Remiss - Ansökan från IT Gymnasiet Sverige AB om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Huddinge kommun svar till Skolinspektionen

Transkript

1 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2013/ (2) HANDLÄGGARE Kullenberg, Indra Indra.Kullenberg@huddinge.se Gymnasienämnden Remiss - Ansökan från IT Gymnasiet Sverige AB om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Huddinge kommun svar till Skolinspektionen Förslag till beslut Nämnden avstyrker ansökan från IT Gymnasiet Sverige AB om att starta den nationella inriktningen Estetik och media på det Estetiska programmet på ITgymnasiet Södertörn. Sammanfattning IT Gymnasiet i Sverige AB har hos skolinspektionen ansökt om att till skolstart 2014 få utöka sin verksamhet på IT-gymnasiet Södertörn med inritningen Estetik och media på det Estiska programmet. I ansökan framgår att IT Gymnasiet hoppas varje år kunna anta 16 elever till den aktuella inriktningen. Elevantalet baseras på en undersökning genomförd i december 2012 januari 2013 där 300 ungdomar, födda , i Huddinge kommun har svarat på frågan om de kan tänka sig välja det Estetiska programmet med inriktning Estetik och media på IT-gymnasiet Södertörn. 89 ungdomar svarade ja på frågeställningen. Med hänvisning till det låga söktrycket till den nuvarande inriktningen på det Estetiska programmet på IT-gymnasiet Södertörn och att inriktningen erbjuds på flera håll inom Södertörnssamarbetsområdet så föreslår förvaltningen att Gymnasienämnden avstyrker ansökan från IT Gymnasiet AB. Beskrivning av ärendet Staten ställer vissa krav på fristående gymnasieskolor som ansöker om rätt till bidrag och statlig tillsyn. Skolinspektionen handlägger dessa ansökningar. Kommuner som kan antas bli berörda av en etablering får yttra sig till Skolinspektionen. I yttrandet ska kommunen, om man avstyrker, framföra om en etablering skulle medföra påtagliga negativa följder för skolväsendet i kommunen där den fristående skolan är belägen. Bedömningen ska avse förhållanden på lång sikt. Storleken på kommunens gymnasieorganisation ska också vägas in. Enligt den bedömningspraxis som blivit norm inom Skolinspektionen måste det finnas utomordentliga starka skäl om starten av de fristående gymnasieskola ska kunna förhindras. Förvaltningens ställningstagande sker utifrån detta faktum. POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen HUDDINGE BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB barn-utbildning@huddinge.se

2 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2013/ (2) Förvaltningens synpunkter IT Gymnasiet Sverige AB driver för närvarande IT Gymnasiet Södertörn. Skolan erbjuder El- och Energiprogrammet, Teknikprogrammet, Samhällsprogrammet och Estetiska programmet, inriktning musik. Huvudmannen har ansökt hos skolinspektionen om att utöka sin verksamhet med ytterligare en inriktning, Estetik och media, på det Estetiska programmet. I ansökan framgår att IT Gymnasiet hoppas varje år kunna anta 16 elever till den aktuella inriktningen. Elevantalet baseras på en undersökning genomförd i december 2012 januari 2013 där 300 ungdomar, födda , i Huddinge kommun har svarat på frågan om de kan tänka sig välja det Estetiska programmet med inriktning Estetik och media på IT-gymnasiet Södertörn. 89 ungdomar svarade ja på frågeställningen. Kommun har på grund av för lågt söktryck valt att inte erbjuda det Estetiska programmet i de egna gymnasieskolorna. Den pågående antagningsprocessen till läsåret 2013/2014 visar att IT-gymnasiet Södertörn inte har en enda Huddingeelev som sökt skolans Estetiska program som sitt förstahandsval. Sammanlagt är det två förstahandssökande till de 16 platser som erbjuds till den nuvarande inriktningen musik, detta motsvarar 0,3 elever/plats. Inriktningen erbjuds dessutom på flera håll inom Södertörnssamarbetsområde med svagt söktryck. Det är mot denna bakgrund som förvaltningen föreslår att Gymnasienämnden avstyrker ansökan från IT Gymnasiet Sverige AB om att utöka IT-gymnasiet Södertörns Estetiska program med den nationella inriktningen Estetik och media. Jukka Kuusisto Utbildningschef P Joakim Graffner Gymnasiechef Bilagor Ansökan från IT Gymnasiet Sverige AB om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Huddinge kommun, dnr :747 Beslutet delges Skolinspektionen Akten

3 :747 I kommun Huddinge kommun Beslut från regelbunden tillsyn och/eller anmälningsärenden avseende huvudmannens befintliga skolenheter kan komma att vägas in vid bedömning av aktuell ansökan. Vid Skolinspektionens handläggning inhämtas upplysningar om sökandens ekonomiska status hos bland annat UC AB. Fullständigt ifylld ansökan med bilagor ska lämnas till Skolinspektionen senast den 31 januari kalenderåret innan utbildningen avser att starta. Det undertecknade försättsbladet ställs till Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm. Följ instruktionerna till ansökningsblanketten och Statens skolinspektions föreskrifter om ansökan om godkännande som huvudman för fristående skola (SKOLFS 2011:154). 1. Skolenheten och sökanden 1 a) Skolenhetens adressuppgifter Skolenhetens namn IT-Gymnasiet Södertörn Utdelningsadress, postnummer och ort vid befintlig skola, ange endast vid utökning. Röntgenvägen 19, Huddinge Webbadress E-postadress thomas.graan@it-gymnasiet.se Telefon Mobil b) Sökandens uppgifter Sökandens namn (exempel Bolaget AB) IT Gymnasiet Sverige AB Organisationsform Aktiebolag Organisationsnummer/personnummer

