- Kommunrevisionen - information (max 10 min)

Transkript

1 HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Kommunfullmäktige (2) Box Halmstad Tel: E-post: Plats: Kommunfullmäktiges sessionssal Sammanträdesdatum Tid: 18:00 Ordförande: Johan Rydén Sekreterare: Jenny Hagesjö - Upprop - Genomgång av säkerhetsföreskrifter - Allmänhetens fråga (max 30 min) - Kommunrevisionen - information (max 10 min) - Ledamöternas frågestund (max 30 min)

2 HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Kommunfullmäktige (2) ÄRENDEN Sida 1 Val av justerare 2 KS 2015/0456 Fyllinge 20:433 reservationsavtal 4 3 KS 2016/0205 Utökning av verksamhetsområde för vatten-, spill- och dagvatten KS 2016/0123 Handlingsprogram för skydd mot olyckor 33 5 KS 2015/0369 Revidering av lönepolicy KS 2015/0722 Uppdatering av finanspolicy KS 2016/0011 Valärenden KS 2016/0031 Anmälningsärenden 224

3 FRÅGA STÄLLD TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE Som pensionär och boende i Trönninge är jag och människor i min åldersgrupp och omgivning naturligtvis nyfikna och intresserade av hur FEMKLÖVERN har hanterat fullmäktiges beslut från den 29 mars 2016 om äldreboende på Almgården i Getinge, Hemgården i Eldsberga och Patrikshill i Halmstad. Eftersom detta skulle utredas skyndsamt förmodar jag att direktiv till utredaren redan givits och vilken tidplan han eller hon har. Därför vill jag veta följande Hur ser direktivet ut, vilka ramar finns? Rum, lägenheter osv Hur ser tidplanen för utredningen ut? Jag vill dessutom veta hur FEMKLÖVERNS tidplan ser ut när utredningen är klar Bengt-Olof Bengtsson

4 Ärende 2 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsen Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum KS 138 KS 2015/0456 Fyllinge 20:433 reservationsavtal Beslut Kommunstyrelsens beslut: Kommunsfullmäktige föreslås besluta att godkänna reservationsavtal med Wholins Fryshus Logistik AB varigenom Halmstad Fyllinge 20:433 upplåts som tomträtt, med en årlig avgäld de första 10 åren på kr då byggnationen påbörjas. Ärendet Wholins Fryshus Logistik AB är transportföretag som finns i Kistinge. Fastigheten Fyllinge 21:10 vid Remvägen är fullbyggd. Företaget ska expandera och en lämplig tomt för ändamålet finns i Kistinge industriområde. Ett förslag till reservationsavtal har upprättas för fastigheten Halmstad Fyllinge 20:433. Fastigheten upplåtes med tomträtt då byggnationen påbörjas. Ärendets beredning Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott , 73. Ärendet har beretts av avdelningen för mark och exploatering på samhällsbyggnadskontoret. Förslag till beslut Kommunsfullmäktige föreslås besluta att godkänna reservationsavtal med Wholins Fryshus Logistik AB varigenom Halmstad Fyllinge 20:433 upplåts som tomträtt, med en årlig avgäld de första 10 åren på kr då byggnationen påbörjas. Beslutsgång Kommunstyrelsen beslutar enligt förslag.

