Fiberfördelning i industrigolv av stålfiberbetong fältmätningar
|
|
- Maj Öberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 EXAMENSARBETE INOM SAMHÄLLSBYGGNAD, AVANCERAD NIVÅ, 30 HP STOCKHOLM, SVERIGE 2016 Fiberfördelning i industrigolv av stålfiberbetong fältmätningar ANMAR KHUDHAIR KTH SKOLAN FÖR ARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNAD
2
3 KTH Arkitektur och samhällsbyggnad Fiberfördelning i industrigolv av stålfiberbetong fältmätningar Anmar Khudhair Juni 2016 TRITA-BKN, Examensarbete 479 BETONGBYGGNAD, 2016 ISSN ISRN KTH/BKN/EX--479 SE Anmar Khudhair Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) Institutionen för byggvetenskap Avdelningen för betongbyggnad
4 I
5 Förord Detta examensarbete är utfört på avdelningen för Betongbyggnad, institutionen för Byggvetenskap, KTH, under vårterminen Jag vill varmt tacka Johan Silfwerbrand för den handledning och vägledning han bidragit med under hela examensarbetet. Utan hans engagemang och kunskap hade arbetet aldrig fortgått. Jag vill även tacka Primekss, Rolands Cepuritis och Jurijs Saboha för bistånd vid fältmätningarna samt CBI Betonginstitutet och Bertil Nyman för tillhandahållande av uppdragsrapporter. Slutligen vill jag tacka mina vänner och min familj som under hela min studietid och framförallt under examensarbete har funnits där och stöttat mig, stor tack! Stockholm, juni 2016 Anmar Khudhair II
6 III
7 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... VI SUMMARY... VIII 1. INLEDNING BAKGRUND SYFTE FRÅGESTÄLLNINGEN AVGRÄNSNINGAR METOD URVASKNINGSPROV ENLIGT STANDARD PROVTAGNINGEN I PRAKTIKEN OBJEKTET I RIGA Fakta om byggplatsen Gjutprocessen OBJEKTET I MALMÖ Fakta om byggplatsen Gjutprocessen RESULTAT ETT ANTAL ANALYSER FORMLER FÖR ANALYSER DATA FRÅN RIGA DATA FRÅN MALMÖ PROVER UR RAPPORTER FRÅN CBI DATA FRÅN CBI RAPPORT DATA FRÅN CBI RAPPORT DATA FRÅN CBI RAPPORT JÄMFÖRELSE MELLAN MINA DATA OCH DATA UR CBI RAPPORTERNA DISKUSSION SLUTSATSER OCH FORTSATT FORSKNING SLUTSATSER FORTSATT FORSKNING REFERENSER IV
8 V
9 SAMMANFATTNING Vid expansion av industri och handel krävs det att många nya industri- och lagerlokaler byggs. Lagerlokalens golv, normalt i form av betongplattor på mark, utsätts ofta för stora laster och krympningsrörelser. Detta kan i sin tur orsaka sprickor som bidrar till omfattande skador på golvet. Att använda fiberbetong för dessa förutsättningar är ett utmärkt val, eftersom fiberbetong är ett segare byggmaterial. Ett segare byggmaterial kan ta hand om de stora punktlasterna samtidigt som det motverkar de sprickor som annars orsakas av krymprörelser. Det är nödvändigt att fiberinnehållet i betongen fördelar sig jämnt över höjden på plattan för att uppnå den högsta nyttan. Det har funnits indikationer på att fiberhalten är högre i plattans underkant än dess överkant. Därför har uppgiften varit att undersöka hur fibrerna fördelar sig i fiberbetongplattan. Utförandet av undersökningen gjordes på färsk fiberbetong för två aktuella projekt. Den ena undersökningen utfördes på en betongplatta för en nybyggd lagerlokal i Riga och den andra undersökningen utfördes för ett liknande projekt i Malmö. Undersökningen gick ut på att man tog prover från den färska fiberbetongen för att sedan urskilja fibrerna från betongen. Detta gjordes med hjälp av ett instrument som är utrustat med en stark magnet. I denna rapport redovisas även undersökningar om fiberfördelning från CBI Betonginstitutet. Utförande av undersökningarna gick ut på att CBI har borrat borrkärnor ur härdad fiberbetong. Resultaten har visat att fibermängden är relativt jämnt fördelad mellan överkant och underkant. VI
10 VII
11 SUMMARY When industry and trade are expanding, there is a demand on the construction of many new industrial and storage buildings. The industrial floor of the storage building usually constructed as a slab-on-grade is often subjected to high loads and shrinkage movements. This may in turn cause cracks that constitute extensive damages on the floor. The use of fibre concrete for these circumstances is an excellent selection, since fibre concrete is a more ductile construction material than plain concrete. The more ductile construction material is able to carry the heavy point loads and simultaneously counteracting the cracks that otherwise are caused by the restrained shrinkage movements. It is necessary that the fibre content in the concrete is evenly distributed over the height of the slab in order to obtain the great benefits. There have been observations indicating that the fibre content is higher in the lower edge of the slab than in the upper edge. Therefore, the task of this Master Thesis work has been to investigate how the fibres are distributed in the fibre concrete slab. The investigation was made on fresh fibre concrete in two projects. The first investigation was conducted on a storage building under construction in Riga whereas the second investigation was conducted for a similar project in Malmö. The aim of the investigation was to take samples from the fresh fibre concrete and subsequently discern the fibres from the concrete matrix. This was made by an equipment provided with a magnet. This report also contains three fibre distribution investigations from the Swedish Cement and Concrete Research Institute. In these cases, the investigation was based on concrete cores taken from hardened fibre concrete. The results of the investigations show that the fibre distribution is relatively even between the upper and the lower edge of the industrial concrete floor. VIII
12 1
13 1. Inledning 1.1 Bakgrund Stålfiberbetong är ett kompositmaterial som består av en så kallad matris av cementpasta & ballast d.v.s. betong och små stålfibrer. Matrisens uppgift är att sammanhålla cementpastan, ballast och stålfibrer. Samtidigt skyddas fibrerna från korrosionsangrepp men betongen bidrar också till tryckhållfasthet. Stålfibrerna har som uppgift att ta hand om dragspänningar när de första sprickorna uppstår i matrisen. Stålfibrerna bidrar till minskning av sprickutvecklingen och medför sprickfördelning i betongen (Svenska Betongföreningen, 1997) och (Nordström, 2000). Stålfibrerna skapas i normala fall av dragen tråd med sträckgräns MPa. I andra fall tillverkar man stålfibrer av stålband som klipps. Det finns variation av fiberformer vad gäller både tjockleken och tvärsnittsutformningen. Det finns de som är vågformiga, tillverkade med en ändböj eller ändförtjockning som fungerar som förankring. Det vanliga tvärsnittet för fibrerna är mellan 0,4 och 1,0 mm och den vanliga längden brukar vara mellan 15 och 60 mm (Thorsen, 1993). Figur 1. Stålfibrer i olika former (Svenska Betongföreningen, 1997) 2
14 Stålfiberbetongs egenskaper utmärks av en sammansättning av betongens tryckhållfasthetsegenskaper och fibrernas draghållfasthetsegenskaper, till ett revolutionerande byggmaterial som människan alltid sett framemot. Ett nytt byggmaterial som erbjuder både arkitekten och konstruktören konstruktionselement i alla former som önskas, utan att behöva oroa sig för betongens absoluta svaghet som är dess låga draghållfasthet. Redan 1874 erhöll amerikanen A. Berard patent på fiberarmerad betong och redan under andra världskriget började man utveckla fiberbetong (Svenska Betongföreningen, 1997). Liksom mycket ny teknik som lanseras börjar fiberbetong först i militära syften, fiberbetong användes först till landningsbanor för flygplan men också till att bygga motståndskraftigare skyddsrum tack vare fiberbetongsens betydande seghet (Svenska Betongföreningen, 1997). Det dröjde fram till 1970 innan Sverige började använda fiberbetong för civila ändamål. Det började med sprutbetong med fibrer för bergförstärkning (Holmgren, 1992) och (Svenska Betongföreningen, 1997). Nuförtiden använder man i vanliga fall fiberbetong för industrigolv som en platta på mark eller Pålunderstödda platta. Fördelen med användning av fiberbetong för industrigolv är att fiberbetong är bättre i förhållande till vanlig betong gällande att ta hand om krympningsrörelse. Segheten