Tränarnas syn på sammanhållning och användandet av team building inom golf

Transkript

1 Tränarnas syn på sammanhållning och användandet av team building inom golf Högskolan i Halmstad Sektionen för Hälsa & Samhälle: Psykologi inriktning idrott, 41-60p, HT-2005 Handledare: Urban Johnson Examinator: Urban Johnson Författare Joakim Ingrell Karl Hedenström HÖGSKOLAN I HALMSTAD Tel vx Besöksadress: Box 823 Tel direkt Kristian IV:s väg HALMSTAD Telefax Pg

2 Christensen, J & Hedenström, K. (2005). Tränarnas syn på sammanhållning och användandet av team building inom golf. (C-uppsats i psykologi inriktning idrott, 41-60p). Sektionen för Hälsa och Samhälle: Högskolan i Halmstad. Sammanfattning Studiens syfte är att undersöka kunskapsnivån inom team building hos dagens golftränare och användandet av denna kunskap. Vidare undersöks också tränarens syn på lagsammanhållningen i deras egna grupper och deras visioner om en möjlig förbättring. Sju stycken manliga golftränare i sydvästra Sverige deltog i studien. I studien användes ett kvalitativt angreppssätt och en egen komponerad intervjuguide utformades utifrån Carron och Hausenblas (1998; ref. i Lindwall, Johnson & Åström, 2002) modell över lagsammanhållning. En deduktiv-induktiv analysmetod användes för att analysera intervjuerna. Resultatet visade på marginell aktiv användning av team building bland tränarna. Vidare visade resultatet att det trots allt fanns en sorts team building som ej var uttalad bland tränarna bestående av bl.a. målsättningsarbete samt andra aktiviteter utöver golfträning. Synen bland tränarna på framtiden var relativt god men resultatet visar att det finns en hel del att jobba med i framtiden. Nyckelord: framtid, golf, lagsammanhållning, team building.

3 Christensen, J & Hedenström, K. (2005). Coaches view on team-cohesion and the use of team building in golf. (C-essay in sport psychology 41-60p). School of Social Health and Science. University of Halmstad. Abstract The purpose of this study was to examine the knowledge-level about team building and the use of that knowledge among Professional Golf Association (PGA) Pros today. Furthermore the view on team-cohesion in each Pros group and also their visions of a possible improvement in the future was examinated. Seven male PGA Pros in southwest of Sweden participated in the study. Qualitative approaches were used. Based on Carron and Hausenblas (1998; ref. i Lindwall, Johnson & Åström, 2002) model of team-cohesion, a semi-scheduled interview guide were developed. Raw data from the interviews was examined by deductiveinductive analyses. The result showed little, active use of team building among the PGA Pros. More over result showed team building that latent used by the PGA Pros. It was summarized that the Pros had positive views about the future, but the result shows that there plenty to work on in the future. Keywords: future, golf, teambuilding, team-cohesion.

4 1 Introduktion I en artikel i svensk golf som nyligen har publicerats framgår det att antalet juniorer runt om i landet har drastiskt minskats. Det totala antalet juniorer som det handlar om är 6400 stycken under Denna trend fanns redan mellan då 4000 juniorer försvann. Herrjuniorerna har minskat med åtta procent och damjuniorerna med fyra under Anledningarna till minskningen är många enligt författarna. Dels har en del juniorer blivit seniorer, dels tröttnar en del ungdomar på golf mycket på grund av alla de regler som finns och att man ofta måste planera i förväg för att kunna spela. En annan anledning är att många föräldrar vill att deras barn ska spela. En ytterligare anledning är det kö-system som används av klubbarna för personer som vill gå med i en klubb kan vara ett antal år långa (Lind, 2006; Bergman, 2006). Anledningen till denna studie är att författarna under en längre tid har ifrågasatt sammanhållningen i respektive klubb. Frågan man ställer sig är om man på olika klubbar jobbar med att förbättra de sociala förhållanden för att på så sätt skapa ett klimat som gör att man attraherar och behåller medlemmar i klubben. Begreppsdefinitioner Det finns en rad begrepp som kan vara nödvändiga att förstå hur grupper fungerar samt vad lagsammanhållning är. En grupp brukar definieras: två eller flera personer som interagerar med varandra så att varje person påverkar och blir påverkad av övriga (Shaw, 1982; ref. i Lindwall, Johnson & Åström, 2002, s. 16). Detta är den breda definitionen som passar för att beskriva alla sorters grupperingar t.ex. familjen, politiska grupper, religiösa grupper, arbetsgrupper eller idrottsgrupper. Alla dessa grupper har samma sak gemensamt. Individerna i gruppen påverkas och blir påverkade av varandra. När det gäller en idrottsgrupp så skiljer den sig lite ifrån de andra grupperingarna. En idrottsgrupp har ofta ett gemensamt öde, alla påverkas av resultatet. Den har även gemensamma mål, vilket innebär att alla i laget strävar efter samma mål. Det finns en gemensam kollektiv identitet, en vi mot dom känsla. Ett ömsesidigt beroende finns även bland medlemmarna. Till sist har man ofta strukturerade interaktions- och kommunikationsformer (Lindwall et al, 2002). När man talar om lagsammanhållning så har det funnits en rad olika perspektiv och definitioner under årens gång. Carron och Hausenblas (1998; ref. i Lindwall et al, 2002) menar att det finns två olika perspektiv på lagsammanhållning. Det första synsättet är krafter som attraherar medlemmar till gruppen (s. 84) och det andra är motstånd bland medlemmarna mot splittring (s. 84). Dessa två definitioner är mycket starkt sammankopplade med en god lagsammanhållning då ju bättre sammanhållningen är desto mer vill andra vara med och desto svårare är det att lämna laget. Den definition av lagsammanhållning som är mest accepterad idag är: en dynamisk process som reflekteras i en tendens för gruppen att hålla samman och förbli sammanhållen i jakten på sina instrumentella mål och/eller för tillfredställandet av medlemmarnas affektiva behov (Carron, Brawley & Widmeyer, 1998; ref. i Lindwall et al, 2002, s. 85).

