2015 (NUSU) 2015 (NUSI)

Transkript

1 Rapport 2015 Nationell undersökning av Sveriges uppfinnare 2015 (NUSU) Nationell utvärdering av Sveriges innovationssystem av uppfinnare 2015 (NUSI) Claes Göran Hammar, Innovationsstrateg Hans Erik Nilsson, Innovatör se 1 NUSU 2015:1 & NUSI 2015:1 SweIn

2 2 NUSU 2015:1 & NUSI 2015:1 SweI

3 ISBN: (pdf) ISBN: (tryck) Nr: NUSU 2015:1 samt NUSI 2015: Omslag: GraphicStock 3 NUSU 2015:1 & NUSI 2015:1 SweI

4 4 NUSU 2015:1 & NUSI 2015:1 SweI

5 Innehållsförteckning i. Om Swedish Innovators sid 7 ii. Bakgrund sid 9 iii. Inledning sid 11 iv. Slutsatser och rekommendationer sid 13 v. Faktatabell sid 17 Del 1 Rapport nationell undersökning av Sveriges uppfinnare sid 19 Om uppfinnare sid 21 Om idéer sid 25 Om uppfinningar sid 27 Om innovationer sid 35 Om immaterialrätt sid 51 Övriga frågor sid 59 Del 2 Rapport nationell utvärdering av Sveriges innovationssystem sid 67 i. Slutord sid 81 vi. Undersökningsmetod sid 83 vii. Källhänvisning och referenser sid 85 viii. Bilagor sid 87 5 NUSU 2015:1 & NUSI 2015:1 SweI

6 6 NUSU 2015:1 & NUSI 2015:1 SweI

7 Swedish Innovators Swedish Innovators är en insamlingsstiftelse, grundad av uppfinnaren, entreprenören och innovatören Hans Erik Nilsson. Swedish Innovators stöds nationellt av uppfinnare, uppfinnarföreningar och näringsliv. Insamlingsstiftelsens huvudsyfte Utdrag ur stiftelsens stadgar: Swedish Innovators är en oberoende och obunden stiftelse med syfte att stödja och stimulera utveckling av innovationsmiljön i Sverige. Stödja idébärare och uppfinnare med information, rådgivning samt ekonomiskt, för att fler idéer och uppfinningar skall bli innovationer d.v.s. nå ut till marknaden. Swedish Innovators ändamål Swedish Innovators tillgodoser ändamålet med stiftelsen, genom att anslag fördelas till opinionsbildning samt direkt eller indirekt som stöd till idébärare, uppfinnare och innovatörer. Swedish Innovators främsta verksamhetsområden 1. Serviceorganisation till Sveriges idébärare, uppfinnare och innovatörer oavsett vart eller hur de verkar. 2. Intressebevakning av områden som berör innovation ex uppfinningar, entreprenörskap, innovations politik. 3. Omvärldsbevakning inom EU och på andra internationella marknader, trender, rapporter. Mer information finns på: 7 NUSU 2015:1 & NUSI 2015:1 SweI

