FÖRSTUDIE 2013 Ny Ekonomigård Göteborgs Botaniska Trädgård

Transkript

1 FÖRSTUDIE2013 NyEkonomigård GöteborgsBotaniskaTrädgård

2 Innehåll 1Sammanfattning 3 2Regionövergripandeplanering4 3Förutsättningar 8 4Förslag 9 5Fastighet 11 6Tidplanochfortsattaåtgärder 12 7Genomförandeochutgifter 13 8Ekonomi 13 9Handlingsalternativ 14 2

3 1Sammanfattning År 2011 presenterade Västra Götalandsregionen en Lokalutvecklingsplan för Göteborgs botaniska trädgård, upprättad i samarbete mellan Västfastigheter och Göteborgs botaniska trädgård. I Lokalutvecklingsplanen konstateras att den nuvarande Ekonomigården inteuppfyllerverksamhetensbehovochattdenärgammalochnedsliten. Lägetäridag(oktober2013)försämratdåflerabristerharnoterasgällande arbetsmiljön.vissaåtgärderhargenomförtsisyfteattminimerademest akutaarbetsmiljöproblemen. I föreliggande förstudie beskrivs planeringsförutsättningar och beslutsunderlag avseende uppförande av en ny ekonomigård inom botaniskaträdgården.underlagetbeaktarkändaparametraravseendeden nuvarandeverksamhetensbehovmedettframtidsperspektivpåca25år. Det finns tydliga mål inom Västra Götalandsregionen som säger att verksamheternaskallhållahögkvalitéochbedrivaspåetttryggtochsäkert sätt. Med en ny ekonomigård kan arbetsmiljöfrågorna lösas för teknikverksamhetenibotaniskaträdgårdenochpåsåsättuppnåsattamål. Encentralförutsättningförattbotaniskaträdgårdenskallkunnadrivasär att verksamheten har möjligheten att genomföra drift och underhållsarbeten med parkens maskiner och redskap. Verksamheten servar hela botaniska trädgården inom många områden med reparation, service och förbättringar. Även all förekommande teknik i växthusbyggnadenkräverkontinuerligtunderhåll. Detnyaförslagetinnebärattupprättaennymodernekonomibyggnadsom möter dagens arbetsmiljökrav. I den nya byggnaden ska förrådsytor effektiviseras, verkstäderna ska moderniseras, maskin och fordonsparken ska ha garageutrymmen och uppställningsytor. Därtill ska kontor för administration, samt en miljöstation för källsortering i anslutning till byggnadenfinnas. Det har bedömts under förstudiearbetets gång att möjligheten att kunna tillverka utställnings och montermaterial är viktigt för att vidareutveckla trädgårdensredanhögkvalitativapublikaverksamhet. En förutsättning för att botaniska trädgården skall leva upp till visionen Göteborgs gröna hjärta är att ha en fungerande verksamhet och där ingår ekonomigården. Målet är att ha en ny fungerade ekonomigård till utställningenomgöteborgslustgårdar2016. Lokalbehovet bedöms uppgå till ca 570 kvm lokalarea. Bedömd produktionskostnad inklusive byggherrekostnader uppgår till 16 mkr. Därutöver tillkommer kostnader för verksamhetsrelaterade investeringar i formavinredningochutrustning.idetfallettpositivtinvesteringsbesluttas sommaren2014kanbyggnadentillträdasvåren

4 2Regionövergripandeplanering GöteborgsbotaniskaträdgårdärdenstörstaisittslagiNordenochenav deledandeieuropa.trädgårdensliggerisydvästradelenavgöteborgoch bildar tillsammans med Slottsskogen och Änggårdsbergens naturreservat detsomkallasgöteborgsgrönahjärta.ytanärpåtotalt175hektarvilket äveninnefattardelavnaturreservatet.härodlasmerän16000olikaarter och kulturformer. Göteborgs botaniska är något så speciellt som en institution med ett akademiskt uppdrag kombinerat med en stark folklig förankring. Med en halv miljon besökare varje år är trädgården ett av Västsveriges mest populära besöksmål. Trädgården är en internationellt respekteradinstitutionförbotaniskforskningochhortikulturellutveckling. Härbedrivsenomfattandefolkbildningsochutställningsverksamhet,och blandnyaprofilområdenfinnsgrönrehabiliteringochutomhuspedagogik. Botaniska trädgården planerar att tillsammans med Gunnebos Slott och trädgårdar, Liseberg samt Park& Natur genomföra en stor trädgårdsutställning Detta är en uppföljare till satsningen Göteborgs lustgårdar2008.dettaär ett mycketstortprojektochen nybyggnadaven ekonomigårdärenavförutsättningarnaattdettaskallkunnagenomföraspå ettbrasätt. Miljönämnden i Göteborg har fått i uppdrag att under 2014 tillsammans med Göteborgs botaniska trädgård ta fram en långsiktig utvecklingsplan för verksamheten. Dessutom har botaniska trädgården tilldelats utökade budgetramar under Kommande verksamhetsutredningar och utökade anslag visar på regionens ambition att vidareutveckla botaniska trädgården.somettnaturligtledidennautvecklingochmotbakgrundavi rapportenbeskrivnaarbetsmiljöprobleminombefintligalokalerförbland annat verkstadsutrymmen anses förslaget om att bygga en ny ekonomigårdöverensstämmamedregionensövergripandemål. Dessutom beskrivs i budgeten för 2014 en politisk plattform där fyra målsättningar definieras för regionens verksamhet. En av dessa målsättningar tar fasta på arbetsmiljöfrågan genom formuleringen Verksamheterna ska hålla hög kvalitet och bedrivas på ett tryggt och säkertsätt.. 4

5 Tidigareutredningar Ett förslag till ny ekonomibyggnad har presenterats 2011 då ett lokalprogram och skisser upprättades. Vid det tillfället uppgick bedömd lokalareatillca450kvm. Målsättningochambitioner Denövergripandemålsättningensomharvaritstyrandevidupprättandet av förstudien har varit att upprätta en ny modern byggnad som möter dagensarbetsmiljökrav. I den nya byggnaden skall förrådsytor och parkering för verksamhetens fordoneffektiviserasochsamordnasmellanverksamheterna.dettaföratt kunnaminskadagensbeståndavsmåförrådsomärspriddaiträdgården. På så sätt minskar även de dagliga transporterna med arbetsfordon i trädgården.driftochunderhållsomärsjälvahjärtatförverksamhetenskall upprätthållas, effektiviseras och utvecklas för att möta framtida krav. Underlaget i förstudien beaktar kända parametrar avseende den nuvarandeverksamhetensbehovmedettframtidsperspektivpåca25år. Enmiljöstationmedkällsorteringskallinkluderasiekonomigården. Kontorslokalerförverksamhetsnärabehovskallfinnasibyggnaden. Verksamhetsbeskrivning TeknikverksamhetenservarhelaGöteborgsbotaniskaträdgårdinommånga områden vid reparationer, service och förbättringar av bl.a. maskinpark, bevattning,pumpar,fontänerochdammar.allteknikiväxthusbyggnadent ex el, vatten, värme, luft och skuggautomatik, hydroforer, gödselblandare, vattenhandtag,väderstation,klimatanläggningetc.kräverdärtillkontinuerligt underhåll.utställningsverksamhettillbotaniskasutställningslokaleriväxthus, butikoch Stolpboden samtdeltagandepåmässorinnebärspeciallösningar och kreativt arbete. Skyltar, montrar och bänkar är exempel på vad som tillverkas, monteras och underhålls. Trä, metall, och målningsarbete förekommer regelbundet för att tillgodose ovanstående behov, och även svetsarbetenförekommerimindreskala. Verksamhetenharenmaskinparkpå1520fordonsombehöverolikatyper av garage och laddningsstationer beroende på om de har el eller bränsledrift. En variation av olika verktyg, maskiner, redskap och material kräver sina förvaringsmöjligheter t ex finns olika typer av mindre trädgårds och anläggningsmaskiner, byggställning, stegar, slangkärror, skottkärror, krukor, virke, växthusskivor, gödsel, bekämpningsmedel, nät och uppbindningsmaterial. Trädgården behöver dessutom även förråd till materialförelochrörarbeten. Utställningsmaterial i form av dekorationsmaterial tyger, kärl, skärmar, montrar, text och bildmaterial varieras, används och återanvänds till trädgårdensmångaolikautställningar. 5

6 Göteborgsbotaniskaträdgårdharenunikochvärdefullsamlingknölarav Dahlior, potatis och Canna som behöver en frostfri vinterförvaring. För närvarandeförvarasdessaienenskildarbetsbodmedfrostvakt,menviss oro finns för att t ex ett elavbrott kan ödelägga samlingarna. Ett tempererat utrymme med redundanta driftsystem och temperaturvakter skulleminimierariskenförattväxternaskadas. Visst kontorsarbete sker bäst i nära anslutning till den praktiska verksamheten det finns både behov av kontor till personal med ledningsfunktion och kontorsstationer där medarbetarna genomför administrativa arbetsuppgifter på datorer så som söka information på internet,bruksanvisningar,beställningsochinventeringsarbetesamtläsa ochinformationpåintranätetmm.bristenpåkontorsarbetsplatser äridagettstortproblemdåtidigarekontorharfåttutrymmaspågrundav arbetsmiljöbrister.genom att skapa nya kontorsarbetsplatser för dessa administrativakontorsfunktionerfrigörsävenlokaleridenadministrativa byggnaden. Under vinterhalvåret ägnas mycket tid åt frörensning i form av torkning, paketering och postorderverksamhet. Detta sker i dag i tillfälliga lokaler sominteärändamålsenliga. 6

7 Övergripandeproblem Dåverksamhetenständigtmåstelösaproblemhindrardetverksamheten frånattläggaengagemang,tidochresurserpåattutvecklasochförbättras. Nedansammanfattasövergripandebristeriarbetsmiljönsomidentifierats iföljandeutredningar: Målarverkstad Uppfyller inte minimikraven för ventilation allmän och processventilation. Göteborgs botaniska trädgård bedömning av ekonomibyggnadens verkstadslokalerurettarbetsmiljöperspektivdiarienummer:2013:28:1 Bedömningav stalletoch Ekonomibyggnaden/kontorsdelen Göteborgs botaniska trädgård ur ett arbetsmiljöperspektiv. Diarienummer: 2012:105:1 Bristfälligaförvaringsmöjligheterförverktyg,färg,kemikalier. Trånglokalsomförsvårararbetetochstörresakerfårinteplats. Liggerikällarplansomdrabbasavöversvämningvidkraftigaregn. Svårtattfåstörresakernerochuppförtrappan. Träverkstaden Uppfyller inte minimikraven för ventilation allmän och processventilation. Nuvarande lokal är inte tillräckligt stor svårt att använda de maskiner som finns och få plats med material som är stort och långt. Maskinverkstaden Uppfyller inte minimikraven för ventilation allmän och processventilation. Lokalen används till både verkstad och uppställningsplats för fordonförsvårararbetetilokalenochökarriskenförolyckor. Garageförfordon Uppställningsplatsfinnsejförallafordon. Fordonparkerasinochblockerarandrafordon. Förlågtakhöjdriskattslåihuvud. Oisoleradeuppställningsplatserärolämpligaförelfordon. Förråd Utspriddaöverhelaträdgården,medförökadetransporter. Förfåförråd,flertaltillfälligalösningar. Ineffektivtförverksamheten. Bristfälligallmänochplatsbelysning. Svårtattkontrolleraochövervaka. Bristfälligaförvaringsmöjligheterförverktygochkemikalier. 7

8 Otätadörrpartiermedförkallaytorochdrag. Kontor Trånglokalsomförsvårararbetet. Förfåkontorarbetsplatsbrist. 3Förutsättningar Detaljplan Gällande detaljplan för den aktuella delen av Botaniska Trädgården är upprättad Planförutsättningar och planbestämmelser är inte i alla delar klarlagda. En dialog har inletts med Stadsbyggnadskontoret i Göteborg för att få klarhet i förutsättningarna för att uppföra en ny ekonomigård. Befintligabyggnader Debyggnadersomberörsochsomavsesrivasärbefintligekonomibyggnad från 1950talet och ett flertal fristående förrådsbodar uppförda under senaretid.blanddessafinnsettprovisorisktmaskingaragesomharstora arbetsmiljöbrister och måste ersättas. Dessutom måste befintlig växttunnel och plantskoleväxthus flyttas för att ge plats åt en ny ekonomigård. Oergonomiskaarbetsplatser. EjtillgänglighetsanpassatKontorliggerpåhalvplanmedenolämplig trappa. Projektorganisation Styrgrupp Projektledningsgrupp Arbetsgrupper Referensgrupp Botaniskaledningsgrupp MariKällersjö,Förvaltningschef, BotaniskaTrädgården GöranJungersten,Administrativchef, BotaniskaTrädgården EwaWidénBörjesson,Fastighetsförvaltare, Västfastigheter GöranJungersten,Administrativchef, BotaniskaTrädgården AnnaCarinEk,Trädgårdsmästareoch Gruppledareteknik,BotaniskaTrädgården KristianHenninge,Hifab,avVästfastigheter anlitadprojektledare SofiaEriksson,Hifab,Handläggare Tolvrepresentanterfrånverksamheten inbjödstillenworkshopomhurdenframtida ekonomigårdenbörvarautformad. 8

9 4Förslag Den föreslagna nya byggnaden är utformad på ett sätt som möjliggör fortsatt utveckling av trädgårdens verksamhet avseende möjligheter att utföraerforderligtdriftochunderhållsarbeteavträdgårdensmaskinpark och trädgårdsanläggningar. Nuvarande arbetsmiljöproblem kommer att lösas och verksamhetens möjligheter att effektivisera den dagliga driften tillgodoses. Huvudförslagettarfastapåutvecklingsmöjligheternaförverksamhetennär det gäller erforderliga utrymmen för att utföra drift och underhåll av trädgårdens maskinpark och trädgårdsanläggningar samt förbättra och effektiviseragarageochförrådsbehov.idennyabyggnadenskalldetfinnas ytor för administration och frörensning. Målsättningen för byggnadens funktioner är att den ska tillgodose parkens verksamhetsbehov under minst25år. Logistikochflöden Ekonomibyggnaden placeras lämpligen inom samma område som nuvarande byggnad. Platsen ligger avskilt från trädgårdens besökare och har goda anslutningsmöjligheter för godstransporter via Särögatan. Leveransertillträdgårdenochbutikenbehöverförbättras.I dagkommer leveranser till butiken in via trädgårdens huvudentré och levereras in genombutikensentré.dettaärinte optimaltochbörbeaktasiförslaget fördennyaekonomigården. Byggnadstekniskinfrastruktur Förutsättningar för anslutning till byggnadsteknisk infrastruktur såsom VA och fjärrvärme har ej studerats närmare i denna förstudie. Västfastigheter genomförparallelltenanalysavdetekniskaförsörjningssystemen. Lokalprogram Ett lokalprogram har upprättats i samråd med verksamhetsföreträdare och förankrats i projektets styrgrupp. Totalt uppgår lokalarean för ekonomibyggnaden till ca 570 kvm LOA. Därutöver tillkommer yta för miljöstationochcarportomtotaltca90kvm. Plantskoleväxthuset, växttunneln och bänkgården som är placerade kring nuvarandeekonomibyggnadkommertroligenattflyttastillenplatsnärmare växthuset.dettakommerattvaraföremålförvidarediskussion. Evakueringslokaler Under den period då befintlig ekonomigård är riven och då den nya byggnaden uppförs erfordras ersättningslokaler för den nuvarande verksamheten.förutsättningarfördessalokalerharintenärmarestuderats men bedöms kunna hanteras genom provisoriska byggnader eller hyra tillfälligalokaleribotaniskaträdgårdensnärhet. Projektetsavgränsningar Verksamhet som inte berörs av projektet är administration, pedagogik och Grönarehab.Förråditrädgårdensövredelarberörsinteheller. 9

10 Situationsplan UppritadsituationsplanöverGöteborgsbotaniskaträdgård. Berördabyggnader IdéskisspresenteradvidLokalutvecklingsplanen,2011.Upprättadav KennethBergersson,Semrén&MånssonArkitekter. 10

11 5Fastighet Byggnadens gestaltning har ej närmare studerats. Förslagsvis utformas byggnadensexteriörienliknandeformochstilsomdennyligenuppförda personalbyggnadenförattsmältainihelhetsbilden. Säkerhet För att förbättra säkerheten avseende stölder bör den nya byggnaden utformassåattdetfinnsmöjlighetattstängatillmedgrindar/portarföratt hålla obehöriga borta. I samband med effektiviseringen av förrådsytor bör ett passagesystem installeras för att få bättre kontroll över verkstädernas förrådvilketeffektiviserarverksamheten. Förvaringen av trädgårdens värdefulla knölsamlingar med bland annat dahliorkrävervintertidettkylrumsomhargaranteratfrostfritemperatur.i nuvarandeförvaringfördahlioruppståriblandströmavbrottvilketpåverkar temperaturförhållandena som kan leda till att samlingarna blir förstörda. I den nya byggnaden bör det finnas ett kylrum för att säkerställa vinterförvaringenavknölar. Angelägenhetsgradurteknisktperspektiv Den befintliga byggnaden uppfyller inte ställda arbetsmiljökrav avseende främst verkstadsverksamheten som bedrivs i lokalen idag. Ej heller maskingaragetärtillfyllesturarbetsmiljösynpunkt. Tekniskförsörjning De tekniska förhållandena har inte närmare studerats i förstudien. Dock pågårarbetemedentekniskförsörjningsplansomskallvaraklar Byggnadenförutsättskunnaanslutastillbefintliginfrastrukturpåområdet. Ensärskildoljeavskiljareanläggsförbyggnadensegnabehov. Personalbyggnad Mässlingen ibotaniskaträdgårdenuppförd2009 Energiochmiljö Harejstuderatsiförstudien.Ambitionenskavarahögnärdetgällerminskad energiåtgång och miljöpåverkan. Den nya byggnaden skall inkludera en ny miljöstationsomgerträdgårdensallaverksamhetergodaförutsättningaratt minskamiljöpåverkangenomatthamöjlighetattkällsortera. 11

12 6Tidplanochfortsattaåtgärder Förstudiearbetetärnuklarochövergåriprogramhandlingsskededirektefterettpositivtbeslutiregionstyrelsenijuni2014. Projektering och upphandling beräknas vara klar februari Rivning av befintliga byggnader och byggnation av ny ekonomibyggnad utförs under trädgårdens lågsäsong frånhösten2015ochennyekonomigårdskallvaraklarigodtidinnandenplaneradeträdgårdsutställningengöteborgslustgårdar kankommaattöppnassommaren

13 7Genomförandeochutgifter Iförstudienharenöverskådligkostnadskalkylupprättatsförattuppskatta kostnadenavennyekonomigård. Produktionskostnadinkl.byggherrekostnadsamtevakueringärbedömdtill 16,0Mkr Kostnadertillkommeravseendeverksamhetsanknuteninredningoch utrustningförtexitinstallationer,larmsystem,maskinerochmöbler. De maskiner som finns i verkstäderna i dag kommer att behållas och användasidennyaekonomigården. Nyckeltalochareor nybyggnadekonomibyggnad,570m 2 LOA(ca675m 2 BTA) 8Ekonomi Finansieringavnettokostnadsökningenharinteutrettsidennaförstudie. Det förutsätts att Göteborgs botaniska trädgård behöver en utökad ekonomiskramförinvesteringochökatdriftanslag,ettsådantbesluttasvid kommande budgetarbete för verksamheten för att detta projekt ska genomföras. 13

14 9Handlingsalternativ En alternativ diskussion har förts i projektledningsgruppen om huruvida inköp av betydligt fler tjänster skulle kunna minska behovet av verkstadsytor.detfinnsdockständigtettmycketstortbehovavomedelbara eller snara åtgärder inom reparation och service för att inte störa övrig verksamhet i trädgården. Underhållsbehovet är stort inom områdena växthusteknikochbevattningssystem.utställningsverksamhetenkräverofta speciallösningar. Många förbättringar och projekt kan endast till viss del utförasundernuvarandeförhållanden.göteborgsbotaniskaträdgårdmöts avökadekravpåmiljöanpassadeochenergisparandetekniskalösningarsom manvillkunnalevaupptill. Arbetsgruppen har bedömt att det är orealistiskt att lägga ut alla reparationer och tekniskt underhåll externt utan att trädgården kvalité sänksradikalt.attkunnalösaomedelbaratekniskaproblemärenvitaloch grundläggande funktion. Arbetsmiljön påverkar verksamhetens utveckling ochriskerarattförsämrasytterligareomdetintefinnsenmöjlighettillatt utföradagligtunderhålliennymodernochanpassadbyggnad. 14

15 FÖRSTUDIE2013 NySkollokal förutbildning,föreläsningarochmöten GöteborgsBotaniskaTrädgård

16 Innehåll 1Sammanfattning 3 2Regionövergripandeplanering4 3Förutsättningar 9 4Förslag 10 5Fastighet 12 6Tidplanochfortsattaåtgärder 13 7Genomförandeochutgifter 14 8Ekonomi 14 9Handlingsalternativ 2 15

17 1Sammanfattning År2011presenteradeVästraGötalandsregionenenLokalutvecklingsplanför Göteborgsbotaniskaträdgård,upprättadisamarbetemellanVästfastigheter och Göteborgs botaniska trädgård. I lokalutvecklingsplanen belyses problemen med byggnaden kallad Roten som användes för skolverksamheten. Denna byggnad har dömts ut och stängts på grund av mögelangrepp och skolverksamhetenigöteborgsbotaniskaträdgårdäribehovavennylokal. Verksamhetenharidagfåtttillgångtillentillfälliglokal,vilketintebedöms vara en långsiktig lösning. De tillfälliga lokalerna är t ex inte tillgänglighetsanpassade och verksamheten kan därmed inte ta emot personermedfunktionsnedsättningar.lokalernaärbelägnaienbullrigmiljö ochliggeravsidesfråndenövrigaträdgården. I föreliggande förstudie beskrivs planeringsförutsättningar och beslutsunderlag för ett politiskt beslut avseende uppförande av en ny skollokal. Underlaget i förstudien beaktar kända parametrar avseende den nuvarandeverksamhetensbehovurettlångsiktigtperspektiv. För att uppnå Västra Götalandsregionens visioner om Det goda livet där fokus är på god hälsa, utbildning, gemenskap, natur och barn är en ny skollokal i Göteborgs botaniska trädgård ett stort steg i rätt riktning. Tillsammans med Västfastigheter har Göteborgs botaniska trädgård förhoppningaromattdrivaprojektetmedtema Enträdgårdföralla därde profilerarundervisningenförbarnochungamedfunktionsnedsättningar. Arrangemangochutbildningärenmycketpopulärverksamhetförbotaniska trädgården.varjeårdeltarca10000eleveriolikaaktiviteterochkurserblir snabbt fulltecknade. Göteborgs botaniska trädgård erhåller idag ett flertal förfrågningar där främst regioninterna verksamheter, men även andra offentligaochprivataaktörerönskaratthyrakonferensochmöteslokaler. Dessa önskemål kan idag enbart i mycket begränsad utsträckning tillgodoses. Förslagetomfattarenbyggnadmedarkitektoniskainslagavnaturenpåca 150 kvm med regnskyddat uteklassrum om 40 kvm. Det består av en byggnadsomkantaemotbarnochvuxnamedfunktionsnedsättningaroch ger botaniska trädgården större möjligheter att utveckla samarbeten i regionen. En ny skollokal för undervisning, föreläsningar och möten skulle innebära stora möjligheter för den pedagogiska verksamheten att utvecklas. GöteborgsbotaniskaträdgårdsattraktionochvärdeiGöteborgskullekunna ökagenomatterbjudaenattraktivlokaltillfleraintressenter. Bedömd kostnad för byggprojektet uppskattas till 5,4 Mkr. Därutöver tillkommer kostnader för verksamhetsrelaterade investeringar i form av inredning och utrustning. Vid ett positivt beslut sommaren 2014 beräknas skollokalenståklarvåren

18 2Regionövergripandeplanering GöteborgsbotaniskaträdgårdärdenstörstaisittslagiNordenochenavde ledandeieuropa.trädgårdensliggerisydvästradelenavgöteborgochbildar tillsammans med Slottsskogen och Änggårdsbergens naturreservat det som kallas Göteborgs gröna hjärta. Ytan är på totalt 175 hektar vilket även innefattar del av naturreservatet. Här odlas mer än olika arter och kulturformer. Göteborgs botaniska trädgård är något så speciellt som en institution med ett akademiskt uppdrag kombinerat med en stark folklig förankring. Med en halv miljon besökare varje år är trädgården ett av Västsveriges mest populära besöksmål. Trädgården är en internationellt respekterad institution för botanisk forskning och hortikulturell utveckling. Här bedrivs en omfattande folkbildnings och utställningsverksamhet, och blandnyaprofilområdenfinnsgrönrehabiliteringochutomhuspedagogik. DenpedagogiskaverksamheteniGöteborgsbotaniskaträdgårdspeglarflera av de mål som Västra Götalandsregionen har satt upp. I Västra Götalandsregionensbudgetför2014finns VisionVästraGötalandDetgoda livet somärenvisionregionfullmäktigeantog5april2005. Detgodalivetförutsätterenhållbarutveckling,därdesstredimensioner den ekonomiska, sociala och ekologiska är sinsemellan beroende och förstärkervarandra (urvgrsbudget,2014) 4

19 Den övergripande visionen Det goda livet är väl förenlig med botaniskas visioner om den pedagogiska verksamheten. Visionen Det goda livet definierasföljande: Engodhälsa. Arbeteochutbildning. Trygghet,gemenskapochdelaktighetisamhällslivet. Engodmiljödärdeförnybarasystemenvärnas Mötabehovenhosbarnochungdomar. Uthålligtillväxt,somskaparresurserföralla,ochettriktkulturliv. Skollokalens bristfällighet gör dock att Botaniska trädgården inte kan möta debarnochungdomarsomharsärskildabehovpåbästasätt. Botaniska trädgården har varje år ett flertal olika arrangemang från stora utställningar av växter, svampar, frukter, nallepicknick för barn, vandringar ochpromenadermedolikateman,tillprivatatillställningarsomtexbröllop. De lektioner som trädgårdens undervisningsverksamhet erbjuder bygger blandannatpådelaktighet,kunskapomhållbarutvecklingochmiljö,fysisk aktivitet, en förståelse för naturens och människans samband och sammanhangsamtmatensvägfrånjordtillbord. Verksamhetsdriveninvestering Under projektets gång har flera diskussioner förts huruvida Göteborgs botaniska trädgård och Västra Götalandsregionen kan ha nytta av en ny skollokal. I dag finns ingen lämplig lokal att utnyttja för konferenser och föreläsningar. Alternativet som finns idag är att använd ytorna i personalmatsalen i byggnaden Mässlingen, men disponeringen där är begränsadiformavtiderochavskildhet. Det kommer nästan dagliga förfrågningar om möjlig utlåningslokal för grupper inom Västra Götalandsregionen som vill ha en möteslokal, studieförbund som vill anordna kurser med anknytning till trädgårdens verksamhet eller andra aktörer som vill ha möjlighet att anordna mindre föreläsningar.inulägetharträdgårdeningasådanalokaleratterbjuda. EnnyskollokalskullevaravärdefulltförGöteborgbotaniskaträdgårdoch hela Västra Götalandsregionen då den, förutom till skolundervisningen, ävenskullekunnaanvändassomkonferensochmöteslokal.somexempel på intressenter kan nämnas Sahlgrenska universitetssjukhuset, med cirka medarbetare i organisationen, som ligger bara ett stenkast ifrån Göteborgs botaniska trädgård. Skollokalen skulle även kunna hyras ut till företagochföreningar. Det förs diskussioner med ledningen för Naturbruksgymnasierna i Västra Götalandsregionen om att utveckla ett samarbete med Göteborgs botaniska trädgård. Ett samarbete som bygger på att det finns lokaler i Botaniskaträdgårdensomdekannyttja. 5

20 Tidigareutredningar År 2011 utförde SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut på uppdrag av Västfastigheter omfattande undersökningar i byggnaden Roten. I rapporten Miljöhuset Roten, Botaniska trädgården konstaterades omfattandefuktochmögelskador.efterdessaundersökningarevakuerades verksamhetentilllokaleri GamlaMarinbotan. I Göteborgs botaniska trädgårds årsredovisning för 2012 framgår att ytterligarelokaleriträdgårdenhardömtsutsomarbetsplatser. En inventering av arbetsmiljö har genomförts av representant från Hälsan ochstressmedicinsomgjordearbetsplatsbesöki Stallet och Verkstaden och bedömde lokalernas ändamålsenlighet. Efter rapporten beslöt Västfastigheter om evakuering. Åtgärden resulterade i att pedagogernas kontor fick flytta från administrationsbyggnaden till lokaler i Gamla Marinbotan för att ge plats för dem som tidigare hade kontor i Stallet. Detta resulterade i en inte helt lyckad placering av pedagogernas kontor eftersomdessanuärbelägnanågotavsidesdenövrigverksamheten. EndiskussionmedVästfastigheteromhurlokalplanenkanförverkligashöllsi augusti under ett presidiemöte med Fastighetsnämnden och Botaniska trädgården. Verksamhetsbeskrivning Göteborgs botaniska trädgård är en del av Västra Götalandsregionen och invigdes1923.denärenaveuropasstörstabotaniskaträdgårdartillytan 175 hektar med cirka odlade arter och kulturformer. Trädgården ligger i sydvästra delen av Göteborg och angränsar till naturreservatet Änggårdsbergen.Göteborgsbotaniskaträdgårdärettpopulärtbesöksmåli regionenochhargenomårentilldelatsettflertalpriser. DenpedagogiskaverksamheteniGöteborgsbotaniskaträdgårdharfunnits i många år och i olika former. Det är en växande verksamhet med stora ambitionerattutvecklas.varjeårdeltarca10000eleveriolikaaktiviteter somträdgårdenarrangerar. Härettparexempelpålektionstema: Påjakteftertropiskanyttoväxter Finurligafröer Växternavilaromvintern Let stalkaboutplants(helalektionenpåengelska) Akvarellmålning färg,formochfunktion Smartochhållbart Känsligaekosystem 6

21 Fleratemaveckor/satsningargenomförsvarjeår.Ettexempelärlinveckordå pedagogerna tillsammans med hantverksföreningen Bohuslin arbetar med linberedning tillsammans med skoleleverna. Förutom själva kunskapsförmedlingen uppstår också ett naturligt möte mellan äldre och yngre. En skolträdgård har anlagts 2013 med externa medel. Där har skolklasser från östra Göteborg odlat och skördat tillsammans med trädgårdens pedagoger. Botaniska hade hösten 2012 en konferens i utomhuspedagogiksomlockade130lärareiregionen. Tillsammans med HDK (konstskola) har sommarkurser anordnats 2012 och 2013 där HDKs elever tillsammans med barn har utvecklat och utvärderat lekredskappåtemakojaochlabyrint. Idaghardenpedagogiskaverksamhetenenpermanentheltidstjänstochen halvtidstjänstsomfinansierasmedexternamedeldåbotaniskaharfåttextra ekonomiskaresurserför2013tillutbildningsverksamheten.påsiktfinnsen planomattutökatilltretjänster.denpedagogiskaverksamhetenärmycket populärochanvändsavolikaskolochförskoleverksamheter,folkhögskolor, SFIochuniversitetsutbildningar.Vidvarjeterminsstartläggslektionerutpå trädgårdens hemsida för bokning och efter bara någon dag är de flesta tidernafullbokade. Målsättningochambitioner Målsättningen har under arbetets gång varit att hitta en lösning på en skollokalsomävengynnarflerverksamheterochaktiviteterinomträdgården ochregionen.detfinnsstoramöjligheterattutvecklaskolverksamhetensom ärväldigtpopulär. 7

22 Historikochnuläge För närvarande sker undervisningen i en tillfällig lokal i källarvåningen i byggnaden Gamla Marinbotan. Denna lokal är från början byggd som lunchrum för universitetets studenter. Lokalen är inte en lämplig undervisningslokal utifrån ett tillgänglighetsperspektiv då det i nuläget i stortsettäromöjligtatttanerenrullstolfördebrantatrapporna.detfinns heller inte tillgång till handikappanpassad toalett. Buller från Dag Hammarskjöldsledenstörundervisningenochlägetäravsidesiförhållande tilldedelariträdgårdendärundervisningensker. Botaniska trädgårdens utåtriktade verksamhet expanderar och tillgången tillenfunktionellskollokalärpåmångasättavgörandeförutvecklingen. Botaniska trädgården har tillsammans med Västfastigheter arbetat med denfysiskatillgängligheteniträdgården.nuhoppasbotaniskaträdgården kunna arbeta med temat En trädgård för alla där de även profilerar undervisningen mot barn och unga med funktionsnedsättningar. En bra skollokal med möjlighet att ta emot alla är en förutsättning för detta arbete. 8

23 3Förutsättningar Detaljplan Gällande detaljplan för den aktuella delen av Botaniska Trädgården är upprättad1917.planförutsättningarochplanbestämmelserärinteialladelar klarlagda.endialogharinlettsmedstadsbyggnadskontoretigöteborgföratt fåklarhetiförutsättningarnaförattuppföraennyskollokal. Befintligabyggnader Denbefintligabyggnaden Roten bedömsintevaramöjligattrenoveramed hänsyn till rådande miljöproblem. Byggnaden är från början en ombyggd kaffestuga och inte ändamålsenlig till ytan och i nuläget inte heller tillgänglighetsanpassad.denrymmerendast20elevervilketärettproblem då dagens skolklasser oftast är mer än 30 elever plus lärare. Det knappa utrymmetgerbyggnadensmåmöjligheterattvaraflexibelochanvändasför andraverksamheterochintressen. Projektorganisation Styrgrupp Projektledningsgrupp Arbetsgrupper Referensgrupp Botaniskaledningsgrupp MariKällersjö,Förvaltningschef, BotaniskaTrädgården GöranJungersten,Administrativchef, BotaniskaTrädgården EwaWidénBörjesson,Projektledare, Västfastigheter GöranJungersten,Administrativchef, BotaniskaTrädgården EvaLenaLarssonVerksamhetschef GrönaRehabochlärandeoch kommunikation,botaniska Trädgården KristianHenninge,Hifab,Av Västfastigheteranlitadprojektledare SofiaEriksson,Hifab,Handläggare HelenEkvall,Pedagog,Botaniska Trädgården 9

24 4Förslag Tillsammans med arbetsgruppen och referensgruppen har en idé arbetats fram till ett förslag på skollokal som kan utnyttjas för flera användningsområden.förslagetärenbyggnadpåca150kvadratmetersom innehållerenlärosal/aktivitetsrumdärpedagogernakansamlasinaeleverför genomgång,grupparbeten,laborationermedtillexempelväxter,vattenoch jord, äta sin lunch m.m. Lärosalen/aktivitetsrummet skall ha plats för en skolklassmedminst32elevermedtvåtillhörandeläraresamttvåpedagoger från botaniska. Lokalen skall kunna användas som föreläsningssal med upp till ca 60 personer och som erbjuder Göteborgs botaniska trädgård, Västra Götalandsregionen, olika föreningar med flera ett rum för möten i en inspirerande miljö. För att få en attraktiv och flexibel byggnad behöver byggnadenäveninnehållaettkök/pentrydärmankanberedatexfikaoch lättaremåltidertilldeltagare. Lokalprogram Arbetsgruppen och referensgruppen har tillsammans tagit fram en lokalförteckningförennyskollokal. Skollokalpåtotaltca150kvminnehållandeföljandefunktioner: Entré/kapprum 2sttoaletteroch1sthandikappanpassadtoalett Materialförråd Lärosal/Aktivitetsytaför40personer Kontor/studierum Förslaget innefattar även kontor/studierum för pedagoger och förråd för städ och studiematerial. Utbildningsverksamheten har utrustning som kräver stort förvaringsutrymme. I den nuvarande ersättningslokalen är det ontomförrådsutrymmenochpedagogernatvingasdärförförvararedskapi andraändenutavparkenmedtidskrävandetransportersomföljd. Ianslutningtillskollokalenbörocksåett uteklassrum byggas,enplatsdär elevernakansamlasochdärdekansittaundertak.härskalldetävenfinnas en utediskbänk med arbetsytor där eleverna kan rengöra verktyg som användsiundervisningensamtmindreförrådsutrymmenförredskap. Det skall finnas en rymlig entré/kapprum där det finns utrymmen för elevernas ytterkläder och skolväskor samt två vanliga toaletter och en handikappsanpassadtoalett. Städförråd Pentry/kök Uteklassrum/ytaundertakca40kvm Diskbänkochförrådpåutsidan 10

25 InspirationsbildNaturrumFjäråsBräcka 11

26 Placering Dengamlaplaceringen(Roten)ärenbraplaceringfördennyabyggnaden. PlatsenliggerihjärtatavGöteborgsbotaniskaträdgårdmedfinutsiktöver anläggningarna,näraväxthusochrestaurangenärävenlättillgänglig. Areaillustrationavolikafunktioner Situationsplan UppritadsituationsplanöverGöteborgsbotaniskaträdgård. Berörda byggnader Nuvarandelokal GamlaMarinbotan Berördabyggnader Utdömdskollokal Roten 12

27 5Fastighet Gestaltningen av byggnaden skall vara anpassad till verksamhetens behov ochspeglaverksamhetensfokuspånaturochmiljö.måletärattbyggnaden skalluppförassomettpassivhusmedsedumtak.byggnadenskallpassaini parkmiljön och naturliga byggnadsmaterial skall utgöra grunden för byggnaden.förattfåsåmycketkontaktmednaturensommöjligtskallstora glaspartier vara riktade ut mot trädgården. Stora glaspartier ger även mycketdagsljusinilokalen. Energiochmiljö Ettpassivhusärenenergieffektivbyggnadavgodkvalitéochhögkomfort. För att få en låg energiförbrukning och miljöpåverkan används minimalt medenergiföruppvärmningochenextraisoleradbyggkonstruktionföratt minimeravärmeförlusterna.detgerettgottinomhusklimatåretom. Tekniskförsörjningharintestuderatsiförstudien. InspirationsbildNaturrumFjäråsBräcka 13

28 6Tidplanochfortsattaåtgärder Förstudienärnuklarochövergåriprogramhandlingsskededirektefterettpositivtbeslutiregionstyrelsenijuni2014. Projekteringochupphandlingberäknasvaraklarimars2015.Rivningavbefintligbyggnadutförshösten2014ochbyggnationavnyskollokalutförsunder trädgårdens lågsäsong frånseptember2015ochskallvaraklarigodtidinnandenplaneradeträdgårdsutställningengöteborgslustgårdarkankommaatt öppnassommaren

29 8Genomförandeochutgifter Iförstudenharenöverskådligkostnadskalkylupprättatsförattuppskatta kostandenavennyekonomigård. Produktionskostnadinkl.byggherrekostnadärbedömdtill 5,4 Mkr Kostnadertillkommeravseendeverksamhetsanknuteninredningoch utrustningförtexitinstallationer,larmsystemochmöbler. Nyckeltalochareor Nybyggnadskolbyggnad,170m 2 BTA 9Ekonomi Finansiering av en ny skollokal har inte utretts i denna förstudie utan det förutsättsattgöteborgsbotaniskaträdgårdbehöverenutökadekonomisk ramochdriftanslagförinvesteringavennyskollokal. Dådetfinnsmöjligheterochvisioneromattanvändaskollokalentillandra verksamheterskulleuthyrningkunnagenereraenintäktföratttäckadelar avskollokalenskostnader. 15

30 10Handlingsalternativ Alternativaförslagidefallförstudienskulleresulteraiettnegativtbeslutär att verksamheten får fortsätta att bruka de lokaler i Gamla Marinbotan som används i dag. Verksamheten skulle fortsätta med sin nuvarande verksamhet,menskullehindrasisinutveckling.dånuvarandelokalerejär tillgänglighetsanpassadeskulleverksamhetenejkunnataemotelevermed funktionshinder.dettagåremotvästragötalandsregionensochgöteborgs botaniska trädgårds målsättning där man arbetar för att Botaniska trädgårdenskallvaratillföralla. Ett annat alternativ som diskuterats är att integrera verksamheten med växthusprojektet,mendådetprojektetliggerförlångtframitidenärdet ingetrealistisktalternativ. 16

31 Författare

32 1.Sammanfattning Regionövergripandeplanering Laboratoriemedicin,SÄS Överensstämmelsemedregionensmål,strategier,policys,planer Samordningiregionen Verksamhetsdriveninvestering Förutsättningar Verksamhetensplaneringsförutsättningarochöverensstämmelsemedfysiska utvecklingsplaner Förslag Utgångspunkter Tendenser/riktningarinomområdet Kortfattadverksamhetsbeskrivningochvilkennyttasomtillförs Övergripandebeskrivningavlogistikochflöden Fastighet Tidsplanochfortsattaåtgärder Genomförandeochutgifter Ekonomi Handlingsalternativ... 10

33 1. Sammanfattning Laboratoriemedicinsk service är en del av kärnverksamheten inom sjukvården % av alla beslut som rör diagnostik och behandling är baserade på laboratoriemedicinska analyser. Nationella och internationella bedömningar tyder på en årlig ökning om omkring 5 % av laboratorieanalyser beroende på den medicintekniska utvecklingen och en allt mer komplicerad sjukvård i kombination med en åldrande befolkning och krav på kortare vårdtider. För att möta denna utmaning krävs ett effektivt samutnyttjande av våra resurser, gemensamma processer och lokaler. I dag bedrivs laboratorierna inom, Klinisk kemi, Klinisk mikrobiologi och Transfusionsmedicin i skilda lokaler, utan någon samordning och samutnyttjande av resurser (personal, kompetens och instrumentpark) eller samordning av administrativa ytor. Laboratorierna kan i nuläget inte effektivt stödja akutmottagningen i dess behov av snabba ledtider för att selektera patientflöden. Nuvarande byggnad 8, där laboratorierna finns belägna, är enligt planerna för sjukhusområdet en byggnad som skall demonteras i framtiden, eftersom den har genomgått ett antal renoveringar sedan den byggdes och klarar enligt gjorda inventeringar inte ytterligare omfattande ombyggnader utan omfattande förstärkningsarbeten. Senaste renovering av aktuell byggnad är utförd 1992 och efter över tjugo års drift, är byggnaden nu i behov av en översyn, inte minst på tekniksidan. När byggnad 8 demonteras ges det möjlighet till framtida expansion inom den aktuella delen av sjukhustomten, helt enligt kommande beslut i lokalförsörjningsplanen Idag finns lediga lokaler med tillräcklig storlek som ger möjlighet att bygga om för Laboratoriemedicin i tomställda lokaler. En konsolidering av de tre laboratorierna i gemensamma lokaler bedöms att generera två primära effekter. Den första är en avsevärd effektivitetshöjning på laboratorieverksamheten som helhet. Den andra är att verksamheten kommer att kunna erbjuda ett väsentlig förbättrat beslutsunderlag till kunderna beträffande diagnostik och behandling. En annan viktig faktor som skall beaktas är att genom ett effektivt samutnyttjande av resurser, gemensamma processer och lokaler förstärks även laboratorieverksamhetens konkurrenskraft. Konsolidering av de tre laboratorierna i gemensamma lokaler innebär i huvudsak: En 24 timmars service inom alla specialiteter. Samordning av kompetens och resurser dygnets alla timmar. Gemensam analysplattform: Konsolidering av instrumentpark (idag utförs vissa analyser vid samtliga laboratorier) Närhet till Akutmottagningen för att stödja en snabb och effektiv handläggning Central provtagning i direkt anslutning till laboratoriet Gemensam provmottagning (idag tre utbudspunkter) Gemensamt Vårdsadministrativ service (idag tre utbudspunkter) Samordning av rörpost (idag tre utbudspunkter). Samordning av administration och personalutrymmen (idag tre utbudspunkter) Fastighetsinvesteringen omfattande ny- och ombyggnad av totalt m2 beräknas kosta 47 mnkr vilket innebär en årshyra om 5 mnkr. Verksamhetens nuvarande hyra är 4,7 mnkr och projektets hemtagningseffekter, 7 årsarbetare, beräknas till 3,3 mnkr. För sjukhuset således en kostnadsminskning om 3,1 mnkr. 1

34 2. Regionövergripande planering 2.1Laboratoriemedicin,SÄS Laboratorierna inom Klinisk kemi, Klinisk mikrobiologi, Klinisk patologi och Transfusionsmedicin ingår i Klinik för bild- och laboratoriemedicin. Verksamhetsprogrammet omfattar inte Klinisk patologi pga. att separata lokaler krävs för denna verksamhet. Laboratoriemedicin ansvarar för medicinsk service till Södra Älvsborgs Sjukhus, Alingsås lasarett, Närhälsan, privatpraktiserande läkare/tandläkare och kommuner inom upptagningsområdet gamla Södra Älvsborg motsvarande beställarområde 6 och 8. Laboratoriemedicin har sin huvudsakliga verksamhet i Borås men bedriver även verksamhet inom Klinisk kemi och transfusionsmedicin vid Skene och Alingsås lasarett. I Borås bedrivs laboratorierna i skilda lokaler och på olika våningsplan. Laboratoriet för Klinisk kemi ansvarar också för central provtagning som är belägen vid huvudentrén. Servicen omfattar analysverksamhet, blodtappningar och framställning av blodkomponenter. Utöver detta sker försäljning av blodplasma (överskott) till läkemedelsindustrin och odlingsplattor till veterinärer och livsmedelsleverantörer. Konsultverksamhet: Laboratoriemedicin ingår i Laboratoriemedicinska rådet (samarbetsorgan med Närhälsan inom vårt upptagningsområde). Inom laboratoriemedicin finns det instruktörer som samarbetar med labombud inom kliniker på SÄS. Laboratoriemedicin är ackrediterad verksamhet och genomgår årlig granskning av tillsynsmyndighet. Blodverksamheten regleras genom tillstånd från Socialstyrelsen och Läkemedelsverket 2.2Överensstämmelsemedregionensmål,strategier,policys,planer Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvård ska vara säker, patientfokuserad, kunskapsbaserad, jämlik, ges i rimlig tid och vara effektiv. Dessa övergripande kvalitetsmål sammanfattas i begreppet God Vård och bygger på Socialstyrelsens föreskrift om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2011:9). Regiongemensamma handlingsprogram för områdena inom god vård har tagits fram. Syftet med programmen är att ange den regiongemensamma inriktningen för god vård. En konsolidering av laboratorierna inom Klinisk kemi, Klinisk mikrobiologi och Transfusionsmedicin innebär ett rejält framsteg mot regionens uppsatta kvalitetsmål. En modern analysplattform med uppkopplade instrument från de olika specialiteterna kommer att ge oss möjlighet att uppnå en betydligt högre effektivitetsnivå med fler standardiserade och i större utsträckning kortare analystider. Vi kommer också uppnå en ökad kvalitetssäkerhet och en ökad kompetens- och kunskapsnivå. 2

35 Säker vård Patienter ska inte drabbas av vårdskador i samband med diagnos och behandling. Genom att vara ett viktigt led i patientens vårdflöde där adekvata och kvalitetssäkra analyssvar är av stor vikt, vågar vi påstå att konsolidering av dessa tre ovan nämnda specialiteter är ett steg mot minskade patientvårdskador. Patientfokuserad vård Vården ska ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov och värderingar och dessa ska vägas in i den kliniska kulturen. Patientfokuset kommer att förbättras, genom möjlighet till utökad analysverksamhet inom alla specialiteter under dygnets alla timmar. Vi kommer även att kunna erbjuda fler standardiserade och i större utsträckning kortare analystider vilket är viktigt för våra kunder och förbättrar deras patienthandläggnings- och vårdplaneringsprocedurer. Kunskapsbaserad vård Vården inklusive hälsofrämjande och förebyggande insatser, ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Vi får en samlad kompetensmix Vi får sammantaget en ökad kompetens- och kunskapsnivå genom att vi samlar kompetens från tre specialiteter under samma tak. Jämlik vård Alla patienter ska bemötas och vårdas med respekt och omtanke oavsett personliga egenskaper, ålder, kön, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Laboratoriemedicin utför service utifrån kundens beställning av analys/undersökning och prioritet. Vård i rimlig tid Ingen patient ska behöva vänta oskäligt länge på de vårdinsatser som han eller hon har behov av. Vi bidrar till korta väntetider genom fler standardiserade och större utsträckning kortare analystider Effektiv vård Tillgängliga resurser ska utnyttjas på bästa sätt för att uppnå mål såsom att främja god hälsa och bättre livskvalitet. Ett effektivt samutnyttjande av våra resurser, gemensamma processer och lokaler som leder till optimerade flöden 2.3Samordningiregionen Konsolidering av laboratorierna är helt i linje med Västra Götalands mål och strategi. Kontinuerligt förbättringsarbete är en förutsättning för att uppnå förnyelse och ökad effektivitet som säkerställer att de gemensamma resurserna i regionen används på det mest ändamålsenliga sättet. Ständiga förbättringar är nödvändigt för att verksamheterna ska kunna möta framtidens krav och de ekonomiska begränsningar som ständigt råder. Vid planering och genomförande skall regional samordning beaktas, såsom ensning av metodik/instrumentpark, investeringar och nivåstrukturering (vilken analysverksamhet förutom rutin och akutverksamhet ska bedrivas vid respektive sjukhus). 3

36 2.4Verksamhetsdriveninvestering Laboratoriemedicinsk service är en del av kärnverksamheten inom sjukvården % av alla beslut som rör diagnostik och behandling är baserade på laboratoriemedicinska analyser. Nationella och internationella bedömningar tyder på en årlig ökning om omkring 5 % av laboratorieanalyser beroende på den medicintekniska utvecklingen och en allt mer komplicerad sjukvård i kombination med en åldrande befolkning och krav på kortare vårdtider. För att möta denna utmaning krävs ett effektivt samutnyttjande av våra resurser, gemensamma processer och lokaler. Det krävs även en utökad konsultverksamhet avseende utbildning och information kring metod- och analysval samt den pre- och postanalytiska fasen. En konsolidering av de tre laboratorierna bedöms att generera två primära effekter. Den första är en avsevärd effektivitetshöjning på laboratorieverksamheten som helhet, och den andra är att vi kommer att kunna erbjuda ett väsentlig förbättrat beslutsunderlag till våra kunder beträffande diagnostik och behandling. En annan viktig faktor som skall påpekas är att med sådana förutsättningar förstärks även vår konkurrenskraft. Idag bedrivs laboratorierna inom Klinisk kemi, Klinisk mikrobiologi och Transfusionsmedicin i skilda lokaler och med ingen samutnyttjande avseende personal, kompetens, analysinstrument, provmottagning, rörpost, vårdadministrativ service, förråd och administrativa ytor. Vi kan i dagsläget inte medverka till att effektivt stödja Akutmottagningen i deras behov av snabba ledtider för att selektera patientflöden. En konsolidering av laboratorierna i en gemensam lokal innebär: En 24 timmars service inom alla specialiteter. Således ett utökat nyttjande av laboratoriemedicins totala resurser spritt över dygnets timmar. Samordning av kompetens och resurser under dagtid och jourtid. Närhet till Akutmottagningen för att stödja en snabb och effektiv handläggning av patienter. Central provtagning i direkt anslutning till huvudentré och laboratoriemedicin Gemensam analysplattform: Konsolidering av instrumentpark (idag utförs vissa analyser (metodik) vid alla tre verksamheterna Standardiserade och i större utsträckning kortare ledtider. Gemensam provmottagning (idag tre utbudspunkter) Gemensamt Vårdsadministrativ service (idag tre utbudspunkter) Inrättande av kundtjänst (idag många samtal till respektive verksamhet och vårdadministrative service som kan samordnas) Samordning av rörpost (idag tre utbudspunkter). 4

37 3. Förutsättningar 3.1Verksamhetensplaneringsförutsättningarochöverensstämmelsemedfysiskautvecklingsplaner Den planerade byggnationen är i överensstämmelse med Södra Älvsborgs sjukhus och Västfastigheters övergripande och långsiktiga planering för sjukhusområdet och har varit planerat sedan länge. Lokalförsörjningsplan: Den planerade byggnationen är i överensstämmelse med Södra Älvsborgs sjukhus och Västfastigheters övergripande planering. Hänsyn har tagits för planerad framtida ringväg. Framtida laboratoriemedicin är en del av den kommande lokalförsörjningsplanen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås. 4. Förslag 4.1Utgångspunkter I nuläget är verksamheterna inom Laboratoriemedicin belägna i olika lokaler. Klinisk kemi och Klinisk mikrobiologi är belägna i byggnad 8 på plan 1,2,3 och 5 (PCR-lab). Transfusionsmedicin i byggnad 1, plan 5,5. Den centrala provtagningen, som är en del av Klinisk kemi, är belägen i byggnad 13. På grund av olika utbudspunkter finns inga förutsättningar för samutnyttjande och samordning mellan laboratorierna. Detta innebär att varje laboratorium har en egen rörpostanslutning, provmottagning, instrumentpark och vårdadministrativ service. Även personal- och administrativa utrymmen samt förråd finns inom respektive verksamhet. En konsolidering av laboratorierna i gemensamma lokaler innebär färre utbudspunkter och ett bättre tillvaratagande av kompetens, vilket leder till en ökad tillgänglighet och en bättre arbetsmiljö för våra medarbetare, samtidigt som vi sparar resurser. Tillgängligheten avseende förfrågningar och stöd kommer att öka. En viktig del av detta kommer att vara en gemensam kundtjänst dit våra kunder kan vända sig angående frågor som rör de tre specialiteterna. Vårdadministrativ service samordnas på ett effektivare sätt genom att personalen arbetar på ett och samma ställe samt att de då automatiskt får en bredare kompetens. Optimerat flöde avseende posthanteringen, lämnas/hämtas på ett ställe jämfört med idag på tre olika våningar. En gemensam provmottagning som omhändertar prover och lämnar ut blod dygnet runt. Detta innebär ett mer optimerat flöde, då prover bara behöver lämnas/hämtas på ett ställe jämfört med idag på tre olika våningar. Servicen i provtagningen ökar då det korta avståndet till laboratoriet gör att samordningen av bemanningen kan förbättras. En rörpostadress till den gemensamma provmottagningen, samt separat till IVA (blodkomponenter) Gemensamma förrådsutrymmen, vilket innebär en effektiv lagerhållning 5

38 4.2Tendenser/riktningarinomområdet Nationella och internationella bedömningar tyder på en årlig ökning om omkring 5% av laboratorieanalyser beroende på den medicintekniska utvecklingen och en allt mer komplicerad sjukvård i kombination med en åldrande befolkning och krav på kortare vårdtider. Detta trots att det idag förekommer en överkonsumtion av vissa analyser. Införande av ny metodik och teknik kräver med sannolikhet behov av ny kompetens Ökning av Molekylärbiologiska undersökningar Ökning av specifika tumörmarkörer Ökning av analyser för uppföljning av behandlingar. Tekniken för analyserna blir allt mer likartade för de olika specialiteterna Färre analysinstrument med vardera ett bredare analysutbud Ytterligare automation Möjligheten att utföra många analyser på ett blodrör Ökad användning av Genteknik och artbestämning kommer att medföra en minskning av biokemiska fenotypsanalyser och serologiska analyser för bakterietypning och en minskning av traditionella primärodling på agarplattor. Det kan leda till en minskning av egentillverkade substrat Ökning av patientnära analyser (PNA), vilket kräver ett utökat stöd från laboratoriemedicin för att säkerställa analysresultat. 4.3Kortfattadverksamhetsbeskrivningochvilkennyttasomtillförs Nuläge Verksamheterna inom laboratoriemedicin omfattar såväl elektiv, som akut verksamhet. Klinisk kemi, Borås tillhandahåller dygnetruntservice. Under dagtid analyseras både rutin och akuta prover. Under jourtid analyseras främst akuta prover inom allmänkemi, hematologi, koagulation, syra-bas och läkemedel. Vid den centrala provtagningen utförs ven- och kapillärprovtagning, olika belastningsutredningar samt svett-test och blödningstid. Laboratoriet utför också kapillär provtagning på begäran från avdelningar och mottagningar. Prov från Akutmottagningen skickas via rörpost (undantag blodgaser). Klinisk mikrobiologi tillhandahåller service dagtid under vardagar och helger (lördagar 5 tim, söndagar 4 tim). Den stora volymen omfattas av odlingsverksamhet, där blododlingar är en viktig klinisk analys. Serologianalyser utförs för identifiering av antigen/antikroppar och molekylärbiologiska analyser vid olika frågeställningar ex. Chlamydia, influensa, calicivirus och hepatit C. Transfusionsmedicin, Borås tillhandahåller dygnetruntservice vilket innebär att blodgrupperingar, antikroppsscreeningar och antikroppsutredningar samt förenlighetsprov tas emot hela dygnet, samt utlämning av blodkomponenter. Blodgivningsverksamheten är öppen dagtid vardagar och två kvällar i veckan. Komponentberedning görs kontinuerligt under dagtid. Konsolidering av laboratorierna innebär ett samutnyttjande av resurser, kompetens och lokaler. En gemensam plattform för rutinanalyser inom Klinisk kemi, Klinisk mikrobiologi 6

39 och Transfusionsmedicin med samordnad bemanning innebär att vi kan erbjuda fler analyser under dygnets alla timmar. Administration personalutrymmen: Ledningsgruppen är samordnad i gemensamma lokaler, vilket innebär att ledningsarbetet bedrivs på ett effektivt sätt. Även lunchrum, konferensrum och omklädningsrum nyttjas gemensamt av all personal. 4.4Övergripandebeskrivningavlogistikochflöden Optimerat flöde och logistik är en central roll i alla typer av verksamheter. En flödesorienterad verksamhet har alltid kunden i centrum och ständigt förbättras för att tillfredställa kundens behov. En konsolidering av laboratorierna bedöms medföra ett antal förbättringar och optimeringar utifrån logistiskt perspektiv. Tre specialiteter bedrivs i samma lokaler som ger en förbättrad logistik, dels inom laboratoriemedicin, dels för våra kunder. Koncentrering av inflöde av patienter och blodgivare till huvudentren. Gemensam provmottagning för externa och interna transporter. Centralprovtagning i anslutning till laboratoriet vilket innebär en förbättrad logistik och samordning av personal. Närhet till Akutmottagningen vilket innebär en bättre logistik och service till Akutmottagningen. Förbättrad kundservice bla. gemensam kundtjänst bemannad med rätt kompetens. Vårdadministrativ service samordnas till en enhet som bidrar till en förbättrad service för laboratoriemedicin och våra kunder. 5. Fastighet Den planerade byggnationen är i överensstämmelse med Södra Älvsborgs sjukhus och Västfastigheters övergripande och långsiktiga planering för sjukhusområdet. Nuvarande byggnad 8 där laboratorierna finns belägna är enligt planerna för sjukhusområdet en byggnad som skall demonteras i framtiden, eftersom den har genomgått ett antal renoveringar sedan den byggdes och klarar enligt gjorda inventeringar inte ytterligare omfattande ombyggnader utan omfattande förstärkningsarbeten. Senaste renovering av aktuell byggnad är utförd 1992 och efter över tjugo års drift, så är byggnaden nu i behov av en översyn inte minst på tekniksidan. Om byggnad 8 demonteras så ges möjlighet till framtida expansion inom den aktuella delen av sjukhustomten helt enligt tagna beslut i lokalförsörjningsplanen. Byggnad 8 har sitt ursprung från 1951 och förbrukar förhållandevis mycket energi. Energiförbrukningen är idag i byggnad 8 ca m2 * 250 KWh/m2 år = kr/år. Energiförbrukningen i byggnad 13 dit Lab flyttas är före ombyggnad ca 190 KWh/m2 år, efter ombyggnad ca 200 KWh/ m2 år * 2150 m2 = kr/år. Den totala energikostnaden blir ca efter ombyggnad ca: Byggnad 13 ca kr/år Byggnad 8 ca kr/år Tomhyreskostnad i by kr/år Minskning av energiförbrukning ca kr/år 7

40 I framtiden när by 8 demonteras upphör tomhyreskostnaden! 6. Tidsplan och fortsatta åtgärder Efter att regionledningen tagit beslut om budget innebärande att man får påbörja systemhandlingsarbete tar det 3 år innan det ombyggda laboratoriet står helt färdig. En möjlig tidplan skulle kunna vara: Inlämning förstudie Hösten 2013 Beslut om budget och start för Hösten 2014 systemhandl. Systemhandling klar Våren 2015 Regionstyrelsebeslut om genomförande Sommaren 2015 Projektering bygghandlingar Klart vintern 2016 Upphandling entreprenör Vårvintern 2016 Byggstart ombyggnad Våren 2016 Ombyggnad klar Våren 2017 Inflyttning i laboratoriet Sommaren Genomförande och utgifter Lämnad förstudie omfattar ändamålsenliga lokaler för en samlad enhet för Klinisk kemi, Klinisk mikrobiologi och Transfusionsmedicin mm i nära anslutning till de stora patientströmmarna i entréhall och AKM vilket medför logistiska fördelar. Verksamhetens lokaler omfattar totalt 2150 m2 som fördelar sig på ombyggnader omfattande 2050 m2 och tillbyggnad på 100 m2. Den totala investeringen (exkl utrustning) för projektets genomförande beräknas till 47 mkr och fördelar sig över tid (med tidplan enligt ovan): Prognos kostnad: År 2014 År 2015 År 2016 År mkr 3 mkr 28 mkr 15 mkr 8

41 8. Ekonomi 9

42 9. Handlingsalternativ I samband med att den nya entrébyggnaden byggdes beslutades att den centrala provtagningen skulle flyttas till byggnad 13 plan 1, mittemot centralkassan. Detta för att skapa en effektiv logistik så att patienterna kan ta prover innan de fortsätter till sin mottagning. Detta innebär nackdelar för samverkan mellan lab och provtagning som inte kan samverka på ett effektivt sätt. Detta är en anledning till att placera verksamheterna inom klinisk kemi, Klinisk mikrobiologi och Transfusionsmedicin mm som därmed hamnar alldeles intill centrala provtagningen. Ett annat skäl är att tomma lokaler skapas när Kirurgmottagningen (del av projektet VU 2010+) flyttar från byggnad 13 plan 1, och därmed skapas möjlighet att bygga om för Laboratoriemedicin i tomställda lokaler. På sjukhusområdet finns inga övriga tomma lokaler av tillräcklig storlek, som skulle möjliggöra lokalisering för Laboratoriemedicin, då kvarstår alternativet att vara kvar i befintliga lokaler. Detta är ingen bra lösning eftersom byggnad 8 är en mycket sliten byggnad och i framtiden är tänkt att demonteras. Se kapitel 5. 10

43 OMBYGGNAD LABMEDICIN SÄS LAYOUTSKISS/FLÖDESSCHEMA ÖVERSIKT

44 Psykiatrins kvarter, SÄS BEARBETAD FÖRSTUDIE

45 Innehåll 1. Sammanfattning Regionövergripande planering Förutsättningar Övergripande planering Förslag Utgångspunkter Dagens situation Verksamhetsbeskrivning Konsumtionsanalys och prognostiserad konsumtionsförändring till Planeringsförutsättningar och förväntade effekter Sammanfattande nyttoeffekter Fastighet Tävling och gestaltning Gestaltning Fastighetsdrift och underhåll Energi/miljö Tidplan Genomförande och utgifter Ekonomi Hyreskostnader Samordningsvinster Kostnadsbesparingar funktionalitet/logistik Handlingsalternativ Bilaga 1 Gestaltning och innehåll

46 1. Sammanfattning Förslaget Psykiatrins kvarter vid Södra Älvsborgs sjukhus är en från föregående år utvecklad förstudie. Vid ett genomförande avhjälper förslaget en dokumenterad brist på vårdplatser inom såväl barn- och ungdomspsykiatrin som vuxenpsykiatrin. Förslaget ger också möjlighet till god vård med säkerställd integritet genom enkelrum och förbättrat utbud av samtalsrum, förbättrade möjligheter till rehabilitering och aktivitet och möjlighet att upprätthålla en god vårdhygienisk standard. Psykiatrins kvarter är utformat med utgångspunkt från sjukhusets värdegrund bemötande, helhetssyn och utveckling samt de bärande principer som är vägledande i all ny- och ombyggnadsverksamhet vid SÄS nämligen att sjukhusets nya lokaler skall stödja och möjliggöra: patientnärmre vård, ökad integration mellan öppen och sluten vård, standardiserade avdelningar och mottagningar, processorienterat arbetssätt samt arbete i team. Detta är processat och förankrat i en för den samlade psykiatrin gemensam avsiktsförklaring. Psykiatrins kvarter som vunnit det internationella priset WAN AWARDS 2013, i kategorin Healthcare, future projects andas dignitet och omtanke och präglas av ljus och värme i sina interiörer. Psykiatrins Kvarter består av en befintlig byggnad, By 24, en nybyggnad, By 23, och en atriumbyggnad som sammanlänkar båda byggnaderna. Efter omfattande ombyggnad kommer By 24 inrymma VUP öppenvårds- och dagvårdsmottagningar. By 23 kommer att innehålla VUP akutmottagning och slutenvård, samt BUP akutmottagning, slutenvård och mellanvård. För att förstärka sambandet mellan öppen- och slutenvården och för att skapa en värdig och välkomnande entré till kvarteret har projektet berikats med en atriumbyggnad. Atriumet, en envåningsvolym som länkar ihop By 23 och By 24 vid entréplanet, annonserar entrén tydligt och samtidigt småskaligt från gatan. Interiören erbjuder dagsljus, värme och tydliga riktningar. Inifrån atriumet nås de olika verksamheterna samt matsalen via länken. I atriumet placeras gemensam reception med incheckning, cafeteria, biblioteksfilial, kompetenscenter för studenter, brukarorganisationer, väktarcentral samt flera konferensrum. Utöver patienter, personal och närstående, befolkas atriumet av studenter, konferensgäster och besökare till matsalen. Entrén till atriumet upplevs säker och välkomnande för alla. Investeringen i Psykiatrins kvarter tillför sammanfattningsvis följande värden till den psykiatriska vården vid SÄS: - enkelrum för alla patienter med egen toalett/dusch - öppen och välkomnande entré underlättar och stärker orienteringen för patienterna samt avdramatiserar och minskar stigmatiseringen gentemot den specialiserade psykiatrin 1

