YRKESEXAMEN FÖR KÖTTFÖRÄDLARE 2012 Föreskrift 41/011/2012

Transkript

1 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR KÖTTFÖRÄDLARE 2012 Föreskrift 41/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:47

2 Föreskrifter och anvisningar 2012: 47 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR KÖTTFÖRÄDLARE 2012 Föreskrift 41/011/2012

3 Utbildningsstyrelsen och författarna Föreskrifter och anvisningar 2012:47 ISBN (hft.) ISBN (pdf) ISSN-L ISSN (print) ISSN (online) Kopijyvä Oy, Esbo 2013

4

5

6 INNEHÅLL 1 Fristående examina Anordnande av fristående examina Avläggande av fristående examen Grunderna för fristående examen Personlig tillämpning i fristående examen Bedömning av yrkesskickligheten i fristående examen Betyg Utbildning som förbereder för fristående examen Uppbyggnaden av yrkesexamen för köttförädlare Yrkesskicklighet som visas i yrkesexamen för köttförädlare Examensdelarna i yrkesexamen för köttförädlare och uppbyggnaden av examen Kraven på yrkesskicklighet i yrkesexamen för köttförädlare och grunderna för bedömningen Planering och genomförande av egenkontroll i köttförädling Kraven på yrkesskicklighet Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen) Sätten att visa yrkesskickligheten Slakt Kraven på yrkesskicklighet Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen) Sätten att visa yrkesskickligheten Styckning av kött Kraven på yrkesskicklighet Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen) Sätten att visa yrkesskickligheten Framställning av köttprodukter Kraven på yrkesskicklighet Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen) Sätten att visa yrkesskickligheten Försäljning av kött och köttprodukter Kraven på yrkesskicklighet Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen) Sätten att visa yrkesskickligheten... 29

7 3.6 Förpackning och lagring av köttprodukter Kraven på yrkesskicklighet Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen) Sätten att visa yrkesskickligheten Företagsverksamhet Kraven på yrkesskicklighet Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen) Sätten att visa yrkesskickligheten En examensdel ur en annan yrkes- eller specialyrkesexamen Bilaga Beskrivning av småskalig köttförädlingsverksamhet och köttförädlarens arbete... 38

8 1 Fristående examina 1.1 Anordnande av fristående examina Examenskommissionerna som tillsätts av Utbildningsstyrelsen och består av representanter för arbetsgivare, arbetstagare, lärare och vid behov självständiga yrkesutövare ansvarar för anordnandet och övervakningen av fristående examina samt utfärdar examensbetyg. Examenskommissionerna gör ett avtal om anordnande av fristående examina med utbildningsanordnarna och vid behov med andra sammanslutningar och stiftelser. Fristående examina kan inte anordnas utan giltigt avtal med examenskommissionen. 1.2 Avläggande av fristående examen Fristående examen avläggs genom att examinanderna vid examenstillfällen i praktiska arbetsuppgifter visar det kunnande som förutsätts i examensgrunderna. Varje examensdel ska bedömas skilt för sig. Bedömningen görs som ett samarbete mellan representanter för arbetsgivare, arbetstagare och undervisningssektorn. Inom branscher där det är vanligt med självständiga yrkesutövare tas även denna part i beaktande vid valet av bedömare. Bedömningen godkänns slutligen av examenskommissionen. Examensbetyg kan beviljas då examinanden har avlagt alla examensdelar som krävs med godkänt vitsord. 1.3 Grunderna för fristående examen I examensgrunderna fastställs vilka delar och eventuella kompetensområden som hör till examen, uppbyggnaden av examen, den yrkesskicklighet som krävs i de olika examensdelarna, bedömningsgrunderna (föremålen och kriterierna för bedömningen) samt sätten att visa yrkesskicklighet. En examensdel utgör ett delområde inom yrket som går att avskilja från den naturliga arbetsprocessen till en självständig helhet som kan bedömas. Kraven på yrkesskicklighet som beskrivs i de olika examensdelarna koncentrerar sig på de centrala funktionerna och verksamhetsprocesserna inom yrket samt på yrkespraxis inom den aktuella branschen. De omfattar även färdigheter som allmänt behövs i arbetslivet, till exempel sociala färdigheter. Föremålen och kriterierna för bedömningen är härledda ur kraven på yrkesskicklighet. Föremålen för bedömningen anger de kunskapsområden som man vid bedömningen fäster särskild vikt vid. Definitionen av dessa föremål underlättar också bedömningen av den aktuella arbetsprocessen. Bedömningen ska täcka alla de föremål för bedömning som beskrivs i examensgrunderna. Kriterierna för bedömningen bestämmer den kvalitativa och kvantitativa nivån på en godkänd prestation. Sätten att visa yrkesskicklighet innehåller preciserande anvisningar om avläggandet av examen. Yrkesskickligheten visas i allmänhet i realistiska arbetsuppgifter. Sätten att visa yrkesskicklighet kan innehålla direktiv för bl.a. hur en examensprestation vid behov kan kompletteras så att alla krav på yrkesskicklighet blir beaktade. 7

