1. Skolenheten och sökanden

Transkript

1 Dnr :644 I kommun Danderyds kommun En fullständigt ifylld ansökan med bilagor ska ha kommit in till Skolinspektionen senast den 31 januari kalenderåret innan utbildningen avser att starta. Följ instruktionerna till ansökningsblanketten och Statens skolinspektions föreskrifter om ansökan om godkännande som huvudman för fristående skola (SKOLFS 2011:154). 1. Skolenheten och sökanden 1 a) Skolenhetens adressuppgifter Skolenhetens namn Viktor Rydberg Gymnasium Djursholm Utdelningsadress, postnummer och ort Viktor Rydbergs väg Webbadress E-postadress louise.ankarcrona@vrg.se Telefon Mobil b) Sökandens uppgifter Sökandens namn (exempel Bolaget AB) Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor Organisationsform Stiftelse Organisationsnummer/personnummer Utdelningsadress, postnummer och ort Kungstensgatan 6, Stockholm Webbadress

2 E-postadress Telefon Mobil c) Denna punkt fylls i endast om sökanden är en fysisk person. Sökanden lämnar samtycke enligt 10 personuppgiftslagen (1998:204) till att dessa uppgifter (exklusive personnummer) får göras tillgängliga på Skolinspektionens webbplats. Medges Medges ej 1 d) Sökandens kontaktperson Kontaktpersonens behörighet att företräda sökanden bekräftas genom en fullmakt bifogad till ansökan, se avsnitt 17. Under handläggningstiden kommer Skolinspektionens kontakter enbart att ske med kontaktpersonen. Om kontaktperson ändras, ska detta anmälas till berörd handläggare. Ett byte av kontaktperson måste bekräftas genom ny fullmakt från sökanden. Kontaktpersonens namn Louise Ankarcrona E-postadress louise.ankarcrona@vrg.se Telefon Mobil e) Medgivande om användning av personnamn Kontaktpersonen lämnar samtycke enligt 10 personuppgiftslagen (1998:204) till att dessa uppgifter får göras tillgängliga på Skolinspektionens webbplats. Medges Medges ej 1 f) Offentligt inflytande Har en kommun eller ett landsting aktier eller andelar i sökanden eller rättsligt inflytande över verksamheten på något annat sätt? Ja Nej Om ja redogör för ägandeförhållandena, det rättsliga inflytandet, orsakerna till att samverkan är nödvändig samt eventuella särskilda skäl med hänsyn till utbildningens innehåll eller utformning.

3 2. Planerad verksamhet 2 a) Ange om skolenheten kommer att ha någon av nedanstående inriktningar. Waldorf Konfessionell Om skolenheten ska ha konfessionell inriktning redogör för de konfessionella inslagen i utbildningen. Observera att samtliga konfessionella inslag som kommer att förekomma i utbildningen ska redovisas. 2 b) Ange vilken läroplan skolenheten avser att följa. Läroplan för gymnasieskolan 2011 Läroplan för gymnasieskolan 2011 och egna dokument som komplement till läroplanen. Se avsnitt c) Särskilda varianter m.m. Ange om ansökan avser särskilda varianter, riksrekrytering, riksrekryterande idrottsutbildning eller nationellt godkänd idrottsutbildning. En ansökan ska då även göras på Skolverkets webbplats: Ja, ansökan har gjorts på Skolverkets webbplats. 2 d) Utökning av gymnasieskolan Denna ansökan gäller en utökning vid befintlig skolenhet. Ja Nej Om ansökan avser en utökning, angeskolidbestår av 5 siffror Ska skolenheten byta namn anges här det gamla namnet. Ska skolenheten byta namn anges här det nya namnet. Nuvarande antal elever i skolenheten Sökta utbildningar 3 a) Ange nationella program och inriktningar Nationellt program Nationell inriktning

4 Estetiska programmet Musik Ange planerat antal elever för utbildningen. Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår b) Redovisa planerat antal elever vid fullt utbyggd verksamhet samt vilket år detta inträffar. Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt År Fullt utbyggd verksamhet Elevprognos En elevprognos ska säkerställa att sökanden får ett tillräckligt stort elevantal för att kunna starta upp och driva den sökta verksamheten med varaktighet och stabilitet. Elevprognosen ska grundas på en genomförd intresseundersökning som bifogas i ansökan eller därmed jämförbara uppgifter som visar ett riktat intresse från målgruppen till den planerade utbildningen och skolenheten. Redogör för de uppgifter som elevprognosen grundar sig på. Om elevprognosen grundar sig på en intresseundersökning bör undersökningen visa hur många elever ur relevant ålderskategori som visat ett riktat intresse för respektive planerat program och inriktning. Se avsnitt 17. Se bilaga 2 5. Skolenhetens och huvudmannens rutiner 5 a) Systematiskt kvalitetsarbete Redogör för hur skolenheten kommer att arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå. Av redogörelsen ska det framgå vilka direktiv som kommer att ges till enhetsnivå och vilken återkoppling som kommer att begäras in från enhetsnivå samt vilka som kommer att medverka i kvalitetsarbetet på enhetsnivå. Se avsnitt 17. På stiftelsens skolor sker ett kontinuerligt utvecklingsarbete: På enhetsnivå:

5 Enskilda kurser utvärderas av eleverna Personalen utvärderar skolledningarnas arbete På huvudmannanivå: Varje år utvärderas, genom enkäter till eleverna i årskurs ett och tre, allmänna faktorer som miljö, trivsel, kunskapsinhämtning, studievägledning, skolhälsovård, information och kommunikation. Resultaten av enkäterna på enhets- och huvudmannanivå ligger till grund för planeringen av följande läsår. På stiftelsens skolor pågår ett kontinuerligt utvecklingsarbete. Lärarna har stor frihet att pröva nya metoder och arbetssätt. En förutsättning för detta är en noggrann uppföljning av resultatet, vilket också sker. Se bilaga 6 5 b) Rutiner för klagomålshantering Redogör för vilka rutiner skolenheten kommer att ha gällande att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen samt hur elever, vårdnadshavare och andra får information om klagomålshantering. Huvudmannen och skolledningen informerar på skolans portal - som är tillgänglig för elever och vårdnadshavare - om hur klagomål, tankar och idéer kan framföras till huvudman, skolledning eller lärare. Huvudmannen och skolledningen tar således emot mejl, telefonsamtal, brev, och svarar alltid på dessa. Skolan har en aktiv föräldraföreningsom skolledningen har regelbundna möten med. Till förädraföreningen kan vårdnadshavare vända sig med klagomål. Skolledningen informerar huvudmannen om inkomna klagomål, som följer upp att den klagande får svar inom en vecka. På under fliken kontakt finns ett fält med följande text: Har du synpunkter eller klagomål på verksamheten i stiftelsens skolor? Skicka ett brev till stiftelsen eller ett mail till synpunkter@vrg.se. Skolhuvudmannen behandlar ärendet och återkommer med svar inom en vecka. Adressen synpunkter@vrg.se går direkt till styrelsen för huvudmannen, som kontaktar berörd skolledare och ser till att ärendet behandlas så att svar kan ges inom den angivna tiden. 5 c) Elevers och vårdnadshavares inflytande Redogör för hur elever och vårdnadshavare får inflytande över utbildningen. Skolan har ett väl fungerande elevråd, med valda representanter i styrlesen, som arrangerar öppna elevrådsmöten varje vecka, dit alla elever på skolan är välkomna. Elevrådet har också regelbundna möten med skolledningen, där frågor som rör allt från elevernas fysiska skolmiljö, sociala aktiviteter

6 och undervisningsfrågor diskuteras. Varje klass har två mentorer, som träffar sina mentorselever en gång i veckan. I årskurs ett diskuteras begreppet demokrati och elevdemokrati under mentortiden. Inom de olika kurserna på skolan bestämer lärarna form och innehåll i samråd med eleverna, inom ramen för de mål och styrdokument som finns. Eleverna ges möjlighet att ta stort ansvar för upplägg och planering av sina studier. Genom möjlighet till god framförhållning och transparens ges eleverna möjlighet att påverka allt från lektionsinnehåll till examinationsformer, studietakt och kursinnehåll. Skolan har ett öppet klimat mellan elever och mellan personal och elever, vilket framkomer i de utvärderingar som görs varje år. Eleverna driver idag ett antal kommitéer, där elever och personal tillsammans arbetar för ett gemensamt syfte. 5 d) Arbete för trygghet och studiero Redogör för vilka rutiner skolenheten kommer att ha för att utarbeta ordningsregler. Beskriv även hur eleverna kommer att medverka i processen. På Viktor Rydberg Gymnasium finns ett kontrakt mellan elev och skola, där ordningsregler finns definierade. Alla elever som börjar skolan får skriva på kontraktet, som är utarbetat av elever och personal, under ledning av rektor. Varje år, på vårterminen, ses reglerna över i alla mentorsgrupper, för eventuell revidering 5 e) Plan mot kränkande behandling Redogör för skolenhetens rutiner med att ta fram och arbeta med en plan mot kränkande behandling. Vid utökning ska skolenhetens plan mot kränkande behandling bifogas ansökan. Se avsnitt 17. Se bilaga 7, Likabehandlingsplan med plan för åtgärder vid kränkande behandling 5 f) Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling Redogör för skolenhetens rutiner och arbete med att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. Se bilaga 7, Likabehandlingsplan med plan för åtgärder vid kränkande behandling 5 g) Rutiner för frånvarohantering Redogör för skolenhetens rutiner för att rapportera frånvaro till vårdnadshavare. Vårdnadshavaren får välja om rapportering ska ske via eller sms. Efter varje skoldag skickas frånvarorapport automatiskt från frånvaroprogrammet. 5 h) Kommer huvudmannen att skicka in slutbetygen eller de betygsdokument som eleven får efter fullföljd gymnasieutbildning till lägeskommunen? Ja Nej

