Den förarlösa revolutionen

Transkript

1 VINNOVA k Nr k k k k k k k k k k k k k k k k SNABBSPÅR för nyanlända talanger MAKERSPACE bygger framtiden k k k k k k k k k k k Den förarlösa revolutionen Förarlöst bäst för hälsa och miljö

2 Innehåll nr Bygger för ett bilsnålt liv Projektet Hållbara och attraktiva stationssamhällen utmanar idén om bilen som den enkla lösningen Jennie Ekbeck Visionen är att Umeå Biotech Incubator ska bli Sveriges bästa life science-inkubator. Förarlös transport förändrar samhället Framtidens transporter kommer att vara tjänste baserade, delade, elektrifierade och inte minst självkörande. 6Redaktionen Tidningen Innovation ges ut av Vinnova, som är Sveriges innovationsmyndighet. ANSVARIG UTGIVARE Charlotte Brogren, Vinnova REDAKTION Karin Wallton, Vinnova samt Karin Wandrell, Åkesson & Curry 2 INNOVATION nr 4 december 2016

3 Ledare SID 4: Kort & koncist SID 9: Färre parkeringsplatser kan ge fler bostäder Lösningen på dagens bostadsbrist kan vara att planera för mobilitet snarare än parkering. SID 11: Smartare laddning Svenska Chargestorm bygger smart laddinfrastruktur som gör att fler kan ladda samtidigt. SID 12: Makerspace bygger ny framtid I framtiden gäller det att förstå tekniken bakom tekniken för att kunna påverka och förändra. På Stockholm Makerspace finns verktygen för att nå dit. SID 22: Ny motor lyfter flyget Svenska GKN Aerospace vill revolutionera flygindustrin och tar med sig småföretag in i satsningen. SID 24: Blockkedjan revolutionerar världen Tekniken bakom den virtuella valutan bitcoin är het just nu. Nya applikationer kommer att påverka allt från finans till hur vi röstar i ett val. SID 26: Nyanlända talanger får unikt snabbspår Handelshögskolan har tagit fram en ny utbildning som snabbt får in akademikerflyktingar i arbetslivet. SID 28: Blomstrande framtid för lupin Mat gjord på en gröda, baljväxten lupin, blev vinnaren i Vinnovas provsmakning av innovativ klimatsmart och proteinrik mat. Smarta transporter tar mindre plats I framtiden behöver vi hitta nya sätt att lösa våra transportbehov. Det handlar om klimatfrågan, men också om att möta de stora utmaningar som finns i växande städer runt om i världen, där trängsel, buller och miljöproblem gör att bilar och stora trafikanläggningar måste få mindre utrymme. Digitalisering och delningsekonomin skapar nya möjligheter att möta behov av mobilitet på andra sätt än tidigare. Lösningarna finns inte bara i ny teknik, utan också i nya innovativa tjänster och smartare sätt att organisera resor och transporter. Utvecklingen går mot att göra det lättare för människor att förflytta sig själva och olika varor, medan mycket tidigare har utgått ifrån att de flesta äger och kör egen bil. Ett spännande exempel är projektet Innovativa parkerings- och mobilitetslösningar i klimatsmarta städer som du kan läsa om i det här numret av Innovation, som handlar om flexibelt stadsbyggande där man ställer krav på mobilitet istället för på antalet parkeringsplatser. Genom att tillhandahålla bilpooler, cykelpooler, hemleveranser och närhet till kollektivtrafik minskar bilberoendet. Samtidigt behövs lösningar som gör att fordonen förbrukar mindre energi och ger lägre utsläpp. Som ett av de första länderna i världen genomför Sverige nu tester med el för tunga transporter på allmän väg. I satsningen som Vinnova är med och finansierar testas hur lastbilar kan gå på el från en luftledning eller en skena i marken. Nästa generations resor och transporter är också ett av de fem strategiska samverkansprogram som regeringen har lanserat och där Vinnova fått en nyckelroll för att få många aktörer att dra åt samma håll. Det behövs samordnade satsningar på innovation inom bland annat infrastruktur, fordon, bränslen och inte minst när det gäller att utnyttja digitaliseringens möjligheter för att utveckla smartare och mer hållbara transporter. FORM Kim Sonntag, Åkesson & Curry TRYCK E-print/Strokirk-Landströms PAPPER Amber Graphic OMSLAG Kim Sonntag Foto där ej annat anges: Colourbox Tidningen ges ut fyra gånger per år. FÖR PRENUMERATION tidningeninnovation@vinnova.se ISSN Charlotte Brogren INNOVATION nr 4 december

4 De hjälper regeringen när Ericsson drar ner Nyskapande lösningar i offentliga sektorn Nya metoder för sanering av glasbruksmiljöer, en innovativ modell för samhällsservice på landsbygden och enklare faderskapsbekräftelse genom digitalt arbetssätt. Det är några av de projekt som nu får finansiering av Vinnova för att planera eller utveckla nyskapande lösningar inom offentligt finansierad verksamhet. Det handlar om projekt där kommuner, landsting, statliga myndigheter och andra aktörer får stöd för att planera eller utveckla innovativa lösningar för sina verksamheter, något som bidrar både till bättre samhällsservice och effektivare användning av ekonomiska resurser. I denna omgång får 19 projekt finansiering med sammanlagt 17,5 miljoner kronor. I början av oktober meddelade Ericsson att tjänster i Sverige försvinner. Sylvia Schwaag Serger och Anitra Steen har fått i uppdrag av närings- och innovationsminister Mikael Damberg att vara samordnare av regeringens insatser med anledning av Ericssons sparpaket. Sylvia arbetar i Vinnovas ledning som ansvarig för internationell strategi. Hon disputerade i ekonomisk historia på LSE, London School of Economics. Sylvia har även 20 års erfarenhet av innovationspolitik och har tidigare varit anlitad som expert av OECD, EU Kommissionen och Världsbanken. För mig var det självklart att tacka ja och jag tror att mina kunskaper om forsknings- och innovationssystemet i Sverige kommer att komma väl till användning, sa Sylvia Schwaag Serger då hon fick uppdraget. SVT lanserar språk-app SVT lanserar appen Språkplay med interaktiva undertexter på 15 olika språk. Förhoppningen är att SVT:s program ska nå fler nyanlända och att appen ska fungera som ett verktyg för att lära sig svenska bättre. Appen har utvecklats av den ideella organisationen Språkkraft, med finansiering av Vinnova. En testversion av appen släpptes i slutet av oktober och testas nu av målgruppen. Datadrivna labb främjar digitala innovationer Vinnova satsar på datadrivna labb som ökar möjligheterna för företag och andra organisationer att använda data för att utveckla nya innovationer. Bland projekten finns ett innovationslabb på Lantmäteriet inom samhällsbyggnad och en digital plattform med data från skogen i form av bland annat laserscannade 3D-bilder. Den snabba digitaliseringen innebär att även innovationer blir mer digitala. Vi vill etablera data som en avgörande del av den moderna infrastrukturen, som räls och vägar en gång fungerade. Många aktörer är duktiga på att samla information, men värdet av data uppstår först när den används och på det området behöver vi bli bättre i Sverige, säger Erik Borälv, handläggare på Vinnova. Sex projekt får dela på tio miljoner kronor för att under två år etablera nya datadrivna labb som ökar den nationella kapaciteten att använda data i innovationer.

