Mål och resursplan 201 6

Transkript

1 Mål och resursplan Barn - och utbildningsnämnden Barn - och utbildningsnämnden BUN , reviderad

2 1 Nämndens uppgift och ansvar Prioriterade områden Jobb och arbetsliv, prioriterat område En likvärdig skola för alla, prioriterat område Sociala framtidsinvesteringar, prioriterat område Huvud och stödprocesser Nämndens mål Nämndens ekonomi och disponering av sina resurser Resultatbudget Analys av resultatbudget Ekonomisk sammanställning per verksamhet Analys av budgeterad nettokostnad per verksamhetsområde Investeringsbudget Medarbetare Framtids- och utvecklingsanalys Uppdrag ur kommunfullmäktiges mål och resursplan Bilagor

3 1 Nämndens uppgift och ansvar Staten Riksdagen fastställer skollagen. Regeringen beslutar om förordningar som innefattar läroplaner, programmål och kursplaner. Skolverket utarbetar föreskrifter som innefattar kursplaner för gymnasieskolan och betygskriterier. Skolinspektionen granskar skolor och bedömer ansökningar om att driva fristående skola. Skolinspektionen har tillsynsansvar för skola, vuxenutbildning, fritidshem, förskola och annan pedagogisk verksamhet. Skolinspektionen ska verka för att barn och elever får goda förutsättningar för sin utveckling och sitt lärande samt för förbättrade kunskapsresultat för elever och vuxenstuderande. Kommunen Kommunen, det vill säga kommunfullmäktige får statens uppdrag att skapa förutsättningar så att de nationella målen för förskola och skola ska kunna uppfyllas. Kommunen ansvarar för tillståndsgivning och tillsyn vad gäller enskild förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg samt enskild förskoleklass. Kommunfullmäktige är ytterst ansvarig som huvudman. Barn- och utbildningsnämnden fullgör kommunens uppgifter som omfattar förskoleverksamheten, förskoleklass, skolbarnsomsorg, grundskola, gymnasieskola, särskola och kulturskola. 1 Barn- och utbildningsnämnden skall se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt enligt föreskrifter i lagar eller förordningar. Barn- och utbildningsnämnden skall regelmässigt till fullmäktige rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. 2 Barn och utbildningsförvaltningen verkställer den av barn och utbildningsnämnden beslutade mål och resultatplan (MRP). Utgångspunkten för statens och kommunens ansvar för skolverksamheten är principen om en nationellt likvärdig utbildning oberoende av bostadsort, kön och av social eller ekonomisk bakgrund. 1 Reglemente för barn- och utbildningsnämnden 1 2 Reglemente för barn- och utbildningsnämnden 6 2

4 2 Prioriterade områden I mål- och resursplan , med plan för finns tre prioriterade områden. Dessa är Jobb och arbetsliv, En likvärdig skola för alla och Sociala framtidsinvesteringar. Nedan beskrivs nämndens mål och planerade aktiviteter inom respektive område. 2.1 Jobb och arbetsliv, prioriterat område 1 Jobb och arbetsliv, prioriterat område 1 Kommunfullmäktiges mål från MRP , med plan för Jobb och arbetsliv: Arbetslösheten i Sundsvall har bitit sig fast på en hög nivå. Det är en utveckling som innebär att många inte har möjlighet till egen försörjning. Vi ska göra allt vi kan för att få fler i jobb och arbeta förebyggande för att minska arbetslöshet i framtiden. Vi behöver skapa förutsättningar för det lokala näringslivet att växa samt rusta människor för att kunna ta dagens och framtidens jobb. Det långsiktiga målet är att ingen ska vara arbetslös. Nämndens mål för prioriterat område 1 Att studie- och yrkesvägledningen är integrerad i undervisningen så att eleverna utvecklar kompetenser för att kunna fatta beslut om framtida studie- och yrkesval. Alla elever har tillgång till goda APL- och praktikplatser. Alla elever når målen i alla ämnen. Mätning och uppföljning av nämndens mål för prioriterat område 1 Mätning av studie- och yrkesvägledning till elever i år 9 kommer att ske via den elevenkät som redan finns. Antal praktikplatser i Praktikservice.nu SKL:s öppna jämförelser Indikator Utfall 2015 Önskad nivå 2016 Önskad nivå på sikt Jämförelsetal Huvudmannen har konkretiserat vad de nationella målen för studie- och yrkesvägledning innebär för den egna verksamheten. Det finns rutiner och metoder för att planera, utvärdera och Arbetet påbörjat Arbetet påbörjat Klart Klart 3

5 utveckla studie- och yrkesvägledning så att den tillgodoser varje elevs behov av vägledning. Andel elever i år 9 som anser att de fått den studie- och yrkesvägledning de behöver. Antal praktikplatser Andel elever som nått målen i alla ämnen 75 % 75 % 63,5% 74,4 % Handlingsplan för att uppnå målen för jobb och arbetsliv Värdeskapande utbildning Chef Elevhälsan Olika utbildningsinsatser läggs upp utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet med bland annat kollegiala lärprocesser exempelvis Matematiklyftet Chef skolutveckling 4

6 2.2 En likvärdig skola för alla, prioriterat område 2 En likvärdig skola för alla, prioriterat område 2 Kommunfullmäktiges mål från MRP , med plan för En likvärdig skola för alla: Skolresultaten i Sundsvall är på en låg nivå. Det är dags att ge våra barn nyckeln till den framtid som de är värda. Skolan ska stimulera varje barns särskilda förmågor och barnen ska mötas och utmanas i sin kunskapstörst. Alla barn ska känna trygghet i skolan och vi behöver göra mer för att öka både elevernas fysiska och psykiska hälsa. En ytterligare utmaning är rekrytering av tillräckligt många lärare. Nämndens mål Under 2013 har Kommunfullmäktiges beslutat om Sveriges bästa skola 2021 Att bli Sveriges bästa skola 2021 (SBS2021) 1. Alla barn och elever i Sundsvalls förskolor och skolor känner sig trygga. 2. Alla barn och elever i Sundsvalls förskolor och skolor har en lärmiljö som stimulerar till utveckling och lärande 3a) Alla barn i förskolan stimuleras till utveckling och lärande 3b) Alla elever i grundskolan når målen i alla ämnen 3c) Alla elever på Sundsvalls gymnasium har slutbetyg efter 4 år. 4. Alla barn och elever utvecklar sin fulla potential och förmåga. 5. Alla barn och elever har ett starkt inflytande i förskolan/skolan 6. Alla lärare är legitimerade i de skolformer och ämnen samt kurser som de verkar i. Mätning och uppföljning av nämndens mål Årlig jämförelse enligt SKL öppna jämförelse bästa skolkommun Årligen i de trygghetsenkäter som genomförs i grundskolan och gymnasieskolan Årligen genom kvalitetsutvecklingsrapport och medarbetarnas självskattning Betygsresultat i grundskolan och gymnasiet Årlig uppföljning av antalet lärare som har legitimation 5

