Ärendebalanser i utredningsverksamheten

Transkript

1 Ärendebalanser i utredningsverksamheten Inspektionsrapport 2010:5 Rikspolisstyrelsen Enheten för inspektionsverksamhet April 2010 Balansrapport_100413P.indd

2 Utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, Stockholm D nr: STA / Omslagsfoto: Kristjan Maack Nordic Photos Grafisk design: Alenäs Grafisk Form Upplaga: 100 ex Tryck: RPS Tryckeri, Stockholm 2010 Balansrapport_100413P.indd

3 sammanfattning Sammanfattning Under inspektionen av ärendebalanser i de fem polismyndigheterna har inspektionsgruppen sett många goda exempel på väl fungerande delprocesser i myndigheternas utredningsverksamhet, likaså chefer, förundersökningsledare och utredare som med stort engagemang och kompetens gör ovärderliga insatser. Inspektionsgruppen kan dock konstatera att relativt antalet inkommande ärenden finns vid några polismyndigheter oroväckande höga balanser. Vid genomgång av äldre öppna kriminalärenden har dessutom brister och felaktigheter i förundersökningsledning, kontroll, dokumentation och handläggning uppmärksammats. Bristerna är till omfattning och karaktär sådana att de måste betecknas som oroande. Genomgripande och långsiktigt syftande åtgärder måste till för att åtgärda de orsaker som leder till dessa brister. Inledningsvis handlar det dock om kontroll och uppföljning. Inspektionsgruppen har noterat att vid myndigheterna har man full kontroll över ärendebalansernas storlek, men mindre god kontroll av innehållet i form av exempelvis ärendetyper, handläggning, preskriptionstider och dokumentation. Inspektionsgruppen gör den bedömningen att de iakttagna bristerna, då de sätts i relation till en myndighets processuppläggning, organisation, ledning, styrning och uppföljning av verksamheten, uppstår i samband med bristande ledning och styrning ordning och reda personligt ansvar Det som avgör mängden kriminalärenden i balans, genomströmningstider och kvalitén på handläggningen, står att finna i det komplexa mönster som utgörs av strukturen på den lokala utredningsprocessen, hur ledning och styrning utövas, vilken grad av ordning och reda som råder under handläggningen och hur medarbetarna i systemet fungerar och producerar. Finns brister i någon enda del av mönstret tappar verksamheten fart, kvalité och förmåga att nå uppställda mål. Ökande ärendebalanser är då en av flera tydliga konsekvenser och bör ses som en larmklocka i sammanhanget. Under inspektionen har gruppen mött svårigheter för jämförande analyser kring polismyndigheternas utredningsprocesser, ledning och kontrollsystem inom ramarna för Polisens underrättelsemodell (PUM) och tillämpningen av Polisens Nationella utredningskoncept (PNU). Formellt har samtliga polismyndigheter infört och tillämpar dessa enhetliga koncept. I praktiken har man dock hunnit olika långt i implementering och utformningen varierar beroende på lokala lösningar. Det är inspektionsgruppen uppfattning att polismyndigheterna bör öka takten med att bygga upp sina utredningsprocesser fullt ut och i enlighet med de nationella koncepten. Ska resultaten bli väsentligt bättre måste verksamheten också bli det. I slutet av rapporten ges ett antal rekommendationer som inspektionsgruppen bedömer bör kunna leda till att nu uppmärksammade brister kan åtgärdas. Rekommendationerna listas i sammandrag sist i rapporten. För inspektionsgruppen, Anders Kjaersgaard Balansrapport_100413P.indd

4 innehåll Innehåll 1 Inledning Bakgrund Direktiv Begränsningar m.m Metod Inspektionsgruppen STYRDOKUMENT M.M. Budgetproposition och regleringsbrev Polisens planeringsförutsättningar Rättslig reglering ÄRENDEUTVECKLING NATIONELLT GRANSKNINGEN Polismyndigheten i Norrbotten Organisation m.m Ärende- och balansutveckling Ledning och styrning Hantering av ärendebalansen Utbildning och kompetensutveckling Slutsatser Polismyndigheten Dalarna Organisation m.m Ärende- och balansutveckling Ledning och styrning Hantering av ärendebalansen Utbildning och kompetensutveckling Slutsatser Polismyndigheten i Kalmar län Organisation m.m Ärende- och balansutveckling Ledning och styrning Hantering av ärendebalansen Utbildning och kompetensutveckling Slutsatser Polismyndigheten i Blekinge län Organisation m.m Ärende- och balansutveckling Ledning och styrning Hantering av ärendebalansen Utbildning och kompetensutveckling Slutsatser Polismyndigheten i Skåne Polisområde Nordvästra Skåne Organisation m.m Ärende- och balansutveckling Ledning och styrning Hantering av ärendebalansen Utbildning och kompetensutveckling Slutsatser SAMMANFATTANDE IAKTTAGELSER OCH SYNPUNKTER Allmänt Organisation m.m Ärende- och balansutveckling Ledning och styrning Hantering av ärendebalanser Utbildning och kompetensutveckling Ärendebalanser i utrednings verksamheten Balansrapport_100413P.indd