5 Kort & Koncist Ny dejtingtjänst för industrin Ett nischat Wikipedia eller en dejtingtjänst för industrin det är vad den nya webbplatsen Manufacturing Guide vill vara. Sajten, som fortfarande håller på att utvecklas, samlar information om tillverkningsmetoder, material och leverantörer. Den ska fungera som ett stöd för alla som arbetar med produktutveckling och tillverkning. Manufacturingguide.com Framtidens lastbilar blir bättre anpassade för kvinnor Lastbilar som är bättre anpassade för kvinnor, ett nytt system för ökad jämlikhet i bankers kreditbedömning och designlösningar för ett mer jämställt brandförsvar. Det är några av de projekt som får finansiering i Vinnovas satsning på normkritisk innovation. Det handlar om projekt som ska utveckla innovativa lösningar som är inkluderande och tillgängliga. Genom att ta in fler perspektiv och ifrågasätta det som ofta tas för givet kan nya lösningar utvecklas, därför satsar vi på innovation kopplat till normkritik, säger Sophia Ivarsson, handläggare på Vinnova. Ny satsning tar tillvara innovationer från patienter Idéer till innovativa lösningar från patienter i vården har hittills varit en outnyttjad resurs. Vinnova satsar på fyra pilotprojekt som ska fånga upp och sprida nya lösningar från patienter och deras anhöriga. Projekten finns i Skåne, Halland/Göteborg, Uppland och Norrbotten. Många patienter har idéer till nya lösningar som kan användas inom vården, bli kommersiella produkter eller på andra sätt komma till nytta, men hittills har det i stort sett inte utnyttjats. Projekten vi nu satsar på ska utveckla arbetssätt där patienternas idéer kan fångas upp, utvecklas och spridas, säger Alexander Alvsilver, handläggare på Vinnova. Projekten som får finansiering ska fånga upp lösningar från patienter och deras anhöriga inom områdena cancer, funktionsnedsättning, övervikt hos barn och unga samt för tidigt födda barn. Projekten får dela på tre miljoner kronor. Avhandling blir tecknad serie Ernesto Gutierrez doktorerade på KTH för några år sedan. Nu håller han på att förvandla avhandlingen till en tecknad serie för att hjälpa yrkesverksamma inom innovation. Inspirerad av den svenska serietraditionen vill han förklara abstrakta begrepp och komplexa teorier om innovation och innovationsprocesser, så att de blir lätta att känna igen i verkligheten. Med innovation stories har jag försökt skapa det vetenskapliga verk som jag skulle ha behövt som forskare och konsult, men aldrig fick, säger Ernesto Gutierrez. Innovationstories.se INNOVATION nr 4 december

6 Vi behöver förflytta både oss själva och saker, problemet är bara att transporter orsakar trängsel, luftproblem och negativ klimatpåverkan. Än så länge. För framtidens transporter ser helt annorlunda ut, och de goda nyheterna är att de redan är här. Text Karin Aase Illustrationer Istock Förarlös transport förändrar samhället Vem har inte suttit i en bilkö och svurit över trafiken i dagens storstäder? Funderat på att göra som Michael Douglas i filmen Falling down och bara lämna bilen och samhället bakom sig, eller i alla fall fantiserat om en framtid där flygande små sfärer transporterar runt människor under en blå himmel, utan köer. Riktigt så sci fi-aktig är inte den framtid som Magda Collado, mobilitetsforskare på Viktoria Swedish ICT, målar upp. Det finns flera megatrender som driver ett behov av förändrade transporter, konstaterar hon. Urbaniseringen som ökar trängseln, den negativa klimatpåverkan som transporter ger upphov till idag, men du har också digitaliseringen som genererar nya innovationer och förändrade beteendemönster hos dagens unga. Tillsammans påverkar de behovet av nya transportlösningar, möjligheterna att ta fram dem och viljan att faktiskt använda dem. Och enligt Magda Collado är det framförallt fyra olika egenskaper som kommer att vara utmärkande för framtidens transporter: de kommer att vara tjänstebaserade, delade, elektrifierade och, inte minst, självkörande. Självkörande fordon kommer att vara den absolut största förändringen när vi tittar på framtidens resande, konstaterar hon. Det kan låta som science fiction, men till viss del är de faktiskt redan här och det kommer snart att bli ett stort och vanligt inslag i trafiken. Något som de flesta är överens om kommer att minska trängseln i storstäderna. Dels genom att de självkörande fordonen förutspås minska det privata bilägandet kan du beställa fram en bil som hämtar dig utanför dörren behöver du ingen egen. Dels för att självkörande bilar tar betydligt mindre plats i stads- Magda Collado rummet eftersom en datorstyrd bil behöver mindre vingelutrymme än en bil med en mänsklig förare. Påverkar hela landet I de här sammanhangen pratas det mycket om fördelarna för staden, men självkörande fordon kan även förändra mönstren på landsbygden, konstaterar Magda Collado. Istället för att lägga ner kollektivtrafik på glest utnyttjade, olönsamma linjer skulle ett mindre självkörande fordon kunna beställas 6 INNOVATION nr 4 december 2016

7 »Självkörande fordon kommer att vara den absolut största förändringen när vi tittar på framtidens resande.«

