Stöd för systematisk användning av en standardiserad bedömningsmetod i missbrukarvården
|
|
- Lars Jakobsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Stöd för systematisk användning av en standardiserad bedömningsmetod i missbrukarvården Nationellt, regionalt och lokalt stöd för systematisk användning av ASI, Addiction Severity Index, ett standardiserat bedömningsinstrument
2 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. ISBN Artikelnr Publicerad december
3 Förord Socialstyrelsen (tidigare genom Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete, IMS) har sedan 1996 arbetat med att främja användningen av standardiserade bedömningsinstrument i missbruksvården. Det tidigare Centrum för utvärdering av metoder i socialt arbete (CUS) vid Socialstyrelsen sammanställde och översatte ASI-intervjun (Addiction Severity Index) och dess manual. Med användning av standardiserade bedömningsinstrument ökar möjligheten att göra relevanta och rättssäkra bedömningar. Klientinflytandet ökar liksom transparensen genom att bedömningsarbetet och motiven till beslut blir mer uttalade och synliga. Användningen av bedömningsinstrument gör det dessutom möjligt att följa upp såväl enskilda klienter som grupper av klienter. På så vis kan man på lokal nivå bygga kunskap om klienterna och om det egna arbetets nytta för klienterna. I förlängningen kan det bidra till utveckling och förbättring av det sociala arbetet. I den här rapporten redovisas ett tvåårigt projekt som syftade till att utveckla regionalt och lokalt stöd till implementering och tillämpning av ASIintervjun inom socialtjänstens missbruksvård. Initiativtagare till projektet var Siv Nyström, Socialstyrelsen, Lennart Rådenmark, Länsstyrelsen i Västra Götaland samt Björn Bennrup, Länsstyrelsen i Skåneregionen. Mari Forslund enhetschef 3
4 4
5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Inledning 8 Om ASI 8 Erfarenheter av tio års spridnings- och implementeringsförsök 10 Metodstödjarprojektet 12 Syfte 13 Genomförande 13 Resultat 18 Diskussion och slutsatser 21 Referenser 23 Bilaga Bilaga Bilaga Enkät metodstödjarens kunskap 26 Bilaga Exempel på ASI-planer 28 5
6 6
7 Sammanfattning I denna rapport beskrivs ett tvåårigt utvecklingsprojekt som genomfördes av Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete, IMS, vid Socialstyrelsen från mars 2007 till juni Projektet var ett samarbete mellan IMS och länsstyrelserna och kom att kallas Metodstödjarprojektet. Syftet var att ge stöd till användningen av det standardiserade bedömningsinstrumentet ASI (Addiction Severity Index) och bedömningssystemet DOK (Dokumentation och utvärdering inom missbrukarvården), som båda används inom missbruksvården. Projektet gick ut på att testa en modell för spridning av metodoch implementeringskunskap. Ett antal socialarbetare, så kallade metodstödjare, samlades i ett nationellt nätverk där de fick utbildning i bland annat ASI-intervjun och implementering. Metodstödjarna gav i sin tur stöd för införande och användningen av ASI-intervjun på regional och lokal nivå. Tanken var att stödet skulle bli mer långsiktigt och kunna anpassas till den lokala kontexten, om det förankrades i regionalt, där kunskapen om de lokala behoven finns. Den bärande balken i Metodstödjarprojektet var kommunikationen mellan tre de nivåerna, den nationella, den regionala och den lokala nivån. Tolv län deltog i projektet. De deltagande kommunerna bestämde själva om de ville arbeta med ASI eller DOK. Endast ett fåtal kommuner valde DOK och några kom senare att byta till ASI. Rapporten handlar därför bara om metodstödjarnas arbete med implementering och användning av ASI. Som ett resultat av projektet fanns det i mars 2009 metodstödjare i 12 av landets 21 län. Tillsammans har metodstödjarna nått socialarbetare och chefer inom missbruksvården i 194 kommuner genom arbetsplatsträffar, särskilda utbildningsdagar och regionala nätverksträffar. I mars 2009 använde 59 procent av de deltagande kommunerna ASI Grundintervju på ett systematiskt sätt och 24 procent använde ASI Uppföljningsintervju systematiskt. Projektet har visat att det behövs kontinuerlig utbildning och fortbildning i ASI-intervjun om den ska kunna användas optimalt. Både små och stora kommuner, liksom beroendevården, har behov av återkommande utbildning men framför allt av fortbildning och stöd i intervjuns användning. Regionala utbildare skulle kunna fylla detta behov. 7
8 Inledning ASI-intervjun introducerades som ett instrument för utvärdering av behandlingar inom missbruksvården. Sedan slutet av 1990-talet används den i Sverige även som bedömnings- och uppföljningsmetod i missbruks- och beroendevård och i kriminalvård. ASI-intervjun används både i det direkta klientarbetet och som underlag för verksamhetsplanering. I det senare fallet har information från ett flertal individer sammanställts. Med användningen av ASI-intervjun och andra standardiserade bedömnings- och uppföljningsmetoder har missbruksvården tagit ett steg mot mer enhetliga bedömningar och systematisk dokumentation. Detta gör det möjligt att beskriva och följa både enskilda klienters och klientgruppers situation och förändringar, som i bästa fall innebär förbättringar (ASI-manualen 2009). Under senare år har IMS Socialstyrelsen genomfört ett antal projekt med syftet att främja användningen av ASI i missbruksvården. Med en systematisk användning av ASI kan bedömningarna förbättras, vilket ger en säkrare grund för val av behandlingsinsats. Dessutom blir det möjligt att följa upp klienterna. Rapporten inleds med en beskrivning av ASI. Därefter följer en redogörelse av IMS tidigare erfarenheter av att ge stöd vid implementering av ASI. Därefter redovisas erfarenheterna från projektet samt resultat. Avslutningsvis följer diskussion och slutsatser. Om ASI ASI (Addiction Severity Index) är ett standardiserat bedömningsinstrument som utgörs av en semi-strukturerad intervju, dvs. de flesta frågor har givna svarskategorier men det finns några frågor med öppna svarsalternativ. Instrumentet utvecklades i början av 1970-talet av Tom McLellan och hans forskargrupp vid universitet i Philadelphia. ASI-intervjun är i första hand avsedd för vuxna personer med missbruks- eller missbruksrelaterade problem. Den teoretiska utgångspunkten är att missbruk och beroende är problem som inte enbart kan förstås i termer av missbrukets karaktär, omfattning eller varaktighet utan också kan relateras till den fysiska och psykiska hälsan samt sociala förhållanden. Den första svenska officiella versionen publicerades För mer information om intervjuns utformning och innehåll hänvisas till ASI-manualen och annan information, till exempel en instruktionsfilm. Materialet finns att ladda ner eller att köpa på socialstyrelsens webbsida, ASI-intervjun finns i två versioner, ASI Grund och ASI Uppföljning. ASI Grund innehåller cirka 180 frågor om klientens tidigare liv och nuvarande situation. ASI Uppföljning innehåller något färre frågor som inriktar sig på klientens aktuella situation och den tid som gått sedan den genomförda ASIintervjun. Frågorna rör sju livsområden: alkoholanvändning, narkotikaanvändning, arbete & försörjning, familj & umgänge, rättsliga problem, fysisk 8
