2. Karlskoga kommun. Sammanfattning
|
|
- Britta Dahlberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 2. Karlskoga kommun Sammanfattning Karlskoga kommun ligger centralt placerad i Mellansverige mitt på axeln mellan Stockholm och Oslo. Här befinner man sig i gränslandet mellan två tillväxtzoner, Karlstad och Örebro. Karlskoga tätort är placerad i norra änden av sjön Möckeln och präglas idag liksom landsbygden av den tidigare brukstraditionen. Bruket och naturtillgångarna i omgivningen har på många sätt styrt ortens och landsbygdens utveckling. Stora natur- och kulturvärden finns som bör vårdas, bevaras och få möjlighet att utvecklas, flera områden är även klassade som riksintressen. Behoven av förnyelsebar energi kan på sikt komma att kräva acceptans för en förändrad landskapsbild med till exempel vindkraftverk. Huvudsakligen på grund av en omfattande strukturomvandling i industrin har det sedan 1970-talet skett en kraftig befolkningsminskning i kommunen. Karlskoga delar denna utveckling med ett flertal grannkommuner. Tillverkningsindustrin med ett stort högteknologiskt kunnande sysselsätter fortfarande flest personer men en breddning har skett inom tjänste- och kunskapssektorn. För att kommunen ska bli attraktiv för framtiden är det viktigt att trots vikande befolkningsunderlag utveckla och modernisera tätorten. En vacker och välordnad stad lockar människor till sig och skapar därmed förutsättningar för en positiv samhällsutveckling. 13
2 2.1 Ursprung Fornlämningar kring Möckeln visar att människor bott här under minst 8000 år. Karlskoga kallades från början Möckelns bodar eftersom det till större delen bestod av ett antal fäbodar tillhöriga bönderna i Närke. Namnet Karlskoga tillkom i samband med att hertig Karl, sedermera kung Karl IX, gjorde ett besök i slutet av 1500-talet. Staden Karlskoga har växt upp kring två tätorter, Karlskoga kyrkby och Bofors bruk. Från den senare delen av 1800-talet utvecklades bygden snabbt samtidigt som de små bruken slogs ut. I Karlskoga inleddes genom Alfred Nobels initiativ omvandlingen och expansionen mot en allt mer teknologisk industri med huvudinriktningen mot försvarsmateriel och samhället fungerade som servicecentrum för industrin AB Bofors. Mellan 1862 och 1924 var Karlskoga och Degerfors landsortskommun en gemensam kommun. Karlskoga fick stadsprivilegier 1940 och valet stod då mellan att kalla staden för Karlskoga eller Bofors. Karlskoga växte kraftigt från 1930-talet fram till 1970 då staden var som störst. Därefter har kommunen tappat drygt 25 % av sin befolkning vilket präglat bygden och dess utveckling. 2.2 Läge Karlskoga ligger i ett tämligen centralt läge i Mellansverige, 25 mil från Stockholm och Göteborg, på en axel mellan Stockholm och Oslo. Huvudstråken på väg är E18 i öst/västlig riktning och Länsväg 205 i nord/sydlig riktning, även Länsväg 243 är av stor betydelse för transporter i nord/sydlig riktning. Värmlandsbanan, Laxå-Karlstad-Charlottenberg- (Oslo) har angöring i Degerfors för persontrafik och gods på järnväg. Eftersom Karlskoga saknar persontrafik på järnväg fungerar Degerfors även som Karlskogas tågstopp. Kommunen gränsar till Kristinehamn, Storfors, Hällefors, Nora, Örebro, Lekeberg och Degerfors kommuner. Kommunen har ett läge i gränslandet mellan två tillväxtzoner, Karlstad och Örebro. 2.3 Bebyggelsestruktur och gestaltning Karlskoga kommun består av en helt dominerande tätort. Karlskoga. Övriga samhällen/ byar är mycket små och består av ett hundratal invånare eller mindre vardera; Linnebäck, Granbergsdal, Villingsberg, Lonnhyttan, Östervik och Karlsdal Landsbygden Bebyggelsens utveckling är ofta knuten till vattendragen, vilket är vanligt i områden som präglats av bergs- och järnhantering och som kunnat växa fram tack vare områdets naturtillgångar i form av skog och vattenkraft, transportleder och närheten till Bergslagens rika malmfyndigheter. På landsbygden vittnar ännu de många bergsmans- och herrgårdarna om den rikedom som uppstått genom denna näring. Gårdarna är stora, ofta påbyggda till två våningar och påkostade. Landsbygden präglas därför av dessa stora hus, ofta glest liggande gårdar, 14
3 Karlskoga kommun med grannkommuner och närmaste regioncentra vanligen lokaliserade till gränslandet mellan skog och öppen mark i dalgångarna. Här bör särskilt nämnas områdena längs sjö- och älvsystemen från Lonnen/Timsälven i norr till Möckeln i söder. Bybildningar förekommer endast sparsamt. Under det senaste århundradet har denna bebyggelse kompletterats med många fritidshus som generellt ligger direkt intill eller mycket närmare nämnda sjöar och vattendrag än ursprungsbebyggelsen. Senare års permanentning av fritidshus har inneburit att detta byggnadsbestånd blivit allt mer varierat. En hållbar samhällsplanering ska förhålla sig till landskapet. Delar av landskapet behöver bevaras intakt med anledning av dess stora natur- och kulturvärden samtidigt som det ska finnas mycket generösa möjligheter att bosätta sig på landsbygden. Förändringar över tiden, t ex att energiförsörjningen går över mot mer och mer förnyelsebar energi, kan komma att innebära ändrad påverkan på landskapsbilden. Det behöver i framtiden finnas acceptans för t ex biobränsleanläggningar och vindkraftverk även om det påverkar landskapsbilden Staden Karlskoga är en utbredd stad, särskilt i öst-västlig riktning. Staden har dels växt ut från bruket vid Timsälvens mynning, dels med kyrkan som medelpunkt. Bebyggelsestrukturen är tämligen typisk för bruksorter där utbyggnad skett vartefter behov funnits och kan till viss del uppfattas som ostrukturerad men genom den styrning som bruksföretaget utövat har det även inneburit att många bebyggelseområden har en utpräglat planerad struktur och är mycket homogena. 15
