MÖTESHANDLINGAR RIKSMÖTE /11 KATRINEHOLM

Transkript

1 FOTO: POINTY MÖTESHANDLINGAR RIKSMÖTE /11 KATRINEHOLM

2 DAGORDNING RIKSMÖTE 2013 Välkommen till Sveroks Riksmöte!... 4 Praktisk information Mötets öppnande Fastställande av röstlängd Mötets beslutsmässighet Val av mötesfunktionärer Adjungeringar Fastställande av mötesordning Fastställande av dagordning Verksamhetsberättelse för Ekonomisk berättelse Revisionsberättelse Ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen Verksamhetsrapport Ekonomisk rapport Revisorsrapport Avregistreringar Motion: För att spel är kultur Motion om ändring av 26 i stadgarna Motion om ändring av 27 i stadgarna Motion om ändring av 29 i stadgarna Motion om ändring av 69 i stadgarna Motion: Fastställande av arvoderingsnivåer Motion om ändring av 71 i stadgarna Motion: Upphäv uteslutning av medlem Tommy Nilsson Motion: Ompröva behov av Stockholmskansliet Motion: Fastställ förbundets förvaltningsorganisation Fastställande av verksamhetsplan för Fastställande av budget för Fastställande av avgifter för Beslut om antal ledamöter i förbundsstyrelsen Fastställande av arvodering Val av förbundsstyrelse för Val av valberedare för Val av revisorer för Övriga frågor Ordet är fritt Mötets avslutande Stadgar för Sverok Mötesordlista (158)

3 VÄLKOMNA TILL SVEROKS RIKSMÖTE! Du som läser detta är med stor sannolikhet en av de närmare 200 personer som kommer att samlas i Katrineholm i slutet på november för Sveroks årliga Riksmöte. Drygt 120 personer är valda som ombud eller ersättare för ombud. Ni har röstats fram av Sveroks medlemsföreningar under hösten Ni har alla fått ett stort förtroende; att representera Sveroks ungefär föreningar och drygt medlemmar och fatta beslut om Sveroks verksamhet och inriktning under kommande verksamhetsår. Det är ni som påverkar vad Sverok ska göra, vad olika saker får kosta och vilka som ska företräda och granska förbundet under nästa år. Ni får också ta ställning till hur förbundet fungerat under föregående år samt till förslag som inkommit från medlemmar, föreningar, valberedningen eller styrelsen. Drygt 50 personer kommer att delta på Riksmötet som funktionärer. Det är tack vare er som ombuden kan utföra sitt uppdrag. Det är ni som ser till att mötet förs framåt, att ljudet fungerar och att maten serveras. Ni ser till att det finns beslutsunderlag, protokoll och att alla som kommer på Riksmötet får ett bra bemötande. Några av er är gäster från Sveroks samarbetspartners och systerorganisationer. Vi är glada att ni har valt att komma på Riksmötet! Riksmötet handlar mycket om beslut men inte bara om det. Riksmötet är en plats där deltagarna kan lära sig mer om Sverok och spelhobbyn. Det är också ett tillfälle att knyta nya kontakter, dela erfarenheter och spela spel! I det här häftet hittar ni bland annat alla förslag som kommer att diskuteras på Riksmötet. Det a r många ide er och fler kommer det att bli innan det a r dags att gå till beslut. Om ni redan nu vill börja diskutera, ställa frågor eller komma i kontakt med andra ombud kan ni besöka VoteIT (riksmote.voteit.se/riksmote2013/) eller riksmötestrådarna på Sveroks forum (forum.sverok.se/viewforum.php?f=151). Återigen välkommen till Riksmötet! Förbundsstyrelsen 4 (158)

4 PRAKTISK INFORMATION Det är viktigt att du läser igenom denna information så att din vistelse på Riksmötet blir så bra som möjligt. Tveka inte att ta kontakt med förbundskansliet på eller om du har några frågor eller funderingar. Telefonnumret går att ringa under hela mötet. TILLGÄNGLIGHET OCH DELAKTIGHET Vårt mål är att göra Sveroks Riksmöte så tillgängligt och inkluderande som möjligt. Vi vill att alla ska kunna känna sig delaktiga och försöker skapa så bra förutsättningar som möjligt för det, till exempel genom lördagens friformsdebatt, VoteIT och vår strävan efter att tillgodose de föranmälda behoven hos deltagarna. På plats kommer det a ven att finnas trivselva rdar och en hja lpsekreterare för dig som vill ha hjälp med att formulera yrkanden. Är du förstagångsdeltagare på Riksmötet kan du också anmäla dig till fadderprogrammet på val.sverok.se. Här i den praktiska informationen kommer du att få information om dina valmöjligheter och på val. sverok.se kommer du kunna meddela om särskilda behov så att vi kan hjälpa dig inför och under möteshelgen. ANMÄLAN OCH FRÅNVARO Oavsett om du är ombud, reserv eller har ett annat uppdrag på Riksmötet är det viktigt att du vid anmälan anger om du har några speciella behov som vi behöver känna till, exempelvis särskild mat eller funktionsnedsättning. Detta görs på val.sverok.se. Där kommer även praktisk information att uppdateras fram tills mötet börjar. Om du är ombud, eller reserv som får ersätta ombud, men inte anmält dig eller anmält att du inte kommer, så blir du inte fråntagen din rösträtt, men en reserv kommer att kallas i ditt ställe och få resa, mat och boende ersatt av förbundet. Det innebär att om du ändå väljer att komma så får du stå för dina kostnader själv. Om du har anmält dig men får förhinder och inte kommer att kunna närvara på mötet är det viktigt att du meddelar detta så fort som möjligt så att en reserv kan kallas in. BOKA DIN RESA TILL KATRINEHOLM Du reser till Katrineholm i enlighet med Sveroks miljöpolicy, på billigast och lämpligast sätt, vilket i de flesta fall inneba r tåg. Sverok betalar resan, men du bokar sja lv enligt instruktioner på val.sverok.se. Resor med bil kan vara att föredra om flera personer kan samåka. Parkering finns bakom hotellet. Du som behöver flyga kan få biljetter bokade genom att kontakta Anna Netzell, anna.netzell@sverok.se eller , på förbundskansliet. Om du själv betalar din resa kan du begära ersättning för det på plats. Kontakta Sveroks reception någon gång under mötet. Glöm inte att ta med biljetter, kvitton och andra resehandlingar. Ersättning betalas i första hand ut till ditt bankkonto, men kan på begäran även ges som kontant ersättning på plats. 5 (158)