7 Indikator Utfall 2015 Önskad nivå 2016 Önskad nivå på sikt Jämförelsetal Jag känner mig trygg i skolan (grsk) Flickor år 5 Pojkar år 5 Totalt Flickor år 8 Pojkar år Totalt Andel elever som känner sig trygga i skolan (gy) Flickor Pojkar Totalt Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mer. (grsk) Flickor år 5 Pojkar år 5 Totalt Flickor år 8 Pojkar år Totalt Alla elever når målen i samtliga ämnen (grsk) Flickor år 6 Pojkar år 6 Totalt Flickor år 9 Pojkar år 9 Totalt Alla elever på Sundsvalls gymnasium har en 91 % 89 % 90 % 87 % 87 % 87 % 98 % 95 % 97 % 89 % 85 % 87 % 69 % 74 % 71 % 76,8 % 75,8 % 76,9 % 70,6 % 61,5 % 63,5 % % 3 92 % SIRIS statistik för gymnasieskolan, tillgänglig 17 dec. 75 % 4 45 % ,4 % 3 Jämförelsetal från SKLs öppna jämförelser Grundskolor 2015, men gäller för läsåret 13/14. Information om resultat flickor/pojkar saknas, därav streck i de kolumnerna. 4 Se fotnot 1. 5 Information saknas för läsåret 2014/2015 6

8 gymnasie-examen efter tre år på högskoleförberedande program Flickor: Pojkar: Totalt: 77,5 % Alla elever på Sundsvalls gymnasium har en gymnasieexamen efter tre år på yrkesförberedande program Flickor: Pojkar: Totalt: 55,5 % Alla elever på Sundsvalls gymnasium har en gymnasieexamen efter fyra år Flickor Pojkar Totalt 79,9 6 % Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen.(grsk) Flickor år 5 Pojkar år 5 Totalt Flickor år 8 Pojkar år 8 Totalt Jag får extra hjälp när jag behöver (gy) Flickor Pojkar Totalt 90 % 87 % 89 % 87 % 85 % 87 % 86 % 88 % 87 % 87 % 7 86 % SIRIS statistik för gymnasieskolan, tillgänglig 17 dec. 6 Siffran gäller läsåret 2013/2014, läsåret 2014/2015 redovisas i SIRIS den 17/ Se fotnot 1. 7

9 Jag är nöjd med undervisningen på mitt program (gy) Flickor Pojkar Totalt Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen (gy) Flickor Pojkar Totalt Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter (grsk) Flickor år 5 Pojkar år 5 Totalt Flickor år 8 Pojkar år Totalt Andel elever som har möjlighet att påverka arbetssätten (gy)? Flickor Pojkar Totalt Jag får vara med och påverka innehållet i undervisningen (gy) Flickor Pojkar Totalt 91 % 85 % 88 % 96 % 94 % 95 % 95 % 89 % 92 % 82 % 82 % 82 % % 79 % 81 % 78 % 73 % 76 % 86 % 8 71 % SIRIS statistik för gymnasieskolan, tillgänglig 17 dec. 8 Se fotnot 1 8

10 Antalet Legitimerade lärare* av * Ej yrkeslärare, modersmålslärare, lärare i särskola och lärare i kulturskola 1. Vi planerar och genomför aktiviteter som stimulerar barns och elevers vilja att vara i förskolan/skolan. 2. Vi utvecklar goda relationer Vi ser till att varje barn och elev känner sig sedd och tagen på alvar. Vi skapar miljöer som upplevs trygga av barn och elever 3. Rekryterar lärare med legitimation. Lärare vidareutbildar sig via lärarlyftet Skolledare Förskola/skola Skolledare Förskola/skola Skolledare Förskola/skola 9

11 2.3 Sociala framtidsinvesteringar, prioriterat område 3 Sociala framtidsinvesteringar, prioriterat område 3 Kommunfullmäktiges mål från MRP , med plan för Sociala framtidinvesteringar: Sundsvall behöver utveckla den sociala hållbarheten. En viktig del i detta är att vi Sundsvallsbor ska känna oss trygga med att vi och våra anhöriga får den vård och omsorg vi behöver. Därför ska Sundsvall erbjuda en stark generell välfärd som alla bidrar till och som alla kan ta del av efter behov. Den ökande urbaniseringen ställer samtidigt nya krav på det offentliga att ta ansvar för service och uppmuntra till delaktighet i hela kommunen. Vi behöver skapa förutsättningar för landsbygden att utvecklas och bidra till kommunens utveckling. Nämndens mål 1. Alla barn och elever har tillgång till barn- och elevhälsan 2. Alla barn får den tid i förskolan som barnet har behov av. 3. Familjers behov av omsorg dygnet runt ska tillgodoses 4. Medborgardialog genomförs i varje skolområde 5. Varje skolområde deltar i de lokala trygghetsgrupperna 6. Barnkonventionen intentioner ska genomsyra förvaltningens arbete Mätning och uppföljning av nämndens mål 1. Likvärdiga elevhälsoteam 2. Det är maximalt fyra månaders väntetid för en förskoleplats både vad det gäller dagtid och omsorg på obekväm arbetstid. 3. Att varje skolområde är representerat vid medborgardialog (politikerträffar). Indikator Utfall 2015 Önskad nivå 2016 Önskad nivå på sikt Jämförelsetal Likvärdiga elevhälsoteam på varje skola Plats på förskola i kommunen inom 4 månader från ansökan (%) (mäts i jan-juni) Klart 10

12 Lärdomar från medborgardialog och trygghetsgrupper tas till vara mer systematiskt. Barnkonventionen är beaktad i fattade beslut Klart Klart Handlingsplan för att uppnå målen för sociala framtidsinvesteringar Enkäter och intervjuer med elevhälsoteamen om elevhälsoarbetet för att säkerställa likvärdighet. Ökad samordning barnplacering, skolområdeschef, förskolechef och lokalstrateg. Dokumentera och sprida information vidare i organisationen från medborgardialog (politikerträffar) och trygghetsgrupper Chef elevhälsan 2015 Stabschef, skolområdeschef och lokalstrateg 2015 Skolområdeschef 11