47 - ökat antal vårdplatser med minskad överbeläggning som följd - minskad belastning inom heldygnsvården genom samlokalisering med öppenvården - ljusa och ändamålsenliga lokaler ökar patientsäkerheten och minskar användning av tvångsåtgärder vilket också beskrivs i studier kopplat till vårdens läkande arkitektur - ökad integration mellan öppen och sluten vård med bättre förutsättningar för både kompetensöverföring och kompetensutveckling - ökat samarbete mellan VUP och BUP exempelvis samverkan gällande gruppen unga vuxna med ätstörningar och omhändertagande av barn och ungdomar kvällsoch nattetid - samlad rehabiliteringsverksamhet för alla patienter oavsett grundorsak - bättre arbetsmiljö för medarbetare ger ökad trygghet genom att miljön i sig ger färre situationer av exempelvis hot/våld - utsatta, ensamma och riskutsatta arbetshandlingar kan minimeras och nya arbetssätt kan utvecklas vilket bör leda till lägre sjukfrånvaro - resurs- och flödeseffektiv logistik och varuhantering omfattar allt från hantering av läkemedel, material i övrigt och transporter av olika slag - ökat samutnyttjande av konferens-, utbildnings-, mötes-, och personalrum Investeringsutgiften beräknas till totalt 489 mnkr och den årliga hyran uppgår till tkr. SÄS som hyresgäst redovisar årliga kostnadsminskningar om tkr om Psykiatrins kvarter kan genomföras. Mot detta skall ställas hyresökningen om tkr jämfört med verksamhetens nuvarande hyra. Sålunda beräknas den årliga kostnadsminskningen till 785 tkr. 2. Regionövergripande planering Hälso- och sjukvården ska vara tillgänglig för alla utifrån behov av vård och behandling, information, rådgivning, tidbokning och av fysisk tillgänglighet. Samverkan på lokal nivå mellan vårdgivare är en förutsättning för att människor med komplexa vårdbehov ska få en sammanhållen vård. Samverkan är även förutsättning för rätt vård på rätt vårdnivå ska kunna erbjudas. Nämnderna har som mål att personer med psykisk ohälsa erbjuds en evidensbaserad vård och behandling på rätt vårdnivå och med rätt kompetens. Psykiatrins kvarter som helhet motsvarar de krav som finns både nationellt och regionalt på psykiatrisk vård. Inom ramen för framtidens sjukvård beskrivs den psykiska ohälsan som ökande och omfattande vilket ställer stora krav på vårdgivare. Detta då det förväntas handla om än mer flexibla, innovativa och dynamiska lösningar för varje patient med dennes närstående. I arbetsplaneringen med Psykiatrins kvarter har olika framtidsfaktorer beaktats, där delar av detta är redovisat i den s k avsiktsförklaringen. 2

48 Redovisat förslag har också sin utgångspunkt utifrån de mål som beskrivs i övergripande utvecklingsplaner för både barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin. 3. Förutsättningar 3.1 Övergripande planering Lokalförsörjningsplan: Den planerade byggnationen är i överensstämmelse med Södra Älvsborgs sjukhus och Västfastigheters övergripande planering. Hänsyn har tagits för planerad framtida ringväg. Psykiatrins kvarter är en del av den kommande lokalförsörjningsplanen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås. Kommunal planering: Nuvarande detaljplan stödjer planerad byggnation. Det kommer under 2013 påbörjas ett arbete med ändring av detaljplan gemensamt med Västfastigheter, Västtrafik och Borås Stad avseende förändring av bussterminal infartsvägar. Hänsyn har tagits till denna planering i projektet. 4. Förslag 4.1 Utgångspunkter Under 2009, och med en uppföljning genomfördes en omfattande nationell kartläggning av den psykiatriska vården med fokus på framförallt vårdplatser och vårdtider för utveckling av vårdens innehåll och utformning. Samsyn kring lämplig balans av insatser inom öppen- och slutenvård (heldygnsvård) påvisades. Konstaterades att en väl utvecklad och fungerande öppenvård utgör basen för specialistpsykiatrisk vård kombinerat med tillräckligt antal vårdplatser för att erbjuda en sammanvägd kvalitet och god vård. SKL (Sveriges kommuner och landsting) har som uppdrag och kommer långsiktigt att ge fortsatt stöd för systematiskt förbättringsarbete i metoder och arbetssätt för att ge en god och säker vård med ett utvecklat och tydligt patientperspektiv 2. De centrala områden som lyfts fram är; - bättre vård - mindre tvång - tillgång till rätt kompetens - bra vårdmiljö - dagliga meningsfulla aktiviteter - nära tillgång till läkande utemiljöer och rehabiliteringslokaler - utvecklad medverkan av närstående och brukarföreträdare i vardagen - ökat inflytande för patienterna 4.2 Dagens situation SÄS specialistpsykiatriska verksamhet rörande framförallt vuxna har utifrån ett nationellt och regionalt perspektiv kännetecknats av få vårdplatser. SÄS kommer även fortsättningsvis genom utarbetade vårdflöden inte att kräva lika många vårdplatser som genomsnittet i 1 Uppgifteromdenpsykiatriskaheldygnsvården,SKL/SverigesKommunerochLandsting 2 PRIOpsykiskohälsa planförriktadeinsatserinomområdetpsykiskohälsa

49 regionen och nationellt. Däremot måste det finnas ett tillräckligt antal vårdplatser, med hänsyn till den demografiska utvecklingen med fler äldre, komplexa vårdbehov och därmed längre vårdtider samt kraven på förbättrat och mer differentierat innehåll i slutenvården. Till detta skall läggas vikten av tidiga insatser. För att möta den tydligt förändrade behovsbilden baserad på de konsumtionsanalyser som genomförts har både sjukhusledning och sjukhusstyrelse bedömt att ytterligare tio vårdplatser krävs inom vuxenpsykiatrin samt två vårdplatser inom barn- och ungdomspsykiatrin. Dagens lokaliteter ger inte möjlighet till att utveckla vårdens innehåll på ett funktionellt sätt. Förutom problemet med vårdplatstillgången finns andra väsentliga brister: - total avsaknad av enkelrum för patienter - begränsade möjligheter till att ge god vård då antalet samtalsrum är otillräckligt, samtidigt som miljön är extremt torftig - den vårdhygieniska standarden är svår att upprätthålla - otillräckliga rehabiliterings- och aktivitetslokaler och därmed läkande miljö - entréfunktion som inte medger att patientens integritet säkerställs Lokaliteterna erbjuder ringa möjligheter till att utveckla bilden av psykiatrisk vård som en högt värderad och specialiserad disciplin i sjukhusets och regionens regi. En avgörande framgångsfaktor är i vilken grad verksamheten lyckas integrera öppenvårdsinsatser med slutenvård/heldygnsvård så att den samlade vården ur patientens perspektiv upplevs som sömlös. Befintliga förutsättningar för denna integration finns inte i nuvarande lokaliteter. Därutöver finns ytterst begränsade möjligheter att omhänderta det utbildningsuppdrag som verksamheterna har och som utgör en strategisk förutsättning för framtida kompetensförsörjning. Detta då merparten av alla tillgängliga lokaler används för direkt patientvård 4.3 Verksamhetsbeskrivning Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, BUP Ansvarar för målgruppen barn och ungdomar i behov av specialiserad barn- och ungdomspsykiatri och deras familjer. Upptagningsområdet är södra Älvsborg och omfattar ca barn och ungdomar under 19 år. BUP bedriver såväl öppen-, mellan- som heldygnsvård. Öppenvårdsmottagningar är utlokaliserade inom upptagningsområdet. Inom sjukhusområdet finns klinikgemensamma enheter såsom akutavdelning, akutmottagning med central telefonrådgivning och remisshantering samt flera specialiserade mellanvårdsenheter. BUP s beläggningssituation växlar över åren. På akutavdelningen finns ett uttalat behov av en dragspelsmöjlighet detta så att en vårdplats kan säkerställas direkt i ett akut läge. Det finns idag varierande komplexa vårdepisoder som kräver omedelbart behov av slutenvård vilket idag inte kan garanteras. Viktigt att beakta är att merparten av barn som vårdas på BUP har med sig en förälder som kräver utrymme och därmed sovplats. LPT enheten trängs idag med ordinarie vårdavdelning vilket leder till att behovet av avskiljning ökar trångboddheten. Idag finns sex vårdplatser och enligt genomförd konsumtionsanalys behövs ytterligare två, totalt åtta vårdplatser. Vårdplatserna kan samutnyttjas med vuxenpsykiatrin för gruppen unga vuxna med ätstörningar. Vuxenpsykiatriska kliniken, VUP Ansvarar för målgruppen vuxna över 18 år, i behov av specialiserad psykiatrisk vård. Upptagningsområdet är södra Älvsborg och omfattar ca personer. 4

50 VUP bedriver öppen-, mellan-, och heldygnsvård. Öppenvårdsmottagningar finns i flertalet kommuner inom upptagningsområdet. I Borås finns flera subspecialiserade mottagningar och mellanvårdsenheter samt på sjukhusområdet heldygnsvård och psykiatrisk akutmottagning. VUP har idag 66 fastställda vårdplatser och i förslaget planeras för 76 vårdplatser, vilket grundas på analyser och framtida prognoser (se graf för framtida prognos 2020) samt jämförelser både nationellt och regionalt (se graf jämförelse sjukhus VGR). Utifrån nuvarande konsumtionsmönster och förväntad befolkningsökning för 2020 uppskattas en förändrad konsumtion till +2 %. 4.4 Konsumtionsanalys och prognostiserad konsumtionsförändring till 2020 Jämförelse med de mest lika förvaltningsområdena NU-sjukvården och SkaS, framstår SÄS som det område med lägst slutenvårdskonsumtion Optimal beläggning av vårdplatser anses generellt ligga på mellan %. Högre tal döljer oftast perioder av överbeläggningar och reducerad vårdkvalitet som följd. Under många år var beläggningen extremt hög med beläggningssiffror på % över längre perioder. På senare tid har situationen stabiliserats vilket är kopplat till sänkt medelvårdtid, vilket är följden av förändrade och utvecklade arbetssätt. Dessutom har en äldrepsykiatrisk vårdenhet etablerats i en provisorisk lokal på akutmottagningen. 5

51 Det ökade vårdtrycket har också bidragit till kortare vårdtider, vilket inte alltid är en fördel utifrån ett patientperspektiv (se graf över medelvårdtid). Idag är det i huvudsak svårt sjuka patienter som vårdas i heldygnsvården och omkring 40 % vårdas enligt LPT. Denna patientgrupp kräver i sig långa vårdtider och krav på länsrättsförhandlingar förlänger ofta vårdtiden ytterligare. Konstateras också att fler patienter vårdas och att antalet vårdtillfällen ökar. Bedömningen är därför att lägre medelvårdtid än vad som idag redovisas inte kan förväntas. I jämförelse med övriga psykiatriska verksamheter inom VGR har SÄS lägst medelvårdtid. (Se graf medelvårdtid VGR) Medelvård vuxenpsykiatrin Medelvård VGR jämförelse 6

52 4.5 Planeringsförutsättningar och förväntade effekter I syfte att säkra en väl utvecklad patientvård som motsvarar nuvarande och framtida krav relaterat till ett renodlat patientperspektiv så har en gemensam avsiktsförklaring arbetats fram i bred samverkan mellan ledning, medarbetare och brukarföreträdare. Avsiktsförklaringen i sig har också sin utgångspunkt i SÄS strategiplan där framförallt sjukhusets värdegrund bemötande, helhetssyn och utveckling utgör allas förhållningssätt. Avsiktsförklaringen innefattar också de bärande principerna som är generella grundfundament för hela sjukhuset i samband verksamhetsförändringar inför ny- och ombyggnader. - patientnärmre vård - integrera öppen- och slutenvård - standardisering, standardiserade avdelningar/mottagningar - processer - teamorganisation Innehållet i avsiktsförklaringen utgör en strategisk plattform i utvecklingen och planeringen av Psykiatrins kvarter som kännetecknas av att Morgondagens arbetssätt inleds idag. Den beskriver vidare hur vårdens arbetssätt ska formas och är ett samlat måldokument för hela kvarteret. Nuvarande lokaler stödjer inte målet att uppnå dessa intentioner. En patientnärmre vård handlar om värdeskapande vård utifrån patientens perspektiv. Vårdrummet ska vara en trygg, läkande samt säker plats där vardagliga samtal sker. Vårdens innehåll formas så att det stödjer patientens autonomi, gör patienten delaktig och tar ansvar utifrån egna förutsättningar. Arbetssättet utgår från att närstående görs delaktiga och får stöd. Gemensamma utrymmen ger möjlighet till samvaro med både patienter och närstående. Integrering av öppen- och heldygnsvård ger effektivt resurs- och kompetensutnyttjande genom att medarbetare växelvis arbetar inom båda verksamheterna beroende på vårdtryck etc. En förutsättning för planering, genomförande och uppföljning av vårdinsatser är vikten av samsyn och kontinuitet mellan öppen-, mellan- och heldygnsvård. Öppenvården utgör basen för vårdinsatserna. Tillsammans med patienten utarbetas en tydlig vårdplan som är aktuell och känd av både öppen-, mellan- och heldygnsvård samt för närstående. Nya vård- och behandlingsmetoder utvecklas och införs gemensamt. Standardiserade avdelningar/mottagningar säkerställer god vård, rätt kvalitet och patientsäkerhet med hänsyn till varje patients behov. Patienter och närstående görs delaktiga i både planering, genomförande och uppföljning av vården. Fastställda riktlinjer/rutiner för vård och behandling implementeras och följs samtidigt som rätt kompetens utifrån det samlade uppdraget säkerställs. Utifrån nya lokalers utformning ges möjlighet att arbeta ändamålsenligt, flexibelt och standardiserat. Sjukhusets och klinikens processer beskriver vad vården ska innehålla och resultera i, vilket innebär att processernas krav integreras vid utformning av vårdens innehåll och arbetssätt. Arbetsinsatser samordnas för ett optimalt flöde ur patientens perspektiv. Inom sjukhuset som helhet är teamorganisation en förutsättning. Teamsammansättning och arbetsplanering utgår från patientens behov där vårdmiljön och utformningen av lokalplaneringen stödjer teamens arbetssätt. Teamen ansvarar för både vårduppdraget och det ständigt pågående förbättringsarbetet samt följer upp resultat för lärande och utveckling. Förutom avsiktsförklaringen, ingår i planeringsförutsättningarna för Psykiatrins kvarter att också nå den standard som nationella krav anger. 7

53 Vårdplatserna planeras som enkelrum, vilket är en förutsättning för att möta nuvarande och framtida krav på vården utifrån patientsäkerhet, värdighet och integritet. Förslaget innebär även att den nödvändiga utvecklingen av vårdens innehåll möjliggörs genom exempelvis patientnärmre vård utifrån avsiktsförklaringen och en mer uttalad läkande vårdmiljö. Förslaget att samla verksamheterna inom kvarteret leder till möjligheter att förverkliga nödvändig integration mellan och inom olika vårdbehov och vårdformer, såsom öppen- och slutenvård samt ökat samarbete mellan VUP och BUP. För VUP s del innebär det att samla hela öppenvården inom närområdet (framförallt Borås) och de subspecialiserade mottagningarna till sjukhusområdet vilket stärker patientens vårdkedja. Därutöver möjliggörs kompetensutveckling/-överföring mellan olika verksamheter/enheter. Det sistnämnda är en given omständighet för att klara framtida krav på ökad kompetensförsörjning inte minst vad gäller behovet av specialistfunktioner. De utökade vårdplatserna medger också utrymme för planerade och nödvändiga inläggningar i syfte att undvika långt gången försämring hos den enskilde patienten. Dessutom ges ökade och bättre möjligheter till rimliga arbetsmiljöförhållanden. 4.6 Sammanfattande nyttoeffekter Följande motiv och förväntade effekter av ny- och ombyggnation redovisas utifrån ett patientperspektiv som också ska betraktas från de tidigare redovisade kraven från SKL; - enkelrum för alla med egen toalett/dusch möjliggör patientnärmre vård där lugn och trygg patientmiljö också ger ökad centrering på det friska. Stärker patientens integritet. - öppen och välkomnande entré för att underlätta och stärka orienteringen för patienterna samt att avdramatisera och minska stigmatisering gentemot den specialiserade psykiatrin - ökat antal vårdplatser leder till att vårdkvaliteten ökar och överbeläggningar minskar, vilket ger ökad patientsäkerhet - minskad belastning inom heldygnsvården genom ökad närhet till den näraliggande öppenvården (VUP), där många samband rörande helhet formas, utvecklas och säkerställs - ljusa och ändamålsenliga lokaler ökar patientsäkerheten och minskar användning av tvångsåtgärder som också beskrivs i studier kopplat till vårdens läkande arkitektur - bättre förutsättningar för både kompetensöverföring och kompetensutveckling genom integration öppen och sluten vård samt utvecklade samband mellan BUP och VUP. Som exempel kan nämnas akut omhändertagande av barn och ungdomar kvälls- och nattetid - ökat samarbete mellan VUP och BUP exempelvis samverkan gällande gruppen unga vuxna med ätstörningar - samlad rehabiliteringsverksamhet för alla patienter oavsett grundorsak (somatisk eller psykiatrisk diagnos) - bättre arbetsmiljö för medarbetare ger ökad trygghet genom att miljön i sig ger färre situationer av exempelvis hot/våld - lägre sjukfrånvaro genom att vissa utsatta, ensamma och riskutsatta arbetshandlingar minimeras och/eller att nya arbetssätt utvecklas - resurs- och flödeseffektiv logistik och varuhantering omfattar allt från hantering av läkemedel, material i övrigt och transporter av olika slag. Utbudspunkterna blir färre och i dem finns också möjlighet att säkerställa regionens koncept gällande LPP, (leverans på plats) 8

54 - samutnyttjande av konferens-, utbildnings-, mötes-, och personalrum ökar nyttjandegraden väsentligt 5. Fastighet White arkitekter vann år 2011 arkitekturtävlingen om nya Psykiatrins Hus i Borås i konkurrens mot fyra andra arkitektkontor. 5.1 Tävling och gestaltning Förslaget Omtanke har patienten i fokus genom att erbjuda en välkomnande, delaktig och läkande miljö långt ifrån all institutionell prägel. Ambitionen är att skapa en publik byggnad som andas dignitet och omtanke. Under sommaren 2013 har White arkitekter även vunnit det internationellt mycket prestigefyllda arkitekturpriset WAN priset 2013 i kategorin Healthcare Future Projects med tävlingsförslaget Psykiatrins Hus. Ur Juryn uttalande för WAN priset: Stanton Kroenert stated: "Simply spectacular. The use of natural light and its surroundings will provide patients with an experience that will aid significantly in the healing process. They have achieved a non-institutional feel (.). The patient room has no design clutter, rather, it has a soothing, monastic feel, focusing on the natural surrounds. A cerebral solution to a mental problem." För mera information, se Tävlingsförslaget har vidareutvecklats vidare under programarbetet. Medan tävlingen huvudsakligen handlade om gestaltningen av Psykiatrins Hus (By 23), har projektet utvecklats till att bli ett Psykiatrins kvarter, som består av både By 23 och By 24. Efter omfattande ombyggnad kommer By 24 inrymma VUP öppenvårds- och dagvårdsmottagningar. By 23 kommer att innehålla VUP akutmottagning och slutenvård, samt BUP akutmottagning, slutenvård och mellanvård. För att förstärka sambandet mellan öppen- och slutenvården och tillskapa en värdig och välkomnande entré till hela Psykiatrins kvarter har projektet berikats med en atriumbyggnad, en envåningsvolym som länkar ihop By 23 och By 24 vid entréplanet. 5.2 Gestaltning Ett antal övergripande gestaltningsprinciper ligger som grund till förslaget Psykiatrins Kvarter. Följande principer präglar hela kvarteret men blir naturligtvis mest påtagliga vid gestaltningen av de nya byggnaderna (BY 23 Stjärnan och Atriumbyggnad). - Småskalighet och variation: programmet bryts i mindre enheter och byggnaden anpassas till tomtens unika kvalitéer, inbäddad i den delvis befintliga grönskan. Känslan av en storskalig institution byggs bort, det finns inga oändliga och monotona korridorer. - Frihet och möjlighet till egna val: Patienten skall ha möjlighet att välja enskildhet eller gemenskap. Vårdrummet är patientens privata vrå: alla vårdrum är enkelrum med egna balkonger och fönster som öppnar sig mot omgivande natur och ljusa väderstreck. - Delaktighet: Patienter, personalen och närstående är jämlika och delaktiga i vårdprocessen. Personalen sitter inte i enklaver men finns nära patienten. Ett personligt bemötande är en viktig prioritering vid entrén och reception. Även rummen 9

55 för samvaro dimensioneras så att personalen och anhöriga kan umgås ihop med patienterna. Samtalsrummen är en lugn och avskalad plats för samtal. - Ljusa miljöer: Dagsljuset har en positiv och läkande effekt och lokalerna utformas för att dra nytta av de bästa väderstrecken. Nästan alla vårdrum ligger mot ljusa väderstreck. - Skiftande utemiljöer: Landskapet gestaltas för att kunna upplevas på flera olika sätt. Gårdarna erbjuder passiva sinnesupplevelser, inbjuder till aktivitet och motion, samt stimulerar social interaktion. Alla patienter har tillgång till utemiljön i form av gårdar eller takterrasser. - För mer information kring förslaget se Bilaga 1 Gestaltning och innehåll 5.3 Fastighetsdrift och underhåll Både den befintliga byggnad 23 (BUP) och byggnad 24 (VUP) står inför ett omfattande underhålls behov. Totalt cirka kr per kvm i underhålls- och energiåtgärder, eller totalt cirka 65 miljoner kronor under de närmaste 10 åren. Ett stort problem idag är också att dessa åtgärder i princip inte går att genomföra samtidigt som befintlig vård skall upprätthållas. Men genom att först bygga en ny byggnad och sedan bygga om den befintliga byggnaden 24 löses både evakueringsproblematiken och det kommande behovet av underhålls- och energiåtgärder. Internetuppkoppling på externa förhyrningar upphör i och med att den nya byggnaden tas i bruk, vilket beräknas till en kostnadsbesparing på cirka 200 tkr. Den totala kostnadsbesparingen för underhåll bedöms till cirka 800 tkr per år. 5.4 Energi/miljö Fastighetssektorns energianvändning utgör ca 30 procent av Sveriges totala energianvändning. Det finns därför en betydande potential i att bygga den nya byggnaden samt bygga om den befintliga för att på så vis minska den negativa miljöpåverkan och få en positiv effekt på klimatet. Projektet Psykiatrins kvarter utgör därmed ett steg för att nå regionens energimål avseende halvering av energiförbrukningen till Till detta kommer också materialval, byggmetoder etc. som är viktiga ingredienser i ett långsiktigt tänkande livscykelperspektivet. Västra Götalandsregionen ställer idag höga krav på den maximala energiförbrukningen/m2 och år som en byggnad inklusive verksamhet får förbruka. I de nya byggnaderna som uppförs behöver energiförbrukningen minska drastiskt för att hela beståndet till år 2030 skall kunna minska den gemensamma förbrukningen med 50 % relativt år Energikostnaderna står i relation till de lokalytor man nyttjar. Totalt ökar den totala lokalytan framför allt på grund av att den psykiatriska slutenvården idag har för små lokaler. Dagens energiförbrukning för de ca kvm lokalyta i by 23 och 24 är ca 160 kwh/m 2, år eller totalt cirka kwh per år. Efter ny- och ombyggnad samt omflyttning enligt separat redovisning blir den nya energiförbrukningen cirka: BRA m2 BRA x 60 kwh/m2, år = kwh/år (Ny byggnad) m2 x 60 kwh/m2, år = kwh/år (Torg- o länkbyggnad) m2 x 95 kwh/m2, år = kwh/år (Ombyggd by 24) SUMMA energiförbrukning: kwh/år Minskad energiförbrukning i kwh/år: kwh/år El (50 %) kwh x 1,10 kr = kr per år (1,10 kr per kwh/år) Värme (50 %) kwh x 0,55 kr = kr per år (0,55 kr per kwh/år) Minskad energiförbrukning i kronor/år: 52 tkr/år 10

56 Den totala kostnadsbesparingen för regionen för fastighetsdrift, underhåll och energi bedöms till cirka 852 tkr/år. 6. Tidplan Efter att regionledningen tagit beslut om budget innebärande att man får påbörja systemhandlingsarbete tar det 4,5 år innan Psykiatrins kvarter kan stå helt färdig. En möjlig tidplan skulle kunna vara: Inlämning förstudie Hösten 2013 Beslut om budget och start för Hösten 2014 systemhandling Systemhandling klar Våren 2015 Regionfullmäktiges beslut om Hösten 2015 genomförande Projektering bygghandlingar Klart vintern årsskiftet nybyggnad 2016/2017 Projektering bygghandlingar Klart vintern årsskiftet ombyggnad 2017/2018 Upphandling entreprenör Årsskiftet 2015/2016 Byggstart nybyggnad Sommaren 2016 Tillbyggnad klar Årsskiftet 2017/2018 Inflyttning i nybyggnad Årsskiftet 2017/2018 Byggstart ombyggnad Årsskiftet 2017/2018 Ombyggnad klar Årsskiftet 2018/2019 Inflyttning i ombyggnad Årsskiftet 2018/2019 Projektet klart i sin helhet 1:a kvartalet Genomförande och utgifter För att minimera kostnader för evakueringar och minimera störningar för verksamheten planeras projektet att utföras i följande etapper: 1. BUP verksamheten i bef byggnad 23 evakueras. 2. Befintlig byggnad 23 rives och nybyggnad sker. 3. Heldygnsvården och akutmottagningen flyttar från byggnad 24 till den nya byggnaden varefter bef byggnad 24 byggs om. 4. Öppenmottagningar flyttar från extern förhyrda lokaler till den ombyggda by 24. Den totala nybyggnadsytan beräknas till m2 BRA eller m2 BTA och ombyggnadsytan beräknas till ca m2 BRA. Beräknad investeringsutgift är totalt 481 mkr 11

57 (kostnadsläge augusti 2013), ny hyra uppgår till total 30,9 mkr/år (kostnadsläge 2013) och fördelar sig enligt följande: Investering Ny hyra Nybyggnad by mkr 22 mkr/år Ombyggnad by mkr 8,9 mkr/år Betalningsplan för projektgenomförande enligt följande: Utgift 6 mkr 6 mkr 160 mkr 248 mkr 66 mkr 3 mkr Genomförandet planeras starta 2016 och byggnadsprojektet beräknas vara färdigställt i sin helhet årsskiftet 2018/ Ekonomi 8.1 Hyreskostnader Idag betalar Psykiatrin på SÄS Borås ca tkr per år i hyra för berörda verksamheter i både interna och externa lokaler. Efter om- och nybyggnad samt omflyttning av enheter i samband med färdigställande blir den totala årshyran för Psykiatrins kvarter med 2013 års hyresmodell tkr per år. Årshyran för enheterna i Psykiatrins kvarter ökar alltså med tkr. 8.2 Samordningsvinster - Idag är BUP: s akutmottagning lokaliserad i anslutning till avdelningen. Även framöver behöver den fortsatt vara nära på grund av de samordningsvinster som föreligger vid akuta bedömningar eller konsultationer till övriga sjukhuset och som föregår eventuell inläggning på avdelningen. - En fråga som sedan länge varit svår att lösa är hur VUP-personal ska kunna undsätta BUPpersonal i kritiska lägen eller vid akuta bedömningar jourtid. Trots goda intentioner och rutiner för samverkan, har detta behov inte nått en optimal lösning. VUP-avdelning lokaliserad i nära anslutning med BUP kommer att överbrygga denna svårighet. Det skulle också medge en lägre bemanning på BUP: s avdelning nattetid med bibehållen patientsäkerhet och god arbetsmiljö. Försök har gjorts tidigare att minska bemanningen nattetid, men fallit på svårigheten med samnyttjande av personal mellan VUP och BUP. - BUP inom byggnad 24 och Solhem. Utbyggnaden av den nya vårdbyggnaden kombineras med en samlokalisering av samtliga öppenvårdsmottagningar i Borås. Samordning sker lämpligen utifrån tre utbudscentra: Nybyggnationen, nuvarande byggnad 24 och Solhem. När flera BUP-enheter kan samlas på Solhem borde arbetsmiljön bli bättre för små yrkesgrupper som läkare och sjuksköterskor. Idag är de få och sårbara på spridda enheter. Vid en lokalisering på samma ställe kan man stödja varandra. - En nära nog optimal samverkan mellan VUP och BUP sker i den planerade nybyggnaden, i byggnad 23. Denna kan kompletteras med mindre samordnande noder kring vårdplatser, kunskap eller annan gemensam verksamhet. Exempelvis kan, som tidigare nämnts, 12

58 heldygnsvård för ätstörningar erbjudas inom ramen för BUP s slutenvård med 2 våningsplan som görs åldersövergripande. - Härutöver samordnas öppenvårdsverksamheter för VUP i byggnad 24 och för BUP på Solhem. Enheter med de största sambandsbehoven placeras nära varandra, hemtagningseffekterna ökar därmed. - I byggnad 24 placeras: ÖVM Borås, ÖVM Centrum, ÖVM Solhem, ÖVM Björkängen, ÖVM Beroende, Neuropsykiatrisk utrednings- och behandlingsenhet, PSL-mottagning och eventuellt också äldrepsykiatrisk mottagning. - Samförläggning av vuxenpsykiatrins akutmottagning och substitutionsmottagning, gör att samordningsvinster kan uppnås genom att gemensam personal finns på båda mottagningarna. - Effektivare planlösning genom att de nya lokalerna stödjer en effektivare flödesorienterad vård. Tävlingsförslaget visar också på gemensamt nyttjande av vissa administrativa lokaler samt av personallokaler. Patientnärmre vård möjliggörs genom teamstationer inom varje vårdmodul om 6-7 patienter Gruppering av vårdavdelningar två och två på samma plan ger dessutom förutsättningar för rationaliseringsvinster. - Aktivitetslokaler - SKL nämner i sin kartläggning att ett förbättrat innehåll i den psykiatriska heldygnsvården är en viktig fråga. I den planerade nybyggnaden finns lokalytor som möjliggör en ökad aktivitetsnivå inom avdelningarna med bibehållna personalresurser. Inom respektive vårdmodul finns ett mindre dagrum som kan nyttjas för detta ändamål. Dessutom finns några större lokaler för rehabilitering utanför avdelningen. Detta är också ett mycket starkt önskemål från brukarorganisationerna och medarbetare. Utveckling av heldygnsvården allmänt Innehållet i heldygnsvården liksom lokaler skiljer i standard. Ett differentierat utbud av insatser med tydlig knytning till aktuell kunskap och som tar till vara patienterna och deras närståendes egna resurser behöver utvecklas generellt. (s.10 i SKL-rapport) - Närstående som en del i vården är framgångsfaktor i sig. De närstående ses alltmer som en resurs i vården. Psykiatrins kvarter ger möjligheter för bättre besöks- och mötesförhållanden och det finns också möjlighet till avskildhet. Det planeras även rum finns för brukarorganisationerna, där t ex caféverksamhet kan utföras helt eller delvis av dom, vilket b de uttryckt som ett starkt önskemål. - Förbättrad logistik avser varuhantering, förråd, tvätt och mat förenklas. Nya förbindelsegångar ger enklare transporter och möjlighet att åstadkomma hissförbindelse med kulvertplan 2. - Följande logistikpunkter som beaktats i programarbetet i särkskild ordning är; o Samverkan med somatiska vården o Utvecklandet och säkrandet av hållbar teknik och utrymme för aktivt nyttjande av videokonferens o Distribution och serviceleveranser, såsom framtida alternativ till dagens cykel- och trucktågsdistribution är AGV, sop- och tvättsug samt rörpost. Möjligheterna till AGV samt plats för sop- och tvättsug. Kvarteret ska skapa förutsättningar och därmed underlätta regionens koncept med LPP och Samlade serviceleveranser, vilket frigör tid inom vården. o Effektiv IT 13

59 o Trådlöst datasystem och RFID ska vara möjliga att installera. Kostnadsbesparingar funktionalitet/logistik De totala värdesatta kostnadsbesparingarna för området funktionalitet/logistik bedöms till tkr Sammanfattningsvis redovisar SÄS som hyresgäst årliga kostnadsminskningar om tkr om Psykiatrins kvarter kan genomföras. Mot detta skall ställas hyresökningen om tkr som objektet medför. Sålunda beräknas den årliga kostnadsminskningen till 785 tkr. Evakuering för Barn- och ungdomspsykiatrin kan ske i tomställda lokaler och erfordrar därför inga investeringsmedel. Samordningsvinster Psykiatrins kvarter - sammanställning Gemensam kassa, reception Sekreterare 2,0 800 tkr Gemensam läkemedelsmottagning och Sjuksköterska 1,0 510 tkr telefonrådgivning Gemensamt team med fördjupad utredning/bedömning Socionom 1,5 Psykolog 1,5 800 tkr 900 tkr Förändrad VEC-organisation möjliggörs Vårdenhetschef 2, tkr Minskad res- och parkeringstid 100 tkr Minskad regionservice, transport, Omkostnader 400 tkr P-platser, tele etc Kostnader för larm, väktare externt och 150 tkr Solhem Samordnad bemanning öppenvård kontra Skötare 4, tkr slutenvård Minskad nattbemanning BUP Från 3 till tkr nattbemanning Totalt tkr Resterande VUP-enheter såsom ABC verksamhet och sjukhusskola planeras till sjukhusets rehabiliteringsbyggnad. Samordningsvinster - inom Rehabbyggnaden Gemensam gruppbehandling Skötare 2,0 800 tkr Totalt 800 tkr 9. Handlingsalternativ Sjukhuset har under åren i planeringsarbetet prövat olika alternativ för att erbjuda psykiatrins heldygnsvård ändamålsenliga lokaler. Under hösten 2006 planerades för en ytterligare 5:e vårdavdelning, genom att göra en påbyggnad av befintlig byggnad 24. Förslaget förkastades pga. ökad kostnad för 5 avdelningar istället för önskvärt med dagens 4 vårdavdelningar som utökas. Förslaget innebar inte heller möjlighet till vård i enkelrum. Under utreddes ett förslag att bygga till- och om befintliga vårdavdelningar i byggnad 24. Förslaget föll pga. att det inte gick att få enkelrum samt svårigheten att få 14

60 tillräcklig plats för byggnaden med utegård etc. på tomten. Det skulle också innebära stora svårigheter att evakuera under byggtiden Efter studie av hela psykiatrins kvarter (by 23 och by 24) kom därefter idén att riva byggnad 23 (Barn och Ungdomspsykiatrin) och bygga en ny vårdbyggnad på den tomten där då även Barn och Ungdomspsykiatrin får plats. Detta innebär att öppenmottagningar kan flytta till befintlig byggnad 24, nära heldygnsvården och därmed samutnyttja varandras resurser och få till stånd den nödvändiga integrationen mellan öppen och sluten vård. SÄS som ansvarig för verksamheten och hyresvärden Västfastigheter har efter att flera alternativ har prövats kommit fram till att det föreslagna alternativet är det som skall genomföras. Projektgruppen: Suzanne Guregård, bitr sjukhusdirektör Martti Valkonen, servicechef Bengtåke Johansson, ekonomichef Jan-Ola Höglund, lokal- och säkerhetschef Marianne Segenstedt, planeringsledare Bengt-Arne Andersson, VC VUP Ewa Hedström, VC BUP Boel Hellgren, BUP Pernilla Jansson, VUP Arne Söderberg, Västfastigheter förvaltare Claes Westberg, Västfastigheter, projektledare Stefan Lundin, White arkitekter Cristiana Caira, White arkitekter Kristina Johansson, projektsekreterare 15

61 SÖDRA ÄLVSBORGSSJUKHUS - PSYKIATRINS KVARTER BILAGA FÖRSTUDIE PROJEKTET VANN DET INTERNATIONELLA PRISET WAN AWARDS 2013, I KATEGORIN HEALTHCARE, FUTURE PROJECTS. KONCEPTBILD PÅ ATRIUMET Ett ljust atrium binder ihop byggnad 23 och byggnad 24 och skapar ett sammanhållet kvarter för psykiatrisk vård. Atriumet gestaltas småskaligt, interiören erbjuder värme och tydlighet. Atriumet befolkas av patienter, närstående, personal, studenter, konferensgäster och besökare till matsalen. Entrén till kvarteret är en välkomnande plats för alla. INTENTIONEN ÄR ATT SKAPA ETT SAMLAT OCH VÄLKOMNANDE KVARTER FÖR PSYKIATRISK VÅRD MED EN ARKITEKTUR SOM ANDAS DIGNITET & OMTANKE

62 SÖDRA ÄLVSBORGSSJUKHUS - PSYKIATRINS KVARTER BILAGA FÖRSTUDIE BYGGNAD 23 SLUTENVÅRD STJÄRNAN PSYKIATRINS KVARTER atriumbyggnad som sammanlänkar båda byggnaderna. Efter omfattande ombyggnad kommer VUP öppenvårds- och dagvårdsmottagningar mellan öppen- och slutenvården och tillskapa en värdig och välkomnande entré till kvarteret har projektet berikats med en atriumbyggnad. entréplanet, annonserar entrén tydligt och samtidigt småskaligt från gatan. Interiören erbjuder dagsljus, värme och tydliga riktningar. Inifrån atriumet nås de olika verksamheterna samt matsalen via länken. I atriumet placeras gemensam reception med incheckning, cafeteria, studenter, konferensgäster och besökare till matsalen. Entrén till kvarteret upplevs säker och välkomnande för alla. MATSAL KONFERENS 23 ATRIUM 24 LÄNK MATSAL KONFERENS HUVUDENTRÉ SÄS GEMENSAM ENTRÉ LÄNK TILL MATSAL ORIENTERINGSPLAN ÖVER SJUKHUSOMRÅDET PSYKIATRINS KVARTER I BYGGNAD 23 OCH 24 BYGGNAD 24 ÖPPENVÅRD MATSAL KONFERENS BLÅLJUSENTRÉ ENTRÉ AKUTMOTTAGNING VUP OCH BUP HUVUDENTRÉ PSYKIATRINS KVARTER SITUATIONSPLAN 1_400 [A1] 1_800 [A3] PSYKIATRINS KVARTER MED ATRIUMBYGGNAD OCH LÄNK TILL MATSAL OMGES AV GRÖNSKA SCHEMATISK VOLYMSKISS ÖVER PSYKIATRINS KVARTER MED HUVUDENTRÉ MOT GATAN

63 SÖDRA ÄLVSBORGSSJUKHUS - PSYKIATRINS KVARTER BILAGA FÖRSTUDIE KONCEPTDIAGRAM: VUXENPSYKIATRI (VUP), plan 4 och 5 KONCEPTDIAGRAM: BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI (BUP), plan 6 VUP GÅRD TEAM VÅRDMODUL VÅRDMODUL TEAM NATT TEAM GEMENSAMMA YTOR VÅRDMODUL MOTTAGNING MOTTAGNING PERSONLIGT BEMÖTANDE TAKTERRASS TEAM VÅRDMODUL VÅRDMODUL TEAM FOAJÉ PERSONLIGT BEMÖTANDE TEAM NATT VÅRDMODUL VUP GÅRD TEAM VÅRDMODUL MOTTAGNING GEMENSAMMA YTOR TEAM NATT FOAJÉ VÅRDMODUL TEAM VÅRDMODUL KONCEPT: Y- MODELLEN plankonceptet för en VUP vårdavdelning. Avdelningen delas in i 3 vårdmoduler som utformas som en patienter. Mittpunkten fungerar som ett nav i avdelningen, där utrymmen placeras. Receptionen har möjlighet att bevaka alla 3 ben: härifrån kan avdelningen bemannas under natt/ jourtid. Ingen vårdmodul behöver passeras för att nå en annan vårdmodul. balkong för samvaro. STJÄRNAN och formas efter tomtens förutsättningar. En teamstation per avdelning placeras rygg i rygg med teamstationen av intilliggande avdelning för att stärka samarbetet samt fungera som bas för koordinatorsexpedition som ger ett personligt bemötande. inrymma gemensamma funktioner. I det norra benet samlas expeditioner och personalutrymme. kvarterets atrium med reception och incheckning. koncept. Här har patienter tillgång till en rymlig takterrass som KONCEPTBILD PATIENTRUM MED INGLASAD FRANSK BALKONG SAMBANDSDIAGRAM PSYKIATRINS KVARTER KULVERTANSLUTNING OMKLÄDNING BLÅLJUSENTRÉ TEKNIK AKUTMOTT. TEKNIK REHAB VUP VÅRDAVDELNING VUP VÅRDAVDELNING VUP VÅRDAVDELNING VUP VÅRDAVDELNING BUP AKUTMOTT. BUP MELLANVÅRD BUP SLUTENVÅRD TEKNIK UTB. HUVUDENTRÉ SUBST. MOTT. VUP FOAJÉ CAFÉ BUP FOAJÉ KONFERENS UTBILD. MATSAL OCH KONFERENS UTB. UTBILD. REC KLINIK- LEDNING UTB. UTB. VUP ÖPPENVÅRD VUP ÖPPENVÅRD VUP ÖPPENVÅRD VUP DAGVÅRD VUP ÖPPENVÅRD VUP ÖPPENVÅRD ÖPPENVÅRD VUP ÖPPENVÅRD PLAN 2 PLAN 3 PLAN 4 PLAN 5 PLAN 6 (Kulvertplan Plan1 och K1 ej redovisade).

64 Förstudie Infektion

65 1. Sammanfattning Regionövergripande planering Organisationen SÄS/HIVÖ Infektionsenheten SÄS Förutsättningar Övergripande planering Förslag Utgångspunkt Tendenser/riktningar inom området Kortfattad verksamhetsbeskrivning och vilken nytta som tillförs Fastighet Drift och underhåll Energiförbrukning Tidsplan Genomförande och utgifter Ekonomi Handlingsalternativ Bilaga 1Illustration Bilaga 2 Infektion skiss plan 4_200 Bilaga 3 Infektions skiss plan 5_100 Bilaga 4 Infektion skiss plan 5_200

66 1. Sammanfattning En välfungerande infektionssjukvård är en förutsättning för att kunna bedriva en högspecialiserad vård. I takt med ökande användning av immunnedsättande läkemedel och implantat av främmande material (t ex hjärtklaffar och proteser) och därmed ökande infektionsrisker, blir denna koppling allt tydligare. Möjligheten att isolera patienter tidigt vid utbrott av smittsamma sjukdomar innebär att medpatienterna inte utsätts för risken att få en VRI (Vårdrelaterad Infektion). En investering i infektionssjukvård kan ses som en försäkringspremie för att minska risken för framtida utbrottskostnader (sid 17) Nuvarande infektionsavdelning är ålderstigen och uppfyller inte de krav som ska ställas på tillgänglighet, arbetsmiljö och vårdhygienisk standard. Vårdrummen är inte flexibla, vilket ibland medför att patienter av olika kön tvingas att dela vårdrum. Ur integritetssynpunkt är detta inte acceptabelt. Antal isoleringsrum (6 stycken) är redan i dagsläget otillräckligt i förhållande till behovet. I relation till befolkningsunderlaget har Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS) betydligt färre isoleringsrum än övriga sjukhus inom Västra Götalandsregionen (sid 2). Förekomsten av multiresistenta bakterier ökar med en oroväckande hastighet, särskilt gäller detta tarmbakterier. WHO anser att antibiotikaresistens utgör ett allvarligt hot mot sjukvården och folkhälsan. Patienter som bär på elakartad resistens, och som samtidigt har stor risk att smitta andra, behöver vårdas på isoleringsrum. Behovet av vård i ändamålsenliga isoleringsrum med specialistkompetent personal kommer därför att öka (sid 12). Epidemiska utbrott inom sjukvården kan få allvarliga medicinska och ekonomiska konsekvenser, inte minst gäller det utbrott med multiresistenta bakterier. Exempel på andra sjukdomar som kan orsaka okontrollerad smittspridning är vinterkräksjuka, influensa och mässling samt nya smittor. Tillgång till isoleringsrum och välutbildad personal är av avgörande betydelse för såväl prevention som handläggning vid smittsamma utbrott (sid 15). För att möjliggöra en flexibel användning bör alla isoleringsrum få en enhetlig utformning vid en ombyggnation. Detta skulle underlätta både den dagliga vården och hanteringen av smittsamma utbrott samtidigt som sjukhuset skulle bli bättre rustat att möta framtida idag okända smittor. Den nybyggda infektionsavdelningen vid Norra Älvsborgs lasarett (NÄL) (24 isoleringsrum), liksom flera andra moderna infektionsavdelningar i landet, har en enhetlig utformning av isoleringsrummen (sid 8). Aktuellt förslag innebär att de vårdhygieniska aspekterna för dagens och framtidens infektionssjukvård får patientsäkra lösningar. Möjligheten att under byggnationen fortsatt kunna bedriva isoleringsvård, utan behov av evakueringsplatser, ses som en stor fördel. Kostnadsberäkning för förslaget är 115 mkr avseende investeringskostnad samt en därtill beräknad hyresökning på 4,5 mkr. Utbyggnadens hemtagningseffekt finns i att begränsa eller minska kostnaden (2 30 mkr) för utbrott då själva ombyggnationen från dubbelrum till enkelrum inte i sig innebär några minskade kostnader (sid 22). 1

67 2. Regionövergripande planering 2.1OrganisationenSÄS/HIVÖ I Västra Götalandsregionen finns fyra infektionsenheter som är placerade vid Sahlgrenska sjukhuset (SU), Skaraborgs sjukhus (SKAS), NU-sjukvården och SÄS. Alla enheter bedriver likartad verksamhet samt ansvarar för isoleringsvården i sitt upptagningsområde. För närvarande ser fördelningen av antalet vårdplatser och isoleringsmöjligheter ut som följer: Sjukhus Vårdplatser infektion Isoleringsplatser Upptagningsområde SU, IKÖ SKAS NU SÄS Jämförelsen visar att antalet isoleringsplatser i förhållande till region i övrigt är lågt för SÄS. Infektionsvården på SÄS har hela gamla Södra Älvsborg som sitt upptagningsområde. SÄS Infektionsenhet ingår sedan 2010 i kliniken för Hud/STD, Infektion, Vårdhygien och Öron/ Näsa/Hals (HIVÖ). Infektionspatienter vårdas på Öron/Infektionsavdelningen (F3) och på Infektionsavdelningen (byggnad 37). Aktuellt verksamhetsprogram beskriver verksamheten vid infektionsenheten (byggnad 37) som funktionellt har fyra delar; sluten vård med 18 vårdplatser, mottagningsverksamhet, konsultverksamhet (internt och externt) och administration. Infektionsenheten bedriver sluten och öppen infektionssjukvård inom gamla Södra Älvsborgs län motsvarande beställarområde 6 och 8. Kliniken har vidare som övergripande uppdrag att minimera spridningen av smittsamma sjukdomar inom Södra Älvsborg, både i samhället och inom sjukvården. Slutenvård omfattar all form av sjukhusanknuten specialistvård av patienter med infektionssjukdomar, såsom svåra infektioner och/eller hög smittsamhet. Lokalerna är anpassade med slussfunktioner och kontrollerad ventilation som möjliggör vård av patienter med hög smittsamhet. Vårdenheten består idag av sex dubbelrum och sex enkelrum (18 vpl.). Vid större behov av isolering (> 6 vårdplatser) kan inte det totala vårdplatsuppdraget säkerställas, då dubbelrum får användas som isoleringsrum för en patient. Öppenvården är mångfacetterad med en allmän infektionsmottagning och en resemedicinsk mottagning. En stor del (> 60 %) riktar sig mot sjukdomar som omfattas av smittskyddslagen 2

68 ex Tuberkulos, Hepatit B o C samt HIV. Arbetet på infektionsmottagningen innebär också en omfattande telefonrådgivning både till allmänhet och till andra vårdgivare. Infektion bedriver dagligen konsultverksamhet vid flera kliniker/enheter på SÄS Borås och det finns även verksamhet vid Alingsås Lasarett och vid SÄS Skene. Infektionsläkare är processägare för Pneumoni och Sepsis - processerna på SÄS. Kliniken är drivande och ansvarig i frågor rörande slutenvårds- och öppenvårds-strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens) inom Södra Älvsborg. Infektion deltar i grundutbildningen inom Göteborgs Universitet för läkare och Högskolan i Borås för sjuksköterskor. Även undersköterskor från gymnasieskolans omvårdnadsprogram i Borås praktiserar/tjänstgör på enheten. God Vård Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvård ska bedriva god vård. Socialstyrelsens föreskrift om ledningssystem för kvalité och patientsäkerhet har brutits ner till ett regionalt handlingsprogram - God vård ( ). God Vård är ett nationellt begrepp som består av sex kvalitetsområden och de innefattar att vården ska vara säker, patientfokuserad, kunskapsbaserad, jämlik, i rimlig tid och effektiv. Alla kvalitetsmål är viktiga i utvecklingen av infektionssjukvården. Men framför allt vill vi bedriva en säker vård och minimera vårdskador genom att minska risken att smitta överförs mellan patienter, en jämlik vård där kön, sexuell läggning eller nationalitet inte har betydelse. Bo Bergman (Professor Chalmers Tekniska Högskola) har beskrivit regionens God Vård och att vi behöver ett nytt synsätt inom hälso- och sjukvården. God Vård borde beskrivas utifrån Ännu Bättre Vård. I dag har VGR kvalitetsbristkostnader på ca 20 % och det motsvarar 6 miljarder kronor. En ny byggnation innebär bättre förutsättningar för att bedriva vård som minskar antalet vårdrelaterade infektioner. 3

69 Referenser: Handlingsprogram för god vård ( ) Västra Götalandsregionen %c3%a5rd% pdf Bergman, B (2013) Ännu bättre vård, vad kan vi lära från variationen i öppna jämförelser? SKL Patientperspektiv Patienter och närstående kan bidra mycket till att vårdskador minskar. En aktiv, deltagande och kunnig/delaktig patient kan genom att berätta om sig själv och sin sjukdom ge vårdpersonalen viktig information som kan bidra till att risker undviks (utsättas för en vårdrelaterad infektion). Samtidigt kan personalen genom att kommunicera med patienten och informera om vård och behandling stödja patienten att se möjliga risker och förhindra att skador inträffar. När patienten vårdas på enkelrum möjliggörs patientens delaktighet och en individuell vårdplan kan placeras i vårdrummet. Moderna riktlinjer kring hälsovårdsdesign skall utgöra basen för vårdrummets utformning så att miljön på rummen är av läkande natur. För patienter med långa vårdtider och långtidsisolering behövs samband med grönytor och uteplats. Att vårdas på en infektionsenhet med isoleringsvård innebär vård på eget rum med egen toalett och utan möjlighet till social samvaro. Vid isoleringsvård är det viktigt att kunna upprätthålla sina sociala kontakter via telefon och internet. Något som gör isoleringen lättare är att ha möjlighet att se omgivningar utanför fönstret. Anonymitetsskydd är viktigt, särskilt för patienter med sjukdomar som faller inom smittskyddslagen. Att kunna erbjuda patienter adekvat isoleringsvård strävar mot målen med en nollvision i fråga om patientskador. Referenser: Socialstyrelsen, (2011) Tema patientsäkerhet patientens delaktighet Assarsson, J (2013) Patientmaktsutredningen _Assarsson.pdf Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet, Magisteruppsats i omvårdnad: MRSA hos äldre- Vår tids pest? Gårdshage & Haggren Arbetsmiljöperspektiv Vårdrummen ska vara utformade enligt gällande arbetsmiljökrav. Rummen ska vara så tilltagna att man kan förvara utrustning och använda rullstol utan att flytta på inredningen. Man bör också kunna utföra undersökningar och behandlingar inne på rummet för att undvika smitta. Ytan på hygienutrymme ska vara anpassat så att vårdpersonal kan assistera en 4

70 rullstolsburen patient. Speciella krav ställs på isoleringsrum vad det gäller rum, sluss och hygienutrymme. All personal som jobbar på infektion ska ha kunskap om isoleringsteknik, basala hygienrutiner och vårdhygien som ett särskilt kompetensområde och som en del av sin professionalitet, för att på ett säkert sätt kunna arbeta med smittsamma patienter. Det är även viktigt att kommunicera vikten av god isoleringsvård, såväl med den medmänskliga som med den ekonomiska nyttan för både patienterna och samhället. Referens: SFVH,Svensk Förening för Vårdhygien dokument BOV (Byggenskap och Vårdhygien) 2:a utgåva Smittskyddslagen Samhällets smittskydd ska tillgodose befolkningens behov av skydd mot spridning av smittsamma sjukdomar. Smittskyddslagen reglerar ansvarsfördelning och vilka åtgärder som ska vidtas, skyldigheter och rättigheter etc. Ett 60-tal sjukdomar omfattas av lagens bestämmelser och indelas i samhällsfarliga, allmänfarliga, smittspårningspliktiga och anmälningspliktiga sjukdomar. De mest smittsamma och/eller mest komplicerade infektionstillstånden handläggs på en infektionsklinik. Viss vård är tvingande, vilket för verksamheten innebär att den inte kan nedprioriteras eller senareläggas. Referens: Smittskyddslagen (2004:168) Isoleringsvård För att minska att luftburen smitta överförs från patientrum och övriga utrymmen, skall alltid patientrummet ha ett betryggande undertryck gentemot övriga rum. Smitta skall ej kunna föras från ett patientrum till ett annat eller till andra rum/utrymmen. För att säkerställa detta behöver väggar mellan patientrum vara garanterat täta. Patientrummet med hygienrum skall ha ett lägre lufttryck än omgivningen. Slussfunktion skall finnas mot korridor och till det fria (ute). Ingång via loftgång bör finnas till alla isoleringsrum men tänkbara inre transportvägar (och smittrisker i samband därmed) i akutsituationer bör belysas. Infektionsenheten har den enda vårdavdelningen på SÄS, förutom IVA, där man har möjlighet att vårda patient med luftburen smitta. Avdelningen vårdar också barn med luftburen smitta (mässling, vattkoppor, ny influensa), vilket ställer krav på utrymmen för skötbord och säng för förälder. Vid längre vårdtider på grund av sjukdom med luftburen smitta, som omöjliggör vistelse i gemensamma lokaler såsom sjukgymnastik eller arbetsterapi, är det väsentligt att patienten ges möjlighet 5

71 och utrymme för hjälpmedel och träning i det egna vårdrummet (rollator, gåbord, annan verksamhetsspecifik utrustning). Utbrott som berör höggradigt resistenta bakterier kan ha ett mycket utdraget förlopp (månader år) där man måste kunna lita på att en infektionsavdelning har resurser att omhänderta merparten av de smittsamma patienterna. Vid vissa smittsamma sjukdomar kan det också uppstå behov av strikt kohortvård d.v.s. att avdela en del av vårdavdelningen med helt egen personal (så som man i många andra länder gjorde under SARS-utbrottet). Då är det en förutsättning att det finns desinfektionsrum, förråd och kök som också kan inkluderas i den fysiska kohortenheten. Byggteknik, dimensioner, ventilation och inredning skall följa rekommendationer i följande skrifter: SFVH, Svensk Förening för Vårdhygien dokument BOV (Byggenskap och Vårdhygien) 2:a utgåva _Byggenskap_och_Vardhygien FYFFE, Förrådshantering och transport av medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad till och inom hälso-, sjuk- och tandvård _Forradshantering_och_transport_av_medicintekniska_produkter_med_specificerad_ r 6 Vårdrum för smittsam patient med fokus på luftburen smitta. nybyggnation Vårdhygieniska krav måste gå före eventuella estetiska och andra synpunkter, inredning och utrustning stämmas av i dialog med Vårdhygien och all logistik förankras bland personal med erfarenhet av infektionssjukvård samt externa servicefunktioner såsom apotek, Regionservice mm. 2.2InfektionsenhetenSÄS Under 2012 var vårdproduktionen av slutenvård vårddygn fördelade på vårdtillfällen. Det innebär en medelvårdtid på 5,6 dagar som är en av de lägsta för infektionssjukvården i landet. I stort sett är samtliga patienter som läggs in akut från akutmottagningen, från den egna mottagningen på SÄS eller direkt från annan vårdgivare ex Alingsås Lasarett. Av vårdtillfällen finns följande; pneumoni, urinvägsinfektioner, hud o mjukdelsinfektioner, sepsis, ortopediska infektioner, tuberkulos, MRSA/MRB och övriga infektioner med hög smittsamhet. I nuvarande läge med endast sex möjliga isoleringsrum och sex dubbelrum tvingas verksamheten att lägga ihop män och kvinnor på samma dubbelrum, för att säkra att isoleringsvård kan ske fullt ut. Öppenvårdsproduktionen var öppenvårdsbesök fördelade på läkarbesök och sjukvårdande behandling (ssk, kurator). Vid enhetens mottagningsverksamhet är fördelningen att ca 50 % av läkarbesöken och 65 % av sjukvårdande behandling sker under smittskyddslagen. De vanligaste diagnoserna på infektionsmottagningen är hepatit B, hepatit C, HIV, tuberkulos, immunbrist och patienter med sårinfektioner.

72 Figur 1 visar infektionsspecialitetens verksamhet. Hela cirkeln motsvarar alla patienter med sjukdomar som orsakas av ett smittämne. Bland dessa innefattas patienter med sjukdomar som bör vårdas på enkelrum/isoleringsrum. Häri innefattas också patienter som har eller där det finns misstanke om luftburen smitta eller annan höggradig smitta som kräver isoleringsvård. Under perioder med utbrott/epidemi ökar antalet patienter som behöver isoleringsrum (t ex influensa, vinterkräksjuka). I tider när dessa resurser inte behövs fullt ut, så kan effektiv vård av övriga infektionspatienter, ske på dessa rum. Genom en sådan flexibilitet i systemet skapas lokaler för beredskap och som inte behöver stå tomma i vardagssjukvård. 7

73 Källa: Nysam rapport 2011, Infektionssjukvård Av alla patienter med infektionssjukdom, som vårdas inneliggande, vårdas endast en del på infektionsenheterna. Studier visar att andelen bör öka då man med infektionsläkare som ansvariga får en adekvat antibiotikaterapi insatt tidigare samt att även övriga kostnader för vården minskas. Referens: Tenenbaum M J, Infectious diseases consultative recommendations. If heard,they can be listened to. CID2004;38: ) Flera infektionskliniker i landet har byggts om de senaste åren för att ta emot det ökade antalet patienter med infektioner. Beräkningar har visat ett ökat behov av antalet vårdplatser efter dagens kapacitet tillsammans med framtida förändringar i ålderstruktur och det ökande antalet svåra infektioner i samhället. Allt fler infektionskliniker har endast enkelrum med dubbla slussar och möjlighet till kontrollerad ventilation i samtliga vårdrum. (ex MAS, NÄL och Kristianstad). För en fungerande isoleringsvård har personalen inom 8

74 infektionsverksamheten en specifik kompetens när det gäller isoleringsteknik och vårdhygieniska rutiner. 9

75 De närmaste 20 åren kommer att innebära ett ändrat sjukdomspanorama och nya epidemier. Globaliseringen innebär en ökad risk för snabb spridning av smittsamma sjukdomar mellan olika kontinenter. Detta illustrerades med all tydlighet under utbrottet av luftvägsinfektionen SARS i Kina med snabb spridning till flera länder. Ytterligare exempel på detta är resistenta bakterier som via patienter sprids mellan sjukhus i olika delar av världen. Förekomsten av multiresistenta bakterier i svensk sjukvård förväntas fortsätta att öka de närmaste åren. Att planera och bygga en infektionsenhet för framtiden är en god investering. En välfungerande infektionssjukvård är en förutsättning för att kunna bedriva avancerad och högspecialiserad vård inom andra discipliner. Infektionssjukdomar är en stor och växande utmaning och infektionssjukvården utgör en stark och livskraftig gruppering som tar ansvar och leder utvecklingen med att förebygga och behandla infektioner. 3. Förutsättningar 3.1Övergripandeplanering Lokalförsörjningsplan: Den planerade byggnationen är i överensstämmelse med Södra Älvsborgs sjukhus och Västfastigheters övergripande och långsiktiga planering för sjukhusområdet. Frågan om framtida placering av Infektionssjukvården vid SÄS har varit föremål för utredningar under lång tid. SÄS har där kommit fram till att föreslagen placering är den bästa ur den framtida infektionssjukvårdens synpunkt och med hänsyn till patientens integritet. Hänsyn har också tagits för planerad framtida ringväg. Infektionshuset är en del av den kommande lokalförsörjningsplanen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås. Kommunal planering: Nuvarande detaljplan stödjer inte planerad byggnation. Innan byggnationen startar måste ny detaljplan tas fram. Detta arbete bedöms kunna genomföras utan problem. Det kommer under 2013 påbörjas ett arbete med ändring av detaljplan gemensamt med Västfastigheter, Västtrafik och Borås Stad avseende förändring av bussterminal, infartsvägar med mera. Hänsyn har tagits till denna planering i projektet. 4. Förslag 4.1Utgångspunkt Infektion Borås Infektionsbyggnaden är snart 30 år gammal och är i behov av renovering. Den behöver också moderniseras utifrån dagens och morgondagens medicinska behov och utveckling. En till/ombyggnation av enheten har funnits med i lokalplaneringen sedan 2004 men har dröjt på grund av andra byggprojekt på SÄS ex T-huset med dess följdprojekt. I dag finns få enkelrum/isoleringsrum jämfört med övriga infektionskliniker i Västra Götalandsregionen och i Sverige, vilket medför att patienter flyttas runt på enheten, män och kvinnor delar rum samt att dubbelrum används som isoleringsrum och i vissa fall prioriteras smittsamhet bort. Hygienutrymmen är inte handikappsanpassade, patienter får duscha och sitta på toaletten med öppen dörr. Även patienternas behov av hjälpmedel ökar i takt med en åldrande befolkning 10

76 och det finns inte plats för dessa i patientrummen med bibehållen god vårdhygienisk standard. I nuvarande vårdrum finns ingen möjlighet att möta dagens eller morgondagens behov av vårdhygieniska rutiner för infektionssjukvårdens patientgrupper. Möjligheten till avställningsytor för att skilja rent/orent är begränsade. Tidigare utredningar har påvisat ökade problem med multiresistenta bakterier och med en förändrad åldersstruktur kommer behovet av vård på infektionsenheten att öka. Den största belastningen kommer att vara på behovet av isoleringsplatser. I dag finns 18 vårdplatser på infektionsavdelningen varav sex dubbelrum och sex enkelrum varav fyra är anpassade till luftvägssmitta och två för kontaktsmitta. Även barn med behov av isoleringsvård vårdas på infektionsavdelningen, vilket innebär att det bör finns plats för anhörig/familj utan att de vårdhygieniska rutinerna försämras. I nuvarande byggnad finns endast en hiss från kulvertplan (övriga sjukhuset) till mottagning och avdelning. Det har inneburit svårigheter vid akuta patienttransporter samt att det har funnits tillfällen då dels hissen varit ur funktion eller att det har utförts planerad service, vilket då har inneburit patientsäkerhetsrisker vid akuta tillstånd. Infektionsmottagningen har sju mottagningsrum och ett vaccinationsrum. Av dessa har tre mottagningsrum ingång utifrån och där finns även egen toalett och inre sluss. Övriga rum har ingång från korridor och ingen slussfunktion. I tre av patientrummen finns viss möjlighet till kontrollerad ventilation för luftburen smitta. Det är endast ett av rummen som har möjlighet att ha sjukhussäng, då de andra rummens planering inte medger sängtransport. Detta är en förutsättning för att bedriva dagsjukvård. På mottagningen finns en dagjour som har både akuta och planerade besök. Läkare, sjuksköterskor och kurator har egna mottagningar samt gemensamma teambesök. Det finns också en resemedicinsk mottagning för mer komplicerade vaccinationsfrågor, som bedrivs av både läkare och sjuksköterskor. I dag finns administrativa arbetsplatser temporärt i anslutning till byggnaden. I denna stabsbarack inryms sex arbetsplatser för verksamhetschef, läkarchef, överläkare, processägare, utvecklingscontroller och kliniksekreterare. Baracken har problem med ventilation, lukt och är inte kostnadseffektiv. Övriga administrativa arbetsplatser finns i nuvarande mottagningsplan. Kliniken har en hög andel randande läkare, studenter och utbildningsaktiviteter som innefattar både kliniken internt och många samband med andra enheter på SÄS, Högskolan i Borås och Göteborgs Universitet. Möjlighet att upplåta arbetsytor till dessa aktiviteter är begränsade i nuläget. Uppdraget från Göteborgs Universitet, gällande läkarutbildningens kliniska undervisning, kommer att öka de närmaste åren då antalet antagna till läkarlinjen ökat markant. För närvarande är fem sex kandidater utlokaliserade ca 16 veckor per år. Framgent kommer både antalet kandidater per vecka och antalet utbildningsveckor att öka. Behov finns av läsplatser och grupprum för undervisning. Personalbemanning Infektionssjukvården har behov av en högre grundbemanning inom slutenvården och anledningen är att undvika smittspridning i omvårdnadsarbetet. Arbetsuppgifter som skiljer 11

77 sig från annan vårdavdelning är bl.a. specifik person till kök, av- och påklädning i samband med isoleringsvård och dagligt städ av vårdrummen enligt rutiner för smitta. Avdelningen har också ett högt antal akuta transporter. Bemanning på motsvarande infektionsavdelningar, som bedriver isoleringsvård i VGR som nedan. Budgeterade tjänstefaktorer mottagning Budgeterade tjänstefaktorer avdelning SÄS NÄL SKAS 6,5 5,0 2,75 24,75 34,86 29,61 Nattbemanning 2 ssk 4 (2 ssk + 2 usk) 3 (2 ssk + 1 usk) Antal vårdplatser Enligt jämförelse ovan har SÄS 1,4 tjänstefaktorer/vårdplats, NÄL har 1,6 och SKAS 1,5. Avdelningarna vårdar likvärdiga patientgrupper. Personalfördelningen över dygnets timmar ser olika ut. Det är endast SÄS som har två personal nattetid, vilket medför att strikt kohortvård inte är genomförbart på avdelningen under denna tid för högsmittsamma patienter. 4.2Tendenser/riktningarinomområdet Övergripande trender Utifrån den verksamhet som idag bedrivs vid infektionsenheten kan följande förutses: Den förväntade befolkningsutvecklingen i Södra-Älvsborg som i regionen i stort visar att det kommer att vara ca 27 % fler invånare som är 70 år eller äldre fram till Det medför att de förväntade förändringarna i befolkningens ålderstruktur ger ett ökat behov av slutenvårdsvårddagar inom infektionssjukvården. De senaste 20 åren har präglats av kortare vårdtider och ökad poliklinisering (dagsjukvård) av patienter. Denna trend kommer med stor sannolikhet att förstärkas och en del av den vård som idag ges genom slutenvård kommer rimligen i framtiden skötas i öppenvård/dagsjukvård. En stor andel av sjukhusinläggningar sker till följd av infektioner medans endast en mindre del av dessa sjukdomar vårdas på infektionsenheten. I takt med att övriga verksamheter blir mer specialiserade eller subspecialiserade ökar kravet på infektionsenheten att ta hand om de fall där infektionssjukdom utgör primär orsak till inläggning. Speciellt viktigt är detta vid svår sepsis. 12

78 Verksamheten inom de opererande specialiteterna blir också mer specialiserad. Ökande förekomst av resistenta bakterier och behandlingar med läkemedel med större biverkningsrisk innebär ökat behov av infektionskonsultstöd, framförallt inom proteskirurgin. Samma förhållande gäller gentemot specialiteter där man tar hand om patienter med sekundär immundefekt (orsakad av sjukdom eller behandling) Tendenser för vissa specifika infektioner/smittämnen Behovet av uppföljning och behandling av patienter med kronisk virusinfektion (HIV, Hepatit B och Hepatit C) ökar. För både HIV och hepatit B finns behandling som bromsar förloppet på sjukdomen. Antal patienter räknas med att stiga med % på en tioårsperiod. Verksamheten med att utreda, förebygga och behandla infektioner hos patienter med primär immunbrist ökar men bör kunna skötas med nuvarande resurser i dagsjukvård då antalet mottagningsrum ökar och möjliggör dagsjukvård. Ett viktigt arbete inom infektionssjukvården är arbetet med att förebygga smitta. Där utgör smittspårning kring fall med infektionssjukdom, som enligt smittskyddslagen klassas som samhällsfarlig, en viktig del. T ex när det gäller tuberkulos inträffar idag fler fall i yngre åldrar än tidigare, vilket medför större smittspårningsinsatser. Det finns i en oroväckande ökning av tuberkulos i världen och framförallt multiresistent tuberkulos i ex Ryssland samt Baltstaterna ofta dessutom i kombination av HIV. Alarmerande ökning av multiresistenta bakterier (MRB) ett påtagligt hot mot den moderna sjukvården Resistens = bakteriestam som är motståndskraftig mot viss specificerad grupp av antibiotika. I alla andra aspekter har bakteriestammen oförändrade egenskaper. Idag mest aktuella MRB: MRSA Methicillinresistent Staph. Aureus = resistens mot penicilliner och cefalosporiner ESBL Extended Spectrum Beta- Lactamase = resistens mot penicilliner och cefalosporiner ESBL CARBA ESBL som även är resistent mot karbapenemer VRE Vancomycinresistent enterokock Hudbakterie Kan orsaka infektioner i hud, mjukdelar och skelett samt sepsis Tarmbakterie Kan orsaka urinvägsinfektioner och sepsis Tarmbakterie Tarmbakterie, överlever länge i vårdmiljö 13 WHO och Europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC) klassar MRB som ett allvarligt hot mot sjukvården och mot folkhälsan. Inom EU dör idag uppskattningsvis personer varje år till följd av infektioner med antibiotikaresistenta bakterier. Kostnaden för dessa infektioner beräknades till 1,5 miljarder euro år Beräkningar förutspår en kraftigt ökad förekomst av resistenta tarmbakterier.