8 »Vi är redan i början av den här framtiden. Det svåra nu blir att få infrastrukturen att hänga med.«när som helst på dygnet, och på så vis underlätta kollektivt resande även där det bor färre människor. Men oavsett vem som kör framtidens bilar, bussar och andra fordon är Magda Collado övertygad om att de kommer att ha en sak gemensamt: de kommer att gå på el. Många trodde att de senaste årens låga oljepris skulle minska efterfrågan på elbilar men den har tvärtom ökat, främst för att eldrift minskar även lokala trafikproblem som buller och dålig luft. Men det är inte bara tekniken som skiljer framtidens transporter från dagens, det är även den mänskliga faktorn. Dagens unga är inte intresserade av att äga en bil för det ses som dyrt och bökigt. Däremot har de något som närmast kan beskrivas som en kärleksrelation med sin mobiltelefon, och allt de kan göra via den ser de som något väldigt positivt. Och när bilen som statussymbol ersätts av telefonen uppstår många tillfällen till digitala innovationer även inom resande. Då kan du skapa tjänstebaserade, delade funktioner som till exempel bilpooler och elcykelpooler, samtidigt som kollektivtrafiken blir väldigt konkurrenskraftig. Men du kan också utveckla tjänster som gör att personen inte behöver förflytta sig alls, som till exempel livsmedelsaffärer med hemkörning eller små självkörande drönare som levererar inköp till dörren. I början av framtiden Men att tala om det här som framtidens resande är egentligen fel perspektiv anser Magda Collado. Vi har kommit mycket längre än många tror, vi är redan i början av den här framtiden. Det svåra nu blir att få infrastrukturen att hänga med. För även om tekniken utvecklas snabbt är det inte lika enkelt att flytta på den stål och betong som utgör våra befintliga städer och vägar. Något som blir en utmaning för de stadsplanerare som ska försöka få framtidens teknik och beteenden att fungera med de städer vi har idag. I Göteborg försöker processledare Anna Svensson och hennes kollegor på Stadsbyggnadskontoret att lösa detta dilemma genom att planera in flexibilitet i det man bygger. Nästa år börjar vi arbetet med vår nya översiktsplan där vissa delar har en planeringshorisont som sträcker sig mer än 30 år fram i tiden, bortom år Vi kan inte veta hur trafik och resande ser ut då, därför är det viktigt att vi planerar så att staden blir anpassningsbar och att vi inte bygger bort framtida möjligheter. Ett steg är till exempel att bygga p-hus som klarar dagens krav, men som med några lätta åtgärder även kan användas av självkörande bilar. Ett annat är att lägga nya bostäder i anslutning till redan befintlig kollektivtrafik och service. Dels för att det är möten mellan människor som gör en stad till en attraktiv plats, dels för vi på så vis minskar behovet av att förflytta sig med andra medel än med cykel, kollektivtrafik och till fots. Sedan är det enda vi kan vara säkra på att det som gäller idag inte gäller imorgon, och det är naturligtvis jättesvårt samtidigt som det är mycket spännande. e 8 INNOVATION nr 4 december 2016

9 Illustration: istock färre parkeringsplatser kan ge fler bostäder Sverige har bostadsbrist och behöver närmare nya bostäder fram till Något som stoppas upp av kravet på parkeringsplatser. Nu undersöker ett nytt projekt om lösningen är att planera för mobilitet snarare än för parkering. Text Karin Aase När ett byggbolag idag ska bygga nya flerfamiljshus måste de inte bara planera för vatten och avlopp utan också ta hänsyn till kommunens så kallade parkeringstal, det vill säga hur många parkeringsplatser som måste byggas i anslutning till huset. Ibland är de så höga som 1,0 det vill säga en p-plats per lägenhet, ibland något lägre. I ett samhälle där alla har och måste ha bil, som i USA på 1950-talet där svenska stadsplanerare inspirerades till parkeringstalen, kan det låta fullt logiskt. Men så ser inte Sverige ut idag. På landsbygden är det fortfarande vanligt med inte bara en utan till och med två bilar per familj, men i Stockholms stad har bilinnehavet per tusen invånare legat konstant i 15 år, trots att inkomsterna har gått upp med över 30 procent, konstaterar Pelle Envall, vd på Trafikutredningsbyrån och doktor i trafikplanering. I snitt är det faktiskt bara hälften av hushållen i flerbostadshus i storstäderna som äger en egen bil idag. Trots det ska alltså byggbolagen bygga p-platser, gärna i garage under huset, som kostar mellan tusen kronor att anlägga. Per INNOVATION nr 4 december

10 Innovativa parkeringsoch mobilitetslösningar i klimatsmarta städer foto: istock Syfte Tidsperiod Att skapa attraktivare boende- och stadsmiljöer samt att sänka byggoch boendekostnader. Projektet leds av Trafikutredningsbyrån AB. Finansiering Vinnova har bidragit till finansieringen med kronor. plats. Det vill säga mer än vad många nya bilar kostar i inköp. Och det här ställer till problem. För det första begränsar kraven det faktiska antalet lägenheter som byggs. Om du har en plats med ett p-tal på 1,0 där du kan bygga hundra lägenheter måste du dessutom anlägga hundra p-platser, säger Pelle Envall. I de flesta städer innebär det att man får bygga garage. Om det då visar sig att det bara är möjligt att bygga 80 p-platser i garagets första våning får byggbolaget välja: antingen bygga 20 p-platser en våning ner, något som fördyrar bygget väsentligt, eller att bara bygga 80 lägenheter. De flesta väljer det senare. Färre och dyrare bostäder Men inte nog med att det byggs färre bostäder, de som ändå byggs blir dessutom betydligt dyrare än om de hade byggts utan garage, och därmed dyra att både köpa och hyra. Något som får flera negativa konsekvenser, säger Pelle Envall. Till exempel leder det till att låginkomsttagare som inte ens äger bil får betala högre boendekostnader för att subventionera sina grannars parkeringsplatser eftersom kostnaden slås ut på alla lägenheter. Men det innebär också att många byggbolag tvekar inför att bygga mindre lägenheter eftersom kostnaden för att anlägga en p-plats gör dem för dyra för målgruppen. På landsbygden är det här inte ett problem, och i storstäder finns det idag tack vare innovationer och förändrade levnadssätt flera alternativ till privatbilism. Det viktiga idag är egentligen inte att planera parkeringsplatser utan att Det ska vara lätt att handla även utan bil. Nya lösningar kommer att minska behovet av bil och parkeringsplatser i storstäderna. planera för människors mobilitet. Med bilpooler, cykelpooler, kollektivtrafik, hemleveranser och så vidare finns alla möjligheter för människor i storstäder att varken behöva bil eller parkeringsplats. Därför efterlyser Pelle Envall en större flexibilitet, att man istället för p-tal redan på planeringsstadiet tittar på just det här husets och områdets speciella förutsättningar. Det kan handla om att vid planeringen av ett nytt område tänka på att få med livsmedelsbutiker, eller att bygga hus med förvaringsskåp i entrén så att det blir superlätt att beställa hem sina livsmedel från butiken. Det viktiga är att undersöka vilka möjligheter som passar bäst just här. Flexibla processer Flera städer i till exempel USA, Storbritannien och Sverige har också börjat låta byggbolag utveckla hus med låga p-tal. Men att börja med helt nya, flexibla processer där både kommunala och privata aktörer ska samverka är inte det lättaste. För att undersöka och utvärdera hur det kan utvecklas på bästa sätt genomförs därför ett projekt i Stockholm och Haninge med Trafikutredningsbyrån som projektledare. Två byggbolag bygger här var sitt hus med betydligt lägre p-tal än vanligt samtidigt som andra Pelle Envall mobilitetslösningar planeras in från grunden. Vi hoppas att det här ska leda till ökad kunskap inom flera områden, till exempel hur kommunen kan agera kravställare för mobilitet istället för parkering. Men vi vill också se hur människors beteenden förändras. En tredjedel av alla resor vi gör sker på samma sätt av gammal vana, men nu får vi se vad som händer när de boende aktivt exponeras för andra alternativ. Även Kungliga tekniska högskolan, KTH, är inblandad i projektet och ska utvärdera lärdomarna av det hela. Och att en förändring av synen på p-tal och mobilitet är nödvändig är Pelle Envall övertygad om. Idag styr p-talen vilka bostäder som byggs och det är inte rimligt. Vi ska bygga bostäder som människor vill ha och har råd med, inte styras av förlegade siffror och föreställningar kring bilinnehav. e 10 INNOVATION nr 4 december 2016