9 hälsa och psykisk hälsa. För varje livsområde gör intervjuaren en bedömning av klientens problem och hjälpbehov utifrån klientens svar samt klientens skattningar. ASI Grund ska alltid genomföras vid ett personligt möte mellan intervjuare och klient, och den genomförs oftast tidigt i kontakten. ASI Uppföljning kan genomföras per telefon. Inför varje intervju ska klienten förberedas och efter intervjun ska klienten få ta del av sammanställningen. ASI kan användas både vid utredning och vid uppföljning. Uppföljningsintervjun kan användas både vid avstämning under behandlingens gång och som uppföljning efter avslutad insats. I ASI Återkoppling (som är ett tredje formulär) sammanställs klientens resurser och problem på ett överskådligt sätt. Formuläret används för att återge den sammanställda informationen till klienten i återkopplingssamtalet. Om samma grupp av klienter intervjuas både före och efter en behandling kan uppgifterna sammanställas. På så vis kan gruppens följas och beskrivas över tid. Dessa gruppbeskrivningar kan användas som underlag för uppföljning av insatser, verksamhetsplanering och resursfördelning. Alla ASI-användare ska genomgå en ASI-utbildning. Utbildningskravet är ett försök att säkerställa att intervjun genomförs på ett enhetligt sätt. ASIintervjun har fyra centrala användningsområden när den används i reguljär praktik, vilket framgår av tabell1: Tabell 1. ASI flera användningsområden ASI metoden - flera användningsområden Kartläggning före insats Iklientarbete Förbättring Uppföljning under/efter insats Bedömning av klientens situation och behov Bedömning av behov och situation under/efter insats I verksamhet Bedömning av klientgruppers situation och behov Bedömning av situation och behov efter insatser Ruta 1 beskriver det grundläggande momentet i ASI-användningen bedömning av klientens situation och hjälpbehov inför valet av insats. Ruta 2 beskriver uppföljning av klientens situation och hjälpbehov. Ruta 3 beskriver möjligheten att använda ASI Grund för sammanställning av information om klientgrupper. Ruta 4 beskriver möjligheten att följa en klientgrupps utveckling. 9
10 En optimal användning av ASI omfattar samtliga dessa områden. Implementering av ASI berör alltså både det direkta klientarbetet, verksamheten (planering, resursfördelning, utveckling) och samspelet mellan dessa nivåer (Nyström m.fl. 2009). Systematisk användning bidrar till lokal kunskapsutveckling Med systematisk användning av standardiserade bedömningsinstrument kan tidigare brister i missbruksvården i fråga om enhetlig dokumentation och redovisning av resultat åtgärdas. Med systematisk användning menas att instrumentet, i det här fallet ASI-intervjun, används på ett planerat sätt, att det finns genomtänkta rutiner för tillämpning och urval av klienter som ska intervjuas och följas upp samt att avstegen redovisas så att bortfallet blir synligt. Systematisk användning av ASI kommer att få betydelse för den fortsatta utvecklingen av en evidensbaserad praktik i missbruksvården. ASIintervjuerna har generat en gemensam terminologi för beskrivning av klienters situation och behov i missbruks- och beroendevården. En systematisk användning av ASI-intervjun kan också bidra till lokal kunskapsutveckling, vilket är en viktig del i en evidensbaserad praktik (Armelius m.fl. 2009). Erfarenheter av tio års spridnings- och implementeringsförsök Sedan ASI-intervjun började användas inom den svenska missbruksvården i slutet av 1990-talet har antalet användare stadigt ökat. IMS har genomfört flera projekt med syftet att underlätta införandet av ASI-intervjun i missbruksvårdens reguljära arbete. Utvecklingen fram till idag har skett i ett nära samarbete mellan missbruksvården och Socialstyrelsen och kan beskrivas som en ömsesidig lärandeprocess. Erfarenheterna av implementeringen av ASI kan, som Nyström & Engström (2008) har visat, delas in i ett antal faser: Den första fasen, : Forskarnas och de nationella experternas tid. Genom forskningen fick socialarbetare och chefer kunskap om ASI och började efterfråga information och kunskap. ASI-utbildningen blev tillgänglig utanför forskarvärlden. CUS, Centrum för utvärdering av socialt arbete (föregångare till IMS), genomförde regionala konferenser som bidrog till att användningen av ASI-intervjun ökade. Den andra fasen, : Socialarbetarnas tid. Nationella och lokala aktörer tog initiativ, socialarbetare började använda ASI-intervjun i klientarbetet och några missbruksenheter fattade formella beslut om att införa ASI i det ordinarie arbetet. Ett utvecklingsarbete, som syftade till att stödja implementeringen av ASI, startade. CUS tog på sig ansvaret för samordning av information, implementeringsstöd och kvalitetsutveckling. Den tredje fasen, : Projektarbetarnas tid. Flera seriösa implementeringsförsök gjordes och några kommuner anställde projektledare för att ge stöd till arbetet. Chefernas centrala roll i implementeringsarbetet började uppmärksammas alltmer. 10
11 Den fjärde fasen, : Chefernas tid. Användningen av standardiserade bedömningsmetoder blev alltmer en nationell angelägenhet, bland annat genom satsningen på en kunskapsbaserad socialtjänst. IMS publicerade en ASI-handbok, Beslut på bättre grunder (2005), med bland annat anvisningar för hur ASI kan användas för verksamhetsplanering och verksamhetsutveckling. Flera genomtänkta satsningar på samhällsnivå gav ytterligare stöd i utvecklingen. Mobilisering mot narkotika (MOB) gav stöd och ekonomiska medel för utveckling och forskning om implementering. Ett exempel var det så kallade modellkommunsförsöket 1, där IMS i samarbete med MOB utvecklade stöd för implementering av ASI i några kommuner. I projektet kompletterades ASI-utbildning med träning på arbetsplatsen och handledning för socialarbetarna. Chefer och arbetsledning fick utbildning, träning och handledning i att formulera mål för förändringsarbetet, och stöd i att upprätta planer för implementering av ASI. Chefernas roll i implementeringsarbetet uppmärksammades särskilt. Under 2004 och 2005 gavs ett mer intensivt stöd till chefer och socialarbetare i modellkommunerna, vilket fick ett positivt resultat. Verksamheter i modellkommunerna kom snabbare igång med en systematisk användning av ASI Grund, jämfört med kommuner som tidigare implementerat ASIintervjun på egen hand. Perioden kan ses som inledningen till en femte fas, metodstödjarnas tid. Användningen av standardiserade bedömningsmetoder befästes ytterligare genom att Socialstyrelsen kom med nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård, där användning av standardiserade bedömningsinstrument som ASI rekommenderas. Metodstödjarprojektet startade. Implementeringsstöd krävs för varje del av ASI-intervjun Socialstyrelsens erfarenheter av att implementera ASI-intervjun visar att det krävs stöd i varje del grundintervju, uppföljningsintervju, gruppbeskrivning samt uppföljning av grupper. När stödet har anpassats till de olika verksamheterna och har getts samtidigt till organisationens olika nivåer har ASI integrerats snabbare. Det har också visat sig att implementeringen lyckas bättre när användare inte enbart får utbildning utan även handledning och möjlighet att träna i arbetssituationer. Implementeringen underlättas om chefer på alla ledningsnivåer tar ansvar för sin del av implementeringen och tillämpningen av metoden (Nyström & Engström, 2008). Dessa erfarenheter stämmer väl överens med vad som framkommit i internationella studier. Enligt Fixsen (2005) ökar möjligheten att lyckas med ett förändringsarbete om man kombinerar ett antal strategier. Några av hans slutsatser är: Komplexa metoder kräver implementeringsstöd i varje moment av metoden Utbildning behöver kompletteras med träning och coaching 1 Modellkommunförsöket syftade till att hjälpa kommunerna att förbättra arbetet inom missbruksvården. Försöket var ett samarbete mellan MOB (Mobilisering mot narkotika) och IMS (Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete). Det pågick i fyra s.k. modellkommuner: Botkyrka, Karlstad, Örebro samt tre mindre kommuner: Arjeplog, Arvidsjaur och Älvsbyn. 11