hos fiberbetong gör att fiberbetong klarar punktlaster bättre än oarmerad betong som också är vanlig i betonggolv. (Svenska Betongföreningen, 1997). Fler nya handelsföretag startar verksamhet i Sverige och många av de bygger nya centrallager vilket har ökat behovet av lagerlokaler. Kommunerna hänvisar i sin tur till platser med sämre markförhållanden, där det förekommer marker av lera, silt och utfyllnadsmassor. Lagerlokalers golv belastas ofta av stora laster. För att beställaren ska kunna bygga sina lagerlokaler krävs ofta pålunderstödda golv (Svenska Betongföreningen, 2008). För pålunderstödda golv användes minmiarmering för överkant av plattan för att motverka spricker som annars orsakas av krymprörelser, medan man antar att full friktion finns för underlaget mellan marken och underkant av plattan. För pålunderstödda golv i början stöds också av marken vid gjutning, men med tiden när marken börjar sätta sig på grund av vattendränering. Det leder till att plattan blir helt fribärande mellan pålarna. Vilket friktionen försvinner mellan marken och underkanten och leder till krymprörelser även i underkant. Riskerna blir större när man sparar på material som armering därför en bra lösning är att använda fiberbetong som motverkar krymprörelser (Hedebratt, 2012). Anledning till att fibrerna är mer beständiga mot korrasion än konventionell armering, fibrerna är mycket mindre än konventionell armering vilket betyder att de skyddas överlägsen i betongens alkaliska miljö. Mindre katodyta i förhållande till anodytan är ett annat argument till varför fibrer uppvisar bättre korrosionsbeständigt (Nordström, 2000). 3
15 Förutom stål som fibermaterial, har man tidigare också använt glas, kol, sisal och plast som fibermaterial till olika ändamål. Just stålfibrernas fördel är att de bidrar till att betongen blir allt segare vid böjning (Svenska Betongföreningen, 1997) Ytterligare en sak som gör fiberbetong intressant är möjligheten att kunna gjuta i kombination med konventionell armering, en fördel om man gjuter med fiberbetong och konventionell armering är att fiberbetongen bidrar till ökad tvärkrafts- och genomstansningskapacitet till skillnad från endast gjutning med vanlig betong och konventionell armering. En annan fördel är att man kan halvera armeringsmängden för samma bärförmåga, det har även erhålls en bättre prestanda d.v.s. mindre sprickvidd och ökat böjstyvhet detta har visats på genomförda fullskaleförsök på balkar gjutna med självkomakterande fiberarmerad betong, med liten mängd konventionell armering (Löfgren, 2005). Fiberbetong kan ge större foghållfasthet, eftersom fibrerna har mer homogena fördelning vilket innebär bättre lokal armering än vad nät kan erbjuda (Skarendahl Westerberg, 1988). Dock är fiberbetongs seghet inte tillräcklig när man superponerar fiberbetongen och konventionell armering, vid böjmoments- eller dragkraftskapaciteter eftersom arbetskurvorna är förskjutna, se fig. 2 (Svenska Betongföreningen, 1997). Figur 2. Principiella arbetskurvor vid böjning för stålfiberbetong och för konventionellt armerad betong (Svenska Betongföreningen, 1997) Fibrernas hållfasthet, förankring, samt fiberinnehållet och fibrernas orientering i konstruktionen är viktiga för stålfiberbetongens seghet och sprickfördelning. Förankringsförmågan ökar vid ökad fiberslankhet, l f /d f en annan bidragande faktor är fiberändarnas utformning och ytprofilering (Svenska Betongföreningen, 1997). 4
16 Med ökat fiberinnehåll förbättras de mekaniska egenskaperna hos fiberbetongen, men det är till en viss gräns, man utgår från möjlig arbetbarhet vid ökning av fiberinnehållet. Med arbetbarhet menar man att man uppnår en homogen och komprimerad betongkonstruktion. Vid ökat fiberinnehåll i betongkonstruktioner bör fiberslankheten reduceras, vilket ökar arbetbarheten. Stenstorleken i betongen är också avgörande vid sammanhållning med fibrerna, minskad stenstorlek bidrar också till ökad arbetbarhet. Största fiberinnehåll är i normalt fall mellan 40 och 80 kg/m 3. Under särskilda förhållanden kan fiberinnehållet bli upp till 100 kg/m 3. Vid elementtillverkning med användning av formvibrering kan fiberinnehållet höjas upp till mellan 150 och 200 kg/m 3. När fiberinnehållet överstiger vad arbetbarheten tillåter, blir konsekvensen ett försämrat samspel mellan betongmatrisen och fibrerna (Svenska Betongföreningen, 1997). Elena Vidal Sarmineto har i sin avhandling visat att fibermängden är större där man applicerar fiberbetongen direkt än där fiberbetongen flyter en längre fram sträcka, se figur 3 (Sarmiento, 2015). Figur 3. Fibermängden ändras när fiberbetong flyter fram (Sarmiento, 2015). 1.2 Syfte Gällande industrigolv av fiberbetong är det nödvändigt att fibrerna fördelar sig jämnt i plattan för att uppnå den optimala nyttan. Enligt CBI Betonginstitutet är fiberinnehållet ofta varierande över höjden i ett betonggolv, vilket innebär att fibrerna är mindre i antal i överkant. Men det finns golventreprenörer som hävdar att med rätt fiberbetong och rätt arbetsutförande så kan man erhålla jämn fiberfördelning. Uppgiften är att på fältförsök undersöka hur fiberfördelningen är i betongen. Litteraturstudier kommer att användas som stöd. Min roll i detta projekt kommer att vara opartisk som avgör mysteriet bakom fiberinnehållets fördelning. 5
17 1.3 Frågeställningen Det är viktigt att fiberinnehållet i betong fördelar sig jämnt, för att uppnå högsta nyttan. Att det är färre fibrer i överkant av golvplattan kan orsaka sprickor och andra skador på golvplattan. Det är från ekonomisk synvinkel också viktigt att fibrerna fördelar sig jämnt över höjden av plattan, så man slipper addera större mängd fibrer. Det finns också en gräns på mängden fibrer för god arbetbarhet. Frågeställningen är hur fibrerna fördelar sig med höjden av golvplattan. Är det så att de varierar med höjden, att större mängden sjunker i botten av plattan på grund av gravitation eller att fibrerna är jämnfördelade över höjden av golvplattan? 1.4 Avgränsningar Det här examensarbetet kommer enbart fokusera på just hur fibrerna fördelar sig över höjden av golvplattan. Urvaskningsprov som studeras är enbart från ett företag, Primekss. I detta examensarbete kommer inte fibrernas orientering att behandlas. 6
18 2 Metod 2.1 Urvaskningsprov enligt standard Det lämpligaste sättet att kunna bestämma mängden fibrer ur fiberbetong, är att tillämpa det med färsk fiberbetong. Den normala volymen av fiberbetong är minst 10 liter, vilket möjliggör att man kan undvika stora avvikelser i de resultat man erhåller. Fibrerna raffineras ur betongen genom att man sköljer fiberbetong med vatten. Fibrerna ansamlas med hjälp av en magnet för att sedan vägas med en våg. Försöket utfördes i huvudsak enligt standarden SS-EN metod B (Svensk standard, 2006). 2.2 Provtagningen i praktiken Vi använde en spade till provtagningen med sex hinkar av plast och en hink av stål som enligt standard ska vara 10 liter. Figur 3. Hink av stål avsedd för provtagning enligt standard ska vara 10 liter. Som figur 3 visar, fyllde vi hinken av stål till toppen vilket motsvarar 10 liter fiberbetong. Metoden vi utgick ifrån var att ta prover med spade från översta ytan av den applicerade fiberbetongen på marken, och sedan fyllde vi hinken av stål till toppen. Figur 4. Provtagning av fiberbetong där vi använder spade och en hink enlig standard. 7
19 Figur 5. Vi fyller hinken till toppen vilket motsvarar 10 liter fiberbetong. Figur 6. Överför fiberbetongen från hinken av stål enlig standard till en hink av plast. Från hinken av stål hällde vi fiberbetong i en hink av plast som är avsedd för överkant av fiberbetong. Sedan när vi skulle ta prover för underkant av fiberbetong, avlägsnade vi överkant av en annan yta av fiberbetong. På samma sätt fyllde vi hinken av stål till toppen för att sedan hälla fiberbetong i hinkarna av plast som är avsedda för underkant av fiberbetong. Totalt fyllde vi 20 hinkar av plast, 10 hinkar för överkant och 10 hinkar för underkant. 8
