Årsrapport för SamNordisk Skogforskning (SNS) 2008 v

Transkript

1 Årsrapport för SamNordisk Skogforskning (SNS) 2008 v Innehåll: 1. Resultatrapport 1.1. Verksamhetsområden... 1 Administration... 1 Forskningsprojekt... 2 Nätverksaktiviteter... 2 Centers of advanced research (CAR)... 2 Kunskapsspridning och kommunikation... 2 Utredningar, uppdrag, m.m Samarbete... 3 Samarbete med Nordens närområden... 3 Samarbete med andra nordiska organ... 3 Övrigt internationellt samarbete Indikatorer Avvikelser och framtidsutsikter Årsräkenskap med resultat, balans, fördelning av utgifter och upplysningar 7 Bilagor: 1.. Nyckeltal och statistik 2. Specifikation av stöd till projekt, nätverk och CAR 3. Projektinformation 1. Resultatrapport 1.1. Verksamhetsområden Administration, möten Under år 2008 har Skogsforskningsinstitutet (Metla) i Finland fungerat som förvaltningsorgan för SNS. Professor Kari Mielikäinen har verkat som styrelsens ordförande och forstmästare Sune Haga har fungerat som sekreterare. Det har hållits två styrelsemöten, den maj på Gotland i Sverige och den november i Tartu, Estland. Dessa möten föregicks av två kontaktpersonmöten. Mellan mötena har löpande ärenden skötts av sekretariatet, vid behov i samråd med styrelseordförande och kontaktpersoner. De självstyrande områdena, Åland och Färöarna, deltar aktivt i styrelsearbetet. Ordförande, sekreterare och styrelsemedlemmar har deltagit i NMR- och andra möten. Kontraktet mellan Nordiska Ministerrådet (NMR) och SNS, som gäller för , godkändes vid vårmötet. Den år 2006 godkända strategiplanen följer samma period. Forskningsprojekt SNS har under år 2008 stött 4 forskningsprojekt (bilaga 2 och 3), av vilka 3 avslutades (En Permanent karteringspopulation för grans genomik, Sustainable Management of North European Forests, Klimatförändringens potentiella påverkan av granbarkborren). Ett projekt

2 (Ny teknologi för förbättrad information om virkesresurser.) fortsätter år Resultat har också antecknats i bilaga 3. För år 2008 hade 3 nya projekt beviljats pengar. SNS behandlar vid sitt följande möte de begärda status- och ekonomirapporterna för år Tio ansökningar på sammanlagt till nya forskningsprojekt år 2009 inkom och blev utvärderade med hänsyn till vetenskaplig kvalitet, relevans och nordisk nytta. Endast tre nya forskningsprojekt kunde godkännas inom budgetramen och de beviljades stöd på sammanlagt I medeltal deltog 4 länder per projekt under år Den genomsnittliga andelen nationell medfinansiering av pågående och beviljade projekt var ca 70 %. Nätverksaktiviteter För år 2008 beviljade SNS medel till 9 olika nätverksaktiviteter, av vilka största delen genomfördes planenligt (bilaga 2 och 3). Slutrapporter för genomförda nätverksaktiviteter har blivit inkallade. SNS behandlade 15 ansökningar på totalt till nya nätverksaktiviteter år 2009 och beslöt bevilja stöd åt 12 nätverk för ett sammanlagt belopp på Centers of advanced research (CAR) SNS har beviljat stöd till 4 CAR för 5-årsperioden och ett CAR för perioden Under år 2008 har SNS stött CAR (bilaga 2) med sammanlagt Andelen stöd till CAR är mellan 4 och 8 % av de totala kostnaderna för CAR-projekt. CAR-projektledarna har sammanställt korta informationsrapporter om resultaten. En utvärdering av CAR verkställs i början av 2009 före beslut om CAR fortsättningen. I bilaga 3 finns mera om CAR. Kunskapsspridning och kommunikation SNS-sekretariatet sköter om uppdateringen av SNS-webben med intranet för styrelse och externa sidor. Servern i Norge fungerar, men en omarbetning av webben borde ske efter Finlands period. Se: SNS och förlaget Taylor & Francis avtal om stöd för redaktionsarbetet vid Scandinavian Journal of Forest Research (SJFR) förlängdes till Tidskriften utkommer med 6 nummer per år och innehåller nyhetssektionen News & Views som sätts in på SNS hemsidor. Redaktör för tidskriften är Dr. Mats Hannerz, Skogforsk. Arbetet för en ny board och en ny layout har inletts. SNS har även på samma sätt avtal med Taylor & Francis för perioden om att ge ut den vetenskapliga tidskriften, Wood Material Science and Engineering (WMSE). Tidskriften utkommer med 4 nummer per år och redaktör var Magnus Wålinder, Trätek. En viktig del av kunskapsspridningen i SNS sker via de SNS-stödda nätverken och projekten, av vilka största delen upprätthåller sina egna hemsidor. Utredningar och uppdrag SNS sände till European Forest Institute (EFI) letter of interest för ett regionalt EFI-kontor. I augusti sände SNS en ansökan om grundande av EFINORD. Ansökan beviljades inte i detta skede. SNS gjorde ett utlåtande om Arktisk klimatforskning SNS gjorde ett utlåtande om Nordisk toppforskning, "från Norden till Jorden"

3 SNS gjorde ett utlåtande om handlingsprogram för EF-FJLS och deltog i seminarium om programmet. SNS har haft två representanter i arbetet kring "Klimaeffekter på primärnäringene - tilpasningar og tiltak". Sune Haga och Sune Linder från SLU har varit SNS representanter 1.2. Samarbete Samarbete med Nordens närområden SNS har sedan länge verkat för ökat skogligt informations- och kunskapsutbyte mellan Norden och dess närområden bl.a. genom att uppmuntra deltagande från de baltiska länderna och nordvästra Ryssland i SNS-stödd forskningsverksamhet och nätverk. Forskare från de baltiska länderna har under åren deltagit i verksamheten. Under år 2008 fanns dock inga projektledare eller nätverks-koordinatorer från Baltikum. Däremot var de med i flera CAR, nätverk och projekt. SNS hölls ett styrelsemöte i Tartu, Estland i samarbete med Kalev Jögiste från Institute of Forestry and Rural Engineering, Estonian University of Life Sciences i Tartu SNS medverkade i CSONB8 - möte i Helsingfors Balter deltog i 7 av de 9 nätverksaktiviteter som genomfördes Forskare från Nordväst- Ryssland deltog i 2 av nätverksaktiviteterna (2008: 6 och 9), i ett av CAR-projekten (CARefor-US), men inte år 2008 i övriga SNS-stödda forskningsprojekt. Samarbete med andra nordiska organ SNS hade två möten och e-post kontakter med NICe. SNS kan framöver medverka i utvärdering av skogliga ansökningar. SNS har med Nordforsk och NKJ arrangerat en workshop för ett gemensamt landskapskulturprojekt. Workshopen var lyckad. De konkreta projektplanerna har dock inte utvecklas, beroende på att Nordforsk inte haft resurser. SNS har tillsammans med NKJ (och andra nordiska fackorgan) medverkat i det gemensamma nordiska arbetet kring "Klimaeffekternas inverkan på primärnäringarna". Ett förslag till program blev klart i december. Samarbetet mellan NOVA University och SNS har fortskridit enligt avtal för åren SNS förbinder sig här att bidra med ekonomiskt stöd till organiseringen av skogsrelaterade doktorandkurser i NOVA-regi. Tre kurser fick stöd år Avtalet förlängdes att gälla ännu år Övrigt internationellt samarbete SNS har via stöd till European Forest Institute (EFI) bidragit till arbetet med den strategiska forskningsagendan, Strategic Research Agenda (SRA), för skogsdelen av the European Forest- Based Sector Technology Platform (FTP - SNS stöder projekt (SNS-103) med anknytning till WoodWisdomNet. 3