13 3 Huvud och stödprocesser Huvudprocesser Utbildning Kommunfullmäktiges beslut (2013) om Sveriges bästa skola 2021 medförde att en remiss utskickades till alla nämnder och bolag för yttrande om hur de kunde bidra i arbetet med att uppnå målet Remissen bidrog till att 49 olika åtgärder identifierades. Arbetet med dessa åtgärder kommer att a igång under februari Alla nämnder och bolag kommer att involveras i detta utvecklingsarbete. Vilket i sin tur kan komma att påverka såväl huvud- och stödprocesserna samt samverkan och samordnings frågor. När det gäller fastställd MRP så kan barn- och utbildningsnämnden huvudsakligen bidra till måluppfyllelse enligt nedan. Generellt sett så kan elever och ungdomar engageras i alla processer utifrån det värdeskapande utvecklingsarbetet som påbörjades hösten 2014 i barn- och utbildningsförvaltningen. (projektet skola 2021 beslutat av kommundirektören). Vård och omsorg Samverkan och samordning av elevhälsoarbetet. I detta behöver även externa aktörer (till exempel landstinget) involveras. Samverkan bör även ske när det gäller minskad droganvändning, social investeringsfond och minskad barnfattigdom. Fritid och kultur Samverkan och samordning av kultur och idrott. Kulturskolan, Kom Ut, biblioteken och idrottsaktiviteter är gemensamma utvecklingsområden. (Scenkonstbolaget bör involveras). Det skapar särskilt möjligheter för att utveckla lärmiljöer, lärstilar, och hälsa samt motivation. Skolans kunskapskrav avseende simning och orientering är exempel på idrottsaktiviteter som kan samordnas. Likväl kan beslutade NIU (nationella idrottsutbildningar) på gymnasiet samordnas med fritid och kultur. Näringsliv och arbete Samverkan och samarbete av studie- och yrkesvägledning, praktik och programråd samt utbildning. Samarbetet mellan utbildning och arbetsliv är en nyckelfråga. I detta ingår även stärkt integration. Samverkan bör även ske när det gäller sommarjobb, innovationsråd, stärkt samarbete med Mittuniversitetet, förstärkt entreprenörskap och traineeprogram. Ledningsprocessen Samverkan och samarbete av aktiv och attraktiv arbetsgivare, minskad sjukfrånvaro, kompetensförsörjningsplan och en jämställd organisation. Inom barn- och utbildningsnämnden pågår arbeten inom ovanstående områden. 12

14 Verksamhetsstöd Samverkan och samarbete av kommunens fastigheter, upphandling, Service Center och bättre mat. Inom barn- och utbildningsnämnden pågår arbeten inom ovanstående områden. Lokalförsörjningsplan är etablerad och genomförs systematiskt. 4 Nämndens mål Näringsliv och arbete Kommunfullmäktiges processmål från MRP , med plan för Sundsvallsborna ska ha jobb och det är nolltolerans mot ungdomsarbetslöshet. Utbildning till rätt kompetens och bra grundförutsättningar för näringslivet leder dit. Fler jobb är en förutsättning för att skapa en hållbar tillväxt. Nämndens mål för näringsliv och arbete Att studie- och yrkesvägledningen är integrerad i undervisningen så att eleverna utvecklar kompetenser för att kunna fatta beslut om framtida studie- och yrkesval. Alla elever har tillgång till goda APL och praktikplatser. Alla elever når målen i alla ämnen. Mätning och uppföljning av nämndens mål Enkät SYV-barometern Ung för år 9 Antal APL och praktikplatser i Praktikservice.nu SK:s öppna jämförelser Indikator Utfall 2015 Önskad nivå 2016 Önskad nivå på sikt Jämförelsetal Huvudmannen har konkretiserat vad de nationella målen för studieoch yrkesvägledning innebär för den egna verksamheten. Det finns rutiner och metoder för att planera, utvärdera och utveckla studie- och yrkesvägledning så att den tillgodoser varje elevs Klar Klar 13

15 behov av vägledning. Andel elever i år 9 som anser att de fått den studieoch yrkesvägledning de behöver. Antal praktikplatser Antal APL-platser (registrerade i Praktikservice.nu) Andel elever som nått målen i alla ämnen 63,5 % Vård och omsorg Kommunfullmäktiges processmål från MRP , med plan för Sundsvallsborna ska känna sig trygga i att de får det stöd som behövs, när det behövs och utifrån behov. Medborgarna ska ha inflytande över sin egen situation. Nämndens mål för huvudprocess vård och omsorg Alla barn och elever i Sundsvalls förskolor och skolor känner sig trygga. Alla barn och elever har ett starkt inflytande i förskolan/skolan. Mätning och uppföljning av nämndens mål Målen följs upp och möts via de enkäterna till föräldrar och elever. Indikator Utfall 2015 Önskad nivå 2016 Önskad nivå på sikt Jämförelsetal (SKL 2014) Andel av elever som känner sig trygga År 5 År 8 Jag känner mig trygg i min skola (gy) 90 % 87 % 92 % 92 % 14

16 Flickor Pojkar Totalt Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter År 5 År 8 Jag har möjlighet att påverka arbetssätten (gy) Flickor Pojkar Totalt Jag får vara med och påverka innehållet i undervisningen (gy) Flickor Pojkar totalt 98 % 95 % 97 % 89 % 82 % 82 % 79 % 81 % 78 % 73 % 76 % 91 % 86 % 71 % 68 % 54 % 15

17 5 Nämndens ekonomi och disponering av sina resurser Barn- och utbildningsnämnden har enligt beslut i Kommunfullmäktige tilldelats en ram på mnkr. Detta är att jämföra med innevarande års ram på mnkr. Förändringen i ramen inför 2016 består av helårseffekt av lönekningar för 2015 på 46,5 mnkr samt tillägg och avdrag motsvarande -7 mnkr för bland annat stasbidragsförändringar, ändrade hyreskostnader och förändringar i demografin. 5.1 Resultatbudget Verksamhetens resultat och nettokostnad, mkr Verksamhetens intäkter 222,6 218,6 Personalkostnad , ,3 Verksamhetens övriga kostnader -892,2-911,8 Avskrivningar -5,3-5,3 Internränta 0,0 0,0 Verksamhetens nettokostnad , , ,2 Skattemedel 2 070, , ,5 Finansiella intäkter 0,0 0,0 Finansiella kostnader -0,5-0,5 Resultat efter skattemedel -15,7 0,0 4,3 MRP/Budget 2016 är inte specificerade på kontonivå på grund av att verksamheternas budgetar ännu inte är klara Analys av resultatbudget Inför nämndens sammanträde i november 2015 lade barn- och utbildningsförvaltningen ett förslag till Mål- och resursplan (MRP) 2016 som innebar att skolpeng 2016 skulle förbli den samma som skolpeng En oförändrad skolpeng hade medfört att verksamheterna inte skulle få någon kompensation för löneökningar 2015 och Effekterna av det hade varit krav på effektivisering genom antingen minskade kostnader eller ökade antal barn och elever på enheterna. Skolledare såg med oro på ett sådant beslut skulle komma att påverka barn och elever. Förslaget om en oförändrad skolpeng föranleddes av att förvaltningen i ett tidigt skede såg att den planerade uppskrivning av skolpengen med löneökningar för 2015 och 2016 skulle innebära ett underskott på drygt 80 miljoner kronor. Efter ytterligare granskningar av budgeten kvarstod ett underskott på 50 miljoner kronor. För att få en budget i balans, men också väl medvetna om följderna, beslutade en enad förvaltningsledning om att låta skolpeng 2015 förbli oförändrad. Nedan följer en text som mer utförligt beskriver förvaltningens arbete och övervägande kring MRP-2016, ningsvis beskrivs nämndens beslut och vilka förändringar som gjorts i enlighet med det. I arbetet med MRP 2016 har utgångspunkten varit att alla ska ersättas för åtminstone löneökningar och inflation. I början av processen har dessutom centrala verksamheter beskrivit sina behov och till viss del önskningar. I detta läge saknades det drygt 80 miljoner 16