7 6. Kurser och yrkesutgångar 6 a) Kurser inom programfördjupning Inom ramen för varje nationellt program ska skolenheten erbjuda ett antal kurser som programfördjupning. De kurser som får erbjudas är sådana kurser som Skolverket meddelat föreskrifter om. Redogör för respektive sökt program vilka kurser skolenheten avser att erbjuda inom ramen för programmets programfördjupning. Följande kurser kommer att erbjudas på programfördjupningen för det sökta programmet: Engelska 7 Entreprenörskap Film- och TV-produktion Filosofi 1 Fotografisk bild Matematik 2b Matematik 3b Matematik 4 Medieproduktion 1 Medieproduktion 2 Moderna språk - Spanska, Franska, Tyska, Kinesiska Ensemble 1 Instrument eller sång 1 Instrument eller sång 2 Körsång 1 Körsång 2 Musikproduktion 1 Naturkunskap 2 Psykologi 1 Samhällskunskap 2 6 b) Yrkesutgångar Om ansökan avser utbildning på yrkesprogram ange, per program, vilken eller vilka yrkesutgångar som utbildningen på programmet kommer att leda till. 6 c) Kurser inom det individuella valet Skolenheten ska inom ramen för det individuella valet erbjuda de kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet på grundnivå för elever på yrkesprogram. Eleverna på samtliga program ska ha rätt att läsa en kurs i idrott och hälsa utöver vad som finns på studievägen och minst en kurs i estetiska ämnen inom det individuella valet. Kommer skolenheten att erbjuda dessa kurser inom ramen för det individuella valet? Ja Nej

8 7. Utbildning 7 a) Undervisning och arbetsformer Redogör för hur undervisningen kommer att genomföras och vilka arbetsformer som kommer att karaktärisera utbildningen. Lämna konkreta exempel. Undervisningen i musik på VRG i Djursholm ska i så stor utsträckning som möjligt integreras med andra estetiska ämnen, men också humaniora och språk. Tre områden kommer undervisningen att präglas av: -Teori och praktik går hand i hand, vilket skapar möjlighet att omsätta sitt kunnande och att växa med ämnet musik. -Samspel, eleverna ska tränas i att samverka musikaliskt och också låta sig ledas och leda delar av musikundervisningen, framträdanden och förberedelser för konserter och musikproduktioner -Aktivitet ska vara ett ledord i undervisningen, tydligt fokus ligger på ett elevlett och formativt sätt att arbeta med musikämnets alla kurser. Elever som läser inriktning musik på estetiska programmet får både enskild undervisning på sitt huvudinstrument varje vecka under alla tre åren. Under alla tre åren spelar/sjunger eleven i ensemble och får undervisning i små grupper i gehörs- och musiklära, vilket ger en naturlig koppling i undervisningen till både teori och praktik. För att möta publiken utanför skolan anordnas konserter i lokaler. Detta för att lära eleverna alla led kring framträdanden och produktion. Eleverna får då möjlighet att väva in kunskaper från andra kurser som till exempel ledarskap och entreprenörskap. Inför tredje året kan eleven delta i audition till VRG.s musikal, som är en frivillig kurs i alla stiftelsens tre gymnasieskolor i åk 3. Musikalen sätts upp på en etablerad scen i Stockholm. 7 b) Värdegrundsfrågor Redogör för hur man vid skolenheten kommer att arbeta med värdegrundsfrågor samt de mål och riktlinjer som beskrivs i läroplanen. Beskriv hur värdegrundsarbetet kommer att genomsyra verksamheten och inte endast är isolerat till enstaka lektioner. Lämna konkreta exempel. Det kontinuerliga värdegrundsarbetet på VRG Djursholm innefattar bl.a. arbetet med skolans likabehandlingsplan. Vid varje skolstart formas en grupp som arbetar aktivt med likabehandlingsplanen under hösten. Gruppen består av elever (minst en representant från elevkåren och en från Peers ) samt vuxna på skolan (skolledning, lärare samt resurspersonal) som träffas för att arbeta med att revidera likabehandlingsplanen inför nästkommande kalenderår. Gruppen tar också fram arbetsmaterial som alla elever får tillfälle att arbeta med under hösten i sina mentorsgrupper. Arbetsmaterialet syftar främst till att få skolans elever delaktiga i vilka typer av insatser man vill jobba med på skolan under nästkommande kalenderår. Mentorerna håller i dessa tillfällen och lämnar sedan in elevernas kommentarer till arbetsgruppen, som går igenom dem och lägger fram förslag på en reviderad likabehandlingsplan. I mentorsgrupperna använder man också dessa tillfällen till att diskutera vad diskriminering och kränkande behandling är. Arbetsgruppen skickar sedan ut förslag på ny likabehandlingsplan för nästkommande läsår, som eleverna får godkänna. Detta förslag går även till skolans personal och till föräldraföreningen. Detta arbete med likabehandlingsplanen innebär ett kontinuerligt arbete med värdegrundsfrågor.

