Områden av riksintresse för kulturmiljövården i Örebro län (T) enligt 3 kap 6 miljöbalken
|
|
- Marianne Lundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Områden av riksintresse för kulturmiljövården i Örebro län (T) enligt 3 kap 6 miljöbalken ASKERSUNDS KOMMUN 3 Askersund [T 4a] (Askersunds sn) 3 Edö - Stjernsund [T 4b] (Askersunds sn) 3 Lerbäck [T 8] (Lerbäcks sn) 3 Skyllberg [T 7] (Lerbäcks sn) 3 Svinnersta [T 6] (Snavlunda sn) 3 Vena gruvfält [T 49] (Hammars sn) 4 Västra och Östra Nordhult [T 3] (Askersunds sn) 4 Åmmeberg [T 5] (Hammars sn) 4 HALLSBERGS KOMMUN 4 Boo-området [T 9] (Bo sn) 4 Drumlinområdet [T 10] (Viby sn) 4 Tarsta [T 11] (Sköllersta sn) 5 HÄLLEFORS KOMMUN 5 Grythyttan [T 43] (Grythyttans sn) 5 Hjulsjö [T 44] (Hjulsjö sn) 5 Loka brunn [T 42] (Grythyttans sn) 5 Silvergruvorna [T 45] (Hällefors sn) 6 KARLSKOGA KOMMUN 6 Karlsdal [T 30 (Karlskoga sn) 6 Karlskoga, Norra Bohult - Carls Åby [T 29] 6 Karlskoga, stadsdelen Bofors - Björkborn [T 28] 6 KUMLA KOMMUN 7 Drumlinområdet [T 10] (Hardemo sn) 7 Hardemo [T 12] (Hardemo sn) 7 Hjortsberga [T 13] (Kumla sn) 7 Kumlaby [T 14] (Kumla sn) 7 Rösavi [T 50] (Kumla sn) 7 LAXÅ KOMMUN 8 Laxå [T 2] (Ramundeboda sn) 8 Ramundeboda [T 1] (Ramundeboda sn) 8 Skagershult - Bålby [T 53] (Skagershults sn) 8 LEKEBERGS KOMMUN 8 Drumlinområdet [T 10] (Hackvads, Edsbergs och Knista sn) 8 Lekhyttan [T 18] (Hidinge sn) 8 LINDESBERGS KOMMUN 9 Bondebyn - Järle - Yxe [T 35] (delen i Linde Nora sn) 9 Fellingsbro [T 38] (Fellingsbro sn) 9 Hinseberg [T 39] (Näsby sn) 9 Lindesberg [T 40] 9 Röda jorden [T 52] (Ramsbergs sn, fortsätter i Västmanlands län nr 33) 9 Siggebohyttan [T 41] (Linde sn) 10 LJUSNARSBERGS KOMMUN 10 Centrala Kopparberg [T 47] (Ljusnarsbergs sn) 10 Finnfall [T 48] (Ljusnarsbergs sn) 10 NORA KOMMUN 10 1
2 Bondebyn - Järle - Yxe [T 35] (delen i Nora sn) 10 Centrala Nora [T 33] 11 Gamla Viker [T 31b] (Vikers sn) 11 Järnboås - Finnshyttan - Lindesby [T 37] (Järnboås sn) 11 Klacka - Lerberg [T 36] (Nora sn) 11 Pershyttan [T 32] (Nora sn) 11 Skrikarhyttan [T 31a] (Vikers sn) 12 Västgöthyttan [T 34] (Nora sn) 12 ÖREBRO KOMMUN 12 Baronbackarna [T 22] (Örebro sn) 12 Brevens bruk [T 15 (Askers sn) 12 Centrala Örebro [T 20] 13 Dylta bruk [T 27] (Axbergs sn) 13 Esplunda [T 24] (Rinkaby sn) 13 Glanshammar [T 26] (Glanshammars sn) 13 Hjälmarsberg [T 23] (Almby sn) 14 Karlslund [T 19] (Längbro sn) 14 Kägleholm [T 51] (Ödeby sn) 14 Rosta [T 21] (Längbro sn) 14 Skävesund [T 25] (Glanshammars sn) 14 Täby [T 16] (Täby sn) 15 Vintrosa [T 17] (Vintrosa sn) 15 2
3 ASKERSUNDS KOMMUN Askersund [T 4a] (Askersunds sn) Stadsmiljön Askersund, en typisk representant för de nygrundade städerna vid 1600-talets mitt. Askersunds gamla stadskärna med rätvinklig rutnätsplan från 1644, bevarad tomtstruktur, småskalig trästadsbebyggelse med stadsgårdar, glesare utkantsbebyggelse och inslag av institutionsbyggnader i sten och puts samt hamnmiljöer. Stadsförsamlingens kyrka och den stora landskyrkan väster om staden. Edö - Stjernsund [T 4b] (Askersunds sn) Herrgårdslandskap med Edö säteri och Stjernsunds slott, framstående exempel på den klassicistiska herrgårdsarkitekturen. (Kognitiv miljö, Slottsmiljö). Stjärnsund, som varit en av länets största gods, har rak, alléprydd uppfartsväg samt park som skiljer mangård och fägård. Godset är en stormaktstida skapelse och har agrarhistoriskt intresse som stamgård för den svenska SRB-boskapen. Strandnära läge, på motsatt sida ett smalt sund ligger Edö, en herrgård med medeltida anor och som i ägarlängden räknar den heliga Birgitta. Lerbäck [T 8] (Lerbäcks sn) Sockencentrum. F. d. administrativt centrum med tidigare kommunhus, f.d. skolhus och gästgiveri. Kyrkobyggnad från 1700-talet. Skyllberg [T 7] (Lerbäcks sn) Industrimiljö, järnbruk med dominerande välbevarad herrgårdsanläggning. (Bruksmiljö). Bruksanläggning med reglerad plan, herrgård uppförd 1830 med allékantad infartsväg, monumental och dominerande ladugårdsanläggning. Svinnersta [T 6] (Snavlunda sn) Bymiljö, Örebro läns största bybildning med ett flertal välbevarade gårdar. Klungby vid korsväg med stort, delvis ålderdomligt byggnadsbestånd. 3
4 Vena gruvfält [T 49] (Hammars sn) Industrimiljö, upplevelsebar bergslagsmiljö i Lerbäcks bergslag med gruvor och gruvområden som har lång och kontinuerlig brukningstid. Gruvfältet och hyttorna Fallhyttan och Svarthyttan, har kontinuerligt brukats från medeltiden till 1800-talets slut och hade sin storhetstid under 1500-talet. Trehörnings välbevarade masugn. Västra och Östra Nordhult [T 3] (Askersunds sn) Bymiljö med välbevarat byggnadsbestånd, representant för den kolonisation av Tiveden som gjordes på 1600-talet för att trygga kolförsörjningen åt Laxå bruk. Dubbelgård med många byggnader från 1800-talet. Småbrutna och stenrika åkrar. Åmmeberg [T 5] (Hammars sn) Industrimiljö, gruv- och bruksort från 1800-talets mitt, delvis med belgisk-influerad arkitektur. (Gruvmiljö). Byggnadsbestånd och magasinsbyggnader i speciell tegelarkitektur, herrgård i samma stil. Zinkgruvorna ägs av det belgiska företaget La Vieille Montagne och är ännu i drift. HALLSBERGS KOMMUN Boo-området [T 9] (Bo sn) Herrgårdslandskap med Boo fideikommiss. (Kyrkomiljö). Herrgården, ett 1600-talssäteri med huvudbyggnad från 1870-talet i nygotisk stil, har genom ägarskap påverkat nästan hela socknen. Huvudbyggnaden är ritad av J. F. Åbom. Till egendomen hör arrendegårdar, torp och lantarbetarbostäder. Kyrka från tidigt 1700-tal, fatbur, skolhus från 1800-talet i tempelarkitektur och f.d. prästgård. Drumlinområdet [T 10] (Viby sn) Odlingslandskap med lång hävd och rika spår efter skilda tiders markutnyttjande samt bebyggelsebild som anpassats efter områdets specifika topografi med drumlinåsar. (Fornlämningsmiljö, Bymiljö, Herrgårdsmiljö). 4
