planchef Anna Uhrbom Planarkitekt 5

78 Handläggare: Anna Uhrbom, tfn Dnr Granskningshandling Detaljplan för Hemsjö, Hemsjö kyrkskola & förskola vid Hemsjövägen Planbeskrivning

79 1. Inledning Syfte Planhandlingar Syftet med planen är att ge möjlighet att utöka verksamheten. Förslaget innebär att nya byggnader innehållande skola, förskola, idrottshall och matsal, ska ersätta tre paviljonger som finns idag. Den juridiskt bindande handlingen är plankarta med bestämmelser. Till detaljplanen fogas en Planbeskrivning och en Illustrationskarta. Dessa har ingen rättsverkan utan ska underlätta förståelsen av planen och vara vägledande vid tolkningen av den. Övriga handlingar är en Fastighetsförteckning. Läge och areal Planområdet ligger söder om kyrkan i Hemsjö. Det omfattar framförallt befintligt skolområde samt fastigheten Hemsjö 5:22 och delar av Hemsjö 5:5. Planområdet är ca 1,6 ha. Markägare Det kommunala fastighetsbolaget Fabs AB äger skolfastigheten Hemsjö 17:2 samt 5:22. Del av fastigheten Hemsjö 5:5 ingår även i planområdet. 2. Tidigare ställningstaganden Uppdrag Detaljplaner Vision Flerårsstrategi Alingsås miljömål Samhällsbyggnadsnämnden beslutade om en detaljplanebeställning där uppdraget att upprätta denna detaljplan ingår. Planområdet har inte tidigare varit planlagt. Alingsås kommun har antagit Vision 2019 som en ledstjärna för all planering. Bl.a. anges att Alingsås har en central roll i Västsveriges utveckling och satsar på hållbarhet och livskvalitet i hela kommunen. Alingsås har invånare år I flerårsstrategi (budget) anges bl.a. följande prioriterade mål: I Alingsås kommun: - finns det attraktiva boendemöjligheter - skapar vi goda livsmiljöer genom långsiktigt hållbar utveckling Kommunen har också antagit Alingsås miljömål De är 2

80 grupperade i de tre huvudområdena Rik natur, Friskt vatten och Det goda samhället. Inom det sistnämnda området är det främst följande nationella miljökvalitetsmål som är aktuella för detaljplaneringen: Begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö och Frisk luft. Energimålen beskrivs närmare nedan under rubriken Teknisk försörjning. Ett övrigt övergripande mål är att de nationella miljömålen avseende luftföroreningar ska klaras i hela kommunen. De aktuella detaljerade miljömålen beskrivs nedan under passande rubriker. Översiktliga planer och avvägningar I översiktsplanen har avvägningar gjorts mellan de motstående allmänna intressena att bevara naturvärden och rekreationsområden och att exploatera mark som är lämplig för bebyggelse. I översiktsplanen för Hemsjö-Ingared (antagen ) har planområdet beteckning Område för i första hand service, kultur och fritid samt område med stort kulturvärde. Planförslaget överensstämmer med översiktsplanen. I den fördjupade översiktsplanen illustreras en eventuell utvidgning av kyrkogården åt sydost. Detta skulle påverka nuvarande skolgård och inte heller vara möjlig med tanke på aktuell planläggning. Program Enligt plan- och bygglagen 5:10 kan kommunen, om man bedömer att det behövs för att underlätta detaljplanearbetet, ange planens utgångspunkter och mål i ett särskilt program. Kommunen bedömer att nu aktuell detaljplan inte är så komplicerad att ett särskilt program behövs. 3. Förutsättningar och förändringar Natur och kultur Mark och vegetation Planområdet utgörs av en skolgård (nedan t.v.) samt en äldre villatomt (nedan t.h). Parkeringsplatser och delar av skolgården har hårdgjorda ytor men huvuddelen av området består av gräsbevuxen lekyta. Det finns ett flertal större träd på skolgården och ett antal fruktträd i villaträdgården. De mest karaktärsfulla träden är två lönnar, en alm och en storvuxen björk öster om den äldsta skolbyggnaden. Det finns även några ekar, varav en större, intill fornlämningen på skolgården. Den större eken är skyddsvärd. Intill skolgården ligger en kyrkogård, bostäder och skog. Bebyggelsen ligger högt och på relativt plan mark. I den västra delen av området sluttar det däremot ganska kraftigt mot Hemsjövägen. Stenmurar avgränsar tomten mot vägen och kyrkogården. 3