11 Smartare laddning Elbilar i all ära, för att de ska gå att köra måste det gå att ladda dem också. Svenska Chargestorm bygger smart laddinfrastruktur som gör att fler kan ladda samtidigt. Text Karin Aase Foto Pawel Flato Tredje kvartalet 2016 fanns det laddbara bilar i Sverige, och när den här tidningen kommer ut är de ännu fler med tanke på att flottan ökar med nästan bilar per månad. Men 2009 när Chargestorm startade i Norrköping såg situationen helt annorlunda ut. Några få bilar hade kommit ut på marknaden, men under hela 2010 var det bara fyra stycken Laddinfrastruktur effektövervakning Syfte Tidsperiod 2011 Forskning och utveckling kring smart effektstyrning av elbilsladdning. Finansiering Vinnova har bidragit till finansieringen med kronor. köpare som ansökte om och fick supermiljöpremien som fanns för el-bilar, berättar Patrik Lindergren, grundare och vd för Chargestorm. Men trots den minst sagt ganska lilla marknaden såg han och hans två kollegor en så stor potential för elbilar att de bestämde sig för att starta ett företag som skulle skapa infrastrukturen som behövdes för att ladda en framtida elbilsflotta. Då diskuterades det mycket vad som behövde komma först, el-bilen eller laddstationerna. Men vi såg att det var många som var beredda att investera i infrastrukturen för att stå beredda när ökningen tog fart så vi bestämde oss för att satsa. Smarta laddstationer En del i det var att tillsammans med Jämtkraft och med finansiering från Vinnova genomföra en testinstallation i Östersund. På så vis skulle man både kunna testa mjukvaran men också logga information om laddningen för att kunna utvärdera användningen och förbättra sitt erbjudande. Vi säljer inte eluttag, vi säljer smarta laddstationer som kommunicerar både med fordonet och back office (företagets informationssystem) vilket ger mervärde för användarna. Patrik Lindegren Något som till exempel gör det möjligt att fördela strömmen mer effektivt till de olika laddstolparna på en parkering för att kunna ladda fler bilar fortare. Eller att ge vissa bilar, till exempel hemtjänsten, en snabbare laddning än de som ska stå parkerade länge. Vi såg när vi startade att det fanns många som sålde gröna eluttag, men att det var få som sålde smarta helhetslösningar, en nisch vi bestämde oss för att ta. Något som visade sig vara exakt rätt beslut. Sedan starten 2009 har de visat svarta siffror från dag ett, i början till viss del genom att sälja konsulttjänster, men efter att elbilsförsäljningen tog fart på riktigt 2014 har problemet snarare varit att kunna möta efterfrågan. Idag finns Chargestorms teknik på över laddplatser och första halvåret 2016 omsatte man lika mycket som hela Och framtiden ser lovande ut. I princip alla länder har idag satt mål om när de ska bli fossilfria och elbilen och infrastrukturen kring den är en viktig del för att nå det målet. e INNOVATION nr 4 december

12 Det är dags att sluta nöja oss med att endast konsumera i framtiden gäller det att förstå tekniken bakom tekniken för att kunna påverka och förändra. På Stockholm Makerspace finns verktygen för att nå dit. Text Nathalie Borgman Foto Zebastian Hall Makerspace bygger en ny framtid I en till synes anonym byggnad bakom KTH, Kungliga tekniska högskolan, döljer sig 300 kvadratmeter källaryta sprängfylld med allt ifrån 3D-skrivare och elektriska stickmaskiner till verktyg som kan hacka dna-kod. Vi har klivit in på Stockholm Makerspace, en ideell förening som vill främja utforskande genom interdisciplinärt samarbete. Eller enkelt sagt, föreningen vill vara en grogrund för innovationer och gränsöverskridande ny teknik som kan leda till samhällsförändrande företag, men också rena hobbyprojekt eller kontaktnät. Stockholm Makerspace handlar om förståelse, säger Erik Cederberg, grundare av Stockholm Makerspace. När fler människor förstår hur tillverkningen bakom fungerar blir chansen större att fler kommer på förbättringsmöjligheter. Teknikmässigt är verktygen här inte revolutionerande, däremot är tillgängligheten det. Han navigerar oss runt mellan de olika rummen och stannar i metallverkstan. Här finns ett tiotal maskiner, sågar och skruvmejslar. Det finns även ett hörn tillägnat silversmide. Han pekar på en maskin. Förra veckan Erik Cederberg använde en medlem exempelvis den här för att fräsa prototyper till en larmklocka för äldre. Han tycker att dagens klockor är alldeles för tunga och fula även äldre vill kunna ha en snygg klocka som inte ser ut eller känns som en sten på armen. På väg till nästa rum passerar vi mindre utrymmen för ostört arbete. Vi skymtar någon som håller i en mask, onekligen lik Boba Fett. Han jobbar på en Star Wars-dräkt till Halloween, berättar Erik Cederberg. Vad våra medlemmar använder verktygen till är helt upp till dem vissa är specialister och är här för att utveckla något, andra är generalister som vill lära sig något nytt. Delar kunskap En av generalisterna är 27-åriga Francisca Torres. Hon står vid ett av de populäraste verktygen, en 3D-skrivare. Just den här skriver ut i termoplast och fungerar i princip som en limpistol, ett ypperligt redskap för att ta fram tredimensionella prototyper. Francisca Torres