5 Vid protokollet Mikael Daxberg Justerat Ordförande Justerare Carl Fredrik Graf Anders Rosén

6 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum KSU 73 KS 2015/0456 Fyllinge 20:433 reservationsavtal Beslut Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunsfullmäktige beslutar att godkänna reservationsavtal med Wholins Fryshus Logistik AB varigenom Halmstad Fyllinge 20:433 upplåts som tomträtt, med en årlig avgäld de första 10 åren på kr, då byggnationen påbörjas. Ärendet Wholins Fryshus Logistik AB är transportföretag som finns inom Kistinge. De köpte första tomten i slutet av 1990 talet och har sedan dess utökat succesivt. Fastigheten Fyllinge 21:10 vid Remvägen är fullbyggd. Se söker nu en ny tomt för deras expansiva verksamhet inom kyllogistik, förvaring och transporter. De söker en stor tomt som de kan expandera och önskemålet är inom Kistinge inte allt för lång från deras befintliga verksamhet. En lämplig tomt för ändamålet finns inom Kistinge industriområde. De vill att tomten upplåts med tomträtt. Så gjordes även första gången de etablerade sig inom Kistinge. Ett förslag till ett sedvanligt reservationsavtal har upprättas för fastigheten Halmstad Fyllinge 20:433. Fastigheten upplåtes med tomträtt då byggnationen påbörjas. Ärendets beredning Ärendet har beretts av avdelningen för mark och exploatering på samhällsbyggnadskontoret. Förslag till beslut Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunsfullmäktige beslutar att godkänna reservationsavtal med Wholins Fryshus Logistik AB varigenom Halmstad Fyllinge 20:433 upplåts som tomträtt, med en årlig avgäld de första 10 åren på kr, då byggnationen påbörjas. Beslutsgång Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar i enlighet med föreliggande förslag. Vid protokollet Ulrica Holm

7 Justerat Ordförande Justerare Henrik Oretorp Rose-Marie Edlund

8 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET 1(3) Tjänsteskrivelse Diarienummer: KS 2015/0456 Version: 1,0 Beslutsorgan: kf Mark och exploatering Tommy Andersson E-post: Telefon: Reservationsavtal med Wholins Fryshus AB inom Kistinge industriområde Förslag till beslut 1. Kommunsfullmäktige beslutar att godkänna reservationsavtal med Wholins Fryshus Logistik AB varigenom Halmstad Fyllinge 20:433 upplåts som tomträtt, med en årlig avgäld de första 10 åren på kr, då byggnationen påbörjas. Sammanfattning Wholins Fryshus Logistik AB är transportföretag som finns inom Kistinge. De köpte första tomten i slutet av 1990 talet och har sedan dess utökat succesivt. Fastigheten Fyllinge 21:10 vid Remvägen är fullbyggd. Se söker nu en ny tomt för deras expansiva verksamhet inom kyllogistik, förvaring och transporter. De söker en stor tomt som de kan expandera och önskemålet är inom Kistinge inte allt för lång från deras befintliga verksamhet. En lämplig tomt för ändamålet finns inom Kistinge industriområde. De vill att tomten upplåts med tomträtt. Så gjordes även första gången de etablerade sig inom Kistinge. Ett förslag till ett sedvanligt reservationsavtal har upprättas för fastigheten Halmstad Fyllinge 20:433. Fastigheten upplåtes med tomträtt då byggnationen påbörjas. Ärendet Uppdrag Företrädare för Wholins Fryshus Logistik AB söker en tomt för ett lager. Byggnaden kommer att vara typisk industribyggnad för lagring av torr-gods, storlek 60*40 meter och gärna meter hög. 1