81 T.v. ekar vid fornlämningen och t.h. en björk framför skolan Stenmur avgränsar fastigheten. En av stenarna är urgröpt och har fungerat som vattenho för hästar. Trädplan Tekniska nämnden har i februari 2012 antagit Trädplan för Alingsås kommun. Till trädplanen kopplas en trädvårdsplan som beskriver olika objekt och de insatser som behöver göras. Geotekniska förhållanden Jordarten inom planområdet är isälvssediment med sand och block. Det finns inga sluttande lerjordar i området. Det finns en geoteknisk utredning för västra delen av planområdet, där höjdskillnaderna är relativt stora. Utredningen är utförd av Sweco Syftet med undersökningen var att klargöra de geotekniska förutsättningarna för anläggning av parkering med infartsväg. Lämpligheten för uppfyllnader har även bedömts. Höjdskillnaden mellan planerad infart vid befintlig parkering och ny parkering är ca 3-4 m. Den befintliga infarten är försedd med stödmur. Undersökningarna visar att jordlagren utgörs av friktionsjord, främst bestående av sand. Översta lagret ca 1-2 meter består av relativt lös lagrad sand. Därunder följer fast lagrad sand, grus och sten. Utförda trycksonderingar har avbrutits på mellan 5-7 meter djup under markytan utan att stopp erhållits. 4

82 Grundläggningsförhållandena bedöms som goda och planerad parkering ska kunna grundläggas direkt i mark ovan en packad grundläggningsbädd. Planerad utfyllnad av infartsvägen bedöms kunna utföras utan någon förstärkning, förutom eventuella stödmurar för att ta upp höjdskillnader i slänten. För all grundläggning gäller att organisk jord i ytan skall grävas bort för anläggningen. Inga grundvattenobeservationer har utförts. Vid stora schaktningsarbeten bör grundvattensituationen i området dokumenteras. En geoteknisk utredning kommer att tas fram inför projekteringen av de nya skolbyggnaderna. Markföroreningar Risk för översvämning eller erosion Miljökvalitetsnormer för vatten Radon Det finns inga kända markföroreningar i området. Planområdet ligger på ca 1500 meters avstånd från närmaste vattendrag som är Sävelången. Området ligger från 94 till 100 meter över högsta högvattennivå och någon risk för översvämning eller erosion föreligger inte (höjdnivåer är angivna i höjdsystemet RH2000). Vattenmyndigheterna har tagit fram ett förslag till vattenförvaltning som bl.a. innehåller miljökvalitetsnormer för vatten. Verksamheten bedöms inte påverka miljökvalitetsnormerna. Området ligger inom ett högriskområde för radon. Byggnader inom högriskområde ska normalt utföras med radonsäker konstruktion alternativt ska motsvarande åtgärder vidtas så att högsta tillåtna radonhalt inte kommer att överskridas i byggnaden. Ansvaret för att bedöma den faktiska radonrisken på varje byggplats och vidta tillräckliga skyddsåtgärder åligger den som ska bygga. Inget byggnadsmaterial får användas som är radongenererande. Kunskap måste finnas om varifrån makadamfyllningen till grundläggningen, ballasten i betongen etc härrör. Frågan om radonmätning på schaktbotten tas upp på det tekniska samrådet. Fornlämningar/kulturminnen Det finns kända fornlämningar inom planområdet. På skolgården finns två stenkammargravar och en borttagen boplats. Strax söder om skoltomten finns ett område med fossil åkermark. RAÄ Hemsjö 12:1 är en stenkammargrav av typen hällkista. Vid arkeologisk förundersökning 2007 påträffades inget av antikvariskt intresse. RAÄ Hemsjö 5:1 är en fast fornlämning i form av en stenkammargrav, det är en hällkista i hög. Högen är ca 12 x 8 meter i diameter. Högens kanter är något nedplöjda. Direkt söder om den finns en undersökt och borttagen boplats, RAÄ Hemsjö 277. En arkeologisk slutundersökning är gjord 2008 gällande fornlämning RAÄ 277, se rapport 2009:10 av Västarvet/Lödöse museum. Boplatsen innehöll lämningar som tillsammans utgjorde spåren efter verksamheter från mesolitisk 5

83 tid till äldre järnålder. Hemsjö 276 är ett område med fossil åkermark. Det är ett röjningsröseområde som ligger intill den södra fastighetsgränsen. På skolgården finns idag ett inhägnat område för stenkammargravarna. Det finns förslag på att förtydliga området så att den även fyller en pedagogisk funktion samt att inhägnaden utformas trevligare (enligt illustration nedan). Om man vid grävning eller annat arbete påträffar fornlämning föreligger anmälningsplikt enligt Lag om kulturminnen m.m. (2 kap. Fornminnen). Bebyggelseområden Riksintresse - kultur Större delen av planområdet, d.v.s. fastigheterna Hemsjö 17:2 och 5:5, ingår i riksintresse för kulturminnesvården. Planområdet ligger i Hemsjö kyrkby som är en utpekad kulturhistorisk värdefull miljö. Föreslagen detaljplan bedöms inte skada riksintresset. Bebyggelse Idag finns 6 byggnader på skoltomten samt ett bostadshus på fastigheten Hemsjö 5:22. Två av skolbyggnaderna är äldre, byggda 1860 och Dessa byggnader kommer att vara kvar. Den äldsta skolbyggnaden ska användas för personalutrymmen. De övriga byggnaderna är modernare paviljonger samt en barack (se foton nedan). Idag går drygt 130 barn i Hemsjö kyrkskola och förskolan har 5 avdelningar, varav två i en byggnad norr om kyrkan. Dessa avdelningar kommer att flyttas och skolverksamheten utökas så att skolan/förskolan sammanlagd rymmer ca 260 barn. Det blir totalt 6 förskoleavdelningar och 150 skolbarn. 6