20 Vi tog varje hink av plast för att hälla i en utrustning som är avsedd för uppsamling av fibrerna. Se figur 7. Metoden gick ut på att en person häller försiktigt fiberbetong samtidigt som den andra personen sköljer fiberbetong med vatten. Fibrerna samlas på väggen av utrustning med hjälp av en väldig stark magnet. Sedan när all cement och ballast har spolats ur placerade vi en duk för att sedan dra handtaget av utrustningen för uppsamling av fibrerna. Figur 7. Här har vi sköljt av fibrerna ur fiberbetong. Fotograf: Jurijs Saboha. Figur 8. Förberedelse för att dra spaken till instrumentet. Fotograf: Jurijs Saboha. 9
21 Figur 9. Här drar jag spaken på instrumentet för uppsamling av fibrerna. Fotograf: Jurijs Saboha. Figur 10. Här drar jag spaken på instrumentet fullständigt i botten för uppsamling av fibrerna. Fotograf: Jurijs Saboha. 10
22 Fibrerna samlades och vägdes med en våg för att sedan dokumenteras. Figur 11. Här väger vi de uppsamlade fibrerna för dokumentering. 11
23 2.3 Objektet i Riga Fakta om byggplatsen En lagerlokal som består av stomme av fackverk och fasad av tältmaterial, lokalens yta är 3750 m 2. Betongreceptet är utformat utav Primekss Golvkonstruktören är Primekss. Underentreprenör är Primekss. Det är fabriksbetong. Golvets yta är 3500 m 2. Det är platta på mark. Plattans tjocklek är 140 mm. vct är 0,55. Största stenstorlek är 20 mm. Fibertyp är med ändkrokar. Fiberlängd är 50 mm. Fiberdiameter 0,75 mm. Fiberinnehåll är ca 40 kg/m 3. Konsistens är S4. Fibrerna tillsätts i betongbilen. Man började gjuta den 30 mars De hade gjutit i två etapper när provtagningen genomfördes 30 och 31 mars. Jag har inte observerat något problem i form av att fibrerna klumpar ihop sig, Rolands Cepuritis bekräftar att det inte har uppstått liknade problem. Gjutningen skedde inomhus, tempraturen var 12 C den 30/3 och 12 C den 31/3. 12
24 2.3.2 Gjutprocessen Man lägger fiberbetong från betongbilen till en dumper som har ett munstycke, dumpern applicerar fiberbetongen direkt på marken. Sedan tar byggarbetarna och fördelar fiberbetongen till jämn yta. Figur 12. Dumpern applicerar fiberbetongen direkt på marken. Figur 13. Dumpern applicerar fiberbetongen direkt på marken. För att uppnå den fina jämna plattan använder entreprenören en maskin med laserutrusning för att uppnå den aktuella tjockleken och slät yta. 13
25 Figur 14. Maskinen med laserutrusning används för att uppnå den aktuella tjockleken och slät yta. Figur 15. Maskinen med laserutrusning används för att uppnå den aktuella tjockleken och slät yta. Den andra maskinen strör pulvermaterial på den fina, släta ytan av fiberbetong. Figur 16. Den andra maskinen strör pulvermaterial på den släta ytan. 14
26 Figur 17. Man låter den färdiggjutna fiberbetongen härdas för vidare behandling. Entreprenören avslutar processen med en tredje maskin när fiberbetong härdar, maskinen glättar fiberbetongytan till en slät yta som blir färdigt golv. Figur 18. Entreprenören använder till sist en maskin för att glätta fiberbetongytan till ett färdigt golv. 15
27 2.4 Objektet i Malmö Fakta om byggplatsen En lagerlokal som består av stomme av fackverk och fasad av metall inbäddad med isolering, lokalets yta är 2320 m 2. Betongreceptet är utformat utav Primekss Golvkonstruktören är Primekss. Underentreprenör är Primekss. Det är fabriksbetong. Golvets yta är 2320 m 2. Det är platta som består av två delar den ena delen är pålunderstödd platta och den andra delen är platta på marken. Plattan som är pålunderstödd har tjockleken är 330 mm, medans plattan på marken har tjockleken 100 mm. vct är 0,47. Största stenstorlek är 16 mm. Fibertyp är med ändkrokar. Fiberlängd är 60 mm. Fiberdiameter 1 mm. Fiberinnehåll är ca 55 kg/m 3. Konsistens är S4. Fibrerna tillsätts i betongbilen. Man började gjuta den 18 april De hade gjutit i flera etapper när provtagningen genomfördes 18 och 19 april. Jag har inte observerat något problem i form av att fibrerna klumpar ihop sig, Rolands Cepuritis bekräftar att det inte har uppstått liknade problem. Gjutningen skedde inomhus, tempraturen var 5 den 18/4 och 6 den 19/ Gjutprocessen Gjutprocessen är densamma på båda projektet, det som är skillnad i båda projekten är att i Malmö använde Primekss en mobil betongpump istället för en dumper. Däremot har Primekss inte använt den maskin som strör pulvermaterial på den fina, släta ytan av fiberbetong. 16
28 3 Resultat 3.1 Ett antal analyser Ett antal analyser utfördes för att färdigställa resultatet. Ett medelvärde och standardavvikelse användes för alla värden, dvs. för överkant och underkant, sedan anlyseras med medelvärde och standardavvikelse för enskilda kolumnen för överkant och enskilda kolumnen för underkant. 95% och 5% fraktiler beräknades också för att anlysera dessa värden vidare. 3.2 Formler för analyser Formel för medelvärde: Formel för varians: ( ) ( ) ( ) Formel för standardavvikelse: ( ) Beteckningen för medelvärde kan även skrivas som, för standardavvikelse skrivas som Formel för 5 % fraktiler: Formel för 95 % fraktiler: 17
29 3.3 Data från Riga Tabell 1 Data från Riga Prov Nr. Överkant Underkant 1 34,0 35,4 2 34,6 39,3 3 36,3 42,4 4 33,6 36,5 5 33,1 39,3 6 37,1 37,7 7 43,2 40,2 8 40,0 41,6 9 37,0 41, ,4 38,9 Denna analys gäller för alla värden från båda kolumner. Tabell 2 Analys av samtliga data från Riga Medelvärdet Standardavvikelse 5 % fraktiler 95 % fraktiler 38,1 3,02 33,1 43,1 Denna analys gäller för värden från överkant och underkant. Tabell 3 Analys av över-resp underkant från Riga Medelvärdet Standardavvikelse 5 % fraktiler 95 % fraktiler Överkant 36,8 2,2 33,1 40,5 Underkant 39,3 1,6 36,7 41,9 Skillnad 2,5 18
30 3.4 Data från Malmö Tabell 4 Data från Malmö Prov Nr. Överkant Underkant 1 47,8 42,4 2 42,0 48,0 3 45,5 46,0 4 45,2 51,0 5 44,7 43,0 6 42,6 36,6 7 40,0 46,0 8 44,0 58,5 9 38,0 46, ,0 47,0 Denna analys gäller för alla värden från både kolumner. Tabell 5 Analys av samtliga data från Malmö Medelvärdet Standardavvikelse 5 % fraktiler 95 % fraktiler 44,8 4,7 37,0 52,6 Denna analys gäller för värden från överkant och underkant. Tabell 6 Analys av över resp. underkant från Malmö Medelvärdet Standardavvikelse 5 % fraktiler 95 % fraktiler Överkant 43,2 2,0 40,0 46,4 Underkant 46,5 3,9 40,0 53,0 Skillnad 3,3 Dock finns det risk för omkastade värden mellan överkant och underkant. 19
31 3.5 Prover ur rapporter från CBI Författaren har fått ta del av tre rapporter från Betonginstitutet (CBI) som har dokumenterat fibermängden ur fiberbetong. Rapport 3 handlar om ett fiberbetongplatta men alla uppgifter har anonymiserades efter CBS:s önskemål. Rapport 4 handlar om ett industrigolv och Rapport 5 handlar om en pålunderstödd fiberbetongplatta. Metoden gick ut på att CBI har borrat borrkärnor ur härdad fiberbetong som sedan har delats i tre delar. CBI använde standarden SS-EN metod A i till lämpliga delar (Svensk standard, 2006). De delade borrkärnor krossades för att samla upp fibrerna med hjälp av magnet för visuell kontroll. 3.6 Data från CBI rapport 3 Tabell 7 Data från CBI rapport 3: Prov Nr. Överkant Underkant Denna analys gäller för alla värden från både kolumner. Tabell 8 Analys av samtliga data från CBI rapport 3 Medelvärdet Standardavvikelse 5 % fraktiler 95 % fraktiler 46,9 11,8 27,4 66,4 Denna analys gäller för värden från överkant och underkant. Tabell 9 Analys av över resp. underkant från CBI rapport 3 Medelvärdet Standardavvikelse 5 % fraktiler 95 % fraktiler Överkant 46,8 10,6 29,3 64,3 Underkant 47 14,0 24,0 70,0 Skillnad 0,2 20
32 3.7 Data från CBI rapport 4 Tabell 10 Data från CBI rapport 4: Prov Nr. Överkant Underkant Denna analys gäller för alla värden från både kolumner. Tabell 11 Analys av samtliga data från CBI rapport 4 Medelvärdet Standardavvikelse 5 % fraktiler 95 % fraktiler 47,8 8,5 33,7 61,8 Denna analys gäller för värden från överkant och underkant. Tabell 12 Analys av över resp. underkant från CBI rapport 4 Medelvärdet Standardavvikelse 5 % fraktiler 95 % fraktiler Överkant 43,9 5,5 36,5 51,3 Underkant 51,6 10, ,3 Skillnad 7,7 21