8 8 NUSU 2015:1 & NUSI 2015:1 SweI

9 Bakgrund Grundenn till bildandet av stiftelsen Swedish Innovators utgår från den aktuella innovationsmiljö som föreligger för Sveriges uppfinnare. Underr bildandet av stiftelsen, framkomm i kontakter med uppfinnare över hela Sverige, en mängd information, påståenden samt uppgifter om hur olika förhållanden och miljöer negativt påverkar Sveriges uppfinnare. Utifrån dessa uppgiftslämnare och källor, konstaterades att: a) b) Det saknas en nationell undersökning hos Sveriges uppfinnare om hur de uppleverr Sveriges innovationsmiljö. Bristen på en sådan undersökning utifrån verkligheten hos målgruppen m d.v.s. uppfinnare, ger en förklaring till varför Sveriges innovationssystem inte är ä optimeratt för en fungerande innovationsmiljö, där människor medd idéer och uppfinningar r som vill kommersialisera sin idé, borde stödjas av innovationssystemet. Detta förklarar varför Sverige i internationell jämförelse, har en 3:e plats i antal uppfinningar, men plats 22 i antal innovationer, beräknat per capita. c) Avsaknaden av ett verklighetsanpassat innovationssystem medförr risk att Sveriges innovationssatsningar i form av investeringar av våra skattemedel slår fel samt att detta hindrar Sveriges tillväxt, minskar sysselsättning samt välfärd. Dessa punkter kompletterats av fler rapporter inom andra delar av innovationsområdet som lämnats av bl. a Riksrevisionen, Tillväxtanalys, branschorganisationer m fl. Det framkommer som anmärkningsvärt att undersökningar inte skett utifrån målgruppen (uppfinnare och innovatörer), källor och rapporter. Ett behov av en årlig undersökning av v Sveriges uppfinnare förelåg. Swedish Innovators har härmed tagit uppdraget i enlighet med sina stadgar att årligen genomföra Nationell undersökning av Sveriges uppfinnare (NUSU) och Nationell undersökning av Sveriges innovationssystem av Sveriges uppfinnare (NUSI). Detta sker som grund till den programförklaring som avser riktlinjer och arbete för Swedishh Innovators under kommande verksamhetsår samt som statistisk information till nationella och internationella myndigheter, beslutsfattare och organisationer. Vid kommande års undersökningar sker jämförelser med föregåendee års undersökningar för att mäta samt redovisa förändringar samtt utveckling och som dessutom kompletteras med nya och relevanta r frågor som framkommit under undersökningen. 9 NUSU 2015:1 & NUSI 2015:1 SweIn

10 10 NUSU 2015:1 & NUSI 2015:1 SweI

11 Inledning Sveriges idébärare och uppfinnare har en avgörande betydelse för Sveriges S framtid. Det är ur idéer, problemlösningar och uppfinningar, som Sverige har byggt upp sin nuvarande välfärd och ekonomiska stabilitet genom ettt antal kända, internationella företag. Alla dessa företag började med idékraftiga, motiverade personer, som sedermera utvecklat verksamhetenn till internationella storföretag. På samma sätt som Sveriges välstånd skapat fram till idag, behöver Sverigess framtid byggas på nya idéer och uppfinningar som genererar ökad sysselsättning och välfärd för Sverige. För att uppnå dessa mål behövs en miljö som ger förutsättningar för människor med idéer och uppfinningar att testa och utveckla dessa.. Det behövs även en förståelse f för att alla idéer och uppfinningar inte leder till internationella storföretag, men att småföretag eller 100 medelstora företag, tillsammanss uppnår samma resultat som ett storföretag. Det är mängden och kvalitén på alla idéer som skaparr förutsättningar för en ökad mängd innovationerr i Sverige. Vidare behövs en acceptans och metoder för att ur misslyckade projekt hämta erfarenheter och kunskap för att lära samt utvecklas av dessa. Risken är inte att misslyckas, m den största risken r för Sverige är att ingen vågar misslyckas! En minskad risk att misslyckass ökar naturligt villigheten till nya investeringar och satsningar på innovationer. Idag finns uppfinnare inom 3 huvudområden: A. Akademi B. Näringsliv C. Fria uppfinnare d.v.s. privatpersonerr som uppfinner självständigt och utan stöd Denna rapport kommer tydligt att visa hurr främst de fria uppfinnarna försatts i ett utanförskap i Sveriges innovationssystem, detta trots att de står bakom 1/3 del av Sveriges främsta innovationer. Vi vill aktivt arbeta för ett optimerat innovationssystem i Sverige, som s stödjer alla uppfinnare som lämnar bidrag till Sveriges välfärd och framtid. Ett innovationssystem som ärr baserat på verkliga förhållanden och ettt som för Sverige och dess medborgare, ger en optimal samhällsnytta. Undersökningen visar även att det förekommer en omfattande brist på jämlikhett och jämställdhet då idébärare, uppfinnare och innovatörer är försatta i ett utanförskap genom att de stårr utanför innovationssystemet. Exempelvis går en omfattande andel av Sveriges satsningar på innovationer (totalt mer än 31,5 miljarder kronor/år) till innovationssystemets administrationn och förvaltning som har i uppdrag att stödja utvecklingen av flerr innovationer. Bl.a. Tillväxtanalys och Riksrevisionen har rapporterat brister i innovationssystemets effektivitet. Dessutom riktas innovationsstödet i stor omfattning till etablerade företag, vilket motverkar nya företag att växa fram. Rapporten visar attt alla uppfinnare inte vill starta företag, menn Sveriges innovationssystem är fokuserat på att varje uppfinnare skall starta och driva företag. Vidare saknas ekonomiskt stöd i s.k. försådd (finansiering innan företagsstart) ) som behövs för att utveckla en idé/uppfinning genom framtagning av prototyper, nyhetsgranskning, ansökan om patent 11 NUSU 2015:1 & NUSI 2015:1 SweIn