4 Den genom åren allt mer trafikerade E18 har starkt bidragit till stadens utveckling och utformning. Behov av att dra om och höja kapaciteten på E18 och andra nationella vägar som passerar genom Karlskoga har lett till att äldre bebyggelsestrukturer styckats upp. Den största delen av bebyggelsen i Karlskoga tätort är uppförd på 1900-talet med tyngdpunkt på tiden från 1940 till Flerbostadshusområden uppförda under och 50-talen utformades medvetet som hus i parker där allmänna och privata ytor flöt samman. Generellt finns stora natur- och skogspartier bevarade mellan bebyggelsen vilket bidrar till stadens förhållandevis stora utbredning. Sjön Möckeln, som bara ligger ca 300 meter från stadskärnan i Karlskoga, har stor betydelse för stadens utformning då staden växer runt sjöns norra ände. Stränderna består i den centrala delen av stora klippta gräsytor, längre ut tar naturmark vid. Strandpromenaden bryts dock på två ställen av större industriområden. Den centralt placerade industrin delar tydligt staden i en västlig och en östlig del. I folkmun brukar man prata om den ena eller andra sidan av Kôlbroà (Kolbron), en konstruktion som fysiskt inte längre finns kvar. Under 1900-talets första del uppfördes många byggnader i jugend- och funktionalistisk stil, inte bara bostäder utan även byggnader för andra funktioner. Här ska särskilt nämnas de fem kvarteren med funkisvillor i Karls-Åbyområdet som idag är klassade som riksintresse. De stora villaområden som växt fram genom åren är uppförda i olika arkitekturstilar som väl följer respektive tidsepok. Karlskogas centrala delar är tämligen kuperade där bl a Rävåsen påtagligt styrt bebyggelseutbredningen och begränsat möjligtheterna att ta sig fram i staden. Karlskogas stadskärna har utvecklats i anslutning till kyrkan och längs den gamla genomfarten (se även eget avsnitt). Stadskärnan innehåller i princip bara ett klassiskt slutet kvarter och även om området runt torget utgör en tydlig centrumpunkt sträcker sig stadskänslan bara något hundratal meter ut från denna punkt innan andra bebyggelsetyper, verksamheter och anläggningar tar över. Även inom industriområdena finns många kulturhistoriskt intressanta byggnader och miljöer. Här ska särskilt nämnas det centralt belägna Boforsområdet med t ex Huvudkontoret och Bofors hotell som en form av monumentalbyggnader från brukstidens glansdagar. Den faluröda arbetarbebyggelsen i Rosendal omedelbart norr om Boforsområdet, med 4 till 6 lägenheter i respektive hus, är välbevarad och klassad som riksintresse. 16 Karlskoga ska vara en attraktiv stad med väl underhållna vardagsmiljöer och platser med god arkitektur. En stad där både invånarna och besökare trivs. En vacker och välordnad stad lockar människor till sig och skapar därmed förutsättningar för handel och service. Den hållbara staden bör förtätas bl a genom att binda samman stadsdelar. Det offentliga rummet ska utformas på ett sätt där alla kan känna sig trygga. Det gemensamma rummet, Karlskogas gator, torg och parker ska vara tillgängliga för alla. Människor och funktioner ska blandas, nytt och gammalt, stora företag och små företag, affärer och kultur, offentligt och privat, livligt och lugnt, exploatering och grönt. Den kulturhistoriska värdefulla bebyggelsen och områdena bör bevaras men samtidigt anpassas till framtiden. En avvägning mellan aktuella krav och ett långsiktigt bevarandeperspektiv ska göras. Byggnader och miljöer där det inte går att finna en ny och för framtiden användbar funktion ska inte tillåtas förfalla utan avvecklas innan de blir en belastning för miljön och stadsbilden. Energieffektivitet bör eftersträvas vid ny- om- och tillbyggnader. Gestaltningen ska integreras med energieffektiva tekniska lösningar. Höga hus prövas där det bedöms lämpligt.
5 Vägar, gator, gång- och cykelvägar och tunnlar med omgivning har stor betydelse för stadens utformning. Cirkulationsplatser förordas, dels som en lösning för att förbättra framkomlighet och trafiksäkerhet, dels som ett sätt skapa en vacker stad där själva rondellen ger plats för konstutsmyckning och vackra blomsterplanteringar. Gångoch cykelvägar och tunnlar bör vara ordentligt upplysta utan skymmande växtlighet. E18 ska vara en attraktiv och säker genomfart. Omgivningen längs E18 ger för trafikanter och många besökare det huvudsakliga intrycket av Karlskoga som ort. Byggnader och verksamheter som ska placeras i direkt anslutning till E18 och särskilt stadens entréer bör vara representativa. Stadskärnan Stadskärnan har historiskt utgjorts av bebyggelse runt kyrkan (sakristian från 1580-talet), samt längs båda sidor av Kungsvägen, som tidigare var huvudgenomfarten och sträckte sig ända bort till Loviselund. Närmast runt det vackert disponerade och slutna torget ger bebyggelsen, trots olika ålder och karaktär, ett väl sammanhållet och enhetligt intryck. Bebyggelsen runt torget har uppkommit i samband med stadsbildning Dessförinnan var stora delar obebyggd odlings- och betesmark. Här fanns också en bondgård och en fattigstuga. Förutom den södra sidan av torget (Kulan) utgörs bebyggelsen av enhetlig och omsorgsfullt utformad bebyggelse från Torget har stor betydelse för Karlskogaborna som mötes- och evenemangsplats. För Karlskogas invånare har dock tillkomsten av Kulananläggningen (tidigare kallat K-Center), då mycket av den äldre bebyggelsen revs, varit starkt ifrågasatt. Fortfarande efter 40 år sörjer många Ekmansbacken, en del av den gamla genomfarten, som försvann i samband med ombyggnaden runt Som läget nu är har ändå nuvarande bebyggelse en del fördelar genom stora lokalytor som genererar fler och större butiker i centrum än vad som annars skulle ha varit möjligt. Under de senaste 40 åren har det kommersiella centrumet sträckt sig från Kulan och torget mot väster längs Kungsvägen och Värmlandsvägen till Örncenter. Båda gatorna är starkt trafikerade där en lång sträcka bara är bebyggd på ena sidan och därtill helt avbrutna av kyrkogården och Tingshusparken. Utlöparen mot väster har aldrig kunnat bilda och kan inte bilda en del av en sammanhållen stadskärna. Området ett stycke öster om Torget, längs Loviselundsvägen och Oxelbergsgatan (tidigare del av Kungsvägen) har under ett halvsekel i princip lämnats åt sitt öde och delvis förfallit eller tunnats ut genom rivningar, men det finns även några få väl underhållna byggnader. Det s k östra centrum är den enda expansionsmöjlighet som ges för stadskärnan då övriga riktningar är blockerade. I och med att ett nytt handelshus på 8000 m² byggts på Skolgärdet, vilket invigdes under 2009, öppnar sig