33 3.8 Data från CBI rapport 5 Tabell 13 Data från CBI rapport 5: Prov Nr. Överkant Underkant 1 29,8 44,6 2 42,8 58,8 3 52,6 43,0 4 45,1 41,0 5 62,6 39,1 6 46,1 54,2 7 49,2 52,3 8 69,1 59,2 9 42,1 39,9 Denna analys gäller för alla värden från både kolumner. Tabell 14 Analys av samtliga data från CBI rapport 5 Medelvärdet Standardavvikelse 5 % fraktiler 95 % fraktiler 48,4 9,7 32,3 64,5 Denna analys gäller för värden från överkant och underkant. Tabell 15 Analys av över resp. underkant från CBI rapport 5 Medelvärdet Standardavvikelse 5 % fraktiler 95 % fraktiler Överkant 48,8 11,6 29,7 68 Underkant 48 8,1 34,6 61,4 Skillnad 0,8 22
34 3.9 Jämförelse mellan mina data och data ur CBI rapporterna Denna analys gäller för alla värden från både kolumner dvs. överkant och underkant. Tabell 16 Analys av samtliga data Jämförelse Medelvärdet Standardavvikelse 5 % fraktiler 95 % fraktiler Riga 38,1 3,02 33,1 43,1 Malmö 44,8 4, ,6 Rapport 3 46,9 11,8 27,4 66,4 Rapport 4 47,8 8,5 33,7 61,8 Rapport 5 48,4 9,7 32,2 64,5 Denna analys gäller för värden av överkant. Tabell 17 Analys av överkant Jämförelse Medelvärdet Standardavvikelse 5 % fraktiler 95 % fraktiler Riga 36,8 2,4 33,1 40,5 Malmö 43,2 2,0 39,9 46,4 Rapport 3 46,8 10,6 29,3 64,3 Rapport 4 43,9 5,5 36,5 51,3 Rapport 5 48,8 11,6 29,7 68 Denna analys gäller för värden av underkant. Tabell 18 Analys av underkant Jämförelse Medelvärdet Standardavvikelse 5 % fraktiler 95 % fraktiler Riga 39,3 1,6 36,7 41,9 Malmö 46,5 3,9 40,0 53,0 Rapport ,0 24,0 70,0 Rapport 4 51,6 10, ,3 Rapport ,1 34,6 61,4 Denna analys visar skillnad mellan överkant och underkant. Tabell 19 Skillnad mellan överkant och underkant Jämförelse Medelvärdet Riga 2,5 Malmö 3,3 Rapport 3 0,2 Rapport 4 7,7 Rapport 5 0,8 23
35 24
36 4 Diskussion Under provtagning stötte vi på vissa problem, och det var att vi inte hade tillräckligt med tid för att vänta på att fiberbetongen kunde härdas till mer fast form innan vi kunde genomföra provtagning. Problemet var att när man tog fiberbetongprover ur överkant, började fiberbetongsidorna rinna från och fylla det område vi tagit prover avsedda för överkant. Därför var det svårt att från samma område ta prover avsedda för underkant. Istället var vi tvungna att ta prover från ett annat område genom att snabbt avlägsna överkant för att sedan ta prov avsedda för underkant. En lösning skulle vara att man använder en eller fler platta skivor som man placerar så att man hindrar fiberbetong från att rinna från sidorna, när man sedan ska ta prov för underkant. Med kombination av att vänta till att fiberbetong nått fastare form. Ett annat problem var att när vi använde spaden för att fylla hinken av stål med fiberbetong, föll en del av fiberbetongen på marken, se figur 5. Ett hinder för fler prover, var vattenförsörjning och tid. Det hindrade oss från att ta fler än 10 prover. Ett ytterligare problem var när vi skulle väga fibrerna. Det var omständligt och tog tid att urskilja alla stålfibrer ur små stenar, när vi skilde stålfibrerna ur betongen. Vi lyckades inte heller torka stålfibrerna innan fibrerna vägdes. Hinkarna av plast var likadana, vi hade inte markerat på något sätt vilka som var avsedda för överkant och underkant. Det finns därför risk att enstaka förväxling mellan överkant och underkant skett. Vi ser en tydlig skillnad mellan mina provtagningar och data från de tre rapporterna från CBI, gällande skillnad mellan överkant och underkant, se tabell 18. En av orsakerna till de goda resultaten i Riga och Malmö är sannolikt att företaget Primekss har en strikt kvalitetskontroll över betongkvalitén och fiberintegrationsprocessen. Jag observerade även att yrkesarbetarna ständigt loggade information om integrationsprocessen med elektronisk utrustning. Det är en viktig aspekt att informationen samlas in för att kunna bearbetas och gjutningprocessen vid behov korrigeras i syfte att uppnå optimal fiberfördelning med hänsyn till hela strukturen, inte bara fiberfördelningen i över- och underkant. Rapport 4 avviker märkbart från övriga studier i jämförelsen. Här är fiberfördelningen ojämn, anledningen kan vara att betongen har separerat på grund av överskott med vatten så att fibrerna sjönk, med andra ord kan det vara fel på betongreceptet eller utförandet av fiberbetongplattan. Mina provtagningar i Riga och Malmö visar att det inte finns stor skillnad på fördelning av fibrerna på överkant och underkant. 25
37 26
38 5 Slutsatser och fortsatt forskning 5.1 Slutsatser Efter att jag har utfört mina fältförsök i Riga och Malmö och analyserat de data som erhölls visar det sig att fibermängden inte nämnvärt skiljer sig åt mellan överkant och underkant. Det visar även två av tre rapporter från CBI. Med rätt vct och stenstorlek och lämplig utförandemetod kan man lyckas skapa fiberbetong där fibermängden inte skiljer sig i överkant och underkant. 5.2 fortsatt forskning Provningsmetoden behöver vidareutvecklas. Med dagens metod är det svårt att fullt ut skilja översta delen av gjutningen från den understa. Möjligen underskattas också fiberinnehållet med dagens provningsmetod. Ett sätt att säkrare bestämma fibermängden vore att prov tas direkt från betongbilen. Man kan genomföra en undersökning med kända fibermängden. Sedan tar man minst tre prover från betongbilen i början, mitten och slutet. Den första och sista kubikmetern bör kasseras. Fibermängder som skulle kunna användas är 25 kg/m 3, 40 kg/m3, 55 kg/m 3, och 70 kg/m 3. 27
39 28
40 Referenser Hedebratt, J., Industrial Fibre Concrete Floors, Trita-BKN. Bulletin 113, Stockholm: Institutionen för byggvetenskap, Kungliga Tekniska Högskolan. Holmgren, J., Bergförstärkning med sprutbetong. Järfälla: Vattenfall. Löfgren, I., Fibre-reinforced concrete for industrial construction, serie nr.2378, Göteborg: Avdelningen för betongbyggnad Chalmers Tekniska Högskola. Nordström, E., Steel fibre corrosion concrete, licentiate thesis 2000:49, Luleå: Luleå Tkniska Högskola. Sarmiento, E. V., Flowable fibre-reinforced concrete fo structural applications, Doctoral thesis 2015:335, Trondheim, Norge: Norwegian University of Science and Technology. Skarendahl Westerberg, Handledning för dimensionering av fiberbetonggolv, CBI rapport 1:89, Stockholm: Cement och Betong Institutet. Svensk standard, Provning av sprutbetong- Del 7: Fibermängd hos fiberarmerad betong, Stockholm: S/S. Svenska Betongföreningen, Stålfiberbetong rekommendationer för konstruktion, utförande och provning, Betongrapport nr 4, Stockholm: Svenska Betongföreningen. Svenska Betongföreningen, Industrigolv Rekommendationer för projektering, material, produktion, drift och underhåll, Betongrapport nr 13, Stockholm: Svenska Betongföreningen. Thorsen, Å., I fiberbetongens värld. Åkersberga: Cementa AB. 29
41
42 TRITA 479 ISSN ISRN 479
Stålfiberarmerad betongplatta
Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Byggteknik Stefan Lilja Erik Rhodiner Stålfiberarmerad betongplatta En jämförelse mellan nätarmerad och fiberarmerad betongplatta vid Konsum i Sunne Steel fiber
Läs merDistribution Solutions WireSolutions. Stålfibrer. Golvtillämpningar
Distribution Solutions WireSolutions Stålfibrer Golvtillämpningar WireSolutions Stålfiberlösningar WireSolutions ingår i ArcelorMittal koncernen, världens främsta stålföretag. Enhetens viktigaste produkter
Läs merAllmänna föreskrifter gällande betongval och gjutteknik
1(5) Allmänna föreskrifter gällande betongval och gjutteknik Betonggolv dimensioneras efter allmänna krav beroende på verksamhet och belastning. Konstruktören har alltid ansvaret för att beräkningen av
Läs merSPRICKBILDNING I BETONGGOLV
SPRICKBILDNING I BETONGGOLV Alberto León 25 oktober 2017 Research Institutes of Sweden HÅLLBAR SAMHÄLLSBYGGNAD CBI BETONGINSTITUTET Innehåll Allmänt om sprickor i betonggolv Utredningar av sprickor i betonggolv
Läs merAckrediteringens omfattning för Vattenfall Research & Development AB, Betongprovning
Ackrediteringens omfattning för Vattenfall Research & Development AB, Betongprovning Ackrediterad verksamhet bedrivs vid laboratoriets permanenta provningslokaler i Älvkarleby samt som fältverksamhet.