12 etc. Detta finansieras på grund av bristen på innovationsstöd, istället av uppfinnaren själv, som då använder privat beskattade medel. Detta leder till att färre idéer/uppfinningar utvecklas. Uppfinnare har svårt att hitta rätt innovationsstöd då det finns mängder med olika organisationer som har i uppdrag att bistå utveckling av idéer och uppfinningar till att bli innovationer. Innovationssystemet är svårt att överblicka och slutar ofta med att uppfinnaren inte orkar leta för att hitta rätt stöd. Vi har i arbetet med denna rapport ställt oss frågan, är verkligen innovationssystemet till för uppfinnaren d.v.s. kunden? Ibland upplever vi att det känns tvärtom! Svaret är dock enkelt, för har vi inga människor med idéer och uppfinningar, då har vi heller inga innovationer alls. Avslutningsvis, Swedish Innovators består varken av politiker eller beslutsfattare, däremot är vi både engagerade och angelägna om att delta i de delar som av debatten som kan gynna en framväxande ökning av antalet innovationer. Vårt syfte med denna undersökningsrapport är att ge politiker och beslutsfattare större förståelse och kunskap om de människor som ligger bakom den idé/uppfinning som ens möjliggör en innovation. Vi vill också informera om hur tidigare beslut påverkat innovationsmiljön för idébärare och uppfinnare för att möjliggöra nya förbättrade beslut. Vi har fått mycket positiv respons av uppfinnare och innovatörer för att vi tagit initiativet till denna undersökning, vilket visar på både behovet som intresset hos Sveriges uppfinnare. Vi lever alla i Sverige och vi vill alla fortsätta att leva i ett välmående Sverige! Uddevalla den 22 april 2015 Claes Göran Hammar Innovationsstrateg Uppfinnare, entreprenör, innovatör Hans Erik Nilsson Stiftare Swedish Innovators Uppfinnare, entreprenör, innovatör 12 NUSU 2015:1 & NUSI 2015:1 SweI

