LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNINGEN, ALLMÄN LÄROKURS

Transkript

1 GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING I VASA Vasa Arbis Vaasan työväenopisto Vasa kulturbyrå LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNINGEN, ALLMÄN LÄROKURS - BILDKONST, HANTVERK OCH TEATERKONST Grundläggande konstundervisning i Vasa grundar sig på lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998) och förordningen om grundläggande konstundervisning (813/1998). Undervisningspersonalens behörighet grundar sig på förordningen 986/1998. Denna läroplan grundar sig på Utbildningsstyrelsens föreskrift som bekräftats om anordnade av allmän lärokurs i grundläggande konstundervisning (Dnr 11/011/2005). Denna läroplan har godkänts i kulturnämnden i Vasa och träder i kraft fr.o.m gällande alla elever som deltar i den grundläggande konstundervisningen i bildkonst, hantverk och teaterkonst. 1

2 INNEHÅLL 1 Uppgift, värdegrund och allmänna mål för läroplanen för den grundläggande konstundervisningens allmänna lärokurs Verksamhetsidé för den grundläggande konstundervisningen i Vasa Uppgiften för den grundläggande konstundervisningens allmänna lärokurs Värdegrund och allmänna mål Allmänna mål för scenkonstens och de visuella konstarternas inriktningsalternativ 4 2 Genomförande av undervisningen Synen på lärandet Lärmiljön Elevantagning Individuell studieplan 6 3 Studiernas uppbyggnad och omfattning Undervisningsutbudet Studiernas uppbyggnad, omfattning och teman 6 4 Undervisningens mål och innehåll enligt studiehelhet Scenkonst, teaterkonst Visuella konstarter, bildkonst och hantverk 10 5 Bedömning och bedömningsmetoder 17 6 Betyg 19 7 Samarbete med övriga parter 19 2

3 1 Vaasan työväenopisto / Vasa Arbis Läroplan för den allmänna lärokursen i bildkonst, hantverk och teaterkonst 1 Uppgift, värdegrund och allmänna mål för läroplanen för den grundläggande konstundervisningens allmänna lärokurs 1.1 Verksamhetsidé för den grundläggande konstundervisningen i Vasa Konstintresse är för barn och unga en naturlig kanal för att utveckla och förverkliga sig själva. Den grundläggande konstundervisningens uppgift är därmed att stöda eleven i utvecklandet av personligheten och färdigheterna att uttrycka sig i en trygg miljö. Den grundläggande konstundervisningen är målinriktad och från nivå till nivå fortskridande undervisning inom olika områden av konsten som i första hand riktar sig till barn och unga och som sker utanför skolan. Om man så önskar får man på det här sättet en grund för senare utbildning som eventuellt förbereder för ett yrke inom ett visst konstområde. Den grundläggande konstundervisningen i Vasa skall skapa förutsättningar för barn och ungdomar (5-18 år) att utöva sitt konstintresse. Undervisningen skall utveckla färdigheter för skapande och mångsidigt konstutövande samt öka värdesättningen av konstarterna. I Vasa följer den grundläggande konstundervisningen de av Utbildningsstyrelsen fastställda grunderna för läroplanen för den grundläggande konstundervisningens allmänna lärokurs inom inriktningsalternativen Bildkonst och Hantverk inom de visuella konstarterna och inriktningsalternativet Teaterkonst inom scenkonsten. 1.2 Uppgiften för den grundläggande konstundervisningens allmänna lärokurs Den grundläggande konstundervisning som Vasa stad ordnar är främst avsedd för barn och unga. Utbildningsanordnare är Vaasan työväenopisto, Vasa Arbis och Vasa kulturverk. Den finskspråkiga undervisningen ordnas av Vaasan työväenopisto och den svenskspråkiga undervisningen av Vasa Arbis. Vaasan työväenopisto, Vasa Arbis och Vasa kulturverk kan ordna också förberedande undervisning för barn under skolålderna samt undervisning för vuxna. Syftet med den grundläggande konstundervisningens allmänna lärokurs är att lägga en grund för elevens känslomässiga, estetiska och etiska växande samt att skapa förutsättningar för ett livslångt konstintresse. Undervisningen har även till uppgift att utveckla och slå vakt om den nationella kulturen samt att främja elevens förmåga att värdesätta andra kulturer och fungera i ett mångkulturellt samhälle. Konstundervisningens målsättning är att öppna nya möjligheter för eleverna att förstå vad konsten och kulturen innebär. Undervisningens uppgift är även att utveckla elevernas tankeförmåga och kreativitet inom olika livsområden. Den allmänna lärokursens mål är att eleverna skall utveckla sådana färdigheter och kunskaper som de behöver inom olika livsområden och för att kunna söka sig till fortsatt utbildning. 3

