TEKNISK BESKRIVNING AV E-CARD

Transkript

1 AB Lars Cornell Fiskartorpsholmen Lofta Utgåva: Det här dokumentet finns på: TEKNISK BESKRIVNING AV E-CARD SAMMANFATTANDE BESKRIVNING Det finns behov av en teknik och/eller ett dataprogram som möter nutidens och framtidens krav på en tillförlitlig och lätthanterlig arkivering, sökning och visning av bilder och dokument och dessas innehåll utan att en pedantisk ordning råder. Objekt skall kunna identifieras i bilder och dokument och länkas samman. Objekten skall kunna sökas lokalt och globalt. Grundprincip och egenskaper. E-card tekniken baseras på bilder och dokument, vanligtvis Jpeg, Tiff och Pdf men även Mappar kan hanteras på samma sätt. I bildfilen kan man lägga in information om bilden (XMP-teknik). Precis som för ett vykort (därav namnet E-card), följs bilden och dess information alltid åt. Skicka bilden som och informationen följer med automatiskt. Den nya teknik som här beskrivs baseras huvudsakligen på standard i överensstämmelse med The World Wide Web Consortium (W3C) (se respektive XML (Extensible Markup Language) och Dublin Core. XML-tekniken finns beskriven på Tekniken tillhör Web 2 och Web 3 dynastierna. I många avseenden kan E-card ersätta Hemsidor och Databaser, Bildarkiv och Power- Point eller vara ett komplement till databaser. Man kan markera intressanta objekt i bilderna och länka samman dem till nät. Det går att söka på flera olika sätt, lokalt i egen dator, intranet och globalt. Ingen annan sökmotor klarar det. Länkarna kan vara tredimensionella tex Tif- och Pdf-filer och även Mappar. E-card kan således användas på två- och tredimensionella röntgenbilder. Men länkarna kan även vara sådana att de beskriver en operator, tex en film som visar hur två trästycken i en stol skall limmas ihop. Länkarna kan dessutom vara hierarkiska med vektor i minst sju riktningar. 1

2 Se även: Allt behöver inte finnas på samma server eller internetdomän. Familjer kan man således länka samman till hela släkter jorden runt, ingen annan teknik klarar det. Bilderna kan sändas som , objekten och länkarna bibehålls och fungerar direkt hos mottagaren. Även brutna länkar kan ofta fås att hitta rätt. Det som ovan beskrivits klarar man inte med nuvarande teknik ens om man har gott om pengar. Men E-card tekniken är kostnadseffektiv eftersom HTML, JAVA, Databaser och annat svårt och dyrt inte behövs. Man kan beskriva skillnaden så här: - Nuvarande teknik fokuserar på processen, hur information hanteras. - E-card fokuserar på hur information struktureras och lagras. Av samma skäl är den långtidsstabil, bilden och dess information finns i samma fil och kan inte av misstag, glömska, brist på teknik eller pengar skiljas åt. Jämför gärna vykort (bild på ena sidan, text och adresser på den andra) med ett brev som innehåller många bilder samt en separat lång lista på vad bilderna föreställer och hur de hör samman. På våra museer finns det gott om bilder där brevet försvunnit och man därför inte vet vad bilden föreställer. Ännu svårare blir det i framtiden med en enorm mängd digitala bilder. Text ingående i metadata i BDF-filer kan hanteras med flera språk samtidigt och genom användning av automatisk översättning. Den beskrivna wesee-metoden medger universell formulärhantering med samtidig manuell och/eller automatisk språkbehandling. Till skillnad från sedvanlig Hemside- och Databasteknik blir det: Enkelt, det behöv inga IT-specialister och Webmaster för att använda E-card. Självinstruerande, du lär dig använda tekniken på en halv timma. Billigt, ofta 2% - 20% av vad motsvarande kostar med Hemsideteknik. Flexibelt, klarar mer än vad många nuvarande program kan utföra tillsammans. Långtidssäkert, bild och information följs alltid åt. Mångfunktionellt, man kan faktiskt åstadkomma sådant som i jämförelse med Databas- och Hemsideteknik ser ut som rena trolleriet. Förhållandevis lätt att hantera många språk. Kan ersätta Power Point vid föreläsningar med bilder, även över Internet. Göra företagsvisning och turisminformation med pekskärmsteknik på enkelt sätt. God precission och räckvidd i sökning. Nästan alla brukar vara positiva till de här nya möjligheterna. Det finns dock en grupp IT-tekniker, vanligtvis män, som gillar komplicerad teknik eftersom det är deras levebröd. Till dem brukar det uppstå ett förhållande med rivalitet ungefär som mellan Darwin och Prästerskapet. 2