5 PRAKTISK INFORMATION LÄS PÅ INFÖR MÖTET Det är viktigt att du förbereder dig inför mötet för att kunna hänga med i det höga tempot på plats. Det kan du göra genom att läsa igenom dessa möteshandlingar och de förslag som ligger. I dessa handlingar hittar du också en genomgång av den mötesteknik som brukar vara gällande på Riksmötet. Vill du sätta dig in i vad ord och begrepp på Riksmötet betyder, hittar du en ordlista längst bak i detta dokument och på wiki.sverok.se/wiki/mötesordlista. Du kan också ladda ned ordlistan i ett utskriftsva nligt format på val.sverok.se, den finns tillga nglig under fliken Möteshandlingar. Alla motioner finns i VoteIT på riksmote.voteit.se under Riksmöte För att få ba ttre inblick i de olika områdena, och veta hur andra resonerar kring frågorna, kan det vara bra att titta in där och läsa lite. Du kan själv diskutera eller ställa frågor om något är konstigt. VOTEIT En stor del av Riksmötet kommer att hållas i onlinesystemet VoteIT, på riksmote.voteit.se. Riksmötet i VoteIT är redan öppet, och är till för alla medlemmar som vill läsa eller diskutera, inte bara ombud! Under själva riksmöteshelgen kommer det fortfarande att gå att läsa och diskutera i VoteIT även om du inte är ombud eller ersättare, men det är bara ombud samt ersättare som kommer ha rösträtt i de omröstningar som hålls i VoteIT. Du behöver skapa en användare på riksmote.voteit.se för att kunna delta i mötet, vilket du hittar till via startsidan när du har loggat in. Som ombud eller reserv får du på Riksmötet också en kod som du matar in i systemet. Detta markerar att du är vald med rätt att rösta respektive ersätta ombud, och är grunden för röstlängden. Du kan alltså inte rösta på Riksmötet innan du registrerat din kod i VoteIT. Du förväntas logga in och ta del av det som finns i VoteIT redan innan mötet. LIVESÄNDNING För alla intresserade medlemmar som inte har möjlighet att medverka på plats så kommer Riksmötet liksom tidigare att webbsändas med ljud och bild. Det är endast den ena av de två talarstolarna som kommer att filmas, så de som ka nner sig obekva ma med att medverka inför kameran kan va lja att framföra sina inlägg i den andra talarstolen. Nytt för i år är att sändningarna kommenteras live samt att det kommer bli studiodebatter da r det a ven finns möjlighet att ringa in för att medverka eller ställa frågor. ATT TA MED Du behöver ha med dig följande saker till mötet: Möteshandlingarna, om du bett att få dem hemskickade i förväg. Hygienartiklar, eventuella mediciner och pyjamas eller andra sovkläder (du kommer att dela rum med andra deltagare.) Ombyte. Något lite finare till lördagsmiddagen om du vill, men kla dnivån varierar mellan kostym och konventströja. Bärbar dator eller motsvarande. På val.sverok.se kan du meddela oss om du behöver låna en dator. Trådlöst na tverk och ström finns i möteslokalen. 6 (158)

6 PRAKTISK INFORMATION VID ANKOMST Vi kommer att bo på Hotell Statt. När du anländer till Katrineholm tar du dig till hotellet genom att snedda till höger när du kommer ut från stationsbyggnaden (se kartan). Där checkar du in samt lämnar väskor på hotellrummet. Därefter tar du med det du behöver för själva mötet och promenerar till Safiren, som a r möteslokalen. Da r anma ler du din ankomst i Sveroks reception och får eventuella kompletterande handlingar. På fredagskvällen serveras det pastasallad i matsalen vid möteslokalen. ATT HITTA TILL MÖTESLOKALEN SAFIREN Mellan hotellet och möteslokalen är det cirka 10 minuters promenad. Gå ut från hotellets reception, på Storgatan 20 och sväng vänster, tillbaka mot tågstationen. Följ skyltningen och gå genom gångtunneln under järnvägsspåren. När tunneln tar slut har du Stortorget på höger sida. Snedda över Stortorget till torgets motsatta hörn och vik in till vänster på Drottninggatan. Följ Drottninggatan till nummer 19, da r möteslokalen Safiren ligger på va nster sida. 7 (158)

7 PRAKTISK INFORMATION BOENDE Boende sker på Hotell Statt i Katrineholm. De som i förväg anmält vilka de vill bo med får i största möjliga utsträckning bo tillsammans, övriga tilldelas rum. Det är två- eller trebäddsrum som gäller. MAT För ombud, kallade reserver, förbundets förtroendevalda, funktionärer och inbjudna gäster betalar förbundet maten. All måltider utom frukost serveras i samma byggnad som möteslokalen. Det är väldigt viktigt att du som har särskilda matbehov så snart som möjligt fyller i dina behov på val.sverok.se för att vi ska få en möjlighet att ordna specialkost. Det kommer att finnas tillgång till frukt, kaffe, te och vatten under mötets gång, samt regelbundna fikapauser. För den som vill ha la sk eller godis finns det en mindre kiosk i receptionen i möteslokalen. Observera att det endast är kontantbetalning som gäller där. ATT TA HÄNSYN TILL Nötallergi Inga nötter kommer att serveras under helgen. Se även till att inte själv ta med några nötter eller jordnötter, då allergenet är luftburet och kan innebära stora problem för den som är allergisk. Det kommer dock att hållas julbord inne i restaurangdelen i hotellets pub och där kommer det att serveras nötter och jordnötter under kvällarna (när vi inte är där). I övrigt är lokalerna, såväl möteslokaler som hotellrum, nötfria. Citrusallergi Inga citrusfrukter kommer att serveras under helgen. Se även till att inte själv ta med någon citrusfrukt, då allergenet är luftburet och kan innebära stora problem för den som är allergisk. Doft- och pälsdjursallergi Kom så fri från dofter och djurhår som möjligt. Lämna parfymer hemma och byt kläder innan du åker till mötet. Varandra tänk på att alla omkring dig förtjänar en lika bra helg som du. Ta fram din mest omtänksamma sida! 8 (158)

8 PRAKTISK INFORMATION MÖTESSCHEMA (Observera att mötet kan komma att ändra vissa tider, detta meddelas då på plats.) FREDAG Kl 15:00 Hotellincheckning för deltagare öppnar på Statt, gå sedan vidare till Safiren för incheckning i Sverok-receptionen. Kl 17:30 Middagsbuffe i Pelarsalen. Kl 19:00 Mötet öppnas Genomgång av mötesteknik, regler, formalia och förra årets rapporter. Kl 21:45 Mötet ajourneras, alla går till Statt och Safiren låses. Kl 22:00 Mingel med valberedningen på Statt, där du får chansen att prata med de som kandiderar till förtroendeposter och fråga valberedningen hur de gjort sitt urval. LÖRDAG Kl 07:30 Frukost på Statt. Kl 08:30 Mötet fortsa tter i Safiren Friformsdebatt. Kl 10:00 Förmiddagsfika i Safiren. Kl 12:00 Lunch i Safiren. Kl Yrkandestopp. Inga fler förslag eller a ndringar mottas. Kl Mötet återupptas Motioner hanteras i plenum. Kl 15:00 Eftermiddagsfika med tårta i Pelarsalen. Kl 18:00 Mötet ajourneras. Kl 19:00 Middag i Pelarsalen med avtackning m.m. Kl 21:00 Budgetberedning, spel etc på Statt. Alla går till Statt och Safiren låses. SÖNDAG Kl 07:30 Frukost på Statt samt utcheckning från hotellet. Kl 08:30 Mötet fortsa tter i Safiren Verksamhetsplan och budget. Kl 10:00 Förmiddagsfika i Safiren. Kl 12:00 Lunch i Safiren. Kl 13:00 Mötet återupptas Val till förtroendeposter. Kl 15:00 Mötet avslutas. Kl 15:00 Matsäck delas ut inför hemresan. KONTAKT Telefon: (även under Riksmötet) Anmälningar, mat, boende och särskilda behov: Cecilia Bergfasth, info@sverok.se, Flygresor: Anna Netzell, anna.netzell@sverok.se, Mötesfrågor: Rebecka Prentell, rebecka.prentell@sverok.se, och Johan Groth, johan.groth@sverok.se, Frågor om VoteIT: Emma Ström, emma.strom@sverok.se, (158)