9 1.4 Personlig tillämpning i fristående examen Utbildningsanordnaren sörjer för den personliga tillämpningen vid ansökningen till en fristående examen och utbildning som förbereder för en fristående examen, vid avläggandet av examen och vid förvärvandet av den behövliga yrkesskickligheten. Den personliga tillämpningen ska följa bestämmelserna om studerandes rättigheter och skyldigheter i 11 i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (952/2011). Utbildningsstyrelsen har utfärdat en särskild föreskrift om personlig tillämpning (43/011/2006). 1.5 Bedömning av yrkesskickligheten i fristående examen Vid bedömning av yrkesskickligheten är det viktigt att ingående och noggrant granska hur examinanderna visar att de kan det som examensgrunderna förutsätter i kraven på yrkesskicklighet för den aktuella examensdelen. Vid bedömningen tillämpas de bedömningskriterier som fastställts i examensgrunderna. Bedömarna ska mångsidigt använda sig av olika och i första hand kvalitativa bedömningsmetoder. Används endast en metod, blir resultatet inte nödvändigtvis tillförlitligt. Vid bedömningen beaktas bransch- och examensspecifika särdrag i enlighet med examensgrunderna. Om examinanderna har tillförlitliga utredningar om tidigare visat kunnande, granskar bedömarna hur de motsvarar kraven på yrkesskicklighet i examensgrunderna. Bedömarna föreslår för examenskommissionen att kunnandet erkänns som en del av examensprestationen. Examenskommissionen fattar det slutliga beslutet om erkännande av tidigare visat kunnande som tillförlitligt utretts. Bedömning av yrkesskicklighet är en process där insamling av bedömningsmaterial och dokumentering av bedömning spelar en viktig roll. Representanter för arbetslivet och lärare gör på trepartsbasis en noggrann och mångsidig bedömning. Examinanderna ska klart och tydligt få veta hur bedömningsgrunderna tillämpas i deras eget fall. De ska också ges möjlighet att själva bedöma sina prestationer. Examensarrangören gör upp ett bedömningsprotokoll över examensprestationen för den aktuella examensdelen som undertecknas av bedömarna. Till en bra bedömningsprocess hör också att efter detta ge examinanderna respons på prestationerna. Det slutliga bedömningsbeslutet fattas av examenskommissionen. Bedömare De personer som bedömer examinandernas yrkesskicklighet ska ha god yrkeskunskap inom det aktuella området. Examenskommissionen och examensarrangören kommer överens om bedömarna i avtalet om anordnande av fristående examen. Rättelse av bedömning Examinanderna kan inom lagstadgad tid anhålla om rättelse av bedömning av den examenskommission som ansvarar för den aktuella examen. En skriftlig begäran om rättelse riktas till examenskommissionen. Examenskommissionen kan efter att ha hört bedömarna besluta om en ny bedömning. Det går inte att genom besvär anhålla om ändring av examenskommissionens beslut som gäller rättelse av bedömning. 8

10 1.6 Betyg Examenskommissionen beviljar examensbetyg och betyg för en eller flera avlagda examensdelar. Betyg över deltagande i förberedande utbildning ges av utbildningsanordnaren. Utbildningsstyrelsen har utfärdat direktiv om vilka uppgifter som ska framgå ur betygen. Betyg för en eller flera examensdelar ges på begäran. Examensbetyget, liksom betyget för en eller flera avlagda examensdelar, undertecknas av en representant för examenskommissionen och en representant för examensarrangören. En anteckning om avlagd fristående examen i ett av Utbildningsstyrelsen godkänt yrkesbevis är ett intyg över avlagd examen som är jämförbart med ett examensbetyg. Examensarrangören skaffar och undertecknar yrkesbeviset. Yrkesbeviset är avgiftsbelagt för examinanden. 1.7 Utbildning som förbereder för fristående examen Det går inte att ställa förhandsvillkor om deltagande i utbildning på dem som deltar i fristående examina. Examina avläggs ändå huvudsakligen i samband med förberedande utbildning. Utbildningsanordnaren beslutar om innehållet och anordnandet av den förberedande utbildningen för fristående examina i enlighet med examensgrunderna. Utbildningen och examenstillfällena ska planeras utgående från examensdelarna. Den som deltar i utbildning som förbereder för fristående examen ska ges möjlighet att delta i examenstillfällen och avlägga fristående examen som en del av utbildningen. Utbildningen, som förbereder för fristående examen ska följa bestämmelserna i 11, 13, 13 a och 16 i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning. 2 Uppbyggnaden av yrkesexamen för köttförädlare 2.1 Yrkesskicklighet som visas i yrkesexamen för köttförädlare Yrkesexamen för köttförädlare är avsedd för personer som utför köttförädling i liten skala, ofta som självständiga företagare. Efter att ha avlagt yrkesexamen för köttförädlare har examinanden fördjupade färdigheter att utföra köttförädling samt goda förutsättningar att vidareutveckla sin verksamhet. Han/hon har också en förmåga att självständigt omvandla och tillämpa sina färdigheter i föränderliga situationer och verksamhetsmiljöer. kan självständigt beakta givna föreskrifter och ändrade författningar samt tillämpa dem i det praktiska arbetet. I prestationerna för de valfria examensdelarna visar examinanden sin yrkesskicklighet på något område inom köttförädling eller som företagare. kan som andra valfria examensdel välja en examensdel från en annan yrkes- eller specialyrkesexamen och på så sätt fördjupa sitt kompetensområde i enlighet med företagets behov. 9

11 2.2 Examensdelarna i yrkesexamen för köttförädlare och uppbyggnaden av examen I yrkesexamen för köttförädlare ingår en obligatorisk och sju valfria examensdelar. Utöver dem kan examinanden välja en examensdel från en annan yrkes- eller specialyrkesexamen. För att få ett examensbetyg ska examinanden avlägga den obligatoriska och minst två valfria examensdelar. Examensdelarna i yrkesexamen för köttförädlare Obligatorisk del 3.1 Planering och genomförande av egenkontroll i köttförädling Valfria examensdelar, av vilka två ska avläggas 3.2 Slakt 3.3 Styckning av kött 3.4 Framställning av köttprodukter 3.5 Försäljning av kött och köttprodukter 3.6 Förpackning och lagring av köttprodukter 3.7 Företagsverksamhet 3.8 En examensdel ur en annan yrkes- eller specialyrkesexamen 3 Kraven på yrkesskicklighet i yrkesexamen för köttförädlare och grunderna för bedömningen Den yrkesskicklighet som krävs i examensgrunderna visas på basis av den av examenskommissionen godkända planen för anordnande av yrkesexamen för köttförädlare. Examensprestationerna utförs i autentisk verksamhet vid examenstillfällen som ordnas enligt principen om individualisering. Vid dessa tillfällen visar examinanden heltäckande den yrkeskunnighet som krävs i examensgrunderna. Vid examenstillfällena visar examinanden sin förmåga att tillämpa sitt kunnande i föränderliga situationer och arbetsmiljöer. visar också sin förmåga att bedöma och lära sig av erfarenheter samt att förbättra och ta i bruk nya rutiner. s yrkesskicklighet bedöms vid examenstillfällen av bedömare som har fått introduktion i bedömningsuppgiften. ska ges en möjlighet att själv bedöma sina prestationer. Bedömarna bedömer och dokumenterar det kunnande som examinanden visar utgående från de krav på yrkesskicklighet och de föremål för bedömning och bedömningskriterier som anges i examen. I en god bedömningsprocess informeras examinanden om bedömningen. kan få respons till exempel efter att bedömningsförslaget har gjorts. kan ges en möjlighet att komplettera sina examensprestationer muntligt. Bedömarna antecknar under samtalet sina observationer i en bedömningsblankett. På detta sätt säkerställs att examensprestationerna är heltäckande och bedömningen tillförlitlig. Denna möjlighet kan ges i samband med att examensdelen avläggs eller efter att prestationerna för alla examensdelar är utförda. 10

