Verksamhetsberättelse 2008 Nylands förbund

Transkript

1 Nylands förbunds publikationer D Nylands förbund Verksamhetsberättelse 2008 Nylands förbund

2

3 Verksamhetsberättelse 2008 Nylands förbund Helsingfors 2009 Verksamhetsberättelse 2008 Nylands förbund : 1

4 Nylands förbunds publikationer D ISSN Grafisk design: BNL Euro RSCG Layout: Arja-Leena Berg Pärmbild: Tuula Palaste-Eerola Översättning: Tiina Sjelvgren Helsingfors 2009 Uudenmaan liitto Nylands förbund Aleksanterinkatu 48 A Helsinki Alexandersgatan 48 A Helsingfors puh. tfn +358 (0) fax +358 (0) toimisto@uudenmaanliitto.fi 2 : Verksamhetsberättelse 2008 Nylands förbund

5 Innehållsförteckning LANDSKAPSDIREKTÖRENS ÖVERSIKT 4 VERKSAMHETSMILJÖ / Nyland år Nyland i Finland 7 VIKTIGA HÄNDELSER UNDER VERKSAMHETSÅRET 8 Ny strategi och organisatorisk verksamhetsmodell 8 Nylands förbund deltar i Helsingforsregionens samarbete för markanvändning, boende och trafik 8 Regionförvaltningsreformen stärker förbundets ställning 8 VERKSAMHETSIDÉ, VISION OCH VÄRDEN 9 NYLANDS FÖRBUNDS STRATEGI 10 Strategiska mål PLANERINGSSYSTEM 10 VERKSAMHETSRESULTAT FÖR Intressebevakning 11 Landskapsöversikt Landskapsprogram och genomförandeplan 11 Stadsprogram och regioncentraprogram 12 Metropolstrategi 12 Utveckling av näringsverksamhet 12 Kultur 13 Utbildning 13 Välfärd 14 Etapplandskapsplan 14 Ny landskapsplan 14 Utredningar i anslutning till landskapsplanläggning 15 Samordning av markanvändning, boende och trafik MBT-förfarande 15 Arkitekturpolitiska program - APOLI 16 Trafiksystemarbete 16 Klimatstrategi 16 Internationell verksamhet 16 FÖRTROENDEVALDA 18 SAMARBETSNÄTVERK 19 EKONOMI OCH FÖRVALTNING 20 Förvaltning 20 Intern kontroll 20 Ekonomi 20 Bilaga 1: Förtroendevalda 39 Bilaga 2: Samarbetsgrupper 42 Bilaga 3: Nylands förbunds publikationer år Verksamhetsberättelse 2008 Nylands förbund : 3

6 Landskapsdirektörens översikt Nylands förbund har ett arbetsfyllt år bakom sig med många utmaningar och förväntningar. En av förbundets centrala uppgifter var att utarbeta en ny strategi. Landskapsfullmäktige godkände förbundets strategi 2012 i december. Enligt den är förbundet är en visionär utvecklare av landskapet. Nylands förbund vill påverka, utveckla och samarbeta med sina medlemskommuner. Utgångspunkten är ett öppet och framgångsrikt samarbete med nyckelaktörerna i Nyland för att förenhetliga landskapets samhällsstruktur och stärka den internationella konkurrenskraften. Byråns organisationsmodell revideras genast i början av Modellen bygger på den nya strategin och den godkändes av styrelsen i början av februari. Nylands förbund fördelas nu i ansvarsområden för Regionutveckling och Områdesplanering. Därutöver finns det en förvaltningsenhet. Utöver dem har landskapsdirektören tre underställda som lyder direkt under honom. Den nya organisationen utgår ifrån ett enklare ledningssystem och ett mer koncentrerat ledarskap. Ledningsgruppens utmaning är att i fortsättningen utveckla verksamheten så att den förskjuts från den operativa nivån till den strategiska. Parallellt med den nya strategin förberedde man en ny kommunikations- och personalstrategi. Kommunikationsstrategin godkändes i samband med den nya organisationsmodellen och personalstrategin kommer att godkännas under I enlighet med regeringsprogrammet är syftet med regionförvaltningsreformen att klargöra arbetsfördelningen mellan regionförvaltningsmyndigheterna, slå ihop tillstånds-, övervaknings- och rättsskyddsuppgifterna samt koncentrera regionala utvecklingsuppgifter och beslutsrätten i frågor som gäller regionutvecklingsresurser till landskapsförbunden som en fungerade helhet. Enligt ALKU-projektets mellanrapport håller huvuddragen i reformen på att förverkligas och man kommer att fortsätta arbetet. Nylands förbund anser att förslagets mål utgör en god utgångspunkt för regionförvaltningsreformen, trots att dess genomslagskraft blir mindre än väntat. Genom att stärka Helsingfors metropolområdets attraktionskraft stärks hela landets attraktionskraft. Regeringens regionaliseringspolitik innebär försämrade utsikter för huvudstaden, vilket har en negativ inverkan på regionen, landskapet och landet som helhet. Nylands förbund har på olika sätt försökt påverka regionaliseringspolitiken, som enligt förbundets mening inte har varit ändamålsenligt eller motsvarat målen i lagen om regionalisering. Nu borde man vänta med nya regionaliseringsåtgärder och i ställer utreda hurdana konsekvenser de redan vidtagna åtgärderna har haft. Det vore bra om denna utredning skulle göras av en utomstående utländsk aktör. På så sätt skulle man få internationellt jämförbar material samtidigt som utredningen skulle utföras av en opartisk och oberoende instans. 4 : Verksamhetsberättelse 2008 Nylands förbund

7 Nylands invånarantal fortsatte att växa kraftigt. Nyland stod för hela 65 procent av den totala ökningen av landets invånarantal. Landskapets invånarantal ökade med 1,1 procent. Vid utgången av 2008 fanns det 1,4 miljoner invånare i Nyland. En så här kraftig ökning av invånarantalet har man inte upplevt under hela 2000-talet. Invånarna med utländsk bakgrund blir allt fler i synnerhet inom Helsingforsregionen. I fjol utgjorde utländska medborgare nästa 90 procent av flyttningsöverskottet inom regionen. Samtidigt minskade bostadsproduktionen redan femte året i rad och trots att det finns ett uppenbart behov av bostäder sköts många nya byggprojekt upp. Nyland drabbades av den ekonomiska nedgången med en viss eftersläpning. Den goda ekonomiska utvecklingen avtog och de nyländska kommunernas ekonomi försvagades något efter att finanskrisen tillspetsades under början av hösten. Mot slutet av året började man känna av det i produktionen. Under det sista kvartalet år 2008 minskade produktionen i Nyland med cirka 0,5 procent. I hela landet var motsvarande siffra cirka 3 procent. Med tanke på kommunernas finansieringsställning var det gångna året ändå decenniets bästa mätt enligt årsbidrag. Nedskrivningar av kommunernas investeringar i boksluten för 2008 kommer dock att försämra resultatet något. År 2009 börjar man se löneuppgörelsernas kostnadseffekt samtidigt som den försämrade sysselsättningssituationen inte slagit igenom med full kraft på skatteintäkterna. Detta innebär att den pågående recessionens effekter träder tydligare fram först under Förbundets budget och verksamhetsmål utföll enligt planerna. Budgetutfallet var cirka euro bättre än väntat. Jag vill rikta ett stort tack till hela personalen och förbundets förtroendevalda för en positiv attityd och en stark vilja att svara på utmaningarna. De är egenskaper som behövs också framöver när vi står inför nya utmaningar. Ossi Savolainen landskapsdirektör Verksamhetsberättelse 2008 Nylands förbund : 5

