Protokoll fört vid ordinarie Riksmöte 2013 i Sverok

Transkript

1 Protokoll fört vid ordinarie Riksmöte 2013 i Sverok Vid protokollet, Christer Pettersson Mötessekreterare Emma Ström Mötessekreterare Justeras, Anneli Friedner Justerare Viktor Alakörkkö Justerare 1(148)

2 DAGORDNING RIKSMÖTE Mötets öppnande Fastställande av röstlängd Mötets beslutsmässighet Val av mötesfunktionärer Adjungeringar Fastställande av mötesordning Fastställande av dagordning Verksamhetsberättelse för Ekonomisk berättelse Revisionsberättelse Ansvarsfrihet för Förbundsstyrelsen Verksamhetsrapport Ekonomisk rapport Revisorsrapport för Avregistreringar Motion: För att spel är kultur Motion: Ändring av 26 i stadgarna Motion: Ändring av 27 i stadgarna Motion: Ändring av 29 i stadgarna Motion: Ändring av 69 i stadgarna Motion: Fastställande av arvoderingsnivåer Motion: Ändring av 71 i stadgarna Motion: Upphäv uteslutning av medlem Tommy Nilsson Motion: Ompröva behov av Stockholmskansliet Motion: Fastställ förbundets förvaltningsorganisation Fastställande av verksamhetsplan för Fastställande av budget för Fastställande av avgifter för Beslut om antal ledamöter i förbundsstyrelsen Fastställande av arvodering Val av förbundsstyrelse för Val av valberedare för Val av revisorer för Övriga frågor Ordet är fritt Mötets avslutande (148)

3 1. MÖTETS ÖPPNANDE Mötet öppnades av förbundsordförande Rebecka Prentell. 3(148)

4 2. FASTSTÄLLANDE AV RÖSTLÄNGD HANDLINGAR Lista över valda ombud och reserver BIFALLNA FÖRSLAG Sverok (sverok) föreslår att fastställa röstlängden. AVSLAGNA FÖRSLAG Inga. 4(148)

5 VALDA OMBUD OCH RESERVER Det finns både valda ombud och reserver som kan ersätta ombud som inte kommer till mötet. Det är bara ombuden och ersättarna till ombuden som har rösträtt på Riksmötet. Därför behöver mötet då och då undersöka vilka som är på mötet så att rätt personer får rösta. Exakt hur röstlängden fastställs varierar lite mellan Riksmöten, men vanligt är att alla ombuden och reserverna ropas upp och de som svarar att de är där får rösta, eller att närvaron fastställs via VoteIT. Övriga får inte rösta förrän röstlängden uppdateras på mötet. Innan röstlängden är fastställd kan Riksmötet inte ta några andra beslut. Ombud Johan Adolfsson Society of Gaming Culture Osby Ombud Irem Ağaoğlu Lajvsällskapet Kindred Society Göteborg Ombud Arhan Ağaoğlu Lajvsällskapet Kindred Society Göteborg Ombud Sunna Andersson Skvader-Lajv Nyköping Ombud Christian Andersson PeppKai Örbyhus Ombud Nathalie Andersson Ångermanälvorna Sundsvall Ombud Elenohr Arn Calmare Spelsällskap Kalmar Ombud Johannes Axner Berättelsefrämjandet Upplands Väsby Ombud Jakob Bajrami Nördboet Norrköping Ombud Lloyd Baltz Midälvarikets spelförening Stockholm Ombud Ingrid Bengtsson Game on Linderöd Linderöd Ombud Erik Berglund November India Jönköping Ombud Jesper Berglund GothCons Vänner Falkenberg Ombud Robin Bergmark Catahya Partille Ombud Erik Blom Foxen Kumla Ombud Leo Borg Spelföreningen med Analoga spel vid Södertörns högskola Norsborg Ombud Emma Boström Masquerade Kalmar Kalmar 5(148)

6 Ombud Maria M. Broman Östersunds Lajvförening Östersund Ombud Martin Brosser Skövde University Gaming Society Skövde Ombud Anton Brunberg Dragon's Den Linköping Ombud Tobias Byström XSPELL Saxdalen Ombud Per Carlsson SvenskaMagic Uppsala Ombud Alexandra Dahlberg Druidz E-Sport Sweden Jönköping Ombud Christoffer Dahlén mega intresserade fantasyfanatiker göteborg Göteborg Ombud Calle Dickfelt Dragon's Den Linköping Ombud Albin Dunby Lanskoga Karlskoga Ombud Gill Edgar KrigshjärtaN Göteborg Ombud Katrin Ekegren Arvika Rollspelsförening Och Lite Därtill Arvika Ombud Erik Eklundh Fölungen Linköping Ombud Egil Elenius Trollpack Luleå Ombud Rickard Elmgren Warp Spiders Mölnlycke Ombud Anna Erlandsson Dalslands Medeltidsförening Göteborg Ombud David Fallgren NärCon Göteborg Ombud Elvira Fallsdalen Notariatet Uppsala Ombud Anton Fors ConFusion Borås Ombud Emil Forslund Spelkulturföreningen Daaks Ord Skövde Ombud Jill Fransson TEH WARRiORS Karlskrona Ombud Joakim Fredriksson Shadowplayers Roll- och Figurspelsförening Hallstahammar Ombud Kevin Gunnarsson XSPELL Karlskoga Ombud Kaisa Gustavsson NärCon Norrköping 6(148)

7 Ombud Charley Gustavsson CrossCon Stockholm Ombud Jacob Hallén Gothenburg Boardgamers Göteborg Ombud Mikael Hallenberg Tjugosidig tärning Stockholm Ombud Birger Hanning GothCons Vänner Göteborg Ombud Carl Magnus Hansson Calmare Spelsällskap Kalmar Ombud Lenita Hellman Gimlis Galningar Skellefteå Ombud Dick Hellman Gimlis Galningar Skellefteå Ombud Linn Henriksson Blodmåne Lund Ombud Anneli Friedner Föreningen Granland Huddinge Ombud Cecilia Hällstrand Dionysos Kulturförening Göteborg Ombud Rikard Johansson SvenskaMagic Linköping Ombud Robin Johansson Dragon's Den Norrköping Ombud Tommy Jonsson Playstar Glanshammar Ombud Johan Jonsson Gameboards & Broadswords - Mitt Jönköping Ombud Christopher Josefsson CrossCon Växjö Ombud Mikael Jönsson Varberg Konvent Varberg Ombud Peter Kallioniemi SvenskaMagic Senior Trollhättan Ombud Frida Karlsson Projekt Lazarus Göteborg Ombud Lucas Källberg Hyperion Göteborg Ombud Simon Larsson Spegelglas Kristinehamn Ombud Aron Larsson Team Property Bromma Ombud Henrik Lindén CrossCon Göteborg Ombud Jens Lindström Skellefteås kulturförening för Levande rollspel och Interaktiv teater Skellefteå 7(148)