5 2 Ur denna definition kan man urskilja fyra viktiga delar. Först och främst är lagsammanhållning multidimensionell, vilket innebär att ett lag kan ha god uppgiftsrelaterad sammanhållning men sämre social sammanhållning, och vice versa. Den andra delen visar på att sammanhållning är en dynamisk process. Faktorer som till en början var avgörande för sammanhållningen kanske inte är det längre utan det är andra faktorer som avgör hur sammanhållningen är. Den tredje dimensionen av lagsammanhållning är att den är instrumentell, vilket innebär att alla lag bildas för ett syfte t.ex. spela fotboll, innebandy o.s.v. Den sista delen är att sammanhållning har känslomässiga aspekter. Starka band mellan gruppens medlemmar skapas. Vissa blir vänner för livet. Det är denna del som gör det svårt för vissa att lämna lag trots att de egentligen vill det (Lindwall et al, 2002). Det finns två olika sorters dimensioner på lagsammanhållning, uppgifts- och social sammanhållning. Med uppgiftssammanhållning menas hur medlemmarna i laget arbetar tillsammans för att nå ett specifikt mål, t.ex. att vinna ligan. Social sammanhållning är den sociala aspekten av ett lag. Den aspekt som visar hur mycket medlemmarna i laget tycker om att umgås med varandra både på och utanför plan (Weinberg & Gould, 1999). När man som ledare eller konsult vill förbättra lagsammanhållningen i sitt lag använder man sig av team building interventioner. En definition av team building är att skapa en ökad känsla av enighet och sammanhållning samt att möjliggöra för laget att fungera smidigare och effektivare tillsammans (Newman, 1984, s. 27). Forskning inom lagsammanhållning och team building Carron och Hausenblas (1982; ref. i Weinberg & Gould, 1999; 1998; ref. i Lindwall et al, 2002) har utarbetat en modell över lagsammanhållning i idrottslag (se Figur 1), som står till grund för mycket forskning. Modellen visar de aspekter som leder till lagsammanhållning. Miljöfaktorer Ledarskaps faktorer Lagsammanhållning i idrottslag Lagfaktorer Personliga faktorer Figur. 1. Modell över lagsammanhållning (Carron & Hausenblas, 1998; ref. i Lindwall et al, 2002). Miljöfaktorer Miljöfaktorer är de faktorer som håller gruppen tillsammans. Vissa spelare är under kontrakt och kan inte lämna klubben. Andra miljöfaktorer är t.ex. hur nära man har till anläggningen, vilka normer som styr klubben men även storleken på gruppen. Yttre gemensamma hot, t.ex. andra lag, stärker även lagsammanhållningen. Personliga faktorer Personliga faktorer är de egenskaper som varje medlem tar med sig in i laget, t.ex. motiv att deltaga, individuell tillfredställelse, likhet i bakgrund, ålder o.s.v. Till skillnad från miljöfaktorer, som är tämligen konstanta, så är de personliga faktorerna mer varierande.

6 3 Ledarskapsfaktorer Tränarens ledarskapsstil och beteende kan påverka lagsammanhållningen på en rad olika sätt. Studier har visat att kvinnor och män vill ha olika sorters ledarskapsstil. Lagfaktorer Lagfaktorerna är starkt förknippade med gruppens struktur, t.ex. roller, normer, status i laget och position i laget. Hur man förhåller sig till sin roll i laget är starkt förknippat med sammanhållning. Även det kollektiva självförtroendet är en viktig lagfaktor. Det finns en rad faktorer att tänka på om man vill stärka lagets sammanhållning. Det är viktigt att utveckla stolthet i laget och dess olika delar. Spelarna måste tro på sig själva och lagets förmåga att lyckas. Genom att förstärka lagets identitet så ökar man sammanhållningen. Detta görs bäst genom, t.ex. matchtröjor. Andra sätt är att ha olika sociala tillställningar. Genom att undvika grupperingar och för stor spelaromsättning så stärks lagsammanhållningen. Detta skapar ett starkare band mellan medlemmarna i laget. Att genomföra regelbundna lagmöten är även viktigt. Genom att lösa konflikter eller bara vädra åsikter förbättrar man kommunikationen, som är en viktig del av lagsammanhållning. Sätta utmanande lagmål är även det ett bra sätt at stärka lagsammanhållningen (Lindwall et al, 2002; Weinberg & Gould, 1999). Målsättning, som presenterades i föregående stycke, är ett mycket bra redskap att använda sig av när man vill skapa en god lagsammanhållning. Det finns tydliga tecken inom forskningen att målsättning fungerar och höjer prestationen. Det finns tre olika typer av mål: Resultatmål fokuserar främst på, som det låter, resultat t.ex. i en match eller tävling. Prestationsmål fokuserar främst på hur du kan utvärdera din egen prestation. Du jämför då inte med andra utan med dina tidigare prestationer. Processmål fokuserar på vad du behöver göra för att nå t.ex. ditt resultatmål. Hur du ska utföra vissa rörelser o.s.v. I ett lag förekommer en mängd av dessa mål då det finns många individer i laget. Ofta har laget ett kollektivt mål för hela gruppen, men medlemmarna kan även ha personliga mål. Det gäller att alla mål kan komplettera varandra och att man först och främst strävar efter ett gemensamt mål. Varför ska man då använda sig av målsättning? Först och främst för att målsättning ökar ansträngningen. Ett mål fungerar som en motiverande faktor, något man vill uppnå och som man är villig att jobba hårdare för att uppnå. Målsättningen i ett lag visar vad som är viktigt för just det laget och hur man ska bära sig åt för att nå dit. Har man ett mål så är det även lättare att utvärdera om det har blivit någon förändring. En bra målsättning skapar känslor och glädje när den uppnås. Mål leder även till en ökad kommunikation i laget. Det är även viktigt att sätta både lång- och kortsiktiga mål. Kortsiktiga mål håller motivationen uppe och visar vägen till det långsiktiga målet. Prestations- och processmål är minst lika viktiga som resultatmål. Resultatet är dock viktigt men man ska även bedöma prestationen. Du kan vinna men ändå prestera dåligt och tvärtom. För att skapa en god lagsammanhållning är det även viktigt för tränaren att inte skapa målen själv utan att göra det med spelarna i laget. Detta ökar delaktigheten i laget när medlemmarna gemensamt kommer fram till ett mål (Lindwall et al, 2002; Weinberg & Gould, 1999). Kommunikation finns vid all sorts interaktion mellan människor. Det finns många definitioner på begreppet kommunikation men de flesta handlar om någons sorts utbyte av information i form av tankar och åsikter. Det finns två olika sorters kommunikation att skilja mellan, verbal- och ickeverbal kommunikation. Verbal kommunikation är språket och ickeverbal kommunikation omfattar gester och kroppsspråk. Vissa ansiktsuttryck, som glädje och ilska,