4 1.3 Värdegrund och allmänna mål Enligt den människosyn som ligger till grund för undervisningen är varje människa en unik individ, en aktiv aktör som i sitt eget liv samverkar med andra människor. Undervisningens viktigaste uppgift är att främja elevernas förmåga till kreativt tänkande och handlande. Konstfostrans mål är att främja elevernas mottaglighet för sinnes- och känslointryck, utveckla deras studie- och interaktionsfärdigheter samt att utveckla elevernas förmåga att förstå och tolka andra kulturella mönster. Ett av de viktigaste målen för grundläggande konstundervisning är att handleda eleverna till att iaktta och värna om hållbar utveckling i vårt samhälle. Den grundläggande konstundervisningens mål är att stödja elevernas jagutveckling och främja deras förmåga att strukturera sin verklighet. Eleven bygger upp sin världsbild genom att utforska och med konstens medel uttrycka sina upplevelser och betydelsefulla livsinnehåll. Studiernas viktigaste syfte är att ge eleven tillfälle att skapa och njuta av konst, att vara intresserad av konst och att vilja, kunna och våga ge konsten en personlig tolkning. Vid undervisningen bör man beakta individuella skillnader och stödja varje elevs utveckling utifrån hans eller hennes individuella förutsättningar. Det kollektiva i kultur och konst har stor betydelse och kohesionskraft. Målet är även att ge eleven handledning i att arbeta fokuserat, målmedvetet och långsiktigt och i att fungera konstruktivt, både individuellt och i grupp. Inom den allmänna lärokursen ligger tonvikten på tvärkonstnärlighet. Målet är att utveckla samarbetet med andra läroanstalter och instanser som ger konstfostran. 1.4 Allmänna mål för scenkonstens och de visuella konstarternas inriktningsalternativ Målsättningen för inriktningsalternativet teaterkonst inom scenkonsten är att främja elevernas kreativitet, bidra till deras kognitiva, känslomässiga och estetiska utveckling samt förbättra deras förmåga att arbeta målmedvetet och långsiktigt. Undervisningens syfte är att främja utvecklingen av en positiv självbild och en sund självkänsla. Undervisningens mål är att skapa tillfällen för eleven att utveckla sitt personliga uttryck och sina kunskaper och färdigheter. Undervisningen ger en djupare kännedom om teaterkonst och bättre förutsättningar att uppskatta sitt eget och andras scenkonstarbete. Målet är att eleverna skall utveckla ett positivt förhållande till teaterkonsten. Undervisningen ger en orientering i konstformens historia och dess moderna uttrycksformer och erbjuder tillfällen till nyskapande verksamhet. Målet är att ge eleverna en uppfattning om teaterkonstens internationella karaktär. Undervisningen präglas av en kulturpluralistisk hållning. Teaterkonsten kännetecknas av mångkonsnärlighet och växelverkan med andra konstformer, vilket bör beaktas i undervisningen. Inom den allmänna lärokursen i visuella konstarter finns inriktningsalternativen bildkonst och hantverk. Inom inriktningsalternativet för bildkonst lär sig eleven att uttrycka sig inom olika delområden av bildkonsten, som är visuellt uttryck, visuella medier, kulturarv, bruksföremål och formgivning samt visuella fenomen i naturmiljöer och byggda miljöer. Eleven får lära sig att förstå, tolka och bedöma bildkonstfenomen i det moderna samhället ur historisk, etisk och estetisk synvinkel. 4

5 Inom inriktningsalternativet för hantverk lär sig eleven att uttrycka sig inom olika delområden av hantverkskonsten, som är planering och tillverkning av föremål, planering och tillverkning av textilier och kläder samt miljöplanering och -byggande. Hantverksuttrycket tar sin utgångspunkt i kulturarvet, ett tvärkonstnärligt arbetssätt och kännedom om naturen. Eleven lär sig att uppskatta hantverksfärdigheter och förstå hantverkets kulturella innebörd. 2 Genomförande av undervisningen 2.1 Synen på lärandet Enligt den inlärningssyn som ligger till grund för läroplanen för Vasas grundläggande konstundervisning ses lärandet som en social process genom vilken individen bygger upp kunskaper och färdigheter som skapar en grundval för kulturell samhörighet. Att tillägna sig konst är en långsiktig och helhetsbetonad process som kräver målinriktade studier. Beroende på situationen arbetar eleven under lärarhandledning, i samspel med lärare och grupp, eller självständigt. Läraren har en central roll när det gäller att utveckla elevens studiefärdigheter och att skapa en lärmiljö som ger alla elever möjlighet att göra framsteg. Eleven har en aktiv roll i studierna och lärandet. Vid undervisningen beaktas elevens tidigare erfarenheter och den värld han lever i. Undervisningen baserar sig på en undersökande och funktionsinriktad inställning till läroämnet. Arbetssätten väljs så att de hjälper eleven att värdesätta det arbete och de arbetsresultat som presteras av alla medlemmar i gruppen. 2.2 Lärmiljön Målet är att lärmiljön skall stödja elevernas växande och lärande och ge dem tillfälle att uppleva framgångar. En god lärmiljö kännetecknas av ett öppet, positivt och uppmuntrande arbetsklimat. Eleven skall få ställa upp egna mål, samt uppmuntras att arbeta självständigt och tillsammans med andra. Eleven skall få hjälp med att finna lämpliga arbetssätt och utveckla sin förmåga att studera målinriktat och långsiktigt. Lokaler, arbetsredskap och materiel bör erbjuda en god lärmiljö som är trygg i såväl fysiskt och psykiskt som socialt avseende och som gör det möjligt att genomföra studierna i enlighet med grunderna för läroplanen. I lärmiljön bör man beakta att konstnärligt arbete är en långsiktig och tidskrävande process där färdigheterna utvecklas steg för steg. Eleven lär sig genom att göra, genom att arbeta planmässigt och genom att utveckla sin förmåga att bedöma sitt eget lärande. Tonvikten i undervisningen ligger på att studera och lära tillsammans. 2.3 Elevantagning I Vasa antas elever till den grundläggande konstundervisningen i den ordning som de anmäler sig. Eleven skall meddela att studierna fortsätter följande läsår skriftligen under vårterminen senast det datum som Vaasan työväenopisto och Vasa Arbis har meddelat. Till grundstudierna kan nya elever antas enligt deras färdigheters lämplighet. Placering inom verkstadsstudierna kräver i regel tidigare studier inom ifrågavarande konstämne exempelvis på någon annan ort. Om antagande av elev och placering i grupp beslutar huvudämnesläraren 5