9 Bakgrund Wholins Fryshus Logistik AB är transportföretag som finns inom Kistinge. De köpte första tomten i slutet av 1990 talet och har sedan dess utökat succesivt. Fastigheten Fyllinge 21:10 vid Remvägen är fullbyggd.. Vi hyr idag 1200 kvm på Svetsaregatan av vår styrelseordförande Per-Olof Nilsson på GN logistik, det är denna verksamhet som kommer flyttas upp till skackelvägen, logistiskt ligger den tomten bra. Analys, förslag och motivering Vår expansion har gjort att vi ökat halva fastighetsytan senaste 3 åren och nu är fastigheten Fyllinge 21:10 fullt utbyggd. Byggnaden på 2500 kvm skulle vara en början för att få dit torrlager, kontor och omklädningsrum för att sedan bygga på frysmoduler. Det finns brist på fryskapacitet och lagerlokaler och därför vill de säkerställa att de inte på längre sikt behöver bygga på en 3:e plats. Med den expansionen som Wohlins haft sista åren är det av största vikt att de kan planera framtiden och fortsätta arbeta med tillväxt som främsta målsättning som i sin tur genererar ökade arbetstillfällen för Halmstad som ort. Wholins Fryshus Logistik AB;s största kund och tillika delägare i Wohlins fryshus AB har en tillväxtökning beräknad på 50 % inom 5 år, de står idag för 70% av lagerkapaciteten och skulle den slå in behöver vi pallplatser (3000kvm) frys inom denna tid. Familjen Wohlin och delägaren (Sia glass) värnar om tillväxten i Halmstadsregionen. Konsekvenser Genom byggnationen kan ytterligare arbetstillfällen skapas inom Halmstadsregionen Ärendets beredning Inom kommunen Andra grupper Fackliga organisationer Lista över bilagor 1. Reservationsavtal 2. Karta till avtal 3. Karta på området 4. Intresseanmälan från sökande 5. E-post från sökande För Samhällsbyggnadskontoret Fredrik Ottosson Samhällsbyggnadschef 2

10 Sara Jakobsson Avdelningschef 3

11 1 Mellan Halmstads kommun ( ), Box 153, Halmstad, nedan kallad kommunen och Wholins Fryshus Logistik AB ( ), Remvägen Halmstad nedan kallad bolaget, träffas härmed följande: R E S E R V A T I O N S A V T A L 1. Kommunen reserverar för bolagets räkning fastigheten Halmstad Fyllinge 20:433 om en areal av m 2. Fastigheten och är redovisad med röd kantlinje på bifogad kartbilaga. 2. Bolaget har för avsikt att bebygga fastigheten till att börja med ett kontor och lager om ca m 2, för ytterligare utbyggnad av frysanläggningar. Bolaget förbinder sig att snarast efter det att avtalet undertecknats, påbörja projektering m m, ansöka om bygglov och övriga erforderliga tillstånd för igångsättning av byggprojektet före tillträdesdagen. Väsentligt ändrade byggplaner skall anmälas till kommunen. 3. För genomförande av i punkt 2 nämnt byggprojekt skall bolaget senast 6 månader efter den dag kommunen godkänt detta avtal, ha inlämnat ansökan om byggnadslov för projektet samt senast 3 månader efter det att erforderliga tillstånd erhållits, ha påbörjat arbetet med grundläggning för byggnationen. Uppfylls inte dessa villkor förfaller reservationen enligt detta avtal med omedelbar verkan. 4. Bolaget äger rätt att under reservationstiden erhålla en tomträtt på fastigheten. Tomträttsavgälden skall beräknas på ett värde på fastigheten om kr och en ränta på 5%. Upplåtelsen skall vara på tjugo år och första avgäldsperioden tio år. Avgälden skall vara kr under den första 10 åren. Förutsättningen för upplåtelsen är att övriga villkor i detta avtal uppfylles och att grundläggningsarbeten för i punkt 2 nämnt byggprojekt påbörjats. Tomträttskontrakt skall upprättas på tillträdesdagen.. Tillträde till och upplåtelse av fastigheten skall ske den 1:e i månaden näst efter det att grundläggningsarbetena utförts. 5. Kommunen äger rätt att innan grundläggningsarbetena påbörjas ta tillvara befintlig matjord på fastigheten. Bolaget skall dock ha tillför-