8 Verksamhetsmiljö / Nyland år 2008 Finanskrisen tillspetsades Finanskrisen spetsades till i USA under början av hösten och spred sig snabbt över hela världen. Ganska snabbt satte den sina spår också i realekonomin. Redan under det sista kvartalet år 2008 vände bruttonationalprodukten nedåt i flera länder också i Finland. Bra sysselsättningsutveckling vände nedåt i december 2008 Enligt förhandsberäkningar växte totalproduktionen i Nyland med 3 5 procent under årets tre första kvartal, men minskade efter detta. Högkonjunkturen varade i cirka fem år. Tack vare denna långa tillväxtperiod minskade arbetslösheten ännu i november 2008, men började öka lite i december. I december fanns det sammanlagt cirka personer utan arbete. Arbetslöshetsgraden låg på 5,8 procent. I december fanns det cirka lediga arbetsplatser i Nyland, vilket är cirka mindre än året innan. Något svagare kommunekonomi Kommunekonomin i Nyland och det övriga Finland blev något svagare år 2008 mätt enligt årsbidrag ( /invånare) eller årsbidrag i procent av avskrivningar år De nyländska kommunerna klarade sig bäst bland landskapen mätt enligt årsbidrag ( /invånare) och fjärde bäst mätt enligt årsbidrag i procent av avskrivningar. Invånarantalet växte Enligt Statistikcentralens uppgifter fanns det invånare i Nyland i slutet av Invånarantalet växte med cirka personer, vilket är den största årliga tillväxten på tio år. Invånarantalet växte år 2008 i alla andra nyländska kommuner utom Pojo och Hangö. Proportionellt sett växte invånarantalet mest i Ingå och Kervo. Nya vindar inom förvaltningen Kommunerna fick nya fullmäktigeledamöter för mandatperioden Valdeltagandet ökade något jämfört med förra valet, men fortfarande var det nästan 40 procent som valde att inte rösta vid valet. Tre nyländska kommuner deltog i försöket med elektronisk omröstning. Avsikten var att aktivera människor att rösta, men försöket misslyckades delvis då en del av rösterna blev oregistrerade. Kommunalvalsresultatet innebar en vändning i den finländska rikspolitiken. Samlingspartiet blev största partiet samtidigt som Sannfinländarna ökade sitt väljarstöd markant. Också Gröna förbundet hörde till valets segrare i Nyland. Kommunalvalets resultat innebär att också landskapsfullmäktige och -styrelsen får en ny grupp när Sannfinländarna kommer med i beslutsfattandet. Kommunstrukturen och samarbetsformerna förändrades i och med att Karis, Ekenäs och Pojo gick samman och bildade Raseborgs stad. Sammatti blev en del av Lojo stad. Kommunstrukturen förändrades också av att en cirka 30 km 2 stort område av Sibbo blev genom statsrådets beslut en del av Helsingfors. Lojo ekonomiska region blev en del av Helsingfors ekonomiska region Regionförvaltningsreformen framskred De viktigaste händelserna under början av året hade att göra med regionförvaltningsreformen. Handels- och industriministeriet och arbetsministeriet gick samman i början av året och bildade ett nytt arbets- och näringsministerium. Denna reformprocess satte igång en ny regionförvaltningsreform. Förvaltnings- och kommunminister Mari Kiviniemi tillsatte ett projekt för att reformera regionförvaltningen (s.k. ALKU-projekt). Projektet kommer att innebära stora förändringar i landskapsförbundens verksamhetsmiljö. Det framhäver landskapsförbundens betydelse och ökar 6 : Verksamhetsberättelse 2008 Nylands förbund

9 deras ansvar i det regionala utvecklingsarbetet. I samband med ALKU-projektets mellanrapport i mars presenterades huvuddragen i reformen: statens regionförvaltning koncentreras till två myndigheter, landskapsförbunden får ökade uppdrag och de förväntas bilda samarbetsområden med varandra. I slutet av året beslutade ministergruppen för förvaltning och regional utveckling att fortsätta reformen utifrån mellanrapportens resultat och det arbete man gjort i de mindre arbetsgrupperna. Nylands förbunds önskan om ett omfattande samarbetsområde ser ut att gå i uppfyllelse. Klimatförändringen styr strategiska mål Europeiska unionens klimat- och energipolitiska mål och åligganden styr den finländska klimat- och energipolitiken. Statsrådet godkände i november en ny klimat- och energistrategi för Finland. Den innehåller olika åtgärder genom vilka Finland strävar till att uppnå Europeiska kommissionens mål för minskning av utsläpp, främjande av förnybar energi och effektivare energiförbrukning. Strategin tar fasta på att öka energisjälvförsörjningen, en säker tillgång till energi under alla omständigheter och ett konkurrenskraftigt energipris jämfört med andra motsvarande länder. Utgångspunkten med den nationella strategin är att Finland minskar sina CO2-utsläpp i överensstämmelse med EU:s förpliktelser. Målet är att minska utsläppen utanför utsläppshandelssektorn med ungefär 16 % jämfört med 2005 års nivå. Byggande och boende, trafik och jordbruk kommer att bära det största ansvaret för utsläppsminskningarna. Nyland i Finland Passagerare inom lufttrafiken Båtpassagerare Immigration Statens skatteintäkter Bruttonationalprodukt Löntagare Våldsbrott och brott mot liv Sysselsatta Utkomststöd 0 6-åringar Hushåll med 1 person Färdigställda bostäder Befolkningsandel 7 14-åringar Utkomststödstagare Personbilar Långtidsarbetslösa Vägtrafikolyckor Personer över 54 år Arbetslösa Fosfor i vattendrag Företagare Elförbrukning Ungdomsarbetslösa Kväve i vattendrag Statsandelar % Källor: Finsk Energiindustri rf, Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Stakes, Finlands miljöcentral, Statistikcentralen Verksamhetsberättelse 2008 Nylands förbund : 7

