Boverket Byggkostnadsforum. Kv. Krönet. En studie av ett samverkansprojekt med strategi att reducera felkostnader

Transkript

1 Boverket Byggkostnadsforum Kv. Krönet En studie av ett samverkansprojekt med strategi att reducera felkostnader

2

3 Kv. Krönet En studie av ett samverkansprojekt med strategi att reducera felkostnader Boverket oktober 2007

4 Titel: Kv. Krönet En studie av ett samverkansprojekt med strategi att reducera felkostnader. Utgivare: Boverket oktober 2007 Upplaga: 1 Antal ex: 50 Tryck: Boverket internt ISBN: Sökord: Byggfel, slöseri, byggprocessen, nybyggnad, fallstudier, enkäter, kv. Krönet, Solna Diarienummer: /2004 Foto omslag: Bostadsstiftelsen Signalisten Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, Karlskrona Telefon: eller Fax: E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: Denna skrift kan på begäran beställas i alternativa format. Boverket 2007

5 Sammanfattning Förord 30 procent av produktionskostnaden i byggprojekt består av byggfel, slarv och slöserier. Det konstaterade Chalmers tekniska högskola i en uppmärksammad studie för några år sedan. Chalmers har nu på uppdrag av bostadsstiftelsen Signalisten studerat vad som kan göras för att felkostnaderna ska minska. I ett projekt, kv. Krönet i Solna, har de identifierat felkostnader och vilka strategier som kan användas för att minska mängden fel. Studien har bestått av två parallella processer. Den ena processen syftade till att identifiera och implementera konkreta åtgärder och metoder som kan reducera felkostnaden och den andra processen syftade till att följa upp tillämpade åtgärder och metoder, samt att värdera effekten av var och en. Projektet krävde ett ömsesidigt förtroende där målet var att genomföra ett bra byggprojekt och inte att leta efter syndabockar. Workshops, teambuilding och markering av ett öppet arbetsklimat var mycket viktigt för att genomföra denna studie liksom arbetslivet i övrigt. Det goda samarbetet mellan de inblandade resulterade i ett antal strategier eller vägledningar som kraftigt kan minska felkostnader. I tidigare studier har det konstaterats att det är ett komplext mönster bakom varför fel inträffar. Det finns således inte en enda rekommendation om strategier som löser denna fråga utan snarare handlar det om relationer mellan frågeställningar. Exempelvis kan en rekommendation om förbättrad kommunikation påverka vilka fel som uppstår utan att detta i sig är en strategi för att undvika fel. Det som tydligast framträtt i projektet är att de felorsaker som identifierats är relaterade till oklarhet, till exempel oklarhet i organisationens uppbyggnad och oklarheter avseende ansvarsfördelning, oklarhet avseende beställarens önskemål eller oklarhet i ritningsmaterial etcetera. Dessa oklarheter behöver identifieras ytterligare i framtida projekt. Denna rapport beskriver projektet och redovisar utvecklingen under perioden från augusti 2004 till november Rapporten är sammanställd av Chalmers tekniska högskola, Göran Lindahl och Per-Erik Josephson, som även svarar för innehållet. Karlskrona oktober 2007 Ulf Troedson Överdirektör Boverket

6 Kv. Krönet

7 Sammanfattning Innehåll Sammanfattning...7 Inledning...11 Bakgrund...13 Studier av partneringprojekt...13 Fel och slöseri i byggandet...15 Aktuella utvecklingsfrågor...17 Metod...19 Projektet kv. Krönet...21 Aktörerna...21 Projekt Krönet, projekttyp...24 Projekt Krönet, ekonomi...25 Projekt Krönet, partneringavtalet...26 Felstudien...28 Kv. Krönet, felstudien...31 Processteg i felstudien...31 Hur gick projektet?...42 Partnering och felstudien organisatoriska frågeställningar...46 Studien Felreducering strategier och erfarenheter...47 Sju grundfaktorer för lärande...49 Erfarenheter från projekt kv. Krönet...53 Rekommendationer...53 Uppföljning...57 Boende...57 Förvaltare...59 Kommentar till uppföljande studie...60 Avslutande reflektion...61