5 Inledning 1 Inledning Bakgrund Rikspolisstyrelsens uppgift är att verka för att Polisen arbetar på ett likvärdigt och enhetligt sätt. Den årliga verksamhetsplaneringen innefattar bland annat inspektioner av utredningsverksamheten, som inte har utvecklats som förväntat trots resurstillskott och införande av nationellt enhetliga metoder som Polisens underrättelsemodell (PUM) och Polisens nationella utredningskoncept (PNU). Ärendebalanserna ärenden under handläggning tenderar att öka. Rikspolisstyrelsen har därför funnit det angeläget att en inspektion genomförs på området för att söka orsaker till utvecklingen och vägar att vända den negativa trenden. Direktiv Av direktivet för inspektionen framgår att syftet med inspektionen är att granska innehållet i ärendebalanserna vid polismyndigheterna mot bakgrund av Polisens nationella mål och årliga verksamhetsplaner. 1 Därvid är det angeläget att iaktta: att Polisen arbetar rättsenligt att polisarbetet håller hög kvalitet, särskilt inom frågor som rör den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet Att polisverksamheten bedrivs enligt de prioriteringar och riktlinjer som regeringen och riksdag har beslutat För inspektionen har följande fem polismyndigheter valts ut; Polismyndigheten i Kalmar län Polismyndigheten Dalarna Polismyndigheten i Blekinge län Polismyndigheten i Norrbotten Polismyndigheten i Skåne begränsat till Polisområde Nordvästra Skåne De viktigaste områdena för inspektionen omfattar; Beskrivning av öppna kriminalärenden, den totala mängden samt den del som är äldre än sex månader Den totala mängden bearbetade och obearbetade balansärenden Polisens tillämpning av metoden för planering och uppföljning (PUM). Detta ska uppnås genom tillämpning av det nationella utredningskonceptet (PNU) Särskilt fokus på tillgreppsbrotten där uppklarningen generellt sett är låg VPOP mall för arbetet med ärendebalanser Uppföljning och ärendesamordning Samverkan Utbildning och fortbildning Preskription, en beskrivning av det faktiska läget Begränsningar m.m. För genomförandet av inspektionen har vissa förtydliganden och avgränsningar gjorts. Vid inspektionen och i denna rapport definieras balans till att omfatta samtliga öppna kriminalärenden (K-ärenden) under handläggning vid respektive myndighet, oavsett om ärendet ligger ute hos handläggare eller försetts med beteckning i balans i utredningsregistren och lagts i central balanshög. Fokus har i huvudsak varit mot två ärendekategorier; våldsbrott med tanke på statsmaktens prioritering av ärendetypen samt tillgreppsbrott i enlighet med vad som särskilt anges i direktivet. Ärenden inom kategorin grov och organiserad brottslighet har inte ingått i det granskade materialet. 2 Förenklat utredningsförfarande enligt RB 23 kap st. och 23 kap. 22 är intressant i sammanhanget av antal ärenden i balans. Förfarandet berörs dock endast kortfattat och i relevanta sammanhang eftersom denna form av utredningsverksamhet har varit föremål för en särskild inspektion under år Urvalet av ärenden för granskning har koncentrerats på ärenden äldre än ett år, förutom de ungdomsärenden (23 st) som inspektionsgruppen särskilt kontrollerat i Blekinge. Blekinge 52 Dalarna 46 Nordvästra Skåne 41 Kalmar 48 Norrbotten 50 Totalt granskade 237 Urvalet har inte gjorts helt slumpmässigt, hänsyn har tagits till att inspektionsgruppen har haft att skaffa sig en bild av varför ärendena ligger i balans. Tillgreppsbrott och 2 Grov och organiserad brottslighet = begrepp grundat på EU:s definition /2/97 EUFOPOL 35 Rev 2 om en varaktig organisation, fler än två personer, misstanke om kriminalitet, strävan efter vinning och makt, m.m. 3 RPS STA /08 1 RPS STA / Ärendebalanser i utrednings verksamheten 5 Balansrapport_100413P.indd

6 inledning våldsbrott är något överrepresenterade i urvalet av det skälet att det är ärenden som är särskilt prioriterade enligt direktivet. Inspektionsgruppen har vid urvalet även sökt ärenden med såväl skälig misstanke som utan, polisledda och inte polisledda. Det kan givetvis diskuteras om inspektionsgruppens urval är representativt för alla de öppna ärendena. Det förtjänar då att påpekas att gruppen med en enkel diarielista som utgångspunkt, på kort tid vid respektive polismyndighet, gjort ett urval där så mycket brister av samma typ trots allt kunde ses. Gruppens bedömning är att urvalet och urvalsprinciperna gett en rimligt säker bild av tillståndet i ärendebalansernas äldre delar. Metod Inspektionen har i huvudsak genomförts genom besök, varvid intervjuer och samtal har skett med myndighetsledning eller motsvarande, samt med personal inom utredningsverksamheten på olika nivåer och på olika orter/enheter. Besöken har förberetts genom skriftväxling kring utredningsorganisation, lokala direktiv och arbetsanvisningar samt genomgång av ett urval av öppna K-ärenden. Fördjupad granskning av utredningsakterna har skett på plats. Efter sammanställning och analys av inspektionsresultaten har polismyndigheterna beretts tillfälle till sakgranskning och att lämna synpunkter på de delar av redovisningen som behandlar organisation, ledning, styrning, hantering av ärendebalansen, utbildning och kompetensutveckling. Inkomna synpunkter har beaktats i rapporten. Av direktiven framgår att inspektionsgruppen även skulle titta på andel bearbetade/obearbetade ärenden i balans. Inspektionsgruppen kunde redan innan inspektionen påbörjades konstatera att för en balansinspektion är inte den gällande definitionen av bearbetade ärenden enligt Polisens Resultatrapporter (PRR) en gångbar definition. Enligt PRR definieras ett ärende som ett avslutat ärende där förundersökning har varit inledd eller med handläggning enligt RB 23 kap. 22 har skett. Inspektionsgruppens uppfattning är att denna definition snarare speglar initiala förundersökningsledarbeslut än beskriver om ärendet har bearbetats i någon omfattning. Utifrån ett balansperspektiv handlar bearbetning enligt inspektionsgruppens uppfattning i stället om aktivitetsnivån i ärendet under tiden efter det att förundersökning inletts. Därför gjordes under ärendegenomgången ett försök att bedöma vilken ärendeaktivitet som kunde spåras. Bedömningen gjordes utifrån en enkel tregradig skala; låg, mellan och hög aktivitet. Vid redovisning av resultaten av de stickprovsmässiga ärendekontrollerna vid polismyndigheterna, sammanfattas detta i punktform. Därvid har följande enkla mängddefinitioner använts; Något = 1 till 2 ärenden Några = 3 till 5 ärenden Flertal = mer än 5 ärenden Påpekas bör att vid redovisningen av myndigheternas ärendebalanser per den 30 september 20, har för enkelhetens skull avrundning använts, varför summan andelar av olika brottstyper i procent inte alltid summerar 100. Inspektionsgruppen Ansvarig för genomförandet av inspektionen har varit länspolismästare Anders Kjaersgaard, Polismyndigheten i Kronobergs län. Övriga medlemmar i gruppen har varit polismästare Sven Johansson, Polismyndigheten i Södermanlands län samt från Polismyndigheten i Kronobergs län statistiker Magnus Lundstedt, kommissarie Stefan Karlsson och inspektör Peter Tagesson. 6 Ärendebalanser i utrednings verksamheten Balansrapport_100413P.indd