9 Ur förra årets arbete utmynnade t.ex. vad vi kallar VRG Olympics, en dag som syftar till att skapa gemenskap mellan årskurser och program, förebygga kränkningar och öka tryggheten på skolan. VRG Olympics gick av stapeln för första gången hösten 2011, med mycket lyckat resultat. VRG Olympics kommer att gå av stapeln igen, hösten Likabehandlingsplanen bifogas. 7 c) Elevinflytande och elevdemokrati Redogör för hur man vid skolenheten kommer att arbeta med elevinflytande och elevdemokrati. Lämna konkreta exempel. Eleverna kan påverka sin studieplan och fritt välja inom programfördjupning och individuella valet. De kan påverka vilket år dessa kurser kunnat läsas, samt även i viss utsträckning ändra sina val under studietiden. Eleverna kan påverka arbetsformen i alla ämnen och i viss mån även antalet samt utformningen av examinationerna (prov, redovisningar). Via möten med lärare och skolledning, samt elevkår och peergroup (rådgivande elevgrupp) fångas elevers åsikter upp och diskuteras. Mentorstiden används också för avstämning med samtliga elever kring arbetssituation och önskemål. Eleverna kan på detta sätt påverka även övergripande frågor som arbetsbördans fördelning över läsåret, regler för prov och inlämningar, hur elever sätts ihop i grupper samt gemensamma ordnings och trivselregler. På skolan förväntar vi oss att eleverna deltar aktivt i undervisningen och att de tar ansvar för de möjligheter de har att påverka sin utbildning. Eleverna kan även utöva inflytande, både via sin respons på skolans olika utvärderingar och i samband med de analyser som görs av kursutvärderingar och skolutvärderingar. Skolans elevskyddsombud deltar i skyddstillsynen av skolans fysiska och psykiska miljö och samtliga elever är delaktiga i framtagandet och uppföljningen av likabehandlingsplanen. Det förekommer även att olika intressegrupper tar direkt kontakt med skolledningen för att påverka utbildningen, t. ex. med förslag på kurser som de gärna ser erbjuds inom ramen för det individuella valet eller förslag/förbättringar som rör arbetsmiljön. 7 d) Kunskapsutveckling Redogör för hur man vid skolenheten kommer att följa upp elevernas kunskapsutveckling. Lämna konkreta exempel. Undervisningen är så gott som uteslutande i form av lärarledda lektioner vilket ger lärarna god möjlighet att ha kontinuerlig uppsikt över elevernas framsteg och snabbt kan lägga märke till om någon elev har svårigheter i kursen. Skolan erbjuder frivilligt stöd i form av t. ex mattestuga, för elever som har svårigheter och är i behov av extra stöd. Skolans specialpedagoger erbjuder ett stöd som utformas och schemaläggs utifrån elevens individuella behov. Elever med dyslexi, dyskalkyli eller andra svårigheter har möjlighet att

10 använda sig av hjälpmedel i undervisningen och vid examinationer. Extra tid vid examinationer planeras in och det finns även möjlighet till alternativa examinationsformer. Stödet kan dels ges i form av allt från mattestugor för elevgrupper, dels i form av individuellt stöd med en anpassning av undervisningen för att tillgodose elevens behov, med specialpedagog alt ämneslärare. 7 e) Anpassning av undervisningen Redogör för hur man vid skolenheten kommer att anpassa undervisningen till elevernas behov. När eleverna börjar årskurs 1 görs ett diagnostiskt prov i svenska och matematik som syftar till att identifiera vilka elever som möjligen skulle behöva studiestöd. Via detta diagnostiska test har vi möjlighet att kontakta berörd elev och vårdnadshavare för att föra en diskussion om behov av stöd föreligger. Elever i behov av särskilt stöd kan också identifieras på andra vis. Elevhälsoteamet och specialpedagogen får ofta signaler direkt från undervisande lärare (t.ex. via resultat på de nationella proven eller via F/IG-varning), från föräldrar och på de terminsvisa elevkonferenser vi har där alla elever gås igenom, årskursvis. Ibland händer det även att eleven själv kontaktar sin undervisande lärare, mentor, skolledning eller elevhälsoteamet. När en elev har identifierats vara i behov av särskilt stöd kontaktas elevhälsoteamet, om det inte är så att elevhälsoteamet själva står för identifieringen. Den personal på skolan som identifierar behovet fyller i en anmälan om behov av särskilt stöd (A7. Bilaga 4. Anmälan särskilt stöd). Anmälan lämnas till elevhälsoteamet och ärendet dras på de veckovisa möten som elevhälsoteamet har. En utredning görs skyndsamt av undervisande lärare i det (de) berörda ämnet (ämnena) eller annan personal (A7. Bilaga 5. Utredning av särskilt stöd). Utredningen diskuteras sedan igen av elevhälsoteamet och om ett behov av särskilt stöd föreligger beslutas det att ett åtgärdsprogram ska upprättas (A7. Bilaga 6. Åtgärdsprogram). Under hösten har vi utarbetat nya blanketter tillsammans med Danderyds kommun för utredning kring särskilt stöd och åtgärdsprogram. Dessa nya blanketter är i bruk från Vid upprättande av åtgärdsprogram ligger den tidigare utredningen som grund. Elev och vårdnadshavare (omyndig elev) kallas till möte om upprättande av åtgärdsprogram och vid det mötet beslutas det gemensamt om vilka behov som föreligger, om vilka åtgärder som ska sättas in samt om hur uppföljning och utvärdering av åtgärderna ska ske. På mötet där åtgärdsprogram upprättas närvarar alltid elev och vårdnadshavare (om elev är omyndig), mentor, samt skolledning (rektor eller bitr. rektor beroende på vilken typ av särskilt stöd som skall sättas in) samt övrig personal vid behov (t. ex specialpedagog, kurator, skolsköterska eller annan undervisande lärare). Beslut om uppföljningsmöte tas också då utvärdering och uppföljning av åtgärdsprogrammet ska ske (A7. Bilaga 7. Uppföljning och utvärdering av åtgärdsprogram). Stödet kan dels ges i form av allt från mattestugor för elevgrupper, dels i form av individuellt stöd med en anpassning av undervisningen för att tillgodose elevens behov, med specialpedagog alt ämneslärare. Skolan har en Lärstudio med fyra specialpedagoger som arbetar helt inkluderat med (både

