EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE. om framtiden beträffande hedgefonder och derivat (2003/2082(INI))

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET Utskottet för ekonomi och valutafrågor PRELIMINÄR VERSION 2003/2082(INI) 16 oktober 2003 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om framtiden beträffande hedgefonder och derivat (2003/2082(INI)) Utskottet för ekonomi och valutafrågor Föredragande: John Purvis PR\ doc PE

2 PR_INI PE /15 PR\ doc

3 INNEHÅLL Sida PROTOKOLLSIDA...4 FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION...5 MOTIVERING...11 PR\ doc 3/15 PE

4 PROTOKOLLSIDA Vid plenarsammanträdet den 5 juni 2003 tillkännagav talmannen att utskottet för ekonomi och valutafrågor i enlighet med artikel 163 i arbetsordningen hade beviljats tillstånd att utarbeta ett initiativbetänkande om framtiden beträffande hedgefonder och derivat. Vid utskottssammanträdet den 20 maj 2003 hade utskottet utsett John Purvis till föredragande. Vid utskottssammanträdet/utskottssammanträdena den... behandlade utskottet förslaget till betänkande. Vid detta sammanträde/det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet (enhälligt) förslaget till resolution med... röster för,... röster emot och... nedlagda röster. Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen:... (ordförande/ordförande för sammanträdet),... (vice ordförande), John Purvis (föredragande),...,... (suppleant för...),... (suppleant för... i enlighet med artikel i arbetsordningen)... och.... (Yttrandet/Yttrandena från utskottet för... (och utskottet för...) bifogas detta betänkande.) (Utskottet för... beslutade den... att inte avge något yttrande.) Betänkandet ingavs den... PE /15 PR\ doc

5 FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION om framtiden beträffande hedgefonder och derivat (2003/2082(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av genomförandet av handlingsplanen för finansiella tjänster, särskilt direktivet om prospekt som skall offentliggöras för värdepapper ( / /EG) 1, direktivet om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan (marknadsmissbruk) (2003/6/EG) 2 och Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 25 september 2003 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om investeringstjänster och reglerade marknader samt om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG 3, med beaktande av direktiven 2001/107/EG 4 och 2001/108/EG 5 om företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) och särskilt artikel 2 i direktiv 2001/108/EG och artikel 19.1 i direktiv 85/611/EEG, ändrat genom direktiv 2001/108/EG, med beaktande av direktiv 2001/65/EG 6 om värderingsreglerna för årsbokslut och sammanställd redovisning i vissa typer av bolag samt i banker och andra finansiella institut, med beaktande av direktiv 2003/51/EG 7 om årsbokslut och sammanställd redovisning i vissa typer av bolag, banker och andra finansinstitut samt försäkringsföretag, med beaktande av kapitalkraven och den pågående översynen av dessa, med beaktande av IOSCO:s 8 rapport om regel- och investerarskyddsfrågor som uppkommer till följd av privatinvesterares andelar i hedgefonder, med beaktande av övervägandet om derivat i Europeiska centralbankens arbetsgrupp för överföring av kreditrisk, Baselkommittén för det globala finansiella systemet och det gemensamma forumets 9 arbetsgrupp för tvärsektoriell samordning av tillsyn, med beaktande av den utveckling av lagstiftningen beträffande hedgefonder och derivat som för närvarande pågår på nationell nivå i Europa, USA och Asien, med beaktande av artikel 163 i arbetsordningen, 1 Ännu inte offentliggjort i EUT. 2 EUT L 96, , s T5-0410/ EGT L 41, , s EGT L 41, , s EGT L 283, , s EUT L 178, , s International Organisation for Governmental Securities Commissions. 9 En grupp av tekniska experter som arbetar under Baselkommittén för banktillsyn, International Organisation of Securities Commissions och International Association of Insurance Supervisors. PR\ doc 5/15 PE