4 1.3. Indikatorer 2008 Tabell Kvantitativa mål Indikator Mål Uppnått 2008 Forskningsprojekt (4 st) Minst 4 projekt leder senast inom år till politiska, administrativa eller praktiska initiativ Resultaten stöder nordiska länder 2 2 internationellt och i EU Resultat från alla offentliggörs 4 4 Nätverksaktiviteter SNS informerar NMRS om vad de enskilda aktiviteterna har gett Andel aktiviteter med deltagelse från de baltiska länderna % 37 % Andel möten i närområdesländerna 5 % 25 % Kunskapsspridning och kommunikation Impact factor for Scandinavian Journal of Forest Research EU-samarbete Andelen skogsrelaterade EU-projekt med nordiskt deltagande Nivå som Canadian Journal of F.Research 1,531 (2005) minst 60 % 0,690 för år ,868 för år 2006 FTP projektdatabas: över 60 % Alla SNS-projekt har varit framme i News and Views och flera i vetenskapliga publikationer. Klimatprojektet (SNS105) och Nätverket N om klimatrisker har passat in den aktuella klimatproblematiken. Utöver nordiskt deltagande i FTP ( finns det också i COST-aktioner Likställdhet SNS har vid möten diskuterat och utarbetat åtgärder för ökad jämställdhet. SNS har under året tydligare fört in jämställdhet i stadgar och informationen. SNS förhandsinformerar vid utlysning av stöd om att jämställdhet bland projektledare och medarbetare kan vara en faktor vid rankningen av ansökan och beaktar detta vid prioriteringen. Av de tre nya projekt som godkändes för år 2009 hade två kvinnliga projektledare. Projekten är nu rätt jämnt fördelade, men nätverken är mansdominerade. Bland 12 nya nätverk har 4 kvinnliga ledare. Den lägsta andelen kvinnor finns i de fasta nätverksgrupperna. 4

5 Tabell Likställdhetstabell 2008 Kvinnor/Män Fördelning % SNS: s styrelse (utan 2 observatörer) Kvinnor/Män medlemmar 3/7 30/70 Kvinnor/Män suppleanter 3/4 43/67 Fasta nätverksgrupper Kvinnor/Män koordinatörer 1/13 7/93 Forskningsprojekt stödda 2008 Kvinnor/Män projektledare 2/2 50/50 Kvinnor/Män deltagande forskare (exklusive projektledare) Nätverksaktiviteter stödda /5 17/83 Kvinnor/Män koordinatörer 2/7 22/78 Nya projektansökningar för 2009 Kvinnor/Män projektledare - sökte beviljades Kvinnor/Män forskare/totalt (exklusive projektledare) sökte beviljades Nya ansökningar om nätverk för år 2008 Kvinnor/Män projektledare - sökte beviljades 4/5 2/1 10/18 7/8 4 /12 4 /8 45/55 67/33 36/64 46/54 25/75 33/ Avvikelser och framtidsutsikter Målsättningarna har överlag uppnåtts väl och för en del finns i resultatavtalet tid kvar. Konkreta beslut har utvecklat likställigheten. Stadgarna har förnyats enligt önskemål från NMRs. Intresset för SNS-medel var stort. SNS fick 25 ansökningar. SNS har aktiverat informationen på webbsidan. Under året har fler utlåtanden gjorts. En del kriterier i resultatavtalet är svåra att följa upp t.ex. gemensamma projekt med Nordforsk och NICe. Med dessa har dock samarbetet under 2008 varit aktivt. Under året inleddes också diskussionen om 5

6 SNS och EFINORD. En första ansökan, som inte godkändes har gjorts. Under våren 2009 utarbetas, i nära kontakt med NMRs en ny ansökan, som behandlas på hösten i EFI. Verksamheten visar ett överskott igen och på euro. Det är framförallt momentet med styrelse och stöd till tidskrifter och samarbetsparter som inte använts och utgör nästan hälften av överskottet. Ordförandeskapet och sekretariatet för SNS cirkulerar enligt stadgarna mellan de deltagande länderna med 4 år i gången. Enligt nuvarande praxis står Danmark i tur för att överta uppgiften vid årsskiftet 2009/2010. Styrelsen vill se detta i samband med en ny ansökan om att etablera ett regionalt kontor för EFI (EFINORD) i anknytning till eller i samarbete med SNSsekretariatet Bilagor: Räkenskap (infogad här) Bilaga 1 NMR nyckeltabell Bilaga 2 Specifikation av stöd till projekt, nätverk och CAR Bilaga 3 Projektredogörelse Bilaga 4 Projekt beskrivning 6

7 2. ÅRSRÄKENSKAP SamNordisk Skogsforskning Resultaträkenskap Räkenskapsår: Perioden Föregående år (EUR) (EUR) Verksamhetens intäkter Ordinarie beviljningar , ,61 Returnering från avslutade projekt 6.387, ,46 InformaUK/SJFR royalty 8.127,68 Summa Verksamhetens intäkter , ,07 Verksamhetens kostnader Administrationskostnader Personalkostnader , ,38 Lokaler/Kontorhållningskostnader 3.411, ,81 Res- och möteskostn , ,76 Övriga kostnader - Hemsidor EFI medlemsavgift 1.250,00 1,250,00 - SNS evaluering ,02 Summa Administrationskostnader , ,97 Externa kostnader Stöd till forskningsprojekt , ,00 Stöd till publikationer (SJFR, WMSE) 17,482, ,43 Stöd till Nätverk, CAR, NOVA 430,544, ,00 Övriga kostnader - EFI NOLTFOX evaluering 2.000,00 Summa Externa kostnader , ,92 Summa Verksamhetens kostnader , ,89 Verksamhetens resultat , ,18 7