3 Definitioner: Inledningsvis några definitioner av använda förkortningar: Filtyperna för bilder (vanligtvis jpeg- eller tiff-), dokument (vanligtvis pdf-) och folder (utan suffix) benämnes här sammanfattande med BDF-fil. Metadata brukar användas för att beteckna information om information. Här används ordet för all XML/XMP-information om en Folder, Bild eller Dokument lagrad inuti respektive BDF-fil. XMP är en variant av XML utvecklad av Adobe, först publicerad i augusti UID = Unik Identifierare / Unique Identifier. GUI = Grafiskt användargränssnitt / Graphic User Interface. E-card (tekniken) och wesee (företaget) = Används omväxlande och är synonymer. 3 Figur 1

4 Figur 1 visar de ingående byggkomponenterna, där den första utgörs av redan känd teknik för metadata, nämligen IPTC och XMP. XMP är en tillämpning av XML som utvecklats av Adobe och som har stöd i alla deras program. Byggkomponent två (2) i figur 1 och 2 medger att objekt i digitala bilder och även i flersidiga dokument kan identifieras. Bilder, dokument och objekt kan vara av olika art såsom: MULTI till exempel många människor på samma foto. MAP oftast en karta i grafisk form av en bild. BIO biografisk information om en person, men även växter, djur, bakterier, proteiner mm. FORM formulär, en utökning av funktionen MULTI. OOO andra optioner efter behov. Figur 2 Byggkomponent 3 (tre) i figur 1 och 2 visar funktionen att objekt kan länkas samman. Objekten kan innehålla länkar som leder till mål i egen dator eller globalt via Internet. Målet kan vara en mapp (folder), en fil eller ett objekt i en fil. De är vanligtvis av arten: -jpg, -tif och -pdf men även andra filtyper kan förekomma. Byggkomponent 4 (fyra) i figur 1 och 3 visar funktionen med länkar innehållande operator (OP) och riktning (RANK (en vektor)). Länkar kan innehålla en operator som beskriver relationer eller förhållanden mellan de två objekt som länkas samman. Som exempel kan en operator vara ett set bilder eller en film som visar hur två delar i en stol limmas ihop. Länkar kan ha riktningsinformation vanligtvis av hierarkisk art UP, DOWN, LEFT, RIGHT, FORWARD, BACKWARD och CLONE. Det möjliggör användning för enkel Material- och Produktionsstyrning. Ett specialfall av användning av operator och rank är att bygga ett släktträd där operatorer och ranking finns inbyggda i samma ord: FATHER, MOTHER, SON, DAUGHTER, BROTHER, SISTER, CLONE etc. Det går att bestämma om man vill att operatorn FATHER etc skall vara synonymt med upp, ned, vänster eller höger beroende på hur grafen önskas ritad på bildskärmen och vid utskrift. Byggkomponent fem (5) visar avancerad adressering med hjälp av UID. Genom att använda UID, Unique Identification, kan målet för en länk ofta hittas även om filen flyttas och namnändras, tillsammans med Byggstenarna 6 och 7 kan det åstadkommas. En annan möjlighet är att samverka med sökverktyg som t ex Google och Picsearch för att finna UID-information när så behövs. I ett lokalt länkregister lagras senast kända adress för använda länkar, men det är inte helt nödvändigt för att det skall fungera utan mer ett komplement för att arbeta snabbt. Figur 3 Byggkomponent 6 (sex) är en vaktmästare, Watchman. Vid hämtning, uppdatering och sökning av XMP-data behöver inte hela bild- eller dokumentfilen öppnas, det räcker med att den del som innehåller XMP-data öppnas. Det innebär att wesee-programmet kan skanna små bild- och dokumentarkiv (upp till några tusen filer) på kort tid. För större arkiv ( > tio tusen filer) tar det för lång tid för att användaren skall vilja vänta på resultat. För att minska tiden lagras index och vissa metadata i ett register eller en indexfil. Notera, att registret inte innehåller primär information, ändamålet är endast att snabba upp sökningen. Eftersom filer kan flyttas till och från datorn och server på ett för wesee-programmet icke kontrollerbart sätt hålls det ovan nämnda registret uppdaterat med Watchmanteknik där en bakgrundsprocess med låg prioritet söker efter förändringar. Om ändringstidpunkt för en wesee-modifierad fil inte stämmer överens med samma tidsangivelse i registerfilen indikerar det att uppdatering behövs och verkställs därefter. 4