12 Implementeringsstödet behöver omfatta alla nivåer i en organisation och det behöver också anpassas till lokala behov och förutsättningar Implementeringsstödet bör vara långsiktigt och processanpassat, och det bör sikta mot vidmakthållande och en kvalitetssäker användning av metoden. Metodstödjarprojektet Bakgrund Under senare år har kommunerna bedrivit ett omfattande utvecklingsarbete inom missbruksvården med stöd av statliga utvecklingsmedel fördelade länsstyrelserna cirka 343 miljoner kronor. Av dessa fick 277 verksamheter 242 miljoner kronor till bland annat utveckling och förstärkning av vårdkedjan, och till utbildning i användning av bedömningsinstrument. I denna satsning prioriterades personer med tungt missbruk (Lägesrapporten 2008, Socialstyrelsen). Ett stort antal kommuner sökte medel för att börja använda eller utveckla användningen av bedömningsinstrument, i de flesta fall ASI. Metodstödjarprojektet föds Användningen av standardiserade bedömningsinstrument kunde alltså förväntas öka och därmed även behovet av stöd för socialsekreterare och chefer. IMS relativt begränsade resurser till implementeringsstöd skulle inte längre räcka till. Av det skälet uppmärksammades Länsstyrelsernas och Socialstyrelsens utvecklingsgrupp, STUV, på behovet av regionalt och lokalt stöd som komplement till det nationella stödet. STUV och IMS enades om ett projekt som syftade till att bygga upp ett sådant stöd. Stödet skulle samordnas nationellt för att garantera en jämnare kvalitet. Projektet skulle även kunna nå mindre kommuner som inte tidigare använt standardiserade bedömningsmetoder och som själva saknade nödvändiga resurser. Man ansåg att det var angeläget att FoU-enheter och Regionförbund involverades, även om många av dessa vid den här tidpunkten saknade nödvändig kompetens. IMS utvecklade därför en tidigare använd modell för stöd till implementering, så att stödet även skulle omfatta samordning av regionala metodstödjare samt utbildning i metod- och implementeringskompetens i regionerna. Syftet med projektet var att skapa en struktur för ett långsiktigt och hållbart stöd för implementering av ASI-intervjun i det reguljära arbetet inom kommunernas missbruksvård. Ett delmål var att bilda ett nationellt nätverk, som skulle utgöra modellens bas, och flera regionala nätverk. Metodstödjarnas uppgift var bland annat att: utbilda användare och chefer i ASI ordna arbetsplatsträffar för stöd och handledning när ASI hade börjat användas diskutera implementering och tillämpning av ASI, både i nybildade nätverk och i redan befintliga nätverk av användare och chefer erbjuda kompetensutveckling så snart ASI hade börjat användas i den reguljära praktiken 12
13 följa upp hur arbetet med ASI utvecklades i länen och kommunerna och återkoppla informationen till de lokala, regionala och nationella nätverken av metodstödjare. I projektet prövades ett antal strategier för stöd till implementering och tilllämpning som utvecklats på basis av erfarenheter från modellkommunsförsöket: ASI-utbildningen kompletterades med träning och aktiv handledning i arbetssituationen. Chefer och arbetsledning fick utbildning och handledning i att formulera mål och upprätta planer för implementeringen. Särskild uppmärksamhet ägnades chefernas roll vid implementering av metoden/instrumentet. Chefer och socialarbetare fick information och stödinsatser som var individuellt anpassade. Lokala och/eller regionala nätverk skapades för att utveckla kunskapen om hur ASI-intervjun ska användas. Syfte Syftet med projektet var att ge stöd till användningen av det standardiserade bedömningsinstrumentet ASI (Addiction Severity Index) och bedömningssystemet DOK (Dokumentation och utvärdering inom missbrukarvården), som båda används inom missbruksvården. Det konkreta projektarbetet syftade till att skapa en struktur för ett långsiktigt och hållbart stöd. På kortare sikt (under två år) var målet att, med IMS som nationell bas, bilda ett nationellt nätverk och flera regionala nätverk. Genomförande Projektet bestod av tre delar: 1. Bildande av ett nationellt nätverk av metodstödjare 2. Utbildning av metodstödjarna 3. Utbildning och stöd till chefer. Bildandet av nätverk I ett första steg bildades det nationella nätverket av metodstödjare. Samtliga länsstyrelser fick information av Socialstyrelsen om det planerade projektet. Tolv län anmälde intresse av att få stöd för att utveckla användningen av ASI/DOK. I nio av dessa län ville flertalet kommuner ha stöd av metodstödjare. I fyra län fick enstaka kommuner medel för att projektanställa metodstödjare för att införa ASI. Dessa metodstödjare kom att ingå i det nationella nätverket tillsammans med Malmö, Norrköping och Umeå. De tre sistnämnda kommunerna hade sedan tidigare erfarenheter av metodstöd och fick därför en särskilt betydelsefull roll i nätverken. Med undantag för metodstödjarna från dessa tre kommuner finansierades metodstödjarnas projektanställningar med statliga utvecklingsmedel. 13
14 Antalet metodstödjare i det nationella nätverket växte under projektets gång. I tabell 2 (bilaga 1.) redovisas vilka län och kommuner som deltog samt antal metodstödjare, med uppgifter om anställningsgrad och placering. Som framgår av tabell 2 hade Socialstyrelsen under projekttiden kontakt med 194 kommuner i tolv län och med 25 metodstödjare. Nio av metodstödjarna anställdes av kommunalförbund, åtta av FoU-enheter och de övriga åtta av kommuner eller i kommunernas organisation. Stödet i regionerna samordnades till en början av länsstyrelsernas representanter. I Skåneregionen, Västra Götaland samt i Jönköpings län inrättades styrgrupper för stöd och styrning av arbetet. Socialstyrelsen medverkade i dessa styrgrupper, där det också ingick representanter för FoU-enheter, Kommunalförbund, länsstyrelser och deltagande kommuner. Socialstyrelsen gjorde enstaka besök hos länsstyrelserna i de regioner som inte bildade styrgrupper och träffade vid dessa tillfällen även kommunernas representanter. I Stockholms län och stad sammankallade länsstyrelsen till återkommande träffar för att följa länets och stadens arbete tillsammans med IMS. För att utveckla kompetensen på samtliga nivåer krävdes ett utbyte av kunskap och erfarenheter. IMS ansvarade för samordning av detta. Tanken med en nationell samordning var att den skulle garantera en jämnare kvalitet på implementeringsstödet och kunna kvalitetssäkra användningen av ASIintervjun. Utbildning av metodstödjarna Metodstödjarna träffades i det nationella nätverket tre gånger per termin under projekttiden, totalt 13,5 dagar. Träffarna, som alla utom en hölls i Stockholm, användes dels för utbildning i ASI, dels för att diskutera tilllämpning och implementering. Föreläsningar ingick, liksom övningar som rörde metod och implementering. Metodstödjarna fick också med sig hemuppgifter. Merparten av metodstödjarna var socialarbetare inom socialtjänstens missbruksvård. Några hade varit arbetsledare. Flertalet hade socionomutbildning eller lång erfarenhet av socialt arbete. De flesta hade använt ASI i klientarbetet men få hade någon erfarenhet av att stödja implementering av nya metoder. Metodstödjarna hade skiftande arbetsvillkor och förutsättningar. Antalet kommuner som metodstödjarna hade ansvar för varierade från som lägst en kommun och som högst 33 kommuner. Det innebar i sin tur en variation i metodstödjarnas reslängd, från några kilometer till mil. Veckoarbetstiden kunde variera mellan fyra och 40 timmar. Metodstödjarnas olika förutsättningar och erfarenheter var en tillgång men gjorde det också svårt att bestämma nivå på innehållet i nätverksträffarna. Sammantaget skapade dock nätverksformen fler möjligheter än svårigheter. Kunskapsinhämtning och stödgivning parallellt Genom de nationella nätverksträffarna fick metodstödjarna kunskaper och erfarenheter som det skulle ha tagit dem betydligt längre tid att skaffa sig på 14