Läs merBetongkonstruktion BYGC11 (7,5hp)
Karlstads universitet 1(11) Betongkonstruktion BYGC11 (7,5hp) Tentamen Tid Fredag 17/01 2014 kl. 14.00 19.00 Plats Universitetets skrivsal Ansvarig Asaad Almssad tel 0736 19 2019 Carina Rehnström tel 070
Läs merProvning av tryckhållfasthet, krympning och frostbeständighet av sprutbetong med TiOmix
CBI UPPDRAGSRAPPORT P900734-B Provning av tryckhållfasthet, krympning och frostbeständighet av sprutbetong med TiOmix www.cbi.se CBI Betonginstitutet Uppdragsrapport P900734-B Provning av tryckhållfasthet,
Läs merCBI Kursverksamhet Kurskatalog RISE CBI Betonginstitutet
CBI Kursverksamhet www.cbi.se Kurskatalog 2018 RISE CBI Betonginstitutet CBIs kursverksamhet CBI har bedrivit kursverksamhet sedan 1940-talet, såväl öppna som företagsinterna. Den största andelen har genom
Läs merSPRUTBETONGS KRYMPNING FIBERBLANDNING FÖR BÄTTRE SPRICKFÖRDELNING
STIFTELSEN SVENSK BERGTEKNISK FORSKNING SWEDISH ROCK ENGINEERING RESEARCH SPRUTBETONGS KRYMPNING FIBERBLANDNING FÖR BÄTTRE SPRICKFÖRDELNING Anders Ansell Jonas Holmgren STIFTELSEN SVENSK BERGTEKNISK FORSKNING
Läs merMonteringsinfo. Produkter. Generellt. Platttyper. Nr. 2.101 - S Mar. 2000 SfB (4-) Sq 4 Sida 1
Sida 1 Plattsättning med cementbaserat sättmedel. Dessa anvisningar redogör för de viktigaste momenten vid sättning och läggning av keramiska plattor enligt tunnsättningsmetoden. De gäller för arbeten
Läs merDYMLINGSSYSTEM DIAMANTHYLSA ALPHAHYLSA PERMASLEEVE TRI-PLATE FÖR PLATTOR PÅ MARK FÖR FRIBÄRANDE PLATTOR SYSTEM MED FYRKANTIGA DYMLINGAR & HYLSOR
21/07/08 Issue1.3 www.permaban.com DYMLINGSSYSTEM DIAMANTHYLSA FÖR PLATTOR PÅ MARK ALPHAHYLSA FÖR FRIBÄRANDE PLATTOR PERMASLEEVE SYSTEM MED FYRKANTIGA DYMLINGAR & HYLSOR TRI-PLATE SÅGADE DILATATIONSFOGAR
Läs merProvning av undervattensbetong med antiutvaskningsmedel Rescon T
Provning av undervattensbetong med antiutvaskningsmedel Rescon T Peter Skärberg 2017-11-23 Rapportnummer VRD-R40:2017 Sammanfattning Provning av Mapei AS antiutvaskningsmedel Rescon T (AUV) för gjutning
Läs merBetong Användning av EN i Sverige
SVENSK STANDARD SS 13 70 03 Fastställd 2002-02-01 Utgåva 2 Betong Användning av EN 206-1 i Sverige Concrete Application of EN 206-1 in Sweden ICS 91.100.30 Språk: svenska Tryckt i mars 2002 Copyright SIS.
Läs merBetongkonstruktion BYGC11 (7,5hp)
Karlstads universitet 1(12) Betongkonstruktion BYGC11 (7,5hp) Tentamen Tid Torsdag 17/1 2013 kl 14.00 19.00 Plats Universitetets skrivsal Ansvarig Asaad Almssad tel 0736 19 2019 Carina Rehnström tel 070
Läs merPROVNING AV BORRKÄRNOR FRÅN FORSMARK
PROVNING AV BORRKÄRNOR FRÅN FORSMARK Manouchehr Hassanzadeh VATTENFALL RESEARCH AND DEVELOPMENT AB Rapportnummer U 09:135 2009-10-30 Provning av borrkärnor från Forsmark Från Rapportdatum Rapportnr Vattenfall
Läs merKvarvarande utmattningskapacitet hos nitade metallbroar sammanfattning SBUF-projekt 12049
Kvarvarande utmattningskapacitet hos nitade metallbroar sammanfattning SBUF-projekt 12049 Många av dagens järnvägssträckningar byggdes i början av 1900-talet och de flesta av broarna som uppfördes är fortfarande
Läs merGolvplattor KMAB 200803-03
Golvplattor KMAB 200803-03 Iron black Tack vare en ny tillverkningsmetod så kan golvplattor tillverkas till hållbara och slitstarka mosaikplattor i magnetit. Pressningen bygger på en teknik med endast
Läs merDimensioneringsmetoder för konstruktioner i Stålfiberbetong
Dimensioneringsmetoder för konstruktioner i Stålfiberbetong Med hänsyn till bärighet och sprickvidd Design methods for structures in Steel fibre concrete In view of the strength capacity and crack width
Läs merMål en del av vision NS-1 (NRA) Bygga och leva med trä
Konkurrenskraftiga träbroar för framtiden Evenstad bro, Norge och Kristoffer Karlsson Mål en del av vision NS-1 (NRA) Bygga och leva med trä Målet omfattar utveckling av byggnadsteknik med avseende på:
Läs merDimensionering av kombinationsarmerad pålunderstödd platta enligt Eurokod och Svensk Standard
LiU-ITN-TEK-G--15/090--SE Dimensionering av kombinationsarmerad pålunderstödd platta enligt Eurokod och Svensk Standard David Hansson Fredrik Landelius 2015-06-12 Department of Science and Technology Linköping
Läs merToleranser och gränsvärden För borrning och sågning i betong
Toleranser och gränsvärden För borrning och sågning i betong Final SE August 2002 / revision 4, april 2004 HiB:s kansli: Lars Sandström Box 7835 103 98 Stockholm Tel: + 46 8 698 58 00 Fax: + 46 8 698 59
Läs merCIR-dagen , Svenska Mässan. CIR svenska gruppen för CIB, IABSE och RILEM
CIR-dagen 2019-01-29, Svenska Mässan CIR svenska gruppen för CIB, IABSE och RILEM Peter Simonsson, Trafikverket Ordf CIR svenskacir.se e-mail: cirsekretariatet@ri.se Tel: 010-516 68 70 1 2019-02-11 Svenska
Läs merFörstärkning av betongplattor, med och utan öppningar
Förstärkning av betongplattor, med och utan öppningar Ola Enochsson 1, Björn Täljsten 1, 2, Thomas Olofsson 1 och Ove Lagerqvist 3 Bakgrund Utvecklingen av kolfiberbaserade produkter för reparation och
Läs merSVENSK STANDARD SS :2005. Betongprovning Hårdnad betong Avflagning vid frysning. Concrete testing Hardened concrete Scaling at freezing
SVENSK STANDARD Fastställd 2005-02-18 Utgåva 4 Betongprovning Hårdnad betong Avflagning vid frysning Concrete testing Hardened concrete Scaling at freezing ICS 91.100.30 Språk: svenska Publicerad: mars
Läs merBrandsäkring / Brandsikring ved brug af plastfibre
Brandsäkring / Brandsikring ved brug af plastfibre Johan Silfwerbrand KTH & CBI Betonginstitutet Dansk Betonforening, København, 10 okt. 2012 Betong problem & lösningar Betong är dåligt på dragsidan men
Läs merFuktmätning i betonggolv med pågjutningar
Fuktmätning i betonggolv med pågjutningar Bakgrund och syfte Fuktmätning i betonggolv med RF-metoden före mattläggning av fuktkänsliga golvbeläggningar är idag väletablerad. Metodiken togs fram i början
Läs merTextilarmering, av Karin Lundgren. Kapitel 7.6 i Betonghandbok Material, Del 1, Delmaterial samt färsk och hårdnande betong. Svensk Byggtjänst 2017.