79 Förekomsten av de mest aktuella MRB i Sverige: MRSA: I Sverige upptäcks drygt nya fall/år; trenden är långsamt stigande (till skillnad mot många länder i Mellan- och Sydeuropa). Inom VGR hittades under ,4 nya MRSA-bärare/ invånare. VRE: Under de senaste 5-10 åren har vi i Sverige haft ett antal större eller mindre utbrott kopplade till sjukhus och/eller särskilda boenden. Dessemellan hittas ströfall av VRE där patienten oftast smittats utomlands. ESBL: Den av de aktuella MRB som är vanligast förekommande i Sverige juli 4619 Nyanmälda fall i Sverige enligt Smittskyddslagen 14

80 Antal fall i södra Älvsborg. Ökningstakten är i stort sett identisk med utvecklingen i riket. ESBL CARBA : Fortfarande upptäcks endast ett begränsat antal nya fall/år i Sverige av denna potentiellt mycket allvarliga resistensmekanism. Med enstaka undantag rör det sig om fall där patienten smittats utomlands. Om denna MRB-typ får fotfäste i landet finns risk att utvecklingskurvan kommer att likna den som gäller för vanliga ESBL. 15

81 Merkostnaden för behandling av infektioner med MRB beror på förlängda vårdtider, ökade behandlingskostnader, ökat behov av isoleringsvård samt ökade kostnader för smittspårning. - Redan idag hittas bakterier (t ex vissa ESBL-stammar) där antibiotika i tablettform inte har effekt. Vid infektion med sådana bakterier oavsett infektionens svårighetsgrad krävs intravenös behandling som antingen får ges på avdelning eller som poliklinisk behandling på mottagning. - Behovet av vård, uppföljning och information till patienter med bärarskap av resistenta bakterier kommer successivt att öka i takt med att antalet MRB ökar. - Om/när det uppstår en situation där vissa allvarliga infektioner inte längre kan botas med antibiotika så kommer delvis helt nya krav att ställas på infektionssjukvården. Referenser: Kunskapsunderlag: ESBL-producerande tarmbakterier, SMI Kunskapsunderlag: Vankomycinresistenta enterokocker VRE, SMI De Kraker M. E. A. et al. Mortality and Hospital Stay Associated with Resistant Staphylococcus aureus and Escherichia coli Bacteremia: Estimating the Burden of Antibiotic Resistance in Europe. PLoS Medicine Oct; 10: 1-7. Utbrottshantering Smittspridning inom sjukvården upptäcks ofta sent i förloppet och kan snabbt få allvarliga följder. En väl utbyggd infektionssjukvård med därtill hörande specifik kompetens är av stor vikt dels för att förebygga epidemiska utbrott och dels för att begränsa omfattningen av redan inträffad smittspridning. En investering i god infektionssjukvård kan ses som en försäkringspremie för att i framtiden påtagligt reducera risken för kostbara epidemiska utbrott. MRB. Innan en allvarlig typ av MRB fått fotfäste och blivit allmänt förekommande är strategin search and destroy. Även en smärre smittspridning på sjukhus blir därför förhållandevis kostsam att hantera. Merkostnaden för ett MRSA-utbrott i Holland med fyra sekundärfall beräknades till 1 Mkr (1). Mer omfattande utbrott (typexempel ESBL-utbrottet vid Uppsala Akademiska Sjukhuset ( ) genererar merkostnader på flera tiotals Mkr. Vinterkräksjuka. Spridning av calicivirus och norovirus har under senare år orsakat betydande problem med intagningsstopp och inställda operationer såväl vid SÄS som vid andra svenska sjukhus (2). För att bättre kunna begränsa sådana utbrott finns ett ökat behov av inläggning på infektionsenheten. Nygamla smittor, exempel: o Säsongsinfluensa, influensapandemi Varje vintersäsong föreligger behov av att vårda ett större eller mindre antal patienter med influensa. Med glesa intervall uppstår helt nya influensastammar vilket innebär att ett stort antal människor insjuknar. En modern 16

82 o o o infektionsenhet bör vara utformad för optimal funktion i sådana epidemiska lägen. Mässling Luftburen smitta där icke-immuna individer löper stor risk att insjukna. Trots pågående vaccinationsprogram föreligger en ständig risk för smittsamma utbrott. SARS, coronavirus Coronavirus har under det senaste decenniet orsakat allvarlig sjukdom hos människa; SARS 2003 samt nu pågående utbrott med en ny virusvariant på Arabiska halvön. Idag okända smittor Utbyte av genetiskt material mellan olika mikrober liksom mellan djur och människor innebär en ständig risk för att nya allvarliga smittor kan uppstå. Vår gränslösa värld möjliggör en snabb spridning Referenser: (1) Verhoef J, Beaujean D et al. A Dutch approach to methicillinresistant Staphylococcus aureus. Eur J Clin Microbiol Infect Dis 1999:18: (2) Kunskapsunderlag: Vinterskräksjuka i vården. SMI Kortfattadverksamhetsbeskrivningochvilkennyttasomtillförs Konsumtionsanalys Infektionssjukvården SÄS Med anledning av en om - och tillbyggnad har en kartläggning av dagens och morgondagens behov analyserats. Analysen baseras på statistiska analyser, Medicinskt Sektorsråd Infektion et al och Infektionsläkarföreningens framtidsdokument (2007). Infektionsenheten i Borås är en av de kliniker i landet som har lägst antal isoleringsplatser, vare sig det gäller nominellt eller disponibla vårdplatser. Det är baserat på befolkningsunderlaget i upptagningsområdet och för infektion definierade diagnoser som kan komma ifråga. Den genomsnittsliga beläggningsfrekvensen ligger på 95 % på infektionsavdelningen. Det finns en riktlinje som säger att det ska finnas en vårdplats inför varje natt för möjlighet till isoleringsvård av svårt akuta smittsamma infektionsfall (ex Tuberkulos, MRSA och Influensa). Avdelningen får inte överbeläggas på grund av vårdhygieniska skäl. Avdelningens sex enkelrum är hela upptagningsområdets möjlighet till isoleringsrum med slussar, vilket medfört att det ofta varit logistiska problem att säkerställa isoleringsvård. Infektionsspecialiteten har breda kontaktytor mot flertalet av sjukhusets övriga specialiteter som exempelvis intensivvård, internmedicin, kirurgin, ortopedi samt hematologi/onkologi. Behovet av infektionskompetens inom sjukhusens sluten- och öppenvård är uppenbar då man tar i beaktande att ca % av alla patienter på ett sjukhus vid ett givet tillfälle står på antibiotika samt att primär- eller sekundärinfekterade patienter förekommer på alla kliniker. 17

83 Konsumtionsanalysen visar att ökande problem med multiresistenta bakterier och förändrad åldersstruktur kommer att öka behovet av vård på infektionsenhet. Den största belastningen kommer att vara på behovet av vårdplatser med möjlighet till isolering. Referens: Bo Palaszewski 2010, Konsumtionsanalys Infektionssjukvård SÄS Vårdperspektiv utifrån Vårdhygieniska aspekter Infektionsavdelningen är den vårdavdelning på SÄS där man har möjlighet att vårda patienter med luftburen smitta. Infektionsavdelningen vårdar också barn med luftburen smitta (mässling, vattkoppor och ny influensa), vilket ställer krav på utrymmen för utrymmen för skötbord och säng för förälder utan att riskera en försämring av de vårdhygieniska rutinerna med trånga vårdrum. Isoleringsrum behöver utrustas med inre - och yttre sluss där man kan vårda patienter utan risk för smittspridning och vårdrelaterade infektioner. Detta ger förutsättningar till hög följsamhet till riktlinjer och vårdhygienisk standard. Vården ges av personal med hög kompetens gällande smittspridning. Förutsättningar till kohortvård, som innebär att avdela en del av vårdavdelningen med helt egen personal, även nattetid behövs vid hantering av patienter med höggradig smittsamhet. Möjlighet ges att tillhandahålla frikostiga ytor och att optimera logistiken vid hantering av tvätt, avfall, mat, instrument och patienttransporter samt alla kategorier av besökare för att minska risk för smittspridning. Korta transportvägar, så få möten av rent- orent som möjligt eftersträvas. Utrymmen i såväl vårdrum som sluss och hygienrum bör förses med goda avställningsytor för att kunna separera mellan rena och potentiellt smittsamma produkter. Avdelningskök utformas för att uppfylla livsmedelslagens intentioner. Klara avgränsningar på rena och smutsiga ytor samt moderna materialval underlättar rengöring och minskar smittspridning. Patientperspektiv Enkelrum stärker patienters integritet och medbestämmande. Rond, samtal och rapporter sker tillsammans med patienten. Fler behandlingar/undersökningar kan utföras i patientrummet. Det medför en hög sekretess för patienterna vilket eftersträvas i synnerhet vid smittsamma infektioner och sjukdomar som lyder under smittskyddslagen. Män och kvinnor behöver inte dela vårdrum. Egen entré via loftgång till alla vårdrum möjliggör att patienterna kan sitta/se ut samt lättare att ta emot besök. Närhet till naturen med utsikt över omgivningarna underlättar vården och ger minskad upplevelse av isolering och stigmatisering. Barn med smittsamma sjukdomar har goda möjligheter att ha sina föräldrar hos sig under vårdtillfället. Vid längre vårdtider på grund av sjukdom med luftburen smitta, som omöjliggör vistelse i gemensamma lokaler såsom sjukgymnastik eller arbetsterapi, är det väsentligt att patienten ges möjlighet och utrymme för hjälpmedel och träning i det egna vårdrummet (rollator, gåbord, annan verksamhetsspecifik utrustning). 18

84 Närhet mellan mottagning och avdelning ger ökad samsyn vilket leder till gemensamt ansvar för kroniska patienter. Lokaler/Arbetsmiljöperspektiv Slutenvårdsrummen är lika och kan användas till alla patienter, förflyttningar av patienter och städ av vårdrum minskas. Det innebär även att beläggningsgraden kan ökas eftersom dubbelrum inte behöver användas som enkelrum i de fall där antalet isoleringsrum i nuläget inte räcker till. Även på mottagningen blir rummen flexibla och kan ta emot alla patientgrupper dvs. patienter med multiresistenta bakterier och andra smittsamma sjukdomar. Mottagningsrummen får även de kontrollerad ventilation, hygienutrymme samt inre - och yttre slussfunktion. Förutsättningen för att bedriva utökad dagsjukvård möjliggörs. Detta är väsentligt för framtiden då antalet vårdplatser reduceras på SÄS och en ökad andel patienter kommer att vårdas i öppenvård/dagsjukvård. De administrativa arbetsplatserna på vårdenheterna är anpassade efter verksamhetens behov med hänsyn till alla yrkeskategorier. Centralt placerade arbetsplatser möjliggör närhet och god överblick över vården vilket leder till en god arbetsmiljö med färre störningsmoment. Det ökar även förutsättningarna för daglig planering och förbättringsarbete. Två hissar till avdelningen leder till säkrare tillgänglighet mot övriga sjukhuset vilket också ökar patientsäkerheten vid ex akuta transporter. Det möjliggör transporter där rent och smutsigt gods kan separeras. Bemanning/arbetsmiljöperspektiv Närhet mellan mottagning och avdelning skapar förutsättningar att hjälpas åt vid belastningstoppar. Oförutsägbara dyra bemanningslösningar reduceras. Patienter som kvarstannar i dagsjukvård efter att mottagningen stängt kan övervakas av avdelningspersonal, det leder till att övertid minskar. Kompetensöverföring underlättas, då den gedigna erfarenhet som mottagningspersonalen innehar delges mer naturligt till avdelningspersonalen. Enheten bedriver utbildning i hög omfattning för alla yrkeskategorier. Teamrum och arbetsplatser för studerande har tillgodosetts i anslutning till det dagliga arbetet. Övrig nytta I framlagt förslag så sker ombyggnationen etappvis och vården kan bedrivas relativt ostörd utan behov av att evakueras. Möjligheten att hitta evakueringsvårdplatser med slussfunktion och kontrollerad ventilation anses begränsad och har i så fall höga kostnader. I samband med byggnation så behöver nuvarande stabsbarack tas bort och arbetsplatserna lämpligen förflyttas till det angränsande Rehabhuset (byggnad 45). I de ombyggda administrativa ytorna inryms nuvarande personer som arbetar i stabsbarack samt att vårdhygien flyttar till dessa lokaler vilket underlättar sambanden inom kliniken. I dagsläget finns även delad tjänstgöring mellan enheterna. 19

85 Övergripande beskrivning av logistik och flöden Vid en nybyggnation ges möjlighet att tillhandahålla ytor och att optimera logistiken vid hantering av tvätt, avfall, mat, instrument och patienttransporter samt alla kategorier av besökare för att minska risk för smittspridning. Korta transportvägar inom enheten med så få möten av rent- orent som möjligt eftersträvas. Utrymmen i såväl vårdrum som sluss och hygienrum bör förses med goda avställningsytor för att kunna separera mellan rena och potentiellt smittsamma produkter. Ingång via loftgång finns till alla isoleringsrum. Patient kan tas in på mottagnings/avdelningsrum direkt utan risk för smittspridning till övriga patienter. Infektionsenheten är placerad på sjukhusets ytterområde. Risk att blanda smittsamma patienter med övriga patienter minimeras då den här patientgruppen hänvisas till infektion med dess avdelning och mottagning. Infektionsenhetens placering är en fördel med tanke på att patienter som lyder under smittskyddslagen kan ofta uppleva sig stigmatiserade. Med hänsyn till detta har infektion i nuläget egen kassa för registrering/betalning av patientbesök. På infektion finns en resemedicinsk mottagning (vaccinationsmottagning) där patienter registrerar sig i kassan för att efter besöket betala för erhållna vaccinationer (individuella och varierande priser). 20

86 5. Fastighet 5.1Driftochunderhåll Befintlig byggnad (B37), där infektionssjukvården finns, togs i bruk 1984 och där finns nu ett underhållsbehov som måste tillgodoses samt behov av åtgärder för att minska energiförbrukningen i bygganden för att komma i nivå med regionens övergripande måltal avseende energiförbrukning. Drift och underhåll avser i huvudsak: Avlopp, sanitet, Termostater Luftbehandlingsanläggning Kylanläggningen behöver installeras Styr- och övervakningsanläggning Belysningsarmaturer Administrativa ytor i barack De totala kostnaderna för planerat underhåll är ca 15 miljoner kronor. 5.2Energiförbrukning Fastighetssektorns energianvändning utgör ca 30 procent av Sveriges totala energianvändning. Det finns därför en betydande potential i att bygga den nya byggnaden samt bygga om den befintliga för att på så vis minska den negativa miljöpåverkan och få en positiv effekt på klimatet. Projektet Utbyggnad Infektionskliniken, SÄS Borås, utgör därmed ett steg för att nå regionens energimål avseende halvering av energiförbrukningen till Till detta kommer också materialval, byggmetoder etc. som är viktiga ingredienser i ett långsiktigt tänkande livscykelperspektivet. Västra Götalandsregionen ställer idag höga krav på den maximala energiförbrukningen/ m 2 och år som en byggnad inklusive verksamhet får förbruka. I den nya byggnaden som uppförs behöver energiförbrukningen vara betydligt lägre än i det befintliga fastighetsbeståndet, detta för att hela beståndet skall kunna halveras från 1995 till Energikostnaderna står i relation till de lokalytor som används. Totalt uppkommer en ökning av den totala lokalytan med ca m 2 framför allt på grund av bristen på tillräckligt många isoleringsrum inom slutenvården och mottagningslokaler med samma funktion inom öppenvården. Dagens energiförbrukning för de ca lokalyta är ca 150 kwh/m 2, år eller totalt cirka kwh per år. Efter till - och ombyggnad blir den nya energiförbrukningen cirka: m 2 x 60 kwh/m 2, år = kwh/år (Tillbyggnad by 37) m 2 x 100 kwh/m 2, år = kwh/år (Ombyggnad by 37) SUMMA ny energiförbrukning: kwh/år Befintlig energiförbrukning: kwh/år 21

87 6. Tidsplan Efter att regionledningen tagit beslut om budget innebärande att man får påbörja systemhandlingsarbete tar det 4,5 år innan infektionsenheten kan stå helt färdig. En möjlig tidplan skulle kunna vara: Inlämning förstudie Hösten 2013 Beslut om budget och start för Hösten 2014 systemhandling Systemhandling klar Våren 2015 Regionstyrelsebeslut om genomförande Sommaren 2015 Projektering bygghandlingar Klart vintern 2016 Upphandling entreprenör Vårvintern 2016 Byggstart nyproduktion Våren 2016 Tillbyggnad klar Sommaren 2017 Inflyttning i vårdenheten Sensommaren 2017 Ombyggnad etapp I start Hösten 2017 Ombyggnad etapp I klar Sommaren 2018 Inflyttning i mottagning Hösten 2018 Ombyggnad etapp II start Hösten 2018 Ombyggnad etapp II klar Våren 2019 Inflyttning klinikadm. och vårdhygien Sommaren 2019 Projektet klart i sin helhet Sommaren Genomförande och utgifter Lämnad förstudie omfattar en samlad infektionsenhet i ändamålsenliga lokaler omfattande total yta av ca m 2 som fördelar sig på nybyggnad av ca m 2 samt ombyggnad av befintliga lokaler omfattande ca m 2. utöver ombyggda lokaler finns i huset förrådsytor, skyddsrum mm som ej berörs av ombyggnaden. Dessa ytor uppgår till ca m 2. En konsekvens av projektets genomförande blir att befintliga förhyrda och uppställda kontorsbaracker på ca 150 m 2 kan avvecklas. Vårdhygien inryms i de renoverade lokalerna vilket medför att hyreskostnaden finns i denna beräkning besparing jämfört med nuläge. Den totala investeringen för projektets genomförande beräknas till 110 mkr och fördelar sig över tid (med tidplan enligt ovan): År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 Prognos kostnad: 15 mkr 30 mkr 40 mkr 25 mkr 5 mkr 22

88 8. Ekonomi Kostnadsuppskattning ( ) för infektionsenheten enligt alternativ D Utbyggnad infektionsenheten, BY37, SÄS Borås Tillbyggnad av ny vårdenhet och ombyggnad för mottagning i samma plan Nybyggnad plan 5 vårdenhet ca 1955 m 2 BTA 30 tkr/ m 2 Plan 4 allmänna ytor ca 721 m 2 BTA 30 tkr/ m 2 Ombyggnad plan 5 mottagning ca 970 m 2 BTA 17 tkr/ m 2 Plan 4 disponibel yta ca 970 m m 2 BTA 17 tkr/ m 2 Uppskattad investeringskostnad: Befintlig hyra I aktuellt skick: 115 mkr 3,2 mkr/år Uppskattad ny hyra: 7,7 mkr/år Hyresökning: 4,5 mkr/år Konsekvenser och beräkning av kostnader för utbrott vilket denna byggnation är en försäkringskostnad emot. Inom EU dör idag uppskattningsvis personer varje år till följd av infektioner med antibiotikaresistenta bakterier. Kostnaden för dessa infektioner beräknades till 14 miljarder kronor år Kostnader för sjukhus vid utbrott med annan MRB (ex VRE) vid mindre utbrott på 3-5 patienter beräknas till tkr Beräkning på MRSA i amerikansk sjukvård juni 2013 o Ett fall MRSA utan smittspridning kostar samhället 100 tkr i fördyrad vård, provtagningar i samband med smittspårning Lee, Singh et al. The economic. Clin Microbiol Infect. 2013;19(6): MRSA Örebro 2006 o Smitta överförd till 1 personal och 2 patienter som medförde kostnader för vård och provtagning för 950 tkr (2006 års värde) Ann-Sofie Bergqvist, Infektionshygien USÖ 23

89 ESBL utbrott Uppsala Akademiska Sjukhus o Ca 270 fall bland inneliggande patienter och i öppenvård gav en beräknad merkostnad av 30 miljoner kr (2007 års värde) MRSA utbrott Göteborg o 1 patient med smitta efter vård i utlandet orsakade utbrott som medförde vårdkostnader av 23 miljoner kr (2002 års värde) Seeberg et al. Så hävdes MRSA-utbrottet. Läkartidningen.2002;32 33: Handlingsalternativ Tidigt i planeringsprocessen togs flera möjliga utvecklingsplaner fram (alternativ A-D), men av olika anledningar har de andra alternativen prioriterats bort efter hand. Alternativ A innebär en renovering av befintlig byggnad och en mindre nybyggnation av vårdrum för sluten och öppen vård för att tillgodose behovet av enkelrum. I denna lösning ändras inte vårdrummets förutsättningar för att nå upp till de vårdhygieniska krav på isoleringsvården som beskrivits i tidigare text. Det finns inte heller några förutsättningar för att inrymma den vårdhygieniska enheten ihop med infektion. Möjligheten att under byggnationen kunna bedriva fortsatt isoleringsvård på vårdavdelningen är mycket begränsad och möjligheten till evakueringsplatser med möjlighet till isoleringsvård är svårlöst och kostsam. Kostnaden har inte beräknats fullt ut då detta alternativ inte sågs som fullvärdigt. I alternativ B som innebär en nybyggnation mot sjukhusområdet rörde det sig om svårigheter med anpassning till SÄS övergripande plan för området samt en stor del svårutnyttjade lokaler (600 m 2 ) för SÄS. Alternativ B nådde ej heller upp till målet med bra patientflöden mellan mottagning och avdelning. Kostnaden var jämförbar med nuvarande föreslaget alternativ. I alternativ C som också innebär en nybyggnation fanns det även här problem med anpassning till SÄS övergripande plan för området. Integrering av vårdavdelningen och mottagningen försvårades av de avstånd mellan enheterna som lösningen innebar. Kostnaden var jämförbar med nuvarande förslaget alternativ. Förordat alternativ D innebär en nybyggnation bakom nuvarande byggnad 37 av en vårdavdelning samt ombyggnation av nuvarande lokaler till mottagning. Detta medför bättre patientflöden mellan enheterna. Det medför också en god sammanhållen vårdhygienisk standard för patientarbetet, säker hantering av gods samt minskar risken betydligt för patientskador (VRI). Samtidigt genomförs en ombyggnad för administrativa arbetsplatser (stab, läkare, utbildningsplatser och inrymmande av vårdhygien). Förslaget innebär mycket omfattande bergschakt med där tillhörande sprängningar. Vården beräknas likväl kunna fortsätta med mindre inskränkningar som inte påverkar nuvarande kapacitet för isoleringsplatser. Viss evakueringskostnad för administrativ personal men samtidigt försvinner kostnaden för den administrativa baracken. Kostnadsberäkning för förslaget 24

90 alternativ är 115 mkr avseende investeringskostnad samt en därtill beräknad hyresökning på 4,5 mkr. 25

91 SÄS Borås - Infektionsklinik Illustration tillbyggnad Pers. A A A A Kök 4 Möte A VF m

92 :38:49, ISO A1 ( x MM)

93 :37:24, ISO A1 ( x MM)

94 :36:48, ISO A1 ( x MM)

95 NYTT CENTRUM FÖR SPECIALISTTANDVÅRD I SAMVERKAN MELLAN FOLKTANDVÅRDEN OCH SKARABORGS SJUKHUS SÄKERSTÄLLA LOKALER FÖR HÅLLBAR SJUKVÅRD SAMT FRIGÖRA YTOR FÖR PCB-SANERING FÖRSTUDIE september 2013 SKARABORGS SJUKHUS SKÖVDE

96 2 SKAS SKÖVDE CENTRUM FÖR SPECIALISTTANDVÅRD

97 INNEHÅLL 1. Sammanfattning Regionövergripande planering Specialisttandvård Skaraborgs sjukhus Förutsättningar Förslag Specialisttandvårdscentrum Skaraborgs sjukhus Fastighet Nybyggnaden Energi Konstnärlig utsmyckning Tidplan och fortsatta åtgärder Tidskritiska aspekter Tidplan Genomförande och utgifter Ekonomi Folktandvården Skaraborgs sjukhus Handlingsalternativ Folktandvården Skaraborgs sjukhus SKAS SKÖVDE LOKALER FÖR HÅLLBAR SJUKVÅRD 3

98 1 SAMMANFATTNING Förstudien har initierats för att: möta behovet av lokaler för ett specialisttandvårdscentrum i Skaraborg som ett av fem specialistcentrum i Västra Götalandsregionen samt ge förutsättningar för fortsatt upprustning och PCB-sanering av Skaraborgs sjukhus Skövde genom att ytor frigörs i tillräcklig omfattning inom bentliga lokaler. I dag finns specialisttandvården på Skaraborgs Sjukhus Skövde lokaliserade på olika våningsplan i sjukhuset och i lokaler som inte är ändamålsenliga. I den föreslagna nybyggda lokalen ska specialisttandvårdscentrum finnas med Folktandvårdens specialisttandvård med sex specialiteter samt sjukhusets käkkirurgiska verksamhet. Att specialisttandvården även fortsättningsvis är lokaliserad på Skaraborgs sjukhus Skövde innebär stora fördelar, bland annat vad gäller medicinsk säkerhet för såväl patienter som medarbetare. Det finns möjlighet att vidareutveckla det nära samarbetet och kontaktvägarna som är etablerade mellan ett flertal medicinska specialiteter och specialisttandvården. Folktandvårdens bedömning är att lokaliseringen på sjukhuset ger bästa vårdmässiga fördelar för verksamheten ur patient- och medarbetarperspektiv och särskilt för de patienter som är gemensamma mellan sjukvård och tandvård. Förslaget skapar möjlighet att samordna lokaler och funktioner för effektivare utnyttjande av resurser. Ett komplett specialistcentrum är attraktivt för såväl patienter, personal och allmäntandläkare i närområdet som blivande specialister som ska välja utbildningsort. Förslaget innebär att Folktandvårdens specialisttandvård och sjukhusets käkkirurgiska verksamhet samlokaliseras vilket ger utökade möjlighet till samordning till nytta för patienten. Specialisttandvårdens specialitet tandreglering berörs inte av förstudien. Skaraborgs Sjukhus ska 2025 vara ett hållbart sjukhus med Sveriges bästa hälsooch sjukvård. För att utföra uppdraget och nå samtliga mål ur såväl patientens, medarbetarens och Västra Götalandsregionens perspektiv krävs åtgärder på både kort och lång sikt. En grundläggande förutsättning för uppdraget är tillgången på ändamålsenliga lokaler. Ett viktigt motiv för att förändra befintliga lokaler är att kunna evakuera i tillräcklig omfattning för att säkerställa fastighetens planerade upprustning och PCBsanering till I dagsläget finns inga evakueringsmöjligheter inom fastigheten utan förändringar får ske stegvis med stor påverkan på den dagliga verksamheten. I kombination med att vissa delar av sjukhusets modernisering kräver mer yta, där vårdavdelningar med flerpatientrum ersätts med 1-2-patientrum, och den medicinsktekniska utvecklingen ställs andra krav på lokalens utformning. 4 SKAS SKÖVDE CENTRUM FÖR SPECIALISTTANDVÅRD

99 Sjukhuset har även ett strategiskt utbildningsuppdrag. Detta medför krav på ändamålsenliga lokaler vilket är en brist idag. I förslaget inkluderas detta behov med hänsyn taget till mottagningsblockets planerade PCB-sanering, projektering kring framtida konferenscentra och sjukhusadministrationens behov. Flera av ytorna för konferens, möte och utbildning är planerade att samutnyttjas mellan berörda förvaltningar. I samverkan mellan Folktandvården och Skaraborgs sjukhus tillsammans med Västfastigheter skapas genom den föreslagna nybyggnation fördelar som: Frigörande av lokaler för ett komplett specialisttandvårdscentrum, vilket ger förutsättningar för vård på lika villkor samt en lättillgänglig och jämställd vård. Samlokalisering av specialisttandvårdens verksamhet i sjukhuset skapar förutsättningar för en sömlös, integrerad och kunskapsbaserad vård med hög exibilitet och med ett högt resursutnyttjande. Tillgång till evakueringsyta möjliggör färdigställande av myndighetskravet om PCB-sanering. Sanering kan inte genomföras i pågående verksamhet vilket i sin tur medför stora behov av evakueringsytor. Anpassning av lokaler för framtida vårdbehov. Tillgång till ändamålsenliga lokaler för möten, utbildning och administrativ stödverksamhet, vilket bland annat skapar förutsättningar för utbildningsuppdrag, kompetensutveckling, standardiserat arbetssätt och god arbetsmiljö. Den föreslagna byggnationen bidrar på era olika sätt till att utveckla vården med fokus på hög kvalitet och patientsäkerhet, att arbeta förebyggande och hälsofrämjande, att utveckla sammanhållna vårdprocesser, att erbjuda goda möten i vården och att vara en attraktiv arbetsgivare. Att på detta sätt lösa båda verksamheternas behov av nya lokaler, ser både Skaraborgs Sjukhus och Folktandvården som en möjlighet att tillsammans effektivt använda tillgängliga resurser så att det gynnar såväl patienter och medarbetare. Birgitta Molin Mellander Gunnar Eriksson sjukhusdirektör tandvårdsdirektör SKAS SKÖVDE LOKALER FÖR HÅLLBAR SJUKVÅRD 5

100 2 REGIONÖVERGRIPANDE PLANERING Västra Götalandsregionens övergripande mål för framtidens hälso- och sjukvård är enligt regionfullmäktige att skapa en hälso- och sjukvård av högsta klass. Dessutom ska hälso- och sjukvården vara lättillgänglig och ges på jämlika och jämställda villkor. Detta skall ske genom att: Utveckla vården med fokus på hög kvalitet och patientsäkerhet. Arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Utveckla sammanhållna vårdprocesser. Erbjuda goda möten i vården. Vara en attraktiv arbetsgivare. Utveckla och ta aktivt del av ny kunskap. 2.1 SPECIALISTTANDVÅRD Utgångspunkter för specialisttandvårdens uppdrag är regionfullmäktiges, regionstyrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens beslut om mål och inriktning. Specialisttandvårdens uppdrag omfattar: 1 Klinisk specialisttandvård Vård av remisspatienter. Det största uppdraget är att bedriva klinisk specialisttandvård efter remiss och specialisttandvården tar årligen emot drygt remisser från hela regionen. Cirka 16 % av remisserna kommer från övrig hälso- och sjukvård. Vård av sällanförekommande tillstånd och högspecialiserad vård. 2 Undervisning och kunskapsöverföring Utbildning av blivande specialister. Samverkan med Institutionen för Odontologi vid utbildning av tandläkare och tandhygienister. Kunskapsöverföring till allmäntandvård. Konsultationer samt deltagande i ronder och terapimöten med behandlare från hälso- och sjukvården. 3 Kvalitetsutvärdering och forskning 4 Övriga uppdrag exempelvis: Samverkan inom regionens hälso- och sjukvård samt med berörda myndigheter för förebyggande av sjukdom och för förbättrad munhälsa och allmän hälsa. Samverkan med specialistföreningar och patientföreningar. 6 SKAS SKÖVDE CENTRUM FÖR SPECIALISTTANDVÅRD

101 För att kunna fullfölja uppdraget är specialisttandvården organiserad i specialistcentrum och där ett av fem centrum nns vid Skaraborgs sjukhus Skövde. Vid specialisttandvården på Skaraborgs sjukhus omhändertas årligen cirka remisser och cirka patientbesök. Genom ett specialisttandvårdscentrum ges förutsättningar för att erbjuda en lättillgänglig vård som ges på jämlika och jämställda villkor för remitterade patienter. Förutsättningar kan därmed skapas för vård på lika villkor samt utveckling av vårdverksamhet för befolkningen i det geograska närområdet. Specialisttandvården är en viktig del av tandvården i Västra Götaland och har en stödjande funktion till Folktandvårdens och privattandvårdens allmäntandvård samt övrig hälso- och sjukvård. Ett komplett specialisttandvårdscentrum som ger vård på lika villkor är attraktivt för såväl allmäntandläkare som blivande specialister som skall välja utbildningsort inför sin specialistutbildning. Den föreslagna byggnation ger förutsättningar för att kunna fullfölja specialisttandvårdens uppdrag som anges ovan samt uppfylla de regionövergripande målen. Mål som innebär att utveckla vården med fokus på hög kvalitet och patientsäkerhet, att arbeta förebyggande och hälsofrämjande, att utveckla sammanhållna vårdprocesser, att erbjuda goda möten i vården och att vara en attraktiv arbetsgivare. Den föreslagna byggnationen bidrar på era olika sätt till att ambitioner och målsättningar kan infrias vad gäller kompetensförsörjning, arbetsmiljö och miljöpolitiskt program. SKAS SKÖVDE LOKALER FÖR HÅLLBAR SJUKVÅRD 7

102 2.2 SKARABORGS SJUKHUS Utgångspunkter för Skaraborgs Sjukhus uppdrag är regionfullmäktiges, regionstyrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens beslut om mål och inriktning. Verksamhet ska: följa gällande lagstiftning, reglementen, av regionen framtagna policydokument och riktlinjer, regler för vårdgarantier etc. Västra Götalandsregionens gemensamma värderingar och förhållningssätt är vägledande för hälso- och sjukvårdens verksamhet och dess utveckling. Verksamheten ska arbeta utifrån ett helhetsperspektiv på individen och inte enbart fokusera på sjukdomsbilden utan dessutom ha ett hälsofrämjande förhållningssätt. För att uppnå detta krävs samverkan mellan olika verksamheter. Skaraborgs Sjukhus ska tillhandahålla specialistsjukvård av hög kvalitet för befolkningen i sitt närområde och i tillämpliga delar för befolkningen som helhet i ett regionperspektiv. Vidare ska sjukhuset även samverka med övriga vårdgivare. Genom samverkan utvecklas hälso- och sjukvården så att patienterna inte upplever några organisationsgränser vid ett omhändertagande. Samverkan är ett led i kunskapsspridning och utveckling av den nära sjukvården. Skaraborgs Sjukhus står inför behov av åtgärder både på kort och lång sikt för att nå målet att bli ett hållbart sjukhus med Sveriges bästa hälso- och sjukvård Sjukhusets uppdrag att tillgodose befintliga och framtida behov hos patienter, säkra arbetsprocesser, tillse medarbetarnas arbetsmiljö och klara ekonomin ställs mot krav där byggnadernas utformning och tillgång är avgörande. Skaraborg sjukhus Skövde är Sveriges enskilt största PCB objekt. Det myndighetskrav på sanering som föreligger för fastigheten medför stora behov av evakueringslokaler. En bedömning, gjord tillsammans med Västfastigheter, har konstaterat att en säker sanering inte är genomförbar i lokaler med pågående verksamhet. Sanering av invändig PCB har hittills skett i utrymda lokaler som skall byggas om eller renoveras. För fortsatt saneringsarbete krävs flytt av verksamheter, oftast hela avdelningar, till andra lokaler. De evakueringsytor som finns inom sjukhuset tas i anspråk för de planerade omflyttningar som krävs för utförande av löpande ombyggnadsoch renoveringsarbeten. Ett saneringsarbete rum för rum blir betydligt mer orationellt och tar längre tid. Dessutom påverkar åtgärderna arbetsmiljön och patientsäkerheten och det blir mer kostsamt. För att snabba på tidsplanen är alternativet att flytta ut verksamhet i provisoriska lokaler utanför sjukhuset. Även detta skulle påverka vården menligt framför allt ur perspektiven patientsäkerhet och produktionskapacitet. Förflyttning av berörda enheter (vårdavdelningar, mottagningar etc.) till provisoriska lokaler ställer stora krav på verksamhetsplanering och logistik. Nya tillfälliga larmrutiner, nya samband etc. måste utvecklas, säkras och anpassas till de nya tillfälliga lokalerna. 8 SKAS SKÖVDE CENTRUM FÖR SPECIALISTTANDVÅRD

103 Skaraborgs Sjukhus Skövde byggdes mellan åren 1968 och 1976 och har en byggnadsstruktur som består av en avlång huskropp i åtta våningar med vårdavdelningar kombinerat med två låghusdelar som inrymmer mottagningar, behandlingsrum och operationsavdelning. Ett koncept har tagits fram av Västfastigheter för att identifiera tänkbara scenarier för utbyggnad och framtida utveckling till ett hållbart sjukhus. Av koncepten framgår att ny- och ombyggnationer behövs för att tillgodose kommande behov och verksamhetsmål. Möjligheten att utveckla byggnader och infrastruktur vid sjukhuset i Skövde är stor och ett kontinuerligt arbete pågår kring verksamhetsutveckling och identifiering av långsiktigt hållbara lösning. Den byggnad som planeras inrymma specialisttandvård och sjukhusadministration ligger i linje och inkluderas med intentionerna med denna framtidsvision. (utdrag från Skaraborgs sjukhus Skövde fysisk utvecklingsplan framtidsvision 2013) En ny byggnad bidrar inte bara till att uppnå Skaraborgs sjukhus egna mål på flertalet av de målsättningar som är fastlagda i regionalt styrande dokument. Regionens vision Det goda livet och den regionala utvecklingsstrategin för hälso och sjukvården betonar bland annat behovet av långsiktig hållbarhet, gemensamma och sammanhållna initiativ mellan verksamhetsutövare, attraktiv arbetsmiljö med hög kompetensnivå och goda utvecklingsmöjligheter. Byggnationen bidrar på flera olika sätt till att dessa ambitioner samt ytterligare målsättningar kan infrias i kompetensförsörjningspolicyn, policyn för hälsa och arbetsmiljö och det miljöpolitiska programmet. SKAS SKÖVDE LOKALER FÖR HÅLLBAR SJUKVÅRD 9

104 3 FÖRUTSÄTTNINGAR Folktandvården har under era år påtalat behov av att kunna samla specialisttandvården till gemensamma och ändamålsenliga lokaler på Skaraborgs sjukhus. Ambitionen från Folktandvården är en gemensam enhet för att kunna utveckla och effektivisera verksamheten samt ta vara på samordningseffekter ur ett verksamhetsoch ekonomiskt perspektiv. Allt till nytta för patienten. Utgångspunkten är att samla samtliga specialiteter (exklusive tandreglering) till gemensamma lokaler med närhet till käkkirurgin. Skaraborgs Sjukhus Skövde planerades och byggdes mellan åren 1968 och Etapp 1 invigdes 1973 och etapp 2 togs i bruk Sjukhuset närmar sig nu 40 år och det nns ett mycket stort behov av upprustning och modernisering. Vid uppförandet av sjukhuset användes mjukfog innehållande PCB vilket sedan 1978 är klassat som miljögift och förbjudet att använda. Byggnaderna måste därför saneras från all förekomst av PCB. Regeringen har i en förordning (SFS 2010:963) beslutat om nya regler avseende PCB-sanering. Tidigare beslut (SFS 2007:19) innebar att sanering av bland annat vårdbyggnader skulle vara avslutad Den nya lagstiftningen i kombination med dispensansökan från Västfastigheter har gett ny slutlig tidsfrist där samtliga saneringsarbeten inom fastigheten skall vara avslutade till Tidplanen för upprustning av vårdlokalerna måste anpassas efter de nya lagkraven. Det är nödvändigt att PCB-sanering kan ske i samband med övrig lokalupprustning för att minimera störningar och undvika stora kostnader för vårdverksamheten. Härigenom uppnås också avsevärt lägre saneringskostnad i kombination med väsentligt bättre effekt av insatta investeringsmedel. Efter genomförd upprustning uppfylls kraven på moderna vårdlokaler och påverkan på vårdverksamheten på grund av saneringen har hållits på en minimal nivå. En viktig förutsättning för att den planerade upprustningen skall klaras fram till 2022 är att bentliga lokaler kan evakueras i tillräcklig omfattning. I dagsläget nns inga evakueringsmöjligheter inom fastigheten. I kombination med att vissa delar av modernisering kräver mer yta, vårdavdelningar där erpatientrum ersätts med 1-2 patientrum, gör att det långsiktiga lokalbehovet i Skövde kommer att vara något större än idag. Regionfullmäktige fattade i december 2008 beslut om att utöka investeringsramen för att starta en första deletapp. I juni 2013 fattades nästa beslut om fortsatt sanering och ombyggnad av vårdavdelningar samt en nybyggnadsdel för att inrymma en utökad verksamhet inom barn- och kvinnosjukvården. Denna förstudie avser en tillbyggnadsdel för att tillskapa mer yta i Skövde. Tillbyggnaden ger också förutsättningar för den fortsatta upprustningen och PCBsaneringen genom att nödvändiga ytor frigörs inom det bentliga sjukhuset. 10 SKAS SKÖVDE CENTRUM FÖR SPECIALISTTANDVÅRD

105 4 FÖRSLAG 4.1 SPECIALISTTANDVÅRDSCENTRUM Tandvårdsstyrelsen har 2011 tagit ställning till att inte ytta specialisttandvårdens verksamhet till centrala Skövde på grund av det starka sambandet med sjukhusets verksamhet. Tandvårdsstyrelsen har beslutat att ta fram förslag för att uppnå en optimal placering av lokaler för specialisttandvård på Skaraborgs sjukhus Skövde. Utgångspunkten är att samla samtliga specialiteter (exklusive tandreglering) i gemensamma lokaler med närhet till käkkirurgin. Redan idag nns ett nära samarbete etablerat med medicinska specialister (exempelvis öron, näsa, hals och barnmedicin) och specialisttandvården. Samlokalisering av specialisttandvårdens verksamhet i sjukhuset ger förutsättningar för att vidareutveckla samarbete mellan tandvårdens specialiteter till nytta för patienterna. Att verksamheten också är placerad på Skaraborgs sjukhus Skövde är att föredra vid utbildning av specialister, där ett nära samarbete mellan såväl specialisttandvårdens kliniker, som sjukhusets verksamhet, är av vikt. Nybyggnationen med ett nytt specialisttandvårdscentrum innebär era fördelar för den enskilda patienten, bland annat att ett brett utbud av behandlingsalternativ kan erbjudas vid det egna specialistcentrat, vilket ökar servicenivån och många gånger förkortar vårdtiden. Att alla specialiteter nns representerade på specialistcentrat kan vara avgörande för vilken vård patienten väljer. Ett komplett specialistcentrum möjliggör ett multi-disciplinärt omhändertagande av patienten vid såväl terapiplanering som behandling. Förslaget skapar möjlighet att samordna lokaler och funktioner för effektivare utnyttjande av resurser. Ett komplett specialisttandvårdscentrum är attraktivt för såväl patienter, personal och allmäntandläkare i närområdet som blivande specialister som ska välja utbildningsort. Förslaget är utformat med ett unikt koncepttänkande som ska medge hög exibilitet i användning av exempelvis behandlingslokaler för att underlätta framtida organisationsoch verksamhetsutveckling för de olika specialiteterna inom tandvården. Lokalutformningen skall ge ekonomiska förutsättningar för att klara kostnadsökningen. Förslaget ska skapa en attraktiv arbetsplats för kompetenta medarbetare som vill arbeta inom specialisttandvård i Skaraborg samt utveckla en effektiv verksamhet med ett högt utnyttjande av lokaler med ökat tillgänglighet och öppethållande som ger en god service till befolkningen. SKAS SKÖVDE LOKALER FÖR HÅLLBAR SJUKVÅRD 11

106 Vid Skaraborgs sjukhus Skövde bedrivs idag specialisttandvård inom specialiteterna bettfysiologi, endodonti, kärkirurgi, pedodonti, parodontologi och oral protetik. Även sjukhustandvård nns på Skaraborgs sjukhus Skövde. Sjukhustandvården har även verksamhet i Falköping och Lidköping. Specialiteten tandreglering berörs inte av förstudien. Specialisttandvården vid sjukhuset omfattar följande verksamhet: Bettfysiologi: störningar i bett- och tuggsystemet. Patienterna är i alla åldrar med käk- och ansiktssmärtor. 50% av patienterna kommer från sjukvården Endodonti: komplicerade rotfyllningar. Patienterna är i skiftande åldrar med er äldre personer och yngre med traumaproblematik. Idag har er patienter egna tänder och verksamheten bedöms öka. Oral protetik: bettrehabilitering, implantat, broar och proteser. Patienter är företrädesvis medelålders och äldre, men aven yngre personer (18-25 år) med trauma, olycksfall och avsaknad av tandanlag. Patientgruppen över 65 år kommer att ökar i antal. Parodontologi: tandlossningssjukdomar. Patienterna är medelålders och äldre. Genom att antal kvarvarande tänder hos befolkningen ökar medför det ökad verksamhet. Infektioner i samband med implantat kan komma att påverka verksamhetens omfattning. Pedodonti: specialiserad barn- och ungdomstandvård. Patienterna är yngre patienter både inneliggande och polikliniska, psykiskt och fysiskt funktionshindrade samt patienter med tandvårdsrädsla. Sjukhustandvård: omhändertagande av patienter med sjukdomar i munhålan som har samband med allmänsjukdomar eller funktionshinder. Verksamhet kommer att bedrivas i ökande omfattning på grund av er äldre och att er behåller tänder högre upp i åldrarna. Käkkirurgi: kirurgiska ingrepp i munhålan. Inom käkkirurgin görs operationer i mun, käke och mellanansikte. Patienter är i alla ålderskategorier och uppdraget inkluderar både akutsjukvård och specialisttandvård. Verksamheten tillhör organisatoriskt Skaraborgs sjukhus och planeras att samlokaliseras i lokalerna för specialisttandvårdscentrum. Odontologisk radiologi: röntgenverksamhet. Verksamheten tillhör organisatoriskt Skaraborgs sjukhus och är samlokaliserad med övrig röntgenverksamhet varför den inte berörs i denna planering. Specialisttandvården vid Skaraborgs sjukhus omfattar årligen omhändertagande av cirka remisser med cirka patientbesök. 12 SKAS SKÖVDE CENTRUM FÖR SPECIALISTTANDVÅRD

107 Specialisttandvården vid Skaraborgs sjukhus Skövde har under våren 2013 genomfört analys av nuvarande verksamhet samt bedömning av verksamheten på några års sikt. Bedömning av verksamhetens omfattning år 2020 är cirka remisser och cirka patientbesök. Bedömningen av förändrat vårdbehov och patientgrupper innebär att verksamheten i stort kommer att ha samma omfattning som idag, förutom sjukhustandvården som kommer att utöka sin verksamhet. En analys har gjorts för att bedöma behov av lokaler i stort med antal behandlingsrum och övrig ytor. Specialisttandvården på Skaraborgs sjukhus är i dagsläget lokalmässigt fragmenterad i fyra olika lokaler på två olika våningsplan, vilket försvårar samarbetet mellan klinikerna. Verksamheten har sedan lång tid signalerat brister i planering samt storlek och utrustning av lokalerna, vilket kraftigt försvårar en resurseffektiv vård och god tillgänglighet. Andra lokalalternativ har utretts, men visat sig vara förenade med en rad nackdelar för verksamheten, se avsnitt 9 Handlingsalternativ. Sedan januari 2013 har dessutom sjukhustandvårdens lokaler minskat kraftigt. Bentliga lokaler är inte helt ändamålsenliga vilket påverkar klinikernas möjligheter att bedriva verksamhet och rekrytera medarbetare. Utgångspunkter vid lokalutformning har varit att tänka nytt då det byggs för framtidens vårdbehov och patienter. Inriktningen för planering av framtida lokaler bygger på att skapa goda arbetsmiljöer, minimera lokalytor, skapa exibla lösningar vad gäller behandlingsrum och expeditioner samt gemensamma utrymmen som väntrum, reception, steril och personalutrymmen. Samutnyttjande mellan specialiteter av både behandlingslokaler och övriga ytor kombinerat med en väl genomförd produktions- och kapacitetsplanering och öppettider mellan klockan 7 19 gör att utnyttjandet av specialisttandvårdens behandlingsrum i de nya lokalerna ska öka från dagens cirka 50 % till 70 % (mätt på h/år). 4.2 SKARABORGS SJUKHUS Vårdens behov av lokaler är i ständig förändring och sjukhuset struktur och organisation förändras och utvecklas utifrån nya medicinska behov och ändrade samband vilket även påverkar behovet av lokalytor. I uppdraget för Skaraborgs sjukhus ingår käkkirurgisk verksamhet samt odontologisk röntgen. I denna förstudie har den käkkirurgiska verksamheten samlokaliserats med övrig specialisttandvård. Mer om detta står att läsa under avsnittet 4.1 Specialisttandvårdscentrum. Ett omfattande arbete som syftar till att skapa en totalbild av framtida behov är under utveckling (Skaraborgs sjukhus Skövde fysisk utvecklingsplan framtidsvision 2013). En kritisk faktor som redan identierats är bristen på evakueringslokaler. Det har medfört omfattande logistikproblem i samband med utvecklings- och ombyggnadsarbeten som genomförs löpande vid Skaraborgs Sjukhus Skövde. Problematiken är komplex på grund av den tidsplan som myndighetskravet på sanering av PCB innebär. SKAS SKÖVDE LOKALER FÖR HÅLLBAR SJUKVÅRD 13

108 Genom att ytta sjukhusets administrativa stöd till en byggnad avsedd för detta ändamål kan era olika fördelar uppnås: 1. Lokaler frigörs som ur ett verksamhets- och logistiköde bättre passar för vård och lokalplanering ger möjlighet till bättre patientöden och samband för verksamheten. Infrastruktur med tekniska och medicinska installationer kan användas mer effektivt vilket ökar möjlighet till att skapa förbättrade patientprocesser. 2. Genom att frigöra yta får sjukhuset tillgång till den evakueringsyta som är avgörande för exibilitet och effektivitet i samband med rotation och anpassning av framtida vårdbehov utifrån både förnyelse och anpassning av bentliga lokaler. 3. Genom att skapa ändamålsenliga lokaler som möjliggör en enhetlig sammanhållen stödverksamhet skapas goda förutsättningar för att tillgodose standardiserat arbetssätt, kunskapsöverföring och god arbetsmiljö. Där kan ges ett mer professionellt och effektivt stöd till vårdverksamheten vilket i förlängningen syftar till att tillgodose patienternas behov. 4. Skaraborgs Sjukhus har ett stort utbildningsuppdrag vilket ställer mer krav på ändamålsenliga lokaler. Idag är utbildnings- och möteslokaler ett eftersatt område inom fastigheten. Motsvarande behov föreligger även inom specialisttandvården där ett samutnyttjande kan lösas genom nya lokaler. I förslaget inkluderas dessa ytor i mottagningsblockets planerade PCB-sanering där det projekteras för framtida konferenscentra. Flera av ytorna för konferens, möte och utbildning är planerade att samutnyttjas mellan berörda förvaltningar. Dagens placering av samordnade lokaler för utbildning och administrativ stödverksamhet är ett resultat av verksamhetsmässiga förändringar i behovet av vårdlokaler där nuvarande lösning är tillfällig i väntan på fortsatta planerade lokalförändringar. Ett lokaleffektiviseringsarbete pågår kring lokaler för administrativ stödverksamhet där resultatet blivit en kombination av enskilda expeditioner, minilandskap för 2-3 personer och landskap för er än 3 personer utspridda på olika platser inom sjukhuset. I arbetet med denna omyttning har underlag om arbetssätt, förutsättningar och behov tagits fram som utgör värdefull information och som kommer att ligga till grund för denna typ av lokalbehov. 14 SKAS SKÖVDE CENTRUM FÖR SPECIALISTTANDVÅRD

109 En framtida stödverksamhet kommer ha krav som inte kan tillgodoses i dagens lokaler. Lokalerna i framtiden måste till exempel kunna stödja ett mer exibelt arbetssätt med både tillfälliga och mer permanenta grupperingar. Det nns även ett ökat behov av rum med olika förutsättningar, till exempel tysta rum för enskilda samtal, kreativa rum för utvecklingsarbete och utbildnings- och möteslokaler. I eller i anslutning till lokalerna för administrativ stödverksamhet planeras även mindre och större utbildnings- och möteslokaler med modern teknik som på ett resurseffektivt och hållbart sätt underlättar kompetens- och informationsöverföring. Lokalerna görs tillgängliga för såväl vård som stödpersonal och på sikt även patienter i framtidens sjukvård. Inom sjukhuset pågår även en förstudie kring mottagningsblocket avseende vårdens framtida behov. Lokalerna är i originalutförande och i stort behov av modernisering samt PCB sanering. I denna förstudie ingår placering för käkkirurgin. Önskvärt är att samordna dess placering med övrig specialisttandvård för att samutnyttja tandvårdens lokalbehov och effektivisera patientödena. inspirationsbild Moelven Förutom ovan nämnda fördelar är bedömningen att nya lokaler för administrativ stödverksamhet väsentligt kommer förbättra arbetsmiljön. Dessutom skapas en attraktivitet både kring stödverksamhet som profession samt en utvecklande och stimulerande miljö som är av avgörande betydelse för sjukhusets möjlighet att utveckla bentlig personal och på sikt kunna rekrytera kompetent personal inom alla yrkeskategorier. Sistnämnda är ytterst angeläget då Skaraborgs Sjukhus från och med 2013 har ett nytt uppdrag kring läkarutbildning vilket ställer ytterligare krav på både lokalerna för stödverksamhet och utbildningsrum. Sannolikt nns det även samordningsvinster att skapa tillsammans med tandvårdens administrativa stödverksamhet och utvecklingsplaner, inte minst med fokus på hälsofrämjande insatser i upptagningsområdet. SKAS SKÖVDE LOKALER FÖR HÅLLBAR SJUKVÅRD 15

110 5 FASTIGHET 5.1 NYBYGGNADEN Nybyggnaden planeras i sjukhusområdets nordöstra hörn. Här vetter den östra sidan mot entréområdet med sina angörings- och parkeringsytor samt huvudentré. På norra sidan av nybyggnaden planeras för ny personalentré i direkt anslutning till bentlig väg. Den nya byggnationen planeras i tre våningsplan ovan mark (plan 1, 2 och 3) samt källare (plan 0). I söder ansluter husen till bentligt hus 19 med direkt koppling mot mottagningsblocket och Gula gatan till huvudentrén. Planlösningen är i stor omfattning generell för att kunna underlätta framtida organisations- och verksamhetsutveckling. entré personal Gula gatan HUVUDENTRÉ N Situationsplan, Skas Skövde Utgångspunkter för arbetet Samordning av specialisttandvårdens lokaler Struktur som tillåter förändring av verksamhet Närhet och korta avstånd mellan verksamheter/funktioner med stort samband Goda interna kommunikationer och till övriga byggnader 16 SKAS SKÖVDE CENTRUM FÖR SPECIALISTTANDVÅRD

111 Gula gatan till mottagningar från huvudentré HUS 12 personalentré PLAN 3 SPECIALISTTANDVÅRD PLAN 2 ADMINISTRATIV STÖDVERKSAMHET & UTBILDNING PLAN 1 ADMINISTRATIV STÖDVERKSAMHET & UTBILDNING PLAN 0 TEKNIK HUS 19 Projektets vårdverksamhet, specialisttandvården, är placerad på plan 3 vilket är samma plan vilket huvuddelen av mottagningarna inom sjukhuset redan idag är lokaliserade. I kommande upprustningsprojekt av mottagningsblocket planeras mottagning för öron och ögon att ligga i direkt anslutning till den nya lokaliseringen av specialisttandvården. Ytor för administrativ stödverksamhet planeras på plan 1 och 2. Från huvudentrén på plan 2 når patienter nybyggnaden via Gula gatan och hus 19. I anslutning till mottagningsblocket planeras hiss och trappa för patienter och personal. På plan 1 planeras en entré på byggnadens norra sida. Här nns internt trapphus med hiss avsedd för personal. Den valda formen utgår från en byggnad med dubbelkorridor i öst-västlig rikning samt tre omslutande byggnader med enkelkorridorer runt en inre gård. Formen ger goda förutsättningar för att skapa ljusa arbetsmiljöer men också möjligheten att forma ljusa gårdsrum mellan byggnaderna. SKAS SKÖVDE LOKALER FÖR HÅLLBAR SJUKVÅRD 17

112 N entré patient Plan 3, specialisttandvård Väntrum/rec Behandlingsrum Stödfunktioner Expeditioner Personalrum Trapphus Hissar Plan 3 Utgångspunkten för specialistandvården har varit att skapa en gemensam verksamhet - ett centrum. Som patient skall detta vara tydligt. Det första man möter är receptionsdelen och ett ljust gemensamt väntrum som har kontakt med gården. De olika specialiteterna samordnar behandlingsrum och stödfunktioner inom byggnaden närmast mottagninsgblocket. Behandlingsrum utformas så generellt som möjligt vilket ger en exibilitet och möjlighet att förändra utifrån nya odontologiska behov och ändrade samband. Administrativ zon Produktionszon Trapphus/hissar Byggnaden kan utifrån verksamheternas funktioner delas in i en produktionszon och en administrativ zon. HUS SKAS SKÖVDE CENTRUM FÖR SPECIALISTTANDVÅRD

113 Korridorlägen & stommått För att kunna ge förutsättningar för exibilitet är det viktigt att byggnadens ram är så tillåtande som möjligt. Vårdens byggnader skall kunna användas under lång tid och mått och modulsystem måste ta hänsyn till detta. Utgångspunkten för nybyggnadens mått har delvis varit specialisttandvårdens storlek på behandlingsrum. Måtten styrs även efter önskan om en exibilitet mellan produktion- och administrativ zon. Relationen skall lätt kunna förändras mellan zonerna efter ökade eller minskade lokalytebehov. Möjligheten att klara behandlingsverksamhet i hela byggnaden påverkar även mått för korridorbredder. Attraktiva miljöer med mycket dagsljus för patient och personal har varit ett mål i planeringen. Inspirationsbild Dental club, Luzern Schweiz SKAS SKÖVDE LOKALER FÖR HÅLLBAR SJUKVÅRD 19

114 entré personal plan 1 N Typplan plan 1&2, administration från gula gatan plan 2 Expeditioner Arbetsplatser i landskap Tysta rum/mötesrum Personal/Pausrum Sektion, Hus 12 & Nybyggnad Plan 1 & 2 På plan 1 och 2 planeras för administrativ stödverksamhet. Lokalerna skall stödja ett exibelt arbetssätt där det nns rum för både permanenta men också tillfälliga arbetsplatser. Möteslokaler, konferensrum och tysta enskilda rum för samtal skall integreras i planen. inspirationsbild Moelven Det nns även ett ökat behov av rum för olika funktioner, till exempel rum för enskilda samtal, kreativa rum och utbildnings- och möteslokaler. 20 SKAS SKÖVDE CENTRUM FÖR SPECIALISTTANDVÅRD

115 5.2 ENERGI Västra Götalandsregionen har som prioriterat mål att energiförbrukningen i regionens verksamheter skall minska, och att energianvändningen i regionens samlade fastighetsbestånd skall halveras till år 2030 jämfört med år Målet avser den specika energianvändningen i kwh/m², år och inkluderar verksamhetens energianvändning. Den genomsnittliga energiförbrukningen för Skaraborgs sjukhus Skövde är idag ca 200 kwh/m2. Måltalet för nyproduktion är satt till 60 kwh/m² inklusive verksamhetsenergi, vilket nu gäller för den nya byggnaden. De högt satta måltalen kräver att extraordinära åtgärder vidtas för att reducera energianvändningen. Detta innebär att mer än bara traditionella effektiviseringsåtgärder kommer att vara nödvändiga. Ett högt satt energimål kräver att alla är involverade och engagerade. Verksamheten i en byggnad förbrukar en avsevärd del av den totala energin. För att kunna nå uppsatta måltal för energi krävs att även verksamhetsenergin reduceras. Ett led i detta är att säkerställa en energieffektiv utrustning genom tydligt ställda krav i samband med upphandling av utrustning. 5.3 KONSTNÄRLIG UTSMYCKNING Konsten tillför en humanistisk, estetisk, poetisk och en existentiell dimension. Den påverkar betraktaren både sinnligt, känslomässigt, rumsligt, fysiskt och intellektuellt. Konstens uppgift är att skapa en vårdmiljö med omtanke kring hela människan. Konstens motivering kan sammanfattas enligt följande: Skapa en god och estetiskt tilltalande miljö Skapa en känsla av lugn och trygghet Väcka nykenhet Identitetsskapande för verksamheten Regionens ansikte utåt - alla lokaler är representativa lokaler SKAS SKÖVDE LOKALER FÖR HÅLLBAR SJUKVÅRD 21

116 6 TIDPLAN OCH FORTSATTA ÅTGÄRDER Folktandvården har omedelbara behov att utveckla och effektivisera verksamheten, vilket kan ske genom att få tillgång till ändamålsenliga lokaler där samtliga specialiteter nns samlade. Nybyggnation innebär för Skaraborgs sjukhus Skövde att bentliga lokaler kan evakueras i tillräcklig omfattning för att säkerställa fastighetens planerade upprustning och att PCB-sanering genomförs till TIDSKRITISKA ASPEKTER Till år 2022 ska all PCB som nns inbyggd på Skaraborgs sjukhus Skövde vara sanerad och omhändertagen. I samband med PCB-saneringen görs löpande uppfräschning och ombyggnationer för att anpassa lokalerna till dagens behov. Beslut har just tagits för de sista delarna i höghuset som omfattar vårdavdelningarna, men mottagnings-, operation- och serviceyta återstår. För att hålla tidsplan behöver det nnas lokaler för evakuering i samband med saneringsarbetet. På grund av verksamhetens utformning och dygnet runt drift året runt kommer behovet av evakueringslokaler kvarstå även efter genomförd PCB sanering. Detta som en följd av den ständiga utveckling som pågår av uppdrag, funktionella, medicinska och tekniska krav på en vårdbyggnad. Med anledning av den tidsåtgång som en nybyggnation medför, från beslut till projektering och färdigställd byggnad, är det av intresse att snarast möjligt få till stånd ett beslut om tillbyggnad så att tidsplanen kring både myndighetskrav och utvecklingsarbete säkerställs. Så snart ett beslut är fattat kan arbetet med vidare projektering fortsätta där huvudparten av relevanta underlag avseende såväl nybyggnationens utformning som planering av PCB sanering redan är framtagna. 6.2 TIDPLAN Ett rimligt scenario utifrån beslutstillfälle 1 och 2 enligt nya investeringsmodellen för nybyggnation och de tider som respektive moment inkluderar från beslut till verksamhet i drift, ger följande tidsplan: 2013 september: Nominering 2014 juni Beslut kvartal 3-4 Systemhandling 2015 kvartal 1 Beslut 2 (genomförandebeslut) 2015 kvartal 2 Upphandling entreprenad 2016 kvartal 3 Inyttning Det är en omfattande och komplex tidsplan som är känslig för eventuella fördröjningar. Små förseningar kan äventyra de verksamhetsmässiga tidsplaner som föreligger. 22 SKAS SKÖVDE CENTRUM FÖR SPECIALISTTANDVÅRD