10 Viktiga händelser under verksamhetsåret Ny strategi och organisatorisk verksamhetsmodell Landskapsdirektör Ossi Savolainen tillträdde sin tjänst i början av Samtidigt inledde han strategiarbetet inom förbundet. Förbundets fullmäktige godkände Strategin 2012 i december Organisationsmodellen reviderades i februari 2009 så att den ligger i linje med den nya strategin. Förbundet fördelas nu i ansvarsområdet för Regionutveckling och ansvarsområdet för Områdesplanering. Därutöver finns det en förvaltningsenhet. Ledningsgruppen utgörs av landskapsdirektören, direktörer för ansvarsområden, förvaltningsdirektören, ekonomichefen samt kontaktchefen. Riitta Murto-Laitinen tillträdde sin tjänst som direktör för ansvarsområdet Områdesplanering i februari. Kommunikationsstrategin som styr en framgångsrik kommunikation i enlighet med förbundets strategi bereddes under verksamhetsåret. Kommunikationsstrategin godkändes i landskapsstyrelsen i februari På landskapsnivå präglades förbundets strategiarbete mycket av klimatförändringen och behovet av att minska utsläppen av växthusgaser. Förbundets strategiska mål är att förenhetliga samhällsstrukturen. Genom planläggning och en parallell markanvändnings- och trafikplanering vill man öka förbundets roll i förenhetligandet av samhällsstrukturen. Med tanke på klimatförändringen är det ytterst viktigt att få den ökande energiförbrukningen att stanna av. I detta arbete är det viktigt att motarbeta splittringen av samhällsstrukturen och de växande trafikmängder som den för med sig. Nylands förbund har bidragit till innehållet i EU:s Östersjöstrategi genom att utarbeta ett Baltic Sea Memorandum. Det innehåller Nylands förbunds mest centrala mål för Östersjöområdet. Baltic Sea Memorandum har presenteras till ett flertal intressenter, bl.a. EUkommissionen, som deltar i strategiprocessen för Östersjön. Nylands förbund deltar i Helsingforsregionens samarbete för markanvändning, boende och trafik Helsingforsregionens samarbetsmöte, som är ett samarbetsorgan för ledande förtroendevalda i 14 kommuner i regionen, utnämnde en delegation för markanvändning, boende och trafik (en s.k. MAL-delegation). Den består av medlemskommunernas ledande tjänsteinnehavare för markanvändnings- och boendefrågor. År 2008 blev Nylands förbund medlem i delegationen. Avsikten med det regionala samarbetet är att trygga Helsingforsregionens internationella konkurrenskraft. Samarbetet bygger på kommunernas gemensamma syn på regionens utmaningar och en gemensam vilja att påverka regionens utveckling. Det regionala samarbetet omfattar markanvändning, boende och trafik samt regionala tjänster. År 2008 funderade delegationen på den internationella GHV 2050 (Greater Helsinki Vision)- tävlingens resultat och hur de kunde utnyttjas i samband med utarbetandet av en gemensam vision och strategi för Helsingforsregionen. Förverkligandet av visionen skall främjas bl.a. genom landskapsplanläggning. Regionförvaltningsreformen stärker förbundets ställning Arbetsgruppen för regionförvaltningsreformen (ALKU) offentliggjorde projektets mellanrapport i mars. Efter detta fortsatte beredningen av reformen i 12 mindre arbetsgrupper. Nylands förbunds representanter deltog i arbetsgruppen för personalärenden. Arbetsgruppen för regionindelningen föreslog att Nylands förbund skulle vidta åtgärder för att bilda samarbetsområden för landskapen och formulera sin ståndpunkt till ändringen av regionindelningen och nya 8 : Verksamhetsberättelse 2008 Nylands förbund

11 statliga regionförvaltningsmyndigheter (ALLU) samt den nya närings-, trafik- och miljöcentralen (ELY). Förbundets medlemskommuner skickades i början av juli en förfrågan som sammanlagt 13 kommuner besvarade inom tidsfristen som gick ut den 15 augusti. Efter medlemskommunernas synpunkter och på basis av förhandlingar med landskapsförbunden i Tavastland, Östra Nyland och Päijänne-Tavastland beslutade landskapsstyrelsen att befullmäktiga landskapsdirektören att fortsätta förhandlingar med att grunda ett samarbetsområde bestående av ovan nämnda landskapsförbund. Arbets- och näringsministeriet bereder en revidering av programmet för regional kohesion och konkurrenskraft (KOKO). Också förbundet deltar i arbetet. Regeringens ministerarbetsgrupp för förvaltning och regional utveckling (HALKE) har godkänt KOKO-reformen och framhävt landskapsprogrammens betydelse. Landskapsprogrammets genomförandeplan för åren har beretts i enlighet med regeringsprogrammet. Ett rekordstort antal nyländska beslutsfattare och opinionsbildare deltog i landskapsparlamentet som ordnades i december. Deltagarna dryftade bl.a. frågor kring markanvändning, boende och trafik. Verksamhetsidé, vision och värden Verksamhetsidé: Nylands förbund arbetar för att utveckla landskapet. Dess verksamhet skapar förutsättningar för en förbättrad konkurrenskraft, invånarnas välmåga, näringslivets utveckling och en trivsam miljö. Vision: Nylands förbund är en visionär utvecklare av Nyland. Värden: Folkvälde och öppenhet, invånarnärhet och hållbar utveckling. Verksamhetsberättelse 2008 Nylands förbund : 9

12 Nylands förbunds strategi Landskapsfullmäktige godkände Nylands förbunds strategi 2012 i december I enlighet med strategin ska förbundet sträva efter att bli landskapets viktigaste utvecklare, påverkare och en samarbetspartner för medlemskommunerna. Nylands förbund vill skapa ett öppet och framgångsrikt samarbete med de viktigaste aktörerna i regionen för att förenhetliga landskapets samhällsstruktur och stärka den internationella konkurrenskraften. Nylands förbunds strategi verkställs genom verksamhets- och ekonomiplaner och utvecklingssamtal. Målsättningar och kritiska framgångsfaktorer omvandlas till konkreta årsvisa mål och åtgärder. I dem beskrivs bedömningen av genomförandet och ansvarsmyndigheten. Uppnåendet av målen följs upp i delårsrapporter, ledningsgruppens möten och i utvecklingssamtal. Strategiska mål 2012 Att förenhetliga landskapets samhällsstruktur Att stärka landskapets internationella konkurrenskraft som en del av Östersjöområdet Partnerskap som utgår ifrån medlemskommunernas behov Att påverka statsmaktens beslut i rätt tid Framgångsrik kommunikation Kompetens och engagerad arbetsgemenskap Planeringssystem Riksomfattande mål för områdesanvändningen Internationellt samarbete Landskapsöversikt Landskapsplan Landskapsprogram Riksomfattande mål för regionutvecklingen Statliga förvaltningsmässiga planer och program EU-program Kommunal planläggning och myndighetsbeslut GENOMFÖRANDE Landskapsprogrammets genomförandeplan Landskapsöversikten är en helhetsinriktad, långsiktig och strategisk plan för utvecklandet av landskapet. Landskapets vision lyder: Nyland är ett internationellt konkurrenskraftigt metropolområde med välmående människor. Landskapsplanen är en allmän plan om samhällsstrukturen och områdesanvändningen i landskapet. I landskapsplanen sammanfogas de av statsrådet godkända riksomfattande målen för områdesanvändning med målen på landskapsoch regional nivå. Landskapsprogrammet är ett övergripande program för områdesanvändningen. I det ingår samtliga utvecklingsprogram som genomförs inom landskapets område. Landskapsprogrammet gör landskapsöversiktens mål mer konkreta genom att de delas in i sex tyngdpunktsområden eller teman: boende, näringar, utbildning, välmående, områdesstruktur och trafik samt miljö och övrig infrastruktur. 10 : Verksamhetsberättelse 2008 Nylands förbund

