Årsredovisning Innehåll

Transkript

1 RÄTTSMEDICINALVERKET Årsredovisning 2002 Innehåll Rättsmedicinalverkets årsredovisning gavs med början för verksamhetsåret 2001 ett innehåll som följer kraven i förordningen om årsredovisning och strukturen i regleringsbrevet. Ambitionen under tidigare år att i årsredovisningen ge en mer fullödig allmän information om verksamheten inom myndigheten övergavs då för att genomföras i andra former. Några invändningar eller kritik mot detta upplägg från de närmaste mottagarna, regeringen och revisorerna, har inte framkommit. Snarare har dessa visat sig nöjda med förändringen, varför även denna årsredovisning är disponerad på samma sätt som föregående år. Resultatredovisning Verksamhetsstyrning 2 Mål för verksamhetsgrenarna 2 och återrapporteringskrav Sammanfattande återrapportering 2 Återrapportering 4 Övriga mål och återrapporteringskrav 10 Återrapportering 10 Övrig återrapportering 11 Organisationsstyrning 14 Återrapportering 14 Uppdrag 17 Finansiell redovisning Sammanställning över väsentliga uppgifter 19 Resultaträkning 20 Balansräkning 22 Anslagsredovisning 23 Finansieringsanalys 24 Tilläggsupplysningar och noter 25 Underskrifter 31 Rättsmedicinalverket, Vasagatan 52, 5 tr, STOCKHOLM tel , fax e-post rmv@rmv.se, hemsida 1 (31) 1 (31)

2 Resultatredovisning Verksamhetsstyrning Målet för rättsväsendet är den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet. Målet för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Verksamheten ska utgå från ett medborgarperspektiv. I detta ligger bl a att förkorta tiden från brottsanmälan till dom och straffverkställighet. Mål för verksamhetsgrenarna och återrapporteringskrav Rättsmedicinalverkets verksamhet skall skapa goda förutsättningar för rättssäkerhet och effektivitet inom rättsväsendet genom tillhandahållande av rättspsykiatriska, rättsmedicinska, rättskemiska och rättsgenetiska undersökningar av hög kvalitet och svarande mot uppdragsgivarens behov. Verksamheten skall bedrivas med respekt för de undersöktas personliga integritet. Till gagn för denna verksamhet skall Rättsmedicinalverket bedriva och stödja ett aktivt forsknings- och utvecklingsarbete. Detta skall ske bl.a. genom: tillämpande av ett genomgående vetenskapligt förhållningssätt, kvalitetssäkrande rutiner, vinnläggande om en minimering av utrednings- och handläggningstiderna med bibehållande av en hög kvalitet, fortsatta satsningar på kompetenshöjande åtgärder och forskning av betydelse för verksamheten. Sammanfattande återrapportering Verksgemensamt Verksamhetsåret kännetecknades av fortsatt hög efterfrågan på verkets utredningar och undersökningar. När det gäller de rättspsykiatriska utredningarna har det skett en kraftig ökning jämfört med året innan. Det är i huvudsak utredningar av häktade som ökat, vilka är de utredningar som är mest resurskrävande. Det ökade antalet utredningar har kunnat klaras i första hand inom den egna utredningsverksamheten utan att väntetider eller antalet anstånd har behövt öka i någon större utsträckning. Det har inneburit att perso-nalen haft mycket hög arbetsbelastning under året. Inom den rättsmedicinska verksamheten har antalet undersökningar av levande personer ökat kraftigt. Vid den rättskemiska av-delningen har antalet drograttfylleriärenden stadigt ökat de senaste åren. Under året har som vanligt ett antal remisser besvarats, varav tre varit av särskilt stor betydelse för Rättsmedicinalverket. Psykansvarskommitténs betänkande bedöms som ett viktigt led i att utveckla rättspsykiatrin i landet och kunna leda till avsevärda förändringar i Rättsmedicinalverkets roll och uppgifter för framtiden. Remissarbetet genomfördes med bred delaktighet i första hand bland berörda yrkesgrupper. I betänkandet Villkorlig frigivning av livstidsdömda föreslogs att Rättsmedicinalverket ges nya uppgifter, vilket verket i remissvaret ställde sig positivt till. Den kritik mot verket som framfördes av Osmo Vallo-utredningen har i stor utsträckning redan tidigare konstaterats och föranlett att ett antal åtgärder vidtagits främst inom kvalitetsutvecklingsområdet. Kvalitetsarbetet har under året stärkts ytterligare och i det breda remissarbete som genomfördes med anledning av utredningen har bl a ett seminarium bland rättsläkarna genomförts angående rättsläkarens roll i rättsprocessen. Ett arbete pågår för att fastställa riktlinjer för att tydliggöra den samsyn som råder bland de i landet yrkesverksamma rättsläkarna. Arbetet med att systematisera, uppdatera och komplettera verkets styr- och policydokument har fortsatt under året och bland annat har en Policy för forskning och utveckling inom Rättsmedicinalverket fastställts. Inom verkets FoU-nämnd har diskussioner förts och två arbetsgrupper har tillsatts för att arbeta vidare med hur policyn skall genomföras och hur bl a ett mer sammanhållet och mer programinriktat FoU-arbete ska etableras inom myndigheten. I maj arrangerade Rättsmedicinalverket ett uppskattat seminarium som behandlade intressanta framtidvisioner med olika tekniska och medicinska beröringspunkter och med anknytning till verksamhetsgrenarnas framtidsutveckling. Förnyelsearbetet som initierades hösten 1999 och som genomfördes under åren därefter under namnet RMV-PLUSS har utvärderats av externa konsulter. Det sammanfattade omdömet var att de gjorda förändringarna behöver befästas samtidigt som det finns en förväntan på ytterligare förbättringar samt att programmet lagt en bra grund för fortsatt förändringsarbete inom Rättsmedicinalverket. Den ledarskapsutveckling som var en del i programmet fortsätter kontinuerligt och arbetet med att befästa och fortsätta förändringsarbetet som en integrerad del i organisationen har påbörjats. 2

