Kallelse till möte med kollektivtrafiknämnden den 11 april 2016

Transkript

1 Kollektivtrafikförvaltningen Helene Gustafsson Tfn E-post Kollektivtrafiknämnden Kallelse till möte med kollektivtrafiknämnden den 11 april 2016 Lokal: Landstingets konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Agenda: Gruppmöten Möte med kollektivtrafiknämnden Kaffe (ca) Mötet avslutas För att minska detaljfrågorna under informationspunkten föreslås att frågor av allmän karaktär skickas till Helene Gustafsson senast kl två arbetsdagar innan mötet. Skriftligt svar på inkomna allmänna frågor sammanställs och skickas via e-post till kollektivtrafiknämndens ledamöter och ersättare inför mötet. Med vänlig hälsning Bertil Kinnunen Ordförande Kollektivtrafiknämnden Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box Uppsala tfn fax org nr

2 FÖREDRAGNINGSLISTA Kollektivtrafiknämndens sammanträde måndagen den 11 april 2016 kl Landstingets konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Ledamöter Bertil Kinnunen (S), ordförande Robert Damberg (MP), 1:e vice ordförande Johan Örjes (C), 2:e vice ordförande Marie-Louise Lundberg (S) Lars Berglöf (S) Lisa Norén (S) Jenny Lundström (MP) Åskar Andersson (V) My Borg (M) Christina Nygårdh (M) Johanna Norberg (L) Harald Klomp (KD) Roger Thelander (SD) Ersättare Johan Sundman (S) Erik Pelling (S) Jesper Englundh (S) Klara Ellström (MP) Sverker Åslund (V) Anna-Lena Söderblom (M) Vakant (C) Ingela Wikander (KD) Nr 33. Ärende Val av justerare. I tur: Johan Örjes (C) 34. Tid för justering: Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Dnr 35. Barnombudsmannen - information 36. Regeringens utredning om järnvägen: En annan tågordning bortom järnvägsknuten (Alexandersson) information 37. MÄLAB information 38. Redovisning av kommunsamråd 2015/2016 KTN Månadsrapport KTN Trafikdirektörens information 41. Anmälan av beslut enligt delegation KTN För kännedom inkomna skrivelser 43. Övriga ärenden

3 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Kollektivtrafiknämnden (10) 33 Val av justerare Kollektivtrafiknämnden utser Johan Örjes (C) att jämte ordföranden Bertil Kinnunen (S) justera dagens protokoll. Tid för justering: dagen den april kl.. på kollektivtrafikförvaltningens kontor, Drottninggatan Fastställelse av föredragningslista Kollektivtrafiknämnden fastställer förslag till föredragningslista för sammanträdet. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

4 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Kollektivtrafiknämnden (10) 35 Barnombudsmannen information Beslut Kollektivtrafiknämnden noterar informationen. Ärendet Landstinget i Uppsala län antog 2013 en policy och handlingsplan för genomförandet av barnets rättigheter i alla verksamheter. Handlingsplanen har som strategiska mål att säkerställa att barnkonventionens principer och artiklar finns i alla styrdokument och beslutsprocesser. Vidare ska relevant och tillräcklig kunskap om barnkonventionen finnas i verksamheten, att ett systematiskt arbetssätt för genomförandet utvecklas och att barn och ungdomar får möjlighet till delaktighet. Eftersom barn och ungdomar är en viktig resenärsgrupp för UL arbetar Kollektivtrafikförvaltningen aktivt med att utveckla både relationerna och resmöjligheterna för den gruppen. Det handlar både om resor till och från skolan, men också resor för fritid och rekreation. Under framtagandet av det nya regionala trafikförsörjningsprogrammet hösten 2015 gjordes exempelvis ett antal samverkansmöten på grund- och gymnasieskolor i länet. Några speciellt viktiga omständigheter för barns resor med kollektivtrafiken är säkerhet och bemötande. Kollektivtrafikförvaltningen har där avstämningar med kommunerna för att säkerställa tryggheten på och kring busstrafiken. Motsvarande avstämningar görs också med de upphandlade trafikentreprenörerna. Under 2016 avser Kollektivtrafikförvaltningen att ta fram en aktivitetsplan kopplat till landstingets policy. Arbetet med planen kommer att ske i samverkan med Barnombudsmannen i Uppsala. Bilaga 35 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

5 Bilaga KTN Trafikdirektören Johan Wadman E-post Kollektivtrafiknämnden Barnens rättigheter Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden noterar informationen. Ärendet Landstinget i Uppsala län antog 2013 en policy och handlingsplan för genomförandet av barnets rättigheter i alla verksamheter. Handlingsplanen har som strategiska mål att säkerställa att barnkonventionens principer och artiklar finns i alla styrdokument och beslutsprocesser. Vidare ska relevant och tillräcklig kunskap om barnkonventionen finnas i verksamheten, att ett systematiskt arbetssätt för genomförandet utvecklas och att barn och ungdomar får möjlighet till delaktighet. Eftersom barn och ungdomar är en viktig resenärsgrupp för UL arbetar Kollektivtrafikförvaltningen aktivt med att utveckla både relationerna och resmöjligheterna för den gruppen. Det handlar både om resor till och från skolan, men också resor för fritid och rekreation. Under framtagandet av det nya regionala trafikförsörjningsprogrammet hösten 2015 gjordes exempelvis ett antal samverkansmöten på grund- och gymnasieskolor i länet. Några speciellt viktiga omständigheter för barns resor med kollektivtrafiken är säkerhet och bemötande. Kollektivtrafikförvaltningen har där avstämningar med kommunerna för att säkerställa tryggheten på och kring busstrafiken. Motsvarande avstämningar görs också med de upphandlade trafikentreprenörerna. Under 2016 avser Kollektivtrafikförvaltningen att ta fram en aktivitetsplan kopplat till landstingets policy. Arbetet med planen kommer att ske i samverkan med Barnombudsmannen i Uppsala. Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box Uppsala tfn vx fax org nr

6 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Kollektivtrafiknämnden (10) 36 Regeringens utredning om järnvägen; En annan tågordning bortom järnvägsknuten (Alexandersson) information Beslut Kollektivtrafiknämnden noterar informationen. Ärendet Regeringens utredare Gunnar Alexandersson överlämnade slutbetänkandet om järnvägens organisation (SOU 2015:110) i december Utredaren hävdar att den samhällsorganiserade persontrafiken på järnväg i vissa reserelationer tränger undan den kommersiella trafiken. Regionala kollektivtrafikmyndigheter (RKTM) skapar marknadshinder med allt för omfattande och förhastade beslut om allmän trafikplikt och brist på insyn och inflytande i beslutsprocessen, hävdar Alexandersson. Utredares ambition är att den kommersiella trafikens förutsättningar ska stärkas och marknadstillträde underlättas för att den nya kollektivtrafiklagens andemening ska uppfyllas. Alexandersson föreslår följande: Att allmänheten och trafikföretagen ska har mer inflytande i och påverkan över processen vid framtagandet av trafikförsörjningsprogrammen. Att trafikföretagen ska förses med utförliga marknadsanalyser för att bedöma potentialen för lönsam kommersiell trafik i länet. RKTM ska årligen publicera trafikårsbokslut som ska innehålla en lönsamhetsbedömning linje för linje. Att RKTM ska ta större hänsyn till den kommersiella trafiken vid beslut om allmän trafikplikt. Bilaga 36 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