6 med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A5- /2003), och av följande skäl: Beträffande hedgefonder A. Termen hedgefonder innefattar en rad olika finansiella produkter som lämpligare kunde kallas SAIV (sophisticated alternative investment vehicles). B. SAIV erbjuder en verkligt alternativ investeringsmöjlighet som med hjälp av sofistikerade metoder eftersträvar absolut avkastning under alla marknadsförhållanden, men som också riskerar avsevärda förluster. C. Ett regelsystem för SAIV skulle lämpligen även kunna omfatta andra alternativa investeringsfonder inom exempelvis fastigheter, valutor eller råvaror som börjar göra sitt inträde på den europeiska marknaden men som för närvarande inte kan dra fördel av ett gemensamt regelsystem för hela EU. D. Lagar och regler samt de skattemässiga betingelserna inom EU har fått sådana företag att avstå från att etablera sig i EU-länderna och de är mestadels utlandsbaserade. E. Diskriminerande skatter i vissa medlemsstater har avskräckt från potentiella investeringar i utlandsbaserade hedgefonder, inklusive fonder i andra medlemsstater. F. Det finns ett växande intresse hos den investerande allmänheten av att få tillgång till dessa investeringsalternativ och samtidigt kunna känna sig förvissad om att de är seriösa och förvaltas på ett bra sätt. G De innovativa investeringsprodukter och det ökade urval för investerarna som SAIV erbjuder bör välkomnas och uppmuntras. H. Mycket av det fondförvaltningskunnande som krävs finns redan inom EU och används ofta för att förvalta utlandsbaserade SAIV. Utvecklingen av sådana kunskaper bör uppmuntras. I. Vissa medlemsstater överväger särskilda regelsystem för att uppmuntra sådana företag att etablera sig där och det är önskvärt att dessa nationella regelsystem överensstämmer sinsemellan och eventuellt leder till ett gemensamt EU-pass. J. Vissa hedgefonder kan ändå vara direkt tillgängliga för privatinvesterare genom noteringar på europeiska marknader eller enligt tredjeländers jurisdiktion eller indirekt tillgängliga via fondandelsfonder eller strukturerade skuldförbindelser. K. För att förmå SAIV att etablera sig EU-länderna är det nödvändigt att fastställa ett enklare regelsystem än för konventionella fondföretag, och detta system måste vara inriktat på att ge investerarna tillräcklig och begriplig information snarare än på överdrivet normativa regler och författningar. L. Det är nödvändigt att informera allmänheten och mindre sofistikerade investerare om olika strategier och risker när det gäller denna typ av investeringar och i synnerhet se till PE /15 PR\ doc

7 att de är fullt medvetna om att även om investeringarna är tillåtna så är tillsynskontrollen betydligt mindre än för konventionella fondföretag, från vilka de tydligt bör skiljas. M. Fondandelsfonder erbjuder ett diversifierat tillträde till sektorn, men så småningom bör även direkta investeringar i de underliggande fonderna tillåtas. N. Det finns en risk att det globala finansiella systemet skadas om dessa utlandsbaserade investeringsformer ökar utan begränsningar eller kontroll. Beträffande derivat O. Derivat används alltmer i investeringsprodukter som är tillgängliga för allmänheten och håller därför på att bli en relevant fråga i alla de ovannämnda direktiven. P. Derivat kan både vara ett sätt att begränsa riskerna och att ta risker i spekulationssyfte. Q. Det är av yttersta vikt att sådana risker är underställda noggrann övervakning och kontroll, vilket gäller såväl risker för enskilda som för det finansiella systemet. R. Ökningen av kreditderivat är särskilt oroande eftersom de kan dölja den slutlige risktagaren och den verkliga totala skuldsättningen. S. Oreglerade OTC-derivat (over-the-counter) kan leda till en alltför stor mängd som hotar finansmarknaderna. T. Derivatens värde är beroende av vissheten om att det sker en fullständig betalning på likviddagen och därför på de slutliga motparternas kreditvärdighet och förmåga att fullgöra sina förpliktelser. Dessa förpliktelser kan utan att det upptäcks ackumuleras i riskabel omfattning. U. Sofistikerade typer av derivat kan vara illikvida och det kan därför vara svårt för innehavare att avveckla eller värdera sina positioner, i synnerhet under svåra marknadsförhållanden. V. Derivat håller på att bli ett vanligt inslag i den finansiella förvaltningen inom bolag, investmentbolag och mindre banker som kanske inte har den kompetens som krävs för att begränsa riskexponeringen. W. Även bland tillsynsmyndigheter är kunskaper och kompetens ofta otillräckliga inom detta område som kännetecknas av en snabb utveckling och ständiga förändringar. X. Finansiella derivat kan säljas till privatinvesterare i olika former, t.ex. noterade produkter och s.k. spread betting, under förutsättning att de står under nationella finansiella tillsynsmyndigheters kontroll. Beträffande hedgefonder 1. Europaparlamentet påminner kommissionen om att den enligt den slutliga artikel 2 i direktiv 2001/108/EG före den 13 februari 2005 skall sammanställa en uttömmande PR\ doc 7/15 PE