15 egen hand. Samtidigt som de själva lärde sig mer om ASI-intervjun och om implementering började de utforma och förmedla stöd regionalt och lokalt. Metodstödjarnas första uppgift blev att undersöka den egna regionens eller kommunens behov av stöd. Därefter gjorde de upp planer för arbetet som diskuterades och förankrades i styrgrupperna i de regioner som hade sådana. I början av projektet, 2007 till början av 2008, bestod metodstödjarnas stöd till missbruksvårdsenheterna i första hand av planering av ASIutbildningar och diskussioner med berörda chefer om hur implementeringsarbetet skulle förberedas. När kommunerna kommit igång med implementeringen inriktades stödet mer och mer på användningen av ASI-intervjun i det reguljära arbetet. Erfarenheterna av att använda ASI-intervjun varierade mycket mellan de verksamheter som metodstödjarna arbetade med. De skiljde sig också åt beträffande var i organisationen som engagemanget för implementeringen var starkast. Metodstödjarna riktade därför sina insatser både till enskilda socialarbetare och till chefer och ledning. Lokala nätverk I så gott som samtliga regioner har metodstödjarna arbetat med olika nätverk för kunskapsförmedling och metoddiskussioner. Exempelvis har Jönköpings län haft två aktiva nätverk för metodfrågor, ett för socialarbetare och ett för chefer. De två nätverken träffades varannan gång var för sig och varannan gång tillsammans. Idén att växla på det sättet kom från arbetet med att införa BBIC (Barns Behov I Centrum) i länet. I socialarbetarnas nätverk framkom att handläggare i små kommuner hade ett behov av utbyte med varandra. De behövde andra strategier för att upprätthålla sin kompetens än kollegorna i större kommuner, bland annat på grund av att ASI-intervjun inte används lika frekvent i små som i större kommuner. Dessa handläggare avsatte därför tid för att stödja varandra i de delar som var specifika för deras arbetssituation. Uppföljningar För att bättre kunna följa utvecklingen i kommunerna gjorde metodstödjarna uppföljningar vid två tillfällen (i några kommuner fler), i september 2008 och i februari Genom uppföljningarna fick de en bild av den faktiska förändringen och anpassade stödet därefter. Ett års inkörningsperiod Enligt metodstödjarna tog det ungefär ett år innan de behärskade sitt uppdrag fullt ut. Det var också efter ett år som verksamheterna började efterfråga metodstöd. Några metodstödjare har upplevt att det har varit lättare att nå socialarbetarna och hjälpa dem med metodfrågor än att nå cheferna och ta sig an deras frågor i metodarbetet. Utbildning och stöd till chefer Syftet med IMS erbjudande om stöd till chefer var dels att göra verksamheterna uppmärksamma på ledningens och chefernas betydelse för att lyckas 15
16 med implementering och tillämpning av ASI, dels att bistå med såväl generell kunskap om implementering som med ASI-specifik kunskap som chefer kan ha behov av. Verksamhetsnära chef en strategisk position IMS tidigare erfarenheter hade visat att de verksamhetsnära cheferna har en strategisk position i förändringsarbetet. De har en inblick i det direkta klientarbetet via kontakten med socialarbetarna och de ansvarar för att styra arbetet i riktning mot de mål som ledningen har satt upp. Om ett implementeringsarbete lyckas eller inte beror i hög grad på hur aktiva de verksamhetsnära cheferna är. Deras agerande har stor betydelse för medarbetarnas tilltro till de förändringar som arbetet syftar till, liksom till medarbetarnas motivation inför att göra förändringar. Chefsstödets utformning IMS chefsutbildning riktades främst till verksamhetsnära chefer. De erbjöds två till tre utbildningstillfällen som genomfördes länsvis (bilaga 2, tabell 3) under en period av 6 9 månader. Utbildningstillfällena omfattade: kort utbildning i ASI genomgång av generella strategier för implementering genomgång av arbetssätt som kan vara lämpliga vid implementering av ASI planering av implementering och tillämpning av metoden erfarenhetsutbyte. Dessutom erbjöds missbruksvårdens ledning och politiker information vid några tillfällen. Informationen gavs huvudsakligen av metodstödjare och tillsammans med verksamhetsnära chefer. Chefers erfarenheter Totalt deltog 218 chefer från 194 kommuner vid chefsstöddagarna under perioden april 2007 oktober De flesta var verksamma i små och medelstora kommuner. Inga chefer från Stockholm och Malmö deltog eftersom IMS tidigare 2004 och 2005 hade arbetat med stöd till chefer i dessa kommuner. Majoriteten av cheferna hade redan någon form av ASI-utbildning. En del hade gått ASI-utbildningen, andra hade deltagit vid IMS utbildningsdagar och några hade deltagit vid båda. Den förkunskap om ASI som de flesta hade handlade i huvudsak om hur ASI Grund används för bedömning och för val av insats. Det var mindre vanligt att någon hade erfarenhet av att använda ASI-information som grund för verksamhetsplanering och verksamhetsutveckling. De flesta chefer angav som motiv för användningen av ASI att de ville förbättra utredningarna och följa upp resultat. Utöver att erbjuda personalen ASI-utbildning hade få chefer någon idé eller plan för hur det nya arbetssättet skulle införas och integreras i den reguljära verksamheten. De förutsatte att det räckte med ASI-utbildning. När det 16
17 uppstod frågor om ASI-intervjun upplevde de ofta att de saknade kunskaper och överlät till socialarbetarna att finna lösningar. Därför ägnades särskild uppmärksamhet under chefsdagarna åt behovet av stöd och träning för ASIanvändare efter genomförd ASI-utbildning. Planering av förändringsarbetet Under chefsdagarna fick cheferna i uppdrag att planera för en systematisk användning av ASI och att sedan följa upp planen (bilaga 2). Användningen av ASI skulle dokumenteras i en plan, där det skulle stå vilka i personalgruppen som skulle genomföra grund- och uppföljningsintervjuer, vilka klientgrupper som skulle intervjuas och hur redovisningen av bortfall skulle göras. Där skulle också stå hur ansvaret för tillämpningen av intervjun skulle fördelas i organisationen och vad som var syftet med verksamhetens användning av ASI. I planen skulle dessutom anges hur klientuppgifterna skulle sammanställas och hur den insamlade informationen därefter skulle sammanställas för att bilda underlag för verksamhetsplanering och verksamhetsutveckling. I någon region valde de deltagande kommunerna att göra ASI-planerna på ett likartat sätt, till exempel vid urvalet av klienter som skulle intervjuas. Det innebär att dessa kommuner kommer att kunna jämföra den information de sammanställer, vilket kan generera kunskap om klienter på regional nivå och ge underlag för utveckling av gemensamma verksamheter. Vid de chefsmöten som IMS höll i regionerna deltog även metodstödjarna som då snabbt fick en samlad bild av de behov och förutsättningar beträffande ASI som fanns i länet och kommunerna. Metodstödjarna berättade om sitt arbete och erbjöd stöd efter individuella behov. De initierade chefsnätverk eller aktualiserade ASI-intervjuns användning i befintliga nätverk. De 218 chefer som IMS träffade under projekttiden hade sedan tidigare erfarenheter av såväl lyckade som mindre lyckade försök att genomföra ett förändringsarbete. De flesta saknade emellertid erfarenheter av systematisk användning av bedömningsmetoder generellt och av ASI specifikt. 17