7 Styrdokument m.m. 2 Styrdokument m.m. Budgetproposition och regleringsbrev Riksdagen beslutar årligen om verksamheten för Rikspolisstyrelsen och övriga myndigheter inom polisorganisationen. 4 Med utgångspunkt från det har regeringen i regleringsbrev för budgetåret 20 fastställt mål och återrapporteringskrav. 5 Återrapporteringskraven som ställs på Rikspolisstyrelsen innefattar att analysera och kommentera verksamhetens resultat, viktiga åtgärder som vidtagits för att nå målen och åtgärder som gjorts för att undanröja hinder mot måluppfyllelse. Av särskild relevans för inspektionsuppdragets inriktning är vad som anges i budgetpropositionen för övergripande mål; Rättsväsendets verksamhet ska bedrivas utifrån ett medborgarperspektiv där en effektiv och rättssäker ärendehandläggning är en självklar utgångspunkt. Detta innebär att tiden från en brottsanmälan till dom och straffverkställighet ska vara så kort som omständigheterna i det enskilda ärendet medger. De brottsbekämpande myndigheternas arbete med att effektivisera sin brottsutredande verksamhet med bibehållen kvalitet och rättssäkerhet måste fortsätta med ännu större kraft. I en sammanfattande analys och slutsats konstateras att ärendeinflödet har ökat markant under de senaste åren. Visserligen har även uppklarning och lagföring ökat men inte i tillräcklig utsträckning för att förhindra att andelen uppklarade brott minskade under För balanssituationen, ärenden under handläggning, har detta då inneburit att myndigheternas ärendebalanser ökat under 2007 vilket föranlett konstaterandet;.. Denna utveckling är inte acceptabel och myndigheterna måste fortsätta sitt arbete för att uppnå en varaktigt högre brottsuppklarning och lagföring. Den totala genomströmningstiden från det att anmälan kommer in till dess att dom meddelas är fortfarande för lång och ökade i vissa delar av rättskedjan under De brottsutredande myndigheternas alltför långa handläggningstider har också nyligen kritiserats av Justitieombudsmannen (beslut , dnr ). Inte minst ur ett brottsofferperspektiv är det angeläget att genomströmningstiderna kortas. Regeringen vill understryka vikten av att alla myndigheter inom rättsväsendet samverkar för att uppnå en så effektiv samlad verksamhet som möjligt. I budgetpropositionen betonas även att utvecklingsarbetet inom polisverksamheten måste inriktas på kärnverksamheten och leda till tydliga resultatförbättringar. Polisens planeringsförutsättningar Rikspolisstyrelsen utfärdar årliga planeringsförutsättningar med treårsperspektiv i enlighet med uppdraget i polislagen om att verka för planmässighet, samordning och rationalisering inom polisväsendet. 6 Planeringsförutsättningarna ligger sedan till grund för polismyndigheternas beslut kring verksamhet, mål och budget. De lokala polisstyrelserna har sedan att säkerställa att polisarbetet bedrivs i överensstämmelse med riksdagens och regeringens prioriteringar och riktlinjer, effektivt och rättssäkert samt att förvaltningen fungerar väl. 7 Planeringsförutsättningar för åren anger inriktningar, prioriteringar och mål på olika verksamhetsområden. 8 I avsnittet om viktiga förutsättningar för kärnverksamheten, anges en rad grundläggande förutsättningar som måste vara uppfyllda för ett framgångsrikt arbete. Användningen av enhetliga arbetssätt, det pågående utvecklingsarbetet samt samarbetet mellan rättsväsendets myndigheter, avser skapa dessa förutsättningar för bättre resultat och måluppfyllelse. De enhetliga arbetssätten ska uppnås genom tilllämpning av Polisens underrättelsemodell (PUM) och Polisens nationella utredningskoncept (PNU). PUM är en kunskapsbaserad lednings- och styrningsmodell för bedrivande av planlagd brottsförebyggande och brottsutredande verksamhet. Till stöd för modellens tillämpning avseende planering, uppföljning och utvärdering finns ett IT-system, tidigare benämnt Verktyg för planlagd operativ polisverksamhet (VPOP), numera PUM-A. PNU är ett antal metoder som visat sig ge framgång inom den brottsutredande verksamheten. 9 Exempel på dessa metoder är en myndighetsgemensam brottssamordningsfunktion för brottsanmälningar, förundersökningsledare med kvalificerad utbildning, tjänstgörande under brottsfrekventa tider för tidiga beslut och ledning av utredningsinsatser, samt förenklade utredningsförfaranden enligt RB 23:21 och 23:22. 6 Polislagen (1984:387) 7 1 st. 7 Polisförordningen (1998:1558) 3 kap. 1 4 Prop. 2008/:1, utg.omr Ju2008/8581/PO, Ju2007/4431/PO, Ju2008/4993/PO m.fl. Regleringsbrev för budgetåret 20 avseende Rikspolisstyrelsen och övriga myndigheter inom polisorganisationen 8 RPS CO /08 Polisens planeringsförutsättningar för perioden RPS USE /04 Polisens Nationella Utredningskoncept för ökad lagföring och brottsreduktion. Ärendebalanser i utrednings verksamheten 7 Balansrapport_100413P.indd