84 Förslag på utbyggnad Befintlig skolbyggnad i västra delen av planområdet (hus A) kommer att byggas till i ett suterrängplan med en idrottshall (hus B). En större byggnad (hus C) placeras i östra delen av skolgården för att ge gården bästa solläge och för att bevara utsikten över ängarna i väster. I huset ryms förskola och skola. Lokalerna är flexibla så att t.ex. förskolan kan göras om till lektionssalar. Till byggnaden kopplas en matsal (hus E). Byggnaderna kommer att vara upp till två våningar. Sammanlagd byggnadsyta är drygt 2400 m 2. Befintlig service och verksamheter Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse I Hemsjö finns hembygdsgård, församlingshem, kyrka, förskola, skola och äldreboende. Möjlighet till verksamheter finns och planeras utmed E20. Vårdcentral, mataffär och pizzeria finns i Ingared. Västarvet/Västra Götalandsregionen och Alingsås kommun har gjort en byggnadsinventering. Tre byggnader inom planområdet finns med i inventeringen. Den äldsta skolbyggnaden utvärderas kulturhistoriskt genom sin höga ålder och välbevarade karaktär. Byggnaden är tidstypisk från 1860 med fina snickeridetaljer. Den är uppförd i 1 ½ våning. 7

85 Byggnaden omfattas av 8 kap PBL och får inte rivas eller förvanskas. Vård och underhållsåtgärder exteriört ska utföras varsamt, med sådana material och metoder som överensstämmer med byggnadens originalutförande. Den andra skolbyggnaden som är av kulturhistoriskt intresse är från Den är i ett plan med suterrängvåning, med träfasad och är i ett relativt välbevarat skick, förutom att fönstren har bytts ut. Strax söder om skolan står en villa från 1940 med uppvuxen trädgård. Byggnaden inklusive trädgården utgör en tidstypisk och välbevarad miljö. Huset är uppfört i 1 ½ plan med träfasad samt originalfönster och detaljer. Entrédörren är utbytt och taket är av plåt. En planbestämmelse anger att omoch tillbyggnader ska ta hänsyn till byggnadens kulturhistoriska värde och allmänna karaktär. En planbestämmelse reglerar att ny-, till- och ombyggnad ska ta hänsyn till befintlig kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i grannskapet vad gäller allmän karaktär och materialverkan. Gestaltning Det är viktigt att de nya husen anpassas till de äldre till form, material och färg. Ny bebyggelse kan med fördel ha ett modernt arkitektoniskt uttryck men med hänsyn tagen till omgivningen. Den äldsta skolbyggnaden är ett enplanshus med inredd vind och förhöjt väggliv vilket är vanligt på landsbyggden. Planen medger bebyggelse i upp till två våningar. Byggnaderna kan gärna ha en långsmal form med taknocken i husets längdriktning. Befintliga skolbyggnader har träfasader medan kyrkan är putsad. Taklutningen ska anpassas till bebyggelsen i området, äldre hustyper har ofta runt 30 graders lutning. Takformerna i området är framförallt sadeltak, och skolbyggnaden från 1939 har även avvalmade gavelspetsar. Brutna och valmade tak är ovanligt och bör inte användas. Pulpettak kan användas på uthus och mindre byggnadskroppar. Planbestämmelser anger att fasader ska vara av trä eller puts. Stommen ska i huvudsak utgöras av trä, om detta inte visar sig olämpligt från t.ex. estetisk, konstruktions- eller brandskyddssynpunkt. Tak ska vara sadeltak (med takås i husets längdriktning) alternativt sadeltak med avvalmade gavelspetsar. Taktäckning ska vara tegel eller puts. Färgsättning Terränganpassning En byggnad ska behandlas som en helhet vilket innebär att färg och material inte ska växlas på sidorna. Färgsättning på landsbygden är traditionellt sett faluröd, vit, ockragul eller gråvit. En planbestämmelse anger att färgsättningen ska anpassas till omkringliggande kulturhistorisk miljö. Genom att sträva efter att inte göra om terrängen kan befintlig vegetation sparas i högre grad. Bebyggelsen ska anpassas till terrängen så långt det är möjligt och nivåförändringar tas upp genom olika höga socklar, suterrängvåningar, grundläggning på plintar o.dyl. Vid p-platser tas större nivåskillnader upp 8