9 1. MÖTETS ÖPPNANDE Mötet öppnas traditionellt av förbundets ordförande. Förbundets nuvarande ordförande heter Rebecka Prentell. 10 (158)

10 2. FASTSTÄLLANDE AV RÖSTLÄNGD HANDLINGAR Lista över valda ombud och reserver HUVUDYRKANDE 1... fastställa röstlängden. ÖVRIGA YRKANDEN (158)

11 VALDA OMBUD OCH RESERVER Det finns både valda ombud och reserver som kan ersa tta ombud som inte kommer till mötet. Det a r bara ombuden och ersättarna till ombuden som har rösträtt på Riksmötet. Därför behöver mötet då och då undersöka vilka som är på mötet så att rätt personer får rösta. Exakt hur röstlängden fastställs varierar lite mellan Riksmöten, men vanligt är att alla ombuden och reserverna ropas upp och de som svarar att de är där får rösta, eller att närvaron fastställs via VoteIT. Övriga får inte rösta förrän röstlängden uppdateras på mötet. Innan röstlängden är fastställd kan Riksmötet inte ta några andra beslut. Ombud Johan Adolfsson Society of Gaming Culture Osby Ombud Irem Ağaoğlu Lajvsällskapet Kindred Society Göteborg Ombud Arhan Ağaoğlu Lajvsällskapet Kindred Society Göteborg Ombud Sunna Andersson Skvader-Lajv Nyköping Ombud Christian Andersson PeppKai Örbyhus Ombud Nathalie Andersson Ångermanälvorna Sundsvall Ombud Elenohr Arn Calmare Spelsällskap Kalmar Ombud Johannes Axner Berättelsefrämjandet Upplands Va sby Ombud Jakob Bajrami Nördboet Norrköping Ombud Lloyd Baltz Midälvarikets spelförening Stockholm Ombud Ingrid Bengtsson Game on Linderöd Linderöd Ombud Erik Berglund November India Jönköping Ombud Jesper Berglund GothCons Vänner Falkenberg Ombud Robin Bergmark Catahya Partille Ombud Erik Blom Foxen Kumla Ombud Leo Borg Spelföreningen med Analoga spel vid Södertörns högskola Norsborg Ombud Emma Boström Masquerade Kalmar Kalmar Ombud Maria M. Broman Östersunds Lajvförening Östersund Ombud Martin Brosser Skövde University Gaming Society Skövde Ombud Anton Brunberg Dragon's Den Linköping Ombud Tobias Byström XSPELL Saxdalen Ombud Per Carlsson SvenskaMagic Uppsala Ombud Alexandra Dahlberg Druidz E-Sport Sweden Jönköping Ombud Christoffer Dahle n mega intresserade fantasyfanatiker göteborg Göteborg Ombud Calle Dickfelt Dragon's Den Linköping 12 (158)

12 VALDA OMBUD OCH RESERVER Ombud Albin Dunby Lanskoga Karlskoga Ombud Gill Edgar KrigshjärtaN Göteborg Ombud Katrin Ekegren Arvika Rollspelsförening Och Lite Därtill Arvika Ombud Erik Eklundh Fölungen Linköping Ombud Egil Elenius Trollpack Luleå Ombud Rickard Elmgren Warp Spiders Mölnlycke Ombud Anna Erlandsson Dalslands Medeltidsförening Göteborg Ombud David Fallgren NärCon Göteborg Ombud Elvira Fallsdalen Notariatet Uppsala Ombud Anton Fors ConFusion Borås Ombud Emil Forslund Spelkulturföreningen Daaks Ord Skövde Ombud Jill Fransson TEH WARRiORS Karlskrona Ombud Joakim Fredriksson Shadowplayers Roll- och Figurspelsförening Hallstahammar Ombud Kevin Gunnarsson XSPELL Karlskoga Ombud Kaisa Gustavsson NärCon Norrköping Ombud Charley Gustavsson CrossCon Stockholm Ombud Jacob Halle n Gothenburg Boardgamers Göteborg Ombud Mikael Hallenberg Tjugosidig tärning Stockholm Ombud Birger Hanning GothCons Vänner Göteborg Ombud Carl Magnus Hansson Calmare Spelsällskap Kalmar Ombud Lenita Hellman Gimlis Galningar Skellefteå Ombud Dick Hellman Gimlis Galningar Skellefteå Ombud Linn Henriksson Blodmåne Lund Ombud Anneli Henriksson Föreningen Granland Huddinge Ombud Cecilia Ha llstrand Dionysos Kulturförening Göteborg Ombud Rikard Johansson SvenskaMagic Linköping Ombud Robin Johansson Dragon's Den Norrköping Ombud Tommy Jonsson Playstar Glanshammar Ombud Johan Jonsson Gameboards & Broadswords - Mitt Jönköping Ombud Christopher Josefsson CrossCon Va xjö Ombud Mikael Jönsson Varberg Konvent Varberg Ombud Peter Kallioniemi SvenskaMagic Senior Trollha ttan Ombud Frida Karlsson Projekt Lazarus Göteborg 13 (158)

13 VALDA OMBUD OCH RESERVER Ombud Lucas Ka llberg Hyperion Göteborg Ombud Simon Larsson Spegelglas Kristinehamn Ombud Aron Larsson Team Property Bromma Ombud Henrik Linde n CrossCon Göteborg Ombud Jens Lindström Skellefteås kulturförening för Levande rollspel och Interaktiv teater Skellefteå Ombud Adam Loftbring Allas Lajvförening Göteborg Ombud Ewelina Lundholm Gaia-Projektet Umeå Ombud Anna Malmer GothCons Vänner Borås Ombud Andreas Markehed Projekt Lazarus Malmö Ombud Olle Melander Proxxi Norsborg Ombud David Meyer Druidz E-Sport Sweden Lund Ombud Tobias Morschheuser Arrangörsgruppen Hybris Onsala Ombud Sigrid Neld Silver Dolken Göteborg Ombud Johanna Nyberg Hamre n Ångermanälvorna Norrköping Ombud Johan Nylin Föreningen Granland Åkersberga Ombud Johan Odelberg Playstar Örebro Ombud Ola Olsson Nördboet Norrköping Ombud Rasmus Palm Eldar Göteborg Ombud Linnea Risinger Stenslunds Lajvsällskap Falun Ombud Anton Ronsjö TEH WARRiORS Ta by Ombud Linus Råde Föreningen Interaktiv Historia Umeå Ombud Jani Sahamies Kreativa Upptäckares Bästis-Brigad Nyköping Ombud Björn Sanders Basement LAN Lund Ombud Eric Schadewitz Lanskoga Karlskoga Ombud Robin Schlyter KrigshjärtaN Helsingborg Ombud Marie Louise Sjögren Västspel Göteborg Ombud Pierre Stadigh Terebi Ge-mu Malmö Malmö Ombud Johanna Strömberg Västerås Äventyrssällskap Va sterås Ombud Elin Ståhl Ångermanälvorna Umeå Ombud Axel Sund Urshults Spelförening Urshult Ombud Nils Svednell Shadowplayers Roll- och Figurspelsförening Hallstahammar Ombud Freddi Swahn ConFusion Sa vedalen 14 (158)