7 4 verkar ha en universell betydelse vilket visar på hur viktig just den ickeverbala kommunikationen är. Inom lagidrott och även individuell idrott är det ytterst viktigt med en god kommunikation dels mellan medlemmarna i laget men även mellan medlemmarna och tränaren. Fungerar inte kommunikationen så blir en rad olika variabler t.ex. sammanhållningen, utvecklingen i laget och för individen samt prestationen lidande. För tränarens del är kanske kommunikationen den absolut viktigaste delen för hans coaching. Ibland uppstår det problem i kommunikationen, s.k. breakdowns. Med breakdowns menas olika sorters felkällor som kan uppstå mellan individer t.ex. tolkningar av budskap, olika bakgrund, olika erfarenheter men även rent fysiska oljud. För att bygga en god kommunikation gäller det att få bort så mycket av dessa breakdowns som möjligt. Därför kan det vara bra att ha olika normer eller kanske spelare i laget med liknande erfarenheter. Har man spelare i laget med liknande bakgrund eller erfarenheter så underlättar det kommunikationen för att spelarna förstår varandra utan att kommunicera och vet vad de andra har varit med om tidigare i sitt liv (Lindwall et al, 2002; Weinberg & Gould, 1999; Smith, Nolen-Hoeksma, Fredrickson & Loftus, 2003). Det finns ett begrepp som är väldigt omtalat i dagens forskning och det är collective selfefficacy eller på svenska det kollektiva självförtroendet. Detta begrepp, som är framtaget av Bandura (1997; ref. i Lindwall et al, 2002), definieras som ett lags gemensamma tilltro till sin förmåga att organisera och utföra handlingar för att uppnå ett önskat mål i en given situation. Detta är sammankopplat med sammanhållning och är ytterst viktigt för en god prestation. Det finns fyra viktiga aspekter i definitionen. Den första aspekten handlar om gruppens gemensamma tilltro till sin förmåga. Alla spelare har olika tilltro till lagets förmåga. Det är dock den samlade bilden som påverkar det kollektiva självförtroendet. Den andra aspekten handlar om gruppens tilltro till att man kan jobba tillsammans i en given situation t.ex. en match. Den tredje aspekten är om laget anser att de har tillräckligt med resurser, individuell skicklighet o.s.v., för att utföra uppgiften. Den sista aspekten handlar om vilket situationsspecifikt självförtroende gruppen har. Är självförtroendet högt angående lagets offensiva förmåga. Det finns en del olika saker man kan göra för att påverka det kollektiva självförtroendet. Först och främst gäller det att skapa ett vinnarklimat, alltså se till att tidigare prestationer har varit bra. Detta är viktigt eftersom ett lag som presterat bra tidigare har oftast större tilltro till sin förmåga än ett sämre presterande lag. Det går även att använda sig av ställföreträdande erfarenheter, att se andra lag lyckas. Skapa en känsla av kan-de-kan-vi. Stöd och uppmuntran från omgivning ger en positiv effekt. Att jobba med sammanhållningen är även det viktigt. Den sista delen som är viktig att tänka på är gruppstorleken. Det gäller att ha en optimal storlek på gruppen. För många kan leda till grupperingar och för få till att man har för lite resurser i laget för att lyckas (Lindwall et al, 2002). Det finns en rad forskningsartiklar som handlar om lagsammanhållning med olika infallsvinklar. En sökning på SportDiscus databas ger hela 799 träffar. De flesta utgår ifrån samspelande idrotter men det finns även en del forskning på samverkande idrotter. Relationen sammanhållning och prestation Många anser att det finns en stark koppling mellan sammanhållning och prestation eller vice versa. Denna positiva koppling gäller främst inom samspelande idrotter, medan en negativ koppling finns inom samverkande idrotter. Det finns en rad studier som visar på just detta. I en analys av 30 studier visades Widmeyer, Carron och Brawley (1993; ref. i Weinberg & Gould, 1999) det sig att i 83 % av studierna så fann man en positiv relation mellan sammanhållning och prestation. Ytterligare en analys av Mullen och Cooper (1994; ref. i Weinberg & Gould, 1999) på hela 66 studier visade att i 92 % av studierna fanns en relation

8 5 mellan sammanhållning och prestation. Grieve, Whelan och Meyes utförde 2000 en studie på basketlag där de manipulerade med lagen innan match. Lag som jobbade positivt med sammanhållning visade högre sammanhållning innan match än de som jobbade negativt. Dock framgick det att om man vann matcherna så ökade sammanhållningen. Därför är det troligare att prestationen påverkar sammanhållning än tvärtom. Tvärtemot tidigare forskning om en negativ relation mellan sammanhållning och prestation i samverkande idrotter fann Williams och Widmeyer (1991) att det fanns en positiv relation mellan sammanhållning och prestation inom samverkande idrotter. Denna upptäckt stöds även i den metanalys som Carron, Colman, Wheeler & Stevens (2002) har gjort. Relationen mellan sammanhållning och kollektivt självförtroende och prestation Enligt Lindwall et al (2002) så finns det ett starkt samband mellan sammanhållning, kollektivt självförtroende och prestation. Denna relation har undersökts vid ett antal tillfällen. Paskevich, Brawley, Dorsh och Widmeyer (1999) har försökt sig på att framställa ett formulär som mäter kollektivt självförtroende. I deras undersökning fann de en positiv relation mellan kollektivt självförtroende och lagsammanhållning samt att vissa aspekter av kollektivt självförtroende kunde påverka uppgiftssammanhållning. Kozub och McDonnell (2000) har gjort en studie som utforskar relationen mellan sammanhållning och kollektivt självförtroende. 96 rugbyspelare från sju olika lag svarade på GEQ (populärt instrument att mäta lagsammanhållning)(carron, Brawley & Widmeyer, 1985) och även ett kollektivt självförtroende formulär för att bedöma hur de uppfattade att deras lag fungerade i sju olika områden. Resultatet visade att de delar av GEQ som är knutna till uppgiftssammanhållning hade ett starkare samband med kollektivt självförtroende än de delar som är knutna till socialsammanhållning. Dessa resultat stöder Zaccaro, Blair, Peterson och Zazanis (1995; ref. i Kozub & McDonnel, 2000) studie där det kom fram att en grupps kvalitéer kan ha en stor påverkan på det kollektiva självförtroendet. En annan studie av MacLean och Sullivan (2003) har dock inte funnit samma resultat som Kozub och McDonnell (2000), men deras resultat indikerade att en positiv relation kan förekomma mellan kollektivt självförtroende och prestation. Variabler som påverkar lagsammanhållning Det skulle vara bra att hitta de variabler som har en påverkan på hur en god lagsammanhållning kan byggas. Detta har Widmeyer och Williams (1991) undersökt i sin studie Predicting cohesion in a coacting sport. Författarna utgick ifrån Carrons modell (1982; ref. i Weinberg & Gould, 1999) för att sätta upp hypotesen att sammanhållning var relaterat till gruppstorlek, medlemmarnas tillfredställelse till möjligheterna att utvecklas i laget, likhet hos medlemmarna, tränarens roll i lagsammanhållningsbygget, tidigare prestationer, lagmål och deltagandet att utarbeta dessa mål, kommunikation och tidigare tycke för medlemmarna. 85 kvinnliga golfare svarade på GEQ (Carron et al, 1985). Resultatet visade att den variabel som bäst förutspådde lagsammanhållning var total tillfredställelse. Dock vara alla variabler utom, tränarens roll i lagsammanhållningsbygget och likhet hos medlemmarna, på något sätt relaterade till antingen uppgifts- eller sociallagsammanhållning. Direkta- och indirekta Team buildings interventioner I en artikel av Carron, Spink och Prapavessis (1997) beskrivs två olika infallsvinklar på TBinterventioner. Dessa är direkta- och indirekta TB-interventioner. I den direkta interventionen, som för det mesta används i arbetsgrupper på t.ex. företag, utbildar man