5 "Etternärke" har lång bebyggelsekontinuitet med rikt inslag av fornlämningar och är en agrarbygd med fossila odlingsspår, herrgårdar och torpbebyggelse, radbyar samt byar med utskiftad bebyggelse. Miljön berör även Lekebergs och till en mindre del Kumla kommuner. Tarsta [T 11] (Sköllersta sn) Fornlämningsmiljö, landskapsrum med två imponerande fornborgar, den ena av dem länets största. Tarsta och Åmehälls är två sägenomspunna fornborgar med kraftiga vallar. Tarsta är den större av fornborgarna. HÄLLEFORS KOMMUN Grythyttan [T 43] (Grythyttans sn) Tätortsmiljö och sockencentrum med välbevarad kyrkbybebyggelse av bergslagskaraktär, anlagd som stad och i stadsmässiga former (stadsprivilegier ) och med träbebyggelse präglad av och 1800-talen. Tätortens centrala område med torgbildning, kyrka från 1632, gästgiveri med anor sedan 1640 och omgivande tätt liggande gårdsbildningar som formar slutna gatupartier. Många äldre hus har taktäckning av skiffer. Hjulsjö [T 44] (Hjulsjö sn) Bymiljö, kyrkby med sammanhållen bebyggelse och framträdande placering i landskapet. (Odlingslandskap). Bergslagsby med välbevarad 1800-talsbebyggelse grupperad kring träkyrka från 1640-talet och landsvägens gamla sträckning. Omgivande öppna odlingsmarker. Loka brunn [T 42] (Grythyttans sn) Bad- och brunnsanstalt med ett stort antal för brunnsanläggningar typiska bostads-, sällskaps- och behandlingsbyggnader från 1760-talet och framåt. Sedan 1700-talet kontinuerligt bebyggd anläggning som avviker från andra brunnsmiljöer genom att avsaknad av styrning genom plan eller strävan efter enhetlig stilkaraktär präglar miljön. 5
6 Silvergruvorna [T 45] (Hällefors sn) Industrimiljö, gruvområde och landets näst rikaste silverfyndighet med lämningar efter brytning under 1600-och 1700-talet. Verksamheten har intresse som bygdeskapande och utgjorde grunden för sockenbildningen (Gruvmiljö). Gruvområde med dagbrott, skrotstensvarp och smärre gruvgångar från 1600-talet samt talets större krutsprängda orter. KARLSKOGA KOMMUN Karlsdal [T 30 (Karlskoga sn) Industrimiljö, välbevarad järnbruksmiljö från 1800-talet. (Bruksmiljö). Oreglerad bruksbebyggelse med herrgård, arbetarbostäder, hyttlämningar, kyrka samt slaggvarp. Karlskoga, Norra Bohult - Carls Åby [T 29] Bostadsområde med enhetliga tjänstemannavillor, präglade av talens arkitekturideal. Fem kvarter med sammanlagt 55 funkisinspirerade, ursprungligen reveterade tjänstemannavillor, tillkomna på talen under en expansionsperiod för Bofors. Gatu- och tomtstruktur. Karlskoga, stadsdelen Bofors - Björkborn [T 28] Bostadsområden med grupper av enhetliga arbetarbostäder i anslutning till Bofors industrier, delvis av brukskaraktär, som visar hur bostadsförhållandena förändrades under perioden och där den sociala skiktningen bland arbetarna framgår. Gatu- och tomtstruktur, obebyggda ytor mellan bebyggelsegrupperna. Till de sammanhållna grupperna av bostadsbebyggelse hör kanalbostäderna öster om den på 1870-talet byggda Björkborns kanal, Korpkullen och annan bebyggelse i anslutning till Bofors järnvägsstation, Rosendal med ett drygt 30-tal hus påbörjade 1913 samt Skogen och Skogsäng från omkring 1920 respektive I området ingår även: Arbetarmuseet Gråbo samt kanal- och järnvägsanläggningar och lämningar efter en av landets största lancashiresmedjor. 6
7 KUMLA KOMMUN Drumlinområdet [T 10] (Hardemo sn) Odlingslandskap med lång hävd och rika spår efter skilda tiders markutnyttjande samt bebyggelsebild som anpassats efter områdets specifika topografi med drumlinåsar. (Fornlämningsmiljö, Bymiljö, Herrgårdsmiljö). "Etternärke" har lång bebyggelsekontinuitet med rikt inslag av fornlämningar och är en agrarbygd med fossila odlingsspår, herrgårdar och torpbebyggelse, radbyar samt byar med utskiftad bebyggelse. Större delen av området ligger i Lekebergs och Hallsbergs kommuner. Hardemo [T 12] (Hardemo sn) Sockencentrum och omgivande odlingslandskap med lång bebyggelsekontinuitet. (Fornlämningsmiljö). Öppet odlingslandskap med rik förekomst av gravfält, åsanknuten bybebyggelse och bevarade agrarhistoriska lämningar såsom fossila åkrar och odlingsrösen. Vid kyrkan, med bevarat medeltida torn samt långhus från 1700-talet, finns sockenmagasin, två skolbyggnader och prästboställe. Hjortsberga [T 13] (Kumla sn) Fornlämningsmiljö, märkligt gravfält från yngre järnålder. Ett av länets största gravfält i dominerande krönläge med vid sikt över omgivande odlingslandskap. I gravbeståndet märks bl.a. ett av länets största rösen samt en domarring. Fossila åkrar. Kumlaby [T 14] (Kumla sn) (Utredningsområde) Sockencentrum med betydelsefull kyrkplats. Odlingslandskap med imponerande 1800-talskyrka och f.d. radby i åsläge. Klockargård, skola och länsmansboställe. Rösavi [T 50] (Kumla sn) (Utredningsområde) Radby med omgivande öppen mark och utflyttade gårdar. Bygravfält. 7
8 LAXÅ KOMMUN Laxå [T 2] (Ramundeboda sn) Stationssamhälle med bebyggelse av sekelskifteskaraktär. Bostads- och institutionsbyggnader kring Järnvägsgatan och Laxå station. Ramundeboda [T 1] (Ramundeboda sn) Klostermiljö och anhalt vid den medeltida Eriksgatan. Lämningar efter senmedeltida kloster- och f.d. kyrkplats samt tidigare plats för gästgiveri. Klostret tillhörde antoniterorden. Skagershult - Bålby [T 53] (Skagershults sn) (Utredningsområde) Området kring Skagershults gamla kyrka och Bålby 1700-talsherrgård. (Kyrkomiljö, Herrgårdsmiljö). LEKEBERGS KOMMUN Drumlinområdet [T 10] (Hackvads, Edsbergs och Knista sn) Odlingslandskap med lång hävd och rika spår efter skilda tiders markutnyttjande samt bebyggelsebild som anpassats efter områdets specifika topografi med drumlinåsar. (Fornlämningsmiljö, Bymiljö, Herrgårdsmiljö). "Etternärke" har lång bebyggelsekontinuitet med rikt inslag av fornlämningar och är en agrarbygd med fossila odlingsspår, Riseberga kloster, herrgårdar och torpbebyggelse, radbyar samt byar med utskiftad bebyggelse. Miljön berör även Hallsbergs och till en mindre del Kumla kommuner. Lekhyttan [T 18] (Hidinge sn) Bymiljö, bergsmansby med bebyggelse från och 1800-talen. Välbevarad bebyggelse och småskaligt odlingslandskap. Lämningar av hyttan, som togs ur bruk år