3 En ny tjänst, informations- och utredningschef, har inrättats och bemannats i slutet på året på ledningskansliet. Den ersätter en tidigare tjänst. Förändringen syftar till att stärka kommunikationen både inom verket och med omvärlden. En uppgradering och utveckling av verkets intranät och hemsida genomförs i samma syfte. Planeringen för ett samgående och en samlokalisering av de tre avdelningarna i Linköping har pågått under året. Den har dock försenats något av ett utredningsuppdrag från Justitiedepartementet gemensamt till Rättsmedicinalverket och Rikspolisstyrelsen om en samordning av de DNA-analysverksamheter som finns vid verkets rättsgenetiska avdelning och Statens kriminaltekniska laboratorium. Utredningen överlämnades till departementet i augusti med ett förslag om samordning av viss verksamhet, som båda myndigheterna stod bakom. I samband med en utredning om administrativa rutiner vid ett samgående av de tre avdelningarna i Linköping gjordes också en granskning av ledningskansliets utbud och dimensionering av en extern konsult. Slutsatsen blev att ledningskansliet både är effektivt och slimmat. Dessutom gavs ett antal förslag om utveckling av administrativt stöd och en samlad strategisk ledning som för närvarande bereds inom ledningskansliet. I tabell 1 nedan framgår översiktligt hur ärendehanteringen inom verksamhetsgrenarna har utvecklats under de senare åren. Tabell 1. Avgjorda utredningar och ärenden UTREDNING OCH LAGFÖRING Rättspsykiatri Rättspsykiatriska undersökningar (RPU) intyg Rättsmedicin Rättsmedicinska obduktioner Utvidgade rättsmedicinska obduktioner Rättsmedicinska likbesiktningar Kliniska obduktioner Rättsmedicinska kroppsundersökningar Brottsplatsundersökningar Domstolsförhandlingar Identifiering Yttranden Rättskemi Obduktionsärenden Trafikärenden, totalt Trafikärenden, varav droger Kriminalvårdsärenden Frivårdsärenden Polisärenden, eget narkotikabruk Övriga uppdrag ÖVRIG VERKSAMHET Rättsgenetik Faderskapsärenden Föräldraärenden 133 Släktutredningar 20 Totalt antal ärenden Undersökta prov Av tekniska skäl kan ärendetyperna under rättsgenetik ej särskiljas under åren 2000 och 2001 Rättspsykiatri Jämfört med genomsnittet för de två föregående åren har antalet rättspsykiatriska undersökningar (RPU) ökat kraftigt, med 11 procent. Ökningen är särskilt stor, 15 procent, för de mer personalkrävande undersökningarna av häktade personer. Rättsmedicinalverkets egna avdelningar har svarat för 83 procent av samtliga RPU under Antalet 7-intyg har ökat fem procent jämfört med föregående tvåårsperiod. Den högre efterfrågan på RPU som iakttagits sedan 1997 bedöms vara bestående. Det årliga genomsnittet var 614 undersökningar, jämfört med ca 550 under perioden Nu ses en motsvarande 3

4 ökad efterfrågan på 7-intyg, vars antal minskade årligen till år 2000, för att sedan öka de senaste två åren. Under 2002 bedömdes vid RPU att 46 procent av de undersökta led av en allvarlig psykisk störning. I 44 procent av undersökningarna föreslogs rättspsykiatrisk vård som påföljd och i 15 procent skyddstillsyn. Vid 7-undersökning under år 2002 förordade undersökningsläkaren i 35 procent av samtliga intyg att en RPU borde genomföras och i sex procent av intygen bedömdes att förutsättning fanns för överlämnande till rättspsykiatrisk vård utan särskild utskrivningsprövning. Rättsmedicin Totalantalet rättsmedicinska förrättningar har ökat från ca år 2001 till ca år Inom denna ram har antal obduktionsärenden varit i stort sett oförändrat, respektive 5 506, medan antalet undersökningar av och yttranden över levande personer har ökat kraftigt från till ärenden. Inom gruppen obduktionsundersökningar har andelen mer krävande ärenden i form av utvidgade rättsmedicinska obduktioner ökat från 186 till 241, medan antalet likbesiktningar minskat från 68 till 29 fall. Förändringarna avspeglar polisens ökande krav på rättsmedicinsk medverkan vid undersökningar och bedömningar av framförallt levande personer. Rättskemi Antalet ärenden inom den rättskemiska verksamheten har ökat med knappt två procent. Uppdragsverksamhetens överskott beror dels på att genomförda rationaliseringar slagit igenom, dels på en oväntat hög ärendetillströmning under hösten dels på vakanser. Under året har avtal med Kriminalvårdsstyrelsen tecknats omfattande åren 2003 och Avtal har också slutits med uppdragsgivare inom sjukvård och socialtjänst. Anslagsverksamheten har expanderat till följd av en fortsatt ökning av drograttfylleriärenden med drygt 400, vilket motsvarar en ökning på 9 procent. Den ökningen har klarats av på bekostnad av att viktigt utvecklingsarbete har fått stå tillbaka. Målsättningen vad gäller utvecklingsarbetet har därmed inte kunnat uppfyllas fullt ut. Rättsgenetik Under 2002 har avdelningen handlagt och besvarat totalt 2016 ärenden vilket är en minskning med 60 ärenden jämfört med år Anledningen till det ekonomiska överskottet för år 2002 står främst att finna i effektivisering och viss underbemanning. På grund av underbemanningen har forsknings- och utvecklingsarbete inte kunnat bedrivas i den omfattning som den rättsgenetiska verksamheten långsiktigt behöver för att följa med i utvecklingen inom området. Detta har bl.a. bidragit till att kostnaderna inte ökat i den utsträckning som förutsågs i budgeten för år Återrapportering enligt regleringsbrev En redovisning för båda verksamhetsgrenarna av vidtagna åtgärder för att uppnå målet och en bedömning av åtgärdernas resultat. Redovisningen avseende verksamhetsgrenen Utredning och lagföring skall innehålla en separat redovisning för områdena rättspsykiatri, rättsmedicin och rättskemi. Vidtagna kvalitetssäkringsåtgärder samt i förekommande fall, utfall av kvalitetskontroll. Rättsmedicin, rättspsykiatri Under år 2001 bildades ett Kvalitets- och utvecklingsråd (KUR) inom vardera det rättsmedicinska och rättspsykiatriska området. De rättskemiska och rättsgenetiska verksamheterna finns representerade i det rättsmedicinska rådet. Arbetet har fortsatt under år 2002 med uppgifter utlagda på enskilda och mindre arbetsgrupper och två sammankomster vardera i respektive råd. En föreskrift om gemensam hantering av klagomål och händelser som avviker från fastlagda rutiner har fastställts. Klagomål och händelser av betydelse ska rapporteras till respektive kvalitets- och utvecklingsråd som ett led i kvalitetsutvecklingen. Rättspsykiatri En uppdatering och komplettering av de styrdokument som ska finnas inom verksamheten har påbörjats under året. Interna föreskrifter om extra tillsyn och krav på lokala regler har fastställts och arbetet med att ta fram riktlinjer för kriterier när somatiska undersökningar ska göras pågår. Rättsmedicin Bland annat har arbetet med att uppdatera och utveckla gällande s.k. processbeskrivning inom rättsmedicinen fortsatt. Ett förslag till riktlinje om rättsläkarens roll har utarbetats och kommer att fastställas inom kort. År 2001 utförde kvalitetssamordnaren vid Socialstyrelsen på uppdrag av Rättsmedicinalverket som en försöksverksamhet en granskning av den Rättsmedicinska avdelningen i Uppsala. Under 2002 har kvalitetsgranskningar av de rättsmedicinska avdelningarna i Lund 4