12 Bedömningen av yrkesexamen för köttförädlare görs separat för varje examensdel genom att examinandens yrkesskicklighet jämförs med kraven på yrkesskicklighet i examensdelen. Bedömningsgruppen lämnar ett skriftligt bedömningsförslag till examenskommissionen efter att examensprestationerna har utförts heltäckande, tillförlitligt och enligt examensgrunderna. Bedömningsgruppen består av representanter för arbetsgivarna, arbetstagarna och lärarna. 3.1 Planering och genomförande av egenkontroll i köttförädling Kraven på yrkesskicklighet kan utarbeta eller uppdatera företagets plan för egenkontroll vägleda andra arbetstagare i att arbeta hygieniskt vid köttförädling. Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen) kan utarbeta eller uppdatera företagets plan för egenkontroll. Utarbetande av ett riskbaserat program för egenkontroll. Mätning och provtagning. Uppdatering av underhållsplanen i anslutning till egenkontroll. identifierar riskerna med produktsäkerheten för produkter som han eller hon framställer fastställer produktionens kritiska punkter planerar åtgärder i anslutning till de kritiska punkterna, till exempel arbetsbeskrivningar eller mätningar samt deras gränsvärden planerar en uppföljning av åtgärderna i anslutning till de kritiska punkterna och justerande åtgärder när gränserna överskrids bedömer behovet av en uppdatering av programmet för egenkontroll utgående från lagstiftningens krav och myndighetsbestämmelserna. utför mätningar och antecknar dem i överensstämmelse med egenkontrollen tar prover i överensstämmelse med egenkontrollen dokumenterar de mätresultat som bör dokumenteras verifierar att egenkontrollen fungerar separat från de mätningar som utförs vid uppföljningen gör regelbundna sammandrag av verifieringen. gör på basis av lagstiftningen upp en plan för utveckling av produktionslokalerna så att de tillgodoser 11

13 köttförädlingens behov fastslår produktionslokalernas kapacitet (kg, djurkroppar) gör upp en plan för hur korskontaminering kan förhindras i olika produktionsskeden gör upp en plan för hantering och lagring av produktionsavfall. kan vägleda andra arbetstagare i att arbeta hygieniskt vid köttförädling. Utarbetande eller uppdatering av hygienanvisningar. Vägledning av andra arbetstagare och intressentgrupper i att använda hygieniska arbetsmetoder. utarbetar arbetsanvisningar om hygieniskt arbete motiverar kraven i arbetsanvisningarna (mikrobiologi, kemi, lagstiftning). handleder en ny arbetstagare i att använda hygieniska arbetsmetoder ser till att alla personer som hanterar oförpackade livsmedel som lätt förfar har de kunskaper som hygienkompetensen förutsätter (hygienpass). Sätten att visa yrkesskickligheten visar sin yrkesskicklighet genom att utarbeta eller uppdatera planen för egenkontroll. utarbetar eller uppdaterar hygienanvisningar och vägleder arbetstagare i att använda hygieniska arbetsmetoder utgående från dem. gör en beskrivning av hur de nuvarande utrymmena lämpar sig för köttförädling eller en plan för hur de borde omändras för att uppfylla lagstiftningens krav. utför prestationerna för examensdelen Planering och genomförande av egenkontroll i köttförädling i en autentisk arbetsomgivning på basis av egna skriftliga planer. Bedömarna bedömer prestationerna och det skriftliga materialet och ställer vid behov kompletterande frågor. s bedömningsmaterial består av de skriftliga bedömningar som bedömarna ger vid examenstillfällena och av examinandens självvärdering. 12

14 3.2 Slakt Kraven på yrkesskicklighet kan arbeta hygieniskt och enligt principerna för egenkontroll i ett slakteri skaffa slaktdjur, råvaror, material och bruksförnödenheter förbereda slakten delta i alla arbetsskeden vid slakten av en djurart bedöma kvaliteten på en slaktkropp sakligt ta emot respons från myndigheter och kunder samt utnyttjar responsen vid utveckling av kvaliteten Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen) kan arbeta hygieniskt och enligt principerna för egenkontroll i ett slakteri. Verksamhet som överensstämmer med egenkontrollen. Användning av maskiner och utrustning. bedömer organoleptiskt och med centrala mikrobiologiska metoder som lämpar sig för småskalig produktion hur rena redskapen och utrymmena är enligt planen för egenkontroll gör självständigt och vid rätt tidpunkt anteckningar i anslutning till egenkontrollen i enlighet med de larmgränser som anges i planen för egenkontroll sköter sin personliga hygien och ser till att arbetsmiljön är ren och snygg under slaktens alla skeden delar in slakteriets rena och smutsiga utrymmen i olika hygiennivåer samt dirigerar människor och materialflöden mellan de olika utrymmena iakttar arbetarskyddsbestämmelserna arbetar ergonomiskt och upprätthåller sin arbetsförmåga sköter hanteringen och registreringen av slaktens biprodukter, till exempel TSE-riskmaterial samt av avfall, sorterar dem i mån av möjlighet och arbetar även i övrigt med beaktande av miljön rengör och sanerar utrymmena och redskapen ändamålsenligt, säkert och med beaktande av miljön. ser till att bedövningsinstrumenten fungerar ser till att den övriga utrustningen i slakteriet fungerar justerar slakteriets maskiner och övriga utrustning handlar systematiskt och eftertänksamt i problem- 13

15 situationer gör vid behov en felbeskrivning av utrustningen rengör och desinficerar arbetsredskapen, maskinerna och apparaterna mellan hanteringen av djurkropparna använder lämpliga tvättmedel och rengöringsmetoder vid rengöring. kan skaffa slaktdjur, råvaror, material och bruksförnödenheter. Anskaffning av slaktdjur, tillbehör och bruksförnödenheter. kan förbereda slakten. skaffar slaktdjur och kan prissätta dem jämför olika leverantörer av tillbehör och bruksförnödenheter med tanke på pris, kvalitet och leveranssäkerhet gör anskaffningarna enligt företagets avtalspraxis säkerställer bruksvattnets kvalitet. Mål för bedömningen Att ta emot djur, bedöma deras tillstånd och föra dem till slakteriets ladugård. identifierar de djur som ska slaktas hanterar slaktdjuren enligt planen för egenkontroll, till exempel gör de anteckningar och kontroller som kedjeinformationen kräver ser till att djuren mår bra i slakteriets ladugård före avlivning iakttar de metoder för skydd av djur vid tidpunkten för avlivning som enligt EG:s förordning nr 1099/ 2009 får användas för var och en djurart åtar sig inte att slakta sjuka djur och sådana djur som enligt lagstiftningen inte får slaktas kan sätta sådana djur åt sidan som misstänks vara sjuka och anmäla dem till den officiella veterinären handlar systematiskt och eftertänksamt i problemsituationer hanterar lugnt djur som ska avlivas och förstår hur s.k. stresskött uppstår och hur stress inverkar på köttets hållbarhet och förmåga att binda vatten. 14