14 VALDA OMBUD OCH RESERVER Ombud Gunnar Södergren Terebi Ge-mu Malmö Karlskrona Ombud Jocke Tang AKT Ska rholmen Ombud Paul Tannenberg Arrangörsgruppen Hybris Göteborg Ombud Johan Tengblad SvenskaMagic Linköping Ombud Nir Teyar Terebi Ge-mu Malmö Malmö Ombud Linus Wahlgren AKT Norsborg Ombud Andreas Westman Druidz E-Sport Sweden jönköping Ombud Lars Wikman Dionysos Kulturförening Göteborg Ombud Emma Wa livaara Ångermanälvorna Umeå Ombud Gustav Åhs Nattöppet Rollspels Dagis Norrköping Ombud Robin Östman MittKon Njurunda Reserv #1 Jonas Nordgren Västerås Äventyrssällskap Kista Reserv #2 Oskar Edbro Society of Gaming Culture Osby Reserv #3 Erik Sjölind Spegelglas Karlstad Reserv #4 Ola Johnsson ALIAS Lund Reserv #5 Alexander Hjelm Playstar Lindesberg Reserv #6 Emmelie Nordström Midälvarikets spelförening Umeå Reserv #7 Margaretha Wiegerth Midälvarikets spelförening Umeå Reserv #8 Linus Lindgren Lan I Staan Skellefteå Reserv #9 Petter Deregren Spelkulturföreningen Daaks Ord Trollha ttan Reserv #10 Caroline Noren NärCon Linköping Reserv #11 Linus Svensson Terebi Ge-mu Malmö Malmö Reserv #12 Erik Helmersson TEH WARRiORS Linköping Reserv #13 David Rasmusson Dragon s Lair föreningen Stockholm Reserv #14 Jonas Jonsson Playstar Örebro Reserv #15 Rajwan Basim Arena E-sportförening Malmö Reserv #16 Johanna Taller NagaLajv Landskrona Reserv #17 Patrik Gren TEH WARRiORS Åmotfors Reserv #18 Marcus Svedbergh Spelkulturföreningen Daaks Ord Skövde Reserv #19 Johan Orrenius Spelföreningen Ringbärarna Stockholm Reserv #20 Mats Johansson Midälvarikets spelförening Umeå Reserv #21 Leo Zille n Rollspelsföreningen ITG Karlskrona Reserv #22 Eli Pettersson Spel och Kultur Karlstad Karlstad 15 (158)

15 3. MÖTETS BESLUTSMÄSSIGHET HANDLINGAR Beslutsmässighetsberättelse HUVUDYRKANDE 1... mötet ska räknas som beslutsmässigt. ÖVRIGA YRKANDEN (158)

16 BESLUTSMÄSSIGHETSBERÄTTELSE För att mötet ska kunna ta beslut måste mötet vara beslutsmässigt. KRAV FÖR BESLUTSMÄSSIGT RIKSMÖTE Kraven för att ett riksmöte ska bli beslutsmässigt står i förbundets stadga 37: 37 Ordinarie Riksmöte skall hållas varje år tidigast femtonde (15) oktober och senast tjugonde (20) december, på tid och plats som förbundsstyrelsen bestämmer. Kallelse ska ha gått ut till medlemsföreningar, förbundsstyrelsens ledamöter, revisorer och valberedning senast trettioförsta (31) juli samma år som riksmötet, samt till riksmötesombud och riksmötesreservombud snarast efter riksmötesombudsvalets avslutande. Kallelsen ska innehålla uppgifter om tid och plats för det ordinarie riksmötet. Riksmötesombudsval ska ha förrättats i enlighet med vad som anges i stadgan. Riksmötesmöteshandlingar ska ha sänts ut till riksmötesombud, riksmötesreservombud, förbundsstyrelseledamöter, revisorer och valberedning samt gjorts tillgängliga för medlemsföreningarna senast tre (3) veckor före det ordinarie Riksmötet. SÅ HÄR HAR DET GÅTT TILL : Kallelsen skickades ut till samtliga föreningar, förbundsstyrelseledamöter, förbundsrevisorer och förbundsvalberedare : Riksmötesombudsvalets nomineringsperiod inleddes : Riksmötesombudsvalets röstningsperiod inleddes : Riksmötesombudsvalet avslutades : Rösträkning genomfördes : Verksamhetsrevisorerna Andreas Brodin och Daniel Berglund granskade och godkände riksmötesombudsvalet : Kallelse skickades ut till riksmötesombud och riksmötesreservombud. Samtidigt publicerades valresultatet på val.sverok.se : Tryckta handlingar skickades från tryckeriet direkt till alla riksmötesombud, riksmötesreservombud, förbundsstyrelseledamöter, förbundsrevisorer och förbundsvalberedare som beställt detta : Mail med la nk till pdf-fil med handlingar skickades till alla riksmötesombud, riksmötesreservombud, förbundsstyrelseledamöter, förbundsrevisorer, förbundsvalberedare och medlemsföreningar. 17 (158)

17 4. VAL AV MÖTESFUNKTIONÄRER 1... välja Tobias Landén till mötesordförande 2... välja Anna Westerling till vice mötesordförande 3... välja Albin Westermark till vice mötesordförande 4... välja Christer Pettersson till mötessekreterare 5... välja Emma Ström till vice mötessekreterare 6... välja till justerare 7... välja till justerare 8... välja till rösträknare 9... välja till rösträknare välja till rösträknare 18 (158)

18 INFORMATION OM MÖTESFUNKTIONÄRER VAL AV MÖTESORDFÖRANDE Mötet ska va lja mötesordförande och vice mötesordförande. För att det ska finnas flera som kan byta av varandra brukar Riksmötet va lja en mötesordförande och en eller flera vice mötesordföranden. Mötesordföranden hja lper ombuden att få ett effektivt möte bland annat genom att hålla i talarordningen, sköta omröstningar och se till att de som talar inte upprepar sådant som redan är sagt. VAL AV MÖTESSEKRETERARE Mötet ska välja mötessekreterare och vice mötessekreterare. Mötessekreteraren dokumenterar besluten som ombuden tar i ett protokoll. Traditionellt brukar endast förslag som fått bifall dokumenteras i protokollet. Ordningsfrågor brukar inte heller dokumenteras i protokollet, det vill säga beslut om raster, att det är dags att gå till beslut, ordningsregler på mötet och liknande. Målet är att protokollet ska vara klart senast 2-3 timmar efter Riksmöte, så de valda måste vara beredda att stanna kvar efter mötet tills protokollet är klart. VAL AV JUSTERARE Mötet ska välja minst två justerare. Deras uppdrag är att när mötet är avslutat läsa igenom protokollet och bera tta för mötessekreteraren om något verkar vara fel. I de flesta fall så brukar mötessekreteraren rätta dessa fel, men skulle justerare och sekreterare vara oense skrivs både sekreterarens text och justerarens kommentar in i protokollet. Det är lämpligt, men inte absolut nödvändigt, att ombuden väljer justerare bland sig, eftersom det är ombudens beslut som är dokumenterade i protokollet. Målet är att protokollet ska vara klart senast 2-3 timmar efter Riksmöte, så de valda måste vara beredda att stanna kvar efter mötet tills protokollet är klart. VAL AV RÖSTRÄKNARE Mötet ska välja tre rösträknare. Deras uppdrag är att räkna inkomna röster i de fall som ombuden vill det. Det brukar ombuden vilja då det är någorlunda jämnt i en omröstning. Rösträkningen kan vara öppen genom att ombuden räcker upp händerna eller sluten genom att ombuden skriver vad de röstar på lappar. 19 (158)