8 6 Kv. Krönet Referenser...63 Bilaga 1 Kv. Krönet, Kontroll & kvalitet beskrivning...65 Bilaga 2 Krönet 2, Uppföljning av byggfel rapportblankett...67 Bilaga 3 Åtgärdslista från workshop den 22/ Bilaga 4 Krönet Veckorapport om fel rapportblankett från Chalmers...75 Bilaga 5 Projektet fel i byggprocessen PM från Signalistens vd...79 Bilaga 6 Brainstormingmöte, NCCs platsorganisation protokoll...81 Bilaga 7 Handlingsplan Bilaga 8 Enkät om erfarenhetsåterföring...85 Bilaga 9 Anteckningar från avslutande workshop...91 Bilaga 10 Boendeenkät...95 Bilaga 11 Svar boendeenkät...99

9 Sammanfattning 7 Sammanfattning Projektet kv. Krönet syftade till att finna och stödja beteenden och konkreta strategier och åtgärder, stora såväl som små, för att reducera felkostnader i nybyggandet av hyresrätter. En utgångspunkt för studien var att kostnaden för synliga fel i byggprojekt uppgår från två till tio procent av den totala byggkostnaden. I dessa värden ingår endast fel som upptäcks under produktionsperioden och korrigeras före överlämnandet. Särskilda analyser indikerar att den verkliga felkostnaden kan uppgå till 30 procent av produktionskostnaden. Då tas hänsyn till samtliga processer som kunden betalar för, det vill säga kundens egna processer, projektering, materialtillverkning på fabrik, de processer som skattemedel finansierar och så vidare. Aktuella studier visar också att en förvånansvärt stor andel av felen cirka 20 procent lämnas helt utan åtgärd eller åtgärdas på ett sådant sätt att den slutliga lösningen skiljer sig från den avsedda. Det är alltså med stor sannolikhet en koppling mellan hur mycket fel som uppkommer under byggtiden och hur stor kostnaden blir för att hantera dessa under användningsfasen. Studien baseras på en nybyggnad av två punkthus på fastigheten Krönet 2, Solna, med 59 lägenheter och underliggande parkeringsgarage. Beställare är den allmännyttiga bostadsstiftelsen Signalisten i Solna. Projektet genomfördes som ett partneringprojekt mellan Signalisten, NCC (entreprenör) och SWECO FFNS (arkitekt). Gruppen hade det gemensamma mottot bättre och billigare, vilket avsåg att styra mot Signalistens affärsidé Ett bra boende med liten miljöpåverkan och låg hyra. Studien har bestått av två parallella processer. Den ena processen syftade till att identifiera och implementera konkreta åtgärder och metoder som kan reducera felkostnaden. Ansvaret för detta hade projektgruppen för själva byggprocessen/byggandet. Den andra processen syftade till att följa upp av byggprojektet tillämpade åtgärder och metoder, samt att värdera effekten av var och en. Ansvaret för detta hade forskarna från Chalmers i samverkan med projektgruppen. Den studie som gjorts av projektet har bestått av intervjuer och en uppföljning av de fel som noterats i dokumentation och intervjuer. I studien har också en enkätundersökning för att jämföra lärandet i projektorganisationen med lärandet i ett 50-tal andra projekt gjorts. Uppföljningen innehåller även en separat andra fas. Cirka ett år efter inflyttning intervjuades boende och förvaltare för att bedöma hur de uppfattar kvaliteten i det aktuella projektet. Byggprojektet utvecklades positivt och har sammantaget beskrivits som lyckat av deltagarna. Det blev färdigt innan tidplan och de första hyresgästerna kunde flytta in något tidigare än ursprunglig tidplan, november 2005 istället för januari Ekonomiskt gav projektet ett positivt resultat. De fasta kostnaderna ökade något medan den rörliga entreprenadkostnaden understeg budget med 2,5 miljoner kronor motsvarande 4 procent. Själva felstudien inleddes med en workshop den 22 september Detta var den tredje workshopen i projektet, de två tidigare hade fokuserat partneringavtalet och samverkan i projektet. Projektet hade vid denna tidpunkt varit igång fem månader och arbetet omfattade nu slutförande