9 LINDESBERGS KOMMUN Bondebyn - Järle - Yxe [T 35] (delen i Linde Nora sn) Odlingslandskap med kulturhistoriskt värdefull bergslags- och bruksbebyggelse. (Bergslagsmiljö). Herrgårdsmiljö från 1700-talet kring Yxe f.d. bruksherrgård, belägen vid ett biflöde till Järleån. Stora delar av gårdens odlingsmark har vunnits genom utdikningsföretag. Fellingsbro [T 38] (Fellingsbro sn) Sockencentrum. Kyrkan med tillhörande kastal har dominerande åsläge och ligger i öppet odlingslandskap. Prästgård och arrendatorsgård, skola och fattigstuga. Hinseberg [T 39] (Näsby sn) Herrgårdsmiljö med bevarad 1800-talsbebyggelse. Medeltida godsbildning med nuvarande herrgårdsbyggnad från 1803, ett nygotiskt utsiktstorn från 1840 och en flottbro från Lindesberg [T 40] Småstadsmiljö som visar centralmaktens strävan vid 1600-talets mitt att grunda nya städer för att främja den för riket viktiga bergshanteringen samt den förindustriella stadens bebyggelse och liv. Den rätvinkliga rutnätsplanen från Tomtstruktur, äldre småskalig trästadsbebyggelse med större stadsgårdar och enklare utkantsbebyggelse. En grupp större stenbyggnader vid kyrkan och torget. Röda jorden [T 52] (Ramsbergs sn, fortsätter i Västmanlands län nr 33) Fornlämningsmiljö med lågtekniska järnframställningsplatser och därtill hörande råvaruområde från järnålderns inledningsskede. Lämningar från hela den dåtida framställningsprocessen. Längs myr- och mosskanterna ligger järnframställningsplatserna främst synliga genom de låga vallformiga slaggvarpen. I området pågår alltjämt rödjordsbildning som är mycket viktig för upplevelsen och förståelsen av järnframställningsplatsernas lokalisering. 9
10 Siggebohyttan [T 41] (Linde sn) Bergslagsmiljö med välbevarad bergsmansgård. Musealt bevarad bergsmansgård från omkring 1800 med omgivande odlings- och skogslandskap. Till området hör gruvor och hyttruin. LJUSNARSBERGS KOMMUN Centrala Kopparberg [T 47] (Ljusnarsbergs sn) Tätortsmiljö och sockencentrum med bergshantering som ekonomisk grund, med stadsmässiga drag, välbevarad bebyggelse från 1700-, och 1900-talen och många byggnader av stort arkitektur- och kulturhistoriskt värde. (Gruvmiljö). Plan- och bebyggelsemönster med partier av sluten, mer stadsmässig bebyggelse och friliggande hus, huvudsakligen i trä men också med inslag av sten och putsarkitektur från 1800-talets slut och 1900-talet. Monumental träkyrka från 1635 och andra byggnader som hör samman med sockencentrumet. Gruvstuga-tingshus från 1641, bergmästarboställe från talet och många stora bergslagsgårdar. Gruvstugutorget och Malmplan är ursprungliga platsbildningar för administration, köpenskap och handel. Området Konstbacken med gruvhål och lämningar från bergshanteringen. Järnvägsområdet och anslutande bebyggelse som hör samman med den expansiva perioden vid 1800-talets slut och 1900-talets början, municipalsamhället och köpingen Kopparberg. Finnfall [T 48] (Ljusnarsbergs sn) Bergsmansgård med ursprung i 1600-talets finnkolonisation och med och talsbebyggelse och omgivande odlingslandskap. Småbrutet odlingslandskap och för finnkolonisationen typiskt läge på höjdsluttning med vid utsikt. Gårdsanläggning med byggnader för olika funktioner och från olika tider. NORA KOMMUN Bondebyn - Järle - Yxe [T 35] (delen i Nora sn) Odlingslandskap med kulturhistoriskt värdefull bergslags- och bruksbebyggelse. (Bymiljö, Bruksmiljö). 10
11 Bondebyn med f.d. gästgiveribyggnad från 1800-talet. Övre och Nedre Järle med många byggnader av högt kulturhistoriskt egenvärde och lämningar efter Järle nedre bruk från 1600-talet. Odlingsmarker längs Järleåns slingrande fåra. Centrala Nora [T 33] Småstadsmiljö som i planläggning och småskalig trästadsbebyggelse uttrycker centralmaktens stadsgrundningspolitik i det ekonomiskt viktiga Bergslagen vid 1600-talets mitt samt den förindustriella stadens bebyggelsestruktur och liv. Den rätvinkliga rutnätsplanen från 1643, tomtstruktur och den klassiska trästadens stadsgårdar, gårdsmiljöer och enklare bebyggelse. Inslag av representativ stenhusbebyggelse från 1800-talet, järnvägsstationen med tillhörande anläggningar och Anders Wedbergs park som utgör del av en utvidgningsplan Gamla Viker [T 31b] (Vikers sn) Bymiljö, bergsmansby med påkostade bergsmansgårdar. Småbrutet odlingslandskap med äldre, delvis herrgårdsliknande bergsmansgårdar. Järnboås - Finnshyttan - Lindesby [T 37] (Järnboås sn) Bergslagsmiljö med karaktäristisk byggelse i småbrutet odlingslandskap. (Bymiljö, Gårdsmiljö). Kyrkomiljö med Järnboås timrade träkyrka från 1600-talet, församlingshem och f.d. krog från 1700-talet, på annan plats timrat sockenmagasin från 1800-talet. Finnshyttan med gårdar av 1800-talskaraktär samt bergsmansliknande f.d. prästgård, utskiftade gårdar och torp. Lindesby med välbevarade bergsmansgårdar och kapell från 1800-talet. Klacka - Lerberg [T 36] (Nora sn) Industrimiljö, järngruvsområde med spår av olika brytningstekniker. (Gruvmiljö). Gruvområde med ett 40-tal gruvhål omgivna av skrotstensvarp, schakt och gångar från olika tidsepoker med spår efter tillmakning eller krutsprängning. Klacka odalfält har unikt malmtorg med kvarliggande malmupplag. Pershyttan [T 32] (Nora sn) 11
12 Bergslagsmiljö med mycket välbevarad och unikt hytt- och gruvområde, vars bebyggelse och anläggningar som speglar verksamhet från främst och 1800-talen. (Bymiljö). Mycket välbevarad hyttby med hytta och kraftförsörjning genom Smygarebäckens åtta dammlägen. Hjulhus, stånggången som är en av landets få bevarade samt andra byggnader och anläggningar med anknytning till driften. Landskap präglat av bergsbruk med gruvhål, rödmyllade ovanjordsanläggningar i trä, verksbyggnader, varphögar och utmålsstenar som representerar olika tidsepokers bearbetningstekniker. I området ingår även: Enskilda gårdar och torp, kvarn, skola och järnväg. Skrikarhyttan [T 31a] (Vikers sn) Bymiljö, bergsmansby med påkostade bergsmansgårdar. Småbrutet odlingslandskap med äldre, delvis herrgårdsliknande bergsmansgårdar samt flera hyttområden och gruvområden. I området ingår även: Sockencentrum med prästgård och sockenstuga till en år 1868 bildad kapellförsamling. Västgöthyttan [T 34] (Nora sn) Bymiljö, bergsmansby med samlad bebyggelse av äldre bergslagsgårdar. Bebyggelse från och tidigt 1800-tal. I området ingår två hyttruiner. ÖREBRO KOMMUN Baronbackarna [T 22] (Örebro sn) Bostadsområde, viktig förebild för svenskt flerbostadsbyggande från 1950-talet. Flerbostadshus, uppförda åren , som bildar halvöppna gårdar vilka grupperas kring en stor öppen grönyta i mitten, genomförd trafikseparering. Gestaltningsmässiga värden och planlösningar). Brevens bruk [T 15 (Askers sn) Industrimiljö, välbevarat järnbruk med 1800-talsbebyggelse i regelbundet bebyggelsemönster. Bruksmiljö med herrgård, bostadsbebyggelse och hyttanläggning med masugn, rostugn och kolhus 12