8 Ombud Adam Loftbring Allas Lajvförening Göteborg Ombud Ewelina Lundholm Gaia-Projektet Umeå Ombud Anna Malmer GothCons Vänner Borås Ombud Andreas Markehed Projekt Lazarus Malmö Ombud Olle Melander Proxxi Norsborg Ombud David Meyer Druidz E-Sport Sweden Lund Ombud Tobias Morschheuser Arrangörsgruppen Hybris Onsala Ombud Sigrid Neld Silver Dolken Göteborg Ombud Johanna Nyberg Hamrén Ångermanälvorna Norrköping Ombud Johan Nylin Föreningen Granland Åkersberga Ombud Johan Odelberg Playstar Örebro Ombud Ola Olsson Nördboet Norrköping Ombud Rasmus Palm Eldar Göteborg Ombud Linnea Risinger Stenslunds Lajvsällskap Falun Ombud Anton Ronsjö TEH WARRiORS Täby Ombud Linus Råde Föreningen Interaktiv Historia Umeå Ombud Jani Sahamies Kreativa Upptäckares Bästis-Brigad Nyköping Ombud Björn Sanders Basement LAN Lund Ombud Eric Schadewitz Lanskoga Karlskoga Ombud Robin Schlyter KrigshjärtaN Helsingborg Ombud Marie Louise Sjögren Västspel Göteborg Ombud Pierre Stadigh Terebi Ge-mu Malmö Malmö Ombud Johanna Strömberg Västerås Äventyrssällskap Västerås 8(148)

9 Ombud Elin Ståhl Ångermanälvorna Umeå Ombud Axel Sund Urshults Spelförening Urshult Ombud Nils Svednell Shadowplayers Roll- och Figurspelsförening Hallstahammar Ombud Freddi Swahn ConFusion Sävedalen Ombud Gunnar Södergren Terebi Ge-mu Malmö Karlskrona Ombud Jocke Tang AKT Skärholmen Ombud Paul Tannenberg Arrangörsgruppen Hybris Göteborg Ombud Johan Tengblad SvenskaMagic Linköping Ombud Nir Teyar Terebi Ge-mu Malmö Malmö Ombud Linus Wahlgren AKT Norsborg Ombud Andreas Westman Druidz E-Sport Sweden jönköping Ombud Lars Wikman Dionysos Kulturförening Göteborg Ombud Emma Wälivaara Ångermanälvorna Umeå Ombud Gustav Åhs Nattöppet Rollspels Dagis Norrköping Ombud Robin Östman MittKon Njurunda Reserv #1 Jonas Nordgren Västerås Äventyrssällskap Kista Reserv #2 Oskar Edbro Society of Gaming Culture Osby Reserv #3 Erik Sjölind Spegelglas Karlstad Reserv #4 Ola Johnsson ALIAS Lund Reserv #5 Alexander Hjelm Playstar Lindesberg Reserv #6 Emmelie Nordström Midälvarikets spelförening Umeå Reserv #7 Margaretha Wiegerth Midälvarikets spelförening Umeå Reserv #8 Linus Lindgren Lan I Staan Skellefteå 9(148)

10 Reserv #9 Petter Deregren Spelkulturföreningen Daaks Ord Trollhättan Reserv #10 Caroline Noren NärCon Linköping Reserv #11 Linus Svensson Terebi Ge-mu Malmö Malmö Reserv #12 Erik Helmersson TEH WARRiORS Linköping Reserv #13 David Rasmusson Dragon s Lair föreningen Stockholm Reserv #14 Jonas Jonsson Playstar Örebro Reserv #15 Rajwan Basim Arena E-sportförening Malmö Reserv #16 Johanna Taller NagaLajv Landskrona Reserv #17 Patrik Gren TEH WARRiORS Åmotfors Reserv #18 Marcus Svedbergh Spelkulturföreningen Daaks Ord Skövde Reserv #19 Johan Orrenius Spelföreningen Ringbärarna Stockholm Reserv #20 Mats Johansson Midälvarikets spelförening Umeå Reserv #21 Leo Zillén Rollspelsföreningen ITG Karlskrona Reserv #22 Eli Pettersson Spel och Kultur Karlstad Karlstad 10(148)

11 3. MÖTETS BESLUTSMÄSSIGHET HANDLINGAR Beslutsmässighetsberättelse BIFALLNA FÖRSLAG Sverok (sverok) föreslår att mötet ska räknas som beslutsmässigt. AVSLAGNA FÖRSLAG Inga. 11(148)

12 BESLUTSMÄSSIGHETSBERÄTTELSE För att mötet ska kunna ta beslut måste mötet vara beslutsmässigt. KRAV FÖR BESLUTSMÄSSIGT RIKSMÖTE Kraven för att ett riksmöte ska bli beslutsmässigt står i förbundets stadga 37 : 37 Ordinarie Riksmöte skall hållas varje år tidigast femtonde (15) oktober och senast tjugonde (20) december, på tid och plats som förbundsstyrelsen bestämmer. Kallelse ska ha gått ut till medlemsföreningar, förbundsstyrelsens ledamöter, revisorer och valberedning senast trettioförsta (31) juli samma år som riksmötet, samt till riksmötesombud och riksmötesreservombud snarast efter riksmötesombudsvalets avslutande. Kallelsen ska innehålla uppgifter om tid och plats för det ordinarie riksmötet. Riksmötesombudsval ska ha förrättats i enlighet med vad som anges i stadgan. Riksmötesmöteshandlingar ska ha sänts ut till riksmötesombud, riksmötesreservombud, förbundsstyrelseledamöter, revisorer och valberedning samt gjorts tillgängliga för medlemsföreningarna senast tre (3) veckor före det ordinarie Riksmötet. SÅ HÄR HAR DET GÅTT TILL : Kallelsen skickades ut till samtliga föreningar, förbundsstyrelseledamöter, förbundsrevisorer och förbundsvalberedare : Riksmötesombudsvalets nomineringsperiod inleddes : Riksmötesombudsvalets röstningsperiod inleddes : Riksmötesombudsvalet avslutades : Rösträkning genomfördes : Verksamhetsrevisorerna Andreas Brodin och Daniel Berglund granskade och godkände riksmötesombudsvalet : Kallelse skickades ut till riksmötesombud och riksmötesreservombud. Samtidigt publicerades valresultatet på val.sverok.se : Tryckta handlingar skickades från tryckeriet direkt till alla riksmötesombud, riksmötesreservombud, förbundsstyrelseledamöter, förbundsrevisorer och förbundsvalberedare som beställt detta : Mail med länk till pdf-fil med handlingar skickades till alla riksmötesombud, riksmötesreservombud, förbundsstyrelseledamöter, förbundsrevisorer, förbundsvalberedare och medlemsföreningar. 12(148)

13 4. VAL AV MÖTESFUNKTIONÄRER HANDLINGAR Information om mötesfunktionärer BIFALLNA FÖRSLAG Sverok (sverok) föreslår att välja Tobias Landén till mötesordförande. Sverok (sverok) föreslår att välja Albin Westermark till vice mötesordförande. Sverok (sverok) föreslår att välja Anna Westerling till vice mötesordförande. Sverok (sverok) föreslår att välja Christer Pettersson till mötessekreterare. Sverok (sverok) föreslår att välja Emma Ström till vice mötessekreterare. Tobias Landén (tops) föreslår Anneli Friedner till justerare Tobias Landén (tops) föreslår Viktor Alakörkkö till justerare Tobias Landén (tops) föreslår Carl Dickfelt till rösträknare Tobias Landén (tops) föreslår Mats Johansson till rösträknare Tobias Landén (tops) föreslår Robert Cederlund till rösträknare AVSLAGNA FÖRSLAG Inga. 13(148)