möjligheterna att inkludera området öster om Torget/Kulan i stadskärnan. För att binda samman de målpunkter - Torget/Kulan och Skolgärdet - som nu uppstått, kan ett centrumstråk skapas. Stråket föreslås bestå av en gågata, uppbruten av små platser, och på båda sidor bebyggt med småskalig stadsbebyggelse med butiker i bottenvåning och bostäder på våning 2 och ibland 3, även enstaka högre punkthus kan lämpligen läggas till för att skapa ett bra utbud av centrala och fullt tillgängliga lägenheter. Bil- och kollektivtrafik använder befintlig gata norr om stråket medan parkering sker längs järnvägen söder om stråket. Genom Centrumstråket kan Karlskogas stadskärna både växa och koncentreras och därmed bli den integrerade bostads, mötes- och handelsplats som karaktäriserar en attraktiv och levande stadskärna. Kommunfullmäktige antog 2008 nya riklinjer för arbetet med utsmyckning av det offentliga rummet. I dessa sägs bland annat att det ska finnas en konsekvens i utformningen som överensstämmer med Karlskogas särart, varumärke och vision. Åtgärder i Centrumområdet är prioriterat. 17
6 Stadskärnan ska bevaras och utveckla en helhetskaraktär och samtidigt anpassas till framtida behov. Bebyggelsen öster om torget ska förtätas. Husens exteriörer runt torget bör bevaras i befintligt utförande. Stenläggning ska behållas och utvecklas som stadskärnans identitet. En levande stadskärna säkras genom att utveckla intressanta mötesplatser och utöka handelsverksamheten. Torgets attraktion förstärks, så det utgör stadens naturliga mittpunkt och ett offentligt rum som uttrycker glädje och stolthet. Trygghet och tillgänglighet ska förbättras genom gestaltning som bildar en offentlig miljö där alla invånare kan och vågar vistas. Kommunfullmäktiges riktlinjer för utsmyckning av det offentliga rummet ska följas. Ett gångstråk skapas mellan Torget och Skolgärdet vilket flankeras med småskaliga och stadsmässiga flerfamiljshus med butiker i gatuplan. En viss täthet eftersträvas för att uppnå en kritisk massa av människor som kan skapa ett vardagligt folkliv på gator. Nya byggnader ska förhålla sig till omgivningen men de ska inte efterlikna den befintliga bebyggelsen. Det finns många valmöjligheter, från att anpassa till befintligt arkitektoniskt uttryck (t ex former, färger, volymer) eller att välja kontrast. I vissa situationer krävs att en ny byggnad kontrasterar mot sin(a) grannbyggnad(er). Utvecklingen av stadskärnan och skapandet av Centrumstråket betyder att en stor del av bebyggelsen längs Loviselundvägen och Oxelbergsvägen avvecklas. Vissa byggnader kan dock inlemmas i stråkbildningen. 2.4 Karaktär vad präglar kommunen Karlskoga är ett typiskt brukssamhälle med ursprung i metallbearbetning och med en helt dominerande arbetsgivare - AB Bofors. Brukssamhället hade som ursprung en patriarkalisk struktur där bruksägarens bestämmanderätt sällan var ifrågasatt men där denne samtidigt förutsattes ta ett ansvar för hela samhället och vara garant för många av dess funktioner. Denna patriarkala anda ersattes så småningom med den starka sociala sammanhållning, gemenskapskänsla, som vi idag känner som bruksandan. Det var på många sätt enkelt att leva i brukssamhället, rollerna var tydliga och framtiden utstakad för de allra flesta. Olika samhällsfunktioner byggdes ut för att tillgodose de behov som fanns för att ha ett gott liv. Många bostadsområden byggdes och fler planerades, för man räknade med att samhället skulle växa ytterligare. Brukssamhället var som ett tryggt folkhem i lokalformat. Bruksandan ger en tydlig identitet och förmedlar stolthet inom den egna gruppen, men kan verka begränsande för öppenhet och nya sätt att tänka. Karlskoga kommun har dock tvingats genomgå en kraftig strukturomvandling där förändringar i omvärlden gjort att de företag som var grunden för ortens tillkomst och expansion inte längre kunde bära den rollen. Rent praktiskt har invånarna, anpassat sig till nya krav och nya förhållanden. Mentalt lever dock bruksandan kvar liksom stoltheten, dock ofta i form av en stolt historia, idrottsframgångar, och liknande. Det finns också en stolthet över att ha klarat en omfattande förändring. Siktet är ofta inställt på att försvara de strukturer som en gång gett ortens dess framgång. Rent intellektuellt pågår och har det pågått ett omställningsarbete under lång tid, framförallt inom näringslivet. Känslomässigt är det däremot svårare att släppa det gamla bruksarvet, särskilt vad gäller att låta staden och de värderingar som format denna ta nya former. Här i ligger utmaningen för Karlskoga, att våga ta nya och oprövade vägar in i framtiden utan att förlora sin själ och stolthet. 18
7 2.5 Riksintressen Staten har via Länsstyrelsen i respektive län redovisat områden av riksintresse enligt Miljöbalkens tredje kapitel inom följande områden som berör Karlskoga kommun: 6 naturvård, kulturmiljövård; 8 anläggningar för industriell produktion, kommunikationer; 9 totalförsvar. Enligt PBL ska kommunen i översiktsplanen visa hur riksintressena tillgodoses och bedöma vilken påverkan eller eventuell skada på riksintressena som planens förslag kan medföra Riksintressen som berör Karlskoga kommun Norra Bohult (funkishuskvarter Karls-Åby) - kulturmiljövård Motivering: Bostadsområde med enhetliga tjänstemannavillor, präglade av talens arkitekturideal. Uttryck för riksintresset: Fem kvarter med sammanlagt 55 funkisinspirerade, ursprungligen reveterade (med putsade träväggar) tjänstemannavillor, tillkomna på talen under en expansionsperiod för AB Bofors. Gatu- och tomtstruktur. Planlagt men utan nödvändiga skyddsbestämmelser (planläggning pågår 2011). Riksintresset ska genom detaljplanläggning skyddas och bevaras. Bofors-Björkborn (arbetarbostäder vid Rosendal, mm) - kulturmiljövård Motivering: Bostadsområden med grupper av enhetliga arbetarbostäder i anslutning till Bofors industrier, delvis brukskaraktär, som visar hur bostadsförhållandena förändras under perioden och där den sociala skiktningen bland arbetarna framgår. Uttryck för riksintresset: Gatu- och tomtstruktur, obebyggda ytor mellan bebyggelsegrupperna. Till de sammanhållna grupperna av bostadsbebyggelse hör Kanalbostäderna