7 Bilaga KTN Samhälle och trafik Ammar Korshed Tfn E-post Kollektivtrafiknämnden En annan tågordning bortom järnvägsknuten (SOU 2015:110) Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden noterar informationen. Ärendet Regeringens utredare Gunnar Alexandersson överlämnade slutbetänkandet om järnvägens organisation (SOU 2015:110) i december Utredaren hävdar att den samhällsorganiserade persontrafiken på järnväg i vissa reserelationer tränger undan den kommersiella trafiken. Regionala kollektivtrafikmyndigheter (RKTM) skapar marknadshinder med allt för omfattande och förhastade beslut om allmän trafikplikt och brist på insyn och inflytande i beslutsprocessen, hävdar Alexandersson. Utredares ambition är att den kommersiella trafikens förutsättningar ska stärkas och marknadstillträde underlättas för att den nya kollektivtrafiklagens andemening ska uppfyllas. Alexandersson föreslår följande: Att allmänheten och trafikföretagen ska har mer inflytande i och påverkan över processen vid framtagandet av trafikförsörjningsprogrammen. Att trafikföretagen ska förses med utförliga marknadsanalyser för att bedöma potentialen för lönsam kommersiell trafik i länet. RKTM ska årligen publicera trafikårsbokslut som ska innehålla en lönsamhetsbedömning linje för linje. Att RKTM ska ta större hänsyn till den kommersiella trafiken vid beslut om allmän trafikplikt. Kammarrättens avslag av SJ AB:s överklagan av SLL:s beslut om allmän trafikplikt för tågtrafik i Mälardalsregionen befäster RKTM:s långtgående befogenheter för att tillgodose behoven i det vardagliga resandet. Dessutom slår avslaget fast att resenärsoch samhällsintresset är överordnat de kommersiella aktörernas rättigheter i lagtextens mening. Kammarrättens dom är överklagad till Högsta förvaltningsdomstolen, men har ännu ej fått prövningstillstånd. Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box Uppsala tfn vx fax org nr

8 Bilaga KTN (2) Alexanderssons uppmaning om att RKTM ska upprätta trafikårsbokslut där all den upphandlade trafiken årligen ska redovisas per linje kan komma att innebära ytterligare myndighetsuppgifter för Kollektivtrafikförvaltningen UL och att frågan om resurser blir aktuell. Detta beror på hur Transportstyrelsen hanterar uppmaningen. Övriga förslag i utredningen kräver politiska beslut. Regeringen har ännu inte tagit ställning i frågan. Bilagor PM SOU 2015:110 - En annan tågordning: Bortom järnvägsknuten.

9 Bilaga KTN Samhälle och trafik Ammar Korshed Tfn E-post Kollektivtrafiknämnden En annan tågordning bortom järnvägsknuten (SOU 2015:110) Sammanfattning Regeringens utredare Gunnar Alexandersson överlämnade slutbetänkandet om järnvägens organisation (SOU 2015:110) i december Utredaren hävdar att den samhällsorganiserade persontrafiken på järnväg i vissa reserelationer tränger undan den kommersiella trafiken. Regionala kollektivtrafikmyndigheter (RKTM) skapar marknadshinder med allt för omfattande och förhastade beslut om allmän trafikplikt och brist på insyn och inflytande i beslutsprocessen, hävdar Alexandersson. Utredares ambition är att den kommersiella trafikens förutsättningar ska stärkas och marknadstillträde underlättas för att den nya kollektivtrafiklagens andemening ska uppfyllas. Alexandersson föreslår följande: Att allmänheten och trafikföretagen ska har mer inflytande i och påverkan över processen vid framtagandet av trafikförsörjningsprogrammen. Att trafikföretagen ska förses med utförliga marknadsanalyser för att bedöma potentialen för lönsam kommersiell trafik i länet. RKTM ska årligen publicera trafikårsbokslut som ska innehålla en lönsamhetsbedömning linje för linje. Att RKTM ska ta större hänsyn till den kommersiella trafiken vid beslut om allmän trafikplikt. Kammarrättens avslag av SJ AB:s överklagan av SLL:s beslut om allmän trafikplikt för tågtrafik i Mälardalsregionen befäster RKTM:s långtgående befogenheter för att tillgodose behoven i det vardagliga resandet. Dessutom slår avslaget fast att resenärsoch samhällsintresset är överordnat de kommersiella aktörernas rättigheter i lagtextens mening. Kammarrättens dom är överklagad till Högsta förvaltningsdomstolen, men har ännu ej fått prövningstillstånd. Alexanderssons uppmaning om att RKTM ska upprätta trafikårsbokslut där all den upphandlade trafiken årligen ska redovisas per linje kan komma att innebära ytterligare myndighetsuppgifter för Kollektivtrafikförvaltningen UL och att frågan om resurser blir aktuell. Detta beror på hur Transportstyrelsen hanterar uppmaningen. Övriga förslag i utredningen kräver politiska beslut. Regeringen har ännu inte tagit ställning i frågan. Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box Uppsala tfn vx fax org nr