14 INFORMATION OM MÖTESFUNKTIONÄRER VAL AV MÖTESORDFÖRANDE Mötet ska välja mötesordförande och vice mötesordförande. För att det ska finnas flera som kan byta av varandra brukar Riksmötet välja en mötesordförande och en eller flera vice mötesordföranden. Mötesordföranden hjälper ombuden att få ett effektivt möte bland annat genom att hålla i talarordningen, sköta omröstningar och se till att de som talar inte upprepar sådant som redan är sagt. VAL AV MÖTESSEKRETERARE Mötet ska välja mötessekreterare och vice mötessekreterare. Mötessekreteraren dokumenterar besluten som ombuden tar i ett protokoll. Traditionellt brukar endast förslag som fått bifall dokumenteras i protokollet. Ordningsfrågor brukar inte heller dokumenteras i protokollet, det vill säga beslut om raster, att det är dags att gå till beslut, ordningsregler på mötet och liknande. Målet är att protokollet ska vara klart senast 2-3 timmar efter Riksmöte, så de valda måste vara beredda att stanna kvar efter mötet tills protokollet är klart. VAL AV JUSTERARE Mötet ska välja minst två justerare. Deras uppdrag är att när mötet är avslutat läsa igenom protokollet och berätta för mötessekreteraren om något verkar vara fel. I de flesta fall så brukar mötessekreteraren rätta dessa fel, men skulle justerare och sekreterare vara oense skrivs både sekreterarens text och justerarens kommentar in i protokollet. Det är lämpligt, men inte absolut nödvändigt, att ombuden väljer justerare bland sig, eftersom det är ombudens beslut som är dokumenterade i protokollet. Målet är att protokollet ska vara klart senast 2-3 timmar efter Riksmöte, så de valda måste vara beredda att stanna kvar efter mötet tills protokollet är klart. VAL AV RÖSTRÄKNARE Mötet ska välja tre rösträknare. Deras uppdrag är att räkna inkomna röster i de fall som ombuden vill det. Det brukar ombuden vilja då det är någorlunda jämnt i en omröstning. Rösträkningen kan vara öppen genom att ombuden räcker upp händerna eller sluten genom att ombuden skriver vad de röstar på lappar. 14(148)

15 5. ADJUNGERINGAR HANDLINGAR Information om adjungeringar BIFALLNA FÖRSLAG Sverok (sverok) föreslår att alla övriga som är på Riksmötet och som inte har stadgemässig rätt att närvara adjungeras till mötet. Sverok (sverok) föreslår att alla som är på Riksmötet i egenskap av utsedd distriktsstyrelserepresentant adjungeras till mötet med yttrande- och förslagsrätt. AVSLAGNA FÖRSLAG Inga. 15(148)

16 INFORMATION OM ADJUNGERINGAR På Riksmötet har ombud, reserver, förbundsstyrelsen, förbundsvalberedarna, förbundsrevisorerna, personal som är medlemmar i någon Sverokförening rätt att delta med yttrande- och förslagsrätt enligt stadgan. Nominerade till stadgemässiga val eller personer som för talan för en viss motion eller fråga har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt i de aktuella frågorna på Riksmötet. Att vara adjungerad betyder att man får vara på mötet, men inte nödvändigtvis att man har rätt att uttala sig i några frågor. Skulle det bli problem kan ombuden ändra sig och frånta personer sin adjungering. Skulle ombuden bara vilja adjungera vissa personer, men inte andra, är det lämpligt att de namnges och att detta dokumenteras i protokollet. 16(148)

17 6. FASTSTÄLLANDE AV MÖTESORDNING HANDLINGAR Förslag till mötesordning BIFALLNA FÖRSLAG Sverok (sverok) föreslår att fastslå mötesordning enligt Förslag till mötesordning. AVSLAGNA FÖRSLAG Inga. 17(148)

18 FÖRSLAG TILL MÖTESORDNING INLEDNING Sverok har under många år utarbetat en praxis för hur Riksmötet ska genomföras. Denna beslutsordning tar upp en del av denna praxis och finns för att tydliggöra hur Riksmötet i Sverok genomförs och möjliggöra att ändringar kan ske genom beslut om förändrad mötesordning. RÖSTLÄNGD Röstlängden är listan över vilka som har rösträtt på mötet. Röstlängden justeras fredag kväll (vid Fastställande av dagordning), lördag efter lunch, söndag morgon samt på begäran. FRIFORMSDEBATT Efter att mötets inledande formalia och föregående års redovisningar genomförts gör mötet uppehåll för friformsdebatt. Under friformsdebatten hålls öppna gruppdiskussioner i mötets centrala frågor under ledning av särskilda moderatorer. Frågorna behandlas i friformsdebatten tills dess de är färdigbehandlade eller tills dess schemat inte tillåter ytterligare debatt i friform. Mötesordföranden leder mötet även under friformsdebatten. DEBATT I PLENUM Vid debatt i plenum behandlar mötet en fråga i taget i storgrupp. Varje fråga inleds med att förslagsställaren får möjlighet att föredra sin fråga följt av att ombuden har möjlighet att ställa korta frågor till förslagsställaren. Därefter får andra som lagt förslag i frågan föredra sina förslag. Ingen frågestund följer på dessa föredragningar. Därpå följer debatt efter talarlista där var och en talar i turordning. Vad gäller motioner som inkommit till Riksmötet så avsätts en begränsad debattid för varje motion (se nedan). Den som önskar begära ordet i debatten skriver upp sig genom mötessystemet VoteIT eller håller upp sin nummerbricka tills mötesordföranden nickar och bekräftar att namnet är uppsatt på talarlistan. I plenum talar en person i taget. Den som står näst i tur på talarlistan håller sig redo och går upp till någon av talarstolarna. Vid frågestund till förslagsställare eller vid ordningsfråga kommer mikrofonspringare ut med en mikrofon och talarstolen används inte. På Sveroks Riksmöte används första- och andratalarlista, vilket innebär att de som ännu inte har yttrat sig i den aktuella frågan får företräde framför dem som redan har fått ordet. Den som föredragit ett förslag anses ha yttrat sig i frågan. Den person som står näst i tur efter den aktuella talaren behåller alltid sin plats, oberoende av om de står på första- eller andratalarlistan. I tidsbegränsade frågor inleder mötesordföranden med att alla som vill tala får sätta upp sig på listan, därefter slumpas ordningen på de talande. Därefter kan ombuden löpande sätta upp sig på talarlistan och behandlas i tur ordning i mån av tid. Den som fått ordet har tre minuter till sitt förfogande om inte mötet beslutar annat. Mötesordföranden påminner om att tiden närmar sig slutet efter cirka 2,5 min. Talarlistan kan brytas av ordningsfråga, sakupplysning och replik efter mötesordförandens godkännande: Ordningsfråga påkallas genom att man håller upp sin nummerbricka och säger Ordningsfråga. Vid ordningsfråga får förslagsställaren föredra sin fråga kort därefter går mötet direkt till beslut om sådant behövs. Exempel på ordningsfrågor är begäran om paus, önskemål om förtydligande från presidiet eller begäran om streck i debatten (att stänga talarlistan). 18(148)