19 5. ADJUNGERINGAR HANDLINGAR Information om adjungeringar HUVUDYRKANDE 1... alla som är på Riksmötet i egenskap av utsedd distriktsstyrelserepresentant adjungeras till mötet med yttrande- och förslagsrätt alla övriga som är på Riksmötet och som inte har stadgemässig rätt att närvara adjungeras till mötet. ÖVRIGA YRKANDEN (158)

20 INFORMATION OM ADJUNGERINGAR På Riksmötet har ombud, reserver, förbundsstyrelsen, förbundsvalberedarna, förbundsrevisorerna, personal som är medlemmar i någon Sverokförening rätt att delta med yttrande- och förslagsrätt enligt stadgan. Nominerade till stadgemässiga val eller personer som för talan för en viss motion eller fråga har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt i de aktuella frågorna på Riksmötet. Att vara adjungerad betyder att man får vara på mötet, men inte nödvändigtvis att man har rätt att uttala sig i några frågor. Skulle det bli problem kan ombuden ändra sig och frånta personer sin adjungering. Skulle ombuden bara vilja adjungera vissa personer, men inte andra, är det lämpligt att de namnges och att detta dokumenteras i protokollet. 21 (158)

21 6. FASTSTÄLLANDE AV MÖTESORDNING HANDLINGAR Förslag till mötesordning HUVUDYRKANDE 1... fastslå mötesordning enligt Förslag till mötesordning. ÖVRIGA YRKANDEN (158)

22 FASTSTÄLLANDE AV MÖTESORDNING INLEDNING Sverok har under många år utarbetat en praxis för hur Riksmötet ska genomföras. Denna beslutsordning tar upp en del av denna praxis och finns för att tydliggöra hur Riksmötet i Sverok genomförs och möjliggöra att ändringar kan ske genom beslut om förändrad mötesordning. RÖSTLÄNGD Röstlängden är listan över vilka som har rösträtt på mötet. Röstlängden justeras fredag kväll (vid Fastställande av dagordning), lördag efter lunch, söndag morgon samt på begäran. FRIFORMSDEBATT Efter att mötets inledande formalia och föregående års redovisningar genomförts gör mötet uppehåll för friformsdebatt. Under friformsdebatten hålls öppna gruppdiskussioner i mötets centrala frågor under ledning av särskilda moderatorer. Frågorna behandlas i friformsdebatten tills dess de är färdigbehandlade eller tills dess schemat inte tillåter ytterligare debatt i friform. Mötesordföranden leder mötet även under friformsdebatten. DEBATT I PLENUM Vid debatt i plenum behandlar mötet en fråga i taget i storgrupp. Varje fråga inleds med att förslagsställaren får möjlighet att föredra sin fråga följt av att ombuden har möjlighet att ställa korta frågor till förslagsställaren. Därefter får andra som lagt förslag i frågan föredra sina förslag. Ingen frågestund följer på dessa föredragningar. Därpå följer debatt efter talarlista där var och en talar i turordning. Vad gäller motioner som inkommit till Riksmötet så avsätts en begränsad debattid för varje motion (se nedan). Den som önskar begära ordet i debatten skriver upp sig genom mötessystemet VoteIT eller håller upp sin nummerbricka tills mötesordföranden nickar och bekräftar att namnet är uppsatt på talarlistan. I plenum talar en person i taget. Den som står näst i tur på talarlistan håller sig redo och går upp till någon av talarstolarna. Vid frågestund till förslagsställare eller vid ordningsfråga kommer mikrofonspringare ut med en mikrofon och talarstolen används inte. På Sveroks Riksmöte används första- och andratalarlista, vilket innebär att de som ännu inte har yttrat sig i den aktuella frågan får företräde framför dem som redan har fått ordet. Den som föredragit ett förslag anses ha yttrat sig i frågan. Den person som står näst i tur efter den aktuella talaren behåller alltid sin plats, oberoende av om de står på första- eller andratalarlistan. I tidsbegränsade frågor inleder mötesordföranden med att alla som vill tala får sätta upp sig på listan, därefter slumpas ordningen på de talande. Därefter kan ombuden löpande sätta upp sig på talarlistan och behandlas i tur ordning i mån av tid. Den som fått ordet har tre minuter till sitt förfogande om inte mötet beslutar annat. Mötesordföranden påminner om att tiden närmar sig slutet efter cirka 2,5 min. 23 (158)

23 FASTSTÄLLANDE AV MÖTESORDNING Talarlistan kan brytas av ordningsfråga, sakupplysning och replik efter mötesordförandens godkännande: Ordningsfråga påkallas genom att man håller upp sin nummerbricka och säger Ordningsfråga. Vid ordningsfråga får förslagssta llaren föredra sin fråga kort da refter går mötet direkt till beslut om sådant behövs. Exempel på ordningsfrågor är begäran om paus, önskemål om förtydligande från presidiet eller begäran om streck i debatten (att stänga talarlistan). Sakupplysning är en kort faktaupplysning där en person kan bryta talarlistan för att bidra med fakta som kan underlätta eller förkorta debatten. Replik är svar på tal som får användas från någon som känner sig personligt påhoppad av en debattör. Replik får pågå under maximalt 30 sekunder. Schemalagda pauser bryter plenumdebatten per automatik utan att mötet behöver besluta om paus. Schema för mötet, inklusive tider för pauser, måltider och sömn, finns i möteshandlingarna. FÖRDELNING AV DEBATTID FÖR MOTIONER, VERKSAMHETSPLAN, BUDGET OCH VAL Inför behandling av motioner, verksamhetsplan, budget och personval fördelas tiden för debatt enligt följande: Ombuden tilldelas fem (5) markörer. Ombuden får fördela sina fem (5) markörer efter friformsdebatten på de motioner och andra beslutspunkter som ska avhandlas under mötet utifrån hur mycket tid ombuden vill lägga på de olika punkterna. Mötespresidiet räknar ut hur mycket debattid varje punkt ska ha baserat på hur många markörer motionen fått, avrundat i 10-minutersintervall. Utöver den tilldelade tiden får budget, verksamhetsplan och val 20 minuters debattid, plus eventuell tid som fördelas efter markering. I detta ingår inte tid för föredragande, frågestund eller beslutsprocess. Eventuell överbliven tid efter debatter som tar mindre tid a n tilldelat anva nds som bufferttid da r mötesordföranden finner det lämpligt. Frågor som inte tilldelas någon tid kommer endast att föredras av de som lagt förslag i frågan. Därefter går mötet till beslut. Mötesordförande har möjlighet att i mån av tid och vid särskilt behov tilldela extra debattid till en fråga. Frågan behandlas i portioner om 5 minuter. Maximalt 10 minuter kan tilldelas. TID FÖR BUDGETBEREDNING Budgeten avhandlas under söndagen. Efter middagen på lördagen kan intresserade ombud delta i en budgetberedning tillsammans med representanter från förbundsstyrelsen samt förbundets ekonomichef. Målet med denna budgetberedning är att producera ett jämkat helhetsförslag. Syftet är att mötet under budgetdebatten på söndagen ska ha en uppdaterad helhetsbild av förbundets ekonomi att ta ställning till, istället för många lösryckta ändringar med svårtolkade konsekvenser. Förslag från budgetberedningen är undantagna från yrkandestoppet. FÖRSLAG UNDER MÖTET Förslag (yrkanden) ska la mnas genom det digitala mötessystemet VoteIT som finns tillga ngligt under mötet. Personer som inte känner sig bekväma med att lägga in förslaget själv via VoteIT kan få hjälp av mötets stödsekreterare. 24 (158)