5 och Göteborg genomförts. En granskningsrapport med förslag om förbättringsåtgärder vid de båda avdelningarna är planerad att färdigställas inom kort. Förslagen kommer att hanteras av de berörda avdelningarna och övergripande i det rättsmedicinska kvalitets- och utvecklingsrådet. Rättskemi, rättsgenetik Rättskemiska avdelningen är sedan 1996 och rättsgenetiska avdelningen sedan 1997 av SWEDAC ackrediterade laboratorier. Ackrediteringen måste försvaras genom att avdelningarnas kvalitetssystem ständigt utvecklas, vilket följs upp av SWEDAC genom årliga tillsynsbesök. Båda avdelningarna har anpassat sina kvalitetssystem till den nya standarden och bedömdes enligt denna under år Såväl den rättskemiska som den rättsgenetiska avdelningen försvarade sin status som ackrediterade laboratorier. Båda avdelningarna har deltagit i ett antal olika externa kontrollprogram vilka genomgående har visat mycket goda resultat. Rättspsykiatri Totala antalet rättspsykiatriska utredningar som av domstol överlämnades till Socialstyrelsens rättsliga råd för bedömning utgjorde t.o.m. oktober 2002 fem procent (27 fall) av samtliga expedierade ärenden. Av dessa kom Rättsliga rådet i fem fall fram till en annan slutsats med avseende på allvarlig psykisk störning än den som framgått av utredningen. Det bör i detta sammanhang noteras att antalet ärenden som domstolar överlämnar delvis är betingat av den tilltalades egen strävan att få till stånd en ändring av en icke önskad påföljd. Beträffande de avvikande bedömningar som Rättsliga rådet gjort kan de i vissa fall bero på att den undersöktes psykiska status ändrats under den tid som förlöpt mellan den rättspsykiatriska utredningen och Rättsliga rådets granskning. Andel samt utfall av ärenden som granskats av Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga sociala och medicinska frågor. Tabell 2. Bedömning av rättspsykiatriska utlåtanden i Socialstyrelsens rättsliga råd (10 mån) antal procent antal procent antal procent Granskade RPU 27 4,4 29 4,9 27 4,7 Annan bedömning av allvarlig psykisk störning 6 0,9 7 1,3 5 0,9 Domstolarna följde under 2002 i hög grad de förslag till påföljd som lämnats i rättspsykiatriska utlåtanden. Av hittills inkomna domar framgår att förslag om överlämnande till rättspsykiatrisk vård följdes till 97 procent. Domstolarnas följsamhet till lämnade påföljdsförslag och den låga frekvensen av ärenden som prövas i rättsliga rådet talar för att den rättspsykiatriska verksamheten håller hög standard och att domstolarna har stort förtroende för denna verksamhet. Rättsmedicin Till Socialstyrelsens rättsliga råd hade under året inkommit två ärenden, som primärt hade undersökts vid en rättsmedicinsk avdelning. I båda ärendena anslöt sig rådet till den av Rättsmedicinalverket gjorda bedömningen. Rättsmedicin Rättsmedicinalverket har under år 2002 genomfört en enkätundersökning avseende rättsmedicinska rapporter över dödsorsaksundersökningar och rättsmedicinska kroppsundersökning av levande personer. Uppdragsgivaren, polisen, har tillsammans med varje rapport erhållit ett frågeformulär, vari utredningsmannen ombetts att ge sin uppfattning om rapportens värde som arbetsmaterial i rättsprocessen. Enkäten genomfördes under september och oktober år Under perioden expedierades över dödsorsaksundersökningar och 275 rättsmedicinska kroppsundersökningar av levande personer, totalt rapporter. Vid årsskiftet hade 846 besvarade enkäter inkommit till Rättsmedicinalverket, vilket utgör 66 procent av de utsända enkätformulären. Den svarande ombads att på en skala från 0 (inte alls) till 4 (helt) markera i hur hög grad han/hon instämmer i ett antal påståenden om den aktuella rapporten. De inkomna svaren har följande procentuella fördelning. Uppdragsgivarnas syn på undersökningarnas genomförande och kvalitet skall redovisas för varje verksamhetsområde rullande vart fjärde år. Redovisningen för budgetåret 2002 skall avse rättsmedicinen. 5

6 Tabell 3. Sammanställning av svar på enkät (siffror i procent) Dödsorsaksundersökning Kroppsundersökning Helt Delvis Inte alls Helt Delvis Inte alls PÅSTÅENDE ger tillräckliga svar på ärendets frågeställning bra underlag för fortsatt handläggning av ärendet slutsatser är väl motiverade lättillgänglig, inga problem språkmässigt delar helt utan värde delar saknas Enkätsvaren visar att uppdragsgivarna i huvudsak är positiva till de rättsmedicinska rapporterna. Polisens utredare anser att de får ett bra underlag för sitt arbete. Rapporternas slutsatser är väl motiverade, men medicinsk terminologi föranleder ibland kommentarer om rapportens bristande tillgänglighet för en lekman. Delar av rapporterna uppfattas som för omfattande, särskilt då det gäller förolyckade i trafiken. Mottagaren anser sällan att något saknas i de rättsmedicinska rapporterna. Ett drygt hundratal av enkätsvaren åtföljs av egna kommentarer som ska bearbetas och användas som underlag i det rättsmedicinska kvalitetsarbetet. Den något lägre värderingen av rättsmedicinska kroppsundersökningarna av levande beror sannolikt på att dessa oftast utgör en del i en förundersökning vid misstanke om brott. De innefattar därför vanligen mer komplicerade frågeställningar än flertalet obduktionsärenden, där misstanke om brott inte föreligger. En svaghet med undersökningen är att enbart polisens utredare beretts möjlighet att besvara enkäten. Under år 2003 kommer därför även åklagare, domare och advokater att bjudas in att vid ett seminarium diskutera undersökningens resultat. Andelen ärenden inom rättspsykiatrin där väntetiden i häkte överstigit sju dagar, utredningstider för häktade samt andelen ärenden där anstånd begärs för häktade respektive ej häktade. Rättspsykiatri Andelen ärenden där väntetiden i häkte överstigit sju dagar har ökat något under år 2002 jämfört med föregående år. I flertalet fall avsåg överskridandet endast någon enstaka dag. Överskridandena betingades uteslutande av en hög beläggningsnivå under olika perioder av verksamhetsåret. Andelen anstånd med avgivande av utlåtande har minskat under året, trots ett kraftigt ökat antal undersökningar. För ej häktade personer motiveras anstånden främst av att den undersökte inte kunnat nås eller inte infunnit sig till undersökningen. Under år 2002 har antalet ej häktade personer som tagits in på utredningsavdelning enligt 10 LRU varit två mot åtta under år Skälen för dessa intagningar utgörs huvudsakligen av vägran att infinna sig för undersökning enligt domstolens beslut. Medianhandläggningstiderna för RPU av häktade personer var 28 dagar och för ej häktade 42 dagar under år 2002 (samma som under år 2001). Även andelen RPU där utredningstiden (inklusive väntetiden) överstigit fyra veckor för häktade, respektive sex veckor för ej häktade, är något lägre än år En del av dessa undersökningar har överskridit tidsgränsen med någon enstaka dag. I dessa fall har anstånd, efter överenskommelse med domstolen, i regel inte begärts. Tabell 4. Väntetider, anstånd och utredningstider (andel i procent) antal andel antal andel antal andel Väntetid för häktade överstiger sju dagar Utredningstid för häktade överstiger 28 dagar för ej häktade överstiger 42 dagar Anstånd för häktade för ej häktade