10 8 Kv. Krönet av stomme. Deltagare var representanter för såväl projektledning som produktion, även underentreprenörer deltog. Projektet var inte felfritt. Men det uppstod dock bara ett fåtal större fel som krävde både speciellt avsedda möten och handlingar för att korrigeras. De fel som inträffade löstes inom ramen för de regelbundna möten som skedde i projektet, exempelvis byggmöten och möten med projektets projektledningsgrupp. Inget av de fel som uppstod var av typen bärande balk genom fönster. De fel som identifierades representerar dock en typ av fel som är sådana att de noteras under produktionsfasen, skapar en diskussion och hanteras i det löpande arbetet. På så sätt blir dessa fel en del av hanteringen av frågor om byggandet i projektet snarare än fel som ges separat uppmärksamhet. Genom den kompetens och kunskap som finns hos yrkesarbetare och tjänstemän blir dessa fel sällan permanenta fel som avsevärt påverkar användandet. Många fler fel av mindre karaktär gjordes också under projektet, fel som hanterades direkt av yrkesarbetare och som genom hantering i dagligt arbete aldrig har dokumenterats och sannolikt inte heller diskuterats. Hanteringen av dessa fel blir en del av en individuell icke artikulerad lärprocess. Yrkesarbetarna kommenterade strävan att dokumentera alla fel genom att påpeka att de gör småfel hela tiden som de korrigerar i sitt dagliga arbete. Här avsåg de saker som de gör under en arbetsdag, justeringar som görs under pågående arbete och som är en naturlig del av arbetet. De fel som tas upp från projektet kostade givetvis tid och material. Den rörliga produktionskostnaden påverkades och ökade i viss utsträckning. Utfallet för beställaren har kompenserats för detta genom att incitamentet minskat i motsvarande grad. Den samlade bedömningen från projektets aktörer är att den ekonomiska påverkan av fel är liten i detta projekt. I tidigare studier har det konstaterats att det är ett komplext mönster bakom varför fel inträffar. Det finns således inte en (1) enda rekommendation om strategier som löser denna fråga utan snarare handlar det om relationer mellan frågeställningar. Exempelvis kan en rekommendation om förbättrad kommunikation påverka vilka fel som uppstår utan att detta i sig är en strategi för att undvika fel. Det som tydligast framträtt i projektet är att de felorsaker som identifierats är relaterade till oklarhet, till exempel oklarhet i organisationens uppbyggnad och oklarheter avseende ansvarsfördelning, oklarhet avseende beställarens önskemål eller oklarheter i ritningsmaterial etc. Dessa oklarheter behöver identifieras i framtida projekt. Ett mål avseende noll fel kräver en effektiv och välstrukturerad organisation som kommunicerar tydligt internt och externt. Vidare att det arbete som utförs kan kvalitetssäkras genom projektering, provbygge och/eller simulering. Ett viktigt inslag är att sammanföra projekteringens och produktionens kunskap och kompetens för att i tidiga skeden reda ut oklarheter avseende såväl ansvar som utförande. Vilka rekommendationer kan då ges med utgångspunkt i studien av kv. Krönet? En grundläggande fråga i denna studie är förstås om det tillämpades några strategier för att reducera fel. Mot bakgrund av att studien redovisar svårigheter i projektet att starta ett genomgripande dagligt arbete är den frågan berättigad. Några arbetssätt tillämpades dock och är också värda att lyfta fram som exempel för andra. Ur studien av kv. Krönet kan man lyfta fram nedanstående aktiviteter som strategier för att undvika fel.