13 Slutsatser och förslag Swedish Innovators har via Nationell undersökning av Sveriges uppfinnare och Nationell undersökning av Sveriges innovationssystem av Sveriges uppfinnare genomfört en undersökning bland Sveriges uppfinnare. Syftet har varit att undersöka hur uppfinnare anser det är att vara uppfinnare i Sverige samt hur de upplever att det är att vara användare av Sveriges innovationssystem. Undersökningsresultatet har som målsättning att användas till träffsäkrare och mer optimerade innovationssatsningar för Sverige. Slutsatser Det kan utifrån undersökningens resultat, konstateras att det finns ett antal förhållanden och faktorer som påverkar uppfinnares möjligheter att bära fram idéer och uppfinningar som kan bli innovationer. Detta styrks också av den rapport som The Global Innovation Index 2014 lämnar, där Sverige har en 3:e plats i antal uppfinningar, men plats 22 i antal innovationer beräknat per capita. (Not: Innovation är när uppfinningen är ute på marknaden!) Någonting händer eller händer inte, som ger resultatet plats 22 och detta är en avsevärd förlust för Sverige. En fristående uppfinnare får idag en ytterst liten andel i Sveriges innovationssatsningar, endast 0,12 % når fram till idébärare, uppfinnare och innovatörer samtidigt som dessa enligt en rapport (Källa: Reforminstitutet) lämnar 33 % av Sveriges 100 främsta innovationer. Detta förhållande saknar jämlikhet och jämställdhet, när andra delar av innovationsområdet erhåller många miljarder i stöd samt i samma rapport som ovan, lämnar betydligt färre innovationer som resultat. De organisationer som har i uppdrag att stödja utvecklingen av innovationer i Sverige ställer tidiga och ultimata krav på resultat, så till den grad att en uppfinnare skall redovisa en prognos på omsättning och vinst, långt innan idén eller uppfinningen ens är klar. Det är naturligt att en uppfinnares första tanke inte är att starta ett företag. Det är många och kostsamma steg innan en uppfinning är mogen för marknaden och skyddad av immaterialrättsliga skydd (ex patent, designskydd). En idé/uppfinning utvecklas ofta som en lösning på andra problem än vad som initialt var tanken. Sveriges innovationssystem är vidare fokuserat på att en uppfinnare skall starta och driva ett företag, vilket inte är enligt uppfinnares önskan. Undersökningen visar att ca 50 % vill sälja eller licensiera ut sin uppfinning, för att få möjligheten att fortsätta utveckla nya idéer och uppfinningar. De krav och system som verkar för att alla uppfinnare skall starta och driva företag, överensstämmer idag inte alls med verkligheten. Detta är en starkt hämmande faktor som minskar innovationsutvecklingen i Sverige. Tänk jämförelsevis, om alla som vill bli lärare tvingas starta en skola? Vi menar nu inte att uppfinnare är sämre än andra på att starta företag, vi menar att förväntningar och krav är orimligt ställda. Det finns idag ett helt orimligt förhållande, där uppfinnare förväntas ha en multitalang i att kunna lösa problem, utveckla en uppfinning och ta fram en prototyp, söka patent och sedan kommersialisera den ut på marknaden med tillhörande behov. Det finns veterligen ingen annan yrkesgrupp i Sverige, där det ställs dessa orimliga krav. Det förväntas att uppfinnaren skall klara av allt i innovationsprocessen och när hen inte gör det, så hindras uppfinnaren från att erhålla samhällets stöd. Kvinnliga och unga idébärare är underrepresenterade i undersökningen. Det kan finnas flera orsaker, bl. a kan detta bero på att Sverige av gammal tradition haft mer innovationer inom tekniska områden såsom ex. tillverkningsindustrin. Samhället behöver dock sociala 13 innovationer inom NUSU skola, 2015:1 vård & och NUSI omsorg. 2015:1 SweI

