i Östergötland Nytt om smitta i Östergötland nr 7, april 2016 Sida 1 Information från Smittskydd och vårdhygien Nr 7, april 2016 Inledning

Transkript

1 i Östergötland Information från Smittskydd och vårdhygien Innehåll Inledning Tio-i-topp av anmälda fall 2015 Årsstatistik 2015 i tabellformat - kommentarer för utvalda diagnoser Influensa Zikavirus Nya smittskyddsblad (STI) Next Generation Sequencing Handhygienens dag 3 maj Nr 7, april 2016 Inledning Organisationsförändring Under hösten beslutades att verksamheterna Smittskyddsenheten och Vårdhygien skulle slås ihop. Smittskydd och vårdhygien bildades 1 januari Vi är nu ca 20 personer. Efterfrågan på stöd av både smittskydd och vårdhygien ökar från vården likväl som från övriga samhället. En gemensam verksamhet innebär möjligheter till synergieffekter och bedöms vara till hjälp för vården som ibland har svårt att skilja på de tidigare enheternas frågor och uppdrag. Smittskydd och vårdhygien har nu fått tilläggsuppdraget att samordna och följa upp alla aktiviteter inom VRI (vårdrelaterade infektioner) området. Målet är att tillsammans med STRAMA (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens) och vården nå bättre resultat. Smittskydd Östergötland är en länsövergripande myndighet som planerar, organiserar och leder länets smittskyddsarbete. Målet är att motverka spridning av smittsamma sjukdomar bland människor. Verksamheten regleras av smittskyddslagen. Vårdhygien Östergötland är en länsövergripande resurs för sjukhus, vårdcentraler, folktandvård och kommunal verksamhet som arbetar med att förebygga vårdrelaterade infektioner hos patienter/vårdtagare och vårdpersonal. Målet är att förhindra smittspridning inom vården så att infektionerna blir så få som möjligt. Med undervisning, rådgivning och kvalitetssäkring hjälper Vårdhygien vårdens chefer, medarbetare och studenter att ge patienter/vårdtagare en god och säker vård. Sida 1

2 Flyktingströmmen Årets kraftigt ökade migration har föranlett omprioriteringar av arbetsuppgifter inom många områden. Smittskyddet har bl a varit engagerat i arbetet att så många som möjligt skall genomgå hälsoundersökning för att identifiera potentiella smittspridande infektioner. I samband med detta ser vi ökande antal personer med tuberkulos, multiresistenta bakterier, hepatit B och vissa parasiter. Smittskyddet har haft ett ökat antal kommunikationsinsatser till vården och verksamheter utanför vården t.ex. flyktingboenden, skolor och barnomsorg. Samverkan med andra samhällsfunktioner sker via länsstyrelsen, som är sammankallande. Zikavirus Larmrapporter redovisar fosterskador under graviditet orsakat av zikavirus som sprids via myggor. I detta nummer beskrivs sjukdomen, situationen och gällande rekommendationer utifrån den kunskap som finns idag. Statistiken över anmälningspliktiga sjukdomar Statistiken från 2015 finns att läsa om via Smittskydd och vårdhygiens hemsida. I detta nummer kommenteras endast de diagnoser som på något sett sticker ut. Nytt om Smitta Roligt att du läser Nytt om Smitta. I detta nummer finns även en artikel från Klinisk mikrobiologi som handlar om New Generation Sequencing. Tio-i-topp av anmälda fall (2014) Diagnos Antal fall (1) Klamydia (2) Campylobacter (3) ESBL (5) MRSA (4) Salmonella (7) Hepatit C 96 7 (9) Giardia 73 8 (6) Hepatit B 70 9 Cryptosporidiuminfektion (8) Pneumokockinfektion (invasiv) 55 Tabellen ser ut ungefär som tidigare år med undantag för uppseglaren cryptosporidium. Den troligaste anledningen till ökningen är att Klinisk Mikrobiologi sedan juni 2015 använder en ny PCR-diagnostik för påvisande av tarmparasiter i avföring. Tidigare behövde ansvarig läkare fråga efter just cryptosporidium i remissen till laboratoriet men nu tas cryptosporidium som del av ett analyspaket vid misstanke om tarmsmitta. Cryptosporidium är ett så kallat urdjur, protozo. Cryptosporidium måste ha en värd (människa eller annat djur) att föröka sig i. Ingen förökning sker fritt i miljön. Människa, nötboskap (särskilt kalvar), lamm och andra djur kan vara reservoarer. Smittämnet utsöndras i så kallad oocystform med avföringen och smitta sker framför allt via fekalt förorenat vatten eller via födoämnen. Smitta från person till person genom direkt och/eller indirekt kontakt kan också förekomma. (Källa: Folkhälsomyndigheten) Sida 2

