Hälso- och sjukvårdsnämnden 16 september 2015

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Hälso- och sjukvårdsnämnden 16 september 2015 Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post Bankgiro Postgiro Org. nr Webbplats

2 KALLELSE 1(2) 9 september 2015 Hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 16 september 2015 Tid/plats Onsdagen den 16 september 2015 kl ca Konferensrum Bornholm, (1339) Visborgsallén 19, Visby ÄRENDEN Justering på förslag: Viveca Bornold (MP) Rapport sjukvårdschefen 3. Rapport hälso- och sjukvårdsdirektören 4. Uppföljning, Socialpsykiatriskt team, bilaga 5. Information, fortsatt arbete med tillnyktringsverksamhet 6. Handlingsplan, gemensamma äldrefrågor 7. Uppföljning Mini Maria, bilaga 8. Remiss Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför förmånerna, bilaga 9. Remiss - Förslag till Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om behandling av personuppgifter och journalföring i hälso- och sjukvården, bilaga 10. Information, Struktur Struktur 2015, Beslutspunkt 29, Internetbaserat stöd och behandling, bilaga 12. Motion Dygnetrunt ambulans i Slite, bilaga 13. Påbörjad tandvårdsbehandling som kvarstår när den organiserade barnoch ungdomstandvården upphört, bilaga 14. Delår 2, Ny bilaga kommer per mail den 11 september 15. Information, Diabetesvården, Bilaga kommer per mail den 11 september

3 KALLELSE 2(2) 9 september Information, Fortsättning av cancerplanen RCC 17. Beslut, Handlingsplan överenskommelse inom tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård, Ny bilaga och uppdaterad bilaga kommer den 11 september. 18. Information, Verksamheten berättar, kirurgi/urologi 19. Nytt ärende: Assisterad befruktning, Bilaga kommer per mail den 11 september 20. Informations- och anmälningsärenden i pärm Remiss - Remissvar för Stockholm/Gotland avseende målnivåer för vård av astma och KOL Remiss - En värdefull vård Remiss - avseende förslag till föreskrifter om upphävande av Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2000:9) om undantag från kravet på legitimation för vikarie på anställning som sjuksköterska. Remiss - inför Socialstyrelsens rapport om traumavård vid allvarlig händelse, Rolf Forsman (denna är ställd till sjukvårdsdirektör varför nämnd bara bör informeras, dvs till pärm) Remiss- Slutbetänkande av utredningen "Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck" (SOU 2015:55) Remiss Fördjupad översiktsplan för Östergarnslandet och Katthammarsvik Övriga frågor Ordföranden Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen VISBY Tfn Fax Org nr Gotlands Kommun SE

4 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Marie Härlin, verksamhetsområdeschef Ärendenr HSN 2013/78 1 (1) Handlingstyp Missiv Datum 26 augusti 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnden Uppföljning av Socialpsykiatriskt team Förslag till beslut Informationen läggs till handlingarna. Bakgrund Socialpsykiatriskt team, SPT, har fram till dags datum träffat 14 familjer, varav fyra fortfarande är i behandling. Sex familjer har aktualiserats via socialtjänsten, sju via BUP och en via Barnmottagningen på Visby lasarett. En familj kom aldrig igång. Tre av familjerna hade ingen kontakt med socialtjänst vid behandlingens början, övriga familjer var aktuella både hos socialtjänst och BUP. Behandlingsresultat Teamet har nu utvärderat 10 färdigbehandlade familjer. Resultatet visar att 60 % av ungdomarna skattar en symtomreduktion på ångest, utagerande, depression och självskadebeteende. Föräldrarna beskriver en minskad oro och mår bättre enligt skattningarna. Flertalet familjer upplever att de blivit lyssnade på och fått hjälp att få en bättre kommunikation hemma. 70 % av familjerna skattar att de ser ljusare på framtiden efter behandling i SPT-teamet. Samtliga familjer är inte färdigskattade och siffrorna är därför preliminära. Ekonomiska vinster för Region Gotland när placering kan undvikas Den största vinsten är för barnet och familjen är när vi kan undvika en placering. Placeringar i annat landsting innebär kostnader för köpt vård inom barn- och ungdomspsykiatrin och placeringskostnader för socialtjänsten. Att SPT-teamet nu lyckats undvika placering i 13 familjer ger ekonomiska vinster för Region Gotland. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats

5 Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden Ärendenr HSN 2013/78 SON 2013/70 Handlingstyp Underlag till gemensamt AU 1 (2) Datum 18 augusti 2015 Uppföljning av Socialpsykiatriskt team - SPT Socialpsykiatriskt team har fram till dags datum träffat 14 familjer, varav fyra fortfarande är i behandling. Sex familjer har aktualiserats via socialtjänsten, sju via BUP och en via Barnmottagningen på Visby lasarett. En familj kom aldrig igång. Tre av familjerna hade ingen kontakt med socialtjänst vid behandlingens början, övriga familjer var aktuella både hos socialtjänst och BUP. 12 av familjernas ungdomar uppvisade suicidalt beteende, självskada och/eller utagerande beteende. Samtliga familjer skulle kunna ha blivit föremål för placering av sina ungdomar. En ungdom var redan placerad när behandlingen inleddes. Vissa familjer har teamet mött upp akut efter intoxikation eller annat suicidalt beteende, andra har kommit efter mer noggrann planering. Framgångsfaktorer Det har visat sig vara till stor hjälp att teamet kan möta upp familjerna snabbt (samma dag eller senast inom en vecka) när de önskar stöd. En annan framgångsfaktor är ett nära samarbete med socialtjänstens handläggare och behandlare, skola och vuxenpsykiatri. Att hjälpa familjen med myndighetskontakter, skolkontakter, vara spindeln i nätet och vara ett stöd för föräldrarna minskar tydligt stressen i familjen. Förbättringsområden En av svårigheterna har varit att hålla behandlingsmodellen med en ungefärlig behandlingstid på 3 månader då vårdkedjan ännu inte riktigt håller, det finns ibland ingen självklar mottagare när familjen behöver slussas vidare för ytterligare insatser. En bättre och tydligare process behöver arbetas fram för att undvika avbrott i behandlingskontakten med barnet och familjen. Samarbetet med tilltänkta vårdgrannar behöver komma in tidigare i processen för att förbättra övergången från SPT till behandlingsinsats. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats

6 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 2 (2) SPT behöver förbättra målbeskrivningarna och anpassa behandlingen efter den tidsram som modellen medger. Ytterligare utveckling behöver göras inom SPT av arbetet med SIP (samordnad individuell plan). Behandlingsresultat Behandlingsinsatsen utvärderas och skattas i systemet Journal Digital. Effektmätningar görs vid olika tidpunkter i arbetet. Första mätningen är utgångsvärde för all senare effektmätning. Teamet har nu utvärderat 10 färdigbehandlade familjer. Resultatet visar att 60 % av ungdomarna skattar en symtomreduktion på ångest, utagerande, depression och självskadebeteende. Föräldrarna beskriver en minskad oro och mår bättre enligt skattningarna. Flertalet familjer upplever att de blivit lyssnade på och fått hjälp att få en bättre kommunikation hemma. 70 % av familjerna skattar att de ser ljusare på framtiden efter behandling i SPT-teamet. Samtliga familjer är inte färdigskattade och siffrorna är därför preliminära. Ekonomiska vinster för Region Gotland när placering kan undvikas Den största vinsten är för barnet och familjen är när vi kan undvika en placering. Flera studier visar att placeringar sällan blir riktigt bra förutom i de fall där föräldrasvikten är så påtaglig att placering bör ske. Familjer med ungdomar i behandling hos SPT-teamet har stora fördelar i att de kan vara kvar i sin hemmamiljö och där arbeta med relationerna i familjen, i skolan och med sina kamrater. Placeringar i annat landsting innebär kostnader för köpt vård inom barn- och ungdomspsykiatrin och placeringskostnader för socialtjänsten. Att SPT-teamet nu lyckats undvika placering i 13 familjer ger ekonomiska vinster för Region Gotland. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Marica Gardell Socialdirektör

7 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Marie Härlin, verksamhetsområdeschef Ärendenr HSN 2014/343 1 (1) Handlingstyp Missiv Datum 18 augusti 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnden Uppföljning av Mini Maria halvår 2015 Förslag till beslut Informationen läggs till handlingarna. Bakgrund MiniMaria startade sin verksamhet i november Under det första halvåret 2015 är det ett 80-tal unga och deras anhöriga som fått insatser i form av bedömning och/eller behandling på MiniMaria. Den största gruppen, 39%, kommer från olika delar av socialtjänsten. 24% av besökarna har själva tagit kontakt med MiniMaria. 15% kommer med hjälp av en anhörig. 13% kommer från olika delar av hälso- och sjukvården. 9% är övriga, det kan t ex vara via polisrapporter. Vinster med MiniMaria Det är en stor tillgång att Barn och familjeenheten nu kan hänvisa till Mini Maria, där man utreder beroende, behandlar missbruket och det sker tillsammans med familjen och föräldrarna som får eget stöd också. Det är en tillgång att det nu finns en vårdkedja för ungdomar under 18 år, något som saknats. Vid en uppskattning så bedöms minst fem ungdomar inte behöva placeras på HVB (Hem för Vård och Boende) då behandlingen på MiniMaria tillgodoser deras behov. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats

8 Socialnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Ärendenr HSN 2014/343 SON 2014/244 Handlingstyp Underlag till gemensamt AU 1 (4) Datum 18 augusti 2015 Uppföljning av Mini Maria halvår 2015 MiniMaria är en öppenvårdsmottagning på Neptungatan 6, i samma lokaler som BUP. MiniMaria startade sin verksamhet i november På MiniMaria arbetar en sjuksköterska på heltid och en läkare (20%), anställda av Hälso- och sjukvården, BUP. Anställda av socialtjänsten är tre behandlare på heltid. En av behandlarna fungerar också som samordnare. Kontakter med MiniMaria Under det första halvåret 2015 är det ett 80-tal unga och deras anhöriga som fått insatser i form av bedömning och/eller behandling på MiniMaria. MiniMaria har under januari-juni 2015 haft ca 700 besök. Utöver detta har det också varit anhöriga och unga som fått enstaka rådgivningssamtal per telefon eller via besök. Med utgångspunkt från polisrapporter gällande ringa narkotikabrott och LOB (lagen om omhändertagande av berusade personer) har Mini Maria kontaktat drygt 40 individer, i första hand per telefon. Har det inte varit möjligt skickas brev med information om MiniMaria och i vissa fall med kallelse. Anmärkningsvärt är att bara en rapport av dessa gällde en person under 18 år. Åldersfördelningen Lite grovt räknat så är ca en tredjedel av besökarna under 18 år, en tredjedel är i åldersgruppen och den sista tredjedelen i åldersgruppen % av besökarna är tjejer och 64 % killar. Hur kommer de unga i kontakt med MiniMaria? Den största gruppen, 39%, kommer från olika delar av socialtjänsten. 24% av besökarna har själva tagit kontakt med MiniMaria. 15% kommer med hjälp av en anhörig. 13% kommer från olika delar av hälso- och sjukvården. 9% är övriga, det kan t ex vara via polisrapporter. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats

9 Socialnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden 2 (4) Mini Maria erbjuder MiniMaria erbjuder rådgivning, bedömning och behandling. I bedömningen ingår screening och/ eller kartläggning av missbruk/beroende. Detta sker med hjälp av evidensbaserade instrument som t ex Audit (Alcohol Use Disorders Identification Test), Dudit (Drug Use Disorders Identification Test), ADDIS(Alkohol Drog Diagnos Instrument) och ADDIS-ung I samtal med sjuksköterska screenas den unge för eventuell samsjuklighet. Detta görs främst med hjälp av Becks ungdomsskalor (BUS) och för de äldre BDI (depression) och BAI (ångest) I bedömningen ingår också en inventering av den unges risk- och skyddsfaktorer. Det ingår också alltid ett läkarbesök och drogscreening(urinprov) i missbruksbedömningen. MiniMaria erbjuder också behandlingssamtal i form av Återfallsprevention, Motiverande samtal, olika former av cannabisprogram samt familjebehandling. Utåtriktat arbete Personalen på MiniMaria har under våren 2015 träffat ett 20-tal olika arbetsgrupper och informerat om MiniMarias verksamhet. Det har varit många olika personalgrupper inom skolan, socialtjänsten och hälso- och sjukvården samt Haima och Arbetsförmedlingen. Vi har också varit närvarande med monter med information och möjlighet att besvara frågor på föräldrarkvällen på Underbara ungdomar. Förebyggande arbete direkt riktat till ungdomar ingår inte i MiniMarias uppdrag. Personal/Utbildning Hela personalgruppen har gått en grundläggande utbildning i FFT, Funktionell familjeterapi. En behandlare är certifierad FFT- terapeut och ytterligare en behandlare arbetar mot det. Målet är att förhållningssättet i FFT ska genomsyra allt familjearbete på MiniMaria. Sjuksköterskan har under våren gått beroendelära på Karolinska institutet. Två av behandlarna har utbildat sig i ADDIS-Ung, som är ett diagnosinstrument för alkohol- och droger. Det kvarstår ännu behov av vissa utbildningar för delar av personalen för att vi ska kunna ha en fullt fungerande verksamhet som erbjuder bedömnings- och behandlingsinsatser i enlighet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer.