8 rapport om denna typ av investeringar, men föreslår att detta skall ske mycket tidigare med tanke på det ökade intresset bland investerare i stort. 2. Europaparlamentet anser att det vore lämpligt att underlätta tillgången till SAIV för tämligen välbemedlade investerare och så småningom även för privatinvesterare. 3. Europaparlamentet anser att det vore lägligt att utarbeta ett enkelt EU-omfattande regelsystem för SAIV som uppmuntrar dem att etablera sig inom EU och erbjuder fördelarna med ett gemensamt EU-pass genom ömsesidigt erkännande. 4. Europaparlamentet påpekar att ett regelsystem för SAIV måste vara tillräckligt enkelt för att inte begränsa fondförvaltares frihet att bl.a. - tillämpa innovativa eller ovanliga metoder och instrument, - skaffa sig starka positioner, t.ex. genom belåning för investeringar och derivat, - få ersättning i proportion till deras resultat, under förutsättning att deras investeringar och arbetsmetoder förklaras åtminstone i allmänna ordalag för dem som direkt eller indirekt gör investeringar hos dem. 5. Europaparlamentet anser att tillsynsmyndigheter måste vara förvissade om att personer som startar, leder och förvaltar SAIV är lämpliga för att ansvara för tredje mans besparingar och investeringar och är tillräckligt kunniga och välinformerade om företagets investeringsmetoder och instrument, att investerarna får tydlig information om de inneboende riskerna med alla SAIV, att man inte avviker från den angivna investeringsstrategin eller överskrider risknivån och att risken övervakas och kontrolleras på ett lämpligt sätt. 6. Europaparlamentet betonar att regelsystemet för SAIV särskilt bör vara inriktat på distributions- och försäljningsmetoderna, för att undvika investeringar av personer som de inte lämpar sig för. 7. Europaparlamentet anser att investeringsfonder bör kunna välja om de skall omfattas av regelsystemet för fondföretag eller regelsystemet för SAIV och underställas kraven enligt respektive system. 8. Europaparlamentet uppmanar investeringsbranschen och nationella tillsynsmyndigheter att stödja kampanjer för att upplysa potentiella investerare om SAIV, deras särdrag och risker. 9. Europaparlamentet anser att det är mycket önskvärt att försäljare beviljas ett särskilt tillstånd att sälja SAIV och att detta tillstånd skulle vara beroende av deras kunskaper om SAIV-produkter och behöva förnyas regelbundet. 10. Europaparlamentet anser det mycket viktigt att personer som investerar i SAIV får en tydlig och enkel beskrivning av och förvarning om riskerna och att de bekräftar att de är medvetna om dessa. PE /15 PR\ doc