11 Sammanfattning 9 Arbetsberedningar bör göras detaljerade och för flera moment. Provlägenhet bör uppföras som referens. Utspridd tidplan för olika yrkesgrupper som minskar risken för kompletterings/lagningsarbeten är effektiv. Kontinuerlig och konsekvent bemanning är betydelsefullt. Workshops, teambuilding och markeringen av att öppenhet är viktigt har också nämnts i studien. Detta är betydelsefullt och delvis en till partneringen relaterad erfarenhet. Hur öppen organisationen blir i det dagliga arbetet utanför möten och workshops är dock relaterat till det faktiska beteendet i projektet och hos projektdeltagarna. Projektets förmåga att hantera och minska antalet fel är sannolikt också detta relaterat till hur aktörerna förhåller sig till varandra i det dagliga arbetet. Två områden, välstrukturerad organisation respektive metoder för kvalitetssäkring som angavs ovan, kan sägas vara de två huvudområden som rekommendationerna från kv. Krönet kan rymmas inom. De omfattar både frågor relaterat till beteende och konkreta strategier. Sammantaget är rekommendationen den att för att ett projekt ska ha en chans att nå få, eller noll, fel måste projektgruppens alla deltagare arbeta systematiskt, öppet och med en tydlig kommunikation och styrning. De rekommendationer som framträder är inte revolutionerande, snarare är de en bekräftelse på att det finns anledning att se över och vidareutveckla såväl ledning/styrning som kommunikation i byggprojekt. Frågor som är generella i de flesta organisationer men som kommer till sin spets när väl avtal är slutna och när en tid- och betalningsplan ska följas. Ska man sammanfatta projektet som helhet kan man säga att det blev lyckat med avseende på tid och ekonomi. När det gäller felstudien kan det beskrivas som att studien startade men sedan inte fungerade aktivt i projektet annat än periodvis när någon av projektets aktörer aktiverade frågan. Detta skedde exempelvis genom handlingar från projektledare och beställare varpå frågor om dokumentation och uppföljning kom att bli aktuella periodvis. Det fokus på produktionsfasen som denna studie hade ledde till ett fokus på kvalitet på det utförda. En komplett felstudie bör dock också omfatta kvaliteten på den beslutsprocess som specificerar de lösningar som utförs. En liknande framtida studie måste därför omfatta också projekteringsfasen. Partneringdelen av projektet uppfattades som tillfredställande av projktets aktörer och gav de delaktiga aktörerna nyttiga erfarenheter, exempelvis om betydelsen av bemanning av organisationen.

12 10 Kv. Krönet

13 Inledning 11 Inledning Under de senaste åren har det pågått en diskussion om kvaliteten på det som byggsektorn producerar. Även byggkostnaderna har varit i fokus. Genom rapporter från Byggkostnadsdelegationen år 2000 och från Byggkommissionen år 2002 har detta belysts och diskuterats. Debatten har inte bara förts inom branschen utan även i allmän press och media. För byggsektorn är det viktigt att visa att dessa frågor tas på allvar och att samverkan mellan sektorns aktörer, relaterad FoU och sektorns avnämare sker aktivt och med avsikt att uppnå resultat för att hantera frågor kring ekonomi, kvalitet och byggprocessen i stort. Ett av de sätt byggsektorn använt för att förändra beteenden och för att finna och pröva nya samverkansformer är att ingå så kallade partneringavtal där samarbetsformer och förhållningssätt kring projekt definieras. Avsikten med dessa partneringprojekt är att skapa gemensamma mål, förtroende och öppenhet. Det projekt som redovisas i denna rapport är ett sådant projekt. Projektet omfattar en nybyggnad av två punkthus på fastigheten Krönet 2, Solna, med 59 lägenheter och ett underliggande parkeringsgarage. Beställare är den allmännyttiga bostadsstiftelsen Signalisten i Solna. Projektet genomförs som ett partneringprojekt mellan Signalisten, NCC (entreprenör) och SWECO FFNS (arkitekt). I det byggprojekt som redovisas har frågor om kvalitet och kostnader varit i fokus och avsikten har varit att i ett pågående projekt ta upp kvalitets- och kostnadsfrågor relaterade till fel på ett aktivt sätt. Projektet syftade till att finna och stödja beteenden och konkreta strategier och åtgärder, stora såväl som små, för att reducera felkostnader i nybyggandet av hyresrätter. Avsikten var att ta till vara respektive aktörs nyckelkompetens i detta arbete. Den förväntade effekten med projektet var reducerad felkostnad och därmed lägre kostnad för såväl byggprocessen, som efterföljande förvaltningsprocess. Detta tar sig exempelvis uttryck i reducerad resursåtgång (personal, material, maskin, energi etc.) för att korrigera fel, reducerad mängd avfall, reducerad energiåtgång under produktionsfasen och som resultat ett förenklat underhåll under förvaltningen. En naturlig följd av detta är också minskad miljöbelastning och en ur hållbarhetsperspektiv bättre produkt.