Textilarmering, av Karin Lundgren Kapitel 7.6 i Betonghandbok Material, Del 1, Delmaterial samt färsk och hårdnande betong. Svensk Byggtjänst 2017. 7.6 Textilarmering 7.6.1 Allmänt Textilarmering består
Läs merAvancerade metoder för planering och uppföljning av betongkonstruktioner
Avancerade metoder 1(7) Avancerade metoder för planering och uppföljning av betongkonstruktioner Slutrapportering av SBUF-projekt nr 11015 med rubricerad titel. Sammanfattning Aktuellt forskningsprojekt
Läs merEXAMENSARBETE. Montering och tillverkning av prefabricerad cirkulationsplats. Mikael Kemppainen. Högskoleexamen Bygg och anläggning
EXAMENSARBETE prefabricerad cirkulationsplats Högskoleexamen Bygg och anläggning Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Förord Jag skulle vilja tacka HÖ Allbygg
Läs merFörstudie till ramprojektet: Utvärdering av tillåten trafiklast. Vägverket 1(9) Avdelningen för bro och tunnel
Vägverket 1(9) Förstudie till ramprojektet: Utvärdering av tillåten trafiklast Enheten för statlig väghållning 1998-12-17 Vägverket 1998-12-17 2(9) Förord Föreliggande förstudie till ramprojektet Utvärdering
Läs merExempelsamling om industrigolv - Krav, projektering, dimensionering och kontroll
CBI UPPDRAGSRAPPORT P90069 Exempelsamling om industrigolv - Krav, projektering, dimensionering och kontroll www.cbi.se CBI Betonginstitutet och KTH Byggvetenskap Uppdragsrapport P90069 Exempelsamling om
Läs merDimensionering av byggnadskonstruktioner
Dimensionering av byggnadskonstruktioner Välkommen! 2016-03-22 Dimensionering av byggnadskonstruktioner 1 Dimensionering av byggnadskonstruktioner Kursen behandlar dimensionering av balkar, pelare och
Läs merCBI Kursverksamhet Kurskatalog RISE CBI Betonginstitutet
CBI Kursverksamhet www.cbi.se Kurskatalog 2019 RISE CBI Betonginstitutet RISE CBIs kursverksamhet CBI har bedrivit kursverksamhet sedan 1940-talet, såväl öppna som företagsinterna. Den största andelen
Läs merSkräddarsydda betongkonstruktioner
Skräddarsydda betongkonstruktioner David Fall Att kunna skräddarsy betongkonstruktioner, så att man på ett rationellt sätt kan ta tillvara betongens formbarhet i olika konstruktioner är målet med EU-projektet
Läs merCollaborative Product Development:
Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen
Läs merFörslag till principer för utformning av förstärkningssystem.... Lars Rosengren
PM T1-0802-0702-0122 Citybanan i Stockholm Förslag till principer för utformning av förstärkningssystem.................. Lars Rosengren Roberth Colliander, WSP Sverige Roberth Colliander, WSP Sverige
Läs merBedömning av kvarvarande bärförmåga hos åldrande betongkonstruktioner
Bedömning av kvarvarande bärförmåga hos åldrande betongkonstruktioner Johan Silfwerbrand Kr Tammo, G Johansson & A Herlin CBI Betonginstitutet Kraftindustrins betongdag, Älvkarleby, 29/3 2012 Innehåll
Läs merStålfiberarmerad betong - En ekonomisk jämförelse JOHAN BENGTSSON DANIEL SIGSTRÖM. Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör
Stålfiberarmerad betong - En ekonomisk jämförelse Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör JOHAN BENGTSSON DANIEL SIGSTRÖM Institutionen för bygg- och miljöteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA
Läs merBeteende hos samverkansbjälklag med stål och betong utsatta för brand. Enkel dimensioneringsmetod
Beteende hos med stål och betong utsatta brand Enkel dimensioneringsmetod Syftet med dimensioneringsmetoden 2 3 Presentationens innehåll Mekaniskt beteende hos armerade Modell betongbjälklaget Brottmoder
Läs merSkillnaden mellan olika sätt att understödja en kaross. (Utvärdering av olika koncept för chassin till en kompositcontainer för godstransport på väg.
Projektnummer Kund Rapportnummer D4.089.00 Lätta karossmoduler TR08-007 Datum Referens Revision 2008-10-27 Registrerad Utfärdad av Granskad av Godkänd av Klassificering Rolf Lundström Open Skillnaden mellan
Läs merVittrings- och korrosionsproblem vid hantering av matavfall, 2009-2012
Vittrings- och korrosionsproblem vid hantering av matavfall, 2009-2012 Projekt WR 27 Kartläggning av vittrings- och korrosionsskador på biologiska behandlingsanläggningar Projekt WR 34 Kartläggning av
Läs merSprickminimering hos industrigolv utsatta för krympning
Sprickminimering hos industrigolv utsatta för krympning Ett förslag till åtgärdsprogram Författare: Gustav Bodin & Christopher Hoff Handledare: Johan Wiberg KTH, Ove Zettervall DynaMate Examinator: Sven-Henrik
Läs merSBUF Projekt nr 12001
SBUF Projekt nr 12001 Pågjutningar av stålfiberarmerad självkompakterande betong sprickbegränsning och vidhäftning Delrapport 4 - Minienkät om vidhäftningspåverkande faktorer Version 2017-05-15 Jonas Carlswärd
Läs merwww.eurocodesoftware.se
www.eurocodesoftware.se caeec220 Pelare betong Program för dimensionering av betongtvärsnitt belastade med moment och normalkraft. Resultat är drag-, tryckarmering och effektiv höjd. Användarmanual Rev
Läs merAckrediteringens omfattning
Ackrediterad verksamhet bedrivs vid laboratoriets permanenta provningslokaler i Älvkarleby samt som fältverksamhet. Metoder som även bedrivs i fält är markerade med kursiv stil. Förändringar är markerade
Läs merEpoxilim EN 1504-4. Mapepoxy L har låga utsläpp och uppfyler kraven för M1.