10 Bilaga KTN (7) Inledning Regeringens utredare Gunnar Alexandersson överlämnade slutbetänkandet om järnvägens organisation (SOU 2015:110) i december Utredningens omfång är brett och inbegriper bland annat förvaltning, underhåll, reglering och organisering av järnvägen. Denna handling kommer att sammanfatta de delar av utredningen, företrädesvis ur kapitel 5, Kommersiell och samhällsorganiserad persontrafik, som är särskilt relevanta för kollektivtrafiknämndens verksamhetsområde. Utredaren hävdar att den kommersiella trafikens förutsättningar bör stärkas för att den nya kollektivtrafiklagens andemening ska uppfyllas. Här menar han att de regionala kollektivtrafikmyndigheterna har ett särskilt ansvar för att främja dessa förutsättningar. Utredningens kunskapsunderlag bygger till största delen på material från Trafikanalys och Transportstyrelsen. I delbetänkandet, som gick ut till 70 remissinstanser under sensommaren 2015, ingick inte kapitlet Kommersiell och samhällsorganiserad persontrafik. Regeringen har ännu inte tagit ställning till utredarens förslag i slutbetänkandet vilket innebär att det i nuläget inte finns något remissförfarande. Utredningens problemformulering Den 1 oktober 2010 öppnades marknaden för interregionala persontransporter på järnväg för konkurrens och den 1 januari 2012 öppnades även den lokala och regionala marknaden. Den nya kollektivtrafiklagen 1 avser bland annat att öppna för kommersiell kollektivtrafik inom alla marknadssegment. I propositionen antog Näringsdepartementet att den myndighetsinitierade trafiken [inte] kommer att öka kraftigt i omfattning inom det marknadssegment där det finns mycket kommersiell kollektivtrafik och därför kommer inte heller undanträngningen av kommersiell kollektivtrafik att öka märkbart (Prop. 2009/10:200, s. 105). Alexandersson hävdar däremot att den samhällsorganiserade persontrafiken på järnväg i vissa reserelationer tränger undan den kommersiella trafiken. Detta strider, enligt utredaren, emot intentionerna med den nya kollektivtrafiklagen. Utredningens direktiv är att utreda och föreslå åtgärder för att säkra förutsättningarna för den kommersiella kollektivtrafikens långsiktiga bärkraft i förhållande till den samhällfinansierade 2 trafiken. Den samhällsfinansierade och kommersiella persontrafiken på järnväg både kompletterar och konkurrerar med varandra om samma infrastrukturkapacitet och delvis om resenärsunderlaget. Samtidigt som gränsen mellan kommersiell och samhällsorganiserad trafik bör vara flytande är det viktigt att avskilja de båda för att 1 Prop. 2009/10:200. Ny kollektivtrafiklag. 2 Utredaren använder begreppet samhällsorganiserad kollektivtrafik, vilket avser den trafik som RKTM ansvarar för.

11 Bilaga KTN (7) undvika att den skattesubventionerade trafiken snedvrider konkurrensen på marknaden, menar Alexandersson. Lägesbeskrivning Kommersiell och samhällsfinansierad trafik En trend sedan 1980-talet är att den samhällsfinansierade persontrafiken på järnväg har ökat sin geografiska utbredning samtidigt som den kommersiella har minskat. Utredningen beskriver en minskning av den kommersiella kollektivtrafikens marknadsandel från 11 till 9 procent under perioden (minskningen har främst skett på den internationella och interregionala trafiken) och motsvarande ökning av den samhällsfinansierade trafiken (89 till 91 procent). Stockholm-Uppsala och Gävle-Uppsala pekas ut som två av tre reserelationer där den samhällsfinansierade kollektivtrafikens undanträngning av den kommersiella trafiken, här SJ AB:s trafik, är särskilt påtaglig. I dessa relationer har resandet med den kommersiella trafiken minskat för varje år under den senaste femårsperioden samtidigt som den samhällsfinansierade har ökat under samma period. Kostnadsutvecklingen för den samhällsfinansierade kollektivtrafiken är stark samtidigt som resandeutvecklingen har stagnerat. Detta beror till stor del på att tågtrafiken, som är dyrare än andra kollektiva färdmedel, har utökats. Avgiftsutvecklingen i den samhällsfinansierade kollektivtrafiken har också ökat mer än övriga konsumentpriser, vilket delvis motiveras av ökat utbud och förbättrad kvalitet. Målkonflikter Utredningen identifierar ett antal målkonflikter som lagtexten är otydlig kring. Sammanhängande och omfattande system av kollektivtrafik, som den som drivs av RKTM, är bäst för resenärerna då den ger förutsättningar för samordning av trafiken, men leder också till att den kommersiella trafiken riskerar att konkurreras ut av den skattesubventionerade trafiken. Lagen är otydlig kring gränsen för det offentliga åtagandet och hänvisar till det odefinierade begreppet otillbörlig utträngning. När RKTM släpper ifrån sig kommersiellt lönsam trafik innebär det i princip att det blir svårare att kompensera för verksamhetens underskott på de icke lönsamma delarna av trafiken och skattebetalarna får stå för förlusten. 21-dagarsregeln innebär att kommersiella trafikföretag måste varsla berörd RKTM om att de planerar att starta eller avveckla trafik senaste 21 dagar i förväg. Det ger en flexibilitet för trafikföretagen, men försätter det allmänna i svårigheter. Det tar två-tre år för RKTM att få ny trafik på plats, exempelvis vid avveckling av en kommersiellt utförd linje. Det betyder att utbudet av trafik riskerar att bli oförutsägbart och opålitligt när trafiken riskerar att utebli under en period av flera år. Marknadshinder Utredningen identifierar ett antal faktorer som hindrar kommersiella aktörer från att etablera ny trafik.

12 Bilaga KTN (7) Den samhällsfinansierade kollektivtrafiken har en stor fördel i att det av RKTM gemensamt ägda bolaget AB Transitio äger fordonen och därmed kan hyra ut fordon till RKTM vid behov. De kommersiella företagen saknar denna möjlighet. En annan försvårande omständighet för marknadsinträde är bristen på information och statistik, vilket genererar allt för stora risker för de kommersiella trafikföretagen som därför ofta väljer att inte etablera någon ny trafik. Hög turtäthet för den samhällsfinansierade tågtrafiken, begränsade möjligheter att korta restiderna på den lokala och regionala trafiken och att infrastrukturen, till skillnad från inom busstrafiken, omöjliggör sökandet efter nya marknadsunderlag i andra reserelationer är ytterligare hinder för etableringen av kommersiell trafik. Utredaren betraktar av ovanstående anledningar den lokala och regionala marknaden för persontransporter på järnväg som en förlorad marknad för den kommersiella kollektivtrafiken och att marknadsöppningen därmed inte fungerat i detta marknadssegment. Utredarens förslag Trafikförsörjningsprogram En överväldigande del av utredningens synpunkter och förslag berör de regionala kollektivtrafikmyndigheternas (RKTM) verksamheter. Framställandet av och innehållet i trafikförsörjningsprogrammen (TFP), som alla RKTM är förbundna att ta fram och som ligger till grund för beslut om allmän trafikplikt, behöver enligt utredaren utvecklas. Med hänvisning till Trafikanalys och Transportstyrelsen hävdar utredaren att regionala politiker och RKTM ofta saknar intresse för hur de kommersiella trafikföretagen skulle kunna bidra till länets kollektivtrafik. Med hänvisning till kollektivtrafiklagen uppmanar utredaren RKTM att i TFP genomföra mer genomgripande marknadsanalyser och redovisa vilken trafik som bedöms kunna utföras kommersiellt och vilken trafik som behöver omfattas av allmän trafikplikt. Utredaren kritiserar RKTM för otillräckliga marknadsanalyser som varken uppfyller detta kriterium eller fungerar som ett fullgott underlag vid samråd med de kommersiella kollektivtrafikföretag som möjligen skulle kunna bedriva trafik i länet. Det saknas tillräckliga marknadsbedömningar som pekar ut var det finns potential för den kommersiella trafiken att bidra till trafikförsörjningen, vilket av utredaren benämns som ett marknadshinder. En utveckling av samrådsförfarandena vid ett tidigare skede av TFP-processen är ett annat förslag. Utredaren föreslår förändringar som syftar till att förskjuta tyngdpunkten mot samråd inför trafikförsörjningsprogram i stället för samråd inför upphandling. Dessutom bör RKTM redovisa resultatet av samrådet i en samrådsredogörelse som ska