11 högstadiets- och gymnasiets) elever som finns på skolans område. Om behov finns ges möjlighet till samtal/träff med kurator vid enstaka eller upprepade tillfällen; för att hjälpa till med verktyg inte bara för den psykosociala situationen utan också med studiestrategier. Elever som har behov av det kan, få extra tid vid examinationer (ex elever dyslexi), möjlighet att använda hjälpmedel och/eller möjlighet till alternativa examinationsformer. 7 f) Elever i behov av särskilt stöd Redogör för hur man vid skolenheten kommer att arbeta med elever i behov av särskilt stöd. Beskriv särskilt rutinerna för upprättande av och arbetet med åtgärdsprogram. Lämna konkreta exempel. Skolan har ett väl uppbyggt elevhälsoteam, där bland annat syv och specialpedagoger och en representant för skolledningen ingår. Alla elever gör i börja av årskurs ett en s.k. screening, där vi tittar på läsförståelse, stavning och käshastighet. I denna screening kan elevhälsan fånga upp elever som är i behov av särskilt stöd. Specialpedagogerna arbetar med individuellt stöd till elever och även i grupper, med studiestrategier. Specialpedagogerna arbetar även nära ämneslärarna med stöd och insatser där det behövs. 7 g) Information till vårdnadshavare Redogör för på vilket sätt vårdnadshavaren kommer att informeras om elevens kunskaper, utveckling och lärande. Idag har varje vårdnadshavare ett eget konto på skolportalen i Sharepoint, genom vilket han/hon kan följa sin son/dotters schema, arbetsuppgifter, frånvarodata samt resultatutveckling. Vidare har varje elev och vårdnadshavare en mentor/lärare knuten till sig, till vilken de kan vända sig för stöd med frågor om elevens studiesociala situation och resultatutveckling. Skolan kallar också till möten mellan mentor, elev och vårdnadshavare. Tre gånger per läsår ges vårdnadshavarna möjlighet att via nätet boka individuella möten på plats på skolan med de undervisande lärarna. Då ges det möjlighet för vårdnadshavaren, eleven och läraren att diskutera elevens situation, behov och resultatutveckling i de individuella kurserna. Skolan har ett system där elvers frånvaro dagligen mejlas till vårdnadshavaren. 8. Arbetsplatsförlagt lärande (APL) och gymnasial lärlingsutbildning. 8 a) Omfattning av APL Redogör för på vilka av programmen APL kommer att ingå. Ange omfattningen i veckor för respektive program. 8 b) Säkerställande av APL-platser Redogör för vilka kontakter som tagits för att säkerställa APL-platser på utbildningen på respektive program där APL kommer att erbjudas.

12 Bifoga en förteckning över de företag som visat intresse för att ta emot elever. Observera att en förteckning per program ska bifogas. Av förteckningen ska kontaktuppgifter (namn, telefonnummer, e-postadress) till namngiven person på respektive företag framgå som kan bekräfta tillgång till APLplatser. Se avsnitt c) Lokalt programråd Redogör för det lokala programrådets roll i skolenhetens APL-organisation. 8 d) Anskaffande av APL-platser Redogör för de rutiner skolenheten kommer att ha vid anskaffandet av APL-platser. 8 e) Kursmål samt information Redogör för hur det säkerställs att de moment som ska genomföras på APL-platsen kopplas till kursmålen samt för hur eleverna informeras om kursmål och bedömning. Redogörelsen ska avse respektive program. 8 f) Handledning Redogör för hur det säkerställs att den som anlitas som handledare bedöms vara lämplig och har nödvändiga kunskaper och erfarenheter för uppdraget. 8 g) Ansvarig lärare Ange hur ofta ansvarig lärare kommer att göra besök på APL-platsen under APL-perioden. 8 h) Bedömning och betygsättning Redogör för rutinerna för bedömning och betygsättning vid APL. 8 i) Lärlingsutbildning Om gymnasieskolan avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning redogör för hur utbildningskontraktet kommer att utformas. 9. Mottagande och urval 9 a) Mottagande Kommer skolenheten att ta emot alla ungdomar som har rätt till den sökta utbildningen i gymnasieskolan? Ja Nej, urvalet kommer att begränsas, motivera nedan. Om antalet sökande överstiger antalet platser kommer urvalet att begränsas för att anpassa antalet elever till antalet platser. 9 b) Kommer skolenheten att följa bestämmelserna om urval? Ja