86 med stödmurar, uppfyllnad kan även behöva göras för infartsväg till västra parkeringen. Skyltar Tillgänglighet Kommunen har antagit riktlinjer för skyltar som tillämpas vid bygglovprövning. Detta anges under rubriken Upplysningar på plankartan. Lokaler ska alltid vara tillgängliga för rörelsehindrade. Markplaneringen skall utföras så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan nå målpunkter som entréer m.m. utan problem. Föreskrifter finns i Boverkets Byggregler, BBR. Ramp med maximal lutning 1:12, ska kunna anordnas till entré. Önskvärt är dock en lutning på 1:20. En Policy för funktionshinderfrågor i Alingsås kommun antogs 2011 och den är vägledande för arbetet med tillgänglighetsfrågor. Västra Götalandsregionen har tagit fram mer detaljerade riktlinjer: Tillgängliga och användbara miljöer (se Trygghet Trygghetsskapande aspekter är viktiga som god belysning både inomhus i trapphus m.m. och utomhus på parkeringar (se nedan under Ljussättning). God överblick över olika delområden ska finnas vilket t.ex. innebär att höga buskar, plank eller murar inte får skymma sikten längs gångstråk. Manualen BoTryggt05 ger mer detaljerade anvisningar för planeringen (se Ljussättning Riktlinjer för ljussättning finns i Alingsås ljusguide (antagen av kommunstyrelsen 2004) samt i rapporten Tryggt och jämställt ljus (Alingsås kommun 2010). Ljussättningen bör gestalta rummet, framhäva karakteristiska detaljer/miljöer och underlätta orientering. Gång- och cykelstråk mellan olika målpunkter som entréer, busshållplatser etc. ska vara väl ljussatta. Samtliga armaturer inom kvarteret bör ha en enhetlig karaktär för att upplevelsemässigt hålla samman området. Ljuskällor ska ha god färgåtergivning och neutral färgtemperatur. En planbestämmelse anger att belysningsarmaturer ska vara helt avbländade och en ljusplan ska redovisas innan bygglov godkänns. Att armaturerna är helt avbländade är viktigt för att inte förstöra människors mörkerseende så att delområden med lägre ljusnivåer upplevs som alltför mörka och otrygga. I ljusplanen ska bl.a. på en karta anges vilka ytor som belyses, armaturnamn och utseende, placering, höjd över mark, typ av ljuskälla, watt-tal samt eventuell tidsstyrning. Enligt plan- och bygglagen 8:3 ställs krav på ljusanordningar inom områden med detaljplan. Kommunens antagna riktlinjer tillämpas vid bygglovprövning. Samlingsplatser och aktivitetsytor Skyddsrum En bestämmelse finns som anger att lekområde och aktivitetsyta ska finnas. Utemiljön är en viktig del av skolans verksamhet och den bör vara lätt att överblicka. Gårdens storlek är av betydelse för att kunna skapa en varierande miljö med plats för aktiviteter. Byggrätten har därför begränsats för att kunna möjliggöra en tillräckligt stor gård. Det finns numera inget krav på ansökan om skyddsrumsbesked i samband med byggande. Om det finns befintliga byggnader som innehåller skyddsrum ska det redovisas i samband med det tekniska samråd som hålls när byggåtgärder m.m. ska genomföras (se PBL 10:17). 9

87 Friytor Grönområde Intill skoltomten finns en värdefull ekskog som används för lek. Trafik och gator Trafik Området angörs med bil och cykel från Hemsjövägen. Parkering finns i den norra delen av området. Det är även möjligt att nå Hemsjö 5:22 från Borrabacken, men det är en mindre och brant bostadsgata som inte är lämpad för större trafikmängder. I dagsläget är det möjligt att köra genom västra delen av skolområdet. Detta kommer inte att vara möjligt när skolområdet är fullt ombyggt. En vändplan föreslås på toppen av Borrabacken för att möjliggöra vändning för sopbil och större leveranser m.m. till bostäderna utmed Borrabacken. Bilvägen genom skolområdet tas bort vilket avsevärt förbättrar trafiksäkerheten på skolgården. Den fysiska utformningen bör göras tydlig vid parkeringsplatser, vändplaner, inlastning samt avfallsutrymmen. Staket bör finnas väster om matsalen för att hindra att barnen genar via varumottagningen. För hämtning av avfall samt leveranser till skolan krävs vändmöjlighet för större fordon eftersom inga backningsrörelser får ske inom skolområdet. Varuleveranser kan backa en kort sträcka fram till lastkaj alternativt att marken utformas så det är möjligt att dra godset in i byggnaden. För avfallsfordon gäller max 25 meter som längsta tillåtna drag-/gångväg från angöringsplats till uppställningsplats för kärl. Räddningsvägar Gång-, cykeloch mopedtrafik Skolvägar Ett brandkrav vid utrymningshöjder högre än 9 meter är att tillräckligt breda räddningsvägar eller uppställningsplatser anordnas för bilburen maskinstege (avståndet gäller från fönsterunderkant eller överkant balkongräcke till underliggande mark). Ett alternativ är att byggnaderna utförs med trapphus enligt Tr2 utförande. Släckbil ska ha högst 50 meter till alla ytterdörrar på byggnad där insats kan behöva göras. Det finns en gång- och cykelväg utmed Hemsjövägen. De flesta skolbarn kommer med buss och det finns en gångväg från busshållplatsen till skolan via kyrkogården. Avståndet är ca 250 meter. De yngre barnen, då framförallt förskolebarn, hämtas och lämnas av föräldrar med bil. En skolbuss kör också några elever till skolans parkering. 10