9 11. Europaparlamentet uppmuntrar branschen att utveckla en uppförandekod för självreglering som behandlar aspekter som inte uttryckligen omfattas av det mer allmänna regelsystemet, särskilt beträffande lämpliga försäljnings- och distributionsmetoder. 12. Europaparlamentet godtar att en minimigräns införs för investeringar i sådana fonder så länge allmänheten inte har tillräckliga kunskaper, men att denna gräns gradvis skall avvecklas och till slut avskaffas allt eftersom kunskaperna ökar. 13. Europaparlamentet föreslår att det bör vara tillåtet för SAIV som har långsiktiga investeringsstrategier att begränsa periodiciteten beträffande möjligheter till försäljning, inlösen, handel och substansvärdering. 14. Europaparlamentet anser att SAIV bör vara skyldiga att dagligen göra noggranna riskkontroller för att säkerställa att de håller sig inom sina angivna riskparametrar. 15. Europaparlamentet uppmanar branschen och tillsynsmyndigheterna att utarbeta lättbegripliga och enhetliga riskmått eller index, vilka regelbundet bör offentliggöras för att visa investerarna att de angivna riskbegränsningarna respekteras. 16. Europaparlamentet tillråder att ett EU-regelsystem för SAIV utarbetas inom ramen för Lamfalussyprocessen och att närmare krav beslutas och regelbundet omprövas på nivå 2, förutsatt att parlamentet kan granska och motsätta sig dem. 17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga om ett regelsystem för SAIV bör införas som en särskild del av ett reviderat direktiv om fondföretag eller genom ett separat direktiv och anser att ett sådant regelsystem bör omfatta hedgefonder och andra alternativa investeringsfonder. 18. Europaparlamentet anser att internationella övervakningsmyndigheter bör utveckla effektiva metoder att övervaka och kontrollera kreditrisker, förvaltningsrisker och operativa risker som denna sektor skulle kunna medföra för det internationella finansiella systemet och uppmanar kommissionen att ta initiativet till en sådan mekanism, som även bör innefatta ett effektivare upprätthållande av befintliga föreskrifter. 19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med nationella tillsynsmyndigheter undersöka metoden (som främst används av amerikanska hedgefonder som ägnar sig åt arbitrage) att utnyttja tidszonsskillnader och Wall Streets inflytande på andra marknader för att göra vinster genom framåtriktade marknadsbedömningar (market timing) beträffande asiatiska och europeiska investeringsfonder, för att fastställa om detta allvarligt skadar långfristiga investerare i sådana fonder och om åtgärder måste vidtas för att rätta till situationen. 20. Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen vidtar åtgärder mot medlemsstater som genom differentierad beskattning eller på andra sätt diskriminerar SAIV med säte i andra medlemsstater. 21. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samråda med lagstiftande och tillsynsansvariga myndigheter i USA, Japan, Schweiz och andra relevanta länder i syfte att utforma en så enhetlig internationell strategi som möjligt för denna investeringssektor. PR\ doc 9/15 PE

10 Beträffande derivat 22. Europaparlamentet kräver att kommissionen särskilt uppmärksammar derivat vid utformningen av nya eller ändrade direktiv rörande finansiella tjänster och även under genomförandeskedet inom ramen för Lamfalussyprocessen. 23. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med nationella och överstatliga institutioner ta initiativet till en metod att mäta och övervaka den totala exponeringen när det gäller derivat och i synnerhet den ackumulerade kreditrisken (inklusive avvecklingsrisken) beträffande kreditderivat. 24. Europaparlamentet ber kommissionen överväga om ytterligare åtgärder måste vidtas inom ramen för Basel II för att säkerställa att det finns tillräckliga reserver inom banksystemet och i enskilda banker för att tillgodose alla sannolika krav på likviditet till följd av derivatexponering. 25. Europaparlamentet ber kommissionen ompröva om bankers övervältring av kreditrisker på icke-banker inom ramen för Basel II bör leda till lägre kapitalkrav och, om så är fallet, hur icke-bankers (särskilt hedgefonders) exponering kan värderas, övervakas och begränsas. 26. Europaparlamentet uppmanar revisors- och fondförvaltarföreningar att för medlemskap kräva väsentliga kunskaper om derivat, deras mekanismer och risker. 27. Europaparlamentet ber kommissionen fortsätta att samarbeta med International Accounting Standards Board och liknande organ för att så snart som möjligt upprätta överenskommelser om definitioner, kvantifiering och redovisning av derivat och derivatpositioner i företagsredovisningar. 28. Europaparlamentet kräver att europeiska företag i sin redovisning skall ha en informationsskyldighet beträffande derivatexponering (inklusive tidsluckor), som ger en rättvisande och enhetlig bild av ett företags verkliga tillstånd. 29. Europaparlamentet anser att derivatvärderingar genom en reserv för att täcka oförutsedda kostnader eller förluster bör ta hänsyn till de tillkommande risker som kan uppstå under svåra marknadsförhållanden eller till följd av motparternas kreditvärdighet. 30. Europaparlamentet kräver att medlemsstaterna genom Lamfalussyprocessen samordnar sina strategier för derivat som bjuds ut på europeiska marknader. 31. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, de anslutande staternas regeringar, kommissionen och tillsynsmyndigheterna i alla medlemsstater och anslutande stater, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och Schweiz, Japan och USA. PE /15 PR\ doc