5 Byggkomponent nr 7 (sju) utgörs av Meta deposition. Ovan nämnd Watchman-teknik (Spindel-teknik) fungerar inte över Internet. Naturligtvis kan då sökmotorer såsom Google och Picsearch, som själva använder den tekniken anropas, men det är otillräckligt. Det förutsätter dessutom att dessa sökmotorer läser XMPdata och så är ej alltid fallet. Dessutom hittar sådana sökmotorer ej BDF-filer som saknar URL-länkar och Internetservrar låter vanligtvis inte utomstående få tillträde till en domäns innehåll utan att ange rätt/ exakt URL. För att kunna söka snabbt i små och stora bild- och dokumentarkiv över Internet förbereder och uppdaterar wesee-programmet därför indexfiler varje gång ftp-funktionen används. Nedanstående filförteckning illustrerar principen för hur det sker, där filer med namnet ws-index.xml innehåller ett extrakt av XMP-metadata från samtliga filer i Foldern, nödvändig för snabb sökning: 1 Foldername01 2 ws-index.xml 2 ws-tn001.zip 2 Picture01.jpg 2 Picture02.jpg 2 Picture03.jpg 2 Picture04.tif 2 Document01.pdf 2 Document02.pdf 2 Document03.pdf 2 Foldername02 3 ws-index.xml 3 ws-tn001.zip 3 ws-tn002.zip 3 ws-tn003.zip 3 Picture01.jpg 3 Picture02.jpg 3 Foldername03 4 ws-index.xml 4 Picture01.jpg 4 Picture02.jpg 4 Picture03.jpg 3 Picture03.jpg 3 Picture04.tif 3 Document01.pdf 3 Document02.pdf 3 Document03.pdf etc. Filen ws-index.xml kan beskrivas som en del av en distribuerad databas som snabbt och enkelt kan nås och hämtas av wesee-programmet för snabb sökning. Tekniken öppnar fantastiska möjligheter till internationellt samarbete. Exempel: En turismmässa i Berlin har deltagare från samtliga EU-länder och det beslutas att wesee-tekniken skall användas i stället för som tidigare Hemside-teknik. Det innebär att webbmaster och databastekniker inte behövs. En eller några från varje land svarar för landets behov av det som skall visas via Internet. Det den grekiske tjänstemannen gör är omedelbart tillgängligt för alla. Det kan uppstå en konfliktsituation så att fler än en vill uppdatera samma fil samtidigt. Med semaforer kan sådana problem hanteras på sedvanligt sätt. 5 Filerna med namnen ws-tn01.zip, ws-tn02.zip etc är tumnaglar av bilder i foldern. De har inget annat syfte än att göra visningen av folderinnehållet snabbare. Det är en option som kan väljas i Inställningar till wesee-programmet om de skall skapas eller ej. Det bör finnas några algoritmer för val av alternativ att välja mellan. Det är t ex inte särskilt meningsfullt att göra en tumnagel av en liten bild som själv inte är större än en tumnagel. Det finns ett antal olika situationer som kan hanteras med Watchman- och semafor-teknik. (A) Ett kluster av datorer uppdaterar samma Internetdomän. Med hjälp av semaforer hindras kollision vid uppdatering av samma fil. Om samma semaforer används även på ws-index.xml-filen leder det till att ej fler än en kan uppdatera innehållet i en folder samtidigt. Det kan då vara bättre att acceptera att hjälpfilen ws-index.xml ej blir korrekt uppdaterad i sådana situationer. Felet kommer att efter kort tid upptäckas och rättas genom Watchman-teknik, se dito ovan. (B) Egen dator är likställd eftersom programmet wesee kan uppdatera samma fil genom flera parallella processer och eftersom flera wesee-program kan vara igång samtidigt i en dator. Se vidare avsnittet CLUSTERTEKNIK. Byggkomponent 8 (åtta) avser generell hantering av olika språk. Språkteknik är viktig för en rik kultur, kulturarv och ekonomisk framgång. Tekniken måste vara så enkel att använda att den är tillgänglig för alla och inte bara för ett fåtal. Detta kan endast åstadkommas med ett integrerat system utformat för enkelhet hela vägen från människa till en digital fil någonstans i världen och därefter åter till en annan människa. Följdenligt och utifrån grundläggande principer kan detta inte uppnås med Hemside-teknik. Med wesee-teknik däremot är det möjligt att utforma ett system som gör det enkelt för alla att kommunicera över språkbarriärer. Detaljer och GUI överlåts till GUIexperter och programmerare att utforma. Principen är som följer: 1. Alla som skriver text till XMP-metadata skall lätt kunna se aktuellt språk. 