8 Styrdokument m.m. Det finns dock skäl att erinra om den slutsats som arbetsgruppen för utveckling av PNU kom fram till: Utredningens slutsats är att det inte räcker med enbart utvecklad arbetsmetodik. För att skapa en varaktigt effektiv utredningsverksamhet krävs det ett aktivt ledarskap, kompetensutvecklings- och rekryteringsåtgärder samt en metodförvaltning som stöder genomförandet och utvecklingen av konceptet. Planeringsförutsättningarna betonar vikten av att dessa metoder tillämpas fullt ut vid samtliga myndigheter. Där finns även kraven på att Polisens kriminaltekniska verksamhet ska hålla hög kvalitet och att detta ska uppnås genom den fastlagda kriminaltekniska strategin med handlingsplan. 10 Under avsnittet om viktiga perspektiv för ett framgångsrikt polisarbete, finns skrivningar om brottsofferarbete, personsäkerhetsarbete, unga lagöverträdare och hatbrott. Rikspolisstyrelsen betonar att ett kompetent beaktande av dessa perspektiv skapar förutsättningar för bland annat långtgående förstahandsåtgärder, att hålla fokus på tidsfristerna som finns vid utredning av ungdomsbrott och inte minst viktigt, tillvaratagande av målsägandenas intressen. Rättslig reglering Den rättsliga reglering som är relevant för ärendebalanser inom brottsutredning, kan kort sammanfattas med att förundersökning enligt RB 23 kap. 4 2 st. ska bedrivas så skyndsamt som omständigheterna medger. När det inte längre finns skäl att fullfölja undersökningen ska den läggas ned. Kraven på skyndsamhet initialt vid inträffade brott accentueras i RB 23 kap. 3 3 st., som ger utrymme för en polisman att vidta utredningsåtgärder redan innan förundersökning hunnit inledas. Detta betonas ytterligare i 3 a förundersökningskungörelsen (Fuk) där det anges att en polisman ska om möjligt färdigställa utredningen redan på plats. Kravet på att förundersökning ska bedrivas med särskild skyndsamhet i ungdomsärenden, 4 lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL) samt 2 a Fuk, har kombinerats med konkreta tidsfrister. Tidsfristerna får endast överskridas om det är motiverat med hänsyn till utredningens beskaffenhet eller andra särskilda omständigheter. Det förtjänar att påpekas att lagstiftningen inte medger att exempelvis brist på utredningspersonal, eller att andra ärenden bedöms ha högre prioritet, medför att de legala tidsfristerna får överskridas. 11 Förundersökningsledaren har ansvaret för förundersökningen i dess helhet enligt 1 a 2 st. Fuk och ska se till att utredningen bedrivs effektivt samt tillvarata den enskildes rättssäkerhetsintressen. Förundersökningsledaren har även att ge behövliga direktiv för hur förundersökningen ska bedrivas till dem som biträder med handläggningen. Den dokumentation som krävs av beslut och åtgärder under förundersökning regleras i Fuk. Rikspolisstyrelsen har tillsammans med Åklagarmyndigheten lagt fast riktlinjer kring ledning av förundersökning. 12 Riktlinjerna omfattar ocksåutredningar enligt 31 LUL. I avsnittet om förundersökningsbegränsningar m.m. betonas vikten av att undersökningsledaren fortlöpande kontrollerar utredningsläget för att kunna beakta om regelverket enligt RB 23 kap. 4 2 st. kan tillämpas då det inte längre finns anledning att fullfölja utredningen. Som tidigare nämnts har Justitieombudsmannen vid olika tillfällen de senaste åren framfört kritik mot de långa handläggningstiderna inom den brottsutredande verksamheten. 13 Av budgetpropositionen framgår att statsmakten anser att handläggningstiderna generellt är för långa. Oaktat att inga konkreta legala tidsfrister finns för den absoluta majoriteten av de ärenden som hanteras inom processen Utredning och lagföring, måste således handläggningstiderna kortas sett utifrån dagens förhållanden. Det medför i sin tur att ärendebalanserna ska minskas. 11 Prop. 1994/95:12 s. 96 f. 12 RPSFS 20:11/FAP 4-5 och ÅFS 20:2 10 RPS POA /08, Kriminalteknisk strategi med handlingsplan 13 JO , beslut Ärendebalanser i utrednings verksamheten Balansrapport_100413P.indd

9 Ärendeutveckling nationellt 3 Ärendeutveckling nationellt Ökningen av antalet öppna ärenden vid landets polismyndigheter har stagnerat under 20 och antalet är vid årets 14, 15 slut lägre än tidigare år. Antal öppna ärenden totalt exklusive trafik 30/ / / /12 20 Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Polismyndigheterna totalt Antalet öppna ärenden äldre än sex månader visar samma utveckling. Antal öppna ärenden äldre än 6 mån exklusive trafik 30/ / / /12 20 Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Polismyndigheterna totalt Grundstatistik i denna rapport är hämtad från VUP systemet för verksamhetsuppföljning. 15 Rapporten är här, för att påvisa trendbrottet, kompletterad i tabellerna över antal öppna ärenden med uppgifter även per den 31 december 20. Sätts antalet öppna ärenden i relation till antalet inkomna under 12 månader, ses det egentliga balansläget och jämförelser kan göras mellan myndigheterna. 16 Skillnaderna är stora. Även om enskilda myndigheters balansläge ibland kan förklaras med speciella påverkansfaktorer, så utgör ändå dessa skillnader en indikator för ett behov av större nationell enhetlighet vad gäller utredningsverksamhetens styrning, processutformning och uppföljning. Andel öppna ärenden totalt av inkomna exklusive trafik 30/ / /9 20 Blekinge 12,3 12,7 13,3 Dalarna 20,4 17,8 21,6 Gotland 14,8 12,4 11,3 Gävleborg 12,2 12,7 14,9 Halland 15,2 12,8 13,4 Jämtland 21,8 19,5 18,4 Jönköping 15,5 13,5 13,1 Kalmar 21,8 23,4 20,2 Kronoberg 14,4 15,7 17,3 Norrbotten 17,6 18,3 17,0 Skåne 10,3 11,6 11,1 Stockholm 13,1 13,4 12,7 Södermanland 18,0 18,7 15,7 Uppsala 14,2 12,4 13,1 Värmland 20,8 17,6 15,4 Västerbotten 19,9 17,4 15,4 Västernorrland 16,8 14,2 14,8 Västmanland 14,5 12,8 13,8 Västra Götaland 14,6 14,7 12,6 Örebro 13,8 13,3 14,5 Östergötland 13,9 14,5 14,4 Andelen öppna äldre ärenden av totalt antal öppna ärenden, visar ett liknade mönster. Andel öppna ärenden äldre än 6 månader av totalt öppna exklusive trafik 30/ / /9 20 Blekinge 16,6 17,8 18,6 Dalarna 44,4 35,7 40,3 Gotland 28,6 24,0 18,0 Gävleborg 21,8 27,6 26,1 Halland 27,6 25,2 26,1 Jämtland 46,9 45,1 34,6 Jönköping 32,4 34,0 25,1 Kalmar 33,4 35,6 37,2 Kronoberg 26,8 34,9 30,6 Norrbotten 24,5 31,6 28,9 Skåne 26,2 28,1 28,0 Stockholm 34,2 35,6 37,8 Södermanland 36,7 33,4 32,9 Uppsala 31,1 36,2 27,9 Värmland 40,1 38,3 34,1 Västerbotten 36,2 33,8 32,2 Västernorrland 26,4 31,2 28,0 Västmanland 25,4 23,3 23,3 Västra Götaland 33,7 37,7 34,3 Örebro 25,3 25,7 20,9 Östergötland 30,0 26,3 29,8 16 Brutet 12 månader per 30 september. Ärendebalanser i utrednings verksamheten 9 Balansrapport_100413P.indd