11 MOTIVERING Hedgefonder Den första hedgefonden etablerades av A.W. Jones Han kombinerade två riskabla metoder blankning och belåning för investeringar för att begränsa den totala exponeringen för marknadsrisker. Fonden var därmed garderad eftersom han kombinerade sitt innehav av aktier som köpts med lånade pengar och som skulle öka i värde om marknaden steg med terminskontrakt som skulle ge en vinst om marknaden sjönk. Han fastställde också förvaltningsarvodet till en procentuell andel av vinsten (i hans fall 20 procent) och satsade sitt eget investeringskapital i fonden. Kapital under förvaltning beräknas idag uppgå till mellan 450 miljarder och 600 miljarder dollar. Antalet hedgefonder som förvaltades i Europa 2001 uppgick till 446 1, men detta utgjorde bara 15 procent av det globala totala värdet av kapital i hedgefonder 2. Den amerikanske presidentens arbetsgrupp för finansmarknaderna definierade 1999 en hedgefond som varje gemensam investeringsfond som organiseras privat, administreras av professionella fondförvaltare och inte är allmänt tillgänglig för allmänheten. Förenade kungarikets Financial Services Authority har inte velat definiera termen eftersom det inte finns någon identifierbar gemensam nämnare. Några vanliga särdrag är emellertid normalt att de är privata bolag eller investmentbolag, är utlandsbaserade, vanligtvis i länder med låga skatter och lindrig lagstiftning, tillämpar resultatrelaterade arvoden, har frihet att använda olika investeringsmetoder för att öka avkastningen eller minska riskerna, endast riktar sig till förmögna och sofistikerade investerare, eftersträvar absolut avkastning. Deras affärsstrategier baseras ofta på matematiska modeller, marknadsineffektivitet eller ekonomiska trender. De primära investeringskategorier som har identifierats är följande (Tremont/TASS): Lång/kort aktiefond En kombination av långa och korta positioner för att inte vara marknadsneutral. Convertible arbitrage Att ta en lång position på ett konvertibelt värdepapper och en kort position på dess stamaktiekapital. Händelsedriven Utnyttjar företagsrelaterade händelser (t.ex. ett samgående). Marknadsneutral aktiefond Utnyttjar ineffektivitet på aktiemarknaderna och minimerar marknadsrisken. Global makro Utnyttjar makroekonomiska trender eller händelser. Fixed Income Arbitrage Utnyttjar arbitragemöjligheter i värdepapper med fast ränta. 1 Uppgifter från Financial Services Authoritys diskussionsdokument om hedgefonder (augusti 2002). 2 Uppgifter från PricewaterhouseCoopers (maj 2003). PR\ doc 11/15 PE

12 Dedicated Short Bias Nya marknader Managed Futures Fondandelsfonder Investerar i första hand i korta positioner på aktier och aktiederivat. Utnyttjar ineffektivitet och dålig information på outvecklade marknader. Handlar med noterade terminer och gör terminsaffärer på råvarubörser. Investerar i flera hedgefonder med olika investeringsinriktningar. Hedgefonder behöver inte hålla sig till någon officiell riskspridning. Deras starka tillväxt på senare tid beror på goda avkastningar i en tid då de ledande indexen har haft en dålig utveckling och på att investerarna därför har velat diversifiera sina portföljer. Investerarna har normalt varit kvalificerade investerare som inser och accepterar de inneboende riskerna. Hedgefonder har varit svårtillgängliga för alla utom lämpliga investerare. De senaste 2 3 åren har det dock dykt upp många nya deltagare, däribland mindre företag som leds av förvaltare som tidigare varit inriktade på långa positioner. Pensionsfonder och försäkringsbolag håller nu på att bli viktiga deltagare. Enligt direktiven om företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) får fondandelsfonder investera högst 30 procent av sina tillgångar i företag för kollektiva investeringar som ej är fondföretag, däribland hedgefonder, så länge de uppfyller kraven i de relevanta direktiven 1. Mediebevakningen har också lett till att det har uppstått ett intresse bland privatinvesterare. Hedgefonder omfattas av lagstiftningen i det land där de har sitt säte. Lagstiftningen kan vara begränsad till frågor som bedrägeri, penningtvätt och marknadsmanipulation. Förvaltarna befinner sig ofta i ett annat land med strängare bestämmelser, men omfattas bara av dessa bestämmelser beträffande sin förvaltningsfunktion. De tillsynsansvariga myndigheterna har inte någon gemensam global metod och i flera EU-medlemsstater håller lagstiftningen på att ändras. Antalet fondandelsfonder som fått tillstånd i Europa har nyligen ökat. Schweiz, Luxemburg, Italien, Irland och Hongkong har lättat på lagstiftningen för att göra dem mer tillgängliga för vanliga investerare 2. Den lagstiftande församlingen i Tyskland behandlar för närvarande lagförslag. Förenade kungariket beslutade nyligen att inte lätta på sin lagstiftning. Irland har kanske varit det mest aktiva landet när det gäller att bredda tillgången till hedgefonder. Tidigare kunde privatinvesterare bara få tillgång till fondandelsfonder som investerade mindre än 10 procent av nettotillgångarna i oreglerade fonder. Den irländska centralbanken ändrade detta i december 2002 för att göra det möjligt för registrerade fondandelsfonder att uteslutande investera i oreglerade fonder, under förutsättning att det krävs en minimiinvestering på euro, att fondförvaltaren besitter lämpliga kunskaper och att fonden inte investerar i andra fondandelsfonder. 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/107/EG och 2001/108/EG av den 21 januari 2002 om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG. 2 Financial Times, 31 juli 2003, torsdagens amerikanska utgåva 2. PE /15 PR\ doc