6 tillsammans med den ledande läraren för den grundläggande konstundervisningen. Om den unga till åldern eller färdigheterna passar in i någon av undervisningsgrupperna, men inte har tidigare motsvarande studier, kan han eller hon antas som elev enligt huvudämneslärarens och ledande lärarens övervägande. Vaasan työväenopisto och Vasa Arbis har inga frielever inom den grundläggande konstundervisningen. 2.4 Individuell studieplan Läroplanens mål kan individualiseras så att de motsvarar elevens förutsättningar, om eleven på grund av funktionsnedsättning, sjukdom eller därmed jämförbar orsak inte kan studera enligt läroanstaltens läroplan. I sådana fall utarbetas för eleven en individuell studieplan i vilken fastställs studiernas mål och längd, undervisningens genomförande, behövliga stödåtgärder, eventuella prestationer och bedömningsförfarandet. Den individuella studieplanen uppgörs som samarbete mellan eleven, vårdnadshavaren, huvudämnesläraren och den grundläggande konstundervisningens ledande lärare. För att förverkliga den strävar man efter att skapa möjligheter enligt de förutsättningar som anordnarna av Vasas grundläggande konstundervisning har till sitt förfogande. 3 Studiernas uppbyggnad och omfattning 3.1 Undervisningsutbudet Den allmänna lärokursen i Vasa inom bildkonst, hantverk och teaterkonst utgörs av studiehelheter. Vaasan työväenopisto och Vasa Arbis kan också besluta att ordna studierna läsårsvis mera omfattande än det timantal som krävs för genomförande av den allmänna lärokursen till exempel genom att öka antalet årliga studieveckor eller längden på undervisningsgångerna per vecka. En överföring av eleven från den allmänna lärokursen till den fördjupade och från den fördjupade lärokursen till den allmänna är möjlig. Undervisningen sker under läsåret i undervisningsgrupper som samlas varje vecka. Undervisningsgrupperna bildas genom att elevernas ålder samt framsteg beaktas. Gruppstorleken både inom den förberedande undervisningen och grund- och verkstadsstudiegrupperna är i regel elever. Till studierna hör också studieresor, utställningsbesök samt självständigt arbete (t.ex. hemuppgifter). Utöver de studiehelheter som hör till den allmänna lärokursen kan Vaasan työväenopisto och Vasa Arbis erbjuda valbara studiehelheter läroanstalsvis, där målen och innehållen uppgörs så att de fördjupar och utvidgar de i läroplanens grunder fastställda studiehelheterna. Sommartid och under semesterveckor kan kursverksamhet som kompletterar studiehelheterna ordnas. 3.2 Studiernas uppbyggnad, omfattning och teman Den grundläggande konstundervisningens allmänna lärokurs har en beräknad omfattning om sammanlagt 500 timmar. Som beräkningsgrund har använts en 45 minuters lektion. Vasa stad bör se till att de elever som har inlett sina studier har möjlighet att slutföra den allmänna lärokursen i sin helhet. 6

7 Grundstudierna i scenkonst består av fem studiehelheter och verkstadsstudierna av fyra studiehelheter. Grundstudierna i visuella konstarter består av sex studiehelheter och verkstadsstudierna av fyra studiehelheter. Förberedande bildkonstfostran som förbereder för studier enligt den allmänna lärokursen i bildkonst ges till 5-6-åriga pojkar och flickor. Den grundläggande konstundervisningens allmänna lärokurs kan innehålla valbara studiehelheter från andra konstämnen inom den grundläggande konstundervisningen. Valbara studiehelheter kan inbegripas i de tio studiehelheter som krävs inom den allmänna lärokursen. Scenkonst: Den grundläggande konstundervisningens uppbyggnad inom teaterkonsten Grundstudier 5 år x á 60 h / år = 300 h. - teaterkonstens grunder inom den grundläggande undervisningen: Eleven skall > lära sig att uttrycka sig med teaterkonstens medel > lära sig att gestalta livet som berättelser > lära sig att fungera ansvarsfullt i grupp > lära sig att med teaterns medel inverka på gruppens konstnärliga process > lära sig att skilja åt olika former av teaterkonst I (7)8-9-åringar (2-3 år) 1 året: hitta på och framföra berättelser med teaterkonstens medel 2 året: utgångspunkten är en färdig saga / berättelse som bearbetas II åringar (3 år) 3 året: utgångspunkten är en färdig pjästext, som bearbetas 4 året: dramatisering med gruppen 5 året: kroppslighet och kroppskännedom inom teatern Verkstadsstudier 4 år x á 60 h / år = 240 h. I åringar (2 år) 1 året: introduktion till olika teaterformer. Enligt lärarens och gruppens val görs en produktion av en vald teaterform 2 året: introduktion till teaterns delområden. En gemensam produktion med andra konstämnen. Ansvarsområden t.ex. scenografi, kostymer, ljusoch ljudplanering osv. II åringar (2 år) 3 året: introduktion till teaterhistoria -> klassisk pjäs 4 året: Samarbetsproduktion, från idé till föreställning Tot. 540 h - eleven har möjlighet att fortsätta med sina verkstadsstudier fram till 18 års ålder 7

8 Visuella konstarter: Den grundläggande konstundervisningens uppbyggnad inom bildkonsten Förberedande studier 5-6-åringar undervisning 45 min. /vecka. De förberedande studierna faller inte kalkylmässigt inom ramen för studierna enligt den allmänna lärokursen i bildkonst. Grundstudier 6 år x á 56 h / år = 336 h. I 7-8-åringar (2 år) II 9-10-åringar (2 år) III åringar (2 år) 1 året: bejakande av upplevelser och sinnevärld 2 året: jag och andra -> att göra tillsammans 3 året: hemifrån ut i världen växelverkan 4 året: miljö, bild och ord 5 året: självporträtt, gestaltning 6 året: föremål och bilder i vardagen Verkstadsstudier 4 år x á 84 h / år = 336 h I åringar (2 år) II åringar (2 år) 7 året: visuella medier 8 året: tvärkonstnärlighet 9 året: självständigt arbete 10 året: framtagande av det egna konstnärliga uttrycket tot. 672 h. - eleven har möjlighet att fortsätta verkstadsstudierna fram till 18 års ålder. Den grundläggande konstundervisningens uppbyggnad inom hantverk Grunder 6 år x á 60 h / år = 360 h. introduktion till hantverkets värld I 7-9-åringar (3 år) II åringar (3 år) 1året:bejakande av upplevelser och sinnevärld, 2 året: jag och andra -> att göra tillsammans 3 året: hemifrån ut i världen växelverkan 4 året: miljö, bild och ord 5 året: självporträtt, gestaltning 6 året: föremål och bilder i vardagen 8

