FÖRESKRIFT 6/011/2007. Grunder för fristående examen
|
|
- Alf Samuelsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FÖRESKRIFT 6/011/2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM KÖTTINDUSTRIN 2007
2 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM KÖTTINDUSTRIN 2007 FÖRESKRIFT 6/011/2007 UTBILDNINGSSTYRELSEN
3 Utbildningsstyrelsen 2007 Edita Prima Oy Helsingfors 2007 ISBN (häft.) ISBN (pdf)
4 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN DNR 6/011/2007 FÖRESKRIFT Iakttas som förpliktande DATUM Giltighetstid fr.o.m tillsvidare De stadganden på vilka befogenheten att utfärda föreskriften bygger L 631/ mom Upphäver Föreskrift Nr 27/011/2001, GRUNDERNA FÖR YRKESEXAMEN INOM KÖTTINDUSTRIN Utbildningsstyrelsen har fastställt grunderna för yrkesexamen inom köttindustrin. Examensgrunderna skall iakttas fr.o.m tillsvidare. Examenskommissionen, examensarrangören och utbildningsanordnaren kan inte lämna grunderna för examen obeaktade eller avvika från dem. När utbildning som förbereder för en fristående examen anordnas, beslutar utbildningsanordnaren om innehållet i utbildningen och ordnandet av utbildningen i enlighet med examensgrunderna. Den som deltar i utbildningen skall som en del av utbildningen beredas möjlighet att avlägga en fristående examen. Generaldirektör Överinspektör KIRSI LINDROOS Kirsi Lindroos LEA LAKIO Lea Lakio Opetushallitus Hakaniemenkatu 2, PL 380, Helsinki, puhelin (09) , faksi (09) , etunimi.sukunimi@oph.fi, Utbildningsstyrelsen Hagnäsgatan 2, PB 380, Helsingfors, telefon (09) , fax (09) , fornamn.efternamn@oph.fi,
5 INNEHÅLL Kapitel 1 Syftet med fristående examina och målen för dem Fristående examina Förberedande utbildning för fristående examina De allmänna grunderna för sättet att påvisa yrkesskicklighet och Kapitel 2 för bedömning av examensprestationerna...8 Uppbyggnaden av yrkesexamen inom köttindustrin Examensdelarna...8 Kapitel 3 Kraven på yrkesskicklighet i yrkesexamen inom köttindustrin och grunderna för bedömningen Råvarukännedom och råvaruhantering i produktionsprocessen inom köttindustrin...10 a) Krav på yrkesskicklighet...10 b) Mål och kriterier för bedömningen...10 c) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Slakt...15 a) Krav på yrkesskicklighet...15 b) Mål och kriterier för bedömningen...15 c) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Styckning...19 a) Krav på yrkesskicklighet...19 b) Mål och kriterier för bedömningen...19 c) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Tillverkningsprocessen för produkter av rått kött...23 a) Krav på yrkesskicklighet...23 b) Mål och kriterier för bedömningen...23 c) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Tillverkningsprocessen för kokt korv...26 a) Krav på yrkesskicklighet...26 b) Mål och kriterier för bedömningen...26 c) Sätten att påvisa yrkesskicklighet...30
6 6 Tillverkningsprocessen för hållbara köttprodukter...30 a) Krav på yrkesskicklighet...30 b) Mål och kriterier för bedömningen...30 c) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Tillverkningsprocessen för helköttsprodukter...34 a) Krav på yrkesskicklighet...34 b) Mål och kriterier för bedömningen...34 c) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Logistik inom köttindustrin...37 a) Krav på yrkesskicklighet...37 b) Mål och kriterier för bedömningen...37 c) Sätten att påvisa yrkesskicklighet...39 Bilaga Beskrivning av arbetet inom köttindustrin...40
7 Kapitel 1 SYFTET MED FRISTÅENDE EXAMINA OCH MÅLEN FÖR DEM 1 Fristående examina De fristående examina är inte beroende av det sätt på vilket man förvärvat sig sin yrkesskicklighet. Det kunnande som examinanderna har skaffat sig genom utbildning, i arbetslivet eller genom sina intressen behandlas som en helhet, så att detta kunnande kan användas när den erfordrade yrkesskickligheten skall påvisas vid de fristående yrkesproven. De fristående examina är modulära till sin struktur. De utgörs av uppgiftshelheter, som baseras på arbetslivet och dess utvecklingsbehov och som präglas av det som förenar verksamheten med den teoretiska grunden, av mångsidig yrkesskicklighet och av att arbetsprocessen integreras med resultaten av den. Varje del av en examen utgör ett delområde av yrkeskompetensen, som kan lyftas ut ur den naturliga arbetsprocessen och bilda en självständig helhet som kan bedömas. De fristående yrkesproven arrangeras och avläggs flexibelt för en examensdel i sänder. Examinandernas mål kan också vara att endast avlägga en eller flera delar av en examen, inte hela examen. Grunden för beskrivningen av kraven på yrkesskicklighet är den kvalifikationsbestämning som anses vara lämpligast för yrkesområdet. Beskrivningen koncentreras på kraven för branschens centrala funktioner, behärskning av verksamhetsprocessen och omfattande yrkespraxis. I kraven ingår också de för arbetslivet nödvändiga språkkunskaperna och sociala färdigheterna. 2 Förberedande utbildning för fristående examina Systemet med fristående examina ställer inte examinanderna inför förhandsvillkor i fråga om utbildning. Emellertid avläggs dessa examina i allmänhet i samband med något slag av förberedande utbildning. Den som anordnar förberedande utbildning skall fastställa läroplanen för utbildningen enligt examensgrunderna. Utbildningen och de fristående yrkesprov som ingår i den skall läggas upp enligt examensdelarna. Det åligger utbildningsanordnaren att arrangera de fristående yrkesproven som en del av den förberedande utbildningen. Till de studerandes skyldigheter hör att delta i dessa prov i samband med studierna. De gemensamma studier, som ingår i en grundexamen som avläggs som grundläggande yrkesutbildning, är inte obligatoriska i en utbildning som förbereder för en grundexamen som avläggs som en fristående examen. Målen för dessa studier beaktas dock i tillämpliga delar i läroplanen och i undervisningsarrangemangen. 7
8 3 De allmänna grunderna för sättet att påvisa yrkesskicklighet och för bedömning av examensprestationerna Bedömningen av de fristående yrkesproven förutsätter metodisk insamling av material, beslutsfattande och dokumentering angående examinandernas yrkesmässiga och arbetsrelaterade färdigheter, som jämförs med de i examensgrunderna fastställda kraven på yrkesskicklighet och med bedömningskriterierna. Tyngdpunkten vid bedömningen ligger på det praktiska arbetet och arbetsmetoderna. Färdigheterna eller kunnandet bedöms i allmänhet direkt enligt motsvarande arbete. Miljön för de fristående yrkesproven skall vara verklig eller så realistisk som möjligt. Vid bedömningen tillämpas mångsidigt olika kvalitativa bedömningsmetoder såsom iakttagelser, intervjuer, frågor och portföljer samt självvärdering och gruppbedömning. De fristående yrkesproven läggs upp enligt examensdelarna så att man vid proven kan bedöma om examinanden uppfyller de centrala kraven på behärskandet av yrket. Målen för bedömningen anger de kompetensområden som ägnas speciell uppmärksamhet vid bedömningen. Målen hänför sig till de centrala färdigheterna och man ser till att examinanden behärskar den teori som ligger till grund för arbetet samt att han eller hon behärskar arbetsmetoder, arbetsutrustning, material och arbetsprocesser. Såväl målen för bedömningen som bedömningskriterierna härleds ur kraven på yrkesskicklighet för motsvarande examensdel. Kriterierna för bedömningen baserar sig på målen för bedömningen och de anger och preciserar prestationer på olika nivåer. Bedömningskriterierna utgör trösklar med vilkas hjälp det är möjligt att differentiera kompetensnivån. Kapitel 2 UPPBYGGNADEN AV YRKESEXAMEN INOM KÖTTINDUSTRIN 1 Examensdelarna Yrkesexamen inom köttindustrin består av en obligatorisk och en valfri examensdel. Examen är avklarad då båda examensdelarna har avlagts med godkänt betyg. Examensdelarna i yrkesexamen inom köttindustrin är: Obligatorisk del: 1. Råvarukännedom och råvaruhantering i produktionsprocessen inom köttindustrin Valfria delar: 2. Slakt 3. Styckning 4. Tillverkningsprocessen för produkter av rått kött 5. Tillverkningsprocessen för kokt korv 6. Tillverkningsprocessen för hållbara köttprodukter 7. Tillverkningsprocessen för helköttsprodukter 8. Logistik inom köttindustrin 8