18 Resultat Under projekttiden från mars 2007 till juni 2009 hade IMS kontakt med 194 kommuner och utbildade 25 metodstödjare i 12 län samt 218 verksamhetsnära chefer. Kontakterna skedde genom arbetsplatsträffar och särskilda utbildningsdagar samt vid regionala nätverksträffar. För Socialstyrelsens del gav nätverket viktiga erfarenheter av de lokala förutsättningarna för implementering. Trots eller kanske tack vare stora olikheter blev utvecklingsprocessen i nätverksgruppen intensiv. Modellen visade sig vara ett effektivt sätt att sprida kunskap mellan olika nivåer och geografiska områden. Som ett resultat av projektet fanns det i mars 2009 ett regionala metodstödjare i 12 av landets 21 län. Förbättrade kunskaper om implementering För att kunna anpassa utbildning och stöd till metodstödjarnas behov undersöktes deras kunskaper om ASI och implementering med en enkätundersökning hösten 2007 (bilaga 3). Resultatet visade att flertalet metodstödjare ansåg sig kunna ASI väl men de efterfrågade kunskap om hur instrumentet kunde användas i verksamhetsplanering. Bland annat ville de veta hur man kan göra statistiska sammanställningar och analyser av klientuppgifter. Kunskapen om implementering var mer ojämn bland metodstödjarna. 50 procent ansåg att de hade goda kunskaper, cirka 25 procent ansåg att de hade mycket goda kunskaper och ungefär lika många ansåg att de inte hade tillräcklig kunskap om implementering. Vid uppföljning av kunskapsnivån hösten 2008 ansåg de flesta metodstödjare att de behärskade ASI och hade goda kunskaper i implementering. Testat flera implementeringsstrategier Metodstödjarna har utbildat i ASI-intervjun, gett stöd och handledning i tillämpningen samt i implementeringsfrågor. De har uppmärksammat kommunerna på vikten av en systematisk användning av ASI om de ska kunna nå de mål som de lokala missbruksenheterna formulerat i sina planer för användningen av ASI. I projektet prövades ett antal strategier för stöd till implementering och tillämpning som utvecklats på basis av erfarenheter från modellkommunsförsöket. De strategier som prövades var: ASI-utbildningen kompletterades med träning och aktiv handledning i arbetssituationen. Chefer och arbetsledning fick utbildning och handledning i att formulera mål och upprätta planer för implementeringen. Särskild uppmärksamhet ägnades åt chefernas roll vid implementering av ASI. Chefer och socialarbetare fick information och stödinsatser som var individuellt anpassade. 18
19 Lokala och/eller regionala nätverk skapades för utveckling av kunskaper om intervjuns användning. Gjort regionala kartläggningar Under implementeringsfasen genomförde metodstödjarna kartläggningar av hur ASI-intervjuerna användes för att bättre kunna anpassa de fortsatta stödinsatserna till behoven. Dessa lägesbeskrivningar användes under projektets gång som underlag för revidering av de regionala projektplanerna och som samtalsunderlag vid kontakter med styrgrupper och verksamheter samt i det nationella nätverket. Metodstödjarna genomförde regionala kartläggningar vid flera tillfällen under projektiden för att följa och beskriva utvecklingen. Ökad ASI-användning Trots vissa brister i kartläggningen av ASI-användningen visar mätningarna på en positiv utveckling. I september 2008 använde 83 av de deltagande kommunerna ASI Grund systematiskt. Ett halvår senare, i mars 2009, var antalet 114 kommuner en ökning med 37 procent. Användningen av ASI Uppföljning följdes upp under samma tidsperiod. I september 2008 använde 34 kommuner uppföljningsintervjun systematiskt och i mars 2009 gjorde 46 kommuner det, vilket innebär en ökning med drygt 30 procent. Flertalet av kommunerna kom under projekttiden igång med att använda ASI och befann sig i tränings- eller förberedelsefasen inför en systematisk användning. 59 procent hade börjat använda ASI systematiskt. Det finns dock en relativt stor osäkerhet om resultatet eftersom vi inte har fått svar från alla deltagande kommuner och metodstödjare. Aktiva chefer snabbare implementeringsprocess Under de år som Socialstyrelsen följt implementeringen av ASI och gett stöd har chefernas roll uppmärksammats. I verksamheter där cheferna har haft en dialog med medarbetarna och varit aktiva i förändringsarbetet har implementeringen gått snabbare. I dessa verksamheter har man också haft en klart uttalad vision och en plan för förändringsarbetet, som följts upp och reviderats vid behov. Detta är i linje med forskning inom implementeringsområdet som just lyfter fram vikten av dialog mellan chefer och medarbetare, och att ha en plan för förändringsarbetet. När cheferna hade höjt sin metodkompetens och blivit mer medvetna om sin roll i förändringsarbetet började de ta ett mer aktivt ansvar för implementeringen och användningen av ASI. Den kanske viktigaste skillnaden var att cheferna, när de hade fått ökade implementeringskunskaper, aktivt planerade integreringen av det nya arbetssättet. De avsatte tid för att träna nyutbildade i ASI-intervjun och planerade användningen på lång sikt. Uttryckt behov av fortsatt metodstöd För att uppnå stabilitet och kunna vidmakthålla den kompetens som verksamheterna utvecklat under projekttiden krävdes fortsatt engagemang från alla medverkande. Flera kommuner meddelade att de hade behov av fortsatt 19
20 metodstöd. Många kommuner önskade också en regional utbildare för att tillgodose kompetensutveckling och nya utbildningsbehov. Flera av metodstödjarna fick förlängd projekttid. 16 metodstödjare hade kvar sina uppdrag under hela 2009 och några fram till slutet av Under projekttiden övergick en av projektanställningarna till en fast anställning. Några av metodstödjarna har återgått till sina tidigare tjänster men har i vissa fall möjlighet att fortsätta som metodstödjare inom ramen för sin tjänst. I de regioner som sedan tidigare har fast anställd personal för metodstödet löper arbetet vidare. I några regioner diskuterades olika sätt att lösa frågan om hållbart stöd, till exempel genom att knyta tjänsten till ett kommunal- eller regionförbund. 20
Implementering av socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Slutrapport
SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2011-09-01 Handläggare: Christina Högblom Telefon: 08 508 25 606 Till Socialnämnden Implementering av socialstyrelsens
Läs merUtvärdering av regionala stödresurser för ASI/DOK Göteborgsregionens kommunalförbund
Göteborgsregionens kommunalförbund Christina Fix Box 5073 402 22 Göteborg Mobil: 0738-51 80 26 Utvärdering av regionala stödresurser för ASI/DOK 2007-2010 Göteborgsregionens kommunalförbund Stödresursprojektet
Läs merGenomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011
2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-
Läs merKunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården
Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner
Läs merRiktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index
Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten För att upptäcka och bedöma graden av alkoholeller narkotikaproblem hos en person behövs olika former av bedömningsinstrument.