2. Texten skall märkas med språkkod. 3. Det skall vara enkelt att byta språk mellan varje ord. Figur 4

6 4. När så behövs skall det vara enkelt att sända ett textavsnitt till automatisk översättning. 5. När den översatta texten tas emot skall det vara möjligt att redigera och ändra den och lagra den som ny text förutsatt att skrivrättigheter finns för filen. Det är viktigt att hålla isär följande: - Typsnitt/teckensnitt (fonts) som sammanhänger med olika språk. Att hantera typsnitt är en uppgift för operativsystemet. - Landkod, vanligtvis enligt ISO-standard Språkkod vanligtvis ISO-standard Det är viktigt att hålla isär språk och landkod även om ofta ett lands flagga som ikon brukar symbolisera ett visst språk. Se även: - och ISO 639-2, utgiven år 1998 med tre tecken och 460 språk. - SIL med mer än språk. I ett dokument: Well-structured XML Goes Cosmopolitan av Hari Aamio, , framgår It is sometimes challenging to create and organize XML documents. This is even more true if the document content needs to be presented in several different languages. It makes it harder to keep the document content up to date. But don t despair. When supporting multiple languages in XML, the key to success is to pay close attention to how you structure your documents. Following a few simple rules will help a lot. I den citerade utredningen beskrivs följande sätt att hantera många språk i XML-dokument. 1 Content-oriented structure. 2 Transforming the content-oriented structure for multilingual resume. 3 Language-oriented structure for a multilingual resume. 4 Transforming the language-oriented structure for a multilingual resume. 5 Separating each language into its own document. 6 XSL stylesheet to produce the localized language version from separate XML documents. EU-kommissionären för mångspråkighet, Leonard Orban, använder metod 5, vilket troligen är det enda praktiska sättet vid Hemside-teknik. Se En eller flera av de ovan nämnda sätten är lämpliga att kombinera med wesee-teknik. Viktigt är det att utveckla en effektiv GUI för att välja och presentera valt språk och metainformation vid varje tillfälle. Här finns två möjligheter, direkt (M=manuell) och indirekt (A= automatisk), för att åstadkomma en lättanvänd funktion. Ingen av dem är möjlig med Hemsideteknik av principiella skäl. M - Inskrivning av data: Text på flera språk skrivs och lagras i metadelen av bild- eller dokumentfilen. M - Läsning av data: På skärmen visas text endast på det språk som bäst stämmer överens med prioritetslistan i användarens dator. A: Metadata sänds för automatisk översättning, tas emot översatt och visas på skärmen. Att göra en språklista är en standardfunktion i Macintosh. I Windows måste sådan prioritetslista åstadkommas på annat sätt, troligen bäst i programmets avsnitt Inställningar. När det är klart kan aktuell text matchas med prioritetslistan och bästa valet visas. Byggkomponent 9 (nio) avser hantering av många språk med automatisk översättning. Om den erforderliga språkversionen inte finns tillgänglig som XMP-data kan användaren välja att sända texten för automatisk översättning. Eftersom det utförs objekt för objekt är det enklare att hantera på ett trevligare sätt än motsvarande med Hemsideteknik. Översättningen kan dessutom göras bättre eftersom det är möjligt att ange typ av fackspråk som används. Man kan förutse behov av fyra klasser av textfält: 1. Fixed Texten kan varken modifieras eller översättas. Användningsområde: Namn. 2. Mod Texten kan modifieras men inte översättas. Användningsområde: Namn. 3. Fixed-Trans Texten kan ej modifieras men kommer att översättas om det är möjligt. 