9 6 personalen så at de får en större inblick i TB. Detta ska på så sätt öka deras förståelse för TB och göra dem motiverade att genom teambuildingsarbete förbättra deras prestation. Inom idrotten används i större del den indirekta interventionen. I denna intervention är det ledarna som utbildas. Generellt sett är det sedan ledarna, som genom sina egna mål, deras sätt att se på roller och ledarskapsstil, som påverkar teambuildingsprocessen. Konsekvensen av detta blir att interventionen blir mer indirekt eftersom allt måste filtreras genom ledarna (Carron et al, 1997). Carron, Spink och Prapavessis (1997) visar också på en modell som kan användas vid Indirekta TB-interventioner. Modellen består av fyra steg: Introduktionsstadiet här ger man coacherna/ledarna en överblick över fördelarna av lagsammanhållning. Här kan man t.ex. ta upp förhållandet mellan upplevd lagsammanhållning och att man stannar kvar i gruppen. Konceptuella stadiet här tar man fram och visar på en konceptuell modell som används för att underlätta för coacherna/ledarna att tillämpa teambuildingsarbete senare. Praktiska stadiet här får coacherna/ledarna sitta och diskutera fram en bra handlingsplan till interventionerna. Detta gör man eftersom alla ledare är olika och tillsammans måste de hitta en gemensam väg som alla tror på. Först då kan man börja med interventionerna. Interventionsstadiet här får coacherna/ledarna starta interventionerna men för att se så att allt går rätt till kommer en utbildad rådgivare att titta till interventionerna varje vecka. I en annan artikel av David Yukelson (1997) beskrivs den direkta versionen av Team Buildings interventioner. När man som konsult använder den direkta versionen av Team Buildings interventioner menas det att man jobbar direkt med tränarna och spelarna för att utbilda dem om TB. Yukelson (1997) tar upp tillvägagångssätt att på bästa sätt använda sig av team buildings interventioner. När man som konsult kommer till ett nytt ställe måste man först bedöma situationen och vad som behövs göras. Man kan inte på förhand ha ett färdigt team buildings program. Interventionerna ska i stället vara baserade på mål och nuvarande behov som laget har. När man jobbar med den direkta versionen av team building interventioner, är det viktigt att man tar sig tid att pratar med alla som har en del i laget. Det kan handla om alla från tränarna till spelarna, till massörer och resten av staben. Det är viktigt att ta del av känslan och atmosfären runt laget man jobbar med. Detta för att på bästa sätt få alla att jobba mot samma mål. Efter detta börjar man så smått utbilda laget i mental träning och team building, därefter börjar man brainstorma med laget om vad som krävs av laget för att laget ska vara effektivt under säsongen. Utifrån detta skapar man sedan ett team building program speciellt för dem. Individers värde i förhållande till teambuildingsprocessen Crace & Hardy (1997) skriver i sin artikel att för att bygga en god lagsammanhållning så krävs det att man först fokuserar på de enskilda individerna i en grupp för att få dem att lära känna och förstå de andra medlemmarna i laget. Mer specifikt pratar man om individuella roller, ansvarstagande och prioriteringar. Det gäller att få de enskilda individerna att hantera och uppskatta andra lagmedlemmars syn på saker och ting. Kommunikationen måste också vara öppen för att på så sätt kunna ta del av och förstå andras behov. I artikeln har Crace & Hardy gjort en modell över en TB-intervention som handlar om individers värde. Interventionen är uppdelad i åtta steg där man i de olika stegen tar upp olika aktiviteter som

10 7 ska öka förståendet för andra individer. I interventionen använder man sig av ett mätinstrument kallat The Life Values Inventory (LVI; Crace & Brown, ref. i Crace & Hardy, 1997). Instrumentet är både kvantitativt och kvalitativt och skattar individens syn på sina egna värderingar. Det kvantitativa mätinstrumentet består av 42 bedömningsfrågor i 14 olika kategorier. Det är tre frågor i varje kategori. I kategorierna ingår bl.a. tillhörighet, intresse för omgivningen och andra, lojalitet gentemot familj och grupp o.s.v. Det kvantitativa och det kvalitativa formuläret ska hjälpa individerna att kristallisera sina egna värderingar för att på så sätt få en ökad förståelse för sig själv och sina egna behov. Det ska också hjälpa individerna att prioritera och ranka deras värderingar. Det kvalitativa formuläret används mer för att bryta förbindelser mellan de olika kategorierna genom att reflektera över vissa specifika frågor för att på så sätt ge vidare information om värderingar (Crace & Hardy, 1997). Syfte Tidigare forskning har visat på att användandet av teambuildingsarbete inom samverkande idrotter höjer lagsammanhållningen. Detta kan i sin tur göra det lättare att förbättra individuella prestationer. Detta tillsammans med egna erfarenheter och observationer ute på golfbanor gjorde att det kändes motiverat att genomföra en undersökning inom området. Eftersom en stor del av ansvaret för inbringandet av team building ligger på tränarna så var det en självklarhet att det var dem som skulle undersökas. Vad vi ville ha reda på är hur kunniga dagens golftränare är inom mental träning och främst team building. Det är också intressant och se om tränarna använder sig av team building och på vilket sätt de gör det på. Till sist är det intressant att se hur tränarna själva bedömer hur lagsammanhållningen i deras grupper är och hur man skulle förbättra den. Studiens preciserade syfte är att undersöka kunskapsnivån inom team building hos dagens golftränare och användandet av den kunskapen. Vidare undersöks också tränarens syn på lagsammanhållningen i deras egna grupper och deras visioner om en möjlig förbättring. Metod Undersökningsdeltagare Urvalet i studien bestod av 7 stycken manliga, aktiva tränare (PGA Professionals) vid 5 klubbar i sydvästra Sverige. Åldern bland deltagarna varierade från 30 år till 38 år (m=33,7). Detaljer om undersökningsdeltagarna och deras utbildning följer i Tabell 1. Alla undersökningsdeltagare har en grundläggande kunskap om mental träning. Instrument I undersökningen användes ett kvalitativt angreppssätt. Intervjuguiden var semistrukturerad (se Bilaga 1) och baserades på Carron och Hausenblas (1998) [se Figur 1] modell över lagsammanhållning. De fyra områdena som modellen består av; miljöfaktorer, ledarskapsfaktorer, lagfaktorer, personliga faktorer användes som grund för att skapa de områden som intervjuguiden innehåller. Fokus lades på hur tränarna använder sig av olika team buildings interventioner för att stärka gruppens lagsammanhållning och utifrån detta skapades fem olika områden; utbildning, team building, sammanhållning, sammanhållning i dagens läge och syn på framtiden från vilket frågorna utformades. En pilotstudie genomfördes på intervjuguiden för att pröva reliabiliteten av intervjuguiden. Pilotstudien visade att inga förändringar behövdes göras av intervjuguiden.