9 Verkstadsstudier 4 år x á 72 h / år = 288 h. I åringar (2 år) 7 året: visuella medier 8 året: tvärkonstnärlighet II åringar (2 år) 9 året: självständigt arbete 10 året: framtagande av det egna konstnärliga uttrycket tot. 648 h - eleven har möjlighet att fortsätta sina verkstadsstudier fram till 18 års ålder. 4 Undervisningens mål och innehåll enligt studiehelhet 4.1 Scenkonst, teaterkonst Studierna i teaterkonst lär eleven att tolka innebörden i sina upplevelser och uttrycka sina tankar, känslor och strävanden med teaterkonstens medel. Studierna i teaterkonst är aktivitetsinriktade och man lär sig genom att göra själv. Studierna bygger på grupparbete och upplevelsebaserat lärande genom görande. Eleven lär sig att bedöma sitt arbete i interaktiva situationer. Teaterkonstens grunder - studiehelheterna 1-5(6) Under studiehelheterna bekantar sig eleverna med grunderna i teaterkonst och olika teaterformer. Tonvikten ligger på träning av interaktionsförmågan, gruppbaserade teateraktiviteter samt uppövning av uttrycks- och iakttagelseförmågan genom teater- och rollekar. Undervisningen syftar till att främja utvecklingen av en personlig konstsyn. Eleven bekantar sig med olika delområden av teaterkonsten: skådespelarkonst, dramaturgi, regi, kostym och smink, scenografi samt ljus- och ljuddesign. Eleven får scenvana och mångsidig erfarenhet av den arbetsprocess som ligger bakom en teaterföreställning. Till studierna hör även att sätta upp en liten teaterproduktion. Eleven får vägledning i att diskutera och bedöma sitt eget och andras arbete med användning av de begrepp som används inom teaterkonsten. Till studierna hör att bekanta sig med en teater och dess verksamhet, och i mån av möjlighet även med teaterföreställningar. I (7)8-9-åringar 1 året 2 året - jag och gruppen; träning av interaktionförmågan och deltagande i gruppbaserade teateraktiviteter - med teater och rollekar stöds elevens kreativa processer genom att elevernas idéer uppmuntras och utvecklas. - helhetsuttrycket tränas genom rörelse, ljud och mimik 9

10 II 3 året 4 året 5 året åringar - eleven bekantar sig med olika delområden av teaterkonsten - eleven får mångsidiga erfarenheter av den arbetsprocess som ligger bakom en föreställning och scenvana - eleven får vägledning i att diskutera och bedöma sitt eget och andras arbete med användning av de begrepp som används inom teaterkonsten Verkstadsstudier i teaterkonst - studiehelheterna 7-10 I verkstäderna fördjupas det teaterkonstnärliga uttrycket, tekniken och teaterkunnandet. Man kan samarbeta med andra konstformer, bjuda in experter på olika områden, gå på teaterföreställningar, göra studiebesök och ge gästspel med egna produktioner. I åringar 1 året 2 året - eleven bekantar sig med olika teaterformer (en eller flera) - eleven deltar i planeringen, beredandet och förverkligandet av en föreställning - eleven introduceras till ett eller flera delområden inom teatern: skådespelararbetet, dramaturgi, regissörsarbetet, scenografikonst, ljus- och ljuddesign eller kostym och smink. - eleven får egna erfarenheter av föreställningsprocessen och av att fungera som medlem i en arbetsgrupp. II 3 året 4 året åringar - eleven bekantar sig med teaterns historia och med moderna teaterformer genom att själv skapa teater och genom text- och föreställningsanalyser - eleven får erfarenhet av experimentell och undersökande teater. - eleven fördjupar sina färdigheter i att uppträda - i undervisningen stöds och utvecklas elevens personliga uttryck. - eleven utforskar, analyserar och vidareutvecklar sin konstnärliga uttrycksförmåga. - från idé till föreställning I undervisningen använder man sig av de metoder som används inom skådespelararbetet eller av andra metoder som främjar individuellt arbete. 4.2 Visuella konstarter, bildkonst och hantverk Vid uppläggningen av undervisningen bör man ta hänsyn till de visuella konstarternas karaktär. Tonvikten ligger på att reflektera över egna upplevelser, tankar och känslor, och att uttrycka dem i visuell form. Arbetet med olika material och tekniker kräver tid. Uttrycksförmågan, kunskaperna och färdigheterna i de visuella konstarterna utvecklas genom långsiktiga studier som framskrider i lugn takt. 10