10 Socialnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden 3 (4) Några reflektioner och kommande utmaningar Den höga graden av samsjuklighet hos målgruppen har blivit mycket tydlig. Klienterna har ofta behov av utredning samt andra insatser för sin psykiska ohälsa. Vi behöver hitta mycket tätare samarbetsformer med framför allt vuxenpsykiatrin för att klienterna parallellt ska kunna få hjälp med sin psykiska ohälsa och missbruk/beroende. Unga vuxna är en särskilt utsatt grupp. I ett nyhetsinslag på TV4 den 18 augusti 2015 rapporteras från Socialstyrelsen att dödligheten bland unga vuxna med missbruksproblem har ökat med 80% sedan senaste mätningen. I samma nyhetssändning rapporteras även att självmorden i Sverige ligger på en oförändrad nivå, utom för människor under 25 år, där självmorden i stället ökar. Det är en utmaning att jobba för att undvika stuprörstänk och istället se MiniMaria som en unik gränsöverskridande verksamhet, där vi har möjlighet att tänka utanför boxen och hitta nya lösningar för denna målgrupp. Målsättningen är att fler familjer med ungdomar under 18 år ska hitta till MiniMaria. De ungdomarna har ännu inte upplevt så många negativa konsekvenser av sitt användande av alkohol/droger, så där krävs det att vuxenvärlden reagerar och agerar. Då är det viktigt att alla som kommer i kontakt med ungdomar känner till MiniMarias verksamhet. Fortsatt informationsspridning viktig. En reflektion vi gjort är att samhället och vuxenvärlden ofta reagerar snabbt när en ung person använder narkotika. Dock är vi inte lika alerta när det gäller alkohol. Flera ungdomar har kommit till MiniMaria då det funnits oro för droganvändande. Vid bedömning har det visat sig att i några av dessa fall har alkoholen varit den unges största problem. Hade de inte provat t ex cannabis, hade de troligtvis inte uppmärksammats och fått hjälp på MiniMaria. Viktigt att inte alkoholen kommer i skymundan för andra droger som uppmärksammas mer t ex massmedialt. Vinster med MiniMaria Det är en stor tillgång att Barn och familjeenheten nu kan hänvisa till Mini Maria, där man utreder beroende, behandlar missbruket och det sker tillsammans med familjen och föräldrarna som får eget stöd också. Det är en tillgång att det nu finns en vårdkedja för ungdomar under 18 år, något som saknats.

11 Socialnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden 4 (4) Personalen hos Barn och familjeenheten bedömer att det är hög kvalité på bedömningarna. Det är en snabb enkel väg att komma dit, hänvisa för råd och stöd och snabb kontakt. Med Mini Maria kommer ungdomarna till professionell hjälp tidigare i sitt testande av droger. Det har skett placeringar av unga missbrukare under första halvåret Det har varit en stor ökning av nya preparat som unga och gamla personer med beroendeproblematik har använt. Det har lett till ökat anta intoxer (förgiftning) som Hälso- och sjukvården har tagit emot. Antalet LVM anmälningar hitintills i år är 50 st motsvarande siffra för 2014 är 19 st. LVM- omhändertagna och anmälningar st LVM- omhändertaganden under perioden stycken under 24 år födda -93 och -94. Hela st LVM. 19 anmälningar enligt 6 LVM under 25 år st LVM- omhändertaganden under perioden Ingen omhändertagen under 24 år. 50 anmälningar enligt 6 LVM under 25 år Beroendevården bedömer att trots den mycket stora ökningen av antalet anmälningar enligt LVM så har antalet LVM inte ökat beror på Aktivt arbete för att förhindra omhändertagande Minimaria har varit en mycket viktig resurs i detta arbete Det är svårt att kunna påvisa ekonomiska konsekvenser utifrån att det under pågående intensiva arbete vid MiniMaria finns unga som är aktuella för tvångsvård på grund av missbruk. Vid en uppskattning så bedöms minst fem ungdomar inte behöva placeras på HVB då behandlingen på MiniMaria tillgodoser deras behov. Placeringkostnad beräknas till månaden för en person. 5 personer * är per månad. Som regel sker behandling i sex månader. Totalkostnad för fem personer i sex månader är kr. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Marica Gardell Socialdirektör

12 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Monika Westermark, chefsapotekare Ärendenr HSN 2015/257 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (2) Datum 20 augusti, 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnden Remiss - Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket med Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför förmånerna Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden ställer sig bakom förvaltningens svar på remiss och lämnar det som sitt. Sammanfattning Vid omregleringen av apoteksmarknaden 2009 lämnades prissättningen av receptbelagda läkemedel utanför förmånerna öppen. Detta innebär att samma läkemedel kan ha olika pris på olika apotek. Läkemedel som inte ingår i förmånerna omfattas inte heller av det regelverk som möjliggör utbyte på apotek. För att minska konsekvenserna av detta har TLV kommit med förslag inom följande områden: 1. Förslag om utbyte 2. Förslag om förbättrad hantering av läkemedel utanför förmånerna 3. Förenklad hantering av läkemedel förskrivna enligt smittskyddslagen 4. Förslag om samlad prisinformation Bedömning TLVs rapport stödes med följande kommentarer: 1. Förslag gällande utbyte: Utbyte ska kunna ske på apoteket och i enlighet med vad Läkemedelsverket bedömt som utbytbart. Lagstiftningen bör vara så lik den som gäller utbyten inom förmånen som möjligt. Om patienten själv står för kostanden ska utbytet vara frivilligt men inte om Regionen (landstinget) betalar. Apoteken ska vara skyldiga att upplysa patienten om att ett byte är möjligt och om pris på tillgängliga produkter. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-hsn@gotland.se Webbplats Org nr