4. Mod-Trans Texten kan modifieras och kommer att översättas om det är möjligt. Den text som skall översättas, packas av wesee-programmet till paket som sammanförs till containrar som sänds till översättare. Varje container innehåller adress och metadata som beskriver omständigheter. Varje paket innehåller huvud och text som skall översättas. Huvudet innehåller nödvändig information för översättaren, om möjligt även ämnesområde för val av lämplig fackordlista. Den översatta texten returneras på likartat sätt, packas upp och visas på sina rätta ställen. Texten lagras tillfälligt i datorns minne, om användaren så begär, och efter möjlig förbättring lagras den nya texten i filen för kommande behov i direkt metod, se ovan. På en eller några URL finns information om vilka automatiska språköversättare som finns, deras egenskaper, eventuell kostnad och betalningssätt, beskrivning av hur texten skall vara förberedd mm. I wesee-programmet finns inbyggd funktion att anropa sådan URL och utvinna nödvändig information. Byggkomponent 10 (tio) avser blanketteknik. Det behövs inget extra för att använda wesee för att hantera formulär. Formulärets bakgrundsbild, med 6

7 eller utan text, kan åstadkommas med program som t ex Photoshop, PowerPoint och Illustrator. Men det kan även göras för hand på ett papper eller vara ett existerande formulär som skannas till datorn som en digital bild. Magnetiska stödlinjer kan underlätta att få objekten snyggt och exakt placerade. Att hantera wesee-formulär i kombination med manuell och automatisk språköversättning är en mycket intressant möjlighet i synnerhet för EU:s 24 timmars-myndigheter. Komponent 11 (elva) utgörs av gränssnitt. Vi skiljer på tre grupper av gränssnitt: 1 GUI avseende gränssnitt mot människan / användaren. Liksom det mänskliga ögat ofta kallas själens spegel, så blir ett programs GUI uppfinningarnas spegel och visar kvaliteten på bakomliggande arbete. I grunden är programmet wesee en sofistikerad bild- och dokument-visare som fungerar lika bra lokalt i den egna datorn som globalt över Internet samt andra avbildade exempel visar den principiella kommunikationen mellan människa och maskin, medan den bildmässiga utformningen kan ges en något annorlunda utseende. 2 Gränssnitt mot omgivande teknik, främst Internet och den lokala datorn, är en fråga för programmerare att utforma på bästa sätt. 3 Utformning av de olika komponenterna ingående i wesee-tekniken och deras anpassning till varandra är avgörande för kvalitet och ergonomi och påverkar möjligheterna att skapa god GUI. Figur 5 visar programmets uppbyggnad som består av en programkropp med inbyggda interface för de grundläggande funktionerna. För särskilda behov finns det möjlighet att programmera så kallade insticksprogram eller Plug-Ins som fogas till programkroppen. Med syfte att underlätta för sådan användning bör det gränssnittet vara väl strukturerat och öppet specificerat. Följande exempel på användning beskriver funktionen: Museer i EU, USA och Kina kanske använder olika standard och GUI för att visa digitala arkivbilder. Med insticksprogram kan man då anpassa till dessa speciella behov. Hästavel, hundavel mm, djurparker och enskilda människor önskar och har behov av att följa upp djurs släktförhållanden. Till det kan användas samma teknik som motsvarande för människor, men vokabulär och omständigheter skiljer. Sådant kan åstadkommas med hjälp av insticksprogram. Interpol kan ha behov av särskild sekretess och speciella funktioner för bekämpning av terror och sökning av personer och föremål. Röntgendiagnostik liknar mycket polisens uppgift att på fotografier från en brottsplats, eller att vid en arkeologisk utgrävning, identifiera och beskriva föremål, men det finns även skillnader. Dessa skillnader kan hanteras av insticksprogram som samtidigt formar ändamålsenlig GUI. Befintliga bildarkiv av arten FileMakerPro, Sofie och iphoto skulle med hjälp av ett insticksprogram kunna konverteras till wesee-teknik och