13 9 c) Kommer skolenheten att anordna färdighetsprov? Ja Om färdighetsprov kommer att anordnas, redogör för vilka program som avses, hur provet kommer att genomföras, vad som ingår i provet och hur resultatet ska vägas in i förhållande till meritpoängen. På Estetiska programmets inriktning musik kommer färdighetsprov att anordnas i enlighet med de rutiner som gäller samma utbildning på stiftelsens skola Viktor Rydberg Gymnasium Jarlaplan. Meritpoängen räknas ut enligt följande: Poängen på färdighetsprovet (1-20) multipliceras med 16 och läggs sedan ihop med den totala poängen från högstadiebetyget. Maximalt antal poäng är 640 (betyg+ färdighetsprov) 10. Rektor 10 a) Rektor För ledning av skolenheten ska det finnas en rektor. Som rektor får bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt. Skolenheten kommer att ha en rektor som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt. 10 b) Ange beräknat antal lärare uttryckt i personer och antal tjänster Läsår 1 Läsår 3 Fullt utbyggd Personer Tjänster Personer Tjänster Personer Tjänster 44 40, c) Lärarnas utbildning För undervisningen i gymnasieskolan ställs krav på lärarnas utbildning. Endast den som har legitimation som lärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisning. Övergångsbestämmelser avseende lärarlegitimation framgår av Lag (2010:801) om införande av skollagen. Undantag får göras i vissa fall. Skolenheten kommer att följa skollagens krav på lärarnas utbildning. 11. Elevhälsa Redogör för elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll, de insatser elevhälsan på skolenheten kommer att omfatta samt de funktioner inom elevhälsan (utöver skolläkare och skolsköterska) som skolenhetens elever kommer att ha tillgång till.

14 Skolan har kurator, skolsköterska och specialpedagoger, som regelbundet har mötes- och mottagningstider. Vid behov har vi inom stiftelsen även tillgång till skolläkare och psykolog. Elevhälsoarbetet leds ytterst av rektor, men det dagliga arbetet leds av en biträdande rektor. Elevhälsoarbetet arbetar ytterst främjande vad gäller fysisk och socio-emotionell hälsa. Detta främjande arbete bedrivs både via undervisning (t.ex. via kurserna svenska, idrott och hälsa, biologi och naturkunskap), frivillig verksamhet (den frivilliga skolidrotten, idrottsutbyten, annan frivillig verksamhet på skolan såsom kör, kommittéer, elevkår etc.), mentorskapet och via specifika insatser såsom temadagar. Det finns även en av ledningen tillsatt projektgrupp, som har det uttalade syftet att på lång sikt arbeta för att finna nya arbetsformer för att främja elevhälsan, då det är skolans bestämda uppfattning att ett gott främjande arbete skapar goda förutsättningar för trygghet och lärande. Denna projektgrupp leds av en lärare med ledningsuppdrag, och i gruppen ingår biträdande rektor samt 3 st pedagogisk personal. Av personerna i denna grupp är två personer dessutom certifierade i motiverande samtal (MI). Skolans likabehandlingsplan ingår också i elevhälsoarbetet. Skolans elevhälsoteam består av biträdande rektor (som också leder elevhälsoteamet), rektor, specialpedagog, kurator och skolsköterska. Elevhälsoteamet arbetar både främjande och åtgärdande. Elevhälsoteamet träffas varje vecka för protokollförda möten och i slutet av läsåret för ett längre möte, där vi utvärderar året som har gått och planerar för kommande år. Delar av elevhälsoteamet finns också tillgängliga för skolans pedagoger vid två tillfällen varje vecka. Dessa tillfällen, EHT Öppet hus, är till för den pedagogiska personalen. De är välkomna att besöka öppet hus för att dryfta ärenden, ställa frågor och få handledning i diverse ärenden rörande elevhälsofrågor. Ärenden som ska tas vidare till hela elevhälsoteamsgruppen skickas på remiss dit. Skolan deltar även i kommunens samverkansgrupp, Ungt Fokus, där kommunens övriga gymnasieskolor, fältassistenter, ungdomsmottagning etc finns representerade. Dessa möten äger rum tre gånger per termin och är ett forum där frågor dryftas på ett kommun/nationellt plan. 12. Studie- och yrkesvägledning Redogör för hur huvudmannen kommer att säkerställa att eleverna i gymnasieskolan erbjuds Studieoch yrkesvägledning (SYV) så att elevernas behov av vägledning och information inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Om huvudmannen avser att överlämna uppgiften på entreprenad ska de kontakter som vidtagits för detta redovisas i ansökan. Stiftelsens studie- och yrkesvägledare för gymnasieskolan finns anträffbar för individuella möten en gång i veckan på VRG Djursholm. Vid behov kan elever också boka individuella möten med studieoch yrkesvägledaren på stiftelsens övriga skolor, VRG Jarlaplan och VRG Odenplan. Studie- och yrkesvägledaren bistår främst med vägledning vad gäller vidare studier efter gymnasiet. Studie- och yrkesvägledaren träffar eleverna årskursvis på mentorstid. I åk 1 får eleverna information om hur studie- och yrkesvägledningen är upplagd, hur de hittar informationen i skolportalen och vad