4 Utdelningsadress, postnummer och ort Box 15003, Bromma Webbadress E-postadress Telefon Mobil c) Denna punkt fylls i endast om sökanden är en fysisk person. Sökanden lämnar samtycke enligt 10 personuppgiftslagen (1998:204) till att dessa uppgifter (exklusive personnummer) får göras tillgängliga på Skolinspektionens webbplats. Medges Medges ej 1 d) Sökandens kontaktperson Kontaktpersonens behörighet att företräda sökanden bekräftas genom att en fullmakt i bifogas till ansökan, se avsnitt 17. Under handläggningstiden kommer Skolinspektionens kontakter att ske med kontaktpersonen eller annan behörig företrädare. Om kontaktperson ändras, ska detta anmälas till berörd handläggare. Ett byte av kontaktperson måste bekräftas genom en ny fullmakt från sökanden. Kontaktpersonens namn Mari Persson E-postadress mari.persson@academedia.se Telefon Mobil e) Medgivande om användning av personnamn Kontaktpersonen lämnar samtycke enligt 10 personuppgiftslagen (1998:204) till att dessa uppgifter får göras tillgängliga på Skolinspektionens webbplats. Medges Medges ej 1 f) Utökning av befintlig gymnasieskola Denna ansökan gäller en utökning vid befintlig skolenhet. Ja Nej Om ansökan avser en utökning, angeskolidbestående av 5 siffror

5 Ska skolenheten byta namn anges här det gamla namnet. Ska skolenheten byta namn anges här det nya namnet. Nuvarande antal elever i skolenheten g) Offentligt inflytande En kommun eller ett landsting har aktier eller andelar i bolaget eller föreningen eller rättsligt inflytande över verksamheten på något annat sätt. Se 2 kap. 6 skollagen (2010:800). Om ja redogör för ägandeförhållandena, bestämmanderätten, det rättsliga inflytandet över verksamheten, orsakerna till att samverkan är nödvändig för att verksamheten ska komma till stånd samt vilka särskilda skäl som finns med hänsyn till utbildningens innehåll eller utformning. 2. Planerad verksamhet 2 a) Ange om skolenheten kommer att ha någon av nedanstående inriktningar. Waldorf Konfessionell. Observera att undervisningen vid fristående skolor ska vara icke-konfessionell. Verksamheten i övrigt får ha konfessionell inriktning. Redogör för det konfessionella inslagen i utbildningen. Deltagandet i konfessionella inslag ska vara frivilligt. 2 b) Läroplan För den planerade verksamheten kommer Läroplan gör gymnasieskolan 2011 att gälla. En fristående skola kan ha egna dokument som komplement till den nationella läroplanen under förutsättning att innehållet inte står i strid med den nationella läroplanen. Skolenheten kommer att använda egna dokument som komplement till Läroplan för gymnasieskola Dessa ska bifogas, se avsnitt c) Särskilda varianter m.m. Ange om ansökan avser särskilda varianter, riksrekrytering, riksrekryterande idrottsutbildning eller nationellt godkänd idrottsutbildning. En ansökan ska då även göras på Skolverkets webbplats och skickas in till Skolinspektionen senast den 31 januari: Ja, ansökan avser särskilda varianter, riksrekrytering, riksrekryterande idrottsutbildning eller nationellt godkänd idrottsutbildning.

6 3. Sökta utbildningar 3 a) Ange nationella program och inriktningar Nationellt program Nationell inriktning Estetiska programmet Estetik och media Ange planerat antal elever för utbildningen. Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår b) Redovisa planerat antal elever vid fullt utbyggd verksamhet samt vilket år detta inträffar. Vid utökning ange antal elever enbart för den/de sökta utbildningen/utbildningarna. Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt År Fullt utbyggd verksamhet Elevprognos En elevprognos ska säkerställa att sökanden får ett tillräckligt stort elevantal för att verksamheten ska kunna startas upp och bedrivas långsiktigt. Elevprognosen kan grundas på en intresseundersökning som bifogas ansökan eller därmed jämförbara uppgifter som visar ett riktat intresse från målgruppen till den planerade utbildningen och skolenheten. En generell beskrivning av exempelvis befolkningsprognos eller antagningsstatisk från kommunens gymnasieskola utgör inte en tillräcklig grund för att styrka en elevprognos. Se avsnitt 17. Om elevprognosen grundar sig på en intresseundersökning bör följande framgå av ansökan: IntresseundersökningMarkör Marknad & Kommunikation AB har i december 2012 och januari 2013 genomfört en undersökning baserad på 300 intervjuer med barn födda , bosatta i Huddinge. Se bilaga.89 ungdomar svarade JA på frågan: Skulle du kunna tänka dig att välja det Estetiska programmet med inriktning estetik och media på IT-Gymnasiet Södertörn? Då vi ansöker om 16 platser täcker detta intresse mer än väl planerat intag.övrigthuddinge kommun erbjuder inte den sökta inriktningen varpå etablering av utbildningen på IT-Gymnasiet Södertörn bör ses som en berikning av utbudet och förbättring för både elever och lägeskommun.