därefter bli accessbart på båda sätten, om detta se vidare Komponent 12 nedan. Komponent 12 (tolv) utgörs av användaren och marknaden. Metoden och programmet wesee har den sällsynta egenskapen att kunna marknadsföra sig själv med lavineffekt. Det åskådliggörs bäst med två exempel. * Exempel 1- Flygmuseum: Ett internationellt intressant museum som t ex Flygmuseet i Linköping beslutar sig för att använda wesee-metoden för sina digitala bildsamlingar. Ca bilder metadaterade med wesee-metoden läggs ut på en Internetserver. De har åtkomst både med Hemside-teknik och weseeteknik. En pensionerad flygare i USA laddar ned en bild med programmet Firefox d v s Hemside-teknik och bilden visas med en samtidig upplysning att den bör öppnas med programmet wesee för mer information. Ytterligare information och länk underlättar den processen vilket medför att användaren får tillgång till wesee-programmet i sin dator. Användaren har nu således själv möjlighet att pröva wesee-metoden på egna bilder varvid kunskapen ökar. Han upptäcker troligen enkelheten och att information om bilden kan fås automatiskt på hans eget språk. Om det blir omtyckt börjar användaren nyttja wesee-metoden för eget bruk och påverkar kanske en närliggande museieförening att göra samma sak. På det sättet har åstadkommits upptakt till en lavinartad spridning av kunskap och användning. * Exempel 2 - EU-kommissionär Leonard Orban: Antag att L Orban, som är kommissionär bl a för mångspråkighet, önskar sända ett meddelande om att hans stab har omorganiserats till medarbetare i den närmaste kontaktkretsen. Han väljer att göra det med wesee-metoden och sänder således med en wesee-preparerad bild i form av en jpeg-fil till de mottagarna i olika länder. Dessa måste ha eller skaffa wesee-programmet för att kunna läsa information om bilden och upptäcker då wesee-metodens egenskaper. Troligen kommer de då själva att börja använda den för egna behov och åter har en lavin startats. Komponent 0 (noll) utgörs av helheten. Ovan har beskrivits en mångfald komponenter som formats för att samverka. Varje komponent har givits en särskild kropp och gränssnitt till andra komponen- 7

8 ter, till användarna, till Internet och till din dator. Att åstadkomma detta samt mönstret för hur detta sker är den centrala uppfinningen. wesee s vykortteknik gör det enkelt och billigt för nästan alla att använda Internet både som sändare och mottagare av information samt att administrera bildoch dokumentarkiv. I grunden är wesee en bildvisare som Preview, iphoto, Firefox mfl. Men det ersätter även program som Frontpage, Golive och databaser som Access och Cumulus genom att onödiggöra den tekniken. Mångsidigheten har således inte erhållits genom att sätta samman allt som en schweizisk kniv utan genom annorlunda och smartare teknik så att de komplicerade och dyra delarna inte behövs. Annars hade inte samtidig enkelhet kunnat åstadkommas. Enkelheten accentueras av att samma program används både för att skapa, skriva, arkivera, söka, visa, läsa samt surfa. Detta är resultatet av många uppfinningssteg som formats och därefter satts tillsammans i ett speciellt mönster så som beskrivits. 8

9 MARKNADSFÖRING Metoden och programmet wesee har den unika egenskapen att kunna marknadsföra sig själv med lavineffekt. Eftersom tekniken är mycket abstrakt och sammansatt av många delar i tid, rum, samband, funktion mm är den mycket svår att förstå enbart beskriven med ord och bild. Demonstrerad kan däremot nästan alla förstå och använda metoden på mycket kort tid. Det åskådliggörs med två exempel. * Exempel 1- Flygmuseum: Ett internationellt intressant museum som t ex Flygmuseet i Linköping beslutar sig för att använda wesee-metoden för sina digitala bildsamlingar. Ca bilder metadaterade med wesee-metoden läggs ut på en Internetserver. De har åtkomst både med Hemside-teknik och wesee-teknik. En pensionerad flygare i USA laddar ned en bild med programmet Firefox d v s Hemside-teknik och bilden visas med en samtidig upplysning att den bör öppnas med programmet wesee för mer information. Ytterligare