14 12 Kv. Krönet

15 Bakgrund 13 Bakgrund Ett grundläggande behov av bostäder på bostadsmarknaden i en storstadsregion har varit den huvudsakliga drivkraften i detta projekt. I samband med att en tidigare panncentral revs gavs en möjlighet till förtätning i redan exploaterat område, ett område centralt i Solna och med närhet till tunnelbana. När centralvärmeanläggningar blir mer effektiva och flyttas längre från själva bostäderna kan man riva lokala panncentraler. Genom detta frigörs tomtmark i anslutning till befintliga bostadsområden, ofta med attraktiva ytor möjliga att använda för kompletterande bebyggelse som resultat. Den panncentral och tvättstuga som byggdes av Bostadsstiftelsen Solnabostäder år 1948 gav, när den rivits år 2004, plats för de två punkthus som uppförts inom ramen för det projekt som presenteras i denna rapport. Förutom det faktum att förändringar sker inom exempelvis infrastruktur, vilket ger plats för nybygge, är givetvis den tid i vilket ett projekt genomförs och de frågor som är aktuella vid denna tidpunkt en betydelsefull del av bakgrunden och ramen till ett projekt. I detta fall har byggherren valt att dels arbeta utifrån ett partneringavtal men också att till detta lägga en studie av effekterna av att tillämpa strategier för att reducera felkostnader. Genom Boverkets utvecklingsstöd till bostadsinvesteringar som kan leda till sänkta boendekostnader i hyresrätt och som främjar ekologisk hållbarhet kunde byggherren efter kontakt med Chalmers formulera projektet Strategier för att reducera felkostnader i nybyggandet. Dessa två områden, partnering och strategier för att reducera felkostnader, är frågor som är dagsaktuella i byggsektorn och frågor som är uppmärksammade som betydelsefulla utvecklingsfrågor inom såväl som till byggsektorn relaterad FoU. Studier av partneringprojekt En ökad samverkan mellan parter i byggprocessen har varit i fokus för förändrings- och utvecklingsarbete i byggsektorn de senaste åren. Genom bättre samverkan avses både en förbättrad byggprocess såväl som en bättre fungerande byggsektor att uppnås. Det arbetssätt som kommit att associeras med denna förändring är partnering. Arbetssättet kommer ur-