8 SamNordisk Skogsforskning Balansräkenskap Räkenskapsår: Perioden (EUR) Föregående år (EUR) TILLGÅNGAR Kassa och bank , ,61 Summa TILLGÅNGAR , ,61 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital , ,43 Årets resultat , ,18 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER , ,61 8

9 Fördelning av kostnader per aktivitet UTGIFTER BUDGET 2008 EUR EUR ADM I NI S TRATION Sekretariat: Resekostnader Kontors- & div. driftskostnader Lön, inkl. social avgifter Summa Styrelse: Rese- och möteskostnader Strategisk utveckling Summa EFI/European Forest Medlemsavgift Institute Summa SUMMA FO RS KNI NG SP ROJEKT Projekt Forskningsbidrag, projekt (Bil.2) BILAGA 1 Summa SUMMA NÄT VERKS AK T IVI T E TE R Forskarnätverk: Forskn.bidr., Nätverk (Bil.2) BILAGA 2 NOVA University Network Summa Avancerade Nordiska forskarnätverk: CAR (Bil.2) BILAGA 3 Summa SUMMA

10 UTGIFTER BUDGET 2008 EUR 2008 EUR 2007 EUR KUN SKAP SÖ VE RFÖRI NG OCH KO MM UNI K AT I O N Scandinavian Journal Möte i redaktionsrådet för SJFR of Forest Research: Konsulentutgifter Reseutgifter Wood Material Science Summa Konsulentutgifter Summa Övriga aktiviteter Konsulenttjänster (Web) Summa SUMMA UTRE D NI NGAR/ ST RATEGIARB E TE Bidrag till utveckling av strategisk Forskningsagenda för skogsdelen av FTP (EFI) S UM M A EVALUERING SNS evaluering Projekt evaluering Summa SUMMA UTGIFTER TOTALT Räkenskapsupplysning Räkenskaper för SNS förs efter kontantprincipen. Detta innebär att bokföring av intäkter sker enligt inbetalningstidpunkt och bokföring av utgifter enligt utbetalningstidpunkt. Skogsforskningsinstitutet (Metla) använder räkenskapssystemet AdeEko+. I bokslutet för år 2008 ingår utgiftsposter som hänför sig till år 2008, men som är betalda i början av år 2009 på 3776,79. UNDERTECKNING SNS:s årsrapport för 2008, inklusive bilagor, är sammanställd och kontrollerad av undertecknade Vanda, den 24 februari 2009 Sune Haga sekreterare Kari Mielikäinen styrelseordförande 10

11 SamNordisk Skogforskning SNS Bilaga 1 ver c) Nøgletal og statistik Nøgletal og statistik bruges i forbindelse med totalrapporteringen for Nordisk Ministerråd, derfor er alle tabeller obligatoriske. Tabel 1: Resultatopsummering Der udarbejdes en kortfattet opsummering af de vigtigste resultater for virksomheden i rapporteringsåret. Opsummeringen bør ikke overstige ¼ A4 side. SNS har haft igång 5 CAR, 4 projekt och 9 nätverk. Utbetaldes euro under år Efter en hel del information fick SNS ansökningar om 15 nätverk och 10 projekt. SNS beviljade euro för år 2009 till 5 CAR, 4 projekt och 12 nätverk. Ett projekt och flera nätverk anknöt till klimatfrågor och hade kopplingar till EU. Resultat från projekt och nätverk syns främst i Scandinavian Journal of Forest Research och vetenskapliga tidskrifter. Ett nätverk, NOLTFOX, har evaluerats med god bedömning. Evalueringen av CAR har inletts med tanke på beslut om fortsättningen av CAR. Samarbete med baltiska länder sker i nästan alla nätverk och CAR. SNS har uppdaterat sin stadgar, sin kommunikationsstrategi och planer för jämställdhet. Könsfördelningen i nya beviljningar är jämnare än tidigare, dvs fler kvinnor är med i och leder projekt. SNS har samarbetat med NKJ, Nordforsk, NICe om skapandet av gemensamma projekt. SNS har gjort utlånden om Arktisk klimatforskning, Nordisk toppforskning och Handlingsprogrammet för EK-FJLS. SNS har haft en representant i den operativa arbetsgruppen "Klimaeffekter på primärnäringene - tilpasningar og tiltak" och ytterligare en representant i den stora gruppen. SNS är väl representerat i EK-FJLS. SNS sände i januari till European Forest Institute (EFI) letter of interest för ett regionalt kontor. I augusti sände SNS en ansökan om grundande av EFINORD. Ansökan beviljades inte,men en ny ansökan för ett EFINORD, där SNS är en del, görs igen hösten Tabel 2: Administrative udgifter Administrative udgifter skal oplyses særskilt. Administrative udgifter er i denne sammenhæng de direkte udgifter, der er knyttet til sekretariatsbetjeningen af virksomheden. Dette omfatter alle udgifter til drift af virksomhedens administrative funktioner; overhead og udgifter vedrørende administrative tjenester udnyttet af forvaltningsorganet, rejse og mødeudgifter for virksomhedens styrende organer. Det vil sige alle udgifter, som ikke direkte kan tilknyttes en bestemt aktivitet eller projekt drevet eller støttet af virksomheden.

12 Tabel 2: Administrative udgifter (Opgives i hele 1.000) Administrative udgifter , ,97 Sekretariat 71285,80 +webb 1610,60 Styre 31294,08 + EFI medlemskap 1250,00 Tabel 3 og 4: Forældede midler Virksomheder, der modtager midler fra Nordisk Ministerråds budget kan disponere over midlerne i budgetåret det vil sige det år som midlerne bevilges fra Ministerrådet og i de to på hinanden følgende regnskabsår. Midler, der ikke er anvendt indenfor denne perioden skal tilbageføres til ministerrådssekretariatet indenfor 14 dage efter forældelsesfristens udløb. Tabel 3 og 4 benyttes til at lave en oversigt over forældede midler for virksomheden som helhed. I tabel 3 skal overførte midler fra før år 2006, 2007 og 2008 angives samt udbetalinger og budget fra de samme år. Budget er i denne sammenhæng de midler, der er udbetalt fra Nordisk Ministerråd det enkelte år. I tabel 4 skal oplysninger fra tabel 3 anvendes. Dette skyldes, at de forældede midler er midler, der stammer fra 2006 eller tidligere, men ikke er blevet udbetalt i årene 2006, 2007 eller Opstillingen bygger på princippet om at de ældste bevilgede midler anvendes først. Tabel 3: Opstilling over bevægelser i perioden Overført fra tidligere år , ,61 Budget ,54 Udbetalinger ,57 Overføring til kommende år ,09 Tabel 4: Forældede midler pr Beløb Overført fra før ,43 + Budget ,32 - Udbetalinger ,70 - Udbetalinger ,89 - Udbetalinger ,57 = Forældede midler 0