information och länk underlättar den processen vilket medför att användaren får tillgång till wesee-programmet i sin dator. Användaren har nu således själv möjlighet att pröva wesee-metoden på egna bilder varvid kunskapen ökar. Han upptäcker troligen enkelheten och att information om bilden kan fås automatiskt på hans eget språk. Om det blir omtyckt börjar användaren nyttja wesee-metoden för eget bruk och påverkar kanske en närliggande museieförening att göra samma sak. På det sättet har åstadkommits upptakt till en lavinartad spridning av kunskap och användning. * Exempel 2 - EU-kommissionär Leonard Orban: Antag att L Orban, som är kommissionär bla för mångspråkighet, önskar sända ett meddelande om att hans stab har omorganiserats till medarbetare i den närmaste kontaktkretsen. Han väljer att göra det med wesee-metoden och sänder således med en wesee-preparerad bild i form av en jpeg-fil med attribut till mottagarna i olika länder. Dessa uppmanas av attributet att skaffa wesee-programmet för att kunna läsa all information om bilden och upptäcker då weseemetodens egenskaper. Troligen kommer de då själva att börja använda den för egna behov och åter har en lavin startats. Att närma sig marknaden/användarna är således i sig en uppfinning som består i att användarna får en Vykortpreparerad bild. Den sändes antingen som eller i form av Internetlänk så att mottagarna kan läsa metainformationen och nå grundläggande funktioner. Därifrån är steget inte långt till det verkliga dataprogrammet wesee. OEM E-card tekniken i sitt grundutförande bör omfatta teknik för människors vardagssituation. Det finns emellertid många speciella behov som kan behöva anpassad teknik. Om vi utformar BIO-funktionen till att gälla människor så här samma teknik givetvis tillämpbar på hundar, katter, hästar, andra djur, växter, bakterier mm. Men det finns detaljskillnader inte minst i de ord som används på olika språk. E-card tekniken kan relativt lätt anpassas till varje sådan speciell användning genom insticksprogram så som figuren visar. Andra områden som kan lösas med insticksprogram är E-card för att hantera mynt-, frimärks- och konstsamlingar där behov av selektiv sekretess finns. Andra möjliga OEM-tillämpningar kan finnas bland medicinska behov för två- och tredimensionella röntgenbilder. Eller som hjälpmedel för arbetet med Human Proteome Resource (HPR), som beviljats anslag av Wallenbergs Stiftelse. Sådana OEM-lösningar är även användbara för särskilda behov så som terroristbekämpning och för att kartlägga brottsliga organisationer. Det kan också vara en arkitekts beskrivning av möbler i ett hus eller föremål från en arkeologisk utgrävning. Figur 5 9

10 CLUSTERTEKNIK Exempel med användning för hembygdsföreningar och privata bildarkiv: Varje förening, företag och privatperson svarar för sitt bildarkiv. Varje bild (ensidig Jpeg eller skiktad Tiff) eller dokument (vanligtvis flersidig pdf) metadateras med E-card metoden. Även Mappar kan metadateras. Det går att länka till alla filer som musik och film samt till mappar. Mappar och filer monteras på användarens domän med E-card programmets ftp-funktion. När det sker uppdateras en liten xml-fil i mappen. Den filen är till för att sökningen skall gå fort. Samtidigt sänds ett meddelande, tex i form av , till en lokal databas med meddelande om uppdateringen. Den är således alltid ájour. Användaren kan söka i sökdatabasen på fält eller som fri textsträng. Användaren kan även surfa med hjälp av E- card länkar och få utökad information. Det finns möjlighet att teckna avtal med sökmotorföretag, tex Picsearch i Stockholm eller Ask Jeeves så att sökning med deras sökmotorer även ger träff. Eftersom konkurrensen mellan dem är knivskarp borde det gå att finansiera verksamheten den vägen i ett senare skede. Semaforer: Ett problem när många uppdaterar samma filarkiv är att de kan krocka. Exempel: Två personer A och B arbetar med att uppdatera metadata i samma bild som då tillfälligt är nedladdad i egen lokal dator. A laddar upp bilden som då ersätter den ursprungliga på servern. Senare laddar även B upp samma bild. Då kommer den att ersätta den bild som A tidigare laddat upp och hans uppdateringar försvinner. Det är ett klassiskt problem som finns löst i databasteknik. Men eftersom vi inte använder klassiska databaser måste semafortekniken anpassas till E-card s behov. Figur 6 10