16 kan delta i alla arbetsskeden vid slakten av en djurart. Slakt arbetar i enlighet med kraven i EG:s förordning nr 1099/2009 samt enligt övrig lagstiftning som berör branschen (bl.a. livsmedelslagen, djurskyddslagen) och iakttar arbetsanvisningarna avlivar djuret med en metod som är tillåten för djurarten ser till att avlivningsmetoden är effektiv och att alla livstecken uteblir utför avblodning utan att försämra kvaliteten på djurkroppen, desinficerar stickredskapen efter varje kropp och underhåller dem vid behov arbetar så att mikrobverksamheten och risken för korskontamination beaktas i varje skede av slakten behandlar kroppens yta (flår eller skållar) utan att försämra dess kvalitet öppnar kroppen hygieniskt lösgör tarmarna och organen utan att försämra deras kvalitet märker organen tydligt för att underlätta köttkontroll klyver kropparna på sådana djur som ska klyvas i slaktprocessen klyver kropparna rätt utan att försämra deras skick eller brukskvalitet färdigställer slaktkropparna enligt lagen om vägning av slaktkroppar kyler ner kropparna och organen med ändamålsenliga redskap och metoder iakttar rätt parametrar vid rätt tidpunkter (till exempel steriliserings- och skållningskarens temperatur, tid, ph-värde) iakttar de larmgränser för tillverkningsprocessen som finns angivna i planen för egenkontroll till exempel vad gäller temperatur och behandlingstider gör anteckningar enligt planen för egenkontroll justerar vid behov sin verksamhet och motiverar eventuella avvikelser från arbetsanvisningen urskiljer biprodukterna för olika riskklasser och hanterar dem enligt lagens krav arbetar effektivt och yrkeskunnigt med beaktande av följande arbetsmoment och arbetsmiljön samt de 15

17 kan bedöma kvaliteten på en slaktkropp. krav som hela framställningsverksamheten ställer utnyttjar sina mikrobiologiska kunskaper för att kunna bibehålla produktens kvalitet, kontrollera att verksamhetsmiljön hålls ren och snygg samt tolka myndigheternas mikrobanalyser söker aktivt lösningar till problem i samband med slakt eller till hur slaktkvaliteten eller slaktprocessen kan förbättras. Bedömning av kvaliteten på slaktprocessen och slaktkroppen. bedömer slaktkroppens kvalitetsklass utgående från officiella klassificeringsanvisningar observerar avvikelser i slaktkropparnas tillstånd och registrerar dem bedömer kropparnas kvalitet organoleptiskt till exempel utgående från köttets färg och hur likstelheten utvecklas kan tolka resultaten av mikrobiologiska prover som tagits från slaktkroppar och föreslå förbättringar i slaktprocessen på basis av dem utnyttjar information om processen, till exempel om dess larmgränser vid undersökning av orsakerna till produktavvikelser. kan sakligt ta emot respons från myndigheter och kunder samt utnyttjar responsen vid utveckling av kvaliteten. Hantering av respons från kunder och myndigheter. reagerar sakligt på respons registrerar responsen och beaktar erhållen respons i sitt arbete handlar vid behov enligt planen för information och återtagande utvecklar sin verksamhet och kvaliteten på sitt arbete på basis av självvärdering och erhållen respons kan vid behov besvara enkla frågor om slakt på det andra inhemska språket eller på något främmande språk. 16

18 Sätten att visa yrkesskickligheten visar sin yrkesskicklighet enligt kraven i denna examensdel i sina egna dagliga arbetsuppgifter i slaktprocessen. Arbetet utförs i genuina arbetsförhållanden i ett slakteri som godkänts av myndigheterna. Bedömarna iakttar och bedömer examinandens verksamhet och ställer vid behov frågor som kompletterar arbetet. s bedömningsmaterial består av de skriftliga bedömningar som bedömarna ger vid examenstillfällena och av examinandens självvärdering. 3.3 Styckning av kött Kraven på yrkesskicklighet kan arbeta hygieniskt och enligt planen för egenkontroll i ett köttstyckeri skaffa slaktkroppar för styckning samt material och bruksförnödenheter förbereda styckning av kött grovstycka och stycka kroppen av en djurart benfri bedöma kvaliteten på slaktkropparna, det styckade köttet och sortimenten sakligt ta emot respons från myndigheter och kunder samt utnyttjar responsen vid utveckling av kvaliteten. Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen) kan arbeta hygieniskt och enligt planen för egenkontroll i ett köttstyckeri. Verksamhet som överensstämmer med egenkontrollen. sköter sin personliga hygien och ser till att arbetsmiljön är ren och snygg under köttstyckningens alla skeden bedömer organoleptiskt och med centrala mikrobiologiska metoder som lämpar sig för småskalig produktion hur rena redskapen och utrymmena är i enlighet med planen för egenkontroll utför självständigt och vid rätt tidpunkt provtagning och registrering i anslutning till egenkontrollen i enlighet med de larmgränser som anges i planen för egenkontroll märker nötkött enligt lagstiftningens krav iakttar arbetarskyddsbestämmelserna arbetar ergonomiskt och upprätthåller sin arbetsförmåga sköter hanteringen och registreringen av biproduk- 17