19 Sakupplysning är en kort faktaupplysning där en person kan bryta talarlistan för att bidra med fakta som kan underlätta eller förkorta debatten. Replik är svar på tal som får användas från någon som känner sig personligt påhoppad av en debattör. Replik får pågå under maximalt 30 sekunder. Schemalagda pauser bryter plenumdebatten per automatik utan att mötet behöver besluta om paus. Schema för mötet, inklusive tider för pauser, måltider och sömn, finns i möteshandlingarna. FÖRDELNING AV DEBATTID FÖR MOTIONER, VERKSAMHETSPLAN, BUDGET OCH VAL Inför behandling av motioner, verksamhetsplan, budget och personval fördelas tiden för debatt enligt följande: Ombuden tilldelas fem (5) markörer. Ombuden får fördela sina fem (5) markörer efter friformsdebatten på de motioner och andra beslutspunkter som ska avhandlas under mötet utifrån hur mycket tid ombuden vill lägga på de olika punkterna. Mötespresidiet räknar ut hur mycket debattid varje punkt ska ha baserat på hur många markörer motionen fått, avrundat i 10-minutersintervall. Utöver den tilldelade tiden får budget, verksamhetsplan och val 20 minuters debattid, plus eventuell tid som fördelas efter markering. I detta ingår inte tid för föredragande, frågestund eller beslutsprocess. Eventuell överbliven tid efter debatter som tar mindre tid än tilldelat används som bufferttid där mötesordföranden finner det lämpligt. Frågor som inte tilldelas någon tid kommer endast att föredras av de som lagt förslag i frågan. Därefter går mötet till beslut. Mötesordförande har möjlighet att i mån av tid och vid särskilt behov tilldela extra debattid till en fråga. Frågan behandlas i portioner om 5 minuter. Maximalt 10 minuter kan tilldelas. TID FÖR BUDGETBEREDNING Budgeten avhandlas under söndagen. Efter middagen på lördagen kan intresserade ombud delta i en budgetberedning tillsammans med representanter från förbundsstyrelsen samt förbundets ekonomichef. Målet med denna budgetberedning är att producera ett jämkat helhetsförslag. Syftet är att mötet under budgetdebatten på söndagen ska ha en uppdaterad helhetsbild av förbundets ekonomi att ta ställning till, istället för många lösryckta ändringar med svårtolkade konsekvenser. Förslag från budgetberedningen är undantagna från yrkandestoppet. FÖRSLAG UNDER MÖTET Förslag (yrkanden) ska lämnas genom det digitala mötessystemet VoteIT som finns tillgängligt under mötet. Personer som inte känner sig bekväma med att lägga in förslaget själv via VoteIT kan få hjälp av mötets stödsekreterare. Alla förslag måste vara inkomna klockan 13 på lördagen för att behandlas under mötet. Efter yrkandestoppet kl 13 kan man inte längre lägga ett nytt förslag eller dra tillbaka ett lagt förslag. Även jämkningar ska vara inkomna klockan 13 på lördagen. Förslag från budgetberedningen på lördag kväll som rör ändringar i budgeten är undantaget yrkandestoppet. Övriga frågor måste vara inkomna klockan 13 på lördagen för att behandlas under mötet. Övriga frågor behandlas i mån av tid. Övriga frågor som ej behandlats söndag klockan 15 stryks. BESLUT Beslut fattas enligt beslutad propositionsordning (beslutsprocedur). Alla förslag ställs mot avslag, vilket innebär att det alltid finns möjlighet att rösta nej till ett förslag. Röstning i beslutsfrågor sker med lappuppräck- 19(148)

20 ning eller i det digitala mötessystemet VoteIT, som delvis används under mötet för debatt, yrkanden och omröstningar. När beslut fattas med lappuppräckning kommer först alla som är för ett förslag bli ombedda att hålla upp sina lappar, därefter ombeds alla som är mot förslaget att hålla upp sina lappar. Mötesordföranden avgör vilken sida som har majoritet. Alla med rösträtt kan begära votering. Då kommer mötessystemet VoteIT användas eller rösträknarna att kallas upp för att räkna lapparna exakt. Det går även att väcka en ordningsfråga om sluten votering. Hela omröstningen genomförs då genom det digitala mötessystemet. Alla omröstningar som har fler än två yrkanden som står emot varandra kommer att genomföras i det digitala mötessystemet VoteIT. FÖRTROENDEVAL Val av styrelse hanteras genom att Riksmötet först väljer styrelsens verkställande utskott (förbundsordförande, vice förbundsordförande och förbundssekreterare) genom personval. Därefter fastställs antal ledamöter i styrelsen. Därpå väljs övriga ledamöter genom personval. Valberedning, revisorer och revisorsersättare väljs med personval. Varje val föregås av tid för presentationer och pläderingar enligt fördelningen av debatttid. Personval förrättas enligt följande metod: Beslut fattas kring hur många poster som ska besättas. Detta tal betecknas i denna förklaring av systemet som Y. Alla valbara kandidater listas på röstsedel eller i digital lista. På denna röstsedel/lista är valbara kandidater som är del av valberedningens förslag särskilt markerade. Varje röstberättigad erhåller Y röster. Ingen röstberättigad behöver använda alla röster, man kan rösta på färre än Y kandidater, men inte fler. Ingen kandidat kan få fler än en röst från varje röstberättigad. Röstsedlar med fler än Y röster är ogiltig. Rösterna sammanställs. För att bli vald krävs röster från en enkel majoritet av dem som avlagt giltiga röster. Det vill säga, om 100 röstande finns krävs 51 röster, om 101 röstande finns krävs också 51 röster. De kandidater med högst röstantal väljs, upp till Y kandidater, förutsatt att de lever upp till regeln om majoritetsstöd. Kan inte tillräckligt antal kandidater utses i en första valomgång följer en andra valomgång. I den gäller samma procedur med skillnaden att krav om majoritetsstöd då inte beaktas, samt att i andra valomgången deltar enbart dubbelt så många som ska väljas. RESERVATIONER OCH PROTESTER Ombud som anser att ett beslut kan leda till juridiska konsekvenser har rätt att reservera sig mot beslutet. Reservation lämnas via formuläret som finns på och måste lämnas in i god tid innan mötet avslutas. Reservation bör innehålla en motivering till varför ombudet vill reservera sig. Motiveringen får ej överskrida 200 ord. Motiveringen kan bifogas till protokollet under förutsättning att den är saklig, inte av debatterande karaktär och inte riktad mot person eller grupp av personer. I protokollet noteras att ombudet reserverat sig mot beslutet samt eventuellt motivet för detta. Notera att reservation inte kan användas för att få en egen uppfattning i en viss fråga införd i protokollet. Reservation innebär att en person markerar att hen inte står bakom ett beslut som kan få juridiska konsekvenser. 20(148)

21 Ombud som anser att mötet har skötts på ett felaktigt sätt kan lämna in en protest. Den fungerar som en reservation, men handlar om hur mötet gått till istället för vad som beslutats. Observera att du även måste meddela mötesordföranden att du skickat in reservationen eller protesten så att den kan läsas upp och protokollföras. 21(148)

22 7. FASTSTÄLLANDE AV DAGORDNING HANDLINGAR Förslag på dagordning (se innehållsförteckningen på sidan 2) BIFALLNA FÖRSLAG Sverok (sverok) föreslår att fastställa dagordningen. AVSLAGNA FÖRSLAG Inga. 22(148)

23 8. VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 2012 HANDLINGAR Verksamhetsberättelse för 2012 BIFALLNA FÖRSLAG Sverok (sverok) föreslår att lägga Verksamhetsberättelse för 2012 till handlingarna. AVSLAGNA FÖRSLAG Inga. 23(148)

