Projekt inom Hushållningssällskapen Mat

Transkript

1 Projekt inom Hushållningssällskapen Mat :: Utveckling av evenemanget Skördefest på Värmlandsnäs Värmlandsnäs Skördefest erbjuder lantbrukare, lokala livsmedelsproducenter, hantverkare, byalag, föreningar och privatpersoner att under första helgen i september varje år bjuda in allmänheten till sina gårdar och företag på Värmlandsnäs, Säffle kommun. Projektet Utveckling av evenemanget Skördefest på Värmlandsnäs har som syfte att: genomföra evenemanget Skördefest på Värmlandsnäs under första helgen i september 2004 & 2005 bilda och utveckla den planerade Värmlandsnäs Skördefest ideell förening. Genom rådgivning och god marknadsföring skapa för besökarna intressanta och för arrangörerna ekonomiskt lönsamma stationer som deltar på Skördefesten. tillsammans med Skördefestföreningen skapa ett evenemang som är långsiktigt ekonomiskt självbärande. Projektet Utveckling av evenemanget Skördefest på Värmlandsnäs planerar följande verksamhet under projektperioden: Genomföra evenemanget Skördefest på Värmlandsnäs 2004 och Inspirera flera företagare/organisationer att driva stationer under Skördefesten. Genom rådgivning hjälpa stationerna att få god försäljning under evenemanget. Marknadsföra evenemanget till allmänheten. Utvärdera arrangemanget, se rubriken förväntat resultat. Utveckla den ideella organisationens arbetsformer och arrangörskompetens. Knyta stationerna till arrangemanget och få fler aktiva i arrangörsgruppen. Att verka för att Skördefestföreningen genom medlemsavgifter från deltagande stationer, lotteri samt sponsorintäkter på sikt bygger upp ett eget kapital för genomförande av framtida arrangemang. Långsiktigt resultat Vision för Skördefesten 2010: 60 stationer som är attraktiva för besökarna och lönsamma för verksamhetsutövarna. Arrangörsorganisationen fungerar och består av förtroendevalda och funktionärer. En verksamhetsledare med ca 50%-tjänst är anställd. Ett alternativt är att Skördefesten köper in hjälp med marknadsföring och samordning från en fristående konsult. Evenemanget är ekonomiskt självbärande. Skördefestföreningen har eget kapital Spin-off effekter Dom som har stationer har inspirerats att starta nya verksamheter som är inriktade mot turism eller småskalig livsmedelsförädling. Nya företagare, hantverkare m fl inspireras att starta verksamhet eller flytta till Värmlandsnäs. Evenemanget bidrar till att konsumenterna efterfrågar lokala och svenska varumärken i livsmedelsaffärerna under resten av året. Ökad attraktionskraft. Fler direkta kontakter mellan t ex lantbrukare och konsumenter kan ge nya idéer. Visa att lantbruket är en attraktiv arbetsplats, rekrytera personal. Ökad aktivitet i byalag och samverkan mellan olika lokala föreningar. För senast nytt se hemsidan Annelie Pettersson Hushållningssällskapet i Värmland Tfn: annelie.i.pettersson@saffle.se Senast ändrad:

2 :: Arvikamodellen - Kommunal upphandling av livsmedel till småkök Projektets mål har varit att utvärdera, dokumentera och utveckla den upphandlingsmetod för småkök, som genomförts i Arvika kommun. Med erfarenhet från projektets resultat har råd formulerats som vägledning till kommuner som vill upphandla enligt Arvikamodellen. Sju värmländska kommuner har deltagit i projektet; Arvika, Grums, Årjäng, Sunne, Torsby, Säffle och Karlstad. I Arvika kommun tillämpades under 2002 en ny metod för upphandling av livsmedel. t var att få en kostnadseffektiv livsmedelshantering i kommunen och samtidigt tillgodose småkökens behov. Kommunen identifierade två olika typer av kök med olika behov: - Storköken tillagar många portioner per dag. Dom har snabb omsättning på råvaror, goda lagringsmöjligheter och god tillgänglighet för stora fordon. Storköken har behov av livsmedel i storförpackning. - Småköken tillagar få portioner per dag, oftast färre än 30. Ett småkök har oftast få lagringsutrymmen. Dom har behov av små konsumentförpackningar och leveranser 1-2 gånger/vecka. Exempel på småkök i Arvika är daghem, fritidshem och gruppboende för äldre. Upphandlingen genomfördes enligt LOU. För leverantörer till småkök ställdes enklare krav än för leverantörer till storkök. Upphandlingen resulterade i att sex detaljhandlare tecknade avtal med kommunen och idag levererar livsmedel till småköken. Det är en stormarknad och fem lanthandlare. Den utvecklingsprocess på 10 år som ledde fram till den nya upphandlingsmodellen beskrivs i rapportens inledning. Slutrapport i pdf-format finns på - Slutrapporten innehåller intervjuer med personal i Arvikas småkök samt med de detaljhandlare som har tecknat avtal med kommunen. I stort fungerar det bra. - En advokat specialiserad på upphandlingsrättsliga frågor har utsetts att granskat Arvikas förfrågningsunderlag från Enligt advokaten finns inga principiella hinder att dela upp en förfrågan i leveranser till storkök och småkök samt att för dessa två leveranstyper tillämpa olika villkor. - I Arvika är bedömningen att kommun som helhet har tjänat på att dela upphandlingen mellan storkök och småkök. Det gäller både den sammanlagda inköpskostnaden för livsmedel och personalens arbetstid. Utan att kunna göra en exakt jämförelse upplever kommunen att priserna till storköken har sänkts medan priserna till småköken har ökat på några ställen. Leverantörerna upphandlas affärsmässigt, d v s den som erbjuder lägst pris vinner avtalet. - Årjängs, Grums, Sunne och Torsby kommuner har upphandlat enligt Arvikamodellen. Erfarenheter från de deltagande kommunernas upphandlingar har beaktats i den utvecklade Arvikamodellen. - Rapporten innehåller råd till detaljhandlare som vill blir leverantörer och skall lämna anbud. Råden gäller bl a hur företagen kan uppfylla livsmedelslagstiftningens krav. Det avslutande kapitlet innehåller råd till kommuner som vill upphandla enligt Arvikamodellen. En mall för anbudsinbjudan samt ett formulär för prissättning bifogas till rapporten. Ylva Gustafsson Hushållningssällskapet i Värmland Tfn: , ylva.gustafsson@hush.se Senast ändrad:

3 :: Mat från Värmland "Mat från Värmland" vill förbättra förutsättningarna för ett ökat och utvecklat företagande som är baserat på den Värmländska matkulturen och livsmedelsråvaror som produceras och förädlas i länet. att öka utbudet av Värmländsk mat i handeln, på restauranger, i storhushåll osv. att synliggöra den närproducerade maten för konsumenterna. att bidra till ökad miljö och kvalitetssäkring hos företagen. att bidra till ökade kunskaper kring produktutveckling, marknadsföring och ekonomi. att öka antalet anställda som jobbar inom sektorn både i primärproduktionen och vidareförädlingen. att öka lönsamheten för de företag som jobbar med produktion och vidareförädling av Värmländsk mat att få fler företag inom småskalig livsmedelsproduktion i länet För att nå målen kommer vi inom projektet erbjuda/jobba med : studieresor produktutvecklingskurser seminarier miljö och kvalitetssäkring gemensamma marknadsaktiviteter och plattform att synas på. nätverksuppbyggnad både mellan olika producenter och mellan producenter, distributörer och handel/restauranger mm. Elsa Lund-Magnussen Hushållningssällskapet i Värmland Tfn: , elsa.lund.magnussen@hush.se Senast ändrad:

4 :: Barnmatsinformation på BVC för invandrade barnfamiljer Barnmatsinformation på BVC för invandrade barnfamiljer är ett projekt som genomförts av Hushållningssällskapet Väst på uppdrag av Gunareds stadsdelsförvaltning och Allmänna Arvsfonden. I denna försöksstudie har nyblivna småbarnsföräldrar med olika nationell och kulturell bakgrund erbjudits att lära sig mer om livsmedel och matlagning. Projektet har varit ettårigt och har genomförts under september 2002 till augusti 2003 t med projektet har varit att hitta metoder för hur föräldrar ska bli mer medvetna om barns näringsbehov och fått sådan kunskap att de kan välja livsmedel och tillaga dem så att de främjar hälsan. Målet har varit att utveckla och testa en arbetsmodell för invandrade familjer med småbarn i samarbete med Barnavårdscentralerna (nedan kallat BVC) i Lövgärdet och Gårdssten. Försöksstudien har genomförts i två steg för föräldrarna. Steg ett har inneburit BVC-information med matlagningsdemonstration och steg två en praktisk matlagningsutbildning. Vid båda tillfällena har tolkar vid behov anlitats för översättning. Totalt har fem stycken utbildningar á två tillfällen genomförts. Kurserna har haft 47 st deltagare från Sydamerika, USA, Irak, Iran, Bosnien, Kroatien, Serbien, Azerbajdzan, Sydkorea, Uruguay och Finland. Tolk har krävts på följande språk; serbiska/kroatiska/bosniska, arabiska och persiska. I utvärderingens sammanfattning kan man läsa att arbetsmetoden har varit framgångsrik och att den rymmer ett flertal utvecklingsmöjligheter. För dessa föräldrar med bakgrund från annan matkultur och vana med andra livsmedel kändes kurserna som en dörröppnare till våra svenska råvaror. En annan faktor som framkom var att matbudskapet var positivt; det var inte krångligt att laga egen barnmat. Ur de positiva kommentarer som framkommit kan man också läsa att det finns stora fördelar med att kombinera teori och praktik. Den praktiska kursen var förutom ett tillfälle att praktisera och smaka, ett tillfälle att under lätta former skaffa sig sociala kontakter. Föräldrarna betonade att de har fått med sig kunskaper på flera olika nivåer, som de inte hade innan kurserna ägt rum. Det finns ett stort behov av framtida utbildningsinsatser när det gäller mat och barns hälsa på BVC i Gunnared. Speciellt invandrarfamiljer med barn har ett stort behov av att få speciellt riktade utbildningar när det gäller barnens mat. Eleonor Schütt Hushållningssällskapet Väst Tfn: eleonor.schutt@hush.se Senast ändrad:

5 :: Teoretisk och praktisk matutbildning för föräldrar som har barn med celiaki Teoretisk och praktisk matutbildning för föräldrar som har barn med celiaki är ett projekt som genomförts av Hushållningssällskapet Väst tillsammmans med Celiakiförbundet på uppdrag av Allmänna Arvsfonden. I denna regionala försöksstudie har föräldrar erbjudits att delta i en utbildning som ökar den teoretiska och praktiska kunskapen om celiaki och dess tillämpningar i vardagen. t med projekt har varit att prova två olika arbetsmodeller och utifrån utvärderingar och erfarenheter hitta en arbetsmodell anpassad för föräldrar som har barn med celiaki, som ökar den teoretiska och praktiska kunskapen om celiaki och dess tillämpningar i vardagen. Modellen skall sedan kunna ligga till grund för att liknande utbildningar skall kunna genomföras i andra delar av landet. Försöksstudien har genomförts i Västra Götaland med totalt 37 småbarnsföräldrar. Utbildningen har innefattat fem delkurser i två olika grupper. En grupp har haft en kombinerad kvälls och helgutbildning, den andra gruppen har haft en helgutbildning med möjlighet till övernattning. Utvärderingens syfte har varit att undersöka de två arbetsmodellerna som genomförts för föräldrar som har barn med celiaki och avgöra vilken av modellerna som har gett bäst effekt och genomslagskraft. I utvärderingens slutsats kan man läsa att utbildningen har fungerat som ett forum för föräldrar som har barn med diagnosen celiaki att utbyta erfarenheter och diskutera sin och sina barn situation. Föräldrarna anser efter genomgången utbildning att det har varit mycket lärorikt att få praktisk utbildning i matlagning och att den teoretiska biten är ett bra komplement. Samtliga kursdeltagare ger den praktiska matlagningen högsta betyg. I utvärderingens sammanfattning framkommer också att det finns en stor efterfrågan på fortsatt efterfrågan på området där både barnen och släktingar kan ges möjlighet att delta. Det finns även stor efterfrågan på utbildning för de föräldrar som har barn med celiaki och samtidig diabetes. Utvärderingen visar att deltagarna på helgutbildningen varit mest nöjda, men också att båda utbildningsmodellerna har för- och nackdelar. I utvärderingens sammanfattning sägs att det inte finns ett klart svar på vilken arbetsmodell som är den rätta. Det finns för- och nackdelar med de båda modellerna och det viktigaste är att kursinnehållet och även upplägget anpassas efter de förutsättningar som finns bland kursdeltagarna och arrangörerna. Av det positiva resultat som kommit fram i utvärderingen kan man utläsa att de arbetsmodeller och det material som använts i projektet har varit framgångsrik och att utbildningen kan användas som modell i övriga Sverige. Konkreta resultat av projektet är en handledning med råd och tips för de som skall genomföra en liknande utbildning och ett tillhörande recepthäfte till den praktiska delen av utbildningen. Cecilia Corin Hushållningssällskapet Väst Tfn: cecilia.corin@hush.se Senast ändrad:

6 :: MAT-EKO MAT-EKO är ett rikstäckande projekt som under perioden sep dec genomförts av Hushållningssällskapens Förbund (nedan kallat HS Förbund) och Ekocentrum Informationscentrum för Ekologiska produkter på uppdrag av Jordbruksverket. Projektets syfte har varit att, tillsammans med kommuner och landsting, skapa förutsättningar för ökad användning av ekologiska livsmedel i offentliga storhushåll. MAT-EKO har varit ett led i ansträngningarna att uppnå de, av regeringen, satta målen för ekologisk produktion. Projektet har bestått av tre steg: Rådgivning - skräddarsydd för beslutsfattare i kommuner och landsting som vill börja med ekologiska livsmedel. Denna del har Ekocentrum ansvarat för. Matpusslet miljöutbildning för storhushåll - utbildningspaket som erbjudits kommuner och landsting. Detta utbildningspaket som HS Förbund haft huvudansvaret för har bestått av fem delkurser. Hushållningssällskapens (nedan kallt HS) Matkonsulter har varit utbildningsansvariga för fyra och representanter för Ekocentrum, tillsammans med KRAV (Kontrollföreningen för ekologisk odling) eller en ekologisk bonde, för en. Samverkansträffar - tillfällen att skapa dialog mellan upphandlande part, exempelvis kommun eller landsting, och leverantörer av ekologiska livsmedel. Ekocentrum har ansvarat för denna del. Under projekttiden har 46 utbildningar á fem delkurser genomförts och där i genomsnitt 867 deltagare inom storhushållssektorn har nåtts vid varje delkurs. Projektet MAT-EKO har utvärderats av Forskningsstation Mösseberg, Falköping. I utvärderingen av utbildningsinsatserna i Matpusslet kan man läsa följande: Storhushållspersonal som har deltagit i Matpusslet har nästan enbart positiva saker att säga om utbildningen: bra, meningsfull, intressant, grundlig, man får upp ögonen, får kunskap, stimulerande, engagerande, trevligt, jättekul. Margareta Frost-Johansson Hushållningsällskapens Förbund Tfn: margareta.frost@hush.se Senast ändrad:

7 :: Medvetna Matval I projektet "Medvetna Matval" har småbarnsföräldrar med barn inom förskolan, nåtts genom både teoretiska och praktiska informationsinsatser. De har fått kunskaper som hjälper dem att göra medvetna matval avseende kvalitet, näring och miljö med projektet har varit att genom informationsinsatser på förskolan göra småbarnsföräldrar medvetna om vad kvalitet, näring och miljö betyder när det gäller val av livsmedel och matlagningsmetoder. Projektet har genomförts på förskolorna i Sverige med både kommunen och kyrkan som samarbetspartner. Hushållningssällskapens matkonsulter har vid föräldraträffar både föreläst och praktriskt visat genom matlagningsdemonstrationer vad medvetna matval innebär. Totalt har 110 informationstillfällen arrangerats på förskolorna runt om i landet, föräldrar samt 143 förskoleperosnal har deltagtit vid kurstillfällena. Forskningsstation Mösseberg i Falköping, har ansvarat för utvärderingen av Medvetna Matval. Utvärderarens bedömning är att "Medvetna Matval" varit ett lycket projekt, som i rimlig nivå uppnått målet att göra förskoleföräldrar medvetna om vad kvalitet, näring och miljö betyder när det gäller val av livsmedel. Margareta Frost-Johansson Hushållningssällskapens Förbund Tfn: margareta.frost@hush.se Senast ändrad:

8 :: Måltidsämbetet Inrättandet av ett Måltidsämbetet syftar till att skapa en fristående resurs som skall stärka kompetensen och förutsättningarna för tillgång och efterfrågan på lokala/regionala måltider, förädlade livsmedel och råvaror. Måltidsämbetet är verksam inom tre huvudsakliga områden: Utveckling av nätverk och samordning. Utbildning och utveckling av småskaliga livsmedels- och måltidsföretag. Arbete med magisterprogrammet "Måltidens entreprenörskap", 40 p. Måltidsämbetet var ett av fyra delprojekt under Mat som utvecklingskraft som nu lever kvar i egen regi. Grundtanken är att stimulera och öka produktion och konsumtion av produkter (måltider, förädlade livsmedel, råvaror) med regional identitet. Detta bidrar till att långsiktig positiv tillväxt på landsbygden och ökad tillväxt för turism på landsbygden. Projektet syftar till att förbättra förutsättningarna för ett ökat och utvecklat företagande baserat på den lokala matkulturen. Ämbetet har en samordnande funktion och skall vara ett stöd i frågor kring produktion- och konceptutveckling, marknadsföring, information och distribution samt frågor kring kompetensutveckling. Ett stort antal kurser och utbildningar har genomförts. En D-nivå utbildning, Måltidens entreprenörskap, 40p planeras inför hösten Mer information om Måltidsämbetet finner du på deras egen hemsida Ute Walter Örebro Tfn: , ute.walter@hush.se Senast ändrad:

9 :: Dalslandsmat Målet med projektet är att stärka nyföretagandet inom området livsmedelsförädling och att nå en ökad lönsamhet och sysselsättning. Målgruppen är småskaliga företag inom förädling och produktion av livsmedel samt perosner som idag driver hobbyverksamhet inom ex charkuteri, bageri, grönsaker, örter, fisk, bär, svamp etc och som har upp till 15 st anställda. Tidsperioden för projektet är april augusti Att stärka livsmedelsförädlande företags position på marknaden. Ett axplock ur projektets innehåll: - Analys av ditt företag, inom bl a miljö - Rådgivning - Bildande av nätverk - Ett gemensamt varumärke etbleras för Dalslandsmat. - Ett väl sammansatt produktsortiment utvecklas som kan marknadsföras och distribueras till gemensamma målgrupper. - Ett centrum för kompetensutveckling och nätverksträffar med möjlighet till genomförande av olika aktiviteter kopplat till livsmedelsförädling. - Fånga upp intresset för entrepenörskap hos unga där företag har möjlighet att erbjuda praktik, studiebesök och mentorskap. - Aktiviteter såsom konferenser, studieresor etc. Målet med projektet är: - Att nå en ökad lönsamhet och sysselsättning. - Att stärka nyföretagandet inom livsmedelsförädling. Karin Jochnick-Sandell Hushållningssällskapet Norra Älvsborg Tfn: / karin.jochnik@hush.se Senast ändrad: :12:00

10 :: Från fluster till kluster Utveckling av småskalig livsmedelsförädling på Gotlands landsbygd. Projektägare Hushållningssällskapet, Gotland, samordnare Riina Noodapera. Målgrupp företag som är på gång eller vill starta småskalig livsmedelsförädling. Projekttid tom Att skapa en grund för småskalig livsmedelsförädling på Gotland. (Att utveckla småskaligheten på Gotland är ett steg mot ett uthålligt samhälle. Gotland är en ekokommun och har antagit det övergripande målet att Gotland skall bli ett uthålligt samhälle inom en generation). Målet är att öka antalet småskaliga livsmedelsförädlare på Gotland samt öka kompetensen hos dessa. Att stötta omvandling av tankar om livsmedelsförädling till bärkraftiga företag genom kompetensutveckling, nätverksbygge, samverkan, försäljning o distribution. Rådgivning och konsultarbete i samverkan med LivsTek, ALMI och Kooperativ Utveckling, kurser i ystning och stenugnsbakning, hygien, marknadsföring mm samt studieresor.projektet är finansierat av NUTEK och LBU medel. finns en delrapport i pdf-format för ytterligare information Riina Noodapera Gotlands läns hushållningssällskap Tfn: riina.noodapera@hush.se Senast ändrad: :53:00