19 Användning av maskiner och övrig utrustning. ter från köttstyckningen, till exempel TSE-riskmaterial och sköter avfall, sorterar dem i mån av möjlighet och arbetar även i övrigt med beaktande av miljön rengör och sanerar utrymmena och redskapen ändamålsenligt, säkert och med beaktande av miljön. använder och justerar de maskiner och den utrustning som behövs handlar enligt anvisningarna i problemsituationer gör vid behov en felbeskrivning av utrustningen rengör och sanerar tillverkningsutrustningen och - redskapen med användning av lämpliga tvättmedel och rengöringsmetoder. kan skaffa slaktkroppar för styckning samt material och bruksförnödenheter. Anskaffning av slaktkroppar, tillbehör och bruksförnödenheter. kan förbereda styckning av kött. jämför olika leverantörer av djurkroppar med tanke på pris, kvalitet, lämpligt material, tillgång och leveranssäkerhet gör anskaffningarna enligt företagets avtalspraxis säkerställer bruksvattnets kvalitet. Mottagning av slaktkroppar och transport till lagret. hanterar slaktdjuren enligt planen för egenkontroll, till exempel gör de anteckningar, mätningar och kontroller som mottagnings- och kedjeinformationen kräver hanterar de djurkroppar som ska styckas på ett hygieniskt sätt gör de kontroller, registreringar och anteckningar som underlättar spårning av köttets ursprung. 18

20 kan grovstycka och stycka kroppen av en djurart benfri. Grovstyckning och styckning av kött. iakttar köttstyckeriets arbetsanvisningar omsorgsfullt och följer dem vid styckning av djurkroppar grovstyckar en djurkropp så att köttstyckena är säljbara styckar de grovstyckade bitarna benfria så att de nya köttbitarna och sortimenten uppfyller företagets krav och är säljbara sorterar köttet rätt och redogör för vad sorteringen grundar sig på och hur en lyckad styckning och sortering påverkar köttförädlingen i senare skeden iakttar kropparnas och det styckade köttets temperatur iakttar de larmgränser i styckningsprocessen som gäller temperatur och hanteringstider och som finns angivna i planen för egenkontroll gör noteringar i anslutning till planen för egenkontroll justerar vid behov sin verksamhet och motiverar eventuella avvikelser från arbetsbeskrivningen kyler av de styckade köttbitarna och köttsortimenten på ett ändamålsenligt sätt arbetar effektivt och yrkeskunnigt med beaktande av följande arbetsmoment och arbetsmiljön samt de krav som hela framställningsverksamheten ställer utnyttjar sina mikrobiologiska kunskaper för att kunna bibehålla produktens kvalitet, kontrollera att verksamhetsmiljön hålls ren och snygg samt tolka myndigheternas mikrobanalyser söker aktivt en lösning på problem i anslutning till köttstyckning eller hur kvaliteten på köttstyckningen kan förbättras. kan bedöma kvaliteten på slaktkropparna, de styckade kötten och sortimenten. Bedömning av kvaliteten på styckningen. observerar avvikelser i de djurkroppar som ska styckas och antecknar avvikelserna i enlighet med planen för egenkontroll 19

21 bedömer kvaliteten på det styckade köttet och köttsortimenten i förhållande till företagets specifikationer samt till allmänna beskrivningar av köttsortiment bedömer köttets kvalitet organoleptiskt till exempel utgående från köttets färg och doft och kan identifiera s.k. stresskött, känner till dess egenskaper och kan vidta fortsatta åtgärder tolkar resultat av mikrobiologiska prover tagna från köttstyckeriet och föreslår hur köttstyckningen kan förbättras på basis av resultaten bokför svinnet och beräknar utbytet samt jämför utbytet med målvärdet utnyttjar information från processen, till exempel larmgränserna, för att fastslå orsakerna till produktavvikelser. kan sakligt ta emot respons från myndigheter och kunder samt utnyttjar responsen vid utveckling av kvaliteten. Hantering av respons från kunder och myndigheter. reagerar sakligt på respons antecknar responsen och beaktar erhållen respons i sitt arbete handlar vid behov enligt sin plan för information och återtagande utvecklar sin verksamhet och kvaliteten på sitt arbete på basis av självvärdering och erhållen respons kan vid behov besvara enkla frågor om köttstyckning på det andra inhemska språket eller på något främmande språk. Sätten att visa yrkesskickligheten visar sin yrkesskicklighet enligt kraven i denna examensdel i sitt dagliga arbete som köttstyckare i genuina arbetsförhållanden. Bedömarna iakttar och bedömer examinandens verksamhet och ställer vid behov frågor som kompletterar arbetet. s bedömningsmaterial består av de skriftliga bedömningar som bedömarna ger vid examenstillfällena och av examinandens självvärdering. 20

22 3.4 Framställning av köttprodukter Kraven på yrkesskicklighet kan framställa köttprodukter i en genuin arbetsmiljö skaffa djurkroppar för styckning samt material och bruksförnödenheter förbereda köttförädlingen självständigt framställa två typer av köttfabrikat, till exempel produkter av rått kött, fläskkorv, helköttsprodukter, medvurst, kallrökta produkter, köttprodukter av specialkvalitet, konserver eller kötträtter efter givna recept bedöma kvaliteten på sin produkt sakligt ta emot respons från myndigheter och kunder samt utnyttjar responsen vid utveckling av kvaliteten. Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen) kan framställa köttprodukter i en genuin arbetsmiljö. Verksamhet som stämmer överens med egenkontrollen. Användning av maskiner och övrig utrustning. utför självständigt och vid rätt tidpunkt provtagning och registrering i anslutning till egenkontrollen i enlighet med de larmgränser som anges i planen för egenkontroll sköter sin personliga hygien och ser till att arbetsmiljön är ren och snygg under alla skeden av köttproduktionen förebygger antingen strukturellt eller tidsmässigt korskontamination mellan råa och färdiga produkter iakttar arbetarskyddsbestämmelserna arbetar ergonomiskt och upprätthåller arbetsförmågan sköter hanteringen av biprodukter och avfall, sorterar dem i mån av möjlighet och arbetar även i övrigt med beaktande av miljön rengör och sanerar utrymmena och redskapen ändamålsenligt, säkert och med beaktande av miljön. använder och justerar maskinerna och övrig utrustning handlar systematiskt och eftertänksamt i problemsituationer gör vid behov en felbeskrivning av utrustningen rengör och sanerar produktionsutrustningen och redskapen med användning av lämpliga tvättmedel och rengöringsmetoder. 21