öster om den på 1870-talet byggda Björkborns kanal, Korpkullen och annan bebyggelse i anslutning till Bofors järnvägsstation, Rosendal med drygt 30-tal hus påbörjade 1913 samt Skogen och Skogsäng från 1920 respektive I området ingår även Arbetarmuséet Gråbo samt kanal- och järnvägsanläggningar och lämningar efter en av landets största lancashiresmedjor. Delvis planlagt med erforderliga skyddsbestämmelser, delvis ej planlagt. Riksintresset ska genom detaljplanläggning skyddas och bevaras. Karlsdal (järnbruksmiljö) - kulturmiljövård Motivering: Industrimiljö, välbevarad järnbruksmiljö från 1880-talet (Bruksmiljö). Uttryck för riksintresset: oreglerad bruksbebyggelse med herrgård, arbetarbostäder, hyttlämningar, kyrka samt slaggvarp. Ej planlagt. Riksintresset ska genom områdesbestämmelser skyddas och bevaras. Knutsbol (utmed Östra Möckelnstranden) - naturvård Värdeomdöme: Den nordligaste kända platsen för Visingsösandsten och därmed av stort geologiskt intresse. Även tilltalande landskapsbild med beteshagar och ängsgranskog. Värdefull flora och förekomst av hasselmus. Ligger delvis i Karlskoga och delvis i Degerfors kommun. Påverkan: Reservat för ny vägstäckning (E18), eventuellt även ny järnväg ( Nobelbanan ), passerar genom riksintresseområdet. Visst bebyggelsetryck kan föreligga. Ej planlagt. Diskussioner tas upp med Degerfors kommun om hur riksintresset bäst kan skyddas och bevaras. 19
8 20 Riksintresseområden i Karlskoga kommun
9 Lokadalen (i norra Karlskoga kommun) - naturvård Värdeomdöme: Markant sprickdal med älv i dalbotten och med skogsklädda dalsidor. Värdefulla limniska miljöer i rinnande vatten och klarvattensjöar. Värdefulla naturskogsmiljöer med rik biologisk mångfald knuten till kryptogamflora och vedinsektsfauna. Intressant geomorfologi och spännande landskapsbild. Ligger delvis i Karlskoga och delvis i Hällefors kommun. Ej planlagt. Diskussioner tas upp med Hällefors kommun om hur riksintresset bäst kan skyddas och bevaras. Trangärdet (i östra Karlskoga kommun) - naturvård Värdeomdöme: Ett stort myrkomplex bestående av en mosaik av svagt välvda mossar och fattiga topogena kärr. Skogsmyrmosaiken har höga ornitologiska värden. Ej planlagt. Delvis Natura 2000-område. Större delen föreslaget som naturreservat. De delar av området som idag saknar formellt skydd ska omfattas av naturreservat. Villingsbergs skjutfält totalförsvar Ligger delvis i Karlskoga kommun, delvis i Lekeberg och Örebro kommuner. Diskussioner tas upp med berörda kommuner om hur syftet med riksintresset bäst kan uppfyllas. Åtgärder som försvårar avsedd användning av skjutfältet ska inte medges. Bofors skjutfält industriell produktion Viktig provanläggning för produkter som utvecklas och produceras av näringslivet i Karlskoga, liksom aktörer nationellt och internationellt. Ligger delvis i Karlskoga kommun, delvis i Nora och Örebro kommuner. Diskussioner tas upp med berörda kommuner om hur syftet med riksintresset bäst kan uppfyllas. Åtgärder som försvårar avsedd användning av skjutfältet ska inte medges. E18 (Europaväg 18) kommunikationer Motivering: Väg av nationell och internationell betydelse. E18 ingår dels i den svenska delen av det transeuropeiska transportnätet (TEN), dels i det nationella stamvägnätet och även i vägnätet som brukar kallas Nordiska triangeln sträckorna Oslo-Stockholm- Köpenhamn-Oslo. Riksintresset berör många kommuner utöver Karlskoga. Delvis planlagt för sitt ändamål. Korridor för ny sträckning utanför Karlskoga tätort finns i denna översiktsplan. Riksintresset ska beaktas vid planläggning och annan kommunal hantering. 21
10 2.5.2 Förslag till nya riksintressen som berör Karlskoga kommun Knektåsvägen (homogen bostadsbebyggelse, kv Hurtig) - kulturmiljövård Motivering: Tvåvånings radhus uppförda för tjänstemän i AB Bofors under år Husen är ritade av de välkända arkitekterna Backström och Renius. Den tidstypiska arkitekttoniska utformningen gör ett bevarande önskvärt och att området utses till riksintresse. Planlagt men utan nödvändiga skyddsbestämmelser. Karlskoga kommun ska agera för att kv Hurtig vid Knektåsvägen utses till riksintresse samt att det genom detaljplanläggning skyddas och bevaras. 2.6 Mellankommunala frågor Under denna punkt har de frågor sammanställts som bedöms direkt beröra en eller flera kommuner utöver Karlskoga. För närmare beskrivningar av objekten och riktlinjer för desamma hänvisas till respektive kapitel i ÖP:n. º º Sjön Möckeln - Degerfors (kap 2, 7 och 9) º º Gemensam folkhälsoförvaltning - Degerfors (kap 4) º º Gemensam arbetsmarknad - Degerfors (kap 6). º º Bofors skjutfält riksintresse - Nora, Örebro (kap 2 och 6). º º Besöksnäring, turismsamverkan Östra Värmland - Degerfors, Kristinehamn, Filipstad, Storfors, Hällefors (kap 6). º º Naturreservat, inkl riksintressen, befintliga och föreslagna - Degerfors, Lekeberg, Hällefors, Kristinehamn (kap 2 och 7) º º Vattenförsörjning - Storfors, Kristinehamn, Degerfors (kap 8 och 13). º º Bergslagens räddningstjänst - Degerfors, Kristinehamn, Storfors, Filipstad, Hällefors (kap 9). º º Leder och spår: Bergslagsleden - Degerfors, Lekeberg (kap 10). º º Möckelngymnasiet, gemensam gymnasienämnd - Degerfors (kap 11). º º Europaväg E18 (riksintresse), nuvarande och framtida sträckning - Lekeberg, Örebro, Degerfors, Kristinehamn (kap 2 och 12). º º Länsväg 204, 205, Degerfors, Lekeberg, Storfors, Nora (kap 12). º º Järnväg Nordvästra stambanan (riksintresse) - Degerfors, Lekeberg, Kristinehamn (kap 2 och 12). º º Avfallsgrupp Östra Värmland - Kristinehamn, Mariestad, Gullspång, Filipstad, Storfors (kap 13). º º Vindkraft - eventuell gemensam policy - Degerfors (kap 13). º º Villingsbergs skjutfält (riksintresse) - Lekeberg, Örebro (kap 2 och 14). 22
2. Karlskoga och Degerfors kommuner
2. Karlskoga och Degerfors kommuner Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner ligger centralt placerade i Mellansverige mitt på axeln mellan Stockholm och Oslo. Här befinner man sig i gränslandet
F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till
LIS-bilaga. Översiktsplan 2010 Karlskoga kommun. Antagande KS-KF LIS. Landsbygdsutveckling inom strandskyddsområden