13 Verksamhetsresultat för 2008 Intressebevakning Man har informerat om förbundets mål i samband med regionförvaltningsreformen Förbundet informerade beslutsfattarna på lokal och nationell nivå samt ministerierna om sina mål i samband med regionförvaltningsreformen. Landskapsstyrelsen och förbundets övriga aktörer tog aktivt del i det förberedande arbetet. Tätt samarbete med valkretsens riksdagsledamöter, regeringen och övriga politiska beslutsfattare Utöver det redan etablerade samarbetet med riksdagsledamöterna ordnades det även andra tillställningar för ledamöterna. Dessutom förde man en aktiv dialog med politiska statssekreterare och riksdagsassistenter. Inom ramen för det övriga politiska samarbetet har man deltagit bl.a. i ALKU-reformens olika faser och poängterat vikten av att effektivisera samarbetet mellan olika landskapsförbund. Kommunalvalskandidater har fått utbildning i kommunala frågor och politiska distriktsorganisationers arbete har samordnats Målgruppen erbjöds utbildning. I fortsättningen skall utbildningen effektiviseras ytterligare. Politiska distriktorganisationer kom överens om spelreglerna för kommunalvalet samt om fördelningen av förtroendeuppdrag i samkommunerna. Insamlingen av uppgifter från samkommunerna inleddes omedelbart efter att valresultatet hade fastställts. Att påverka fördelningen av statens resurser för landskapets bästa har gett goda resultat I rambudgeten fanns betydande insatser för Nylands del. Statsrådets förslag till statsbudgeten 2009 var exceptionellt positiv ur Nylands synvinkel. Med de anslag som har anvisats för Nyland i statsbudgeten kan man med stor sannolikhet starta omfattande infrastrukturprojekt redan Också för bildningssektorns del kommer Nylands mål att förverkligas ganska bra vad gäller fördelningen av studieplatser. Insatser på innehållet i EU:s kommande strukturfondsperiod Man försökte påverka innehållet i EU:s kommande strukturfondsperiod genom samarbete med olika aktörer, t.ex. Alliansen för landskapen i södra Finland. Landskapsöversikt 2033 Beredningen av landskapsöversikten har inletts Ett arbetsprogram har gjorts upp med hänsyn till beredningen av landskapsöversikten I enlighet med programmet ordnades det tre kommunseminarier i Esbo, Karis och Träskända i november. Avsikten var att kommunernas representanter skulle komma med synpunkter på översikten. Beredningen av översikten fortsätter och målet är att den skall godkännas i landskapsfullmäktige i slutet av detta år. Befolknings- och arbetsplatskalkyler samt bostadskalkyl Befolknings- och arbetsplatskalkylerna blev färdiga i januari Däremot beslutade man att skjuta upp utarbetandet av bostadskalkylen, eftersom det är mer ändamålsenligt att uppgöra den i samband med att strukturmodellen för landskapsplanen blir färdig. Landskapsprogram och genomförandeplan De projekt som förbundet ansvarar för i genomförandeplanen har inletts Genomförandet av landskapsprogrammets mål och projekt rapporteras årligen i samband med landskapsprogrammets genomförandeplan. Genom landskapets utvecklingspengar finansierar förbundet regionala utvecklingsprojekt som till största delen genomförs av andra aktörer. Summan uppgår till 3,2 miljoner euro. Samtliga projekt som nämns i genomförandeplanen är i gång. Verksamhetsberättelse 2008 Nylands förbund : 11

14 Uppnåendet av landskapsprogrammets mål följs upp främst genom beslut om landskapets utvecklingspengar som förbundet beviljar. Projektuppföljningens och projektarbetets genomslagskraft skall stärkas ytterligare. Genomförandeplan för har utarbetats och godkänts Beredningen av genomförandeplanen (TOTSU) inleddes i april med TOTSU seminariet. Landskapets samarbetsgrupp (MYR) behandlade planens eventuella insatsområden preliminärt i maj. Utkastet till genomförandeplanen blev färdigt i september. Det innefattar landskapsprogrammets strategiska utvecklingsmål och -projekt samt en framställning om statlig finansiering i Nyland. Efter inlämnade kommentarer om planen beslutade man att lyfta utvecklingen av kollektivtrafiktjänsterna samt barns och ungas välmående fram som frågor som skall behandlas inom ramen för TOTSU. Viktiga insatsområden lyftes fram också i Nylands TE-centrals resultatstyrningsförhandlingar. Genomförandeplanen behandlades i landskapets samarbetsgrupp i september och landskapsstyrelsen godkände den i oktober. I rambudgeten ingår sådana mål som framhålls som viktiga i genomförandeplanen. Stadsprogram och regioncentraprogram Förbundet har deltagit i förvaltningen och projektifieringen av stadsprogram och regioncentraprogram Förbundet har beviljat landskapets utvecklingspengar för Nylands regioncentra- och stadsprogramregioner (Riihimäki-Hyvinge, huvudstadsregionen, Kuuma-regionen, Västnyland) för att användas som grundfinansiering. Förbundet övervakar också användningen av pengarna. För huvudstadsregionens stadsprograms del ansvarar förbundet för förvaltningen av landskapets utvecklingspengar och kommunpengar. Förbundet har deltagit aktivt i beredningen av det nya riksomfattande programmet för regional kohesion och konkurrenskraft (KOKO). Från och med 2010 kommer KOKO-programmet att ersätta de nuvarande regioncentra- och stadsprogrammen samt det s.k. regionala landsbygdsprogrammet. Förbundet har skickat en förfrågan om KOKO-programmet till kommunerna och svaren emottogs under höstens lopp. Efter detta gjorde förbundet en sammanfattning av kommunernas svar som lämnades till arbets- och näringsministeriet. Metropolstrategi Metropolstrategin genomförs Man beslutade att inte utarbeta någon separat metropolstrategi, eftersom strategin redan ingår i landskapsöversikten Metropolpolitik har bedrivits redan 2008 genom separata åtgärder inom ramen för bl.a. ALKU- och METKA-projekten. Landskapsdirektören valdes till delegationen för metropolpolitik tillsatt av miljöministeriet. Utveckling av näringsverksamhet Nyland deltar i det riksomfattande kompetensklusterprogrammet Kompetensklusterprogrammen är i gång i enlighet med planerna. Regionala klusterutredningar blir färdiga och kommer att utgöra grunden för regionala klusterkoncentrationer Högfors stad genomförde projektet Metallindustrins kompetens och konkurrenskraft. Inom ramen för regioncentraprojekt genomfördes olika klusterbaserade projekt som stöds med landskapets utvecklingspengar. Nya Living Lab-miljöer planeras Inom metropolområdet har Living Lab-utvecklingsarbete bedrivits i Arabiastranden i Helsingfors, i Otnäs i Esbo, i Gustafsgård samt i Aviapolis i Vanda. Man har testat bland annat online- 12 : Verksamhetsberättelse 2008 Nylands förbund