IN COMPLIANCE WITH EUROPEAN STANDARD EN 1504-4 STRUCTURAL BONDING Mapepoxy L Epoxilim EN 1504-4 ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Mapepoxy L används för kraftöverförande limning av - färsk (ohärdad) på härdad - härdad
Läs merDELAMINERING I BETONGGOLV
DELAMINERING I BETONGGOLV SBUF rapport nr 12805 Lars Kraft Mars 2017 Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD CBI BETONGINSTITUTET Delaminering i betonggolv Är delaminering i industrigolv vanligare
Läs mer7 visions for the future of BIM
7 visioner för framtidens BIM En studie kring vilka förändringar som krävs för att skapa ett branschvägledande arbetssätt för användandet av BIM 7 visions for the future of BIM A survey of the neccessary
Läs merAtt planera bort störningar
ISRN-UTH-INGUTB-EX-B-2014/08-SE Examensarbete 15 hp Juni 2014 Att planera bort störningar Verktyg för smartare tidplanering inom grundläggning Louise Johansson ATT PLANERA BORT STÖRNINGAR Verktyg för smartare
Läs merLätta konstruktioner. HT2 7,5 p halvfart Lars Bark och Janne Färm
Lätta konstruktioner HT2 7,5 p halvfart Lars Bark och Janne Färm Måndag 16:e November 9:00 12:00 Material/kompositer PPU408 Förmiddagens agenda Litteratur och planering för material/komposit-delen Materialval
Läs merIngjuten sensor för mätning av uttorkningsförlopp beräkning av inverkan av sensorns dimension och orientering. Sensobyg delprojekt D4
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS UNIVERSITET Avd Byggnadsmaterial Ingjuten sensor för mätning av uttorkningsförlopp beräkning av inverkan av sensorns dimension och orientering Sensobyg delprojekt D4 Lars-Olof
Läs merVÄLKOMMEN TILL CBI BETONGINSTITUTETS KURSER. Höst Vår Läs mer p
VÄLKOMMEN TILL CBI BETONGINSTITUTETS KURSER Höst 2016 - Vår 2017 å Läs mer p se www.cbi. CBI:s kursverksamhet CBI har anordnat Klass II och Klass I kurser sedan 1940-talet, såväl öppna som företagsinterna.
Läs merSVENSK STANDARD SS :2005
SVENSK STANDARD Fastställd 2005-08-16 Utgåva 1 Avlopp Rör och rördelar av oarmerad, stålfiberarmerad och armerad betong Kompletterande svenska krav till SS-EN 1916 med tillhörande provningsmetoder Concrete
Läs merInformation technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE
SVENSK STANDARD SS-ISO/IEC 26300:2008 Fastställd/Approved: 2008-06-17 Publicerad/Published: 2008-08-04 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: engelska/english ICS: 35.240.30 Information technology Open Document
Läs merDIMENSIONERING OCH ANALYS AV STÅLFIBERARMERAD BETONG
DIMENSIONERING OCH ANALYS AV STÅLFIBERARMERAD BETONG En mekanisk, ergonomisk och ekonomisk jämförelse med konventionell armerad betong JENY KRIKOR TAFID KRIKOR NEZAR PIRGHOLIZADEH Akademin för ekonomi,
Läs merCraX1 - Handboksmetoden
CraX1 Handboksmetoden 1(5) CraX1 - Handboksmetoden [SBUF-projekt nr 11238 med titeln Information om CraX1 - Handboksmetoden.] Det som kännetecknar CraX1 - Handboksmetoden är att det utvecklats en metodik
Läs merIndustrigolv av betong
Industrigolv av betong Svenska Betongföreningens betongrapport nr 13 Johan Silfwerbrand Sv. Betongföreningen, Väst, Gbg 11 sept. 2013 Industrigolv rekommendationer för projektering, materialval, produktion,
Läs merGolvspackling Råd och tips
Combimix Gör-det-själv GOLVAVJÄMNING Golvspackling Råd och tips Ett ojämt och buktigt golv måste avjämnas innan den slutgiltiga golvbeläggningen installeras (t ex plastmatta, klinker eller parkett). En
Läs merLättUHS Rapport 5. Trycksvarvning av ultrahöghållfasta stål. Boel Wadman, Swerea IVF
LättUHS Rapport 5 Trycksvarvning av ultrahöghållfasta stål Boel Wadman, Swerea IVF Sida 1 (9) Trycksvarvning av UHS-material Summary Tests have been made to form components in high strength steel using
Läs merI figuren nedan visas en ritning över stommen till ett bostadshus. Stommen ska bestå av
Uppgift 2 I figuren nedan visas en ritning över stommen till ett bostadshus. Stommen ska bestå av fackverkstakstol i trä, centrumavstånd mellan takstolarna 1200 mm, lutning 4. träreglar i väggarna, centrumavstånd
Läs merMONTERINGSANVISNING GRUND
MONTERINGSANVISNING GRUND Steg för steg ger vi dig handfasta råd om hur du bygger din egen grund. www.thuresson.se Innan du börjar De flesta byggnader kräver byggnadslov, konstruktionsritningar samt kontakter
Läs merSVENSK STANDARD SS :2012
SVENSK STANDARD SS 137006:2012 Fastställd/Approved: 2012-05-08 Publicerad/Published: 2012-05-15 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: svenska/swedish ICS: 91.010.30; 91.080.40; 91.100.30; 92.200.20 Betongkonstruktioner
Läs merKolfiberförstärkning, som
BETONG Kolfiberkomposit klarar stor dragspänning i relation till sin vikt. Men som för alla nya produkter och metoder medföljer också nya problem, bland annat för att kolfibern måste brandskyddas. Med
Läs merBetongkonstruktion Facit Övningstal del 2 Asaad Almssad i samarbete med Göran Lindberg
Pelare ÖVNING 27 Pelaren i figuren nedan i brottgränstillståndet belastas med en centriskt placerad normalkraft 850. Kontrollera om pelarens bärförmåga är tillräcklig. Betong C30/37, b 350, 350, c 50,
Läs merAtt koppla visuell inspektion till respons och bärförmåga hos naturligt korroderade armerade betongkonstruktioner
Att koppla visuell inspektion till respons och bärförmåga hos naturligt korroderade armerade betongkonstruktioner Karin Lundgren Blommenbergsviadukten Kan vi se om bärigheten är tillräcklig? Målsättning
Läs mer08/07/08 Issue1.4. www.permaban.com ALPHAJOINT PRISBELÖNT SYSTEM FÖR FOGARMERING OCH LASTÖVERFÖRING. Europeiskt patent nr 1389648 PATENTERAT
08/07/08 Issue1.4 www.permaban.com ALPHAJOINT PATENTERAT Europeiskt patent nr 1389648 PRISBELÖNT SYSTEM FÖR FOGARMERING OCH LASTÖVERFÖRING AlphaJoint kvarsittande formsystem med två 10 mm breda, fyrkantiga
Läs merwww.eurocodesoftware.se caeec201 Armering Tvärsnitt Program för dimensionering av betongtvärsnitt belastade med moment och normalkraft. Resultat är drag-, tryckarmering och effektiv höjd. Användarmanual
Läs merDet är Vink essåplasts vision att vara den bästa leverantören av produkter för byggsektorn.
VINK essåplast Group AB Sedan etableringen 1989 har Vink Sverige servat marknadssegmenten industri, bygg samt skylt&reklam med idén att leverera plast där plast kan användas med fördel. Vink vänder sig
Läs merDOSERINGSRÅD MERIT 5000
DOSERNGSRÅD ANVÄNDNNG AV MERT 5000 BETONG TLLÄMPNNG AV SS-EN 206-1 OCH SS 13 70 03:2008. 1 nledning Merit 5000 är granulerad, torkad och mald masugnsslagg. Kraven i SS 13 70 03:2008 utgåva 4 punkt 5.1.6.
Läs merhttp://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD Fastställd 2004-10-15 Utgåva 3 Betong Användning av EN 206-1 i Sverige
Läs merProjektmodell med kunskapshantering anpassad för Svenska Mässan Koncernen
Examensarbete Projektmodell med kunskapshantering anpassad för Svenska Mässan Koncernen Malin Carlström, Sandra Mårtensson 2010-05-21 Ämne: Informationslogistik Nivå: Kandidat Kurskod: 2IL00E Projektmodell
Läs merFIBERARMERAD BETONG KONTRA TRADITIONELLT ARMERAD BETONG FÖR GOLV PÅ MARK UTFÖRDA SOM PELARDÄCK
Examensarbete 10 poäng C-nivå FIBERARMERAD BETONG KONTRA TRADITIONELLT ARMERAD BETONG FÖR GOLV PÅ MARK UTFÖRDA SOM PELARDÄCK Reg.kod: Oru-Te-EXA096-B103/06 Thomas Engblom och Jan Eriksson Byggingenjörsprogrammet
Läs merNORRA STATIONSGARAGET Framdrift under december
NORRA STATIONSGARAGET Framdrift under december God Jul från projektledningen! Fasaden börjar ta form På bilden syns formen för sista våningens väggar och dörröppningar till framtida fastigheter. Tätning
Läs merFyll ut och isolera med cellbetong, helt utan sand!