10 Granskningen 4 Granskningen Polismyndigheten i Norrbotten Organisation m.m. Polismyndigheten i Norrbotten har ett ansvarsområde som omfattar 14 kommuner med sammanlagt ca invånare och som geografiskt täcker en fjärdedel av landets yta. Myndigheten har ca 615 anställda, varav ca 445 är poliser. Huvudkontoret med länspolismästarens stab är lokaliserat till Luleå. Myndigheten i övrigt är organiserad i enheter för verksamhetsstöd och kriminalunderrättelsetjänst samt för kärnverksamheten i avdelningarna Brottsförebyggande, Brottsutredningar och Extern Service. Varje avdelning är indelad i fyra underenheter som var och en täcker sitt geografiska område. Avdelningen för brottsutredning har, förutom sina fyra enheter för områdena Norra Lappland, Östra Norrbotten, Piteå älvdal och Luleå/Boden, fyra länsgemensamma enheter: Brottssamordningsenhet, Ekobrottsenhet, Narkotikaenhet och Kriminalteknisk enhet. I huvudsak utreds samtliga ärendetyper, förutom trafik- och ekobrott, vid de lokala enheterna. Ärende- och balansutveckling Antalet inkomna kriminalärenden totalt, exklusive trafik, till Polismyndigheten i Norrbotten har under de tre senaste åren varierat mellan ca och ca ärenden. Som diagrammen visar har utvecklingen av balansen inom brottsområde 1 följt utvecklingen av den totala balansen. Diagrammen visar även på den tydliga säsongsvariation som ärendebalansen uppvisar där antalet öppna ärenden under alla fem åren varit som högst i september. Även när det gäller de äldre ärendena har utvecklingen för den totala balansen exklusive trafik varit likartad som den inom brottsområde 1. Däremot finns ingen lika tydlig säsongsvariation för de öppna ärendena äldre än sex månader som finns för samtliga öppna ärenden. Genomströmningstiden ökade något Följande diagram visar utvecklingen av antalet öppna kriminalärenden de senaste åren. 10 Ärendebalanser i utrednings verksamheten Balansrapport_100413P.indd

11 Granskningen Resultat i form av andel redovisade ärenden av inkomna ärenden totalt, ackumulerat/år, varierar över tid. Utveckling per år av andel redovisade ärenden totalt exkl trafik Antalet ärenden i balans exklusive trafikärenden var den 30 september st. Av dessa tillhörde 2279 (59 %) brottsområde 1,281. (7 %) brottsområde 2, 1304 (34 %) brottsområde 3 samt 13 st som låg i avvaktan på brottsrubricering. Av ärendena inom brottsområde 1 var 1134 (50 %) våldsbrott 516 (23 %) tillgrepp exklusive butik 280 (12 %) skadegörelsebrott 349 (15 %) övriga brott mot person. Antalet ärenden äldre än sex månader i balans exklusive trafikärenden var den 30 september eller 29 % av den totala balansen. Av dessa tillhörde 624 (56 %) brottsområde 1,33 (3 %) brottsområde 2 och 457 (41 %) brottsområde 3 samt fem som låg i avvaktan på brottsrubricering. Av ärendena inom brottsområde 1 var 350 (56 %) våldsbrott 1 (17 %) tillgrepp exklusive butik 71 (11 %) skadegörelsebrott 94 (15 %) övriga brott mot person. Sett till inflöde uppgick den totala balansen exklusive trafik till 17 % av det senaste årets inflöde. Motsvarande siffra för brottsområde 1 var 13,5 %. För våld 35 % samt för tillgrepp exklusive butik 5,6 %. Vid inspektionsgruppens kontroll av öppna kriminalärenden konstaterades; Ett flertal preskriberade ärenden Några ärenden där handläggningstiden enligt LUL 4 har överskridits Några ärenden där handläggningstiden enligt Fuk 2 a har överskridits Några ärenden där förundersökningen enligt FAP 4-5 ska ledas av åklagare men som inte blivit inlottade på åklagarkammaren Bristfälliga förstahandsåtgärder Ett flertal ärenden som inte har avförts i kriminaldiariet Några ärenden som borde direktnedlagts redan vid granskningen av brottsanmälan Några ärenden som arkiverats utan att beslut har fattats om att förundersökning ska inledas eller inte Några ärenden som kan läggas ned eftersom det inte finns några uppslag att arbeta med: anledning saknas att fullfölja förundersökningen enligt RB 23:4 2 st. Dålig ordning i akterna. Dagboksblad eller annan notering saknas över vad som gjorts i de enskilda ärendena Några ärenden har ej kunna bedömas eftersom utredningsakterna saknas Låg aktivitet i några ärenden och som av allt att döma beror på bristfällig styrning och ledning från förundersökningsledaren Sammanfattningsvis kan med ovannämnda utgångspunkter följande bedömning göras kring relationerna bearbetade och ej bearbetade, respektive förstahandsåtgärder och ej vidtagna förstahandsåtgärder, för de ärenden som kontrollerades. Bilden nedan visar ett mindre urval ur de stickprovskontrollerade ärendena: ett urval av ärenden som bedömts möjliga att bearbeta. I dessa fall visas att genomförda förstahandsåtgärder kanske inte hade den förväntade effekten av kort handläggningstid. Av olika orsaker hamnade ärendena ändå i balans. Bearbetat Ej bearbetat Totalt Någon form av förstahandsåtgärder Ej förstahandsåtgärder Ej bedömningsbara Ledning och styrning I myndighetens verksamhetsplan finns de nationella målen nedbrutna till lokala mål. 17 Till målen har fogats strategier. För utredningsverksamheten betonas bland annat vikten av förstahandsåtgärder, som exempelvis att inledande förhör med vittnen i möjligaste mån ska göras av polispatrull på plats. Det anges som viktigt att utredningspersonal finns i tjänst under kvällar och helger för att kunna genomföra brottsplatsundersökningar och förhör, samt rent generellt att rätt genomförda förstahandsåtgärder och ett aktivt arbete med färska ärenden ger snabbare möjligheter till uppklarning. Någon egentlig funktion som operativ chef, med övergripande ansvar för kärnverksamhetens processer, 17 Norrbotten AA /08 Ärendebalanser i utrednings verksamheten 11 Balansrapport_100413P.indd