11 Gemensamma mål för de olika inriktningsalternativen för de visuella konstarterna Målet för den allmänna lärokursen i visuella konstarter inom den grundläggande konstundervisningen är att utveckla elevens förmåga att fungera i ett interaktivt informationssamhälle. Syftet är att utveckla färdigheterna i visuellt tänkande så att eleven kan få en uppfattning om det visuella uttryckets bredd och mångskiktade karaktär. Elevernas eget konstnärliga arbete ger dem möjlighet att definiera sitt förhållande till naturen och kulturen, och hjälper dem att förstå, analysera och tolka innebörden i olika visuella fenomen som möter dem i samhället. Syftet är att studierna skall hjälpa eleverna att förstå konstens betydelse i deras eget liv. Visuella färdigheter Eleverna skall - utveckla sin förmåga att tänka - lära sig att strukturera världen med hjälp av det sedda och upplevda - lära sig att strukturera sitt eget arbete och reflektera över det - lära sig att använda sina egna tankar, föreställningar, känslor, kunskaper och färdigheter i sitt konstnärliga uttryck - lära sig de visuella konstarternas begrepp och vokabulär och kunna använda dem. Uttryck Eleverna skall - lära sig att uttrycka sina tankar och känslor visuellt - lära sig sådana kunskaper och färdigheter som de behöver i sitt uttryck - lära sig att använda nödvändiga redskap, arbetsmetoder och material samt att göra bruk av dem i sitt arbete - lära sig att tillämpa sina kunskaper och färdigheter vid planeringen och genomförandet av sitt arbete - lära sig att söka inspiration för sitt arbete ur naturen, den byggda miljön, historiska objekt, museer och utställningar, andra konstformer, facklitteratur och medier samt av professionella utövare av visuella konstarter och andra konstformer - lära sig grunderna i att underhålla sina redskap och att använda sina material på ett ändamålsenligt och tryggt sätt som är förenligt med en hållbar utveckling. Utveckling av ett positivt förhållande till kulturen Eleven får lära sig - att ta fram information om sin egen kulturs och andra kulturers livsstil, visuella konstarter, historia, nutid och kulturarv, samt att jämföra dem med varandra - att värdesätta och bedöma sin egen kultur och andra kulturer - att känna ansvar för naturen och livsmiljön. Sociala och interaktiva färdigheter Eleven får lära sig - att ta initiativ - att utveckla sin koncentrationsförmåga, sin känslighet, sin inlevelseförmåga och sitt självförtroende - att ta ansvar för sitt eget och gruppens arbete - att arbeta i växelverkan med gruppen och det omgivande samfundet - att använda sig av kulturtjänster. 11

12 Utveckling av omdömesförmågan Eleverna får lära sig att - värdesätta, tolka och bedöma sina egna och andras arbetsprocesser, lärande och resultat - bedöma visuella konstverk och alster, naturliga och byggda miljöer samt mediemiljöer. Bildkonst Målet för den allmänna lärokursen i bildkonst är att utveckla elevens förmåga att uttrycka sig i bildform samt att tolka bilder och bedöma dem kritiskt. Målet är att eleverna skall lära sig att inhämta de kunskaper och färdigheter de behöver för att utveckla sitt visuella uttryck och öva sig i att använda dessa kunskaper och färdigheter. Tonvikten i undervisningen ligger på utvecklingen av den visuella allmänbildningen, tanke- och iakttagelseförmågan samt kreativiteten. Vid undervisningen i bildkonst får eleven handledning i att uttrycka sina tankar, föreställningar och känslor i bildform samt i att verbalisera sitt arbete och använda sig av olika material och tekniker på ett mångsidigt sätt. I arbetet ligger tonvikten på fantasi, intuition och sinneskunskaper. Undervisningen är problemcentrerad och interaktiv. Målet är att eleven skall utveckla ett utforskande och fördomsfritt arbetssätt. Undervisningen är uppbyggd kring tematiska helheter. Eleven uppmuntras att arbeta både på egen hand och tillsammans med andra samt att bedöma och värdesätta sitt eget och andras arbete. Undervisningens centrala innehåll omfattar teckning och målning, skulptur, arkitektur och miljöplanering, formgivning, grafik, keramik, textilkonst, fotografi, film och video, serier, miljökonst och social konst, performancekonst och visuella medier, mångkonstnärliga arbetsformer samt konsthistoria. Förberedande undervisning i bildkonst Eleverna övar sig i målning, teckning, tredimensionellt byggande, grafik och andra uttrycksformer inom bildkonsten. De bekantar sig med bildkonst, arkitektur och formgivning samt med visuell kommunikation genom sitt eget arbete. Man iakttar och utforskar närmiljön och bekantar sig med det lokala kulturarvet. Bildkonstens grunder - studiehelheterna 1-6 Målet är att eleven skall lära sig visuella tankefärdigheter och grundläggande färdigheter i att skapa bilder inom flera olika delområden av bildkonsten samt utveckla sitt personliga visuella uttryck. Eleven övar sig i att använda bildens visuella grundelement samt bekantar sig med olika material och olika teknikers visuella möjligheter. Eleven övar sig i att använda material och arbetsredskap på ett ändamålsenligt och tryggt sätt som är förenligt med en hållbar utveckling. Eleven lär sig att analysera bilder inom bildkonst och vardagsmiljö samt utvecklar sin kännedom om kultur, nutidskonst och konsthistoria. Eleven får bekanta sig med bruksföremål och grunderna i formgivning samt med naturmiljöer och byggda miljöer. Det visuella arbetet baserar sig på elevens iakttagelser, föreställningar och fantasi. Eleven övar sig på att tolka och verbalt bedöma sitt eget och andras arbetande och arbeten. 12

13 I 1 året sla, 2 året 7-8-åringar - eleven använder sig av olika sinnen inom det visuella uttrycket (hörsel, lukt, smak, syn) -> fantasi / föreställningar - eleven beakta andra i det konstnärliga, egna arbetet samt arbetet med andra - eleven lär sig att bedöma och värdesätta eget och andras arbete och arbetssätt - eleven bekantar sig med grundbegreppen inom färgläran - eleven bekantar sig med material såsom papper, trä, lera och andra massor samt naturmaterial - eleven bekantar sig med arbetssätt såsom målningstekniker (täckfärg, vattenfärger), teckning, pappersarbeten, grunderna i grafik (tryckning, monotypi) samt redskap och redskapsunderhåll II 3 året 4 året III 5 året 6 året 9-10-åringar - eleven bekantar sig med olika kulturer genom bilden, både nationella och internationella - kännedom om konsthistoria - eleven bekantar sig med kulturarvet - utforskande och verbalisering av bilden och miljön - eleven kan berätta vad det är i bilden som intresserar och berör - olika fenomen inom medierna - eleven bekantar sig med innehåll och uttryck i bildbudskap - utöver föregående material: bläck och tusch - arbetssätt: grafikens grunder (linosnitt), eleven bekantar sig med gamla arbetsmetoder t.ex. mosaik, temperaarbeten, marmorering åringar - Människan som motiv genom åskådliggörande och undersökande, samt framtagande av de egna särdragen vid utarbetande av självporträtt - etiska och estetiska reflexioner inom formgivningen ur den hållbara utvecklingens synvinkel - granskande och tolkning av visuella fenomen i miljön genom att göra själv - kompositionsgrunder - utöver de föregående materialen: vattenlösliga oljefärger, akrylfärger, kol/blyertspenna, kritor, pasteller - arbetssätt: grafikens grunder (torrnål och monotypi med press), skuggor och ljus 13