23 kan skaffa kött, material och bruksförnödenheter. Anskaffning av kött, övriga råvaror, tillbehör och bruksförnödenheter. jämför olika leverantörer av kött och andra råvaror och bruksförnödenheter med tanke på pris, kvalitet, lämpligt råmaterial, tillgång och leveranssäkerhet gör anskaffningarna enligt företagets avtalspraxis säkerställer bruksvattnets kvalitet. kan förbereda köttproduktionen. Mottagning, bedömning och lagring av kött och övriga råvaror. hanterar köttet och övriga råvaror enligt planen för egenkontroll, till exempel gör de anteckningar och kontroller som de kritiska punkterna förutsätter underkänner råvaror som inte uppfyller kriterierna för förädling och kan motivera sitt beslut hanterar kött och köttprodukter hygieniskt utan att försämra deras kvalitet gör kontroller, registreringar och anteckningar som underlättar spårning av köttets ursprung. kan självständigt framställa två typer av köttprodukter, till exempel produkter av rått kött, fläskkorv, helköttsprodukter, medvurst, kallrökta produkter, köttprodukter av specialkvalitet, konserver eller kötträtter efter givna recept. Framställning av köttprodukter. bedömer organoleptiskt och med centrala mikrobiologiska metoder som lämpar sig för småskalig produktion hur rena redskapen och utrymmena är i enlighet med planen för egenkontroll iakttar arbetsbeskrivningen omsorgsfullt vid framställning av köttprodukter framställer olika köttprodukter, till exempel: produkter av rått kött, korv som kräver uppkokning, helköttsprodukter, medvurst, kallrökta produkter, produkter av specialkvalitet, köttkonserver eller kötträtter, och arbetar självständigt i alla arbetsmoment så att de färdiga produkterna är säljbara hanterar råvaran med de metoder som produktion- 22

24 kan bedöma kvaliteten på sin produkt. en förutsätter, till exempel genom att krydda, mala, processera med kutter, salta, portionera produkterna (spruta, förse med nät, lägga på burk), tillreda produkterna (koka, röka, kallröka, torka, sterilisera) och kyla ner rätt. Behandlingsmetoderna påverkar köttprodukternas smak, struktur, förmåga att binda vatten, hållbarhet, färg och produktsäkerhet använder tilläggs- och hjälpämnen enligt deras användningssyfte och beaktar deras inverkan på slutprodukten portionerar riktiga mängder av tilläggs- och hjälpämnen använder råvaror och tillsatser som innehåller allergener försiktigt och ser till att allergenerna inte sprider sig till andra köttprodukter iakttar de larmgränser för framställningsprocessen som anges i planen för egenkontroll, till exempel beträffande tillrednings- och steriliseringstemperatur och tider för övriga behandlingsmetoder gör anteckningar enligt sin plan för egenkontroll justerar vid behov sin verksamhet och motiverar eventuella avvikelser från arbetsanvisningen förvarar de framställda köttprodukterna på ett ändamålsenligt sätt arbetar effektivt och yrkeskunnigt med beaktande av följande arbetsmoment och arbetsmiljön samt de krav som hela framställningsverksamheten ställer utnyttjar sina mikrobiologiska kunskaper för att kunna tillreda produkten (kallrökta produkter) och sterilisera produkten (konserver), bevara kvaliteten, kontrollera att verksamhetsmiljön hålls ren och snygg samt tolka myndigheternas mikrobanalyser söker aktivt lösningar till problem i samband med framställning av köttprodukter eller till hur kvaliteten kan förbättras. Bedömning av köttprodukter. bedömer kvaliteten på de färdiga köttprodukterna på basis av egna produktspecifikationer samt jämfört med den allmänna nivån på marknaden observerar avvikelser i köttet och de färdiga produkterna och antecknar avvikelserna enligt sin plan för egenkontroll 23

25 Fastslagning av köttprodukternas hållbarhet. bedömer organoleptiskt köttprodukternas kvalitet till exempel utgående från smaken, strukturen, färgen och doften och identifierar avvikande produkter tolkar resultaten av mikrobiologiska prover från köttprodukter på basis av förordningen om mikrobiologiska kriterier och kan utgående från dem föreslå förbättringar i tillverkningsprocessen bokför svinnet och beräknar utbytet samt jämför utbytet med målvärdet utnyttjar information om processen, till exempel om dess larmgränser vid undersökning av orsakerna till produktavvikelser. kan fastslå hållbarheten av sin produkt och ge anvisningar om hur den ska lagras så att kvaliteten bibehålls mikrobiologiskt och organoleptiskt god under hela lagringstiden. kan sakligt ta emot respons från myndigheter och kunder och utnyttjar responsen vid utveckling av kvaliteten. Hantering av respons från kunder och myndigheter. reagerar sakligt på respons registrerar responsen och beaktar erhållen respons i sitt arbete handlar vid behov enligt sin plan för information och återtagande utvecklar sin verksamhet och kvaliteten på sitt arbete på basis av självvärdering och erhållen respons kan vid behov besvara enkla frågor om framställning av köttprodukter på det andra inhemska språket eller på något främmande språk. Sätten att visa yrkesskickligheten visar sin yrkesskicklighet enligt kraven i denna examensdel i sitt dagliga arbete i anslutning till framställning av köttprodukter i genuina arbetsförhållanden. Bedömarna iakttar och bedömer examinandens verksamhet och ställer vid behov frågor som kompletterar arbetet. s bedömningsmaterial består av de skriftliga bedömningar som bedömarna ger vid examenstillfällena och av examinandens självvärdering. 24

26 3.5 Försäljning av kött och köttprodukter Kraven på yrkesskicklighet kan sälja kött och köttprodukter i en genuin försäljningsmiljö skaffa kött, material och bruksförnödenheter förbereda framställning och framläggning av produkter som är färdiga till försäljning självständigt framställa köttprodukter som är färdiga till försäljning, sammanställa en attraktiv försäljningsdisk eller självbetjäningsdisk och betjäna kunder bedöma kvaliteten på sin produkt förse produktförpackningarna med produktinformation sakligt ta emot respons från kunder och myndigheter samt utnyttjar responsen vid utveckling av kvaliteten. Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen) kan sälja kött och köttprodukter i en genuin försäljningsmiljö. Verksamhet som stämmer överens med egenkontrollen. Användning av maskiner och övrig utrustning. gör självständigt och vid rätt tidpunkt anteckningar i anslutning till egenkontrollen i enlighet med de larmgränser som anges i planen för egenkontroll sköter sin personliga hygien och ser till att arbetsmiljön är ren och snygg i alla arbetsuppgifter i anslutning till framställning och framläggning av köttprodukter som är färdiga till försäljning samt vid kundbetjäning delar in framställning och framläggning av råa och färdiga produkter i olika hygiennivåer iakttar arbetarskyddsbestämmelserna arbetar ergonomiskt och upprätthåller sin arbetsförmåga sköter hanteringen av biprodukter och avfall, sorterar dem i mån av möjlighet och arbetar med beaktande av miljön rengör och sanerar utrymmena och redskapen ändamålsenligt, säkert och med beaktande av miljön. använder och justerar maskiner och övrig utrustning handlar systematiskt och eftertänksamt i problemsituationer gör vid behov en felbeskrivning av utrustningen rengör och sanerar tillverkningsutrustningen och - 25