13 Bilaga KTN (7) innehålla de förslag som framförda synpunkter har gett anledning till, det vill säga redovisa i vilken mån inkomna synpunkter faktiskt har påverkat utformningen av TFP. På så sätt ska allmänheten och de kommersiella kollektivtrafikföretagen få större inflytande över och påverkan på utformandet av TFP och i förlängningen vilka krav som ställs på trafiken i länet. När det gäller den länsöverskridande samhällsfinansierade kollektivtrafiken föreslås framtagandet av gemensamma TFP. En av de involverade RKTM bör utses som ansvarig för upprättande av program, samråd och beslut om allmän trafikplikt. Allmän trafikplikt Utredaren anmärker på att RKTM:s beslut om allmän trafikplikt inte är tillräckligt transparanta, ofta tas omotiverat snabbt och är allt för geografiskt omfattande. RKTM uppmanas att när beslut om allmän trafikplikt tas bör det befintliga kommersiella trafikutbudet vägas in. Trafikårsbokslut EU:s kollektivtrafikförordning, som RKTM är skyldiga att följa, kräver en årlig uppföljning av trafiken. Därför föreslår utredaren ett tillägg till kollektivtrafiklagen med ett krav på att RKTM årligen publicerar ett trafikårsbokslut. Bokslutet ska särredovisa den samhällsfinansierade trafiken efter linje. Resandeunderlag, utbud, fordon, intäkter, kostnader och avtal ska redovisas i dokumentet. Det ska möjliggöra kontroll och utvärdering av kollektivtrafiknätets effektivitet, kvalitet och finansiering samt, i förekommande fall, ge information om eventuella beviljade ensamrätters art och omfattning. Trafikårsbokslutet ska öka förutsättningarna för marknadsinträde genom att fungera som underlag för de kommersiella trafikföretagens bedömning om eventuell trafikering av olika linjer. Dessutom ska det öka allmänhetens insyn, politikens möjlighet till styrning och myndighetens kunskap om utvecklingsmöjligheter av trafiken. Övrigt Utredaren föreslår ingen åtgärd av 21-dagarsregeln. De kommersiella trafikföretagens flexibilitet och anpassningsförmåga efter förändrad efterfrågan väger tyngre än långsiktighet och stabilitet i trafikutbudet, anser utredaren. SJ vs MÄLAB/SLL SJ AB har överklagat Stockholms läns landstings (SLL på uppdrag av MÄLAB) beslut om allmän trafikplikt i Mälardalsregionen. Den andra instansen, Kammarrätten, beslutade om att avslå SJ AB:s överklagan onsdagen den 9 mars 3. Domen har en stor betydelse för de tolkningar av lagtexten som Alexandersson gör i utredningen. 3 Kammarrätten i Stockholm, Mål nr

14 Bilaga KTN (7) Domen fastslår till exempel att trafikpliktsbeslutet är korrekt då samhällsintresset väger tyngre än kommersiella aktörers rättigheter. I förarbetet till lagtexten 4 är den dåvarande regeringens avsikter tydliga: Marknadsöppningen ska ske utan att vare sig den samhällsfinansierade eller kommersiella trafiken ska begränsas. Här ingår att den kommersiella trafiken inte aktivt ska skyddas om den samhällsfinansierade trafiken kan anses vara till gagn för resenärer och samhälle. Detta gäller endast inom de geografiska och funktionella ramar som RKTM har befogenhet att fatta trafikpliktsbeslut över. Domen slår även fast att den geografiska begränsningen för beslut om allmän trafikplikt inte överskrids av SLL:s beslut om allmän trafikplikt i Mälardalsregionen (omfattar Stockholms, Södermanlands, Uppsala, Västmanlands, Östergötlands och Örebro län). Kammarrätten anser att trafiken kommer att bedrivas inom en funktionell region och endast syfta till att tillgodose behovet av vardagligt resande, ett geografiskt och funktionellt omfång som enligt lagen ger RKTM långtgående befogenheter. Efter kammarrättens dom har SJ valt att överklaga domen och har därför begärt prövningstillstånd hos Högsta förvaltningsdomstolen. Slutsatser och konsekvenser Alexandersson ser, med hänvisning till den nya kollektivtrafiklagens intentioner, behov av att förbättra förutsättningarna för den kommersiella persontrafiken på järnväg. Detta ska ske genom att de regionala kollektivtrafikmyndigheterna förändrar sitt tillvägagångssätt vid framtagandet av trafikförsörjningsprogram. Kommersiella trafikföretag och allmänhet ska få ökad insyn och inflytande över processen och resultatet. Dessutom anser Alexandersson att RKTM bör lägga större ansträngningar i att förse trafikföretagen med mer omfattande och detaljerade underlag och marknadsanalyser, via trafikårsbokslut, för att uppmuntra till mer kommersiell trafik i respektive län. Risken att offentligt finansierad trafik tränger ut den kommersiell beskrivs som ett hot, men följs inte av något förslag av ändring i lagtexten. RKTM uppmanas istället att ta ett större ansvar för att skapa förutsättningar för kommersiell trafik, menar utredaren. Att Kammarrätten avslår SJ AB:s överklagan av SLL:s beslut om allmän trafikplikt i Mälardalsregionen betonar att samhälls- och resenärsintresset i lagens mening är överordnat förutsättningarna för kommersiell trafik och trafikföretagens rättigheter. Genom SJs överklagan till Högsta förvaltningsdomstolen är dock målet ännu ej avslutat. Kollektivtrafiknämnden ser för närvarande inga behov av att vidta åtgärder med anledningen av utredarens förslag. Däremot noterar nämnden att utredarens uppmaning om att publicera mer kontinuerlig och omfattande information om trafiken, i form av marknadsanalyser, resandedata och trafikårsbokslut, kan komma att bli föremål för förändrade krav på RKTM från Transportstyrelsen som är tillsynsmyndighet i frågan. EU:s förordning om kollektivtrafik på järnväg och väg ställs krav på motsvarande 4 Prop. 2008/09:176. Konkurrens på spåret.