7 5. Skolenhetens och huvudmannens rutiner Fråga 5 a till c ska endast besvaras vid en nyetablering. Vid utökning ska dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet på skolenheten bifogas ansökan. Se avsnitt a) Systematiskt kvalitetsarbete huvudmannanivå Redogör för huvudmannens rutiner avseende det systematiska kvalitetsarbetet. Av redogörelsen ska det framgå hur huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planerar att följa upp och utveckla utbildningen. 5 b) Systematiskt kvalitetsarbete enhetsnivå Redogör för skolenhetens rutiner avseende det systematiska kvalitetsarbetet. Av redogörelsen ska det framgå hur rektorn systematiskt och kontinuerligt planerar att följa upp och utveckla utbildningen. 5 c) Systematiskt kvalitetsarbete dokumentation Huvudmannen och rektorn kommer att dokumentera det systematiska kvalitetsarbetet enligt 4 kap. 6 skollagen. 5 d) Rutiner för klagomålshantering Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Redogör för hur arbetet gällande att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen kommer att genomföras. Klagomålshantering på IT-Gymnasiet Sverige ABDET HÄR GÄLLER OM DU SOM ELEV ELLER VÅRDNADSHAVARE HAR KLAGOMÅL PÅ UTBILDNINGENVåra rutiner för att ta emot och utreda klagomål på utbildningen utgörs av två steg varav det första stegen är att klagomålet utreds på skolnivå och det andra på huvudmannanivå. Principen är att klagomålet ska utredas och åtgärdas på den nivå det gäller. Eleverna och vårdnadshavare informeras om rutinerna i samband med introduktionsperioden vid läsårsstart och på föräldramöten.klagomål utreds och åtgärdas på skolnivå1.om du som elev/vårdnadshavare har klagomål på utbildningen uppmanas du i första hand att vända dig till rektor på skolan. Klagomålet ska lämnas skriftligen via mail eller postburet brev till skolans adress, eller dokumenteras skriftligt av den i personalen som tar emot klagomålet. Det skriftliga klagomålet lämnas alltid till rektor för fortsatt handläggning.2.en bekräftelse på att rektorn tagit emot klagomålet samt uppgift om handläggningstid skickas till dig inom ett dygn (vardag) från det att rektorn tagit emot klagomålet. Utgångspunkten är att handläggningen sker skyndsamt. 3.När klagomålet är utrett får du ett skriftligt besked skickat till dig på hur situationen har lösts. I beskedet som sänds till dig ges information om hur du kan gå vidare om du upplever att situationen kvarstår. Då uppmanas du att skriftligen vända dig till huvudmannen (se information nedan). Utgångspunkten

8 ska emellertid vara att varje situation ska redas ut och lösas så att du inte behöver gå vidare. Brister som framkommer i utbildningen genom klagomål åtgärdas alltid.klagomål till huvudmannenom du som elev/vårdnadshavare upplever att klagomålet inte lett till förbättring och att situationen kvarstår eller om man har synpunkter på rektorns hantering av en viss fråga skall du kontakta huvudmannen. Då behöver du på nytt lämna ett klagomål där du beskriver situationen.klagomålet ska sändas till:epost: christine.johnson@academedia.se, Ämnesrad: KlagomålPostadress: IT Gymnasiet Sverige AB, Att. Klagomål, Box 15003, Bromma1.Ditt klagomål bekräftas av ITG inom ett dygn (vardag), med en uppskattning om handläggningstid utifrån ärendets karaktär. Utgångspunkten är att det ska ske skyndsamt. 2.Därefter utreds ärendet av huvudmannen. Om utredningen fordrar ytterligare information från dig som klagat eller rektor, lärare, klassföreståndare på skolan tas en kontakt med den/dem ärendet berör. 3.När ärendet är utrett fattar huvudmannen ett beslut, som postas till dig som elev/vårdnadshavare med uppgifter om hur ditt du kan gå vidare om klagomålet kvarstår.utgångspunkten är emellertid att varje situation ska redas ut och lösas så att du inte behöver gå vidare. Brister som framkommer i utbildningen genom klagomål åtgärdas alltid.samtliga klagomålsutredningar behandlas konfidentiellt, arkiveras och dokumenteras. 5 e) Elevdemokrati Redogör för vilka forum för samråd för elever som kommer att finns vid skolenheten. Med engagerade elever blir skolan en roligare och mer utvecklande plats för alla. RådEleverna har stora möjligheter till inflytande. Utöver Elevrådet finns det bland annat IT-rådet, Marknadsrådet och Utbildningsrådet där eleverna i samarbete med utbildare och föräldrar spelar en viktig roll för utvecklingen av skolan. Råden bidrar till ett större engagemang bland både elever och utbildare och ger eleverna värdefulla erfarenheter inför kommande studier och arbetsliv.arbete med planer Skolans elever deltar i arbetet med att ta fram olika planer, t ex Planen mot kränkande behandling, på så sätt att representanter för elevrådet och grupper av kamratstödjare deltar i utformandet. Tankarna och förslagen förs sedan ut till alla elever genom diskussioner i mentorsgrupper, klassråd och elevrådet.planering Utvärdering Eleverna inbjuds att delta i planeringen av varje enskild kurs och hur proven förläggs. Genom fortlöpande utvärderingar är eleverna även med i utvecklingen av enskilda kursers upplägg. Detta ger möjlighet att utveckla kurserna så att de på ett bra sätt motsvarar elevernas krav och förväntningar.informationskanaler Eleverna har tillgång till en IT-plattform där de kan diskutera, ställa frågor och hämta informationit-gymnasiet strävar efter att vara en skola med öppet klimat där det skall vara lätt att komma till tals med rektor och utbildare. 5 f) Arbete för trygghet och studiero Skolenheten kommer att utarbeta ordningsregler där elevernas ges delaktighet enligt 5 kap. 5 skollagen. 5 g) Plan mot kränkande behandling Fråga 5 g ska endast besvaras vid en nyetablering. Vid utökning ska skolenhetens plan mot kränkande behandling bifogas ansökan. Se avsnitt 17. Huvudmannen avser att varje år upprätta en plan mot kränkande behandling enligt 6 kap. 8 skollagen (besvaras vid nyetablering).