3 Årsstatistik 2015 i tabellformat Diagnoser 2015 (2014) Atypiska mykobakterier Betahemolyserande grp A streptokocker (GAS) (invasiv infektion) Botulism 0 0 Brucellos 2 0 Campylobacter Cryptosporidium (infektion med) 56 2 Denguefeber 6 5 Difteri 0 0 Echinokockinfektion 1 0 EHEC (Enterohemorragisk E coli) Entamöba histolytica 0 1 ESBL (Extended Spectrum Beta-lactamase) ESBL-carba (anmälningspliktig sedan 2012) 1 2 Fågelinfluensa (H5N1) 0 0 Giardia Gonorré Gula febern 0 0 Hiv 15 7 HTLV I el II (infektion med) 0 0 Haemophilus influenzae (invasiv infektion) 7 9 Harpest (Tularemi) 0 0 Hepatit A 2 4 Hepatit B Hepatit C Hepatit D 5 3 Hepatit E 0 0 Influensa A(H1N1)pdm09 * * Influensa A 27 Influensa B 0 Kikhosta Klamydiainfektion Kolera 0 0 Legionellainfektion 3 4 Leptospirainfektion 0 0 Listeriainfektion 4 4 Malaria 5 11 Meningokockinfektion (invasiv infektion) 3 1 MRSA (Meticillinresistenta gula stafylokocker) (infektion med) Mjältbrand 0 0 Mässling 3 3 Papegojsjuka 0 0 Sida 3

4 Paratyfoidfeber 0 0 Pest 0 0 PNSP (Pneumokocker med nedsatt känslighet för PcG) 5 4 Pneumokockinfektion (invasiv infektion) Polio 0 0 Påssjuka 1 0 Q-feber 0 0 Rabies 0 0 Röda hund 0 0 Salmonellainfektion SARS 0 0 Shigellainfektion 8 4 Sorkfeber (Nephropathia epidemica) 0 0 Stelkramp 0 2 Syfilis 7 2 TBE (Viral meningoencefalit) 5 9 Trikinos 0 0 Tuberkulos Tyfoidfeber 0 2 VRE (Vancomycinresistenta enterokocker) 0 7 Vib 3 5 rioinfektion (exkl kolera) Viral meningoencefalit (utom TBE) Virala hemorrhagiska febrar 0 0 Yersinia 3 1 Läs mer om årsstatistiken på Smittskydd Östergötlands hemsida. Kommentarer till utvalda diagnoser Campylobacter Totalt anmäldes 413 fall av campylobacterinfektion i Östergötland 2015, en betydande ökning jämfört med 2014 (329 fall). Andelen som uppgav att de smittats i Sverige var 54 % jämfört med 49 % året innan och många av dessa smittades under årets sista månader. Vanligtvis rapporteras de flesta inhemska fallen under sommarmånaderna. Den troligaste anledningen till ökningen av antalet inhemska fall, som även sågs nationellt, var en ökad förekomst av campylobacter hos kycklingflockar under samma tid (källa: Folkhälsomyndigheten). EHEC Sida 4