88 Parkering för bilar Parkering för cyklar Kollektivtrafik All parkering sker på kvartersmark. Idag finns 26 parkeringsplatser och platserna utnyttjas fullt ut. Om utbyggnaden sker enligt skisserna så kommer det uppskattningsvis att finnas ett behov av drygt 30 parkeringsplatser till personalen samt korttidsparkering för hämtning och lämning av barn. Sammanlagt behövs ca 40 platser. Fler parkeringsplatser är planerade i västra delen av området. Fabs AB och Svenska kyrkan ser över sitt sammantagna parkeringsbehov och ett eventuellt samutnyttjande alternativt utbyggnad med platser kan bli möjligt. Ett lokalt trafikmål är att utveckla cykeltrafiken. För att göra cykelåkande attraktivt samt av utseendeskäl behöver cykelparkeringar finnas. De ska vara bekvämt belägna nära entréer, tillräckligt stora samt säkra. De kan utformas som låsbara cykelrum alternativt cykelställ under skärmtak med t.ex. kablar för fastlåsning. En planbestämmelse anger att cykelparkering ska finnas. Närmsta busshållplats är Hemsjö kyrka som ligger ca 250 meter norr om skolan. Det finns en gångväg från hållplatsen till skolan via kyrkogården. Busslinje 561, 563 och 564 trafikerar i området. I rapporten Lokal trafikförsörjningsplan för kollektivtrafiken i Alingsås kommun till år 2010 (antagen av KS i februari 2008) finns förslag på nya busslinjer. Teknisk försörjning Vatten/avlopp Dagvatten Området är anslutet till kommunalt vatten och avlopp. Det finns ett antal ledningar som korsar skolgården, vilka har markerats med u på plankartan. För att möjliggöra en framtida utbyggnad av skolan kan ledningarna som korsar skolgården flyttas. Området är anslutet till det kommunala dagvattennätet. En planbestämmelse anger att dagvatten från parkering ska renas från slam- och oljeföroreningar i lokal behandlingsanläggning i anslutning till fastigheten innan det når recipient. Fastighetsägaren är ansvarig för kontroll och skötsel av oljeavskiljaren. Mark som idag inte är hårdgjord bör fortsättningsvis också vara det för att dagvattenmängden som måste ledas bort inte skall öka. Detta kan t.ex. lösas genom växtlighet på nya tak och god genomsläpplighet i gång-, kör- och parkeringsytor. Ett alternativ/komplement kan vara fördröjningsmagasin på kvartersmarken innan dagvattnet leds till det kommunala dagvattennätet. Energitillförsel Området ingår i Vattenfall AB distributionsområde.vattenfall har 0,4 kv markkablar i planområdet. Fabs AB planerar att flytta dessa ledningar. Kommunfullmäktige har antagit Alingsås miljömål Målen är i huvudsak att energianvändningen per invånare och utsläppen av växthusgaser per invånare ska minska, andelen förnyelsebar energi ska öka samt att nya byggnader ska kännetecknas av en mycket hög energieffektivitet. Kommunfullmäktige har också antagit Alingsås energiplan Utsläppskraven på eldstäder för ved jämställs med de som gäller för pelletseldstäder avseende partiklar och kolväten. Sårbarhets/beredskapsaspekter med avseende på elförsörjning skall beaktas. Lokala eldstäder som uppfyller utsläppskraven i Boverkets Byggregler får 11