13 I USA har oron över hedgefonder föranlett en rapport från Securities and Exchange Commission, i vilken tydligare lagstiftning och registrering av deltagare rekommenderas. Om privatinvesterare skall investera mer i hedgefonder vore det bättre om dessa hade sitt säte i Europa där övervakningen kunde vara bättre. Skattesystemen och avsaknaden av en gemensamt reglerad marknad har en avskräckande inverkan och många medlemsstater tillämpar skattemässiga sanktioner på personer som investerar i utlandsbaserade hedgefonder. Derivat Derivat kan användas för att antingen minska eller öka riskexponeringen. De användes i det antika Grekland av olivodlare som kom överens om att leverera till ett visst pris vid en viss tidpunkt i framtiden för att minska risken för att priserna vid skörden skulle ha sjunkit. De omfattar många produkter och nya produkter uppstår ständigt. Det har skett en särskilt snabb tillväxt på marknaderna för terminer, optioner och swappar 1. I slutet av juni 2003 uppgick utestående 2 ränte- och valutaderivat till 123,9 miljoner dollar, kreditderivat till 2,7 biljoner dollar och aktiederivat till 2,8 biljoner dollar 3. Resultatet är knutet till en underliggande tillgång eller matematiskt mätbart objekt (aktier, räntor, valutor, råvaror (inkl. energi), index, volatilitet) och fastställs normalt vid en tidpunkt i framtiden. De största derivatmarknaderna i Europa är marknaderna för täckta långa optioner, certifikat, s.k. reverse convertible bonds ( cash market products ) och i vissa länder organiserade marknader. En mer extrem version är s.k. spread betting. Denna möjlighet att slå vad om utvecklingen för finansiella instrument kan vara ett sätt att gardera sig ( hedga ) eller ta positioner i spekulationssyfte. I Förenade kungariket regleras detta precis som konventionella finansiella tjänster av FSA. Derivat har också behandlats i flera direktiv på senare tid. Derivatprodukter får säljas till privatinvesterare i Europa 4, under förutsättning att det i ett prospekt klargörs hur derivatet fungerar och att det också finns en riskprofil. Alla länder betonar att investeringsföretagen är skyldiga att bedöma kundens förmåga att handla med sådana produkter. Tillsynsmyndigheter kan vägra att godkänna en derivatprodukt om de anser att den inte är tillräckligt begriplig. Genom det föreslagna direktivet om investeringstjänster skall det införas uppföranderegler för företag som erbjuder investeringar i derivatprodukter. Direktivet om marknadsmissbruk gäller derivatmarknader som inte omfattades av den tidigare lagstiftningen. Direktiven om fondföretag och redovisning har också utvidgats till att även omfatta finansiella derivat. Den pågående översynen av kapitalkravsbestämmelserna (dvs. CAD III) bör ytterligare förbättra 1 Ränteswap: en överenskommelse mellan banker eller företag om byte av ränteflöden (normalt fast ränta mot rörlig ränta eller vice versa). 2 Det utestående eller kalkylmässiga beloppet är bara en kvantitet som används för att beräkna betalningar. Normalt sker det inte något ägarbyte. 3 International Swaps and Derivatives Association. 4 Enligt 2003 års direktiv om prospekt skall EU-passet även gälla derivat. PR\ doc 13/15 PE