24 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 2012 ÖVERSIKT Sverok är ett av Sveriges största ungdomsförbund. År 2012 hade Sverok 1029 föreningar med totalt medlemmar varav i åldern 6-25 år. Totalt uppfyllde 861 föreningar med medlemmar kraven för att vara bidragsberättigade enligt gällande förordning. Sveroks medlemmar är aktiva över hela landet och inom flera olika verksamheter. Verksamheterna samlas under rubrikerna bordsspel (brädspel, figurspel, kortspel och rollspel), digtala spel (e-sport, LAN och TV-spel) och levande spel (airsoft, asiatisk populärkultur, lajv, laserspel och paintball). Varje år arrangerar Sveroks medlemsföreningar hundratals spelkvällar, LAN, lajv, spelkonvent et cetera. Förbundet stöttar sina medlemsföreningar bland annat via olika typer av bidrag men också med gemensamma tjänster som till exempel bankkonton, försäkringar, kurser, nätverk, marknadsföring och IT-baserade stödtjänster. Tack vare samarbeten med ett flertal företag kan föreningarna få stöd med tillgång till bredband, rabatter på varor och resor med mera Sverok samarbetar med såväl andra ungdomsförbund som till exempel Ung Media och Vi Unga som med samverkansorganisationer som LSU och Amatörkulturens samrådsgrupp. Sverok är också representerat i nationella mötesplatser för ideell sektor, myndigheter och Regeringskansliet som Partsgemensamt forum och Ungdomspolitiska rådet. Slutligen är Sverok medlem bland annat i föreningen VoteIT och i Studiefrämjandet. Alla dessa samarbeten tillför verksamheten kunskap och erfarenhet, möjligheter till påverkan samt möjlighet att utveckla nya verktyg för demokrati och påverkan. I Sverok skapas verksamheten av unga för unga. Vi anser att varje förening där barn och unga får utöva inflytande och själva påverka och ta ansvar är en mikrodemokrati och en byggsten i ett demokratiskt samhälle. Sveroks verksamhet ska kännetecknas av öppenhet, demokratiska värderingar och respekt för allas lika värde och möjligheter. För Sverok är det viktigt att leva som vi lär. MÅLUPPFYLLELSE Ur verksamhetsplanen 2012: Efter flera år av internt fokus är det dags för Sverok att höja blicken och fokusera på omvärlden. Det är viktigt att Sverok skapar stark legitimitet och breda kontaktnät i samhället. Förbundsstyrelsen vill fokusera på strategiskt nätverkande samtidigt som vi ger distrikt, föreningar och föreningsmedlemmar förutsättningar att vara duktiga och informerade ambassadörer för sin hobby. Under 2012 ser vi skäl att särskilt fokusera på att fortsätta utveckla e-sporten och att arbeta med att bredda förbundets finansiering. Sverok har under 2012 aktivt vänt sig mot omvärlden. Sverok har bland annat medverkat i ett flertal seminarier och konferenser. Sverok har varit i kontakt med myndigheter, departement och kommuner i ett flertal olika frågor som nya fördelningsnycklar för statsbidragen, landstingens bidragsregler, folkbildningsfrågor och revisionen av Lagen om anordnande av visst automatspel. Sverok har fokuserat på strategiskt nätverkande under året bland annat genom samarbeten med Vi Unga kring utbildningsmaterial för projekt Level Up och Ung Media som resulterade i ett gemensamt mångfaldsprojekt finansierat av Ungdomsstyrelsen. Sverok har deltagit i LSU:s referensgrupp för projektet Villkor lokalt som handlar om föreningslivets villkor på lokal och regional nivå, arrangerat en paneldebatt om medlemsbegreppet inom ramen för LSU:s serie av idédebatter samt bidragit med kommentarer i LSU:s skuggutredning av den ungdomspolitiska propositionen som läggs fram av regeringen Sverok har även varit representerat i LSU:s valberedning. LSU samlar alla 24(148)

25 Sveriges ungdomsförbund och är en viktig påverkanskanal mot myndigheter och departement, bland annat i frågor kring bidrag och ungas inflytande. Sverok har aktivt involverat distrikt, föreningar och föreningsmedlemmar som ambassadörer för spelhobbyn bland annat i samband med Naturvårdsverkets konferens Tankesmedjan för friluftsliv där en lajv- och en airsportförening visade upp sin verksamhet och berättade om de behov som finns inom spelhobbyn när det gäller tillgång till skog och mark. Under Almedalsveckan deltog personer från GothCon, Spelpunkten, Granland och Gotlands Paintballklubb. Sverok Västerbotten medverkade på NXGaming och Nordsken. Medlemmar i flera olika föreningar ingick i gruppen när Sveroks eventgrupp medverkade på Medeltidsveckan. Sverok har fortsatt utveckla e-sporten bland annat genom ett antal minikonferenser med företrädare för ett antal stora och små e-sportföreningar och genom medverkan på Gamex. Vidare har Sverok rekryterat en projektledare (e-sportkoordinator) med särskilt fokus på e-sport. När det gäller förbundets finansiering har Sverok varit i kontakt med ett antal landsting för att utreda möjligheterna till finansiering av regionala insatser som samordnas av förbundet. Ur verksamhetsplanen 2012: Under 2012 vill Förbundsstyrelsen arbeta med att hjälpa Sveroks föreningar, och även våra distrikt, att bli starka och livskraftiga. Förbundet kan göra detta genom bland annat genom att skapa mötesplatser, förmedla kontakter av olika slag, ta fram verktyg för föreningsadministration samt komma med stöd och uppmuntran. Under året har Sverok gått igenom samtliga digitala kanaler och bland annat tagit fram en ny struktur på forumet och beslutat om policy för IRC-kanalen. Detta syftar till att göra förbundets digitala mötesplatser lättare att använda och mer välkomnande. Sverok har även skapat ett antal fysiska mötesplatser i form av distriktkonferenser och ett antal riktade konferenser med fokus på e-sport och konvent. Kansliet och förbundsstyrelsen förmedlar löpande kontakter mellan föreningar å ena sidan och företag, myndigheter med flera å andra sidan. Arbetet med att utveckla ebas och Starta (se vidare nedan) är viktiga steg mot enklare föreningsadministration. Kansliet och styrelsen har också löpande varit i kontakt med och besökt föreningar och distrikt för att ge stöd och uppmuntran. Mål ur verksamhetsplanen 2012: Ta fram ett nytt material för föreningsuppstart som är så bra att 95 % av alla föreningar som startar kan göra så utan att behöva kontakta Sverok för att få hjälp. Kansliet har utvecklat ett IT-baserat stöd för att starta nya föreningar inom Sverok. Verktyget, som kallas Starta, består av ett antal formulär som leder den sökande igenom hela processen att bilda en förening och bli ansluten till Sverok. Systemet ska göra det lätt att göra rätt, dvs. att mata in rätt information, vilket kommer att underlätta för nya föreningar samtidigt som det minskar handläggningstiden på kansliet. Starta lanserades i november Mål ur verksamhetsplanen 2012: Ta fram minst fyra nya webbutbildningar som underlättar föreningarnas administration, årsmöte och ekonomihantering. Utbildningarna ska, där så är lämpligt, vara anpassade för antingen små, medelstora eller stora föreningar. Kansliet har under 2012 tagit fram fyra filmer: Ekonomi grund del 1, Bokföring del 1, Styrelsekunskap samt en introduktionsfilm till kartsöktjänsten Hitta. Det finns planer på ytterligare filmer som kan tas fram under Mål ur verksamhetsplanen 2012: Ta fram ett kurspaket som ska erbjudas föreningarna genom ett samarbete med distrikten. Minst 15 lokala kurser ska genomföras under året. 25(148)