7 Rättsmedicin Medianen för handläggningstiderna för rättsmedicinska ärenden var 9 dagar (8 dagar år 2001) avseende levande personer och 41 dagar (42 dagar år 2001) för obduktionsundersökningar. Handläggningstiderna är fortfarande alltför långa, vilket delvis har sin förklaring i den ansträngda rekryteringssituationen för rättsläkare. Arbetet med att förkorta handläggningstiderna pågår. Handläggningstider för ärende inom rättsmedicin, rättskemin och rättsgenetiken. Rättskemi Uppdragsverksamhetens mål finns angivna som krav i avtal med uppdragsgivarna, bl.a. avseende handläggningstider. Trots en ökning av antalet ärenden har handläggningstiderna i stort kunnat hållas utom för drograttfylleriärenden, där handläggningstiderna är längre än vad som varit ambitionsnivån. För obduktionsärenden är 66 procent klara inom 10 dagar, för ringa narkotikabrott gäller att 69 procent av ärendena där enbart urinprov tagits är klara inom 10 dagar medan för drograttfylleriärenden gäller att endast 16 procent är klara inom 10 dagar. Rättsgenetik Tack vare ytterligare effektivisering har handläggningstiden kunnat kortas med två dagar jämfört med början av år Medianhandläggningstiden för faderskapsärenden är för närvarande 21 dagar. Verksgemensamt Som ett led i chefsutvecklingen har verket bjudit in myndighetschefer från andra myndigheter inom rättsväsendet till de chefsseminarier som genomförts under senare år. Senast i december deltog riksåklagaren och tidigare myndighetscheferna vid BRÅ, RPS och Domstolsverket. Diskussionerna har vid dessa tillfällen bl.a. gällt samarbetet mellan myndigheterna och hur ärendehanteringen ska kunna underlättas. Vidtagna åtgärder för att underlätta ärendehanteringen mellan rättsväsendets myndigheter Rättspsykiatri Inom rättspsykiatrin har diskussionerna och därmed medvetenheten om att optimera utredningstidernas längd med beaktande av kvalitetskraven intensifierats. Syftet är att åstadkomma ytterligare effektiviseringar vilket bör kunna leda till förkortade utredningstider och förbättrad logistik till fördel för den enskilde, domstolarna och kriminalvården. De rättspsykiatriska avdelningarna utför riskbedömningar åt Statens institutionsstyrelse och kriminalvården vilket innebär säkrare bedömningar och underlättar ärendehanteringen inom dessa myndigheter samtidigt som det har ett brottsförebyggande syfte. Insatserna kan också ses som en kompetensuppbyggnad inför den förväntade reformeringen av lagstiftning angående psykiskt störda lagöverträdare. Rättsmedicin Rättsmedicinalverket har under året arbetat med en skrivelse som inom kort kommer att överlämnas till Justitiedepartementet. Den rör en begäran om en översyn av lagstiftning och rutiner vid dödsfallsutredningar inom rättsväsendet. Verket pekar på att dessa författningar är starkt splittrade och svåröverskådliga. En översyn utifrån ett medborgarperspektiv och där ansvarsfördelningen utreds kan innebära både effektiviseringar och ökad rättssäkerhet. Rättsmedicinalverket samarbetar bl.a. med Rikspolisstyrelsen i en samarbetsgrupp där också Riksåklagaren och Socialstyrelsen deltar. Ett antal frågor som särskilt rör ärendehanteringen inom rättsmedicinen och myndigheterna emellan behandlas där. Inom rättsmedicinen har elektronisk bildhantering införts vilket på sikt kan underlätta ärendehanteringen och samarbetet mellan rättsväsendets myndigheter. Vid rättsmedicinska avdelningen i Uppsala inleddes tre försöksprojekt under året. I Västmanland pågår ett samarbete med polismyndigheten när det gäller våld från närstående. Personer som varit utsatta för våld ska i samtliga fall erbjudas undersökning av rättsläkare där fokus ligger på att dokumentera skador på ett sådant sätt att man ska kunna förstå ett händelseförlopp och använda materialet i en domstolsförhandling. Även den misstänkte gärningsmannen ska undersökas för att bevismaterial ska kunna säkras och eventuella skador dokumenteras. Erfarenheterna hittills är positiva. En utvärdering av projektet pågår. Avdelningen har också påbörjat ett samarbete med polisen i Uppsala som gäller försök med fasta dagliga tider för undersökning, huvudsakligen av brottsoffer för dokumentation av skador. Tidsbokningen sker via polisens eget datasystem. Även näraliggande polisdistrikt 7