18 kronor för att ha en budget i balans. Första åtgärden för att komma tillrätta med det underskottet var att gå igenom alla centrala verksamheter och ta bort alla önskade utökningar. Efter det kvarstod dock ett underskott om cirka 65 miljoner kronor. Orsaken till det underskottet ligger i följande poster: 10 miljoner kronor mindre i budgeterade statsbidrag, på grund av förändringar i utformningen 10 miljoner kronor i ökade kostnader för lokaler 47 miljoner kronor i ökade utbetalningar av skolpeng på grund av ökat antal elever, samt ökade kostnader för elever på gymnasiet som läser Naturbruk eller VVSfastighet. Samtliga dessa poster måste hanteras inom befintlig ram och därmed är inte den tilldelade ramen 2016 tillräcklig för att nämnden ska kunna skriva upp skolpeng 2016 med löneökningar och inflation som en följd av de posterna, vilket egentligen är en grundläggande förutsättning ute i verksamheterna. I detta skede har förvaltningen gått igenom de centrala verksamheterna för att reducera dem ytterligare, för att minimera behovet att korrigera skolpengen till verksamheterna. Totalt sett har det sparats drygt 15 miljoner kronor på de centrala verksamheterna, 2 miljoner kronor på skolkontoret och 13 miljoner kronor inom Centrum för skolutveckling (främst inom elevhälsan). Efter dessa åtgärder återstår dock ett underskott om 50 miljoner kronor. Förvaltningsledningens gemensamma bedömning är att dessa 50 miljoner kronor ska sparas genom en sänkning av skolpengen från den föreslagna nivån, det vill säga 2015 års skolpeng uppräknad med löneökningar till och med För att nå ett nollresultat föreslår förvaltningen att skolpengen lämnas oförändrad, det vill säga den skolpeng som gäller för 2015 (innan löneökningar) kvarstår och gäller hela Skolledarna har i arbetet med MRP-2016 beskrivit de konsekvenser som de kan se vid en oförändrad skolpeng 2016, och de är djupt oroade över hur en sådan situation kommer att påverka barn och elever. Detta beskrivs mer djupgående under punkten Analys av budgeterad nettokostnad per verksamhetsområde samt i bilaga 2. Efter att det ursprungliga förslaget förhandlats och konsekvensbeskrivits fick nämnden ett tillägg på sin ram för 2016 som avser lokaler. Utöver det gjordes även korrigeringar av skolpeng per gymnasieprogram. Nettot av detta gav ett överskott på 4,3 miljoner kronor. Förvaltningen valde att låta det ursprungliga förslaget förbli oförändrat och till nämndens sammanträde presenterades det ursprungliga förslaget med överskottet för nämnden att prioritera. Nämnden beslutade den 18 november 2015 om att fastslå MRP-2016 och penganivåer i enlighet med förvaltningens förslag, med justering i enlighet med det förslag som majoriteten tagit fram. Vidare beslutade nämnden om att den beslutade åtgärdsplanen ska upphöra att gälla den 1 januari 2016 samt att förvaltningen ska säkerställa att 17

19 statsbidraget för lågstadiesatsningen, vilket kommunen söker som huvudman, enbart går till den kommunala verksamheten. Detta grundar sig i att de fristående verksamheterna som är egna huvudmän själva kan söka statsbidraget för lågstadiesatsningen och därmed inte bör ta del av statsbidraget som Sundsvall kommun söker. Majoritetens förslag innebär omfördelning av resurser enligt nedan: 25,7 miljoner kronor riktas till förskolan och F-9 genom en ökad skolpeng. 1 miljon kronor stöd till projekt som ska minska sjukskrivningarna. 2 miljoner kronor till Centrum för flerspråkighet (CFL). 0,3 miljoner kronor för satsning på teknikprofil på Ljustadalens skola 1 miljon kronor landsbygdspott 0,2 miljoner kronor till nämndens förfogande 0,2 miljoner kronor för satsning på arbete mot kränkande behandling. Omfördelningen sker genom att resurser flyttas från följande poster. 12 miljoner kronor sänkta lokalkostnader, varav 2 miljoner avser hyrespeng till fristående verksamheter. 7 miljoner kronor ökade statsbidrag 1 miljon kronor ytterligare besparingar på barn- och utbilningskontoret 5 miljoner kronor minskad tilldelning till gymnasiet. 1 miljon glesbygdstillägg 4,3 miljoner kronor överskott från förändrad ram och korrigeringar av skolpeng per gymnasieprogram. Satsningen 25,7 miljoner kronor på förskola och F-9 innebär att skolpengen till dessa verksamheter ökar jämfört med förvaltningens förslag som var en oförändrad skolpeng. Skolpeng till fritids förblir den samma som I det ursprungliga förslaget var även skolpeng per gymnasieprogram det samma som 2015, men i och med nämndens beslut om besparingar på 5 miljoner kronor görs en generell sänkning med cirka 2,5 procent på skolpeng per gymnasieprogram. Av de 25,7 miljoner kronor som omfördelas till förskola och F-9 går 12,5 miljoner kronor till förskolan, 10,2 miljoner kronor till F-5 och 3 miljoner kronor till 6-9. Minskade kostnader för hyresbidrag på 2 miljoner kronor till fristående verksamheter är en direkt följd av att nämnden räknar med att kunna sänka de kommunala verksamheternas lokalkostnader. I jämförelse med förvaltningens förslag sänks hyrespengen till de fristående verksamheterna med drygt 3 procent. Förvaltningen har säkerhetsställt att statsbidraget för lågstadiesatsningen endast går till de kommunala verksamheterna genom en justering av skolpeng för F-5 till fristående verksamheter. Även om beslutet i nämnden innebär omfördelning av resurser till de lägre skolåren kommer 2016, ur ett ekonomiskt perspektiv, kunna bli besvärligt för många kommunala 18