15 och e-posttjänster, välfärdstjänster, bildskärmar som förmedlar trafikinformation och nya digitala lösningar för dagligvaruhandeln. När andra fasen kör igång, skall Living Lab blir en internationell exportprodukt. Programmet samordnas av Forum Virium Helsinki och dess huvudsakliga mål är att få metropolområdets olika Living Lab-aktörer att samverka samt hjälpa dem att starta och förverkliga olika Living Lab-projekt. Bland de viktigaste projekten finns Ubiikki Helsinki och Terveellinen kaupunginosa (Hälsosam stadsdel). Nylands innovationsstrategiprojekt pågår på olika håll i Nyland Företagstjänster effektiviserades genom samarbete mellan olika aktörer. Olika projekt för att främja företagsamhet är på gång i Nyland. Samarbete intensifierades mellan utvecklingsbolag, organisationer och läroinrättningar. Nya projekt skall inledas 2009 som ett resultat av TOTSUförhandlingar. Logistik- och innovationscentraprojektet i Moskva Projektet Moscow Business Innovation II som bygger på ett samarbetsavtal mellan Nylands förbund och den regionala duman i Moskva slutfördes i slutet av Projektets slutrapport behandlades i landskapsstyrelsen i februari Målet med projektet var att grunda ett logistikcentrum i Moskvaområdet. Båda parterna främjade samarbetet i enlighet med målsättningarna. Projektet fortsätter nu utifrån de uppställda målen, men sätter företag i centrum. Omfattande intressebevakningssamarbete inom näringssektorn Samarbetet med företagsorganisationer och handelskammaren har skjutits upp till 2009 i och med att ansvarspersonen är upptagen med Moskva-projekten. Genomförandet och projektifieringen av Nylands turismstrategi Genomförandet och projektifieringen av turismstrategin har inletts. Olika marknadsförings-, produktutvecklings- och utredningsprojekt inom turismen pågår. Innehållsstrukturen i Nylands turismportal planeras och förverkligas i samarbete med yrkeshögskolorna Laurea och Arcada. Pilotprojektet Cykling längs Kungsvägen 2009 förbereds i samråd med olika föreningar och landskapsförbunden i Nyland, Östra Nyland, Kymmenedalen och Södra Karelen. Evenemanget går av stapeln i juni Samarbetet med officiella turistvägar godkända av Vägförvaltningen fördjupades. Kultur Projekt inom ramen för landskapets kulturstrategi Landskapets kulturstrategi godkändes i landskapsstyrelsen. Landskapsdirektören har tillsatt en utredningsgrupp med uppgift att precisera förbundets funktionella roll inom kultursektorn. Olika projekt som stödjer kulturstrategin har inletts. Utöver Kokemuksellisen kaupungin konsultti (Konsulten för upplevelser i staden) och Konstindustriella Högskolans Kulturkoncept-projektet har man gett stöd till PerformanceSirkus olika föreställningar och verkstäder riktade till handikappinstitutioner, servicehus och hem för grupper med specialbehov. Utbildning Följande punkter har lyfts fram inom intressebevakning för utbildning och kompetens: o Antalet nybörjarplatser på ungdomsstadiet är i linje med Nylands förbunds mål Aktiv intressebevakning som utgick ifrån personliga möten och utlåtanden bidrog till att undervisningsministeriet höjde målet för antalet nybörjarplatser 2012 för Nyland. Eftersom antalet nybörjarplatser skall höjas i hela landet, kommer detta förmodligen att synas också i Nyland. Verksamhetsberättelse 2008 Nylands förbund : 13

16 o Antalet studieplatser inom vuxenutbildningen samt studieplatser som leder till högre yrkeshögskoleexamen har ökat betydligt Bristen på studieplatser inom vuxenutbildningen och behovet att öka antalet studieplatser som leder till högre yrkeshögskoleexamen lyftes fram på ministermötet och i samband med att expertgruppen för utbildningsärenden sammanträdde. o Antalet nybörjarplatser inom speciallärar- och specialbarnträdgårdslärarutbildningen samt antalet studieplatser för svenskspråkiga lärarstuderanden har ökat Behovet att öka antalet nybörjarplatser inom speciallärarutbildningen har lyfts fram på ministermöten och med kulturutskottets ordförande. Behovet omprövas efter den nya fördelningen av statsandelarna. Utarbetandet av en framtidsöversikt över kompetensutvecklingen Framtidsöversikten utarbetas utifrån landskapsöversikten. Välfärd Genomförandet av Nylands välfärdsstrategi Landskapsstyrelsen godkände Nylands välfärdsstrategi. Genomförandet av strategin har nu inletts. Den regionala duman i Moskva, Stockholmsregionen och Nylands förbund har bedrivit samarbete i välfärdsområdet Inom ramen för Moskva-Nyland-samarbetsprogrammets välfärdstema ordnade man ett seminarium om utmaningarna inom äldreomsorgen. Seminariet hölls i september i Helsingfors. Med fanns olika sakkunniga inom äldreomsorgen i Nyland samt en rysk delegation som representerade den regionala duman i Moskva. Fattigdomsutredning Utan att veta om varandras planer hade Nylands förbund och Helsingfors stads informationscentral båda beslutat att genomföra ett mycket liknande projekt. Efter att parterna fick höra om varandras planer, beslutade man att förena resurserna. Förbundet deltog i informationscentralens projekt och samarbetet resulterade i en artikelserie om fattigdom. Boken publiceras i februari En av artiklarna i boken är producerad av Nylands förbund. Etapplandskapsplan Etapplandskapsplan 1 har godkänts och lämnats till miljöministeriet för fastställelse Förslaget till etapplandskapsplanen var framlagt i början av Nästan 300 anmärkningar och 100 utlåtanden lämnades om planförslaget. Anmärkningarna och utlåtandena, åtgärder som dessa eventuellt medför samt bl.a. deltagande och bedömning i planprocessen behandlades under sommaren och hösten på landskapsstyrelsens möten och i olika förhandlingar med styrkommittén, myndigheter, kommuner och andra intresseorganisationer. Till samtliga utlåtanden och anmärkningar om planförslaget skrevs genmälen som landskapsstyrelsen godkände på sitt möte i september. På basis av dessa gjordes det vissa ändringar i landskapsplaneförslaget. Landskapsstyrelsen behandlade det slutliga planförslaget på sina möten i oktober november och beslutade att framlägga planen till landskapsfullmäktige för godkännande. Landskapsfullmäktige godkände etapplandskapsplanen i december och beslutade lämna den till miljöministeriet för fastställelse. Ny landskapsplan Beredning av en ny landskapsplan Situationen kring landskapsplanen har presenterats i samband med besök hos kommunerna. Samtidigt har man fått höra om kommunernas synpunkter och behov inför nästa planomgång. Också den respons man fått om förslaget till etapplandskapsplan 1 har tagits i beaktande i beredningen. 14 : Verksamhetsberättelse 2008 Nylands förbund