13 Här byggs det på en Star Wars-hjälm gjord i en 3d-printer lagom till Halloween. Jag har pluggat industridesign i Chile, men kände inte att jag fick möjlighet att testa så många olika tekniker under min utbildning, berättar hon. Nu vill jag prova 3D-skrivaren eftersom jag tror att den kan vara till nytta i mitt framtida yrke. För tio år sedan kostade en 3D-skrivare cirka kronor. Idag ligger de som finns på Stockholm Makerspace på omkring kronor. Istället för att skicka beställningar till en prototypfräsare som i snitt har en veckas leveranstid kan man med hjälp av skrivaren få fram sin prototyp inom ett par minuter. Här finns utrustning, plats och tid till att lära sig, fortsätter hon. Och det finns alltid någon att fråga om hjälp! Folk är väldigt vänliga och hjälpsamma det finns liksom en tyst överenskommelse om att man delar kunskap här. En ny revolution på gång Francisca Torres hittade till Stockholm Makerspace via Facebook, hon visste vad hon letade efter eftersom hon har besökt liknande forum när hon bodde tillfälligt i Argentina. Makerrörelsen är nämligen långt ifrån okänd globalt. Det började som en subkultur på USA:s västkust under tidigt 2000-tal och har i dag utvecklats till en etablerad rörelse med uppskattningsvis ett par tusen Makerspace runt om i världen. År 2014 uppmärksammade Barack Obama fenomenet genom att låta en så kallad Maker Fair, en mässa för ingenjörskonst och vetenskapsprojekt, ta plats i Vita Huset. I sitt inledningstal sa han:»dagens Do it Yourself är morgondagens Made in America«, och syftade på att tillverkningen idag står inför en lika stor revolution som internet för år sedan. INNOVATION nr 4 december

14 »Vi behöver öka vår förståelse för vad teknik är om vi vill ta steget från konsumtion till innovation.«nina Lindström När Makerrörelsen benämns som en tredje industriell revolution pratar man ofta om att demokratisera tillgången till verktyg och resurser, och på det sättet skapa morgondagens företag, säger Erik Cederberg. Idag konsumerar många teknik, men få klarar av att tillverka den eftersom de inte förstår tekniken bakom. Och utan förståelse för tillverkningen blir det inga nya Made in-produkter. Obama betonade även vikten av Makerspace-liknande plattformar i skolor. Och i dag har programmering blivit ett allt vanligare inslag i skolundervisningen även i Sverige. Skolverket tog i mars fram en plan för att digital kompetens och programmering ska förstärkas i undervisningen. När det gäller datorer har vi i Sverige kommit lite längre. Vi har förstått att fler i framtiden måste förstå tekniken bakom datorer för att kunna förbättra dem. Men det gäller att värdera annat också vårt biohackarlabb är ett bra exempel. Det är Sveriges första labb där vem som helst får lära sig grunderna i bioteknik och laborera med dna. Vem vet personen som löser världens hungersnöd genom syntetisk föda kanske upptäcker sitt intresse för bioteknik här? Obama-administrationen samarbetar idag med MAKE, en satsning med målsättningen att utrusta skolor med Makerspace. I Sverige är det politiska stödet till skolor inte lika stort, vilket var en av anledningarna till varför då 40-åriga Nina Lindström för ett år sedan klev över tröskeln till Stockholm Makerspace. Jag skulle egentligen börja jobba med Legos Radical Innovation Team, berättar hon. De var nyfikna på Makerrörelsens metoder. Men det blev inget samarbete med Lego däremot träffade jag teknikpedagogen Harriet Aurell, en av medgrundarna till den kommunala teknikskolan KomTek genom Stockholm Makerspace. Växa genom kunskap Nina Lindström har en examen från Handelshögskolan, men har även studerat på KTH, läst neurovetenskap på Karolinska Institutet samt kurser i psykologi och pedagogik. Hon har främst jobbat som management strategikonsult, men jobbar idag med olika projekt för lustfyllt lärande om teknik och matte. Inspirationen kommer bland annat från mentorn Harriet Aurell. Stockholm Makerspace Syfte Vinnova stödjer projekt som ska utveckla Makerrörelsen och ge förutsättningar för organiserat experimenterande. Bland de projekt som får finansiering finns det Stockholm Makerspace-ledda bildandet av en riksorganisation, som ska göra det lättare för fler att starta nya makespace. Tidsperiod Finansiering Vinnova stödjer 25 projekt med sammanlagt fem miljoner kronor.

15 VINNOVA ANALYS VA 2016:07 och sprida Makerspace-metoder till fler än de som själva hittar till rörelsen. Jag vill att alla ska sluta säga att»jag är oteknisk«. Teknik är resultatet av mänskliga beslut! Jag menar inte att alla måste bli hackers, men vi behöver öka vår förståelse för vad teknik är om vi vill ta steget från konsumtion till innovation i framtiden, säger Nina Lindström. e vinnova.se/publikationer Lästips Nina har utvecklat Tech Missionary ett program för att växa och lära genom skapande av kreativ teknik. Tillsammans med Röda korset och Nina Lindström förortsskolor erbjuder hon mellan- och högstadietjejer i socio ekonomiskt utsatta områden att bygga självförtroende och kunskap genom att upptäcka så väl hur rörelser skapas som hur elektriska komponenter och kretsar fungerar samt att själva börja programmera. Bredden ger en trygghet och mer grundläggande förståelse än att bara koda direkt menar Nina Lindström. Allt är positivt med Stockholm Makerspace, förutom att lokalen inte är tillgänglig för alla. Den ligger lite för långt från förorterna. Jag vill nå ut till dem som inte själva hittar hit. Målet är främst att hjälpa tjejerna att växa genom förståelse och att se nya möjligheter för framtiden. De flesta människor får en enorm självförtroendeboost av att skapa och se hur deras idéer är viktiga och kan göra skillnad. Nina Lindström fortsätter att utveckla och söka finansiering för att skala upp Tech Missionary-projektet NOVA Tools and methods for norm-creative innovation Vinnovas metodverktyg för normkreativ innovation finns nu på engelska. Det är en kortlek med tips och guidning för hur företag och organisationer kan bli bättre på att använda nya perspektiv för att stärka sin innovationsförmåga och skapa nya lösningar som fungerar för fler. Fokus är på normer som diskriminerar, men innehållet är användbart i alla innovationssammanhang. vinnova.se/nova Blockkedjan flyttar makten från stat till medborgare Blockkedjetekniken växer exponentiellt och väcker starka reaktioner från regeringar och finansiella aktörer runt om i världen. Hittills har fokus legat på den digitala valutan bitcoin som är förbjuden i Bolivia och på Island. Den nya rapporten Blockchain Decentralized Trust från Entreprenörskapsforum visar att blockkedjans tillämpningsområden är betydligt mer omfattande. Precis som internet förde med sig fria informationsflöden förväntas blockkedjan revolutionera till exempel finansiella transaktioner, juridiska dokument och äganderätter. Svensk konsultsektor i ny belysning Utvecklingstrender och dynamik Konsultsektorn är inte en bransch i vanlig mening. Den består av företag med likartad affärslogik som är verksamma i helt olika branscher. Denna rapport baseras på en unik kartläggning av konsultföretag i Sverige. Den visar att antalet yrkesverksamma ökat från knappt tre till drygt sex procent av den totala sysselsättningen under de senaste fyra decennierna. Konsultsektorn är expansiv och den spelar en betydelsefull roll för utvecklingen i näringslivet och i samhället som helhet. Svensk konsultsektor i ny belysning Utvecklingstrender och dynamik eric giertz, mikael hjorth, maria lindhagen mats engwall & magnus genz VINNOVA I SAMARBETE MED INNOVATION nr 4 december