26 Förbundet har tagit fram ett kurspaket ( Level up ) som omfattar kurser i arrangörskap, ledarskap och föreningskunskap. Under 2012 genomfördes två utbildningar för utbildare med totalt cirka 20 deltagare. Totalt har tre lokala kurser genomförts. Det har visat sig ta längre tid än beräknat att få utbildarna att arrangera lokala kurser. Vår bedömning är att detta mycket handlar om tid och information och att intresset kommer att öka när kunskapen om Level Ups kurser börjar bli mer allmänt kända. Mål ur verksamhetsplanen 2012: Genomföra minst en gemensam aktivitet med etablerad aktör inom ungdomskultursektorn. Aktiviteten ska involvera minst ett distrikt. Förbundet har under 2012 fördjupat samarbetet med flera aktörer inom ungdomskultursektorn, bland annat Riksförbundet Unga Musikanter, Amatörteaterns Riksförbund och Ung Media. Samarbetet med nämnda förbund har två syften: att skapa konkreta samarbeten kring projekt och aktiviteter och att bredda Sveroks möjlighet till påverkan på departements- och myndighetsnivå. Inom det första området har Sverok under 2012 uppmuntrat distrikt och föreningar att medverka i Amatörkulturens dag som ägde rum den 29 augusti. Mål ur verksamhetsplanen 2012: Arrangera en konferens eller ett nätverk för spelkonventsföreningar. Helgen den oktober genomfördes en konferens för arrangörer av spelkonvent i Linköping. På mötet medverkade ett dussintal föreningar och på schemat fanns punkter som handlar om bland annat sponsorer och arrangörsskap. Mål ur verksamhetsplanen 2012: Ge föreningarna tillgång till material och kunskap som gör dem till representativa ambassadörer för hobbyn och förbundet. Sverok har under året reviderat förbundets trycksaker samt utlyst en fototävling för att få in nya bilder som visar upp spelhobbyn i hela sin bredd. Förbundet har även gått vidare i arbetet med att sätta upp en webbshop där föreningar ska kunna beställa informationsmaterial med mera. Mål ur verksamhetsplanen 2012: Verka för att en tredjedel av alla föreningar kommer i kontakt med sin kommun eller sin lokala avdelning av Studiefrämjandet vilket stärker föreningarnas ekonomi och bidrar till en ökad kännedom om Sverok. I början på sommaren publicerade Sverok rapporten Det osynliga föreningslivet som redovisar statitstik kring hur Sveroks föreningar samarbetar med kommunerna. Rapporten innehåller ett antal konkreta förslag till hur kommuner kan agera för att underlätta samarbetet med Sveroks föreningar. Rapporten presenterades under Almedalsveckan på ett välbesökt seminarium där företrädare för SKL och Riksdagens kulturutskott medverkade. Rapporten följs upp med möten med politiker och beslutsfattare på nationell, regional och kommunal nivå. Förbundet blev även inbjudet att delta i ett panelsamtal för att tala om resultaten ur undersökningen på LSU:s stora ungdomspolitiska konferens LSU Forum. Ytterligare en punkt är att ebas har kompletteras med information om kommunernas bidragsregler vilket förhoppningsvis kommer att göra det lättare för föreningarna att söka kommunala bidrag. Förbundsstyrelsen har under året haft flera möten med Studiefrämjandets ledning och diskuterat de svårigheter många föreningar upplever i sitt samarbete med Studiefrämjandet. Under hösten 2012 tog Sverok fram ett förslag till lista som beskriver den miniminivå som ska gälla för Studiefrämjandets stöd till Sveroks föreningar (listan fastställdes av Studiefrämjandet i januari 2013). Ur verksamhetsplanen 2012: Under 2012 kommer förbundet särskilt att fokusera på att stärka bilden av Sverok som en organisation som förknippas med kvalitativ ungdomsverksamhet och meningsfulla fritidsaktiviteter för ungdomar på deras egna villkor. Sverok är förbundet där framtidens organisationsformer och på- 26(148)

27 verkansmetoder växer fram. Förbundsstyrelsen vill säkra en bred och stabil finansiering, skapa bättre kontinuitet i organisationen och hitta nya arenor för hobbygrenar som vuxit ur formerna för fritidsverksamhet. Sverok har fortsatt arbetet med att utveckla VoteIT, ett IT-baserat stöd för nya typer av möten. Under året har VoteIT bland annat fått delar som underlättar mix-möten, det vill säga möten som sker både över nätet och fysiskt. Detta är en ny typ av möten som många föreningar varit intresserade av att kunna genomföra. VoteIT är ett exempel på hur Sverok arbetar med nya organisationsformer och påverkansmetoder. Sverok har också startat projekt Normer, attityder och beteenden (NAB) tillsammans med Ung Media. Projektet handlar om mångfalds- och inkluderingsfrågor och ska bidra till att höja kvaliteten på ungdomsverksamheten inom Sverok och skapa förutsättningar för att alla ska känna sig välkomna inom Sverok, var och en på sina egna villkor. Sveroks förbundsordförande har genomfört ett seminarium på Ledarinstitutet om digitala mötesplatser, kommer att medverka i bok om framtidens skola samt var inbjuden talare vid två tillfällen under Almedalen vilket illustrerar att Sverok alltmer uppfattas som ett förbund i utvecklingens framkant. Mål ur verksamhetsplanen 2012: Delta i minst tre nationella möten eller andra sammanhang där politiker, beslutsfattare, högre tjänstemän och/eller media finns med i syfte att öka kunskapen hur vi inom Sverok arbetar med demokratifrågor och ungdomars medinflytande på nationell, regional och lokal nivå. Sverok har bland annat medverkat på Almedalsveckan, Stockholm Pride 2012 och deltagit i Ungdomspolitiska rådets möten. Utöver detta har förbundsordföranden och/eller förbundssekreteraren haft möten med Lotteriinspektionen, Linköpings kommun, Studiefrämjandet, Myndigheten för kulturanalys samt ett flertal av våra systerorganisationer som till exempel Ung Media, Vi Unga och LSU. Förbundet har varit representerat i en panel om mångfald under Volontärbyråns konferens Ideell Mångfald i augusti. Förbundsordförande kommer även att delta i en diskussion om ungdomars organisering lokalt under LSU:s årliga konferens om ungdomspolitik: LSU forum. Utöver detta har förbundet även blivit inbjudna att hålla i föreläsningar av olika slag: om e-sport på Dreamhack Summer, om mångfald och nördfeminism på Falu Pride samt om LAN och läsning på ett av Kulturrådets seminarium under Almedalsveckan. Mål ur verksamhetsplanen 2012: Etablera löpande samarbete med minst ett annat riksförbund verksamt inom kultur- och/eller idrottssektorn. Under 2012 har Sverok fördjupat samarbetet med Amatörkulturens samrådsgrupp (ax). Sverok är representerat i ax styrelse vilket innebär nya kontaktytor med organisationer och föreningar inom kultursektorn och fler möjligheter till påverkan. ax har bland annat genomfört möten med alla partier i Riksdagen och Sverok har diskuterat mediainsatser tillsammans med andra medlemmar i ax. Förbundet har även etablerat samarbete med och ansökt om projektmedel från ungdomsstyrelsen tillsammans med förbundet Vi Unga. Projektmedel har beviljats för att genomföra ett större projekt kring kontakt mellan ungdomsföreningar och kommuner för genomförande under Mål ur verksamhetsplanen 2012: Öka andelen alternativa intäkter med en långsiktig målsättning att högst 50 % av förbundets intäkter ska komma från Ungdomsstyrelsen. Målet för 2012 är att andelen alternativa intäkter uppgår till 5 % (motsvarar cirka 1 Mkr). Sverok har under året utökat insatserna för att hitta alternativa intäkter. I början på året fick vi besked om att Ungdomsstyrelsen beviljat Sverok och Ung Media drygt kr vilket gjort det möjligt att starta ett projekt kring normer, attityder och beteenden. Sverok Admin AB utvidgar löpande sin verksamhet vilket på lite sikt kommer att innebära möjlighet till avkastning. Redan nu bidrar Sverok Admin AB till att finansiera delar av kansliets personalkostnader genom att bolaget hyr personal från förbundet. 27(148)