5 Det skedde en kraftig ökning av antalet EHECfall 2015 jämfört med hur det sett ut den senaste 10-årsperioden. I majoriteten av de inhemska fallen rörde det sig om sporadiska fall där smittkälla inte kunnat fastställas. Majoriteten av fallen angav att de smittats i Sverige, en ökning jämfört med hur det sett ut de senaste fem åren då ungefär hälften varit inhemsk smitta. Till viss del kan ökningen i Östergötland förklaras av att det sedan den 3 juni 2015 skett en förändring i diagnostiken. Tidigare behövde ansvarig läkare fråga efter just EHEC i remissen till laboratoriet men nu tas EHEC som del av ett analyspaket vid misstanke om tarmsmitta. En ökning kunde dock ses redan innan den nya diagnostiken påbörjades. Vad ökningen beror på är inte känt. Vi ser en risk i de senaste årens trend att äta ej helt genomstekt köttfärs. Det har blivit vanligare att även hamburgare serveras medium-rare. EHEC finns på köttets yta. Därför går det bra att äta helt nötkött, som filé eller entrecote, utan att det genomstekts, så länge ytan fått en rejäl upphettning. Men när det gäller malet kött kan bakterier ha letat sig in i kärnan av köttfärsen. Hackat och malet kött ska därför genomstekas ordentligt. Folkhälsomyndigheten kommenterar i sin statistik för EHEC 2014 att antalet inhemska EHECfall är det högsta rapporterade någonsin. De skriver att orsaken inte är känd men nämner ökad medvetenhet om diagnosen och förändringar i provtagningspolicy som tänkbara förklaringar. Giardia Giardiainfektion, orsakas av giardia intestinalis, är en allmänfarlig sjukdom som är anmälningsoch smittspårningspliktig. Sjukdomen ses framför allt utomlands och smittspridning sker oftast via vatten och livsmedel. Kroniskt bärarskap är vanligt i låginkomstländer. Inhemsk smittspridning förekommer inom familjer eller mellan barn på förskolor. Infektionen behandlas effektiv med antibiotika. Det har skett en ökning av antalet anmälda fall av giardiainfektion under 2015, såväl nationellt som regionalt i Östergötland. Förklaringen till detta är den ökade flyktingströmmen och det faktum att provtagning för cystor och maskägg utförs vid hälsoundersökningar för nyanlända. Provtagning sker på alla barn under 6 år samt övriga som uppvisar symtom vid hälsoundersökningstillfället. Laboratorietekniskt så diagnostiseras giardia med PCR-metod. Tidigare behövde ansvarig läkare fråga efter just giardia i remissen till laboratoriet men nu tas giardia som del av ett analyspaket vid misstanke om tarmsmitta generellt. Analyspaketet har en högre känslighet än tidigare metod och det kan också vara en förklaring till varför man ser en ökning av antalet fall sedan metoden infördes Hepatit C Sida 5

6 Antal hepatit C fall har ökat i länet under de senaste fem åren och under 2015 anmäldes 96 fall mot 69 året innan. Incidensen fördubblades både i västra och centrala länsdelen jämfört med Vad ökningen beror på är oklart. Östra länsdelen minskade i incidens men fortsatte ändå att ha den högsta incidensen i länet 18,5/ invånare. Ungefär var femte anmälan (20) kom från Kriminalvården 2015 vilket är en fyrfaldig ökning under de senaste fem åren. Hiv 2015 skiljer sig åt från tidigare år på 2000-talet genom att fler smittats i Sverige och genom att fler uppgav homosexuell smittväg. De senaste åren har flertalet anmälda fall varit immigranter som smittats före ankomst till Sverige. Det är av stor vikt att hälso- och sjukvården är frikostig med hiv-provtagning och att personer som exempelvis vänder sig till en vårdcentral för hivprovtagning inte avvisas. Viktigt är också att ha hiv i åtanke när personer söker vård med symtom som kan vara relaterade till hiv. Meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA) I Sverige under 2015 anmäldes totalt 3882 nya fall av MRSA. I Östergötland var antalet nya fall 133. Det är 34 fall fler än föregående år. Det är andra året i rad som en tydlig ökning har skett. Fem av 133 bedömdes vara smittade inom sjukhus/vård och omsorg. Antalet män var 76 och kvinnor 57. I intervallet 0-19 år var andelen män påfallande större, där den största differensen mellan könen ses i åldersintervallet år. Sannolikt beror det på den ökade flyktingströmmen, vilken till största delen utgörs av män. De vanligaste smittländerna som är angivna i de anmälningar som inkommer till smittskyddsenheten är Sverige, Irak och Syrien. Sverige anges som smittland i de fall en person uppehållit sig i landet under de 6 senaste månaderna. Det togs 8240 prover för MRSA i Östergötland, fördelat på 2568 unika personnummer. Igenomsnitt tas 3,2 prover per patient vid screeningoch smittspårningsodlingar. Den vanligaste spatypen i Östergötland för 2015 var t304 (18 fall). Denna upptäcktes i Östergötland första gången Mellan åren har de vanligaste spatyperna varit; t002, t008, t019, t044 samt t437. Under 2016 har hittills 43 nya fall av MRSA anmälts. Om trenden håller i sig så blir prognosen för Östergötland i år ca 170 fall. Infektion med meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA) är enligt smittskyddslagen en allmänfarlig sjukdom och skall anmälas till smittskyddsläkaren. MRSA är också en smittspårningspliktig sjukdom. Smittspårningen kring MRSA är centraliserad i regionen till infektionskliniken US/ViN och i samarbete med vårdhygien. Tabeller och diagram är publicerade på Smittskyddsenhetens hemsida, årsstatisk. Sida 6