20 enheter. Detta gäller också en del av de som tilldelats mer resurser än vad som var förvaltningens förslag. Redan innan beslut om ytterligare besparingar togs räknade gymnasiets verksamheter med ett underskott för Trots beslut om nedläggning av vissa program står de nu inför en ännu större utmaning inför nästa budgetår. I beslutet om MRP-2016 betonade nämnden sina förväntningar på att skolledarna ska hålla sina budgetramar, för att undvika akuta men nödvändiga insatser liknade det inköps och vikariestopp som togs hösten I stycke finns en sammanställning per verksamhet av skolledarnas kommentarer till budget 2016 utifrån den budget som alla gjorde med samma skolpeng och kommunala justeringar om Ekonomisk sammanställning per verksamhet Tabellen nedan visar ekonomisk sammanställning per verksamhetsområde, budgeterad nettokostnad för 2016 samt prognos och budget Nettokostnad per verksamhet, mnkr Prognos MRP/budget MRP/budget 2016 förskola -526,4-524,4-585,4 grundskola , , ,7 gymnasieskola -341,5-330,0-328,7 kulturskola -22,3-22,3-22,8 administration och övrigt -125,5-144,2 politisk verksamhet -1,8-1,8-2,0 Summa , , ,5 De administrativa kostnaderna är i tabellen ovan redovisade under den verksamhet där de faktiska kostnaderna uppstår, därför finns inget belopp för administration i kolumnen för MRP/budget I verksamheternas detaljbudgetar kommer de administrativa kostnaderna att redovisas separat. Detaljbudgetarna på kontonivå är i nuläget inte klara Analys av budgeterad nettokostnad per verksamhetsområde Under hösten 2015 gjorde samtliga kommunala verksamheter en budget för 2016 baserat på en oförändrad skolpeng, det vill säga samma skolpeng och kommunala justeringar som En sammanställning av dessa visade på ett prognostiserat underskott för Skolledarana lämnade samtidigt också in kommentarer till den budgeten de lagt, med beskrivning av tänkta åtgärder för att komma i balans och konsekvenser av dessa. Nedan följer en sammanställning av respektive verksamhets syn på budget 2016 utifrån en oförändrad skolpeng Inom verksamheten förskola är de mest förekomande förklaringarn till underskott att barngrupperna inte är fulla, höga vikariekostnader, hög andel barn med vistelsetid på 15 timmar och många barn i behov av särskilt stöd. Ett problem som tas upp är att det är svårt att förutse köerna till förskolan längre än ett par månader, därför blir det också svårplanerat. Ytterligar orsaker till underskott som nämnts är att många långtidssjukskrivna som kommer 19

21 tillbaka med låg stressnivå och därför måste barnantalet hållas nere. Det är svårt att hålla en effektiv bemanningsplanering på avdelningar med barn som har långa vistelsetider. Det finns även förskolor som vistas i lokaler som är personalkrävande. Bland de förskolechefer som aviserat ett underskott är den mest vanligt förekommande åtgärdena att ta in fler barn för att på så sätt få mer skolpeng och kunna hålla budget. Även minskade kostnader gällande vikarier och ordinarie personal är två besparingar som nämns ofta. Utöver detta finns även tankar på att se över korttidsfrånvaro och omfördela tjänster mellan enheter. Det finns också tankar på att stänga avdelningar men även att lägga ner förskolor. Det är olika bland förskolecheferna när tänkta åtgärder planeras genomföras. En del avser att påbörja detta arbete redan under hösten 2015, men även under 2016 eller så snart det finns fler barn i kö som de kan ta in, under 2016 kommer åtgärderna att få ekonomisk effekt. e besparingar kommer att påverka förskoleverksamheterna negativt. De konsekvenser som förskolecheferna beskriver innebär ett ökat antal barn per pedagog, minskade resurser till barn i behov av stöd, hög arbetsbelastning, stress och sjuskrivning bland personal, minskad kvalitet och att skollagen kommer inte att uppfyllas. Förskolecheferna säger att de inte kommer att kunna garantera alla barnens säkerhet och klagomål från föräldrar förväntas öka. Minskad arbetsglädje bland personalen är ytterligare exempel på följder som nämns. De rektorer inom grundskolan som räknar med ett underskott beskriver att detta bland annat beror på att antalet barn i behov av särskilt stöd ökar. Som en följd av detta ökar även behovet att fler elevassistenter. Många av dessa elever har inte rätt till tilläggsbelopp och i många fall där tilläggsbelopp beviljas räcker inte pengarna till för att täcka kostnaderna. Avsaknad av strukturtillägg tas också upp som orsak till underskott, fördelningen av dessa är inte anpassad till var behoven verkligen finns. Lokaler är ytterligare ett problem som en del rektorer tar upp. Det finns begränsningar i de befintliga lokalerna och verksamheterna måste därför bedrivas i flera byggnader vilket generarar ett högre behov av personal än vad som är optimalt. Några rektorer ser att legitimationsreformen begränsar möjlighet till kombinationstjänster vilket leder till högre kostnader. Det finns även rektorer som ser att de har för mycket personal i förhållande till antalet elever. Fritids är ett exempel där rektorer ser att de har för mycket personal, men det finns även exempel där de långa vistelsetiderna bland fritidsbarn kräver fler personal. Tänkta åtgärder för att få ihop budgeten är minskade antalet tjänster, både bland pedagoger och assistenter, bland annat genom pensionsavgångar och restriktioner kring vikarier. Några rektorer säger att de kommer att göra en översyn av tjänstefördelningar och timplaner. Sammanslagning av klasser för att få större grupper samt öka elevantalet genom marknadsföring av skolan är andra åtgärder som nämns. Viktigt att notera är att det finns rektorer som signalerar om att deras organisationer sedan tidigare är så slimmade att de har svårt att se några möjligheter att göra ytterligare nedskärningar. Skolpengen är redan idag så pass låg att den inte täcker grundbemanningen. Bland de enheter där rektorerna ändå säger sig kunna göra vissa besparingar kommer dessa att genomföras löpande med 2015 och fortsätta under hela 2015, effekterna väntas slå igenom under Genomförande av planerade besparingar inom grundskolan innebär att rektorerna kommer att få svårt att följa skollagen eftersom man inte kommer att kunna tillgodose eleverna med det 20