13 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2015/257 2 (2) 2. Förslag om förbättrad hantering av läkemedel utanför förmånerna Det är mycket viktigt att förenkla landstingens möjligheter till uppföljning av offentligt finansierade läkemedel utanför förmånen. Detta gäller både smittskyddsläkemedel och övriga landstingssubventioner. TLVs förslag om kodning av recepten möjliggör en samlad fakturering från e-hälsomyndigheten. Det är viktigt att prioritera resurser för att IT systemen på apotek och hos myndigheter ska kunna hantera detta. 3. Förenklad hantering av läkemedel förskrivna enligt smittskyddslagen Det måste alltid finnas en arbetsplatskod på receptet, därför delas inte TLVs förslag att smittskyddsläkemedel ska exkluderas från detta. Detta är viktigt för uppföljning och kostnadskontroll. 4. Förslag om samlad prisinformation Förslaget om en oberoende priswebb stödes, då detta bedöms ge en förbättring för den aktive patienten. Det är däremot tveksamt om alla äldre patienter kommer att använda den. Tydlig och enkel information vid apoteksbesöket och i möjligaste mån även hos läkaren är också önskvärt. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar hälso- och sjukvårdsdirektör

14 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Gunnar Ramstedt, chefläkare Ärendenr HSN 2015/340 Handlingstyp Missiv 1 (1) Datum 27 augusti 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnden Förslag till Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om behandling av personuppgifter och journalföring i hälso- och sjukvården. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden ställer sig bakom förvaltningens svar på remiss och lämnar det som sitt. Bakgrund Patientdatalagen (2008:355) trädde i kraft 1 juli Samtidigt började Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvård (SOSFS 2008:14) att gälla. Nu har Socialstyrelsen tagit fram ett förslag till nya föreskrifter och allmänna råd. Bakgrunden är att man funnit relativt allvarliga brister rörande hantering av patienters personuppgifter i automatiserade system hos vårdgivare samt även på andra sätt brister i informationssäkerhet. Socialstyrelsens intentioner med sitt nya förslag till föreskrifter är därför att åstadkomma Förstärkt informationssäkerhet hos vårdgivare och ökad förståelse hos vårdgivare för det egna ansvaret för behandling av patienters personuppgifter Tydligare och mer heltäckande föreskrifter för den praktiska tillämpningen av patientdatalagen Balansering av krav på integritet, patientsäkerhet och informationssäkerhet Tydligare integrering av Nationell informationsstruktur och Nationellt fackspråk för vård och omsorg i patientjournaler Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-hsn@gotland.se Webbplats Org nr

15 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Gunnar Ramstedt, chefläkare Ärendenr HSN 2015/340 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (7) Datum 20 augusti 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnden Remissvar angående Socialstyrelsens förslag till nya föreskrifter och allmänna råd om behandling av personuppgifter och journalföring i hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdsnämnden ställer sig bakom Socialstyrelsens intentioner att med sitt förslag till nya föreskrifter och allmänna råd åstadkomma Förstärkt informationssäkerhet hos vårdgivare och ökad förståelse hos vårdgivare för det egna ansvaret för behandling av patienters personuppgifter Tydligare och mer heltäckande föreskrifter för den praktiska tillämpningen av patientdatalagen Balansering av krav på integritet, patientsäkerhet och informationssäkerhet Tydligare integrering av Nationell informationsstruktur och Nationellt fackspråk för vård och omsorg i patientjournaler Hälso- och sjukvårdsnämnden anser att strukturen i den nya föreskriften inte tydliggör dessa syften. Framför allt är det en brist att ordet informationssäkerhet inte ingår i någon av huvudrubrikerna. Så här ser rubrikerna i den nuvarande föreskriften ut: 1. Tillämpningsområde och definitioner 2. Ansvar för informationssäkerhet 3. Rutiner för journalföring 4. Rutiner för hantering av patientuppgifter 5. Enskild verksamhets upphörande Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-hsn@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats

16 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland Ärendenr HSN 2015/340 2 (7) I förslaget till ny föreskrift är rubrikerna följande: 1. Tillämpningsområde 2. Definitioner 3. Ledningssystem 4. Åtkomst till uppgifter om patienter 5. Patientjournalens struktur och innehåll 6. Hantering av personuppgifter 7. Patientsäkerhetsberättelse 8. Omhändertagande av patientjournal Hälso- och sjukvårdsnämnden vill därför föreslå en annan struktur, som bör kunna framhäva vårdgivarens ansvar för informationssäkerhet på ett tydligare sätt, samt i övrigt beskriva villkor för personuppgiftshantering i patientjournaler i en mer logisk följd och med ökad balans mellan integritet och patientsäkerhet. Så här skulle rubrikerna i det förslaget se ut: 1. Tillämpningsområde 2. Definitioner 3. Vårdgivarens ansvar för informationssäkerhet 4. Patientjournaler 5. Tillgänglighet 6. Integritet Här följer en mer detaljerad bild av dessa rubrikers innehåll, dock utan att det nya förlaget är helt komplett. Nuvarande föreskrift Socialstyrelsens förslag Alternativt förslag 1. Tillämpningsområde och definitioner 1. Tillämpningsområde Förhållandet till personuppgiftslagen Tillämpningsområde Definitioner 2. Definitioner 2. Ansvar för informationssäkerhet Vårdgivarens ansvar Standarder Öppna nät Styrning av behörigheter 3. Ledningssystem Informationssäkerhetspolicy Riskanalyser Ledning och samordning av informationssäkerhetsarbetet Ta i drift informationssystem Förteckning över informationssystem 3. Vårdgivarens ansvar för informationssäkerhet Informationssäkerhet tillgänglighet, riktighet, sekretess och spårbarhet Del av ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet

17 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland Ärendenr HSN 2015/340 3 (7) Åtkomst till patientuppgifter Åtkomst till patientuppgifter vid sammanhållen journalföring Nödöppning vid sammanhållen journalföring Kontroll av åtkomst till patientuppgifter Enskildas direktåtkomst Säkerhetskopiering Dokumentation av verksamhetschefens uppdrag Verksamhetschefens ansvar Hälso- och sjukvårdspersonalens och andra befattningshavares ansvar Driftsdokumentation Upphandling och utveckling Kontinuitets- och katastrofplanering Säkerhetskopiering av personuppgifter Fysiskt skydd av informationssystem Öppna nät Skydd mot olovlig åtkomst Flyttbart medium för informationslagring Avveckling av medium för informationslagring Redovisning av struktur, åtgärder och resultat i patientsäkerhetsberättelsen Journalsystem - Upphandling Drift Utveckling Avveckling Förteckning Fysiskt skydd Säkerhetskopiering 3. Rutiner för journalföring Uppgift om patients identitet m.m. Patientjournalens innehåll 4. Åtkomst till uppgifter om patienter Tilldelning av behörigheter Åtkomst till uppgifter inom en vårdgivares verksamhet Åtkomst till ospärrade uppgifter om en patient vid sammanhållen journalföring Åtkomst till uppgift om spärrade uppgifter vid sammanhållen journalföring Nödöppning vid sammanhållen journalföring Kontroll av åtkomst till uppgifter om patienter Direktåtkomst till uppgifter om den enskilde själv Enhetlig dokumentation 4. Patientjournaler Andra språk Översättning och tolkning Signering Rättelser Förstöring Arkivering Omhändertagande vi d verksamhets upphörande

18 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland Ärendenr HSN 2015/340 4 (7) 4. Rutiner för hantering av patientuppgifter Patientuppgifternas tillgänglighet Signering och läsning m.m. Utlämnande av patientuppgifter Förvaring av patientuppgifter Rättelse eller förstöring av patientuppgifter Journalhandlingar på annat språk än svenska Översättning och tolkning av patientuppgifter 5. Patientjournalens struktur och innehåll Patientjournalens innehåll Granskning av dokumentation 5. Tillgänglighet Behörighetstilldelning Åtkomst Kontroll av åtkomst 6. Hantering av personuppgifter Skydd mot obehörig åtkomst Upplysning om spärrade uppgifter Signering av journalanteckningar Skydd av journalanteckningar Förvaring av uppgifter om patienter Journalhandlingar på andra språk än svenska Översättning och tolkning 6. Integritet Aktiva val Spärr Överskridande av spärr 7. Patientsäkerhetsberättelse 5. Enskild verksamhets upphörande 8. Omhändertagande av patientjournal 9. Undantagsbestämmelse

19 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland Ärendenr HSN 2015/340 5 (7) I följande, önskar Hälso- och sjukvårdsnämnden mer i detalj kommentera innehållet i Socialstyrelsens förslag: 3 kap Ledningssystem 2-4 Sakinnehållet har disponerats på ett nytt sätt. Det framgår tydligare vad som är de fyra grundläggande aspekterna av informationssäkerhet. Det är mer otydligt i det nya förslaget att en informationssäkerhetspolicy är en del av ledningssystemet för kvalitet och patientsäkerhet. I nuvarande föreskrifter står att det i verksamhetens ledningssystem finns en informationssäkerhetspolicy. Där framgår också tydligare vad som ska säkerställas med policyns hjälp. Av det nya förslaget kan man få uppfattningen att ledningssystemet både på annan plats och i policyn ska säkerställa informationssäkerheten därför att ordet Informationssäkerhetspolicy står som egen rubrik och har en egen paragraf (4 ), som egentligen är en upprepning av 2. Förslag: Att ordet Informationssäkerhetspolicy flyttas upp ovanför 2. Att nuvarande 4 blir 2 och nuvarande 2-3 i stället blir 3-4. Det allmänna rådet att använda ISO-standarder bör begränsas till de nummer i ISO-serien som berör informationssäkerhet. Version (årtal) kräver annars ändring i föreskriften varje gång uppdatering av standard sker Dessa delar av föreskrifterna som bl.a. tar upp hantering av införande, drift och utveckling av automatiserade system som hanterar personuppgifter är mycket bra. Det är angeläget att öka medvetenheten om hur dessa delar sammanhänger och måste tas hänsyn till redan i planeringsstadium för införande av nya system, inte minst krav på framtida avveckling. 4 kap Åtkomst till uppgifter om patienter Mindre förtydliganden och förenklingar av nu gällande bestämmelser. 1.3 bra. 4 andra stycket förvirrande och rörig. 5-9 ok. 10 : För att en patient ska kunna bedöma om åtkomsten har varit befogad eller inte krävs både personernas namn och yrkestillhörighet. Det behöver därför anges i texten, förutom vårdenhet och tidpunkt ok.

20 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland Ärendenr HSN 2015/340 6 (7) 5 kap Patientjournalens struktur och innehåll 1 nytt allmänt råd för stöd åt en önskvärd förskjutning från en organisationsknuten till en problemorienterad dokumentation. Lovvärd ambition men praktiskt taget omöjligt att realisera. Det nya allmänna rådet är därför av tveksamt värde. 2 nytt allmänt råd för ytterligare ökad entydighet och enhetlighet genom att de termer och klassifikationer som bör användas i journalföringen anges och räknas upp. Mycket bra. 3-6 bra. 7 Vårdgivarens ska regelbundet granska att hälso- och sjukvårdspersonalen dokumenterar i patientjournalen enligt gällande författningar. Tveksamt om detta är förenligt med 4 kap 1 PdL. Arbetsuppgiften ppgiften innebär att personer helt utanför patientens vård tar del av känsliga personuppgifter. Uppgiften kommer också att medföra en väsentligt ökad kostnad. 6 kap Hantering av personuppgifter Bestämmelse om yrkesutövare i Finland har tagits bort. Inga synpunkter. 7 kap Patientsäkerhetsberättelse Ytterligare krav på vad berättelsen ska innehålla: Vidtagna uppföljningar och förbättringsåtgärder av större betydelse Riskanalyser som har gjorts av informationssäkerheten och resultatet från dessa Resultatet från utvärdering av skydd mot olovlig åtkomst till vårdgivarens datornätverk och informationssystem som hanterar personuppgifter Uppgifter om granskning av att hälso- och sjukvårdspersonalen dokumenterar i patientjournaler enligt gällande författningar Syftet med införda ytterligare krav är gott. Den uppräknade listan skiljer sig dock helt från patientsäkerhetslagens beskrivning av vad en patientsäkerhetsberättelse ska innehålla (i 3 kap 10 PsL). Detaljgraden här blir därför märklig. Förslag till skrivning: Patientsäkerhetsberättelsen ska, utöver vad som anges innehålla uppgifter om informationssäkerhet på motsvarande sätt (hur arbetet bedrivits, vidtagna åtgärder och uppnådda resultat.) 8 kap Omhändertagande av patientjournal 9 kap Undantagsbestämmelse Att Socialstyrelsen kan medge undantag om det finns särskilda skäl.