11 8 Procedur Innan intervjuerna ägde rum med tränarna gjordes en pilotstudie på en oberoende tränare för att pröva reliabiliteten av intervjuguiden. Urvalet av tränare skedde genom ett bekvämlighetsurval. De utvalda tränarna kontaktades via telefon. Under samtalet informerades de om syftet med undersökningen och en tid för intervju fastställdes. Fyra stycken intervjuer skedde på respektive tränares klubb och tre intervjuer i Halmstad golfhall. Innan intervjun startade informerades tränaren muntligt om de etiska förhållningssätten, d.v.s. att materialet skulle behandlas konfidentiellt, att intervjun fick avbrytas och att intervjun var frivillig. Hela intervjun spelades in med hjälp av MD (MiniDisc) och mikrofon och tog i genomsnitt 12 minuter. Därefter skrevs intervjuerna ut ordagrant. Tidpunkten för intervjuerna var i början av december. Tabell 1. Demografisk information om undersökningsdeltagarna Deltagare Idrott År som Utbildning tränare Man 30 år Golf 8 säsonger TU*, små kurser Man 38 år Golf 17 år TU*, VTU***, små kurser, STU**** (elitträning och coaching, ditt eget spel, klubbchef) Man 31 år Golf 10 år TU*, VTU***, Golf för funktionshindrade Man 33 år Golf 7 år TU*, små kurser Man 33 år Golf 10 år HTU**, domarkurser, STU**** (fysträning, idrottspsykologiska aspekter på golf) Man 35 år Golf 18 år HTU**, STU**** (elittränare och coaching, ditt eget spel), VTU*** (styrketräningskurs) Man 36 år Golf 18 år HTU**, småkurser, VTU***, Gurus *TU = Tränar Utbildning ***VTU = Vidare Tränar Utbildning **HTU = Högre Tränar Utbildning (nuvarande TU) ****STU = Special Tränar Utbildning Dataanalys Genom att analysera de utskrivna intervjuerna deduktivt och induktivt så lyftes den relevanta informationen fram i förhållande till syftet. Denna metod har visats sig användbar i liknande sammanhang (Stambulova, 2005). Analysen gjordes genom en stegvis process: 1. Intervjuutskrifterna lästes igenom flera gånger för att få förståelse för tränarnas svar. 2. I intervjuutskrifterna plockades meningsenheter ut i följande områden; team building, användandet av team building, sammanhållning, idag och framtid. 3. Det konstruerades också personliga intervjuprofiler för varje tränare som bestod av rådata inom varje område från tränarens svar. 4. En samlad lista av tränarnas svar för varje område konstruerades. 5. Separat lästes meningsenheterna igenom för att hitta en gemensam betydelse och gruppera ihop dem. 6. Rådata kategoriserades till underordnade grupper. 7. De underordnade grupperna kategoriserades till överordnade teman.

12 9 8. Sist skapades utfall i de olika områdena. För att höja validiteten i våra analyser utfördes en oberoende analys av ytterligare en kunnig person inom idrottspsykologi (Idrottspsykologistudent på C-nivå). Denne person gick igenom ett urval av intervjuerna och analyserade rådata inom de fem områdena. Vidare jämfördes de olika analyserna och då framgick det likheterna var stora mellan dem. Resultat Resultaten kommer att beskrivas genom att först redovisa huruvida tränarna tycker att användandet av team building är nyttigt hos individuella idrottare. Därefter redogörs tränarnas egen användning av team building, tränarnas kunskap om vilka faktorer som påverkar lagsammanhållningen, tränarnas syn på deras gruppers lagsammanhållning och sist kommer tränarnas syn på framtiden att beskrivas. Tabell 2. Team building. Rådata enheter Ja Vågar mer Motivationsskäl Bättre självförtroende Att inte vara rädd för att misslyckas Trygghet Många vill träna ihop med någon annan Roligt att träna ihop Ju mer man tränar desto bättre blir man Erfarenhetsutbyte Gruppsammanhållning är viktigt Mår bra med en bra omgivning Sina vänner omkring sig Någon att dela framgång med Att man trivs ihop Känner att man hör ihop med gruppen Skapa ett bra gäng Social kontakt Ta hänsyn till andra Klimat på klubben Miljö där man umgås med andra människor Samlas på samma plats Nej Individuell idrott där man presterar själv Många vill träna själva Underordnade grupper Positiva psykosociala effekter av team building Positiva träningseffekter Grupptillhörighet Klubbtillhörighet Individualism Överordnade teman Positiva effekter Tillfredställande omgivning Ingen effekt Utfall Fördelar med team building hos individuella idrottare Nackdelar med team building hos individuella idrottare

13 10 Tabell 3. Användandet av team building. Rådata enheter Ja Vi försöker få ihop gäng Vi gör saker medvetet Team building faller sig ganska naturligt Ja i landslaget Uttalad policy: trivas och ha social kul Man känner av som coach hur stämningen är Individuella samtal Konflikthantering Olika aktiviteter Träffas en gång i veckan under vintern Föreläsningar inom mental träning, kost och fysik Åker på läger där fokus är på det sociala Golfträning Lära känna varandra Tar kontakt med varandra Skapa gemenskap Bra klimat Ser till att de träffas på klubben Stötta varandra Kul att vara på klubben Känna stolthet att vara med Spontant träna mycket själva Gruppträningar som ska vara roliga Man spelar ihop sig Formaterar gruppen innan tävling Inte så mycket Inte uttalat med team building Nej inte på klubben Svårt att få sammanhållning i klubben p.g.a. ålder och kapacitet Har med tid och ekonomi att göra Underordnade grupper Ja Omtanke från ledaren Lösning av tvister Aktiviteter Skapande av sammanhållning Tränings engagemang Tävlingsplan Nej Personliga skillnader Lite resurser Överordnade teman Ja Ledarskaps beteende Teambuildings strategier Nej Skillnader Klubbens ekonomi Utfall Positiv inställning till användandet av team building Negativ inställning till användandet av team building