22 stöd som de har rät till, elevernas resultat kommer därför även i fortsättningen att förbli låga. Situationen för de elever som idag har stöd i form av elevassistenter kommer att försvåras ytterligare när det stödet tas bort. Mindre personal på skolorna kommer också att skapa otrygghet bland elever och risk för mobbing och elever som blir hemmasittare ökar. Besparingarna kommer att öka arbetsbelastning och stress hos personalen, en följd av detta blir att sjukskrivningarna ökar vilket påverkar eleverna i längden. Utifrån detta är det svårt att se hur Sundsvall ska kunna bli Sveriges bästa skola 2021 när verksamheterna tvingas spara. Gymnasiets verksamhet har under en längre tid haft ett minskat elevantal som även under 2016 kommer att påverka den ekonomiska situationen negativt. När det handlar om yrkesprogrammen är det svårt att anpassa specifik lärarkompetens i den takt elevantalet minskar därför att kompetens är så unik att det är svårt att schemalägga den på andra ämnen. I den mån det går löser man detta genom undervisning i till exempel gymnasiesärskolan. Vissa utbildningar kräver mindre grupper och fler lärare på grunda av säkerhetsrisk vid laborationer eller handledning vilket är kostsamt. Finns dessutom fler inriktningar av samma program ökar kostnaderna ytterligare. Höga kostnader för gemensamma funktioner som skolledning, administration, vaktmästare och bibiliotek påverkar också underskottet i gymnasiets verksamhet. Mindre elever genererar mindre skolpeng som ska finansiera de gemensamma funktionerna. Översyn och neddragningar har gjorts men det går inte att ta bort delar av tjänster även om behovet är mindre. För att påverka det ekonomiska läget har vissa åtgärder som personalminskningar och översyn av gruppstorlekar genomförts. Det pågår en utredning av gymnasiet om vilket utbud av program som kommunen ska erbjuda. Nämnden tar beslut om detta vid sitt sammanträde i november. Konsekvenserna av besparingar betyder att inriktningar på program försvinner och program kan förändras, uppsägning av befintlig personal och personal ersätts inte. Mindre antal personal på de program som gymnasiet fortsätter erbjuda medför att det blir svårt att garantera elevernas undervisningstid. Det finns även en säkerhetsrisk när gruppstorlekarna ökar vid de teoretiska programmens laborationer och kurser i ämnen på yrkesprogrammen. Alla skolledare kommer att få uppdatera sina budgetar för 2016 med den nu beslutade skolpengen och kommunala justeringar. Kommentarer med åtgärdsplan och konsekvensanalyser av utfallet ska också uppdateras. Förvaltningen kommer sedan att sammanställa de nya budgetarna och kommentarerna för att under nästa år kunna följa enheternas ekonomi och återrapportera detta i samband med månadsrapporter, delårsrapport och bokslut. Tabell. Volymer MRP 2016 Enhet Utfall volym 2015 Utfall nettokostnad 2015 mnkr Beräknad volym 2016 Budgetarad nettokostnad 2016 mnkr Årsarbetare Barn/elever Summa 0,0 0, ,0 0,0 21

23 Antal årsarbetare och elever vad gäller utfall volym och utfall nettokostnad 2015 är inte specificerad på grund av att innevarande år inte är slut ännu. Antalet barn/elever avser det beräknade antalet för 2016 och inkluderar både kommunala och fristående verksamheter samt grund- och gymnasiesärskolan Barn/elever kommunala verksamheter Barn/elever fristående verksamheter Grund- och gymnasiesärskolan 92 Tabell. Effekt av åtgärder MRP 2016 Åtgärd enligt handlingsplan Handlingsplan Effekt utfall 2015 mnkr Beräknad effekt 2016 mnkr Besparingar skolkontoret Besparingskrav 3 000,0 Centrum för kunskapsbildning, CFK Besparingskrav ,0 Reducerad skolpeng per gymansieprogram Besparingskrav 5 000,0 Reducerade lokalkostnader ,0 Beräknad effekt 2017 mnkr Summa 0, ,0 0,0 5.3 Investeringsbudget Investeringar för 2016 specificeras enligt ovan. Investeringsbudget per objekt bifogas i bilaga. Investerings- Investerings- Beräknade Beräknade Beräknade Beräknade budget budget investeringar investeringar investeringar investeringar Investeringar, mnkr Inventarier 6 000, , ,0 IT 5 000, , ,0 Summa 6 000, , ,0 0,0 0,0 0,0 22

24 6. Medarbetare Det partsammansatta arbetet i skola och förskola skall ytterligare förbättra arbetsförhållandena för medarbetare och chefer. Det nya samverkansavtalet med lokala samverkansgrupper ger optimala förutsättningar för att på förskolor och skolor besluta om och utveckla de egna verksamheterna. Kompetensutvecklingsprioriteringar, exempelvis Matematiklyftet inklusive PISA 2015, läslyftet, Bedömning för lärande pågår enligt tidigare beslut under Arbetet med fortsatta utväxlingen av lokala skolutvecklingsavtalen och karriärtjänsterna; förstelärare och lektor, möjliggör både ett fördjupat kollegialt lärande och specialisering av kompetens- och kunskapsområden. Kvalitetshöjande insatser inom fritidsverksamheten, såsom förståelse för uppdagets betydelse och framtagande av kvalitetsindikatorer Prognos 2018 Antal tillsvidareanställda Antal visstidsanställda Framtids- och utvecklingsanalys Barn- och utbildningsnämnden har under de senaste åren utvecklad och etablerat ett systematiskt kvalitetsarbete. Verksamheten har skapat former för att ta tillvara vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det är ett arbete som kräver långsiktighet och uthållighet samt att huvudmannen tar ett aktivt ansvar och engagemang för skolans uppdrag. Därvid lag är det en stark framgångsfaktor att kommunfullmäktige beslutat om Sveriges bästa skola Möjligheter med strategisk betydelse: Kommunfullmäktiges beslut (2013) om Sveriges bästa skola 2021 Projektet Sveriges bästa skola (kommundirektörs beslut 2014). Det värdeskapande arbetet och den värdeskapande pedagogiken. Dialogsamtal, kvalitetssamtal och analysseminarium Satsningar på IT-pedagogik, Net21 Utveckling av APL, mer samarbete med näringsliv Matematiklyftet och läslyftet Utveckla förskolan inifrån Satsningar på förste lärare och skolledare Ökat samarbete med MIUN kompetensutveckling av lärare, skolledare och gymnasiesamarbete, övningskolor i regionen Lärartraineeplatser för gymnasieungdomar som tagit studenten Etablering av Lärarutbildning och rektorsutbildning på MIUN 23