21 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland Ärendenr HSN 2015/340 7 (7) Aktiva val Socialstyrelsen har särskilt bett om synpunkter på om bestämmelserna om aktiva val (som inte föreslås ändrade jämfört med de nuvarande) är ändamålsenliga ur såväl patientsäkerhets- som integritetssynpunkt, eller om de bör utgå. Kan kraven på aktiva val försvåra hälso- och sjukvårdspersonalens tillgång till relevanta underlag för medicinska bedömningar? Hälso- och sjukvårdspersonal brukar uttrycka åsikten att all journalinformation ska vara tillgänglig direkt, av patientsäkerhetsskäl. Annars riskerar t.ex. viktiga provsvar att inte uppmärksammas. De flesta patienter tycker det kan vara riktigt men, och det är viktigt inte alla. Det finns ett antal patienter som beskriver att de får ett sämre omhändertagande pga. att vårdpersonal läst delar av journal, som t.ex. berör psykiatrisk vård, och därefter särbehandlar patienten på ett negativt sätt. Hälso- och sjukvårdsnämnden anser att kraven på aktiva val försvårar för hälsooch sjukvårdspersonalens tillgång till relevanta underlag för medicinska bedömningar. Skyddet för individens integritet tillgodoses bättre genom spärrmöjligheten. Nämnden rekommenderar att kraven på aktiva val tas bort. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör

22 Dokumentbeteckning Dnr /2013 1(14) Regler och behörighet Cecilia Törnblom Konsekvensutredning över förslag till nya föreskrifter och allmänna råd om behandling av personuppgifter och journalföring i hälso- och sjukvården Bakgrund Den 1 juli 2008 trädde patientdatalagen (2008:355) och Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:14) om informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i kraft. Våren 2009 publicerade Socialstyrelsen en handbok till stöd för tillämpningen av SOSFS 2008:14. Föreskriftsarbetet genomfördes efter samråd med Datainspektionen. Avsikten var att föreskrifterna SOSFS 2008:14 senare skulle kompletteras för att även bättre ta hänsyn till arbetet som bedrivits inom projekten Nationell informationsstruktur och Nationellt fackspråk för vård och omsorg. Det här föreliggande föreskriftsförslaget innehåller vissa sådana skrivningar som tydligare binder ihop föreskrifterna med arbetet om en Nationell informationsstruktur och Nationellt fackspråk för vård och omsorg men framförallt innehåller förslaget tydligare skrivningar om befintliga krav och rekommendationer. Förtydligandena bedöms kunna bidra till att göra reglerna enklare att förstå vilket i sin tur kan öka följsamheten till reglerna. Beskrivning av problemet och av vad Socialstyrelsen vill uppnå Våren 2011 genomförde Socialstyrelsen tillsyn av sex universitetssjukhus för att granska vårdgivarnas styrning av hanteringen av patienters personuppgifter i automatiserade system. Granskningen genomfördes utifrån kraven i SOSFS 2008:14 och sammanfattas i rapporten Erfarenheter från tillsyn av informationssäkerhet. Vid tillsynen uppmärksammade man bl.a. att informationssäkerhetspolicy saknades eller inte användes, att vårdgivarna inte fick några lägesrapporter om risker eller genomförda förbättringar, att journalsystemen förändrades utan tillräckliga krav på säkerhet, att verksamheten hade dålig beredskap för

23 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2013 2(14) störningar samt att vårdgivarna hade för lite kontroll över personalens behörigheter och åtkomster. Samtliga sjukhus hanterade personuppgifter på ett sätt som kunde innebära risker för patienterna Socialstyrelsen utgav i mars 2012 en rapport benämnd KAMEDO-rapport 96 med titeln IT-haverier i vården. Rapporten handlar om fyra olika typer av störningar i IT-system, som inträffat i svensk sjukvård under perioden Bland de erfarenheter som dras i rapporten framkommer bland annat att kvalitetsledningssystemen i hälso- och sjukvården måste innehålla mer av aktiv styrning och uppföljning av vårdgivarens IT-system innehållande känsliga personuppgifter. I rapporten påvisades att förlust eller avbrott i förbindelsen med patientdokumentation och andra IT-baserade informationssystem kan medföra betydande risker för patientsäkerheten. Det blev även tydligt att det behövdes skydd mot skadlig kod, e-virus, som kontinuerligt ska uppdateras. Det framkom vidare att det är viktigt med konforma regler för alla system. Det innebär krav på samma säkerhetskrav på alla enheter som innehåller uppgifter om patienter t.ex. mobila enheter, medicinteknisk utrustning och externa enheter. Ansvarsförhållandena måste dessutom vara tydliga eftersom det föreslås att både externa och interna leverantörer ska kunna anlitas för drift och underhåll av såväl IT- som medicintekniska system. Riksrevisionen konstaterade i sin rapport Rätt information vid rätt tillfälle inom vård och omsorg samverkan utan verkan att vägledningen för att tillämpa patientdatalagen har varit otillräcklig. Riksrevisionen rekommenderade därför Socialstyrelsen att efter samråd med Datainspektionen utarbeta tydligare och mer heltäckande föreskrifter och riktlinjer för den praktiska tillämpningen av patientdatalagen. Beskrivning av förslaget och jämförelse med gällande föreskrifter Nedan följer en kortfattad beskrivning av förändringar i förslaget till föreskrifter och allmänna råd jämfört med nu gällande föreskrifter på området. Det föreliggande arbetet med att omarbeta föreskrifterna SOSFS 2008:14 har inriktats mot att bättre försöka balansera krav på integritet, patientsäkerhet och informationssäkerhet. Genom översynen vill Socialstyrelsen även förtydliga vårdgivarens ansvar för att styra och leda sin verksamhete vad gäller behandling av sina patienters personuppgifter. Vårdgivarens systematiska kvalitetsarbete ska säkerställa en säker och ändamålsenlig informationsbehandling. I föreskrifterna preciseras vilka krav som vårdgivaren måste uppfylla för att nå detta mål. Likaså tydliggörs vårdgivarens ansvar för att ha ett ledningssystem som säkerställer personuppgifternas tillgänglighet, riktighet, konfidentialitet (sekretess) och spårbarhet. Föreskriften innehåller flera bestämmelser med specificerade säkerhetskrav som vårdgivaren ska iaktta när informationssystem som används för att behandla personuppgifter tas i drift, upphandlas, ändras eller avvecklas.