17 I december beslutade landskapsfullmäktige att inför nästa planomgång skall stävjandet av klimatförändringen och förenhetligandet av samhällsstrukturen lyftas fram som viktiga utgångspunkter för arbetet. Ett annat mål är att öka landskapsplanens styrande effekt samt främja en parallell planering av markanvändning och trafiksystem. Utredningar i anslutning till landskapsplanläggning Granskning av alternativ för 2035 samt bedömning av utvecklingsvisionen för landskapsbaserad planering av markanvändning är färdiga Utkastet till vision för markanvändning, boende och trafik i Nyland och Sibbo år 2050 är färdigt Olika alternativ har tagits fram och deras miljökonsekvenser har bedömts. Statens tekniska forskningscentral (VTT) har bedömt utvecklingsvisionen som en del av ett större miljöklusterprojekt. VTT har också utfört en känslighetsgranskning om hur en minskad boendetäthet inverkar på de växthusgasutsläpp som alternativen orsakar. Som en del av utvecklingsvisionsarbetet har man låtit göra en s.k. RataValheamodell. Den tar fasta på hur bostadsområdets läge och typ påverkar människors resande. Utvecklingsvisionens olika alternativ behandlades i trafikgruppen och i planeringsgruppen för kommunens planläggare. Under hösten sammanställde man en slutrapport om utvecklingsvisionens olika alternativ och om konsekvensbedömningen. Rapporten innehöll också ett sammandrag på finska och svenska. Granskningen av olika alternativ i anslutning till utvecklingsvisionen för markanvändning, boende och trafik i Nyland och Sibbo fortsätter. Nu tar man fram olika långsiktiga alternativ för områdesstrukturen som en del av den pågående landskapsplaneprocessen. Utredningar om tillväxtriktningar Utredningen om en utvecklingsvision för markanvändningen längs banan i Esbo-Kyrkslätt- Vichtis-Lojo har inletts. Nylands förbund deltar i arbetet tillsammans med kommunerna och trafikledsmyndigheterna. Utredningen om en s.k. Lännentiet-utvecklingskorridor (Västvägarna) mellan Hangö och Kyrkslätt har inletts inom ramen för MBT-arbetet för Västra Nyland. Kommunerna och trafikledsmyndigheterna deltar i samarbetet. Utredningen om tillväxtriktningen för Borgå utarbetas i samarbete med områdets kommuner och Östra Nylands förbund. METKA-projektet (hållbar områdesstruktur inom metropolområdet) är slutfört och man har kommit överens om eventuella fortsatta åtgärder I februari ordnades ett omfattande seminarium för olika intressegrupper där man dryftade bl.a. de alternativ för områdesstrukturen som tagits fram inom ramen för METKA-projektet och METKA-modellen. Slutrapporten färdigställdes i slutet av våren och publicerades i juni. Rapporten uppmärksammades också i media. Resultaten har presenterats vid olika tillfällen och de har kommenterats i branschens tidningar. Projektresultaten skall utnyttjas under den kommande planomgången. Samordning av markanvändning, boende och trafik MBT-förfarande Planer i anslutning till markanvändning, boende och trafik (MBT) samt övriga gemensamma planer mellan kommuner har samordnats och förbundet har deltagit i beredningen av dem Helsingforsregionens MBT-delegation hälsade Nylands förbund välkommen med som expertmedlem i delegationen. Verksamhetsberättelse 2008 Nylands förbund : 15

18 I Västra Nyland ordandes sammanlagt fyra MBT-möten där man behandlade bl.a. den nationella evalueringsgruppens kommentarer och synpunkter samt hur MBT-arbetsprogrammets projekt har framskridit inom regionen. Nylands förbund har också deltagit i rekryteringen av en MBT-koordinator. Koordinatorns uppgift är att bereda kommunernas gemensamma bostads- och markpolitiska program. Koordinatorn tillträder sin tjänst i februari Arkitekturpolitiska program APOLI Nylands arkitekturpolitiska program är färdigt Nylands arkitekturpolitiska program har beretts i samråd med Nylands miljöcentral och Östra Nylands förbund. På sommaren utfördes en enkät riktad till olika intressegrupper. Utifrån den kommer man att fortsätta med uppgörandet av programmet. Arbetet skall vara klart i början av Trafiksystemarbete Genomförandet av trafikstrategin för Nyland och Östra Nyland och har inletts och arbetet fortsätter Utredningsarbetet gällande anslutningsparkeringen har upphandlats och arbetet är nu i gång. Utredningen om servicenivån inom Mellersta Nylands kollektivtrafik blev färdig. Dessutom tar förbundet del i trafik- och kommunikationsministeriets arbete kring trängselavgiften. Genomförandet av KEHYLI-intentionsavtalet har inletts Nylands landskapsstyrelse godkände intentionsavtalet för Mellersta Nylands och Hyvinge-Riihimäkiregionens trafiksystemplan (KEHYLI). Avtalsparterna godkände planen och den kan nu skrivas under. Samtidigt inleddes intressebevakningsarbetet i anslutning till planen. Uppföljningen av Västra Nylands trafiksystemplan har inletts Uppföljningen och uppdateringen av intentionsavtalet inleddes genom en enkät som skickades ut till kommunerna. Klimatstrategi Utkastet till Nylands klimatstrategi är färdigt Det internationella ASTRA-projektet om stävjandet av och anpassningen till klimatförändringen slutfördes i början av året. Inom ramen för projektet räknade man ut växthusgasutsläppen under 1990, 2003 och 2006 och sammanställde resultaten i ett rapportutkast. Avsikten var att skapa en bra utgångspunkt för uppgörandet av en klimatstrategi. Styrgruppen för klimatstrategin grundades och den sammanträdde en gång. Internationell verksamhet Främjande av projektverksamhet inom Östersjöregionen Projektverksamhet har främjats genom att man deltagit i EU-finansierade projektansökningar samt stött de övriga nyländska aktörernas projekt. Samarbetsprojektet Baltic Sea - Asia Agenda for Regions in a globalising World BASAAR beviljades finansiering från Central Baltic Interreg IV A -programmet. Projektets avsikt är att granska hurdana konsekvenser den ekonomiska tillväxten i Asien har inom Östersjöregionen. Nylands förbund har ledningsansvar för projektet som genomförs i samarbete med finländska, svenska, estniska och lettiska samarbetspartners. Förbundet deltog i beredningen av DEMO- GREG-projektet (Demographic Change: Multiple Opportunities for Growth at the Regional Level) som beviljas finansiering från Interreg IV C -programmet. 16 : Verksamhetsberättelse 2008 Nylands förbund