24 FASTSTÄLLANDE AV MÖTESORDNING Alla förslag måste vara inkomna klockan 13 på lördagen för att behandlas under mötet. Efter yrkandestoppet kl 13 kan man inte längre lägga ett nytt förslag eller dra tillbaka ett lagt förslag. Även jämkningar ska vara inkomna klockan 13 på lördagen. Förslag från budgetberedningen på lördag kväll som rör ändringar i budgeten är undantaget yrkandestoppet. Övriga frågor måste vara inkomna klockan 13 på lördagen för att behandlas under mötet. Övriga frågor behandlas i mån av tid. Övriga frågor som ej behandlats söndag klockan 15 stryks. BESLUT Beslut fattas enligt beslutad propositionsordning (beslutsprocedur). Alla förslag ställs mot avslag, vilket inneba r att det alltid finns möjlighet att rösta nej till ett förslag. Röstning i beslutsfrågor sker med lappuppräckning eller i det digitala mötessystemet VoteIT, som delvis används under mötet för debatt, yrkanden och omröstningar. När beslut fattas med lappuppräckning kommer först alla som är för ett förslag bli ombedda att hålla upp sina lappar, därefter ombeds alla som är mot förslaget att hålla upp sina lappar. Mötesordföranden avgör vilken sida som har majoritet. Alla med rösträtt kan begära votering. Då kommer mötessystemet VoteIT användas eller rösträknarna att kallas upp för att räkna lapparna exakt. Det går även att väcka en ordningsfråga om sluten votering. Hela omröstningen genomförs då genom det digitala mötessystemet. Alla omröstningar som har fler a n två yrkanden som står emot varandra kommer att genomföras i det digitala mötessystemet VoteIT. FÖRTROENDEVAL Val av styrelse hanteras genom att Riksmötet först väljer styrelsens verkställande utskott (förbundsordförande, vice förbundsordförande och förbundssekreterare) genom personval. Därefter fastställs antal ledamöter i styrelsen. Därpå väljs övriga ledamöter genom personval. Valberedning, revisorer och revisorsersättare väljs med personval. Varje val föregås av tid för presentationer och pläderingar enligt fördelningen av debattid. Personval förrättas enligt följande metod: 1. Beslut fattas kring hur många poster som ska besättas. Detta tal betecknas i denna förklaring av systemet som Y. 2. Alla valbara kandidater listas på röstsedel eller i digital lista. På denna röstsedel/lista är valbara kandidater som är del av valberedningens förslag särskilt markerade. 3. Varje röstberättigad erhåller Y röster. Ingen röstberättigad behöver använda alla röster, man kan rösta på fa rre a n Y kandidater, men inte fler. Ingen kandidat kan få fler a n en röst från varje röstbera ttigad. Röstsedlar med fler a n Y röster a r ogiltig. 4. Rösterna sammanställs. För att bli vald krävs röster från en enkel majoritet av dem som avlagt giltiga röster. Det vill sa ga, om 100 röstande finns kra vs 51 röster, om 101 röstande finns kra vs också 51 röster. De kandidater med högst röstantal väljs, upp till Y kandidater, förutsatt att de lever upp till regeln om majoritetsstöd. 5. Kan inte tillräckligt antal kandidater utses i en första valomgång följer en andra valomgång. I den gäller samma procedur med skillnaden att krav om majoritetsstöd då inte beaktas, samt att i andra valomgången deltar enbart dubbelt så många som ska väljas. 25 (158)

25 FASTSTÄLLANDE AV MÖTESORDNING RESERVATIONER OCH PROTESTER Ombud som anser att ett beslut kan leda till juridiska konsekvenser har rätt att reservera sig mot beslutet. Reservation la mnas via formula ret som finns på och måste la mnas in i god tid innan mötet avslutas. Reservation bör innehålla en motivering till varför ombudet vill reservera sig. Motiveringen får ej överskrida 200 ord. Motiveringen kan bifogas till protokollet under förutsättning att den är saklig, inte av debatterande karaktär och inte riktad mot person eller grupp av personer. I protokollet noteras att ombudet reserverat sig mot beslutet samt eventuellt motivet för detta. Notera att reservation inte kan användas för att få en egen uppfattning i en viss fråga införd i protokollet. Reservation innebär att en person markerar att hen inte står bakom ett beslut som kan få juridiska konsekvenser. Ombud som anser att mötet har skötts på ett felaktigt sätt kan lämna in en protest. Den fungerar som en reservation, men handlar om hur mötet gått till istället för vad som beslutats. Observera att du även måste meddela mötesordföranden att du skickat in reservationen eller protesten så att den kan läsas upp och protokollföras. 26 (158)

26 7. FASTSTÄLLANDE AV DAGORDNING HANDLINGAR Förslag på dagordning (se innehållsförteckningen i början av möteshandlingarna) HUVUDYRKANDE 1... fastställa dagordningen. ÖVRIGA YRKANDEN (158)

27 8. VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 2012 HANDLINGAR Verksamhetsberättelse för 2012 HUVUDYRKANDE 1... lägga Verksamhetsberättelse för 2012 till handlingarna. ÖVRIGA YRKANDEN (158)