13 Tabel 5 Øvrig indsats Inden for Nordisk Ministerråd er der en række tværgående temaer, der har stor interesse. For 2008 er dette temaerne: Børn og unge, Bæredygtig udvikling, Ligestilling og nabosamarbejde, og virksomhederne skal redegøre for deres indsats og aktiviteter i 2008 inden for de nævnte temaer. Tabel 5: Øvrig indsats Børn og unge [A] Formål / Vision [1] Aktiviteter [2] Vigtige politiske resultater [3] Forestående initiativer[4] Bæredygtig udvikling [B] Ligestilling [C] Samarbejde med de baltiske lande [D] SNS mål är att främja forskning om skogens mångsidiga funktion i ett hållbart skogsbruk. Skogen är en viktig förnyelsebar resurs i Norden. SNS prioriterade insatsområden stöder hållbar utveckling Öka jämställdheten inom SNS verksamet/ Påverka skogsbruket i övrigt i detta SNS strävar efter att främja skogsforskningssamarbete mellan Norden och närområdena, som är till ömsesidig nytta för bägge parter och svarar mot intentionerna i internationella överenskommelser Många forskningsprojekt och nätverk och CAR arbetar med detta tema. I utlåtanden för forskningsprogram framför vi det hållbara skogsbruket. Se projektredogörelse Nätverk ger forskare möjl. att gemensamt utveckla nytt och undvika misstag. Förnyade stadgar Information inför utlysning Beaktat i nya dokument Balter med i vår stödda verksamhet. I nätverk 7/9 och i 4 av fem CAR och i ett projekt år 2008 SNS strävar till att bevara och vidareutveckla redan etablerade goda kontakter och nätverksaktiviteter samt att främja utvecklingen av nya gemensamma forskningsfält. Forskningen har fokuserats på bärkraftigt skogsbruk och klimat. Se Selfossdeklarationen Samarbete kring klimaprogram Har ökat andelen kvinnor i SNS-projekten signal för andra! Bättre samarbete kring skogen Uppföljning av Selfossdeklarationen Stöd till projekt som jobbar för ökad produktion av virke, inklusive energivirke. Föra fram skogens roll som kolsänka och ersättare av fossila bränslen. Verkställa planerade åtgärder för ökad jämställdhet. Mera information Medverkan i CSO- NB8 Fortsatt samarbete i stödverksamheten

14 Samarbejde med Nordvest Rusland [D] Samarbetet med nordvästra Ryssland skall medverka till att utveckla och stimulera hållbar utveckling inom skogsbruket.. Två nätverk CAR-medverkan Närmande av parter Finna nya projekt och nätverk trygga finansieringen Samarbejde med regionale organisationer [D],[E] Samarbejde med naboerne i vest [D] Samarbetet med Västnordens grannar i Nordatlanten skall bidra till ökad förståelse för och utnyttjande av skogens multifunktionella betydelse för lokalsamfunden se ovan SNS har samarbete med EFI. SNS haar kopplingar till ERANET, FTP Mycket skogsforskning finansieras med EU-medel EFINORD kunde förstärka detta insatsområde [1] Her beskrives institutionens overordnede mål med indsatsen inden for området. Dette kan f.eks. være et delmål inden for rammerne af Nordisk Ministerråds samlede vision for området. [2] Her angives institutionens vigtigste aktiviteter på området i 2008 (max 5). [3] Her redegøres for de vigtigste politiske resultater i 2008 (max 5). Med resultater menes, hvordan aktiviteterne bidrager eller har bidraget til at opfylde visionen for området - vis, at vi er kommet nærmere en opfyldelse af visionen. [4] Her beskrives nye væsentlige initiativer i kommende år (max 3). [A] Børn og unge er en prioriteret målgruppe i Nordisk Ministerråd, og har grundlag i: "Strategi for børn og unge i Norden". Børn og unge har længe udgjort et vigtigt politisk område i de nordiske lande og i de selvstyrende områder, og indsatsen bygger på fælles grundlæggende værdier såsom retfærdighed, lighed, demokrati, åbenhed og engagement. Gruppen af børn og unge omfatter alle i alderen fra 0 til 25 år, men aldersgruppen varierer i de forskellige sammenhænge. [B] [C] [D] [E] Bæredygtigudvikling er et prioriteret område i det nordiske samarbejde, og Nordisk Ministerråd har siden 2001 haft en strategi for området, der senest blev revideret i 2005: "Nordisk strategi for bæredygtig udvikling ". Bæredygtig udvikling er en udvikling, som opfylder nuværende generationers behov uden at bringe fremtidige generationers mulighed for at opfylde deres behov i fare. For at en udvikling er bæredygtig, skal man tage både økonomiske, sociale og miljømæssige hensyn. Disse hensyn er gensidigt afhængige. Siden 2001 har Nordisk Ministerråd haft en formuleret politik for ligestilling. Den udadvendte aktivitet omkring nordisk ligestillingssamarbejde har baggrund i det nordiske ligestillingssamarbejdsprogram Med fokus på kön är målet ett jämställt samhälle. Overordnede ledetråde er udviklingen af demokratiske og lige muligheder for begge køn samt integrering af køns- og ligestillingsperspektiver i samfundslivet. Udviklingen i Nordens nærområder Østersøregionen og Arktis, inklusive Barentsområdet er af stor politisk betydning for de nordiske lande. Et udbygget samarbejde mellem de baltiske stater og nordvest Rusland er et vigtigt bidrag til stabilitet og demokrati i regionen. En bærekraftig udvikling baseres blandt andet på en ansvarlig udnyttelse af naturressourcer og ved at tage hensyn til det unikke miljø og urbefolkningens interesser i det arktiske område. EU, Arktisk Råd, Barentsrådet og Østersørådet.