8 har börjat använda detta system för beställningar av undersökningar. Försöket har utvärderats med positiva resultat, varför verksamheten kommer att permanentas. Ytterligare ett projekt genomförs vid Uppsalaavdelningen och gäller samarbete med Rikskvinnocentrum i Uppsala. Där erbjuds kvinnor som utsätts för våld av närstående undersökning och dokumentation av sina skador även om kvinnan vid skadetillfället inte är beredd att göra någon polisanmälan av händelsen. Förhoppningarna är att detta material ska kunna användas vid en eventuell senare rättegång. Projektet utvärderas under första kvartalet år Rättskemi Rättskemiska avdelningen har under året fört en dialog med Rikspolisstyrelsen och Kriminalvårdsstyrelsen angående åtgärder som kan underlätta ärendehanteringen av bl a alkohol- och droganalyser. Insatser för stöd åt forsknings- och utvecklingsarbete av betydelse för verksamheten samt de kostnader dessa insatser medfört. Verksgemensamt Rättsmedicinalverkets syn på forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) framgår av den under året fastställda FoU-policyn där vikten av att arbeta med vetenskapligt förankrade metoder beskrivs. I samma policy fastslås att FoU-arbetet bör utvecklas mot ökad samverkan i programrelaterade forsknings- och utvecklingsområden och att samarbete med andra myndigheter och organisationer bör eftersträvas. Vid FoU-nämndens senaste möte påbörjades ett arbete med sikte på att etablera angelägna områden för kommande FoU-projekt. En pressad arbetssituation på avdelningarna försvårar emellertid möjligheten att avsätta tillräckligt med tid för att genomföra planlagda forskningsarbeten. Under år 2002 har det totala FoU-arbetet omfattat ca 14 årsarbetskrafter. Rättsmedicinalverket har i samverkan med Linköpings universitet tillskapat en adjungerad lektorsbefattning (50 procent) vid rättsmedicinska avdelningen i Linköping. Förhandlingar pågår även med Uppsala universitet om inrättande av en ny lektorstjänst kombinerad med överläkartjänst vid rättsmedicinska avdelningen i Uppsala. En tidigare inrättad tjänst som adjungerad professor i experimentell alkoholforskning med placering vid rättskemiska avdelningen är omförhandlad och förlängd med tre år. En tjänst som adjungerad professor vid Göteborgs universitet i rättspsykiatri är också förlängd med tre år. Kostnader för FoU Efter förslag från myndighetens FoU-nämnd delar verket ut stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt inom myndigheten. Under 2002 fördelades drygt 1 mkr på sammanlagt 19 projekt och 0,2 mkr reserverades för att kunna stödja akuta projekt. Av tilldelade och innestående projektmedel har 1,4 mkr förbrukats under året. Rättsmedicinalverkets samlade kostnader för FoU under år 2002 har beräknats till närmare 15,3 mkr. Från det totala beloppet skall dras intäkter enligt avtal med Karolinska institutet för forskningens nyttjande av Rättsmedicinalverkets centrala arkiv (RCA), totalt 0,4 mkr. Nettokostnaden för FoU uppgår därmed till ca 15 mkr. Insatser för att sprida resultaten av forsknings- och utvecklingsarbetet inom verkets område till rättsväsendet och andra. Verksgemensamt Under året har tre personer med anknytning till RMV disputerat med avhandlingar av stort värde för myndighetens verksamhet. Henrik Söderström: Neuropsychiatric background factors to violent crime, Petra Råsten Almqvist: Sudden infant death syndrome A medico-legal study of related cardiovascular, toxicological and genetic findings och Gabrielle Sjöstedt:Violent recidivism among sexual offenders Risk factors and assessment procedures. Resultat av forsknings- och utvecklingsarbetet har publicerats i totalt 41 vetenskapliga artiklar. Därtill har företrädare för myndigheten medverkat i nationella och internationella forskningsseminarier och vetenskapliga möten med postrar och föredrag. Antalet personer registrerade för forskarutbildning inom RMV ämnesmässigt närstående studieområden har minskat. Särskilt bristen på forskarregistrerade inom det rättsmedicinska ämnesområdet är allvarlig eftersom det riskerar att starkt negativt påverka utvecklingen inom området. En bättre balans mellan kärnverksamhet och FoU måste eftersträvas för att söka motverka de negativa konsekvenserna. Implementering av FoU-resultat i verksamheten Avsikten med att bedriva FoU-arbete är dels att vinna ny kunskap och utveckla nya metoder och dels att kontinuerligt tillgodogöra sig ett vetenskapligt arbets- och förhållningssätt. Vik- 8

9 ten av FoU-arbete kan därför bara till en del mätas i hur verksamheten utvecklas genom att nya metoder tas i bruk och nya frågeställningar besvaras. Rättspsykiatri Riskbedömningsbegreppet i form av riskbedömning/riskhantering som accepterats som centrala faktorer i kommande lagstiftning har initierats av forskningsinsatser inom det rättspsykiatriska området. Utvecklingen har redan påverkat den kliniska verksamheten. Andra forskningsresultat har visat att kostnadskrävande neurologiska undersökningar med magnetröntgenteknik inte ger det bidrag till säkerheten i de rättspsykiatriska bedömningarna som man först förväntat sig. Rättsmedicin Resultaten av den rättsmedicinska forskningen har bl.a. bidragit till ökad kunskap om spädbarnsdöd och omständigheterna kring dessa dödsfall. Forskning rörande anabola steroider har starkt bidragit till ny kunskap om effekter och konsekvenser vid långvarigt bruk och missbruk. Forskning om olyckor och särskilt trafikolyckor har bidragit till att man vid avdelningarna i Umeå, Uppsala och Göteborg medverkar i haverikommissioner i anslutning till utredningar av trafikolyckor. Tidigare FoU-resultat har märkbart ökat användningen av olika laboratorieanalyser både för att t ex fastställa typ och koncentration av läkemedel och narkotiska preparat i rättsmedicinska utredningar men också för sjukdomsdiagnostik genom en rad biokemiska markörer som exempelvis insulin och tryptas. En ökad tillämpning av enzymhistokemi och histopatologi har också sin grund i tidigare FoU-arbete. Rättskemi Erfarenheterna av de senaste årens FoU-arbete har bl.a. resulterat i att LCMS-teknik introducerats i rutinarbetet, vilket innebär känsligare metoder och ökade möjligheter att identifiera kemiska substanser. Under året har bl a en ny känsligare metod för bensodiazepiner introducerats. Förutom en förbättrad kvalitet har investeringen i ny teknik också lett till att effektiviteten och arbetsmiljön kunnat förbättras. Forskningsverksamheten kring håranalyser av missbruksmedel och läkemedel har resulterat i att dessa analyser numera kan användas i vissa typer av utredningar. Genom samarbete mellan rättsmedicinalverkets rättskemiska och rättsgenetiska avdelningar och avdelningen för klinisk farmakologi vid Hälsouniversitetet i Linköping har kunskaper inom det farmakogenetiska området tillförts avdelningen. Rättsgenetik De senaste årens FoU-arbete inom det rättsgenetiska området har medfört att rutiner för DNA-baserad identifiering genom analys av degraderat material blivit möjlig. Genom samarbete med forskare inom det arkeologiska området har avdelningens forskningsintresse även bidragit till att denna forskargrupp fått del i ett av Vetenskapsrådet stött projekt. Utvecklingen inom DNA-området har öppnat en möjlighet att återkommande följa tillväxten av olika blodceller och undersöka den blandning av celler från givare och mottagare som kan återfinnas i blodet efter benmärgstransplantation. Under året har planeringen av ytterligare ett seminarium om hur riskbedömningar och riskhantering kan utvecklas inom skilda delar av rättsväsendet påbörjats. Seminariet kommer att arrangeras i samarbete med Kriminalvårdsstyrelsen, Brottsförebyggande rådet och Statens institutionsstyrelse. Vilka fortsatta insatser som har genomförts, av Rättsmedicinalverket och av verket i samarbete med andra, för att utveckla förutsättningarna för att göra säkrare risk- och farlighetsbedömningar. Rättspsykiatri Personal från verket har deltagit i en rad internationella arrangemang som kan nämnas: International Congress on Law and mental Health i Amsterdam, Holland, Congress of International association for the Treatment of Sexual Offenders i Wien, Österrike, konferens och forskarmöte om learning disabilities and adolescent psychiatry i London England och arbetsmöten med forskare vid St Georges Hospital i London, England. Insatser som Rättsmedicinalverket har gjort i fråga om internationellt sam arbete inom sitt ansvarsområde. 9