89 installeras. Energieffektiva byggnader Riktlinjer för miljöanpassat byggande har antagits av Alingsås kommunfullmäktige De övergripande målen är att begränsa vår klimatpåverkan och att byggnader inte ska påverka människors hälsa negativt. Vad gäller energianvändning krävs bättre energieffektivitet än gällande byggnorm. Byggnadens behov av köpt energi av olika slag ska räknas samman (för värme, varmvatten och driftel men exklusive hushållsel) och olika energislag viktas beroende på deras miljöpåverkan. Eftersom tillkommande el i Sveriges energisystem huvudsakligen kommer från energikällor med höga omvandlings- och distributionsförluster ska köpt el till byggnaden räknas upp med en faktor 2,5. Grundprincip: Byggnaden har ett behov av köpt energi, viktat enligt beräkningsmodellen, av maximalt 90 kwh/m 2 och år, eller uppfyller kriterierna för passivhus enligt kravspecifikation från Forum för energieffektiva byggnader. Exempel småhus med pelletseldning: Högst ca 60 kwh/m 2 biobränsle + ca 12 kwh/m 2 driftel (12 x 2,5 = 30) Exempel småhus med värmepump: Högst 36 kwh/m 2 el (36 x 2,5 = 90) Arean som avses är golvarean i temperaturreglerade utrymmen avsedda att värmas till mer än 10 o C begränsade av klimatskärmens insida (definition enligt Boverkets Byggregler). Miljöanpassat byggande El Restprodukter/avfall Enligt Riktlinjer för miljöanpassat byggande ska dels bygg- och installationsteknik användas som medför låg vatten- och energianvändning, dels individuell mätning ske av vattenanvändning för varje bostad eller verksamhet. Detta anges under rubriken Upplysningar på plankartan. Vattenfall har idag markförlagda ledningar samt elskåp i området. I byggnaderna bör femledaresystem installeras för att minska elektromagnetiska fält. Utrymmen inomhus för källsortering av restprodukter ska finnas. Kärlen ska utformas med god tillgänglighet. Under tak bör också plats finnas för varmkompostering av biologiskt nedbrytbart avfall vilket i så fall ska anmälas till miljöskyddskontoret. Förpacknings- och tidningsinsamling finns vid mataffären i Ingared. 4. Konsekvenser Hållbar utveckling och miljö Hållbar utveckling Bebyggelsens energianvändning minimeras genom att kommunen har strängare krav än Boverkets byggregler. Transporternas energianvändning och miljöbelastning är svårare att påverka, särskilt i ett mer glesbefolkat upptagningsområde. Skolan ligger dock i ett bra läge med närhet till busshållplats och gång- och cykelväg finns utmed Hemsjö kyrkväg. Naturmiljö Planförslaget bedöms vara förenligt med de grundläggande bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden och skydd av naturen i miljöbalken kapitel 3 och 7. Det finns en registrering av en rödlistad art i området. Registreringen är gjord 1932 med en noggrannhet på 100 meter. Enligt anvisningarna finns den på kyrkogården intill 12

90 planområdet. Området har inte bedömts som ekologiskt särskilt känsligt i kommunens översiktsplan. Kulturmiljö Miljökvalitetsnormer Planen innebär en komplettering med bebyggelse i en historisk miljö. Kulturhistoriskt intressanta byggnader skyddas och planen har utformats så att ny bebyggelse ska fungera väl i miljön. Miljökvalitetsnormer finns för kvävedioxid, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar (PM10) och ozon i utomhusluft. Skolverksamheten utökas med knappt 14 % och det tillkommer en förskoleavdelning vilket motsvarar 20 % utökning av dagens verksamhet. Det medför endast en mindre ökning av trafiken vilket innebär att buller och avgaser inte kommer att öka nämnvärt. Planen kommer inte att innebära att någon miljökvalitetsnorm enligt miljöbalken överträds. Buller Planområdet ligger högt men drygt en halv kilometer från E20 och trafikmängden på Hemsjövägen genererar inga störande bullernivåer. Det finns en planbestämmelse om att en bullerskärm ska finnas mot bostadshuset i direkt anslutning till skolgården. Strålning Riskbedömning Följande mål finns med i Alingsås miljömål : "Vid nybyggnation ska riktvärdet 0,2 mikrotesla för magnetfält klaras." Ingen kraftledning eller transformatorstation inom planområdet skulle kunna medföra risk att riktvärdet överskrids i någon byggnad. Planområdet ligger drygt 550 meter från E20 som länsstyrelsen rekommenderat som färdväg för genomfartstransporter med farligt gods. I kommunens risk- och sårbarhetsanalys 2004 har vägvalsstyrning angivits för transporter mellan primärnätet och leverantör/mottagare i industriområden i centralorten. Planområdet ligger drygt 200 meter från Hemsjövägen som är en av dessa vägar. Länsstyrelsen har 2006 beslutat om en policy för markanvändning intill transportleder för farligt gods. Inom riskhanteringsområdet 150 meter har möjlig markanvändning angivits. Zonerna har inga fasta gränser utan hänsyn måste tas till förhållandena på varje plats. Konsekvenser för närboende Planförslaget innebär ingen förändring av användningsområde men möjliggör att befintlig verksamhet kan utökas. Tre byggnader och en barack ersätts med en större skolbyggnad samt matsal och idrottshall. Förändringen för de närboende blir att Hemsjö 5:22, som tidigare varit bostad, kan komma att ingå i skolgården och verksamheten. Idag finns en körbar väg över skolgården, Borrabacken. Från Hemsjövägen, över skolans parkering, tranporteras bl.a. matleveranser till en av skolbyggnaderna via denna väg. Matsalen kommer att flyttas och en idrottshall ska byggas vilket gör att vägen kommer utgå. Det blir då inte möjligt att passera över skolgården. Boende på Borrabacken har tidigare använt vägen för att köra till Hemsjövägen. Det finns inga vägservitut som styrker att vägen över skolgården får användas av andra än skolan men en fastighetsutredning pågår för att klargöra situationen. En vändplan föreslås på skolans fastighet för att möjliggöra för större fordon att vända på toppen av Borrbacken eftersom förbindelsen över skolgården tas bort. I och med planläggningen kan kyrkogården inte utökas åt sydväst (enligt översiktsplanens illustrationskarta) däremot blir en fastighet norr om 13