14 Slutsatser och förslag I bedömningen huruvida en idé eller uppfinning går att kommersialisera, bedöms denna i ett mycket tidigt skede. Under en utvecklingsprocess, kan en idé/uppfinning utvecklas till något som den initialt inte var avsedd för och att då kan utvecklingen hämmas genom att det inte medges ekonomiskt stöd i tidiga skeden s.k. försådd. Kraven på budget, lönsamhet och tillväxt är således oerhört svåra att ställa på en uppfinning som befinner sig i en pågående d.v.s. inte avslutad utvecklingsprocess. Brist på budget eller affärsplan vid ansökningar hos en stödorganisation medför idag att ansökt stöd avslås och detta föranleder en uppenbar risk att möjliga innovationer går förlorade. I arbetet med att föra en idé till innovation, finns ett antal faktorer som innebär att innovationsprocessen blir dyr och utdragen. Svårigheter att hitta rätt stöd, söka och få finansiering, hitta partners, leverantörer och personal mm innebär att uppfinnare, banker, investerare och innovationsorganisationer får en onödigt lång finansieringsperiod. En snabbare omsättning av en s.k. hållbar uppfinning d.v.s. när uppfinningen anpassats för marknaden, innebär att finansieringsperioden kortas ned och snabbare kan omsättas i nya idéer, uppfinningar och investeringar. Långa handläggningstider är fördyrande och hindrande. Det finns återkommande en rapportering och diskussion om hur uppfinningar och innovationer uppstår. Det behövs här ett klargörande, att varken idéer eller uppfinningar uppstår utan att det finns människor bakom. Det är människor som ser ett problem och utifrån sitt tänkande, för fram en idé på hur problemet kan lösas. Återkommande läser vi uttalande och rapporter om att Sverige skall satsa på innovationer, men det är för sent i processen. En innovation har redan nått marknaden och det är långt tidigare som satsningarna behövs. En innovation bedöms av marknaden och behöver därför inget stöd. Det behöver utvecklas en innovationsmiljö, där misstag är accepterat, utan annan konsekvens än själva lärdomen. Lärandet av misstag är själva grunden i utvecklingen av en uppfinning. Sverige behöver minska risken att misslyckas, för att fler skall våga utveckla sina idéer och uppfinningar, med stöd av banker och investerare m fl. som ser ökade möjligheter till avkastning, som i sin tur medverkar till ett innovativt och ekonomiskt hållbart Sverige. 1 av 4 uppfinnare rapporterar att de blivit lurade eller bestulna på sina uppfinningar. Internationella undersökningar visar parallellt, att under 2015 kommer intrång i immaterialrättsliga rättigheter att kosta 15,3 biljoner kronor (ca 4 ggr Sveriges BNP!). Inom EU beräknas 1,2 miljoner arbetstillfällen förloras samt i Sverige en förlust på miljarder kronor (Källa: Tradoc 2014). Detta är till omfattande skada för såväl enskilda uppfinnare, investerare som för Sverige. Uppfinnare som blivit lurade och bestulna, kommer att sprida sin negativa berättelse, vilket får fler att bli försiktiga samt minskar riskvilligheten hos uppfinnare, banker, finansiärer och även innovationsorganisationer. Det finns i innovationsmiljön ytterligare förhållanden som saknar jämlikhet, mångfald och jämställdhet. Konsekvensen av detta är att Sverige tappar innovationskraft. Vi lever idag av det som Svenska uppfinnare och innovatörer skapade förr, vi behöver då idag skapa det som vi skall leva av i framtiden! Den kraften ligger hos Sveriges uppfinnare! Det finns andra av varandra oberoende rapporter som pekar på samma resultat som denna undersökning. 14 NUSU 2015:1 & NUSI 2015:1 SweI

15 Slutsatser och förslag Förslag Swedish Innovators föreslår politiker, beslutsfattare och myndigheter att utifrån undersökningens resultat och andra samstämmiga rapporter verka för att Sveriges innovationsmiljö optimeras utifrån verkliga förhållanden genom att vara: Enkelt Stödjande Risktagande Verklighetsbaserat Konkreta förslag Att alla former av beslut avseende innovationer oavsett om det är lokalt, regionalt eller nationellt, hämtar synpunkter och förslag från en representation av idébärare, uppfinnare, entreprenörer och innovatörer för att få en återkoppling från målgruppen för åtgärderna. Minst en representant för de fristående uppfinnarna bör ingå i det nybildade innovationsrådet. Att Sveriges för målgruppen oöverskådliga innovationssystem med många aktörer utreds och förenklas. Att Tillväxtanalys uppdrag utökas med s.k. innovationsrevison med uppgiften att granska och förelägga avseende effektiviteten av Sveriges innovationsinvesteringar, handläggningstider mm. Det konstateras som orimligt att uppfinnare skall behöva starta och driva företag för att få möjlighet till finansiering och istället skall ges möjligheten att utveckla fler idéer och uppfinningar genom att kraven på budget och lönsamhetskalkyler i s f finansieras av en externt sakkunnig som utför detta arbete åt uppfinnaren. Ansökningar av innovationsstöd förenklas, erbjuder personligt stöd vid behov samt att behandlingstiden förkortas för att minska finansieringsperioden. Uppfinnare ges möjligheten att få en sakkunnigt kreativ bedömning av sin idé och uppfinning på ett tidigt stadium, för att minimera att dessa förloras vid alldeles för tidiga krav på budget och lönsamhet. Stödet ökar till uppfinnare och att ökningen sker i form av ekonomisk försådd för att stödja utveckling av fler prototyper, forskning, nyhetsgranskning och avtal, för att uppfinnare inte skall begränsas i sitt arbete av användningen av egna privat beskattade medel. Förväntan på att uppfinnare skall ha en orealistisk multitalang elimineras och att uppfinnare möts och stöds utifrån sina personliga förutsättningar och behov. Öka skyddet av Sveriges uppfinnares immaterialrättsliga rättigheter genom att Ekobrottsmyndigheten erhåller en utökad verksamhet med att förebygga, utreda och ingripa mot alla former av intrång, stölder och manschettbrottslighet mm av immaterialrättsliga tillgångar. Inrättande av särskilda entreprenörsprogram som kan utveckla uppfinnares uppfinningar. Innovationsprocessen och därmed investerings och finansieringsperiod förkortas genom enklare och snabbare handläggning där att en idé snabbare förs till innovation. Övervakar reformen för patent och marknadsöverdomstolen så att den fullföljs inom utsatta ramar. Sveriges SCB innovationssyst och andra myndigheter får i uppdrag att särskilja statistik och rapportering mellan start av innovationsföretag och vanliga företagsstarter för att möjliggöra bättre uppföljning. 15 NUSU 2015:1 & NUSI 2015:1 SweI