13 samt öppet odlingslandskap med till bruket hörande arrendegårdar. Anläggningen grundlades Centrala Örebro [T 20] Residensstad som speglar utvecklingen från medeltida fäste vid mötet mellan viktiga kommunikationsleder till dagens av 1600-talet, 1800-talet senare del och det tidiga 1900-talet präglade stadsmiljö. Dominerande slottsanläggning i mötet mellan Svartåns vattenled och den nord-sydliga åsvägen. Stadsplan med enstaka medeltida drag och rätvinklig rutnätsstruktur som grundlades på 1650-talet och fullföljdes på 1850-talet samt utvidgades vid 1900-talets början. Den medeltida Nikolaikyrkan, bebyggelse i den förindustriella tidens lägre skala, mer storstadsmässig stenbebyggelse från tiden kring sekelskiftet 1900 och tiden före andra världskriget. Residensstadens karaktärsbyggnader, parker och grönstråk. Dylta bruk [T 27] (Axbergs sn) Industrimiljö, rödfärgsbruk med välbevarad bebyggelse från 1800-talet. Bruksmiljö med byggnader och lämningar efter rödfärgsverk och svavelbruk, herrgårdsanläggning, klockstapel, gårdsmuseet "Klostret", och begravningsplats samt gruvor för svavel, alun och vitriol. Esplunda [T 24] (Rinkaby sn) Herrgårdsmiljö med framträdande gårdsanläggning och storskaligt odlingslandskap. (Fornlämningsmiljö). Mangård med stor huvudbyggnad i sten från 1800-talets senare del och flygelbyggnader från talet samt rak kilometerlång alléprydd uppfartsväg som bildar siktlinje mellan herrgården och den patrionellt underställda sockenkyrkan. Yngre järnåldersgravfält, öde bytomt och utskiftad bybebyggelse. Glanshammar [T 26] (Glanshammars sn) Sockencentrum med om- och tillbyggd medeltida kyrka av intressant byggnadshistoria samt en av länets äldsta kända silvergruva. (Fornlämningsmiljö, Gruvmiljö). Kyrka med värdefulla inventarier såsom medeltida skulpturer och målningar. Klockstapel, f.d. sockenmagasin och f.d. byskola. Rester av äldre kyrkbyggelse kvar på bytomt samt fornlämningar från yngre järnålder och runstenar. Medeltida silvergruva. 13
14 Hjälmarsberg [T 23] (Almby sn) Herrgårdsmiljö, representativ för Hjälmarområdet. Mangård med huvudbyggnad i sten från 1600-talet, alléprydda tillfartsvägar samt dominerande ladugårdsbyggnad från 1900-talets början. Omgivande landskap med inslag av hagmarker, gravfält samt torp. En del av hägnadssystemen från 1600-talet har konserverats i nutida ägogränser. Karlslund [T 19] (Längbro sn) Herrgårdsmiljö med välbevarad reglerad bebyggelse. Mangård med huvudbyggnad i sten från 1800-talets början, lokaliserad till åsläge vid vattenfall i Svartån. Monumentala ekonomibyggnader i reglerat mönster. Omgivande storskaligt odlingslandskap med underliggande gårdar och lantarbetarbebyggelse. I området ingår även: Fossila åkrar, kvarn, kraftverk och ruiner av Örebro gevärsfaktori från och 1700-talen. Kägleholm [T 51] (Ödeby sn) (Utredningsområde.) Herrgårdsmiljö, f.d. storgodsmiljö kring Kägleholms slottsruin och Ödeby kyrka. (Fornlämningsmiljö, Slottsmiljö, Kyrkomiljö). Slottsruinen är lämningar efter branden på 1700-talet av det ursprungligen på medeltida slottet samt odlings- och sjölandskap med flera gravfält, övergivna bytomter och fossil åkermark. Rosta [T 21] (Längbro sn) Bostadsområde, viktig förebild nationellt och internationellt, för efterkrigstidens flerbostadsbebyggelse. 130 stjärnhus från åren , sammankopplade i kedjor, samt gårdsbildningar och omgivande större grönytor. Trafiklösningar, gestaltningsmässiga värden, välstuderade planlösningar och detaljer. Skävesund [T 25] (Glanshammars sn) Herrgårdsmiljö från 1800-talet och upplevelsebar fornlämningsmiljö. (Bymiljö). Herrgården har monumental placering i åsläge vid Hjälmaren. Fornlämningsrikt odlingslandskap med gravfält och enstaka fornlämningar samt byar med utskiftad bebyggelse, torp samt f d prästgård. 14
15 Täby [T 16] (Täby sn) Kyrkomiljö. Medeltida, av 1700-talets ombyggnader präglad kyrka med omgivande odlingslandskap. I området ingår även: Stenvalvsbro över Täbyån från Vintrosa [T 17] (Vintrosa sn) Sockencentrum. (Fornlämningsmiljö). Kyrkomiljö med två gravfält av yngre järnålderskaraktär, prästgård, sockenmagasin, skola och ålderdomshem. Den ursprungligen medeltida kyrkan ombyggdes och utvidgades under och 1800-talen. 15
Inventering av kulturmiljöer i Rinkaby, Glanshammar och Lillkyrka 2009
Inventering av kulturmiljöer i Rinkaby, Glanshammar och Lillkyrka 2009 Charlotta Hagberg Örebro läns museum Rapport 2009:12 2 Inledning På uppdrag av Stadsbyggnadsförvaltningen, Örebro kommun, och Stadsantikvarie
Riksantikvarieämbetet
Riksantikvarieämbetet Kulturmiljöavdelningen och riksintressearbetet Administrativa avdelningen Riksantikvarie Staben Insynsrådet Arkiv och bibliotek Kulturvårdsavdelningen Kulturmiljöavdelningen Informationsavdelningen
Riksintressen för kulturmiljövården Västmanlands län (U)
Riksintressen för kulturmiljövården Västmanlands län (U) Denna publikation ingår i en serie med de olika riksintressena som finns på webbplatsen: www.raa.se Områden av riksintresse för kulturmiljövården
Innehåll E IV c: Örebro län (Närkes län) (T) 1832/33
Innehåll E IV c: Örebro län (Närkes län) (T) 1832/33 T1. Örebro Län, senare med kulspets ditskrivet 1832. Innehåller: Sammandrag öfver upgifter angående Sockne Magazin inom Örebro Län, 6 dubbelvikta ark.