15 man bör tänka på när man utformar den individuella studieplanen med tanke på antagning till högskolan. I åk 2 får elever information om utlandsstudier på högskolan och i åk 3 om ansökan till högskolestudier i Sverige. Studie- och yrkesvägledning finns tillgänglig via skolportalen där studie- och yrkesinformation finns och där kan eleven även boka ett möte. Elever kan även kontakta studie- och yrkesvägledaren via e- post eller telefon. Studie- och yrkesvägledaren anordnar kontinuerligt informationsmöten där universitet och högskolor prestenterar sig för stiftelsens alla tre gymnasieskolor. Dessa informationsmöten erbjuds ofta på kvällstid för att möjliggöra närvaro för alla elever som vill. Även föräldrar bjuds in. Förutom den formella studie- och yrkesvägledning som sker på skolan bistår mentorer med enklare vägledning och skolledning med mer avancerad vägledning vad gäller gymnasiestudierna. Vägledningen rörande elevernas väl i gymnasieskolan sköt av ISP-gruppen (ISP:individuell studieplan), lärare och/eller skolledare med särskild inblick i hur utbudet av individuella kurser är utformat, vilka behörighetskrav som ställs för olika universitetsutbildningar och hur meritpoäng fungerar. Handledning av eleverna sker i grupper och det finns även möjlighet till enskild handledning. 13. Undervisning i modersmål och svenska som andraspråk 13 a) Modersmålsundervisning Skolenheten kommer att erbjuda modersmålsundervisning. 13 b) Svenska som andraspråk Undervisning i svenska som andraspråk ska om det behövs anordnas för elever som har ett annat språk än svenska som modersmål, elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet samt invandrarelever som har svenska som umgängesspråk med en eller båda vårdnadshavarna. Skolenheten kommer att erbjuda undervisning i svenska som andraspråk. 14. Lokaler och utrustning 14 a) Nyetablerad skola Redogör för skolans planerade lokaler (ange yta och adress). Redovisa kontaktuppgifter till namngiven person som kan bekräfta att de redovisade lokalalternativen kan bli aktuella inför planerad skolstart (ange namn, telefonnummer, e-postadress). Vid nybyggnation bifogas en ritning. Se avsnitt 17.

16 14 b) Utökad skola Redogör för hur ni avser att utöka befintliga lokaler (ange yta och adress). Redovisa kontaktuppgifter till namngiven person som kan bekräfta möjligheten till att utöka lokalerna (ange namn, telefonnummer, e-postadress). VRG Djursholm bedriver verksamhet sedan 1994 i ändamålsenliga lokaler. Antalet elever kommer inte att öka, utan elevantalet kommer endast att omfördelas. Därmed finns inte behov av nya lokaler. 14 c) Speciallokaler och utrustning Redogör för tillgången till speciallokaler och utrustning. Ange i vilken utsträckning speciallokaler ska hyras. Redogör för vilka kontakter som tagits för att säkerställa speciallokalerna och utrustning. Idrott och hälsa Skolan nyttjar en av kommunen ägd idrottsanläggning, Norrängsgården, som ligger i anslutning till skolan och som lämpar sig väl både för idrottslektioner och den extra skollagsträning som sker efter lektionstid. Anläggningen erbjuder goda möjligheter till såväl inomhus- som utomhusidrott. Naturvetenskapliga ämnen Skolan erbjuder Naturvetenskapsprogrammet och har all utrustning som krävs för undervisning i naturvetenskapliga ämnen. Förutom de traditionella labbsalarna erbjuder elevernas individuella laptops också möjligheter till laborationer på nätet. Speciallokaler och utrustning för respektive sökt yrkesprogram. Skolenhetens utrustning i övrigt, särskilt tillgången till datorer. Skolan är utrustad med ett heltäckande trådlöst nätverk. Eleverna och lärarna har egna individuella laptops, som de administrerar själva och som de därmed har möjlighet att optimera ett individualiserat arbetssätt på. Lektionssalar och studieytor är utrustade med datorprojektorer. Skola har även en väl uppbyggd skolportal, som ger eleverna ständig tillgång till lektionsplanering, material och uppgifter, oavsett tid och rum. Läroböcker varvas med digitala läromedel i kurserna. Elevernas egna skapande är en viktig komponent i skolans arbetssätt. Skolan har en modernt utrustad musiksal, med tillgång till senaste tekniken, liksom en aula för framträdanden och samlingar. Aulan är utrustad för multimediala visningar. Musiksalen, i kombination med angränsande rum, ger eleverna goda förutsättningar för musikträning, komposition och eget arbete. Att ge eleverna möjlighet att visa upp sina arbeten - det som de lärt sig - är en viktig pedagogisk komponent i skolans tanke och idé. Därför ordnas möjlighet till detta vid olika evenemang och tillställningar då skolans aula utnyttjas. 14 d) Skolbibliotek Redogör för hur huvudmannen kommer att säkerställa elevernas tillgång till ett skolbibliotek. Av redogörelsen ska bland annat framgå hur skolbiblioteket ska användas i den pedagogiska

17 verksamheten. Om huvudmannen avser att köpa in tjänsten ska de kontakter som vidtagits för detta redovisas i ansökan. På skolan finns ett skolbibliotek med en bibliotekarie. Vidare har alla elever egen laptop, från vilken de kan nå ett stort utbud av information, läromedel och multimedia - inklusive källor som skolan tillhandahåller via prenumerationer och abonnemang. 15. Ekonomi 15 a) Avgifter Utbildningen i gymnasieskolan kommer att vara avgiftsfri för eleverna. 15 b) Lägsta elevantal Ange hur många elever som behövs för att utbildningen/utbildningarna ska kunna starta och bära sig ekonomiskt c) Etableringskostnader Ange etableringskostnader och under vilka kostnadsposter i budgeten de finns redovisade. VRG Djursholm är etablerad sedan 1994 och bär sig ekonomiskt. Eftersom det inte är fråga om en utökning av elevantalet är det inte heller fråga om några kännbara investeringskostnader. 15 d) Bidragsbelopp Redovisa hur bidragsbeloppet har beräknats per skolform. Ange till exempel om summan grundats på kontakter med kommunen eller liknande. Beloppet ska stå i överensstämmelse med det angivna elevantalet inom respektive verksamhet. Stockholms läns kommuner har en gemensam lista för eleversättning på de olika gymnasieprogrammen. Det är den listan som ligger till grund för hur bidragsbeloppen beräknats. Beloppen förändras mitt i verksamhetsåret, så de är vägda medelvärden för två kalenderår. 15 e) Övriga inbetalningar/intäkter Om övriga inbetalningar/intäkter ingår i budgeten ska dessa styrkas. Redovisa separat hur de har beräknats och bifoga underlag som styrker beloppet. Se avsnitt f) Resultatutveckling Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat år tre, redovisa när verksamheten beräknas generera ett positivt resultat. 15 g) Likviditetsbudget och Resultatbudget Samtliga utbetalningar/kostnader för etableringen ska ingå i budgeten. Likviditetsbudget Resultatbudget