11 LITET LÄNGRE BORT Redan nu finns det genomtänkra enkla men effektiva sökfunktioner i E-card. De kommer att fungera utmärkt även via Internet. Det finns en för Hemsideteknik omöjlig situation, nämligen att bilder och dokument flyttas och/eller byter namn. Då blir det brutna länkar. Men det kan E-card ofta klara av. Antag att ett företag med arkiv och bilder på en Internetserver byter ägare. De nya ägarna vill flytta alltsammans till en ny server med annat namn i annat land. Även E-cardlänkarna blir då brutna. Men en förfrågan går till ett globalt länkarkiv. Så fort det nya företaget gör en uppdatering finns i det globala länkarkivet en notering och alla brutna länkar kan uppdateras med korrekta URL. Den unika identifieraren, UID, ser till att inga misstag sker. Det här kan ha stor betydelse för många. Tex en frimärksamlare, en konstintresserad eller en person som sysslar med en speciell hundras passar E-card tekniken som handen i handsken. De på beskrivet sätt självreparerande länkarna kan även får stor betydelse för medlemmar i stora släkter som valt att dokumentera släkten med E-card teknik. I en släktgren sker ett generationsskifte. Fadern som bor i Sverige avlider och det digitala familjealbumet flyttas till dottern i Australien. Släktens länkar bryts plötsligt men återbildas efter en tid automatiskt med hjälp av UID och Watchman tekniken. E-card tekniken gör det möjligt att söka globalt efter bilder och dokument med en räckvidd och en precision som tex Picsearch och Google Bildsökning inte kan uppnå av principiella skäl. Inte heller har det pågående arbetet med Protage en chans att åstadkomma något liknande. När man söker bilder med Picsearch och Google Bildsökning får man ofta usla svar. Det beror på att de sökmotorerna söker i HTML-texter kring bilderna och det är ju inte alltid som det där står text som har med bilderna att göra. Med E-card kan man söka direkt i bildens informationsfält. Det ger säker information. Med Picsearch och Google kan man endast hitta länkad information. Det innebär att bilder som finns i arkiv ej är sökbara på det sättet. Inte heller bilder och dokument som finns i mappar utan HTLM-länkar är åtkomliga. Med E-card går det däremot att söka direkt i mappars innehåll. Men inte bara det. När en ny mapp skapas, en ny bild eller ett nytt dokument läggs ut på Internet eller uppdateras kan den registreras i en sökdatabas som fungarar oberoende av den spindelteknik som Google, Picsearch mfl använder. Sökdatabasen är således ständigt aktuell och global. Det ger en räckvidd och sökbarhet som Google inte ens kan drömma om. Givetvis finns det möjlighet att teckna samarbetsavtal med bla Google om att byta information så att sökningen via Google och andra även har tillgång till E-cards information. Det pågår nu att arbete, Protage, som koordineras av Riksarkivet. An agent is a computer system that is capable of independent action on behalf of its user or owner. Ett konsortium har från EU erhållit 20 miljoner kr för att utveckla och prova tekniken som konkurrerar med vår E-card teknik. Men där finns även skillnader. Protage är centrallistisk kultur medan E- card är decentral som Internet självt. Protage börjar med de riktigt stora arkiven och hoppas att senare även kunna nå små användare (jag tvivlar). Vi gör tvärt om med E-card. Vi utgår från enskilda människor och det gör vi oavsett om de använder tekniken för eget behov eller arbetar i stora organisationer. Om några år kanske Protage och E-card möts i ädel tävlan på den fria Europeiska marknaden. Det oroar mig inte. E-card tekniken har grundläggande förutsättningar att klara globala krav bättre än vad Protage har. 11

12 E-card tekniken kan med fördel även användas i mobiltelefoner. En förstudie är planerad. 12