14 Verkstadsstudier i bildkonst - studiehelheterna 7-10 Målet är att eleverna skall utveckla sin konstnärliga uttrycksförmåga på ett eller flera områden av bildkonsten och fördjupa sina kunskaper och färdigheter. De får bekanta sig närmare med olika tekniker och material som de kan använda som medel för sitt personliga uttryck. Målet är att eleverna under hela utbildningen skall utveckla sin förmåga till självständigt arbete och lära sig att göra medvetna val av uttrycksformer samt att motivera sina val. Eleverna lär sig att bedöma sitt eget och andras arbetande och arbeten, och får mångsidiga erfarenheter av att arbeta tillsammans med andra. Det centrala innehållet omfattar bilduttryck, konstkännedom, konsthistoria och nutidskonstens bilder, det egna kulturarvet, främmande kulturers bildvärld, byggda och naturliga miljöer, bruksföremål samt visuella medier. I åringar 7 året 8 året II 9 året 10 året - digital bildbehandling - eleven lär sig fenomen i anslutning till audiovisuell framställning, som är tid, rytm, rum, ljus, färg och rörelse t.ex. video / animation. - förberedande verkstad - performansarbete, olika konstämnen i samarbete - användning av de föregående materialen - arbetssätt: grafikens grunder (carborundum), fotograferingens grunder (fotogram) åringar - utvecklande av ett självständigt arbete - eleven bekantar sig med olika branscher och fackmän - en arbetsmapp uppgörs - arbetssätt: metallgrafik (etsning, akvatint) Hantverk Målet för undervisningen i hantverk är att eleven skall förstå hantverkets betydelse för människans välbefinnande. Utgångspunkten för undervisningen är elevens egna upplevelser, arbete med händerna, framställning av produkter samt uttrycket. Hantverkssuttrycket tar sin utgångspunkt i kulturarvet, ett tvärkonstnärligt arbetssätt och kännedom om naturen. Eleven lär sig att uppskatta färdigheter och kunskaper i hantverk och att förstå hantverkets kulturella innebörd i form av uttryck och handling, färdigheter, produkter och alster. Målet är att eleven skall förstå den finländska textil-, bruksföremåls- och miljökulturen och hur den skiljer sig från andra kulturer samt betydelsen av att bevara och vidareutveckla traditionella hantverksmetoder och arbetssätt. Hantverk och formgivning granskas ur estetisk, uttrycksmässig, ändamålsenlighets-, fysiologisk och strukturell samt materiell synvinkel. Tonvikten i undervisningen ligger på att göra iakttagelser: ett medvetet granskande av miljön, mediet, hantverksprocessen och den egna verksamheten. Undervisningens innehåll väljs så att de på ett mångsidigt sätt utvecklar elevernas kunskaper och färdigheter samt deras kännedom om och förmåga att använda olika tekniker, material och 14

15 arbetsredskap. Eleven får handledning i att skapa produkter av hög kvalitet och utveckla lösningar som är förenliga med en hållbar utveckling. Målet är att eleven skall lära sig att i sina hantverksprodukter kombinera visuella, ändamålsenliga, ekologiska, ekonomiska och teknologiska egenskaper. Produkterna bör vittna om att eleven har ett estetiskt, visuellt och kulturellt kunnande samt behärskar traditionella färdigheter. Hantverkets grunder - studiehelheterna 1-6 Undervisningens syfte är att eleven genom sitt eget arbete skall utveckla en balanserad och positiv självbild och en sund självkänsla. Eleven bekantar sig på ett mångsidigt sätt med de uttrycksmöjligheter som erbjuds av material och tekniker samt med tillämpningen av dessa kunskaper och färdigheter i planerings- och tillverkningsprocessen. I hantverkets grunder lär sig eleverna att uttrycka sig inom alla delområden av hantverkskonsten. Eleverna iakttar sin miljö och övar sig i att förstå rum och proportioner samt i strukturkännedom och användning av visuella uttrycksmedel. De får också lära sig kreativ problemlösning. Målet är att teman och uppgifter skall väljas så att eleverna får uppleva arbetsglädje och glädjen över att lära sig. Eleverna övar sig i att koncentrera sig på arbetet och hålla ordning på sitt arbetsutrymme och sina arbetsredskap. De får lära sig att värdesätta sitt eget och gruppens arbetande och arbeten. Målet är att eleverna skall bekanta sig med den lokala kulturens och andra kulturers hantverk och formgivning. I grund- och verkstadsstudierna ingår textil- och specialtekniker, träarbete och keramik. - i hantverkets grunder bekantar sig eleven med redskapen och arbetssätten ->som ett viktigt delområde handens rörelse - utgångspunkten för undervisningen är utgående från det egna uttrycket antingen material, produkt eller teknik Planering och tillverkning av föremål: - metall, papper, keramik, trä, eko planering och tillverkning av textilier och kläder - tygtryckning, färgning, tovning, vävning, flätning och garntekniker, eko och sömnad planering av miljön och rumsbyggande - naturmiljö, byggd miljö, kulturlandskap - hållbar utveckling - medvetenhet om arbetarskyddet 1 året 2 året 3 året Grunder i hantverk I (90 h. textil/ specialtekn., 45 h keramik, 45 h träarbete) - eleven bekantar sig genom materialen med hantverkssuttryckets olika delområden och tränas i att använda fantasin - eleven tränar upp handens motorik och bekantar sig med olika hantverksmetoder, arbetssätt och redskap - eleven lär sig att koncentrera sig och beakta andra i det konstnärliga arbete som han eller hon gör själv eller tillsammans med andra - ett studiebesök görs till en utställning e.d. 15