9 Kapitel 3 KRAVEN PÅ YRKESSKICKLIGHET I YRKESEXAMEN INOM KÖTTINDUSTRIN OCH GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN Organiserandet av fristående examina bygger på den plan för anordnande av fristående examen som respektive läroanstalt utarbetar utgående från examensgrunderna och som examenskommissionen godkänner. När examinanderna avlägger de fristående yrkesproven som härleds ur examenskraven, skall arbetsuppgifterna vid examenstillfället planeras så att de fyller de centrala kraven på yrkeskompetens och målen för bedömningen skall på ett heltäckande sätt ingå i proven. s beredskap och förmåga att tillämpa och omvandla sina kunskaper och färdigheter till korrekt utförda arbetsprestationer i föränderliga situationer bör framgå vid examenstillfällena. Miljön där de olika examensdelarna avläggs skall utgöras av autentiska arbetsplatser och vara sådan att examinanden kan utföra sina uppgifter så att det är möjligt att på ett heltäckande sätt bedöma om examinanden har uppnått den prestationsnivå som har fastställts i bedömningskriterierna för ifråga varande examensdel. För att examinanderna skall kunna påvisa sin yrkesskicklighet bör personlig tillämpning genomföras för var och en av dem enligt den trestegsmetod som stadgas i lagen och utgående från grunderna för yrkesexamen inom köttindustrin. Yrkesexamen inom köttindustrin bedöms per examensdel så att examinandens yrkesskicklighet jämförs med kraven på yrkesskicklighet för ifråga varande examensdel och med den prestationsnivå som fastställs i bedömningskriterierna. Vid bedömningen av fristående examina insamlas tillräckligt med bedömningsmaterial som sedan dokumenteras som grund för bedömningsbeslutet. För fristående examina insamlas bedömningsmaterialet systematiskt och i första hand med kvalitativa metoder bland de yrkesfärdigheter och den arbetsberedskap som examinanden påvisar. Det förslag som bedömarna framlägger för examenskommissionen beträffande godkännande eller underkännande av en prestation görs utgående från dessa dokument vid ett utvärderingsmöte på trepartsbasis (representanter för arbetsgivare, arbetstagare eller självständiga yrkesutövare och lärare). I bedömningskriterierna för varje examensdel fastställs den prestationsnivå som bör godkännas. För att förenhetliga bedömningen handleder, övervakar och konsulterar examenskommissionen utbildningsarrangörerna i frågor som gäller anordnandet av fristående examina. Kommissionen får dock inte ändra grunderna för bedömningen. För att säkerställa den riksomfattande kvalitetsnivån för dessa examina är den som anordnar fristående yrkesprov skyldig att överlåta en plan för fristående examen till vederbörande examenskommission för godkännande innan de fristående yrkesproven anordnas. Inom de ramar som fastställs i examensgrunderna fattar examenskommissionen beslut i tolkningsfrågor, till exempel om platserna för de fristående yrkesproven som utbildningsarrangören har föreslagit enligt trepartsprincipen är lämpliga för avläggande av ifråga varande examensdel, om kundgrupperna är lämpliga för genomförandet av fristående examen, om de fristående yrkesproven är tillräckliga och om bedömarna är kompetenta. Yrkesproven avbryts om examinanden med sin verksamhet äventyrar kundernas säkerhet eller allvarligt nonchalerar sin egen eller arbetsgemenskapens säkerhet. Proven kan avbrytas också av andra orsaker som bedömarna beslutar om. Kraven på yrkesskicklighet, målen och kriterierna för bedömningen och sätten att påvisa yrkesskicklighet i de olika examensdelarna beskrivs enligt följande principer: 9
10 Punkt a i tabellen Punkt b i tabellen Punkt c i tabellen Kraven på yrkesskicklighet för yrkesexamen inom köttindustrin har utformats utgående från arbetsuppgifterna i arbetslivet. I målen för bedömningen (rubrikerna med fet stil) anges de centrala kompetensområden och funktioner som man i bedömningen bör fästa särskild vikt vid. Bedömningskriterierna anger hur examinanden skall klara av sitt arbete, det vill säga på vilken nivå kunnandet skall ligga. I punkten Sätten att påvisa yrkesskicklighet definieras kraven på hur provet skall avläggas, kraven på provmiljöerna och på bedömningsförfarandena för examensdelen. Kraven på yrkesskicklighet, målen och kriterierna för bedömningen och sätten att påvisa yrkesskicklighet i de olika examensdelarna är följande: 1 Råvarukännedom och råvaruhantering i produktionsprocessen inom köttindustrin a) Krav på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen Utgångspunkt för examinandens arbete är kännedom om köttets egenskaper och en uppfattning om produktionskedjan som en helhet. känner till köttets genomsnittliga sammansättning och egenskaper samt de faktorer som påverkar dessa. identifierar kännetecknen på högklassigt kött och vet med vilka metoder man kan undersöka kvaliteten på råvaran. Kännedom om köttets egenskaper kan redogöra för köttets genomsnittliga kemiska sammansättning och dess viktigaste kemiska egenskaper, t.ex. färg och struktur känner till köttets allmänna egenskaper som substrat för mikrober och är medveten om de mikrobiologiska riskerna vid hanteringen av kött kan redogöra för de faktorer som höjer eller sänker kvaliteten på köttet i produktionskedjan (bl.a. köttets färg, förmåga att binda vatten och hållbarhet) och kan tillämpa sina kunskaper i sitt arbete känner till de speciella köttvaror som hanteras på arbetsplatsen. Bedömning av om råvaror är lämpliga att förädla kan sensoriskt bedöma om köttet är lämpligt att förädla samt tolka resultaten av de viktigaste mikrobiologiska och kemiska analyserna kan hantera inkuranta råvaror enligt företagets praxis. 10
11 vet hur olika behandlingsmetoder påverkar köttets egenskaper och dess sensoriskt förnimbara kvalitet och kan tillämpa sina kunskaper i praktiken vid de vanligaste behandlingsmetoderna. förvarar och lagrar köttet på rätt sätt. sköter sin personliga hygien och ser till att arbetsplatsen är städad och ren. använder arbetsmetoder som skonar miljön och främjar på så sätt en hållbar utveckling. Behandling och förädling av kött kan redogöra för hur de viktigaste skedena vid köttförädling (t.ex. styckning, skärning, förbehandling, beredning av massa, portionering, tillredning och avkylning) skall utföras och vet hur dessa åtgärder påverkar köttets beståndsdelar, dess fysikaliskkemiska och mikrobiologiska egenskaper samt köttkvaliteten hanterar och förvarar köttet hygieniskt och i enlighet med anvisningarna så att köttets kvalitet bibehålls hanterar köttet snabbt (yrkesskicklighet, arbetsmetoder, intensitet), iakttar arbetarskyddsbestämmelserna och följer företagets miljösystem. Förvaring och lagring handlar enligt myndigheternas förordningar och rekommendationer om förvaring av kött och köttprodukter är medveten om hur kylkedjan inverkar på köttets och köttprodukternas hållbarhet. Personlig hygien är ren och snygg och inser betydelsen av renlighet i sitt arbete använder rena arbetskläder och huvudbonad som täcker håret samt vid behov skyddsförkläde och skyddshandskar använder separata arbetsskor och ser till att de är rena under arbetsdagen samt rengör dem efter användning ser till att huden på händerna är hel tvättar och desinficerar händerna har korta och olackerade naglar använder inga smycken. Renlighet på arbetsplatsen arbetar enligt planen för egenkontroll och förhindrar på så vis skadliga mikrober från att förökas och spridas ser till att arbetsplatsen är städad, ren och i ordning 11
12 sköter avfallshanteringen och i mån av möjlighet även avfallssorteringen. förstår vilken betydelse tvätt- och rengöringsfunktionerna har inom köttindustrin. Hon/han känner till principerna för rengöring och desinfektion. är förtrogen med köttindustrin och med principerna för verksamheten i produktionslokaler. beaktar arbetarskyddsaspekterna under tillverkningsprocessen. Utgångspunkten för examinandens arbete är en högklassig produkt. behärskar de centrala begreppen för kvalitetstänkande och principerna för egenkontroll, kan delta i planeringen av egenkontroll och självständigt genomföra den i sina arbetsuppgifter. Tvätt och rengöring använder ändamålsenliga tvätt- och desinfektionsmedel, kemikalier och metoder för produktionsmaskiner och lokaler enligt anvisningarna på arbetsplatsen kan sensoriskt och med de viktigaste mikrobiologiska metoderna bedöma om maskinerna, redskapen och lokalerna är rena använder rengöringskemikalier och vatten sparsamt beaktar egenskaperna hos de kemikalier som används samt säkerhetsaspekterna för att kunna arbeta utan att äventyra sin hälsa och arbetsförmåga. Verksamhet med beaktande av arbetarskyddsaspekterna beaktar arbetarskyddskraven i sin verksamhet är förtrogen med lagstiftningen för livsmedelslokaler och livsmedelsanläggningar samt arbetarskyddet och kan arbeta enligt den samt följa föreskrifter och avtal arbetar ergonomiskt och sköter sin arbetshälsa. Kvalitetskunnande kan ange vilka faktorer som höjer kvaliteten och vet vilket kvalitetssystem som tillämpas inom företaget förstår sin egen roll när det gäller att åstadkomma ett högklassigt arbetsresultat och att bibehålla den höga kvaliteten och arbetar enligt företagets kvalitetssystem förstår vilken betydelse livsmedelslagstiftningen har och kan tillämpa bestämmelserna i sina arbetsuppgifter tar ansvar för sin verksamhet för att bidra till produktens kvalitet. 12
13 Egenkontroll kan fastställa produktionens kritiska punkter inom sin arbetsgemenskap och arbetar enligt planen för egenkontroll eller förbättrar och kompletterar den plan för egenkontroll som redan är i bruk kan vidta åtgärder för att eliminera risker och arbetsolyckor i de olika produktionsskedena dokumenterar egenkontrollen på rätt sätt identifierar och dokumenterar avvikelser vet vad som bör göras i undantagssituationer vet vilka myndigheter och andra instanser som sköter ärenden som gäller egenkontroll. har en helhetsuppfattning om hela produktionsprocessen inom köttindustrin och förstår sin roll som en del av produktionskedjan. arbetar självständigt och snabbt i sin arbetsgrupp, följer de etiska principerna inom yrket, de regler som styr arbetet samt avtalen som har ingåtts inom arbetsgruppen. förstår betydelsen av sitt arbete för företagets lönsamhet och hur den egna insatsen påverkar det ekonomiska resultatet. har en uppfattning om grunderna för inre företagsamhet. Att arbeta i en arbetsgemenskap känner sitt ansvar och inser betydelsen av sitt arbete som en del av hela processen inom köttindustrin, planerar sitt arbete och fattar självständiga beslut, arbetar ansvarsmedvetet, snabbt och flexibelt också som medlem i arbetsgruppen/teamet disponerar sin arbetstid på rätt sätt bedömer sitt arbete och processens resultat självständigt och som medlem i arbetsgruppen kan utnyttja responsen från företagets interna intressentgrupper i utvecklingen av kvaliteten på sin produkt och på sin verksamhet kan utveckla sin verksamhet och kvaliteten på sitt arbete utgående från responsen och sin egen bedömning. Inre företagsamhet bedömer och värdesätter sitt eget arbete och förstår att hon/han utgör en del av helheten vidareutvecklar sitt arbete och värdesätter sin yrkesskicklighet känner till principerna för företagsverksamhet och tillämpar sina kunskaper i den 13