7 Tuberkulos Under 2015 rapporterades 52 fall av tuberkulos i Östergötland vilket är en fördubbling jämfört med 2014 (26 fall). Ökningen är relaterad till det ökade antalet flyktingar som sökt sig till Sverige de senaste åren. Nästan alla som insjuknade var födda i länder med hög tuberkulosincidens och hade smittats före ankomst till Sverige. I de få fall där smittan skett i Sverige var smittspridningen begränsad till den närmaste familjen. Som vanligt vill vi understryka vikten av att nyanlända erbjuds och uppmuntras till hälsoundersökning så fort som möjligt efter ankomst till Sverige. Den viktigaste åtgärden för att minska smittspridning är tidig diagnos och rätt behandling. Fördelning av multiresistenta bakterier samt anmälningspliktiga tarmsmittor Tabellerna nedanför visar fördelningen av multiresistenta bakterier samt anmälningspliktiga tarmsmittor de senaste åren i Östergötlands län. Sida 7

8 Influensa Säsongens vaccinationskampanj och vaccinationstäckning Vaccinationskampanjen startade den tredje november Vykort skickades ut för andra säsongen i rad till alla personer som var 65 år och äldre för att försöka nå det uppsatta målet 60 % vaccinationstäckning. För varje år krävs en större arbetsinsats för att nå samma vaccinationstäckning på grund av att antalet personer som är 65 år och äldre ökar för varje säsong, se figur. Under den senaste tioårsperioden har åldersgruppen ökat med cirka personer. I slutet av februari var 53 % av personer 65 år och äldre vaccinerade, se figur, något högre än riksgenomsnittets 47 %. Vid mätningen har sju av 43 vårdcentraler nått årets mål, varav en även WHO:s mål på 75 % vaccinationstäckning. Glädjande är också att mer än hälften av vårdcentralerna förbättrat sitt resultat sedan förra säsongen. Det finns förbättringar att arbeta med eftersom variationen är stor mellan vårdcentralernas vaccinationstäckning från cirka 40 % till 78 %. Ändring av anmälningsplikten Den 1 december 2015 ändrades anmälningsplikten av influensa. Anmälningsplikten av sjukhusvårdade A(H1N1)pdm09 fall togs bort och all influensa A och B anmäls men enbart från laboratorierna. Det innebär att smittskyddsenheten saknar information om fallens riskgruppstillhörighet, allvarlighetsgrad av infektionen och vaccinationsstatus. Sida 8