LIS-bilaga Översiktsplan 2010 Karlskoga kommun Antagande KS-KF LIS Landsbygdsutveckling inom strandskyddsområden Bakgrund LIS-områden LIS - Landsbygdsutveckling inom strandskyddsområden är ett nytt särskilt
Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner
Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors
Gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner. Utställning. 14 juli 20 september 2010
Gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Utställning 14 juli 20 september 2010 Vi har en plan! I Karlskoga och Degerfors kommuner arbetar vi tillsammans för att skapa en livskraftig
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR BONDARV 8:7 M FL I SÖDRA JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR BONDARV 8:7 M FL I SÖDRA JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN BESKRIVNING Handlingar Till områdesbestämmelserna hör följande handlingar: Karta Områdesbestämmelser Denna beskrivning Områdesbestämmelsernas
Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAGET
1(7) Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN Upprättad: 2015-10-21 Standardförfarande Antagen av SBN: 2017-12-19 I enlighet
Hällabrottet Översiktsplan Kumla kommun 2040
Hällabrottet Tätortsutveckling Hällabrottet Ortens karaktär Hällabrottet är med cirka 1 750 invånare den näst största tätorten i kommunen och ligger cirka 3 kilometer öster om Kumla. Orten är kulturhistorisk
Stora Höga med Spekeröd
Stora Höga med Spekeröd Bakgrund Stora Höga är ett samhälle som byggts ut kraftigt under senare tid. Läget nära järnväg och motorväg med goda kommunikationer åt både norr och söder samt närheten till bad,
Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar
DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,
Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet
KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:
Ekeby Översiktsplan Kumla kommun 2040
Ekeby Tätortsutveckling Ekeby Ortens karaktär Ekeby ligger cirka 1 mil nordöst om Kumla tätort och har cirka 460 invånare. Orten har utvecklats ur Ekeby socken där kyrkan har varit ett viktigt centrum.
ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001
ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 Antagen av KF 2001-06-11 Laga Kraft 2003-09-24 av parkeringsytan, hörnet Göteborgsvägen Strandvägen, under förutsättning att möjligheterna till framtida
FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)
FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade
BOSTÄDER, BEBYGGELSE 5. 5.1 Bostadsbeståndet 5.2 Fritidsbebyggelse 5.3 Områden med visst bebyggelsetryck
BOSTÄDER, BEBYGGELSE 5 5.1 Bostadsbeståndet 5.2 Fritidsbebyggelse 5.3 Områden med visst bebyggelsetryck 5.1 BOSTADSBESTÅNDET Tillgången på bostäder Under slutet av 1980-talet rådde en påtaglig brist på
Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun
Ställningstaganden Munktorps tätort Bostäder ska erbjudas i anslutning till Sorbykyrkan enligt gällande detaljplan. Ny detaljplan för bostadsändamål kan vid behov upprättas öster om Sorbykyrkan. Kommunen
Underlag för planuppdrag
Detaljplan för fastigheten Masten 11, Pålsjö Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med ändringen av detaljplanen är att möjliggöra fler lägenheter på fastigheten
Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län
PM 2019-01-18 Adam Nyman Planarkitekt 08-124 571 00 adam.nyman@ekero.se Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr PLAN.2018.1, KS18/177 Sammanfattning
PLANFÖRSLAG STATIONSOMRÅDET
PLANFÖRSLAG STATIONSOMRÅDET Nästa steg i detta examensarbete är en fördjupning av det föreslagna utbyggnadsområdet vid stationen, det så kallade Stationsområdet. I planområdets sydöstra hörn ligger den
Yttrande. Boverket Box Karlskrona. Remiss. Riksantikvarieämbetets ställningstagande. Riksantikvarieämbetet handläggning
Yttrande Datum 2012-04-02 Dnr 331-674-2012 Ert datum 2012-02-15 Er beteckning 10113-630/2012 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remiss från Boverket överklagande av beslut om upphävande av detaljplan för
Förprövning avseende planläggning för flerbostadshus på fastigheten Näset 51:53, Norra Breviksvägen 3 / Hammarvägen 8, inom stadsdelen Näset
2015-05-19 Diarienummer: 0457/14 Hans Ander Telefon: 031-368 15 79 E-post: fornamn.efternamn@sbk.goteborg.se Förprövning avseende planläggning för flerbostadshus på fastigheten Näset 51:53, Norra Breviksvägen
Planbesked gällande flerbostadshus vid Volrat Thamsgatan (Johanneberg 17:7) inom stadsdelen Johanneberg
Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat 2018-10-08 Byggnadsnämnden 2018-10-23 Diarienummer 0781/17 Handläggare Hamid Akhlaghi Boozani Telefon: 031-368 15 78 E-post: hamid.akhlaghi.boozani@sbk.goteborg.se
Nybro stad. Karta med stadsdelsindelningen från den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad som antogs 2004. SKALA
IDAG 17 Nybro stad Nybro är en stad i Glasriket i Småland, tillhörande Kalmar län. Nybro stad fyllde 75 år 2007 men Nybro kommun bildades inte förrän 1969 av Nybro stad, Alsterbro, Hälleberga och Madesjö
UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG
1(6) Dnr 929/2011 FASTIGHETERNA Kungsörnen 1 och Fyrfatet 1, PLANTERINGEN, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Mark- och exploateringsenheten, Helsingborgs stad, söker planändring för fastigheten
>> aktion : Mönsterås kommun
>> aktion : Mönsterås kommun del 3 Fallstudie Mönsterås kommun en expansiv del av Smålandskusten Mönsterås kommun är en kustkommun i östra Småland intill Kalmarsund och marknadsförs ofta som en kommun
Ramlösa 9:1, Helsingborg. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Ramlösa 9:1, Helsingborg Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att uppföra
DEL AV ÖSTER-SKÄSTRA 24:5 M.FL. JÄRNVÄGSSTATIONEN I JÄRVSÖ
Datum 2009-05-26 Dnr SN 66/08 Samhällsbyggnadsförvaltningen SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT DETALJPLAN FÖR DEL AV ÖSTER-SKÄSTRA 24:5 M.FL. JÄRNVÄGSSTATIONEN I JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Järnvägsstationen
Kulturmiljövård. Riktlinjer Kulturhistoriskt värdefulla miljöer skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturvärdena.