28 Andelen alternativa intäkter inklusive projekt uppgick under 2012 till 1,37 Mkr vilket motsvarar 6 % av samtliga intäkter. Mål ur verksamhetsplanen 2012: Se över arbetsgruppernas uppdrag och göra justeringar för att främja ett långvarigt engagemang med tydliga mervärden. I början på året hade förbundsstyrelsen kontakt med företrädare för samtliga arbetsgrupper. I samband med denna utvärdering beslut styrelsen att avveckla Webbredaktionen. Tydliga styrdokument fastställdes i början av året för arbetsgrupperna och grupperna har haft månatliga avstämningar med förbundssekreteraren. Under året har förbundsstyrelsen haft löpande kontakter med samtliga arbetsgrupper vilka också deltagit på distriktskonferenserna. Mål ur verksamhetsplanen 2012: Förbundsstyrelsen ska utvärdera samarbetet med Studiefrämjandet och undersöka om det finns andra, bättre, samarbetspartners på folkbildningsområdet. Förbundstyrelsen har genomfört en kvantitativ enkät riktad till alla Sveroks föreningar med frågor kring hur samarbetet med Studiefrämjandet fungerar. Utöver detta har en kvalitativ enkät och ett antal intervjuer riktad mot personer som varit engagerade i samarbetet på distrikts- och/eller förbundsnivå genomförts. Baserat på materialet har en rapport tagits fram som diskuterades på styrelsemötet i augusti. Rapporten har också presenterats för Studiefrämjandets ledning. Styrelsen har beslutat genomföra en andra utvärdering under 2013 som ska ligga till grund för ett beslut om hur Sverok ska verka inom folkbildningen i framtiden. AVSLUTNING År 2012 har präglats av förändringar, i många fall av genomgripande karaktär, och satsningar för att utveckla spelhobbyn. En satsning som skett under året är e-sportprojekt där en e-sportkoordinator anställts för att lyfta digitala spel i allmänhet och e-sporten i synnerhet som en av de verksamhet som engagerar flest medlemmar inom förbundet. Genom den nya indelning i tre spelområden har Sverok tydliggjort att förbundet är öppet för många olika spel som inom Sverok kan mötas på lika grund. Sverok ser ett värde i att, så långt som möjligt, vara ett förbund som samlar och utvecklar spelhobbyn i hela sin bredd. En annan satsning är att synliggöra Sverok som en aktiv och viktig aktör inom den svenska ungdomspolitiken. Under året har förbundet lyckats i sin strävan vilket bland annat visar sig i att Sverok bjuds in att delta i föreläsningar, seminarier, olika nationella samverkansgrupper, att agera som remissinstans med mera. En tredje satsning är att fördjupa arbetet med att göra Sverok till ett öppet och välkomnande förbund. Här utgör NABprojektet som arbetar utifrån ett normkritiskt perspektiv en central del. Året har dock inte varit utan utmaningar. Den största var den förändring som Ungdomsstyrelsen beslutade om när det gäller fördelningen av statliga bidrag till ungdomsförbunden ( bidragsnyckeln ). På kort sikt innebar förändringen att Sveroks statsbidrag minskade med cirka 30 % inför På lång sikt kan förändringen komma att leda till mer genomgripande förändringar i Sveroks organisation. Styrelsen kommer att återkomma i frågan under Sverok bygger till stor del på ideell kraft. Det är tack vare alla som engagerar sig i förbundet på lokal, regional och nationell nivå, i styrelser, projekt och arbetsgrupper, under 2012 och föregående år som Sverok kunnat gå framåt under 2012! 28(148)

29 9. EKONOMISK BERÄTTELSE 2012 HANDLINGAR Ekonomisk berättelse 2012 Årsredovisning 2012 BIFALLNA FÖRSLAG Sverok (sverok) föreslår att lägga Årsredovisning 2012 till handlingarna. Sverok (sverok) föreslår att lägga Ekonomisk berättelse 2012 till handlingarna. AVSLAGNA FÖRSLAG Inga. 29(148)

30 30(148)

31 31(148)

32 32(148)

33 33(148)

34 34(148)

35 35(148)

36 36(148)

37 37(148)

38 38(148)

39 39(148)

40 40(148)

41 41(148)

42 42(148)

43 43(148)

44 44(148)

45 45(148)

46 10. REVISIONSBERÄTTELSE 2012 HANDLINGAR Revisionsberättelse 2012 BIFALLNA FÖRSLAG Sverok (sverok) föreslår att lägga Revisionsberättelse 2012 till handlingarna. AVSLAGNA FÖRSLAG Inga. 46(148)

47 47(148)

48 11. ANSVARSFRIHET FÖR FÖRBUNDSSTYRELSEN 2012 HANDLINGAR Information om ansvarsfrihet BIFALLNA FÖRSLAG Sverok (sverok) föreslår att bevilja styrelsen för 2012 ansvarsfrihet. AVSLAGNA FÖRSLAG Inga. 48(148)

49 INFORMATION OM ANSVARSFRIHET Mötespunkten om ansvarsfrihet ger ombuden en möjlighet att göra personerna i styrelsen för 2012 ansvarsfria för det som de redovisat i dokument som revisorer och medlemmar haft tillgång till. Det går inte att bli ansvarsfri för sådant som inte är redovisat. Om ombuden anser att styrelsen vanskött förbundet under sin mandatperiod kan de neka ansvarsfrihet och kräva skadestånd av styrelsen. Om talan om detta inte är väckt i domstol inom ett år och en dag efter nekad ansvarsfrihet så faller alla skadeståndsanspråk och styrelsen räknas då ändå som ansvarsfri. Även i detta fall gäller ansvarsfriheten enbart sådant som är redovisat. Det vanliga är att ombuden brukar gå på revisorernas rekommendation. 49(148)

50 12. VERKSAMHETSRAPPORT 2013 HANDLINGAR Verksamhetsrapport 2013 BIFALLNA FÖRSLAG Sverok (sverok) föreslår att lägga Verksamhetsrapport 2013 till handlingarna. AVSLAGNA FÖRSLAG Inga. 50(148)