12 2 säkras den mängd av befintlig matjord som behövs för finplaneringen av fastigheten. Innan bolaget påbörjar byggnadsarbeten skall bolaget låta utföra erforderliga grundundersökningar. 6. Om bolaget utfört arbeten på fastigheten och upplåtelsen sedan av någon anledning inte fullföljes, åligger det bolaget att återställa marken i förut befintligt skick. 7. För det fall bolaget önskar förlängning av reservationstiden kan detta medges av kommunen om särskilda skäl som motiverar förlängning föreligger. Bolaget skall då, senast 2 månader före reservationstidens utgång, anmäla detta till kommunen, med angivande av skäl. 8. Vid eventuell förlängning av reservationstiden skall bolaget till kommunen erlägga en reservationsavgift. Vidare skall upplåtelsen, i stället för vad som sägs i punkt 4, beräknas utifrån vad kommunen vid upplåtelsetillfället normalt tillämpar för pris för motsvarande industrimark. 9. Detta avtal får inte överlåtas på annan. 10. Detta avtal gäller endast under förutsättning av att det godkännes av kommunfullmäktige genom beslut som vinner laga kraft. Detta avtal har upprättats i två exemplar av vilka parterna tagit ett vardera. Halmstad Halmstad Bevittnas: Bevittnas:

13

14

15

16 Från: Tomas Wohlin Skickat: den 23 november :11 Till: Tommy Andersson Kopia: 'Pelle Nilsson'; Roger Wohlin Ämne: Fyllinge 20:433? Hejsan Enligt telefonsamtal visar vi härmed vårt intresse för tomten i hörnet skackelvägen kuskavägen. Wohlins Fryshus har expanderat sedan 2001 då vi byggde på Remvägen och den tomten är det nu fullt utbyggt på. Wohlins Fryshus AB ägs till 50% av familjen Wohlin och 50% av Sia glass, därför kommer nog denna fastigheten drivas av ett företag 100% ägt av bröderna Roger & Tomas Wohlin. Vi hyr idag 1200 kvm på Svetsaregatan av vår styrelseordförande Per-Olof Nilsson på GN logistik, det är denna verksamhet som kommer flyttas upp till skackelvägen, logistiskt ligger den tomten bra. Byggnaden kommer att vara typisk industribyggnad för lagring av torr-gods, storlek 60*40 meter och gärna meter hög. Platta på mark med stålstomme och sandwichpaneler. Troligtvis blir en hörna i större glaspartier med kontor och omklädning innanför. Tanken är sedan att vi ska kunna utöka med 25*60 meter stora kuber med frysar i framtiden. Utgångsläget vill vi ha tomten på tomträttsavgäld (hyra) då vi investerat rejält sista åren. Bifogar ritning från kommunens hemsida där jag markerar önskad tomt, samt någon bild på ungefärligt utseende på lagerlokal. Med vänliga hälsningar Tomas Wohlin Wohlins Fryshus Logistik AB Remvägen HALMSTAD +46 (0) (0) Se vår hemsida - Wohlins Fryshus AB ansvar gentemot uppdragsgivare gäller enligt Nordiskt Speditörsförbunds Allmänna bestämmelser (NSAB 2000) exkl. 20, 6 andra stycket och 27C p.3. Vid transport som utförs med åkeriets egna fordon ansvar enligt Svenska åkeriförbundets gällande ansvarsbestämmelser Alltrans Vid lagring i kyl- och fryshus ansvar enligt Svenska Kyltekniska Föreningens ansvarsbestämmelser för lagring i kyl och fryshus av år 2000.