19 Förbundet deltog i beredningen av två projektansökningar till programmet Baltic Sea Region. I den ena ansökningen är avsikten att utreda klimatförändringens konsekvenser (Climate Neutral Districts in Europe, CLUE) och i den andra järnvägsförbindelserna från Berlin till S:t Petersburg via Finland (Rail Baltica+). EU:s finansieringsprogram information, administrering och genomförande Förbundet har delat ut information om EU:s strukturfondsprogram genom att ordna informationsmöten, lägga ut information på webben samt ge personlig rådgivning. Landskapets samarbetsgrupp (MYR) tog upp frågan om valet av strukturfondsprojekt en gång medan projektberedningsgruppen behandlade frågan vid fyra möten. Nylands förbund har fattat finansieringsbeslut om två projekt inom ramen för Södra Finlands ERUF-program. Dessutom har man i anslutning till ERUF-programmet godkänt sammanlagt 19 temaprojekt som överskrider landskapets gränder. I sju av dessa projekt är aktören nyländsk. Förbundet har deltagit i Central Baltic INTER- REG IVA programmets uppföljningskommittés och förvaltningskommittés möten. De första finansieringsbesluten i programmet fattades i december. Finansiering beviljades till sammanlagt 19 projekt. Summan uppgick till 13,6 miljoner euro. Helsingfors Tallinn Euregio-strategin genomförs Helsingfors Tallinn Euregio VI Forum med temat Tvillingstad dröm eller verklighet? ordnades i Helsingfors i september. Helsingfors stad har ordförandeskap för Uppdateringen av strategin har inletts. Euregio beredde två projektansökningar för den första ansökningen inom programmet Central Baltic Interreg IVA Helsinki-Tallinn Twin-Region Spatial Integration och Helsinki-Tallinn Twin-Region Innovative Services blev båda utan ett positivt finansieringsbeslut men projektberedningen fortsätter ändå. Samarbetsavtalet mellan Nyland och Mazoviaregionen har undertecknats och verksamheten inletts Samarbetsavtalet undertecknades i Warszawa i maj. Bland insatsområdena finns innovationssamarbete, miljöprojekt, markanvändningsplanering samt kultur och turism. Samarbetet inleddes med FENNOPOL-miljöprojektet som leds av GreenNet Finland rf. Mazoviaregionen deltar också i projektberedningen av Rail Baltica+. Deltagande i inledandet av Helsinki-centrets verksamhet i S:t Petersburg Projektet för landskapets utvecklingspengar genomfördes i syfte att definiera innehållet i Helsinki-centrets verksamhet. Greater Helsinki Promotion hade ansvar för projektet. Utifrån det har man berett ett avtal mellan Nylands förbund och Helsingfors stad om ordnandet av Helsinkicentrets verksamhet och tjänster. Verksamhetsberättelse 2008 Nylands förbund : 17

20 Förtroendevalda Landskapsfullmäktige Nylands landskapsfullmäktige har 71 ledamöter från de olika medlemskommunerna. Fullmäktiges ordförande var Arto Bryggare, SDP, Helsingfors, I:a vice ordförande var Osmo Soininvaara, gröna, Helsingfors och II:a vice ordförande var Esko Riihelä, saml, Helsingfors. Fullmäktige sammanträdde två gånger under det gångna året. Landskapsfullmäktige svarar för förbundets verksamhet och ekonomi. Utöver verksamhets- och ekonomiplanen och bokslutet godkände fullmäktige också etapplandskapsplan I för Nyland, verksamhetsstrategin och ändringen av förvaltningsstadgan. Landskapsstyrelsen Landskapsstyrelsen har 20 ledamöter. Styrelseordförande var Tapani Mäkinen, saml, Vanda, I:a vice ordförande var Jari Sainio, SDP, Vanda och II:a vice ordförande var Irmeli Wallden- Paulig, saml, Helsingfors. Styrelsen sammanträdde 11 gånger. Landskapsstyrelsen styr och leder förbundets verksamhet så att de mål som finns i verksamhets- och ekonomiplanen och som är godkända av fullmäktige kan uppnås. Revisionsnämnden Nämnden hade fyra medlemmar. Ordförande för revisionsnämnden var Matti Enroth från Helsingfors. Revisionsnämnden sammanträdde fem gånger. Revisionsnämnden bereder ärenden som gäller revisionen av förvaltning och ekonomi som fullmäktige beslutar om. Nämnden bedömer också om förbundets funktionella och ekonomiska mål har uppnåtts. Regiondirektionen för västra Nyland Regiondirektionens uppgift är att lägga fram motioner till landskapsstyrelsen, avge utlåtanden och behandla olika utredningar som gäller regionen. Direktionen sammanträdde två gånger. Ordförande för regiondirektionen var Thomas Blomqvist från Ekenäs och vice ordförande var Lars S. Lindholm från Pojo kommun. Kommundirektörerna för västra Nyland var permanenta sakkunnigmedlemmar i regiondirektionen. Fullmäktiges, styrelsens, revisionsnämndens och regiondirektionens sammansättning presenteras ovan under förtroendevalda. Bland viktiga frågor som landskapsstyrelsen behandlade under verksamhetsåret var bl.a. inledandet av förbundets strategiarbete, regionförvaltningsreformen och ställningstagandet till samarbetsområden, utlåtandet om indelningen i ekonomiska regioner, genomförandeplan för landskapsprogrammet och godkännandet av Nylands välfärdsstrategi. Förbundets styrning effektiviserades genom anvisningar för intern kontroll och ekonomi, förnödenheter och arkivväsende. 18 : Verksamhetsberättelse 2008 Nylands förbund