27 kan skaffa kött, material och bruksförnödenheter. redskapen med användning av lämpliga tvättmedel och rengöringsmetoder. Anskaffningar jämför olika leverantörer av kött och övriga råvaror med tanke på pris, kvalitet, lämpliga råvaror, tillgång och leveranssäkerhet. kan förbereda framställning och framläggning av produkter som är färdiga till försäljning Mottagning och lagring av kött och produkter som är färdiga till försäljning. hanterar kött och produkter som är färdiga till försäljning enligt planen för egenkontroll underkänner råvaror som inte godkänns för försäljning och kan motivera sitt beslut hanterar kött och produkter som är färdiga till försäljning på ett hygieniskt sätt. kan självständigt framställa köttprodukter som är färdiga till försäljning, sammanställa en attraktiv försäljningsdisk eller självbetjäningsdisk och betjäna kunder. Framställning av färdiga köttprodukter av grovstyckade kroppsdelar. bedömer organoleptiskt och med centrala mikrobiologiska metoder som lämpar sig för småskalig produktion hur rena redskapen och utrymmena är enligt sin plan för egenkontroll framställer attraktiva produkter av grovstyckade kroppsdelar, till exempel ugnsfärdiga stek- och filéprodukter, olika köttfärskvaliteter, biffar, charkprodukter, kotletter, strimlor, tärningar och andra köttprodukter som är färdiga till försäljning och lokalt betydelsefulla kryddar produkterna och kan motivera sina val av kryddor och sitt sätt att krydda tillämpar sina kunskaper om köttets egenskaper (smak, färg, struktur, mörhet, förmåga att binda vatten och hållbarhet) vid framställning av produkterna, till exempel vid val av produkternas renhets- 26

28 Framläggning av köttprodukter. Kundbetjäning nivå (fettmängd), tjockleken på biffar och charkuterier, mörningshantering och sätt att krydda utnyttjar ekonomiskt de spillbitar som uppkommer vid produktionen till framställning av andra produkter iakttar de larmgränser för framställningsprocessen som anges i planen för egenkontroll, till exempel vad gäller temperatur och lagringstider justerar vid behov sin verksamhet och motiverar eventuella avvikelser från arbetsanvisningen förvarar ändamålsenligt de kött- och färdiga produkter som han/hon har producerat arbetar effektivt och sakkunnigt med beaktande av arbetet i sin helhet utnyttjar sina mikrobiologiska kunskaper för att kunna bevara kvaliteten, kontrollera att verksamhetsmiljön hålls ren och snygg samt tolka myndigheternas mikrobanalyser. sammanställer en attraktiv köttdisk eller självbetjäningsdisk tar vid framläggningen hänsyn till produkternas egenskaper, till exempel lagringstemperatur och förebyggande av korskontamination samt lönsamhet bedömer åtgången av framlagda produkter och kan på basis av sin bedömning beräkna rätt mängd av produkter som ska ställas fram. tar reda på kundens behov föreslår olika alternativ för att tillgodose kundens behov berättar om produkternas riktiga användning och om de tillredningsmetoder som lämpar sig bäst för produkterna redogör för produkternas egenskaper, till exempel fett- och saltmängd samt om de kan användas i specialdieter söker fram ytterligare information om produkterna betjänar kunden också på något annat språk än på sitt modersmål. 27

29 kan bedöma kvaliteten på sin produkt. Bedömning av kvaliteten på köttet och de produkter som är färdiga till försäljning. Bestämning av hållbarheten hos de produkter som är färdiga till försäljning. bedömer kvaliteten på de färdiga produkter som han/hon har producerat på basis av egna produktspecifikationer samt jämfört med den allmänna nivån på marknaden observerar avvikelser i köttet och de färdiga produkterna och antecknar avvikelserna enligt sin plan för egenkontroll bedömer organoleptiskt kvaliteten på de produkter som är färdiga till försäljning till exempel utgående från strukturen, färgen, doften och vid behov också smaken och urskiljer avvikande produkter tolkar resultat av mikrobiologiska prover från produkterna och kan jämföra dem med de gränser som lagstiftningen, god praxis och föreskrifterna ställer samt föreslå justeringar i verksamheten på basis av dem bokför svinnet och beräknar utbytet samt jämför utbytet med målvärdet. avgör hållbarheten hos sin produkt och ger anvisningar om hur den ska förvaras så att kvaliteten bibehålls mikrobiologiskt och organoleptiskt god under hela lagringstiden. kan förse produktförpackningarna med produktinformation. Att förse förpackningarna med produktinformation. förser förpackningarna till sina produkter med obligatorisk produktinformation enligt gällande lagstiftning förser förpackningarna med frivillig produktinformation tar reda på lagstiftningens krav i fråga om vilken produktinformation som krävs för förpackade produkter. 28

30 kan sakligt ta emot respons från kunder och myndigheter samt utnyttjar responsen vid utveckling av kvaliteten. Hantering av respons från kunder och myndigheter. reagerar sakligt på respons gör anteckningar om responsen och beviljar ersättning enligt situationens krav samt beaktar responsen vid utveckling av sitt arbete handlar vid behov enligt sin plan för information och återtagande utvecklar sin verksamhet och kvaliteten på sitt arbete på basis av självvärdering och erhållen respons. Sätten att visa yrkesskickligheten visar sin yrkesskicklighet enligt kraven i denna examensdel i sitt dagliga arbete i anslutning till försäljning av kött och köttprodukter i genuina arbetsförhållanden. Bedömarna iakttar och bedömer examinandens verksamhet och ställer vid behov frågor som kompletterar arbetet. s bedömningsmaterial består av de skriftliga bedömningar som bedömarna ger vid examenstillfällena och av examinandens självvärdering. 3.6 Förpackning och lagring av köttprodukter Kraven på yrkesskicklighet kan förpacka och lagra kött, köttprodukter eller både och i en genuin arbetsmiljö skaffa förpackningsmaterial och övriga tillbehör förbereda förpackningsarbetet förpacka kött, köttfabrikat eller både och bedöma kvaliteten på sin produkt förse produktförpackningarna med produktinformation sakligt ta emot respons från myndigheter och kunder och utnyttja responsen vid utveckling av kvaliteten. 29