15 Bilaga KTN (7) trafikårsbokslut: Varje behörig myndighet ska en gång om året offentliggöra en samlad rapport om den allmänna trafikplikten inom sitt behörighetsområde, de kollektivtrafikföretag som de använt och de ersättningar som beviljats som kompensation och ensamrätt till kollektivtrafikföretagen. 5 EU-förordningar är bindande utan implementering i den nationella lagstiftningen. Eventuella tillskott av resurser i form av kompetens och manskap till Kollektivtrafikförvaltningen UL för att klara av att tillgodose utökade myndighetsuppgifter kan i så fall komma att bli en fråga för nämnden. Övriga konsekvenser av utredningen är av politisk karaktär och beror på om regeringen, i enlighet med Alexandersson, anser det nödvändigt att uppvärdera den kommersiella trafikens rättigheter i förhållande till resenärs- och samhällsintresset, inom de lokala och regionala marknadssegmenten. Lagstiftningen i frågan har med Kammarrättens avslag nämligen visat sig stå i motställning till Alexanderssons tolkning och ambition. Referenser Europaparlamentets och rådets förordning 1370/2007/EG av den 23 oktober 2007 om kollektivtrafik på järnväg och väg och om upphävandet av rådets förordning 1191/69/EEG och nr 1107/70/EEG. Kammarrätten i Stockholm, Mål nr Proposition 2008/09:176. Konkurrens på spåret. Proposition 2009/10:200. Ny kollektivtrafiklag. 5 Europaparlamentets och rådets förordning 1370/2007/EG av den 23 oktober 2007 om kollektivtrafik på järnväg och väg och om upphävandet av rådets förordning 1191/69/EEG och nr 1107/70/EEG.

16 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Kollektivtrafiknämnden (10) 37 MÄLAB information Beslut Kollektivtrafiknämnden noterar informationen. Ärendet Inom ramen för samverkansavtalet för den storregionala tågtrafiken förbereds för ett flertal aktiviteter. Det handlar övergångsavtal med SJ, ny gemensam taxa för regionaltågstrafiken, varumärken för de nya biljetterna samt upphandling av tåg. Bilaga 37 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

17 Bilaga KTN Trafikdirektören Johan Wadman E-post Kollektivtrafiknämnden MÄLAB Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden noterar informationen. Ärendet Inom ramen för samverkansavtalet för den storregionala tågtrafiken förbereds för ett flertal aktiviteter. Det handlar övergångsavtal med SJ, ny gemensam taxa för regionaltågstrafiken, varumärken för de nya biljetterna samt upphandling av tåg. Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box Uppsala tfn vx fax org nr

18 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Kollektivtrafiknämnden (10) Dnr KTN Redovisning av kommunsamråd 2015/2016 Beslut Kollektivtrafiknämnden beslutar att med godkännande lägga lämnad redovisning till handlingarna. Ärendet Kollektivtrafiknämnden beslutade om en samrådsprocess som bland annat omfattade kommunsamråd. Enligt processen ska enskilda kommunsamråd genomföras med samtliga kommuner. Samrådet syftar till att diskutera frågor av lokal karaktär vad gäller flertalet områden såsom fysisk planering, regional utveckling, trafikplanering, utbud, kvalitetsfrågor m.m. Dagordningen är mycket beroende av aktuella frågeställningar att behandla. Sammankallande är kollektivtrafikförvaltningen. Kommunsamråden har varit förberedande för kollektivtrafikförvaltningens budgetarbete för budget år Under perioden november 2015 till januari 2016 har samråd hållits med samtliga åtta kommuner i länet. Varje samråd har hållits hos respektive kommun. Från landstingets sida har kollektivtrafiknämndens presidium samt förvaltningschef deltagit vid samtliga samråd utom Östhammars kommun, då kollektivtrafiknämndens ordförande hade förhinder att delta. Vidare har tjänstemän från förvaltningen deltagit. Vid två tillfällen, i Heby kommun och Tierps kommun, har också medborgarsamråd hållits i samband med kommunsamråden. Trafikutvecklingen för varje kommun har diskuterats samt utvecklingsplaner för både kommunerna och trafiken. Bilaga 38 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

19 Bilaga KTN Dnr KTN Trafikdirektör Johan Wadman E-post Kollektivtrafiknämnden Redovisning från kommunsamråd Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden lägger med godkännande lämnad redovisning till handlingarna. Ärendet Kollektivtrafiknämnden beslutade om en samrådsprocess som bland annat omfattade kommunsamråd. Enligt processen ska enskilda kommunsamråd genomföras med samtliga kommuner. Samrådet syftar till att diskutera frågor av lokal karaktär vad gäller flertalet områden såsom fysisk planering, regional utveckling, trafikplanering, utbud, kvalitetsfrågor m.m. Dagordningen är mycket beroende av aktuella frågeställningar att behandla. Sammankallande är kollektivtrafikförvaltningen. Kommunsamråden har varit förberedande för kollektivtrafikförvaltningens budgetarbete för budget år Under perioden november 2015 till januari 2016 har samråd hållits med samtliga åtta kommuner i länet. Varje samråd har hållits hos respektive kommun. Från landstingets sida har kollektivtrafiknämndens presidium samt förvaltningschef deltagit vid samtliga samråd utom Östhammars kommun, då kollektivtrafiknämndens ordförande hade förhinder att delta. Vidare har tjänstemän från förvaltningen deltagit. Vid två tillfällen, i Heby kommun och Tierps kommun, har också medborgarsamråd hållits i samband med kommunsamråden. Trafikutvecklingen för varje kommun har diskuterats samt utvecklingsplaner för både kommunerna och trafiken. Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box Uppsala tfn vx fax org nr

20 Bilaga KTN (2) Från samråden kan följande sammanfattas: Fysisk planering Uppsala, Knivsta, Enköping planerarar för nya bostadsområden. UL kommer där föra fortsatt dialog för att skapa bra förutsättningar för kollektivtrafik. Trafikutveckling tåg Det finns önskemål om: tätare trafik norr om Tierp i lågtrafik nya stationer på Dalabanan persontrafik Gimo Örbyhus förlängd pendeltågstrafik från Bålsta till Enköping över Grillby Trafikutveckling buss Det finns önskemål om: att se över gymnasieelevers resande i Heby kommun utvecklad anropsstyrd trafik utökad trafik till Grillby då det är en utpekad utvecklingsort förändringar på linje 304, 804 och anslutningar mellan 803 och 874 Bilagor Minnesanteckningar från kommunsamråd 2015/2016