25 Kollegialt lärande Satsning på pedagogistor Elevernas närvaro i skolan ökar Lokalförsörjningsplan Etablering och utveckling av NIU (nationell idrottsutbildning) Hot av strategisk betydelse: Lärarbrist matematik och naturorienterade ämnen, andra språk och yrkeslärare samt inom praktiska/estetiska ämnen. Stora pensionsavgångar. IT satsningar stoppas (hände Net ). Lokalkostnader. Samhällets aktörers syn på skolan och utbildning. Yttre påverkan Befolkningsprognosen är ett viktigt underlag för långsiktigt planering av verksamheten. Dock påverkas exaktheten av ett antal olika faktorer som ökar osäkerheten och ställer krav på organisationens flexibilitet och förmåga att ställa om utifrån ändrade förutsättningar. Förändringarna kan bl.a. påverkas av etableringar av flera huvudmän, fler nyanlända och asylsökande. Myndigheters tillsyn har ökat i allt större omfattning i takt med förändrad och utvecklad lagstiftning. Skollagen från 2011 och arbetsmiljölagen har medfört ökade behov av kompetens, fortbildning och resurser. Lägg därtill det eskalerade antalet anmälningar till skolinspektionen och barn- och elevombudsmannen samt arbetsmiljöverket. Det är en tydlig trend i såväl riket som i Sundsvall. Att anmälningarna till Skolinspektionen ökar innebär att rättsäkerheten för våra elever har ökat. Samtidigt som vi utifrån dessa anmälningar kan utröna var de största bristerna finns gällande elevers behov i skolan. Årligen föredras inför barn- och utbildningsnämnden en sammanställning av dessa anmälningar, där den vanligaste grunden för anmälan är kränkande behandling, vilket i många anmälningsärenden även påverkar elevers skolsituation. Vidare kan man se att det även är vanligt med anmälningar gällande särskilt stöd, där vårdnadshavare och elever upplever att de saknar det stöd och hjälp eleven i fråga har rätt till. Flertalet av anmälningarna från Skolinspektionen föranleder att vissa åtgärder ska vidtas av huvudmannen vid det enskilda fallet. Detta är av vikt för eleven samtidigt som det skapar ett underlag för ett kontinuerligt arbete att skapa de bästa förutsättningarna för elevers lärande och utveckling och utan att ge avkall på rättsäkerheten. Arbetsgivaren skall anmäla och hantera tillbud och arbetsskador. Barn-och utbildningsförvaltningen har ett digitalt system LISA för att registrera åtgärda och följa upp skador, tillbud, avvikelser inkl specifika arbetsskador som hot och våld eller stickskador. Tillbudsrapportering ökar möjligheten att strategiskt arbeta förebyggande av risker på 24

26 arbetsplatser. Chefen kan utifrån statistik över händelser i Lisa få sambandsanalyser och diskussionsunderlag. Implementering och förvaltning av LISA kommer att kräva särskilda resurser på förvaltningen. En av flera viktiga framgångsfaktorer för skolans utveckling och resultat är tillgången av och förmågan att involvera IT i den pedagogiska lärmiljön. Här har Sundsvall lagt en god grund genom barn- och utbildningsnämndens beslut av den strategiska IT-planen Net-21. Sundsvalls kommun är en av fem kommuner nominerade till Guldtrappan Utmärkelsen Guldtrappan utdelas till skolhuvudmän som arbetar långsiktigt och strategiskt utifrån styrdokumenten för ett framgångsrikt digitalt lärande i skolan, med gott ledarskap för kompetensutveckling och kollegialt lärande, digitala lärresurser och nätbaserat samarbete. Genom utmärkelsen vill arrangerande parter lyfta dessa frågor och därmed ge stöd till alla huvudmän i deras utveckling. Vårt arbete uppmärksammas och ligger i framkant bland Sveriges kommuner enligt utomstående bedömare. Vi är på rätt väg i utvecklingen mot Sveriges bästa skola Den enskilt största framgångsfaktorn för elevernas framgångar är lärarnas yrkesskicklighet. Till detta hör även vikten av skickliga skolledare som genom deras pedagogiska ledarskap skapar goda förutsättningar för skolans organisation och lärande. För att möjliggöra detta är det av stor vikt att skapa goda förutsättningar för lärares och skolledares kärnuppdrag. Därav är ovan nämnda strategiska möjlighet och samtidiga hot avseende kompetensförsörjningen av största vikt att säkerställa på kort och lång sikt. Generellt tar vi inte ut alla effekter av kollegialt lärande i dagsläget. Med utveckling och nyttjande av karriär-tjänsterna på våra skolor kan det pedagogiska arbetet, både didaktiskt och ämnesspecifikt utvecklas i betydligt större omfattning. Möjligheterna att teckna lokala skolutvecklingsavtal är ett annat område varigenom det kollegiala lärandet bidrar till utvecklandet av den organisatoriska samverkan och därmed även yrkesskickligheten på sikt. Införandet av övningsskolor, samarbetet med lärarutbildning och utvalda skolor, möjliggör en kvalitetshöjning för blivande lärares yrkesskicklighet. I dagens skolverksamhet, för både medarbetare och skolledning, går tid och energi åt från kärnverksamheten undervisning- på grund av andra arbetsuppgifter. Ledningens möjligheter att fokusera på pedagogiskt ledarskap och utbildningsresultat har försvårats genom många, nya arbetsuppgifter. Via utökat lednings-stöd och möjligheten att forma sitt ledarskap mot huvuduppdraget kan helheten balanseras och ledningen därmed bli mer hållbar på sikt. Strategisk kompetensförsörjning och de lokala kompetensbehoven, enhetsvisa och individuella, skall möjliggöra prioriteringar för att kunna möta både kompetensbrister och successionsbehov på kort och längre sikt. Ekonomiska och personella resurser måste tillförsäkras i detta arbete. 25

27 8. Uppdrag ur kommunfullmäktiges mål och resursplan MRP-uppdrag från MRP , med plan för Redovisas till Kommunfullmäktige Uppdrag LED 2015:1 Aktiv och attraktiv arbetsgivare Hösten 2015 Pågående HR-chef Plan för MRP-uppdrag LED 2015:1 Aktiv och attraktiv arbetsgivare Antalet visstidsanställningar ska minska Hösten 2015 Pågående HR-chef Påbörjat 26

28 MRP-uppdrag från MRP med plan för Redovisas i ordinarie uppföljning Uppdrag UTB 2015: A Förstärkning av skola och förskola UTB 2015: B Mer tid med sin lärare UTB 2015: C Gratis läxhjälp för alla UTB 2015: D Ett högstadium i varje kommundel UTB 2015: E Utveckla förskolan och möt behoven av nattöppen förskola UTB 2015: F Högre kvalité på fritids UTB 2015: G Höjd lärarstatus UTB 2015: H IT ska vara en naturlig del av skolarbetet UTB 2015: I Ökad elevvård för trygghet och välmående UTB 2015: J Förstärkt samarbete mellan utbildning och arbetsliv UTB 2015: K Bättre skollokaler och yttre skolmiljö UTB 2015: L Fler modellskolor där goda exempel sprids Ekonomichef Ekonomichef Chef skolutveckling Lokalstrateg Chef skolutveckling Ekonomichef Chef skolutveckling HRchef Chef skolutveckling Stabschef Chef elevhälsa Chef elevhälsa Lokalstrateg Chef skolutveckling 27