117 7 GENOMFÖRANDE OCH UTGIFTER Beräknad investeringsutgift är totalt 193 mkr (kostnadsläge augusti 2013), ny hyra uppgår till totalt 9,1 mkr/år (kostnadsläge 2013) och fördelar sig enligt följande: INVESTERING NY HYRA HYRA/M2 Specialisttandvårdscentrum 71 mkr 3,41 mkr/år 1904 kr/m2 Ledning, stöd och utbildning 122 mkr 5,69 mkr/år 1587 kr/m2 Delsumma 193 mkr 9,1 mkr/år Belopp avseende konstinvesteringar tillkommer upp till maximalt 1,9 mkr (max 1% av investeringsbeloppet) Betalningsplan för projektgenomförande enligt följande: Investeringsutgift 95 mkr 98 mkr Genomförandet planeras att påbörjas årsskiftet 2014/2015 och beräknas vara färdigställd i sin helhet sommaren AREA - NYBYGGNAD Den totala nybyggnadsytan är ca 6270 m2 BTA i tre våningar ovan mark samt 2090 m2 BTA teknikutrymme/grund i plan 0. BTA står för bruttoarea som inkluderar all yta inklusive yta för ytterväggar. VÅNINGSHÖJD Våningshöjd, från golv till golv, är beroende på våningshöjden i bentliga hus 12 och 19. Höjden på vårdplanen är 4 m och på plan 1 är den 4,40 m. SKAS SKÖVDE LOKALER FÖR HÅLLBAR SJUKVÅRD 23

118 8 EKONOMI 8.1 FOLKTANDVÅRDEN Specialisttandvården i Skövde omsätter cirka 38 mkr. Verksamhetens ekonomiska resultat har under de senaste tre åren visat ett årligt överskott om cirka 1 mkr. Av den totala kostnadsmassan 2012 svarar hyreskostnaderna för 4 % (1,4 mkr). Vid en etablering av verksamheten i nya lokaler uppstår en unik möjlighet att skapa ytor som i sin helhet är anpassade för att verksamheten kan bedrivas rationellt och effektivt. Samutnyttjande mellan specialiteter av både behandlingsrum och övriga ytor kombinerat med en väl genomförd produktions- och kapacitetsplanering och utökade öppettider gör att utnyttjandet av behandlingsrum i de nya lokalerna ska öka från dagens cirka 50 % till 70 % (mätt på h/år). Detta påverkar volymen externa intäkter positivt. Då verksamheten på ett tydligt sätt integreras, både den av Folktandvården drivna verksamheten samt i delar med käkkirurgin inom Skaraborgs sjukhus Skövde, skapas möjligheter till samutnyttjande som direkt påverkar personalkostnaderna inom assisterande och administrativa funktioner. Utifrån nuvarande ekonomi i verksamheten, ökad produktion och därtill ökade externa intäkter samt möjligheter till samordningsvinster enligt ovan nns det en stark kalkyl som stödjer genomförandet av förslaget. I överenskommelserna med hälso- och sjukvårdsnämnderna för östra och västra Skaraborg (HSN 9 och 10) nns en viljeinriktning angiven från nämnderna om att utveckla komplett specialisttandvård för befolkningen i Skaraborg. 8.2 SKARABORGS SJUKHUS I den förändrade investeringsmodellen och internhyresmodellen ska Västfastigheter stå för behovet av evakueringslokaler när centralt beslut nns enligt den nya lokalinvesteringsprocessen. Till stora delar kommer denna lokalyta som föreslås för ledning, stödverksamhet och utbildning vara ersättning för nuvarande administrativa lokaler. Nuvarande lokaler ses från Skaraborgs sjukhus sida som frigjorda lokaler som kan användas för evakuering. Detta skulle innebära en ökad internhyra för Skaraborgs sjukhus baserad på faktorn för ny lokal men inte i omfattning att det skulle vara utökning av yta. Den ökade hyreskostnaden får därmed vägas in i det lokaleffektiviseringsarbete som pågår. Ur ett regionalt ekonomiskt perspektiv nns det en väsentlig fördel att två förvaltningar samordnar sina behov i en gemensam byggnation. 24 SKAS SKÖVDE CENTRUM FÖR SPECIALISTTANDVÅRD

119 9 HANDLINGSALTERNATIV 9.1 FOLKTANDVÅRDEN Folktandvården har under era år påtalat behov av att kunna samla specialisttandvården till gemensamma och ändamålsenliga lokaler på Skaraborgs sjukhus. Mot bakgrund av identierade brister avseende specialisttandvårdens lokaler på Skaraborgs sjukhus Skövde, beslutade tandvårdsstyrelsen i november 2010 att uppdra åt tandvårdsdirektören att arbeta fram ett förslag med inriktning att samla delar av Folktandvårdens specialisttandvård till lokaler i centrala Skövde, där sådana beräknades nnas inyttningsklara 2013/2014. Motiv för detta var bland annat att skapa ändamålsenliga lokaler som uppfyller kraven från patient/ kund och medarbetare för att möta dagens och framtidens behov. Ett annat tungt vägande argument till tandvårdsstyrelsens ställningstagande var att det inte varit möjligt att uppbringa lokaler inom sjukhuset. Denna lösning uppfyller dock inte era av regionens övergripande mål, varför ställningstagandet blev att fortsätta söka lokallösningar vid Skaraborgs sjukhus Skövde. Den analys som genomfördes, med utgångspunkt från förslaget att ytta verksamheten från sjukhuset, visade på ett antal nackdelar. Företrädare för Folktandvårdens specialistverksamhet pekade på det samarbete som nns i dag mellan klinikerna, där en yttning skulle innebära en splittring av specialisttandvården och försvåra samarbetet. Även käkkirurgin, som tillhör sjukhusets organisation, såg en kvalitetsförsämring om övrig specialisttandvård yttar från sjukhuset. Analysen visade på att med ett gott samarbete ökar möjligheterna att arbeta rationellt och resurseffektivt, vilket ger god vård och hög service till patienterna. Placeringen av specialisttandvårdens verksamhet på Skaraborgs sjukhus Skövde innebär även en medicinsk säkerhet och trygghet för såväl patienter som medarbetare. Dessutom nns ett nära samarbete och kontaktvägar etablerade med medicinska specialister (ex vis öron, näsa, hals och barnmedicin) och specialisttandvården. Ett stort antal av specialisttandvårdens patienter är sjukhusanknutna, där en ytt av verksamheten skulle försvåra patientbehandlingen. Analysen visade att ett gott samarbete mellan klinikerna är viktigt ur rekryteringssynpunkt. Att verksamheten är placerad på Skaraborgs sjukhus Skövde är dessutom att föredra vid utbildning av specialister, där ett nära samarbete mellan såväl specialisttandvårdens kliniker som sjukhusets verksamhet, är av vikt. Kontakter med sjukhusledningen visade även att denna såg positivt på att specialisttandvårdens verksamhet nns kvar på Skaraborgs sjukhus Skövde. Folktandvården har även som ett alternativ analyserat och bedömt möjligheten med en separat byggnad för enbart specialisttandvård i anslutning till Skaraborgs sjukhus. SKAS SKÖVDE LOKALER FÖR HÅLLBAR SJUKVÅRD 25

120 Folktandvårdens slutliga bedömning är att föreslagen lösning med nybyggnation i anslutning till Skaraborgs sjukhus Skövde med tillskapande av lokaler för specialistcentrum är det alternativ som uppfyller Folktandvårdens krav utifrån patienten och medborgaren, medarbetaren samt ur ett ekonomiskt perspektiv. 9.2 SKARABORGS SJUKHUS Under de senaste åren har stort fokus legat på att sanera PCB i fastigheten. Saneringen har genomförts i samband med vårdens förändrade behov och allmän modernisering av fastighetens infrastruktur. Arbetet behöver intensieras eftersom det nns ett slutdatum för saneringen. Nuvarande lokaler är inte anpassade utifrån dagens och morgondagens vårdprocesser varför det i samband med saneringen även görs renovering och ombyggnationer. Bristen på evakueringsytor gör att både sanering och modernisering av lokalerna riskerar att försenas. Som alternativ till en ny byggnad kan verksamheten fortsätta på samma sätt som hittills med risk för förseningar, skadestånd och försämrade möjligheter att nå uppsatta produktionsmål. Ytterligare alternativ är att endast prioritera PCBsaneringen i syfte att säkerställa tidsplanen. Detta kommer att medföra eftersatt modernisering av vårdlokalerna vilket dramatiskt försämrar förutsättningarna för att skapa ett hållbart sjukhus, god arbetsmiljö och förvaltningens möjlighet att nå egna, regionala och nationella mål. Myndighetskravet kring PCB-sanering medför stora behov av evakueringslokaler. En bedömning, gjord tillsammans med Västfastigheter, har konstaterat att en säker sanering inte är genomförbar i lokaler med pågående verksamhet. Ett saneringsarbete rum för rum blir betydligt orationellt och tar längre tid, förutom att åtgärderna påverkar arbetsmiljön och patientsäkerheten blir mer kostsamma. För att snabba på tidsplanen är alternativet att ytta ut verksamhet i provisoriska lokaler utanför sjukhuset. Men även detta skulle påverka vården menligt framför allt ur perspektiven patientsäkerhet och produktionskapacitet. Föryttning av berörda enheter (vårdavdelningar, mottagningar etc.) till provisoriska lokaler ställer stora krav på verksamhetsplanering och logistik. Därför är det nödvändigt att PCB-sanering sker i samband med övrig lokalupprustning. Därigenom minimeras störningar för vårdverksamheten och en avsevärt lägre saneringskostnad i kombination med väsentligt bättre effekt av insatta investeringsmedel. Efter genomförd upprustning uppfylls kraven på moderna vårdlokaler och den negativa påverkan på vårdverksamheten har hållits på en minimal nivå. Alternativet till en ny byggnad är att den administrativa stödverksamheten nns kvar i nuvarande inte helt funktionella lokaler utspritt på alla sjukhusorter inom Skaraborgs sjukhus, vilket begränsar frigörande av evakueringsytor. Redan nu nns kunskap som gör det troligt att administrationen, på grund av vårdverksamhetens behov, inom en snar framtid kommer att behöva yttas inom fastigheten igen vilket medför negativ påverkan på stöd- och vårdverksamheten. 26 SKAS SKÖVDE CENTRUM FÖR SPECIALISTTANDVÅRD

121 SKAS SKÖVDE LOKALER FÖR HÅLLBAR SJUKVÅRD 27

122 AKUTBLOCK - TILLBYGGNAD FÖRSTUDIE OKTOBER 2013

123 INNEHÅLL S 1 Sammanfattning 3 2 Regionövergripande planering 4 3 Förutsättningar 6 4 Förslag 9 5 Fastighet 14 6 Tidplan och fortsatta åtgärder 17 7 Genomförande och utgifter 18 8 Ekonomi 19 9 Handlingsalternativ 20 Skaraborgs sjukhus Skövde Akutblock, Tillbyggnad Förstudie sida 2(20)

124 SAMMANFATTNING Skaraborgs Sjukhus står inför behov av åtgärder, både på kort och på lång sikt, för att nå målet att bli ett hållbart sjukhus med Sveriges bästa hälso- och sjukvård Akutblocket i Skövde utökas med en tillbyggnad för en ny akutmottagning för att möta ökade och ökande patientflöden, för att inrymma den samlade barnakuten med ett eget spår, för att möta ett ökat fokus på bemötande-, säkerhets-, utbildnings- och tillgänglighetsfrågor, samt för att ge möjlighet till mer rationella arbetsmetoder med bättre överblick, tydligare flöden och bättre logistik. En ny akutmottagning måste också ha stor flexibilitet för att möta framtida strukturförändringar ur olika perspektiv. För att effektivisera flöden, avlasta akutmottagningen och underlätta för patienten, planeras exempelvis för en samlokalisering med en röntgenenhet och en intermediär enhet för vuxna inom den nya akutmottagningen. Byggnaden föreslås som en envåningsbyggnad med souterrängplan i ett sammanhållet akutblock i sjukhusområdets västra del. Den har kopplingar både i markplan och kulvertplan med intilliggande intensivvårdsavdelning (IVA) och operation samt med infektion, röntgen, intravenöst centrum (IVC), kirurgisk akutvårdavdelning (KAVA) och blivande intermediär enhet. Via blå stråket och hissarna har man också ett bra samband med akutvårdavdelningarna på planet över. Nuvarande ambulanshall förutsätts rivas och ersättas med en större och modernare hall i anslutning till den nya akutmottagningen, vilket ger möjlighet till betydligt förbättrade flöden och trafiksäkerhet i sjukhusets sydvästra angöringszon där även sjukhusets flygplats är lokaliserad. En ny akutmottagning är en del i den strategiska utvecklingen av ett väl samverkande akutblock på sjukhuset i Skövde; med närhet mellan starka inre samband i produktionszonen, goda interna kommunikationer till övriga byggnader och en struktur som tillåter förändring av verksamhet och framtida expansion Den föreslagna byggnationen ger också förutsättningar för att kunna fullfölja akutvårdens uppdrag att: tillhandahålla en högkvalitativ akutsjukvård som invånarna kan känna sig trygga med och som är lätt att nå. arbeta för god måluppfyllelse i gemensamt framtagna beslutade mål för ambulanssjukvården enligt God Vård. samverka med primärvård och kommunal hälso- och sjukvård i arbete med akutflödet i syfte att patienten ska söka på rätt vårdnivå. tillsammans med kommuner medverka till att samhällets resurser för insatser i akutsituationen används på ett optimalt sätt. Den bidrar också på flera olika sätt till att ambitioner och målsättningar kan infrias vad gäller långsiktig hållbarhet, hög kvalitet och patientsäkerhet, sammanhållna vårdprocesser, aktivt nyttjande av ny kunskap, goda möten, en god arbetsmiljö och miljöpolitiskt program. Skaraborgs sjukhus Skövde Akutblock, Tillbyggnad Förstudie sida 3(20)

125 REGIONÖVERGRIPANDE PLANERING Utgångspunkter för Skaraborgs Sjukhus uppdrag är regionfullmäktiges, regionstyrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens beslut om mål och inriktning. Verksamhet ska följa gällande lagstiftning, reglementen, av regionen framtagna policydokument och riktlinjer, regler för vårdgarantier, ledtider m m. Västra Götalandsregionens gemensamma värderingar och förhållningssätt är vägledande för hälso- och sjukvårdens verksamhet och dess utveckling. Verksamheten ska arbeta utifrån ett helhetsperspektiv på individen och inte enbart fokusera på sjukdomsbilden utan dessutom ha ett hälsofrämjande förhållningssätt. För att uppnå detta krävs samverkan mellan olika verksamheter. Skaraborgs Sjukhus ska tillhandahålla specialistsjukvård av hög kvalitet för befolkningen i sitt närområde och i tillämpliga delar för befolkningen som helhet i ett regionperspektiv. Vidare ska sjukhuset även samverka med övriga vårdgivare. Genom samverkan utvecklas hälso- och sjukvården så att patienterna inte upplever några organisationsgränser vid ett omhändertagande. Samverkan är ett led i kunskapsspridning och utveckling av den nära sjukvården. Skaraborgs Sjukhus står inför behov av åtgärder, både på kort och lång sikt, för att nå målet att bli ett hållbart sjukhus med Sveriges bästa hälso- och sjukvård Sjukhusets uppdrag att tillgodose befintliga och framtida behov hos patienter, säkra arbetsprocesser, tillse medarbetarnas arbetsmiljö och klara ekonomin ställs mot krav där byggnadernas utformning och tillgång är avgörande. Akutprocessen Insatser för att rädda liv och insatser för dem som plötsligt blir svårt sjuka tillhör den högst prioriterade vården. Akutsjukvårdens uppgift är att ta hand om akuta och svåra sjukdomstillstånd dygnet runt året runt. Akutsjukvårdens uppdrag omfattar: säkra arbetsmiljön för personalen inom akutprocessen. stärka patientsäkerheten inom perspektiven för God Vård. förbättra vårdlogistiken för den akut sjuke patienten. tillhandahålla en högkvalitativ akutsjukvård. uppnå hög måluppfyllelse i regionala och nationella uppföljningar. bidra till god samverkan med vårdgrannar. Skaraborgs sjukhus Skövde Akutblock, Tillbyggnad Förstudie sida 4(20)

126 SKARABORGS SUKUS SKÖDE - FRATIDSISION 202 Skaraborgs sjukhus Skövde Ett koncept har tagits fram av Västfastigheter för att identifiera tänkbara scenarier för utbyggnad och framtida utveckling till ett hållbart sjukhus. Av konceptet framgår att ny- och ombyggnationer behövs för att tillgodose kommande behov och verksamhetsmål. Möjligheten att utveckla byggnader och infrastruktur vid sjukhuset i Skövde är stor och ett kontinuerligt arbete pågår kring verksamhetsutveckling och identifiering av långsiktigt hållbara lösningar. Den byggnad som planeras inrymma en akutmottagning ligger i linje och inkluderas med intentionerna med denna framtidsvision. (utdrag från Skaraborgs sjukhus Skövde fysisk utvecklingsplan framtidsvision 2025+). En ny byggnad bidrar inte bara till att uppnå Skaraborgs sjukhus egna mål på flertalet av de målsättningar som är fastlagda i regionalt styrande dokument. Regionens vision Det goda livet och den regionala utvecklingsstrategin för hälso och sjukvården betonar bland annat behovet av långsiktig hållbarhet, gemensamma och sammanhållna initiativ mellan verksamhetsutövare, attraktiv arbetsmiljö med hög kompetensnivå och goda utvecklingsmöjligheter. Byggnationen bidrar på flera olika sätt till att dessa ambitioner och ytterligare målsättningar kan infrias i kompetensförsörjningspolicyn, policyn för hälsa och arbetsmiljö och det miljöpolitiska programmet. Skaraborgs sjukhus Skövde Akutblock, Tillbyggnad Förstudie sida 5(20)

127 FÖRUTSÄTTNINGAR Uppdraget i denna förstudie har varit att studera dimensionerande förutsättningar, flöden och rutiner, lokalprogram och ritningslayouter samt att ta fram en kostnadsbedömning och uppskattad tid för genomförande. Akutmottagningens uppdrag Akutmottagningen i Skövde är idag, med avseende på antal patientbesök, en av landets större akutmottagningar. Den togs i bruk 1973 och är dimensionerad för att omhänderta besök per år. Patientflödena har därefter ökat kontinuerligt. Bara mellan år 2007 och 2012 har antalet besök ökat från till över per år, och det tyder på att denna utveckling fortsätter. Prognosen för år 2013 pekar mot ett beöksantal på patienter. I pågående planering av nybyggnation för barn och kvinnosjukvården ligger även att det akuta flödet flyttas till akutmottagningen. Detta betyder en volymökning på ca barn från år ANTAL BESÖK R AKUTOTTAGNINGEN I SKÖDE Statistiken visar att akutmottagningen idag har ett inflöde av primärvårdspatienter motsvarande % av det totala patientinflödet. Hur dessa patientgrupper ska omhändertas diskuteras regionalt. Skulle denna grupp öka i antal finns inte kapacitet för att klara en god och säker vård i nuvarande lokaler. Skaraborgs sjukhus Skövde Akutblock, Tillbyggnad Förstudie sida 6(20)

128 Verksamheten Akutmottagningen i Skövde är planerad att inrymmas i nya lokaler för att möta ökade och ökande patientflöden, samt för att ge möjlighet till mer rationella arbetsmetoder med bättre överblick, tydligare flöden och bättre logistik med ökad patientsäkerhet som följd. I en framtid, när barn- och ungdomssjukvården flyttar in i nya lokaler, planeras alla barn, både de ca som idag går till akutmottagningen och de ca som söker akut på ordinarie barnmottagning, att omhändertas av akutmottagningen i ett, efter triagering, eget spår. Förutsättningar bör skapas för effektiva flöden i samspelet med andra berörda verksamheter. En ny akutmottagning måste ha stor flexibilitet för att möta framtida strukturförändringar på flera olika plan. Probleminventering Säkerheten på akutmottagningen är idag bristfällig och svår att komma till rätta med i nuvarande lokaler. Hot- och våldsituationer blir allt vanligare p g a drogpåverkade besökare, ökad psykisk ohälsa och hänvisning av patienter till annan vårdnivå. Entréer är obevakade, skalskydd och möjlighet att sektionera enheten saknas, Våldsbenägna patienter blandas med övriga patienter och säkra undersökningsrum saknas. Patientsäkerheten riskeras, då enhet för patienter med särskilt övervakningsbehov samt möjligheter att separera bedömda, icke bedömda och färdigbehandlade patienter saknas. Risk för smittspridning är ett problem i nuvarande lokaler då möjlighet att isolera patienter med luftburen smitta saknas, liksom separat utrymme för patientmat, skölj med möjlighet att skilja på rent och orent material samt tillräckligt antal toaletter. Logistiken behöver förbättras med tydligare, säkrare och tillgängligare entréförhållande. Bil-, cykel- och gångtrafik till mottagningar och parkeringsytor blandas nu och korsar in- och utflödet av ambulanser. Transport av patient till och från helikopterplattan sker utomhus i ur och skur och korsar övrig trafik. Bättre samband behövs inom hela akutblocket, men även med vårdavdelningar, mottagningsblock och obduktion. Bl a görs idag frekventa och långa transporter till och från röntgen och vårdavdelningar samt transporter av avlidna genom mottagningen som innebär slöseri med personalresurser, olägenheter för patienter och är en säkerhetsrisk nattetid. Brist på förrådsutrymmen och undersökningsrum medför att mycket tid och resurser går åt till att hämta utrustning och material och att flytta patienter in och ut i undersökningsrum. Skaraborgs sjukhus Skövde Akutblock, Tillbyggnad Förstudie sida 7(20)

129 Barn blandas tillsammans med vuxna i väntrum och på observationsplatser och separeras ej från svårt sjuka, vilket strider mot barnkonventionen. Lokalbrister i dagens akutmottagning medför att utvecklingsarbete med nya arbetssätt är svåra att genomföra. Personalutrymmen är otillräckliga med brist på funktionellt vilrum, toaletter och matplatser. Tillräckliga utrymmen för förråd saknas och material är spritt över hela enheten. Funktionella och/eller tillräckliga läkemedelsrum, utrymmen för avfall, kök för patientmat, expeditioner, konferens, väntrum, triage, undersökning, akutrum och patienttoaletter saknas. Nuvarande ambulanshall rymmer endast 3 ambulanser och en polisbil samtidigt, medan det idag finns behov av plats för 6 ambulanser. Hallen är sliten, för liten och saknar funktionella förrådsutrymmen för sin funktion som centralförråd för ambulansverksamheten. Strukturella problem Flödet för de akuta patienterna är idag delat mellan olika organisationer privata vårdgivare, primärvården och SkaS. Vid låg tillgänglighet inom primärvård och privata vårdgivare/mottagningar ökar belastningen på akutmottagningen. Att framtidens uppdrag för akutmottagningen är oklart och svårt att förutse ställer stora krav på flexibla och generella lokaler. Tillgänglighet till röntgen, med långa avstånd, är idag ett problem. Fastigheten Skaraborgs Sjukhus Skövde planerades och byggdes mellan åren 1968 och Etapp 1 invigdes 1973 då även akutmottagningen, som i stort sett står kvar oförändrad, togs i bruk. Sjukhuset närmar sig nu 40 år och det finns ett mycket stort behov av upprustning och modernisering. Vid uppförandet av sjukhuset användes mjukfog innehållande PCB, vilket sedan 1978 är klassat som miljögift och förbjudet att använda. Byggnaderna måste, enligt en förordning från regeringen (SFS 2010:963), saneras från all förekomst av PCB. Den nya lagstiftningen i kombination med dispensansökan från Västfastigheter medför att samtliga saneringsarbeten inom fastigheten skall vara avslutade till år Det är nödvändigt att PCB-sanering kan ske i samband med övrig lokalupprustning eller ombyggnad för att minimera kostnader och störningar för vårdverksamheten och för att få en bra effekt av insatta investeringsmedel. För fortsatt saneringsarbete krävs flytt av verksamheter, oftast hela avdelningar, till andra lokaler. De evakueringsytor som finns inom sjukhuset eller friställs vid omflyttningar tas i anspråk för de planerade omflyttningar som krävs för utförande av löpande ombyggnads och renoveringsarbeten. Skaraborgs sjukhus Skövde Akutblock, Tillbyggnad Förstudie sida 8(20)

130 FÖRSLAG Den föreslagna lösningen ska ge lokaler som ska: vara hållbara för framtida förändringar beträffande storlek, fördelning mellan specialiteter, ändrad organisation, nya rön och nya rutiner. tillåta flexibilitet i användningen över dygnet, årstiden och speciella händelser. medge en bra logistik, både internt och mot övriga sjukhuset, och ge förutsättningar för effektiva flöden, bra arbetsmiljö och goda mötesplatser. möjliggöra god säkerhet för både personal och besökare. ge besökaren ett gott mottagande med omtanke, professionalitet, trygghet, tydlighet och orienterbarhet. Förslaget innebär att akutmottagningen dimensioneras för besökare per år. Nuvarande yta på ca 1900 m 2, inklusive ambulanshall, ersätts med ca 5800 m 2 i en nybyggnad i det framtida akutblocket i väster, intill infektionsmottagning, blå stråket och den blivande intensivvårdsavdelningen (IVA). Anslutande till souterrängplanet föreslås kulvertförbindelser till det planerade operationshuset och från helikopterplattan. Nuvarande ambulanshall förutsätts rivas, vilket ger möjlighet till betydligt förbättrade flöden i denna zon. Den föreslagna byggnationen ger förutsättningar för att kunna fullfölja akutvårdens uppdrag. Den bidrar också på flera olika sätt till att ambitioner och målsättningar kan infrias vad gäller hög kvalitet och patientsäkerhet, sammanhållna vårdprocesser, aktivt nyttjande av ny kunskap, goda möten, en god arbetsmiljö, miljöpolitiskt program och att möta framtiden. Organisation Förslaget är tänkt att stärka samverkan inom akutblocket, möjliggöra nya arbetssätt samt möta ett ökat fokus på bemötande-, säkerhets-, utbildnings- och tillgänglighetsfrågor. Genom flexibla och generella lösningar ska möjlighet ges till framtida förändringar, som t ex ändrat uppdrag, ändrade arbetssätt eller nya sätt att organisera specialkompetenser knutna till akutverksamheten. Skaraborgs sjukhus Skövde Akutblock, Tillbyggnad Förstudie sida 9(20)

131 AKUTBLOCKET LAN 2 - SABAND Placering Byggnaden placeras med angöring via södra stråket och med en ambulansinfart bortanför övrig trafik. Styrande för placering och orientering har varit sambandskraven med huvudkorridorer och kulvert i hus 04 och, via dessa, i första hand intensivvårdavdelningen (IVA), och akutvårdavdelningarna (MAVA, KAVA, HIVA), i andra hand infektionsmottagning, operation och röntgen och i 3:e hand sjukhusets övriga vårdavdelningar. Innehåll och disposition Bra invändiga flöden med ett patientflöde utan backningar och separata patientflöden till barnakut och röntgen samt god överblick har varit styrande för dispositionen. En ny entré, gemensam för hela akutmottagningen, förläggs för angöring via sjukhusets akutinfart, och en angöringsgård gemensam med infektionsmottagningen. Besökare till akuten hänvisas till väntrum, separerade för barn och vuxna och med god överblick från receptionen. Besökare till röntgen hänvisas direkt till inre väntrum. Entréns dubbelfunktion som sjukhusets nattentré kräver ett direkt samband till blå stråket i hus 04, dit besökare till övriga sjukhuset hänvisas. Skaraborgs sjukhus Skövde Akutblock, Tillbyggnad Förstudie sida 10(20)

132 AKUTOTTAGNING LAN 2 Patienten tas via triage, utformade som genomgångsrum, vidare till inre undersökningsrum eller väntrum, oavsett om man ska till vuxen- eller barnspår. De inre väntrummen blir väl överblickbara från centrala teamstationer och dimensioneras för att klara både sittande och liggande patienter. Ett antal av de liggande patienterna är patienter med särskilt övervakningsbehov och samlas i en egen övervakningsenhet med ständigt närvarande personal. Väntrums- /övervakningslösningen utförs med en flexibilitet som medger fördelningen mellan sittande, liggande och patienter med särskilt övervakningsbehov att ändras över tid. De centrala torgen har plats för team, kontorsarbete, samtal och diktering. Här finns möjlighet till tillfälliga expeditionsarbetsplatser, undervisningssamtal, rapportering och en fika under lågbemanning. Undersökningsrummen placeras lättnådda och lättöverblickade i korridorstråken på ömse sidor om de centrala teamstationerna. De placeras och utformas för att medge flexibilitet mellan olika specialiteter, både i det dagliga arbetet och med tanke på framtida förändringar. Skaraborgs sjukhus Skövde Akutblock, Tillbyggnad Förstudie sida 11(20)

133 AKUTOTTAGNING LAN 1 En särskild rumsfil med undersökningsrum nåbara både från den nedre akutsidan och den inre mottagningszonen möjliggör användning för riskpatienter med eller utan poliseskort samt extra eller framtida triagerum. Barn får ett eget separat spår. Det nedre korridorstråket, i anslutning till akutrum och ambulanshall, hålls avskilt från patientflöden. Detta stråk ansluts via hiss och trappa, till ett souterrängplan med personalutrymmen, konferens- och undervisningslokaler, expeditioner, förråd och uppställningsytor samt kulvertförbindelser till och från IVA, operation, obduktion och helikopterplatta. En röntgenenhet för akuta undersökningar föreslås i anslutning till akutmottagningen. Detta framför allt för att öka patientsäkerheten och undvika transport av svårt sjuka patienter. Den befintliga ambulanshallen rivs och ersätts med ny hall i anslutning till den nya akutmottagningen, men utan att infarten korsar övrig trafik. Hallen dimensioneras för att klara ett flöde med upp till 6 samtidigt närvarande ambulanser. Ambulansverksamhetens centralförråd, katastrofförråd och saneringsanläggning inryms i anslutning till hallen. Skaraborgs sjukhus Skövde Akutblock, Tillbyggnad Förstudie sida 12(20)

134 Säkerhet Förslaget kommer att innebära förbättrad säkerhet för både patienter och personal. Stort fokus har lagts på överblick och övervakningsmöjligheter. Bl a föreslås glasväggar mellan undersökning och korridor för att öka patientnöjdhet och -trygghet och i förlängningen även lugnet på mottagningen och personalsäkerheten. Något eller några undersökningsrum utförs med dubbel reträttväg och nåbara för poliseskort utan korsning med andra patientytor. Mottagningen får 3 särskilda infektionsrum med entré utifrån, fler och tillgängligare toaletter och mer funktionella sköljutrymmen. Detta, tillsammans med möjligheten att dela av ytterligare en rumsfil vid eventuella epidemier, stärker smittskyddet. Jourverksamhet Vid ett eventuellt framtida utökat uppdrag med jourverksamhet, ger liggande förslag möjlighet att med små insatser inrymma denna i befintliga lokaler. Detta förutsätter att en jourverksamhet då dels kan tillgå nuvarande lokaler i hus 22 och dels kan samutnyttja infektionsmottagningens lokaler, då infektionsmottagningen har sin öppettid under dagtid och jourverksamheten under kvälls- och nattetid. Vi får på så vis ett effektivt lokalutnyttjande. Skaraborgs sjukhus Skövde Akutblock, Tillbyggnad Förstudie sida 13(20)

135 FASTIGHET Nybyggnaden planeras i sjukhusområdets västra del. Entrén till den nya byggnaden blir också en officiell entré till sjukhuset de tider då huvudentrén, på östra sidan om fastigheten, är stängd. Här kommer naturligt ett kontrollerat inflöde till fastighetens olika delar på jourtid. Från entrén på plan 2 når personal och patienter övriga sjukhuset via allmänna korridorer, blå gata. Den valda formen utgår från en byggnad med dubbelkorridor i nord-sydlig riktning samt tvärförbindelse mot ny ambulanshall med akutrum, infektions- och triagerum. Formen ger goda förutsättningar för att skapa ljusa arbetsmiljöer men också möjligheten att forma ett ljust gårdsrum mellan byggnaderna. SKARABORGS SUKUS SKÖDE - SITUATIONSLAN Skaraborgs sjukhus Skövde Akutblock, Tillbyggnad Förstudie sida 14(20)

136 Planlösningen är i stor omfattning generell för att kunna underlätta framtida organisations- och verksamhetsutveckling. Utgångspunkter för arbetet är: samlat akutblock inom sjukhuset med nära samband till IVA och Operation. struktur som tillåter förändring av verksamhet och framtida expansion. närhet och korta avstånd mellan starka inre samband i produktionszonen. goda interna kommunikationer och till övriga byggnader. Ytor för administrationen planeras på plan 1. PCB sanering Skaraborgs Sjukhus Skövde planerades och byggdes mellan åren 1968 och Etapp 1 invigdes 1973 då även akutmottagningen, som i stort sett står kvar oförändrad, togs i bruk. Sjukhuset närmar sig nu 40 år och det finns ett mycket stort behov av upprustning och modernisering. Vid uppförandet av sjukhuset användes mjukfog innehållande PCB, vilket sedan 1978 är klassat som miljögift och förbjudet att använda. Byggnaderna måste, enligt en förordning från regeringen (SFS 2010:963), saneras från all förekomst av PCB. Den nya lagstiftningen i kombination med dispensansökan från Västfastigheter medför att samtliga saneringsarbeten inom fastigheten skall vara avslutade till år Det är nödvändigt att PCB-sanering kan ske i samband med övrig lokalupprustning eller ombyggnad för att minimera kostnader och störningar för vårdverksamheten och för att få en bra effekt av insatta investeringsmedel. För fortsatt saneringsarbete krävs flytt av verksamheter, oftast hela avdelningar, till andra lokaler. De evakueringsytor som finns inom sjukhuset eller friställs vid omflyttningar tas i anspråk för de planerade omflyttningar som krävs för utförande av löpande ombyggnads och renoveringsarbeten. Energi Västra Götalandsregionen har som prioriterat mål att energiförbrukningen i regionens verksamheter skall minska, och att energianvändningen i regionens samlade fastighetsbestånd skall halveras till år 2030 jämfört med år Målet avser den specifika energianvändningen i kwh/m², år och inkluderar verksamhetens energianvändning. Den genomsnittliga energiförbrukningen för Skaraborgs sjukhus Skövde är idag ca 200 kwh/m². Måltalet för nyproduktion är satt till 60 kwh/m² inklusive verksamhetsenergi, vilket nu gäller för den nya byggnaden. De högt satta måltalen kräver att extraordinära åtgärder vidtas för att reducera energianvändningen. Detta innebär att mer än bara traditionella effektiviseringsåtgärder kommer att vara nödvändiga. Ett högt satt energimål kräver att alla är involverade och engagerade. Verksamheten i en byggnad förbrukar en avsevärd del av den totala energin. För att kunna nå uppsatta måltal för energi krävs att även verksamhetsenergin reduceras. Ett led i detta är att säkerställa en energieffektiv utrustning genom tydligt ställda krav i samband med upphandling av utrustning. Skaraborgs sjukhus Skövde Akutblock, Tillbyggnad Förstudie sida 15(20)

137 Konstnärlig utsmyckning Konsten tillför en humanistisk, estetisk, poetisk och en existentiell dimension. Konsten påverkar sin betraktare både sinnligt, känslomässigt, rumsligt, fysiskt och intellektuellt. Konstens uppgift är att skapa en vårdmiljö med omtanke kring hela människan. Konstens motivering kan sammanfattas enligt följande: skapa en god och estetisk tilltalande miljö. skapa en känsla av lugn och trygghet. väcka nyfikenhet. identitetsskapande för verksamheten. regionens ansikte utåt - alla lokaler är representativa lokaler. Skaraborgs sjukhus Skövde Akutblock, Tillbyggnad Förstudie sida 16(20)

138 TIDPLAN OCH FORTSATTA ÅTGÄRDER Direkt styrande för tidplanen är tidpunkten för barn- och kvinnoprojektets inflyttning i nya lokaler, som är planerad att ske under 3:e kvartalet år I samband med denna omflyttning ingår flytt av den barnakut, som idag inryms inom barnmottagningen, till akutmottagningen och då i ett eget 24-timmars barnspår. Akutmottagningens nya lokaler behöver alltså i princip vara färdigställda parallellt med barn- och kvinnoprojektet, för att man inte ska stå utan barnakut på sjukhuset i Skövde. Nybyggnadsalternativet medför att både bygge och inflyttning kan ske i en sammanhållen etapp. Ett rimligt scenario utifrån beslutstillfälle 1 och 2 enligt nya investeringsmodellen för nybyggnation och de tider som respektive moment inkluderar ger från beslut till verksamhet i drift följande tidsplan: 2013 oktober: Nominering 2014 juni Beslut kvartal 1 Systemhandling 2015 kvartal 2 Beslut 2 (genomförandebeslut) 2015 kvartal 2 Upphandling entreprenad 2016 kvartal 4 Inflyttning Det är en omfattande och komplex tidsplan som är känslig för eventuella fördröjningar. Små förseningar kan äventyra de verksamhetsmässiga tidsplaner som föreligger. Skaraborgs sjukhus Skövde Akutblock, Tillbyggnad Förstudie sida 17(20)

139 GENOMFÖRANDE OCH UTGIFTER Beräknad investeringsutgift och hyra, kostnadsläge augusti 2013, enligt följande: INVESTERING NY HYRA HYRA/ M 2 Ny akutbyggnad 160 mkr 8,1 mkr/år 1904 kr/ m 2 Betalningsplan för projektgenomförande enligt följande: Investeringsutgift 60 mkr 100 mkr Det årliga behovet av koncernbidrag uppgår till totalt 3,3 mkr. Belopp avseende konstinvesteringar tillkommer upp till maximalt 1,6 mkr (max 1 % av investeringsbeloppet). Area-Nybyggnad Den totala nybyggnadsytan är ca m 2 BTA i två våningar, varav ca m 2 BTA utgör teknikutrymme/grund i plan 1, där BTA står för bruttoarea som inkluderar all yta inklusive yta för ytterväggar. Skaraborgs sjukhus Skövde Akutblock, Tillbyggnad Förstudie sida 18(20)

140 EKONOMI Planering har pågått ett par år för att möta det behov som finns för att på ett säkert sätt ta omhand patienter som kommer akut till Skaraborgs Sjukhus Skövde. Ursprungligt förslag avsåg en ombyggnad av nuvarande akutmottagning och omflyttning av akutsjukvårdavdelningar för medicinska, kirurgiska och hjärtsjukvårdpatienter. Detta koncept skulle innebära många kompromisser och mycket begränsade möjligheter till fortsatt utveckling av verksamheten. Lösningen innebär även att det behov av evakueringslokal som finns när akutvårdsavdelningarna ska PCB-saneras kan lösas inom ytan för akutflödet och därmed inte behöver störa detta patientflöde. Det förslag som finns utarbetat i denna förstudie uppfyller de krav som måste ställas på en investering kring patientprocessen för den akut sjuke patienten. Ekonomiskt innebär denna lösning en bedömd hyresökning med 5,25 miljoner kronor. Hyran för nuvarande yta där nuvarande akutmottagning ligger uppgår till 2,85 miljoner kronor. Den planerade tillbyggnaden kommer att innebära en ökad hyreskostnad för sjukhuset. Detta är en kostnad som till viss del kan avräknas från lokaler som avvecklas, och för resterande del inrymmas i de årliga effektiviseringskraven. Skaraborgs sjukhus Skövde Akutblock, Tillbyggnad Förstudie sida 19(20)

141 HANDLINGSALTERNATIV Från början var ingångsförutsättningarna för förstudien att rymma akutmottagningen i nuvarande och, för att få tillgång till tillräcklig yta, tillkommande befintliga lokaler. Ett väl genomarbetat förslag på en omfattande ombyggnad av nuvarande lokaler i hus 06 och tillkommande lokaler i hus 05, kompletterade med tillbyggnad för entré och en sammanbindande länk togs fram. Detta förslag visade sig kunna ge en akutmottagning med en bra logistik, både intern och externt, och god säkerhet. Vad som inte kunde uppnås i detta alternativ var tillräckliga ytor och en möjlighet till utbyggnad vid eventuella framtida utökade uppdrag. Tillräckliga utrymmen för framför allt expeditioner och konferensrum saknas liksom möjligheterna att t ex öka patientinflödet eller förlägga en jourverksamhet i anslutning till akutmottagningen. Dagens problem med ambulanshallens underdimensionering, placering som stör övriga flöden, och infart som står i konflikt med övriga gång-, cykel och biltrafikanter skulle också konserveras, liksom problemen med transport av patienter från helikopterlandningsplatsen. För att möjliggöra ombyggnaden av akutmottagningen krävs också omflyttningar i flera steg för att lösa ut lokaler. I ett första steg måste tillfälliga lokaler tillskapas för hjärtmottagningen. Detta för att som ett andra steg anpassa lokaler för och samlokalisera KAVA med MAVA och HIA till ett gemensamt AVA på plan 3. Härefter kan hus 05 PCB-saneras och byggas om under pågående akutverksamhet i intilliggande hus 06. Som ett fjärde steg evakueras nuvarande akutmottagning till de ombyggda lokalerna i hus 05, varpå ombyggnad av hus 06 kan ta vid som en sista etapp. Efter detta kan akutmottagningen flytta tillbaka till hus 06 och hus 05 tas i bruk av barnspår, röntgen och en intermediär enhet. Som en lösning på alla dessa problem har beslut tagits att istället arbeta vidare med ett nybyggnadsalternativ. Skaraborgs sjukhus Skövde Akutblock, Tillbyggnad Förstudie sida 20(20)

142 NY VÅRDBYGGNAD PSYKIATRI SKARABORGS SJUKHUS FALKÖPING FÖRSTUDIE

143 INNEHÅLL 1 Sammanfattning sid 4 2 Regionövergripande planering sid 6 3 Förutsättningar sid 8 4 Förslag sid 12 5 Fastighet sid 16 6 Tidplan och fortsatta åtgärder sid 18 7 Genomförande och utgifter sid 18 8 Ekonomi sid 19 9 Handlingsalternativ sid 19 NY VÅRDBYGGNAD PSYKIATRI Skaraborgs sjukhus Falköping Sida 3

144 1 SAMMANFATTNING Hälso- och sjukvårdsutskottet beslutade den 6 februari 2013 att förslå att Falköpings sjukhus skall vara ett närsjukhus av kategori 3, innefattande bland annat specialistmottagningar och slutenvårdsavdelningar och därmed framhålls det framtida uppdraget för sjukhuset som ett närsjukhus i regionens strukturplan. Den psykiatriska verksamheten vid Skaraborgs Sjukhus (Skas) skall ge befolkningen i upptagningsområdet tillgång till specialiserad psykiatrisk utredning, diagnostik, behandling och vård av hög kvalitet. Psykiatrins arbetssätt skall anpassas och utvecklas för att möta patientens behov av tillgänglighet, delaktighet och kontinuitet. Behovet av nybyggnation av sjukhuslokaler i Falköping, där det kan bedrivas en modern psykiatrisk slutenvård i linje med dagens humanistiska samhällssyn, är ytterst angelägen. Idag sker vården i byggnader från 1959, byggda under en tidsålder där patientsynen vida skiljer sig från dagens, något som avspeglar sig i lokalernas utformning. Denna förstudie har inriktats mot exibilitet i lokalernas utformning och användande för att uppnå en optimal vård vid varje tidpunkt, en lokalmässig integration med somatiska vårdavdelningar och ett effektivt resursutnyttjande. Patientens självbestämmanderätt och deltagande i beslutsfattande runt vården är grundläggande och förutsättningarna för detta byggs in i sjukhuset, bland annat genom mer patientnära vård, färre patienter per modul och mer öppna dörrar. Målsättningen för SkaS med åtgärderna i Falköpings sjukhus är att skapa ett sammanhållet sjukhus med goda interna kommunikationsmöjligheter, genom att komplettera bentliga moderna lokaler med en ny byggnadskropp, som sammantaget ger optimalt antal psykiatriska vårdplatser. Sjukhuset skall upplevas som kompakt med korta avstånd för både patienter, anhöriga och personal. Psykiatrin lokaliseras i direkt anslutning till somatiken, vilket väsentligt underlättar ett tvärspecialiserat omhändertagande av både psykiatriska och somatiska patienter. Därigenom kan lokalerna stödja de intentioner till ökat samarbete som nns hos era verksamheter, samtidigt som ett effektivare lokalutnyttjande uppnås. Det innebär också fördelar för servicefunktioner som apotek och kafeteria och förenklar också arbetet för stödfunktioner som exempelvis städ och vaktmästeri. Genom att konsekvent använda patientmoduler i stället för traditionella vårdavdelningar kan en anpassning mycket enkelt ske utifrån de behovsförändringar som uppstår över tid. Sida 4 NY VÅRDBYGGNAD PSYKIATRI Skaraborgs sjukhus Falköping

145 Visionen är att skapa en ljus, lugn och harmonisk byggnad som har rum med mycket dagsljus och vackra utblickar. Den skall hjälpa patienterna att känna trygghet, lugn och tillförsikt men också att längta ut i samhället. I byggnaden läggs också stor vikt vid att skapa en läkande miljö i enlighet med publicerade forskningsrapporter, vilket ytterligare kommer att stödjas i utformningen av den parkmiljö som skapas direkt norr om den nya byggnadskroppen. Utformningen har också förutsättning att skapa förhållanden som för personalen ger en god överblickbarhet i modulerna och därigenom en trygg arbetssituation. De moderna lokalerna och närheten till övrig verksamhet inom sjukhuset skapar förutsättning för att bedriva en modern och utvecklande vård med en god arbetsmiljö för personalen. Därmed kan sjukhuset vara en attraktiv, utvecklingsinriktad arbetsplats. Den nya vårdbyggnaden anpassas till Regionens tuffa energikrav och kommer därigenom att kunna reducera energiförbrukningen för Falköpings sjukhus, då de äldre mest energikrävande byggnaderna föreslås rivas efter att verksamheten yttat över i den nya byggnaden. NY VÅRDBYGGNAD PSYKIATRI Skaraborgs sjukhus Falköping Sida 5

146 2 REGIONÖVERGRIPANDE PLANERING Den svenska välfärden är bland de högsta i världen och folkhälsan har avsevärt förbättrats med undantag av den psykiska hälsan. Att främja bättre psykisk hälsa och motverka den ökande psykiska ohälsan är utifrån ett folkhälsoperspektiv en av sociala välfärdens största utmaningar. Förutom ett stort mänskligt lidande för den som drabbas av psykisk ohälsa och sjukdom, och deras närstående, får det också långsiktigt mycket negativa effekter på hela välfärdssamhället. I syfte att åstadkomma konkreta och varaktiga förbättringar för personer med psykisk sjukdom och funktionsnedsättning har omfattande satsningar genomförts de senaste åren i landstingen och kommunerna. Ett långsiktigt mål är goda levnadsförhållanden inom viktiga livsområden för personer med allvarlig psykisk sjukdom och funktionsnedsättning. Genom samordning av olika insatser mellan kommun, landsting och myndigheter kan allvarliga psykiska, fysiska och sociala konsekvenser minskas hos personer som lider av allvarlig psykisk sjukdom och därigenom säkerställa en bättre kvalitet inom alla livsområden. Den psykiatriska verksamheten vid SkaS ska ge befolkningen i Skaraborg tillgång till specialiserad psykiatrisk utredning, diagnostik, behandling och omvårdnad av hög kvalitet. Psykiatrins arbetssätt ska anpassas och utvecklas för att bättre möta patientens behov av tillgänglighet, delaktighet och kontinuitet. OMDISPONERING AV LOKALER INOM FALKÖPINGS SJUKHUS. I samband med att uppdraget för Falköpings sjukhus förändrades något 2011 gjordes en övergripande genomgång och analys av verksamhet och lokalutnyttjande inom hela sjukhuset. En bedömning av lokalernas byggnadsmässiga status gjordes också. Genomgången gav till resultat att bentliga moderna lokaler från 1994 borde kunna utnyttjas effektivare och till viss del ersätta lokaler i äldre byggnader från En byggnadsmässig bedömning av möjligheterna att på ett kostnadseffektivt sätt modernisera det äldre lokalbeståndet gav till resultat att det skulle bli mycket svårt att uppfylla kraven på moderna vårdlokaler och att en sådan ombyggnation inte heller var ekonomiskt försvarbar. Under arbetet med lokalöversynen framkom vid ett ertal tillfällen att man från olika verksamheters sida var klart intresserade av att i större utsträckning söka samarbetsmöjligheter över de traditionella klinikgränserna. Detta gav anledning till att se om eventuella omyttningar i lokalerna skulle kunna stödja en sådan utveckling, samtidigt som effektivare utnyttjande kunde åstadkommas. Det framgick tidigt att det fanns intresse från den medicinska slutenvården att i större utsträckning och mer strukturerat samarbeta med delar av den psykiatriska verksamheten, främst den äldrepsykiatriska delen. Samtidigt fann man att den medicinska slutenvården skulle ha stor nytta av en omyttning av delar av verksamheten för att uppnå både en bättre patientsituation och bättre arbetsförhållanden för personalen. Denna omyttning genomfördes under Sida 6 NY VÅRDBYGGNAD PSYKIATRI Skaraborgs sjukhus Falköping

147 Flytten medförde att moderniserade och ändamålsenliga vårdlokaler kunde friställas och göras tillgängliga för delar av den psykiatriska slutenvården. Därigenom kommer det att nnas stora möjligheter att samarbeta mellan olika discipliner och att bättre utnyttja fullt moderna lokaler för exempelvis sjukgymnastik och arbetsterapi. Samtidigt är det med kortare avstånd mellan verksamheterna fullt möjligt att samordna mottagningsfunktioner och viss behandling. Målsättningen i Falköpings sjukhus är att komplettera de bentliga modernare lokalerna med en ny byggnadskropp, som ger plats för resterande psykiatriska vårdavdelningar, och på så sätt skapa ett sammanhållet sjukhus med goda interna kommunikationsmöjligheter. Sjukhuset skall upplevas som kompaktare med korta avstånd för både personal, patienter och anhöriga. Därigenom kan lokalerna stödja de intentioner till ökat samarbete som nns hos era verksamheter, samtidigt som ett effektivare lokalutnyttjande uppnås. Det innebär också fördelar för servicefunktioner som apotek och kafeteria, samtidigt som det förenklar arbetet för stödfunktioner som exempelvis städ och vaktmästeri. De tomställda huskropparna, hus 5-8, är byggda 1959 och är ur funktions- och energimässig synpunkt inte lämpliga att bevara. Den yta som skapas om dessa huskroppar rivs skulle kunna ge möjlighet till en parkmiljö som ytterligare skulle stödja rehabilitering och tillfrisknande för era patientgrupper i enlighet med aktuella forskningsrapporter om läkande miljöers betydelse. hus 5 hus 6 hus 7 hus 8 Översikt - be ntlig bebyggelse med hus som tomställs ny vårdbyggnad Översikt - inklusive föreslagen ny vårdbyggnad för psykiatri NY VÅRDBYGGNAD PSYKIATRI Skaraborgs sjukhus Falköping Sida 7

148 3 FÖRUTSÄTTNINGAR KOMMUNALA PLANER I Falköping kommuns detaljplan för fastigheten Trollet 4 står angivet vilka delar av området som får bebyggas samt vilka byggnadshöjder som gäller. Platsen för den planerade vårdbyggnaden får bebyggas utan detaljplanändring med förutsättningen att byggnadshöjden ej överstiger 14m. De hus som planeras att rivas har skyddsrum i källaren. För rivningslov krävs också ett avvecklingsbeslut för skyddsrummen från Myndigheten för Skydd- och Beredskap (MSB). Ett sådant beslut har redan erhållits för skyddsrummen i hus 8 som ska rivas i slutet av MÖJLIG UTBYGGNAD NYBYGGNAD HUS 45 HUS 4 BIL ENTRÉ HUVUD- ENTRÉ Situationsplan med parkanläggning Sida 8 NY VÅRDBYGGNAD PSYKIATRI Skaraborgs sjukhus Falköping

149 PLANER PÅ NYBYGGNAD OCH RIVNING AV GAMLA HUS Sedan länge har det funnits planer på rivning av era hus och uppförandet av en ny vårdbyggnad. Huvudskälen har varit följande: Antalet slutenvårdplatser har sedan sjukhusets uppförande 1960 minskat drastiskt från ca 800 platser till idag ca 120. Många lokaler står sedan länge tomma. Dagens avdelningsstruktur i de hus som planeras att rivas är otidsenlig och inte ändamålsenlig. Tex har avdelningarna många erbäddsrum, dusch och toalett i korridor, fel modulmått. En modernisering skulle vara mycket kostsam. Dessutom är vissa brister ej möjliga att rätta till. Ur teknisk synpunkt är många av husen i behov av stora och kostsamma re-investeringar, se vidare kapitel 5. I anslutning till denna förstudie har sambanden mellan sjukhusets olika verksamheter setts över och det förslag som presenteras innebär en anpassning till dagens vårdutbud och en långsiktighet i lokalförsörjningen utifrån en bedömd utveckling. BYGGNADSHISTORIK FALKÖPING Skaraborgs sjukhus i Falköping, tidigare benämnt Falbygdsklinikerna invigdes 1960 för i huvudsak sluten psykiatrisk vård med ca 800 vårdplatser. År 1994 påbörjades byggandet av ett nytt sjukhus som innefattade 52 vårdplatser för somatisk vård, en akutmottagning, röntgen- och operationsavdelningar mm. När sjukhuset var klart i oktober 1997 yttade all verksamhet från det 141 år gamla Lasarettet. VERKSAMHET IDAG OCH FRAMÅT PÅ SKARABORGS SJUKHUS FALKÖPING Skaraborgs sjukhus Falköping har sedan 1997 fått förändrat uppdrag. Bland annat har sjukhuset förändrats från att delvis vara somatiskt akutsjukhus till att enbart bedriva planerad vård. All sluten vuxenpsykiatrisk vård inom Skaraborgs sjukhus är samlad i Falköping. På sjukhuset nns också en vuxenpsykiatrisk öppenvårdsmottagning som hanterar patienter från en stor del av Skaraborg. Den slutna psykiatriska vården omfattar 120 vårdplatser inklusive Rättspsykiatri fördelade på 8 vårdavdelningar. I samband med att den somatiska delen av sjukhuset i Falköping planerades och byggdes skedde ingen översyn och anpassning av psykiatrins lokaler. Dagens avdelningsstruktur är otidsenlig och behöver moderniseras för att uppfylla kraven på en modern psykiatrisk vårdavdelning I regionens strukturplan framhålls sjukhusets framtida uppdrag som närsjukhus. I förslaget om framtidens närsjukvårdscentra vilket beslutades av Hälso- och sjukvårdsutskottet den 6 februari 2013 föreslås att Falköping ska vara ett närsjukhus av kategori 3 innefattande bla specialistmottagningar och slutenvårdsavdelningar. NY VÅRDBYGGNAD PSYKIATRI Skaraborgs sjukhus Falköping Sida 9

150 FÖRUTSÄTTNINGAR UTIFRÅN VERKSAMHETENS BEHOV Behovet av nybyggnation av sjukhuslokaler i Falköping, där det kan bedrivas en modern vård av psykiatriska patienter i linje med dagens humanistiska samhällssyn, är ytterst angelägen. Idag sker vården i byggnader från 1959, byggda under en tidsålder där patientsynen vida skiljde sig från dagens, något som också återspeglas i de gammalmodiga och dåligt anpassade lokalerna. Denna förstudie har inriktats mot exibilitet i lokalernas användande för att uppnå en optimal vård vid varje tidpunkt, en lokalmässig integration med somatiska vårdavdelningar och ett effektivt utnyttjande av de bentliga resurserna. Patientens självbestämmanderätt och deltagande i beslutsfattande runt vården är grundläggande och förutsättningarna för detta byggs in i sjukhuset, bland annat genom mer patientnära vård, färre patienter per modul och mera öppna dörrar. I linje med detta skall patienterna vårdas i egna rum, något som även är positivt ut sekretess- hygien och personalsynpunkt. Arbetsmiljön och sjukhusmiljön blir bättre med mindre risk för hot och våld. Genom att konsekvent använda patientmoduler istället för avdelningar kan en anpassning ske utifrån de behovsförändringar som med tiden uppstår. Psykiatrin lokaliseras i samma byggnader som somatiken, något som direkt underlättar ett tvärspecialiserat omhändertagande av både psykiatriska och somatiska patienter. Samtidigt möjliggörs samutnyttjande av resurser. Utvalda moduler kommer att specialiseras för intensivvård av akuta psykiatriska tillstånd där vårdintensitet och övervakningsgraden, även med mindre resurser, kan hållas högre och sammantaget erbjuda en högre behandlingskvalitet. Nattetid, då personaltätheten är lägre, kommer de positiva följderna av detta bli extra tydliga. Moduler som är mindre vård- och övervakningsintensiva kommer även de att inriktas mot att ge en högre behandlingskvalitet, vara olåsta för patienterna och lokaliseras med uteområden i omedelbar närhet. Allt för att rehabilitera och hjälpa patienten tillbaka till sitt vanliga liv. BRISTER I BEFINTLIGA LOKALER AVSEENDE PATIENTSÄKERHET I samband med inläggningar är psykiatrins patienter ofta i ett uppvarvat och psykotiskt tillstånd. På stora avdelningar med många patienter (ibland upp till 24 patienter på en avdelning avsedd för 16) är det en överhängande risk för konikter, både med andra patienter och personal, mycket beroende på lokalmässiga skäl. Det förekommer för vården direkt kontraproduktiva inslag som stölder, hot, utpressning och införsel av narkotika. En rörig och otrygg miljö skapar längre vårdtider och ett större lidande för den enskilde patienten. Det är också ett välkänt faktum att patienterna i en förbättringsfas är sköra och snabbt åter kan försämras när miljön runt dem inte är den rätta. Sida 10 NY VÅRDBYGGNAD PSYKIATRI Skaraborgs sjukhus Falköping

151 Ur juridisk synpunkt nns frågetecken då samtliga avdelningar idag är låsta till följd av att patienter på frivillig (HSL) respektive tvångsvård (LPT) måste vårdas på samma avdelning. Detta begränsar i onödig utsträckning den frivilliga vården och drar mycket resurser då personalen måste involveras varje gång dörren skall låsas upp. Ur sekretessynpunkt nns brister när mycket av vården bedrivs på erpatientrum. Den psykiatriska vården utgår mycket ifrån samtal och det är således ur denna synpunkt inte möjligt att ronda mera patientnära vilket annars skulle eftersträvas. Flerpatientrum ger även dåliga möjligheter att avgränsa och separera patienter. BYGGNADSTEKNISKA BRISTER Avdelningarna är från sjuksköterskeexpeditionen inte överblickbara. Med stängd dörr saknas helt övervakningsmöjlighet och att arbeta med öppen dörr är ofta omöjligt ur både sekretess-, arbetsmiljö- och säkerhetssynpunkt. Även ute på själva avdelningarna är det ej överblickbart till följd av långa korridorer i vinkel samt intilliggande dagrum och matsal. Det är även problem med att det nns era entréer och trapphus per hus, och ett svårövervakat kulvertsystem. Personer som saknar behörighet har nattetid kunnat ta sig in på avdelningar. Avsaknaden av en innergård innebär att era patienter enbart kan gå ut med personal vilket dels drar personalresurser men även kan vara kontraproduktivt i vården då patienter blir begränsade i onödan. Övriga aspekter är byggnadshöjden med fyra våningar som innebär risk för allvarliga fallolyckor när suicidala patienter tar sig ut och hoppar, något som skedde senast 2012 trots låsbara fönster. Dåligt ljusinsläpp framförallt i de nedersta planen vilket bland annat ger en negativ terapeutisk effekt på den deprimerade patienten. Dålig ventilation och problem med uppvärmning, temperaturer på 14 grader har uppmätts inomhus. NY VÅRDBYGGNAD PSYKIATRI Skaraborgs sjukhus Falköping Sida 11

152 HUS 4 ALLM.PSYKIATRI 8 PL HUS 45 PSYKOS 6 PL HSL HSL 12 PL LILLA GÅRDEN FRD, SKÖLJ MM EXP., SAMTAL, MÖTE DAG RUM HÖG OMV 4 PL AVD. STATION UNDERSÖKN AVD.KÖK, FRD MM PSYKOS PSYKOS DAGRUM MATR/ DAGRUM 4 PL HÖG OMV. LPT 8 PL DAGRUM BALKONG ARBETSTERAPI STORA GÅRDEN LILLA GÅRDEN EXP., SAMTAL, MÖTE UNDERSÖKN AVD.KÖK, FRD MM DAGRUM 4 PL HÖG OMV. SJUKGYMNASTIK MOTTAG AV AKUT PATIENT, BEDÖMNING BIL- ENTRÉ FRD, AVD. SKÖLJ MM STATION HÖG OMV. 4 PL DAG RUM MATR/ DAGRUM LPT 8 PL DAGRUM BALKONG ENTRÉ ALLM PSYKIATRI Disposition - entréplan HUS 45 MEDICINAVDELNING ÄLDREPSYKIATRI FRD, SKÖLJ MM DAG RUM AVD. STATION 12 PL MATR/ DAGRUM DAGRUM BALKONG HUS 4 MEDICINAVDELNING GÅRD DAGRUM 4 PL ALLM.PSYKIATRI ÄLDRE EXP., MÖTESRUM MM GÅRD DAGRUM ECT AVD.KÖK, FRD MM 4 PL PERSONALR, MÖTESRUM SUBSTIT. MOTTAGN FRD, SKÖLJ MM AVD. STATION DAG RUM MATR/ DAGRUM 12 PL DAGRUM BALKONG BEROENDE Disposition - plan 3 Sida 12 NY VÅRDBYGGNAD PSYKIATRI Skaraborgs sjukhus Falköping

153 4 FÖRSLAG BYGGNADEN Nybyggnaden planeras i direkt anslutning till bentlig huvudbyggnad. Det ger en förtätning av området och större möjlighet att utnyttja lokaler i bentliga byggnader. Nybyggnaden ges en egen entré för att få en lätt och tydlig logistik men går också att nå från huvudentrén. Den nya entrén är tänkt för både somatiska och psykiatriska patienter. Intill den placeras entré för patienter som kommer i bil sjuktransporter, ambulans eller polis. Olika patientgrupper särskiljs inte. Där nns också angöring för taxi och besöksparkering. Byggnaden planeras med 2 våningar ovan mark, en källarvåning som inkluderar bentlig kulvert genom området samt äktrum på taket. Källarvåningen innehåller teknikutrymmen och förråd. Våningshöjder väljs för att kunna ansluta till bentliga byggnader. Byggnaden förläggs så att gårdar för utevistelse skapas mellan byggnadskropparna. En förbindelsegång från entrén delar av gården för olika behov och ser till att trapphus nås neutralt. Entréhall och trapphus knyter ihop bentliga byggnader med nybyggnaden. Entrén skall kännas öppen och välkomnande. Från den når man de vuxenpsykiatriska vårdavdelningarna och somatisk vårdavdelning, men också sjukgymnastik, psykologer, substitutionsmottagning, och ECT. Arkitektoniskt är anslaget ett ljust hus med pulpettak. I förslaget anknyter nybyggnaden till det bentliga husets sneda gavel. Detta studeras vidare i senare skede. Byggnaden utformas med hänsyn till dagens energikrav och med ett hållbart miljötänkande i fokus. Visionen är att skapa en ljus, lugn och harmonisk byggnad som har rum med mycket dagsljus och vackra utblickar. Den skall hjälpa patienterna att känna trygghet, lugn och tillförsikt men också att längta ut i samhället igen. INTEGRATION Den nya psykiatriska vårdbyggnaden syftar till att ge förutsättningar för ett modernt sätt att bedriva vård. Gränsen mellan psykiatrisk och somatisk vård blir mindre skarp och samverkan med andra myndigheter kommer att utvecklas i den moderna sjukvården. Många som vårdas somatiskt kan behöva psykiatrisk hjälp och tvärtom. Därför bör den nya byggnaden utformas för att ge möjlighet att samarbeta mellan i första hand medicinavdelning och psykiatrisk äldrevård där de somatiska åkommorna är vanliga. De bör därför placeras intill varandra och på samma plan. Psykosenheten placeras med fördel mot den lugnaste sidan mot naturen och berget och beroendeenheten av säkerhetsskäl en trappa upp. Enheterna skall kunna delas i mindre moduler från mer högövervakad vård till öppnare vård. Patienten kan under en behandlingsperiod först få en lugnare och mer avskild miljö för att successivt yttas till den lättare vården. De bentliga byggnaderna kommer också att innehålla psykiatriska vårdenheter. Där förläggs med fördel den lättare vården, både beträffande psykosvård och allmänpsykiatri. NY VÅRDBYGGNAD PSYKIATRI Skaraborgs sjukhus Falköping Sida 13