Lätta tak! Lätta bjälklag! Blanda enkelt utan sand! Fyll ut stora hålrum! Lätt att hantera! Fyll ut och isolera med cellbetong, helt utan sand! Isolera lätt allt från krypgrunder och badrum till hålrum
Läs merSLUTRAPPORT. Projekt 2.1.6b.Frostbeständighet hos betong med helkrossballast
MinBaS II Mineral Ballast Sten Område 2 Rapport nr 2.1.6b MinBaS II Produktutveckling SLUTRAPPORT Projekt 2.1.6b.Frostbeständighet hos betong med helkrossballast Dr Hans-Erik Gram Projektledare FoU Cementa
Läs merFinnboda Spantverkstaden, Nacka kommun. Rapport angående skada vid rivning
Bakgrund Denna rapport avser att klargöra orsaken till dom skador som uppkommit i samband med rivningsarbeten för rubricerat objekt. Skadorna har uppstått vid rivning av diagonalt löpande betongvägg i
Läs merSpårad stryrolitskiva inklusive vändbitar och utfyllnadsbitar. För 12 x 2 rör, C/c 200mm. 222-020-012. Storlek: 1200 x 600 mm, Tjocklek: 20mm.
Spårad Styrolitskiva Spårad stryrolitskiva inklusive vändbitar och utfyllnadsbitar. För 12 x 2 rör, C/c 200mm. 222-020-012 Storlek: 1200 x 600 mm, Tjocklek: 20mm. För 17 x 2 rör, C/c 300mm. 222-030-017
Läs merBrotyper. Olika brotyper används till olika saker. De brotyper vi går igenom är: Balkbro Bågbro Hängbro Snedkabelbro
Brotyper Olika brotyper används till olika saker. De brotyper vi går igenom är: Balkbro Bågbro Hängbro Snedkabelbro Brotyper - balkbroar Balkbron är den äldsta brotypen som vi känner till. Trädstammen
Läs merSEMKO OY OPK-PELARSKOR. Bruks- och konstruktionsdirektiv Konstruktion enligt Eurokod (Svensk NA)
SEMKO OY -PELARSKOR Bruks- och konstruktionsdirektiv Konstruktion enligt Eurokod (Svensk NA) FMC 41874.134 27.8.2013 2 2 Sisällysluettelo: 1 -PELARSKORNAS FUNKTION...3 2 MATERIAL OCH MÅTT...3 2.1 PELARSKORNAS
Läs merBetongbalkar. Böjning. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Annika Moström. Räkneuppgifter
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Annika Moström Räkneuppgifter 2012-11-15 Betongbalkar Böjning 1. Beräkna momentkapacitet för ett betongtvärsnitt med bredd 150 mm och höjd 400 mm armerad
Läs merTEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 6
TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING Utförande med kvalitetskrav och toleranser samt avdrag för värdeminskning för cementstabiliserad asfalt 2015-04-22 Sidan 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN 01 UTFÖRANDE...
Läs merMONTERINGSANVISNING Protecta Hårdskiva Plus
Hårda skivor för brandskydd av stålkonstruktioner Hårdskiva Plus är en skiva för användning bland annat till brandskydd av bärande stålkonstruktioner. Skivorna består av kalciumsilikat förstärkt med cellulosafibrer
Läs merSprutbetong. Tommy Ellison. Kraftindustrins Betongdag 2014 1
Sprutbetong Tommy Ellison Kraftindustrins Betongdag 2014 1 Innehåll Sprutbetongs egenskaper Sprutmetoder Material Utrustning Kontroll Utförandekrav/Utbildning Kraftindustrins Betongdag 2014 2 Sprutbetongs
Läs merBasis for Environmental Product Declaration Smart Development Sweden
Nr C 420 Juni 2019 Basis for Environmental Product Declaration Smart Development Sweden - Slutrapport av delprojekt inom GrönBostad Stockholm Jacob Lindberg, Diego Peñaloza Författare: Jacob Lindberg och
Läs merMONTERINGSANVISNING. Thermogrund. Grundsystem. EnergiJägarna & Dorocell AB
MONTERINGSANVISNING Thermogrund EnergiJägarna & Dorocell AB Grundsystem Produktbeskrivning Mineritskiva 100 mm cellplastrygg Thermogrund är ett grundläggningssystem för villor, industrihallar och andra
Läs merGolvkonstruktioner med golvvärme
Golvkonstruktioner med golvvärme Installationsanvisningar för alla typer av golvbjälklag Innehåller rekommenderade skikt mellan golvvärmesystem och färdigt golv 9007- Copyright: Thermotech Scandinvia AB
Läs merUndersökning av gårdsbjälklag, Frejgatan 46A, Stockholm
CBI UPPDRAGSRAPPORT PX00223 Undersökning av gårdsbjälklag, Frejgatan 46A, Stockholm www.cbi.se CBI Betonginstitutet Konstruktioner Uppdragsrapport PX00223 Undersökning av gårdsbjälklag, Frejgatan 46A,
Läs merSPECIALIST PÅ ALLT INOM BETONG
SPECIALIST PÅ ALLT INOM BETONG VÅRT NAMN ÄR SYNONYMT MED GRUNDLIGA BETONGARBETEN Contec startades 2007 av Patric Johansson och Johan Blomberg. Vi är specialister på allt som rör betong, men nischade på
Läs merIsolera källare. KÄLLARE: Inifrån. Viktigt
KÄLLARE: Inifrån Isolera källare Det bästa sättet att tilläggisolera källaren är utvändigt. Genom att placera värmeisoleringen på utsidan blir källarväggen varm och torr, vilket är bra ur fuktsynpunkt.
Läs merCombiForm. - Tips, råd & anvisningar
CombiForm - Tips, råd & anvisningar www.prastangen.se CombiForm Innehåll Teknisk beskrivning...3 Teknisk data...4 Tillbehör...6 Låsbleck...7 Förhöjningslist...8 Läggningsanvisningar...10 Punktavstånd...12
Läs merGJUTEN ALUMINIUMPLATTA EN AW 5083 CAST ALUMINIUM PLATE EN AW 5083
GJUTEN ALUMINIUMPLATTA EN AW 5083 CAST ALUMINIUM PLATE EN AW 5083 Granskad av Reviewed by Göran Magnusson Tjst Dept. GUM1 tb tvåspråkig 2008-06-17 1 (9) ÄNDRINGSFöRTECKNING RECORD OF CHANGES Ändring nummer
Läs merCBI Betonginstitutets kurskatalog 2015 / 2016 KURSVERKSAMHETEN.
CBI Betonginstitutets kurskatalog 2015 / 2016 KURSVERKSAMHETEN www.cbi.se Kontaktuppgifter Kurschef Gunilla Teofilusson gunilla.teofilusson@cbi.se Kursadministratör Maria Wirström maria.wirstrom@cbi.se
Läs merBetongprovning Hårdnad betong Elasticitetsmodul vid tryckprovning. Concrete testing Hardened concrete Modulus of elasticity in compression
SVENSK STANDARD Fastställd 2005-02-18 Utgåva 2 Betongprovning Hårdnad betong Elasticitetsmodul vid tryckprovning Concrete testing Hardened concrete Modulus of elasticity in compression ICS 91.100.30 Språk:
Läs merVad är glasfiber? Owens Corning Sweden AB
Vad är glasfiber? Owens Corning Sweden AB Box 133, 311 82 Falkenberg. Tel. +46 346 858 00, fax. +46 346 837 33. www.owenscorning.se Vid de flesta av Owens Cornings fabriker tillverkas i dag Advantex glasfiber.
Läs mer3. Installation av WehoFloor-systemet
3. Installation av WehoFloor-systemet Installationen av golvvärmesystemet förutsätter godkännande av dem som planerat objektet. Läs noga igenom installationsanvisningarna inklusive bilagor innan installationsarbetena
Läs merGjut en platta på mark
http://www.viivilla.se/bygg-och-byggmaterial/gjut-en-platta-pamark.aspx?menu=41297&area=&noarea=0&category=&std=true Gjut en platta på mark Steg för steg ger vi dig här handfasta råd om hur du bygger din
Läs merHjälp vid GJUTNING. Bruksanvisning
Hjälp vid GJUTNING Bruksanvisning Allmänt Betong består av cement, ballast och vatten. Den delas in i hållfasthetsklasser efter 28 dygns tryckhållfasthet på en standardiserad provkropp. För en ljusare
Läs mercaeec201 Armering Tvärsnitt Användarmanual Eurocode Software AB
caeec201 Armering Tvärsnitt Program för dimensionering av betongtvärsnitt belastade med moment och normalkraft. Resultat är drag-, tryckarmering och effektiv höjd. Användarmanual Rev C Eurocode Software
Läs mer