9 5 h) Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling Redogör för huvudmannens rutiner och arbete med att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. Skolan följer 6 kap samt 5 kap i skollagen.förebyggande /// Ansvarig Introduktion av nya studerande, personal och föräldrar /// mentor, rektor Genomgång av Likabehandlingsplan för personal /// rektor Genomgång av Likabehandlingsplan för elever /// mentor Upprättande av skolkontrakt /// rektor, elever, personal Hälsosamtal /// skolsköterska Utvecklingssamtal med studerande /// mentor Handlingsplan för åtgärd vid inträffad kränkningakut Samla information /// lärare, mentor, skolsköterska Informera rektor /// lärare, mentor, skolsköterska Anmälan till huvudman /// rektor Upprätta handlingsplan för fortsatt handläggning av ärendet /// rektor, elevhälsoteam, huvudman Samtal med de inblandade, enskilt och tillsammans Kontakt med vårdnadshavare till omyndig elev Skriftlig varning till den/de kränkande eleven/eleverna Kontroll av att den kränkande behandlingen upphört Stöd till den som utsatts för kränkning och till de/dem som kränkt Fortsatt samtalskontakt med berörda parter vid behov Gemensamt samtal med den kränkta och den/de som kränker, där samtliga får uttala sig om den uppkomna situationen (om möjligt) Samtal i klassen om behov finns Information till personal Konsekvensbeskrivning och kontinuerlig dokumentationom kränkningen inte upphör: Samtal med den kränkta och dess vårdnadshavare till omyndig elev samt anmälan till huvudman och ev. till berörd/berörda myndigheter Enskilda samtal med den/de som kränker och dess/deras vårdnadshavare till omyndiga elever samt en anmälan till huvudman och ev. till berörd/berörda myndigheter Ev. tillfällig omplacering DokumentationFortsatt kränkande behandling: Polisanmälan och därefter en ev. tillfällig placering vid annan skolenhet eller avstängning helt eller delvis.bevisbörda och krav på dokumentation I lagstiftningen ges riktlinjer om att skolan är skyldig att vidta åtgärder vid misstänkta fall av diskriminering och kränkande behandling. Skolan ska styrka att händelsen är diskriminerande eller är en kränkande behandling. Åsidosättande av skyldighet medför skadeståndsansvar. All handläggning i ärenden skall därför dokumenteras i Likabehandlingsplanens dokumenteringsmall. 5 i) Rutiner för frånvarohantering Rektorn kommer att se till att vårdnadshavare underrättas samma dag om eleven utan giltigt skäl uteblir från obligatorisk verksamhet enligt 15 kap. 16 skollagen. 5 j) Slutbetyg Huvudmannen kommer att skicka in slutbetygen till lägeskommunen enligt 29 kap. 18 skollagen. 6. Programfördjupning och individuella valet 6 a) Kurser inom programfördjupning Inom ramen för varje nationellt program kommer skolenheten att erbjuda ett antal kurser som programfördjupning i enlighet med de förskrifter som Skolverket meddelat enligt 4 kap. 5-6 gymnasieförordningen (2010:2039).

10 6 b) Kurser inom det individuella valet Skolenheten kommer inom ramen för det individuella valet erbjuda de kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet på grundnivå för elever på yrkesprogram. Eleverna på samtliga program kommer att ha rätt att läsa en kurs i idrott och hälsa utöver vad som finns på studievägen och minst en kurs i estetiska ämnen inom det individuella valet enligt 4 kap. 7 gymnasieförordningen. 7. Utbildning 7 a) Undervisning och arbetsformer Redogör för hur undervisningen kommer att genomföras och vilka arbetsformer som kommer att karaktärisera utbildningen. IT-Gymnasiets skolor har valt att arbeta med olika undervisningsformer såsom lektioner, föreläsningar, laborationer och projekt som knyter samman flera ämnen. Eleverna medverkar vid planeringen av projekten och utvärderar sedan avslutade arbeten tillsammans med sina utbildareskolan är öppen för eleverna åtta timmar om dagen oavsett om de har schemalagda lektioner eller inte. Detta innebär att det finns möjlighet att läsa läxor under dagtid i stället för på kvällar och helger, vilket bidrar till en mer normal arbetsdag. Då utbildarna har åtta timmars arbetsplatsförlagd tid per dag, skapar det möjligheter för våra elever att få stöd och hjälp under hela dagen. Eleverna på IT-Gymnasiet får lärarledd undervisningstid i enlighet med den av Skollagen föreskrivna. 7 b) Värdegrundsfrågor Redogör för hur skolenheten kommer att arbeta med värdegrundsfrågor samt de mål och riktlinjer som beskrivs i läroplanen. Beskriv hur värdegrundsarbetet kommer att genomsyra verksamheten. IT-Gymnasiet arbetar genomgående med det tredelade uppdraget: Kunskap, Individuell utveckling och Medborgarförberedelse. Viktiga hörnstenar i detta är kompetenta pedagoger, mentorskap och en tydlig integrering av värdegrundsfrågor i det dagliga arbetet. Skolorna arbetar bland annat med följande: Kompetenta pedagoger Mentorskap I undervisningen arbeta aktivt med värdegrundsfrågor. Exempelvis genom värderingsövningar, val av litteratur, rollspel kopplade till värdegrundsfrågor mm. Temadagar Ett aktivt samarbete med skolans antimobbningsgrupp Handlingsplan mot kränkande behandling Grupparbeten Trivselregler IntroduktionsdagarTillsammans med eleverna på skolan tas det fram så kallade trivselregler, där man kommer överens om att alla ska behandlas med respekt och att alla har rätt till sina åsikter, sitt utseende, sin sexuella läggning osv.våra lärare har så kallade tjänsteavtal, vilket innebär att de på skolan är 40 timmar/vecka. Detta leder till en hög vuxennärvaro mellan 8 och 17 och en möjlighet att snabbt ta tag i konfliktsituationer. Över 91 % av våra elever angav i vår årliga kvalitetsundersökning att de känner sig trygga på sin skola.i vår arbetsmodell ITG-kompetens fokuserar vi på 5 ledord: Ansvarstagande, Social kompetens och kommunikativ förmåga, Bred IT-kompetens, Problemlösning och Kreativitet. Kompetensorden är framtagna i en dialog med högskola/universitet och företag på de orter vi har skolor. Kompetensorden ska återspeglas i alla kurser och i alla projekt.arbete i grupp med handledning är vanligt i den dagliga verksamheten. Huvudfokus i detta arbete är förstås