16 14 Kv. Krönet sprungligen från industriverksamhet där relationer mellan beställare och leverantörer utvecklats från köp/sälj till gemensam utveckling av komponenter. Vanligtvis talar man om strategisk partnering eller projektpartnering. Detta för att markera vilken tidshorisont samverkansprocessen har, över längre tid respektive i ett enskilt projekt. Då partnering ofta är kopplat till enskilda byggprojekt är det viktigt att klargöra att detta inte är en entreprenadform utan snarare ett sätt att se på relationen mellan parterna inom ett byggprojekt. Fokus i partneringöverenskommelser är på hur man ska samverka och tillsammans nå projektmål. Som stöd till de gemensamma målen hanteras ekonomin via öppna böcker där partneringdeltagarna kan följa och påverka ekonomin i projektet. Definitionen av partnering varierar och någon entydig definition finns inte av begreppet. De beskrivningar som finns av partnering tar dock i de flesta fall upp följande nyckelaspekter. Relationsbyggande. Gemensamma mål. System för problem- och konflikthantering. System för uppföljning av mål och mätning av förbättringar. (Kadefors, 2002) NCC, som är det entreprenadföretag som mest aktivt arbetar med partnering och i sin marknadsföring hävdar fördelarna med partnering, beskriver det på följande sätt. Partnering är en samarbetsform som handlar om ett effektivt samarbete mellan de olika aktörerna i ett byggprojekt. Det bygger på fullständig ärlighet och öppenhet parterna emellan ( Vanliga processteg i ett partneringprojekt är att parterna inledningsvis skriver en partneringdeklaration eller partneringöverenskommelse där mål avseende ekonomi, kvalitet och samverkan definieras genom ett för parterna gemensamt arbete. Ofta innebär detta också att budgetramar fastslås gemensamt. Detta följs sedan av en inledande workshop där projektets alla aktörer samlas för att skapa en samsyn och värdegrund för fortsatt arbete. Under själva produktionsfasen är kontinuerlig uppföljning en viktig del. En gemensam utvärdering av projektet med en workshop är ett vanligt sätt att avsluta ett partneringprojekt. Spridningen och volymen på partneringprojekt i Sverige är dock svåröverblickbar. Större entreprenörer och beställare, exempelvis Banverket, har byggt upp kunskap om denna arbetsform liksom att kunskap finns hos delar av projektledningsföretagen. Ett exempel på en frågeställning relaterad till partnering är hur offentliga beställare och Lagen om offentlig upphandling, LOU, påverkar möjligheterna till att genomföra partneringprojekt (Nyström 2005). Att antalet partneringprojekt fortfarande är få förklaras sannolikt av att få exempel och förebilder finns. Det är således en kunskapsfråga och en fråga om att utveckla erfarenheter av att jobba med gemensamma mål och en ekonomi som är öppen. De studier som hittills gjorts i Sverige har dels varit av beskrivande karaktär, för att skapa förståelse och ge partneringbegreppet ett innehåll

17 Bakgrund 15 i en svensk kontext (Kadefors 2002, Karlsson & Johansson 2004, Nyström 2005, Rhodin 2002) och dels rapporterande för att ge exempel på hur partneringprojekt genomförts och fungerat (Hörnfeldt 2003, Kadefors 2002). Fel och slöseri i byggandet Fel och slöserier har varit föremål för många studier av såväl forskare som praktiker. En uppenbar grupp av slöseri är konsekvenserna av specifika fel, det vill säga felkostnaderna. Den dolda felkostnaden är större än den synliga. På grund av förekomsten av fel skapas kontroller i syfte att upptäcka felen och det skapas försäkringar för att sprida risken. Några av de mer systematiska studierna har genomförts vid Chalmers i samarbete med FoU-Väst och byggsektorn. Syftet med dessa har främst varit att stimulera förbättringsarbetet i företagen och debatten om byggkostnader i sektorn i allmänhet. Den senaste kartläggningen, Slöseri i byggprojekt, genomförd med stöd från Boverkets Byggkostnadsforum, visar att slöseriet är i storleksordningen procent av projektets produktionskostnad. Huvuddelen av detta är dolt för sektorns aktörer, främst beroende på en bristande insikt i vilka aktiviteter som faktiskt tillför värde för kunden och vilka aktiviteter som inte gör det. I rapporten från denna studie redovisas exempel på slöserier, som av praktiska skäl sorterats i fyra huvudgrupper. Var och en av dessa grupper motsvarar cirka 10 procent av produktionskostnaden (Josephson & Saukkoriipi 2005). Fel och kontroller Tid och kostnader för att korrigera fel är den typ av slöseri som oftast diskuteras. Det är uppenbart att dessa inte tillför något värde till produkten. Den hittills mest omfattande kartläggningen av fel och felkostnader genomfördes av FoU-Väst (se Josephson och Hammarlund, 1996). I studien följdes sju husbyggnadsprojekt under vardera cirka sex månader. I vart och ett av projekten befann sig en observatör på heltid på byggarbetsplatsen. Felkostnaden i de sju byggprojekten varierade från 2,3 procent till 9,4 procent av byggkostnaden. Endast 79 procent av de noterade felen åtgärdades på ett sådant sätt att den slutliga lösningen överensstämde med den avsedda. Flera av de resterande felen kan därefter ge effekter under byggnadens användningsfas. I studien konstaterades att observatören inte klarade att registrera alla fel som inträffade, att observatören inte heller klarade att följa upp alla konsekvenser till felen, att underentreprenörernas arbeten följdes upp i mindre omfattning, och att kostnader för fel som korrigeras på fabrik är dolda genom att de ingår i priset vid köp av byggmaterial och utrustning, liksom vid hyra av maskiner och utrustning. En uppenbar grupp slöseri är konsekvenserna av specifika fel, det vill säga felkostnaderna. Den dolda felkostnaden är större än den synliga. Andra typer av fel och slöserier är stölder och skadegörelser, som begås av utomstående och vissa ändringar och tilläggsarbeten. På grund av förekomsten av fel skapas kontroller i syfte att upptäcka felen och det skapas försäkringar för att sprida risken.