AFT19. Kontrollrapport 6 Hyreshus. Hyresområde. Örebro län. Datum: / 16. Sida:
n 1 / 16 1801 Bostad 1880046 Boglundsängens handelsområde 1880048 Yttre tätort i Örebro kommun 1880050 Örebro tätort yttre centrum 1880052 Örebro tätort centrum 1880053 Örebro tätort inre centrum n 2 /
Varberga, Oxhagen och Markbacken Bostad. Mariebergs och Mosås tätorter Bostad. Pilängens industriområde Bostad. Lindesbergs tätort C.
Sida: 1 ( 6 ) 1801 1880048 Örebro tätort yttre 1880050 Örebro tätort inre 1880052 Örebro tätort C 1880053 Örebro tätort innercentrum 1801 1880053 Örebro tätort innercentrum 1801 1880052 Örebro tätort C
RIKSINTRESSEN FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN
1 av 5 sidor RIKSINTRESSEN FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN Vissa områden kan ha så stora kulturmiljövärden att de är av vikt för hela landet. Området förklaras då som ett riksintresse. När man utför förändringar
Huseby-Skatelöv. Fördjupad beskrivning av en kulturmiljö av riksintresse
Huseby-Skatelöv Fördjupad beskrivning av en kulturmiljö av riksintresse Den fördjupade riksintressebeskrivningen Målsättning Ett effektivt planeringsverktyg En tydlig och gemensam bild av riksintresset
Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT
Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad
Byggnadsminnesförklaring av Vintrosa prästgård, Vintrosa prästgård 1:9, Vintrosa socken, Örebro kommun, Närke, Örebro län
1(5) Raoul Hjärtström Direkt: 010-224 84 67 raoul.hjartstrom@lansstyrelsen.se Fax: 010-224 81 31 Tysslinge församling Skolgatan 12 719 30 Vintrosa För kännedom till: Riksantikvarieämbetet Lantmäterimyndigheten
Riksintressen för kulturmiljövården Jönköpings län (F)
Riksintressen för kulturmiljövården Jönköpings län (F) Denna publikation ingår i en serie med de olika riksintressena som finns på webbplatsen: www.raa.se Områden av riksintresse för kulturmiljövården
Välkommen till dag 2! Riksantikvarieämbetets utbildning om kulturmiljövårdens riksintressen (Riksintressehandboken, del C)
Välkommen till dag 2! Riksantikvarieämbetets utbildning om kulturmiljövårdens riksintressen (Riksintressehandboken, del C) Program Dag 2 09.00 Fältbesök i Jönköping med omnejd Fika i fält 12.00 Lunch på
Riksintressen för kulturmiljövården Värmlands län (S)
Riksintressen för kulturmiljövården Värmlands län (S) Denna publikation ingår i en serie med de olika riksintressena som finns på webbplatsen: www.raa.se Områden av riksintresse för kulturmiljövården i
Länsstyrelsens kulturmiljöprogram är uppdelat i två delar: Särskilt värdefulla kulturmiljöer och Kulturmiljöstråk.
5.3 Områden av riksintresse för kulturminnesvården (MB kap 3:7) Det finns tre områden av riksintresse för kulturmiljö i kommunen: M:K116, RAÄ beslut 1997-08-18, enligt 3 kap 7 MB, Görslöv-Torup mm M:K117,
Klockstapeln vid Ljusnarsbergs kyrka
Klockstapeln vid Ljusnarsbergs kyrka Ljusnarsberg, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland Tjärstrykning 2013 Charlott Torgén Rapport 2013:6 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel.
Inventering av kulturmiljöer i Axberg, Ervalla och Ödeby
Inventering av kulturmiljöer i Axberg, Ervalla och Ödeby 2010 Anna Rodin Rapport 2010:25 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se INLEDNING På uppdrag av Stadsbyggnadsförvaltningen,
Inventering av kulturmiljöer i Vintrosa, Täby och västra Mosås
Inventering av kulturmiljöer i Vintrosa, Täby och västra Mosås 2010 Anna Rodin Rapport 2010:27 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se INLEDNING På uppdrag av Stadsbyggnadsförvaltningen,
Bidrag till kulturmiljövård i Örebro län 2006
Bidrag till kulturmiljövård i Örebro län 2006 Dansbanan i Krokbornsparken, Hällefors kommun. Foto: Örebro läns museum, Charlott Hansen www.t.lst.se Publ.nr. 2007:11 2 Ladugården i Stadra, Nora kommun.
MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling 2011. för
MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) för Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter Utställningshandling 2011 Förtätning ger möjligheten att skapa en intressantare och livaktigare miljö med
Kulturreservatet Gamla Pershyttans bergsmansby. Publ. nr. 2005:24 1
Kulturreservatet Gamla Pershyttans bergsmansby Publ. nr. 2005:24 1 2 KULTURRESERVATET Gamla Pershyttans bergsmansby Länsstyrelsen i Örebro län 2005 (nytryck 2007) Text och grafisk form: Elisabeth Karlsson
Fiberanslutning till Riseberga kloster 1:3
ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:13 ARKEOLOGISK UTREDNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Fiberanslutning till Riseberga kloster 1:3 RAÄ 30:1, Riseberga kloster 1:3, Edsbergs socken, Lekebergs kommun,
Härnösand [Y 21] Dagens värdetext beslutad av RAÄ 1996: Motivering:
Härnösand [Y 21] 1 Detta är en värdebeskrivning som ska förklara och förtydliga värdena inom riksintresset. Id: Y 21 Namn: Härnösand Kommun: Härnösand Socken: Huvudsaklig karaktärstyp: Stadsmiljö Andra
Områden av riksintresse för kulturmiljövården i Gävleborgs län (X) enligt 3 kap 6 miljöbalken
Områden av riksintresse för kulturmiljövården i Gävleborgs län (X) enligt 3 kap 6 miljöbalken BOLLNÄS KOMMUN 3 Acktjära [X 421] (Hanebo sn) 3 Ersk-Pers i Östansjö [X 407] (Arbrå sn) 3 Freluga [X 424] (Bollnäs
HAVÄNG-VITEMÖLLA, DEL AV (L:K 8)
RIKSINTRESSE FÖR KULTURMILJÖVÅRD Beslut om riksintressen för kulturmiljövård tas av Riksantikvarieämbetet enligt miljöbalkens kap 3-4. I Kristianstads kommun finns sammanlagt 11 riksintressen för kulturmiljövård.
Hällabrottet Översiktsplan Kumla kommun 2040
Hällabrottet Tätortsutveckling Hällabrottet Ortens karaktär Hällabrottet är med cirka 1 750 invånare den näst största tätorten i kommunen och ligger cirka 3 kilometer öster om Kumla. Orten är kulturhistorisk
Riksintressen för kulturmiljövården Gävleborgs län (X)
Riksintressen för kulturmiljövården Gävleborgs län (X) Denna publikation ingår i en serie med de olika riksintressena som finns på webbplatsen: www.raa.se Områden av riksintresse för kulturmiljövården
2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge
2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde
Värt att värna - Dannäs socken Karta över Dannäs socken, med urval av objekt och miljöer.