24 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2013 3(14) Ledningssystem (3 kap.) I tredje kapitlet finns bestämmelser med krav på hur vårdgivaren genom sitt ledningssystem ska säkerställa informationssäkerheten. I ett nytt allmänna råd ges rekommendationer om vilka ISO-standarder som bör användas då dessa delar av ledningssystemet byggs upp. Vårdgivaren ska styra arbetet med verksamhetens informationssäkerhet så att patienternas personuppgifters tillgänglighet, riktighet, konfidentialitet (sekretess) och spårbarhet säkerställs. Detta arbete ska vårdgivaren dokumentera i en informationssäkerhetspolicy. I föreskrifterna finns nya bestämmelser som specificerar hur vårdgivaren ska hantera införande, drift och utveckling av helt eller delvis automatiserade system som hanterar personuppgifter. Kraven gäller idrifttagande, upprättande av ITsystemförteckning, kravställande vid upphandling och utveckling, framtagande av kontinuitets- och katastrofplanering, krav vid användning av flyttbart medium, säkerhetskrav för överföring, olovlig åtkomstskydd samt krav vid avveckling. Bestämmelserna är nya i förhållande till nu gällande föreskrifter, men innehåller huvudsakligen förtydliganden om på vilket sätt vårdgivaren ska arbeta för att uppnå den grad av säkerhet vid hantering av personuppgifter som vårdgivaren är skyldig att uppnå med beaktande av vårdgivarens yttersta ansvar för verksamheten. Åtkomst till personuppgifter om patienter (4 kap.) Förslagets 4 kap. har förts över från SOSFS 2008:14. Därutöver innehåller kapitlet enbart mindre förtydliganden och förenklingar av nu gällande bestämmelser. Patientjournalens struktur och innehåll (5 kap.) I 5 kap. finns bestämmelser om patientjournalens struktur och innehåll. En förutsättning för ändamålsenlig dokumentation av vårdåtgärder och patientuppgifter är att informationen är uttryckt på ett entydigt sätt så att den inte kan misstolkas och att den är strukturerad så att den kan presenteras på ett överskådligt sätt. Enligt förslaget till 5 kap. 1 ska vårdgivaren därför säkerställa att de uppgifter som finns dokumenterade i en patientjournal finns tillgängliga på ett överskådligt sätt för den hälso- och sjukvårdspersonal som är behörig att ta del av uppgifterna. Motsvarande bestämmelse finns i 4 kap. 1 SOSFS 2008:14. Idag försvåras överskådligheten av att dokumentationen ofta är knuten till vårdens organisation. För att ge stöd åt en önskvärd förskjutning mot en problemorienterad dokumentation som möjliggör att informationen i en individanpassad vårdprocess kan hållas samman och presenteras på ett ändamålsenligt sätt föreslås ett nytt allmänt råd till 1. För att uppgifterna i patientdokumentationen ska bli entydiga bör nationellt överenskomna begrepp och termer, klassifikationer och kodverk användas. När innehåll i patientjournalen uttrycks med enhetliga termer och koder skapas bättre förutsättningar för ett patientsäkert kliniskt arbete och för att kunna göra

25 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2013 4(14) jämförelser, uppföljning och statistik. Krav på vårdgivarna att säkerställa att patientuppgifter så långt möjligt dokumenteras med hjälp av nationellt fastställda begrepp och termer, klassifikationer och övriga kodverk finns idag i 3 kap. 2 SOSFS 2008:14. Genom förslagets 5 kap. 2, och det allmänna råd som hör till den bestämmelsen, tas dock ytterligare ett steg mot ökad entydighet och enhetlighet i journalföringen genom att de termer och klassifikationer som bör användas anges och räknas upp. I kapitlet tydliggörs vidare vårdgivarens ansvar för att innehållet i dokumentationen omfattar vad som behövs för att vårda patienten vid det aktuella vårdtillfället och vid kommande vårdtillfällen. Vårdgivaren ska enligt en ny bestämmelse regelbundet granska att hälso- och sjukvårdspersonalen dokumenterar i patientjournalen enligt gällande författningar. Hantering av patienters personuppgifter (kap. 6) I förslaget har bestämmelsen om yrkesutövare i Finland har tagits bort jämfört med nu gällande (SOSFS 2008:14 4 kap. 11 3) eftersom regeln inte längre behövs. Patientsäkerhetsberättelse (kap. 7) Vårdgivaren ska enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) upprätta en patientsäkerhetsberättelse varje år. Socialstyrelsen har tillfört ytterligare krav på vad patientsäkerhetsberättelsen ska innehålla genom SOSFS 2011:9. Genom förslaget till nya föreskrifter fastslås ytterligare krav på vad berättelsen ska innehålla. Vårdgivaren ska rapportera vidtagna uppföljningar och förbättringsåtgärder av större betydelse, riskanalyser som har gjorts av informationssäkerheten och resultatet från dessa, resultatet från utvärdering av skydd mot olovlig åtkomst till vårdgivarens datornätverk och informationssystem som hanterar personuppgifter samt uppgifter om granskning av att hälso- och sjukvårdspersonalen dokumenterar i patientjournaler enligt gällande författningar. Undantagsbestämmelse (kap. 9) Kapitlet innehåller en undantagsbestämmelse där Socialstyrelsen kan medge undantag från en eller flera av bestämmelserna i de föreslagna föreskrifterna, om det finns särskilda skäl. Alternativa lösningar och effekter om ingen reglering kommer till stånd Socialstyrelsens tillsyn och analys av vårdgivarnas arbete med informationssäkerhet har visat på stora brister beträffande styrning och ledning av informationssäkerhetsarbetet (se ovan). Detta bekräftas av Riksrevisionens rapport, som även betonar bristande vägledning vid tillämpning av patientdatalagen, som ett problem för vårdgivarna. Socialstyrelsen bedömer att de föreslagna föreskrifterna är en viktig förutsättning för att komma till rätta med de beskrivna bristerna. En utebliven reglering har därför negativa effekter för patient- och informationssäkerhet.