18 16 Kv. Krönet Kontroller tillför heller inget värde i sig. De genomförs i mer eller mindre omfattning i alla delar av verksamheten. Ju fler fel som uppträder i en verksamhet desto fler kontroller skapas. Besiktningar är en typisk kontroll. På samma sätt skapas försäkringar, utvecklas ledningssystem, skapas certifieringar av ledningssystem och så vidare. Felen kunde hänföras till alla aktörsgrupper. Orsakerna förklarades utifrån brister i kunskap, brister i information och brister i engagemang. Men de mer grundläggande förklaringarna till att felen uppstod förklarades utifrån hur samkörda respektive splittrade projektorganisationerna var. De projekt med lägst felkostnad kännetecknades bland annat av en samkörd projekteringsorganisation och en relativt väl samkörd produktionsorganisation medan de projekt som hade högst felkostnad var mer nybildade organisationer. Även ledarskapet i byggproduktionen kunde förklara felkostnadens storlek. I de projekt med lägst felkostnad hade arbetsgrupperna stort förtroende för platschefen och dennes medhjälpare, platschefen hade stort stöd från företaget, samt var uppgiften tydlig för såväl ledningen som yrkesarbetarna. Resursanvändning Kartläggningarna, i studien av Josephson & Saukkoriipi, av hur tillgängliga resurser används visade på överraskande mycket slöseri. Yrkesarbetarna ägnade cirka 15 till 20 procent av arbetstiden till arbete som ökar värdet i produkten, cirka 45 till 50 procent av arbetstiden åtgick till förberedelser och resterande tid är väntan och förflyttningar. Även i tjänstemännens arbetstid återfanns slöseri. Maskiner och utrustning står ofta stilla eller används inte. Vissa maskiner används halva arbetstiden, vilket betyder att de endast används cirka 10 procent av veckans alla timmar. Även materialspill förekommer i en icke betydelselös omfattning. Hälsa och säkerhet Slöseriet knutet till arbetsrelaterade skador och sjukdomar är så stort att det redovisas i en separat grupp. Den största kostnadsandelen är för rehabilitering och förtidspensionering och belastar projekten indirekt via försäkringskostnader och skatteinbetalningar. Detta är en samhällsfråga som även är relevant för andra branscher. System och strukturer De exempel på slöseri som redovisas i rapporten, till exempel utdragen detaljplaneprocess, omfattande upphandlingsprocess och en stor mängd dokumentation motsvarar också en betydande andel av slöseri. Denna grupp av slöseri är dock den mest underskattade i kartläggningen. Det finns en tendens till att förbättringsarbete utmynnar i alltmer omfattande ledningssystem vilka i sin tur kräver mer resurser i sig. I rapporten diskuteras fyra hinder för utveckling; uppfattningen att bygg är unikt och konservativt, den bristande insikten om vad som är värdeökande arbete, paradoxen att förbättringsarbetet leder till ökat slöseri och att byggsektorns struktur motverkar utveckling. Att reducera slöseriet torde vara en av de största och mest prioriterade utmaningarna för såväl enskilda företag som hela byggsektorn. Det första