16 Bygger för ett Text Illustration Lina Zommorodi Johanna Gustavsson bilsnålt liv Hållbara och attraktiva stationssamhällen Syfte Tidsperiod Att möjliggöra hållbar lokal mobilitet och effektiv markanvändning. Finansiering Vinnova finansierar projektet med 7,2 miljoner kronor via utlysningen Utmaningsdriven innovation. I Lerum och Ale kommun pågår just nu en satsning för att minska biltrafiken och premiera hållbara resvanor. Projektet Hållbara och attraktiva stationssamhällen utmanar idén om bilen som den enkla lösningen.

17 Många svenska samhällen är uppvuxna kring järnvägsstationer som har haft stor betydelse för kommunikationer och välstånd. Men i dag tar de som bor här oftast bilen för att lösa vardagspusslet, både när det gäller pendling och lokaltransporter. Området kring pendeltågsstationerna domineras ofta av parkeringar. För att stoppa den utvecklingen och främja en transportsnål samhällsplanering arbetar projektet Hållbara och attraktiva stationssamhällen i Västra Götaland med att ta fram attraktiva lösningar som minskar bilanvändningen liksom ett verktyg för kommunerna för effektiv markanvändning. Ett bilsnålt byggande handlar om att använda marken kring stationer bättre än för parkering. Till exempel genom att bygga mer och mer hållbart. Den andra delen består i att erbjuda invånarna produkter och tjänster som kan främja hållbara resvanor och på lång sikt också bidra till stationssamhällenas tillväxt, säger Åsa Hult, projektledare, IVL Svenska Miljöinstitutet. Tillsammans med invånare Utifrån identifierade resbehov i Lerum och Nödinge har projektet genomfört fyra idéworkshopar med projektpartners och mobilitetsaktörer på teman som rör effektiv och värdeskapande pendling, transport av varor och avfall, smidigare fritidsresor samt attraktivare cykling. Just nu håller ett av delprojekten på att ta fram 8 10 konkreta idéer som kan vara genomförbara och möjliga att testa redan från och med april nästa år. Sedan är det upp till invånare i Lerum och Nödinge att tycka till om vilka idéförslag de vill testa. Vi har som mål att de två till fyra tjänster som upplevs som mest lovande ska testas i praktiken av minst 300 invånare via en res- och transportapp Åsa Hult som utvecklas utifrån invånarnas behov och som gör det enkelt att använda tjänsterna. I projektet testas också ett bonussystem. Varje gång invånare använder de hållbara transporttjänsterna i appen får man poäng. De ska kunna växlas in som betalning för fler tjänster i appen alternativt användas som betalning på till exempel den lokala mataffären för att främja det lokala näringslivet i kommunen. e INNOVATION nr 4 december

18 Personalia Ålder 37 år. Familj: Man och två barn. Bor: Röbäck i Umeå. Utbildning: Filosofie magister i biomedicin med inriktning företagsekonomi. Karriär: Projektledare Essum, vd Probac, vd Umeå Biotech Icubator, UBI. Senaste kulturupplevelse: Kents avskedsturne i Örnsköldsvik. Det driver mig: Att se att jag kan göra skillnad. intressen: Åka snow board och läsa böcker. Senast lästa bok: Saker min son behöver veta om världen av Fredrik Backman. Motto: Jag har faktiskt två: Man ska inte tro - man ska veta och Ingenting är omöjligt, det kostar bara olika mycket energi. 18 INNOVATION nr 14 mars december

19 Text Karin Wandrell Foto Malin Grönborg»Man ska inte tro, MAN SKA VETA«Jennie Ekbecks vision som vd för Umeå Biotech Incubator, UBI, är att det ska bli Europas bästa life science inkubator. Som affärsutvecklare och företagsbyggare vill hon bidra till att lyfta andra, och då särskilt kvinnor. Behovet ska styra tekniken, inte tvärtom. Det är en av Jennie Ekbecks käpphästar som hon ständigt återkommer till. Om man bara tror att man vet vad kunden har för behov kommer man att fatta felaktiga beslut vilket gör att det tar längre tid och kostar mer pengar. Det är framförallt det perspektivet jag har tagit med mig in i inkubatorn. Vi måste sluta tro och istället ta reda på fakta. Steve Jobs har en gång sagt att om han skulle ha visat en iphone för någon innan den lanserades så hade de inte förstått idén. Jennie Ekbeck menar att det är tvärtom. Jag hade kunnat berätta alla mina behov för Steve Jobs och sedan hade han kunnat paketera dem i en iphone. Du ska aldrig fråga kunden om den tekniska lösningen, men du måste kartlägga deras behov och vilka krav de har så att du kan ta hänsyn till det när du utvecklar produkten. Då kan det sluta med att du sitter där med en iphone till sist. På UBI får forskarna hjälp med att kommersialisera sina innovationer inom life science. Det har hittills lett till 23 bolag. För tillfället inkuberas nio bolag och tio projekt. UBI arbetar även med förverifiering med innovationskontorets stöd. Vi jobbar tidigt med idéerna och med teknisk, marknadsmässig och regulatorisk verifiering. I slutet av inkubationen har vi en process vi kallar för kapitalanskaffning. Det innebär att vi paketerar all fakta till ett attraktivt erbjudande för att få in kapital. Något Jennie Ekbeck själv saknade som ung vd för företaget Probac är den så kallade acceleratorn, steget efter det att bolagen har fått in det kapital som krävs. Jag upplevde själv att jag som vd blev alldeles för lite ifrågasatt och gjorde för många misstag efter det vi lämnade inkubatorn. Min kunskapslåda var helt enkelt för liten vilket gjorde att strategiska beslut fattades på för tunt underlag. Jag hade haft behov av att bli konstruktivt ifrågasatt för att tvingas kliva ur min säkerhetszon, utöka kunskaps- basen och på så sätt ta bättre beslut. Det hade sparat både tid och pengar. Skapa nya förutsättningar Jennie Ekbeck läste biomedicinprogrammet på Umeå universitet och istället för att som de flesta kurskamrater välja projektarbete i en forskningsgrupp valde hon att läsa företagsekonomi A. När examens beviset dröjde blev det ytterligare en termin företagsekonomi där bland annat entreprenörskap ingick. Den våren sökte UBI:s systerinkubator, Uminova Innovation, en marknadsinriktad student för ett projektjobb på ett bioteknikföretag, Essum, som bland annat tagit fram Verum Hälsofil. Jag tänkte att det låter ju som jag, sökte och fick jobbet, säger Jennie Ekbeck. Hon började med att sälja in vitrodiagnostik till forskare och det var den erfarenheten som gjorde att hon tog klivet över till andra sidan och lämnade forskarvärlden bakom sig för ett område som bättre passade hennes styrkor. Jag är inte någon specialist utan tycker att det är tråkigt att hålla på med smådetaljer. Jag är dessutom dyslektiker så kunskapsinhämtning via läsning och att skriva text på engelska är inte mina styrkor. När Essum grundade bolaget INNOVATION nr 4 december