16 Slutsatser och förslag Förstärker nuvarande exportorganisationer att hjälpa till så att innovationer lanseras på fler marknader parallellt genom ökat stöd med finansiering, lokala kontakter/nätverk vilket snabbare ökar export och kassaflöde. Detta medför även att ett immaterialrättsligt skydd uppnås genom att detta mättar lokala marknader innan kopiering sker. Detta blir ett effektivt alternativ till kostsamma och tidskrävande ansökningsprocesser för ex. patent. Att skolor och vårdutbildningar m.fl. får tillgång till information och rutiner om innovationer samt hur dessa fångas upp och omvandlas till innovationer för vidare förmedling till personal och elever. Stöd till uppfinnarföreningar ekonomiskt för upprättande av kansli och uppfinnarverkstäder för att skapa en kreativ miljö där idéer kan utvecklas till s.k. hållbara uppfinningar. Sveriges innovationsorganisationer eller privata finansiärer stödjer kommersialisering. Genom lagstiftning och ändrade konsekvensförhållanden minskar risken med att misslyckas och istället verkar för lärandet av misslyckandet. (J m f r hur man gör inom forskningen) Att benämningen riskkapital tas bort i innovationssammanhang och att detta istället benämns innovationskapital. (Risken ur samhällets synpunkt är inte förlusten av kapital, risken är att det inte kommer fram tillräckligt antal innovationer) Att regeringen eliminerar att statlig innovationsfinansiering avslås grundat på att annan med /motfinansiering avslås grundat på deras lägre riskvillighet samt krav på säkerhet (enligt Riksrevisionens rapport RiR 2014:1) Det genom utbildningsinsatser, information och möten verkas för en ökad förståelse och acceptans mellan uppfinnares behov av en kreativa och ostrukturerad miljö, med samhällets behov av struktur. Det behövs utökad kunskap, förståelse samt acceptans för att alla behövs. Alla miljöer, ärenden, beslut och bemötande som hanteras inom Sveriges innovationsmiljö skall baseras på jämställdhet, mångfald och jämlikhet i alla avseenden och att det finns explicit inskrivna i styrdokument för verksamheten. En jämförelse En fungerande innovationsmiljö skapas på samma sätt som i naturen, där det krävs en gynnsam miljö för att ett frö skall kunna växa. Utan en gynnsam miljö, växer det inte! 16 NUSU 2015:1 & NUSI 2015:1 SweI