21 Bilaga KTN Kollektivtrafikförvaltningen UL Helene Gustafsson Minnesanteckningar från kommunsamråd 4 november 2015 Heby kommun Närvarande: Heby kommun: Kollektivtrafiknämnden: Kollektivtrafikförvaltningen: Marie Wilén (C), kommunstyrelsens ordförande Jan Eriksson (S) Monica Brode (LP) Barbro Ellgrim, barn- och ungdomsförvaltningen Anders Ågren, samhällsplanerare Bertil Kinnunen (S), ordförande Robert Damberg (MP), 1:e vice ordförande Johan Örjes (C), 2:e vice ordförande Johan Wadman, trafikdirektör Daniel Lund, utvecklingsledare län Thomas Hallberg, trafikplanerare regionbuss Helene Gustafsson, sekreterare 1. Inledning och presentation Marie Wilén (C), kommunstyrelsens ordförande Heby kommun, öppnar mötet och hälsar välkomna. Samtliga närvarande presenterar sig. 2. Utveckling 2014 Trafikdirektören presenterar utfall 2014 avseende resande och fossilfri produktion. Konstateras ett ökat resande på sträckan Sala Heby Uppsala. Kommunen betonar vikten av bra och hållbara kommunikationer, då både Adlibris och Apotea är framgångsrika företag vars medarbetare bör kunna ta sig till sina arbetsplatser med kollektivtrafiken. 3. Uppföljning kommunsamråd Kollektivtrafikförvaltningen informerar om pågående process avseende upphandling av åtgärdsvalsstudie gällande station Morgongåva. Konstateras fortsatt bomproblematik vid station Morgongåva. Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box Uppsala tfn fax org nr

22 Bilaga KTN (4) 4. Trafikfrågor Tåg Tågtrafiken på sträckan Sala Heby Morgongåva Uppsala presenteras samt pågående arbete vad gäller stationer längs Dalabanan. Infrastruktursatsningar på Dalabanan utförs beroende på prioriteringar. Informeras om pågående åtgärdsvalsstudie gällande station Vänge. Diskuteras stationslägen i Vänge, Vittinge, Järlåsa. Tågtrafiken utökas med ytterligare trafik på morgonen från december till ca 1 timmestrafik. Utredning avseende tågfordon kommer påbörjas Kommunen informerar om planer avseende ny gång- och cykelväg mellan Heby Morgongåva under 2016, pendlarparkering i Morgongåva, som enligt plan kommer att färdigställas under 2015, samt ytterligare cykelparkering i Heby. Betonas vikten av information till boende i kommunen om de möjligheter som ges att parkera för att kunna åka med kollektivtrafiken. Informeras om samarbete mellan kollektivtrafikförvaltningen och Enköpings kommun avseende marknadsföring för ny pendlarparkering i Skolsta, Enköpings kommun. Buss Diskuteras sommartrafik för linje 867 till Huddunge. Tidigare har all trafik till Huddunge dragits in på sommarperioden. Kommunen framför önskemål om att en tur kvarstår med avgång från Östervåla till Heby och åter som linje 865 över Runhällen under sommaren. Kollektivtrafikförvaltningen informerar om att resandestatistik i denna fråga för perioden går från obetydligt resande till inget resande och framför anropsstyrd trafik som alternativ. Kollektivtrafiknämnden har uppdragit till kollektivtrafikförvaltningen att se över frågan om anropsstyrd trafik som alternativ i trafikplaneringen. Förvaltningen tar med sig fråga angående linje 867/865 för översyn. Kommunen efterfrågar redandestatistik att använda om det finns att få fram. Betonas vikten av att marknadsföra den trafik som finns tillgänglig för att nå ett ökat resande med dagens trafik. Kopplingen Tärnsjö Uppsala Kommunen ställer fråga om byte i Östervåla eller Heby (tåg) kan effektiviseras samt om det finns möjlighet att åka utan byte på sträckan Uppsala Tärnsjö. Framförs även fråga om varför musikskoleelever inte får åka med buss som går tom till Tärnsjö på kvällen. Kollektivtrafikförvaltningen följer upp frågan. Monika Brode (LP) lämnar information i frågan till Anders Ågren, som följer upp frågan med kollektivtrafikförvaltningens tjänstemän. Väg 56 Ombyggnation av väg 56 innebär att gamla vägen försvinner. Dagens trafik och resande presenteras, liksom alternativa hållplatser. Alternativ 1 hållplats vid nya vägen, kompletterat med anropsstyrd matartrafik Alternativ 2 via Andersbo Alternativ 3 via Runhällen

23 Bilaga KTN (4) Beräknad effekt på restider för sträckan Heby Tärnsjö presenteras, där cirka 90 % får minskad restid om linje 865 trafikerar enligt alternativ 1 eller alternativ 2 jämfört med alternativ 3. Informeras om gemensam satsning mellan länets kommuner, Landstinget i Uppsala län och Regionförbundet för möjlighet att samordna skolresor, färdtjänst, sjukresor och kollektivtrafik för bästa möjliga synergieffekter. Kommunen efterfrågar möjliga lösningar i Kroksbo. Kollektivtrafikförvaltningen informerar om utförd provåkning tillsammans med Trafikverket på nya vägsträckningen för att få gemensam bild vad gäller möjliga hållplatslägen längs nya vägsträckningen. Konstateras behov av frivillig markåtkomst samt att Trafikverket önskar svar innan årsskiftet. Med anledning av kommunens fråga om trafik till/från Julmyra informeras om kollektivtrafiknämndens kommande uppdrag till kollektivtrafikförvaltningen att ta fram strategier för regiontrafiken i samarbete med länets kommuner, liknande de som tagits fram för stadstrafiken. Skolresor Karta över dagens skollinjer i länet, karta över linjer som har en stor andel skolskjutsberättigade elever, elevresor i länet (gymnasieelevers resor) samt skolresor som körs enligt avtal. I dagsläget har Heby, Enköping och Håbo upphandlat egen skoltrafik, övriga kommuner har skoltrafikavtal med UL. Dagens avtal är gamla och har oklara processer. Nytt skolkort har införts från höstterminen Kommunerna meddelar vilka elever som är berättigade till skolkort och kollektivtrafikförvaltningen sköter skolkortsadministrationen. Det nya skolkortet har samma geografiska giltighet som vanliga periodbiljetter, det vill säga i hela länet, men har inte samman giltighetstid under dagen. Genomgång kommer att ske med samtliga kommuner avseende ny modell för skolresor och därefter avtalstecknande, vilket beräknas ske under vintern 2015/2016. Informeras om att UL tar över ansvaret för sjukresor från och med 1 januari Kommunen informerar om nuvarande avtal avseende skoltrafik går ut juni Barnoch utbildningsnämnden beräknas ta beslut i frågan i november Regionalt trafikförsörjningsprogram Process avseende uppdatering av nuvarande trafikförsörjningsprogram presenteras med remissperiod under våren 2016 för beslut i Landstingsfullmäktige hösten Målet för uppdaterat Trafikförsörjningsprogram 2016 är ett effektivt, jämlikt och attraktivt kollektivtrafiksystem där behovet av kollektivtrafik beskrivs i generella termer genom 12 strategier som kopplar till de tre målen. Kommunen uppmanas att involvera boende i kommunen i frågan genom att samverka och ordna aktiviteter tillsammans med medborgarna.