21 Samarbetsnätverk I Landskapets samarbetsgrupp (MYR) ingår representanter för Nylands förbund jämte medlemskommuner, de statliga myndigheter som finansierar utvecklingsprogram och -åtgärder samt övriga till statsförvaltningen tillhörande organisationer och de med tanke på landskapets utveckling viktigaste arbetsmarknads- och näringsorganisationerna. Landskapets samarbetsgrupp verkar som ett strategiskt forum för alla parter. Gruppen tar ställning till frågor som hänför sig till landskapets utveckling, riktar regionutvecklingsresurser samt drar riktlinjer för olika regionutvecklingsprojekt och genomförandet av dem. Landskapets samarbetsgrupp sammanträdde tre gånger och sekretariatet sammanträdde fem gånger. På sammanträden behandlades landskapets samarbetsdokument och Nylands genomförandeplan. Inom ramen för kommunsamarbetet gjorde man en utredning om arbetsrelaterad invandringspolitik i Nederländerna och Finland. Utvecklingsbehov kring landskapets samarbetsgrupps verksamhet togs upp i grundutredningen. Alliansen för landskapen i södra Finland (ELLI) bedriver samarbete med sju kommuner i södra Finland. Alliansen har gett en egen verksamhetsberättelse. Delegationen för riksdagsmännen i Helsingfors och Nyland (KENK) sammanträdde åtta gånger och behandlade bl.a. frågor kring boende, utvecklingen av den ekonomiska situationen, trafik, kommunsammanslagningar, hälso- och sjukvård samt andra landskapsmässigt viktiga frågor. Delegationen ordnade också temaseminarier. Många av delegationens mål, bl.a. trafikprojekt, fick budgetfinansiering. Delegationen för säkerhetsfrågor i Nyland förde kommunens representanter, statliga myndigheter och tredje sektorn samman. Vid möten hörde man sakkunniga samt tog del i deltagarnas aktuella översikter om säkerheten. Valberedningskommittén har samordnat deltagande i kommunalvalet genom att man på våren kom överens om spelreglerna för kommunsammanslagningsförhandlingar efter valet. Delegationen inledde förhandlingarna efter valet och avsikten är att garantera att samkommunerna så smidigt som möjligt kan fatta beslut. Kommitténs uppgift är att sammanföra olika politiska, kommunvisa, språkliga och jämställdhetslagens bestämmelser. Kommittén sammanträdde sex gånger. Byrån i Bryssel har en egen styrgrupp med representanter för Helsingfors stad, Helsingfors universitet och Nylands förbund. Styrgruppen har gett en egen verksamhetsberättelse om byråns verksamhet. Helsingfors-Tallinn Euregio har till uppgift att främja samarbete som överskrider nationella och administrativa gränser mellan Finland och Estland. Föreningen har en styrelse som är utnämnd av medlemmarna och som styr verksamheten. I styrelsen finns representanter för Helsingfors stad och Nylands förbund samt för Tallinns stad, Harju länsstyrelse och Harju läns kommunförbund. Landskapets förbund är medlem i CPMR (Conference of Peripheral Maritime Regions) och i ett antal andra internationella nätverk. Förbundet är ocksä en delägare i Culminatum Ltd Oy och i Greater Helsinki Promotion (GHP) Ltd. Förbundet har dessutom flera delegationer samt sakkunnig- och andra samarbetsgrupper. Grupperna är uppräknade i bilagan över samarbetsgrupper. Verksamhetsberättelse 2008 Nylands förbund : 19

22 Ekonomi och förvaltning Förvaltning Förbundet hade 69 anställda av vilka 60 var fast anställda och 9 visstidsanställda. Förbundet ger ut en separat personalrapport. Förbundets verksamhet effektiviserades genom verksamhetsstyrning. Under verksamhetsåret godkändes anvisningar för intern kontroll, projekt och förnödenheter samt en arkivstadga och arkiveringsplan. Intern kontroll Landskapsstyrelsen svarar för intern kontroll och revision, landskapsdirektören för genomförandet av dessa och ledningen att allt sköts på behörigt och resultatinriktat sätt. Landskapsstyrelsen godkände anvisningarna för intern kontroll och ekonomi i januari. Dessa skall följas upp som en del av förbundets lednings-, planerings- och uppföljningssystem. Att omsätta anvisningarna i praktiken bidrog till att utveckla förbundets verksamhet under det gångna året. Tyngdpunkten låg i prognostiseringen. Verksamheten har utvecklats genom revidering av anvisningar, uppföljning av olika bestämmelser och föreskrifter, uppgiftsspecifikation samt utveckling av ersättar- och elektroniska system. Utvecklingsarbetet fortskrider som en del av förbundets operativa verksamhet. Uppföljning utvecklas genom delårsrapporter som ges ut med fyra månaders mellanrum. Landskapsstyrelsen och revisionsnämnden har informerats om förverkligandet av de mål och anslag som fastslagits i budgeten. Dessutom har beslutsfattarna informerats om viktiga uppgiftshelheter. Intern kontroll utvecklas kontinuerligt genom att den inkluderas i verksamhetsprocesserna och genom att rapporteringssystem utvecklas och tillräckliga resurser garanteras. Också bolagens ägarstyrning kommer att utvecklas. Med anledning av förändringar i verksamhetsomgivningen och personalens pensionering kommer förbundet att utföra en riskbedömning. På basis av den planeras riskkontrollåtgärder som kommer att beaktas i verksamhetsplaneringen. Ekonomi Budgetutfallet under räkenskapsperioden Budgeten kunde förverkligas inom de ramar som hade uppställts av fullmäktige. Bokslutet visar ett underskott om euro. Det prognostiserade underskottet var euro. Medlemskommunernas betalningsandelar täcker 98,2 procent av verksamhetsintäkterna inom förbundets egen verksamhet. Under verksamhetsåret betalade medlemskommunerna euro i egentliga betalningsandelar, vilket är 3,98 procent mera än under föregående år. I samband med de betalningsandelar som samlats in av kommunerna insamlades av kommunerna enligt landskapsfullmäktiges beslut euro för genomförandet av kompetenscentraprogrammen. Tabell över medlemskommunernas betalningsandelar finns på sidan 37. De funktionella målen har uppnåtts med en mindre personalmängd än tidigare. Samtidigt blev vissa tidsbundna arbetsförhållanden stadigvarande. Inom verksamhetskostnaderna har man varit återhållsam, så att det inte uppstår okontrollerad tillväxt inom personalutgifterna. Personalkostnaderna utgör 48,9 procent av förbundets egna kostnader (48,1 procent år 2007). När det gäller nyckeltalen för förbundets egen verksamhet kan det konstateras att i jämförelse med året innan ökade intäkterna med 2,3 procent och utgifterna med 3,9 procent. Projektens andel av förbundets helhetsutgifter har sjunkit under de sista åren och uppgick under verksamhetsåret till 5,5 procent (9,5 procent år 2007 och 8,4 procent år 2006). Allt som allt fem projekt med yttre finansiering är i gång inom förbundet. 20 : Verksamhetsberättelse 2008 Nylands förbund