14 11 Tabell 4. Tränarnas kunskap om faktorer som påverkar lagsammanhållningen. Rådata enheter Underordnade Överordnade Utfall grupper teman Glädjen Roligt att vara med Individuell tillfredställelse Grundläggande Varje träff ska vara rolig behov Vara kompisar Vänskap Kamratskap Ålder Stå varandra nära åldersmässigt Ålder Lika nivå i golf Kunskap Samma ambitionsnivå Kunskapsnivå Liknande erfarenheter Flyt och personkemi Personkemi Personligheter Ledarna Ledarskap Ledarskap Överens om hur vi uppträder Visa respekt för emot varandra varandra Äldre visar respekt och hjälper till Normer och Respektera tid och uppförande värderingar Sunda värderingar i gruppen Regler i gruppen Gemensamma förhållningssätt Ej konkurrens och resultat fixering Unna varandra framgång Fokusera på sin egen utveckling Ha ett bra program Klubbens miljö Utvecklingsklimat på klubben Gemensamma regler Sunt utvecklingsklimat Bra klubbfilosofi Bra klubbmiljö Total tillfredställelse Team building I Tabell 2 redovisas tränarnas syn på användandet av team building hos individuella idrottare. Utifrån rådata enheterna skapades fem stycken underordnade grupper, positiva psykosociala effekter av team building, positiva träningseffekter, grupptillhörighet, klubbtillhörighet, individualism, som i sin tur bildade tre övergripande teman. Dessa teman beskriver effekterna av användandet av team building enligt tränarna. De tre teman blev: Positiva effekter, tillfredställande omgivning och ingen effekt. Fördelarna med team building hos individuella idrottare handlade i grunden om att man har en social trygghet som gör att man mår bra. Nackdelarna med team building var att det är trots allt en individuell idrott där det är en själv som ska prestera och därför inte är beroende av andra. Användandet av team building Tabell 3 visar resultaten hur tränarna använder sig av team building i sina egna grupper. Vad som framkommer i resultatet är att tränarna använder sig av team building utan att de själva är medvetna om det. Även om många tränare svarade nej på frågan om de använder sig av team.

15 12 building i sina grupper så framgick det i intervjuerna att det var många som ändå använde sig av en ej uttalad form av team building, d.v.s. de försökta skapa stämning i gruppen, konflikthantering och känna av hur stämningen är i gruppen. Även om det positiva utfallet ser större än det negativa utfallet i Tabell 3 så utgjorde det den negativa inställningen en större del än vad tabellen visar. Tidsaspekter och resurser från klubben var två stora negativa aspekter på varför användandet av team building inte var mer i klubbarna. Tabell 5. Sammanhållningen idag i tränarnas grupper. Rådata enheter Underordnade grupper Oerhört bra sammanhållning Bra sammanhållning bland elitspelarna trots konkurrens Rätt bra faktiskt Tycker den ser bra ut Känns väldigt bra De tycker det är roligt att träffas Knutit upp sitt kompisgäng här Fungerar även utanför golfbanan Börjat med andra aktiviteter tillsammans På golfbanan bra, umgås ej utanför Lite käppar i hjulet kanske Önskat att den hade varit mycket bättre Inte så överdrivet bra Ganska splittrad skara Geografiskt relaterat Folk utspridda överallt Svårt att samla alla och skapa sammanhållning Ålders relaterat En del blir uppkörda av föräldrarna Bra sammanhållning Roligt tillsammans Social kontakt utanför idrotten Ingen kontakt utanför idrotten Dålig sammanhållning Geografiska problem Skillnader i ålder Påtryckning av föräldrarna Överordnade teman Bra sammanhållning Riktig vänskap Situationsbaserad vänskap Dålig sammanhållning Problematik i sammanhållningen Utfall Positivt Negativt Tränarens kunskap om faktorer som påverkar lagsammanhållningen I Tabell 4 redovisas tränarnas svar på vilka faktorer som påverkar lagsammanhållningen. Utifrån intervjuerna kunde fem överordnade teman framställas. Dessa teman, grundläggande behov, liknande erfarenheter, ledarskap, normer och värderingar samt bra klubbmiljö, bildar ett utfall, total tillfredställelse. Det som kom fram i intervjuerna var att glädje, vänskap, normer och värderingar var de viktigaste faktorerna till en bra sammanhållning. Vidare uttryckte intervjudeltagarna vikten av att ha ett bra klimat på klubben så att juniorerna kan utvecklas. Att skapa en miljö där fokus ligger på den egna utvecklingen och inte konkurrens är ytterst viktigt.

16 13 Tabell 6. Tränarnas syn på framtiden. Rådata enheter Att träffas oftare Kontakt med varandra Hålla en bra individuell kontakt Umgicks utanför banan Träningen ska vara rolig Ha roligt ihop Att alla trivdes tillsammans Känna att man är delaktig Lyhörd som spelare Visa respekt Bryr sig om varandra Peppa varandra Framgångar i spelet Tillräckligt många duktiga Samma ambitionsnivå Liknande målsättning Göra det som krävs för att nå målen Hänger en del på spelarna Att alla vill Att vi har folk som är motiverade En central ledare En bra ledare Lyhörd som ledare Mycket engagemang av tränare Ha koll på de olika rollerna i grupperna Mer tid som tränare Mycket tid av tränare Mer tid till sammanhållning Tid tillsammans Mer aktiviteter i klubbens regi Obegränsat med pengar Begränsningen går i resurserna Prioritering i klubbens resurser Utifrån existerande resurser så gör vi vad vi kan Stöd från klubben Svårt att få det att fungera Tror inte man kan få det Drömmen är ohållbar Inte vill spela Är med p.g.a. föräldrarna Underordnade grupper Bekantskap Glädje Delaktighet Omtanke Framgångar Framtidsplaner Offervilja Motiverade spelare Ledaregenskaper Aktiv tränare Lyhörd tränare Mer tid Mer social kontakt Mer aktiviteter Mer resurser Stöd Negativ attityd Ej egen vilja Överordnade teman Sociala faktorer Motivations faktorer Engagemang från ledare Prioritering av klubbens resurser Negativ inställning Ej beroende av varandra Individuell idrott Ej lagidrott Utfall Positiv inställning till varandra och högre motivationsnivå Mer engagemang av ledare och klubb både socialt och ekonomiskt Individuell idrott och negativ inställning