24 Bilaga KTN (4) 6. Övrigt Inga övriga frågor diskuterades vid samrådet.

25 Bilaga KTN Kollektivtrafikförvaltningen UL Helene Gustafsson Minnesanteckningar från kommunsamråd 17 november 2015 Håbo kommun Närvarande: Håbo kommun: Carina Lund (M)), kommunstyrelsens ordförande Håkan Welin (FP) Christian Nordberg (MP) Fred Rydberg (KD) Agneta Hägglund (S) Lars-Göran Bromander (S) Eva Staake (S) Fredrik Anderstedt (S) Werner Schubert (S) Tommy Rosenkvist (M) Sabine Noresson (MP) Leif Lindqvist (SD) Johan Tolinsson (S) Helene Cranser (S) Owe Fröjd (Båp) Vipul Vithlani, tf. kommundirektör Fredrik Holmgren, samhällsplanerare Märit Olofsson Nääs, tf plan- och utvecklingschef Kollektivtrafiknämnden: Kollektivtrafikförvaltningen: Bertil Kinnunen (S), ordförande Robert Damberg (MP), 1:e vice ordförande Johan Örjes (C), 2:e vice ordförande Johan Wadman, trafikdirektör Daniel Lund, utvecklingsledare län Thomas Hallberg, trafikplanerare regionbuss Helene Gustafsson, sekreterare Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box Uppsala tfn fax org nr

26 Bilaga KTN (3) 1. Inledning och presentation Carina Lundh (M), kommunstyrelsens ordförande Håbo kommun, öppnar mötet och hälsar välkomna. Samtliga närvarande presenterar sig. 2. Utveckling 2014 Trafikdirektören presenterar utfall 2014 avseende resande och fossilfri produktion. Kommunen efterfrågar särskild redovisning gällande pendeltågstrafiken. 3. Uppföljning av kommunsamråd UL kommer att köra mjuka linjen kommer till Bålsta centrum när kommunen löst problem med felparkerade bilar. Kommunen framför önskemål om utökad trafik för mjuka linjen, trafikering till Viby äng samt hållplats vid Lidl. Ansvarsförhållande gällande hållplatser klargörs. Kommunen ansvarar för markarbeten och UL ansvarar för stolpe etc. ovan mark. Betonas vikten av samarbete mellan UL och kommunen när det gäller hållplatsfrågor. Informeras om justeringar i tidtabellen för bättre anpassning för linje 874/ Utvecklingsplaner Håbo kommun Håbo kommuns framtidsplaner presenteras med bland annat utbyggnad av Resecentrum Håbo, Logistik Bålsta med ca 500 arbetsplatser, Gröna Dalen, Dragets industriområde, Dragelund, Nya Kalmarsand, Frösundavik och Viby äng. Diskuteras möjligheter till kollektivtrafikförsörjning i och till de områden som planeras inom kommunen och kommunen uppmanas att redan från början ha med kollektivtrafiken i framtida planerings- och förändringsarbeten. Konstateras att kollektivtrafiken i Håbo kommun blir pulsstyrd på grund av anpassning till tågens ankomst- och avgångstider. Kommunen uppmanas att söka statlig medfinansiering för infrastruktursatsningar, med underlag från UL, exempelvis för tillgänglighetsanpassning av hållplatser. UL kontaktar kommunen i frågan. Trafikdirektören informerar om remissförslag angående nytt linjenät i stadsbusstrafiken i Uppsala som går ut under vintern2015/2016 för införande 2017 samt uppdrag från kollektivtrafiknämnden att utarbeta strategier för regionbusstrafiken och för kollektivtrafik på landsbygden på liknande sätt som framtagna strategier för stadsbusstrafiken. 5. Trafikfrågor Trafikdirektören informerar om Citybanan 2017 och Mälarbanan Arbetet pågår etappvis och hela sträckan beräknas vara klar Informeras om MÄLAB:s uppdrag att förvalta och utveckla regional tågtrafik, föreslagen planeringsform samt Trafikplan 2017 med mål att ha dubbelriktad timmestrafik i rusning med förtätning till halvtimmestrafik på huvudlinjer. Kommersiella respektive upphandlade tågbanor presenteras. Den storregionala tågtrafiken beräknas köra tågtrafik enligt Trafikplan 2017, införa Mälardalstaxa, samordna biljettsystem samt investera i egna fordon.

27 Bilaga KTN (3) Informeras om nuvarande konstruktion genom trafiksamverkansavtal mellan UL och SL, där SL ansvarar för trafiken och för alla intäkter och kostnader. SL:s resevillkor gäller med Bålstatillägg för resande till/från Bålsta. SL Periodkort gäller även på UL:s bussar inom Håbo kommun. SL Enkelbiljetter gäller endast på SL-tågen, inte på UL-bussar inom kommunen. Kostnader för SL Periodkort (gäller i hela SL-trafiken och inom Håbo kommun) respektive UL/SL Kombination Periodkort (gäller i hela UL- och SL-trafiken) presenteras, liksom motsvarande för SL- och UL Enkelbiljetter. Informeras om införande av nytt UL/SL 24-timmarskort med obegränsat resande inom 24 timmar. Nuvarande avtal med SL löper ut juni 2016, diskussion pågår om förlängning av nuvarande avtal till december 2016, därefter avses att teckna nytt avtal med SL. UL ser det önskvärt att hitta enkla lösningar i denna fråga. Kommunen har framfört önskemål om fria resor för pensionärer inom Bålsta tätort. Informeras om att kommunen kan ges möjlighet att köpa större volym pensionärsbiljetter till överenskommet rabatterat pris för distribution till kommunens pensionärer. Kommunen hänvisar till skrivning i Avtal om övertagande av ansvar för kollektivtrafiken att kommuner ska kunna göra tilläggsköp och föreslår lösning i frågan. Trafikdirektören informerar om lösning enligt samma princip som dagens skolkortsadministration. UL följer upp frågan för att se över möjligheter till en bra lösning. Konstateras att färdtjänst och skoltrafik är kommunens ansvar. Nytt skolkort har införts från höstterminen Kommunerna meddelar vilka elever som är berättigade till skolkort och kollektivtrafikförvaltningen sköter skolkortsadministrationen. Det nya skolkortet har samma geografiska giltighet som vanliga periodbiljetter, det vill säga i hela länet, men har inte samman giltighetstid under dagen. Genomgång kommer att ske med samtliga kommuner avseende ny modell för skolresor och därefter avtalstecknande, vilket beräknas ske under vintern 2015/2016. Informeras om att UL tar över ansvaret för sjukresor från och med 1 januari Regionalt trafikförsörjningsprogram Informeras om att uppdaterad trafikförsörjningsprogram är ute på remiss samt att uppdrag att ta fram strategier för regiontrafiken inkluderar anropsstyrd trafik. 7. Övrigt Inga övriga frågor diskuteras vid samrådet.