14 egna arbetsgemenskapen vet vilka färdigheter som främjar beredskapen för egen företagsverksamhet söker information och konsulterar experter för att fördjupa sina kunskaper och färdigheter visar att hon/han kan fatta beslut som gäller arbetet genom att lita på sina egna värderingar vet vilka externa och interna faktorer som påverkar en organisations verksamhet och har bekantat sig med sin arbetsgivarorganisation vet vilken betydelse samarbete och kundrelationerna har för en organisation är insatt i den egna verksamhetens kostnadsstruktur och vet hur den kan påverka organisationens resultat är medveten om sina möjligheter att påverka lönsamheten genom det egna arbetet känner till arbetstagarens och arbetsgivarens ansvar och skyldigheter och de för arbetet centrala punkterna i arbetslagstiftningen iakttar lagstiftningen och arbetarskyddsbestämmelserna i sitt arbete och sköter sin arbetshälsa är insatt i företagets affärsidé, syften och mål. c) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Vid avläggandet av examensdelen Råvarukännedom och råvaruhantering i produktionsprocessen inom köttindustrin är det viktigt att examinanden kan påvisa en helhetssyn av de olika faktorerna som produktionsprocesserna inom köttindustrin består av. De fristående yrkesproven för den här delen av examen avläggs i första hand på examinandens arbetsplats, där det är möjligt att påvisa och bedöma om arbetet yrkesmässigt utförs enligt arbetslivets krav på yrkesskicklighet. Arbetsskickligheten påvisas i realistiska och autentiska arbetssituationer. Arbetsprestationen bedöms ingående enligt de mål för bedömning som anges i examensgrunderna och enligt de angivna kvalitativa bedömningskriterierna. Längden på de fristående yrkesproven bestäms enligt hur länge det räcker att påvisa de kunskaper som anges i målen för bedömning och i bedömningskriterierna. När en examinand avlägger hela examen kan bedömningen av yrkesskicklighet för den här examensdelen utföras i samband med examensprestationen för den valfria delen. 14
15 2 Slakt a) Krav på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen arbetar hygieniskt och iakttar hygienbestämmelserna och arbetsreglerna inom branschen (egenkontroll och kvalitetssystem). Hygieniska arbetsmetoder iakttar hygienbestämmelserna förhindrar att mikrober förökas och sprids genom att arbeta på det sätt som planen för egenkontroll förutsätter ser till att redskapen och arbetsplatsen är rena och snygga och att det råder ordning och reda på arbetsplatsen. Personlig hygien och handhygien är ren och prydlig och förstår betydelsen av renlighet under produktionsprocessen ser till att händernas hud är hel, tvättar och desinficerar händerna vid behov (t.ex. efter ett smutsigt arbetsmoment, innan arbetet påbörjas, efter ett toalettbesök) använder inga smycken eller kosmetiska preparat som kan avge främmande ämnen. Klädsel använder ren arbetsklädsel, förkläde och huvudbonad som täcker håret använder skyddshandskar och byter dem vid behov i enlighet med arbetsuppgifterna använder separata arbetsskor, ser till att de är rena under arbetsdagen och rengör dem efter användningen. kan utföra de olika arbetsmomenten vid slaktprocessen (bedövning, avhudning eller avhårning, urtagning av tarmar, avlägsnande av organ, klyvning, efterputsning, nedkylning). känner till funktionsprinciperna för de apparater och maskiner som används för arbetet och kan använda dem. Bedövning/Stick iakttar djurskyddsbestämmelserna i sitt arbete kan hantera djuret så att det under det här arbetsmomentet inte uppstår kvalitetsbrister eller andra fel som sänker värdet på slaktkroppen eller biprodukterna känner till hur arbetsmomentet påverkar slaktkroppen och förstår vilken betydelse bedövningen eller sticket har för lönsamheten 15
16 underhåller och reparerar sina arbetsredskap på rätt sätt under arbetets gång apparaterna och informerar om eventuella funktionsstörningar kan utföra justerings- och serviceåtgärder på maskinerna och apparaterna under arbetet. Avhudning/Avhårning kan hantera djuret så att det under det här arbetsmomentet inte uppstår kvalitetsbrister eller andra fel som sänker värdet på slaktkroppen eller biprodukterna känner till hur arbetsmomentet påverkar slaktkroppen och förstår vilken betydelse avhudningen/avhårningen har för lönsamheten reparerar och underhåller sina arbetsredskap apparaterna kan utföra justerings- och serviceåtgärder på maskinerna och apparaterna under arbetet. Öppning/Urtagning av tarmar kan hantera djuret så att det under det här arbetsmomentet inte uppstår kvalitetsbrister eller andra fel som sänker värdet på slaktkroppen eller biprodukterna känner till hur detta arbetsmoment påverkar slaktkroppen och förstår vilken betydelse urtagningen av tarmar har för lönsamheten reparerar och underhåller sina arbetsredskap apparaterna kan utföra justerings- och serviceåtgärder på maskinerna och apparaterna under arbetet. 16
17 Avlägsnande av organ kan hantera djuret så att det under det här arbetsmomentet inte uppstår kvalitetsbrister eller andra fel som sänker värdet på slaktkroppen eller biprodukterna känner till hur det här arbetsmomentet påverkar slaktkroppen och förstår vilken betydelse avlägsnandet av organ har för lönsamheten reparerar och underhåller sina arbetsredskap apparaterna kan utföra justerings- och serviceåtgärder på maskinerna och apparaterna under arbetet. Klyvning och efterbehandling är förtrogen med lagstiftningen för den egna arbetsuppgiften (klyvning och efterbehandling) hanterar djuret så att det under det här arbetsmomentet inte uppstår kvalitetsbrister eller andra fel som sänker värdet på slaktkroppen eller biprodukterna vet hur klyvningen och åtgärderna vid efterbehandlingen påverkar slaktkroppen, förstår vilken betydelse de här arbetsmomenten har ur lönsamhets- och hälsosynpunkt och förstår också den etiska aspekten i verksamheten reparerar och underhåller sina arbetsredskap apparaterna kan utföra justerings- och serviceåtgärder på maskinerna och apparaterna under arbetet. Nedkylning vet vilken betydelse det här arbetsskedet har för köttkvaliteten (mikrobiologisk kvalitet, fysikaliska och kemiska förändringar). 17
18 är medveten om betydelsen av produktens kvalitet och den funktionella kvaliteten och kan utföra sitt arbete så att den goda kvaliteten bibehålls. Produktkvalitet iakttar slaktanvisningarna behärskar hanteringen av levande djur och känner till de förändringar som hanteringen orsakar köttet efter slakten identifierar kvalitetsbrister i slaktkroppar och förhindrar att det uppstår sådana. Funktionell kvalitet arbetar med hänsyn till det följande arbetsmomentet eller arbetet i följande arbetspunkt i produktionsprocessen samt till hela produktionsverksamheten. utför sitt arbete enligt arbetarskyddsbestämmelserna och strävar efter att uppnå de resultat som företaget har som mål. arbetar med beaktande av livsmedelslagstiftningen för slakt. utför sitt arbete enligt företagets program för egenkontroll och försöker för sin del vidareutveckla egenkontrollen. Arbetarskydd iakttar föreskrifterna och avtalen inom arbetsgemenskapen använder skyddsutrustning i sitt arbete är förtrogen med maskinernas och apparaternas bruksanvisningar förorsakar med sin verksamhet inga olycksrisker för sig själv eller någon annan. Resultat utför sina arbetsuppgifter enligt föreskrifterna och företagets praxis hanterar slaktkropparna så att det inte uppstår onödigt svinn och på ett sätt som bibehåller deras värde utför sina arbetsuppgifter (bedövning, avhudning eller avhårning, urtagning av tarmar, klyvning, efterputsning) enligt praxis inom företaget (t.ex. godkända grunder för ackord). Iakttagande av lagstiftning tillämpar lagstiftningens bestämmelser i sitt arbete. Verksamhet enligt programmet för egenkontroll antecknar de uppgifter som omnämns i programmet för egenkontroll 18