9 Utfall och typning Etthundratrettio fall med influensa har anmälts från slutet av september 2015 till början av mars 2016, varav 110 influensa A och 20 influensa B. Majoriteten av influensa A fallen har typats till influensa A(H1N1)pdm09 (101) och övriga till influensa A som inte subtypats (9). Tjugo fall av influensa B har rapporterats, fyra har typats till influensa B/Viktoria och övriga fall har inte linjetypats. Säsongens vaccin innehåller influensa B/Yamagata. Kön och ålder Av de anmälda fallen var 68 män och 62 kvinnor, åldersfördelning se tabell. Medelåldern för A(H1N1)pdm09 fallen var 43 år och influensa A fallen som inte subtypats har en medelålder på 51 år, för influensa B låg medelåldern på 44 år. I gruppen anmälda influensa A som inte subtypats var spridningen stor, 1 86 år, och medianåldern 63 år är därför mer rättvisande. Av de 130 anmälda fallen tillhörde 40 fall (31 %) riskgruppen 65 år och äldre som rekommenderas vaccination. Åldersgrupp Antal år eller äldre 8 Om intresse finns att följa influensaläget i Östergötland under denna och kommande säsonger publiceras varje vecka en uppdaterad version på Smittskyddsenhetens hemsida under nyheter. Den slutgiltiga mätningen av vaccinationstäckningen kommer att göras i början av maj men med stor sannolikhet kommer vi inte att nå säsongens uppsatta mål, 60 % vaccinationstäckning för gruppen 65 år och äldre. Efter den avslutande mätningen kommer en sammanfattning av säsongen publiceras i en rapport som skickas till primärvårdschefer och verksamhetschefer på respektive vårdcentral. Strax efter att pågående säsong avslutas så börjar planeringen inför nästa säsong där berörda parter möts och lägger upp riktlinjer och insatser för vaccinationskampanjen säsong Zikavirus Sedan 2015 sprids zikavirus (ett flavivirus) av myggor i Västindien och Central- och Sydamerika, i områden där viruset och sjukdomen inte tidigare funnits, vilket lett till ett Inkubationstid 3-12 dagar omfattande utbrott. Sjukdomen har tidigare orsakat utbrott i Mikronesien och i Polynesien och finns sedan länge i Sydostasien och Afrika. För mer information Folkhälsomyndigheten Geografisk utbredning Oftast mild, influensaliknande sjukdom, inga dödsfall rapporterade Diagnostikprover skickas till Folkhälsomyndigheten Ingen specifik behandling, inget vaccin Ej anmälningspliktig till smittskyddsläkare Vektor myggan Aedes aegypti Sida 9

10 Kunskapssökandet om zikavirus situationen är idag pågående och intensiv. Här följer kortfattat en sammanfattning av var vi tror oss veta idag. Under drabbades flera öar i Stilla havet av tusentals fall av zikavirus infektion. Rapporter om ökad incidens av förlamningssjukdomen Guillian-Barré visade på ett samband. Infektionen nådde sedan Syd- och Centralamerika under I samband med detta kom de första rapporterna om en kraftig ökning av antalet nyfödda barn med microcefali. Omfattande arbete görs för att fastställa ett orsakssamband. WHO förklarade 1 februari 2016 zikaepidemin som ett internationellt hot mot folkhälsan. Ett par fall av sexuell överförd smitta har rapporterats. ECDC och Folkhälsomyndigheten rekommenderar därför att manlig partner som varit i zikadrabbat område, under 28 dagar efter utresa därifrån, bör använda kondom vid sexuell kontakt med kvinnlig partner som är gravid eller kan bli det. Med tanke på de allvarliga konsekvenser microcefali innebär bör gravida kvinnor och kvinnor som planerar att bli gravida allvarligt överväga att inte resa till område med pågående zikavirusspridning. Om resa ändå måste genomföras är adekvat skydd mot myggbett av yttersta vikt. Nya smittskyddsblad (STI) Klamydia, läkarinformation Gonorré, läkarinformation Syfilis, läkarinformation Klamydia, patientinformation Gonorré, patientinformation Syfilis, patientinformation Next Generation Sequencing Core facilitet för NGS (Next Generation Sequencing) inom Diagnostikcentrum Molekylärbiologisk diagnostik har blivit allt viktigare i klinisk diagnostik och i vården. Den senaste tidens utveckling inom helgenomsekvensering (Whole Genome Sequencing (WGS)) och införande av massiv parallel sekvensering (MPS) av nästa (andra) generations sekvensering (NGS), förefaller mycket lovande. MPS innebär en snabb sekvensering följd av samtidig (parallell) DNA sekvensering, varigenom tusentals eller milliontals sekvenser produceras i en enda analys (Figur 1a). Fig 1a Massiv Parallel Sekvensering (MPS) Sida 10