12 Granskningen finns inte vid myndigheten. Den operativa ledningsgrupp som inrättats leds av chefen för avdelning Brottsförebyggande. Chefen för avdelning Utredning ingår i gruppen som sammanträder varannan vecka. Gruppen har en fast mötesagenda vari utredningsverksamheten har fått ett ökat utrymme. Chefen för avdelning Utredning har, genom processansvaret för Utredning och lagföring vid myndigheten, ett övergripande ansvar även för den utredningsverksamhet som bedrivs inom övriga avdelningar. I praktiken är det dock i allt väsentligt avdelning Utredning som omfattas av det ansvaret. Ledning och styrning för utredningsverksamheten utövas genom regelbundna möten och kontakter med ansvariga för underlydande enheter. Specifikt för kontroll av balanserna är detta ansvar utlagt på enhetschefer och respektive förundersökningsledare. När utdrag ur kriminaldiariet/rar görs över ärendena, försvåras denna del av kontrollen i viss mån av den registermodell för systemet som valts vid myndigheten. För kontroll av ärendebalansen måste separata slagningar göras för var och en av de tjugotalet underenheter som finns. Planerad utredningsverksamhet som berör mängdbrottslighet, och med stöd av PUM-A, finner man sällan anledning att genomföra. För särskilda insatser för reducering av ärendebalanser har metodstödet aldrig använts. Myndigheten har en funktion för brottssamordning i enlighet med tankarna i PNU. Meningen är att samtliga ärenden som inkommer ska passera genom funktionen, bedömas, samordnas och fördelas. Särskilda förundersökningsledare, där avsikten är att samtliga ska ha kvalificerad förundersökningsledarutbildning, finns i tjänst under brottsfrekventa tider. Övrig tid på dygnet hanteras uppdraget av vakthavande befäl. Till funktionen är en jourutredningsenhet knuten, med uppdrag att hantera ärenden med frihetsberövande och andra akuta utredningsåtgärder. Myndigheten har haft svårigheter att bemanna funktionen för brottssamordning med tillräckligt antal kvalificerade förundersökningsledare. Det finns även en speciell problematik i samverkan med den regionala PKC-enheten, lokaliserad till Boden. När personalbrist uppstår för granskningsfunktionen vid PKC-enheten, har förundersökningsledarna vid brottssamordningsfunktionen att hantera även denna uppgift. Företrädare för verksamheten bedömer att brottssamordningsfunktionen, liksom hela konceptet PNU, inte är fullt utvecklad och anpassad till de lokala förhållandena vid myndigheten. Man har exempelvis fortfarande fyra olika arkivorter med RAR arkivskrivare ute i länet och mycket av brottssamordningsfunktionens verksamhet berör i huvudsak brottsanmälningar och akututredningsverksamhet i huvudorten Luleå. Varje måndagsmorgon har man ett taktiskt ledningsmöte med företrädare för både utredning och den yttre verksamheten. Där sker en kort genomgång kring vad som hänt sedan förra mötet och eventuella samordnings- och resursbehov hanteras. Enhetscheferna från övriga delar av länet finns med på telefon. Verksamhetsresultat diskuteras även vid mötet. För utredningsverksamhetens del sker dock inga djupare genomgångar vid mötet, det är de olika ansvariga enhetscheferna och förundersökningsledarnas ansvar att ha kontroll över ärenden och ärendebalanser. Visst stöd över enhetsgränser kan dock ges vid behov. Förundersökningsledning, efter den initiala bedömningen vid funktionen för brottssamordning, hanteras av två förundersökningsledare i Luleå och en vid vardera av de övriga enheterna i länet. Belastningen varierar starkt då i stort sett hälften av myndighetens ärendeinflöde kommer från området Luleå/Boden. På förundersökningsledarna i Luleå ligger därför enligt registren omfattande ärendebalanser. Förundersökningsledarna i övriga områden har färre ärenden men i gengäld är de arbetsledare, lokala utredningschefer, och har även att integrera utredningsprocessen i den yttre personalens verksamhet. Någon övergripande ledning finns inte ute i områdena. Vid inspektionens besök i ett av dessa områden kunde konstateras att man trots detta funnit ett framgångsrikt samverkanskoncept med täta tillfällen till informationsutbyte och återkoppling. Den lokala samverkan framhölls som det enskilt viktigaste framgångskonceptet för en framgångsrik utredningsverksamhet. Resultaten i det besökta området tyder på att påståendet kan vara korrekt. Vid myndighetens huvudort med det större inflödet, den tyngre arbetsbelastningen och de större personalgrupperna, bedömde ansvariga att samverkansproblematiken inte ännu är löst på ett tillfredsställande sätt. I förfarandet med förenklad utredning ser man en stor potential som ännu ej utvecklats till önskvärd nivå eller kvalitet. Arbetet med detta pågår. Brottsplatsundersökningens organisation och kvalitativa nivå inverkar givetvis även på ärendebalanserna. Det är något man uppmärksammat vid myndigheten, där dock konceptet med LOKUS inte nått dit man önskar. Endast vid något område finns fungerande funktioner, vilka då påtagligt stöder förmågan att utreda anmäld brottslighet. Arbetet med att bygga upp en mer över myndigheten täckande struktur för LOKUS pågår. Under tiden utförs de brottsplatsundersökningar som hinns med av den yttre personalen, som har utrustning för detta i radiobilarna. Mer kvalificerade kriminaltekniska undersökningar görs av myndighetens kriminaltekniker. Hantering av ärendebalansen Vid myndigheten är definitionen av ärenden i balans; samtliga öppna K-ärenden. Man har ingen uttalad policy för hur stor balansen kan tillåtas bli. Tjänsteföreskrifter för uppföljning och kontroll av ärenden och balans finns inte vid myndigheten. Bevakning av legala tidsfrister och preskription åvilar respektive förundersökningsledare och chef. Prioritering av ärendena görs även det av respektive ansvarig. Man följer därvid i stort statsmaktens priori- 12 Ärendebalanser i utrednings verksamheten Balansrapport_100413P.indd