17 14 Sammanhållningen idag Synen på lagsammanhållningen i tränarnas grupper visas i Tabell 5. tränarna som intervjuades tycker väldigt olika. En del tycker att sammanhållningen i deras grupper är dålig medan andra tränare tycker att den är bra. Den negativa sammanhållningen grundas ofta i geografiska- eller åldersrelaterade problem. Någon tränare menar också att det finns en situationsbaserad vänskap på golfbanan. Med detta menas att sammanhållningen är bra på golfbanan men att ingen umgås utanför. Andra tränare tycker sig se att flera kompisgäng har bildats på arenan som gjort att även vänskap utanför golfbana har bildats. Framtiden Tränarnas visioner, drömmar och användandet av team building i framtiden visas i Tabell 6. Utifrån den stora mängd rådata som finns har fem överordnade teman bildats; sociala faktorer, motivationsfaktorer, engagemang av ledare, prioritering av klubbens resurser och negativ inställning. Dessa teman bygger på vad tränarna tror krävs för att sammanhållningen ska bli bättre i framtiden. Vad som krävs, och vad som även blivit utfallet, är en mer positiv inställning till varandra, högre ambitionsnivå och mer engagemang av ledare och klubb både socialt och ekonomiskt. Det finns dock en liten negativ inställning till framtiden hos två av tränarna. Denna inställning grundas på att det finns många idag som blir uppkörda till banan av föräldrarna och att golf är en individuell idrott där varje individ måste prestera ensam. Diskussion Syftet med undersökningen var att studera kunskapsnivån inom team building hos dagens golftränare och användandet av den kunskapen. Vidare undersöks också tränarens syn på lagsammanhållningen i deras egna grupper och deras visioner om en möjlig förbättring. Resultatet visar på en positiv inställning till team building men kunskapsnivån är väldigt varierande. Vad som klart och tydligt går att utläsa i resultatet är att problemet ligger i implementeringen av team buildingen och inte så mycket i den egna kunskapsnivån. Problemet är snarare resurser i form av tid och pengar. Synen på lagsammanhållningen i grupperna är överlag positiv, dock finns det en hel del att förbättras i framtiden enligt tränarna. Vad som kommit fram i resultatet är att tränarna har en relativt god kunskap om vad som krävs för att skapa en god sammanhållning, vilket går i linje med Widmeyer och Williams (1991) studie om de faktorer som är viktiga i skapandet av sammanhållning. Enligt Widmeyer och Williams så är den totala tillfredställelsen den viktigaste faktorn till lagsammanhållning vilket även författarna till denna studie kommit fram till. Användandet av team building Inom idrotten är det oftast den indirekta versionen av team building som används. Med detta menas att det är först tränarna som utbildas inom området som sen genom sin kunskap, värderingar och tidigare erfarenheter utbildar sina spelare (Carron et al, 1997). Kunskapsnivån inom användandet av team building hos tränarna var låg. Tränarna visste inte hur man på ett bra sätt kunde implementera team buildingen. Detta visade sig genom att de flesta tränarna inte använde sig av det eller så använde man sig av det men visste inte hur man på bästa sätt kunde utnyttja det. De flesta tränarna använde sig av tidigare erfarenheter vilket inte är fel i sig. De underordnande grupper man kan läsa ut ur Tabell 3 är direkt knutet till tränarnas sätt att använda sig av team building. Omtanke från ledarna, konflikthantering, aktiviteter, skapandet av sammanhållning, träningsengagemang och en tävlingsplan är olika sätt att

18 15 använda sig av team building. Detta är dock en samlad bild av alla svar, vilket betyder att inte alla använde sig av dessa strategier. De flesta tränarna arbetade med en generell team buildingsplan, d.v.s. att de använder samma metod med alla spelare. När man jobbar med team building är det viktigt att man går in i situationen utan att ha en förberedd plan och att man har ett öppet sinne. Att använda samma metod med alla sina spelare är inte bra då alla spelare är olika. Därför måste man först och främsta känna av läget och tillsammans med sina spelare diskutera fram en bra handlingsplan som gör att team buildingen går framåt. Utifrån detta skapar man ett bra team buildingsprogram (Carron et al, 1997). Resultatet varierade som sagt med hur man som tränare implementerade team buildingen. Vad som kom fram var att tränarna ofta använde sig av samma team buildingprocess med alla sina spelare. Crace & Hardy (1997) skrev i sin artikel att det är viktigt att när man bygger lagsammanhållningen i en grupp att först fokuserar på den enskilda individen i en grupp. Resultatet visar ändå att tränarna har enskilda möten med spelarna men vad som kunde utläsas av intervjuerna så var dessa möten först och främst till för att diskutera idrottarens egna utveckling och mindre eller ingen tid fokuserades på individen i gruppen, det sociala. Resultatet i studien visar på en positiv inställning till team building och en relativt god insikt till de fördelar teambuildingsarbete har på en grupp individer (se Tabell 2 och 3). Alla tränare trodde att team building på något sätt hade en positiv påverkan på deras idrottare, såsom en positiv psykosocial effekt eller en positiv träningseffekt. Detta går i linje med vad en rad tidigare forskning har kommit fram till. Undersökningar av Widmeyer, Carron och Brawley (1993; ref. i Weinberg & Gould, 1999), Mullen och Cooper (1994; ref. i Weinberg & Gould, 1999) och Williams och Widmeyer (1991) visar alla på ett positivt samband mellan sammanhållning och prestation. Detta samband finns inte bara bland samspelande idrotter utan även bland samverkande. Tränarnas kunskap om faktorer som påverkar sammanhållningen Trots en varierande kunskap inom området visar resultatet på en god samlad bild om vilka faktorer det är som påverkar sammanhållningen. Som resultatet i Tabell 4 visar så finns det en röd tråd från rådata fram till de underordnande grupperna, de överordnande teman och till slut utfallet. De överordnande teman som tabellen visar; grundläggande behov, liknande erfarenheter, ledarskap, normer och värderingar samt bra klubbmiljö kan genom en jämförelse med Carron och Hausenblas (1998; ref. i Lindwall et al) modell över sammanhållning (se Figur 1) lätt sorteras in under de fyra olika områdena som anses spela in på lagsammanhållningen. Detta visar på att det trots allt finns en relativt god kunskap inom området. Vad som ligger tillgrund för denna kunskap är svårt att utläsa, men ett antagande kan vara att en stor del av kunskapen grundar sig i tidigare erfarenheter eller egna studier. Med denna kunskap som tränarna trots allt innehar så borde de kunna implementera detta i den träning som de har ansvar för. Vidare så visar resultatet (se Tabell 4) även ett utfall, total tillfredställelse, som i stor grad ligger i linje med Widmeyer och Williams (1991) studie på de faktorer som anses vara de största prediktorerna på lagsammanhållning. Att den totala tillfredställelsen till sin idrott är den största anledningen att idrotta är inte svårt att förstå. Begreppet är dock stort och svårtolkat då det påverkas av en rad olika variabler som visas i Tabell 4. Vad som kom ut under intervjuerna var att glädje, trygghet, vänskap, samma ambitionsnivå och ledarna var något som de flesta tränarna tyckte var viktiga byggstenar till en god sammanhållning. Även