16 4 året 5 året 6 året Grunder i hantverk II (90 h. textil/ specialtekn., 45 h keramik, 45 h träarbete) - eleven utvecklar sitt eget uttryck genom att uppleva, göra och undersöka - genomgås hantverksmetoder från planering till genomförande - eleven bekantar sig med kulturarvet och arbetet parallellt med upplevelser och utförande i den moderna världen - form-, färg- och materialkänsla samt utvecklande av en kreativ problemlösningsförmåga med hjälp av olika temauppgifter - granskning och tolkning av visuella fenomen i miljön genom att göra själv - ett studiebesök till en utställning e.d.görs Verkstadsstudier i hantverk - studiehelheterna 7-10 I verkstäderna fördjupas de kunskaper och färdigheter som eleven har tillägnat sig inom grundstudierna. Målet för verkstadsstudierna är att eleverna skall fördjupa sitt uttryck och förbättra sin interaktionsförmåga. I verkstäderna får eleverna utveckla sin problemlösningsförmåga. Målet är att eleverna skall tillägna sig sådana arbetsvanor och lära sig använda sådana tekniker och material som de behöver i sitt arbete. Eleverna planerar och tillverkar produkter på ett sätt som förenar kunskaper och färdigheter med upplevelser och socialt samspel. Eleverna lär sig att i sina hantverksprodukter kombinera visuella, ändamålsenliga, ekologiska, ekonomiska och teknologiska egenskaper. Under planerings- och tillverkningsprocessen övar sig eleven i självständigt arbete, verbalisering av hantverksprocessen och självvärdering. Syftet är att eleven skall förstå den finländska textil-, bruksföremåls- och miljökulturen samt skillnader mellan olika kulturer. Eleven skall lära sig att uppfatta livsmiljöns mångformighet och kulturella miljövärden. Eleven bekantar sig med hantverk som konstform, sysselsättning och yrkesmässig verksamhet, färdighetsteknik, regional kultur och kulturarv. I verkstäderna betonas tvärkonstnärlighet, naturkännedom och kulturarv. > planering och tillverkning av föremål - metall, papper, keramik, trä, flätning, övriga material som bearbetas för hand > planering och tillverkning av textilier och kläder - tygtryckning, färgning, tovning, flätning, sömnad, övriga material som bearbetas för hand, traditionella arbetsmetoder > planering av miljö och rumsbyggande - miljö- och rumsbyggande - inredning, konstruktioner - mallbeskrivning, interaktion mellan föremål och rum - hållbar utveckling - medvetenhet om arbetarskyddet 16

17 7 året 8 året Verkstadsstudier i hantverk I (72 h. textil/ specialtekn., 36 h keramik, 36 h träarbete) - fördjupar form-, material- och färgkänslan med hjälp av olika gestaltningsuppgifter - etiska och estetiska reflexioner om formgivning ur aspekten hållbar utveckling - grunderna i inredningsplanering genom tygvävning - performansarbete, olika konstämnen i samarbete - görs ett studiebesök till en utställning e.d. 9 året 10 året Verkstadsstudier i hantverk II (72 h. textil/ specialtekn., 36 h keramik, 36 h träarbete) - eleven utforskar, analyserar och vidareutvecklar sin egen konstnärliga uttrycksförmåga - eleven tillägnar sig användningen av helhetsbilden och konsttextiliernas tillverkningsprocesser - eleven fördjupar sig i någon arbetsmetod/ några arbetsmetoder antingen på individnivå eller i grupp - bedömning av det egna och andras arbete, ett undersökande grepp - sammanställning av en arbetsmapp - eleven bekantar sig med olika branscher och professionalism 5 Bedömning och bedömningsmetoder Bedömning Syftet med bedömningen är att stöda elevens framskridande i studierna Bedömningen bör ges fortlöpande och uppmuntra elevens lärande. Eleven skall få respons på sitt arbete även under lektionerna. Under hela sin utbildning skall eleven öva sig i självvärdering. Eleven skall få vägledning i att dokumentera och följa med sitt eget lärande. Bedömningen gäller hur väl eleven har uppnått målen för sitt inriktningsalternativ. Scenkonst, teaterkonst Bedömningen av den allmänna lärokursen inom den grundläggande undervisningen i scenkonst är långsiktig och uppmuntrar till lärande. Eleven övar sig i självvärdering under hela studietiden och handleds i interaktiv bedömning av sitt arbete. Bedömningens syfte är att uppmuntra eleven att förkovra sig i scenkonstens arbetssätt och uttryck. Bedömningen gäller hur väl eleven har uppnått scenkonstens allmänna mål och målen för sitt inriktningsalternativ. Under grundstudierna, I och II nivån, fyller eleven då läsåret slutar i en självvärderingsblankett som uppgjorts av läraren. Vid elevbedömningen skall eleven uppmuntras till att sträva efter de egna målen och självvärdering. Efter det andra (tredje) året av grundstudierna i teaterkonst uppgör läraren utgående från självvärderingen och lärarens bedömning en skriftlig respons som ges till eleverna och deras vårdnadshavare. Efter det femte (sjätte) året ger läraren i teaterkonst eleven både muntlig och skriftlig respons. Då har vårdnadshavaren möjlighet att vara närvarande vid diskussionen. 17