11 problemlösningen och kunskapsinhämtningen, men även den konkreta övningen att arbeta med andra människor i en grupp med ett gemensamt mål, där man måste lära sig att hantera olika situationer, personer, åsikter och konflikter.skolåret startas upp med introduktionsdagar där man bl.a. har fokus på att skapa en vikänsla i grupperna genom olika samarbetsövningar. 7 c) Elevinflytande Redovisa hur eleverna i gymnasieskolan kommer att få inflytande över utbildningen. Elevinflytande - Skolan skall ha både klassråd och elevråd. - Eleverna skall erbjudas möjlighet till inflytande när det gäller planering och upplägg av ämnen och kurser. - Eleverna skall också delta i övergripande planering av skolans verksamhet. - Eleverna skall delta i utvärderingar där de kan lämna synpunkter på planering, undervisning, arbete med värdegrund med mera. Rektor skall komma ut i varje enskild klass och presentera samt diskutera utvärderingens resultat. Förbättringsarbetet implementeras sedan tillsammans med elevrådet. - Skolans lokala arbetsplan reflekteras i elevrådet. - Elever skall involveras i rekryteringen av lärare. - Elevernas delaktighet i skolmiljön är viktig. Exempelvis skall ordningsregler utarbetas tillsammans med eleverna.- Eleverna deltar i arbetet med att ta fram och fastslå en handlingsplan mot kränkande behandling. - Eleverna kommer att, tillsammans med skolans personal, ingå i en trivselgrupp med uppgift att lägga fram förslag som kan öka trivseln på skolan 7 d) Kunskapsutveckling Redogör för hur man vid skolenheten kommer att följa upp elevernas kunskapsutveckling. För varje elev upprättas tillsammans med eleven en individuell studieplan, som löpande hålls uppdaterad. Den enskilde elevens kunskapsutveckling följs upp vid regelbundna samtal med mentor samt vid utvecklingssamtal, som genomförs varje termin och där föräldrar deltar. Föräldrar till myndiga elever inbjuds till utvecklingssamtalen om eleven ger sitt samtycke. Formativ bedömning Målet är en tydligare och rättvisare bedömning av elevernas arbete. Det ökar elevens förståelse för hur vi bedömer dem och ger bättre studiemotivation och resultat.betyg Betyg kommer att sättas i enlighet med Gymnasieförordningen 7 kap. Lärarna skall gå igenom kursmål och betygskriterier inför varje kursstart. Elevernas kunskaper utvärderas utifrån vad eleven presterat på lektionerna samt genom prov och inlämningsuppgifter. Elev som riskerar att få betyget IG på en kurs får information om detta genom undervisande lärare. En utredning startas och eventuella åtgärdsprogram upprättas, allt i enlighet med nya skollagen (3 kap. 8-9 ). Efter avslutad kurs sätts betyg.nationella provskolan kommer att delta i de nationella proven och följa de tillhörande bedömningsanvisningarna 7 e) Elever i behov av särskilt stöd Redogör för hur man vid skolenheten kommer att arbeta med elever i behov av särskilt stöd. Beskriv särskilt rutinerna för upprättande av och arbetet med åtgärdsprogram. Huvudmannen arbetar i enlighet med Skolverkets skrift: Att arbeta med särskilt stöd med hjälp av åtgärdsprogram.skolårets inleds med individuella möten där elev och mentor upprättar en plan för elevens studier. Denna plan innefattar en diskussion kring elevens starka och svaga sidor och en sammanställning av elevens mål med sina studier på lång och kort sikt, en så kallad IUP. Här kan önskemål om särskilt stöd framläggas av eleven själv eller i samråd med målsman. Denna information sammanställs och delges vid behov skolledning för resurstillsättning och planering av verksamheten.inom varje kurs har kursledaren ansvar att tillsammans med eleven utreda vidare