15 BILAGA 2 Specifikation av stöd till projekt, nätverk och CAR Forskningsprojekt Projektnamn, varaktighet, projektledare Beviljat belopp för 2008 EUR SNS 99(P3/06) En permanent karteringspopulation för grans genomik ( ) Martin Lascoux SNS 103 Ny teknologi för förbättrad information om virkesresurser ( ) Johan Holmgren SNS 104 Sustainable Management of North European Forests (2008) Johanna Witzell SNS 105 Klimatförändringens potentiella påverkan av granbarkborren (2008) Anna Maria Jönsson

16 BILAGA 2 Nätverk Nätverkets namn, varaktighet, projektledare Beviljat belopp för 2008 EUR N N N N N N N N N Nordiskt-Baltiskt nätverk för doktorandutbildning i skogsskötsel Bergsten, Urban 6000 Skandinavisk skogøkonomisk seminar (SSFE) Hoen Hans Network of Climate Change Risks on Forests Vapaavuori, Elina NOLTFOX. Utveckling och vidhållande av den nordeuropeiska databasen Kristian Karlsson Nordic network on role of roots in the carbon budget of forest soils Eldhuset Toril Nordiska arbetsgruppen för boreala naturskogars historia Jonnson Bengt Seminar and meeting of the Nordic Co-operation Group for Forest Inventory Snorrason Arnor Common roots, common future, om den fælles kulturarv Baagøe, Jette Cross-border biodiversity monitoring and conservation Kauppi, Pekka NOVA Nova University Network, 3 NOVA Ph.D courses ( ) Paul Jensen

17 BILAGA 2 Centres of Advanced Research (CAR) Projektnamn, varaktighet, projektledare Beviljat belopp för 2008 EUR SNS-CAR 01/2005 Virtuelt center for avanceret forskning i by-skovbruk ( ) Jasper Schipperijn SNS-CAR 02/2005 Nordic Forestry; Centre of Advanced Research on Environmental Services (Nordic Forestry CAR-ES) ( ) Per Gundersen SNS-CAR 04/2005 Avansert nordisk forskernettverk for skogtraeners genetik og planteforedling - GENECAR ( ) Tore Skrøppa SNS-CAR 05/2005 OSCAR:Operations Systems - Centre of Advanced Research ( ) Magnus Thor SNS-CAR 01/2006 Virtuelt center for avanceret forskning i skogspatologi ( ) Jarkko Hantula

18 BASBESKRIVNING SNS STÖD ca (2004) BILAGA 4 Slutredovisade projekt* under 2008 Projekt* under 2008 (Nya projekt* 2009: se skild bilaga) * = projekt, nätverk, CAR (beskrivningen är under arbete, då alla rapporter inte inkommit ) SNS-94 Uppskattning av kollagring i skogsbiomassa i Nordiska och baltiska länder. ( , med förlängning) "Estimation of carbon storage in forest biomass in the Nordic and Baltic countries - common methods, protocal and tools for obtaining comparable biomass expansion functions (BEF). Projektledare Karin Hansen inkom med en slutrapport i oktober I projektet har varit medlemmar från 8 länder. Projektet har haft som mål att uppskatta kolbindningen i skogens biomassa med speciell fokus på granrötter och utveckla gemensamma metoder, protokoll och redskap för "biomassa expansion functions (BEF)". Man beskriver i ett utkast till en publikation IPCC:s Good practice for national carbon accounting, ger en överblick av metoder i olika länder, testar och utvecklar. Projektet utvecklade ett PC-redskap för uppskattning av kol i granbestånd. "Estimation of net carbon stocks in biomass of Norway spruce in Nordic and Baltic countries - comparison of calculation methods using the model FORCAREST". Projektet har medverkat i ett flertal publikationer. Och mera är på gång framöver - forskningen fortsätter i egen regi. Projektet har under tiden använt hela det beviljade anslaget NOK. SNS-medlen utgör 33 % av de totala kostnaderna. Godkänd Visby SNS 95 Noltfox , redovisat 2007, godkänd SNS-96 Skörd av bioenergi i unga skogar ( ). Harvesting of bionergy in young stands. Projektledare: Thomas Nordfjell. Slutrapport inbegärd. Samarbete mellan Danmark, Finland, Island och Norge. Experimentrigg och korridor skörd har visat sig ha förutsättningar. GIS baserade lösningar undersöks. Studier över integrerad skörd av massaved och energived har genomförts. Resultat kommer senare. Större volymer av bioenergi kan bli tillgängliga i de nordiska skogarna med nya avverkningsmetoder. Kranspetsteknik, dvs. avancerade tekniska utrustningar som är monterade i kranspetsen, korridor gallring och flerträdshanterande skörd var några av de tekniker som undersöktes i detta SNS-projekt. Idag, är oskötta täta skogar ofta ett problem i skogsbruket, vilka ökar kostnaderna av kommersiella avverkningar och gör skogen mindre lönsam. Men, samtidigt utgör dessa unga bestånd också en potentiell resurs för bioenergi, under förutsättning att de kan avverkas till en acceptabel kostnad. Projektet sammanfattar att nya metoder som involvering av kranspetsteknik kan sänka tröskeln för att gå in i unga gallrings-röjningbestånd. Det betyder att större volymer kan komma på virkesmarknaden. Studien visar också att det inte finns någon teknologi idag, där man effektivt kan kombinera produktionen av massaved och klentimmer med biomassa chips. Det skulle vara för komplicerat och dyrt. 1