Värt att värna - Dannäs socken Karta över Dannäs socken, med urval av objekt och miljöer. Dannäs socken ligger i den sydvästra delen av Värnamo kommun, i Västbo härad. Dannäs gränsar i väster till sjön
Inventering av kulturmiljöer i Gällersta, västligaste Norrbyås och del av Stora Mellösa
Inventering av kulturmiljöer i Gällersta, västligaste Norrbyås och del av Stora Mellösa 2010 Anna Rodin Rapport 2010:28 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se INLEDNING
2. Karlskoga kommun. Sammanfattning
2. Karlskoga kommun Sammanfattning Karlskoga kommun ligger centralt placerad i Mellansverige mitt på axeln mellan Stockholm och Oslo. Här befinner man sig i gränslandet mellan två tillväxtzoner, Karlstad
Värdetexter avseende områden i Västmanlands län med kulturmiljövärden av riksintresse enligt 2 kap 6 NRL.
U län 1996-08-27 1 Värdetexter avseende områden i Västmanlands län med kulturmiljövärden av riksintresse enligt 2 kap 6 NRL. NUMMERORDNING - KOMMUNVIS Arboga kommun 1 Järnäs (Götlunda sn) 2 Arboga 3 Hjälmare
Ronneby. Olofström. Karlshamn. Karlskrona. Sölvesborg K21 K11 K22 K14 K12 K15 K10 K22 K20 K15 K16 K17. K2 Större vattendrag
RIKSINTRESSEN KULTURMILJÖVÅRD N Olofström W E K1 K3 K7 Karlshamn S K21 K5 K22 K8 K9 K10 K11 K12 K14 Karlskrona K15 K20 K22 Sölvesborg K4 K6 K2 Större vattendrag K15 Större vägar K16 K17 Större sjöar Tätorter
Åbytorp Översiktsplan Kumla kommun 2040
Åbytorp Tätortsutveckling Åbytorp Ortens karaktär Åbytorp ligger cirka 3,5 kilometer väster om Kumla och har 820 invånare. Åbytorp härstammar från de två byarna Stene och Långgälla och har vuxit upp på
Tillägg till PLANBESKRIVNING
Granskningshandling Oktober 2017 Ändring av Förslag till ändring av stadsplan för del av Askersund, Kv. Sundsbron, Askersunds kommun Örebro län Tillägg till PLANBESKRIVNING VAD ÄR EN DETALJPLAN? En detaljplan
Områdesbestämmelser för området vid Munsö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr
1(7) Stadsarkitektkontoret Områdesbestämmelser för området vid Munsö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.22.213 BESKRIVNING Karta med bestämmelser Beskrivning (denna handling) PLANENS SYFTE Kommunstyrelsens
2. Karlskoga och Degerfors kommuner
2. Karlskoga och Degerfors kommuner Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner ligger centralt placerade i Mellansverige mitt på axeln mellan Stockholm och Oslo. Här befinner man sig i gränslandet
FÖRSTUDIE INFÖR PLANLÄGGNING I KVARTERET JÄGAREN ASKERSUNDS KOMMUN
FÖRSTUDIE 2016-12-23 INFÖR PLANLÄGGNING I KVARTERET JÄGAREN ASKERSUNDS KOMMUN INNEHÅLL BAKGRUND & SYFTE 3 AVGRÄNSNING 4 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 5 ÖVERSIKTSPLAN GÄLLANDE DETALJPLANER BEVARANDEPLAN STADSLIVSMANIFEST
ANTIKVARISK FÖRUNDERSÖKNING
memo01.docx 2012-03-28-14 UPPDRAG SÄBO, Säter, antikvarisk sakkunnig UPPDRAGSNUMMER 11000569 UPPDRAGSLEDARE Isak Jakobsson UPPRÄTTAD AV Martin Åhrén DATUM Antikvarisk förundersökning gällande förslag till
Kol 14-daterade hyttor i Örebro län. Generaliserad bild.
1-8 Kol 14-daterade hyttor i Örebro län. Generaliserad bild. Totala antalet medeltida hyttor enligt Atlas är 217 stycken.. Före 1200 Moshyttan, Järnboås Ekershyttan, Hammar Västerby hytta, Hammar Björnsjön,
Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun
Ställningstaganden Munktorps tätort Bostäder ska erbjudas i anslutning till Sorbykyrkan enligt gällande detaljplan. Ny detaljplan för bostadsändamål kan vid behov upprättas öster om Sorbykyrkan. Kommunen
Områdesbestämmelser för området vid Skå kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr
1(7) Områdesbestämmelser för området vid Skå kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.24.213 BESKRIVNING Karta med bestämmelser Beskrivning (denna handling) PLANENS SYFTE Kommunstyrelsens arbetsutskott
Tillvarata historiska och estetiska värden samt årsringar i befintliga bebyggelsemiljöer
5:1 5. Kulturmiljövård 5.1 Långsiktigt hållbar utveckling Tillvarata det värdefulla kulturlandskapet och det byggda kulturarvet som resurser i kommunens allmänna och fysiska planering Bevara karaktären
Visthusbod Restaureringsåtgärder inom ramen för Länsstyrelsens projekt Bidrag till ekonomibyggnader av enklare typ
Västmanlands läns museum Kulturmiljöavdelningen Rapport B 2013:B23 Visthusbod Restaureringsåtgärder inom ramen för Länsstyrelsens projekt Bidrag till ekonomibyggnader av enklare typ Antikvarisk medverkan
Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 6 beskrivning av landskapet
del 6 beskrivning av landskapet 47 6 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV LANDSKAPET I TINGSRYDS KOMMUN 6.1 Visuella förutsättningar Landskapet speglar vår historia ur många perspektiv. Människan har genom årtusenden
Domsagohistorik Hallsbergs tingsrätt
Domsagohistorik Hallsbergs tingsrätt Text Elsa Trolle Önnerfors Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007 Eva Löfgren Ylva Blank Henrik Borg Elsa Trolle-Önnerfors Johanna Roos 1 Göta Hovrätt Örebro län
Sockencentrum i anslutning till en av de tätaste järnåldersbygderna norr om Medelpad. (Fornlämningsmiljö, Kyrkomiljö).
Nora-Rossvik [Y 24] 1 Detta är en värdebeskrivning som ska förklara och förtydliga värdena inom riksintresset. Id: Y 24 Namn: Nora-Rossvik Kommun: Kramfors Socken: Nora Huvudsaklig karaktärstyp: Fornlämningsmiljö
Nybro stad. Karta med stadsdelsindelningen från den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad som antogs 2004. SKALA
IDAG 17 Nybro stad Nybro är en stad i Glasriket i Småland, tillhörande Kalmar län. Nybro stad fyllde 75 år 2007 men Nybro kommun bildades inte förrän 1969 av Nybro stad, Alsterbro, Hälleberga och Madesjö
Tabell 2: Antal kvinnor, män och utbildningstyp 2009-2015 i Askersund kommun
Tabell 1: Utbildningar i Askersund kommun 2009-2014 Utbildningstyp Kategori 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Total YH Teknik och tillverkning 16 16 17 17 16 82 Total 16 16 17 17 16 82 Tabell 2: Antal kvinnor,
Seminarium kring hälsosamt åldrande att främja psykisk hälsa hos äldre
Seminarium kring hälsosamt åldrande att främja psykisk hälsa hos äldre 215-1-2 I denna bilaga finns ett antal bakgrundsfakta om antal och andel äldre i länets kommuner. Diagram och tabeller redovisar även
Riksintressen. Östergötland. Denna publikation ingår i en serie med de olika riksintressena som är publicerat på webbplatsen: www.raa.