11 :: Bondens egen marknad På bondens egen marknad kommer bönderna till sta n och säljer sina livsmedelsprodukter direkt till konsument under särskilt arrangerade marknadsdagar. Kvaliteten på marknadens varor är hög. Livsmedlen, färska och förädlade, är närproducerade, nyskördade och nytillverkade. Stämningen när producenter och konsumenter möts är öppenhjärtlig och gemytlig. Producenterna får höra konsumenternas åsikter och konsumenterna får svar på sina frågor om produktion och förädling. Bondens egen marknad ger lantbrukare möjlighet att utveckla marknadskanaler och själva sälja sina produkter direkt till konsument. Det ger lantbrukaren möjlighet att stärka sin position på ett långsiktigt och konkurrenskraftigt sätt. Bondens egen marknad ger också konsumenterna möjlighet att handla lokalt producerade livsmedel direkt av producenten. På Borggården i Linköping samlades under sex lördagar i augusti och september 2001 ca 30 lantbrukare och livsmedelsproducenter för att sälja sina varor direkt till konsument. Att köpa närproducerat är viktigt för många idag. På bondens egen marknad ges möjlighet till personliga möten mellan producenter och konsumenter, vilket ger konsumenterna möjlighet att få svar på frågor direkt av producenterna. Både livsmedelsproducenter, konsumenter och intillliggande butiker är mycket nöjda med Bondens egen marknad i Linköping. Producenterna är nöjda för att de sålt mer än förväntat, konsumenterna för att de fått möjlighet att köpa varor av hög kvalitet direkt av producenterna och butikerna i närheten för att folk lockades. Nu arbetar styrgruppen för projektet för en fortsättning kommande år. Vill du veta mer? Hör av dig till kontaktpersonen. Marie Lönneskog Hogstadius Hushållningssällskapet Östergötland Tfn: , marie.hogstadius@hs-e.hush.se Senast ändrad: :22:00

12 :: Matstart - projekt för ökad matkunskap Projekt Matstart syftar till att ge småbarnsföräldrar utbildning i livsmedelkunskap och matlagning. Olika välfärdssjukdomar som bl a beror på felaktiga mat- och måltidsmönster har ökat kraftigt de senaste decennierna. När matvanorna påverkas i positiv riktning leder detta till en bättre folkhälsa. Eftersom matvanor grundläggs tidigt är det viktigt att implementera goda vanor när barnen är små. Att ge småbarnsföräldrar utbildning i livsmedelkunskap och matlagning. Hushållningssällskapen har beviljats 3 miljoner i projektmedel för att ge föräldrar ökad matkunskap via barnavårdscentralerna runt om i landet! Det är Jordbruksdepartementet som stöttar det projekt som Hushållningssällskapet sökt pengar för och som syftar till att ge småbarnsföräldrar utbildning i livsmedelkunskap och matlagning. Olika välfärdssjukdomar som bl a beror på felaktiga mat- och måltidsmönster har ökat kraftigt de senaste decennierna. När matvanorna påverkas i positiv riktning leder detta till en bättre folkhälsa. Eftersom matvanor grundläggs tidigt är det viktigt att implementera goda vanor när barnen är små. Distriktssköterskorna på BVC runt om i länet kommer att kontaktas för information om projektet. Därefter kommer Hushållningssällskapets Mat&Kostkonsult att erbjuda en matlagningsträff i BVC:s befintliga föräldraverksamhet. Under den träffen får föräldrarna lära sig hur man gör egen barnmat både praktiskt och teoretiskt. Som en fortsättning kommer föräldrarna att erbjudas en matutbildning där man får kunskap för att välja livsmedel och enkla matlagningsmetoder för god och nyttig middagsmat, lagad av kvalitetsråvaror. En förutsättning för att projektet ska kunna genomföras är dock att man finansierar projektet regionalt! Jordbruksdepartementet finansierar projektet till hälften och hälften ska projektet finansieras lokalt. I dagsläget arbetar Hushållningssällskapen med att finna regional finansiering för att projektet över huvud taget ska kunna genomföras. Arbetet sträcker sig över två år och under denna tid kommer flera utbildningar att genomföras. Margareta Frost-Johansson Hushållningssällskapens Förbund Tfn: margareta.frost@hush.se Senast ändrad: :56:00