19 identifierar och antecknar eventuella avvikelser och handlar enligt företagets praxis beträffande avvikelser identifierar produktsäkerhetsriskerna vid ändring av arbetsmetoder. c) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Den som avlägger den här examensdelen skall behärska kraven på yrkesskicklighet för den obligatoriska examensdelen Råvarukännedom och råvaruhantering i produktionsprocessen inom köttindustrin. Den som avlägger examensdelen Slakt kan i autentiska arbetsförhållanden med snabbheten hos en yrkesman slakta ett slaktdjur, t.ex. svin, nöt, får, ren, gödkyckling, kalkon eller något annat slaktdjur. Det valda slaktdjuret antecknas i examensbetyget. Arbetsprestationen bedöms ingående enligt målen för bedömningen som anges i examensgrunderna och enligt de angivna kvalitativa bedömningskriterierna. Längden på de fristående yrkesproven fastställs enligt hur länge det räcker att påvisa de kunskaper som anges i målen för bedömningen och i bedömningskriterierna. 3 Styckning a) Krav på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen arbetar hygieniskt och iakttar hygienbestämmelserna och arbetsreglerna inom branschen (egenkontroll och kvalitetssystem). Hygieniska arbetsmetoder iakttar hygienbestämmelserna förhindrar att mikrober förökas och sprids genom att arbeta på det sätt som planen för egenkontroll förutsätter ser till att redskapen och arbetsplatsen är rena och snygga och att det råder ordning och reda på arbetsplatsen. Personlig hygien och handhygien är ren och prydlig och förstår betydelsen av renlighet ser till att händernas hud är hel, tvättar och desinficerar händerna vid behov (t.ex. efter ett smutsigt arbetsmoment, innan arbetet påbörjas, efter ett toalettbesök) använder inga smycken eller kosmetiska preparat som kan avge främmande ämnen. Klädsel använder ren arbetsklädsel, förkläde, 19
20 huvudbonad som täcker håret och skyddshandskar använder skyddshandskar och byter dem vid behov i enlighet med arbetsuppgifterna använder separata arbetsskor, ser till att de är rena under arbetsdagen och rengör dem efter användningen. behärskar de olika arbetsmomenten vid styckningsprocessen i styckningsanläggningen, t.ex. grovstyckning, nedskärning till benfritt, styckning, sortering och förpackning. känner till funktionsprinciperna för de apparater och maskiner som används i arbetet, kan använda dem och ansvara för kontrollen och underhållet under arbetets gång. Styckning av en slaktkropp känner igen och väljer slaktkroppar för olika ändamål (styckat kött för försäljning, styckning för industrin) iakttar anvisningar om styckning vet hur slakten och det egna arbetet påverkar slaktkroppens bruksvärde och förstår vilken betydelse styckningen har för lönsamheten iakttar bruksanvisningarna och arbetarskyddsbestämmelserna för maskinerna och apparaterna kan utföra justerings- och serviceåtgärder på maskinerna och apparaterna under arbetet. Nedskärning till benfritt känner igen de brister som orsakas av styckningen och slakten känner igen slaktkroppens olika delar och följer bestämmelserna som gäller styckningen av dem är medveten om hur det här arbetsskedet inverkar på slutprodukten och förstår vilken betydelse bestämmelserna som gäller styckningen har för lönsamheten kan reparera och underhålla sina arbetsredskap apparaterna kan utföra justerings- och serviceåtgärder på maskinerna och apparaterna under arbetet. Styckning känner igen slaktkroppens olika delar och 20
21 följer anvisningarna om styckning för försäljning och om nedskärning kan framställa de vanligaste slagen av styckat kött med och utan ben till försäljning eller vidareförädling vet hur det här arbetsskedet inverkar på slutprodukten och förstår vilken betydelse styckningsanvisningarna har för lönsamheten apparaterna kan utföra justerings- och serviceåtgärder på maskinerna och apparaterna under arbetet. är medveten om betydelsen av produktens kvalitet och den funktionella kvaliteten och kan utföra sitt arbete så att den goda kvaliteten bibehålls. Sortering kan hantera benfria delar av slaktkroppar och framställa olika köttsortiment, bitar eller råvaror för köttprodukter av dem följer arbetsanvisningarna vet hur det här arbetsskedet inverkar på slutprodukten och förstår vilken betydelse sorteringsanvisningarna har för lönsamheten apparaterna kan utföra justerings- och serviceåtgärder på maskinerna och apparaterna under arbetet. Produktkvalitet följer anvisningarna om styckning och sortering identifierar de kvalitetsbrister i slaktkroppar och styckat kött som inverkar på vidareförädlingen och kan åtgärda bristerna enligt anvisningarna är förtrogen med klassificeringen av kött. Funktionell kvalitet arbetar med hänsyn till det följande arbetsmomentet eller arbetet i följande arbetspunkt i produktionsprocessen samt till hela produktionsverksamheten. 21
22 utför sitt arbete enligt arbetarskyddsbestämmelserna och strävar efter att uppnå de resultat som företaget har som mål. Arbetarskydd iakttar föreskrifterna och avtalen inom arbetsgemenskapen använder skyddsutrustning i sitt arbete är förtrogen med maskinernas och apparaternas bruksanvisningar förorsakar med sin verksamhet inga olycksrisker för sig själv eller någon annan. Resultat utför sina arbetsuppgifter enligt föreskrifterna och företagets praxis hanterar slaktkropparna, köttstyckena och köttsortimenten så att det inte uppstår onödigt svinn och på ett sätt som bibehåller deras värde utför sina arbetsuppgifter (styckning, nedskärning till benfritt och framställning av köttsortiment) enligt praxis inom företaget (t.ex. godkända grunder för ackord). arbetar med beaktande av livsmedelslagstiftningen för hantering och skärning av kött. utför sitt arbete enligt företagets program för egenkontroll och kan för sin del vidareutveckla egenkontrollen. Iakttagande av lagstiftningen tillämpar lagstiftningens bestämmelser i sitt arbete. Verksamhet enligt programmet för egenkontroll antecknar de uppgifter som omnämns i programmet för egenkontroll identifierar och antecknar eventuella avvikelser och handlar enligt företagets praxis beträffande avvikelser identifierar produktsäkerhetsriskerna vid ändring av arbetsmetoder. c) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Den som avlägger den här examensdelen skall behärska kraven på yrkesskicklighet för den obligatoriska delen Råvarukännedom och råvaruhantering i produktionsprocessen inom köttindustrin. Den som avlägger examensdelen Styckning kan i autentiska arbetsförhållanden med snabbheten hos en yrkesman stycka ett slaktdjur, t.ex. svin, nöt, får, ren, gödkyckling, kal- 22
23 kon eller något annat slaktdjur och skära köttet i olika bitar. Det valda slaktdjuret antecknas i examensbetyget. Arbetsprestationen bedöms ingående enligt målen för bedömning som anges i examensgrunderna och enligt de angivna bedömningskriterierna. Längden på de fristående yrkesproven fastställs enligt hur länge det räcker att påvisa de kunskaper som anges i målen för bedömningen och i bedömningskriterierna. 4 Tillverkningsprocessen för produkter av rått kött a) Krav på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen arbetar hygieniskt och iakttar hygienbestämmelserna och arbetsreglerna inom branschen (egenkontroll och kvalitetssystem). Hygieniska arbetsmetoder iakttar hygienbestämmelserna förhindrar att mikrober förökas och sprids genom att arbeta på det sätt som planen för egenkontroll förutsätter ser till att redskapen och arbetsplatsen är rena och snygga och att det råder ordning och reda på arbetsplatsen. Personlig hygien och handhygien är ren och prydlig och förstår betydelsen av renlighet ser till att händernas hud är hel, tvättar och desinficerar händerna vid behov (t.ex. efter ett smutsigt arbetsmoment, innan arbetet påbörjas, efter ett toalettbesök) använder inga smycken eller kosmetiska preparat som kan avge främmande ämnen. Klädsel använder ren arbetsklädsel, förkläde, huvudbonad som täcker håret och skyddshandskar använder skyddshandskar och byter dem vid behov i enlighet med arbetsuppgifterna använder separata arbetsskor, ser till att de är rena under arbetsdagen och rengör dem efter användningen. känner till tillverkningsprocessen för ifrågavarande produkter av rått kött och kan arbeta självständigt inom två av tillverkningsprocessens Hantering av råvaran känner igen och väljer råvaror och identifierar eventuella avvikelser 23
24 arbetsskeden (hantering av råvaran, saltning, kryddning eller portionering och förpackning). känner till funktionsprinciperna för de apparater och maskiner som används i arbetet, kan använda dem och ansvara för kontrollen och underhållet under arbetets gång. skivar, tärnar, strimlar, bultar, mörar, mal eller framställer massa för produkter av rått kött enligt givna recept och anvisningar vet vilken betydelse rätt temperatur har för att skivning, tärning, strimling, bultning, mörning, malning eller framställning av massa för produkter av rått kött skall lyckas vet vad arbetsmomentet har för betydelse för slutresultatet apparaterna. Saltning identifierar och väljer råvaror följer recept och anvisningar känner till saltningens effekt på slutprodukten apparaterna kan under arbetets gång utföra justeringsoch serviceåtgärder på de maskiner och apparater som används vid saltningen. Kryddning kan marinera, panera eller krydda produkter av rått kött på ytan enligt anvisningar och recept vet hur kryddningen påverkar slutprodukten apparaterna kan under arbetets gång utföra justeringsoch serviceåtgärder på de maskiner och apparater som används vid kryddningen. Portionering och förpackning följer arbetsanvisningarna vet vilka faktorer som gör att portioneringen lyckas använder ändamålsenliga portioneringsoch förpackningsmaskiner och -metoder 24