Riksintressen Östergötland Denna publikation ingår i en serie med de olika riksintressena som är publicerat på webbplatsen: www.raa.se 2009-09-09 E län 1997-08-18 1 Värdetexter avseende områden i Östergötlands
GAMLA VIKER. FOTO: JAN NORRMAN/RIKSANTIKVARIEÄMBETET. Bergslag och bondebygd
B E R G S L A G O C H B O N D E B Y G D GAMLA VIKER. FOTO: JAN NORRMAN/RIKSANTIKVARIEÄMBETET Bergslag och bondebygd 15 B E R G S L A G O C H B O N D E B Y G D Vad kan väl vara ett lämpligare sätt att börja
Bilaga. Östersund 2040 Kulturmiljö
Bilaga Östersund 2040 Kulturmiljö Kulturmiljö Kulturmiljön är i princip hela den miljö som formats av oss människor genom tiderna. Det kan vara allt från en enskild plats eller byggnad till hela landskap.
Fo~urs- FOR ATT KULTDRVARDEM SRALL BIBE~LLAS:
REGISTERBLAD 1989-01-30 oinia~i< AV RIKSINTRESSE FOR KULTURMI~SVARD I HALLANDS LÄN Nr KN 3 Namn: KUNGSBACKA m KUNGSBACKA KOMMUN KARTA: 6B NO UGE: X 6380 Y 1276 RULTUR~ISR REXXON: 7 Bohuslänska kustbygden
Riksintressen KNÖL-kommunerna
Riksintressen KNÖL-kommunerna www.lansstyrelsen.se/orebro Publ.nr. 2012:27 Riksintressen KNÖLkommunerna 1 Beställning: Länsstyrelsen Örebro län Framställt av: Ferrivia AB, avdelningen Miljö & Landskap
KULTURMILJÖVÅRD Fjärås 152:1 Stensättning Övrig kulturhistorisk lämning Konstruktion: Övertorvad Form: Rund
KULTURMILJÖVÅRD OBJEKT_ID RAA_NUMMER LAMNINGTYP ANTIKV_BED EGENSKAP1 EGENSKAP2 10144400980002 Fjärås 98:2 Hög Fast fornlämning Form: Rund 10144400950001 Fjärås 95:1 Stensättning Fast fornlämning Konstruktion:
Granheds skola, foto KBT
Riksintresse för kulturmiljövården Granhed (D27) Granheds skola, foto KBT KUNSKAPSUNDERLAG Värden Kunskapsvärde Välbevarade, ålderdomliga byar med sammanhållen bystruktur från tiden före skiftena. Västra
Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet
Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet Uppdaterad: 2007-11-12 2003-06-13 Europeiska landskapskonventionen (ELC) Europarådet Färdig för undertecknande år 2000 Syfte att
Välkommen till dag 2! Riksantikvarieämbetets utbildning om kulturmiljövårdens riksintressen (Riksintressehandboken, del C)
Välkommen till dag 2! Riksantikvarieämbetets utbildning om kulturmiljövårdens riksintressen (Riksintressehandboken, del C) Program Dag 2 09.00 Rekapitulering fältbesök Block III Att bedöma påtaglig skada
Områden av riksintresse för kulturmiljövården i Dalarnas län (W) enligt 3 kap 6 miljöbalken
Områden av riksintresse för kulturmiljövården i Dalarnas län (W) enligt 3 kap 6 miljöbalken AVESTA KOMMUN 5 Avesta [W 6] 5 By-bygden [W 2] (By sn) 5 Bäsinge - Bergshyttan [W 4] (Folkärna sn) 5 Grytnäs
Planbeskrivning Utställningshandling april 2011
SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Bashir Hajo Planarkitekt Tel: 0278 251 18 E-post: bashir.hajo@bollnas.se Planbeskrivning Utställningshandling april 2011 Bollnäs kommun, Gävleborgs län Dnr:10-6927 Samråd: 7 mars
Riksintressen. Dalarna. Denna publikation ingår i en serie med de olika riksintressena som är publicerat på webbplatsen: www.raa.
Riksintressen Dalarna Denna publikation ingår i en serie med de olika riksintressena som är publicerat på webbplatsen: www.raa.se 2009-09-09 1 Värdetexter avseende områden i Dalarnas län med kulturmiljövärden
Riksintressen för kulturmiljövården Östergötlands län (E)
Riksintressen för kulturmiljövården Östergötlands län (E) Denna publikation ingår i en serie med de olika riksintressena som finns på webbplatsen: www.raa.se Områden av riksintresse för kulturmiljövården
Magnus Dahlanders personarkiv.
Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Magnus Dahlanders personarkiv. 2014-10-07 Historik Verksamhetstid 1899-1914, handlingarna omfattar åren 1844-1934. Magnus Dahlander (1862-1951) var stadsarkitekt i Örebro
KULTURMILJÖ KULTURMILJÖ. Riksintressen
KULTURMILJÖ Gnesta ligger i ett vackert och varierat sörmländskt landskap. Landskapet kring Gnesta har länge varit befolkat och är i hög grad påverkat av människans närvaro och brukande av skog, mark och
Riksintresse för kulturmiljövården. Gripsholm - Mariefred (D21) KUNSKAPSUNDERLAG
Riksintresse för kulturmiljövården Gripsholm - Mariefred (D21) Gripsholms slott Foto KBT KUNSKAPSUNDERLAG Värden Kunskapsvärde Slottet, staden och Kungsladugården invid varandra är viktiga delar i förståelsen
SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv.
2010-04-06 Av: Paul Hansson SAMMANFATTNING Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. Innehållsmässigt kan riksintresset indelas i två
Ekeby Översiktsplan Kumla kommun 2040
Ekeby Tätortsutveckling Ekeby Ortens karaktär Ekeby ligger cirka 1 mil nordöst om Kumla tätort och har cirka 460 invånare. Orten har utvecklats ur Ekeby socken där kyrkan har varit ett viktigt centrum.
Fibertillskott i Övra Östa
ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2014:31 ARKEOLOGISK UTREDNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Fibertillskott i Övra Östa Övra Östa 3:7, 1:2, 5:1, Knista kyrka 1:1, 1:2, Tegelsta 1:1, Knista socken, Lekebergs
Riksintresse för kulturmiljövården. Blackstaby (D39) KUNSKAPSUNDERLAG
Riksintresse för kulturmiljövården Blackstaby (D39) KUNSKAPSUNDERLAG Bjudby runsten SÖ55, foto KBT Värden Kunskapsvärde Området visar på ett tydligt maktcentra med stormannasläkter under yngre järnålder,
BILAGA 6 KULTURINTRESSEN
Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 6 KULTURINTRESSEN Vattenfall Vindkraft Sverige AB och Näsvind
PLANOMRÅDET. Placering
DEL 2 30 Placering Planområdet ligger väster om det som kallas Säve stationssamhälle, ca 12 kilometer norr om Göteborgs centrum på Hisingens nordöstra del. Säve ligger i ett område som länge varit utredningsområde
ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2
ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:09
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:09 ANTIKVARISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Kolladan i Pershyttan Västmanland, Nora socken, Nora kommun, RAÄ 60:1 Helmut Bergold och Ebba Knabe ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:09
Kilanda. Bebyggelsen:
Kilanda Miljön kring Kilanda är en ytterst välbevarad helhetsmiljö helt präglad av säteriet, under många århundraden ett samhälle i samhället. Kilanda omtalas första gången 1425. Manbyggnaden har sitt
HISTORIK OCH UTBYGGNAD - ÅKER
HISTORIK OCH UTBYGGNAD - ÅKER Kortfattade beskrivning av historik och bebyggelseutveckling Planeringsunderlag till fördjupning av översiktsplanen för Åker Utställningshandling - SBN 20150225 Sid 2 Innehåll
Naturmiljövärde, landskapsbild och ekologisk känsliga områden
Naturmiljövärde, landskapsbild och ekologisk känsliga områden Kring Nodre Älvs dalgångar finns det naturområden som är skyddade i naturreservat. Öxnäs by, det omkringliggande odlingslandskapet och Bärbykullen
A 4. Storgatan/Hospitalsgatan/Trädgårdsgatan
32 / Stadbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun - Strängnäs A 4. Storgatan/Hospitalsgatan/Trädgårdsgatan Områdets förutsättningar Beskrivning Stadens offentliga och kommersiella centrum.