11 Fig 1b. Nästa generations sekvensering (NGS) flöde Snabbheten som uppnås med NGS-DNAsekvensering har gjort det möjligt att erhålla fullständiga DNA sekvenser, eller hela genom från flera olika organismer, inklusive hela det humana genomet, genom från olika djur och växter samt mikroorganismer. Trots stora möjligheter med NGS i klinisk diagnostik har tillämpningen ändå dröjt. Detta beror på flera tekniska och analytiska utmaningar, bland annat validering av DNAsekvensinformation samt effektiv hantering av stora datamängder. Detta har komplicerat arbetet med att ta fram en kostnadseffektiv automatiserad arbetsprocess med NGS till ett molekylärbiologiskt verktyg. Som en del i Region Östergötlands, Laboratoriemedicin i Framtiden (ÖLF) program inom Diagnostik Centrum (DC), Region Östergötland, startar från och med den 1 Februari 2016 en core facilitet för NGS inom klinisk diagnostik. Målsättningen är att utveckla ett effektivt och flexibelt NGS arbetsflöde som omfattar NGS preanalys, sekvensering, bioinformatik och svarsrutin för klinisk genetik, patologi, kemi, mikrobiologi and farmakologi. Core facilitet funktionen kommer att följa nationella såväl som internationella standarder när det gäller drift och utveckling av NGS sekvensering inom klinisk diagnostik. En speciell satsning på NGS startades redan 2014 på klinisk mikrobiologi. Våra hittills vunna resultat visar att NGS sannolikt inom en nära framtid kan ersätta delar av vår nuvarande diagnostik för molekylärbiologisk karaktärisering av flera oönskade bakterier som MRSA, VRE, ESBL producerande gramnegativa tarmbakterier, multiresistenta Pseudomonas aruginosa och Acinetobacter baumanii, Clostridium difficile samt Mycobacterium tuberculosis. Tillämpning av NGS medför möjlighet att verifiera artbestämning, karaktärisera mutationer och gener som orsakar antibiotikaresistens, påvisa plasmider och virulensfaktorer. Dessutom är NGS ett effektivt verktyg vid epidemiologisk typning vilket underlättar smittspårning av oönskade bakterier både på sjukhus och i samhället. Artikel skriven av Willem de Leeuw, PhD, Molekylärbiolog, Klinisk mikrobiologi, US Sida 11

12 Handhygienens dag 3 maj Vi vill uppmärksamma er på Handhygienens dag den 3/5. Håll utkik efter aktiviteter i länet! WHO:s arbete för en god handhygien Ren vård är säkrare vård ( Clean Care is Safer Care ) är en kampanj för handhygien i vården som ett stort antal medlemsländer, däribland Sverige, stödjer. Ha en fin vår så återkommer vi med ett nytt nummer efter sommaren. Smittskydd och vårdhygien Gasverksgränd 2, Linköping Fax.nr E-post smittskydd: smittskyddsenheten@regionostergotland.se E-post vårdhygien: vardhygien@regionostergotland.se Telefon, gemensam smittskydd Telefon, gemensam vårdhygien Britt Åkerlind, smittskyddsläkare Magnus Roberg, vårdhygienöverläkare/bitr. smittskyddsläkare Anna Byléhn, enhetschef Boo Jarhall, smittskyddssjuksköterska Eva Lundmark, smittskyddssjuksköterska Lena Svensson, smittskyddssjuksköterska Anna-Karin Blom, hygiensjuksköterska Christina Cammerudh, hygiensjuksköterska Ewa Davidsson, hygiensjuksköterska Ingrid Ljungström, hygiensjuksköterska Magnus Burström, hygiensjuksköterska Susanne Lind, hygiensjuksköterska Kersti Osmin, stramakoordinator Maria Nilsson, smittskyddsadministratör Madeleine Karlsson, administrativ assistent Sida 12