Läs merKvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården.
Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik 1 Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete
Läs merGenomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne
2008-09-15 Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne Bakgrund Regeringen fattade den 24 april 2008 beslut om en överenskommelse med Sveriges
Läs merAnsökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser Till Länsstyrelsen Västra Götalands län Göteborg. Underskrift
Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser 2010 Till Länsstyrelsen Västra Götalands län 403 40 Göteborg Sökande Huvudman Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Adress Postnummer Box 5073 402 22
Läs merLoke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område
Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin
Läs merEvidensbaserade praktiker
SoS uppdrag Standardiserade bedömningsmetoder (SDM) Kvalitetsgranskning av bedömningsmetoder Publiceras i Metodguiden ADDIS, ASI, Home Utveckling av nya bedömningsmetoder - flera uppdrag Försörjningsstöd
Läs merN Y T T F R Å N SIKTA
Nr 3/08 N Y T T F R Å N SIKTA Kommunförbundet Skåne och Region Skåne har tilldelats statliga medel till det 3-åriga samverkansprojektet SIKTA (Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer
Läs merLänsstyrelsen i Skåne län Sociala enheten 205 15 Malmö
Datum Beteckning 2009-02-13 Dnr 09-7-45 Länsstyrelsen i Skåne län Sociala enheten 205 15 Malmö Delrapport nr 3 för regionalt stöd för standardiserade bedömningsinstrument - ASI ett samarbetsprojekt mellan
Läs merSystematisk Uppföljning i Ekonomiskt bistånd
Systematisk Uppföljning i Ekonomiskt bistånd Utveckling av uppföljningsmodell Siv Nyström 2015-12-10 Återblick utvecklingsarbete 2005 ASI prövades i ekonomiskt bistånd i fyra stadsdelar i Stockholm. Klienter
Läs merRegionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN
Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN FoUrum arbetar med att utveckla kvaliteten inom socialtjänsten i Jönköpings län. Verksamhetsidén är att långsiktigt och samordnat
Läs merIntresseanmälan. till deltagande i ett nationellt utvecklingsarbete gällande samordnat stöd. till barn och föräldrar i familjer med missbruk
Sida 1 av 7 2012-09-05 Dnr 5.3-37722/2011 Avdelningen för Kunskapsstyrning Marie Nyman marie.nyman@socialstyrelsen.se Till Socialchef eller motsvarande Intresseanmälan till deltagande i ett nationellt
Läs merGenomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län
Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges
Läs merGenomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården i Norrbottens län
Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården i Norrbottens län Bakgrund Regeringen fattade den 24 april 2008 beslut om en överenskommelse med Sveriges
Läs merBBIC och Socialstyrelsen 29 april 2013
BBIC och Socialstyrelsen 29 april 2013 Katarina Munier BBIC ett sätt s att stärka barns och ungas ställning Är ett nationellt system för utredning, planering och uppföljning av barn och unga upp till 21
Läs merstandardiserade bedömningsmetoder
Om standardiserade bedömningsmetoder 1 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella
Läs merImplementering. Robert Holmberg Institutionen för psykologi Lunds universitet
Implementering Robert Holmberg Institutionen för psykologi Lunds universitet Vad är det vi talar om? Vad skall implementeras? Varför? Vem skall implementera? Diffusion = spridning Dissemination = avsiktliga
Läs merÖppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2014 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013
resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013 Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2009. Öppna jämförelser på detta område baseras
Läs merVikten av att ta fram kunskapsbaserade analyser av gruppen unga vuxna och en strategi för arbetet framåt
SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-08-08 Handläggare: Christina Högblom Telefon: 08 508 25 606 Till Socialnämnden Vikten av att ta fram
Läs merN Y T T F R Å N SIKTA
Nr 3/09 N Y T T F R Å N SIKTA Kommunförbundet Skåne och Region Skåne har tilldelats statliga medel till det 3-åriga samverkansprojektet SIKTA (Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer
Läs merBAS-kurs i Skövde 23 april Catherine Larsson, Sjuhärads kommunalförbund Georg Fischer, Fyrbodals kommunalförbund
BAS-kurs i Skövde 23 april 2013 - Dokumentation - Utrednings- och bedömningsmodellen i NR Catherine Larsson, Sjuhärads kommunalförbund Georg Fischer, Fyrbodals kommunalförbund Nationella riktlinjer för
Läs merIndivid och familjeomsorgen Hällefors kommun. Daniel Åhnberg Områdeschef Individ- och familjeomsorgen
Individ och familjeomsorgen Hällefors kommun Daniel Åhnberg Områdeschef Individ- och familjeomsorgen Socialtjänsten i Hällefors kommun Individ- och familjeomsorgen Individ- och familjeomsorgen Hällefors
Läs merDatorbaserade verktyg kan de stärka systematisk uppföljning i socialtjänsten?
Datorbaserade verktyg kan de stärka systematisk uppföljning i socialtjänsten? Jenny Nybom, forskare Johan Glad, forskare 2019-01-28 Med (individbaserad) systematisk uppföljning menar vi att Beskriva, mäta
Läs merFoU Nordost. Uppföljning och utvärdering av användning av ASI inom socialtjänstens missbruksenheter i nordostkommunerna i Stockholms län
FoU Nordost Uppföljning och utvärdering av användning av ASI inom socialtjänstens missbruksenheter i nordostkommunerna i Stockholms län Lisa Skogens FoU-rapport 18/2011 Inledning... 3 Disposition... 3
Läs merRapport. Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013. www.ljungby.se
www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser
Läs merBilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17
Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Ämnesråd Gert Knutsson Telefon 08-405 33 27 Mobil 070-660 56 50 E-post gert.knutsson@social.ministry.se
Läs merPrimärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merSammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen
Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Bakgrund Inom ramen för överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen om stöd till en evidensbaserad praktik (EBP) för god
Läs merProtokoll 111:6 vid regeringssammanträde S2008/3957/ST (delvis) REGERINGEN
REGERINGEN Protokoll 111:6 vid regeringssammanträde 2008-04-24 S2008/3957/ST (delvis) Socialdepartementet Bemyndigande att underteckna en överenskommelse 1 bilaga Regeringens beslut Regeringen bemyndigar
Läs merUtveckling av strukturerade kartläggnings - och bedömningsmetoder inom Stockholms stads ungdomsvård.
SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN STABEN SID 1 (6) 2008-03-26 Handläggare: Gunilla Olofsson Telefon: 508 25 605 Till Socialtjänstnämnden Utveckling av strukturerade kartläggnings - och bedömningsmetoder inom Stockholms
Läs merGenomförandeplan och uppföljning nummer 3 avseende Staffanstorps kommuns samarbete med SIKTA.
PROJEKTPLAN 1(5) 2010-07-01 INDIVID OCH FAMILJEOMSORGEN Genomförandeplan och uppföljning nummer 3 avseende Staffanstorps kommuns samarbete med SIKTA. Bakgrund: Arbetet med missbruk- och beroendeproblematik
Läs merNyhetsbrev Missbruk och Socialtjänstpsykiatri Nr. 2 2009. Evidensbaserad praktik i Nordväst inte bara en fråga om metoder!.