Fördjupning av den översiktliga inventeringen av Långenområdet
Fördjupning av den översiktliga inventeringen av Långenområdet 2011 Anneli Borg Rapport 2011:15 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se Inledning På uppdrag av Stadsbyggnadsförvaltningen,
Företagsamheten 2017 Örebro län
Företagsamheten 2017 Örebro län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt
Inledning 7 Ale tre landskapstyper och fem socknar 13 Naturlandskapet 21 Vår tidiga historia 27 Jord och skog ett rikt odlingslandskap 51 Kyrkan en tusenårig kulturbärare 77 Det offentliga skolor, sjukvård
Örebro kommun. Valnämnden.
Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Örebro kommun. Valnämnden. 2014-09-23 Historik Verksamhetstid 1971-, handlingarna omfattar åren 1971- Enligt 1909 års vallag delades landet in i valkretsar för val till
Inför jordvärme i Bona
UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför
Företagsamhetsmätning - Örebro län. Johan Kreicbergs
Företagsamhetsmätning - Örebro län Johan Kreicbergs Våren 2009 Örebro Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet personer
Vad är värdefullt i kulturmiljöerna och för vilka är de värdefulla?
Vad är värdefullt i kulturmiljöerna och för vilka är de värdefulla? Kulturmiljövård och kulturminnesvård Kulturmiljöer utgör av människan påverkade miljöer. I kulturlandskapet ser vi detta som spår av
Inventering av kulturmiljöer i södra Asker och östra Lännäs inkl. Vinön
Inventering av kulturmiljöer i södra Asker och östra Lännäs inkl. Vinön 2010 Anna Rodin Rapport 2010:29 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se INLEDNING På uppdrag av Stadsbyggnadsförvaltningen,
Fågelsta-Sjökumla Ombyggnad av ledningsnätet
UV ÖST RAPPORT 2007:77 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 1 OCH 2 Fågelsta-Sjökumla Ombyggnad av ledningsnätet Fivelsta och Västra Stenby socknar Motala kommun Östergötland Dnr 421-326-2006 Clas Ternström UV
Kulturarvsanalys. Väg 56 delen förbi Äs. Katrineholms kommun, Södermanlands län. Vägplan, val av lokaliseringsalternativ
Bilaga 2 Väg 56 delen förbi Äs Kulturarvsanalys Katrineholms kommun, Södermanlands län Vägplan, val av lokaliseringsalternativ 2013-12-06 Projektnummer: 109430 Beställare: Trafikverket Region ÖST Box 1140
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR BONDARV 8:7 M FL I SÖDRA JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR BONDARV 8:7 M FL I SÖDRA JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN BESKRIVNING Handlingar Till områdesbestämmelserna hör följande handlingar: Karta Områdesbestämmelser Denna beskrivning Områdesbestämmelsernas
UPPDRAGSLEDARE. Per Berglund UPPRÄTTAD AV. Clas Ternström
-14 UPPDRAG Natur- och kulturmiljö Rimbo UPPDRAGSNUMMER 1150972000 UPPDRAGSLEDARE Per Berglund UPPRÄTTAD AV Clas Ternström DATUM Inledning Inför planerad exploatering inom fastigheten Rimbo-Tomta 7:1,
Limå REGIONALT INTRESSE. Siljansnäs socken (Näsbygge fjärding) Beskrivning Bruksmiljö vid Limåns utlopp i Siljan. Ett flackt område med föga utblick
Limå Siljansnäs socken (Näsbygge fjärding) REGIONALT INTRESSE Beskrivning Bruksmiljö vid Limåns utlopp i Siljan. Ett flackt område med föga utblick över sjön. Ett stort sammanhängande öppet fält finns
LANDSKAPSANALYS VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN. Fördjupning och tillägg till översiktsplanen MARELD LANDSKAP 2007
LANDSKAPSANALYS MARELD LANDSKAP 2007 VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN Fördjupning och tillägg till översiktsplanen ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2008-06-18 bilaga 3 2 Metod Landskapsrummen har
Handläggare Datum Ärendebeteckning Ian Cortes Förhandsbesked, nybyggnad av 2 st enbostadshus
Handläggare Datum Ärendebeteckning Ian Cortes 2017-02-02 2016-4922 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Fastighet: Fastighetens adress: Jegerhjelms väg 32 Sökande: Braatz, Ingemar Ärende: Förhandsbesked, nybyggnad
Riksintressen för kulturmiljövården Västmanlands län (U)
Riksintressen för kulturmiljövården Västmanlands län (U) Denna publikation ingår i en serie med de olika riksintressena som finns på webbplatsen: www.raa.se Områden av riksintresse för kulturmiljövården
Riksintresse för kulturmiljövården. Trosaåns dalgång (D46) KUNSKAPSUNDERLAG ( )
Riksintresse för kulturmiljövården Trosaåns dalgång (D46) KUNSKAPSUNDERLAG (2014-10-31) Hällristning vid Lundby, foto AgS Värden Kunskapsvärde Området erbjuder goda möjligheter att studera landhöjningens
FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård
FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden
Svartö Naturstig. Prisvärt boende. i trivsam miljö. Strandavägar. Välkommen till Svartö - en levande kustby i Mönsterås skärgård.
Svartö Naturstig 300 METER CA 5 KM. MOT HAMMARGLO/ MÖNSTERÅS BADPLATS Välkommen till Svartö - en levande kustby i Mönsterås skärgård. utmärkt med blåmarkerade Svartö by har anor från 1300- talet. Nuvarande
HISTORISKA VANDRINGAR I SÖDRA VÄTTERBYGDEN KULTURVANDRINGAR I LÄNET JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM
HISTORISKA VANDRINGAR I SÖDRA VÄTTERBYGDEN KULTURVANDRINGAR I LÄNET JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM HISTORISKA VANDRINGAR I SÖDRA VÄTTERBYGDEN Ons 29 apr kl 18 Jönköping under jord En vandring i det medeltida Jönköping.
Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun
Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun Täby 6 september 2013 Dan Larsson Byggnadshistoriker JL Projekt AB Disavägen 16 187 70 Täby 1 Innehåll
Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av januari månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 11 februari 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län januari 2014 13 227 (9,5 %) 5 829 kvinnor (8,8 %) 7 398 män (10,2 %)
kyrkan tingshuset stadshotellet
kyrkan tingshuset stadshotellet Rådhustorget ett kulturarv av riksintresse "Mitt i Lindesberg ligger Rådhustorget, som under sekellånga tider varit stadens centrum för offentlighet och handel. Ingen annan