19 Tekniken innebär att ett fällhuvud är monterat på en bom med lång räckvidd, som används i smala korridorer. Med denna metod kan produktionen i unga första gallringar fördubblas och t.o.m. tredubblas i senare täta ännu icke kommersiella gallringar. Med flerträdshanterande engreppsskördare ökade produktiviteten med %. Bunten av stammar kunde behandlas vid körstråket eller vid stubben. Man kan få bra spridning på hyggesresterna vid bearbetning vid stubben. Resultat är bl.a. presenterade vid OSCAR-seminarium i september 2008, ingår i Scandinavian Journal of Forest Research nummer Beviljat NOK (ca ) varje år under perioden. Allt är använt och den egna insatsen är tillräcklig. Godkänd Tartu SNS-97 Trä hemicellulosa för ytmodifikation av fibriller, fibrer och skivor. Wood hemicelluloses for surface modification of fibrils, fibers and boards ( ). Projektledare var Maija Tenkanen, e-post maija.tenkanen at helsinki.fi. Projektet utfördes i samarbete mellan universitet (Helsingfors, Norge, Sverige) och Chalmers i Sverige. Träden innehåller hemicellulosa (xylan, glucomannan), som tidigare närmast setts som ett problem och avskiljts till bränsle etc. Hemicellulosan utgör t.o.m. 25 % av trädbiomassa. I projektet fokuserade man speciellt på att öppna nya möjligheter med hemicellulosa. Hemicellulosa är idag intressant med tanke på nya pappersprodukter, bioraffinaderier och nya trädbaserade material. I projektet prövade man olika metoder för genomskinlig film, packningsmaterial och oxygen-känsliga produkter. Av träcellulosa framställdes cellulosa nanokristaller med en diameter på 5 nm och längd på 200 nm. Genom att mixa cellulosa nanokristaller med hemicellulosa fick man fram nanokompositer. Trä används traditionellt som byggnadsmaterial, för fiberproduktion för papper, skivor, textiler och energi. Då målet är minska på fossila material är det viktigt att kunna förädla trä ännu mångsidigare, och använda tidigare förbisedda delar av trä till ännu fler nyttiga, ersättande produkter. Målet med detta tvärvetenskapliga projekt var att utreda möjligheterna för konversion av hemicellulosa separerad från skogsresurser lika väl som från spillströmmar från massa och fiberproduktion i nya ytmaterial för nanokompositer, fibrer och packningsmaterial. Resultaten är lovande erbjuder värdefull information för nytt nyttjande av skogsresurser. Behovet av fortsatt forskning kvarstår Projektet var beviljat NOK (ca ) för tre år. Alla medel har gått åt: ca euro, vilket är 20 % av de totala kostnaderna på ca Forskningen har varit framme i många publikationer. I redovisningen nämns om 16 presentationer, 20 publikationer 5 teser och 4 manuskript. Wood hemicelluloses for surface modification of fibrils, fibers and boards ( ). Project leader: Maija Tenkanen. Project in cooperation between Universities (Helsinki, Norway) and Chalmers. The goal of this multidisciplinary project is to evaluate possibilities for conversion of hemicelluloses separated from forest resources as well as from waste streams from the pulp and fibre production into novel surface materials for nanocomposites, fibres and packaging material. Behandlas Island, slutrapport inkommit december

20 SNS-98 Avslutat 2005 Skogens värdekedjor SNS-99 En permanent kartläggning av populationen för genetiken hos gran (A Permanent Mapping Population for genomics of Picea Abies) ( ). Projektledare: Martin Lascoux. Forskningsinstitut i Sverige, Norge och Finland deltar. Knoppsättning hos gran är en egenskap av stor betydelse. Knoppsättningen bestäms huvudsakligen av fotoperiod och uppvisar en stark latitudinell gradient tillsammans med hög arvbarhet. Den genetiska variationen undersöks i en karteringspopulation bestående av 14 populationer (varje population består av 30 öppet pollinerade familjer med 25 fröplantor från varje familj). Fenologiska data från dessa populationer har samlats under de senaste två åren. Dessa tidigare studier av populationerna har varit del av ett EU-finansierat projekt, TREESNIPS. Målet med det föreslagna projektet är att bevara denna unika resurs och skapa en permanent karteringspopulation för genomisk forskning och förädlingsarbete i gran, Picea abies. Projektet fortsätter och avslutas år Uppgifter från statusrapport 2007: Rapporter Data analysis for phenotypic traits. Based on phenotypic results of the permanent mapping population, preparation of a manuscript: Kärkkäinen, Lascoux et al. on genetic variation and differentiation in phenology traits of Norway spruce. No publications stemming directly from the newly established association population. Indirect publication: Adaptation of forest trees to climate change. In: Koskela, J., Buck, A. & Teissier du Cross, E. (eds.). Climate change and forest genetic diversity: Implications for sustainable forest management in Europe. Biodiversity International, Romme. p No web-page yet. Results will be reported later on web. Behandlas troligen på Island väntar på slutrapport SNS 100 Effekterna av beskogning på ekosystem, landskap och landsbygdens utveckling i den nordiska regionen - AFFORNORD - The effects of afforestation on ecosystems, landscape and rural development in the Nordic region (2006). Slutrapport inkom i slutet av december Projektledare: Gudmundur Halldórsson. En bok från projektet utkommer i Norden serie 2008 (manuskript bifogat). Boken innehåller projektresultaten, vilka kort är följande: effekterna av beskogning varierar, men de kan styras med planering. Landskapet påverkas mycket, man kan inte generalisera resultat för hela Norden. Projektet har undersökt fler aspekter på beskogning; virkesproduktion, landsbygdsutveckling, kolbindning, rekreation och hälsa, biodiversitet, landskap och geodiversitet. Inom projektet hölls ett seminarium i Reykholt på Island. Seminariets föredrag finns samlade i en bok i TemaNord: (2007:508: "Effects of afforestation on ecosystems, landscape and rural development. Proceedings of the AFFORNORD conference, Reykholt, Iceland, June 18 22, 2005") Projektet förbrukade den beviljade summan ( ), totala projektkostnaden var Godkänd Visby 3

21 SNS-101 Skogsbruk och virkesanvändning för minskad klimatpåverkan (2007) Forestry and use of wood to mitigate climate change Projektledare: Professor Ljusk Ola Eriksson. Deltagare från skogsforskningsinstitut och universitet i Sverige, Finland och Norge. Projektet syftar till att skapa verktyg och genomföra preliminära analyser som berör följande frågeställningar: Vilka konsekvenser har en ökad användning av träbaserade produkter inom byggsektorn för hela den skogliga sektorn? (Kommentar: Effekterna begränsas inte till byggsektorn. En ökad efterfrågan påverkar skogsbruket och ger bl.a. upphov till förändrad skötsel som i sin tur ändrar förutsättningarna för sekvestrering och bioenergiproduktion.) Vilka konsekvenser får ett ökat utnyttjande av skogen som kolsänka? (Kommentar: Konsekvenserna rör primärt virkesflöde samt kolbalanser och ekonomi inom skogsbruk och byggnadssektor. Konsekvenserna yttrar sig dels i ändrad skötsel av skogen dels i andra förutsättningar för träbaserade produkter inom byggnadssektorn. De sammantagna effekterna är svårprognostiserade utan omfattande modellsimuleringar.) Scenarier för ökad användning av konstruktionsvirke har utarbetats. Beräkning av utbudskurva. Modeller körda för respektive scanerium för att beräkna fördelningen av den ökade efterfrågan på sågvaror. Beräkning av virkesutbud. Beståndsanalyser som kommer att ingå i en senare publicering. Pga. försenade rapporter kom slutrapport först i september Beviljade medel euro har använts. Godkänd Visby SNS-102 Environmental effects of shorter forest rotation in a landscape perspective (2007). Miljöeffekter av kortare skoglig omloppstid i ett landskapsperspektiv. Skogsforskare från Sverige, Finland och Island. Projektledare: Jan Weslien.. I projektet är fokus på tre miljömässiga aspekter: vattenkvalitet, kolbindning och biodiversitet. Man förutser att kortare omloppstid är bättre för virkesproduktion och kolbindning, men negativt för biodiversitet och vatten. Inom projektet försöker man modellera effekterna och finna nya fungerande lösningar. Pilotprojektet planeras få uppföljningar. Målen för projekten var att 1) identifiera existerande modeller för vattenkvalitet, kolbindning, biodiversitet och virkesproduktion 2) modifiera existerande modeller för projektets ändamål. 3) gör de första modellerna 4) rapportera netto effekter och identifiera information som saknas. Projektet har uppfyllt dessa mål till stor grad. Man fann bl.a. att endast för dynamiken för död ved kunde en modell för biodiversitet utarbetas. Projektet jan också ses som ett resultat av CAR-ES, eftersom den första planen gjordes här. Projektet har varit framme vid Skogforsk stora "Utvecklingskonferens 2008". Ett manuskript för publikation i en vetenskaplig tidskrift är under arbete. Beviljat Och alla medel har gått åt.. Godkänd Visby SNS-103 Ny teknologi för förbättrad information om virkesresurser (WWnetprojekt IRIS) pågår Ny teknologi för förbättrad information om virkesresurser - utveckling av ett integrerat informationssystem. Ansökan avser medfinansiering av WoodWisdom netprojektet IRIS. Projektledare är Johan Holmgren. Samarbete mellan UMB Ås, SLU 4