26 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2013 5(14) Enligt det föreslagna allmänna rådet i 3 kap. 2 bör standarderna för informationssäkerhet, SS-ISO/IEC 27001:2013 och SS-ISO/IEC 27002:2013, användas när ledningssystemetet byggs upp. Socialstyrelsen bedömer att det allmänna rådet kan ge vårdgivarna ett bra stöd i informationssäkerhetsarbetet. Dessa standarder är i och för sig etablerade men erfarenheterna visar att vårdgivarnas arbete med informationssäkerhet fortfarande inte når upp till en önskvärd nivå. För att uppnå tillräcklig styrning på det aktuella området behövs det föreskrifter som ger bindande anvisningar till vårdgivarna om hur de ska uppfylla sitt ansvar för informationshanteringen. Socialstyrelsen bedömer att föreskrifterna behöver var mer detaljerade än i SOSFS 2008:14. Nu gällande regelverk måste även anpassas i takt med den snabba tekniska utvecklingen och användning av digitaliserade uppgifter om patienter inom hälso- och sjukvården. De förändringar som föreslås syftar till att stärka patientsäkerheten vid hanteringen av personuppgifter. Brister i hanteringen kan få allvarliga konsekvenser för patienterna eftersom uppgifterna används som underlag för i många fall tidskritiska beslut som är centrala för att patienterna ska få en god och säker vård. För att patienter inte ska utsättas för vårdskador på grund av bristande säkerhet i informationssystemen måste personuppgifternas tillgänglighet, riktighet, konfidentialitet (sekretess) och spårbarhet säkerställs. Socialstyrelsen anser därför att det är viktigt att ställa adekvata krav på vårdgivaren och att inskärpa vikten av ett systematiskt kvalitetsarbete som även omfattar hantering av information i verksamheten. Vårdgivaren har ansvar för införande, drift och avveckling av informationssystem. Vårdgivaren ska med andra ord ta ett aktivt ansvar för informations- och patientsäkerheten under hela livscykeln för ett automatiserat informationssystem med personuppgifter. Vårdgivaren har det yttersta ansvaret för att innehållet i dokumentationen om en patient omfattar vad som behövs för att vårda patienten vid den aktuella vårdkontakten och för att ge patienten god vård vid kommande vårdkontakter. Vårdgivaren ansvarar även för att dokumentationen inte innehåller onödig, överdrivet omfattande eller ostrukturerad information eftersom det hindrar tillgång till information som är relevant. Mot bakgrund av vad Socialstyrelsen identifierat genom sin tillsyn, beskrivet ovan under avsnittet Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå, görs bedömningen att det behöver preciseras ytterligare vad detta ansvar innebär. En konsekvens av bättre styrning av vårdens dokumentation är att dokumentationen utgår från patienten och inte från vårdens olika professioner t.ex. vilket i dag är ett vanligt upplägg för strukturen i dokumentationen. Dagens struktur leder till upprepningar i flera led vilket ger dålig översikt och därmed svårigheter att hitta relevant och korrekt information vid rätt tillfälle. Det är viktigt för kvaliteten och säkerheten att kunna följa patientens väg genom vården. Om dokumentationen i journalen är uppbyggd så att den mer följer nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk finns bättre förutsättningar för vårdgivaren att utnyttja de nationella tjänster som finns för utbyte av information om patienter. Detta kan bidra till både en ökad patientsäkerhet och en mer jämlik vård.

27 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2013 6(14) Berörda av regleringen Föreskrifterna och de allmänna råden vänder sig till samtliga vårdgivare (offentliga och privata). Föreskrifterna och de allmänna råden vänder sig även till all hälso- och sjukvårdspersonal och andra befattningshavare som är verksamma inom offentlig och privat hälso- och sjukvård. Det totala antalet privata vårdgivare uppgår till ca vårdbolag, baserat på utdrag från Inspektionen för vård och omsorgs, IVO:s, vårdgivarregister. 1 Bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på De föreslagna bestämmelserna i 3 kap. 4-6 om ledningssystem och 7 kap. om patientsäkerhetsberättelse grundar sig på bemyndigande för Socialstyrelsen att meddela föreskrifter enligt 8 kap. 5 första stycket 1 och 3 patientsäkerhetsförordningen (2010:1369), PSF. De förslagna bestämmelserna i 3 kap. 7-21, och 4 kap. om åtkomst till personuppgifter grundar sig på bemyndigande i 2-4 patientdataförordningen (2008:360) PDF, för Socialstyrelsen att efter samråd med Datainspektionen meddela föreskrifter om tilldelning av behörighet för åtkomst till patienters personuppgifter som behandlas automatiserat och om tilldelning och kontroll av behörighet vid sammanhållen journalföring De föreslagna bestämmelserna om patientjournalens struktur och innehåll i 5 kap. och bestämmelser om enskild verksamhets upphörande i 8 kap. grundar sig på bemyndigande i t 2 4 förordningen (1985:796) med vissa bemyndiganden för Socialstyrelsen att meddela föreskrifter m.m. De föreslagna bestämmelserna i 6 kap. om hantering av patienters personuppgifter grundar sig på bemyndigande enligt 7 kap. 4 PSF för Socialstyrelsen att meddela föreskrifter om skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonalen som behövs till skydd för människors liv, personliga säkerhet eller hälsa. Kostnadsmässiga och andra konsekvenser I detta avsnitt lämnas en övergripande sammanfattning av de effekter regleringen bedöms medföra. För en mer detaljerad analys av tidsåtgång, administrativa kostnader och andra kostnader, se efterföljande kapitel. Generellt gäller att de föreslagna föreskrifterna innehåller få nya krav på vårdgivarna jämfört med nu gällande bestämmelser. De nya bestämmelserna utgör istället mer förtydliganden och ibland även något mer detaljerade krav. Dessa skrivningar kan förhoppningsvis underlätta för vårdgivarna och ge dem mer stöd för att kunna uppfylla det grundläggande ansvar som de har för hantering av personuppgifter. Detta grundläggande ansvar följer av vårdgivarens yttersta ansvar för verksamheten och av reglerna i patientdatalagen. 1 Uppgift från IVO 23 mars 2015