154 FLEXIBILITET Genom att gruppera patientrum så att en del av dem kan höra till olika moduler beroende på beläggning skapas en större exibilitet inom enheten. Detta skapar i sig en högre effektivitet i utnyttjandet av lokalerna. Många rum är tänkta att kunna användas till er ändamål. Mötesrum kan t ex användas för patientsamtal, medarbetarsamtal, rondning eller vårdplanering. Olika rum beroende på gruppstorlek snarare än funktionsuppdelningen. Detta gäller även arbetsplatser. Man sätter sig i ett enpersonsrum när man är i behov av en tyst och stilla miljö och i ett större arbetsrum med er platser när man kan behöva dryfta saker med sina kollegor. Därför föredrar vi ordet Arbetsplats istället för Expedition. Både mötesrum och arbetsplatser skall nnas så att en del nås inifrån patientens ytor och andra ligger utanför. EN LÄKANDE MILJÖ Under arbetet med förstudien har vi diskuterat hur miljön för patienterna skall utformas för att stödja den läkande processen. Vid olika diagnoser och tidpunkter i vårdprocessen har patienten olika behov av lugn och avskildhet kontra gemenskap och social samvaro. Mycket återstår att göra men detta är en viktig del i utvecklingsarbetet kring projektet. Nedan listas några utgångspunkter: Placera patientrum med utsikt mot fria parkytor inte mot låsta gårdsytor. Skapa en fri och öppen atmosfär även om avdelningen är låst. Skapa möjlighet att komma utomhus när man själv önskar, oavsett diagnos i största möjliga mån utan personaleskort. Lägga stor vikt vid gårdars utformning. Ta vara på den bentliga natur och den vackra parkmiljö sjukhusområdet ger möjlighet till. Skapa rum för samvaro såväl som rum för reektion och avskildhet. Organisera enheterna i mindre moduler. Utforma exibla moduler som över tid kan göras till större eller mindre enheter. Bra dagsljus är viktigt för välmåendet. Ljuddämpad miljö. Enpatientrum som grundidé. Underlätta för patienten att umgås med nära och kära. Sida 14 NY VÅRDBYGGNAD PSYKIATRI Skaraborgs sjukhus Falköping

155 EN ATTRAKTIV ARBETSMILJÖ Vårdbyggnaden ska skapa en attraktiv arbetsplats för kompetenta medarbetare som vill arbeta inom heldygnsvården vuxenpsykiatri Skaraborgsjukhus i Falköping. Vuxenpsykiatrin ska utveckla en effektiv verksamhet med högt utnyttjande av lokaler, där patienten erbjuds god vård med hög kvalité. Genom att byggnaden i huvudsak innehåller enpatientrum underlättas vården och samarbetet med patienten väsentligt. Möjligheten för personalen att kunna interagera med patienterna på ett sätt där patientens integritet tillvaratas ökar. Det är viktigt att skapa en miljö med god överblickbarhet som känns trygg för personalen och det är också viktigt med utrymmen för ostört arbete. Vårdmiljön skall motverka hot- och våldssituationer t.ex genom korta korridorer och plats att gå undan. Ett miljömässigt hållbart tänkande är en viktig faktor. Hållbara material som åldras vackert och en byggnad med låg energiförbrukning samt låga underhålls- och driftkostnader ingår i begreppet god arbetsmiljö. samtliga patientrum har utsikt mot parkmiljö 1-patientrum med integrerad toalettenhet för god integritet balkong mot nordost med utsikt mot park 1-patientrum med toalettenhet för hög säkerhet Exempel på utformning av modul för 8 personer NY VÅRDBYGGNAD PSYKIATRI Skaraborgs sjukhus Falköping Sida 15

156 5 FASTIGHET ENERGI OCH MILJÖ Den nya vårdbyggnaden ska byggas efter Västfastigheters nya tuffa energikrav som är framtagna i syfte att nå Västra Götalandsregionens långsiktiga energimål Uppvärmningsbehovet ska vara mycket lågt och den totala energiförbrukningen inklusive verksamhetsel ska ej överstiga 60 kwh/m 2. De högt satta måltalen kräver att extraordinära åtgärder vidtas för att reducera energi-användningen. Detta innebär att mer än bara traditionella effektiviseringsåtgärder kommer att vara nödvändiga. Ett högt satt energimål kräver att alla är involverade och engagerade. Verksamheten i en byggnad förbrukar en avsevärd del av den totala energin. För att kunna nå uppsatta måltal för energi krävs att även verksamhetsenergin reduceras. Ett led i detta är säkerställa en energieffektiv utrustning genom tydligt ställda krav i samband med upphandling av utrustningen. I samband med att systemhandlingen tas fram kommer olika energibesparingsåtgärder att utredas, tex om borrhål för reservvatten kan användas för kyla/värme och om frånluft från intilliggande hus kan värmeväxlas till hetvatten som leds till den nya byggnaden. Regionen totalt 1995 Skaraborgs sjukhus Falköping totalt 2012 Hus 7, 2012 Mål för nybyggnaden Energinivåer, kwh/ m2 och år TEKNISK FÖRSÖRJNING Ledningar i mark är spolade och lmade och inga större åtgärder krävs för nybyggnad. Ny kallvattenservis i gångkulvert är installerad och klarar nybyggnadens behov. Reservvattentäckt bör utredas i samband med nybyggnad. Dagvattenledning är lmad och spolad, inga större åtgärder krävs. Uppvärmning planeras ske med bentlig fjärrvärmeanläggning. Inkoppling görs från de fjärrvärmeledningar som nns i gångkulvert under planerad nybyggnad. Ny kylledning från hus 34 behöver installeras. Kylkapacitet nns i kylcentral men ledningsnät behöver utökas. Elförsörjning hämtas från ställverk i hus 21. Även UPS kan tas härifrån. Teknikutrymmen för el och tele placeras företrädesvis i källarplan. Om delar av byggnaden kräver reservkraft så nns det lite utrymme kvar i bentlig reservkraftanläggning. Sida 16 NY VÅRDBYGGNAD PSYKIATRI Skaraborgs sjukhus Falköping

157 SÄKERHET Nybyggnaden ska uppfylla moderna krav och metoder med avseende på brand tex sprinkler och låsning. Logistiken ska vara enkel och genomtänkt vad avser tillträde till byggnaden från utsida, kulvertar och till allmänna utrymmen mm. Nyckelfritt föreslås även till invändiga dörrar. Kallelsesystem för patient och överfallslarm med positionsdetektering för personal ska nnas. ANGELÄGENHETSGRAD UR TEKNISKT PERSPEKTIV Behoven av reinvesteringar i bentliga vårdbyggnader är stora. Delar av hus 6 och 7 är ombyggda men övriga delar är i stort behov av uppgradering pga att teknisk livslängd för era system är uppnådd. Ombyggnad för tex ny ventilation försvåras kraftigt av stomhöjder etc. Sjukhuset har sedan lång tid arbetat målinriktat för att få ned den totala energiförbrukningen och ligger idag mycket lågt. De hus som planeras att rivas tillhör dock de mest energikrävande. För tex hus 7 låg förbrukningen 2012 på ca 175 kwh/ m 2. Genomsnittet för samtliga hus är ca 120 kwh/m 2. KONSTNÄRLIG UTSMYCKNING Max 1% av investeringskostnaden ska avsättas för konst enligt Regionala beslut. Konsten tillför en humanistisk, estetisk, poetisk och en existentiell dimension. Konsten påverkar sin betraktare både sinnligt, känslomässigt, rumsligt, fysiskt och intellektuellt. Konstens uppgift är att skapa en vårdmiljö med omtanke kring hela människan. Konstens motivering kan sammanfattas enligt följande: Skapa en god och estetiskt tilltalande miljö Skapa en känsla av lugn och trygghet Väcka nykenhet Identitetsskapande för verksamheten. Regionens ansikte utåt - alla lokaler är representativa lokaler Figurativ konst vid huvudentrén vid Skas Falköping NY VÅRDBYGGNAD PSYKIATRI Skaraborgs sjukhus Falköping Sida 17

158 6 TIDPLAN OCH FORTSATTA ÅTGÄRDER Ett rimligt scenario utifrån beslutstillfälle 1 och 2 enligt nya investeringsmodellen för nybyggnation och de tider som respektive moment inkluderar ger enligt vår uppfattning, från beslut till verksamhet i drift, följande tidsplan: 2013 september: Nominering 2014 juni Beslut kvartal 3-4 Systemhandling 2015 kvartal 1 Beslut 2 (genomförandebeslut) 2015 kvartal 3 Upphandling entreprenad 2018 kvartal 1 Inyttning Det är en omfattande och komplex tidsplan som är känslig för eventuella fördröjningar. 7 GENOMFÖRANDE OCH UTGIFTER GENOMFÖRANDE För att slippa kostnader för provisoriska lokaler och minimera störningar för verksamheten planeras projektet att utföras i följande etapper: 1. Hus 1 byggs om för tandvård varefter tandvården yttar från hus 5 som då blir tomt. 2. Hus 5 rives och nybyggnad sker. 3. Verksamheten yttar till den nya byggnaden varefter hus 6 och 7 tomställs och rives. 4. Den yttre miljön färdigställs efter de rivna husen. YTOR Den yta som försvinner genom rivning av hus 5, 6 och 7 uppgår till m 2 BTA. Den totala nybyggnadsytan bedöms bli ca 7000 m 2 BTA. BTA står för Bruttoarea och inkluderar all yta. Motsvarande BRA-yta beräknas till 6528 m 2 (BRA=BTA-ytterväggsyta). Utöver denna reduktion av ytor sker även rivning av hus 8 hösten 2013 med underhållsmedel. Det är ett separat projekt. UTGIFTER Beräknad investeringsutgift är totalt 216 mkr (kostnadsläge augusti 2013). Ny hyra uppgår till totalt 7,5 mkr/år (kostnadsläge 2013). Betalningsplan för projektgenomförande enligt följande: Investeringsutgift 3 mkr 10 mkr 90 mkr 100 mkr 13 mkr Genomförandet planeras att påbörjas 2014 och beräknas vara färdigställd i sin helhet våren Hyrestiden är 30 år. Sida 18 NY VÅRDBYGGNAD PSYKIATRI Skaraborgs sjukhus Falköping

159 8 EKONOMI FINANSIERING/HEMTAGNING/RESULTATPÅVERKAN FÖR VERKSAMHETEN Den verksamhet som idag nns vid sjukhuset skall ytta in i modernare och delvis nybyggda lokaler. Ingen förändring av uppdraget är i dagens läge aktuell, varför någon förändring i kompetensbehov inte planeras. Samordning av verksamheterna och en ytt närmare varandra kan ge vissa möjligheter till effektiviseringar. Den hyresökning som den nya vårdbyggnaden innebär ligger i nivå med de besparingar Skas gör när de lämnar bentliga vårdlokaler i hus 6 (2014) och hus 7 (då ny vårdbyggnad står klar). Sammantaget kommer förändringen inte att innebära någon driftkostnadsökning för SkaS, utan däremot ge vissa möjligheter att sänka kostnadsbilden något. För Västfastigheter innebär projektet hyresförluster på grund av de lokaler Skas lämnar vilket bidrar till ett årligt behov av koncernbidrag på totalt 6,7 mkr varav 4,6 mkr utgör hyresförluster i lokaler med mycket stora brister. Belopp avseende konstinvesteringar tillkommer upp till max 2,1 mkr (max 1 % av investeringsbeloppet). 9 HANDLINGSALTERNATIV Under förstudien har ett antal olika lösningsalternativ studerats. Med medverkan från Chalmers arkitekturutbildning studerades möjligheten att med en ny byggnad knyta samman hus 1 och hus 34 och i nybyggnaden inrymma alla slutenvårdsplatser för psykiatrin. Förslaget innebar stor påverkan på sjukhusområdet under bygg-tid och problem med skillnader i markhöjd. Verksamheterna var även byggnadsmässigt separerade. Den preliminära kalkylen visade på byggkostnader på mkr. Problem med interna kommunikationer och hög byggkostnad gjorde att förslaget förkastades. Ett annat alternativ var möjligheterna att bygga om bentliga ytor i hus 5 och 6 till moderna anpassade vårdlokaler för psykiatrisk slutenvård. Det visade sig att det skulle vara mycket kostsamt och husens modulmått stämmer mycket dåligt med kraven på en modern vårdmiljö. Samtidigt är husens tekniska och energimässiga standard mycket dålig. Ett tredje förslag utarbetades som innebär rivning av hus 5 och uppförande av en nybyggnad som knyter ihop den psykiatriska slutenvården med den somatiska. Det innebär ytt av Tandvården till hus1 som idag står tomt. Husets läge passar Tandvården och lokalerna kan anpassas väl till deras verksamhet. Att knyta samman den psykiatriska slutenvården, den somatiska vården och de moderna vårdavdelningar som nns är mycket angeläget ur verksamhetsperspektivet. Samtidigt kan bentliga moderna lokaler utnyttjas på ett optimalt sätt och byggkostnaden minimeras. Vi anser att detta alternativ ur både verksamhets- och kostnadsperspektiv är att föredra. NY VÅRDBYGGNAD PSYKIATRI Skaraborgs sjukhus Falköping Sida 19

160 KONCEPT

161 Innehåll 1. Sammanfattning Regionövergripande planering Förutsättningar Förslag Fastighet Tidplan och fortsatta åtgärder Genomförande och utgifter Ekonomi Handlingsalternativ

162 1. Sammanfattning På Mölndals sjukhus vill man nu slutföra lokalanpassningar som initierades i samband med omflyttning av ortopedi och kirurgi som genomfördes inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) Man planerar att på ortopedoperation, Mölndal utföra en större del av de ingrepp som idag upphandlas av extern vårdgivare eller utförs på annan plats inom SU. Genom att utöka antalet operationssalar kan huvudparten av det ortopediska uppdraget uppfyllas. För att klara detta behöver man uppdatera fyra av sju befintliga salar samt förstärka med två operationssalar, varav en hybridsal. Ett forskningshus är också under uppförande vilket sammantaget lägger grunden för ett blivande Center of excellense ortopedi. 2. Regionövergripande planering Västra Götalandsregionens övergripande mål för framtidens hälso- och sjukvård är enligt regionfullmäktige att skapa en hälso- och sjukvård av högsta klass. Dessutom ska hälso- och sjukvården vara lättillgänglig och ges på jämlika och jämställda villkor. för projektet innebär detta att vi ska: utveckla vården med fokus på hög kvalitet och patientsäkerhet. utveckla och ta aktiv del av ny forskning och kunskap, speciellt med tanke på att vi är ett universitetssjukhus och har flera rikssjukvårdsuppdrag. vara en attraktiv arbetsplats. 3. Förutsättningar En kartläggning av dagens patientflöde och volymer på ortopedoperation är genomförd. Man planerar nu att utföra merparten av de ingrepp som idag upphandlas av extern vårdgivare. Man planerar att på ortopedoperation Mölndal utföra en större del av de ingrepp som idag upphandlas av extern vårdgivare eller utförs på annan plats inom SU. För att klara detta behöver man uppdatera fyra av sju befintliga salar samt förstärka med två operationssalar, varav en hybridsal. 4. Förslag Bakgrund och nuläge Sedan omflyttningen av ortopedi och kirurgi som genomfördes inom SU 2006, har huvuddelen av Sahlgrenska Universitetssjukhusets ortopediska verksamhet förlagts till Mölndals sjukhus. Kvar på SU/Sahlgrenska är traumaortopedi, ryggortopedi samt tumörortopedi utfördes totalt 1515 operationer där. Enstaka ryggortopediska operationer har genomförts vid Mölndals sjukhus. En volymmässigt betydande del av rutinortopediska ingrepp köps idag av externa vårdgivare köptes totalt 4833 paket omfattande mottagningsbesök och operation samt 960 operationer utan mottagningsbesök. 3

163 Framtidsinriktning Sahlgrenska Universitetssjukhuset planerar att utföra fler av de ortopediska ingrepp som idag utförs på SU/Sahlgrenska på SU/Mölndal. Vidare avser man att kunna utföra fler av de operationer som idag köps av extern aktör i egen regi. För att klara framtida patientvolymer uppskattas det föreligga ett utökat lokalbehov enligt följande: - fler operationssalar, varav en hybridsal - fler preoperativa förberedelserum - ett preoperativt mottagningscenter - fler UVA-platser - utökade administrativa lokaler för VO ortopedi och anestesi Verksamhet Operation 1 är en operationsenhet främst inriktad på ortopedisk kirurgi. På avdelningen utfördes under 2012, 5192 operationer. Dessa fördelades på 1514 planerade och 3678 akuta ingrepp. Utöver dessa utfördes ytterligare ca 700 ingrepp för obstetriken. Operation 1: - ingår i verksamhetsområde An/OP/IVA - Område 3. - har drygt 100 anställda. - bemannas av ortopeder från annat verksamhetsområde. - har i dagsläget 7 operationssalar. Verksamhetsområdet innehåller även en postoperativ enhet om 20 platser, IVA samt en dagkirurgisk enhet. 4

164 På ortopedoperation har man idag i tre fullvärdiga samt fyra enklare operationssalar. Förslaget redovisar hur man behåller de fullvärdigaa salarna men bygger omm de enklare samt lägger till ytterligare två salar totalt fårr man nio salar varav en hybridoperationssal. Det är en omfattande ombyggnad där även stödutrymmen samt anpassning för ny sterilgodshantering ingår. Flytt av personalrum är redan påbörjat som ett lokalt projekt. Plantestt : 5. Fastighet Hus S (byggnad 4422) är byggd 1983 ochh är ca m2 BRA. Fastigheten innehåller förutom operation, bl a akutmottagning, IVA och röntgen gjordes en större ombyggnad på operation 1 där tre nya operationssalar byggdes.. Vid en ombyggnad av operationssalar mmm behöver man utreda och o uppgradera de tekniska systemen. Bl a måste en omfattande om- och tillbyggnad göras för nya ventilationsaggregat. 5

165 6. Tidplan och fortsatta åtgärder Program och systemhandling inkl. kostnadskalkyl och genomförandebeslut Byggskede Bedömd färdigställandetid är 3-4 år Projektet etappindelas med bibehållen drift på sex av sju operationssalar. 7. Genomförande och utgifter Kommer att ske under pågående operationsdrift och delas upp i etapper. Bedömd investeringsnivå: 70 mnkr (fastighet). I kostnadsbedömningen ingår inte kostnader för utrustning och evakuering/flyttning. Ombyggnadsarea är ca m 2 Utgiften för projektet beräknas mnkr 12mnkr 26mnkr 26mnkr 8. Ekonomi Ny hyra blir 5,2 mnkr/år Nuvarande hyra är 4,2 mnkr/år Hyreskostnadsförändringen blir 1 mnkr/år 9. Handlingsalternativ I planen ingår att utföra en större del av de ingrepp som idag upphandlas av extern vårdgivare eller utförs på annan plats inom SU. Utredningen visar på ett behov av ytterligare 2-3 salars utökning för att klara detta. Utifrån dessa förutsättningar finns två handlingsalternativ: 1, görs inga åtgärder har man endast begränsade möjligheter att utöka och då genom ett längre öppethållande på dygnet. 2, en utökning av ortopedoperation görs lämpligast på befintliga Operation 1. Det är det lämpligaste läget på Mölndals sjukhus och plantest visar att en utökning av två salar är möjlig. Resursplaneringsenheten, Sahlgrenska Universitetssjukhuset 6

166 KONCEPT PYRAMIDEN ARKITEKTER S U S B F 2013

167 Innehåll 1 SAANFATTNING REGIONÖERGRIANDE LANERING FÖRUTSTTNINGAR... 4 FÖRSLAG B L... 6 FASTIGET... 7 TIDLAN OC FORTSTTNING... 7 GENOFÖRANDE OC UTGIFTER... 7 EKONOI... 7 ANDLINGSALTERNATI... 8 BILAGA UNDERLAGFÖRTECKNING... 9 S U S B F

168 1. SAMMANFATTNING Denna förstudie föreslår att en ny laboratoriebyggnad, om ca m 2 LOA, byggs mellan två befintliga laboratoriebyggnader som är centralt belägna på Sahlgrenska sjukhuset. Möjligheten att samordna laboratorieverksamheterna utgör en viktig grund för etableringen av regionalt laboratoriemedicinskt centrum i Västra Götalandsregionen. Sjukvårdens behov av laboratorietjänster för vård, forskning och utbildning kan därmed säkerställas för hela regionen. De laboratoriemedicinska verksamheterna inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset är de enda i Västra Götalandsregionen som har möjlighet att bedriva en komplett specialistutbildning inom laboratoriemedicin. Det råder stor enighet mellan de laboratoriemedicinska verksamheterna i Västra Götalandsregionen, om att samordning mellan laboratorier och laboratoriespecialiteter krävs för att kunna tillmötesgå de ökade kraven på tillgänglighet, medicinskt beslutsstöd, kompetensutveckling, FoU och bättre resursutnyttjande. Inrättande av ett laboratoriemedicinskt centrum är i samklang med det regiongemensamma Diagnostikrådets uppdrag att säkerställa hög kvalitet och effektiv verksamhet genom samordning och gemensamt utnyttjande av regionens samlade kapacitet. Projektet "Ny laboratoriebyggnad på Sahlgrenska sjukhuset har funnits med i SUs investeringsplanering innan regionbildningen 1999 och har varit nominerat i Västra Götalandsregionens investeringsplan för strategiska fastighetsinvesteringar sedan Byggnaden är en viktig del i sjukhusets lokalförsörjningsplan och ingår i som en del i sjukhusets modernisering. Laboratorieverksamheten på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som berörs av projektet är idag lokaliserad till fyra olika byggnader på Sahlgrenska sjukhuset av olika ålder och behov av upprustning. Genom att fortsatt utnyttja de centralt belägna lokalerna som i dagsläget disponeras av klinisk kemi och transfusionsmedicin kan nybyggnadsvolymen hållas nere. Handlingsalternativen framgår under punkt 9. Byggnaden är tänkt att uppföras öster om nuvarande OP-labb -byggnad på Sahlgrenska sjukhuset. Tillåten byggnadshöjd medger möjligheter att öka höjden om det uppstår behov i framtiden. 2. REGIONÖVERGRIPANDE PLANERING Projektet Ny laboratoriebyggnad på Sahlgrenska sjukhuset har funnits med i den tidigare investeringsmodellen och varit nominerat i Västra Götalandsregionens investeringsplan för strategiske fastighetsinvesteringar sedan Analyserande av prov kan ske decentraliserat (patientnära analyserande, PNA) på mottagningar och avdelningar eller på centraliserade laboratorier vid regionens sjukhus. Var analyserna utförs beror bland annat på typ av analys och hur snabbt svaret behöver vara tillgängligt. Det regionala sektorsrådet för laboratoriemedicin antog redan år 2002 en vision för en samordning av laboratoriemedicinen (Utveckling av laboratoriemedicin i Västra Götaland, 2002). Det råder stor enighet mellan de laboratoriemedicinska verksamheterna i Västra Götalandsregionen, om att samordning mellan laboratorier och laboratoriespecialiteter krävs för att kunna tillmötesgå de ökade kraven på tillgänglighet, medicinskt beslutsstöd, kompetensutveckling, FoU och bättre resursutnyttjande. (Bilaga 1, sida 5 INLEDNING, sida 8 TIDIGARE UTREDNINGAR och sida 13 FÖRANKRING). S U S B F

169 Under 2013 har ett regionalt diagnostikråd för samordning och utveckling inrättats på uppdrag av Regionstyrelsen. I uppdragsbeskrivningen ( Inrättande av ett Diagnostikråd för samordning och utveckling inom medicinsk diagnostik i Västra Götalandsregionen, RSK ) står att Det regiongemensamma arbetet ska stödja de lokala insatserna. Fokus ligger på att utveckla nya vägar för att klara framtidens utmaningar också på lång sikt. För att nå detta behövs övergripande gemensamma arbets- och ledningsformer för regionens hälso- och sjukvård, samt ett nytänkande i hur och var vi bedriver vård. Visionen är det goda livet med Sveriges bästa hälso- och sjukvård. Vidare står att Diagnostik är och förblir en central del av verksamheten på respektive sjukhus. Utgångspunkten för uppdraget är att säkerställa hög kvalitet och effektiv verksamhet genom samordning och gemensamt utnyttjande av regionens samlade kapacitet. En ny byggnad för laboratoriemedicinskt centrum på Sahlgrenska sjukhuset, ligger i samklang med uppdraget att möjliggöra ett effektivt samutnyttjande av resurserna. För att kartlägga och bästa möjliga framtida samspel mellan laboratoriemedicinen och övriga kliniska verksamheter inom regionen och Sahlgrenska Universitetssjukhuset genomfördes under 2009 en intervjuundersökning med företrädare/chefer för kliniska verksamheter som använde laboratoriernas tjänster. De intervjuade fanns både inom och utom SU liksom inom Sahlgrenska akademin. ( Laboratoriemedicin vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kartläggning av det verksamhetsmässiga underlaget för lokalplanering, mars 09-november 09/KONCEPT ) Sammanfattningsvis visade studien att det förväntas, att det inom SU etableras och utvecklas ett laboratoriemedicinskt kompetens- och resurscentrum, som i framtiden kan tillgodose vårdverksamheter i hela regionen med kvalificerade laboratoriemedicinska analyser och tjänster att SU tar ansvaret för utvecklingen av ett sådant centrum att det regionala laboratoriemedicinska nätverket, med SUs laboratoriemedicinska centrum och laboratorierna ute i regionens vårdanläggningar som noder, fortsätter att utvecklas. (Bilaga 1, sida 5 INLEDNING). Under hela 2000-talet har kompetensförsörjningen inom laboratoriemedicin i VGR varit ett problem. Främst har bristen på laboratorieläkare uppmärksammats. De närmaste åren kommer bristen på erfarna laboratorieläkare, främst utanför SU, vara påtaglig. (Bilaga 1, sida 9-10, Personalbrist hotar diagnostiken). De laboratoriemedicinska verksamheterna inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset är de enda i Västra Götalandsregionen som har möjlighet att bedriva en komplett specialistutbildning inom laboratoriemedicin. 3. FÖRUTSÄTTNINGAR Ett väl sammanhållet laboratoriemedicinskt centrum på Sahlgrenska sjukhuset kan skapas genom att riva befintliga byggnader mellan Operations- och laboratoriebyggnaden och f.d. Apoteksbyggnaden och ersätta med en ny laboratoriebyggnad. Den nya laboratoriebyggnaden kopplas med förbindelsegångar till befintliga laboratorier i Operations- och laboratoriebyggnaden och f.d. Apoteksbyggnaden. S U S B F 2013

170 Utförligare beskrivning redovisas under LOKALFÖRUTSÄTTNINGAR i Bilaga 1, sida Finns även beskrivet i Översiktlig lokalförsörjning för centrala delen av SU/Sahlgrenska På uppdrag av sjukhusdirektören genomfördes en förstudie baserad på tidigare utredningar under Uppdraget resulterade i rapporten: LABORATORIEMEDICINSKT CENTRUM VID SAHLGRENSKA SJUKHUSET Förstudie, Lägesrapport maj 2012 Rapporten utgör Bilaga 1 Tidigare rapporter: NY LABORATORIEBYGGNAD VID SU/SAHLGRENSKA Förstudie NY LABORATORIEBYGGNAD VID SU/SAHLGRENSKA Fördjupad förstudie Laboratoriemedicin vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kartläggning av det verksamhetsmässiga underlaget för lokalplanering KONCEPT Innehållet under rubriker nedan är hämtat från rapporterna, i huvudsak från Bilaga 1 och då kompletterat med hänvisning till specifik rubrik och sida. 4. FÖRSLAG 4.1. Bakgrund Projektet "Ny laboratoriebyggnad på Sahlgrenska sjukhuset har funnits med i SUs investeringsplanering före regionbildningen 1999 och har varit nominerat till Regionstyrelsens investeringsplan sedan Detta skedde mot bakgrund av att utvecklingen gick mot likartade tekniker och metoder där samutnyttjande av kompetens och apparatur skulle ge vinster. Vidare hade den ekonomiska utvecklingen tvingat fram rationaliseringar. Det fanns även ett antagande om att kunna nå medicinska fördelar med en samordning. I februari 1995 lämnades en rapport (Medicinsk översyn inom Projekt för samordning av Laboratoriemedicin) där bland annat förordades att laboratorieverksamheterna samlokaliserades samt att en långsiktig strategi för Laboratoriemedicin utarbetades. Byggnaden är en viktig del i sjukhusets lokalförsörjningsplan och ingår i som en del i sjukhusets modernisering. Utförligare beskrivning redovisas under TIDIGARE UTREDNINGAR i Bilaga 1, sida 7). S U S B F 2013

171 4.2. Verksamhet Laboratoriemedicin i Västra Götalandsregionen är i främst lokaliserad till SU, med tyngdpunkten till Sahlgrenska sjukhuset. Verksamheterna har ett nära samarbete med Sahlgrenska akademin och är de enda i Västra Götalandsregionen som har möjlighet att bedriva en komplett specialistutbildning inom laboratoriemedicin. Alla verksamheter har följande uppdrag: Analysera Diagnostisera Utbilda studenter (biomedicinska analytiker och läkarstudenter) Intern utbildning Extern utbildning (personal från andra laboratorier) Metodutveckling (Ta fram nya metoder/gränsar till forskning samt vidareutveckla befintliga metoder) Kvalitetsutveckling (förbättra metoder och precision mm) Forska bedriva egen forskning/kärnverksamhet samt som resurs till andras forskning (Bilaga 1, sida 9 NULÄGE) Uppskattningsvis % av alla beslut som rör diagnos och behandling inom hälso- och sjukvård baseras på laboratoriemedicinska analyser. Provvolymerna ökar för varje år och för att kunna möta framtidens krav måste de laboratoriemedicinska resurserna optimeras. (Bilaga 1, sida 5 INLEDNING) Inom Sahlgrenska sjukhuset är laboratorierna lokalmässigt spridda i byggnader av mycket varierande ålder och status. Trots att cirka 80 % av all laboratorieverksamhet inom SU är förlagd till Sahlgrenskatomten kan man inte dra fördelarna av ett samlat läge. Omoderna lokaler och den spridda lokaliseringen omöjliggör en effektivisering av laboratoriemedicinen och försvårar en rationell användning av resurserna. (Bilaga 1, sida 4 SAMMANFATTNING) 4.3. Lokalförändring Genom att fortsatt utnyttja de centralt belägna lokalerna som i dagsläget disponeras av klinisk kemi och transfusionsmedicin kan nybyggnadsvolymen hållas nere. En ny laboratoriebyggnad, om ca m 2 LOA, förslås byggas mellan båda dessa laboratorier. (Bilaga 1, sida 20 KONKLUSION) Samtidigt frigörs lokaler m 2 LOA på Sahlgrenskatomten och Guldhedsgatan, samt m 2 LOA externt förhyrda lokaler på Medicinareberget. S U S B F 2013

172 5. FASTIGHET Redovisas under LOKALFÖRUTSÄTTNINGAR i Bilaga 1, sida18-19 Befintliga byggnader mellan Operations- och laboratoriebyggnaden och f.d. Apoteksbyggnaden rivs och ersätts med en ny laboratoriebyggnad. Den nya laboratoriebyggnaden kopplas med förbindelsegångar till befintliga laboratorier. Tillåten byggnadshöjd medger möjligheter att öka höjden om det uppstår behov i framtiden, det skulle till exempel innebära möjlighet att inkludera forskningen. Med 6 våningsplan kan man tillgodoräkna sig en verksamhetsyta på ca m² LOA. Befintliga ytor i angränsande byggnader, som kommer att ingå i laboratoriemedicinskt centrum är ca m² LOA i Operations- och laboratoriebyggnaden, nu klinisk kemi och provtagningscentral, samt ca m² LOA i f.d. Apoteksbyggnaden, nu transfusionsmedicin i plan 00 och 01 samt plan 02, som kan friställas för laboratorieändamål. 6. TIDPLAN OCH FORTSÄTTNING Programarbete för berörda verksamheter kan påbörjas under år Efter beslut om att gå vidare kan systemhandlingsskedet starta under 2016, färdigställande kan ske under år GENOMFÖRANDE OCH UTGIFTER Lokalarean är m 2 LOA. Investeringen har bedömts till 800 miljoner kronor, fördelade enligt nedanstående: År Utgiftmnkr I bedömningen ingår inte kostnader för utrustning. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska Byggnad för laboratoriemedicinskt centrum Förstudie oktober (9)

173 Nuvarande hyra är 19,26 mnkr/år. Hyreskostnadsförändringen är ca 14,74 mnkr/år. 9. HANDLINGSALTERNATIV Några av de fastigheter som idag huvudsakligen inrymmer laboratorieverksamhet är byggnad , 5477, 5478, 5479 (Mikrobiologen) samt byggnad 5205 och 5255 (Patologi och bårhus). Mikrobiologen uppfördes 1960 och har ingen kulvertförbindelse med övriga sjukhuset. Byggnad 5475 är till större delen tomställd sedan några år tillbaka och det finns ringa intresse från SU att förlägga verksamhet här. Samtliga fastigheter kräver upprustning för att möta kraven från en modern laboratorieverksamhet. Verksamheten har bland annat stora behov av kyl/frysutrymmen vilket är svårt att tillgodose idag. Byggnad 5255 byggdes 1951 och är i stort behov av underhåll. I Västfastigheters långsiktiga plan ligger denna fastighet som ett rivningsobjekt och man har därför inte investerat i fastigheten på senare år. Möjligheter för anpassning till fullgod laboratorieverksamhet bedöms inte finnas. Byggnad 5205 är byggd Även denna fastighet är svår att uppgradera till verksamhetens behov och bör på sikt rivas. Sammantaget uppgår ytan i dessa fastigheter till ca m 2. Erfarenheten från liknande fastigheter visar en upprustningskostnad på kr/m 2 vilket skulle innebära ca 500 mnkr. Det är tveksamt om det är möjligt att uppfylla kravet på bästa möjliga teknik enligt Miljöbalken (1998:808) 2 kap 3, i nuvarande lokaler, utan att kostnaderna ökar ytterligare. I villkor 8 i Sahlgrenska Universitetssjukhusets tillstånd för verksamheten vid Sahlgrenska sjukhuset, daterat , anges att utsläpp av kemikalierester till avlopp ska minimeras. Det innebär att sjukhuset så långt det är tekniskt och ekonomiskt möjligt ska samla upp sådana rester. Det finns ett föreläggande från Miljö- och klimatnämnden i Göteborgs stad, daterat , om att utreda möjligheten till effektivare uppsamling av avloppsvatten från laboratoriernas analysutrustning. Det innebär att förutom vanlig upprustning krävs dessutom en omfattande insatser för att uppnå nuvarande och framtida krav på godtagbar standard för laborerande verksamheter avseende god arbetsmiljö, energikrav, ventilation, teknik, bättre omhändertagande av avloppsvatten mm. Den stora investeringen till trots skulle man ändå inte erhålla fullgoda laboratoriemiljöer. Samordningseffekterna, med möjlighet till samutnyttjande av resurserna, uteblir med verksamheterna fortsatt åtskilda och utvecklingsmöjligheterna försvåras. Ombyggnad medför stora störningar för verksamheten, alternativt komplicerad evakuering i de fall det går att tillhandahålla evakueringslokaler, i båda fall finns det risk för sänkt produktion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska Byggnad för laboratoriemedicinskt centrum Förstudie september (9)

174 BILAGA 1 LABORATORIEMEDICINSKT CENTRUM VID SAHLGRENSKA SJUKHUSET Förstudie, Lägesrapport maj 2012 UNDERLAG, FÖRTECKNING NY LABORATORIEBYGGNAD VID SU/SAHLGRENSKA Förstudie NY LABORATORIEBYGGNAD VID SU/SAHLGRENSKA Fördjupad förstudie Laboratoriemedicin vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kartläggning av det verksamhetsmässiga underlaget för lokalplanering KONCEPT LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN Översiktlig lokalförsörjning för centrala delen av SU/Sahlgrenska Förstudie, bilaga och underlag kan beställas från Resursplaneringsenheten, [email protected] Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska Byggnad för laboratoriemedicinskt centrum Förstudie september (9)

175 KONCEPT Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska Om- och påbyggnad av Akutvårdsbyggnaden Förstudie oktober 2013

176 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING 3 2. REGIONÖVERGRIPANDE PLANERING 3 3. FÖRUTSÄTTNINGAR 3 4. FÖRSLAG 4 5. FASTIGHET 4 6. TIDPLAN OCH FORTSÄTTNING 4 7. GENOMFÖRANDE OCH UTGIFTER 5 8. EKONOMI 5 9. HANDLINGSALTERNATIV 5 2 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Om- och påbyggnad av Akutvårdsbyggnaden Förstudie september 2013

177 1. SAMMANFATTNING Om- och påbyggnad av Akutvårdsbyggnaden har funnits med i den tidigare investeringsmodellen för Sahlgrenska Universitetssjukhusets investeringsplanering och varit nominerad i Västra Götalandsregionens investeringsplan för strategiska fastighetsinvesteringar. Redan då Akutvårdsbyggnaden färdigställdes år 1996 konstaterades att operationssalarna inte var tillräckligt stora. Därefter har antalet medicinska apparater ökat samtidigt som ingreppen blir mer avancerade. Utrymmet för en intensivvårdsplats har ökat till minst 25 kvm runt varje patient, till följd av att den medicinska utrustningen har ökat och är utrymmeskrävande. Dagens intensivvårdsplatser är för små och för få i antal. Sedan ansvaret för ambulansverksamheten har övergått till SU innebär det att flera ambulanser är stationerade på Sahlgrenska. Fler uppställningsplatser behövs, liksom utrymme för personal. Dessutom finns behov av en saneringsstation i anslutning till ambulanshallen. En ny förbindelse till helikopterlandningsplatsen behövs. Dagens lösning med hiss- och kulverttransport genom trånga utrymmen och passager är alltför tidskrävande och riskfyllt. Ombyggnad av övriga plan är en följd av att de förändringar och omflyttningar som sker när Bild och interventionscentrum tas i bruk. Förslaget kan sammanfattas i följande: o Större operationssalar, fler och rymligare intensivvårdsplatser o Samlokalisering av mottagningar inom lungmedicin o Förbättrad funktion och ökad säkerhet inom akutsjukvården o Större ambulanshall samt saneringsstation o Snabbare och säkrare patienttransporter från helikopterplattan 2. REGIONÖVERGRIPANDE PLANERING Västra Götalandsregionens övergripande mål för framtidens hälso- och sjukvård är att skapa en hälso- och sjukvård av högsta klass. På Sahlgrenska Universitetssjukhuset finns kompetensen att utföra de allra mest avancerade behandlingar och ingrepp som dagens medicinska utveckling tillåter. I Västra Götalandsregionens är sjukhuset en motor för hälsooch sjukvårdsutvecklingen. Patienter från hela regionen kommer för olika specialistbehandlingar och kunskap förs också ut till regionen. Samtidigt finns närheten till allt det som erbjuds inom utbildning och forskning på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. 3. FÖRUTSÄTTNINGAR Bakgrund Styrgruppen för investeringar i lokaler och utrustning gav Resursplaneringsenheten uppdraget att fördjupa utredningen om Akutvårdsbyggnadens framtida disposition. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Om- och påbyggnad av Akutvårdsbyggnaden Förstudie september

178 Uppdraget resulterade i rapporten: SAHLGRENSKA SJUKHUSET OM- OCH PÅBYGGNAD AV AKUTVÅRDSBYGGNADEN FÖRSTUDIE KONCEPT Rapporten utgör Bilaga 1. Under vissa av rubrikerna nedan hänvisas till denna. Om- och påbyggnad av Akutvårdsbyggnaden har funnits med i SU:s investeringsplanering sedan tidigare och varit nominerad i Västra Götalandsregionens investeringsplan för strategiska fastighetsinvesteringar. Förutsättningarna för att bygga på och bygga om akutvårdsbyggnaden finns även redovisade under BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR på sid 4 i Bilaga FÖRSLAG Lokalförändring Förslaget som finns presenterat under DISPOSITION AV AKUTVÅRDSBYGGNADEN på sid 5 ff i Bilaga 1, består av fem delar och kan kortfattat beskrivas: o Operation och intensivvård (sid 7).Akutvårdsbyggnaden byggs på med två våningsplan, där plan 6 inrymmer operationssalar och intensivvårdsplatser och plan 7 är avsett för ventilations- och teknikutrymmen. Sju operationssalar och 15 intensivvårdsplatser beräknas få plats på plan 6. Operationsavdelning utgår på plan 4 där i stället CIVA disponerar hela planet. På plan 3 föreslås små operationssalar slås samman till större moderna salar med en storlek på kvm. o o o Mottagningar (sid 13). När radiologin lämnar byggnaden för att flytta in i Bild och Interventionscentrum blir plan 2 disponibelt för annan verksamhet. Förslaget innebär att lokalmässigt samla de mottagningar som finns inom Lungmedicin till en större enhet, för att uppnå samordningsvinster. Akutvården (sid 15). Akutmottagningen på plan 0 byggs om för förbättrad funktion och ökad säkerhet. Ambulanshall (sid 16). Befintlig ambulanshall och en låg, äldre byggnad intill rivs för att ge plats för en ny, större ambulanshall. Ett utökat antal ambulanser och fler anställda ska få plats här, liksom en separat saneringsstation. o Förbindelsegång till helikopterplatta (sid 18). En förbindelsegång mellan helikopterplattan och plan 5 i Akutvårdsbyggnaden innebär snabb kommunikation och färre hissningar till sjukhusets centrala delar. 5. FASTIGHET Akutvårdbyggnaden färdigställdes Ytan uppgår till ca kvm och varje våningsplan är ca 3500 kvm. Fastigheten har goda förbindelser med övriga sjukhuset, dels genom en förbindelsebyggnad till Höghuset dels genom kulvertsystem. Fastigheten är konstruktivt förberedd för påbyggnad av ytterligare 2 våningsplan. Den ökade höjden ligger inom tillåten byggnadshöjd. 4 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Om- och påbyggnad av Akutvårdsbyggnaden Förstudie september 2013

179 6. TIDPLAN OCH FORTSÄTTNING Programarbete för berörda verksamheter kan påbörjas under år Efter beslut om att gå vidare kan systemhandlingsskedet starta under Etappvis färdigställande kan ske under år GENOMFÖRANDE OCH UTGIFTER Om- och påbyggnad av Akutvårdsbyggnaden samt ny ambulanshall och förbindelsegång fördelar sig enligt följande ytor: Två nya våningsplan ca 6000 m 2 påbyggnad Ny ambulanshall ca 1200 m 2 nybyggnad Ny förbindelsegång ca 600 m 2 nybyggnad Ombyggnad plan 2-6 ca 8000 m 2 Ombyggnad akutmottagning ca 1600 m 2 Kostnaden har bedömts till totalt ca 750 mnkr. I kostnadsbedömningen ingår inte kostnader för utrustning och evakuering/flyttning. Utgifterna har bedömts fördela sig enligt nedanstående tabell: År Utgiftmnkr EKONOMI Den nya hyran är beräknad till ca 32,26 mnkr/år. Nuvarande hyra är 17,95 mnkr/år. Hyreskostnadsförändringen är ca 14,31 mnkr/år. 9. HANDLINGSALTERNATIV Alternativet till föreslagna om- och påbyggnader är att fortsätta verksamheten i befintliga lokaler, där antalet IVA-platser riskerar att begränsa den planerade operationsverksamheten. Trånga lokaler ökar risken för smitta, vilket är en patientsäkerhetsrisk. Kopplingen och snabba vägar mellan akutmottagning, helikopterplatta, operationsavdelningar och intensivvårdsavdelning är avgörande för den medicinska säkerheten. Då Akutvårdsbyggnaden ligger centralt placerad på Sahlgrenska sjukhuset går det inte någon annan stans att uppnå bättre samband och kommunikationer mellan berörda enheter. Bilaga 1: Förstudie Om- och påbyggnad av Akutvårdsbyggnaden Förstudie och bilaga kan beställas från Resursplaneringsenheten, [email protected] Sahlgrenska Universitetssjukhuset Om- och påbyggnad av Akutvårdsbyggnaden Förstudie september

180 KONCEPT Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska Ombyggnad för Transfusionsmedicin, byggnad 5377 Förstudie oktober 2013

181 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING 3 2. REGIONÖVERGRIPANDE PLANERING 3 3. FÖRUTSÄTTNINGAR 3 4. FÖRSLAG 3 5. FASTIGHET 6 6. TIDPLAN OCH FORTSÄTTNING 7 7. GENOMFÖRANDE OCH UTGIFTER 7 8. EKONOMI 7 9. HANDLINGSALTERNATIV 7 2 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ombyggnad för Transfusionsmedicin Förstudie september 2013

182 1. SAMMANFATTNING Förslaget redovisar en ombyggnad av lokaler för laboratorieverksamhet inom Klinisk immunologi och Transfusionsmedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, område 4. Syftet med ombyggnaden är att säkerställa att de detaljerade föreskrifter som Läkemedelsverket och Socialstyrelsen utfärdar för verksamhet som bedriver blodverksamhet kan uppfyllas. Nya och allt högre krav, i kombination med att efterfrågan på transfusionsmedicinska tjänster/produkter ökar, leder till behov av större och mer ändamålsenliga lokaler. 2. REGIONÖVERGRIPANDE PLANERING Efterfrågan på blod- blodkomponenter förväntas fortsättningsvis vara hög och åtgärder för att Västra Götalandsregionen skall bli självförsörjande på blod är påbörjade. I maj 2011 ställde sig Regionstyrelsen bakom en plan för att Västra Götalandsregionen ska bli självförsörjande på blod och godkände slutrapporten om blodförsörjningen i Västra Götaland. I slutrapporten föreslås bl.a. en ökad tillgänglighet för invånarna att lämna blod och fler mobila enheter som skickar blod för komponentberedning till Sahlgrenska sjukhuset. Större patientvolymer, riksspecialitetsuppdrag, nya behandlingsmetoder och teknikutveckling leder till att verksamheten behöver större och mer ändamålsenliga lokaler för att klara uppdraget. 3. FÖRUTSÄTTNINGAR Huvuddelen av den transfusionsmedicinska verksamheten är sedan 1980 lokalmässigt placerad i byggnad 5377, plan 1, Sahlgrenska sjukhuset. Lokalerna har endast i mindre omfattning anpassat under de gångna åren. I september 2013 flyttar blodgivningsverksamheten från plan 1 till plan 0, och ca 180 m 2 frigörs. Denna yta gör det möjligt att anpassa och utöka laboratorieverksamheten inom Transfusionsmedicin. Viktiga logistiska samband mellan komponentberedningslaboratorium och blodgivning respektive mobil enhet/buss kan upprätthållas efter föreslagen ombyggnad. 4. FÖRSLAG Bakgrund Läkemedelsverket och Socialstyrelsen utfärdar föreskrifter som på en detaljerad nivå beskriver de krav som verksamheten skall uppfylla för att få tillstånd att bedriva blodverksamhet. Verksamheten är ackrediterat sedan 1997 av SWEDAC samt innehar ackreditering för ytterligare tre specifika områden inom specialiteten. Tillsynsmyndigheterna och ackrediteringsorganen har under åren ställt nya och allt högre krav som bl.a. påverkar utformningen av lokaler. Exempel är separering av funktioner, renhetskrav, aktiv utlämning av blodkomponenter m.m. Efterfrågan på transfusionsmedicinska tjänster/produkter har genom åren kraftigt ökat Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ombyggnad för Transfusionsmedicin Förstudie september

183 Effekterna av ovanstående är att verksamheten idag har svårigheter att leva upp till myndighetskrav relaterat till nuvarande lokaldisposition och otillräcklig lokalyta. Som en följd av ovanstående finns det även stora brister i arbetsmiljön. Verksamhet Verksamhetsområde Klinisk immunologi och Transfusionsmedicin är organiserad inom område 4, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Verksamheten är fördelad på tre enheter som är geografiskt utspridda på Sahlgrenska sjukhuset, Östra sjukhuset, Nordstan, Västra Frölunda samt en mobil blodtappningsenhet. I verksamheten arbetar c:a 150 personer. Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin ansvarar för diagnostik av sjukdomstillstånd som berör kroppens immunförsvar. Verksamheten ansvarar också för blodgivning och sjukvårdens behov av blodkomponenter samt undersökningar och rådgivning före blodtransfusion. Dessutom utförs transplantationsundersökningar inför organ och hematologiska stamcellstransplantationer. Klinisk immunologi och Transfusionsmedicin ansvarar också för den Nationella navelsträngsblodbanken. Miljöbilder befintliga lab 4 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ombyggnad för Transfusionsmedicin Förstudie september 2013

184 Följande laboratorier finns på plan 1 i byggnad 5377: Akutlab Ansvarar för utlämning av blodkomponenter och är bemannat dygnet runt. Blodgrupperingslab Utför blodgruppsbestämning av patienter och blodgivare. Vid varje blodgivningstillfälle utförs en kontrollblodgruppering av blodgivarna. Utredningslab Utför identifiering av antikroppar. Det finns ett flertal olika blodgruppssystem och inom varje system finns flera olika antigen mot vilka det kan bildas antikroppar. Komponentlab Blodkomponenter från cirka blodtappningar framställs här. De blodkomponenter som framställs är röda blodkroppar, plasma samt trombocyter. Här sker också frisläppning från karantänlager av alla blodkomponenter efter noggranna och kvalitetssäkrade kontroller. Alla blodkomponenter som skall ges till patient testas för HIV, hepatit B, hepatit C. Vävnadstypningslab Undersöker vävnadstyp och antikroppsstatus hos patienter som är aktuella för transplantationer av njure, lever, tarm, pankreas, lunga, hjärta eller benmärg/stamceller. Inom varje lab har förekommande flöden för t ex prover studerats. Lokalerna har därefter utformats så att god logistik och en bra helhetslösning uppnås. Flöde vid hantering av blodbeställningar Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ombyggnad för Transfusionsmedicin Förstudie september

185 Lokalförändring Föreslagen ombyggnad av plan 1 i byggnad 5377 syftar till att fullt ut tillgodose myndighetskrav och krav från ackrediteringsorgan, förbättra kapacitet, möjliggöra införande av ny utrymmeskrävande teknik samt åtgärda brister i arbetsmiljön. De fem laboratorierna är placerade var för sig, med närhet och öppenhet där det behövs. Det finns samband mellan dem både under dagtid och under jourtid, vilket har studerats ingående och legat till grund för förslaget. Centralt i lokalen finns även gemensamma utrymmen och funktioner som måste vara lätt åtkomliga från flera lab. In- och utlämning från Akutlab pågår dygnet om och är åtskilt från övrigt in- och utgående gods. Administrativa lokaler samt personalrum är placerade avskilt från labverksamheten. Byggnad 5377, plan 1, blivande utseende 5. FASTIGHET Ombyggnaden omfattar större delen av plan 1. Förändrad planlösning medför rivning och ett stort antal nya innerväggar, nya golv, undertak, rumskompletteringar, ny kraftfördelning, nytt data-/telenät samt belysning. Befintlig yttervägg vid expeditioner mot nordost kommer att isoleras utvändigt. Vid ombyggnaden byts ventilationsinstallationer ut och kompletteras i enlighet med dagens energikrav samt de myndighetskrav som finns för berörda verksamheter. 6 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ombyggnad för Transfusionsmedicin Förstudie september 2013

186 6. TIDPLAN OCH FORTSÄTTNING Systemhandling kan påbörjas i början av Efter beslut om genomförande kan projektering och bygge pågå under 2015 och GENOMFÖRANDE OCH UTGIFTER Ombyggnaden är planerad att utföras under pågående verksamhet, då det har bedömts omöjligt att evakuera laboratorieverksamheten. Den tillkommande lokalytan, ca 180 m 2, i kombination med evakuering av administrativ verksamhet gör detta möjligt. Ombyggnaden kommer att ske i fyra byggetapper, med mindre bygganpassningar och omflyttningar mellan varje etapp. Byggnadsarea är ca 1200 m 2 Kostnaden har bedömts till 35 mnkr, fördelade enligt nedanstående tabell. År Utgiftmnkr 27 8 I kostnadsbedömningen ingår inte kostnader för utrustning och evakuering/flyttning. 8. EKONOMI Ombyggnaden möjliggör en rationellare arbetsprocess med ökad kapacitet vilket på sikt minskar kostnaden per utförd analys/motsvarande. Införandet av utrymmeskrävande teknik som är kostnadseffektivare än tidigare använd teknik blir också möjligt efter ombyggnaden. Den nya hyran är beräknad till ca 2,85 mnkr/år. Nuvarande hyra är 1,84 mnkr/år. Hyreskostnadsförändringen är ca 1,01 mnkr/år. 9. HANDLINGSALTERNATIV Bedömningen är att det saknas realistiska handlingsalternativ till föreslagen ombyggnad. Att uppfylla gällande myndighetskrav, för att få tillstånd att bedriva beskriven verksamhet, är en förutsättning för att verksamheten ska kunna fortsätta. Krav som i förlängningen innebär behov av större och bättre disponerade lokaler. Det gäller även föreskrifter gällande arbetsmiljö. Alternativ placering på sjukhustomten är inte aktuell. Bilaga 1: Medverkande Förstudie och bilaga kan beställas från Resursplaneringsenheten, [email protected] Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ombyggnad för Transfusionsmedicin Förstudie september

187 KONCEPT Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska Låghuset etapp 3B, byggnad 5032A, 5031 Förstudie oktober 2013

188 Innehåll 1. Sammanfattning Regionövergripande planering Förutsättningar Förslag Fastighet Tidplan och fortsatta åtgärder Genomförande och utgifter Ekonomi Handlingsalternativ Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska Låghuset etapp 3B, byggnad 5032A, 5031 Förstudie september 2013

189 1. Sammanfattning Projektet ingår i upprustningsplan Sahlgrenska sjukhuset och erhöll hyresbidrag så som strategisk fastighetsinvestering i tidigare investerings- och hyresmodell. Upprustningsplanen är indelad i flera etapper. Etapp 1 3 är genomförda och etapp 4 pågår. När etapp 3 genomfördes sparade man ytor som kopplas till projektet Bild- och Interventionscentrum (BoIC). Dessa bildar nu projektet Låghuset etapp 3B. Det blir den avslutande etappen och omfattar ytor på våningsplanen 01, 02, 04 i byggnad 5032A (Höghuset) samt plan 02 i 5031 (Låghuset). På dessa plan har Klinisk Fysiologi, MFT, Radiologi och An/OP/IVA kompletterande lokaler för respektive verksamhet i BoIC. 2. Regionövergripande planering Västra Götalandsregionens övergripande mål för framtidens hälso- och sjukvård är enligt regionfullmäktige att skapa en hälso- och sjukvård av högsta klass. Dessutom ska hälso- och sjukvården vara lättillgänglig och ges på jämlika och jämställda villkor. för projektet innebär detta att vi ska: utveckla vården med fokus på hög kvalitet och patientsäkerhet. utveckla och ta aktiv del av ny forskning och kunskap, speciellt med tanke på att vi är ett universitetssjukhus och har flera rikssjukvårdsuppdrag. vara en attraktiv arbetsplats. 3. Förutsättningar Låghuset etapp 3 projekterades under 2009 (förfrågningsunderlag). När etappen 3 genomfördes sparade man ytor som kopplas till projektet Bild- och Interventionscentrum. Man har alltså redan projekterat de delar som nu bildar projektet Låghuset etapp 3B. Det har nu gått några år och en översyn ska göras. 4. Förslag Bakgrund På Sahlgrenska sjukhuset pågår sedan flera år ett omfattande fastighetsupprustningsprogram. Målet är att dagens och morgondagens verksamhet inom sjukvård, utbildning och forskning skall bedrivas i ändamålsenliga och anpassade lokaler som också är så flexibelt utformade att även framtidens verksamhetskrav skall kunna tillgodoses. Lokalernas utformning är viktig för arbetsmiljön. Det faktum att det rör sig om äldre lokaler sätter gränser för vilken verksamhet som kan bedrivas efter totalrenovering/upprustning. Låghuset, som är drygt 50 år gammalt, är nu snart upprustat. Resterande ytor finns i det som kallas Låghuset etapp 3B. Låghusupprustningen sker i fyra etapper. Etapp 1, (byggnad 5028) färdigställdes år Etapp 2, (byggnad 5029B) färdigställdes år Etapp 3, omfattade byggnaderna 5029A, 5080A, 5031 och färdigställdes hösten Etapp 4, omfattar byggnaderna 5030, 5087 och 5032B med färdigställande i januari Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska Låghuset etapp 3B, byggnad 5032A, 5031 Förstudie september 2013

190 Plan 01 Klinisk fysiologi har tagit fram följande vision i samband med planeringen av sina nya lokaler; En effektiv verksamhet med patienten i centrum skapas genom fokusering på verksamhetsblock, dvs. undersökning, utbildning/forskning och administration. Detta medför ett behov av geografisk närhet inom dessa block för att verksamheten skall fungera i sin helhet. I Bild- och interventionscentrum planeras för; Den undersökningsverksamhet som hanterar isotoper (Nuklearmedicin inkl. PET/CT, njurfunktionsbestämning och arbetsfysiologi) samt gemensamt väntrum och reception för hela verksamheten. I Låghuset samlas; Undersökningsverksamhet, funktionellt ultraljud (hjärta, njurar, kärl), FoUU-lokaler inkl. granskning, rondrum, undervisning, telemedicin och delar av akademins administration. Verksamhetens administrativa lokaler för verksamhetsledning, ingenjörer, sekreterare m.f., förläggs till byggnad 5032A (Höghuset) liksom ett gemensamt personalrum. Plan 02 Radiologi inom SU/Sahlgrenska kommer i framtiden att ha sin huvudsakliga verksamhet i Bild- och interventionscentrum plan 00 och plan 01 där radiologin arbetar tillsammans med nuklearmedicin. Bildgivande utrustning kommer även att finnas på plan 23, samt på plan 04 där man arbetar med opererande specialiteter. De lokaler som radiologin har i plan 02 i Låghuset/Höghuset är kompletterande lokaler till de som finns i Bild- och interventionscentrum. Närheten är här av vital betydelse för flertalet av dessa arbetsplatser. Receptionsfunktionen samordnas med patientreceptionen i Bild- och interventionscentrum i plan 00. Expeditioner för läkare, sjuksköterskor samt mindre mötesrum har beaktats. Universitetets kandidatundervisningsrum och undervisningsrum med datorarbetsplatser gemensamt för klinik och akademin placeras i plan 02. I undervisningssyfte kommer det att vara möjligt att här via bildöverföring följa undersökningar och behandlingar. 4 Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska Låghuset etapp 3B, byggnad 5032A, 5031 Förstudie september 2013

191 Plan 04 Verksamhetsområdet anestesi, operation och intensivvård bedriver större delen av sitt samlade operativa uppdrag på plan 04 i Akutvårdsblocket och i OP-Lab-huset. Intensivvårdsplatser och postoperativa platser är i huvudsak placerade i Akutvårds-blocket och i Låghusets färdigställda första etapp. Under senare år har en markant förskjutning i det operativa uppdraget noterats. Detta har inneburit en koncentrering och subspecialisering mot ett mer avancerat kirurgiskt uppdrag. Framtiden i den pågående planeringen av Bild- och interventionscentrum öppnar nya möjligheter inom operationssjukvården i högteknologiska operationssalar hybridsalar (6 st). I Låghuset/Höghuset planeras för de stödjande funktioner som krävs för verksamheten i Bildoch interventionscentrum. I Låghuset förläggs 10 st postoperativa platser med intensivvårdsstandard. I Höghuset förläggs de administrativa lokalerna, ett gemensamt personalrum, liksom en samlad jourexpedition. Denna utrustas så att rummet kan fungera som plats för vårdkonferens mellan olika medicinska specialiteter samt även möjliggöra undervisning och forskning/utvärdering i patientnära miljö. 5 Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska Låghuset etapp 3B, byggnad 5032A, 5031 Förstudie september 2013

192 6 Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska Låghuset L etapp 3B, byggnad 5032A, 5031 Förstudie september 2013

193 7 Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska Låghuset L etapp 3B, byggnad 5032A, 5031 Förstudie september 2013

194 8 Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska Låghuset L etapp 3B, byggnad 5032A, 5031 Förstudie september 2013

195 9 Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska Låghuset L etapp 3B, byggnad 5032A, 5031 Förstudie september 2013

196 5. Fastighet Bakgrund Låghuset, som är drygt 50 år gammalt, är nu snart upprustat. Ombyggda ytor uppfyller dagens krav men kvarvarande ytor finns i det som kallas Låghuset etapp 3B. 6. Tidplan och fortsatta åtgärder Förfrågningsunderlag för hela Låghuset etapp 3 togs fram Då det gått några år påbörjas nu en översyn av de handlingar/lösningar som tagits fram för att säkerställa att vi skapar bra och rätt lokaler för verksamheterna. Tidplan Översyn av förfrågningsunderlag hösten Upphandling av entreprenör under våren 2015, klar till sommaren Byggnation börjar januari Inflyttning i början av 2018 Bedömd färdigställandetid: Genomförande och utgifter Projektet är sammankopplat med BoIC och Låghuset etapp 4. Ombyggnadsarea är ca 3600 m 2 Kostnaden har bedömts till ca 80 mnkr, fördelade enligt nedanstående tabell mnkr 5mnkr 30mnkr 30mnkr 13mnkr I kostnadsbedömningen ingår inte kostnader för utrustning och evakuering/flyttning. 8. Ekonomi Ny hyra blir 6,5 mnkr/år Nuvarande hyra är 3,5 mnkr/år Hyreskostnadsförändringen blir 3 mnkr/år 10 Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska Låghuset etapp 3B, byggnad 5032A, 5031 Förstudie september 2013

197 9. Handlingsalternativ Etappen 3B ingår i beslutad upprustningsplan för Sahlgrenskas låghusdelar. Först genomfördes Låghuset etapp 1, sedan Låghuset etapp 2, därefter delar av Låghuset etapp 3 och nu genomförs Låghuset etapp 4. Beslut om att genomföra Låghuset etapp 3 togs Låghuset etapp 3 innehöll delar som sammankopplades med BoIC. Dessa bröt man loss när man valde att dela in BoIC i tre etapper. De resterande delarna av Låghuset etapp 3 bildar nu Låghuset etapp 3B. Låghuset etapp 3B är en förutsättning för att BoIC ska fungera och utvecklas som planerat. Resursplaneringsenheten, Sahlgrenska Universitetssjukhuset 11 Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska Låghuset etapp 3B, byggnad 5032A, 5031 Förstudie september 2013

198 KONCEPT Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska Ombyggnad av Höghuset, byggnad 5032 Förstudie oktober 2013

199 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING 2. REGIONÖVERGRIPANDE PLANERING 3. FÖRUTSÄTTNINGAR 4. FÖRSLAG 5. FASTIGHET 6. TIDPLAN OCH FORTSÄTTNING 7. GENOMFÖRANDE OCH UTGIFTER 8. EKONOMI 9. HANDLINGSALTERNATIV 2 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ombyggnad av Höghuset, byggnad 5032 Förstudie september 2013

200 1. SAMMANFATTNING Projektet ingår i upprustningsplan för Sahlgrenska sjukhuset och erhöll hyresbidrag så som strategisk fastighetsinvestering i tidigare investerings- och hyresmodell. Lokalbeståndet på Sahlgrenska Universitetssjukhuset genomgår, under innevarande år och de närmaste åren, stora förändringar. Ombyggnader och nybyggnader har påverkat Höghuset, där flera omflyttningar och anpassningar har skett. Främst är det plan 3 och 5-9 som hittills berörts. I samband med omflyttningar har lokalerna anpassats och viss upprustning har skett. För vissa delar kvarstår behov av upprustning och ytterligare anpassning till dagens krav, bl a gäller det hygienutrymmen. Som en fortsättning på tidigare utförd upprustning och ombyggnad föreslås en anpassning till verksamhetens behov, samt upprustning av plan REGIONÖVERGRIPANDE PLANERING Höghuset ingår i upprustningsplan för Sahlgrenska sjukhuset och erhöll hyresbidrag så som strategisk fastighetsinvestering i tidigare investerings- och hyresmodell. Västra Götalandsregionen har högt ställda mål bl a när det gäller energi, miljö och fysisk tillgänglighet. För Höghuset innebär en ombyggnad och upprustning att energisnåla tekniska lösningar kan genomföras i syfte att närma sig uppsatta energimål. Sanering av inbyggda miljöfarliga material och ämnen kan genomföras. Det blir också möjligt att öka utrymmet kring varje vårdplats samt uppfylla de riktlinjer som finns avseende hygienutrymmen. 3. FÖRUTSÄTTNINGAR Lokalbeståndet på Sahlgrenska Universitetssjukhuset genomgår stora förändringar. Ombyggnaden av JK är genomförd, liksom Låghus etapp 3. Bygget av Bild- och interventionscentrum pågår och ombyggnaden av Låghuset, etapp 4 startar sommaren Bild- och interventionscentrum Låghuset, etapp 4 I Höghuset har under samma tid förändringar som är kopplade till nämnda byggen skett. Omflyttningar och anpassningar i Höghuset har berört plan 3 och 5-9 och skett under åren På plan 3 och 5 har ombyggnaderna varit omfattande då verksamhetens medicintekniska behov ställt krav på uppgradering av tekniska system. Övriga berörda delar har anpassats till en lokalstandard motsvarande den som verksamheten hade i sina gamla lokaler. De omflyttningar som har gjorts har till stor del följt de intentioner som finns presenterade i Lokalförsörjningsplan Plan 10 har ett stort behov av ombyggnad och komplettering av hygienutrymmen. Plan har byggts om på senare tid och nya hygienutrymmen har tillkommit. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ombyggnad av Höghuset, byggnad 5032 Förstudie september

201 Disposition Höghuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ombyggnad av Höghuset, byggnad 5032 Förstudie september 2013