10 Rättsmedicin Två seniora rättsläkare har under de senaste åren varit tjänstlediga ett, respektive ett och ett halvt år för att utveckla sin forskningsverksamhet och studera rättsmedicinsk rutinverksamhet och organisation i USA. En rättsodontolog och en rättsläkare som ingår i ID-kommissionen deltog i identifieringsarbetet efter terrordådet på Bali. Uppgiften gällde framförallt att identifiera de svenskar som omkom vid händelsen och gav också värdefulla erfarenheter genom samarbetet med team från andra länder. Rättsodontologen har också deltagit i Nordiska Rättsodontologiska mötet i Köpenhamn, nordiskt ID-möte också i Köpenhamn och Interpols DVI-möte i Lyon Ytterligare en rad insatser som kan nämnas är: deltagande i utgivningen av tidskriften Nordisk rättsmedicin, en kurs i hjärtpatologi i Åbo, Finland, seminarium om övergrepp mot barn i Odense, Danmark, konferens om rättsmedicinska utredare i Minneapolis, Minnesota, USA, rättskemisk kongress Paris och Frankrike, möte inom International Association of Forensic Sciences i Montpellier, Frankrike En av verkets mest erfarna rättsläkare blev inviterad av General Medical Council i England för att delta i en kvalitetsgranskning av en brittisk rättsläkare. I samband med uppdraget detaljstuderades och diskuterades verksamhet, arbetsförhållanden, samarbetssituation, arbetsfördelning, lagreglering, kvantitet och kvalitet på arbetet m.m. för brittiska rättsläkare. En av avdelningscheferna och rättsläkare deltog i ett möte om Exposures in the name of the law som arrangerades av enheten för strålskydd inom EU:s Generaldirektorat för miljö i Dublin, Irland. Rättskemi, rättsgenetik Personal vid såväl den rättskemiska avdelningen som den rättsgenetiska avdelningen har deltagit i internationella möten. Framförallt har de nordiska kontakterna vidareutvecklats. Samarbete kring trafikdödsfall har initierats liksom kring en gemensam nordisk rättstoxikologisk databas. Verksgemensamt Kostnaderna för utvecklingssamarbete uppskattas till ca kronor och ca 0,5 årsarbetskrafter har tagits i anspråk inom Utredning och lagföring och ca kronor och 12 dagar inom övrig verksamhet. Kostnader för utvecklingssamarbete med andra stater på rättsområdet samt hur många årsarbetskrafter som tagits i anspråk för detta. Under år 2002 har insatserna för utvecklingssamarbete av biståndskaraktär för Rättsmedicinalverkets del varit mindre än normalt. En rättspsykiatrisk specialist inom den litauiska rättspsykiatrin genomförde en auskultering under fjorton dagar vid rättspsykiatriska avdelningen i Stockholm. Kostnaderna var kronor som betalades av SIDA. Övriga mål och återrapporteringskrav Rättsmedicinalverket skall, där så är lämpligt och där verksamheten kan skapa särskilda förutsättningar för det, vinnlägga sig om att bidra till det brottsförebyggande arbetet. Återrapportering Insatser som har bidragit till att brott kan förebyggas. Verksgemensamt Rättsmedicinalverkets möjligheter att verka brottsförebyggande ligger till stor del i att minska risken för återfall i brottslighet bland dem som blivit föremål för rättspsykiatrisk undersökning. Vid sidan av detta har insatser gjorts som till viss del också kan ha en brottsförebyggande effekt. Rättsmedicinalverket har under året givit ut rapporten Lugnande läkemedel som oroar, rapport 2002:1. Rapporten är ett resultat av ett projektarbete genom vilket en kartläggning av i vilken omfattning som personer som häktats för brott eller som av domstol förordnats att genomgå inledande rättspsykiatrisk undersökning ( 7-undersökning) intagit läkemedel innehållande flunitrazepam (t.ex. Flunitrazepam, Fluscand och Rohypnol) i samband med aktuellt brott. Vidare har analyserats i vilken omfattning som dessa läkemedel kan ha orsakat eller bidragit till dödsfall samt i vilken omfattning som flunitrazepam återfinns i de prover som lämnats i ärenden som rör misstänkt drograttfylleri. 10

11 Rättsmedicinalverket har tillsammans med 14 andra statliga myndigheter i nationell samverkan för kvinnofrid tagit initiativ till Kvinnofridsportalen ( Portalen syftar till att samla och sprida kunskap om våld mot kvinnor. Företrädare för Rättsmedicinalverket har deltagit i nationella och internationella konferenser och möten med postrar och föredrag och publicerat artiklar av skilda slag med utgångspunkter från de erfarenheter som vunnits i verksamheten. Rättspsykiatri Sedan 1997 har verket prioriterat arbetet med att bidra till att höja kvaliteten i bedömningarna av risken för återfall i brott av allvarligt slag. En väl genomförd riskbedömning med åtföljande analys av möjligheterna att hantera befintliga risker utgör ett väsentligt bidrag till den brottsförebyggande verksamheten. Vid de rättspsykiatriska undersökningsenheterna pågår ständigt ett utvecklingsarbete för att förbättra metoder för riskbedömning och riskhantering. Dessa frågor har ytterligare aktualiserats under år 2002 genom Psykansvarskommitténs förslag till ändrad lagstiftning beträffande psykiskt störda lagöverträdare. En reformering enligt kommitténs förslag kommer att innebära ett ökat krav på riskbedömning. Rättsmedicinalverket har under året varit representerat med experter i utredningen. Flera av de större forskningsprojekt som stöds av Rättsmedicinalverket gäller utveckling och utvärdering av instrument för riskbedömning och riskhantering. Satsningarna i dessa projekt utgör mer än en tredjedel av den årliga fördelningen av 1,2 miljoner kronor i projektbidrag. Inom rättspsykiatrin anordnas årligen fortbildningsdagar för utredningspersonal och för läkare som avger läkarintyg enligt 7 lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m. Denna fortbildning innehåller bland annat vissa föreläsningar och moment som har ett generellt brottsförebyggande syfte. Rättsmedicin Ett tidigare initiativ från Rättsmedicinalverkets sida har under året resulterat i att en utredning om en ny organisation för rättsintygsskrivande läkare har genomförts. Utredningen har gjorts av verkets f.d. överdirektör och ett antal av myndighetens experter har deltagit i arbetet. Vid den rättsmedicinska avdelningen i Uppsala har under året genomförts tre försöksprojekt i samarbete med polismyndigheter och Rikskvinnocentrum som kan bedömas kunna ge brottsförebyggande effekter. Dessa projekt har beskrivits närmare ovan under rubriken Vidtagna åtgärder för att underlätta ärendehanteringen mellan rättsväsendets myndigheter. Rättsgenetik Genom den Rättskemiska avdelningen deltar verket i det europeiska nätverket, EWS (Early warning system), för tidig upptäckt av nya mönster i drogmissbruket. Kostnader Tabell 5. Redovisning av kostnader per verksamhetsgren (andel i procent) Verksamhetsgren tkr andel tkr andel tkr andel Utredning och lagföring Rättspsykiatri Rättsmedicin Rättskemi Summa Övrig verksamhet Rättsgenetik Summa Totalt Övrig återrapportering Kostnader för och intäkter från myndighetens verksamhet skall redovisas per verksamhetsgren. Redovisningen avseende verksamhetsgrenen Utredning och lagföring skall innehålla en särskild redovisning för området rättspsykiatri, rättsmedicin och rättskemi. Gemensamma kostnader har fördelats per verksamhetsgren. I tabell 8 återfinns en specifikation av dessa. 11