19 16 regler i gruppen var något som måste finnas för att alla ska kunna umgås och respektera varandra. Idag/Framtid Tränarnas syn på sammanhållningen idag på klubben och bland de grupper de har var överlag positiv. Trots den goda sammanhållningen som tränarna tydligen upplever på sina klubbar så visar resultatet på en annan trend, en mer situationsbaserad sammanhållning. Med detta menas att de ungdomar som finns på klubben ofta inte umgås utanför banan, men när de väl är på klubben så är sammanhållningen oftast bra, enligt de flesta tränarna. Resultatet visade också på att tränarna inte hade tid och pengar idag till att använda sig mer av team building. Team building är väldigt tidskrävande och eftersom allt idag handlar om pengar och vad man får för sina pengar så går i stort sett all tid och alla pengar till teknikträning och väldigt lite satsas på att skapa ett bra socialt klimat. Föräldrar som betalar dyra avgifter för golfträning vill troligtvis se resultat i form av t.ex. lägre handicap eller goda tävlingsresultat eftersom det är det som de betalat pengar för. Tränarnas syn på framtiden var oftast till en början positiv. Vad som kan urskiljas i resultatet kan vara en tendens till en viss frustration på både klubben samt även ibland på juniorerna och deras föräldrar. Denna frustration finns redan idag i form av de ekonomiska begränsningar som finns i klubben, de juniorer som spelar golf bara för att deras föräldrar betalar dyra avgifter och de föräldrar som sätter upp sina barn på kölistor till klubbar och som sedan inte inser att barnen inte vill spela golf men i stort sett tvingar dem ändå. Dessa tre problem har nyligen även tagits upp av i en artikelserie i Svensk Golf av Lind (2006) och Bergman (2006). Enligt nya mätningar har ca 6400 (Lind, 2006) juniorer slutat på ett år. Orsakerna till detta kan spekuleras om, men troliga skäl till avhopp är t.ex. klubbens kösystem, för mycket regler, alldeles för dålig tillgänglighet. På många håll i landet så anser sig vissa klubbar vara finare än andra och har därför dragit ner på antalet medlemmar som får registreras varje år. Detta leder självklart till en minskning av juniorer och nybörjare. Efter att klarat grönt kort har många svårt att komma ut på banan och spela då kön för att bli medlem kan vara upp till 20 år. Ett ytterligare problem är tillgängligheten av banan. Med detta menas inte vart banorna ligger rent geografiskt utan hur lätt det är att komma ut och spela. Ofta måste spelaren boka tid en vecka i förväg för att vara säker på att han ska kunna komma ut på banan och spela. Har man turen att få en tid så tar sen ronden ibland upp emot fem timmar, vilket är ytterligare ett problem. Det finns en rad anledningar till varför tillgängligheten har försämrats. Vad författarna anser vara två stora skäl, vilket båda har ekonomisk betydelse, till att tillgängligheten har försämrats är att dels vill golfklubbarna få in mycket greenfee-gäster som i sin tur genererar pengar. Detta gör att det finns mindre tider för folket som redan är medlemmar på klubben. Det andra skälet är att klubbarna får in mer pengar på seniorer och pensionärer. Detta i sin tur gör att klubbarna försöker att tillgodose deras behov i stället för juniorernas. Det finns troligtvis inte en klubb i Sverige som inte ger ut fasta tider på banan till seniorer och pensionärer, H55 o.s.v. Dessa tider är ofta mycket bra tider, speciellt på sommaren när juniorerna är fria från skolan. Detta leder till att juniorerna tappar intresset för att de inte får gå ut och spela spontant. Med mindre juniorer på klubben så minskar självklart chansen till att skapa ett bra utvecklingsklimat och därmed också chansen till att trygga klubbens framtid. Vad författarna anser var det absolut viktigaste skälet till att behålla och få in nya spelare är att det ska vara kul att komma till golfbanan. Här har ledaren, och indirekt PGA och Svenska

20 17 Golfförbundet som skapar ledarutbildningarna, och framförallt golfklubbarna ett oerhört stort ansvar. Genom utbildning så kan ledaren skapa denna sammanhållning och glädje som krävs för att intressera och motivera spelarna. Denna utbildning har inte många av dagens tränare (se Tabell 1) då mycket av dagens tränarutbildning grundas på teknik och hur man sköter klubben (Kannerberg, Ohlsson, Hultgren, & Prick, 2003). Metoddiskussion I studien användes en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer. Denna metod är bra att använda sig av när syftet med undersökningen är att finna unika särdrag hos intervjupersonerna. Dessa särdrag används inte för att generalisera över en större population utan snarare som riktlinjer för vidare forskning. Intervjufrågorna i intervjuguiden var utformade efter de teoretiska ramar som ansågs vara lämpliga för denna undersökning. Den teoretiska bakgrunden tas tydligt upp i introduktionen. För att pröva reliabiliteten av frågorna i intervjuguiden så gjordes en pilotstudie på en oberoende tränare. Denna pilotstudie gjordes för att författarna skulle vara säkra på att frågorna som ställdes var lättförståeliga, om intervjuguiden behövdes kompletteras och om de frågorna som ställdes var de rätta för undersökningens syfte. En ytterligare pilotstudie skulle ha varit av gagn för studien eftersom intervjuguiden möjligtvis skulle ha kunnat utvecklas för att på så sätt vara ännu bättre. Studien utfördes på sju stycken manliga tränare i sydvästra Sverige som valdes genom ett bekvämlighetsurval, kan ses som en begränsning. Urvalet var till en början fler men ett antal försökspersoner föll bort under tiden som studien pågick. Det är troligt att ett större antal personer i studien hade varit att föredra för att få en bättre helhetssyn av ämnet. Till denna studie kunde man också ha använt sig av en kvantitativ studie, då man kanske hade kunnat nå fler tränare i ett större område. En kvantitativ studie hade också gett författarna en chans att, om möjligt, generalisera. En annan anledning till att en kvantitativ studie hade varit att föredra är att författarna var nybörjare på kvalitativa intervjuer. Detta kan ha påverkat resultatet då författarna kanske inte fått ut det maximala av de kvalitativa intervjuerna. Å andra sidan så är en kvalitativ studie bra i det avseende när man som författare vill kunna hålla en öppen dialog och inte vara styrd av en strukturerad intervjuguide eller enkätformulär. Vad som gjordes för att höja validiteten på undersökningen var att intervjun inte bara analyserades av de båda författarna utan också analyserades av en ytterligare person. Detta kan även vara bra för att undanröja en stor del av den subjektiviteten till studien som författarna har. Implikationer Utifrån resultatet i denna studie kan riktlinjer för hur man ska implementera team building i dagens golfundervisning utformas. Några riktlinjer kan vara att man som tränare anpassar själva team buildingen till sina spelare och inte till sig själv. Med detta menas att man inte använder sig av en färdig mall utan istället skapar en mall eller en plan beroende på vad man har för spelare. Man bör som tränare vara väldigt lyhörd och verkligen känna av stämningen bland sina spelare. På så sätt tar som tränare både hänsyn till sina spelares känslor och önskemål. Regelbundna möten bland spelare och tränare bör införas så att åsikter vädras och inte hålls inne. Det viktigaste är man skapar ett bra klimat på klubben som inte enbart drivs av inställningen att allt är en tävling och att det bara är resultat som räknas. En mycket bra sak som en golftränare i denna studie sade var man ska alltid innan man frågar hur det gick i en tävling, fråga personen hur personen mår. Detta citat kan vara en viktig tankeställare för alla tränare och personer som finns på en golfklubb. Säger man bara denna enkla sak så har man redan skapat en bättre stämning på klubben.