Nyhetsbrev Missbruk och Socialtjänstpsykiatri Nr. 2 2009 Evidensbaserad praktik i Nordväst inte bara en fråga om metoder!. Inledning Studiecirklarna som avslutades på FoU- Nordväst i februari 2009 syftade
Läs merIndividbaserad systematisk uppföljning
Individbaserad systematisk uppföljning Johan Glad 2015-09-21 Den evidensbaserade beslutsprocessen (Haynes, Devereaux & Guyatt, 2002) Personens situation samt kontextuella omständigheter Professionell expertis
Läs merÅterrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget
Dnr: 705-17285-2008 HFÅ 2008/306 Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Samverkansprojekt Hälsofrämjande insatser för minskat tobaksbruk i Södermanland Ulrica Berglöf Regional Tobakssamordnare
Läs merUppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer
Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer 2014 1. Inledning Arbetet med våld i nära relationer är ett högt prioriterat område utifrån regeringens skrivelse 2007/08:39. Familjefridssamordnarens
Läs merRedovisning Öppna jämförelser - Missbruks- och beroendevården 2015
SOLNA STAD 2015-08-17 Socialförvaltningen SID 1 (6) Christina Enocson SN/2015:164 TJÄNSTESKRIVELSE Redovisning Öppna jämförelser - Missbruks- och beroendevården 2015 Sammanfattning Årets öppna jämförelser
Läs merDelrapport Systematisk uppföljning UIV Dalarna
Delrapport Systematisk uppföljning UIV Dalarna Ulf Kassfeldt Verksamhetsutvecklare Socialtjänstens utvecklingscentrum SUD 2014-10-20 Högskolan Dalarnas roll Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården
Läs merEn missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se
En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se Disposition - Vad har Kunskap till praktik bidragit med för att utveckla missbruks-
Läs merStandardiserade bedömnings. mnings- metoder
Standardiserade bedömnings mnings- metoder Att mäta socialvetenskapens metod att mäta sociala och psykologiska fenomen mäta direkt eller icke direkt observerbara fenomen med hjälp av frågor oftast från
Läs meroch omsorgsavdelningen / beställare N ORRMALMS S TADSDELSFÖRVALTNING
Vård och omsorgsavdelningen / beställare N ORRMALMS S TADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2003-03-05 DNR 510-204/03 Handläggare: Mikael Josephson Tfn: 08-508 09 035 Norrmalms stadsdelsnämnd
Läs merASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård
ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård Erfarenheter från ASI-intervjun och Ubåt (Uppföljning och Beskrivning av Åtgärder) ASI (Addiction Severity
Läs merIBIC. Therese Lindén planeringsledare för IBIC Göteborgs Stad fd socialt ansvarig samordnare Kungsbacka kommun
IBIC Therese Lindén planeringsledare för IBIC Göteborgs Stad fd socialt ansvarig samordnare Kungsbacka kommun 2 Anställd på Intraservice, Göteborgs stad Planeringsledare för IBIC Började tjänsten januari
Läs merSocialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning
Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat
Läs merDnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07
Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...
Läs merIndividbaserad systematisk uppföljning
Individbaserad systematisk uppföljning Johan Glad 2015-11-17 Den evidensbaserade beslutsprocessen (Haynes, Devereaux & Guyatt, 2002) Personens situation samt kontextuella omständigheter Professionell expertis
Läs merProjektplan Barn och Unga Fyrbodal
2012-04-26 Projektplan Barn och Unga Fyrbodal Bakgrund Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har 2011-01-27 undertecknat en överenskommelse om stöd till en evidensbaserad praktik inom den
Läs merASI i Trelleborg. Implementering Politiken Sammanställningar. Program
ASI i Implementering Politiken Sammanställningar Program Historisk beskrivning Implementeringsarbetet Politiken Vad har förändrats & vad är kvar att göra Vad har varit viktigast Aktuella sammanställningar
Läs merSystematisk uppföljning och BBIC- erfarenheter och lärdomar
Systematisk uppföljning och BBIC- erfarenheter och lärdomar Systematisk uppföljning och BBIC - erfarenheter och lärdomar Sofie Dahl, Socialt ansvarig samordnare/ kvalitetssamordnare, Hammarö kommun Ulrika
Läs merRiktlinjer missbruk/beroende
Riktlinjer missbruk/beroende Riktlinjer för Individ- och familjeomsorgens arbete avseende vuxna medborgare med missbruks- eller beroendeproblematik. Antagna av nämnden i Höör 2016-04-21 1 INLEDNING Riktlinjernas
Läs merN Y T T F R Å N SIKTA
Nr 3/11 N Y T T F R Å N SIKTA SIKTA- Skånes missbruks och beroendevård i utveckling ett utvecklingsarbete i samverkan mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Kommunförbundet Skåne och Region Skåne
Läs merU T V E C K L I N G S L E D A R E
Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik
Läs merÖverenskommelse om implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården
' Kommuner OVERENSKOMMELSE VBrt dnr Överenskommelse om implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Överenskommelse mellan Sveriges Kommuner h ena sidan och Kommunerna i Blekinge
Läs merRegional handlingsplan social barn- och ungdomsvård
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(1) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Johan Karlsson Administrativa enheten +46155245000 2016-05-19 NSV16-0024-1 Ä R E N D E G Å N G Nämnden för samverkan kring socialtjänst
Läs mersatsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården
satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården nationell satning på brukarmedverkan Brukares krav på förändring och förbättring är den viktigaste kraften för att utveckla
Läs merTertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015
Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merÖppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Den sociala barn- och ungdomsvården
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Den sociala barn- och ungdomsvården Nationella resultat och resultat Nässjö kommun Nytt för öppna jämförelser 2016 gemensam insamling Årets insamling har genomförts
Läs merRedovisning av arbete med utformning av utvärderingsformulär vid Öppenvårdsgruppen, Örebro kommun
Redovisning av arbete med utformning av utvärderingsformulär vid Öppenvårdsgruppen, Örebro kommun Förord Vi som arbetat med att omforma och förbättra vår uppföljningsmodell vill säga ett tack för deltagande
Läs merStatens nya modell för statsbidrag till kunskapsutveckling inom vård, omsorg och socialtjänst
Statens nya modell för statsbidrag till kunskapsutveckling inom vård, omsorg och socialtjänst Skaraborg 2012-06-19 Pär Levander, VästKom 1 Staten utmanar socialtjänst och sjukvård Maria Larsson: Vill ha
Läs merGenomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010
Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2
Läs merÖppna jämförelser Ekonomiskt bistånd 2018
Öppna jämförelser Ekonomiskt 2018 Resultatet i nordvästra Stockholms län HENRIK KARLSSON Rapport 2018:2 FoU Nordväst är ett kunskapscentrum för socialtjänsten i de nordvästra kommunerna i Stockholms län.