25 kan under arbetets gång utföra justeringsoch serviceåtgärder och byte av produkter vid de maskiner och apparater som används vid portioneringen och förpackningen iakttar arbetarskyddsbestämmelserna för maskinerna och apparaterna. är medveten om betydelsen av produktens kvalitet och den funktionella kvaliteten och kan utföra sitt arbete så att den goda kvaliteten bibehålls. utför sitt arbete enligt arbetarskyddsbestämmelserna och strävar efter att uppnå de resultat som företaget har som mål. utför sitt arbete enligt företagets program för egenkontroll och vidareutvecklar för sin del egenkontrollen. Produktkvalitet iakttar arbetsanvisningarna vid tillverkningen identifierar tillverkningsfel, vet hur de inverkar på den slutliga kvaliteten och kan åtgärda dem. Funktionell kvalitet arbetar med beaktande av det följande arbetsmomentet eller arbetet i följande arbetspunkt i produktionsprocessen samt av hela produktionsverksamheten. Arbetarskydd iakttar föreskrifterna och avtalen inom arbetsgemenskapen är insatt i maskinernas och apparaternas bruksanvisningar förorsakar med sin verksamhet inga olycksrisker för sig själv eller någon annan. Resultat utför sina arbetsuppgifter enligt föreskrifterna och företagets praxis hanterar råvarorna och tillbehören samt ingredienserna och fabrikaten så att det inte uppstår onödigt svinn och på ett sätt som bibehåller deras värde utför sina arbetsuppgifter (hantering av råvaran, saltning, kryddning, portionering och förpackning) inom överenskommen tid (t.ex. godkända grunder för ackord). Verksamhet enligt programmet för egenkontroll antecknar de uppgifter som omnämns i 25
26 programmet för egenkontroll identifierar och antecknar eventuella avvikelser och åtgärdar avvikelser enligt företagets praxis identifierar produktsäkerhetsriskerna (bl.a. vid ändring av arbetsmetoder). c) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Den som avlägger den här examensdelen skall behärska kraven på yrkesskicklighet för den obligatoriska delen Råvarukännedom och råvaruhantering i produktionsprocessen inom köttindustrin. Den som avlägger examensdelen Tillverkningsprocessen för produkter av rått kött kan självständigt och i autentiska arbetsförhållanden arbeta inom två av tillverkningsprocessens arbetsskeden (hantering av råvaran, saltning, kryddning eller portionering och förpackning) med snabbheten hos en yrkesman. De valda arbetsmomenten antecknas i examensbetyget. Arbetsprestationen bedöms ingående enligt målen för bedömning som anges i examensgrunderna och enligt de angivna bedömningskriterierna. Längden på de fristående yrkesproven fastställs enligt hur länge det räcker att påvisa de kunskaper som anges i målen för bedömningen och i bedömningskriterierna. 5 Tillverkningsprocessen för kokt korv a) Krav på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen arbetar hygieniskt och iakttar hygienbestämmelserna och arbetsreglerna inom branschen (egenkontroll och kvalitetssystem). Hygieniska arbetsmetoder iakttar hygienbestämmelserna förhindrar att mikrober förökas och sprids genom att arbeta på det sätt som planen för egenkontroll förutsätter ser till att redskapen och arbetsplatsen är rena och snygga och att det råder ordning och reda på arbetsplatsen. Personlig hygien och handhygien är ren och prydlig och förstår betydelsen av renlighet ser till att händernas hud är hel, tvättar och desinficerar händerna vid behov (t.ex. efter ett smutsigt arbetsmoment, innan arbetet påbörjas, efter ett toalettbesök) använder inga smycken eller kosmetiska preparat som kan avge främmande ämnen. 26
27 känner till tillverkningsprocessen för kokt korv och kan arbeta självständigt inom två av tillverkningsprocessens arbetsskeden (förbehandling av råvaran, framställning av massa, portionering, tillredning och förpackning). känner till funktionsprinciperna för de apparater och maskiner som används i arbetet, kan använda dem och ansvara för kontrollen och underhållet under arbetets gång. Klädsel använder ren arbetsklädsel, förkläde, huvudbonad som täcker håret och skyddshandskar använder skyddshandskar och byter dem vid behov i enlighet med arbetsuppgifterna använder separata arbetsskor, ser till att de är rena under arbetsdagen och rengör dem efter användningen. Förbehandling av råvaror känner igen och väljer råvaror följer recept och anvisningar vet vilken inverkan förbehandlingen av köttsortimenten har på slutprodukten apparaterna kan under arbetets gång utföra justeringsoch serviceåtgärder och byte av produkter vid de maskiner och apparater som används vid förbehandlingen. Framställning av massa känner igen och väljer råvaror följer recept och arbetsanvisningar vet vilken inverkan framställning av massa har på slutprodukten apparaterna kan under arbetets gång utföra justeringsoch serviceåtgärder på de maskiner och apparater som används vid framställningen av massa. Portionering kan välja och hantera tarmar och andra skinn följer arbetsanvisningarna vet hur fel som förorsakas av portioneringen inverkar på slutprodukten 27
28 apparaterna kan under arbetets gång utföra justeringsoch serviceåtgärder på de maskiner och apparater som används vid portioneringen. Kokning följer arbetsanvisningarna vet hur kokningen och avkylningen inverkar på slutprodukten apparaterna kan under arbetets gång utföra justeringsoch serviceåtgärder på kokningsapparaturen och ställa in kokprogram som är lämpliga för produkterna. Förpackning av kokt korv (länk-, grilloch knackorv) följer arbetsanvisningarna vet vilka egenskaper som inverkar på förpackningen av produkten skivar vid behov produkten före förpackningen och vet vilka egenskaper hos produkten som inverkar på skivningen och vad det innebär för slutresultatet att skivningen lyckas är förtrogen med korvförpackningslinjernas funktionsprinciper tillämpar sina kunskaper om lagstiftningen och förpackning av produkter i praktiken använder ändamålsenliga skivnings- och förpackningsmaskiner och -metoder kan under arbetets gång utföra justeringsoch serviceåtgärder och byte av produkter vid de maskiner och apparater som används vid skivningen och förpackningen iakttar arbetarskyddsbestämmelserna för maskinerna och apparaterna. är medveten om betydelsen av produktens kvalitet och den funktionella kvaliteten och kan utföra sitt arbete så att den goda kvaliteten bibehålls. Produktkvalitet iakttar arbetsanvisningarna vid tillverkningen identifierar tillverkningsfel, vet hur de 28
29 inverkar på den slutliga kvaliteten och kan åtgärda dem. Funktionell kvalitet arbetar med hänsyn till det följande arbetsmomentet eller arbetet i följande arbetspunkt i produktionsprocessen samt till hela produktionsverksamheten. utför sitt arbete enligt arbetarskyddsbestämmelserna och strävar efter att uppnå de resultat som företaget har som mål. Arbetarskydd iakttar föreskrifterna och avtalen inom arbetsgemenskapen är förtrogen med maskinernas och apparaternas bruksanvisningar förorsakar med sin verksamhet inga olycksrisker för sig själv eller någon annan. Resultat utför sina arbetsuppgifter enligt föreskrifterna och företagets praxis hanterar råvarorna och fabrikaten så att det inte uppstår onödigt svinn och på ett sätt som bibehåller deras värde utför sina arbetsuppgifter (förbehandling av råvaror, framställning av massa, portionering, kokning, förpackning) inom överenskommen tid (t.ex. godkända grunder för ackord). kan arbeta med beaktande av livsmedelslagstiftningen för hantering av kött. utför sitt arbete enligt företagets program för egenkontroll och vidareutvecklar för sin del egenkontrollen. Iakttagande av lagstiftning kan tillämpa lagstiftningens bestämmelser på sitt arbete. Verksamhet enligt programmet för egenkontroll antecknar de uppgifter som omnämns i programmet för egenkontroll identifierar och antecknar eventuella avvikelser och åtgärdar avvikelser enligt företagets praxis identifierar produktsäkerhetsriskerna (bl.a. vid ändring av arbetsmetoder). 29
30 c) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Den som avlägger den här examensdelen skall behärska kraven på yrkesskicklighet för den obligatoriska delen Råvarukännedom och råvaruhantering i produktionsprocessen inom köttindustrin. Den som avlägger examensdelen Tillverkningsprocessen för kokt korv kan självständigt och i autentiska arbetsförhållanden arbeta inom två av tillverkningsprocessens arbetsskeden med snabbheten hos en yrkesman. De valda arbetsmomenten antecknas i examensbetyget. Arbetsprestationen bedöms ingående enligt målen för bedömning som anges i examensgrunderna och enligt de angivna bedömningskriterierna. Längden på de fristående yrkesproven fastställs enligt hur länge det räcker att påvisa de kunskaper som anges i målen för bedömningen och i bedömningskriterierna. 6 Tillverkningsprocessen för hållbara köttprodukter a) Krav på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen arbetar hygieniskt och iakttar hygienbestämmelserna och arbetsreglerna inom branschen (egenkontroll och kvalitetssystem). 30 Hygieniska arbetsmetoder iakttar hygienbestämmelserna förhindrar att mikrober förökas och sprids genom att arbeta på det sätt som planen för egenkontroll förutsätter ser till att redskapen och arbetsplatsen är rena och snygga och att det råder ordning och reda på arbetsplatsen. Personlig hygien och handhygien är ren och prydlig och förstår betydelsen av renlighet ser till att händernas hud är hel, tvättar och desinficerar händerna vid behov (t.ex. efter ett smutsigt arbetsmoment, innan arbetet påbörjas, efter ett toalettbesök) använder inga smycken eller kosmetiska preparat som kan avge främmande ämnen. Klädsel använder ren arbetsklädsel, förkläde och huvudbonad som täcker håret och skyddshandskar använder skyddshandskar och byter dem vid behov i enlighet med arbetsuppgifterna använder separata arbetsskor, ser till att de är rena under arbetsdagen och rengör dem efter användningen.