12 Rättsmedicinalverkets samlade kostnader har under 2002 i löpande priser blivit knappt 9,4 mkr (fyra procent) högre än året innan. Huvuddelen av ökningen (6,6 mkr) består av ökade personalkostnader till följd av högre lönekostnader efter lönerevision och nyrekryteringar. Rättsgenetikens kostnader har procentuellt ökat mest under året med 9 procent (1,5 mkr, varav 0,8 mkr utgör ökade lönekostnader). I rättsgenetikens kostnader ingår 0,5 mkr som finansieras genom anslag och avser identifieringsärenden åt rättsmedicinen. Intäkter Tabell 6. Uppdrags- och avgiftsintäkter per verksamhetsgren (andel i procent) Verksamhetsgren tkr andel tkr andel tkr andel Utredning och lagföring Rättspsykiatri Rättsmedicin Rättskemi Summa Övrig verksamhet Rättsgenetik Summa Totalt Gemensamma intäkter, 97 tkr år 2002, har fördelats per verksamhetsgren. Uppdrags- och avgiftsintäkterna har totalt sett ökat endast obetydligt under år 2002 jämfört med året innan. Ökningen för den rättskemiska uppdragsverksamheten har dock fortsatt, med 1,5 mkr (åtta procent), medan övriga verksamheters intäkter minskat något. Uppdragsverksamhet Tabell 7. Utfall för RMV:s uppdragsfinansierade resultatområden (tkr) Rättskemi Rättsgenetik Ingående balans Intäkter Kostnader Resultat Ingående balans Intäkter Kostnader Resultat Ingående balans Intäkter Kostnader Resultat Utgående balans I regleringsbrevet för år 2002 budgeterades ett överskott på 200 tkr för den rättskemiska uppdragsverksamheten och 500 tkr för den rättsgenetiska verksamheten. Utfallet blev betydligt mer positivt för båda verksamheterna; den rättsgenetiska verksamhetens överskott under året blev 1,8 mkr och den rättskemiska uppdragsverksamhetens överskott uppgick till 0,6 mkr. Orsakerna till detta beskrivs närmare under avsnitten om rättskemi och rättsgenetik ovan. 12

13 Finansiering Figur RMV:s finansiering Mkr 300 Avgifter ,2 48,5 49,3 Anslag ,4 197,2 209, År Rättsmedicinalverkets totala intäkter under år 2002 uppgick till 259,0 mkr. Verksamheten finansierades till ca 81 procent genom anslag via statsbudgeten och till ca 19 procent genom avgifter. De rättspsykiatriska och rättsmedicinska verksamheterna är i huvudsak anslagsfinansierade. Den rättskemiska verksamheten är till ca hälften avgiftsfinansierad medan den rättsgenetiska verksamheten är helt avgiftsfinansierad. Anslagsförbrukningen uppgick till 209,0 mkr. Rättsmedicinalverket förbrukade därmed i stort hela årets anslag på 211,2 mkr. Utnyttjandet av anslagskrediten minskade från 4,1 mkr vid årets början till 2,0 mkr vid årets slut. Det relativt positiva resultatet möjliggjordes tack vare att verket tilldelades 7 mkr på tilläggsbudget under året. Som framgår av figuren har anslagsförbrukningen de senaste två åren ökat med 11,8 mkr respektive år, vilket motsvarar 6,4 procent år 2001 och 6,0 procent år En huvudsaklig förklaring till den ökande anslagsförbrukningen är de senaste årens ökning av drograttfylleriundersökningarna samt verkets insatser för att minska sårbarheten i utnyttjandet av och öka tillgången på rättsläkare. Vidare har verket under år 2002 haft en mycket kraftig ökning av antalet rättspsykiatriska undersökningar. Intäkter av avgifter uppgick år 2002 till 49,3 mkr, varav 19,7 mkr från den rättskemiska uppdragsverksamheten, 19,2 mkr från de rättsgenetiska uppdragen och 10,4 mkr från övriga verksamheter. Övriga intäkter, bidrag och räntor, uppgick till 0,7 mkr. Verksgemensamma kostnader Tabell 8. Fördelade gemensamma kostnader (andel i procent) tkr andel tkr andel tkr andel Verksledning och kansli IT-stöd Informationsfrågor FoU-stöd och samordning Övriga gemensamma omkostnader (ekonomioch personalsystem, kompetensutveckling, chefsmöten, räntor mm) Summa De verksgemensamma kostnaderna har under år 2002 ökat med 0,6 mkr (tre procent) till 21,4 mkr. Största procentuella förändring svarar centralt FoU-stöd och samordning för som ökat med 64 procent. De största nominella förändringarna finns hos IT-stöd som ökat med 0,9 mkr (11 procent) och övriga omkostnader som minskat i stort lika mycket med 0,8 mkr (25 procent). 13