Läs mer1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa
Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merMänskliga rättigheter i styrning och ledning
2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016
Läs merStyrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande
Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn
Läs merVälkomna till basutbildningen i riskbruk, missbruk och beroende dag 3
Välkomna till basutbildningen i riskbruk, missbruk och beroende dag 3 Dagens program 09.30 Lagstiftning för de olika huvudmännen - Socialtjänsten Elin Löfroth, enhetschef, Socialtjänsten, Skellefteå 10.30
Läs merOrientering i bedömningsinstrumentet DOK
Orientering i bedömningsinstrumentet DOK Bert Gren, specialist i klinisk psykologi Utvecklingsledare för IKMDOK IKM, Växjö universitet Social Resursförvaltning, Göteborgs stad Svenska Kommunförbundet och
Läs merTertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015
Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merCirkulärnr: 12:12 Diarienr: 12/2004 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet:
Cirkulärnr: 12:12 Diarienr: 12/2004 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Anna Lilja Qvarlander Vård och omsorg Vård och socialtjänst Datum: 2012-03-23 Mottagare: Rubrik: Kommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen
Läs mer(8) Ev. sammanfattning och reflektion: En av de 11 kommunerna har svarat vet ej då ansvaret låg i annan nämnd.
11-11-02 1 (8) Sammanställningsunderlag från länen om systematisk dokumentation och uppföljning (verksamhetsuppföljning) av barn och unga placerade i familjehem eller HVB Sammanställda uppgifter från:
Läs merUtvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen
Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Redovisning av utbetalda medel till landstingen Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier
Läs merClaes Lundin, Projektledare Regionförbundet Jämtlands län
2012-09-27 Va gledning om implementering (bilaga 1) fo r Modell fo r mottagande och implementering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer pa a ldreomra det i Ja mtlands la n Ga ller fo r landsting,
Läs merKunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län
Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Länsstyrelsens meddelandeserie 2009:12 ISSN: 0348 Copyright: Länsstyrelsen Kalmar län Författare:
Läs merUTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING
2015 UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING Utbildningen syftar till att bredda och fördjupa kunskapen om hur systematisk uppföljning på olika nivåer kan planeras, genomföras, användas och komma till nytta
Läs merTertialrapport 3 om anmälan från enskild till IVO och lex Sarah inom socialtjänsten 2016
Tertialrapport 3 om anmälan från enskild till IVO och lex Sarah inom socialtjänsten 2016 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
Läs merImplementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.
Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet
Läs merEVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ
EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ Lars Oscarsson professor socialt arbete Örebro universitet Utgångspunkten för Evidensbaserad praktik & systematisk
Läs merFramgångsrik implementering av evidensbaserad praktik inom socialtjänsten
Framgångsrik implementering av evidensbaserad praktik inom socialtjänsten Inbjudan till konferens i Stockholm den 15-16 februari 2011 TALARE Örebro universitet Umeå kommun Jan Brännström Jan Hjelte Uppsala
Läs merATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?
1 2 ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 2.1 Kunskap, engagemang och lust Kunskap, engagemang och lust är viktiga drivkrafter för alla former av förändringsarbete. Arbetet med kvalitetsutveckling
Läs merTertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015
Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merTertialrapport 2 om anmälan från enskild och lex Sarah inom socialtjänsten 2017
Tertialrapport 2 om anmälan från enskild och lex Sarah inom socialtjänsten 2017 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merSTÖD TILL EN EVIDESBASERAD PRAKTIK FÖR GOD KVALITET INOM SOCIALTJÄNSTEN. GR-kommunernas handlingsplan för funktionshinderområdet
131119 STÖD TILL EN EVIDESBASERAD PRAKTIK FÖR GOD KVALITET INOM SOCIALTJÄNSTEN GR-kommunernas handlingsplan för funktionshinderområdet INLEDNING Nytt för 2013 är att den årliga överenskommelsen mellan
Läs merKatja Dijkstra Anne Forsell
Katja Dijkstra Anne Forsell -- KOMPETENSLÄGE OCH KOMPETENSBEHOV INOM DEN SOCIALA BARN- OCH UNGDOMS- VÅRDEN I GR KOMMUNER En sammanställning av kommuners svar på Socialstyrelsens inventering: Ale, Alingsås,
Läs merHandlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009
Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Kontaktpersoner Stadsdelsförvaltning
Läs merÖkad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling
Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling slutredovisning av utbetalda medel 2011 och 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
Läs merHar samhällets insatser för vuxna med missbruk effekt?
Har samhällets insatser för vuxna med missbruk effekt? För vem och med vilken insats? Preliminära resultat från UBÅT Kerstin Armelius och Bengt-Åke Armelius I samarbete med: Dataföretaget Råbe och Kobberstad
Läs merDelredovisning av regeringsuppdrag
Bilaga 1. Resultatet av genomförd enkätundersökning om arbetet inom verksamheten ekonomiskt bistånd ur ett jämställdhetsperspektiv med kvalitetsdeklaration Delredovisning av regeringsuppdrag Denna publikation
Läs merForskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB)
1 Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB) FMB är ett vetenskapligt nätverk i Västra Götaland som arbetar med forsknings, utvecklingsoch utbildningsfrågor inom området riskbruk, missbruk
Läs merHandlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården
Handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården Regional och lokal nivå SKL:s förslag SKL:s aktivitet Pågående arbete regionalt Nya förslag regionalt Uppdraget SKL ska verka för att ge kommunerna
Läs merKommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Hälso- och sjukvård
Cirkulärnr: 11:08 Diarienr: 11/1188 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Camilla Sköld Vård och omsorg Vård och socialtjänst Datum: 2011-03-07 Mottagare: Kommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen Individ-
Läs merSammanställa en enkät som besvaras av trepartsgrupperna. (Koordinator/Arbetsgrupp) Tidsplan: februari 2015. Tidsplan: mars augusti 2015.
Genomförandeplan 2015 Vårdsamverkan - Vuxna Psykiatri Utvecklingsområde Samarbete mellan huvudmännen lokala överenskommelser. Följa upp hur många överenskommelser som finns, innehåll och användning. Sammanställa
Läs merRapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se
www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-10-16 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser är
Läs merIndividens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst. Erik Wessman
Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst Erik Wessman Individens behov i centrum, IBIC Stöd för att beskriva och dokumentera individens behov, resurser, mål och resultat Individens
Läs merÖppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Stöd till personer med funktionsnedsättning
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Stöd till personer med funktionsnedsättning Nationella resultat och resultat kommun Nytt för öppna jämförelser 2016 gemensam insamling Årets insamling har genomförts
Läs merRegionala stödstrukturer för kunskapsutveckling
Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling Redovisning 2012 Kalmar län 2013-01-25 1 Mona Krispinsson RF Ann-Sofie Togner LT Ann-Christine Larsson Fokus Nadja Widén RF Innehåll 1. ÅTERRAPPORTERING
Läs merASI-manualen anvisningar till ASI Grund och ASI Uppföljning. Siv Nyström, David Zingmark & Anneli Jäderland
2009 ASI-manualen anvisningar till ASI Grund och ASI Uppföljning Siv Nyström, David Zingmark & Anneli Jäderland ASI-manualen anvisningar till ASI Grund och ASI Uppföljning Siv Nyström, David Zingmark
Läs merStö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna
Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det
Läs merDelrapport SIKTA 2010-12-31
Delrapport SIKTA 2010-12-31 Kristina Bloomfield Wijk Projektledare Struktur på lokal nivå Styrgrupp Styrgruppen för projektet, som tillsattes i början av 2009, består av Håkan Rosén, verksamhetschef, Beroendecentrum
Läs mer2005-04-05. Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006
PM Socialtjänstförvaltningen Yasmine Ekman Munir, Shahid Saleem, Ulla-Britt Fingal 2005-04-05 Bilaga 1 Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006 Bakgrund
Läs mer