22 och Joensuu Universitet, som utgör kärnan i det konsortium av 16 partners från fem länder som medverkar i IRIS I projektet vidareutvecklas tekniker för flygburen laserscanning så att mera information om virkesutbyte skall kunna erhållas. Avsikten är bl.a. att kunna skapa en stamlista som ger underlag för att skatta utbytet från enskilda träd. Data från flygburna laserskanners analyseras på enskild trädnivå och kalibreras med information om stamform och virkesutbyte från fältinventering, markbaserad laserscanning eller skördare. I den finska delstudien utvecklas även metoder för laserskannerdata i tropiskt plantageskogsbruk. Forskningen kring flygburen laserscanning av skog vid de aktuella institutionerna i Norden anses allmänt tillhöra den ledande i Världen. Verksamheten vid de tre institutionerna är likartad, men har något olika tyngdpunkt. Samverkan ger fördelar. Genom samverkan inom projektet IRIS kommer betydande synergieffekter inom den metodutveckling som behövs de närmaste åren. SNS har beviljat , och euro för åren 2008,2009,2010. New Technologies to Optimize the Wood Information Basis for Forest Industries - Developing an Integrated Resource Information System (IRIS) Projektledare: Holmgren, Johan e-post:johan.holmgren at srh.slu.se Behandlas på Island? Ev statusreport på våren SNS-104 Projekt för att förbereda EU-ansökan Preparation of a FP7 proposal "Sustainable Management of North European Forests" (SuMANEF-net) (2008) Målet för projektet var att organisera en två dagars workshop för diskussioner kring ett EU:s Framework Programme 7 förslag för Hållbar Skogsskötsel av Nordeuropas Skogar och förbereda en aktionsplan för ett förbättrat förslag. Som grund finns ett tidigare förslag om Initial Training Network till Marie Curie actions. Detta EUaktivitet förberedande projekt höll planenligt en workshop med ca 20 deltagare. Deltagarna var från alla nordiska (ej Island) och baltiska länder, plus Österrike främst från Universitetens skogsfakulteter. Ansökan kommer att göras 2010 med bl.a. fler partner och mera medel uppbundna. Det underströks att det finns ett gemensamt intresse för forskning i skogens skötsel och hållbara nyttjande och PhD skolning i regionen och på europeisk nivå. Diskussioner tas också med EFI om dess möjligheter att var med i ett "training" nätverk. Det konkreta resultatet kommer att bli en detaljerad aktionsplan för ett förbättrat förslag. Med sikte på att förenhetliga forskarpraktiken i skogsektorn, för att öka karriärperspektiven för de unga skogsforskarna, för att utveckla vetenskapen och underlätta innovationer. For organize a two-day workshop for discussions around a FP7 proposal on initial training network in Sustainable Forest Management of North European Forests (acronym SuMaNEF-net).The concrete result of the workshop will be a detailed action plan for an improved proposal. SNS beviljade och de totala kostnaderna uppgick till Se mera om Forskarskolan i Sverige: Projektledare var Johanna Witzell, e-post: johanna.witzell at ess.slu.se Behandlas Island, slutrapport inkommit januari

23 SNS-105 Klimatförändringens potentiella påverkan på granbarkborren i Skandinavien. The potential impact of climate change on spruce bark beetle population dynamics in Scandinavian countries. (2008) Projektets mål är att förbättra modellerings koncept genom att rikta in sig på frågor om termisk och fotoperiodisk inverkan på diapause beteende hos L.typographus. För att uppnå detta. har tre mål identifierats: 1) utveckling av process modellering 2) utföra mål experiment 3) bedöma inverkan av klimatförändring The project goal is to improve modelling concepts by addressing questions of thermal and photoperiodic impact on diapause behaviour of I. typographus. For obtaining this, three aims have been identified: 1/ develop process modelling, 2/ perform target experiments, 3/ assess climate change impact. Projektet är beviljat/ granted för år 2008 Projektledare är Anna Maria Jönsson, e-post: anna-maria.jonsson at nateko.lu.se Behandlas Island, förväntan på slutrapport på våren N Ä T V E R K N Konferens om skogsinventering, planläggning och statistik- från datainsamling till handling. Rapport gällande år 2006 har insänts av projektledare Vivian Kvist Johannsen i mars I seminariet den september 2006 samlades två grupper: "Nordiska Samarbetsgruppen för Skogsinventeringsfrågor" och "Baltic-Nordic Forest Statistics Group". En mycket utförlig rapport på 85 sidor har insänts. I seminariet deltog 60 personer från alla nordiska och baltiska länder plus dessutom från Italien och Schweiz Det beviljade anslaget har använts till fullo. Godkänd Visby N Analys av naturlig störningsdynamik i skogsekosystem förvaltning / Natural Disturbance Dynamics for Forest Ecosystem Management. Projektledare Kalev Jögiste har sänt in rikligt med material. Deltagare från Estland, Danmark, Finland, Sverige, Norge, Lettland, Litauen, Island och Ryssland är med. Material är publicerat i Miskinininkyste, volym 250 del 1-2, i oktober 2007 av Forest Ecology and Management. Nätverkets mål är att utveckla och föra fram ett aktivt nätverk i både studien av naturliga störningar och ekosystemet vid skogsskötsel i Baltikum. Nätverket ordnade ett seminarium i Lettland den 3-6 oktober med tema Disturbance regimes in changing environment Fokus var på klimatförändringar och störningar i skogen. Nätverkets hemsida: Beviljade är förbrukade. Godkänd Visby 6