28 Bilaga KTN Kollektivtrafikförvaltningen UL Helene Gustafsson Minnesanteckningar från kommunsamråd 3 december 2015 Östhammars kommun Närvarande: Östhammars kommun: Jacob Spangenberg (C), kommunstyrelsens ordförande Margareta Widén-Berggren (S), 1:e vice ordf. KS Marie Berggren, chef Strategienheten Ida Eklöf, utvecklingsstrateg Kollektivtrafiknämnden: Kollektivtrafikförvaltningen: Robert Damberg (MP), 1:e vice ordförande Johan Örjes (C), 2:e vice ordförande Johan Wadman, trafikdirektör Stefan Adolfsson, chef Samhälle och trafik Daniel Lund, utvecklingsledare län Ebba Bergstrand, samhällsplanerare Helene Gustafsson, sekreterare 1. Inledning och presentation Jacob Spangenberg (C), kommunstyrelsens ordförande Östhammars kommun, öppnar mötet och hälsar välkomna. Samtliga närvarande presenterar sig. 2. Utveckling 2014 Trafikdirektören presenterar utfall 2014 avseende resande och fossilfri produktion. Resande i Östhammars kommun, resande för linje 811 samt störningar på grund av ombyggnation av väg 288 presenteras. Vid presentation avseende resandeutveckling för de stora stråken konstateras ökat resande på sträckan Västerås-Enköping-Uppsala efter 2011 och något minskat resande på sträcka Öregrund-Östhammar-Uppsala. Diskuteras nya vägen som möjlig orsak till minskat resande. Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box Uppsala tfn fax org nr

29 Bilaga KTN (3) 3. Uppföljning av kommunsamråd Punkter från föregående kommunsamråd presenteras. Kommunen framför att Företagskortet fungerar mycket bra. Trafikdirektören informerar och möjlighet för kommunen att köpa årskort till medarbetare med månadsvis löneavdrag och nettolöneavdrag. 4. Trafikfrågor UL informerar om planering av 3-årigt projekt Östhammarsprojektet med eventuell start Projektet har sin bakgrund i Arosprojektet, som är ett samverkansprojekt mellan Enköpings kommun, Nobina och UL. Projektets syfte är att öka resandet genom bland annat testresenärsaktivitet. Kommunen informerar om ny pendlarparkering i Östhammar med motorvärmare etc. och föreslår att hållplatsen vid pendlarparkeringen borde byta namn till Pendlarparkering och att även expressbussen stannar vid denna hållplats. Kommunen framför även önskemål om att expressbussen stannar på ytterligare några få hållplatser på linjesträckningen. Informeras om förslag från Nobina avseende nytt trafikupplägg längs Östhammarsstråket, vilket beräknas eventuellt kunna vara i drift tidigast december Betonas vikten av dialog med kommunen i denna fråga. Väg 288 Hållplatser Alunda Gimo Ett flertal synpunkter har framförts angående borttagna hållplatser längs väg 288 sträckan Alunda Gimo, främst hållplats Furuby. Med anledning av detta hålls dialogmöte i Gimo 3 december UL informerar om pågående diskussion med Trafikverket avseende eventuella förändringar. Åtgärdsvalsstudie Gimo Börstil Informeras om Trafikverkets arbete avseende åtgärdsvalsstudie för väg 288 sträckan Gimo Börstil, viken förväntas vara klar inom en snar framtid. Diskuteras åtgärdsvalsstudie för väg 76, framförallt avseende säkerhetsåtgärder. Kommunen uppmanas att söka statlig medfinansiering 2016 för exempelvis hållplatser, pendlarparkering, cykelparkeringar vid hållplatser och gång- och cykelvägar till hållplatser. UL skickar information och förslag på vad som kan sökas inom ramen för statlig medfinansiering. Ansvarsfrågan avseende hållplatser klargörs, där kommunen ansvar för markanläggning vid hållplatser och kollektivtrafikförvaltningen ansvarar hållplatser ovan mark, exempelvis väderskydd och hållplatsstolpe. Informeras om kollektivtrafiknämndens uppdrag till kollektivtrafikförvaltningen att ta fram strategi för region- och landsbygdstrafiken, liknande framtagna strategier för stadstrafiken i Uppsala samt att kollektivtrafikförvaltningen tar över ansvaret för sjukresor från och med 1 januari 2016.

30 Bilaga KTN (3) Skoltrafik Nytt skolkort har införts från höstterminen Kommunerna meddelar vilka elever som är berättigade till skolkort och kollektivtrafikförvaltningen sköter skolkortsadministrationen. Det nya skolkortet har samma geografiska giltighet som vanliga periodbiljetter, det vill säga i hela länet, men har inte samman giltighetstid under dagen. Genomgång kommer att ske med samtliga kommuner avseende ny modell för skolresor och därefter avtalstecknande, vilket beräknas ske under vintern 2015/ Regionalt trafikförsörjningsprogram Informeras om uppdatering av nuvarande trafikförsörjningsprogram med remissperiod hösten 2015 våren Beslut beräknas tas i kollektivtrafiknämnden 16 juni 2016, slutligt beslut tas i landstingsfullmäktige. Kollektivtrafiknämnden har uppdragit till kollektivtrafikförvaltningen att ta fram strategier för region- och landsbygdstrafiken, liknande strategier för stadsbusstrafiken. Betonas vikten av att kollektivtrafiken finns med i tidigt skede i kommunens planeringsarbete vad gäller exempelvis byggnation av nya bostadsområden etc. 6. Övrigt Kommunen säger sig vara nöjd med dagens kollektivtrafik. Realtidsskyltar på landsbygden efterfrågas. Trafikdirektören informerar pågående arbete inom förvaltningen i denna fråga. Kommunen föreslår bytespunkt vid Gränby Centrum, vilket troligen inte kommer att vara aktuellt inom en överskådlig framtid.