14 tillsynsbestämmelserna i linje med Basel II-avtalet och kommer även att omfatta den inneboende operativa risken med sådan verksamhet. Frågor att debattera 1. Marknaden för hedgefonder är uppsplittrad på grund av skillnader i regelsystem, bristen på enhetliga plattformar och diskriminerande skattesystem. Institutionella och privata investerare visar ett växande intresse, men saknar lämpliga fonder i EU-länderna. Föredraganden anser att ett separat enkelt regelsystem är det bästa alternativet. Fonder skulle få välja att regleras enligt detta system och vara skyldiga att respektera de särskilda bestämmelserna. 2. Det finns en rädsla för att låta privatinvesterare investera i hedgefonder om det saknas tydlig information om affärsstrategier, resultatarvoden, resultatredovisning, finansiell insyn och pristrygghet. Det står klart att sådana produkter måste förses med en mycket tydlig och begriplig varningstext och en idiotsäker beskrivning av investeringsinriktning och riskprofil, inbegripet arvodesstruktur. 3. När det gäller derivat börjar tillsynsmyndigheter fundera över om det finns tillräcklig information om den underliggande tillgången, om privatinvesteraren är medveten om hur produkten kan reagera på marknadsförändringar, om priset på produkten är riktigt konstruerat och om reklamen är anpassad till privatinvesterare. Utbildning och tydlig information måste vara lösningen för att göra det möjligt för alla slags investerare att inse de inneboende riskerna med sådana produkter. Kunskaperna hos rådgivare, fondförvaltare, kreditansvariga och revisorer bör testas när dessa avlägger sina yrkesexamina. 4. Det finns en oro för den systempåverkan som derivat och hedgefonder kan ha på finansmarknaderna via marknadsrisker, operativa risker och kreditrisker. Tillsynsmyndigheter bör utveckla metoder att bedöma och sinsemellan utbyta information om sådana eventuella ackumulerade systemrisker. 5. Hedgefonder och derivat kan vara högriskinvesteringar om den interna riskkontrollen är otillräcklig. Mindre erfarna deltagare som företag och enskilda kan ha en sämre förmåga att handla med dem och därför riskera oförutsedda och ohållbara förluster. Tillsynsansvariga på redovisningsområdet bör inom ramen för internationellt godtagna redovisningsnormer (t.ex. International Accounting Standards Board) och interna revisionskontroller införa ett redovisningssystem som skall gälla all företagsredovisning. För enskilda kan den enda lösningen vara utbildning och ett visst regelskydd beträffande graden av kunskaper, förmögenhet och vana. 6. Banker har fastställda interna kreditriskgränser (som baseras på deras egna kriterier eller värderingsmetoder), även om kreditderivat kan förvränga eller överdriva dessa bedömningar. Basel II-kommittén kommer att fastställa särskilda krav för den här typen av risker. EU kommer att behöva vara uppmärksamt på just denna riskkategori när man införlivar Basel II-överenskommelsen. 7. Det kan vara svårt för tillsynsansvariga att bedöma risker och hålla takt med den snabba utvecklingen. De kanske inte alltid är medvetna om exponeringen för hela det PE /15 PR\ doc

15 internationella finansiella systemet. I nuläget skulle vi föredra samordning mellan nationella tillsynsmyndigheter framför en EU-tillsynsmyndighet. Tillsynsmyndigheterna kommer att behöva tjänstemän med tillräckliga kunskaper för att kunna fullgöra denna krävande uppgift inom ett finansiellt område som kännetecknas av snabb utveckling och tekniska förändringar. 8. Det har hävdats att derivat och hedgefonder bidrog till den senaste instabiliteten på marknaden. Andra påstår att de tillför marknaderna stabilitet. På det hela taget anser föredraganden att hedgefonder och derivat bidrar till effektiva och självbalanserande finansmarknader och att ett enkelt regelsystem på en fri global marknad med nästan harmoniserade grundregler skulle vara det bästa alternativet. PR\ doc 15/15 PE