28 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 2012 ÖVERSIKT Sverok är ett av Sveriges största ungdomsförbund. År 2012 hade Sverok 1029 föreningar med totalt medlemmar varav i åldern 6-25 år. Totalt uppfyllde 861 föreningar med medlemmar kraven för att vara bidragsberättigade enligt gällande förordning. Sveroks medlemmar a r aktiva över hela landet och inom flera olika verksamheter. Verksamheterna samlas under rubrikerna bordsspel (bra dspel, figurspel, kortspel och rollspel), digtala spel (e-sport, LAN och TV-spel) och levande spel (airsoft, asiatisk populärkultur, lajv, laserspel och paintball). Varje år arrangerar Sveroks medlemsföreningar hundratals spelkvällar, LAN, lajv, spelkonvent et cetera. Förbundet stöttar sina medlemsföreningar bland annat via olika typer av bidrag men också med gemensamma tjänster som till exempel bankkonton, försäkringar, kurser, nätverk, marknadsföring och IT-baserade stödtja nster. Tack vare samarbeten med ett flertal företag kan föreningarna få stöd med tillgång till bredband, rabatter på varor och resor med mera Sverok samarbetar med såväl andra ungdomsförbund som till exempel Ung Media och Vi Unga som med samverkansorganisationer som LSU och Amatörkulturens samrådsgrupp. Sverok är också representerat i nationella mötesplatser för ideell sektor, myndigheter och Regeringskansliet som Partsgemensamt forum och Ungdomspolitiska rådet. Slutligen är Sverok medlem bland annat i föreningen VoteIT och i Studiefrämjandet. Alla dessa samarbeten tillför verksamheten kunskap och erfarenhet, möjligheter till påverkan samt möjlighet att utveckla nya verktyg för demokrati och påverkan. I Sverok skapas verksamheten av unga för unga. Vi anser att varje förening där barn och unga får utöva inflytande och sja lva påverka och ta ansvar a r en mikrodemokrati och en byggsten i ett demokratiskt samhälle. Sveroks verksamhet ska kännetecknas av öppenhet, demokratiska värderingar och respekt för allas lika värde och möjligheter. För Sverok är det viktigt att leva som vi lär. MÅLUPPFYLLELSE Ur verksamhetsplanen 2012: Efter flera år av internt fokus är det dags för Sverok att höja blicken och fokusera på omvärlden. Det är viktigt att Sverok skapar stark legitimitet och breda kontaktnät i samhället. Förbundsstyrelsen vill fokusera på strategiskt nätverkande samtidigt som vi ger distrikt, föreningar och föreningsmedlemmar förutsättningar att vara duktiga och informerade ambassadörer för sin hobby. Under 2012 ser vi skäl att särskilt fokusera på att fortsätta utveckla e-sporten och att arbeta med att bredda förbundets finansiering. Sverok har under 2012 aktivt vänt sig mot omvärlden. Sverok har bland annat medverkat i ett flertal seminarier och konferenser. Sverok har varit i kontakt med myndigheter, departement och kommuner i ett flertal olika frågor som nya fördelningsnycklar för statsbidragen, landstingens bidragsregler, folkbildningsfrågor och revisionen av Lagen om anordnande av visst automatspel. Sverok har fokuserat på strategiskt nätverkande under året bland annat genom samarbeten med Vi Unga kring utbildningsmaterial för projekt Level Up och Ung Media som resulterade i ett gemensamt mångfaldsprojekt finansierat av Ungdomsstyrelsen. Sverok har deltagit i LSU:s referensgrupp för projektet Villkor lokalt som handlar om föreningslivets villkor på lokal och regional nivå, arrangerat en paneldebatt om medlemsbegreppet inom ramen för LSU:s serie av idédebatter samt bidragit med kommentarer i LSU:s skuggutredning av den 29 (158)

29 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 2012 ungdomspolitiska propositionen som läggs fram av regeringen Sverok har även varit representerat i LSU:s valberedning. LSU samlar alla Sveriges ungdomsförbund och är en viktig påverkanskanal mot myndigheter och departement, bland annat i frågor kring bidrag och ungas inflytande. Sverok har aktivt involverat distrikt, föreningar och föreningsmedlemmar som ambassadörer för spelhobbyn bland annat i samband med Naturvårdsverkets konferens Tankesmedjan för friluftsliv da r en lajv- och en airsportförening visade upp sin verksamhet och bera ttade om de behov som finns inom spelhobbyn när det gäller tillgång till skog och mark. Under Almedalsveckan deltog personer från GothCon, Spelpunkten, Granland och Gotlands Paintballklubb. Sverok Västerbotten medverkade på NXGaming och Nordsken. Medlemmar i flera olika föreningar ingick i gruppen na r Sveroks eventgrupp medverkade på Medeltidsveckan. Sverok har fortsatt utveckla e-sporten bland annat genom ett antal minikonferenser med företrädare för ett antal stora och små e-sportföreningar och genom medverkan på Gamex. Vidare har Sverok rekryterat en projektledare (e-sportkoordinator) med särskilt fokus på e-sport. Na r det ga ller förbundets finansiering har Sverok varit i kontakt med ett antal landsting för att utreda möjligheterna till finansiering av regionala insatser som samordnas av förbundet. Ur verksamhetsplanen 2012: Under 2012 vill Förbundsstyrelsen arbeta med att hjälpa Sveroks föreningar, och även våra distrikt, att bli starka och livskraftiga. Förbundet kan göra detta genom bland annat genom att skapa mötesplatser, förmedla kontakter av olika slag, ta fram verktyg för föreningsadministration samt komma med stöd och uppmuntran. Under året har Sverok gått igenom samtliga digitala kanaler och bland annat tagit fram en ny struktur på forumet och beslutat om policy för IRC-kanalen. Detta syftar till att göra förbundets digitala mötesplatser lättare att använda och mer välkomnande. Sverok har även skapat ett antal fysiska mötesplatser i form av distriktkonferenser och ett antal riktade konferenser med fokus på e-sport och konvent. Kansliet och förbundsstyrelsen förmedlar löpande kontakter mellan föreningar å ena sidan och företag, myndigheter med flera å andra sidan. Arbetet med att utveckla ebas och Starta (se vidare nedan) är viktiga steg mot enklare föreningsadministration. Kansliet och styrelsen har också löpande varit i kontakt med och besökt föreningar och distrikt för att ge stöd och uppmuntran. Mål ur verksamhetsplanen 2012: Ta fram ett nytt material för föreningsuppstart som är så bra att 95 % av alla föreningar som startar kan göra så utan att behöva kontakta Sverok för att få hjälp. Kansliet har utvecklat ett IT-baserat stöd för att starta nya föreningar inom Sverok. Verktyget, som kallas Starta, består av ett antal formulär som leder den sökande igenom hela processen att bilda en förening och bli ansluten till Sverok. Systemet ska göra det la tt att göra ra tt, dvs. att mata in rätt information, vilket kommer att underlätta för nya föreningar samtidigt som det minskar handläggningstiden på kansliet. Starta lanserades i november Mål ur verksamhetsplanen 2012: Ta fram minst fyra nya webbutbildningar som underlättar föreningarnas administration, årsmöte och ekonomihantering. Utbildningarna ska, där så är lämpligt, vara anpassade för antingen små, medelstora eller stora föreningar. Kansliet har under 2012 tagit fram fyra filmer: Ekonomi grund del 1, Bokföring del 1, Styrelsekunskap samt en introduktionsfilm till kartsöktja nsten Hitta. Det finns planer på ytterligare filmer som kan tas fram under (158)