91 kyrkan tillgänglig, eftersom förskolan flyttas. Behovsbedömning Ställningstagande Kommunen har gjort en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och MB 6 kap 11 för aktuell detaljplan. Kommunen har bedömt att detaljplanen inte medför någon betydande miljöpåverkan. Vid behovsbedömningen har kriterierna i bilaga 4 till MKB-förordningen särskilt beaktats och ansetts vara uppfyllda. Kommunen har därmed bedömt att en miljökonsekvensbeskrivning inte behövs för aktuellt planområde. 5. Administrativa frågor Genomförandetid Handläggning Planavgift Bilagor Medverkande Planens genomförandetid är fem år från den dag då beslutet att anta planen vinner laga kraft. Planprövningen har övergått till normalt planförfarande. Det innebär att en samrådsredogörelse upprättas och planen ställs ut för granskning i tre veckor. Kostnaderna för upprättandet av detaljplanen tas ut som planavgift enligt gällande taxa i samband med bygglov alternativt läggs in i tomtpriset när kommunen säljer mark. Geoteknisk undersökning , Arkeologisk slutundersökning 2009:10 samt Behovsbedömning Synpunkter på planförslaget har lämnats av tekniska kontoret där Marino Pozzi och Gert-Inge Cleasson varit kontaktpersoner samt miljöskyddskontoret där John Thorbäck varit kontaktperson. Förslag till nya byggnader samt illustrationer har tagits fram av OkiDoki! Arkitekter AB. 6. Genomförande Organisatoriska frågor Huvudmannaskap Ansvarsfördelning Avtal Planområdet omfattar ingen allmän platsmark. Fastighetsägaren ansvarar för projektering och utförande inom kvartersmark. Delar av planens genomförande regleras i avtal mellan Fabs AB och fastighetsägarna till Hemsjö 5:5. Eventuella avtal tecknas om samnyttjande av parkering mellan Hemsjö församling och Fabs AB. Fastighetsrättsliga frågor Kvartersmark Fabs AB äger fastigheterna Hemsjö 17:2 och 5:22. Fastigheterna har inte tidigare varit planlagda. Exakt läge för Hemsjö 17:2 norra fastighetsgräns håller på att utredas. Servitut Följande servitut finns inom planområdet: Skolan har rätt till väg (tillfart) från Hemsjövägen över församlingens fastighet Hemsjö 16:1. 14

92 Församlingen har i sin tur rätt till väg över Hemsjö 17:2 till södra delen av kyrkogården. Hemsjö 5:5 har servitut på en gångväg mellan skrifterna 1 och 8. Hemsjö 5:22 har vägservitut för utfart via Borrabacken till Edsåsvägen. En fastighetsutredning pågår för vägen över Hemsjö 17:2 för att se om äldre rättigheter finns. Servitut ska anordnas för områden markerade med y på plankartan. Det gäller tillfart för färdtjänst/räddningstjänst på fastigheten Hemsjö 5:5 samt vändmöjlighet för fastigheterna utmed Borrabacken på Hemsjö 17:2. Rekommenderat är dock att bilda en gemensamhetsanläggning för Borrabacken och vändplanen. Övrigt Allmänna ledningar på kvartersmark tryggas med ledningsrätt eller servitut (u-område anges på plankartan). Ekonomiska frågor Anläggningar på kvartersmark VA-ledningar Fastighetsägaren bekostar samtliga anläggningar och byggnader på kvartermark. Kommunen bygger ut samtliga allmänna va-ledningar fram till anslutningspunkt vid fastighetsgräns. Kostnaderna täcks av anläggningsavgifter enligt gällande taxa. Vatten- och avloppsledningar som behöver flyttas för att möjliggöra byggnation bekostas av fastighetsägaren. Tekniska frågor Utredningar El-, teleledningar mm De geotekniska undersökningar som gjorts är tillräckliga för överväganden i plansammanhang. Inför detaljprojektering av kvartersmarken (husgrundläggning, uppfyllnader m.m.) erfordras ytterligare undersökningar. Vattenfall har 0,4 kv markkablar i planområdet. Anläggningarnas lägen är inte exakta då inmätning ännu inte är gjord. Enligt kundavtalet, Nät 2009 K 7.3 får inte byggnader uppföras, marknivå ändras, eller andra åtgärder vidtas som äventyrar funktionen eller driften av nätägarens anläggningar. Ev. flytt/förändringar av befintliga el-anläggningar utförs av Vattenfall men bekostas av exploatören. Offert beställs via kundtjänst. Om anläggningsflytt behövs yrkar Vattenfall på att ett avtal, där kostnader och ansvar regleras, finns upprättat innan detaljplanen antas. Vid markarbetet krävs bevakning och kabelutsättning i fält ska alltid begäras. Bevakning och kabelutsättning beställs hos kundtjänst. Vattenfall, Skanova samt övriga nätägare ska kontaktas i god tid innan arbeten påbörjas som påverkar deras anläggningar. Minst fyra månader innan några arbeten påbörjas i närheten av Skanovas anläggningar önskar Skanova att beställning har inkommit på eventuell undanflyttning. Kostnader för omläggningar belastar exploatörer. 15