29 UTB 2015: M Tydligare profilering av kommunal skola UTB 2015: N Skolsatsning inom familjehemsvården UTB 2015: O Begränsad friskoleetablering N&A 2015:H Traineeprogram för fler jobb F&K 2015:I Fortsatt avgiftsfri kulturskola Stabschef Chef elevhälsa Ekonomichef Chef elevhälsa Chef skolutveckling Plan för MRP-uppdrag UTB 2015: A Förstärkning av skola och förskola Prioritering av nämndens ram 2015 Prioritering av nämndens ram 2016 Januari 2015 Augusti 2015 Februari 2015 November 2015 Ekonomichef Ekonomichef Slutfört Påbörjat Plan för MRP-uppdrag UTB 2015: B Mer tid med sin lärare Avvaktar kompletteringsbudgeten Prioritering av nämndens ram 2016 Maj 2015 Juni 2015 Ekonomichef Avslutat inga medel Augusti 2015 Oktober Ekonomichef Påbörjat

30 Plan för MRP-uppdrag UTB 2015: C Gratis läxhjälp för alla Nulägesanalys Mars 2015 Maj 2016 Chef Skolutveckling Påbörjat Plan för MRP-uppdrag UTB 2015: D Ett högstadium i varje kommundel Kommundel Lokalstrateg Påbörjat Plan för MRP-uppdrag UTB 2015: E Utveckla förskolan och möt behoven av nattöppen förskola Försätta arbetet med införandet av kvalitetsindikatorer i alla förskolor Analys av vad som krävs för att garantera 4 mån till nattis Chef skolutveckling Mars 2015 Maj 2015 Ekonomichef Lokalstrateg Pågår Avslutat, alla får plasts i dagsläget Plan för MRP-uppdrag UTB 2015: F Högre kvalité på fritids Arbeta fram kvalitetsindikatorer för Har påbörjats Vårterminen 2016 Chef skolutveckling Pågår 29

31 fritidshemmen Erbjuder olika utbildningsinsatser utifrån rektors olika önskemål. Har påbörjats Fram till 2021 Chef skolutveckling Pågår Plan för MRP-uppdrag UTB 2015: G Höjd lärarstatus Prioritera operativa lärare i årets lönerevision 1 januari juni 2015 HR chef Avslutat Plan för MRP-uppdrag UTB 2015: H IT ska vara en naturlig del av skolarbetet Arbeta utifrån den tagna IT strategin. Investeringar i teknik. Kompetensutveckling för lärare i att använda IKT i undervisningen. Påbörjats 2021 Stabschef Pågår Påbörjats 2021 Chef skolutveckling Pågår Plan för MRP-uppdrag UTB 2015: I Ökad elevvård för trygghet och välmående Kvalitetssäkra lokala elevhälsoteamens arbete Chef elevhälsa Pågår 30

32 Handlingsplan för arbetet med att främja elevernas närvaro i skolan Kolla datum. Chef elevhälsa Avslutat Plan för MRP-uppdrag UTB 2015: J Förstärkt samarbete mellan utbildning och arbetsliv Upprättande av kommunövergripande plan för arbetet med studie- och yrkesvägledning Chef elevhälsa Påbörjat Projekt Vässa Chef elevhälsa Pågår Plan för MRP-uppdrag UTB 2015: K Bättre skollokaler och yttre skolmiljö Lokalförsörjningsplan Årlig Lokalstrateg Pågår revidering Standardnivå lokaler Lokalstrateg Pågår 31

33 Plan för MRP-uppdrag UTB 2015: L Fler modellskolor där goda exempel sprids Starta upp ny modellskola med inriktning på värdeskapandepedagogik En skola på vetenskapliggrund med fokus på IKT Ht Chef skolutveckling Pågår 2020 Chef skolutveckling Påbörjat Pågår Plan för MRP-uppdrag UTB 2015: M Tydligare profilering av kommunal skola Marknadsföring Sveriges bästa skola 2021 Pågående 2021 Stabschef Pågår Plan för MRP-uppdrag UTB 2015: N Skolsatsning inom familjehemsvård Starta treårigt Skolfamprojekt Chef elevhälsa Påbörjat 32

34 Plan för MRP-uppdrag UTB 2015: O Begränsad friskoleetablering Beaktas i beredning av ärenden till BUN Ekonomichefen Pågående Plan för MRP-uppdrag N&A 2015: H Traineeprogram för fler jobb Kartläggning av befintliga traineeplatser. Kartläggning av nuvarande struktur och rutiner för samverkan skola arbetsliv i frågan Chef elevhälsa Ej påbörjat Plan för MRP-uppdrag F&K 2015: I Fortsatt avgiftsfri kulturskola Kulturskolan är idag avgiftsfri Chef skolutveckling Pågår 33

35 MRP-uppdrag från Barn- och Utbildningsnämnden 2015 Redovisas i ordinarie uppföljning Uppdrag BoU 2015: A Avtal med MIUN ang. lärarstuderande BoU 2015: B Lokaler Anundgård BoU 2015: C Satsningar på landsbygden BoU 2015: D Attraktiv skola Ljustadalen BoU 2015: E Lokaler Nedansjö BoU 2015: F Från 15 till 30 timmar i förskola BoU 2015: G Teater till elever BoU 2015: H Ledarskap i skolan BoU 2015: I Lokaler Norrbackaskolan BoU 2015: J Sänkt sjukfrånvaro BoU 2015: K Utveckla elevdemokratin Chef skolutveckling Lokalstrateg Chef skolutveckling Skolområdeschef Alnö/Ljustadalens skolområde Lokalstrateg Ekonomichef Chef skolutveckling Skoldirektör Lokalstrateg HRchef Chef Skolutveckling 34

36 Plan för MRP-uppdrag BoU 2015:A Avtal med MIUN ang. lärarstuderande Avtal med MIUN ang lärarstuderande Chef skolutveckling Påbörjats Plan för MRP-uppdrag BoU 2015:B Lokaler Anundgård Verksamhet as Lokalstrateg Pågår Plan för MRP-uppdrag BoU 2015:C Satsningar på landsbygden Översyn av användandet a 2 mnkr till särskilt bidrag glesbygdsskola VT 2015 HT 2015 Chef skolutveckling Ej påbörjat Plan för MRP-uppdrag BoU 2015:D Attraktiv skola Ljustadalen Utveckla en modellskola med inriktning på värdeskapande pedagogik Mars Skolområdeschef Alnö/Ljustadalen Chef skolutveckling Påbörjat 35

37 Plan för MRP-uppdrag BoU 2015:E Lokaler Nedansjö Fritidshem i Nedansjö Lokalstrateg Avslutat Plan för MRP-uppdrag BoU 2015:F Från 15 till 30 timmar i förskola Utredning Ev prioritering till MRP 2016 Mars 2015 Juli 2015 September 2015 Oktober 2015 Ekonomichef Ekonomichef Pågår Ej påbörja d Plan för MRP-uppdrag BoU 2015:G Teater till elever Alla elever erbjuds teaterupplevelse Chef skolutveckling Avslutat Plan för MRP-uppdrag BoU 2015:H Ledarskap i skolan VFU verksamheten har fokus på ledarskap i klassrummet, samarbete med MIUN Har påbörjats 2016 Skoldirektör Pågår 36