20 Probac blev Jennie Ekback projektledare och vd:s högra hand. Hon var med i allt från att ta fram affärsplan till att hitta investerare. Jag lärde mig jättemycket av det. Eftersom vd jobbade deltid och jag heltid tyckte styrelsen efter ett tag att det var bättre att jag tog över vd-skapet eftersom det ändå var jag som gjorde allt och det var hämmande att inte kunna fatta beslut. När jobbet som vd för UBI dök upp fem år senare beslöt hon sig för att det var dags att gå vidare. Jag tyckte att det här med samspelet mellan högskola, näringsliv och offentliga myndigheter tillsammans med innovation, var spännande och såg det som en möjlighet att träda in och skapa de förutsättningar för forskare som jag själv saknade. Driva värde Att coacha bolag handlar mycket om teamwork. UBI vill gärna att de seniora forskarna tar med sig en junior eftersom de oftast är mer intresserade av att bygga bolag. Jag brukar säga att alla bolag och projekt är som mina barn och jag är väldigt stolt över dem, säger Jennie Ekbeck. Att pusha på inkubatorprojekt och bolag är ungefär som att uppfostra tonåringar. De ser ut och beter sig som vuxna, men de saknar livserfarenhet. När de gör bra saker och presterar är man stolt som en tupp. När man däremot tycker att man har upprepat samma sak hundra gånger och de fortfarande inte kommer ihåg eller har missat känns det som att vara en tjatig tonårsmorsa. Men man slipper i alla fall hormonrusningarna! Just nu pågår arbetet med att bygga upp en effektivare kapitalanskaffningsdel och målet är att Jennie Ekbeck om för- och nackdelar med svenskt innovationsklimat: FÖRDELAR: Jag upplever att Sverige är ett väldigt innovativt land som hittar nya sätt att lösa problem på. Vi har en stor innovationskraft inom oss. hjälpa bolagen att få in det kapital de behöver. Jennie Ekbeck jämför det med att ta tåget från Umeå till Stockholm där varje hållplats längs vägen är värdeökande. Idealet är att bolaget har fyra investerare som löser biljett i Umeå och som har råd att åka hela vägen istället för att hoppas på att man ska kunna plocka upp nya passagerare längs resan. Chansen för att det ska hända är liten och då kommer man inte vidare med sin idé. Målet är att få med alla investerare som behövs men möjligheten att kliva av om tåget inte följer tidtabellen. Bolagen kan då fokusera på att genomföra alla aktiviteter. Jag vill bevisa att det går. Hon vill att bolagen använder sina investerare till aktiviteter som bygger värde i bolaget istället för att använda dem för att resa nytt kapital. Det kostar pengar att resa pengar. Jag vill bygga bolag och använda pengarna hållbart istället för att hela tiden ta kortsiktiga beslut som inte leder till en hållbar affärsidé i slutänden. Förra året blev Jennie Ekbeck utsedd till Årets innovationsängel av Veckans Affärer och Vinnova. En utmärkelse hon uppskattar mycket. Vi lyfter ju oss själva genom bolagen och när de lyckas får vi också en liten klapp på axeln. Men»Det som särskiljer UBI från andra inkubatorer är just det stora fokus som läggs vid kartläggning av behovet i verifieringsdelen«nackdelar: Nackdelen är att vi är sämre på att bygga bolag. Vi orkar inte ta tag i det långsiktigt utan vill bara bli av med dem och jobba med lågt hängande frukter. här var det ju jag som uppmärksammades för mitt arbete med att skapa förutsättningar, både för stöttning och hur vi arbetar, och det var jätteroligt att få den uppmärksamheten. Coolt att bygga bolag Det som särskiljer UBI från andra inkubatorer är just det stora fokus som läggs vid kartläggning av behovet i verifieringsdelen. Jennie Ekbecks förhoppning är att om Sverige i stort kan bli duktiga på att tänka på detta sätt leder det till effektivare utveckling av produkter och en större lyhördhet för förändring. Om man hela tiden håller koll på kundernas behov, fattar strategiska beslut efter detta och ser hur vindarna blåser har man också möjlighet att styra om skutan mycket tidigare än konkurrenterna i andra länder. Jag hoppas att det här tankesättet ska sprida sig och att våra bolag ska ta med sig det när de lämnar oss. Hon ser en stor fara i att det inte längre verkar finnas några ambitioner att bygga stora bolag i Sverige och menar att det kommer att dränera landet på kompetens. Det gör att det bara finns två möjligheter för investerare antingen säljer man till internationella parter eller så börsnoterar man för tidigt innan bolaget är moget vilket gör att aktieägarna lessnar på vägen. Vi måste anpassa oss. Visst kan vi satsa på företagsvärldens Zlatans om vi kan skapa förutsättningar för ett Manchester United i Sverige, men vi har IFK Göteborg. Och om vi inte kan behålla våra Zlatans hur mycket bidrar det till tillväxten här? Då kanske det är bättre att satsa på Ravellis som blir kvar i landet. 20 INNOVATION nr 4 december 2016