93 Medverkande Genomförandebeskrivningen är framtagen i samråd med lantmäteriet. Planavdelningen Anna Uhrbom Planarkitekt Antagandedatum: Lagakraftdatum: 16

94

95 Ärende 9 Förslag till interkommunal ersättning inom förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola och ISGR kalenderåret 2013

96

97

98

99

100

101

102

103

104

105

106 Barn- och ungdomsförvaltningen Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Barbro Eckerström-Tedeb Direktnr: Beteckning: BUN Förslag till interkommunal ersättning inom förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola och ISGR kalenderåret 2013 Ärendebeskrivning Den 26/ fattade GRs förbundsstyrelse beslut om interkommunala ersättningar 2013 för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola samt ISGRs Internationella sektion (se bilaga). Prislistan är en rekommendation till medlemskommunerna och ska fastställas av berörd nämnd i varje kommun. Förvaltningens yttrande ISGRs nationella sektion ersätts numera i likhet med andra kommunala skolor inom GR enligt beslut tidigare i år (ändrade ägarförhållanden sedan ). ISGRs internationella sektion är en internationell skola och ett gemensamt särskilt pris fastställs inom GR (se bilaga). Nytt f o m 2013 är att avstämning sker varje månad per den 15. Förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden beslutar att anta GRs förbundsstyrelses förslag av den 26/ om interkommunala ersättningar 2013 för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola samt ISGRs Internationella sektion (se bilaga). Beslutet överlämnas till GRs förbundsstyrelse. Barn- och ungdomsförvaltningen Cecilia Knutsson Förvaltningschef Barbro Eckerström-Tedeborg Controller

107 Godkänd av: Cecilia Knutsson Titel: Datum:

108 Ärende 10 Val av kontaktpolitiker

109 Barn- och ungdomsförvaltningen Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Britta Ryding Direktnr: Beteckning: BUN Val av kontaktpolitiker kompletteringsval Ärendebeskrivning Pär Dalén (V) har avsagt sig sitt uppdrag som ersättare i Barn- och ungdomsnämnden. Kommunfullmäktige har utsett Marita Barkhage Foster (V) till ersättare i Barn- och ungdomsnämnden, för tiden fram till och med den 31 december Förvaltningens yttrande Eftersom Pär Dalén (V) har avsagt sig sitt uppdrag som ersättare i Barn- och ungdomsnämnden blir det en tom plats i kontaktpolitikerorganisationen, årskurs 7-9. Verksamhet: Politiker från (FP), (KD), (M) (C ) Politiker från (MP) (S) (V) Förskola 1. Lina Svensson (M) 2. Per-Gordon Tranberg (M) 3. Marita Unosson (C) 1. Jenny Helgesson (S) 2. Lars-Ivan Gustavsson (S) 3. Britt-Marie F-6 och fritids 1. Emil Johansson (M) 2. Magnus Martinsson (KD) 3. Christina Andersson (M) Ove Holmberg (FP) 2. Anton Oskarsson (M) 3. Max Sjöberg (FP) Grundsärskola 1. Kerstin Rudfeldt-Tjus (FP) 2. Johanna Lövgren (KD) Kuylenstierna (MP) 1. Johanna Frisk (V) 2. Karin Johansson (S) 3. Anna Hansson (MP) 1. Jan-Erik Gustafsson (S) Veronica Molander (S) Förvaltningen föreslår att Marita Barkhage Foster (V) ersätter Pär Dahlen (V) som kontaktpolitiker för skolår 7-9.

110 Förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden beslutar att Marita Barkhage Foster (V) ersätter Pär Dahlen (V) som kontaktpolitiker för skolår 7-9. Barn- och ungdomsförvaltningen Cecilia Knutsson Förvaltningschef Britta Ryding Förvaltningssekreterare Godkänd av: Cecilia Knutsson Titel: Datum:

Visa mer