13 Granskningen teringar och de generella prioriteringar som alltid finns, exempelvis frihetsberövade och ungdomsbrott. Balanserna är rent fysiskt placerade hos förundersökningsledarna i avvaktan på att de kan läggas ut på handläggare. Hos vissa förundersökningsledare med stort ärendeinflöde finns avsevärda balanshögar liggande i särskilda skåp. Genomgående framfördes under inspektionen att en förundersökningsledare inte bör ha mer än ca 200 öppna ärenden på sitt ansvar för att säkerställa en godtagbar hantering. Om då antalet är mångdubbelt detta uppstår självfallet brister i kontrollen. Antalet ärenden som bör vara utlagda till en enskild handläggare varierar med person och ärendetyper, men normalt ansågs detta handla om ca ärenden. De kontakter som ska ske med målsägande efter viss tid från anmälningstillfället räknat hanterades olika och med olika kvalitet. Det gäller både genomförande och dokumentationen om att återkoppling skett. Utbildning och kompetensutveckling Kompetensutveckling för personal inom utredningsprocessen sker i huvudsak för olika särskilda inriktningar, som exempelvis familje- och relationsvåld och förhör med barn. För det stora flertalet utredare som handlägger mängdbrott sker vid enstaka tillfällen genomgångar av ny lagstiftning och metoder. Närmaste chef står då för informationen. Regelbunden kompetensutveckling, i form av exempelvis repetitionsutbildning, förhörsteknik och vittnespsykologi, förekommer inte. Kompetensutveckling inom utredningsverksamhetens område för personal i den yttre verksamheten, sker genom informationsinsatser avseende exempelvis förenklat utredningsförfarande och enklare brottsplatsundersökning. Viss kortare utbildningstjänstgöring vid dagtidsutredande enheter eftersträvas, men är enligt ansvariga svårt att genomföra av resursskäl. Myndighetens inriktning för förundersökningsledarnas kompetens är att alla ska genomgå den kvalificerade utbildningen. Där är man inte fullt ut idag. Slutsatser Polismyndigheten i Norrbotten har med ett glest befolkat geografiskt ansvarsområde, omfattande en fjärdedel av Sveriges yta, speciella utmaningar att möta när det gäller organisation och verksamhetsprocesser för att klara det polisiära uppdraget. Utmaningar som ställer extra krav på förmåga att samverka men även på det egna ansvarstagandet. Myndighetens utredningsorganisation speglar detta: en central ledning med några länsomfattande specialenheter och i övrigt lokala enheter för utredning av brott med brottsforum inom respektive områden. Utredningsverksamheten är i stort sett strukturerad enligt koncepten PUM och PNU och därmed med möjlighet till ledning och styrning på myndighetsnivå. I praktiken är det dock de lokala enhetscheferna och förundersökningsledarna som hanterar respektive områdens ärenden, balanser, prioriteringar, samordning med yttre verksamhet och individuppföljning/återkoppling. Brottssamordningsfunktion finns men fungerar i praktiken mest för centralortens ärendesamordning. Funktionen har ännu inte utvecklats enligt intentionerna, till stor del beroende på svårigheter att rekrytera kvalificerade förundersökningsledare. Även LOKUS-konceptet har brister som beror på rekryteringssvårigheter. Med tanke på balansens storlek och iakttagna brister är det inspektionsgruppens uppfattning att utredningsprocessen bör utvecklas och kvalitetssäkras ytterligare. De mest angelägna åtgärderna synes vara att vidta åtgärder för att primärt få ner antalet öppna ärenden i balans, som på sikt även bör leda till en över tid stabil nivå, betydligt lägre än dagens, för att därmed få möjlighet att arbeta med färska ärenden med den potential för ökad brottsuppklarning som detta innebär stärka övergripande kontroll och uppföljning av utredningsprocessen införa tjänsteföreskrifter och rutiner för ärendehandläggning, bevakning av tidsfrister, kontroll och uppföljning på myndighetsnivå vidta åtgärder för att säkerställa lagstiftarens krav på dokumentation och administration under ärendehandläggningen säkerställa likartade förutsättningar för utredningsverksamheten på olika ställen i myndigheten överväga förstärkning, särskilt med förundersökningsledare, till centralortens utredningsverksamhet där verksamheten med hänsyn till omfattning, belastning och stödjande uppgifter för övriga länet skiljer sig från övriga enheter i länet utveckla och stärka samverkansformerna mellan utredande och yttre personal vid centralorten för att öka möjligheterna till brottsuppklarning och kortare handläggningstider öka ansträngningarna för att rekrytera förundersökningsledare med kvalificerad kompetens till brottssamordningsfunktionen och att intensifiera arbetet med att fullfölja och kvalitetssäkra LOKUS-konceptet. Polismyndigheten Dalarna Organisation m.m. Polismyndigheten Dalarna omfattar Dalarnas län med ca invånare. Myndigheten har ca 620 anställda, varav ca 470 poliser. Länspolismästaren med stab är lokaliserad till Falun. Myndighetens organisation i övrigt är uppdelad på två inriktningar; kärnverksamhet och stöd, där stödet är samlat i en Stab- och förvaltningsavdelning. Kärnverksamheten inryms i den Operativa avdelningen som leds av en operativ chef. Till sitt stöd har han Kriminalunderrättelsetjänsten och Planeringsenheten. Direkt underställd den operativa chefen finns en processledare för Utredning- och lagföring. I övrigt bygger organisationen på principen om det lokala ansvaret, där de fem Ärendebalanser i utrednings verksamheten 13 Balansrapport_100413P.indd