21 »ATT PUSHA PÅ inkubatorprojekt och bolag är ungefär som att uppfostra TONÅRINGAR.«Vad hon själv kommer att syssla med i framtiden är ännu osäkert, men Jennie Ekbeck är öppen för förslag även om hon är långt ifrån klar med UBI. Jag ser mig ofta som en pionjär och om jag slutar nu vem ska då ta det vidare och vad kommer att hända med det vi hittills åstadkommit? Men jag tycker om att bygga både affärsidéer och människor det är jättespännande. Att ta något från frö till stor planta och få det så effektivt, bra och hållbart som möjligt. Jag vill lyfta människor och då särskilt kvinnor. Och det har hon lyckats med. När Jennie Ekbeck kom till UBI var bara 12 procent av deltagarna kvinnor. I dag är det över 40 procent som är med i eller driver projekt och företag. Jag har jobbat medvetet för att få in fler kvinnor genom förebilder och nätverk. Skötbordet på toaletten utanför mötesrummet är till exempel en symbol för att visa att det är okej att både ha familj och driva företag. När hon själv började som vd på UBI hade hon en treåring och en niomånaders baby. Den yngsta fick hänga med på alla rekryteringsmöten innan hon blev anställd. Jag ville visa att det här är jag och jag kommer inte att tulla på det. Samtidigt är föräldraledigheten jätteviktig och man måste skapa förutsättningar för folk att kunna vara lediga på heltid. Samma sak gäller killar. Jag frågar alltid när, inte om, de ska vara föräldralediga. e

22 Framtidens flygplans motorer kan bli mycket bränslesnålare än i dag. Svenska GKN Aerospace är med i ett europeiskt samarbetsprojekt för att revolutionera flygindustrin och tar med sig småföretag in i satsningen. Ny motor lyfter flyget Text Lina Zommorodi foto: istock Trollhättanbaserade GKN Aerospace är med och tar fram en helt ny typ av flygmotor. Det handlar om en open rotor-motor, där målet är att sänka bränsleförbrukningen och koldioxidutsläppen. Det är en helt ny typ av motor, med två utanpåliggande propellrar, säger Robert Lundberg, ansvarig för europeiska forskningsprogram på GKN Aerospace. För att en flygplansmotor ska bli så effektiv som möjligt ska dragkraften genereras så effektivt som möjligt. Ett sätt är att öka diametern för att få mer luft genom propellern. I den nya open rotor-motorn används inget hölje som i en traditionell turbofläktmotor. På så sätt minskar vikten och själva propellrarna kan också öka i Robert Lundberg storlek. I framtiden ska open rotor-motorn kunna köra lika snabbt som en turbofläktmotor, men bara ha procent av bränsleförbrukningen jämfört med år 2000, säger Linda Rösen, forskningsingenjör teknologiutveckling, på GKN Aerospace. Motorn väntas tas i bruk år Europeiskt samarbete Motorn är en del i EU:s stora flygforskningsprogram och demonstratorprojekt, Clean sky. Det GKN Aerospace har utvecklat och levererat är två nyckelkomponenter till motorn, i form av roterande strukturer i lättviktsmaterial. Företaget började redan på 1980-talet att nischa in sig på komponenter till flygmotorer, vilket gör att de i dag har en naturlig position i demonstratorprojekt. Vi har utvecklats inom både tillverknings- och tekniksidan genom att nischa oss, och tillverkar i dag lastbärande strukturkomponenter till 90 procent av de stora flygplanen, säger Robert Lundberg och fortsätter: Vinnovas bidrag gör att vi kan satsa på att bli ännu mer konkurrenskraftiga i tillverkningstekniken, vilket säkrar vår konkurrenskraft och ger arbetstillfällen. Den svenska flygindustrin ligger generellt långt fram när det gäller till exempel utveckling av flygplansvingar med minskat luftmotstånd och motorkomponenter som ger högre verkningsgrad i flygmotorer, något som bidrar till lägre bränsleförbrukning och minskade utsläpp. Robert Lundberg tror att en förklaring till att Sverige ligger i framkant och kan vara en aktör på den internationella marknaden handlar om en historia av alliansfrihet, där vi tvingats utveckla militära flygplan på egen hand. Att Sverige tagit plats i det europeiska samarbetet är en bekräftelse på den 22 INNOVATION nr 4 december 2016

23 »För att flygindustrins miljöpåverkan ska börja minska krävs stora förändringar, som till exempel en helt ny motor som open rotor«linda Rösen Grön flygteknisk motordemonstration Fas 1 och 2 Syfte Fas 1 att utveckla och tillverka nya lättviktsteknologier i nya motortyper. Fas 2 att få stora företag att agera draglok för små och medelstora företag samt universitet, högskola och institut, för att stärka den svenska flygindustrins internationella konkurrenskraft. Tidsperiod Finansiering Vinnova finansierade första fasen med 48,5 miljoner kronor och andra fasen med 9,5 miljoner kronor genom utlysningen Grön flygteknisk demonstration. svenska flygindustrins starka ställning. Ett internationellt samarbete är också vad som behövs för ett projekt av den här kalibern, menar Linda Rösen. För att vi ska nå resultat krävs ett aktivt forskningsarbete och gemensamt arbete som hela den europeiska flygindustrin jobbar med tillsammans. Vägen in Clean sky skapar också möjligheter för små och medelstora företag att komma ut på en större marknad. Att få med små företag ut i Europa har också varit ett mål med det delprojekt som Vinnova finansierar och ett viktigt resultat. Flera svenska små och medelstora företag, institut och högskolor har fått draghjälp av GKN Aerospace. Ett av dem är Brogren Industries. De har varit med som leverantör till GKN Aerospace och tagit fram kompletta detaljer för slutförädling hos GKN. Det har varit väldigt värdefullt för oss att vara med på många olika nivåer, säger Börje Andermård,vd på Brogren Industries. Det handlar om kunskaps- och kompetensöverföring samtidigt som vi också får en inblick i vad marknaden vill ha i framtiden. På så sätt kan vi rikta våra investeringar rätt och se åt vilket håll vi ska spinna vidare inom vår egen forskningsverksamhet. Pusha gränser De stora frågorna som driver Europas flygsektor är miljö, konkurrenskraft och passagerarnas krav. Det är miljö som ligger i fokus i Clean Sky-projektet. Även här spelar Vinnovas finansiering stor roll, påpekar Linda Rösen. Det är viktigt för samhället att vi vågar pusha gränserna mot stora miljömål, men som enskilt företag innebär det en stor risk. Därför är det jättebra att Vinnova är med och stöttar. Vi behöver utmana oss och dela risken för att komma någonstans. Det görs finjusteringar av existerande motorer hela tiden, men det räcker inte för att nå Europas Linda Rösen högt ställda miljömål. Målet är att år 2050 ska miljöpåverkan ha minskat med 75 procent per passagerare och kilometer jämfört med år För att flygindustrins miljöpåverkan ska börja minska krävs stora förändringar, som till exempel en helt ny motor som open rotor, säger Linda Rösen. Nu går Clean sky-projektet in i nästa steg, där open rotor-motorn ska provköras och flygprovas av det franska företaget Safran. e INNOVATION nr 4 december