51 VERKSAMHETSRAPPORT FÖR 2013 Detta är förbundsstyrelsens verksamhetsrapport för Rapporten är preliminär och gäller fram till och med oktober Här kommenterar styrelsen de mål som finns i verksamhetsplanen för året. En komplett verksamhetsberättelse fastställs efter årets slut. Ur verksamhetsplanen: År 2013 kommer att ha ett särskilt fokus på föreningsutveckling, mångfald, externt arbete och breddad finansiering. Förbundet står inför sänkta statsbidrag och behöver göra en kraftansträngning för att fortsätta öka sin alternativa finansiering. Samtidigt vill förbundsstyrelsen höja ambitionsnivån när det handlar om förbundets stöd till föreningarna och föreningarnas möjlighet att utvecklas. Förbundet kommer även att fortsätta arbeta med att etablera nya strategiska samarbeten och bli ett mer externt arbetande förbund. Genom samarbetsprojektet med Ung Media kommer förbundet att utveckla mångfaldsarbetet för ökad inkludering. Under året har Sverok fortsatt på den inslagna vägen när det gäller att utveckla föreningar t.ex. genom e- sportsatsningen och nätverket Leia samt att satsa på mångfald t.ex. genom en förlängning av projekt NAB och medverka på Stockholm Pride. Sverok har också fortsatt att bedriva externt arbete t.ex. genom samarbeten med andra ungdomsförbund och medverkan i olika beslutsfora samt att öka förbundets externa finansiering t.ex. genom arbetet med crowd funding och externa projektansökningar. De punkter som förbundsstyrelsen lade fram i verksamhetsplanen för 2013 har i stort sett uppfyllts eller åtminstone påbörjats under årets nio första månader. Den punkt där utvecklingen gått långsammare än vi trott är satsningen på regionala verksamhetsutvecklare. Vi ser ingen anledning att ifrågasätta denna satsning. Tvärtom, när förbundsstyrelsen träffar företrädare för medlemsföreningar och distrikt så finns en stor enighet om att satsningen är nödvändig och viktig. Styrelsen kommer att fortsätta arbetet på den inslagna vägen under resten av 2013 och under Sverok är idag, trots minskade statsbidrag, ett starkt förbund som är välkänt, uppmärksammat och vars åsikter uppskattas och värdesätts. Sverok är idag inte bara ett ungdomsförbund utan ett riksförbund för unga som verkar på nationell nivå. MÅL FÖR VERKSAMHETEN FÖRENINGARNA Ur verksamhetsplanen: För föreningarna kommer utökade stödformer och utbildningar att vara tongivande i verksamheten under Nytt för året är en större satsning på kommunkontakter för föreningarna, med en dialogturné och informationsinsatser. Satsningen på e-sportföreningarna fortsätter med ambitionen att särskilt stärka dessa föreningar genom mötesplatser och framtagande av anpassade stödformer. Mångfaldsfrågorna kommer att vara prioriterade i föreningsutvecklingen så att föreningarna stärks i sitt utvecklingsarbete. I slutet på 2012 beviljade Sverok projektmedel av Ungdomsstyrelsen för projekt Hej, kommunen!. Precis före jul 2012 rekryterades en projektledare, Therese Stoltz, vilket gjorde att arbetet med datainsamling, dialogturné, informationsinsatser m.m. kunde få en flygande start under Projektet resulterade under våren i en rapport, Hej Kommunen! en rapport om relationen mellan föreningar och kommuner som presenterades under Almedalsveckan. Satsningen på e-sportföreningarna tog fastare form i och med lanseringen av Svecup, en e-sportturnering som genomförs på fyra olika orter under året. Svecup har gjort det möjligt inleda samarbeten med ett antal viktiga partners, bland annat ComHem och TV4. Förbundsstyrelsen har även tagit fram ett avtal för föreningar som kan erbjuda co-location av servrar. Detta är ett exempel på en ny och anpassad stödform. 51(148)

52 Mångfaldsarbetet har fortsatt varit prioriterat. Projektet Normer, attityder och beteenden som inleddes under 2012 beviljades medel för ytterligare ett år av Ungdomsstyrelsen. Detta innebär en möjlighet att lägga mer tid på arbetet med att ta fram likabehandlingsplaner och föra ut dem i organisationen än som annars varit möjligt. Detta gynnar föreningarna på lång sikt. Kansliet har tagit fram riktlinjer för hur man som medlem kan agera om man blir orättvist behandlad, trakasserad, mobbad eller utsatt för kränkande beteende i föreningssammanhang. Riktlinjer av detta slag stöder föreningarna i sitt utvecklingsarbete. FINANSIERING Mål ur verksamhetsplanen: A1: För att möta behovet av projektmedel ska förbundet ta fram en crowdfundingportal där föreningar kan synliggöra sin projekt och få stöd av privatpersoner, föreningar, distrikt, förbundet eller andra aktörer för att förverkliga sina idéer. Sverok har under året träffat avtal med en leverantör av crowdfunding-lösningar. Vi kommer att använda en befintlig och etablerad plattform. Under hösten kommer portalen att öppna (vilket är något senare än den ursprungliga tidsplanen). Det finns i dagsläget ett drygt dussin föreningar som anmält intresse av att medverka som pilotprojekt i portalen. Mål ur verksamhetsplanen: A2: Minst 50 % av alla föreningar ska ha varit i kontakt med sin kommun eller sin lokala avdelning av Studiefrämjandet vilket stärker föreningarnas ekonomi och bidrar till ökad kännedom om Sverok och spelhobbyn. Arbetet inom projekten Hej, kommunen! och e-sportsatsningen, det fördjupade samarbetet med Studiefrämjandet (se nedan) samt kansliets löpande arbete med föreningsutveckling har haft en positivt inverkan på antalet föreningar som samarbetar med sin kommun eller Studiefrämjandet. En uppskattning baserade på den rundringning som var en del av projekt Hej, kommunen! pekar på att ca 60 % av Sveroks föreningar har sökt bidrag hos sin kommun. Mål ur verksamhetsplanen: A3: Genomföra en dialogturné där föreningar runt om i landet får möjlighet att komma i kontakt med sina kommunala handläggare med ansvar för föreningslivet. Målet är fem dialogträffar och att erfarenheterna från dessa möten sammanställs för att inspirera föreningar och kommuner att träffas och utveckla samarbeten. Genom projekt Hej kommunen! fick Sverok möjlighet att genomföra en dialogturné för att möta kommuner och föreningar och föra samtal kring samverkan mellan föreningslivet och kommunernas handläggare. Just nu är två dialogträffar genomförda: en i Umeå och en i Borlänge. Dessutom har projektet tagit fram en rapport som tittar på hur föreningar och kommuner samverkar idag, samt en sammanställning med konkreta tips på hur föreningar kan gå till väga för att upprätta ett bra samarbete. Motsvarande tips finns för kommuner och dessa tar sin utgångspunkt i en intervjuundersökning som gjordes med 100 sverokföreningar. Under återstoden av 2013 kommer ytterligare inspirationsmaterial tas fram och spridas till föreningarna genom projektet Hej Kommunen! Mål ur verksamhetsplanen: A4: Sammanställa och sprida en förteckning över samtliga kommuners bidragsregler för föreningslivet. Detta mål är en del av projekt Hej, kommunen! Arbetet med att presentera en förteckning över bidragsregler inleds i oktober MÅNGFALD Mål ur verksamhetsplanen: B1: Ta fram ett studiematerial för föreningar som vill utvecklas inom mångfaldsområdet. Utbildningsmaterialet ska spridas till alla föreningar med en målsättning att minst 10 % av före- 52(148)