14 Granskningen polisområdena leds av var sin polisområdeschef med totalansvar för alla kärnverksamhetens processer inom respektive geografiskt ansvarsområde. I den Operativa avdelningen finns även en länsomfattande enhet benämnd Länspolisen, med underenheterna Ekorotel, Familjevåldsrotel, Hundenhet, Länskommunikationscentral, Länskriminaljour, Narkotika- och spaningsrotel, Teknisk rotel, Trafikenhet och Utlänningsenhet. Förutom den del av utredningsverksamheten som bedrivs inom ramen för specialenheternas ansvarsområden, utreds alla ärendetyper vid de lokala polisområdenas utredningsenheter. Utvecklingen för äldre ärenden följer samma mönster. Antalet ärenden i balans exklusive trafikärenden var den 30 september st. Av dessa tillhörde 3421 (60 %) brottsområde 1, 411 (7 %) brottsområde 2 och 1907 (33 %) brottsområde 3, samt sex som låg i avvaktan på brottsrubricering. Av ärendena inom brottsområde 1 var 1741 (51 %) våldsbrott 900 (26 %) tillgrepp exklusive butik 301 (9 %) skadegörelsebrott 479 (14 %) övriga brott mot person. Ärende- och balansutveckling Antalet inkomna kriminalärenden har de senaste åren varierat mellan och Antalet ärenden äldre än sex månader i balans exklusive trafikärenden var den 30 september st, eller 40 % av den totala balansen. Av dessa tillhörde 1282 (55 %) brottsområde 1,156 (7 %) brottsområde 2 och 874 (38 %) brottsområde 3, samt fyra som låg i avvaktan på brottsrubricering. Av ärendena inom brottsområde 1 var 705 (55 %) våldsbrott 287 (22 %) tillgrepp exklusive butik 100 (8 %) skadegörelsebrott 190 (15 %) övriga brott mot person. Utvecklingen av öppna ärenden har varierat över åren. Sett till inflödet uppgick den totala balansen exklusive trafik till 21,6 % av det senaste årets inflöde. Motsvarande siffra för brottsområde 1 var 17 %, för våld 49 % samt för tillgrepp exklusive butik 7,8 %. Genomströmningstiderna minskade något under Det senaste året kan en ökning iakttas. Utvecklingen av andel redovisade ärenden, ackumulerat/ år, har varierat men visar på en nedgång de senaste två åren. 14 Ärendebalanser i utrednings verksamheten Balansrapport_100413P.indd

15 Granskningen För området Utredning och lagföring, och med särskild relevans för balanssituationen, kan exempelvis noteras; Senast vid utgången av 20 ska antalet öppna ärenden, totalt samt för våldsbrott, äldre än sex månader vara halverade jämfört med 2006 års värden Vid inspektionsgruppens kontroll, med bedömningsgrunder och definitioner som redovisats tidigare, av öppna kriminalärenden gjordes följande iakttagelser ett flertal ärenden med långsam handläggning trots att åklagaren skickat flera påminnelser några ärenden där åklagaren överfört ledningen av förundersökningen till polisen, av allt att döma på grund av att inga åtgärder vidtagits trots flera påminnelser ett flertal ärenden med långsam handläggning trots att det finns misstänkt person något ärende där handläggningstiden enligt LUL 4 har överskridits några preskriberade ärenden några ärenden där handläggningstiden blivit utdragen beroende på att man avvaktar beslut från åklagaren låg aktivitet i några ärenden som bedöms bero på bristfällig styrning och ledning från förundersökningsledaren några ärenden som inte har avförts i kriminaldiariet För bedömning av graden av aktivitet under handläggningstiden plockades ett antal ärenden ut där bearbetningsmöjligheter bedömdes finnas. Av de ärenden som över huvud taget var möjliga att bedöma, kunde ses att där förstahandsåtgärder vidtagits så har de trots detta hamnat i balanshögen. Bearbetat Ej bearbetat Totalt Någon form av förstahandsåtgärder Ej förstahandsåtgärder Ej bedömningsbara Ledning och styrning Verksamhetsplan 20 för Polismyndigheten Dalarna innehåller förutom nationella mål, nedbrutna och kvantifierade till myndighetsnivå, även skrivningar om viktiga förutsättningar för kärnverksamheten samt särskilda åtaganden mellan länspolismästaren och 18, 19 Rikspolischefen. 18 Dalarna A /08 19 Dalarna A /07 Andelen öppna ärenden äldre än sex månader ska vara maximalt 4% av antalet inkomna ärenden vid utgången av 20. För våldsbrott ska andelen vara maximalt 9% av antalet inkomna våldsbrottsärenden Polismyndigheten ska vidare under 20 utveckla tilllämpningen av PUM och PNU, samt i större utsträckning tillvarata kriminalteknikens möjligheter för att klara upp fler brott. Till detta har strategier knutits, exempelvis för målet om en utvecklad PNU anges behovsanpassad utbildning avseende PNU ska genomföras renodlade och aktiva förundersökningsledare ska finnas tillgängliga under frekvent tid brottssamordningen ska utvecklas, både vad gäller misstänkta personers deltagande i flera brott och förekomst av flera brott med liknande tillvägagångssätt utredningsverksamhetens stödfunktioner, både i form av personella och tekniska resurser, ska utvecklas i syfte att effektivisera verksamheten relevanta förstahandsåtgärder ska vidtas i så nära anslutning till brottet som möjligt genom styrning och uppföljning av aktuell förundersökningsledare. Det övergripande ansvaret för Utredning och lagföring ligger i den nu nyligen införda organisationen på den operativa chefen. Han har till sin hjälp för detta en processledare för Utredning och lagföring, vars uppdrag och ansvarsområde dock ännu inte funnit sina slutliga former. Det omedelbara ansvaret för utredningsverksamhet och balanser ligger på polisområdescheferna i enlighet med den tydliga ledningsfilosofin om det lokala ansvaret. Cheferna för specialenheterna inom Länspolisen ansvarar var och en för sina respektive verksamheter. Myndigheten har en operativ ledningsgrupp som sammanträder var 14:e dag. I gruppen, som leds av den operativa chefen, ingår bland andra polisområdescheferna. En gång i månaden sker uppföljning mot verksamhetsmålen vid dessa möten. Några särskilda möten för enbart utredningsverksamheten och dess chefer förekommer inte, men frågan är föremål för diskussion då myndighetsledningen funnit att verksamhetsuppföljning och kontroll på området brister. PUM-A används som verksamhetsplaneringsstöd men sällan inom utredningsprocessen. För arbete med balanser har detta inte förekommit. För en hösten 20 aktuell insats för att minska ärendebalanserna och öka antalet redovisade ärenden till åklagare, har ett särskilt beslut tagits om resurser och Ärendebalanser i utrednings verksamheten 15 Balansrapport_100413P.indd