18 Inbetalningar Läså r 1 Intäkter Läså r 1 Läså r 2 Läså r 3 Kommunalt bidrag Kommunalt bidrag Lån 1) Övriga intäkter Ägartillskott 2) Finansiering med egna medel 3) Summa intäkter Övriga inbetalningar 4) Kostnader Summa inbetalningar Personal Utbetalningar Skolledning Personal Lärare Skolledning Administration Lärare Rekrytering Administration Fortbildning Rekrytering Lokaler/utrustning Fortbildning Lokalhyra Lokaler/utrustning Service Lokalhyra Kontorsutrustning Möbler Läromedel Datorer Service Kontorsutrustning Telefon, kopiator m m Läromedel Litteratur/utrustning/skolbibliot ek Litteratur/utrustning/skolbibliot ek Programvaror, licenser Övrigt Information och annonsering Elevhälsa Skolmåltider Programvaror, licenser Studieresor m m Övrigt APL- handledning Information och annonsering Försäkringar

19 Elevhälsa Skolmåltider Studieresor APL- handledning Försäkringar SYV Finansiella poster Räntor Amorteringar SYV Finansiella poster Räntor Avskrivningar Möbler Datorer Telefon, kopiator m m Summa kostnader Vinst/Förlust Summa utbetalningar Över-/underskott Lån: Styrk posten lån med aktuellt lånelöfte från till exempel bank. Av lånelöftet ska framgå vilket belopp som lånas ut. Ägartillskott: Om medel tillskjuts av ägarna ska detta framgå under denna post och styrkas med aktuellt intyg samt t ex kontoutdrag, årsredovisning eller liknande som visar att medlen finns att tillgå. Finansiering med egna medel: Avser finansiering med egna medel, till exempel medel som finns tillgängliga i redan bedriven verksamhet. Styrk posten med till exempel aktuell årsredovisning, se avsnitt 17. Övriga inbetalningar: Tillskott av medel som inte omfattas av ovanstående poster. Styrks till exempel med intyg och kontoutdrag från privatperson, sponsoravtal, inbetalningar från medlemmar eller liknande. Personalkostnader: Beloppet ska stå i överensstämmelse med det angivna antalet lärar-/personaltjänster. 16. Övriga upplysningar Eventuella övriga upplysningar som sökande önskar framhålla anges här. Ansökan gäller inte en utökning av verksamheten, endast en omfördelning av elever mellan program. 17. Bilagor Handlingar som ska bifogas ansökan - Ange bilagenummer. Fullmakt för den kontaktperson som företräder sökanden hos Statens skolinspektion. Bil 1 Intresseundersökning eller därmed jämförbara uppgifter som visar ett riktat intresse från målgruppen till den planerade utbildningen och skolenheten. Uppgifterna ska ligga till grund för sökandens budget och visa att sökanden kan få ett tillräckligt stort antal elever till de sökta

20 utbildningarna. Bil 2 Ritning över tilltänkta skollokaler. Sökandens senaste årsredovisning. Bil 3 Intyg avseende extern finansiering av utbildningsverksamheten. Stiftelse - Stiftelseförordnande. Bil 4 Stiftelse - Registreringsbevis från länsstyrelsen. Bil 5 Vid utökning av verksamheten ska dessutom följande bifogas Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet på skolenheten. Bil 6 Plan mot kränkande behandling. Bil 7 Övriga bilagor APL - förteckning av företag per program. Bil 8 budget Bilagor till denna ansökan Namn Nr Bilaga 1 - Bil 1 Fullmakt.pdf 1 Bilaga 10 - Bil 2 Elevprognos.pdf 10 Bilaga 3 - Bil 3 Årsredovisning.pdf 3 Bilaga 4 - Bil 4 Stiftelseförordnande.pdf 4 Bilaga 5 - Bil 5 Registreringsbevis.pdf 5 Bilaga 6 - Bil 6a Systematiskt kvalitetsarbete.pdf 6 Bilaga 7 - Bil 6b Utvärderingsklocka.png 7 Bilaga 8 - Bil 7 Likabehandlingsplan 2012 under arbete.pdf 8 Bilaga 9 - Bil 8 Budget pdf 9 Angående bilagor Redogör för orsaken till att de efterfrågade bilagorna inte bifogats till ansökan Bilaga 8, budget, bifogas Eftersom verksamheten är igång sedan 1994, och antalet elever inte ska öka behöver vi ingen ny byggnad eller extern finansiering. Därför finns inte dessa bilagor med. Gy 2012/24590