Kulturmiljövård 8 Övergripande mål De kulturhistoriska värden som har betydelse för Danderyds identitet och karaktär ska beaktas när nya byggnader uppförs i den befintliga bebyggelsemiljön. Estetiska och
Användning av mark- och vattenområden
ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra
Det goda lokalsamhället
Det goda lokalsamhället I alternativet Det goda lokalsamhället har följande mål fått högst prioritering (målen angivna i prioriteringsordning): 1. Det ska finnas en bra närservice och bra centrumstruktur.
Behovsbedömning. Detaljplan för Vendledal 2 och del av Vimmerby 3:3, Vimmerby kommun, Kalmar län. MOB Granskningshandling
Behovsbedömning Detaljplan för Vendledal 2 och del av Vimmerby 3:3, Vimmerby kommun, Kalmar län Granskningshandling Behovsbedömning 2 (5) Inledning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning
TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN
TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN NY ÖVERSIKTSPLAN FÖR TANUMS KOMMUN IDENTITET OCH FRAMTID Tanums kommun Grebbestad Fjällbacka Rabbalshede Lur Resö Hamburgsund Bullaren Östad Tanumshede Gerlesborg Sannäs Havstenssund
8. Grönområden och fritid
8:1 8. Grönområden och fritid 8.1 Långsiktigt hållbar utveckling Bevara Vallentunas del av Storstockholms grönstruktur Välja och avgränsa grönområden med hänsyn till landskapsbild, värdefull natur, intressant
Vånings- och skuggstudie, vårdagjämning kl , skala 1:5000
vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping 1-2 våningar 3 våningar 4 våningar 5 våningar 6 våningar 7- våningar Sol- och skuggstudie Den nya bebyggelsen har ett våningstal mellan
Planbeskrivning Utställningshandling april 2011
SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Bashir Hajo Planarkitekt Tel: 0278 251 18 E-post: bashir.hajo@bollnas.se Planbeskrivning Utställningshandling april 2011 Bollnäs kommun, Gävleborgs län Dnr:10-6927 Samråd: 7 mars
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun
www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan
Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked
1 (5) Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen 2015-02-13 Dnr Sbn 2014-560 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret oger Stigsson Samhällsbyggnadsnämnden Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked
Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun
Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan
Planeringsunderlag till översiktsplanen Områden för vindkraftsetablering
ÖREBRO KOMMUN 2017-10-26 Sam 493/2014 Bilaga till MKB Planeringsunderlag till översiktsplanen Områden för vindkraftsetablering Stadsbyggnad orebro.se Box 33400, 701 35 Örebro Stadsbyggnadshus 1 Åbylundsgatan
Storängstorp - kv Jätten m fl förnyat och utvidgat uppdrag att upprätta detaljplan
Tjänsteskrivelse 2011-11-29 Handläggare: Samhällsbyggnadsnämnden Storängstorp - kv Jätten m fl förnyat och utvidgat uppdrag att upprätta detaljplan Sammanfattning Storängstorp är en del av stadsdelen Storängen
Lidingö Hembygdsförenings yttrande över Planprogram för Centrum/Torsvik
s yttrande över Planprogram för Centrum/Torsvik (LHF) får med anledning av samråd kring planprogram för Centrum/Torsvik lämna följande synpunkter. Yttrandet har beretts av föreningens Natur- och Kulturgrupp
Bästa sättet att förvalta, utveckla och tillgängliggöra kulturhistoriska värden i staden. Toomas Randsalu & Jonas Ronsby.
Bästa sättet att förvalta, utveckla och tillgängliggöra kulturhistoriska värden i staden Toomas Randsalu & Jonas Ronsby Karlshamns kommun Karlshamn 32 000 invånare Karlshamn Djuphamn Eriksberg safaripark
PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson
Uppdrag 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Från Elsa Alberius Till Alex Mabäcker Johansson Datum 2012-01-25 Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala T: +46-10-615 60 00 D: +46 (0)10 615 15 06
1.1 Vad är en översiktsplan?
1. Inledning Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har samverkat i arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för respektive kommun, i syfte att skapa förutsättningar för en livskraftig framtid
Detaljplan för del av kv. Aktören m. fl.
Detaljplan för del av kv. Aktören m. fl. Antagen SBN 2011-05-24, 94 Laga kraft 2011-06-24 SAMHÄLLSBYGGNAD Plan-Bygg Detaljplan för del av Kv. Aktören m. fl., Lidköpings kommun Detaljplan för del av kv.
HOLMÄNGEN Gestaltningsprogram sept Utkast
HOLMÄNGEN Gestaltningsprogram sept 2012 Utkast 2012 09 12 HOLMÄNGEN Området idag Holmängen utgörs idag av ett åkerlanskap som sluttar svagt ned mot Göta älv. Åkerholmar med enstaka större lövträd och berg
Kronan, en modern och centrumnära stadsdel med stark naturprofil i ett attraktivt Luleå.