24 N Nordiska arbetsgruppen för boreala naturskogars historia Nordic working group on the history of primeval boreal forests. Projektledare: Bengt Gunnar Jonsson. Finland, Sverige, Norge, Lettland, Ryssland är med. Nätverket är en fri sammanslutning av fler än 30 forskare och PhD-studenter. Nätverket gör bl.a. en översikt av situationen för naturskogar i norra Europa, utvecklar standardiserade protokoll för provtagning, arrangerar Ph.D.-kurser i metodologi för skogshistoria och utvecklar rekommendationer för skogsskötsel. Nätverket har hållit möten år 2007 i Ekenäs Herrgård, Sverige, april (20 deltagare), Joensuu, Finland och ryska Karelen, oktober 24-26, Helsingfors Universitets fältstation Hyytiälä, december (Definition av begreppet "urskog" och översikt över de kvarstående områdena i Nordvästra Europa, 30 deltagare) Nätverket har en hemsida för informationsspridning inom nätverket och till övriga intresserade. En publikation från mötet i december 2007 håller på att sammanställas. SNS-beviljningen var ( SEK). Dessutom har nätverket fått medel från Oscar och Lili Lamms minne SEK och InterReg projektet Baltic Forest SEK. Ett överskott på 7500 av SNS-medel används år Nätverket har beviljats nya pengar för år Godkänd Visby N Överföring av ekologiska effekter över nationella gränser Transferring ecological impacts across national borders. Projektledare: Pekka Kauppi. Finland, Norge, Sverige, Ryssland är med. Nätverkets aktivitet var att utröna påverkan av skogsbruk i ett land på skogsekosystem i andra länder. I fokus stod virkeshandel och dess potentiella ekologiska konsekvenser mellan nordiska länder (speciellt Finland) och nordvästra Ryssland. Nätverket ordnade ett internationellt seminarium i Lammi i Finland i maj Seminariet hade 29 deltagare. Seminariet följs upp i St.Petersburg i maj Det vikigaste resultatet var nya kontakter som medförde en överenskommelse om utbyte av data på fältförsök i Ryssland. Nu kan man jämföra noggrannheten av olika metoder. Data har samlats in inom ett annat projekt "Testing the boomerang hypothesis.: The effects of wood harvests in northwest Russia on species abundance in Finland. Nätverkets hemsida: Nätverket har beviljats nya pengar 2008 och har kvar ca 3000 från 2007 av beviljade Godkänd Visby N Nordiskt-Baltiskt Nätverk för Träforskning och Träkonstruktion Nordic-Baltic Network for Wood Science and Engineering (WSE). Koordinator är Marketta Sipi. Alla SNS-parter i Norden och Baltikum är med (ej Ryssland). Med SNS stödet har WSE ordnat två seminarier. Föredragen har samlats i publikationer. "University of Helsinki, Department of Forest Resource Management Publications No 40 Proceedings of the 3rd meeting of the Nordic-Baltic Network in Wood Material Science and Engineering (WSE) October 29-30,2007, Helsinki, Finland." I seminariet deltog omkring 40 forskare från Norden och de baltiska länderna. Nyckeltema i föreläsningarna berörde naturlig motståndskraft mot röta, trämodifikationer, torkning av trä, trä som bioenergi. 7

25 Det andra seminariet hölls i Riga. "Proceedings of the 4th meeting of the Nordic- Baltic Network in Wood Material Science and Engineering (WSE) November Riga, Latvia. Nätverket har en egen hemsida: Nätverkets budget på gick inte åt, utan överskottet på ca användes till fullo för det andra seminariet år 2008, Koordinator har insänt resultat- och ekonomirapport Behandlas Island, väntar på slutrapport från 2008 N Fysikaliska metoder för skoglig fjärranalys Physically based remote sensing of forests (PHYSENSE). Projektledare: Tiit Nilson. Estland, Danmark, Norge, Sverige var ansvariga. PHYSENSE nätverket fokuserade på de teoretiska aspekterna av fjärranalys av skogarna - utvecklingen, validiteten och tillämpningen av fysikaliskt baserade försök att tolka ekosystemens data med fjärranalys. Under senaste decennium har utvecklingen av produkter från satelliter varit snabb. Utvecklingen medför nya möjligheter. Inom nätverket har också många unga färdiga doktorander och PhD studenter deltagit. Under åren , ordnade nätverket två workshops för att samla nordiska och baltiska forskare till erfarenhetsutbyte och samarbete. Den första workshopen ordnades i Tartu, Estland den 25 September Totalt 24 deltagare från 10 institut deltog. Den andra workshopen hölls i Helsingfors den 3-4 juni 2008 med 41 deltagare. Deltagarna kom från universitet, skogsforskningsinstitut och ett kommersiellt bolag (Specim). Gäster USA och Nederländerna deltog också. Mötena fokuserade på följande tema: (1) Återupprättande av biofysikaliska skogliga variabler från data från fjärranalys. (2) Radial överflyttning av fysikalisk baserade reflektionsmodeller för skogliga översikter. (3) Fältmätningar av reflekterade och översända fält. (4) Strukturering av skogliga 3D i fjärranalysstudier. Från båda workshops finns referat och information på webben: Det fanns mycket intresse för att fortsätta med ett årligt möte om tillämpningar på och teorin om fysisk fjärranalys av skogsekosystem. Samarbete med de som forskar i laserskanning önskades också. Nätverket har presenterats i News & Views (Scandinavian Journal of Forest Research, 1/2007). Lokalpressen har inbjudits till evenemang. Nätverket hade ett överskott av de beviljade Överskottet på 4663 har återbetalats till SNS. Godkänd Tartu N Nordiska forskarnätverket för skogsfröforskning Nordic Tree Seed Research Network. Samarbete mellan alla nordiska länder och Baltikum och Ryssland. Målet med nätverket var att grunda ett nordiskt och baltiskt och ryskt (nordvästra) skogsfrö nätverk. Nätverket är en plattform för diskussion kring alla aspekter på skogsfröforskning och fröhantering. Nätverket ordnade i Suonenjoki i augusti 2007 ett seminarium med deltagare från alla nordiska och baltiska länder, förutom Estland. Också nordvästra Ryssland var representerat. Material för en publikation insamlas som bäst. 8