18 Under verkstadsstudierna har eleven en inlärningsdagbok, som han eller hon fyller i med jämna mellanrum. Inlärningsdagboken fungerar som grund för den muntliga bedömningen mellan läraren och eleven, efter det att verkstadsstudiernas andra år (sjunde eller åttonde året) har avslutats. Syftet med elevbedömningen är att styra elevens framskridande enligt de mål som uppställts för undervisningen. Under de två sista åren av teaterkonstens allmänna lärokurs, då man betonar självständigt arbete och framförande av det egna konstnärliga uttrycket, är elevens bedömningsredskap fortsättningsvis inlärningsdagboken. För sista årets föreställning kan eleven välja antingen skriftlig eller muntlig respons av lärarna. Efter föreställningen ges också en grupprespons. För att få respons skall eleven ha utfört den allmänna lärokursen. Den allmänna lärokursen kan bestå av studiehelheter av huvudämnet och av de valbara övriga ämnena inom den grundläggande konstundervisningen. Visuella konstarter, bildkonst och hantverk Bedömningen gäller hur väl eleven har uppnått de gemensamma målen för de visuella konstarterna och målsättningen för sitt eget inriktningsalternativ. Under grundstudierna, I och II nivån, fyller eleven då läsåret slutar i en självvärderingsblankett som uppgjorts av läraren. Vid elevbedömningen skall eleven uppmuntras till att sträva efter de egna målen och självvärdering. Efter det fjärde året av grundstudierna i bildkonst och efter det tredje året av grundstudierna i handarbete uppgör läraren utgående från självvärderingen och lärarens bedömning en skriftlig respons som ges till eleverna och deras vårdnadshavare. Efter det sjätte året ger alla lärare i bildkonst och hantverk (alla tekniker representerade) eleven både muntlig och skriftlig respons. Under verkstadsstudierna har eleven en inlärningsdagbok, som han eller hon fyller i med jämna mellanrum. Inlärningsdagboken fungerar som grund för den muntliga bedömningen mellan läraren och eleven, efter det att verkstadsstudiernas andra år (åttonde året) har avslutats. Syftet med elevbedömningen är att styra elevens framskridande enligt de mål som uppställts för undervisningen. Under de två sista åren av bildkonstens och hantverkens allmänna lärokurs, då man betonar självständigt arbete och framförande av det egna konstnärliga uttrycket, är elevens bedömningsredskap fortsättningsvis inlärningsdagboken, med hjälp av vilken en egen arbetsmapp uppgörs. Om elevens verk är de möjligt att välja antingen skriftlig eller muntlig respons av lärarna. För att få respons skall eleven ha utfört den allmänna lärokursen. Den allmänna lärokursen kan bestå av studiehelheter av huvudämnet och av de valbara övriga ämnena inom den grundläggande konstundervisningen Föremål för bedömningen (se målen för de visuella ämnena): 1. Visuella färdigheter 2. Uttryck 3. Utvecklande av ett positivt förhållande till kulturen 4. Sociala och interaktiva färdigheter 5. Utveckling av omdömesförmågan - Bedömningen skall stöda eleven till utvecklande av en god självkänsla och en utveckling av elevens personlighet. - Diskussioner mellan lärare, elever och gruppen om halvfärdiga samt färdiga arbeten är en väsentlig del av bedömningen och inlärningen. 18

19 6 Betyg Eleven får avgångsbetyg från den grundläggande konstundervisningens allmänna lärokurs efter att ha fullgjort 10 studiehelheter. Alla studiehelheter som eleven har fullgjort skall antecknas i avgångsbetyget. Som bilaga till betyget finns en studiebok, av vilken framgår elevens närvaro, uppträdanden/utställningar samt andra uppgifter som ansluter sig till undervisningen konstämnesvis. Eleven ombesörjer tillsammans med sin lärare att de anteckningar som behövs införs i studieboken. Eleven skall på begäran ges intyg över fullgjorda studiehelheter. Avgångsbetyget skall innehålla: utbildningsanordnarens och läroanstaltens namn uppgifter om den konstform och de studier som avgångsbetyget avser elevens namn och födelsetid uppgifter om studiernas längd (antal år) uppgifter om de studiehelheter som eleven fullgjort och antalet undervisningstimmar inom dessa studiehelheter (som beräkningsgrund används en 45 minuters lektion) rektorns underskrift och läroanstaltens stämpel - uppgifter om den lagstiftning som utbildningen grundar sig på - datum för erhållande av tillstånd av undervisningsministeriet att ordna utbildningen eller kommunens beslut (datum) om godkännande av läroplanen - omnämnande att den grundläggande konstundervisningens allmänna lärokurs består av minst tio studiehelheter - omnämnande att utbildningen har genomförts enligt de av Utbildningsstyrelsen fastställda grunderna för läroplanen för den grundläggande konstundervisningens allmänna lärokurs Samarbete med övriga parter Den grundläggande konstundervisningen i Vasa strävar efter att hålla vårdnadshavarna medvetna om hur elevens studier framskrider bl.a. genom att de regelbundet inbjuds till att följa med undervisningen, utställningar och framträdanden. Kontakt med vårdnadshavarna hålls hela läsåret genom skriftliga meddelande som delas ut via eleven. Uppgifter om undervisningen och praktiska saker erhålls också via webbsidorna på Internet. Vid behov ordnas skilda informationsmöten. Den grundläggande konstundervisningen i Vasa uppmuntrar vårdnadshavarna till att vara aktiva också i förhållande till lärarna i ärenden som ansluter sig till elevens studier. Den grundläggande konstundervisningen i Vasa upprätthåller och utvecklar sitt samarbetsnätverk bl.a. i förhållande till andra läroanstalter som har grundläggande konstundervisning, konstinrättningar samt kulturlivet såväl på den lokala, nationella som internationella nivån. Samarbetet med Vasa stads interna kulturinstitutioner t.ex. med ungdomsarbetet, fritidsväsendet, biblioteket, teatrarna och museerna fortsätter. Strävan är att samarbetet mellan den grundläggande utbildningen, utbildningen på andra stadiet och den grundläggande konstundervisningen skall utvecklas. Syftet är att i allt större omfattning utveckla den kulturella mångfalden och integreringen inom konstfostran. 19