BAKGRUND VISION 2050 Luleå kommun befinner sig i en expansionsfas. Vision 2050 definierar ett mål om 10 000 nya Luleåbor fram tills 2050, varav hälften av dessa beräknas bo i Kronandalen. Vision 2050 blir
KS 163-2013/6. Översiktsplan. foto: Hans Bergh-Nilsson, Karlskoga kommun 2008
KS 163-2013/6 Översiktsplan foto: Hans Bergh-Nilsson, Karlskoga kommun 2008 SAMRÅD 4 april 2014 4 juni 2014 Innehållsförteckning 1. Inledning 5 1.1. Vad är en översiktsplan? 5 1.2. Samarbete med Karlskoga
Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad. Frukostmöte 23/ Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun
Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad Frukostmöte 23/9-2014 Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun Upplägg Uppdraget och processen Sammanfattning av planförslaget Större ställningstaganden
Domaren 15 och 18. Antikvarisk förstudie
1 av 5 Stadsbyggnadsförvaltningen Helene Brunnström Antikvarie Domaren 15 och 18 Platsbesök: 2018 07 19 1. Förutsättningar Denna antikvariska förstudie syftar till att i tidigt skede uppmärksamma kulturhistoriska
Fokus Skärholmen Projekt på samråd
Fokus Skärholmen Projekt på samråd 5 september - 17 oktober, 2017 stockholm.se/fokusskarholmen Fokus Skärholmen Stockholm växer snabbt och snart är vi en miljon invånare. Nu planeras framtidens Skärholmen!
Åbytorp Översiktsplan Kumla kommun 2040
Åbytorp Tätortsutveckling Åbytorp Ortens karaktär Åbytorp ligger cirka 3,5 kilometer väster om Kumla och har 820 invånare. Åbytorp härstammar från de två byarna Stene och Långgälla och har vuxit upp på
Dokumentet är framtaget i syftet att ligga som underlag för utformning av bebyggelse och gaturum för Kärnekulla.
Dokumentet är framtaget i syftet att ligga som underlag för utformning av bebyggelse och gaturum för Kärnekulla. De öppna ytorna söder om Bränningeleden omvandlas till en helt ny stadsdel i Habo. Visionen
Yttrande på förslag till ny översiktsplan
Kommunledningsförvaltningen Hanna Åsander,0550-88524 hanna.asander@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Datum 2016-05-10 Ks/2016:101 Sida 1(4) Yttrande på förslag till ny översiktsplan Förslag till beslut
Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet?
Norrmalmsmoderaternas Stadsbyggnadsgrupp Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se Exempel: Kvarteret Riddaren Pågående planering
Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan
Året är Håbo år 2030 är en kommun för framtiden.
vårt håbo 2030 Året är 2030 Året är 2030 och Håbo kommun i hjärtat av Mälardalen är en plats för hela livet. Det bor 25 000 invånare i vår växande kommun och vi har hög kvalitet i alla våra verksamheter.
idéskiss Trafik och parkering
17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är
Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget
Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få
Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken
Stockholm Arlanda Airport Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken Bilaga MKB2.1 Utvecklingsområden för bebyggelse - 1 - Bilaga MKB2.1 Planerade bebyggelseområden.doc
Söder 27:18 mfl, Kv Åldermannen
PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2010-09-01, reviderad 2010-10-19 Dnr: 10BMN299 Handläggare: Henry Grew Antagen av BMN: 2010-12-14 Laga kraft: 2011-01-07 Söder 27:18 mfl, Kv Åldermannen Detaljplan för
Startpromemoria för planläggning av Gunnebo 15 i stadsdelen Solhem (0 lägenheter)
STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (5) 2013-10-22 Handläggare: Tony Andersson Tfn 08-508 273 18 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Gunnebo 15 i stadsdelen
Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030
Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till
Reflektion från seminarium 5
Reflektion från seminarium 5 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från forskningsprojekten Klimatsmarta och attraktiva transportnoder och Urbana stationssamhällen - Ulf Ranhagen,
A 4. Storgatan/Hospitalsgatan/Trädgårdsgatan
32 / Stadbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun - Strängnäs A 4. Storgatan/Hospitalsgatan/Trädgårdsgatan Områdets förutsättningar Beskrivning Stadens offentliga och kommersiella centrum.
Parkeringsstrategi 1(5)
1(5) Parkeringsstrategi Diarienummer Fastställt av Datum för fastställande KS 2018/345 Kommunfullmäktige 2018-08-28 Dokumenttyp Dokumentet gäller för Giltighetstid Strategi Tillsvidare Revideringsansvarig
AVGÅNG RAUS - en ny station i södra Helsingborg
AVGÅNG RAUS - en ny station i södra Helsingborg FÖRORD Detta examensarbete ger 20 poäng på Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona och är den avslutande delen på utbildningen teknologi magister programmet
ANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K.,
vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping I d e n t i t e t - H e l h e t - R ö r e l s e ANALYS B20 B21 B22 För att få en förståelse av Norra Munksjö-området och dess karaktär
UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG
FASTIGHETEN BÖLJAN 3 CENTRUM, HELSINGBORGS STAD 1(5) Dnr 1146/2013 UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE JM fastighets AB SYFTE Detaljplanen upprättat för att pröva möjligheten att uppföra två flerbostadshus
28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede
28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 29(65) TRAFIK Järnväg Cirka 2 km väster om Tanumshede ligger järnvägsstationen med tåg mot Strömstad samt Uddevalla/Göteborg.