17 Faktatabell Denna faktatabell innehåller en översikt över de tendenser som framkommit i undersökningen av Sveriges uppfinnaree och utvärderingen av Sveriges innovationssystem av Sveriges uppfinnare. Ca hälften av uppfinnarna är medlemmar i en uppfinnarförening 1 av 3 uppfinnare är medlemmar i SUF Det finns i genomsnitt 5 idéer perr uppfinnare En idébärare eller uppfinnare arbetar i genomsnitt ca 3 år på sin idé. 4 av 10 av idéerna utvecklas till enn uppfinning 1 av 3 har uppfinningar som kan kommersialiseras Uppfinnare har över 2 uppfinningar per st. som de arbetar med Uppfinnare arbetar i genomsnitt 34 arbetstimmar per månad m med sina uppfinningar 7 av 10 uppfinnare investerar i genomsnitt kr per månad av beskattad lön på sina uppfinningar 6 av 10 önskar licensiera ut sin uppfinning 2 av 10 har licensierat i verkligt utfall 5 av 10 önskar sälja sin uppfinningg 1 av 10 har sålt i verkligt utfall 3 av 10 önskar startaa företag med sin uppfinning 5 av 10 har startat företag f i verkligt utfall En innovation som lanserats på marknaden kostar i genomsnitt 2,99 mkr En innovation omsätter i genomsnitt 46 mkr/ /år En innovation ger i genomsnitt 16 ggr investeringen (är omsättningen är beräknad på ett år) egentligen större, 3 % redovisar innovation mer medd över 100 mkr/år i omsättning 0,7 % har en innovation med en omsättning över 1 miljard kr En innovation skapar ca 52 arbetstillfällen/innovation 3 av 10 har lånat i genomsnitt 8755 tkr till sin innovation De svarande i undersökningen har tillsammans lånat caa 65 mkr förr att finansiera sina innovationer Sveriges uppfinnare och innovatörer investerar ca 3 miljarder kr avv egna medel i sina uppfinningar och innovationer 8 av 10 har sökt immaterialrättsligt skydd I 3 fall av 10 skriver uppfinnaren ansökan om immaterialrättsligt skydd själv En patentansökan kostar i genomsnitt 78 tkr/ansökan Ett patentärende tar ca 2 år Ett designskydd är färdigt på straxx under 1 år Ett varumärkesskydd är färdigt påå under 6 månader 5 av 10 uppfinnare harr haft idéer som de senare sett komma ut på marknadenn 1 av 4 uppfinnare har blivit bestulen eller lurad på sin uppfinning 17 NUSU 2015:1 & NUSI 2015:1 SweIn

18 Faktatabell Internationellt är förlusten i immaterialrättsliga rättigheter 15,3 biljoner kronor 2015 o 2 av 10 av dessa anser sig blivit lurade av partner utan avtal o 2 av 10 av dessa anser sig blivit lurade av partner med avtal o 2 av 10 av dessa anser sig blivit lurade av sin arbetsgivare, rådgivare, konsult, leverantör eller annan organisation 1 av 10 uppfinnare har haft rättsliga processer angående sitt immaterialrättsliga skydd o 4 av 10 av dessa rättsprocesser har skett i Svensk domstol samt 1 av 10 i skiljedom o 4 av 10 av dessa rättsprocesser har lösts genom förlikning o En rättsprocess kostar uppfinnare i genomsnitt 75 tkr (enbart juristkostnad) 1 av 10 uppfinnare har gått i konkurs med sin uppfinning o 3 av 10 av dessa p.g.a. att de blivit lurade o 1 av 10 av dessa p.g.a. de inte orkade inte driva innovationen o 2 av 10 av dessa p.g.a. de drabbades av ohälsa 3 av 10 uppfinnare överväger att flytta sin uppfinning och produktion utomlands o 5 av 10 av dessa anger billigare arbetskraft som orsak 6 av 10 uppfinnare i Sverige upplever att de saknar stöd, förståelse och blir sedda, 2 av 10 vet inte 1 av 10 upplever att de har läs och skrivsvårigheter 7 av 10 uppfinnare har ansökt om innovationsstöd Vid 5 fall av 10 krävdes motfinansiering på i genomsnitt 50 % 6 av 10 ansökningar om innovationsfinansiering har beviljats o Innovationsstöd har i genomsnitt beviljats med 158 tkr/ansökan o 6 av 10 av dessa svarar att den beviljade ansökan varit helt eller mycket avgörande för utvecklingen av uppfinningen 1 av 10 svarar att de inte klarar att fylla i en ansökan om ekonomiskt stöd 3 av 10 tycker att bemötandet i innovationsorganisationen varit ganska bra till mycket bra, 1 av 10 är neutrala och resten missnöjda 2 av 10 tycker kunskapen hos innovationsorganisationen varit ganska bra till mycket bra, 1 av 10 är neutrala och 7 av 10 är missnöjda 3 av 10 tycker att det professionella uppträdandet i innovationsorganisationen varit ganska bra till mycket bra, 1 av 10 är neutrala och 6 av 10 är missnöjda Ytterligare information finns i undersökningen! 18 NUSU 2015:1 & NUSI 2015:1 SweI