14 Utgiftsprognoser för åren 2002 och 2003 för samtliga anslag och poster som myndigheten disponerar. Redovisningen skall ske senast 23 januari, den 15 maj, den 30 oktober och i samband med budgetunderlag och delårsrapport. Utvecklingen skall analyseras och kommenteras. Rättsmedicinalverket har redovisat utgiftsprognoser till Justitiedepartementet vid samtliga begärda rapporteringstillfällen. Antal och andel ärenden inom rättspsykiatrin där den undersökte personen var i åldern år Rättsmedicinalverket skall vidare redovisa om verket vidtagit några särskilda åtgärder anpassade för ungdomar i denna ålder. Rättspsykiatri Under år 2002 genomgick 159 personer i dessa åldrar 7-undersökning, vilket motsvarar 8,4 procent av det totala antalet sådana 7-intyg. Motsvarande uppgifter för rättspsykiatrisk undersökning var 59 personer, 8,8 procent. Metodanpassningen till denna grupp är en naturlig del av undersökningsverksamheten, eftersom denna åldersgrupp alltid ingått bland de rättspsykiatriskt undersökta. De unga begår lika grova brott som de äldre undersökta, men färre unga är häktade. De är i stället under utredningstiden frihetsberövade på institutioner inom ungdomsvården. Under året har inga särskilda åtgärder vidtagits beträffande denna åldersgrupp. Organisationsstyrning Rättsmedicinalverket skall verka för en långsiktigt god försörjning av personal med ändamålsenlig kompetens och specialistkunskap. Av särskild vikt är att minska sårbarheten i utnyttjandet och tillgången på rättsläkare genom en aktiv och förutseende rekrytering och utbildning. Rättsmedicinalverket skall också fortsätta med att förnya arbetsformerna och utveckla ledarskapet. Återrapportering Vilka fortsatta insatser Rättsmedicinalverket har gjort för att säkerställa personalförsörjningen inom rättsläkarkåren. Åtgärder som har vidtagits på det personalpolitiska området för att åstadkomma en ändamåls- Rättmedicin Den 31 december år 2002 var totalt 36 läkare anställda inom rättsmedicinen, varav 25 specialister och 11 under specialistutbildning. Det innebär en ökning med tre läkare jämfört med år Ett antal läkare har också, utan att ha påbörjat en formell specialistutbildning, deltagit i det rättsmedicinska undersökningsarbetet under kortare eller längre prova-påperioder, varav några förväntas söka specialistutbildning sedan de erhållit sin läkarlegitimation. De rättsmedicinska avdelningarnas ökade insatser inom detta område väntas långsiktigt ge goda resultat i läkarbemanningen. För att täcka behovet på medellång sikt har ytterligare tre utländska specialister rekryterats. Rekryteringsinsatserna har dock motverkats av att t ex Stockholms läns landsting under året intresserat ytterligare tre rättsmedicinska specialister för specialistutbildning i allmänmedicin under minst 2 3 år. Konkurrensen om läkarna är således stor, vilket också inneburit ökade fackliga lönekrav och krav på extra ersättningar till läkare vid avdelningar med specialistvakanser. Verksgemensamt Rättsmedicinalverket hade under år 2002 i medeltal 380 personer anställda tillsvidare eller tidsbegränsat. Dessa utgör 307 årsarbetskrafter. Fördelat på kön har verket 62 procent kvinnor och 38 procent män. Personalrörligheten för verket totalt var under året sju procent, lika som år Medelåldern inom verket är 46 år. 14

15 Tabell 9. Årsarbetskrafter inklusive visstidsanställda vid respektive års slut Andel i procent Verksledning/ledningskansli 10,6 11,6 11,6 4 Rättspsykiatri 129,0 131,3 128,5 42 Rättsmedicin 91,1 86,4 92,9 30 Rättskemi 50,8 49,6 53,9 18 Rättsgenetik 19,3 19,7 19,9 6 Summa 300,8 298,6 306,8 100 enlig åldersstruktur och jämställdhet mellan kvinnor och män, höja personalens kompetens, förbättra arbetsmiljön, och minska sjukfrånvaron Det långsiktiga arbetet med att säkerställa personalförsörjningen har fortsatt under året. Insatser för att rekrytera, behålla och utveckla medarbetarna är av stor vikt för att uppnå myndighetens verksamhetsmål liksom för att minska sårbarheten i verksamheten. Konkurrensen är hög om de kvalificerade personalgrupper som verket är i behov av. Förutom att erbjuda marknadsmässiga löner är det viktigt att erbjuda en attraktiv och stimulerande arbetsmiljö med goda möjligheter att kunna påverka sitt arbete. Det tidigare nämnda utvecklingsprogrammet RMV-PLUSS och fortsättningen på denna förnyelse utgör ett led i denna strävan. Liksom inom många myndigheter kommer ett stort antal av medarbetarna under den närmaste 10- årsperioden att gå i pension. Konkurrensen om den kvalificerade arbetskraften och pensionsavgångarna kräver fortsatt intensifierade rekryteringsinsatser. I samband med Svenska Läkaresällskapets riksstämma marknadsfördes Rättsmedicinalverket och i synnerhet arbetet som rättsläkare. Bl a har den rekryteringsbroschyr som tagits fram tidigare kommit väl till användning. Medverkan vid föreläsningar för studenter och för andra intressanta målgrupper är ytterligare exempel på att sprida kunskap om myndigheten och öka intresset för arbete inom Rättsmedicinalverket. Inom det personalpolitiska området har åtgärder vidtagits för att åstadkomma en ändamålsenlig åldersstruktur och jämställdhet mellan kvinnor och män. En jämställdhetsplan har utarbetats under året. I planen finns åtgärder fastlagda för att förbättra jämställdheten och för att utveckla ett jämställdhetsperspektiv i verksamheten. I samband med rekrytering skall bl a målet om att uppnå den önskade fördelningen (40/60) mellan könen vara ledstjärnan. På ledningskansliet har en informations- och utredningschef anställts. För närvarande pågår rekrytering av en ny avdelningschef till Rättsmedicinska avdelningen i Stockholm och en administrativ utvecklingschef i Linköping. Vid dessa rekryteringar ska målet om att uppnå en jämn könsfördelning utifrån ställda kvalifikationskrav särskilt beaktas. - en ändamålsenlig åldersstruktur och jämställdhet mellan kvinnor och män Tabell 10. Ålders- och könsfördelning vid årets slut Ålder Antal Män Kvinnor 60 år och äldre år år år år och yngre Summa Cheferna inom respektive avdelning ansvarar för kompetensutvecklingsinsatser för medarbetarna. I samband med utvecklingssamtal ska behov av och plan för kommande utvecklingsinsatser tas fram. Detta gäller både för den enskilde medarbetaren, grupper av medarbetare och hela personalgruppen. Under året har det genomförts flera utbildningsinsatser och seminarier för flertalet av de yrkesgrupper som är anställda inom verket. Inom det rättsmedicinska området fortsatte utbildningen för de 11 anställda ST- läkarna vid respektive avdelning och vid gemensamma kurser. Utbildning av gruppledare har genomförts inom rättskemiska avdelningen liksom ett utbildningsprogram för att utbilda nya handläggare inom samma avdelning. För verkets EA/PA-handläggare anordnades under två dagar information kring nya regler och riktlinjer inom personal- och ekonomiområdet, upphandlingsfrågor mm. - höja personalens kompetens 15