12 behov av särskilt stöd. Detta stöd kan exempelvis utformas på följande sätt: extra stödperson i klassrummet, bokade tider med kursledare eller mentor, stödstugor i respektive ämne/kurs, så kallade uppsamlingsdagar med fokus på speciella kunskapsområden, stöd av specialpedagog eller kurator samt anpassning av material och bedömningsmetoder.inom IT-Gymnasiet arbetar dessutom samtliga utbildare kontorstider och är därför anträffbara mellan lektionerna för stöd och coachningssamtal. Vid ärenden där ytterligare åtgärder krävs har skolan tillgång till skolläkare, skolpsykolog, skolsköterska, kurator samt specialpedagog. Inom varje kurs hålls ett antal avstämningssamtal med eleven och minst två gånger per år bjuds elev och målsman in till utvecklingssamtal med utgångspunkt i elevens individuella utvecklingsplan samt elevens måluppfyllnad i respektive kurs/ämne. Vid uppkommet behov upprättas ett åtgärdsprogram för eleven. Detta sker utifrån Skollagens krav och Skolinspektionens rekommendationer. Åtgärdsprogrammet byggs utifrån skol-, grupp- och individperspektiv samt, i vissa fall, målsmans möjlighet till stöttning av eleven. I åtgärdsprogrammet skall det vara tydligt vad skolan erbjuder och ansvarar för samt vad eleven själv ansvarar för. Mål för eleven sätts upp på lång och kort sikt. Upprättande och uppföljning av åtgärdsprogram sker av mentor, och i vissa fall rektor, samt följs systematiskt upp tillsammans med elev och målsman. 7 f) Information till vårdnadshavare Vårdnadshavare till elever i gymnasieskolan kommer att erbjudas utvecklingssamtal minst en gång varje läsår enligt 15 kap. 20 skollagen. 8. Arbetsplatsförlagt lärande (APL) och gymnasial lärlingsutbildning Avser huvudmannen att erbjuda APL? Ja Nej Fråga 8 a till g ska endast besvaras om huvudmannen avser att erbjuda APL. 8 a) Gymnasial lärlingsutbildning Huvudmannen avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning. 8 b) Omfattning av APL Ange vilka program där APL kommer att ingå och omfattning i antal veckor för respektive program/inriktning. 8 c) Säkerställande av APL-platser Redogör för vilka kontakter som tagits för att säkerställa APL-platser på utbildningen på varje respektive program där APL kommer att erbjudas. Bifoga ett skriftligt underlag från tillfrågade företag som kan styrka tillgången till APL-platser. Detta

13 bör göras genom ett intyg som visar att företagen som huvudmannen varit i kontakt med kommer att kunna ta emot elever för APL. Se avsnitt d) Lokalt programråd Redogör för det lokala programrådets roll i skolenhetens APL-organisation. 8 e) Kursmål samt information Redogör för hur det säkerställs att de moment som ska genomföras på APL-platsen kopplas till kursmålen samt för hur eleverna informeras om kursmål och bedömning. Redogörelsen ska avse respektive program. 8 f) Bedömning och betygsättning Redogör för rutinerna för bedömning och betygsättning vid APL. 8 g) Lärlingsutbildning Om gymnasieskolan avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning redogör för hur utbildningskontraktet kommer att utformas alternativt bifoga ett exempel på utbildningskontrakt. 9. Mottagande och urval 9 a) Mottagande Skolenheten kommer att ta emot alla ungdomar som har rätt till den sökta utbildningen i gymnasieskolan enligt 15 kap. 33 skollagen. Mottagandet kommer att begränsas till elever som är i behov av särskilt stöd. Redogör närmare för vilka elever som avses. Mottagandet kommer att begränsas till vissa elever som utbildningen är särskilt anpassad för. Redogör närmare för vilka elever som avses. 9 b) Urval Skolenheten kommer att följa bestämmelserna om urval enligt 7 kap. 2-5 gymnasieförordningen.

14 9 c) Färdighetsprov Färdighetsprov kommer att anordnas enligt 7 kap. 5 gymnasieförordningen. Om färdighetsprov kommer att anordnas, redogör för vilka program som avses, hur provet kommer att genomföras, vad som ingår i provet och hur resultatet ska vägas in i förhållande till betygen från grundskolan. 10. Skolenhetens ledning och personal 10 a) Rektor - behörighetskrav För ledning av skolenheten ska det finnas en rektor. Huvudmannen kommer att anställa en rektor som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt enligt 2 kap. 11 skollagen. 10 b) Lärartäthet Ange beräknat antal lärare uttryckt i personer och antal tjänster för de program ansökan avser. Läsår 1 Läsår 3 Fullt utbyggd Personer Tjänster Personer Tjänster Personer Tjänster 2 1,2 4 2,24 5 3,12 10 c) Lärarnas utbildning För undervisningen i gymnasieskolan ställs krav på lärarnas utbildning. Endast den som har legitimation som lärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisning. Övergångsbestämmelser avseende lärarlegitimation framgår av Lag (2010:801) om införande av skollagen. Undantag får göras i vissa fall. Skolenheten kommer att följa skollagens krav på lärarnas utbildning enligt 2 kap. 13, skollagen. 11. Elevhälsa 11 a) Tillgång till elevhälsa Redogör för hur eleverna får tillgång till elevhälsa. Avser huvudmannen anställa personal eller överlämna uppgifterna på entreprenad? IT-Gymnasiet Södertörns EHT (ElevHälsoTeam) består av rektor, ställföreträdande rektor, 2 st arbetslagsledare, kurator (anställd 40%), skolsköterska (inhyrd 20%) och vid behov kallas skolläkare och/eller psykolog in enligt avtal. EHT har ett möte i veckan där de tar upp alla elever som har något slags behov. Dessa elever delas upp i pågående och vilande och följs upp veckovis.