202 4. FÖRSLAG Bakgrund Delar av plan 8 och plan 9 anpassades för ny verksamhet i samband med omflyttningarna i Höghuset. Ryggmärgsskadeenheten flyttade till evakueringslokaler på plan 8, i väntan på slutgiltig placeringen, enligt Lokalförsörjningsplanen på plan 6. Lokaler för sjukgymnastik och arbetsterapi iordningställdes på plan 9A, som en gemensam resurs för vårdavdelningarna i Höghuset. Flertalet av vårdplatserna i Höghuset är i vårdrum med 3-4 patienter i varje. I trepatientrummen finns oftast en gemensam wc/d. För fyrapatientrummen finns wc/d i korridoren. Den delas ofta av patienter från flera rum. Exempel finns där endast två patient-wc finns tillgängliga i korridor. Det är otillräckligt med utrymme kring patienten inne i salarna, hjälpmedel och anhöriga har svårt att få plats. Den personliga integriteten blir lidande, patienterna störs av varandra och risken för smittspridning mellan patienter är stor. Med minskad smittspridning kan vårdtiderna kortas. Vid behov av att isolera en patient behöver inte mer än ytterligare en vårdplats stängas. Det är därför önskvärt att skapa fler en- och tvåpatientrum inom avdelningarna. Exempel på planlösning, innan ombyggnad och upprustning 3-patientrum, ombyggt 2002 Verksamhet Avd 15, neurologi, har 20 vårdplatser. På avdelningen vårdas patienter med epilepsi, Parkinsons sjukdom och andra rörelsestörningar, myastenia gravis, MS och övriga inflammationer i nervsystemet. En enhet för epilepsimonitorering för barn och vuxna är planerad inom verksamheten. EEG-registreringen pågår då kontinuerligt under hela dygnet, där tiden kan variera från två dagar upp till två veckor. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ombyggnad av Höghuset, byggnad 5032 Förstudie september

203 Avd 16, ortopedi, har 28 vårdplatser. På vårdavdelningen omhändertas patienter i behov av rygg- och tumörkirurgi samt traumakirurgi efter olycksfall. Upptagningsområdet är Västra Götalandsregionen och övriga landet. På avdelningen vårdas både barn och vuxna. Patienterna har ofta behov av hjälpmedel som är skrymmande såsom t ex rullstolar och mobila liftar. När barn vårdas är föräldrarna med och även de behöver en sängplats. Avd 17/30, urologi har totalt 36 vårdplatser. På vårdavdelningen vårdas patienter med sjukdomstillstånd inom urinvägarna. Hälften av patienterna kommer för planerade operationer. Den andra hälften kommer via akutmottagningen på grund av t ex infektion eller njurstenssmärta. Lokalförändring Lokalerna är i stort behov av upprustning och anpassning till dagens krav, bl a gäller det hygienutrymmen. Som en fortsättning på den tidigare utförda upprustningen/ombyggnaden föreslås en anpassning till verksamhetens behov, samt upprustning av plan 8, 9 och 10. En utredning gjordes 2012 där skisser visar vilka förändringar som kan göras och dess konsekvenser. Med 28 vårdplatser, varav fyra i enkelrum och resterande i tvåpatientrum, kan övriga ytor vara tillräcklig för avdelningens övriga behov. Höghuset är pga av sin struktur svår att bygga om på ett optimalt sätt. Bra vårdrum innebär en minskning av vårdplatser. En beräkning finns som visar att med ovanstående disponering på samtliga avdelningar i Höghuset minskar antalet vårdplatser från 306 till 280, dvs 26 st. Konsekvenserna för verksamheten på plan 8-10 måste därför studeras ytterligare och en översyn av hela respektive avdelning och våningsplan ska göras. För plan 8 innebär det att Ryggmärgsskadeenheten måste flytta till andra lokaler. Idag: 4 st 4-salar Förslag: 4 st 2-patientrum med wc/d 6 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ombyggnad av Höghuset, byggnad 5032 Förstudie september 2013

204 5. FASTIGHET Höghuset är uppfört under slutet av 1950-talet och invigdes Dess konstruktiva system utgörs av bärande korridorväggar, vindavstyvande tvärväggar och bjälklag av betong. Konstruktionen är känslig för håltagningar och andra ingrepp i den bärande stommen, vilket måste undvikas i största utsträckning. Vid förändringar som behöver göras för att anpassa lokalerna till verksamhetens behov måste planlösningen anpassas så att ingrepp i den bärande konstruktionen begränsas. Befintlig rumsindelning måste så långt som möjligt bibehållas. En teknisk genomgång av byggnaden gjordes Den tekniska standarden varierar på de berörda våningsplanen, Plan 10 renoverades i början av 2000-talet, medan delar av plan 8 och 9 renoverades Behov av fler och större wc finns på de tre våningsplanen. I samband med det behöver nya spillvattenstammar installeras. Anläggningar och installationer är på flera avdelningar föråldrade, men ändå med kvarvarande livslängd. Då verksamheten önskar göra stora anpassningar är det ett lämpligt tillfälle att renovera och göra en mer omfattande upprustning. En åtgärd som behöver genomföras, inte minst ur energisynpunkt, är restaurering/byte av fönster. 6. TIDPLAN OCH FORTSÄTTNING Program- och systemhandling för berörda verksamheter kan påbörjas Efter beslut om att gå vidare kan projektering och bygge pågå GENOMFÖRANDE OCH UTGIFTER Då ombyggnaderna är omfattande är det omöjligt att bygga om under pågående verksamhet, utan evakueringslokaler måste ordnas. Ombyggnaden kan delas upp och utföras i etapper. Lokalarean är ca 1350 m 2 /våningsplan. Trapphus ej medräknade. Kostnaden har bedömts till totalt 100 mkr för tre våningsplan, fördelade enligt nedanstående: År Utgiftmnkr I kostnadsbedömningen ingår inte kostnader för utrustning och evakuering/flyttning. 8. EKONOMI Den nya hyran är beräknad till ca 7,71 mnkr/år. Nuvarande hyra är 4,15 mnkr/år. Hyreskostnadsförändringen är ca 3,56 mnkr/år. 9. HANDLINGSALTERNATIV Ett alternativ till ombyggnad av befintliga vårdavdelningar i Höghuset är att bygga en helt ny vårdbyggnad där dagens krav på vårdlokaler bättre kan tillgodoses. Höghuset kan i det fallet användas för mindre krävande verksamhet, t ex administration och undervisning. På grund av lång tid till genomförande, bedöms det dock som orealistiskt att invänta en ny vårdbyggnad. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ombyggnad av Höghuset, byggnad 5032 Förstudie september

205 Bilaga 1: Omflyttningar Höghuset, Sahlgrenska sjukhuset, Etapp 2, Förstudie och bilaga kan beställas från Resursplaneringsenheten, 8 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ombyggnad av Höghuset, byggnad 5032 Förstudie september 2013

206

207 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Bakgrund Verksamhet Nuvarande förutsättningar Förutsättningar för verksamhet i framtiden 3. Regionövergripande planering 4. Förslag Angränsande projekt 5. Fastighet 6. Tidplan och fortsatta åtgärder 7. Genomförande och utgifter 8. Ekonomi 9. Alternativ 10. Bilagor

208 1. Sammanfattning 2. Bakgrund Verksamhet Sahlgrenska Universitetssjukhuset Byggnad för tryckkammare, Östra sjukhuset Förstudie september 2013

209 Nuvarande förutsättningar Förutsättningar för verksamhet i framtiden Sahlgrenska Universitetssjukhuset Byggnad för tryckkammare, Östra sjukhuset Förstudie september 2013

210 3. Regionövergripande planering VGR Budget 2014 Regionalt branschprogram Innovativ Hälso- och Sjukvård för Tillväxt 4. Förslag Angränsande projekt 5. Fastighet Sahlgrenska Universitetssjukhuset Byggnad för tryckkammare, Östra sjukhuset Förstudie september 2013

211 6. Tidplan och fortsatta åtgärder 7. Genomförande och utgifter 8. Ekonomi 9. Alternativ Ytterligare information i ärendet kan fås genom Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Resursplaneringsenheten, projektledare Reino Moberg ([email protected]) Sahlgrenska Universitetssjukhuset Byggnad för tryckkammare, Östra sjukhuset Förstudie september 2013

212 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Byggnad för tryckkammare, Östra sjukhuset Förstudie september 2013

213 KONCEPT

214 Innehållsförteckning: 1.Sammanfattning 2.Regionövergripandeplanering 3.Förutsättningar 4.Förslag 5.Fastighet 6.Tidplanochfortsättning 7.Genomförandeochutgifter 8.Ekonomi 9.Handlingsalternativ SahlgrenskaUniversitetssjukhuset Byggnadförförlossningsochneonatalvård Förstudieseptember2013 1

215 1.Sammanfattning En översiktlig lokalförsörjning i flera skeden skisserades för byggnad KK i Lokalförsörjningsplan2011.Dennaplaneringlågtillgrundfördetfortsattaarbetetsomåren därpå presenterades i Förstudie april 2012 och Programrapport maj Lokaler för mottagningsverksamhet, förlossning och BB samt en neonatal intensivvårdsavdelning redovisas. För att öka planeringsberedskapen och minska risken för felprioriteringar presenterades även senare skeden. Det övergripande syftet är att lösa utrymmesbrist och därmed säkerställapatientsäkerhetocharbetsmiljöproblem. Parallellt med utredningen av verksamhetens behov har Västfastigheter utfört en grundlig inventeringavfastighetenochdesstekniskastatus.upprustningsbehovetochdeomfattande evakueringar som skulle krävas för att genomföra ombyggnaden, är så stora och kompliceradeattlösa,såattdetalternativsomhärpresenterasharbedömtsrimligare. Alternativetinnebärföljande,uppdelatietapper: Nybyggnadi9våningarovanmarkuppförsvästerombefintligKKbyggnad,inreds tomplan5,ienlighetmedprogramrapport Inredningavplan58 Tillbyggnadnorruti9våningarovanmark Befintligbyggnadrivsnertillplan0 Påbyggnadavbefbyggnadupptillplan2 Jämförtmedtidigarepresenteratförslaginnebärdetislutskedetungefärsammayta.Detger dockenstörreflexibilitetföruniversitetssjukhusetsförlossningsochneonatalvård,samtidigt som lokalförsörjningen för hela sjukhuset underlättas av att sjukhusets centrala delar bebyggsmedhögrebyggnadersomanslutertilldetövrigasjukhuset. Den nya byggnadens plan 1 kommer att ligga på samma plushöjd som övriga sjukhusbyggnader för att underlätta intern kommunikation. Byggnaden får våningshöjder sommöjliggörattoperationssalarförsnittkanliggainomförlossningsavdelningen. DetnyaKKföreslåsbyggasietapper,därförstaetappenberäknaskunnavarainflyttad2018 ochhelahusetfärdigställt2023. SahlgrenskaUniversitetssjukhuset Byggnadförförlossningsochneonatalvård Förstudieseptember2013 2

216 Förslagetledertill: Bättrenyttjandeavcentralmark Våningshöjderanpassastillövrigabyggnader Ökadeytorstörreflexibilitet Evakueringsbehovminimeras Planfigur,fulltutbyggtförslag SahlgrenskaUniversitetssjukhuset Byggnadförförlossningsochneonatalvård Förstudieseptember2013 3

217 2.Regionövergripandeplanering Förlossning och nyföddhetsvård är koncentrerad till ett fåtal platser i VGR. Universitetssjukhusvården av för tidigt födda och mödrar med komplikationer eller sjukdomarärihöggradlokaliseradtillöstrasjukhusetigöteborg. Verksamhetsperspektivet: Inom förlossnings och neonatalvården vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset finns kompetensochutrustningutövervadlänssjukvårdenkanerbjuda.tendensenärattalltfler patienterinomdessaspecialitetertasemotvidöstrasjukhuset.detgällergravidakvinnor med sjukdomar eller förväntade komplikationer i samband med förlossning.extremt för tidigt födda barn och barn med missbildningar bereds också plats. Inom Västra Götalandsregionenpågårfnendiskussionomvargränsen utifrånfödelseveckaförvård vidsahlgrenskauniversitetssjukhusetgår.dettroligaärattflerbarnfrånregionenkommer attvårdashärtillsammansmedsinafamiljer. En översiktlig lokalförsörjning i flera skeden skisserades för byggnad KK i Lokalförsörjningsplan2011.Dennaplaneringlågtillgrundfördetfortsattaarbetetsomåret därpå presenterades i Förstudie april 2012, där lokaler för mottagningsverksamhet, förlossningochbbsamtenneonatalintensivvårdsavdelningredovisas. I förstudien presenterades även senare skeden för att öka planeringsberedskapen och minska risken för felprioriteringar. Det övergripande syftet är att lösa utrymmesbrist och därmedsäkerställapatientsäkerhetocharbetsmiljöproblem. Projektet Östra sjukhuset, Förlossning och Neonatal, tillbyggnad är redan prioriterat i regionstyrelsensinvesteringsplanering. Fastighetsperspektivet: Förstudien visar en möjlig utveckling och utvidgning av projektet genom större nybyggnadsvolymer. Avsikten är att belysa möjliga lösningar för att lösa tidigare obearbetade problem som i första hand skall underlätta för verksamheterna att fungera ostörtunderenlångbyggtid.samtidigtlösermanandraproblemsomharmedfastighetens tekniskastatusattgöra(höjder,energibrister,miljöfarligaämnen),genomattmanriverde gamlabyggnaderna. De nya byggnaderna får våningshöjder som ger större flexibilitet och plats för teknik som krävsfördenhögteknologiskavården.plushöjdersamordnasmeddetövrigasjukhuset. Genomenstörreexploateringpåvärdefullmarkisjukhusetscentraladelarskapasbestående värdenförsjukhusetsutveckling. SahlgrenskaUniversitetssjukhuset Byggnadförförlossningsochneonatalvård Förstudieseptember2013 4

218 Förslagtillslutligtutseendedär höghus och låghus harbyttplatsochbyggnaderna anpassatstilldetövrigasjukhusetsplushöjder. 3.Förutsättningar Under 2012 har nya lokaler för ultraljudsmottagning, mottagning för nyfödda samt en kuratorsmottagningbyggtsiplan0.ombyggnadenvarendelavantenatalprojektetsom var inflyttningsklart i maj För att fullfölja den tidigare planeringen och avsikten att samlaallöppenvårdpåplan0återstårattskapaändamålsenligaochmodernalokaleräven förspecialmödravårdochdagvårdsverksamhet Antalet födda i Göteborg har ökat under många år. Under 2012 föddes barn på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Siffran bedöms öka till ca inom 34 år. Av dessa födsca60%påöstrasjukhusetochca40%påmölndalssjukhus. Till följd av den medicinska utvecklingen och det goda omhändertagandet överlever fler mycket för tidigt födda barn. Tendensen är att allt fler barn remitteras till Sahlgrenska Universitetssjukhuset från såväl Västra Götalandsregionen som från andra landsting. I dagsläget behövs ca 10 intensivvårdsplatser i neonatalverksamheten. Behovet inför det närmaste årtiondet bedöms till 1416 intensivvårdsplatser. Tvillingar måste också beredas platstillsammans. Fastighetsperspektivet: Som en fortsättning på arbetet med Byggnadsplan 2011 gjordes det ett fördjupat arbete, "HandlingsplanTekniskainfrastrukturochupprustning"dec2012. Irapportenredovisaskostnadernaförnödvändigaupprustningsaktiviteterochbehovetavatt förstärka den tekniska infrastruktur som beskrivs i Byggnadsplan 2011.Aktiviteterna har ocksåtidsattsurettfastighetsägarensperspektiv. Utgångspunkten för upprustningen är att förlänga livslängden på byggnaderna med 30 år. Den tekniska försörjningen utgick utifrån antagandet om fastighetsutveckling som klarar verksamhetensbehovavnyalokalersamtregionensmiljöochenergikravpålångsikt. ProjektetbyggerpåfastlagdautvecklingslinjeriByggnadsplan2011.Citat: Samtidigtskall dencentralahögteknologiskazonenutmedrondvägenförtätassåattbyggnaderkannärma sigvarandrapåettförverksamheternagynnsamtsätt. Dettainnebärattförbindelsegångar ochkulvertarskallbyggasutiprojekten. SahlgrenskaUniversitetssjukhuset Byggnadförförlossningsochneonatalvård Förstudieseptember2013 5

219 IllustrationfrånÖSTRASJUKHUSETByggnadsplan2011 Stadensdetaljplananger attmöjligbyggnadshöjdinomområdetär90mvilketkan ge89 våningarövermark. Tomten i centrum av sjukhusområdet tål en hög exploatering förutsatt att dagsljuskrav beaktasochattgatumiljönvidrondvägenstuderas. 4.Förslag En förnyelse av samtliga lokaler för obstetriken, neonatalogin och gynekologin på Östra sjukhuset inleds med målet att så snart som möjligt inrymma verksamheten i moderna energieffektivabyggnader. Etapp1:Nybyggnadmed9våningar(08)ovanmarkoch2undermark. PlanK2,undrekällarplan,t.o.mplan3/4,teknikplan,inredsfördeverksamhetersomnuhar programmerats.plan58lämnastillsvidareoinredda.dessaplanärsenareavsedda förvårdavdelningarförsamvårdavmor/barnochfamiljevård.delaravlåghusetrivs. Etapp2:Tillbyggnadnorruti9våningar,efterrivningavåterståendelåghusdelar. Mottagningslokaler i markplan, förlossning i plan 1, lokaler för neonatal i plan 2 samt vårdavdelningarförsamvårdochfamiljevårdideövreplanen.plan58frånetapp1inreds såattbyggnadenisinhelhetkantaemotenkomplettverksamhetfråndetgamlahöghuset. Etapp3:Rivningavbefintlighöghusbyggnadnertillochmedplan1.Påbyggnadavplan1,2 och ev. ett mindre fläkt/teknikplan på plan 3. De undre planen (K1, K2 och 0). i den ursprungligabyggnadenärredanombyggdaochsaneradefrånmiljöstörandeämnen.iplan K1finnsskyddsrum,omklädningochadministration/möteslokaler.Grundläggningochdelar avstommenåteranvänds.entréeråterställsochhelabyggnadentasibruk.iplank2finns transportkulvert,förrådochteknikutrymmen. I slutläget är en flexibel och generell vårdbyggnad uppförd med möjlighet till förändrade arbetssätt, familjer får plats i enkelrum med sina nyfödda eller för tidigt födda och avanceradneonatalvårdkanbedrivaspåettpatientsäkertsätt.nyaförsörjningssystemoch samverkandeinstallationerfinnsihelabyggnaden. Förslaget innebär en snabbare övergång till moderna och energisnåla lokaler för verksamheten. SahlgrenskaUniversitetssjukhuset Byggnadförförlossningsochneonatalvård Förstudieseptember2013 6

220 ETAPPER:. URSPRUNGSLÄGERIVNING1 Förattberedaplatsförnybyggnad, rivsenavtrelåghusflyglar ETAPP1NYBYGGNAD Etappeninnehållermottagning, förlossning,neonataliva,teknikvåning, samttreoinreddavårdplan(seljusgrå markering) FörbindelsegångöverRondvägen RIVNINGFÖRETAPP2 Förattberedaplatsförnybyggnad etapp2,rivsåterståendelåghus Evakueringavmottagningslokaler skertillplan0nybyggnad ETAPP2NYBYGGNAD Etappeninnehållermottagningar, förlossning,snittsalar,neonatalvård, teknikvåningsamttrevårdplan.detre oinreddavårdplanenietapp1inreds RIVNINGFÖRETAPP3 Befintligthöghusrivsefteratt verksamhetenhartagit nybyggnadenibruk PlanK2,K1ochplan0sparas ETAPP3NYBYGGNAD Etappeninnebärpåbyggnad(plan12) ochinnehållernyförlossningsentré, förlossningmedakutmottagning, samvård,bb. Teknikvåningkantillkomma SahlgrenskaUniversitetssjukhuset Byggnadförförlossningsochneonatalvård Förstudieseptember2013 7

221 5.Fastighet Nybyggnaden planeras utifrån gällande energimål och miljömål för VGR. Ytstandard och tillgänglighet skall prioriteras liksom generalitet och föränderbarhet för en långsiktig användbarhet. Hållbarhetsperspektivet skall beaktas ur alla tänkbara vinklar, ekonomiskt, ekologisktochsocialt.vårdmiljönskallutformasläkandeochstödjande. Rivningavbefintligabyggnaderinnebärenslutgiltiglösningförbortförandeavmiljöstörande ämnensomfinnsi1970talsbyggnaderna.ävennödvändigmarksaneringskallutföras. Östra sjukhusets byggnader är regionens minst energieffektiva. Att bygga nytt i stor omfattning och samtidigt riva ger en bättre prestanda totalt för hela sjukhuset än att upprustaochbyggaomdegamlavårdbyggnaderna. 6.Tidplanochfortsättning Engrovtidplanredovisashär: Etapp1ibruk2018 Etapp2ibruk202021(inkltidigarebyggdaoinreddaplanietapp1) Etapp3ibruk2023 Slutlägetärenfulltfungerandeverksamhetinyalokaler.Enfullständigtidplanärberoende avbeslutomfinansieringochsjukhusetsutvecklingiövrigt. Förslaget som helhet kräver bearbetning av programfrågorna, med efterföljande systemskedeförstrategiskavalavbyggnadochanläggningsdelar. Dennupågåendesystemhandlingenmåsteanpassasiomfattningtillenstörrebyggnad. Etappernasomnuharstuderatsöversiktligtmåstestuderasgrundligtförattverksamheten skallfungeraivarjeetappmedmåletattundvikaonödigaevakueringarochattsuccessivtöka tillgångenpåadekvatalokalerförverksamheten.provisoriskaentréeretckommerattkrävas. Ettviktigtdelmålärattredan2018kunnaerbjudaförlossningsochneonatalvårdennya lokalerenligtprogrammetsomredovisatsiprogramrapportmaj2013.dettaförutsätteratt arbetetmedenrevideradprogramochsystemhandlingenföretapp1kanstartaioktober Genomförandeochutgifter Detrenybyggnadsetappernaomfattartotalt31500m2BTAochbyggnadKKkommerefter färdigställandetatttotaltomfattaca38500m2btaattjämföramotdagensca24000m2 BTA. Den beräknade investeringsutgiften är totalt ca 1200 mkr (kostnadsläge augusti2013) och den tillkommande hyran för nybyggnaderna uppgår till ca 40 mkr och fördelar sig enligt tabellennedan.hyraförbefintligabyggnadkkärca22mkr/år. SahlgrenskaUniversitetssjukhuset Byggnadförförlossningsochneonatalvård Förstudieseptember2013 8

222 Ytam²BTA Investeringmkr Hyramkr/år Etapp1,Plan58lämnastillsvidareoinredda m² 450mkr 17mkr Etapp2,inklinredningPlan58ietapp m² 600mkr 18mkr Etapp m² 150mkr 5mkr Rivning m² Ingåretapp1 1,0mkr/år Rivning m² Ingåretapp2 1,0mkr/år Rivning m² Ingåretapp3 15mkr/år BefintligtKK,(Ejombyggt) 7.000m² 5mkr/år I kostnaderna ovan ingår inte utrustning, evakuering/flyttning, provisorier eller konstinvesteringar.hyranfördeoinreddaplan58ärantagentilllokaltyp2. Kostnadernaförevakueringharintebedömsutanidénärattverksamhetenistörstmöjliga utsträckning evakueras till de nybyggda lokalerna. Det kan dock inte undvikas att vissa verksamheter måste evakueras tillfälligt innan de får sin slutliga placering. De verksamhet somkanbehövaevakuerastillpaviljongerärfrämstmottagningar. Operationsverksamheten för gynekologi och obstetrik kommer att behöva nya lokaler alternativt en annan lösning då endast 2 snittsalar för akut obstetrisk operation föreslås i nybyggnaden. Utgifternaharbedömtsfördelasigenligtnedanståendetabell: År Totalt(mkr) Etapp1enlInvesteringsplanBudget Nomineringenligtdennaförstudie Utökningetapp Etapp Totalt(mkr) Ekonomi Dentillkommandehyranförnybyggnadernauppgårtillca40mkr. 9.Handlingsalternativ Etthandlingsalternativärattgåvidaremedenlägrenyexploateringochsamtidigtplaneraför en ombyggnad och upprustning av befintlig höghusbyggnad. Programrapport maj 2013 beskriverförstaetappenavensådanplanering,baseradpålokalförsörjningsplan2011och förstudie2012. Alternativetmedenmindrenybyggnadochenstörredelupprustningbedömskostaca1.200 mkr,ochbestårav: Nybyggnad totalt ca m BTA fördelat på Etapp 1 ca m2 BTA, enligt Programrapportmaj2013samtetapp2,6000m2enligtlokalförsörjningsplan2011.kostnad ca600mkr. Upprustning ochverksamhetsanpassningaravbefintligakk,ca22.000m2bta,kostnad ca 600mkr. SahlgrenskaUniversitetssjukhuset Byggnadförförlossningsochneonatalvård Förstudieseptember2013 9

223 Efter om och tillbyggnaden kommer byggnad KK att totalt omfatta ca m2 BTA att jämföramotdagensca24000m2bta. Evakueringsbehovunderombyggnadbedömstillca10.000m2(enhalvhuskroppitaget). KostnadernaförattevakueraslutenvårdsverksamheterfrånbyggnadKKtillpaviljongerhar intebedömsmenansesavsevärthögreändenförmottagningar. Illustration ur Programrapport maj 2013, med en lägre nybyggnad och upprustning/ ombyggnadavheladetbefintligahöghuset. Att bygga nytt i stor omfattning och samtidigt riva, ger en bättre helhetslösning för hela sjukhuset,änattrustauppochbyggaomdegamlavårdbyggnaderna. Bilaga1: Programrapportmaj2013,Östrasjukhuset,byggnad4233KK,Tillbyggnadförlossningochneonatal FörstudieochbilagakanbeställasfrånResursplaneringsenheten,[email protected] SahlgrenskaUniversitetssjukhuset Byggnadförförlossningsochneonatalvård Förstudieseptember

224

225

226 ! " # $ % & ' % ' ( ) ' " * ) $ + &, + ) % ' -. / % " * ' 0 # 1 ), + ) 1 # % " * 3 % ) ' ) ' " * : ; ' * 7 * 1 3 ) " % < 0 # 1 % 1 ) 0 1 = % ) ' % " 0 1 < ) / 7 * 1 > ; " ) ' " * ' % < 0 ) & * > * ) ' 0 <, % ' ) 0 1 = % ) ' % " 0 1 < * " % < ' 3? < * 1 3 % 2 # 3 % 7 A ' ' = 0 ) 0 # 1 ) B # C, > ; " ) ' % * " D % ' % > ; " % ' ' < % 2 % 1 ) * 2 ' # / % " * ' 0 # 1 ), + ) /? ( ) ' " * ' # 2 ' % 1 = * " & 7 * " ' 0 * / " E 9 " / " % ) % 1 ' % " * 3 % ) % F # 2 * ' ' D G < < 1 * 3 % 1 ) & % = * " * % 1 < % 2 % 1 ) * 2 " % ) + " ) > ; " = + H 1 * # C, D * " 7 * ' ) % 1 > ; " D G < < 1 * 3 % 1 = * " 2 % 7 7 * 1 I J K J J # C, L J /? % 1 3 % 7 * = 1 + = * " * 1 3 % / * " & % " 0 1 L G < < 1 * 3 % 1 ) & % %,? 7 7 * )? = 9 7, ; < ' % & 1 # 7 # < 0 ) & * ) # 2 2 % " ) ' * 1 3 * " 3 D % ' # 1 * 3 % # / % " * ' 0 # 1 ) B $ ; % E % ) ) + ' # 2 / 7 * 1 % " * 3 % ) 0 1 ' % 1 ) 0 = =? " 3 ) * = 3 % < * " > ; " D? 3 % = + H 1 * # C, D * " A 1 ) ' % " 0 7 ' % & 1 0 ) & % 1, % ' 0 1 < 0 C & ) * 2 ' 7 # & * 7 % " > ; " + ' D < # C, > # " ) & E % 1 1 * > ; " ) ' % 9 " 1 # % " * 3 ) # 2 ) ' " * ' % < 0 ) & ' / " # $ % & ' ) % 3 * M * 2 ' < ' /? < 0 C & % 1 / 7 * 1 % " 0 1 < > ; " # 2 B # C, ' D G < < 1 * 3 * = L G < < 1 * 3 L J K 2 % 3 ) G > ' % * ' ' % " D $ + 3 * D * " 1 ) $ + & =? " 3 % 1 % 1 + / / " + ) ' * $ N ' = % C & < % 1 * = 3 % ' ' * / " # $ % & ', * " D % ) & " 0 = 0 ' ) 0 % ' ' O % " ' * 7 " * / / # " ' % " * = ) % % 1 3 % 1 G ' ' D * " 1 ) $ + &, + ) K ' % H / " # < " * 2 " * / / # " ' ( ) ' " * ) $ + &, + ) % ' - P G ' ' D * " 1 ) $ + &, + ) K # & ' # D % " 4 5 Q J # 1 ' % 1 ' * 1 9 " * ' ' 1 G * # / % " * ' 0 # 1 ) B # C, R 8 S $ ; % " > ; " D * " 1 9 " ' ) ' ; " ) ' * 3 % 7 % 1 ' < # 3 # ) % 3 3 * 0 3 % ' ' * / " # $ % & ' ) * 2 ' * ' ' 3 % 1 ) ' % " 0 7 ' % & 1 0 ) & * % 1, % ' % 1 9 " 0 1 " G % 1 1 * D G < < 1 * E % ) ) + ' # 2 9 " & # / / < * " ' ' D G < < 1 * 3 % " * = I J # C, J J > ; " D % " % 3 3 * D? 3 % % " # C, ; = % " 2 * " N 1 3 % " 4 5 Q T, * " /? <? ' ' % 1 > ; " ) ' % > ; " ' D G < < 1 * 3 * = L G < < 1 * 3 J J 2 % 3 % ' ' 7? <, + ) 2 # ' = 9 ) ' % " ) # 2 % 1 > ; " ) ' * % ' * / / K * = ) % ' ' * ' ' 0 1 " G 2 2 * > " * 2 > ; " * 7 7 ' > ; " 7 # ) ) < # C, 1 % # 1 * ' * 7 B 0 = U ; " 1 9 " = * " * 1 3 % + ' " % 3 ) 3 # C & % ' ' * 7 ' % " 1 * ' 0 = ) # % D 9 " % ' ' 1 G ' ', ; <, + ) 0 = 9 ) ' % " ) * 2 ' " 0 = < * = 3 % ; = " % 3 % 7 * " 1 * * = D % V 1 ' 7 0 < D G < < 1 * 3 # C, 3 9 " % > ' % " /? D G < < 1 * 3 0 ' =? / 7 * R D? 3 * > * 7 7 % <? " % 1 1 G > ; " B D % 7 ) % <? 1 < 2 % 7 7 * 1 I J # C, J J 0 / 7 * 1 P + & = * " ) '? " * ' ' <? = 0 3 * " % 2 % 3 / " # < " * 2 * " D % ' % ' > ; " * ' ' ' < # 3 # ) % = + H % 1 ) 0 3 * 1 ) & " * = /? 2 # 3 % " 1 * # / % " * ' 0 # 1 ) B # C, R 8 S B $ ; % " ) * 2 ' 7 # & * 7 % " > ; " + ' D < # C, > # " ) & A 1 ' D G < < 1 * 3 ; ) ' % " # C, ) ; 3 % " # 2 L G < < 1 * 3 I J 9 " % 1 3 % % 1 ) ' " * ' % < 0 ) & * + ' = % C & < % 1 * = 3 % C % 1 ' " * 7 * 3 % 7 * " 1 * * = ( ) ' " * ' # 2 ' % 1 W 3 % ; = " 0 < * ' =? ) ' # " * / " # $ % & ' % 1 9 " 1 G ' ' D * " 1 ) $ + &, + ) # C, 1 G D G < < 1 * 3 = 0 3 L G < < 1 * 3 J : % 1 # 2 3 % ) ) * / " # $ % & ' & * " 2 * 1 ) * 2 2 * 1 3 % 2 % ) ' & = * 7 0 V C % " * 3 % 3 % 7 * " 1 * * = =? " 3 % 1 = 0 3 ( ) ' " * ) $ + &, + ) % ' X D G < < 1 * 3 % 1 > ; " % ) 7? ) + ' > ; " * ) ) # 2 Y 7? <, + ) D G < < 1 * 3 Y 0 > G " * =? < * " 2 % 3 7 $ + ) <? " 3 * " K ) * 2 ' % ' ' ) 2 * 7 * " % Y, ; <, + ) Y > ; " =? " 3 * = 3 % < * Z % 3 ) ' ; 3 0 /? <? % 1 3 % 7 # & * 7 > ; " ) ; " $ < ) * " D % ' % > ; " % ) 7? ) D G < < 1 * 3 % %,? 7 7 * % 1 2 # 3 % " 1 # / % " * ' 0 # 1 ) * = 3 % < > ; ", ; < ' % & 1 # 7 # < 0 ) & =? " 3 K % 1 " * 3 0 # 7 # < 0 ) & * = 3 % < ) # 2 % " ) 9 ' ' % " 3 % = * " * 1 3 % 0 I J ) * 2 ' 7 # & * 7 % " > ; " U # N N # C, & # 1 > % " % 1 ) % E % ' & # 2 2 * 1 3 % =? " 3 / 7 * ' ) % " 1 * D % 3 ; 2 ) % " ) 9 ' ' * D # " ' > * 7 7 % ' = # 3 % " ) % " 0 1 < * = 1 + = * " * 1 3 % =? " 3 * = 3 % < * P G D G < < 1 * 3 % 1 > ; " D ) 2 % 3 D % V 1 ' 7 0 < D G < < 1 * 3 I J ) * 2 ' 2 % 3 D G < < 1 * 3 % " 1 * L J # C, J J K 3 % 7 ) 0 & + 7 = % " ' * " K 3 % 7 ) /? / 7 * 1 Q 2 % 3 2 % 3 > ; " D % 7 ) % <? 1 < * " ; = % " 2 * " 8? < ) / 7 * 1 % ' # = * 1 # / * " * ' 0 # 1 ) * = 3 % < % 1 + ' > ; " ) ) # 2 % ' ' ' % & 1 0 & / 7 * 1 > ; " 3 % # 2 > * ' ' * 1 3 % 0 1 ) ' * 7 7 * ' 0 # 1 % " ) # 2 = % " & ) * 2, % ' % 1 & " 9 = % D % ) 7 + ' # 2 > # " ' ) * ' ' / " # $ % & ' D % 3 ; 2 ) D G < < 1 * 3 % 1 & * ) '? > 9 " 3 0 <? " X # ' * 7 / " # $ % & ' & # ) ' 1 * 3 D % 3 ; 2 ) ' C * Q Q $ # 1 % " & " # 1 #

227 8 9 ) ' " * : ; ' * 7 * 1 3 ) " % < 0 # 1 % 1 ) ; = % " < " 0 / * 1 3 % 2? 7 > ; " > " * 2 ' 0 3 % 1 ), 9 7 ) # B # C, ) $ + & =? " 3 9 " % < ' " % < 0 # 1 > & ' 0 < % * ' ' ) & * / * % 1, 9 7 ) # B # C, ) $ + & =? " 3 * =, ; < ) ' * & 7 * ) E % ) ) + ' # 2 ) & *, 9 7 ) # B # C, ) $ + & =? " 3 % 1 = * " * 7 9 ' ' < 9 1 < 7 0 < # C, < % ) /? $ & * # C, $ 9 2 ) ' * = & # \ \ \ \ U ; " / " # $ % & ' % ' % D 9 " 3 % ' ' * * ' ' = 0 ) & * + ' = % C & 7 * =? " 3 % 1 2 % 3 > # & + ) /?, ; < & = * 7 0 ' % ' # C, / * ' 0 % 1 ' ) 9 & % ", % + ' = % C & 7 * # C, ' * * & ' 0 = 3 % 7 * = 1 G > # " ) & < # C, & + 1 ) & * / K ) / % C 0 % 7 7 ' 2 % 3 ' * 1 & % /? * ' ' = 0 9 " % ' ' = % " ) 0 ' % ' ) ) $ + &, + ) # C,, * " O % " * " 0 & ) ) $ + & =? " 3 ) + / / 3 " * = % " & * > ; " O % " % 1 / * ' 0 % 1 ' " + 2 K ) # 2 < % ", ; <, G < 0 % 1 ) ' * 1 3 * " 3 # C, / * ' 0 % 1 ' ' > " % 3 ) ' % 7 ) = * " * % 1 * ' ' " * & ' 0 = * " D % ' ) / 7 * ' " # $ % & ' % ' ( ) ' " * ) $ + &, + ) % ' -. / % " * ' 0 # 1 ), + ) 1 # % " * 3 % ) ' ) ' " * : ; ' * 7 * 1 3 ) " % < 0 # 1 % 1 ) 0 1 = % ) ' % " 0 1 < ) / 7 * 1 > ; " ) ' " * ' % < 0 ) & * > * ) ' 0 <, % ' ) 0 1 = % ) ' % " 0 1 < * " % < ' 3? < * 1 3 % 2 # 3 % 7 E % 1 1 G * D G < < 1 * 3 % 1 > ; " % ) 7? ) / 7 * C % " * ) # 2 % 3 % 7 D * " ' ) ; 3 % " # = * " * 1 3 % ; ) ' " * 7? <, + ) % ' = 0 3 I J K ) # 2 0, + = + 3 ) * & 0 1 " G 2 2 % " * & + ' 2 # ' ' * < < # C, # / % " * ' 0 # L % D G < < D * " G ' * + / / ) & * ' ' * ) ' C * [ 5 H Q % ' % Z % 3 )? ) ' # " ', + ) 3 $ + / D 7 0 " 3 % ' 1 ; 3 = < ' * ' ' * = $ ; ) & 9 7 ' ) & * / * % ' ' * 1 ' * 7 7 $ + ) <? " 3 * R * " D % ' % ' 2 % 3 % 1 < % 2 % 1 ) * 2 7 # & * 7 > ; " ) ; " $ < ) / 7 * 1 % 1 > ; " ( ) ' " * ' # 2 ' % 1, * " % ' ' * 1 ' * 7 = % " & ) * 2, % ' % " D % 3 ; 2 ' ) / 7 0 < * * ' ' / 7 * C % " * 0 % 1 ' D G < < 1 * 3 ; ) ' % " # 2 I ] ^ _ ` a b c d ] e ] ` e c d f g h i ] c j k ] c

228 A 1 < " > ; " + ' ) 9 ' ' <, * " = * " 0 ' * ' ' ' < * " % ) & 0 ) ) % " * 3 + ' ; & < * = # / % " * ' 0 # 1 ) = % " & ) * 2, % ' % 1 B > ; " 0 > ; " ) ' *, * 1 3 = + H 1 * - > ; " 7 9 < < ) ' / 7 * 1 Q K 0 * 1 ) 7 + ' < ' D % V 1 ' 7 0 < # / % " * ' 0 # 1 ) * = 3 % R 1 G D G < < 1 * 3 % 1 / 7 * C % " * ) 3? 3 % 2 % ) ' * = * 1 C % " * 3 % # / % " * ' 0 # 1 ) $ ; % " 1 * K ) # 2 & " 9 = % " ) ' # " * =? < ), ; $ 3 % " # C, # 2 > * ' ' * 1 3 % ' % & 1 0 ) & * 0 1 ) ' * 7 7 * ' 0 # 1 % " K ' % H, G D " 0 3 ) * 7 * E % ' ' * ; = % " % 1 ) ) ' % " 2 % 3 3 % 1 ; = % " < " 0 / * 1 3 % / 7 * 1 % " 0 1 < ) ) ' " * ' % < 0 1 > ; " ( ) ' " * ) $ + &, + ) % ' l 3 % 1 2 % 3 0 C 0 1 ) & ' # C, ' % & 1 0 ) & ' 2 % ) ' & " 9 = * 1 3 % = % " & ) * 2, % ' % 1 / 7 * C % " * ) /? / 7 * 1 Q K # C, > ; " D % 7 ) % <? 1 < * " & * " ) * 2 2 * 1 D G < < 1 * 3 % " 1 * 0 3 % ' C % 1 ' " * 7 * # 2 "? 3 % ' - L J K I J # C, J E 9 " = 0 3 & * 1 9 = % 1 D * " 1 # / % " * ' 0 # 1 >? 1 9 " * ' <? 1 < ' 0 7 7, G D " 0 3 ) * 7 * " 0 3 % ' 1 G * # / % " * ' 0 # 1 ), + ) % ' = 0 3 I E % 1 1 G * # / % " * ' 0 # 1 ) % 1, % ' % 1 >? " # C & )? % 1 1 * ' + " 7 0 < & # / / < ' D % V 1 ' 7 0 < # / % " * ' 0 # 1 ) = % " & ) * 2, % ' /? / 7 * 1 Q 0 L G < < 1 * 3 I J K ) # 2 & # 2 2 % " * ' ' D G < < * ) # 2 ' # 3 % " 1 ) ' * 1 3 * " R / 7 * 1 % " 1 * 0 1 <? " 9 = % 1 * ' ' / 7 * C % " * % 1 2 # 3 % " ' % 1 ) 0 = =? " 3 ) * = 3 % < > ; " = + H 1 * 0 ) ; 3 " * 3 % 7 % 1 * =, ; <, + ) % ' 0 I J K = 0 7 & % 1 3? * 1 ) 7 + ' ) ' % 1 1 G * # / % " * ' 0 # 1 ) D G < < 1 * 3 % 1 2 % 3 > ; " D % 7 ) % <? 1 < * ] e d ] ] n o b g p j f n ` q b c d f g Z G C & % ' ' * 7 * " > ; " * ' ' 3 % 1 " * 3 0 # 7 # < 0 ) & * = % " & ) * 2, % ' % 1 = 0 3 I J O G ' ' * ) ' / 7 * % ' 1 G * # / % " * ' 0 # 1 ), + ) % E % = * " * 1 3 % * = 3 % < % 1 /? / 7 * 1 Q ) * & 1 * " ' ) ' # " * 3 % 7 * " 3 * < ) 7 $ + ) K # C, ' % H Z m B & * 2 % " # " 9 " ) =? " * * ' ' / 7 * C % " * /? D % V 1 ' 7 0 < * D $ 9 7 & 7 * R 1 G D G < < 1 * 3 % 1 & * 1 ) & * / * ) D G < < 1 * 3 ) ' % & 1 0 ) & * # C, > + 1 & ' 0 # 1 % 7 7 * > ; " + ' ) 9 ' ' < * " > ; " % 1 2 # 3 % " 1 * = 3 % < K # C, 2 * 1 ) 7 0 / / % " 3 % ) ' ; " < * " ) # 2 # 2 D G < < 1 * 3 * = % 1 = % " & ) * 2, % ' 0 3 " 0 > ' ) & % % D 9 " ] e d ] ] n o b g r j q b s d f o f t d u v f w w

229 x # & * 7 % " > ; " > # " ) & < K + ' = % C & < # C, + ' D < K 7 0 & ) # 2 % ' ' ) ' + 3 % 1 ' C % 1 ' " + 2 K / 7 * C % " * ) 0, + = + 3 ) * & /? / 7 * 1 J / 7 * 1 5 K 0 * 1 ) 7 + ' < ' % 1 / 7 * ' ) D < = 0 3 % 1 ' " F 1 ' G * D * " 1 ) $ + &, + ) % ' K > ; " % ) 7? ) 3 # C & % 1 % 1 ' " F # C, % 1 ) ' ; " " % > ; " % 7 9 ) < ) ) * 7 2 % 3 ' 0 7 7, ; " * 1 3 % / + D 7 0 & * + ' " G 2 2 % 1 W ) * 7 % 1 + ' > ; " ) 2 % 3 < " * < % " # C, 1? ) 9 = % 1 > "? 1 / 7 * 1 J L G < < 1 * 3 % 1 / 7 * 1 % " * ) # C & )? > ; " D % " % 3 * ) > ; " * ' ' 7 9 < < * [ B y =? < * " 2 % 3 ) 7 + ' % 1 =? " 3 ) = % " & ) * 2, % ' # = * 1 # / % " * ' 0 # 1 ) B # C, ' % & 1 0 & / 7 * 1 /? ) * 2 2 * ) 9 ' ' ) # G ' ' D * " 1 ) $ + &, + A 1 / " % " + / / ) & * ' ' < = 0 ) * " * ' ' % ' ' =? < ) / 7 * 1 & * " G 2 2 * C * 4 z =? " 3 / 7 * ' ) % " K = 0 7 & % ' 2 # ' ) = * " * " ) & < % " 2 * 1 D G < < % " # 2 3 % D % V 1 ' 7 0 < * =? " 3 * = 3 % < * " 1 * /? I J ' # 3 % " 1 ) ' * 1 3 * " L % " # % 1 3 % /? 3 0 ) / # 1 % " 0 1 < % 1 * = L G < < 1 * 3 J J & * 1 3 % ' 9 = % 1 D 7 0 * & ' + % 7 7 ' * ' ', 9 " 0 1 " G 2 2 * =? " 3 / 7 * ' ) % " > ; " < G 1 % & # 7 # < R # C, 2 % 3 * ' ' 2 * 1 D G < < % " % ' ' 1 G ' ' # / % " * ' 0 # 1 ), + ) ) & * / * ) 2 ; $ 7 0 <, % ' % 1 * ' ' % ' * D 7 % " * % 1 Y 3 0 * < # 1 * 7 > ; " D % 7 ) % Y 0 / 7 * 1 J Q 2 % 7 7 * 1, + = + 3 % 1 ' " F 1 0 L G < < 1 * 3 I J # C, 3 % 1 1 G * % 1 ' " F 1 ' L G < < 1 * 3 L J W % 1 )? 3 * 1 > ; " D % 7 ) % ) * & 1 * ) 0 3 * E % 1 ) & % 9 = % 1 + ' < ; " * % 1 1 * ' + " 7 0 < = 9 < > ; " > # " ) & * " % # C, ) ' + 3 % 1 ' % " ' Y U # N N B C % 1 ' " + 2 % ' Y 0 1 G D G < < 1 * 3 % ] e d ] ] n o b g { j j h } q s b h s ` o g d g t b q R / 7 * 1 Q > ; " % ) 7? ) 3 % ' 1 G *, + ) % ' > ; " D * ) 2 % 3 D G < < 1 * 3 % " 1 * L J # C, J J 2 % 3 % 1 < 7 * ) * 3 > ; " D % 7 ) % <? 1 < + ' 2 % 3 ; ) ' > * ) * 3 % 1 K 0, + = + 3 ) * & * = ) % 3 3 > ; " / * ' 0 % 1 ' ' " * 1 ) / # " ' % " 0 ) 9 1 < # C, > ; " / % " ) # 1 * E % 1 1 G * # / % " * ' 0 # 1 ) * = 3 % < % 1 & # / / 7 * ) 3 9 " + ' ; = % " ' D * " 1 # / % " * ' 0 # 1 2 % 3 % ' % " 1 > ; " D % 7 ) % <? 1 E % 1 G * =? " 3 * = 3 % < * " 1 * & * 1 > ; " D * ) 2 % 3 Y 2 # ' ) = * " * 1 3 % Y * = 3 % < * " 0 D % V 1 ' 7 0 < ' I J 2 % 3 < 7 * ) <? 1 < * " 0 O % " * / 7 * 1 K 2 # ' ) = * " * 1 3 % = * 3 ) # 2 / 7 * 1 % " * ) = 0 ) 1 G * D * " 1 ) $ + &, + ) % 7 * 1 4 " % ) % " = % " * ) 0 / " 0 1 C 0 / > ; " ' % & 1 0 ) & * 0 1 ) ' * 7 7 * ' 0 # 1 % " K 0 > ; " ) ' *, * 1 3 > ; " # / % " * ' 0 # 1 ) ) * 7 * " 1 * K 2 % 1 9 = % 1 > ; ", + ) % ' 0 ; = " 0 < E % ) ) * & " 9 = % " ) ' # " =? < ), ; $ & ) # 2 # / % " * ' 0 # 1 ) =? < % 1 - = * " > ; " 3 % ' 1 G * / 7 * ' % ) ' % " ; = % " % 1 ) 2 % 3 2 # ' ) = * " * 1 3 % 0 D % V 1 ' 7 0 < D G < < 1 * 3 W > ; " ) ' 0 / 7 * 1 [ D 7 0 ", ; $ 3 % " 1 * 3 % ) * 2 2 A = % 1 ' + % 7 7 ' & * 1 % 1 3 % 7 * = / 7 * 1 4 K ' % H 2 # ' ; ) ' % " K > ; " ) % ) 2 % 3 % 1 % 1 ' " % ) # 7 =? < / * 3 > ; " * ) ' " * ' 0 = * 7 # & * 7 % " K /? ) * 2 2 * ) 9 ' ' ) # % ' / 7 * 1 % " * 3 % 1 G * D * " 1 ) $ + &, + ) %

230 E % 1 / 7 * 1 % " * 3 % ' D G < < 1 * 3 % < < % " 0 1 # 2 # 2 "? 3 % ) # 2 0 L G < < 1 * 3 ) / 7 * Q Q 9 " * = ) % ' ' Y > ; " D G < < 1 * 3 % " 2 % 3 2 G C & % ', ; < ' % & 1 0 ) & / " % ) ' * 1 3 * * = ) % % 1 3 % # / % " * ' 0 # 1 K 7 * D # " * ' # " 0 % " K " ; 1 ' < % 1 % ' C L G < < 1 * 3 % < < % " 0 1 # 2 # 2 "? 3 % ) # 2 0 < * 1 3 % 3 % ' * 7 $ / 7 * 1, * " % 1 ' 0 7 7? ' % 1 2 * H 0 2 * 7 ' ' 0 7 7? ' % 1 D G < < 1 * 3 ), ; $ 3 * = ~ % ' % A 1 D G < < 1 * 3 + / / ' / 7 * 1 z K 3 = ) 7 0 & * 1 + = * " * 1 3 % I J K " G 2 ) 0 1 # 2 3 % 1 1 *, ; $ 8 * 3 < % " 2 ; $ 7 0 < * & # / / < * " K < % ) ' * 7 ' < # C, > ; " ) ; " $ <, 9 1 = 0 ) * ) ' m * / / # " ' K ( ) ' " * ) $ + &, + ) % ' -. / % " * ' 0 # 1 ), + ) B 5 B 5 7 * 1 % " 0 1 < % % D 9 " * ' ' = 0 + ' > ; " / " # < " * 2 B # C, ) G ) ' % 2, * < % " 4 5 Q y A > ' % " / " # $ % & ' % " 0 1 < & * 1 D G < < 1 * ' 0 # 1 3? ) ' * " ' * # C, D G < < 1 * 3 % 1 ) '? > 9 " 3 0 < > ; " 0 1 O G ' ' < X # ' * 7 ' # 2 > * ' ' * " / " # $ % & ' % ' C * L X E % 1 % 3 " % / 7 * 1 % 1 K J Q K 5 K Q # C, 4 ) # %,? 7 7 % " D 7 * U # N N K m * 3 0 # 7 # < 0 # C,. / % " * ' 0 # 1 # 2 > * ' ' * " C * Q L X 8? " 3 * = 3 % < * " /? / 7 * 1 [ B z # 2 > * ' ' * " C * Q y L X X % ' ' * & # 2 2 % " G ' # " > ; " / 7 * 1 J 4 # C, > ; " D % 7 ) % <? 1 < * P G D G < < 1 * 3 % 1 * 1 ) 7 + ' ) ' D % V 1 ' 7 0 < ' I J 0 / 7 * 1 J 4 K J Q K 5 # C, Q K ' G ' ' D * " 1 ) $ + &, + ) # C, J J 0 / 7 * 1 R 1 = % ) ' % " 0 1 < % 1, * " D % 3 ; 2 ' ) ' Q Q $ # 1 % " & " # 1 # R D % 3 ; < % <? " 0 1 ' % 0 1 = % ) ' % " 0 1 < * = + ' " + ) ' N ' < 0 > ' % " 1 * > ; " 3 % 7 * ) % < ' ' * D % 7 7 % 1 1 % 3 * 1 l r p ƒ r p r ˆ r ˆ Š Œ ƒ ƒ ƒ r ƒ r Ž ƒ ƒ r a a a r r a a r r a r r a N / / ) & * ' ' * 3, G " % ) & # ) ' 1 * 3 > ; " 4 š y I J B ' D G < < 1 * 3 K ; ) ' % " 9 " T Z & "? S = <? % 1 3 %, G " * > ; " m * 3 0 # 7 # < I J / 7 * " [ K Q 2 1 & " / % "? P % ' ' # ; & < % 1 D 7 0 " T Q K & " / % "?

231 R > ; " ) ' % * " D % ' % ', * " 0 1 < % ' " < ' * 7 ' % " 1 * ' 0 = ' / 7 * C % " 0 1 < % 7 7 % " # 2 > * ' ' < * = % 1 1 G # / % " * ' 0 # 1 ) D G < < 1 * 3 > " * 2 & # ' W D? 3 % ' < 9 1 < 7 0 < * 2 * " & " % ) + " ) % " K D G < < 1 * 3 ) B # C, 0 1 ) ' * 7 7 * ' 0 # 1 ) ' % & 1 0 ) & * > ; " + ' ) 9 ' ' < * " # C, 2 ; $ 7 0 <, % ' % " 1 * * ' ' * 1 ) 7 + ' * ' ; = " 0 < * % 1, % ' % " C % 1 ' " * 7 ' 0 1 # 2 ) $ + &, + ) % ' ' * 7 * " > ; " 3 % ' ' <? % 1 3 % * " D % ' % 2 % 3 x # & * 7 > ; " ) ; " $ < ) / 7 * 1 > ; ", % 7 * ( ) ' " * ) $ + &, + ) % ' & % " * " % ' ' " % 7 * ' 0 = ' ) ' # " ' D %, # = * = ' & # 2 2 * 1 3 % =? " 3 / 7 * ' ) % " K D 7 * > ; " * ' ' % " ) 9 ' ' * 3 % ' D # " ' > * 7 7 ) # 2 3 % 1 1 ; 3 = < * 2 # 3 % " 1 0 ) % " 0 1 < % 1 * = D % V 1 ' 7 0 < * =? " 3 * = 3 % < * " % D 9 = % 1 3 % 1 / 7 * 1 % " * 3 % # 2 ) ' " + & ' + " % " 0 1 < % 1 * = > ; " 7 # ) ) < ) =? " 3 % % D 9 " * ' ' ' % H =? " 3 / 7 * ' ) % " > ; " < G 1 % & # 7 # < 0 D %, ; = % " ' ) & * / * A 1 * 7 ' % " 1 * ' 0 = 7 # & * 7 0 ) % " 0 1 < * = % 1 =? " 3 D G < < 1 * 3 & * 1 = * " * = 9 ) ' % " # 2 7? <, + ) % 1 0 L G < < 1 * 3 I J W % 1 )? 3 * 1 D G < < 1 * 3, * " ) & 0 ) ) % " * ' ) D? 3 % 0 * " D % ' % ' 2 % 3 > * ) ' 0 <, % ' ) + ' = % C & < # C, 7 # & * 7 > ; " ) ; " $ < = 0 3 ) $ + &, + ) % < " % ) 0 & ' & # 2 2 % " % 1 )? 3 * 1 D G < < 1 * 3 * ' ' D %, ; = * ) K 2 % 1 > ; " 3 % 7 % 1 2 % 3 * ' ' / 7 * C % " * =? " 3 / 7 * ' ) % " 1 * Y # = * 1 /? Y # / % " * ' 0 # 1 ) D G < < 1 * 3 % 1 9 " * ' ' 2 * 1 & * 1 = * ' 0 3 # C, + ' 1 G ' ' $ * 3 % * 7 7 ' = 9 " 3 % > * " % C % 1 ' " * 7 * 2 * " & " % ) + " ) % " 1 * /? % ' ' % > > % & ' 0 = ' ) 9 ' L 0 7 * < * Q m * / / # " ' ( ) ' " * ) $ + &, + ) % ' -. / % " * ' 0 # 1 ), + ) B 5 B 5 4 U ; " ) ' % # C, D 0 7 * < * & * 1 D % ) ' * ) > "? 1 m % ) + " ) / 7 * 1 % " 0 1 < ) % 1, % ' % œ " % # D % " < = < " % < 0 # ) % ž

232

233

234

235

236

237

238 Dokument nr : Version: Status: Sida: SN Slutversion (1)17 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Rapport och beslutsunderlag Dokumentbeskrivning: Förstudie Ny försörjning och logistik på Östra sjukhuset Utfärdat av: Utf datum: Kerstin Hinz Förstudie Ny försörjning och logistik på Östra sjukhuset Dok.namn: SN _Ny_försörjningslösning_Östra_sjukhuset_förstudie Utskriftsdatum:

239 Dokumentbeskrivning: Förstudie Ny försörjning och logistik på Östra sjukhuset Innehållsförteckning Dokument nr : Version: Status: Sida: SN Slutversion (2)17 1 Sammanfattning Regionövergripande planering Strategisk betydelse Framtida strategier Vilka behov har verksamheterna? Vilka problem finns främst i nuläget? Vilka nuvarande risker behöver vi beakta i en framtida lösning? Vilka krav behöver vi ta hand om? Vilka möjligheter skapar vi för framtiden? Förutsättningar Beskrivning av nuvarande transportvägar och transportsystem Trucktrafik Hissar Rörpost ATS Sugsystem för avfall Organisation Förslag Omvärlden Förslag Östra tomten Kulvert K Hissar Vagntransporter Avfallshantering Rörpost Textilhantering Byggnad SH Övergripande logistikflöde Kompetensutveckling Fastighet Tidplan Genomförandeplan Tidskritiska aspekter Nästa steg i planeringen Genomförande och utgifter Beroenden Bedömd total utgift Ekonomi Handlingsalternativ Bilagor Dok.namn: SN _Ny_försörjningslösning_Östra_sjukhuset_förstudie Utskriftsdatum:

240 Dokumentbeskrivning: Förstudie Ny försörjning och logistik på Östra sjukhuset 1 Sammanfattning Dokument nr : Version: Status: Sida: SN Slutversion (3)17 Östra sjukhuset (ÖS) står inför stora förändringar då utvecklingen av hälso- och sjukvård medför behov av om-, till- och nybyggnationer, samt omlokalisering av befintliga verksamheter. Byggnaderna som är från 1970-talet behöver rustas upp och det har identifierats att sjukhusets område har stor potential för framtida utveckling av Sahlgrenska Universitetssjukhusets (SU) verksamhet. I den närmaste framtiden finns planer för att bygga ett nytt barnsjukhus (NBS), en tillbyggnad av byggnad KK samt en tillbyggnad öster om byggnad CK. I samband med att projekteringen av NBS och KK tillbyggnad pågår, krävs helhetssyn kring försörjningslösning för hela sjukhusområdet. Nuvarande försörjningslösning domineras av ett automatiskt transportsystem (ATS) som varit i drift sedan mitten av 1970-talet. Anläggningen kräver idag stora resurser för att repareras, underhållas och drivas. Reservdelar saknas och den egna personalen får vid behov tillverka dessa själva. Kunskap och kompetens om ATS är begränsad till ett fåtal nyckelpersoner som börjar närma sig pensionsåldern. Inriktning har sedan flera år varit att avveckla systemet. är personalintensiv. Det finns brister i arbetsmiljön, såväl för vård- som servicepersonal, och risker för försenade provsvar och smittspridning. Utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv krävs en ökad tillgänglighet till diagnostik dygnet runt, speciellt när det gäller vård av små barn, där tillståndet snabbt kan förändras. Med hänsyn till att tillgången på kvalificerad vårdpersonal kommer att minska i framtiden, behövs åtgärder för att kunna frigöra kvalificerad vårdtid. Förslaget har tagits fram i samverkan mellan SU, Västfastigheter och Regionservice som rekommenderar att tillhandahålla AGV-system, sopsugsystem, textilsug och rörpost i nära anslutning till alla avdelningar på sjukhusområdet. Den totala investeringskostnaden för fastighet och utrustning bedöms till 300 mnkr enligt kostnadsläge Rekommendationen sker med hänsyn till att skapa förutsättningar för en robust och säker försörjning som ska klara behovet långsiktigt tillfredsställa de anställdas krav på en trygg och säker arbetsmiljö, dygnets alla timmar vara ekonomiskt hållbar säkerställa ett effektivt användande av tillgängliga resurser så att det gynnar både patienter och medarbetare skapa förutsättningar för spårbarhet av gods vara flexibel och skalbar för att kunna införas successivt och kan byggas ut och förändras i takt med sjukhusets behov Den föreslagna försörjningslösningen bidrar på flera olika sätt till att utveckla vården med fokus på hög kvalitet och patientsäkerhet, att utveckla sammanhållna vård- och serviceprocesser, att erbjuda goda möten i vården och att vara en attraktiv arbetsgivare. Dok.namn: SN _Ny_försörjningslösning_Östra_sjukhuset_förstudie Utskriftsdatum:

241 Dokumentbeskrivning: Förstudie Ny försörjning och logistik på Östra sjukhuset 2 Regionövergripande planering Dokument nr : Version: Status: Sida: SN Slutversion (4) Strategisk betydelse Västra Götalandsregionens övergripande mål för framtidens hälso- och sjukvård är enligt regionfullmäktige att skapa en hälso- och sjukvård av högsta klass. Dessutom ska hälso- och sjukvården vara lättillgänglig och ges på jämlika och jämställda villkor. Detta ska ske genom att: utveckla vården med fokus på hög kvalitet och patientsäkerhet arbeta förebyggande och hälsofrämjande utveckla sammanhållna vårdprocesser erbjuda goda möten i vården vara en attraktiv arbetsgivare utveckla och ta aktiv del av ny kunskap gemensam optimering av processer runt patient genom o standardiserade arbetssätt som flexibel, kan anpassas med hänsyn till ökande brist på kvalificerad vårdpersonal o tydliga mandat och ansvar i respektive processdelar för att optimera vårdproduktionen o ökad patientsäkerhet 2.2 Framtida strategier En regiongemensam materialadministrationsprocess Arbetet inleddes år 2009 med en förstudie, där ett antal möjliga förbättringsområden identifierades. Det visade sig bland annat att vården lägger mycket tid på att säkerställa att rätt material finns tillgängligt, något som skulle kunna åtgärdas genom att standardisera vissa områden inom materialförsörjningen. Efter att ha genomfört ett antal pilotprojekt runt om i Västra Götalandsregionen togs konceptet Materialförsörjning i Vården (MiV) fram. Konceptidén med MiV är att en effektiv materialförsörjning möjliggör en bättre vårdkvalitet. Vården ska ha tillgång till rätt artikel på rätt plats i rätt tid. Det betyder att när vårdpersonal är i behov av en artikel så ska det vara tydligt var just denna finns att tillgå, samt att tiden för att leta efter en artikel minimeras. Med införandet tar Västra Götalandsregionen ett helhetsgrepp över processen för att öka patientsäkerhet och förbättra vårdproduktion. Liknande initiativ för materialhantering finns inom alla landsting runtom i landet och även internationellt. De fyra grundpelarna i MiV är: definierat sortiment styrt av behov och krav ordning och reda standardiserad försörjningsstruktur effektiv lagerstyrning rätt material, på rätt plats i rätt tid professionaliserade processer, roller och ansvar Implementeringen planeras att pågå mellan 2013 och 2016, införande på Östra sjukhuset planeras år Dok.namn: SN _Ny_försörjningslösning_Östra_sjukhuset_förstudie Utskriftsdatum:

242 Dokumentbeskrivning: Förstudie Ny försörjning och logistik på Östra sjukhuset Dokument nr : Version: Status: Sida: SN Slutversion (5)17 Om-, till- och nybyggnationer planeras Nytt barnsjukhus (NBS) Tillbyggnad CK öster Tillbyggnad KK Upprustning av befintliga byggnader Nytt måltidskoncept Vid servicenämndens sammanträde 20 juni 2013 presenterade Regionservice sitt förslag på en framtida målbild för måltidsprocessen inom Västra Götalandsregionen. Målbilden utgår från patientens behov av flexibilitet och valfrihet. För att uppfylla dessa behov behöver befintliga kök utvecklas. Först ut är Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Förslaget är att köken på Sahlgrenska och Östra sjukhuset byggs om till multifunktionella kök. 2.3 Vilka behov har verksamheterna? Inom sjukvården ökar bristen på kvalificerad vårdpersonal, som gör att satsningar på tekniska lösningar av transporter och en rollfördelning mellan service- och vårdpersonal måste göras. Dessutom blir tillgängligheten till snabb diagnostik dygnet runt än viktigare i framtiden, speciellt när det gäller vården av små barn, där tillståndet snabbt kan förändras. Verksamheterna har behov av en effektiv och driftsäker försörjningslösning som säkerställer huvudsakligen leveranser av mat, textilier, material, avfall, prover, läkemedel och patientflöden. Försörjningslösningen ska också säkerställa en god arbetsmiljö för såväl vård- som servicepersonal. Försörjningslösningen är en av förutsättningarna för att skapa Östra sjukhuset - Framtidens hållbara sjukhusområde. 2.4 Vilka problem finns främst i nuläget? ATS Nuvarande försörjningslösning domineras av ett automatiskt transportsystem (ATS) som varit i drift sedan mitten av 1970-talet. Anläggningen kräver idag stora resurser för att repareras, underhållas och drivas. Reservdelar saknas och den egna personalen får vid behov tillverka dessa själva. Kunskap och kompetens om ATS är begränsad till ett fåtal nyckelpersoner som börjar närma sig pensionsåldern. Inriktning har sedan flera år varit att avveckla systemet. Vid utfasning av ATS försvinner befintlig transportlösning för matleveranser och avfallshantering. Det berör samtliga byggnader utom PK, där ATS-systemet inte är utbyggt. Matleveranserna sköts här med hjälp av manuell truckhantering och avfallshanteringen är löst med sopsug. Nuvarande ATS-flöde kommer i framtiden belasta både kulvertar och hissar. Kulvertar Kulvertsystemet är inte anpassat efter dagens transportbehov och är uppdelat i två plan, vilket försvårar en rationell hantering av befintliga godsflöden. Idag korsas och Dok.namn: SN _Ny_försörjningslösning_Östra_sjukhuset_förstudie Utskriftsdatum:

243 Dokumentbeskrivning: Förstudie Ny försörjning och logistik på Östra sjukhuset Dokument nr : Version: Status: Sida: SN Slutversion (6)17 möts både person- och godstransporter, vilket påverkar både effektivitet och arbetsmiljö negativt. Hissar Hisskapaciteten är en begränsande faktor. Problemet är störst i CK-byggnaden men är även en trång sektor i övriga byggnader. Avfall och smutstvätt Hantering av avfall och smutstvätt på vårdenheterna utgör ett arbetsmiljöproblem för såväl vård- som servicepersonal. Labprover De problem som uppstår idag beträffande labprover är att vården, speciellt nattetid, inte har möjlighet att gå ifrån vårdavdelningen för att transportera proverna till kem lab. Materialhantering Vårdpersonalen saknar information om var visst material finns. Av säkerhetsskäl beställs och lagras då flera produkter i onödigtvis stora kvantiteter under lång tid. Det brister i kontroll och styrning avseende material. Godsmottagningen Lossning av ankommande gods sker vid en öppen kaj och är därför inte väderskyddad. Godset måste därför omgående ställas innanför nuvarande portar. Ytan i godsmottagningen är liten. Rangering sker därför idag i K2, men där är ytan starkt begränsad. Vissa vagnar som ankommer innehåller kollin som ska till flera olika destinationer. Dessa vagnar måste tömmas och sorteras ut per destination. Godsmottagningen har idag svårt att ha en full spårbarhet på godset ända fram till slutförbrukaren, då godset ställs upp och hanteras i flera led. 2.5 Vilka nuvarande risker behöver vi beakta i en framtida lösning? Östra sjukhuset byggdes för nästan 40 år sedan och har under denna period omfattats av stora om- och nybyggnationer. För att säkerställa en långsiktig och robust försörjningslösning för framtiden, måste ett helhetsgrepp kring samtliga godsflöden tas. Risker som vi behöver beakta: Akuta labprover försenas pga. transportproblem. Många olika lagerpunkter genererar onödigt spring och är tidstjuvar som gör att vårdpersonalen upplever att de inte har tillräckligt med tid för patientarbete och dokumentation. Det finns många lokala lösningar för förrådshantering, vilket kan bli ett patientsäkerhetsproblem då vårdpersonal inte tillräckligt snabbt hittar produkten, eller att den saknas på avdelningen. Uppackning på avdelningarna är ett hygienproblem med sporer och annat som kan vara livsavgörande för känsliga patienter. Dok.namn: SN _Ny_försörjningslösning_Östra_sjukhuset_förstudie Utskriftsdatum:

244 Dokumentbeskrivning: Förstudie Ny försörjning och logistik på Östra sjukhuset Dokument nr : Version: Status: Sida: SN Slutversion (7)17 Kulvertarna och uppställningsytor på hissarna är för trånga för kommande volymer när ATS-systemet försvinner. 2.6 Vilka krav behöver vi ta hand om? Framtida transportlösning ställer stora krav på säkerhet, hygien, leveranstid, arbetsmiljö och spårbarhet. Aktivitet/Huvudkrav Säkerhet Hygien Tid Arbetsmiljö Spårbarhet Aktivitet/Krav Måltider X X Textil X X Prover X X X Läkemedel X X Patientflöden X X Avfall X X X Material X X X Måltider är ett dimensionerande flöde på grund av den korta leveranstiden, kravet är att maten leveraras från köket till avdelningen inom 30 minuter. Prover, sterilgods och läkemedel ställer krav på säkra transporter och ett fungerande system för spårbarhet. Avfall ska omhändertas på ett säkert och hygieniskt sätt, så att smittförande/farliga ämnen inte sprids. Transport och lagring av textilier och material måste ske så att arbetsmiljö och brandsäkerhet beaktas. 2.7 Vilka möjligheter skapar vi för framtiden? Vi har nu möjlighet att implementera en flexibel logistiklösning som skapar förutsättningar för en robust och säker försörjning som ska klara behovet långsiktigt tillfredsställer de anställdas krav på en trygg och säker arbetsmiljö, dygnets alla timmar är ekonomiskt hållbar säkerställer ett effektivt användande av tillgängliga resurser så att det gynnar både patienter och medarbetare skapar förutsättningar för spårbarhet av gods är flexibel och skalbar för att kunna införas successivt och kan byggas ut och förändras i takt med sjukhusets behov Dok.namn: SN _Ny_försörjningslösning_Östra_sjukhuset_förstudie Utskriftsdatum:

245 Dokumentbeskrivning: Förstudie Ny försörjning och logistik på Östra sjukhuset 3 Förutsättningar Dokument nr : Version: Status: Sida: SN Slutversion (8) Beskrivning av nuvarande transportvägar och transportsystem Trucktrafik Vid hissen i plan K2 under godsmottagningen (GM) anordnas trucktåg och vagnarna dras i K2 fram till respektive hisschakt i respektive byggnad. Förrådsvaror och tvätt körs i olika tåg då vagnarna inte är kompatibla och inte kan dras tillsammans Hissar Nedan visas de hissar som används vid transport av gods. Dok.namn: SN _Ny_försörjningslösning_Östra_sjukhuset_förstudie Utskriftsdatum:

246 Dokumentbeskrivning: Förstudie Ny försörjning och logistik på Östra sjukhuset Dokument nr : Version: Status: Sida: SN Slutversion (9)17 Grön markering visar nuvarande transportvägar med truck i plan K2 och lila markering visar transportvägar i plan K1. Byggnad PK får enbart transporter via K1. Röda ringar visar var de manuella hissarna för godstransporter är placerade i respektive byggnad Rörpost Dagens rörpost består av heldragna rör med direktförbindelse mellan skåpen för avsändning/mottagning. Någon växel finns alltså inte. Se uppbyggnad nedan. Rörposten används endast för att sända prover, inget annat. Tomma rörpostpatroner sänds tillbaka till avsändaren. Provsvar kommer via IT-systemen. IVA CK, P1 Provtagningscent ralen CK, P1 Transfusionsmedicin CK, P1 Rörposten går direkt från skåp till skåp utan några växlar Kem. lab CK, P1 Kem. lab BK, P1 Fråm BK till CK ca 90 patroner/dag. Övriga linjer något färre Akuten CK, P0 Rörpostpatronerna har en diameter på ca 75 mm. Rören är ca 110 mm i diameter ATS ATS används huvudsakligen för att transportera mat och avfall till och från de olika byggnaderna och avdelningarna på Östra sjukhuset. Lastbärare i systemet är transportlådor i rostfri plåt. Systemet är ett conveyorsystem beläget i plan K2 med vertikaltransportörer som för upp godset till rätt våningsplan. ATS innefattar följande huvuddelar: mer än 2,5 km banor i K2, bansystemet förbinder byggnaderna ca l 000 elmotorer 18 hissar fördelade på sjukhusets olika byggnader ca 500 olika transportlådor två låddiskmaskiner, soplådor tvättas måndag, onsdag, fredag och matlådor tvättas efter varje användning. Dok.namn: SN _Ny_försörjningslösning_Östra_sjukhuset_förstudie Utskriftsdatum:

247 Dokumentbeskrivning: Förstudie Ny försörjning och logistik på Östra sjukhuset Dokument nr : Version: Status: Sida: SN Slutversion (10)17 För ATS finns det en speciell avdelad servicesektion som ansvarar för drift och underhåll av anläggningen. Till sin hjälp har man ett övervakningssystem, som visar när och var driftstörningar inträffar. ATS-anläggningen har under årens lopp genomgått omfattande modifieringar Sugsystem för avfall Sopsugsystemet på Östra sjukhuset omfattar byggnaderna MC och PK. Systemet hanterar endast en fraktion av avfall, hushållssopor eller restavfall. I PK finns två vertikala rör med nedkast på de olika våningsplanen. Förutom anslutningen till PK finns även en koppling till det avfallsrum i MC där ATS tömmer hushållssoporna i en container. Från denna container sugs soporna in i sugsystemet. Uppbyggnaden av sopsystemet gör alltså att alla hushållssopor från sjukhuset till slut hamnar i sugsystemet. Avfallsterminalen där sopcontainrarna står finns i MC och har 2 containrar, vilka kan skiftas till sugen så ett man kan köra iväg och tömma containern utan att systemet går ner. 3.2 Organisation Transporter inom Östra sjukhusområdet utförs såväl av vård- som servicepersonal. Organisationsschemat nedan visar hur organisationen ser ut som transporterar godset från externa funktioner fram till avdelningarna. Regionservice externt Regionservice internt Östra Vårdanställd personal Personal Externt Personal Godset Östra Personal Husteam Östra Vårdpersonal Östra Försörjningsvaror Tvätteriet Hjälpmedelscentral Lagrar och sammanställer order Transport Leverans till kaj SH Returvagnar tillbaka Personal Vakten Östra Personal ATS Östra Godset: Tar emot gods från externt Transport i kulvertar till respektive byggnad Leverans till rätt hisschakt K2/K1 Returvagnar tillbaka Vakten: Patienttransporter Gas, Helikopter, Hot/Våld ATS: ATS-systemet, AvfallshantMC SH/MC CK BK KK PK/IK Transporterar gods i hissar Leverans till avdelning/klinik Returvagnar tillbaka. Städ och Avfallshantering på avdelningen SH/MC CK BK KK PK/IK Beställer godset Tar emot godset Lägger in godset Returvagnar tillbaka Godsets väg Godsets väg Godsets väg Godsets väg Dok.namn: SN _Ny_försörjningslösning_Östra_sjukhuset_förstudie Utskriftsdatum:

248 Dokumentbeskrivning: Förstudie Ny försörjning och logistik på Östra sjukhuset 4 Förslag Dokument nr : Version: Status: Sida: SN Slutversion (11) Omvärlden Sjukvården går generellt mot mer automatiserade och styrda logistikflöden. Detta för att säkerställa god hygien, spårbarhet och säkerhet. Parallellt finns en strävan att få en verksamhet som applicerar tankarna i LEANkonceptet vilket innebär en kostnadseffektiv hantering. 4.2 Förslag Östra tomten Byggnadsplanen har föreslagit trafikseparering utomhus vad gäller bil, cykel och gående, samt inomhus plan K2 gods och teknisk försörjning, plan K1 allmän i första hand personal, plan 0 utsidan men väderskyddat för patienter och besökare och plan 1 personal eller patient med personal Kulvert K2 ATS-kulvert iordningsställs för truck- eller AGV-trafik. Skiljevägg tas ner till dagens truckkulvert - ökad köryta. Korsningar och skarpa svängar byggs bort i möjligaste mån ökad säkerhet och högre körhastighet. Uppställningsplatser för vagnar med möjlighet till hämta/lämnaplatser för AGV iordningsställs Hissar Byggnad CK förses med två nya transporthissar ner till plan K2 för ökad kapacitet Vertikaltransportör i SH för vagnar inklusive mat ökad kapacitet krävs. I NBS och KK tillbyggnad ingår nya transporthissar till plan K2 Eventuell kompletteringen av transporthissar i övriga byggnader har inte antagits i detta skede Vagntransporter AGV-system installeras i plan K2 som ersätter ATS-systemet och manuella truck-transporter ökad säkerhet, lägre kostnader, ökad spårbarhet och hygien. AGV kör hela vägen upp till avdelningarna bättre ekonomi och utnyttjning av AGV-systemet Avfallshantering Utbyggt sopsugsystem för hela sjukhuset med närhet till samtliga avdelningar hygien och minskat transportarbete. En fraktion (hushållssopor) i sugsystemet täcker den största volymen, fler fraktioner ger ökat utrymmesbehov och komplexitet i lösning. Övriga fraktioner transporteras med ordinarie vagntransporter Rörpost Nybyggt 160 mm system med anslutning till alla avdelningar - säkerhet, spårbarhet och inga manuella transporter av t.ex. labprover. Dok.namn: SN _Ny_försörjningslösning_Östra_sjukhuset_förstudie Utskriftsdatum:

249 Dokumentbeskrivning: Förstudie Ny försörjning och logistik på Östra sjukhuset Dokument nr : Version: Status: Sida: SN Slutversion (12)17 Möjlighet att köra även blodpåsar samt annat gods som till exempel sterilgods i samma system - säker leverans av blodpåsar. Robotcell för patronhantering i kem lab bättre ergonomi och ökad kapacitet. Manuella specialstationer för övriga lab bättre ergonomi Textilhantering Textilsug i anslutning till varje avdelning samt omlastning till vagnar i byggnad MC minskat transportarbete, drastisk minskning av tomvagnstransporter och ökad användarvänlighet Byggnad SH ATS röjs bort och lämnar plats åt Avemballering Vertikaltransportör som sammanbinder plan P0, K1 och K2 ökad kapacitet krävs Eventuellt inreds en transithall för påfyllnad av närförråden. 4.3 Övergripande logistikflöde Nedanstående layout visar ett förslag på hur transportvägarna i plan K2 kan se ut, när både dagens transportkulvert och ATS-kulverten används för truck/agv-trafik. Dok.namn: SN _Ny_försörjningslösning_Östra_sjukhuset_förstudie Utskriftsdatum:

250 Dokumentbeskrivning: Förstudie Ny försörjning och logistik på Östra sjukhuset Dokument nr : Version: Status: Sida: SN Slutversion (13)17 Rödmarkerade kulvertar är lika med nuvarande ATS-kulvertar. Grönmarkerade är lika med nuvarande trucktransportkulvertar. Pilarna visar transportriktningen med högertrafik. Blåa ringar visar var hissarna är placerade. Bilden visar också att några avsnitt av kulvertsystemet inte kan utnyttjas för trucktransport, exempelvis ATSkulverten i det nordvästra hörnet av sjukhusområdet. 4.4 Kompetensutveckling I samband med en ny försörjningslösning kommer en kompetensväxling att vara nödvändig för personal på godsmottagning. Det blir en övergång från truckkörning till systemoperatör för att hantera AGV-truckar, rörpost, textil- och sopsugsystem. Dok.namn: SN _Ny_försörjningslösning_Östra_sjukhuset_förstudie Utskriftsdatum:

251 Dokumentbeskrivning: Förstudie Ny försörjning och logistik på Östra sjukhuset Dokument nr : Version: Status: Sida: SN Slutversion (14)17 5 Fastighet De redovisade och föreslagna nya försörjningssystemen innebär främst ombyggnader på plan K2 där det nya logistiksystemet i huvudsak installeras och samordnas med en utbyggd mediaförsörjning. På vårdplanen sker anpassning till rörpost, sop och tvättsug. Översiktligt utförs följande åtgärder inom befintliga och blivande byggnader: rivning av ATS, befintlig kulvert för ATS byggs om för att användas av AGV befintliga schakt för ATG nyttjas för sopsug och tvättsug tillkommande hissar/vertikaltransportörer byggs i byggnader SH och CK byggnadsåtgärder i kök och godsmottagning för anpassning AGV brandsektionering och sprinkling utförs i K2 (anpassning nya BBR) ombyggnad/omdragning av vissa mediasystem (VVS, el, data) i K2 kompletterande åtgärder för belysning av K2 ytskiktsrenovering av K2 byggnadsåtgärder för ny rörpost, sop- och tvättsugsystemen på våningsplanen. 6 Tidplan 6.1 Genomförandeplan Nedan redovisas en grov aktivitetsplan för genomförandet av den föreslagna logistiklösningen: AKTIVITET Slutrapport logistikplan Projektering logistik Införande av MiV och nytt måltidskoncept PK, IK NBS, Tillbyggt KK, BK CK Infrastruktur Riva ATS och ombyggnad K2 kulvert SH-huset -vertikaltransportör och godsmottagning Ny logistik, Rörpost, tvätt- sopsug, AGV Nya Barnsjukhuset (NBS) KK etapp 1-3 IK, BK, PK, MC CK CK transport hissar CK tillbyggnad öst ÖSTRA SJUKHUSET FÖRSLAG TILL GENOMFÖRANDEPLAN H1 H2 H1 H2 H1 H2 H1 H2 H1 H2 H1 H2 H1 H2 H1 H2 H1 H2 H1 H2 H1 H2 H1 H2 Förändringarna i nuvarande byggnader planeras ske samtidigt som de nya tillbyggnaderna sker. Dock finns en kritisk aktivitet och det är en utbyggnad av befintlig hisskapacitet i byggnad CK. Där behövs de två nuvarande hisschakten som slutar i plan K1 utvidgas så att hissarna i dessa två schakt går ner till plan K2 så att Dok.namn: SN _Ny_försörjningslösning_Östra_sjukhuset_förstudie Utskriftsdatum:

252 Dokumentbeskrivning: Förstudie Ny försörjning och logistik på Östra sjukhuset Dokument nr : Version: Status: Sida: SN Slutversion (15)17 antalet tillgängliga hissar för godstransporter utökas från nuvarande en till tre stycken. Genomförandet av förändringarna med att riva och ersätta nuvarande ATS kommer att medföra stora problem med materialförsörjningen inom sjukhusområdet till dess att alla nya installationer är klara. Det krävs en noggrann planering av genomförandet och ett stort antal extraresurser under genomförandet. En mer detaljerad genomförandeplan bör utformas i det fortsatta projekteringsarbetet. 6.2 Tidskritiska aspekter Genomförandeprocessen är tidskritisk pga. att ombyggnationer sker under tiden verksamheten pågår: ombyggnation plan K2 rivning ATS förstärkning av hisskapacitet ombyggnation byggnad SH, kök, godsmottagning, vertikaltransporter 6.3 Nästa steg i planeringen Programarbete bör påbörjas omgående för att utreda verksamhetens behov ta fram tekniska lösningar göra en tidplan för implementering utreda interimslösningar ta fram fördjupad kostnadskalkyl utreda på detaljnivå finansiering/hemtagning/resultatpåverkan enligt VGR s Nyttokalkylmodell 7 Genomförande och utgifter 7.1 Beroenden Genomförandet av detta projekt är beroende av att NBS och KK tillbyggnad färdigställs. I dessa projekt ingår delar av den nya logistikförsörjningen. 7.2 Bedömd total utgift Den totala kostnaden för projektet bedöms till 300 mnkr enligt kostnadsläge Utgifterna baseras på kostnadsbedömningar från Logistiklösning Östra sjukhusområdet, samt Kostnadsbedömning Logistik ÖS daterad Utgifterna fördelar sig enligt nedanstående tabell: År Utgift mnkr Dok.namn: SN _Ny_försörjningslösning_Östra_sjukhuset_förstudie Utskriftsdatum:

253 Dokumentbeskrivning: Förstudie Ny försörjning och logistik på Östra sjukhuset Dokument nr : Version: Status: Sida: SN Slutversion (16)17 Någon uppdelning enligt gränsdragningslistan i kostnader för fastighetsinvestering, utrustning och utrustning/bygg, är inte gjord. Lastbärare för respektive godsslag ingår inte i kostnadsbedömningen. Vid införandet av det nya logistiksystemet på Östra sjukhuset, kommer stora förändringar ske för verksamheterna på ÖS. Dels under ombyggnaden men även under implementeringen vars kostnader inte ingår. Eventuella provisorier och evakueringar under ombyggnadstiden har inte varit möjliga att kostnadsbedöma i detta skede. Kostnader för eventuella nya IT system och/eller integration av befintliga som stöder det nya försörjningssystemet ingår inte. 8 Ekonomi Den föreslagna lösningen på ca 300 mnkr innehåller två delar. En del som är fastighetsinvestering och motsvarar ca 60 procent och en del som är utrustningsinvestering och motsvarar ca 40 procent. Det behöver skapas utrymme för båda dessa delar i Västra Götalandsregionens investeringsprocess. Avskrivning och driftskostnad kommer att hanteras enligt den beslutade hyresmodell som Västfastigheter hanterar samt enligt den ekonomiska reglering som årligen fastställs för de tjänster som Regionservice levererar till Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den nya försörjnings- och logistiklösningen för Östra sjukhuset är i första hand en nödvändig och ofrånkomlig upprustning för att säkerställa att sjukhusets verksamhet har en långsiktig robust försörjningslösning. Den nya lösningen innebär en avsevärd förbättring av arbetsmiljö, hygien och säkerhet. Lösningen, som innebär en automatisering av flöden, ger också en personalbesparing. 9 Handlingsalternativ Rekommendationerna i avsnitt 4.2 beskriver den logistiklösning projektgruppen anser vara den bästa. Andra alternativ finns som har värderats: Vagnstransporter Som ersättning för nuvarande ATS kan man se två andra alternativ, än den föreslagna AGV-lösningen. Ett alternativ är att köra vagnarna i tåg som dras manuellt i gångarna. Detta ger en lägre investering men en högre driftskostnad. Återbetalningstiden för den extra investeringen i AGV-lösning är ca 3,3 år. Detta kan vara ett alternativ i det fall man inte har medel för investeringen i AGV. Ett annat alternativ kan vara att ersätta dagens conveyor med en ny. Kostnaden för detta skulle dock bli mycket hög (mycket grovt uppskattad till mnkr för befintligt system, plus kostnaden i nya byggnader) samtidigt som man ändå har kvar Dok.namn: SN _Ny_försörjningslösning_Östra_sjukhuset_förstudie Utskriftsdatum:

254 Dokumentbeskrivning: Förstudie Ny försörjning och logistik på Östra sjukhuset Dokument nr : Version: Status: Sida: SN Slutversion (17)17 en period av manuell trucktrafik då ombyggnaden innebär att ATS måste stängas ner helt eller delvis. Man kommer då att bli kvar i en mycket oflexibel lösning, som man idag ser stora nackdelar i. Dessutom har beslut redan tagits, efter tidigare utredningar, att ATS tas ur drift. Rekommendationen är därför att inte välja en ersättning i form av en ny conveyor. Rörpost Alternativet till en rörpost är att manuellt transportera labprover, blod, post och andra mindre försändelser. Någon kalkyl på återbetalningstiden för ett rörpostsystem har inte gjorts då den manuella delens kostnader är svår att uppskatta. Vad man däremot kan veta är att ett rörpostsystem ger ett jämnare inflöde av prover till laben, samt att ledtiderna från det att godset är klart för leverans till dess det nått sin mottagande adress, blir betydligt kortare. Detta kommer att medföra att väntan på provsvar minskar, vilket i vissa fall kan betyda att patienter kan skrivas ut ett dygn tidigare etc. Textilhantering och avfallshantering Alternativet är att köra ut smutstvätten och avfall på vagnar. Detta ger en risk vad gäller hygien. Någon kalkyl på vad god hygien är värt har inte gjorts i detta projekt. Hygien är även en arbetsmiljöfråga för personalen då smutsig tvätt och avfall ska korttidslagras i verksamheten. Ser man enbart på det ekonomiskt är alternativet att köra vagnar med förorenat material som idag en möjlighet, men de flesta nya sjukhus har valt sugalternativet, speciellt för avfall. Det finns även en möjlighet att på avfallssidan suga fler fraktioner, upp till fyra stycken. Detta har dock förkastats då det medför en sorterare per nedkastschakt, och en mycket stor kostnad för att separera fraktionerna på avfallsterminalen (en mycket grov kostnadsuppskattning är mnkr). 10 Bilagor Nr. Titel Bilagor är diarieförda och lämnas ut på begäran. 1 Rapport Östra sjukhuset logistikflöden , 4, 6, 9 2 K2 logistiksystem_ Sammanställning_K1_ Grov kalkyl 7, 8 Avsnitt i förstudien som bilagan hör till Dok.namn: SN _Ny_försörjningslösning_Östra_sjukhuset_förstudie Utskriftsdatum:

255 FÖRSTUDIE för ombyggnader relaterade till ny vårdbyggnad för somatisk vård på KUNGÄLVS SJUKHUS Projekt 2b och 2c 8 oktober 2013

256 INNEHÅLL 1. Sammanfattning Regionövergripande planering Kungälvs sjukhus Framtida behov av vård Sjukhusets framtida utveckling Förutsättningar Tävlingsuppgift Planförutsättningar Möjlig bebyggelseutveckling Förslag Verksamheternas krav på lokalerna Verksamhetsbeskrivningar Logistik och flöden Organisation och bemanning Fastighet Teknisk försörjning Energi och miljö Installationstekniska system Tillgänglighet Hygien Tidplan och fortsatta åtgärder Genomförande och utgifter Ekonomi Handlingsalternativ/Arkitekttävling

257 1. Sammanfattning I lokalförsörjningsplanen för Kungälv sjukhus beskrivs förutsättningarna för verksamheten och behovet av utökade lokaler för att möta ett växande befolkningsunderlag. Enligt Västra Götalandsregionens befolkningsprognos förväntas befolkningsökningen samt ökningen av personer 65 år eller äldre att vara störst inom Kungälvs sjukhus upptagningsområde. För att möta det ökade vårdbehovet planeras för en tillbyggnad av sjukhuset som kommer att inrymma fler somatiska vårdplatser. Projekt 2, nya vårdbyggnader, är upptaget i regionens plan över strategiska fastighetsinvesteringar Kungälvs sjukhus har därmed fått möjlighet att med regionala finansieringsmedel projektera fram en program- och systemhandling för projektet. I det pågående projektet har vårdens innehåll varit i centrum och den nya vårdbyggnaden skall ses som ett verksamhetsutvecklingsprojekt för Kungälvs sjukhus. En av målsättningarna är att skapa närhet mellan slutenvårdsplatser, mottagningar och dagsjukvård. För att uppnå det tas ett helhetsgrepp på sjukhusets somatiska verksamhet vilket inkluderar nya vårdavdelningar, mottagningar och dagsjukvård (ombyggnad av befintliga vårdavdelningar), samt huvudentrén, serviceklinikerna och administration för att klara logistiken mellan huvudentré och den nya vårdbyggnaden och kan sammanfattas i följande projekt: Projekt 2: Tillbyggnad av sjukhuset med en ny vårdbyggnad som ska inrymma 224 somatiska vårdplatser. För närvarande finns 170 disponibla vårdplatser. Detta projekt ingår i den nu pågående program- och systemhandlingen. Projekt 2b: Ombyggnaden av befintliga vårdavdelningar inkluderas redan nu i projektet för att kunna skapa en sammanhållen organisation för avdelning, mottagning och dagsjukvård (ingår i denna förstudie). Projekt 2c: Ombyggnad av huvudentré inkluderas i projektet för att klara logistiken mellan huvudentré och den nya vårdbyggnaden (ingår i denna förstudie). Projekt 2b och projekt 2c finns för närvarande utanför tillgängligt investeringsutrymme. För att uppfylla sjukhusets måldokument, som är ett resultat av lokal- och verksamhetsutvecklingen inför projektet, är det nödvändigt att projekt 2b och 2c kan genomföras i samband med projekt 2, nya vårdbyggnader. Kungälv sjukhus arbete med lokal- och verksamhetsutveckling har resulterat i ett måldokument för den somatiska vården. En bärande ide för den framtida somatiska vården vid Kungälvs sjukhus är en sammanhållen organisation för vårdavdelning, mottagning och dagsjukvård. Målet är att få patientflödet att flyta snabbare samtidigt som vi levererar hög kvalitet till en låg kostnad. Detta skall uppnås genom standardisering och effektivisering av processerna. Ur bemanningsperspektiv kan möjligheterna till ökat samnyttjande av personal, delat chefskap samt möjlighet att bemanna akutsjukvården helger och nätter bidra till flödesmässiga och ekonomiska fördelar. Inför arbetet med program- och systemhandlingen beslutade Kungälvs sjukhus och Västfastigheter att tillsammans arrangera en arkitekttävling för att möta innehållet i måldokumentet. Inför arkitekttävlingen togs ett tävlingsprogram fram som utgick från tidigare genomförda verksamhetsutvecklingsprojekt och beskrev förutsättningarna för utformningen av nya och befintliga byggnader. Tävlingsuppgiften omfattade följande: 2

258 Ny vårdbyggnad Projekt 2: Genomgripande förnyelse av samtliga somatiska vårdavdelningar (medicin, kirurgi/ortopedi och geriatrik) samt en utökning av antalet vårdplatser med cirka 60. Samtliga nuvarande somatiska vårdplatser ersätts med nya vårdplatser i enkelrum. De 224 nya vårdplatserna inryms i en tillbyggd vårdbyggnad. Utformningen av en nybyggnation skall eftersträva en samverkan mellan slutenvård, öppenvård och dagsjukvård. Ombyggnad befintliga vårdavdelningar Projekt 2b: Nuvarande avdelningar för kirurgi- och ortopedi, geriatrik samt medicin byggs om och anpassas till lokaler främst för öppenvård/mottagningsverksamhet samt dagsjukvård. Lokalerna för laboratoriemedicin samt röntgen kräver en modernisering och utökning för att klara ny utrymmeskrävande utrustning. Administrationen som för närvarande är inrymda i provisoriska paviljonger från 60-talet flyttar till nuvarande medicinmottagningen efter ombyggnad. Utökad huvudentré projekt 2c Utökning av huvudentré samt omdisponering och modernisering av lokalerna för att åstadkomma effektivare flöden till den nya vårdbyggnaden. Det vinnande arkitektförslaget har ritats av Sweco Architects AB/Aart Architects AS. Vi vill särskilt framhålla vikten av att projekten (2, 2b och 2c) kan planeras och genomföras tillsammans för att uppnå för verksamheten nödvändiga organisatoriska och logistiska lösningar. En förutsättning för detta är att ombyggnadsprojekten finns med i kommande investeringsplan För närvarande finns dessa projekt utanför tillgängligt investeringsutrymme. 3

259 2. Regionövergripande planering Regionens övergripande mål för framtidens hälso- och sjukvård är enligt regionfullmäktige att skapa en hälso- och sjukvård av högsta klass. Dessutom ska hälso- och sjukvården vara lättillgänglig och ges på jämlika och jämställda villkor. Detta skall ske genom att: utveckla vården med fokus på hög kvalitet och patientsäkerhet arbeta förebyggande och hälsofrämjande utveckla sammanhållna vårdprocesser erbjuda goda möten i vården vara en attraktiv arbetsgivare utveckla och ta aktivt del av ny kunskap. 2.1 Kungälvs sjukhus Kungälvs sjukhus erbjuder öppen och sluten specialiserad vård på länssjukvårdsnivå för vuxna inom allmän internmedicin, geriatrik, ortopedi, urologi, allmänkirurgi, vuxenpsykiatri, samt öppenvård för barn- och ungdomspsykiatri. Akutsjukvård bedrivs dygnet runt. Sjukhusets områdesansvar omfattar kommunerna Kungälv, Ale, Tjörn, Stenungsund samt vårdcentralen Kärras upptagningsområde på Hisingen. I sjukhusets upptagningsområde bor cirka invånare. Sommartid fördubblas invånarantalet. Cirka hälften av den vuxna befolkningen i området har någon gång under året kontakt med sjukhuset. Ålderstruktur och befolkningsutvecklingen inom sjukhusets upptagningsområde pekar på att akutuppdraget kommer att fortsätta öka. 2.2 Framtida behov av vård Nulägesbeskrivning Kungälvs sjukhus har 200 vårdplatser, varav 160 inom somatisk vård och 40 inom psykiatrisk vård. Under 2012 tillhandahöll/utförde sjukhuset: slutenvårdstillfällen öppenvårdsbesök operationer (varav 70 % var planerade operationer och 30 % akuta operationer) röntgenundersökningar laboratorieanalyser blodtappningar ambulans- och sjuktransporter Demografisk utveckling Folkmängden i Västra Götaland uppgick 2012 till 1,6 miljoner invånare. År 2020 beräknas folkmängden uppgå till 1,67 miljoner invånare, och år 2025 till 1,74 miljoner invånare. Den största befolkningsökningen beräknas i åldersgruppen 65 år och äldre (Fakta & analys 2011:1 Befolkningsprognos Västra Götaland , Fakta & analys 2012:4 Befolkningsprognos Västra Götaland ) gjordes en mer detaljerad befolkningsprognos, som även redovisade befolkningsprognoser i regionens olika nämndområden (Befolkningsprognos Västra Götaland ). Denna visade att befolkningen i Kungälvs sjukhus upptagningsområde förväntas uppgå till invånare år 2020 (att jämföra med dagens ca invånare). Även här är det de äldre som ökar mest i antal. I nämndområde 4 (vilket motsvarar sjukhusets upptagningsområde med undantag för Öckerö, men tillkommande Kärra) ökar antalet äldre än 65 år från invånare (2008) till invånare år 4

260 2020. Antalet personer som är 85 år eller äldre ökar från invånare 2008, till invånare år Vårdbehoven ökar med stigande ålder och de äldre i befolkningen konsumerar en allt större del av vården. Utvecklingen inom vården gör också att fler kan leva längre trots kroniska sjukdomar Framtida vårdbehov Behovet av specialistsjukvård i upptagningsområdet förväntas öka på grund av den ovan beskrivna åldersstrukturen. Den demografiska utvecklingen pekar även på att akutuppdraget kommer att fortsätta öka. Enligt regionens hälso- och sjukvårdskansli bedöms behovet i den somatiska vården öka med 15 procent fram till år I faktiska tal innebär det på Kungälvs sjukhus ytterligare läkarbesök per år (att jämföra med nuvarande ), och ytterligare övriga besök per år (att jämföra med nuvarande ). Fram till år 2030 väntas ökningen ligga på procent. Sökanden till akutmottagningen är inte medtagna i dessa siffror lät regionen göra en vårdplatsutredning med hjälp av företaget McKinsey ( Vårdplatssituationen inom VGR ). Utredningen konstaterade att behovet av vårdplatser fram till år 2020 ökar i Göteborgsområdet, och att framför allt behovet av geriatriska och medicinska vårdplatser ökar (5 respektive 6 procent). Kungälvs sjukhus beräknades utifrån detta ha behov av ytterligare vårdplatser. Sjukhuset har ställt detta i relation till hur antalet vårdavdelningar/vårdplatser/vårdlag kan fördelas på ett optimalt sätt. Behovet bedöms till 224 vårdplatser. Sjukhuset har då tagit höjd för nya elektiva uppdrag respektive utökad akutverksamhet. Vad gäller dagsjukvården finns inga motsvarande prognoser, men det är troligt att behovet ökar och att nya patientgrupper framöver kommer att behandlas inom denna. En grupp som pekas ut redan idag är pacemakerpatienterna. Sjukhuset har idag dagsjukvård inom de medicinska och kirurgiska områdena, sex dagsjukvårdsplatser vardera. Bedömningen är att dessa platser kan utnyttjas mer effektivt bland annat via en sammanslagning till en dagsjukvårdsenhet. Skulle behovet öka betydligt finns möjlighet att ta i bruk befintliga slutenvårdsrum. Ett troligt antagande är att man 2020 kommer att ha ett behov av dagsjukvårdsplatser (att jämföra med dagens 12 platser). Det framtida behovet av mottagningsrum är mer svårbedömt. En inventering av dagens antal mottagningsrum visar på ca 30 rum. Osäkerheten kring antalet har sin bakgrund i att vissa rum har flera funktioner. Mottagningsrummen ska medge att patienten undersöks liggande, stående och gående. Det framtida behovet av mottagningsrum bedöms ligga omkring 40 rum. Av dessa bör 4-6 rum vara något större för till exempel UCG (hjärtundersökning med ultraljud) och belastnings-ekg inom medicinområdet samt mindre operativa ingrepp på kirurg-/ortopedmottagningen. 4-6 rum bör ha tillgång till omklädningsutrymme samt toalett av integritetsskäl. Dessa rum används för patienter som till exempel genomgår urologiska undersökningar och undersökningar av nedre delen av tarmsystemet. Det finns även behov av grupprum för patientutbildning/patientinformation för 8-10 patienter. Dessa lokaler behöver inte vara kopplade till någon specifik mottagning och kan ha ytterligare användningsområden. 2.3 Sjukhusets framtida utveckling Kungälvs sjukhus genomför ett gediget utvecklingsarbete för att ha möjlighet att svara upp till det framtida vårdbehovet i upptagningsområdet. Som en följd av det arbetet står sjukhuset inför en större lokalutveckling, som bland annat innebär upprättandet av en ny vårdbyggnad Bakgrund till verksamhetsutvecklingen Den slutna, somatiska vården bedrivs i dag i lokaler från En renovering gjordes i mitten av 1990-talet, då bland annat rum för sex sängar byggdes om till rum för fyra sängar. Vissa av dessa rum fick egna hygienutrymmen. I dag har vårdavdelningarna en-, två- och fyrabäddsrum. Ingen 5

261 vårdavdelning har fler än tre enkelrum. Flera av två- och fyrabäddsrummen har gemensam toalett i korridoren. I ett fåtal rum finns takmonterad lift. Ur såväl patient- som arbetsmiljösynpunkt är de somatiska vårdavdelningarna och vårdrummen trånga och otidsenliga. Det höga patienttrycket i kombination med lokalerna skapar flaskhalsar som försvårar sjukhusets interna processer. I och med den knappa tillgången till enkelrum kan undersökningar endast i mycket liten utsträckning ske i patientrummen. Varje vårdavdelning måste i stället ha tillgång till flera separata behandlings- och undersökningsrum. Patientens integritet och sekretess är svår att ta tillvara i den grad som är önskvärt, och tillgängligheten för patientens anhöriga begränsas. Den s.k. vinterkräksjukan har vid ett ökat antal tillfällen på senare år orsakat intagningsstopp vid vårdavdelningarna. Detta leder till en mycket pressad platssituation som ytterst kan betyda att planerade operationer får strykas. De trånga lokalerna och det faktum att flera patienter delar hygienutrymme gynnar spridningen av smittsamma infektionssjukdomar. Situationen är oroande då vi också ser en ökad spridning av allmänfarliga multiresistenta och potentiellt dödliga bakterier. Svårbehandlade infektioner och antibiotikaresistens i samhället gör det nödvändigt att anpassa såväl vårdrum som vårdavdelningar till moderna förhållanden ur ett patientsäkerhetsperspektiv, vilket är omöjligt i nuvarande lokaler. För att klara av behovet av vårdplatser under planeringsperioden fram till 2020 behövs en ökning från 160 till 224 somatiska vårdplatser Verksamhetsutveckling med patienten i fokus Kungälvs sjukhus genomför ett sjukhusövergripande verksamhetsutvecklingsprojekt. Med hjälp av studiebesök 1, litteraturstudier, patientmöten och gruppdiskussioner har tvärprofessionella och kliniköverskridande arbetsgrupper belyst ett antal olika verksamhetsrelaterade frågor. Syftet har varit att utveckla vård och lokaler så att de även i framtiden lever upp till patienternas behov av en modern och säker vård. Gruppernas resultat har behandlats i sjukhusets ledningsgrupp och även diskuterats vid ett seminarium med politiker och tjänstemän. Flera av slutsatserna ur verksamhetsutvecklingsprojektet håller nu på att omsättas i praktisk handling, medan vissa områden kräver att verksamhetsutvecklingen går hand i hand med en utveckling av sjukhusets lokaler. Slutsatserna från verksamhetsutvecklingsprojektet presenteras kortfattat här. a) Begränsasmittspridningenochvärnapatientensintegritet Flera faktorer talar för att basen i de nya vårdavdelningarna bör vara enkelrum: b) Möjligheten att begränsa spridningen av multiresistenta bakterier (MRSA, ESBL etc.) förbättras. Patientens integritet värnas på ett bättre sätt i den direkta vården och i samtalet mellan patient och profession. Patientens anhöriga kan ges möjlighet att delta i vården och medverka som emotionellt stöd för patienten. Erfarenheter från vårdenheter med endast enkelrum visar att behov av smärtlindring och sömnmedel minskar, samt att läkning påskyndas och vårdtiden därigenom förkortas. Flexibilitetibyggnadochlokaler Möjligheten att vid behov kunna omfördela utrymme mellan mottagning, vårdavdelning och dagsjukvård gör att verksamheten lättare kan anpassa sig efter fluktuationer eller ändrade inriktningar i verksamheten. Flexibiliteten i nyttjandet av sjukhusets lokaler behöver därför öka. 1 Deltagare ur arbetsgrupperna har gjort studiebesök på Södra Älvsborgs sjukhus (Borås), Akershus universitetssykehus (Lørenskog), Ringerike sykehus (Hønefoss), S:t Görans sjukhus (Stockholm, Sahlgrenska universitetssjukhuset (Göteborg), Västerås sjukhus och Nya Karolinska, Solna. 6

262 Det bör vara möjligt att från en arbetsstation övervaka patienter såväl visuellt som med telemetri 2 och även det med stor flexibilitet. Således ska det finnas lösningar för att aktivera/inaktivera visuell insyn i de olika rummen. c) Standardisering För att underlätta och öka personalens möjligheter att arbeta över avdelnings- och klinikgränser bör avdelnings- och patientutrymmen utformas på ett likartat sätt. Detta gör också att vård, baserat på sjukhusets framtida vårduppdrag, kommer att kunna bedrivas oberoende av t.ex. våningsplan. Standardisering innebär också att mer tid frigörs till direkt patientarbete. d) Framtidavårdformer En högst tänkbar utveckling är att alltfler behandlingar medicinska, psykiatriska och kirurgiska kommer att utföras inom dagkirurgi och dagsjukvård. Positiva effekter av detta är att patienten får komma hem samma dag, ofta får en snabbare läkningsprocess och behovet av dygnet-runt-vård på sjukhuset minskar. Lokalerna behöver utformas för att möjliggöra denna nivå mellan vårdavdelning och mottagning. Denna utveckling kräver också en framtida integrering mellan sluten- och öppenvård. Samband mellan slutenvård, dagsjukvård och mottagningsverksamhet leder till en optimerad vårdkontinuitet. Den fysiska närheten mellan enheter för sluten- och öppenvård ger även bättre förutsättningar för utbildning, stöd och handledning av de olika yrkesgrupperna. Vidare sker en samordning såväl av kompetens som av utrustning. Framtida förändringar i ansvar och arbetssätt mellan kommun, primärvård och sjukhus kommer att påverka hur vårdplaneringen ser ut. Under förutsättning att vårdplaneringen fortfarande till stor del sker på sjukhuset kommer enkelrum att ge möjligheter för att denna kan ske på ett smidigt sätt tillsammans med anhörig och patient. Lokalerna bör stödja ett arbete som mer och mer går mot en patientnärmre vård: e) Vårdavdelningarna ska vara möjliga att dela upp i mindre moduler, för att möjliggöra ett modulbaserat arbetssätt där den aktivt vårdande personalen befinner sig närmare patienten. Vid tider med lägre bemanning (nattetid) ska avdelningens moduler återigen kopplas samman för att kunna utnyttja en samordnad övervakning. Lokalerna ska vara utformade så att de aktivt stödjer ett patientnära arbete. Således bör expeditionsytorna vara relativt små, då arbetsuppgifter som rör till exempel undersökningar, dokumentation och läkemedelshantering kan utföras på respektive patients rum, med patientens delaktighet. Särskiljakutaochplaneradeflöden En stor del av dagens försenade och inställda/ombokade operationer kan härledas till samspelet mellan planerade och akuta flöden. När de akuta flödena överskrider en viss nivå måste resurser tas från den planerade vården, vilket får till följd att planerade operationer kan ställas in med kort varsel. Detta är naturligtvis en mycket olycklig situation för den patient som väntat länge på och förberett sig för en operation. För att minska denna påverkan, framför allt till gagn för de planerade operationerna, bör de akuta och planerade flödena särskiljas i högre grad. f) Informationsteknologi Hänsyn ska tas till pågående utveckling inom e-hälsa. Patientrummen ska vara utrustade med funktionella IS/IT-lösningar. Detta både stärker patientens ställning och ger patienten större delaktighet i sin egen vård. 7

263 3. Förutsättningar Kungälvs sjukhus arrangerade tillsammans med Västfastigheter en arkitekttävling med prekvalificering. För att fullt ut kunna åstadkomma de veksamhetsfördelar (avseende vård, produktion, personalresurser, ekonomi) som identifierats i de verksamhetsutvecklande förarbetena, beslutades att arkitekttävlingen skulle omfatta tre av de etapper som finns upptagna i sjukhusets lokalförsörjningsplan: Etapp 2a Nybyggnad för somatiska vårdavdelningar m m Nybyggnad för sjukhusets somatiska vårdavdelningar samt nya lokaler för laboratoriemedicin och provtagning i entréplan. Etapp 2b Ombyggnad av mottagningar m m Etapp 4 Utökning av huvudentré Etapperna ovan har sedan tävlingsprogrammet färdigställts döpts om enligt följande: Etapp 2a Nybyggnad för somatiska vårdavdelningar m m = Projekt 2 Etapp 2b Ombyggnad av mottagningar m m = Projekt 2b Etapp 4 Utökning av huvudentré = Projekt 2c Fig. 1. Illustration över etapp 1-4 8

264 3.1 Tävlingsuppgift Tävlingsuppgiften bestod i att föreslå och gestalta en ny vårdbyggnad för sjukhusets somatiska vårdavdelningar samt inom befintlig sjukhusbyggnad disponera och lokalisera mottagnings- och dagsjukvårdsverksamheter, så att naturliga kopplingar och funktionella samband till den nya vårdbyggnaden och sjukhusets övriga kliniker och huvudentrén skapas. Lokalutvecklingen är en förutsättning för effektivisering och organisatorisk förnyelse. Förnyelsebehoven för de somatiska verksamheterna kan sammanfattas i följande huvudsakliga områden: Nybyggnadavsjukhusetssamtligavårdavdelningar Standardisering av vårdavdelningar och vårdrum 224 stycken vårdplatser 8 vårdavdelningar med 28 vårdplatser på varje avdelning 4 vårdlag (med 7 patienter vardera) Patientnärmre vård Teamarbete Eliminera smittspridning och fallrisker Diagnostik, vård och behandling ska så långt som möjligt ske i anslutning till patientrum och mottagningar Ombyggdamottagningarförgeriatrik,kirurg/ortopediochmedicin Teamstödjande utformning av mottagningar Generell utformning av mottagningsrum ca 40 mottagningsrum Lokalerna ska utnyttjas under en ökad tid av dygnet Ombyggddagsjukvård Dagsjukvården behöver vårdrum Nyalokalerförlaboratoriemedicin Översynavhuvudentrén Översiktligt koncept för entrén, som i sin nuvarande utformning inte inrymmer de funktioner som finns behov av Ombyggdalokalerförsjukhusgemensamadministration Multifunktionella arbetsplatser som ger möjlighet till ett flexibelt lokalutnyttjande Generell utformning av arbetsplatser Utökadelokalerförröntgen Översynavsjukhusetsamtligaflödenochentrépunkter Separerade flöden för akut och planerad vård Förbättrad logistik avseende material, varor och tjänster 9

265 3.2 Planförutsättningar Kungälvs sjukhus är uppfört på en öppen tomtyta norr Marstrandsleden. Tomten lutar svagt mot söder (ca 1:20). Högre vegetation saknas inom området med undantag för planterade träd och buskar. Inom planområdet finns två fastigheter i väster vid motorväg E6 och en mindre fastighet inom sjukhusområdet i norr. Fastigheterna nås via mindre grusvägar över sjukhustomten. För fastigheten i norr inom sjukhusets markområde gäller att marken tillhör Västra Götalandsregionen medan byggnaderna är privatägda. Kungälvs kommun genomförde 1986 en detaljplaneändring av sjukhusområdet. Planen redovisar stor tillgänglig byggnadsrätt med förhållandevis stor frihet för disposition och förläggning av byggnader. Begränsningar i byggnadsrätten bestäms av bland annat av besvärliga geotekniska förhållanden. På grund av markens dåliga stabilitet rekommenderas utbyggnader utan källare i den norra delen av tomten. Av samma skäl maximeras höjden av eventuella jordvallar som bullerskydd till 2m över befintlig marknivå. Gräns för bebyggelse utan källare framgår i detaljplanen från 1986 nedan. Andra begränsningar i byggnadsrätten är tillåten takhöjd, + 34,5m. Inom denna höjdrätt varierar bebyggelsen idag mellan en och fem våningar över mark. Figur 2. Detaljplan från

266 3.3 Möjlig bebyggelseutveckling Kungälvs sjukhus är uppbyggt som en så kallad kamlösning med ett centralt kommunikationsstråk i flera plan, till vilket på ömse sidor adderats flygelbyggnader. Vid framtida utbyggnader bör principen med kamlösning bibehållas genom att nya flygelbyggnader läggs till mot centrala stråket eller att befintliga byggnader förlängs eller på annat sätt expanderas. Den i detaljplanen redovisade byggnadsrätten inom tomtområdet medger en utveckling av sjukhusbebyggelsen så att överblickbara krav på förnyelse, standardförbättringar och expansion väl tillgodoses. I illustrationen bebyggelseutveckling nedan redovisas zoner för sjukhusets framtida utbyggnadsmöjligheter och huvudstråk för nuvarande och framtida kommunikation, service och försörjning. Figur 3. Illustration över möjlig bebyggelseutveckling tagen ut Byggnadsplan

267 4. Förslag Framtagande av en ny vårdbyggnad för somatisk vård är en följd av verksamhetsutvecklingsarbetet på Kungälvs sjukhus. Projekt 2b och 2c, som föreslås genomföras i samband med projekt 2, krävs för att åstadkomma de verksamhetsmässiga fördelar och mål som identifierats i förarbetena. Projektmål Patienter Lokalerna ska främja patientens integritet, deltagande, trygghet och kontakt med såväl personal som anhöriga. Patienternas rum ska vara enkelrum för att minska smittspridning med ytor som möjliggör att undersökningar/behandlingar/dokumentation sker där. Flexibilitet på avdelningarna för tillfälliga överbeläggningar måste finnas. Medarbetare Lokalerna ska ge förutsättningar för en god arbetsmiljö och trivsel för medarbetarna. De ska också möjliggöra överblick och kommunikation. De ska främja såväl ett flexibelt arbetssätt som ett patientnära arbetssätt (dvs. att fler arbetsuppgifter såsom exempelvis dokumentation sker hos patienten), men med möjlighet till avskilda arbetsutrymmen och utrymmen för rast/vila. Samverkan Lokalerna ska medge samverkan över klinik- och avdelningsgränser. De ska också möjliggöra samverkan mellan mottagningar, dagsjukvård och avdelningar samt mellan olika yrkeskategorier. Lokalerna ska också möjliggöra samverkan med verksamheter i den befintliga byggnaden. Flexibilitet & standardisering Lokalerna ska vara flexibla på kort och lång sikt för att möjliggöra förändrade arbetssätt, organisationsförändringar samt användning för annan verksamhet (t.ex. utökad dagvård). Vårdavdelningarna ska vara möjliga att dela av i mindre enheter. Utformningen ska vara standardiserad för att öka möjligheterna att arbeta över klinik- och avdelningsgränser. Standardiseringen ska göra det lätt för patienten att orientera sig på olika avdelningar. IT Lokalerna ska från början vara förberedda för funktionella IT-lösningar till stöd för patienter och medarbetare. Kostnadseffektivitet Lokalerna ska främja kostnadseffektiva lösningar vad gäller logistik (i form av bl.a. materialförsörjning och interna samband) och drift. Miljö & hållbar utveckling Lokalerna ska i möjligaste mån vara miljövänliga vad gäller material, inredning och energiförsörjning. Lokalerna ska ha kontakt med utomhusmiljön och ta in dagsljus. Tillgänglighet Lokalerna ska utformas så att de är fullt tillgängliga för äldre och för personer med funktionsnedsättning. 4.1 Verksamheternas krav på lokalerna Slutenvård,öppenvård,dagsjukvård De nya lokalerna ska formas så att möjligheterna till patient-/diagnossamordning kan ske på bästa sätt. Således bör sluten- och öppenvård för gemensamma patientgrupper i så stor utsträckning som möjligt ligga på samma horisontella plan, vilket utöver den nya vårdbyggnaden kräver ombyggnad av de befintliga anslutande lokalerna. Även dagsjukvården bör integreras med sluten- och öppenvården. Ur patientperspektiv bidrar denna lösning till en ökad möjlighet att erbjudas patienten rätt kompetens och vårdform. För personalen bidrar lösningen till en ökad förståelse för varandras situation och till 12

268 social samvaro. Ur ett bemanningsperspektiv kan möjligheterna till ökat samutnyttjande av personal samt delat chefskap bidra till flödesmässiga och ekonomiska fördelar. Dagsjukvård är i behov av tolv till femton vårdrum. Dagsjukvårdens verksamhet bedrivs både av kirurgen och av intermedicin. Viss del av dagsjukvården kommer att ha nära samarbete med AVHteamet, smärtenheten och den palliativa vårdenheten, vilket är viktigt vid lokaliseringen. På varje plan kopplas en mottagningsenhet till vårdenheten/vårdenheterna. Mottagningarna ska vara standardiserade, dock med möjlighet för flexibilitet då vissa lokaler behöver specialanpassas för att möta specifika behov t ex gruppaktiviteter/utbildningar. För att maximera nyttjandegraden ska undersöknings- och behandlingsrum, så långt möjligt, vara generellt utformade/utrustade och inte vara personliga. Det framtida behovet av mottagningsrum bedöms vara ca 40 rum. Av dessa bör 4-6 rum vara något större. Då det planeras för en centralreception i huvudentrén behövs det inte någon kassafunktion på respektive mottagning. Administrativaarbetsplatserochsambandivårdverksamheten Grundinriktningen i den nya vårdbyggnaden är enkelrum och moduluppbyggnad kring en begränsad grupp patienter. I och med detta kommer allt mer dokumentation kunna göras i patientrummet eller i nära anslutning. Med detta kommer vi att se ett minskat behov av arbetsplatser skilda från patientrummet. Fortsatt behov av arbetsplatser avskilda från vårdavdelning, dagsjukvård och mottagning kommer att kvarstå för det icke patientnära arbetet. Här ska finnas möjligheten till egen arbetsplats men inte nödvändigtvis eget rum. Lättillgängliga möteslokaler i olika storlekar ska finnas för att främja teamarbete runt patienten. På vårdenheterna ingår olika former av utbildningsaktiviteter som engagerar personal, studenter och andra utomstående med koppling till verksamheten. Inom respektive klinik måste utrymmen finnas för studenter, klinikansluten forskning och övrigt utvecklingsarbete. Ökad tillgång till grupprum/samtalsrum kan stimulera till spontana eller planerade möten och utveckling Utformning Patienter ska kunna förflytta sig i sjukhuset på ett enkelt och tydligt sätt. Detta sker i nuvarande bebyggelsestruktur och det är viktigt att utveckla detta. Om möjligt bör en separering av flödena för sängtransporter, godstransporter och gående patienter utvecklas. Detta kan ske genom att särskilda försörjningshissar placeras i ny vårdbyggnad. För att få generella och flexibla byggnader ska husdjup, våningshöjd, fönsterplaceringar och tekniska system utformas så att lokalerna kan få annan användning över tiden. Här måste vissa prioriteringar och begränsningar göras då en vårdavdelnings mått inte stämmer med t ex en operationsavdelning. Lokalerna måste ha dagsljus, bra ljudmiljö och god orienterbarhet, med möjlighet till utblickar även från korridorer. Generalitet Vid planeringen av nya lokaler skall beaktas den allt snabbare utvecklingen inom de olika verksamheterna och därför skall en beredskap för framtida ändringar finnas med i planeringen. Lokalerna skall också ge möjlighet till ett flexibelt arbetssätt. Tekniska system för klimatisering av byggnaden skall styras av det verkliga behovet, men även i rimlig omfattning beakta framtida förändringar hos verksamheterna. De skall också vara objektsanpassade, medge lämpligt brukarinflytande i vetskap om att människan har en subjektiv upplevelse av klimat samt utnyttja byggnadernas lagringsmöjlighet av värme och kyla. Enhållbarmiljösomskaparhälsa En genomtänkt miljö där arkitektur, ljus och konst samspelar är viktig för patienter, besökare och medarbetare. Vårdmiljön ska bidra till tillfrisknande och upplevd hälsa och upplevas som attraktiv och skapa känslor av trivsel hos de allra flesta som vistas där. Lokalerna ska bidra till goda möten, skapa trygghet och tillit och möta behoven av avskildhet och integritet. Miljön ska också genom god orienterbarhet underlätta patienters och anhörigas delaktighet i vården. 13

269 Utformning och materialval ska grunda sig på evidensbaserad design och senast tillgänglig kunskap om samband mellan vårdmiljö och hälsa. Patientrum, korridorer och allmänna utrymmen bör vara utformade och inredda för fysisk aktivitet på olika nivå. 4.2 Verksamhetsbeskrivningar Nedan beskrivs de kliniker och verksamheter som berörs av en ny- och ombyggnation, eller har ett nära samband med verksamheter/kliniker som berörs. Medicinkliniken, kirurg/ortopedkliniken och geriatrik-/rehabiliteringskliniken kommer att dels inrymmas i de nybyggda vårdavdelningarna samt ombyggda mottagningarna. Även laboratoriemedicin är i behov av nya lokaler. Den byggnad som sjukhusadministrationen idag verkar i kommer att rivas och de behöver därför en ny lokalisering på sjukhuset. I en nästa etapp ska sjukhusets huvudentré byggas om/till. I den fysiska planeringen bör därför hänsyn tas till huvudentréns placering, varför även den beskrivs. Akutkliniken, anestesi, intensivvården, operation, ambulansverksamheten och röntgenkliniken beskrivs för att de har ett nära samband med verksamheter/kliniker som berörs av en ny- och ombyggnation Sjukhusets huvudentré Sjukhusets huvudentré bör präglas av öppenhet, vilket är ett av sjukhusets ledord. Entrén ska tillhandahålla ytor för publika aktiviteter i olika former, t.ex. hälsofrämjade information, utställningar eller patient- och anhörigdialoger. I sjukhusets huvudentré ska det finnas goda möjligheter för information och betalning i en bemannad centralkassa. I anslutning till sjukhusets entré bör även sjukhusbiblioteket lokaliseras. Sjukhusbiblioteket är ett allmänbibliotek med skön- och facklitteratur, ljudböcker, tidskrifter, tidningar och Internetuppkoppling. Biblioteket är till för både patienter och personal. Sjukhuset har i dag få publika ytor för information och sittplatser där anhöriga och patienter kan vistas. En möjlig utveckling är att skapa sådana ytor i anslutning till sjukhusentrén eller delvis integrerat med biblioteket. Centrala stråket i anslutning till entrén ska ge patienten och anhöriga en känsla av trygghet och vara lätt att orientera sig i. Efter detta stråk ska det finnas serviceutbud för patienterna så som bibliotek, andaktslokal, frisör, fotvård, cafeteria med mera. Här ska det även finnas möjlighet för patienter och anhöriga att kunna sitta ner och samtala. Apotek Nya lokaler för expeditionsapoteket kan planeras i anslutning till huvudentrén. Sjukhusapoteket kommer att behöva utökade och anpassade lokaler. Centralreception Centralreceptionen skall ha en tydlig placering i sjukhusets huvudentré. Enheten arbetar med service och information till patienter, anhöriga, andra besökare samt sjukhusets personal. Uppgifter: Ta emot och registrera ankomst för samtliga klinikers patienter (ej patienter till akuten) som skall till undersökning eller operation. I registreringen ingår att patienten i förekommande fall betalar fastställda patientavgifter. Möjligheten till självregistrering ska finnas och bör i framtiden vara basen för kassahanteringen. Lämna information till besökare gällande sjukhusets verksamhet samt kollektivförbindelser. Utföra administrativa arbetsuppgifter/service utifrån organisationstillhörighet. Ansvara för tillsyn och service av sjukhusets konferenslokaler. Lokalen skall utformas och dimensioneras så att väntetiden till registrering blir högst 5 minuter oavsett hög eller låg belastning. Bemanning över tid skall utgå ifrån tidsmässig besöksstatistik från mottagningar och operationsavdelning. Kundmottagandet skall medge integritet i samtalet. Med tanke på hanteringen av betalningsmedel skall utformningen ta hänsyn till gällande krav samt tillgodose kraven på personsäkerhet för personalen. Utformningen skall medge att samtliga uppgifter kan lösas i lokalen. 14

270 4.2.2 Sjukhusadministrationen Administrationen på Kungälvs sjukhus inrymmer en ekonomiavdelning, personalavdelning, IS- /utvecklingsavdelning och en kansliavdelning. I och med administrationens sjukhusövergripande arbetssätt arbetar man nära såväl olika medarbetare i verksamheterna som andra avdelningar inom administrationen. Administrationen har också återkommande möten med externa besökare. Administrationen har en viktig roll i att bl.a. hålla samman sjukhusövergripande arbeten samt att ta hand om regionala förfrågningar och initiativ. Det är troligt att detta, liksom det konsultativa arbetssättet, kommer att dominera framöver. I dag har administrationen en sammanhängande lokalyta på entréplanet. En samlad administration är fortsatt eftersträvansvärt; dels på grund av sjukhusdirektörens stabsfunktioner, dels på grund av samordningsvinster i gemensamt materialförråd, kopieringsutrymme etc. Personalen arbetar i standardiserade kontorsrum, varav vissa har mindre mötesutrymmen. På grund av det datoriserade arbetet krävs ergonomiska arbetsplatser med höj- och sänkbara skrivbord. Då administrationens medarbetare ofta har möten/samtal i arbetsrummen krävs god ljudisolering mellan rummen för att bibehålla en bra arbetsmiljö. Utöver detta finns behov av ett personal-/lunchrum, toaletter, arkivrum samt materialförråd/kopieringsrum. I anslutning till administrationen finns också ett av sjukhusets större konferensrum (24 platser), vilket även är förutbestämt som ledningsrum vid en allvarlig händelse. Även framöver bör ett sådant konferensrum finnas lokaliserat med närhet till administration/sjukhusdirektör. Administrationen tillhandahåller även ett större arbetsrum för VGR- IT, som under delar av veckan finns på plats på sjukhuset. Behovet av ett sådant arbetsrum finns även framöver Medicinkliniken Kliniken består av två vårdavdelningar, en medicinmottagning samt en dagsjukvårdsenhet där främst blod och mag- och tarmsjukdomar hanteras. Kliniken kommer att beröras av en ny- och ombyggnation. Kliniken arbetar till exempel med de stora folksjukdomarna diabetes, hjärtinfarkt och KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom). Specialistutbildade sjuksköterskor bedriver parallellt med läkare egen mottagningsverksamhet för patienter med diabetes, KOL, hjärt- och kärlsjukdomar. Satsningar har gjorts för att stärka patienterna genom ökad kunskap om sin sjukdom, t ex den så kallade Hjärtskolan som vänder sig till såväl patienter som anhöriga. Stödjande telefonsamtal utförs också av kranskärlsköterska. Det finns även en dietist knuten till kliniken. Nästan samtliga patienter läggs in via akutmottagningen. Mottagningen har specialkunskap inom diabetes och endokrinologi, gastroenterologi, lungmedicin, kardiologi, hematologi samt allmän internmedicin. Under det senaste året har också den medicinska dagsjukvården expanderat. Patienter med blodsjukdomar och mag-tarmsjukdomar kan där behandlas polikliniskt istället för att läggas in, vilket är en kvalitetshöjning. Både för mottagning och vårdavdelningarna inom medicinkliniken finns starka kopplingar till mottagningarna inom geriatrik/rehab-kliniken. För vårdavdelningen finns det även starka kopplingar till akutmottagningen, röntgen, laboratoriemedicin och akuten Kirurg-/ortopedkliniken Kliniken består av kirurgisk och ortopedisk verksamhet som är relativt åtskilda varandra. Kliniken kommer att beröras av en ny- och ombyggnation. Kliniken arbetar med både elektiv och akut verksamhet och inte sällan påverkas elektiva patienters möjligheter till specialistsjukvård av att akut patient måste tas om hand. Detta gäller framför allt för behandlingar både polikliniska och slutenvårdsingrepp. 15

271 Kirurgin har två vårdavdelningar med sammanlagt 46 vårdplatser. Planerad kirurgi består bland annat av operationer för gallsten, tjock- och ändtarmscancer, ljumskbråck, prostatacancer, prostataförstoring, och blåscancer. Dagkirurgin består framför allt av bråck-kirurgi, åderbråck samt endoskopiska ingrepp. Ortopedin har en vårdavdelning med 19 vårdplatser. Inom avdelningen finns även fyra övervakningsplatser som möjliggör snabbt övertagande av protesopererade patienter från intensivvården. Proteskirurgi, handkirurgi samt knäkirurgi är de vanligaste ortopediska operationerna. Ortopedisk dagkirurgi består framför allt av artroskopier samt hand- och fotkirurgi. Dagsjukvården tar emot ca 2000 besök av patienter med cancerdiagnos. Kirurg/ortopedmottagningarna har starka kopplingar till UVA (uppvakningsavdelning) och medicinmottagningen. Mellan klinikens vårdavdelningar och röntgen, laboratoriemedicin, anestesi/operation/akutmottagningen föreligger också starka samband. Man strävar efter att tidigt efter operation påbörja rehabilitering vilket leder till att sambandet mellan vårdavdelningar och paramedicinsk verksamhet stärkts Geriatrik-/rehabiliteringskliniken Kliniken består av geriatrikmottagning och vårdavdelningar samt paramedicinsk verksamhet, smärtcentrum, AVH-team (avancerad vård i hemmet) och ljusbehandlingsenhet. Kliniken kommer att beröras av en ny- och ombyggnation. Mer än 95 procent av patienterna kommer in akut, varav en del läggs in direkt på avdelningen, en del via ambulans/röntgen och en del via akutmottagningen. De vanligaste diagnoserna är stroke, höftfraktur, kotfraktur samt demens. Vid den ena avdelningen vårdas främst patienter med benskörhetsfrakturer i höft, kota och bäcken. Vid den andra avdelningen, vilken är sjukhusets stroke-enhet, vårdas patienter i alla åldrar med stroke och andra neurologiska sjukdomar. Sjukgymnastik, arbetsterapi, logopedi samt kuratorsverksamhet för sjukhusets somatiska del ingår också i kliniken. Framför allt arbetar de med de inneliggande patienterna, men bedriver även en poliklinisk verksamhet (t ex hjärt- och KOL-skola). Rehabiliteringsträning utförs både inomhus i träningslokaler och utomhus i anslutning till verksamheten. Smärtenheten har daglig sköterskemottagning och läkarkonsult regelbundet. Verksamheten avseende den maligna smärtan ökar liksom samarbetet med sjukhusets avdelningar, AVH-teamet och hemsjukvården. AVH-teamet består av sjuksköterskor och läkare som arbetar konsultativt mot kommun, primärvård och sjukhus dagtid för att ge svårt sjuka patienter möjlighet att vårdas hemma. De som får detta stöd är framför allt cancerpatienter, men även patienter med andra kroniska sjukdomar. Ljusbehandlingsenheten behandlar hudsjukdomar och har sköterskemottagning vid flera tillfällen per vecka samt läkarkonsultation en gång per månad. Ljusbehandlingsenheten har få kopplingar till andra verksamheter annat än den organisatoriska tillhörigheten till geriatrikkliniken. Smärtmottagningen har starka kopplingar till såväl övrig mottagningsverksamhet som vårdavdelningarna. Liknande kopplingar finns för den paramedicinska personalen som förflyttar sig till de olika mottagningarna och vårdavdelningarna. De geriatriska vårdavdelningarna har starka kopplingar till flera av sjukhusets kliniker och funktioner då man här vårdar patienter tillhörande olika medicinska specialiteter Laboratoriemedicin Kliniken ger service till sjukhuset och till flera närliggande sjukvårdsinrättningar. Kliniken sköter provtagning, blodanalyser och blodtappningar samt hanterar sjukhusets blodbank. Kliniken kommer att beröras av en ny- och ombyggnation. 16