31 känner till de olika arbetsmomenten vid tillverkningsprocessen för hållbara köttprodukter och kan arbeta självständigt inom två av tillverkningsprocessens arbetsskeden (förbehandling av råvaror, framställning av massa, portionering, kokning, skivning och förpackning). känner till funktionsprinciperna för de apparater och maskiner som används i arbetet, kan använda dem och ansvara för kontrollen och underhållet under arbetets gång. Förbehandling av råvaror känner igen och väljer råvaror följer recept och arbetsanvisningar vet vilken inverkan förbehandlingen av köttsortimenten har på slutprodukten apparaterna kan under arbetets gång utföra justeringsoch serviceåtgärder på de maskiner och apparater som används vid förbehandlingen. Framställning av massa känner igen och väljer råvaror följer recept och arbetsanvisningar vet vilken inverkan framställning av massa har på slutprodukten apparaterna kan under arbetets gång utföra justeringsoch serviceåtgärder på de maskiner och apparater som används vid framställningen av massa. Portionering kan välja och hantera tarmar och andra skinn följer arbetsanvisningarna vet hur fel som förorsakas av portioneringen inverkar på slutprodukten apparaterna kan under arbetets gång utföra justeringsoch serviceåtgärder på de maskiner och apparater som används vid portioneringen. Kokning följer arbetsanvisningarna vet hur förberedande kokning och kokning före lagringen inverkar på slutprodukten 31
32 apparaterna kan under arbetets gång utföra justeringsoch serviceåtgärder på kokningsapparaturen och kan ställa in kokprogram som är lämpliga för produkterna. Skivning och förpackning följer arbetsanvisningarna känner till vilka produktegenskaper som inverkar på skivningen vet hur en lyckad skivning inverkar på slutprodukten tillämpar sina kunskaper om lagstiftningen och förpackning av produkter i praktiken använder ändamålsenliga skivnings- och förpackningsmaskiner och -metoder utför under arbetets gång justerings- och serviceåtgärder och byte av produkter vid de maskiner och apparater som används vid skivningen och förpackningen iakttar arbetarskyddsbestämmelserna för maskinerna och apparaterna. är medveten om betydelsen av produktens kvalitet och den funktionella kvaliteten och kan utföra sitt arbete så att den goda kvaliteten bibehålls. Produktkvalitet iakttar arbetsanvisningarna vid tillverkningen identifierar tillverkningsfel och vet hur de påverkar den slutliga kvaliteten och kan åtgärda dem. Funktionell kvalitet arbetar med hänsyn till det följande arbetsmomentet eller arbetet i följande arbetspunkt i produktionsprocessen samt till hela produktionsverksamheten. utför sitt arbete enligt arbetarskyddsbestämmelserna och strävar efter att uppnå de resultat som företaget har som mål. Arbetarskydd iakttar föreskrifterna och avtalen inom arbetsgemenskapen är förtrogen med maskinernas och apparaternas bruksanvisningar 32
33 förorsakar med sin verksamhet inga olycksrisker för sig själv eller någon annan. Resultat utför sina arbetsuppgifter enligt föreskrifterna och företagets praxis hanterar råvarorna och fabrikaten så att det inte uppstår onödigt svinn och på ett sätt som bibehåller deras värde utför sina arbetsuppgifter (förbehandling av råvaran, framställning av massa, portionering, kokning och förpackning) inom överenskommen tid (t.ex. godkända grunder för ackord). arbetar med beaktande av livsmedelslagstiftningen för hantering av kött. utför sitt arbete enligt företagets program för egenkontroll och försöker för sin del vidareutveckla egenkontrollen. Iakttagande av lagstiftning tillämpar lagstiftningens bestämmelser i sitt arbete. Verksamhet enligt programmet för egenkontroll antecknar de uppgifter som omnämns i programmet för egenkontroll identifierar och antecknar eventuella avvikelser och handlar enligt företagets praxis beträffande avvikelser identifierar produktsäkerhetsriskerna (bl.a. vid ändring av arbetsmetoder) känner till de mikrobiologiska riskerna för andra produkter som skivas på samma linje som medvurst. c) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Den som avlägger den här examensdelen skall behärska kraven på yrkesskicklighet för den obligatoriska delen Råvarukännedom och råvaruhantering i produktionsprocessen inom köttindustrin. Den som avlägger examensdelen Tillverkningsprocessen för hållbara köttprodukter kan i autentiska arbetsförhållanden arbeta inom två av tillverkningsprocessens arbetsskeden med snabbheten hos en yrkesman. De valda arbetsmomenten antecknas i examensbetyget. Arbetsprestationen bedöms ingående enligt målen för bedömning som anges i examensgrunderna och enligt de angivna bedömningskriterierna. Längden på de fristående yrkesproven fastställs enligt hur länge det räcker att påvisa de kunskaper som anges i målen för bedömningen och i bedömningskriterierna. 33
FÖRESKRIFT 38/011/2004. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 38/011/2004 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM SKOBRANSCHEN 2004 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM SKOBRANSCHEN 2004 FÖRESKRIFT 38/011/2004 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen
FÖRESKRIFT 19/011/2007. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 19/011/2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR HANTVERKARE 2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR HANTVERKARE 2007 FÖRESKRIFT 19/011/2007 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen
FÖRESKRIFT 12/011/2006. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 12/011/2006 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FOTOGRAF 2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FOTOGRAF 2007 FÖRESKRIFT 12/011/2006 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen
FÖRESKRIFT 22/011/2007. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 22/011/2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2007 FÖRESKRIFT 22/011/2007 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen
Föreskrift 49 /011/99 YRKESEXAMEN FÖR SKOGSMASKINSFÖRARE GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN
Föreskrift 49 /011/99 YRKESEXAMEN FÖR SKOGSMASKINSFÖRARE 2000 GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN 1 YRKESEXAMEN FÖR SKOGSMASKINSFÖRARE EXAMENSGRUNDER UTBILDNINGSSTYRELSEN 2000 2 Utbildningsstyrelsen 2001 Edita
FÖRESKRIFT 49/011/2005. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 49/011/2005 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I LEDARSKAP 2006 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I LEDARSKAP 2006 FÖRESKRIFT 49/11/2005 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen
FÖRESKRIFT 60 /011/2002. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 60 /011/2002 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM HÅRBRANSCHEN 2002 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM HÅRBRANSCHEN 2002 FÖRESKRIFT 60 /011/2002 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen
UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV
UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV Föreskrifter och anvisningar 2012:41 Utbildningsstyrelsen och författarna Föreskrifter och anvisningar 2012:41 ISBN 978-952-13-5273-7(häft.) ISBN 978-952-13-5274-4
SPECIALYRKESEXAMEN FÖR KAROSSERI- OCH BILPLÅTSMÄSTARE
Föreskrift 53 /011/2002 SPECIALYRKESEXAMEN FÖR KAROSSERI- OCH BILPLÅTSMÄSTARE 2002 GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN SPECIALYRKESEXAMEN FÖR KAROSSERI- OCH BILPLÅTSMÄSTARE EXAMENSGRUNDER Utbildningsstyrelsen
YRKESEXAMEN FÖR MJÖLKFÖRÄDLARE 2010
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR MJÖLKFÖRÄDLARE 2010 FÖRESKRIFT 59/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:29 Föreskrifter och anvisningar 2010:29 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN
FÖRESKRIFT 35/011/2007. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 35/011/2007 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR PRODUKTUTVECKLARE 2008 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR PRODUKTUTVECKLARE 2008 FÖRESKRIFT 35/011/2007 UTBILDNINGSSTYRELSEN
YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2001
Föreskrift 49/011/2001 YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2001 GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE EXAMENSGRUNDER UTBILDNINGSSTYRELSEN 2002 2 Edita Prima Oy Helsingfors 2002 ISBN 952-13-1580-6
Föreskrift 66/011/2002. Grunder för fristående examen
Föreskrift 66/011/2002 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR BILFÖRSÄLJARE 2002 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR BILFÖRSÄLJARE 2002 Föreskrift 66/011/2002 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen
FÖRESKRIFT 8/011/2006. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 8/011/2006 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM VATTENFÖRSÖRJNING 2006 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM VATTENFÖRSÖRJNING 2006 FÖRESKRIFT 8/011/2006 UTBILDNINGSSTYRELSEN
FÖRESKRIFT 31 /011/2003
FÖRESKRIFT 31 /011/2003 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM INFORMATIONS FÖRMEDLING OCH LOGISTISKA TJÄNSTER 2003 1 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM INFORMATIONSFÖRMEDLING OCH LOGISTISKA
FÖRESKRIFT 50/011/2006. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 50/011/2006 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR TRÄNARE 2007 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR TRÄNARE 2007 FÖRESKRIFT 50/011/2006 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen
FÖRESKRIFT 28/011/2002. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 28/011/2002 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR KÖRSNÄR 2002 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR KÖRSNÄR 2002 FÖRESKRIFT 8/011/2007 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen
FÖRESKRIFT 10/011/2008. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 10/011/2008 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR KONDITOR 2008 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR KONDITOR 2008 FÖRESKRIFT 10/011/2008 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen
FÖRESKRIFT 43/011/2002. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 43/011/2002 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I PLASTTEKNIK 2002 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I PLASTTEKNIK 2002 FÖRESKRIFT 43/011/2002 UTBILDNINGSSTYRELSEN
FÖRESKRIFT 35/011/2004. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 35/011/2004 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRESTÅNDARE INOM HANDEL 2005 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRESTÅNDARE INOM HANDEL 2005 FÖRESKRIFT 35/011/2004
FÖRESKRIFT 23/011/2007. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 23/011/2007 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2007 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2007 FÖRESKRIFT 23/011/2007 UTBILDNINGSSTYRELSEN
YRKESEXAMEN FÖR DOKUMENT- ADMINISTRATION OCH ARKIVVÄSEN 2010
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR DOKUMENT- ADMINISTRATION OCH ARKIVVÄSEN 2010 FÖRESKRIFT 48/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:18 Föreskrifter och anvisningar 2010:18 Grunder för
Vuxenutbildningens förverkligande. Att studera som vuxen
Vuxenutbildningens förverkligande Att studera som vuxen 1. ALLMÄNT OM FÖRBEREDANDE UTBILDNING OCH FRISTÅENDE EXAMEN Systemet med fristående examen grundar sig på ett nära samarbete med arbetslivet och
YRKESEXAMEN FÖR SERVITÖR 2001
Föreskrift 82/011/2000 YRKESEXAMEN FÖR SERVITÖR 2001 GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN YRKESEXAMEN FÖR SERVITÖR EXAMENSGRUNDER UTBILDNINGSSTYRELSEN 2001 2 Pärm: Universitetstryckeriet Innehåll: Oy Edita Ab
YRKESEXAMEN INOM HUSHÅLLSSERVICE 2013
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM HUSHÅLLSSERVICE 2013 Föreskrift 11/011/2013 Föreskrifter och anvisningar 2013:20 Föreskrifter och anvisningar 2013:20 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN
FÖRESKRIFT 4/011/2008. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 4/011/2008 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING 2008 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING 2008 FÖRESKRIFT 4/011/2008 UTBILDNINGSSTYRELSEN
Föreskrift 26 /011/2003. Grunder för fristående examina YRKESEXAMEN FÖR LANTBRUKSMASKINMONTÖR
Föreskrift 26 /011/2003 Grunder för fristående examina YRKESEXAMEN FÖR LANTBRUKSMASKINMONTÖR 2003 Grunder för fristående examina YRKESEXAMEN FÖR LANTBRUKSMASKINMONTÖR 2003 Föreskrift 26 /011/2003 UTBILDNINGSSTYRELSEN
FÖRESKRIFT 22/011/2004. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 22/011/2004 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR DOKUMENTADMINISTRATION OCH ARKIVVÄSEN 2004 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR DOKUMENTADMINISTRATION OCH ARKIVVÄSEN 2004
FÖRESKRIFT 47/011/2009. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 47/011/2009 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR DIGITAL TRYCKARE 2009 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR DIGITAL TRYCKARE 2009 FÖRESKRIFT 47/011/2009 UTBILDNINGSSTYRELSEN
FÖRESKRIFT 52/011/2009. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 52/011/2009 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM MARKNADSFÖRINGSKOMMUNIKATION 2009 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM MARKNADSFÖRINGSKOMMUNIKATION 2009 FÖRESKRIFT 52/011/2009
YRKESEXAMEN INOM RESEBYRÅBRANSCHEN 2011
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM RESEBYRÅBRANSCHEN 2011 Föreskrift 14/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:23 Föreskrifter och anvisningar 2011:23 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN
FÖRESKRIFT 9/011/2009. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 9/011/2009 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM INFORMATIONS- FÖRMEDLING OCH LOGISTISKA TJÄNSTER 2009 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM INFORMATIONS- FÖRMEDLING OCH LOGISTISKA
GRUNDER FÖR LÄRARFORTBILDNING I ARBETSLIVSKUNNANDE 25 sp
1 GRUNDER FÖR LÄRARFORTBILDNING I ARBETSLIVSKUNNANDE 25 sp UTBILDNINGSSTYRELSEN 2009 2 INNEHÅLL INLEDNING 1. SYFTET MED FORTBILDNINGEN I ARBETSLIVSKUNNANDE FÖR LÄRARE OCH STUDIERNAS UPPBYGGNAD 2. STUDIERNAS
UTVECKLINGSARBETE INOM PERSONLIG TILLÄMPNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM LANTBRUKSBRANSCHEN
Yrkesakademin i Österbotten Examensmästarutbildning UTVECKLINGSARBETE INOM PERSONLIG TILLÄMPNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM LANTBRUKSBRANSCHEN Rapport Kadi Lilloja Kimito 2017 Innehållsförteckning Inledning...