15 11 b) Elevhälsans funktioner Ange vilka funktioner inom elevhälsan som skolenhetens elever kommer att ha tillgång till. Samtliga IT-Gymnasier har en samlad elevhälsa med tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator, samt personal med specialpedagogisk kompetens. 11 c) Elevhälsans roll Redogör för elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll. Rektor ansvarar för att:1. Elevhälsan arbetar främst förebyggande och hälsofrämjande.2. Ge förutsättningar för att hela elevhälsan ska kunna involveras med sina kunskaper i skolans arbete att ge skapa en skolmiljö där alla elever har möjlighet till utveckling mot utbildningens mål.3. Varje elev erbjuds minst ett hälsobesök som innefattar en allmän hälsokontroll Konkreta exempel: Regelbundna möten med elevhälsa, personal och ledning Elevhälsan deltar i planerings- och studiedagar Direkt medverkan i temadagar, projekt inom de områden elevhälsan ska vara involverat i (t ex frågor om livsstil, sex- och samlevnad, hälsa, arbetsmiljö, alkohol, droger mm) Direkt medverkan inom ämnet idrott och hälsa 12. Studie- och yrkesvägledning Skolenheten kommer att erbjuda eleverna i gymnasieskolan Studie- och yrkesvägledning (SYV) så att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses enligt 2 kap. 29 skollagen. 13. Undervisning i modersmål och svenska som andraspråk 13 a) Modersmålsundervisning Skolenheten kommer att erbjuda modersmålsundervisning enligt 15 kap. 19 skollagen. 13 b) Svenska som andraspråk Undervisning i svenska som andraspråk ska om det behövs anordnas för elever som har ett annat språk än svenska som modersmål. Skolenheten kommer att erbjuda undervisning i svenska som andraspråk enligt 4 kap. 11 gymnasieförordningen.

16 14. Lokaler och utrustning 14 a) Nyetablerad skolenhet Redogör för skolenhetens planerade lokaler (ange yta och adress). Bifoga ett skriftligt underlag som visar att angivna lokalalternativ kan bli aktuella. Detta bör göras genom intyg som visar att de fastighetsföretag som huvudmannen varit i kontakt med kommer att kunna hyra ut eller sälja fastigheten. Bifoga även ritning. Se avsnitt b) Utökad skolenhet Redogör för hur skolenhetens avser att utöka befintliga lokaler (ange yta för utökningen samt för hela skolenheten och skolans adress). Inga nya lokaler behövs. Breddningen kommer att bedrivas i skolans befintliga lokaler. Ytan omfattar 2910 kvm. Adress: Röntgenvägen 19, Huddinge. 14 c) Speciallokaler och utrustning Redogör för tillgången till speciallokaler och utrustning. Ange i vilken utsträckning speciallokaler ska hyras. Om skolenheten avser att hyra speciallokaler, bifoga ett skriftligt underlag som styrker tillgången till speciallokaler och utrustning. Idrott och hälsa IT-Gymnasiet Södertörn har idrottshall i sina lokaler. Skolan bedriver undervisningen enligt de kriterier som finns i skolverkets kursbeskrivningar. Naturvetenskapliga ämnen Skolan har tillgång till speciallokaler så som kemisal, fysiksal, datasal mm. Samtliga speciallokaler är är utrustade med laborationsutrustning och övrigt material för de naturvetenskapliga och tekniska ämnena. Speciallokaler och utrustning för respektive sökt yrkesprogram. 14 d) Skolbibliotek tillgång till Redogör för hur huvudmannen kommer att säkerställa elevernas tillgång till ett skolbibliotek. Om huvudmannen avser att sluta avtal med närliggande skolenhet eller bibliotek, ska intyg som visar att huvudmannen kommer att få tillgång till skolbibliotek. Om skolbiblioteket inte kommer att finnas i skolenhetens lokaler ange avståndet mellan biblioteket och skolenheten. Skolan har ett skolbibliotek i enlighet med Skollagen. 14 e) Skolbibliotek pedagogiska verksamheten Redogör för hur skolbiblioteket ska användas i den pedagogiska verksamheten.

17 Skolbiblioteket används i undervisningen som ett medel att stimulera till läsning, lära eleverna om informationssökning och källkritik samt möjlighet till fördjupningsarbeten. Skolbiblioteket är centralt för att eleven ska utveckla förmågan att söka och kritiskt granska och förhålla sig till olika källor. 15. Ekonomi 15 a) Avgifter Skolenheten kommer att vara avgiftsfri för eleverna i enlighet med 15 kap. 17 skollagen. 15 b) Etableringskostnader Ange under vilka kostnadsposter och med vilka belopp etableringskostnader finns redovisade i budgeten. Om etableringskostnader inte finns redovisade i budgeten ange varför och hur stora dessa beräknas bli. Budgeten omfattar de marginella intäkterna och kostnaderna som uppstår i och med breddningen. Etableringskostnader, utöver kostnader som redan bärs av skolan så som lokal och rektor, består av marknadsföring och personalutbildning.breddningen ryms inom skolans befintlig lokal i år c) Bidragsbelopp Redovisa hur bidragsbeloppet har beräknats per skolform. Ange till exempel om summan grundats på kontakter med kommunen eller liknande. Beloppet ska stå i överensstämmelse med det angivna elevantalet inom respektive verksamhet. Samtliga av eleverna beräknas komma från KSL (Kommunförbundet Stockholms Län) och betingar kr/år.En riskfaktor på 15% av kommunalt bidrag är medräknad år 1, 10% år 2, 5% år 3 i fall klasserna inte fylls eller elevavgifterna är lägre än plan. 15 d) Övriga inbetalningar/intäkter Om övriga inbetalningar/intäkter ingår i budgeten ska dessa styrkas. Redovisa separat hur de har beräknats och bifoga underlag som styrker beloppet. Se avsnitt e) Resultatutveckling Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat år tre, redovisa när verksamheten beräknas generera ett positivt resultat. 15 f) Likviditetsbudget och Resultatbudget Samtliga utbetalningar/kostnader för etableringen ska ingå i budgeten. Likviditetsbudget Inbetalningar Läså Resultatbudget Intäkter Läså Läså Läså