272 Öppenvårdspatienter kommer till kliniken för provtagning dagtid och antalet besök har ökat kraftigt de senaste åren. Vidare tar laboratoriemedicin emot prover som tagits på bland annat vårdavdelningarna. Delar av proverna analyseras internt och övriga skickas till Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Laboratoriemedicin tar även emot en stor mängd prover från externa vårdgivare, t ex kringliggande vårdcentraler. Kliniken är ackrediterad och har tillstånd från Läkemedelsverket och Socialstyrelsen för tappning och komponentframställning. Laboratoriemedicin har många aktiva blodgivare och kampanjer genomförs kontinuerligt för att få fler. Att ha kvällsöppet är ett sätt att öka tillgängligheten. Akutmottagningen är den verksamhet som genererar flest analyser. Samtliga mottagningar och vårdavdelningar har en stark koppling till laboratoriemedicin, antingen genom att patienten besöker provtagningen i samband med besök eller att prover skall skickas från vårdavdelning för analys. Många patienter kommer även till provtagning/blodtappning utan att besöka annan verksamhet, varför ett starkt samband med en entré också är önskvärt Akutkliniken Kliniken innefattar akutmottagning och sekretariat. Inga läkare är anställda vid kliniken utan de tillhör respektive specialitet och arbetar en del av sina pass på akuten. Kliniken har ett nära samband med de kliniker som kommer att beröras av en ny- och ombyggnation. Akutmottagningen är öppen dygnet runt för akutsökande på länssjukvårdsnivå inom områdena allmän internmedicin, kirurgi, urologi samt ortopedi. Det finns även akutmottagning för akutsökande vuxna inom psykiatrin på dagtid. Ca söker akutmottagningen årligen, antalet har ökat kraftigt de senaste åren. Knappt av de akutsökande patienterna är barn trots att sjukhuset saknar barnuppdrag. Kliniken arbetar med att kontinuerligt utveckla verksamheten för att förbättra omhändertagandet för patienterna och minska väntetiderna. Detta kräver samarbete med övriga verksamheter, bl.a. ambulans, intensivvårdsavdelning, övriga vårdavdelningar samt primärvårdsakuten. Antalet traumalarm har ökat kraftigt de senaste åren vilket sannolikt kommer att fortsätta. Detta medför ökad komplexitet samtidigt som vikten av ett bra flöde till framför allt laboratoriemedicin, IVA och röntgen ökar. Akutmottagningen har även starka samband med operations- och ambulansverksamheten. Vidare har man ett stort flöde av patienttransporter mellan akutmottagningen och röntgen. Starka samband föreligger även med ortopedmottagningen, paramedicinska verksamheten (utifrån kompetensutbytesperspektiv) och samtliga vårdavdelningar där de medicinska vårdavdelningarna har det största flödet av patienter direkt från akuten Anestesi/intensivvård/operation/ambulansverksamhet Kliniken består av operation, anestesi, intensivvård (IVA) och ambulansverksamhet. Verksamheten har ett nära samband med de kliniker som kommer att beröras av en ny- och ombyggnation. På operation utförs mellan 4000 och 4500 operationer årligen, endoskopi oräknad. Inom allmänkirurgin tar tarmkirurgin, bråck och galloperationer mest operationstid i anspråk. Dessutom utförs ca 2500 endoskopiska ingrepp inom magtarmkanalen, urinvägarna och luftvägarna vid operationsenheten. Urologin med cirka 350 operationer är en relativt liten del av den samlade kirurgin. Organdonationsoperationer utförs när det behövs. På operationsavdelningen utförs också pacemakerinläggningar, tandbehandlingar i narkos och ett mindre antal gynekologiska operationer. Ortopediska operationer tar halva operationstiden i anspråk och proteskirurgin är den enskilt största verksamheten ur resurssynpunkt. Sammantaget har ortopedin med frakturkirurgin störst akutverksamhet, närmare 40 procent av alla ortopediska ingrepp är akuta. Allmänkirurgiska ingrepp inklusive urologin svarar för 30 procent av all operationstid och de återstående 20 procenten upptas av endoskopi, gynekologi, tandoperationer och pacemakerinläggningar procent av alla operationer är akuta. 17

273 På intensivvårdsavdelningen (IVA) vårdas ca 1700 patienter årligen, varav ca 700 är intensivvårdspatienter, knappt 300 är hjärtpatienter och närmare 700 patienter får korttidsvård som omfattar enklare behandlingar. Under ett år respiratorbehandlas närmare 150 patienter. De vanligaste intensivvårdsdiagnoserna är infektionsutslöst chocktillstånd, förgiftningar/överdoseringar, blödning från magtarmkanalen, kramper och andningssvikt. Sjukhusets ambulansverksamhet ansvarar för alla bilarna i området samt en sjuktransportbil. En strävan är att via ambulans snabbare styra patienten till rätt instans. Ambulansverksamheten har under de sista tre åren (liksom kliniken i övrigt) utsatts för en stadigt ökad efterfrågan. Stark koppling finns till akutmottagning och röntgen. Mellan operation och kirurg-/ortopedklinken finns starka samband, både avseende mottagning och vårdavdelningar. Även övriga vårdavdelningar har starka samband med såväl operation som IVA och ambulansverksamhet Röntgenkliniken Kliniken innefattar röntgenavdelning och medicinteknisk avdelning (MTA). Kliniken har ett nära samband med de kliniker som kommer att beröras av en ny- och ombyggnation. Verksamheten präglas av sjukhusets akutuppdrag med krav på diagnostisk radiologi dygnet runt. Cirka undersökningar per år utförs, ungefär hälften är akuta och resten planerade. Ca 60 procent av undersökningarna sker på remiss från sjukhuset och resten framför allt från primärvården. Inläggning inför undersökning sker endast i undantagsfall, kliniken strävar efter att alla rutiner skall vara anpassade för att möjliggöra polikliniska undersökningar. Genom klinikens drop-in-verksamhet och kontinuerliga omprioriteringar undviks väntetider till undersökningar. I stort sett all miljöskadlig inverkan av klinikens verksamhet har kunnat elimineras efter den genomförda digitaliseringen. Verksamheten är inte längre beroende av olika framkallningsvätskor eller silverbaserad fotografisk film. Röntgen har förutom starka kopplingar till akutmottagning och operation även starka samband med kirurg- /ortopedmottagningen och samtliga vårdavdelningar. De största fysiska patientflödena till och från röntgen går från vårdavdelningarna och akutmottagningarna. Dessutom kommer många patienter direkt till röntgenmottagningen på extern remiss varvid det finns ett starkt samband med entrén. 4.3 Logistik och flöden Personflöden Personflödena inom Kungälvs sjukhus består av patienter inom öppen och slutenvård, personal och besökare till framför allt vårdavdelningarna. Det till numerären största dagliga patientflödet går till laboratoriemedicin, följt av akutmottagningen, kirurg/ortopedmottagningen, medicinmottagningen och geriatrikmottagningen. Även röntgenmottagningen har ett mycket stort patientflöde av patienter som kommer utifrån. De interna patienttransporterna utförs antingen av dedikerade patienttransportörer eller av ordinarie vårdpersonal. Betydande flöden är mellan röntgen och akutmottagningen/iva/vårdavdelningarna. Patienttransporter sker även från akutmottagning, IVA, operation till respektive vårdavdelning. Utöver det stora flödet av patienter till laboratoriemedicin så går vårdpersonalen mycket till laboratoriemedicin med prover. De största interna flödena av prover är från akuten, IVA och vårdavdelningarna. Andra personalflöden att ta hänsyn till är till och från omklädningsrum och restaurang. 18

274 4.3.2 Materialflöden Tvättochförråd:Tvätt och förrådsgods levereras 2 respektive 3 gånger i veckan och utgör de största godsmängderna in till sjukhuset. Detta gör att inflödet är ojämnt fördelat över veckan med tisdag och torsdag som de hårdast belagda dagarna både på godsmottagningen och avseende leverans till mottagare. Mat: Från köket transporteras maten på vagnar till de olika vårdavdelningarna och kaféet. Transporterna sker tre gånger dagligen, måndag till söndag. Detta flöde är totalt större än tvätt och förråd men är jämnare fördelat över dag och vecka. Måltidshanteringen inom regionen genomgår en översyn vilket kan leda till att detta flöde förändras inom de kommande åren. Läkemedel: Läkemedel levereras till varucell på godsmottagning för vidare leverans till avdelning och till det Vårdnära Lagret. Detta ligger centralt placerat i sjukhuset för att personalen skall kunna hämta ut läkemedel som avdelningens eget förråd saknar och används av samtliga kliniker. Vätskor: Vätskor (salt- och näringslösningar) levereras ihop med övriga läkemedel till sjukhuset på lastpallar och transporteras från godsmottagningen till vätskeförrådet beläget intill kulverten för vidare ompackning till respektive mottagare. Apoteksvaror: Apotekets varor levereras med budbil via godsmottagningen för överlämning i separat varucell som ligger intill vätskeförrådet. Där hämtar apotekets personal varorna. Post/paket: Posten ankommer och distribueras i en stor tur till hela sjukhuset dagligen, utöver det levereras lite diversepaket på sparkcykel under dagen. Godsmängder De dagar då inflödet av gods är som störst transporteras ca 100 vagnar med tvätt, förrådsmaterial, mat och övrigt från godsmottagning till sjukhuset och med ett motsvarande stort flöde av returer från sjukhuset. De största mottagarna av gods är vårdavdelningarna, operation och IVA/laboratoriemedicin. Med den utökning av antal vårdplatser och mottagningsbesök som planeras är det troligt att godsmängderna in ökar med ca 25 procent. Laboratorieprover Prover som skall till laboratoriemedicin för analys hämtas från avdelningarna på en daglig uppsamlingsrunda varje morgon. Övrig tid är det vanligen vårdpersonalen själva som transporterar proverna. Laboratoriemedicin tar även emot prover från externa vårdgivare och skickar iväg delar av sjukhusets prover till Sahlgrenska Universitetssjukhus för analys Sjukhusets infrastruktur och materialhantering Allt gods tas emot på godsmottagningen i försörjningsbyggnaden (Hus 7). Godset distribueras efter ankomst till respektive avdelning eller mottagning, viss ompackning sker men ingen lagring av gods i större omfattning. Här sker även sophantering och avskeppning av avfall och smutstvätt. I försörjningsbyggnaden (Hus 8) finns även köket varifrån all mat transporteras till vårdavdelningar och kafé. Försörjningsbyggnaden förbinds med sjukhuset via en kulvert till Hus 5 i plan 2. Kulverten är relativt smal och det är även i denna som de tekniska försörjningssystemen går. Utöver alla godstransporter så används denna gång av personal till och från matsal. Längs kulvertens västliga del ligger även en del omklädningsrum vilket också genererar personalrörelser. Kulverten övergår sedan i ett syd-norrgående transport/gångstråk i plan 2. Här sker huvuddelen av transporterna. Godstransporterna utförs med dragtruckar fram till hissarna där godset sedan fördelas till respektive våningsplan för vidare transport för hand. Målsättningen är att utföra så mycket av transporterna som möjligt på plan 2. En nackdel är dock att det i sjukhuset södra del (Hus 2,5,15 och 1) finns såväl mottagningar som vårdavdelningar och alltså även utgör patientvägar. Entrén till Hus 2 är även ett akutintag från helikopterplattan. 19

275 4.3.4 Analys av nuvarande sjukhuslogistik På grund av ett ojämnt inflöde av material upplevs hisskapaciteten bristande vid vissa tider. Kulverten mellan försörjningsbyggnad och sjukhusbyggnad delas av gods, personal och tillträde till teknisk försörjning. Detta är naturligtvis inte en optimal lösning men godsflödena förväntas inte heller i en framtid bli stora nog att föranleda en ytterligare kulvert. Däremot upplevs korsningen när kulverten övergår i allmänt transportstråk som smal och överbelastad. Det blandade användande av detta transportstråk för gods, patienter, personal och akuta transporter från helikopterplattan bör minskas i en framtida layout. I dagsläget transporteras inneliggande patienter och patienter som vårdas på akutmottagningen och som kan komma att bli inneliggande, genom publika områden. Detta medför att de möter besökare och öppenvårdspatienter t ex vid transport mellan akutmottagning och vårdavdelning och till och från röntgen. Detta är inte önskvärt vare sig ur ett patientperspektiv eller för besökare Framtida önskemål/krav Separeradeflöden Svårt sjuk kontra besökare/öppenvårdspatient. Det finns ett starkt önskemål att separera transporter av inneliggande patienter och akutvårdspatienter från besökare och patienter på väg till mottagningarna. Denna typ av flöden finns bland annat mellan akutmottagning och röntgen, mellan akutmottagning och operation/iva respektive vårdavdelningarna. Gods kontra persontrafik. Kungälvs sjukhus och Regionservice önskar även att så långt som rimligt är, separera godstrafik från persontrafik. Framtidens försörjning bör koncentreras till ett försörjningsplan med anslutande hissar för att leverera varor till mottagaren. I anslutning till hissarna, på varje våningsplan, skall finnas avställningsytor för levererat gods. Härifrån distribuerar sedan servicepersonal till beställande förråd. Vi ser att det är lämpligt att ha två olika typer av hissar; en sort som är prioriterade och anpassade för gods- och sängtransporter och en sorts hissar för persontransporter. Förrådsstruktur Inom Västra Götalandsregionen drivs projektet Material i Vården (MiV) som syftar till bland annat lägre kapitalbindning, effektivare materialhantering, högre servicegrad och minskad yta. Detta upplägg ställer följande krav på den nya vårdbyggnaden: Närförråd med frekventa artiklar nära förbrukningsstället (max 3 m), dvs ett förråd per patientrum. Närförrådet utgörs av ett skåp med måtten b65*d45*h210 cm och det bör placeras i anslutning till dörrposten till salen. Avdelningsförråd centralt placerat på avdelningen innehållande övrigt material som inte finns i närförrådet. Avdelningsförrådet skall utformas så att det rymmer ca 10 stycken skåp med måtten b45*d65*h210 cm (obs ej samma som ovan) samt 4 st 4*0,6m hyllplan. Utrymme för transithall och rum för avemballering i samma plan som godsmottagning med närhet till berörda hissar. Avfallochsmutstvätt: Nedkast för avfall och smutstvätt bör placeras i anslutning till sköljrum. Nedkasten bör mynna ut på försörjningsplan under vårdavdelning, det vill säga tvätt och avfall skall inte hämtas inne på vårdavdelning. Nedkasten skall vara anslutna till ett så kallat karusellsystem. Miljörum bör placeras på våningsplanen på ett sätt som stödjer ett effektivt hanterande. Rörpost: Då flödet av prover till labbet är mycket stort bör rörpost ses som en möjlig lösning för att minska antalet manuella transporter och därmed minska tiden som vårdpersonalen lägger på detta. Hänsyn till detta bör tas i designen av byggnaden. Sängtvätt: För att möta de ökade hygienkraven och förbättra arbetsmiljön så bör utrymme för en central sängtvättsanläggning planeras med placering så att transporten av sängar till och från 20

276 vårdavdelningar blir så smidig som möjligt. Yta för sängtvätt och bäddning kräver ca m 2 beroende på dess utformning och dimensionering. Omklädningsrumpersonal: Omklädningsrum för vårdpersonal bör placeras i anslutning till ny vårdbyggnad. Textilförråd för personalkläder bör placeras så att detta enkelt passeras på väg till omklädningsrum. 4.4 Organisation och bemanning För att utreda hur verksamhetens organisation och bemanning bör se ut när sjukhuset växer tillsattes en arbetsgrupp med uppdraget är att göra en djupare analys av vårdens organisation och bemanningsfrågor inför vidare planering av den nya vårdbyggnaden Personalbehov och antal vårdplatser Utgångspunkten för arbetet var att vårdplatsantalet vid de somatiska vårdavdelningarna skall vara drygt 200. Arbetet inleddes med benchmarking samt studiebesök för att undersöka storleken på de vårdavdelningar som tagits i bruk de senaste åren. Antalet vårdplatser per enhet varierade betydligt - från cirka 20 upp till fler än 40. Arbetsgruppen kom fram till ett antal ståndpunkter inför det fortsatta arbetet: En vårdavdelning bör inte vara för liten ur perspektivet kostnadseffektivisering Arbetet vid enheten skall ske i vårdlag Vårdlagen bedöms bestå av en sjuksköterska och en undersköterska samt en gemensam samordnare/koordinator för enheten Antalet patienter per vårdlag bör vara 6-7(hänsyn har då tagits till att Regionservice tar över mycket av indirekt patientrelaterade arbete vid vårdavdelningarna) En nattbemanning på fyra personer, två vårdlag. Dagens nattbemanning med patienter på tre personal är ofta något i underkant på de flesta vårdenheterna Två olika alternativ utreddes, ett förslag med 7 avdelningar á 30 vårdplatser/enhet 210 vårdplatser totalt, och ett annat förslag med 8 vårdavdelningar á 28 vårdplatser totalt 224 vårdplatser. Genomförda simuleringar visade att alternativet med 8 avdelningar var det som är mest kostnadseffektivt och fungerar bäst ur verksamhetssynpunkt, då de två avdelningarna lättare kan samverka. Förslaget stödjer också den tänkta bemanningsstrukturen, där bemanningen är den samma dag som kväll, vardag som helgdag. Detta ses som en styrka för att förutsättningar skapas att bedriva mer aktiv vård och inte endast akut verksamhet efter kl.16. Om mottagningarna dessutom integreras med vårdavdelningarna ökar möjligheten till förlängda öppettider på sen eftermiddag/kväll Förändrad kompetensprofil Det finns mycket kunskap inom sjukhuset och arbetsgruppen har haft återkommande diskussioner om hur den kunskapen skulle kunna samordnas och spridas mellan enheterna. Sjukhuset har en utbildningsgrupp som heter Arbetsgivarens utbildningsgrupp och vi föreslår att den gruppen ansvarar för att formulera konkreta utbildningsmål inför lokalförändringen och samordna den kunskap och de utbildningar som krävs för att uppnå uppsatta mål. Undersköterskeutbildningen som genomfördes under hösten 2012 är ett bra exempel på hur sjukhuset samordnade en kompetensökning. Utbildningsmålen bör även ligga till grund för de individuella kompetensprofilerna redan nu för att vara i fas till

277 5. Fastighet De byggnadstekniska förutsättningarna är framför allt underlag för vidare teknisk projektering. De byggnadstekniska förutsättningarna redovisar Kungälvs sjukhus befintliga tekniska installationer samt beskriver de tekniska utgångspunkter som ställs vid den kommande om- och tillbyggnaden. 5.1 Teknisk försörjning Teknisk försörjning VVS, kyla och medicinska gaser Kungälvs sjukhus befintliga försörjningssystem för vatten, värme och medicinska gaser sker med extern produktion av respektive försörjningsmedia. Kylvatten produceras dock inom sjukhuset. Vatten och värme levereras av Kungälvs kommunala bolag för respektive media. Fjärrkyla är för närvarande inte aktuell inom Kungälvs kommun. Värme distribueras inom sjukhuset i ett internt kulvertsystem som är anslutet direkt mot kommunens fjärrvärmenät via en anslutningspunkt i hus 6. För vatten finns två anslutningspunkter. Det interna distributionssystemet för vatten är ett redundanssystem med ringmatning. Sjukhuset har även en egen borrad brunn för att säkerhetsställa delar av vattenförsörjningen. Gascentralen för medicinska gaser är placerad i anslutning till hus 6. Kompletterande system för andnings- och teknisk luft är placerad i hus 11. Fläktrummen på sjukhuset är lokalt placerade i respektive hus och försedda med återvinning Generellt utgår samtliga befintliga tekniska försörjningssystem, förutom kyla och ventilation, från hus 6. Redundansfunktioner för medicinska gaser och värme saknas delvis. Dagens huvudförsörjningsstråk för kyla och medicinska gaser har uppnått sin tekniska kapacitet och är placerade så att ett eventuellt haveri i huvudförsörjningskulverten mellan försörjningsenheten (hus 6) och sjukhusbyggnaden skulle slå ut försörjningen för stora delar och i vissa fall hela sjukhuset. Vid den kommande utbyggnaden av sjukhuset bör en kompletterande huvudförsörjningsaxel etableras väster om befintliga sjukhusbyggnader. Försörjningsaxeln bör integreras med framtida byggnader i ett gemensamt plan, gärna en gångkulvert. Försörjningsstråket skall innehålla, förutom nya huvudledningar med nord/sydlig utbredning, en ny undercentral för värme, ny kylcentral, ny gascentral för medicinska gaser och teknisk tryckluft. Den nya fjärrvärmeundercentralen ansluts till en nyförlagd fjärrvärmeledning, väster om sjukhuset. Det nya mediastråket skall dockas i tvärled via gångkulvert till det befintliga försörjningssystemet för att därmed skapa kapacitetsförstärkning och redundans Teknisk försörjning elkraft Kraftförsörjningen till Kungälvs sjukhus sker idag genom leverans av högspänning 10,5 kv (hsp) från Kungälvs energi. Byggnaden försörjs enligt principen med normalkraft och reservkraft samt vid behov med avbrottsfri kraft (UPS). Fördelningen av el i byggnaden kan med fördel ske med skenpaket. Detta skapar flexibilitet vid utformningen av de olika våningarna och även vid framtida ombyggnationer. Service och underhåll av de tekniska installationerna ska kunna genomföras med minimal störning för brukarna. Detta innebär att vissa system ska vara redundanta. Tekniska installationer ska enkelt kunna påverkas, servas och underhållas av driftpersonal. Desto mer komplicerade de tekniska installationssystemen är, desto mer sårbara är de. Därför skall enkelhet eftersträvas i systemuppbyggnad. Bly- och halogenfritt installationsmateriel skall användas. Nuvarande uppbyggnad av anläggningen har vissa begränsningar i form av att de flesta gamla lågspänningskablarna mot sjukhuset går genom kulverten. Detta innebär att det föreligger en stor risk att vid ett sabotage eller vid en brand så kommer större delen av sjukhuset att slås ut. Det finns dessutom mycket begränsade utbyggnadsmöjligheter i befintliga ställverk. Den nu planerade utbyggnaden kräver att anläggningen kompletteras med en ny tryckpunkt väster om sjukhuset. Genom 22

278 att anläggningen matas från två separata matningspunkter i distributionsnätet kommer sjukhuset också att uppfylla kraven i robusta sjukhus (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). 5.2 Energi och miljö Regionens energimål Västra Götalandsregionen ska halvera sin energianvändning i egna lokaler till 2030 jämfört med Ju lägre energibehovet är i alla nya byggnader som produceras fram till 2030, desto mindre blir behovet att minska energianvändningen i det befintliga fastighetsbeståndet. Västfastigheter har i sin konsekvensutredning ansatt ett genomsnittligt energimål för samtliga nya byggnader på 60 kwh/m2 och år, inklusive verksamhetsenergi. Som ett led i att uppnå uppställt energimål skall i samtliga nybyggnadsprojekt energiprognoser upprättas och löpande uppdateras med utgångspunkt från Västfastigheters riktlinjer avseende energikrav för nybyggnad (nybyggnadsstandard) Energianvändning i befintlig byggnad Ombyggnadsprojekten skall uppfylla Västfastigheters riktlinjer för energiförbrukning i befintliga byggnader. 5.3 Installationstekniska system Nya ventilationssystem ska utformas flexibelt samt vara el- och energieffektiva. Systemlösningen skall utformas för så lågt tryckfall och återvinna så mycket energi ur frånluften som möjligt. Utrymme för installationsschakt för VVS skall vara genomgående och igengjutas i nedersta respektive översta våningsplanet. På varje våningsplan skall installationsschakt vara tillgängliga med gångdörr. Utrymme för fläktrum skapas i den nya vårdbyggnaden på taket. För ombyggnaden bedöms nuvarande fläktrum vara tillräckliga. Utrymme för reservvattenanläggning skapas i ny vårdbyggnad. Särskild hänsyn ska tas beträffande skydd mot legionella i tappvarmvatteninstallationer. Riktlinjer från Smittskyddsinstitutet skall beaktas. Utrymme för sprinkelcentral skapas i den nya vårdbyggnaden. På Kungälvs sjukhus finns det två kylcentraler. Kylaggregaten är placerade på vindsplan i hus 15 och på taket i hus 11. Processkylan produceras i hus 15 och kan behöva utökas effektmässigt för att klara av den nya vårdbyggnaden. På plan 4 finns manuella överkopplingar mellan de två köldbärarsystemen för att åstadkomma redundans. För ombyggnaden finns kapacitet i befintliga kylmaskiner för att klara kylbehovet, men för den nya vårdbyggnaden krävs nya kylmaskiner placerade lokalt i byggnaden nära varmvattenproduktionen för en enkel värmeåtervinning.det nya kylsystemet bör dockas ihop mot befintligt system för ytterligare skapa redundans. Installation av komfortkyla ska begränsas. Kylbehoven ska i första hand begränsas med energieffektiv belysning, energisnåla utrustningar och solavskärmning. Vid dimensionering skall Västfastigheters nybyggnadsstandard och termiskt inneklimat beaktas. Dock gäller det övergripande energimålet. Utrymme för en ny försörjningscentral för medicinska gaser placeras i den nya byggnaden i markplan. Försörjningscentralen ska innehålla ny kompressor till andningsluft och teknisk luft. Detta för att fasa ut reservmaskinen i hus 11 som blir för liten. Försörjningscentralen skall även innehålla flaskpaket för andningsoxygen. Ny huvudförsörjningsaxel kompletteras och ansluts mot de befintliga rören. Behov av rörpost ser ut att öka på våra sjukhus i dag, då användningen expanderar till att omfatta även transport av läkemedel på många nya sjukhus. 23

279 Livscykelkostnad LCC skall beräknas vid val av tekniska system, energiförbrukningar, materialval mm. 5.5 Tillgänglighet Västfastigheters riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet för personer med olika funktionshinder skall tillämpas. 5.6 Hygien Krav på att förhindra spridning av mikrobiella förekomster enligt anvisningar från sjukhushygien med utgångspunkt från BOV (Byggegenskap och Vårdhygien) 2:a utgåvan skall tillämpas. 6. Tidplan och fortsatta åtgärder Tidskritiskaaspekter Kungälvs sjukhus är för närvarande inne i ett intensivt program- och systemhandlingsskede för Projekt 2, den nya vårdbyggnaden. En färdig program- och systemhandling med tillhörande projektkalkyl och detaljerad tidplan för fortsatt genomförande kommer att redovisas våren/försommaren I planeringen av den nya vårdbyggnaden måste vi även ta hänsyn till kommande ombyggnadsprojekt beskrivna i denna förstudie. Nedan redovisade hålltider för genomförandet av projekten 2b och 2c kan påverkas då det finns ett starkt tidsmässigt beroende till Projekt 2. Det är därför av stor vikt att vi i projektet som helhet kan planera och genomföra Projekt 2, 2b och 2c tillsammans och att verksamheten därmed kan uppnå nödvändiga organisatoriska och logistiska lösningar. En förutsättning för detta är att ombyggnadsprojekten finns med i kommande investeringsplan för Färdigställande/hyresstart Projekt 2, ny vårdbyggnad för somatisk vård 1:a kvartalet 2018 Projekt 2c, ny huvudentré 4:e kvartalet 2017 Projekt 2b, ombyggnad av befintliga vårdavdelningar Genomförande och utgifter Bedömdtotalutgift Beräknad investeringsutgift för ombyggnaden av befintliga vårdavdelningar (projekt 2b) och ny huvudentré (projekt 2c) är 122 mnkr. Utöver detta tillkommer investering i utrustning som beräknas till 20 mnkr. Hyresökningen efter ombyggnaden är 5,5 mnkr/år och ny hyra efter ombyggnad uppgår till 16,6 mnkr/år. Investering Ny hyra Hyra/m2 Projekt 2b, 2c 122 mnkr 16,6 mnkr/år 1842 kr/m2 Utbetalningsplanen för projektgenomförande fördelas enligt följande: Alla belopp i mnkr 24

280 S:a Projekt 2b Ombyggnad av befintliga vårdavdelningar Projekt 2c Ombyggnad huvudentré Utrustning projekt 2b, 2c Summa fastighet 122 Summa utrustning 20 Ytor Den totala ombyggnadsytan för projekten 2b och 2c är ca 9500 m2 Beroenden Ombyggnaderna kommer med stor sannolikhet att generera följdprojekt på Kungälvs sjukhus. Förutsättningarna för dessa följdprojekt beskrivs i kommande utvecklingsplaner. Som redovisas under rubriken 6 tidplan och fortsatta åtgärder finns ett start beroende till Projekt 2 den nya vårdbyggnaden. 8. Ekonomi Kungälvs sjukhus omsätter drygt mnkr. Interna hyreskostnaden motsvarar cirka 4 % eller 40 mnkr av sjukhusets av totala kostnader. Kungälvs sjukhus strategiska projekt ny vårdbyggnad är budgeterat till 700 mnkr exklusive utrustning. Vårdbyggnaden kommer att ersätta nuvarande somatiska vårdavdelningar. Denna förstudie avser ombyggnad av nuvarande vårdavdelningar till mottagningar (projekt 2b), en investering beräknad till 108 mnkr exklusive utrustning. Ombyggnaden av nuvarande vårdavdelningar kan påbörjas tidigast 2017/2018 när de somatiska vårdavdelningarna har flyttat till den nya vårdbyggnaden. En ny huvudentré (projekt 2c) är en investering beräknad till 14 mnkr som tillsammans med ny passage ger god tillgänglighet till den nya vårdbyggnaden. Samtliga dessa projekt behöver planeras samtidigt för att anpassa Kungälvs sjukhus lokaler till en effektiv vårdorganisation med bra logistik och goda möjligheter till bemanningsplanering. Den lösning som vi anser mest effektiv är en sammanhållen organisation för avdelning, mottagning och dagsjukvård vilket kräver att en ny vårdbyggnad kopplas ihop med nuvarande vårdavdelningar vilka då behöver anpassas för mottagningsverksamhet. Denna lösning ger stora fördelar ur ett bemanningsperspektiv med möjlighet att samutnyttja personal, delat chefskap samt bättre möjligheter att bemanna akutsjukvården helger och nätter. Kungälvs sjukhus har fått i uppdrag av regionstyrelsen att redovisa de ekonomiska konsekvenserna av en ny vårdbyggnad. I program- och systemhandlingen för den nya vårdbyggnaden har vi tagit ett helhetsgrepp på sjukhusets organisation. Hyreskostnaden för ny vårdbyggnad enligt ny internhyresmodell är beräknad till 36,2 mnkr år 1 (2018). Hyresökningen efter ombyggnad av nuvarande vårdavdelningar samt ny huvudentré är beräknad till 5,5 mnkr år 1 (2019). Kungälvs sjukhus möjligheter att finansiera ökade hyreskostnader är beroende av vilket uppdrag sjukhuset tilldelas. Utifrån nuvarande förutsättningar är resursfördelningen till hälso- och sjukvårdsnämnd 4 avgörande för sjukhusets möjligheter att finansiera nya kostnader och anpassa organisationen till upptagningsområdets vårdbehov. 25

281 För sjukhusets svar till regionstyrelsen avseende ekonomiska konsekvenser avvaktar vi kommande prognos på vårdkonsumtion samt effekterna av ny resursfördelningsmodell. Dessa uppgifter beräknas bli tillgängliga under november Handlingsalternativ/Arkitekttävling I tävlingsuppgiften (se avsnitt 3.1) ingick förutom den nya vårdbyggnaden även ombyggnader relaterade till densamma, såsom mottagningar, dagsjukvård, laboratoriemedicin, administration, delar av röntgen samt huvudentré. Det material som ligger till grund för denna förstudie ingick således i även i tävlingsprogrammet som var underlag för arkitekttävlingen. Utifrån prekvalificeringen valdes fem företag/team ut för att delta i arkitekttävlingen. Följande fem företag/team valdes ut: 1. Arkitema DOT AB med förslag Nemorosa 2. Berg/C.F. Möller architects AB/ Sjögren arkitekter AB med förslag Vitalis 3. LINK arkitektur AB/Mecano International B.V. med förslag Värna vården 4. Sweco Architects AB/Aart Architects A/S med förslag Congahella care 5. White arkitekter AB med förslag med förslag Sammanlagt Förslagen inkom i slutet av februari 2013 och därefter startade juryarbetet upp med att ta fram ett vinnande förslag. I mitten av mars enades juryn om förslag Congahella care utformat av Sweco Architects AB och Aart Architects A/S. Nedan finns juryns utlåtande om det vinnande förslaget, som även finns bifogat. JuryutlåtandetomförslagCongahellaCare Förslaget är väl genomarbetat och visar att förslagsställarna är kunniga om sjukvårdens krav och organisation. Strukturen är tydlig och redig men samtidigt enkel och bygger vidare på det befintliga sjukhusets karaktär. Kommunikationer och samband är väl lösta och differentierade mellan besökande, sängtransporter och godshantering. Den nya vårdbyggnadens utformning med olika längd och höjd på flyglarna medför ett bra samspel med det befintliga sjukhuset så att dess karaktär bibehålles och utvecklas. Detta tillsammans med flyglarnas något vinklade gruppering ansluter på ett trevligt sätt till tomten och naturen och ger sjukhuset en ny uttrycksfull fasad åt väster. Dispositionen av tomten medger också förutsättningar för framtida idag okända utbyggnadsbehov. Förslaget bygger på en konsekvent genomförd vårdenhet/team som är grupperade antingen parvis eller var för sig i de kortare flyglarna. De nya vårdavdelningarna är direkt kopplade till de befintliga avdelningarna och ger möjligheter för dragspelssamverkan med mottagning och dagvård. Denna direkta koppling i anslutning till de nya hissarna skapar möjlighet för en bemannad gemensam mottagande reception. Huvudentrén är välkomnande och öppen med en lågmäld skala som ger ett behagligt intryck. Entréhallen är trevlig och går djupt in i byggnaden genom att den befintliga byggnad 15 byggs om till entréhall med tillhörande lokaler, bibliotek och konferensrum. På detta sätt når entréhallen fram till korridoren för vägval, en god orienterbarhet. Byggnaderna ansluter på ett naturligt sätt till marken och fasadernas utformning och materialval gör att sjukhuset uppfattas positivt, en arkitektur som signalerar omtanke. Vårdavdelningarna är väl genomarbetade och uppfyller kraven på en god patientmiljö. Enheterna för vårdteamen är trevligt utformade med fyra vårdrum kring ett litet torg vilket medför en minskad korridorkänsla. Det enskilda vårdrummet måste detaljstuderas framför allt avseende hygienrummets tillgänglighet och storlek för en liggande patient. Juryn är inte heller säker på att den snedställda väggen med bakomliggande teknik är ett värdehöjande förslag. Trots att hygienrummet ligger mot korridoren visar förslaget bra kontakt och närhet 26

282 mellan personal och patient. Bilokalerna är grupperade dels för närbehovet inom teamet och för det gemensamma centralt. Eventuellt behövs viss komplettering av bilokaler. Personalrummet är placerat som gemensamt i kopplingen mot mottagningsdelen vilket befrämjar samverkan. Skissen för hur vårdavdelningen kan disponeras för mottagning visar en intressant detalj med ett skrivrum mellan två undersökningsrum. De likformade vårdteamen och den genomgående kopplingen till de nuvarande vårdavdelningarna medför goda förutsättningar för variationer i organisation och lokalutnyttjande. I de långa flyglarna kan två team lättare samverka vid tider med låg bemanning. Förslaget visar också hur de nuvarande vårdavdelningarna kan nyttjas för andra ändamål så är t.ex. laboratoriet och blodcentralen förlagd till plan 3 i en sådan byggnadsdel. Förslaget har en genomtänkt och fungerande logistik med god orienterbarhet och separerade trafikströmmar. Besökande till vårdavdelningar och mottagningar leds direkt och separat genom den djupa entréhallen till besökskorridoren. En ny hiss till röntgenavdelningen och lokaliseringen av laboratorium och blodcentral intill entréhallen gör också att alla besöksströmmar är separerade från sjukhusets inre verksamhet. Efter ett fördjupat studium av kommunikationerna kan säkert vissa av de neutrala korridorbryggorna tas bort utan att logistiken försämras. I de nya byggnaderna har också en separering genomförts så att sängburna patienter och varutransporter kommer till avdelningarna från en gemensam hisshall mellan avdelningarna. Röntgenavdelningens behov av administrativa lokaler har föreslagits intill röntgenavdelningen vilket naturligtvis är optimalt. 27

283 RAPPORT Dagvattenutredning för Botaniska Trädgården i Göteborg GRANSKNINGSHANDLING Göteborg Charlotta Berglund Leissner Tove Lindfors Göran Wallgren 1 (13) repo02.docx Sweco Gullbergs Strandgata 3 Box 2203 SE Göteborg, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Tove Lindfors Göteborg Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) [email protected] CLEI p:\4228\ _dagvatten_botaniska\100_enviroment\10 arbetsmtrl_dok\rapport\rapport_gh extern.docx

284 1 Inledning Bakgrund Arbetsmetod Förutsättningar 4 2 Befintlig avrinning 4 3 Förslag på åtgärder 8 Bilagor Bilaga 1 Botaniska trädgården- Översiktsbild Bilaga 2 Botaniska trädgården- Befintlig avrinning Bilaga 3 Botaniska trädgården- Åtgärdsförslag Bilaga 4 Botaniska trädgården- Belastning dagvattenmagasin Bilaga 5 Botaniska trädgården-gångar 2 (13) repo02.docx RAPPORT GRANSKNINGSHANDLING CLEI p:\4228\ _dagvatten_botaniska\100_enviroment\10 arbetsmtrl_dok\rapport\rapport_gh extern.docx

285 1 Inledning 1.1 Bakgrund Dagvattenavledningen i Botaniska trädgården i Göteborg utreds på grund av ständigt återkommande problem med bortspolning av slitlager för grusvägar och av jord och växtdelar i samband med kraftig nederbörd. I dagsläget saknas ett ordentligt dimensionerat och sammanhängande system för avledande av dagvatten från området till den huvudsakliga recipienten Vitsippsbäcken, som rinner längs med områdets nordöstra del. Utredningen utförs av Sweco på uppdrag av Västfastigheter i samarbete med Botaniska trädgården. Utredningen avser framtagandet av ett huvudsystem för dagvatten. Detta som ett första steg att förbättra dagvattenhanteringen i trädgården. Utredningen fokuserar på området markerat som fokusområde i Figur 1. Figur 1 Översiktsbild av Botaniska trädgården, fokusområdet för dagvattenutredningen är markerad med röd cirkel (se även Bilaga 1). 1.2 Arbetsmetod Den befintliga situationen i trädgården har kartlagts genom fältbesök, analys av befintlig situationsplan samt bearbetning av en höjdmodell utförd genom analys av data från 3 (13) repo02.docx RAPPORT GRANSKNINGSHANDLING CLEI p:\4228\ _dagvatten_botaniska\100_enviroment\10 arbetsmtrl_dok\rapport\rapport_gh extern.docx

286 laserscanning av marken i ArcGIS. Erfarenheter från personalen i trädgården tillsammans med underlaget ovan har använts för att fastställa den befintliga avrinningssituationen. Dagvattenflöden och erforderliga utjämningsvolymer har tagits fram med hjälp av dagoch ytvattenmodellen StormTac. Åtgärdsförslag har framtagits utifrån platsspecifika förhållanden, vilka är extra känsliga i en miljö som Botaniska trädgården. I samarbete med personal från Botaniska trädgården har platser för dagvattenhantering och förslag på lämpliga dagvattenanläggningar valts ut. 1.3 Förutsättningar Enligt uppgifter från beställare samt personal från botaniska trädgården finns det flera områden inom Botaniska trädgården där det idag ansamlas vatten. Efter genomgång av dessa områden har det konstaterats att störst problem råder i klippträdgården. Därför har denna studie fokuserat på detta område. Mycket av Botaniska trädgårdens dagvattenproblematik startar där då intensiva regn för med sig mycket grus som sedan sprids vidare ner i trädgården. Vid val av dimensioneringskriterier för dagvattenutsläpp från Botaniska trädgården finns inga klara riktlinjer att följa. I diskussion med Länsstyrelsen har konstaterats att Botaniska trädgårdens bidrag till föroreningsbelastningen i Vitsippsbäcken är mycket låg i förhållande till t.ex. Sahlgrenska. Specifika reningskrav har därför inte ställts. Den mest kritiska parametern enligt länsstyrelsen (telefonsamtal 4 februari 2013 Teresia Holmberg) är dagvattenflödet på grund av den föreliggande skredrisken i Vitsippsbäcken. Dagvattenanläggningarna i förslaget nedan har därav dimensionerats för ett acceptabelt flöde om l/s ut i Vitsippsbäcken. De föreslagna dagvattenanläggningarna kan i viss mån bidra till rening av dagvattnet vilket är en positiv sidoeffekt. Utredningen begränsas av bristen på dokumentation kring den befintliga avvattningen i Botaniska trädgårdens övre del. Funktionen och kapaciteten för de enstaka dagvattenlösningar som finns i den övre delen av trädgården är okända och har därför inte inkluderats i förslaget nedan. 2 Befintlig avrinning Den befintliga avrinningen har analyserats utifrån fältbesök och framtagen höjdmodell. Situationsplanen används för att presentera området och har kompletterats med inmätningar på plats. Områdets befintliga avrinning presenteras i Figur 2. Här framgår höjdryggarna, befintliga vattendrag, dammar och stigar inom området. Riktningen på avrinnande ytvatten i fokusområdet har markerats med pilar. 4 (13) repo02.docx RAPPORT GRANSKNINGSHANDLING CLEI p:\4228\ _dagvatten_botaniska\100_enviroment\10 arbetsmtrl_dok\rapport\rapport_gh extern.docx

287 Figur 2 Befintlig avrinning i fokusområdet där höjdrygg, höjdkurvor och gångstigar presenteras (se även Bilaga 2) Området kring Klippträdgården består främst av bergigt parkområde, grusstigar och berg i dagen. Det är ett kuperat område vilket framgår av visualiseringen av höjdförhållandena i parken som presenteras i Figur 3. Den bergiga terrängen och det kuperade landskapet leder till att en stor del av nederbörden rinner vidare ytledes istället för att infiltrera ner i marken. Vid intensiva regn sköljs slitlagret på de många grusstigarna i området bort av det avrinnande vattnet. Gruset sprids sedan i trädgården och samlas på platser som t.ex. de nedströms liggande dammarna. Konsekvenserna blir höga underhållskostnader där mycket tid och pengar måste läggas på att återställa gångstigar och slamsugning av de platser där grus och sediment ansamlats. 5 (13) repo02.docx RAPPORT GRANSKNINGSHANDLING CLEI p:\4228\ _dagvatten_botaniska\100_enviroment\10 arbetsmtrl_dok\rapport\rapport_gh extern.docx

288 Figur 3 Visualisering av höjdskillnader inom området Viss del av Klippträdgårdens dagvatten leds idag via en sedimentationsbrunn till ett magasin som finns markerat i Figur 2 och på bild i Figur 4. Hur stor del av dagvattnet i området som leds till magasinet är oklart. Magasinets totala volym är ca 7.5 m 3 men på grund av magasinets utformning används idag endast ca 1.5 m 3 till utjämning. 6 (13) repo02.docx RAPPORT GRANSKNINGSHANDLING CLEI p:\4228\ _dagvatten_botaniska\100_enviroment\10 arbetsmtrl_dok\rapport\rapport_gh extern.docx

289 Figur 4 Fotografi av lock till sedimentationsbrunn och magasin Från magasinet fortsätter vattnet ner i Rhododendrondalsbäcken och vidare till Amerikadammen, se Figur 5. Figur 5 Fotografi av nedre delen av Rhododendrondalsbäcken och Amerikadammen som bäcken mynnar i. Från Amerikadammen fortsätter vattnet till en brunn med skibord som kontrollerar nivån i dammen och sedan via ledning med utlopp i Vitsippsbäcken. Utloppsledningens kondition är dålig vilket tydligt syns på fotot taget i ledningens utlopp till Vitsippsbäcken, se Figur 6. 7 (13) repo02.docx RAPPORT GRANSKNINGSHANDLING CLEI p:\4228\ _dagvatten_botaniska\100_enviroment\10 arbetsmtrl_dok\rapport\rapport_gh extern.docx

290 Figur 6 Havererad dagvattenledning med sitt utlopp i Vitsippsbäcken Vitsippsbäcken är ett vattendrag som bland annat avvattnar Botaniska trädgården och området kring Sahlgrenska sjukhuset och upp mot Guldheden i Göteborg. Bäcken är för liten för att klassas som vattenförekomst enligt vattendirektivet. Vitsippsbäcken mynnar i Göta älv. 3 Förslag på åtgärder Ett förslag på åtgärder för förbättrad dagvattenhantering har tagits fram och presenteras i Figur 7. Förslaget visar på huvudstråken i den planerade dagvattenavledningen i området och lämplig lokalisering av utjämningsanläggningar. Huvuddragen i den föreslagna dagvattenhanteringen är att dagvatten avleds och utjämnas i ett så tidigt skede som möjligt då det inte hunnit orsaka skada på grusgångar och planteringar och inte dragit med sig stora mängder grus. På speciellt utsatta platser som markerats i Figur 7 bör en alternativ vägbeläggning tas fram för stigarna, se förslag bilaga 5. 8 (13) repo02.docx RAPPORT GRANSKNINGSHANDLING CLEI p:\4228\ _dagvatten_botaniska\100_enviroment\10 arbetsmtrl_dok\rapport\rapport_gh extern.docx

291 Figur 7 Åtgärdsförslag med föreslagen placering av diken, utjämningsmagasin, ledningar och platser där vägbeläggningen bör bytas ut. Magasin 1 har en utritad yta om ca 70 m 2 och Magasin 2 har en utritad yta om ca 900 m 2 (se även bilaga 3). Avledningen av dagvatten sker i första hand ytligt i form av diken, rännor eller avskärande diken med utjämnande funktion, se exempelbilder i Figur 8. För att den ytliga avledningen ska fylla sin funktion är det av stor vikt att omkringliggande mark har rätt lutning så att vattnet leds dit det ska. Figur 8 Exempelbild på avskärande dike mellan skogsmark och fastighet och dagvattenränna längs promenadväg 9 (13) repo02.docx RAPPORT GRANSKNINGSHANDLING CLEI p:\4228\ _dagvatten_botaniska\100_enviroment\10 arbetsmtrl_dok\rapport\rapport_gh extern.docx

292 Avskärande diken får en utjämnande funktion då de konstrueras med underliggande makadamlager, se exempelsektion i Figur 9. De avskärande dikena kan anläggas med dräneringsledning i botten och kupolbrunnar. Kupolbrunnar hjälper till att avleda vatten från lågzoner vid intensiva regn och möjliggör kontroll och rensning av ledningen. Figur 9 Exempelsektion av avskärande dike med utjämnande funktion I Botaniska trädgården kan en kombination av rännor, diken och avskärande diken med utjämnande funktion anläggas beroende på platsspecifika förhållanden. Avledningskapaciteten på dessa anordningar måste dock vara tillfredsställande. Det dike i nordvästra delen av fokusområdet som ansluter till området för alternativ utjämning i Figur 7 har på grund av höjdförhållandena i parken svårt att ansluta till magasin 2 utan att behöva pumpas. Där rekommenderas att ett dike med utjämnande funktion anläggs och kopplas vidare till dagvattenledningssystemet norrut i Botaniska trädgården. Jämfört med dagens situation uppskattas flödestopparna till dagvattensystemet norrut att minska. Två platser har föreslagits för placering av utjämningsmagasin, markerade som M1 och M2 i Figur 7. Dessa magasin har dimensionerats utan att ta hänsyn till eventuell utjämning i diken och utan att räkna bort de ytor som kan kopplas till dagvattensystemet i Botaniska trädgårdens norra del. Vilka ytor som magasinen dimensionerats för att avvattna framgår av Figur 10. Det gröna området avvattnas i första hand till magasin 1. Vid intensiva regn bräddar magasin 1 över och flödet går vidare till magasin 2. Magasin 2 dimensioneras för längre återkomsttider än magasin 1 och därför har magasin 2 dimensionerats för att omhänderta flödet från både det gröna och det gula området. 10 (13) repo02.docx RAPPORT GRANSKNINGSHANDLING CLEI p:\4228\ _dagvatten_botaniska\100_enviroment\10 arbetsmtrl_dok\rapport\rapport_gh extern.docx

293 Figur 10 Belastning på magasin 1 och magasin 2 i åtgärdsförslaget (se även Bilaga 4) Magasin 1 har placerats där det nuvarande magasinet är beläget, strax norr om klippträdgården. Hit avleds dagvattnet från klippträdgården för att utjämnas innan det rinner vidare till Rhododendrondalsbäcken. Den erforderliga utjämningsvolymen för magasin 1 har beräknats för att utjämna ett regn med 1 års återkomsttid, intensiteten 65 l/s/ha och ett utflöde om 10 l/s. Detta flöde är anpassat efter de hydrauliska förhållandena i bäcken. Hur flödet påverkar växtligheten längs bäcken bör utredas vidare. Flöden från större regn bräddas ut från magasinet och vidare i Rhododendrondalsbäcken. Erforderlig utjämningsvolym för magasin 1 är ca 60 m 3. Magasinet bör utformas med lövgaller och sedimentationsbrunn innan inloppet för enkelt underhåll. I Figur 7 har en yta om 70 m 2 avsatts för magasinet. Då platsen för magasin 1 är begränsad rekommenderas ett magasin med hög effektiv volym t.ex. dagvattenkassetter eller dagvattenkammare, se Figur 11. Utloppet kan konstrueras i tre steg med ett mindre kontinuerligt flöde, ett flöde om 10 l/s vid våtväder och ett bräddutlopp. 11 (13) repo02.docx RAPPORT GRANSKNINGSHANDLING CLEI p:\4228\ _dagvatten_botaniska\100_enviroment\10 arbetsmtrl_dok\rapport\rapport_gh extern.docx

294 Figur 11 Exempelbild på dagvattenkammare och dagvattenkassetter Magasin 2 kan placeras vid den nedre komposten enlig Figur 7. Huvudsyftet med magasin 2 är att utjämna dagvattenflödet innan det når Vitsippsbäcken för att förhindra skredrisk. I diskussion med Länsstyrelsen och geotekniker har ett acceptabelt dimensionerande flöde ut i Vitsippsbäcken om l/s tagits fram. Flödet motsvarar avledningen från naturmark där endast 5 % av nederbörden avrinner ytledes. Det är ett mycket lågt flöde, speciellt då det ställs i relation till övriga ytor som belastar Vitsippsbäcken som t.ex. Sahlgrenska. Magasin 2 dimensioneras för att utjämna ett regn med 10 års återkomsttid och en intensitet på 180 l/s/ha. Figur 12 Sammanställning av erforderlig utjämningsvolym för magasin 2 baserat på acceptabelt utflöde och dimensionerande nederbörd Erforderlig utjämningsvolym för magasin 2 är m 3, se Figur 12. Magasinet bör dimensioneras med lövgaller och sedimentationsbrunn innan utloppet. I Figur 7 har en yta om ca 900 m 2 avsatts för magasinet. Kostnad och utrymme kan vägas mot varandra för att avgöra om ett magasin med hög eller låg effektiv volym ska anläggas. Exempel på magasin med låg effektiv volym är makadammagasin som har en effektiv volym på ca 30 %. Från magasin 2 leds vattnet vidare till Vitsippsbäcken via ledning. Det kan ske via den befintliga ledningen förutsatt att den renoveras, i annat fall får en ny ledning anläggas. Magasin 2 kan kompletteras eller helt ersättas med en eller flera dagvattendammar (t.ex omgjord Amerikadamm) förutsatt att de bidrar med motsvarande utjämningsvolym, se Figur 13. En dagvattendamm kan fylla ett pedagogiskt syfte i Botaniska trädgården och bidrar därtill med ökad rening av dagvattnet. 12 (13) repo02.docx RAPPORT GRANSKNINGSHANDLING CLEI p:\4228\ _dagvatten_botaniska\100_enviroment\10 arbetsmtrl_dok\rapport\rapport_gh extern.docx

295 Figur 13 Exempelbild på en dagvattendamm Åtgärdena ovan kan med fördel implementeras stegvis. I vilken ordning åtgärderna ska prioriteras bör analyseras i samband med framtagande av systemhandling och systemkalkyl. Göteborg VA-system Charlotta Berglund Leissner Göran Wallgren Uppdragsledare Kvalitétsgranskare 13 (13) repo02.docx RAPPORT GRANSKNINGSHANDLING CLEI p:\4228\ _dagvatten_botaniska\100_enviroment\10 arbetsmtrl_dok\rapport\rapport_gh extern.docx

296

297

298

299

300 GÅNGAR,BOTANISKA TRÄDGÅRDEN -NÅGRA MÖJLIGA MATERIAL KONCEPT APRIL 2013

301 ECO YTA, Vivaldi UTSEENDE: Naturligt, likt en grusgång EROSION: Släpper grus motsvarande en väletablerad grusgång HÅLLFASTHET: God, reparerar sig själv vid regn, körbar vid justering av bef. bärlager INFILTRATION: Motsvarande stenmjöl OGRÄS: Utvecklat för att ha ett bra motstånd mot ogräs, mekanisk ogräsrensning BINDEMEDEL: Ecomassa, stabiliseringsmedel gjort av växter SNÖRÖJNING: Motsvarande en grusgång LUTNING: Beroende av tvärfall, släpper grus vid för stor lutning ANVÄNDANDE AV BEFINTLIGT GRUS: Nej Slotsgrus Slotsgrus Slotsgrus

302 SLOTSGRUS, Blandning av stenmjöl, ler och 60 % krossmaterial UTSEENDE: Naturligt, likt en grusgång EROSION: Släpper grus motsvarande en väletablerad grusgång HÅLLFASTHET: 250 mpa INFILTRATION: Som jord, varierar beroende av tjocklek OGRÄS:Utvecklat för att ha ett bra motstånd mot BINDEMEDEL: lera SNÖRÖJNING: Motsvarande en grusgång LUTNING: Beroende av tvärfall ANVÄNDANDE AV BEFINTLIGT GRUS: Nej ÖVRIGT: Slotsgrus används tillsammans med en produkt från Colas i Köpenhamns Botaniska Trädgård. Pelleplatta Eco yta Eco yta Pelleplatta

303 PELLEPLATTA, Vegtech UTSEENDE: Synliga plattor EROSION: Ska ej påverkas HÅLLFASTHET Körbart vid justering av bef. bärlager INFILTRATION: Hög OGRÄS: Beroende av underlag, geotextil etc. BINDEMEDEL: Plattorna SNÖRÖJNING: Kan förstöras LUTNING: Upp till 50% vid god infästning ANVÄNDANDE AV BEFINTLIGT GRUS: Ja MJUKKGJORT OLJEGRUS UTSEENDE: Beroende av fraktioner, relativt likt en grusgång EROSION: Påverkas ej HÅLLFASTHET Körbart vid justering av bef. bärlager INFILTRATION: Låg OGRÄS: Nej BINDEMEDEL: Bitumen SNÖRÖJNING: Hållfast LUTNING: Tål stora lutningar ANVÄNDANDE AV BEFINTLIGT GRUS: Nej Oljegrus Kör- och parkeringsytor med singel Pelleplatta 50 mm Avjämning mm makadam 4/8 mm Bärlager dimensionerat efter trafikklass Terrass Överbyggnad pelleplatta

304

305

306

307

308 Mölndals Sjukhus Om- och tillbyggnad av Hus Z, försörjningsbyggnad Projekt FAST Förstudie september 2013

309 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING 2. REGIONÖVERGRIPANDE PLANERING 3. FÖRUTSÄTTNINGAR 4. FÖRSLAG 5. FASTIGHET 6. TIDPLAN OCH FORTSÄTTNING 7. GENOMFÖRANDE OCH UTGIFTER 8. EKONOMI BILAGOR Bilaga 1. Sammanställning av kostnader Bilaga 2. Situationsplan Mölndals Sjukhus Bilaga 3. Ritningar 2

310 1. SAMMANFATTNING Nuvarande anläggning är i slutet av sin livslängd och behöver ersättas och kompletteras för att kunna täcka de ökade behoven med förväntad driftssäkerhet. Befintliga och planerade byggnader på sjukhuset kräver ökad kapacitet och nya myndighetskrav innebär att vi även måste bygga infrastruktur för sprinkler. Från hus Z utgår idag större delen av mediaförsörjningen för Mölndals sjukhus. Byggnaden innehåller: - Reservkraftaggregat - Lågspänningsställverket för elmatning av värme och gasförsörjning - Inkommande högspänningsställverk - Tryckluftskompressorer - Vattenservis - Fjärrvärmeanslutning - Gascentral Ny försörjningsanläggning i hus Z måste skapas under pågående drift och kräver således en tillbyggnad innan arbeten i befintligt hus kan ske. De ökade behoven av försörjning kräver även att hus Z blir större. Projektet omfattar: - Tillbyggnad av hus Z 340 m² BTA - Ombyggnad av befintligt hus Z 75 m² av 1262 m² BTA - Utökning av reservkraft. - Nya hög- respektive lågspänningsställverk - Ny sprinklercentral - Ny kylanläggning - Utökning av oxygengas. 2. REGIONÖVERGRIPANDE PLANERING Den tekniska försörjningen, där hus Z har en central roll, är mycket viktig för att klara det sjukvårdsuppdrag som Mölndals sjukhus har. En teknisk försörjningsplan är framtagen 2011 och den ligger till grund för Z-husets utbyggnad och innehåll. 3. FÖRUTSÄTTNINGAR I nya detaljplanen för delar av Mölndals sjukhus, antagen våren 2013, har byggrätten utökats för hus Z för att möjliggöra ökad mediakapacitet för kommande byggnader. Den tekniska försörjningsplanen för sjukhusområdet har legat till grund för planering av den utökade mediaförsörjningen som är nödvändig för sjukhusets försörjning och driftsäkerhet. Befintlig reservkraft är i stort behov av förnyelse samt utbyggnad då den redan idag saknar kapacitet för hela sjukhuset. Utöver detta så följer befintlig anläggning inte heller gällande miljökrav för utsläpp som finns inom stat och kommun. Slutligen ger åldern på maskinerna en lägre driftsäkerhet, vilket kan ge konsekvenser för sjukhusets verksamheter. 3

311 Valet av oxygentankarnas placering, både ny vid M och nytt läge för befintlig vid Z, har gjorts med tanke på logistikkrav från leverantör, kommunens och räddningstjänstens synpunkter och åtkomst till befintligt distributionssystem i sjukhuset. För att klara Boverkets krav på brandskydd i samband med nybyggnationer och större ombyggnader behöver en sprinklercentral anordnas på Mölndals sjukhus. Hus Z skall försörja det kommande hus R med media. Den nuvarande kylcentralen i hus S kan inte belastas mer därför måste utbyggnaden av komfort- och processkyla ske i hus Z. 4. FÖRSLAG Ny högspänningsfördelning installeras för sjukhuset. Nytt lågspänningsställverk installeras. Inkommande kallvattenservis förses med tryckstegringspump och ledning in mot hus T dimensioneras upp. En andra anslutning med tryckhöjning är viktigt för att säkerställa vattenförsörjningen till höga byggnader. I utrymmet utanför kompressorcentralen i hus Z ryms sprinklercentralen med pumpar, styrskåp och vattentankar med sammanlagd volym upp till 20 m³. Ett utrymme för en kylcentral iordningställs och i ett första skede installeras en kylmaskin som täcker in behovet för hus R samt för tillkommande kylbehov vid mindre förändringar i befintliga hus för ett par år framöver. Utökning av reservkraft. Utökning av oxygengas till två tankar och befintlig tömningscentral moderniseras. 5. FASTIGHET En tillbyggnad av hus Z föreslås, innanför dagens tomtgräns. Tillbyggnaden görs på samma sätt som befintlig byggnad, dvs. med rött tegel. De befintliga lokalerna byggs om för att uppnå en bättre standard och arbetsmiljön i dessa förbättras. 6. TIDPLAN OCH FORTSÄTTNING Försörjning av media till hus R kommer att ske från nya hus Z vilket innebär att hus Z bör stå klart hösten Om- och tillbyggnad av hus Z kommer att ske under full drift av sjukhuset vilket medför att tidplanen för projektet sträcker sig över ca 2,5 år. Installation av ny kyl- och värmecentral blir i detta fall klart först under 2017, med ambitionen att ha ökad kylkapacitet till sommaren. 7. GENOMFÖRANDE OCH UTGIFTER Ombyggnadsytan är 75 m² och tillbyggnaden blir 340 m². Investeringskostnaden för projektet beräknas uppgå till 70 mkr fördelad på 3 år, enligt bilaga 1. 4

312 8. EKONOMI Ekonomi Preliminärt totalt investeringsbelopp kostnadsläge år : kr Preliminärt investeringsbelopp fördelat per år: kkr 35 kkr 33 kkr Avskrivning och driftskostnad kommer att görs enligt den beslutade hyresmodell som Västfastigheter hanterar. Reinvestering och utbyggnad av tekniska installationer som försörjer sjukhuset genererar inte hyresintäkter. 5

313 Distrikt Göteborg Handläggare Datum Diarienummer Maria Wennerberg FAST BILAGA 1 - SAMMANSTÄLLNING AV KOSTNADER MÖLNDALS SJUKHUS FÖRSTUDIE OM/TILLBYGGNAD AV HUS Z, PROJEKT NR OMFATTNING Kostnadsberäkningen omfattar investeringskostnaden för till- och ombyggnad av hus Z enligt rapporten och gällande gränsdragningslista. 1(1) BERÄKNINGSUNDERLAG - A-ritningar upprättade av Pyramid Arkitekter, daterade K-skisser upprättade av WSP, daterade KOSTNADSLÄGE Beräkningen har baserats på kostnadsläget KOSTNADER Entreprenadkostnad kkr Projektering/Byggherre kostnader kkr Budgetreserv kkr Produktionskostnad totalt kkr Fördelning av kostnaden över åren 2014, 2015 och 2016 År kkr År kkr År kkr

314 Distrikt Göteborg Handläggare Datum Diarienummer Maria Wennerberg, tel FAST BILAGA 2. 1(1)

315

316

317

318

319

320

321

322

323

324

325

326 Västfastigheter energiinvesteringar Västra Götalandsregionen har ett fastighetsbestånd på drygt 1,7 miljoner kvadratmeter, där merparten är sjukhusbyggnader. Dessa typer av lokaler har generellt en högre energianvändning per yta än exempelvis kontorsverksamhet pga verksamhetsbehov. Den totala energianvändningen i regionens egna lokaler är cirka MWh per år och i snitt 196 kwh/kvm. Arbetet med att minska energianvändningen har bedrivits systematiskt och sedan regionen bildades har energianvändningen minskat med drygt 25 procent. Bakgrund I september 2011 fastställde regionfullmäktige Miljöpolitiskt program för Västra Götalandsregionens interna miljöarbete Här angavs för målområde energi som långsiktigt mål att Västra Götalandsregionen ska halvera sin energianvändning i egna lokaler till 2030 jämfört med I den konsekvensutredning som fastighetsnämnden tagit fram avseende ekonomiska och tekniska konsekvenser av målet, visar att merinvesteringsbehovet för att nå halveringsmålet är i storleksordningen fyra miljarder fram till Med den antagna prognosen på areautveckling (en nettoökning av ytan på ca 12,5 %.) och ett krav på 60 kwh/m 2,år i nya byggnader visar simuleringen att det måste ske en energieffektivisering på ytterligare ca 25 % i befintlig bebyggelse för att uppnå målet. 1 Genomförande av åtgärder enligt konsekvensutredningen Under 2012 och 2013 genomförs en djuplodande energikartläggning av samtliga byggnader. Kartläggningen redovisar, antingen via mätningar eller via beräkningar, energibehov respektive köpt energi för alla byggnader. Vidare redovisar kartläggningen alla tänkbara åtgärder för att få största tekniska effekten på energianvändningen. Metod för prioritering av insatser samt bedömning av det totala merinvesteringsbehovet t o m utvecklas i takt med den ökade kunskap som energikartläggningarna ger. Arbetet med att prioritera vilka åtgärder och i vilka byggnader som åtgärder skall genomföras, görs allteftersom energikartläggningarna färdigställs för de enskilda byggnaderna. Om energieffektiviseringsåtgärder kan utföras i kombination med andra åtgärder blir merinvesteringen för energiåtgärderna avseende det långsiktiga halveringsmålet, betydligt mindre än om de genomförs som en separat åtgärd. Alla åtgärder som behöver täckning ur merinvesteringsutrymmet värderas och prioriteras med hänsyn till merinvesteringsbehov i relation till den energieffektivisering som erhålls. Syftet är att härigenom minimera merinvesteringsbehovet för att nå det långsiktiga halveringsmålet. Bedömt merinvesteringsbehov perioden 2014 till 2020 Merinvesteringsbehovet, till följd av halveringsmålet 2030, bedöms i enlighet med Västfastigheters konsekvensutredning enligt nedanstående: Merinvestering per år Genomförs i samband med nybyggnads -, upprustnings, ombyggnadsprojekt samt underhålls -, reinvesterings och speciella energieffektiviseringsprojekt som framkommit vid energikartläggningarna. 150 milj. kr/år 200 milj. kr/år 200 milj. kr/år