31 Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen) kan förpacka och lagra kött, köttprodukter eller både och i en genuin arbetsmiljö. Verksamhet som stämmer överens med egenkontrollen. Användning av maskiner och utrustning. gör självständigt och vid rätt tidpunkt anteckningar i anslutning till egenkontrollen i enlighet med de larmgränser som anges i planen för egenkontroll sköter sin personliga hygien och ser till att arbetsmiljön är ren och snygg vid förpackning och lagring fäster särskild uppmärksamhet vid att produkter som ska ätas som sådana (till exempel charkuteriprodukter) förpackas hygieniskt delar in förpackning av råa och färdiga produkter i olika hygiennivåer samt dirigerar människor och materialflöden mellan de olika utrymmena iakttar arbetarskyddsbestämmelserna arbetar ergonomiskt och upprätthåller arbetsförmågan sköter hanteringen av biprodukter och förpackningsavfall, sorterar dem i mån av möjlighet och arbetar även i övrigt med beaktande av miljön rengör och sanerar utrymmena och redskapen ändamålsenligt, säkert och med beaktande av miljön. använder och justerar självständigt förpackningsmaskiner och övrig utrustning arbetar systematiskt och eftertänksamt i problemsituationer utför vid behov en felbeskrivning av utrustningen rengör och sanerar produktionsutrustningen med användning av lämpliga tvättmedel och rengöringsmetoder medveten om under vilka omständigheter farliga patogener, till exempel listeria, växer. 30

32 kan skaffa förpackningsmaterial och övriga tillbehör. Anskaffning av förpackningsmaterial, tillbehör och bruksförnödenheter. jämför olika leverantörer av förpackningsmaterial med tanke på pris, kvalitet, lämpligt material, tillgång och leveranssäkerhet gör anskaffningarna enligt företagets avtalspraxis. kan förbereda förpackningsarbetet. Mottagning och lagring av förpackningsmaterial och produkter som ska förpackas. vidtar åtgärder i anslutning till förpackningsarbetet i enlighet med planen för egenkontroll hanterar hygieniskt det kött och de köttprodukter som ska förpackas. kan förpacka kött, köttprodukter eller både och. Förpackning av kött och köttprodukter. bedömer organoleptiskt och med centrala mikrobiologiska metoder som lämpar sig för småskalig produktion hur rena redskapen och utrymmena är enligt sin plan för egenkontroll iakttar förpackningsinstruktionerna omsorgsfullt och följer dem självständigt i alla skeden av förpackningsprocessen förpackar produkten med en metod som lämpar sig för produkten, till exempel genom att linda, vacuumförpacka eller förpacka med skyddsgas och redogör för hur förpackningsmetoderna inverkar på köttets, köttprodukternas eller bådas struktur, hållbarhet och färg förpackar omsorgsfullt produkter som innehåller allergener och handlar så att allergenerna inte sprider sig till andra produkter som ska förpackas. Lagring av kött och köttprodukter. lagrar olika köttkvaliteter, halvfabrikat och färdiga produkter enligt lagens krav utan att försämra kvaliteten 31

33 kan bedöma kvaliteten på sin produkt. ser till att lagren cirkulerar och bokför deras innehåll iakttar de larmgränser för framställningsprocessen som anges i planen för egenkontroll, till exempel beträffande temperatur och förvaringstider gör anteckningar i anslutning till egenkontrollen justerar vid behov sin verksamhet och motiverar eventuella avvikelser från arbetsbeskrivningen utnyttjar sina mikrobiologiska kunskaper för att kunna bibehålla produktens kvalitet, kontrollera att verksamhetsmiljön hålls ren och snygg samt tolka myndigheternas mikrobanalyser söker aktivt lösningar till problem i samband med förpackning och lagring eller till hur kvaliteten på förpackade produkter ska kunna förbättras. Bedömning av de råvaror som ska förpackas samt av förpackade produkter. Fastslagning av hållbarheten hos förpackat kött och förpackade köttfabrikat. bedömer kvaliteten på förpackade produkter utgående från egna produktspecifikationer samt jämfört med den allmänna nivån på marknaden observerar avvikelser i det kött eller de köttprodukter som ska förpackas, antecknar avvikelserna i enlighet med sin plan för egenkontroll samt underkänner vid behov en avvikande produkt bedömer förpackningarnas kvalitet organoleptiskt till exempel på basis av sömmarnas kvalitet, produktinformationens synlighet och förpackningarnas allmänna utseende samt urskiljer förpackningar som inte kan godkännas tolkar resultat av prover som är tagna från förpackningsavdelningens ytor och maskiner och kan föreslå förbättringar i renhållningen och förpackningsprocessen på basis av resultaten. anger produkternas hållbarhet så att kvaliteten bibehålls. 32

34 kan förse produktförpackningarna med produktinformation. Att förse förpackningarna med produktinformation. förser förpackningarna till sina produkter med obligatorisk produktinformation enligt gällande lagstiftning förser förpackningarna med frivillig produktinformation tar reda på lagstiftningens krav i fråga om vilken produktinformation som krävs för förpackade produkter. kan sakligt ta emot respons från myndigheter och kunder samt utnyttja erhållen respons vid utveckling av kvaliteten. Hantering av respons från kunder och myndigheter. reagerar sakligt på respons registrerar responsen och beaktar erhållen respons i sitt arbete handlar vid behov enligt sin plan för information och återtagande utvecklar sin verksamhet och kvaliteten på sitt arbete på basis av självvärdering och erhållen respons kan vid behov besvara enkla frågor om förpackningsarbete och lagring på det andra inhemska språket eller på något främmande språk. Sätten att visa yrkesskickligheten visar sin yrkesskicklighet enligt kraven i denna examensdel i sitt dagliga arbete i anslutning till förpackning och lagring av kött, köttprodukter eller både och i genuina arbetsförhållanden. Bedömarna iakttar och bedömer examinandens verksamhet och ställer vid behov frågor som kompletterar arbetet. s bedömningsmaterial består av de skriftliga bedömningar som bedömarna ger vid examenstillfällena och av examinandens självvärdering. 33