Uppgifter som ska antecknas i betyg och bilagor i yrkesutbildning och handledande utbildning
FÖRESKRIFT 1 (1) 11.01.2018 OPH-54-2018 Anordnare av yrkesutbildning Giltighetstid: fr.o.m. 15.1.2018 tillsvidare Rätten att meddela föreskriften följer av: L 531/2017, 60 Upphäver Utbildningsstyrelsens
UTKAST SPECIALYRKESEXAMEN FÖR VENTILATIONSMONTÖR Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 19/011/2011. Föreskrifter och anvisningar 2011:28
UTKAST Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR VENTILATIONSMONTÖR 2011 FÖRESKRIFT 19/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:28 Föreskrifter och anvisningar 2011:28 Grunder för fristående
FÖRESKRIFT 9/011/2005. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 9/011/2005 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM FASTIGHETSFÖRMEDLING 2005 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM FASTIGHETSFÖRMEDLING 2005 FÖRESKRIFT 9/011/2005 UTBILDNINGSSTYRELSEN
FÖRESKRIFT 44/011/2006. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 44/011/2006 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR VÄKTARE 2006 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR VÄKTARE 2006 FÖRESKRIFT 44/011/2006 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen
Fristående examina. Påvisa ditt kunnande flexibelt och individuellt i en fristående examen
Fristående examina Påvisa ditt kunnande flexibelt och individuellt i en fristående examen Information om fristående examina kan du få av de läroanstalter som arrangerar examina på arbetskraftsbyråerna
YRKESEXAMEN FÖR KOCK I STORHUSHÅLL 2001
Föreskrift 22/011/2001 YRKESEXAMEN FÖR KOCK I STORHUSHÅLL 2001 GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN YRKESEXAMEN FÖR KOCK I STORHUSHÅLL EXAMENSGRUNDER UTBILDNINGSSTYRELSEN 2001 2 Oyj Edita Abp Helsingfors 2001
YRKESEXAMEN FÖR INSTRUMENTSKÖTARE 2011
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR INSTRUMENTSKÖTARE 2011 Föreskrift 29/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:39 Föreskrifter och anvisningar 2011:39 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN
FÖRESKRIFT 70/011/2000 AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMINA OCH INGÅENDE AV AVTAL
FÖRESKRIFT 70/011/2000 AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMINA OCH INGÅENDE AV AVTAL AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMINA OCH INGÅENDE AV AVTAL UTBILDNINGSSTYRELSEN 2001 1 Oy Edita Ab Helsingfors 2001 ISBN
Föreskrift 67/011/2002. Grunder för fristående examen
Föreskrift 67/011/2002 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN I MILJÖVÅRD 2003 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN I MILJÖVÅRD 2003 Föreskrift 67/011/2002 UTBILDNINGSSTYRELSEN Edita Prima Oy Helsingfors
FÖRESKRIFT 15/011/2006. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 15/011/2006 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR TRÄNARE 2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR TRÄNARE 2007 FÖRESKRIFT 15/011/2006 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen
UTBILDNING AV BEDÖMARE INOM FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET Hösten 2013
UTBILDNING AV BEDÖMARE INOM FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET Hösten 2013 FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET Systemet är i slutet på tonåren (första lagstiftningen kom 1994 och kallades för yrkesexamenslagen) Samarbetet
SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRESTÅNDARE INOM HANDELN 2013
Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRESTÅNDARE INOM HANDELN 2013 Föreskrift 40/011/2013 Föreskrifter och anvisningar 2013:44 Föreskrifter och anvisningar 2013:44 Grunder för fristående
SPECIALYRKESEXAMEN I LEDARSKAP 2011
Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I LEDARSKAP 2011 FÖRESKRIFT 15/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:29 Föreskrifter och anvisningar 2011:29 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN
YRKESEXAMEN FÖR SEKRETERARE 2012 Föreskrift 19/011/2012
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR SEKRETERARE 2012 Föreskrift 19/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:24 Föreskrifter och anvisningar 2012:24 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN
Specialyrkesexamen för körsnärsmästare
Specialyrkesexamen för körsnärsmästare Specialyrkesexamen för körsnärsmästare Personer som har avlagt denna examen har färdigheter i att hantera olika pälsmaterial och i att framställa pälsprodukter. Examinanderna
Föreskrift 44/011/2002. Grunder för fristående examen
Föreskrift 44/011/2002 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR VÄKTARE 2002 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR VÄKTARE 2002 Föreskrift 44/011/2002 UTBILDNINGSSTYRELSEN Edita Prima Oy Helsingfors
FÖRESKRIFT 51/011/2006. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 51/011/2006 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FOTOGRAF 2007 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FOTOGRAF 2007 FÖRESKRIFT 51/011/2006 UTBILDNINGSSTYRELSEN
YRKESEXAMEN FÖR BIODLARE EXAMENSGRUNDER Föreskrift 39/011/2015
YRKESEXAMEN FÖR BIODLARE EXAMENSGRUNDER Föreskrift 39/011/2015 INNEHÅLL I Examensdelar och examens uppbyggnad ------------------------------------------------------------------- 4 II Krav på yrkesskicklighet
FÖRESKRIFT 3/011/2002. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 3/011/2002 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR BILMEKANIKER 2002 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR BILMEKANIKER 2002 FÖRESKRIFT 3/011/2002 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen
FÖRESKRIFT 32/011/2007. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 32/011/2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR INSTRUMENTBYGGARGESÄLL 2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR INSTRUMENTBYGGARGESÄLL 2007 FÖRESKRIFT 32/011/2007 UTBILDNINGSSTYRELSEN
SPECIALYRKESEXAMEN I HUSBYGGNAD 2011
Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I HUSBYGGNAD 2011 FÖRESKRIFT 2/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:3 Föreskrifter och anvisningar 2011:3 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN
FÖRESKRIFT 7/011/2009. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 7/011/2009 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FORDONSKRANFÖRARE 2009 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FORDONSKRANFÖRARE 2009 FÖRESKRIFT 7/011/2009 UTBILDNINGSSTYRELSEN
FÖRESKRIFT 26/011/2004. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 26/011/2004 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR BIODLARE 2004 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR BIODLARE 2004 FÖRESKRIFT 26/011/2004 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen
FÖRESKRIFT 47/011/2000 UPPGÖRANDET AV PERSONLIGA STUDIEPROGRAM 2000
FÖRESKRIFT 47/011/2000 UPPGÖRANDET AV PERSONLIGA STUDIEPROGRAM 2000 GRUNDER FÖR UPPGÖRANDET AV PERSONLIGA STUDIEPROGRAM UTBILDNINGSSTYRELSEN 2000 2 Pärm: Universitetstryckeriet Innehåll: Oy Edita Ab Helsingfors
YRKESEXAMEN FÖR KYLMONTÖR
Föreskrift 16/011/2003 YRKESEXAMEN FÖR KYLMONTÖR 2003 GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN YRKESEXAMEN FÖR KYLMONTÖR EXAMENSGRUNDER UTBILDNINGSSTYRELSEN 2003 2 Oyj Edita Abp Helsingfors 200 ISBN 952-13-1763-9
FÖRESKRIFT 3/011/2007. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 3/011/2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM MARKANLÄGGNINGS BRANSCHEN 2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM MARKANLÄGGNINGSBRANSCHEN 2007 FÖRESKRIFT 3/011/2007 UTBILDNINGSSTYRELSEN
FÖRESKRIFT 37/011/2006. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 37/011/2006 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR TOLK FÖR TALHANDIKAPPADE 2006 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR TOLK FÖR TALHANDIKAPPADE 2006 FÖRESKRIFT 37/011/2006
SPECIALYRKESEXAMEN FÖR MATMÄSTARE 2014
UTKAST Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR MATMÄSTARE 2014 Föreskrift 24/011/2014 Föreskrifter och anvisningar 2014:24 Föreskrifter och anvisningar 2014:24 Grunder för fristående examen
Dokumentering av yrkesprov
Blanketten görs i tre versioner. Kryssa för vilken version: Gemensam Arbetsplatshandledare Studerande Examensdel: Företagande inom hästhushållningen Yrkesprov nr 5 Studerande: Plats: Matrikelnr Tidpunkt
YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34
YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN Föreskrift 38/011/2015 Föreskrifter och anvisningar 2015:34 INNEHÅLL I Uppbyggnaden av yrkesexamen för arbete som teamledare och delarna i examen-----------
FÖRESKRIFT 34/011/2008. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 34/011/2008 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRGYLLARE 2008 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRGYLLARE 2008 FÖRESKRIFT 34/011/2008 UTBILDNINGSSTYRELSEN
FÖRESKRIFT 5/011/2009. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 5/011/2009 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I TEKNIK 2009 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I TEKNIK 2009 FÖRESKRIFT 5/011/2009 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen
GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN PROVTAGNING OCH KUNDBETJÄNING I NÄRVÅRDARENS ARBETE
Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: PROVTAGNING OCH KUNDBETJÄNING I NÄRVÅRDARENS ARBETE EXAMINANDENS NAMN:
MÅLEN FÖR OCH UBBYGGNADEN AV GRUNDEXAMEN I AUDIOVISUELL KOMMUNIKATION, MEDIEASSISTENT
GRUNDER FÖR YRKESINRIKTAD ÄNDRING AV FÖRESKRIFT BILAGA 1 1(5) 1 MÅLEN FÖR OCH UBBYGGNADEN AV I AUDIOVISUELL KOMMUNIKATION, MEDIEASSISTENT 1.2 UPPBYGGNADEN AV I AUDIOVISUELL KOMMUNIKATION I AUDIOVISUELL
FÖRESKRIFT 14/011/2008. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 14/011/2008 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN INOM INFORMATIONSFÖRMEDLING OCH LOGISTISKA TJÄNSTER 2008 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN INOM INFORMATIONSFÖRMEDLING
Utbildningsstyrelsen 2007. Edita Prima Oy. Helsingfors 2007. ISBN 978-952-13-3136-7 (häft.) ISBN 978-952-13-3137-4 (pdf)
AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMINA 2006 AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMINA 2006 ANVISNING 2/440/2006 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen 2007 Edita Prima Oy Helsingfors 2007 ISBN 978-952-13-3136-7
YRKESEXAMEN INOM LIVSMEDELSINDUSTRIN
Föreskrift 84 /011/2000 YRKESEXAMEN INOM LIVSMEDELSINDUSTRIN 2001 GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN YRKESEXAMEN INOM LIVSMEDELSINDUSTRIN EXAMENSGRUNDER Utbildningsstyrelsen 2001 2 Utbildningsstyrelsen Helsingfors
YRKESEXAMEN FÖR KOCK I STORHUSHÅLL 2015
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR KOCK I STORHUSHÅLL 2015 Föreskrift 16/011/2015 Föreskrifter och anvisningar 2015:9 2 INNEHÅLL I Examensdelar och examensuppbyggnad ------------------------------------------------------------------------
Föreskrift 14/011/2002. Grunder för fristående examen
Föreskrift 14/011/2002 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN I DATABEHANDLING 2002 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN I DATABEHANDLING 2002 Föreskrift 14/011/2002 UTBILDNINGSSTYRELSEN Edita
FÖRESKRIFT 33/011/2007. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 33/011/2007 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR INSTRUMENTBYGGARMÄSTARE 2007 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR INSTRUMENTBYGGARMÄSTARE 2007 FÖRESKRIFT 33/011/2007
SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016
SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016 I Examens delar och uppbyggnad ------------------------------------------------------------------------------------- 3 II Krav på yrkesskicklighet
FÖRESKRIFT 6/011/2005. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 6/011/2005 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM TEXTILBRANSCHEN 2005 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM TEXTILBRANSCHEN 2005 FÖRESKRIFT 6/011/2005 UTBILDNINGSSTYRELSEN
Dokumentering av yrkesprov
Grundexamen inom hotell-, restaurang- och cateringbranschen Examensdel: Tillredning av lunchrätter Kompetensområde för matservice, kock Blanketten görs i tre versioner. Kryssa för vilken version: Yrkesprov
YRKESEXAMEN FÖR KÖTTFÖRÄDLARE 2012 Föreskrift 41/011/2012
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR KÖTTFÖRÄDLARE 2012 Föreskrift 41/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:47 Föreskrifter och anvisningar 2012: 47 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN
SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGSRÅDGIVARE 2010
Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGSRÅDGIVARE 2010 FÖRESKRIFT 46/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:19 Föreskrifter och anvisningar 2010:19 Grunder för fristående examen
1 Examensdelarna inom övriga kompetensområden än kompetensområdet för spelgrafik. 32 Att verka i produktionsmiljöerna och -processerna för spelgrafik
GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN FÖRESKRIFT BILAGA 1 / 12 Kapitel 2 Uppbyggnaden av yrkesexamen i audiovisuell kommunikation 1 Examensdelarna inom övriga kompetensområden än kompetensområdet för spelgrafik
YRKESEXAMEN FÖR SOTARE
Föreskrift 25/011/2002 YRKESEXAMEN FÖR SOTARE 2002 GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN YRKESEXAMEN FÖR SOTARE EXAMENSGRUNDER UTBILDNINGSSTYRELSEN 2002 2 Edita Prima Oy Helsingfors 2002 ISBN 952-13-1631-4 (häft.)
YRKESEXAMEN FÖR LIVSMEDELSFÖRÄDLARE 2013
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR LIVSMEDELSFÖRÄDLARE 2013 Föreskrift 36/011/2013 Föreskrifter och anvisningar 2013:40 Föreskrifter och anvisningar 2013:40 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN
YRKESEXAMEN FÖR INSTRUKTÖR I ROMKULTUR 2010
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR INSTRUKTÖR I ROMKULTUR 2010 FÖRESKRIFT 62/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:33 Föreskrifter och anvisningar 2010:33 Grunder för fristående examen
ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER FÖR LAGEN OM YRKESUTBILDNING (531/2017) OCH TILLHÖRANDE FÖRORDNING
ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER FÖR LAGEN OM YRKESUTBILDNING (531/2017) OCH TILLHÖRANDE FÖRORDNING Allmänna övergångsbestämmelser för yrkesutbildning och avläggande av yrkesexamen Från ingången av 2018 De utbildningsanordnare
FÖRESKRIFT 52/011/2001. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 52/011/2001 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR TAPETSERARE OCH SPECIALYRKESEXAMEN FÖR TAPETSERARMÄSTARE 2001 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR TAPETSERARE OCH SPECIALYRKESEXAMEN
SPECIALYRKESEXAMEN I DATATEKNIK OCH DATAKOMMUNIKATIONSTEKNIK 2011 FÖRESKRIFT 17/011/2011
Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I DATATEKNIK OCH DATAKOMMUNIKATIONSTEKNIK 2011 FÖRESKRIFT 17/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:30 Föreskrifter och anvisningar 2011:30 Grunder
YRKESEXAMEN FÖR LIVSMEDELSFÖRÄDLARE
FÖRESKRIFT 11 /011/2001 YRKESEXAMEN FÖR LIVSMEDELSFÖRÄDLARE 2001 GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN 1 YRKESEXAMEN FÖR LIVSMEDELSFÖRÄDLARE EXAMENSGRUNDER UTBILDNINGSSTYRELSEN 2001 Oyj Edita Abp Helsingfors 2001
ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2000
DNR 3/011/2009 FÖRESKRIFT Att iakttas som förpliktande Till anordnarna av förskoleundervisning DATUM 16.3.2009 Giltighetstid Fr.o.m. 16.3.2009 tillsvidare Rätten att meddela föreskriften följer av Lagen
FÖRESKRIFT 7/011/2005. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 7/011/2005 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN INOM MARKNADS FÖRINGSKOMMUNIKATION 2005 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN INOM MARKNADSFÖRINGSKOMMUNIKATION 2005 FÖRESKRIFT
Den ändrade föreskriften skall följas fr.o.m. 1.8.2005.
OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN Dnr 28/011/2004 FÖRESKRIFT Lagstadgad, bör iakttas Datum 27.8.2004 Yrkesutbildningsanordnarna Examenskommissionerna GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN OCH FÖR FRISTÅENDE EXAMEN
Bedömarhandbok. Marica Eliasson och Monika Sundqvist. Yrkesexamen för sekreterare
Bedömarhandbok Marica Eliasson och Monika Sundqvist Yrkesexamen för sekreterare 22.10.2015 Innehållsförteckning: Introduktion sidan 3 Allmänt om fristående examen Centrala principer sidan 4 Beskrivning
UTBILDNINGSSTYRELSEN 23.12.2011 BILAGA 1 1 (15) Yrkesinriktade grundexamina
UTBILDNINGSSTYRELSEN 23.12.2011 BILAGA 1 1 (15) 2 VERKSTÄLLANDE AV EXAMENSGRUNDERNA INOM DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN 2.1 Uppgörandet av läroplanen och dess innehåll Enligt lagen om yrkesutbildning
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM MEJERIINDUSTRIN 2010 FÖRESKRIFT 23/011/2010. Föreskrifter och anvisningar 2010:6
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM MEJERIINDUSTRIN 2010 FÖRESKRIFT 23/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:6 Föreskrifter och anvisningar 2010:6 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN
FÖRESKRIFT 47/011/2006. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 47/011/2006 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR IDROTTSANLÄGGNINGSMÄSTARE 2007 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR IDROTTSANLÄGGNINGSMÄSTARE 2007 FÖRESKRIFT
SPECIALYRKESEXAMEN INOM MARKNADSFÖRINGS- KOMMUNIKATION 2013
Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN INOM MARKNADSFÖRINGS- KOMMUNIKATION 2013 Föreskrift 41/011/2013 Föreskrifter och anvisningar 2013:45 Föreskrifter och anvisningar 2013:45 Grunder för fristående
FÖRESKRIFT 27/011/2005. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 27/011/2005 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM MEJERIINDUSTRIN 2005 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM MEJERIINDUSTRIN 2005 FÖRESKRIFT 27/011/2005 UTBILDNINGSSTYRELSEN
BILAGA TILL EXAMENSBETYG (*)
BILAGA TILL EXAMENSBETYG (*) NAMNET PÅ EXAMEN Yrkesexamen i idrott (SV) Liikunnan ammattitutkinto (FI) DEN YRKESSKICKLIGHET SOM PÅVISATS I EXAMEN Uppbyggnaden av examen Denna examen består av samtliga
YRKESEXAMEN I FÖRSÄLJNING 2000
Föreskrift 59/011/2000 YRKESEXAMEN I FÖRSÄLJNING 2000 GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN YRKESEXAMEN I FÖRSÄLJNING EXAMENSGRUNDER UTBILDNINGSSTYRELSEN 2001 2 Pärm: Universitetstryckeriet Innehåll: Oy Edita
Utbildningsstyrelsen. Föreskrifter och anvisningar 2013:33. ISBN (hft.) ISBN (pdf)
Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2013:33 ISBN 978-952-13-5592-9 (hft.) ISBN 978-952-13-5593-6 (pdf) ISSN-L 1798-8977 ISSN 1798-8977 (print) ISSN 1798-8985 (online) www.utbildningsstyrelsen.fi