19 Bakgrund 17 utvecklingssteget är att skapa bred insikt om och förmåga att bedöma vad som är värdeökande aktiviteter och vad som är slöseri. Detta kan uppnås på flera sätt, till exempel genom bred utbildning till alla medarbetare, inklusive leverantörernas medarbetare, och kraftfullt fokus på huvudprocessen i projekten. I rapporten från studien Slöseri i byggprojekt föreslås också fokus på tillverkningen eftersom flest resurser förbrukas där och att myndigheterna fångar möjligheten att agera föredöme genom att öppet redovisa hur de eliminerar slöseri. Aktuella utvecklingsfrågor Byggprocessen och dess aktörer bedriver fortlöpande utvecklingsprojekt. Förutom de två områdena ovan, samverkan mellan byggprocessens aktörer och studier av felkostnader berör aktuella frågor miljö, kostnader för bostäder, byggherrerollen och hur byggprocessen kan följas upp, mätas och beskrivas. Miljöfrågorna fokuseras bland annat i projektet Bygga-bo-dialogen som drivs genom ett samarbete mellan företag, kommuner och regering för att få en utveckling mot en hållbar bygg- och fastighetssektor i Sverige. Genom dialog mellan parterna avser man uppnå resultat inom miljöfrågor allmänt och mer specifikt inom sina tre prioriterade områden; hälsosam innemiljö, effektiv energianvändning och effektiv resursanvändning (Bygga-Bo 2003). Frågor kring bostäder har aktualiserats i projekt som exempelvis Skanskas BoKlok, vilket de driver i samverkan med IKEA. Även de bostadsmässor som genomförts de senaste åren har varit en arena för utvecklingsfrågor avseende bostäder. Mycket av diskussionen handlar om hur bostäder kan byggas till rimliga kostnader med hänsyn tagen till användning, miljö och kvalitet. Studien av kv. Krönet är en studie som är relaterad till dessa frågeställningar. Byggherrerollen och byggherrens ansvar att utifrån mål för den verksamhet som ska bedrivas i ett byggnadsverk formulera projektmål för byggprojektet är frågor central för byggherrar. Byggherren ska här hantera intressenternas önskemål och kanalisera in dem i processen. Detta ska ske genom att byggherren formulerar mål som är användbara i byggprocessen, detta har uttryckts som att byggherren ska översätta verksamhetsmål till byggproduktionsmål. Frågor inom detta område kretsar mycket kring kompetensutveckling av byggherrar, något som också påpekats i Byggkommissionens rapport Skärpning gubbar. Ett arbete inom detta område är Byggherreforums satsning på utbildning för byggherrar i samverkan med Chalmers, KTH, LTH och LTU. Ett annat område där studier bedrivs avser hur byggprojekt följs upp och kan mätas för att på så sätt kunna jämföras med önskat utfall samt på så sätt kunna kommuniceras mellan olika parter. Inom detta område har diskussionen fokuserat på vilket sätt och hur byggherrens mål ska mätas och följas upp i projekt, här förstådda som byggprojekt. Problemet som konstateras i studier av litteraturen är frågan om vilka faktorer som ska mätas, när detta ska göras och vilken omfattning (tidsperiod) som ska täckas. Utifrån ett byggherreperspektiv är användningen av byggnader och lokaler kontinuerlig vilket innebär att en avgränsning måste göras om mätning ska kunna göras. En avgränsning som ter sig naturlig, och

20 18 Kv. Krönet som framkommit vid seminarier med byggherrar, är projektnivån. I dessa fall har projektnivån satts till själva byggprojektet, eller det projekt som innebär i att byggherren bygger nytt eller på något sätt påverkar eller förändrar en byggnad/lokaler. För att kunna hantera detta måste därför projektmål fastställas och dessa sedan hållas aktuella eller justeras på ett genomtänkt sätt under projektets genomförande. Frågan om målbild är också relaterad till samverkan och till partnering där just samsyn avseende ett projekts mål är en av grundstenarna. Att sektorn aktivt måste engagera sig i fortsatta utvecklingsarbete och FoU är med utgångspunkt i exempelvis rapporter kring slöseri respektive beteendemönster i beställarorganisationer tydligt. Den föreliggande rapporten är en del av detta kunskapsbygge som driver sektorn framåt.