19 RAPPORT Nationell undersökningg av Sveriges uppfinnare 2015 NUSU 2015:1 19 NUSU 2015:1 & NUSI 2015:1 SweI

20 20 NUSU 2015:1 & NUSI 2015:1 SweI

21 Om uppfinnare Undersökningens inledande frågor, syftar till att undersöka vemm uppfinnaren är samtt deras engagemang. Genustillhörighet Majoriteten av de svarande ärr män och det är färre än 1 av 10 som är kvinnor. Detta är en siffra som uppvisar ett ojämntt genusförhållande. Man Hen Kvinna (tabell( Q1) Detta kan bero på flera orsaker och det behövs ligger bakom detta förhållande. ytterligare utredningar om orsaker som Bl. a kan en tolkning av resultaten i enn annan fråga i nationell undersökning av Sveriges uppfinnare, tolkas som attt huvuddelen av idéer och uppfinningar genereras inom mansdominerade yrkesgrupper. Vid jämförelse med fråga Q188 i undersökningen som frågar om vilken bransch man uppfinner, kan en tolkning göras att uppfinnaree förekommer mer traditionellt i mansdominerade yrken ochh det kan till viss del styrkas av andra rapporter som förekommer om att verksamhetsområden som är mer kvinnodominerande ex vård och omsorg, saknar eller har brister i rutiner för att fånga upp idéer och uppfinningar som s kan omvandlas till innovationer. Vissa lagar ex LOU (Lagen om offentlig o upphandling) innebär svårigheter att få in sin uppfinning inom landsting och kommunal verksamhet. Uppfinnare uppfyller sällan grundkraven i upphandlingar ex. saknar tillräcklig omsättning, uppfyller inte krav på certifiering. 21 NUSU 2015:1 & NUSI 2015:1 SweIn

22 Om uppfinnaren I vilket län bor Du? Det har inkommit svar från Sveriges samtliga län, dock med högre svarsfrekvens i Stockholm och Västra Götaland som tillsammans står för nästa hälften av alla svar. I dessa län finns ex även fler uppfinnarfö reningar, jämfört med vissa län som helt saknar eller enbart har en uppfinnarförening. Åldersgrupp I den undersökningen ställs frågan om ålder på den som besvarar undersökningen: Ange Din ålder Under 18 år år år år år 65 år och äldre (tabell( Q3) Över 7 av 10 av de uppfinnare som svarar på undersökningen är över 51 år och enbart 1 av 10 är under 30 år. Detta är ett relativt känt förhållande och kan möjligtvis förklaras med att högre ålder och livserfarenhet medger bättre förutsättningar och tid att arbeta med utveckling av uppfinningar. I unga år är det karriär, skaffa boende samt bilda familj som har prioriterad betydelse och där innebär risken för att misslyckass med sin uppfinning, att de prioriterade behoven omintetgörs. Det framkommer ett behov av att ytterligare undersöka samt utreda detta förhållande samt underlätta och förenkla för unga uppfinnare att utveckla sina idéer och uppfinningar. 22 NUSU 2015:1 & NUSI 2015:1 SweIn

23 Om uppfinnaren Engagemang i uppfinnarföreningar Över häften av de som besvarat undersökningen är inte med i en uppfinnarförening. Bland dessa förekommer anställningar på företag, universitet eller andra organisationer där det finns en kreativ och utvecklande miljö. Flertalet arbetar dock som ensamma uppfinnare, vilket bekräftas av fråga Q13, Hur verkar/arbetar du som uppfinnare. Där uppger en majoritet att de uppfinner som privatpersoner eller som anställda i eget företag. Fler än hälften av de som rapporterar att de är medlemmar i en uppfinnarförening, anger att de är aktiva i sitt medlemskap medan 1 av 3 är passiva. Av samtliga tillfrågade anger nästan 2 av 3 att de inte är anslutna till Svenska Uppfinnarföreningen (SUF). 23 NUSU 2015:1 & NUSI 2015:1 SweI