30 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 2012 Mål ur verksamhetsplanen 2012: Ta fram ett kurspaket som ska erbjudas föreningarna genom ett samarbete med distrikten. Minst 15 lokala kurser ska genomföras under året. Förbundet har tagit fram ett kurspaket ( Level up ) som omfattar kurser i arrangörskap, ledarskap och föreningskunskap. Under 2012 genomfördes två utbildningar för utbildare med totalt cirka 20 deltagare. Totalt har tre lokala kurser genomförts. Det har visat sig ta längre tid än beräknat att få utbildarna att arrangera lokala kurser. Vår bedömning är att detta mycket handlar om tid och information och att intresset kommer att öka när kunskapen om Level Ups kurser börjar bli mer allmänt kända. Mål ur verksamhetsplanen 2012: Genomföra minst en gemensam aktivitet med etablerad aktör inom ungdomskultursektorn. Aktiviteten ska involvera minst ett distrikt. Förbundet har under 2012 fördjupat samarbetet med flera aktörer inom ungdomskultursektorn, bland annat Riksförbundet Unga Musikanter, Amatörteaterns Riksförbund och Ung Media. Samarbetet med nämnda förbund har två syften: att skapa konkreta samarbeten kring projekt och aktiviteter och att bredda Sveroks möjlighet till påverkan på departements- och myndighetsnivå. Inom det första området har Sverok under 2012 uppmuntrat distrikt och föreningar att medverka i Amatörkulturens dag som ägde rum den 29 augusti. Mål ur verksamhetsplanen 2012: Arrangera en konferens eller ett nätverk för spelkonventsföreningar. Helgen den oktober genomfördes en konferens för arrangörer av spelkonvent i Linköping. På mötet medverkade ett dussintal föreningar och på schemat fanns punkter som handlar om bland annat sponsorer och arrangörsskap. Mål ur verksamhetsplanen 2012: Ge föreningarna tillgång till material och kunskap som gör dem till representativa ambassadörer för hobbyn och förbundet. Sverok har under året reviderat förbundets trycksaker samt utlyst en fototävling för att få in nya bilder som visar upp spelhobbyn i hela sin bredd. Förbundet har även gått vidare i arbetet med att sätta upp en webbshop där föreningar ska kunna beställa informationsmaterial med mera. Mål ur verksamhetsplanen 2012: Verka för att en tredjedel av alla föreningar kommer i kontakt med sin kommun eller sin lokala avdelning av Studiefrämjandet vilket stärker föreningarnas ekonomi och bidrar till en ökad kännedom om Sverok. I början på sommaren publicerade Sverok rapporten Det osynliga föreningslivet som redovisar statitstik kring hur Sveroks föreningar samarbetar med kommunerna. Rapporten innehåller ett antal konkreta förslag till hur kommuner kan agera för att underlätta samarbetet med Sveroks föreningar. Rapporten presenterades under Almedalsveckan på ett välbesökt seminarium där företrädare för SKL och Riksdagens kulturutskott medverkade. Rapporten följs upp med möten med politiker och beslutsfattare på nationell, regional och kommunal nivå. Förbundet blev även inbjudet att delta i ett panelsamtal för att tala om resultaten ur undersökningen på LSU:s stora ungdomspolitiska konferens LSU Forum. Ytterligare en punkt är att ebas har kompletteras med information om kommunernas bidragsregler vilket förhoppningsvis kommer att göra det lättare för föreningarna att söka kommunala bidrag. Förbundsstyrelsen har under året haft flera möten med Studiefra mjandets ledning och diskuterat de svårigheter många föreningar upplever i sitt samarbete med Studiefrämjandet. Under hösten (158)

31 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 2012 tog Sverok fram ett förslag till lista som beskriver den miniminivå som ska gälla för Studiefrämjandets stöd till Sveroks föreningar (listan fastställdes av Studiefrämjandet i januari 2013). Ur verksamhetsplanen 2012: Under 2012 kommer förbundet särskilt att fokusera på att stärka bilden av Sverok som en organisation som förknippas med kvalitativ ungdomsverksamhet och meningsfulla fritidsaktiviteter för ungdomar på deras egna villkor. Sverok är förbundet där framtidens organisationsformer och påverkansmetoder växer fram. Förbundsstyrelsen vill säkra en bred och stabil finansiering, skapa bättre kontinuitet i organisationen och hitta nya arenor för hobbygrenar som vuxit ur formerna för fritidsverksamhet. Sverok har fortsatt arbetet med att utveckla VoteIT, ett IT-baserat stöd för nya typer av möten. Under året har VoteIT bland annat fått delar som underlättar mix-möten, det vill säga möten som sker både över nätet och fysiskt. Detta är en ny typ av möten som många föreningar varit intresserade av att kunna genomföra. VoteIT är ett exempel på hur Sverok arbetar med nya organisationsformer och påverkansmetoder. Sverok har också startat projekt Normer, attityder och beteenden (NAB) tillsammans med Ung Media. Projektet handlar om mångfalds- och inkluderingsfrågor och ska bidra till att höja kvaliteten på ungdomsverksamheten inom Sverok och skapa förutsättningar för att alla ska känna sig välkomna inom Sverok, var och en på sina egna villkor. Sveroks förbundsordförande har genomfört ett seminarium på Ledarinstitutet om digitala mötesplatser, kommer att medverka i bok om framtidens skola samt var inbjuden talare vid två tillfällen under Almedalen vilket illustrerar att Sverok alltmer uppfattas som ett förbund i utvecklingens framkant. Mål ur verksamhetsplanen 2012: Delta i minst tre nationella möten eller andra sammanhang där politiker, beslutsfattare, högre tjänstemän och/eller media finns med i syfte att öka kunskapen hur vi inom Sverok arbetar med demokratifrågor och ungdomars medinflytande på nationell, regional och lokal nivå. Sverok har bland annat medverkat på Almedalsveckan, Stockholm Pride 2012 och deltagit i Ungdomspolitiska rådets möten. Utöver detta har förbundsordföranden och/eller förbundssekreteraren haft möten med Lotteriinspektionen, Linköpings kommun, Studiefrämjandet, Myndigheten för kulturanalys samt ett flertal av våra systerorganisationer som till exempel Ung Media, Vi Unga och LSU. Förbundet har varit representerat i en panel om mångfald under Volontärbyråns konferens Ideell Mångfald i augusti. Förbundsordförande kommer även att delta i en diskussion om ungdomars organisering lokalt under LSU:s årliga konferens om ungdomspolitik: LSU forum. Utöver detta har förbundet även blivit inbjudna att hålla i föreläsningar av olika slag: om e-sport på Dreamhack Summer, om mångfald och nördfeminism på Falu Pride samt om LAN och läsning på ett av Kulturrådets seminarium under Almedalsveckan. Mål ur verksamhetsplanen 2012: Etablera löpande samarbete med minst ett annat riksförbund verksamt inom kultur- och/eller idrottssektorn. Under 2012 har Sverok fördjupat samarbetet med Amatörkulturens samrådsgrupp (ax). Sverok är representerat i ax styrelse vilket innebär nya kontaktytor med organisationer och föreningar inom kultursektorn och fler möjligheter till påverkan. ax har bland annat genomfört möten med alla partier i Riksdagen och Sverok har diskuterat mediainsatser tillsammans med andra medlemmar i ax. 32 (158)