Granskningshandling April Ändring av detaljplan för del av Fjugesta 2:34, 3:139, del av Fjugesta 3:144 m.fl. (Fjugesta centrum) PLANBESKRIVNING
Granskningshandling April 2017 Ändring av detaljplan för del av Fjugesta 2:34, 3:139, del av Fjugesta 3:144 m.fl. (Fjugesta centrum) PLANBESKRIVNING VAD ÄR EN DETALJPLAN? En detaljplan (DP) är ett juridiskt
2009-06-12 1. För ytterligare information, kontakta nämndordförande Muharrem Demirok (c) telefon 073-77 88 102
1 Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden 2008-11-26 Pressinformation inför teknik- och samhällsbyggnadsnämndens sammanträde För ytterligare information, kontakta nämndordförande Muharrem Demirok (c) telefon
ORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS
Vy över jordbrukslandskapet i Jäderfors. ORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS Ortsanalys Jäderfors 39 Jäderfors ligger en halvmil norr om Sandvikens centrum, efter vägen mot Järbo och Kungsberget. Byn ligger vid
Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan
Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan samt ett steg i processen och visionen om en hållbar stadsutveckling där
Detaljplan för Gällö samhälle
Bräcke kommun, Jämtlands län Upprättad 2014-08-29 Samråd 2015-04-16 Granskning Antagen Laga kraft.. Planförfattare: Ulf Alexandersson Stadsarkitekt PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen består av plankarta
DETALJPLANELAGD MARK D
DETALJPLANELAGD MARK D Innehåll (klickbara rubriker) D1 Skara Stad D2 Axvall D3 Varnhem D4 Eggby D5 Öglunda-Slättäng D6 Köpstaden D7 Ardala D8 Ving 22.1 D DETALJPLANELAGD MARK Detaljplan Begreppet detaljplan
Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) 2011
Strandskyddsdispens Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) 2011 Lagändring MB & PBL Syftet med Vårgårdas LIS-plan Sedan 1 juli 2009 får kommunerna i sin översiktsplan peka ut lämpliga LIS-områden.
Markaryds kommuns bostadsförsörjningsprogram
Ansvarig: Miljö- och byggchefen Antagandedatum: 2018-05-28 Börjar gälla: 2018-06-01 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Markaryds kommuns bostadsförsörjningsprogram Bostadsförsörjningsprogrammet är författat
GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014
GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom
DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN
1(6) BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN DP XX Upprättad: 2018-02-09 Standardförfarande Samrådstid: 2017-05-31 2017-06-15 Antagen av SBN: 201x-xx-xx
Del av Duvestubbe 1:1, Ödåkra. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Del av Duvestubbe 1:1, Ödåkra Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att utveckla Ödåkras västra delar
PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING. 1 Dnr:KS-SA.2013.66. Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1
1 Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1 Valdemarsviks kommun, Östergötlands län. PLANBESKRIVNING 2 Innehållsförteckning 1 HANDLINGAR 3 2 PLANPROCESSEN- EN ÖVERSIKT AV NORMALT
Startpromemoria för planläggning av del av Godståget 1 i stadsdelen Östberga (lager- /industriverksamhet)
Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Sida 1 (6) 2015-02-09 Handläggare Torbjörn Johansson Telefon 08-508 273 52 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av del av Godståget 1 i stadsdelen
Planstudie över Gällinge. Upprättad i september 2004 av PLAN & BYGG
Planstudie över Gällinge Upprättad i september 2004 av PLAN & BYGG BAKGRUND I översiktsplanen beskrivs s k serviceorter på landsbygden och Gällinge är en av dem. Tanken är att ny bebyggelse på landsbygden
Presentation av alternativen i enkäten
Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för
Utvecklingsprogram för Brunna industriområde
Kommunstyrelseförvaltningen 2007-08-15 Rev. 2008-02-04 Utvecklingsprogram för Brunna industriområde Kungsängen Upplands-Bro kommun Godkänt av kommunfullmäktige 2008-02-21 6 1 Inledning och bakgrund Brunna
24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Hällbacken. Dalbo. Bodskataudden. Porsön. Kronan. Lulsundet. Bergviken.
Hällbacken Dalbo Bodskataudden Porsön Stormvägen Blidvägen Sinksundet Björkskatans centrum Väderleden Höstvägen Björkskataleden Kronan Lulsundet Bergviken Kronan 24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar,
Naturvårdens intressen
Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för
Detaljplan för KÖPMANNEN 11 Eslövs kommun, Skåne län
PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 1 (5) Detaljplan för KÖPMANNEN 11 Eslövs kommun, Skåne län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 2 (5) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Plankarta
Next:Norrköping Inre hamnen vår gemensamma målbild
Next:Norrköping Inre hamnen vår gemensamma målbild 2 Next:Norrköping Tillsammans skapar vi Inre hamnens identitet Visioner och mål blir starkare om de delas av fler. Den tanken ska genomsyra vårt projekt
Underlag för planuppdrag
Detaljplan för fastigheten Sleipner 3, Ringstorp Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att komplettera befintlig
Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson
Det här är en plats att växa upp på. kommun kommun ÖP - Interaktionen mellan tätort och landsbygd Utvecklingen utanför kommunens stationsorter ska: komplettera och utveckla befintliga bebyggelsestrukturer
Förslag till beslut. Sammanfattning. Ärendebeskrivning. Kommunstyrelsen. Tillstånd medges ej.
Kommunstyrelsen 2016-03-18 1 (3) Kommunledningskontoret Miljö- och Samhällsbyggnad KSKF/2016:159 Johan Forsberg 016-710 20 11 Kommunstyrelsen Sundbyholm 2:2. Yttrande över ansökan om dispens från naturreservatsföreskrifterna
UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG
1(7) Dnr 266/2015 FASTIGHETEN ALLERUM 11:35 ALLERUM, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Lena Evaldsson inkom 2 februari 2015 med en förfrågan avseende upprättande av ny detaljplan för fastigheten
Fem förslag har blivit ett
Fem förslag har blivit ett Minskat geografiskt område Fokus på centrum med fördubblad handelsyta och fler arbetstillfällen Ingen tunnel, men överdäckning vid Torsviks torg Bullerdämpande åtgärder längs
PLANBESKRIVNING. Detaljplan för. Skytten 1, Pajala. Pajala kommun, Norrbottens län HANDLINGAR
Detaljplan för Skytten 1, Pajala Pajala kommun, Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Plankarta med bestämmelser och illustration. Plankartan blir juridiskt bindande när detaljplanen vinner laga kraft.
Startpromemoria för planläggning av del av Akalla 4:1, Kista Gårdsväg 3, i stadsdelen Kista (170 lägenheter)
STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (7) 2011-10-05 Handläggare: Renoir Danyar Tfn 08-50826659 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av del av Akalla 4:1, Kista
10 Förslag till detaljplan för Tingstorget (sbf/2014:555)
ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden 2015-11-10 Dnr sbf/2014:555 10 Förslag till detaljplan för Tingstorget (sbf/2014:555) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner att förslaget
Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun
Upprättad dec 2008 Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun Slutsats av behovsbedömningen / Motivering Omvandlingen från fritidshusbebyggelse till ett villaområde med kommunalt