18 r 1 r 1 r 2 r 3 Kommunalt bidrag Lån 1) Kommunalt bidrag Övriga intäkter Ägartillskott 2) Finansiering med egna medel 3) Övriga inbetalningar 4) Summa inbetalningar Utbetalningar Personal Skolledning Lärare Administration Rekrytering Fortbildning Lokaler/utrustning Lokalhyra Möbler Datorer Service Kontorsutrustning Telefon, kopiator m m Läromedel Litteratur/utrustning/skolbibliot ek Programvaror, licenser Övrigt Information och annonsering Summa intäkter Kostnader Personal Skolledning Lärare Administration Rekrytering Fortbildning Lokaler/utrustning Lokalhyra Service Kontorsutrustning Läromedel Litteratur/utrustning/skolbibliot ek Programvaror, licenser Övrigt Information och annonsering Elevhälsa Skolmåltider Studieresor m m APL- handledning Försäkringar

19 Elevhälsa Skolmåltider Studieresor m m APL- handledning Försäkringar SYV Finansiella poster Räntor Amorteringar SYV Finansiella poster Räntor Avskrivningar Möbler Datorer Telefon, kopiator m m Summa kostnader Vinst/Förlust Summa utbetalningar Över-/underskott Lån: Styrk posten lån med aktuellt lånelöfte från till exempel bank. Av lånelöftet ska framgå vilket belopp som lånas ut. Ägartillskott: Om medel tillskjuts av ägarna ska detta framgå under denna post och styrkas med aktuellt intyg samt t ex kontoutdrag, årsredovisning eller liknande som visar att medlen finns att tillgå. Finansiering med egna medel: Avser finansiering med egna medel, till exempel medel som finns tillgängliga i redan bedriven verksamhet. Styrk posten med till exempel aktuell årsredovisning, se avsnitt 17. Övriga inbetalningar: Tillskott av medel som inte omfattas av ovanstående poster. Styrks till exempel med intyg och kontoutdrag från privatperson, sponsoravtal, inbetalningar från medlemmar eller liknande. Personalkostnader: Beloppet ska stå i överensstämmelse med det angivna antalet lärar-/personaltjänster under avsnitt 10 b). 16. Övriga upplysningar Ange eventuella övriga upplysningar som sökande önskar framhålla. 17. Bilagor Handlingar som ska bifogas ansökan - Ange bilagenummer. Fullmakt för den kontaktperson som företräder sökanden hos Statens skolinspektion. 1 Intresseundersökning eller därmed jämförbara uppgifter som visar ett riktat intresse från elever och vårdnadshavare till den planerade utbildningen och skolenheten. Uppgifterna ska ligga till grund för sökandens budget och visa att sökanden kan få ett tillräckligt stort antal elever till de sökta

20 utbildningarna. 2, 3 Ritning över skolenhetens tilltänkta lokaler. Sökandens senaste årsredovisning. 4 Intyg avseende extern finansiering av utbildningsverksamheten. Aktiebolag - Registreringsbevis från Bolagsverket. Av registreringsbeviset ska framgå att bolaget ska bedriva sådan utbildningsverksamhet som ansökan avser. 5 Vid utökning av verksamheten ska dessutom följande bifogas Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet på skolenheten. 6 Plan mot kränkande behandling. 7 Övriga bilagor APL intyg från företag per program. Lokaler intyg från fastighetsföretag. Speciallokaler intyg från exempelvis kommun eller fastighetsföretag. Skolbibliotek intyg från bibliotek. Bilagor till denna ansökan Namn Nr Bilaga 1 - ITG-Fullmakt.pdf 1 Bilaga 2 - Intresseundersökning-Teknisk beskrivning.pdf 2 Bilaga 3 - Södertörn-Intresseundersökning.pdf 3 Bilaga 4 - ÅR-IT Gymnasiet Sverige AB pdf 4 Bilaga 5 - IT Gymnasiet Sverige AB-Registreringsbevis.pdf 5 Bilaga 6 - Södertörn-Kvalitetsrapport.pdf 6 Bilaga 7 - Södertörn-Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling.pdf 7 Bilaga 8 - Södertörn-Budget.xlsx 8 Angående bilagor Om efterfrågade bilagor saknas, redogör för orsaken till att de efterfrågade bilagorna inte bifogats till ansökan Budget bifogas som bilaga 8 Gy 2013/32172 Ansökan avser Ansökan om godkännande som huvudman för fristående gymnasieskola, IT-Gymnasiet Södertörn i Huddinge kommun