17 Från: Tomas Wohlin Skickat: den 18 februari :53 Till: Tommy Andersson Ämne: VB: Tomten på Fyllinge Hejsan Här kommer en liten förklaring på din fråga häromdagen. Vi önskar så stor tomt som kvm för att... * Vår expansion har gjort att vi ökat halva fastighetsytan senaste 3 åren och nu är tomten full på bef tomt. * Byggnaden på 2500 kvm skulle vara en början för att få dit torrlager, kontor och omklädningsrum för att sedan bygga på frysmoduler. * Hela Sverige har brist på fryskapacitet och lagerlokaler och därför vill vi säkerställa att vi inte på längre sikt behöver ett 3:e lagerhus. * Givetvis önskar vi att bibehålla verksamheten så nära den befintliga som möjligt för att minimera avstånd av personal, truckar mm. * Med den expansionen som Wohlins haft sista åren är det av största vikt att kunna planera framtiden och fortsätta arbeta med tillväxt som främsta målsättning som i sin tur genererar ökade arbetstillfällen för Halmstad som ort. * Vår största kund och tillika delägare i Wohlins fryshus AB har en tillväxtökning beräknad på 50 % inom 5 år, de står idag för 70% av lagerkapaciteten och skulle den slå in behöver vi pallplatser (3000kvm) frys inom denna tid. * Delägaren och familjen Wohlin har sina favoritområden, Wohlins värnar om Halmstad och Delägaren (Sia glass) värnar om Slöinge så denna tomten är ett steg i att visa var fryshuset rent geografiskt ska växa någonstans. I det spelet är det viktigt att visa att vi har rejäl tillväxtpotential. Med vänliga hälsningar Tomas Wohlin [Pingu] [cid:68b608c8-fb70-41b fe5c958dfa0b] Wohlins Fryshus Logistik AB

18 Remvägen HALMSTAD +46 (0) (0) Se vår hemsida -

19 Ärende 3 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsen Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum KS 145 KS 2016/0205 Utökning av verksamhetsområde för vatten-, spill- och dagvatten 2016 Beslut Kommunstyrelsens beslut: Kommunfullmäktige föreslås besluta att utöka verksamhetsområdet för dagvatten i Halmstads kommun att även omfatta fastigheterna Snöstorp 19:82 m.fl. samt Onsjö 13:207, bilaga 1. Ärendet Laholmsbuktens VA föreslår att verksamhetsområdet för dagvatten utökas till att även omfatta Snöstorp 19:82 m.fl. samt Onsjö 13:207. Ärendets beredning Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott , 100. Nämnden för Laholmsbuktens VA, , LBVA 19. Förslag till beslut Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunfullmäktige beslutar att utöka verksamhetsområdet för dagvatten i Halmstads kommun att även omfatta fastigheterna enligt förslag från nämnden för Laholmsbuktens VA, , bilaga 1. Beslutsgång Kommunstyrelsen beslutar enligt förslag.

20 Vid protokollet Mikael Daxberg Justerat Ordförande Justerare Carl Fredrik Graf Anders Rosén

21 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum KSU 100 KS 2016/0205 Utökning av verksamhetsområde för vatten-, spill- och dagvatten 2016 Beslut Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunfullmäktige beslutar att utöka verksamhetsområdet för dagvatten i Halmstads kommun att även omfatta fastigheterna enligt förslag från nämnden för Laholmsbuktens VA, , bilaga 1. Ärendet Laholmsbuktens VA föreslår att verksamhetsområdet för dagvatten utökas till att även omfatta Snöstorp 19:82 m.fl. samt Onsjö 13:207. Ärendets beredning Nämnden för Laholmsbuktens VA, , LBVA 19, Utökning av verksamhetsområde för dricks-, spill- och dagvatten Förslag till beslut Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunfullmäktige beslutar att utöka verksamhetsområdet för dagvatten i Halmstads kommun att även omfatta fastigheterna enligt förslag från nämnden för Laholmsbuktens VA, , bilaga 1. Beslutsgång Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar i enlighet med föreliggande förslag. Vid protokollet Ulrica Holm

22 Justerat Ordförande Justerare Henrik Oretorp Rose-Marie Edlund

23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Tjänsteskrivelse Anmälan av ärende från annan nämnd Enhet: Planavdelningen Diarienummer: KS 2016/0205 Sven Olof Nilsson Version: 1,0 E-post: Beslutsorgan: KF Utökning av verksamhetsområde för dricks-, spill- och dagvatten 2016 Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att utöka verksamhetsområdet för dagvatten i Halmstads kommun att även omfatta fastigheterna enligt förslag från nämnden för Laholmsbuktens VA, , bilaga 1. Sammanfattning LBVA föreslår att verksamhetsområdet för dagvatten utökas till att även omfatta Snöstorp 19:82 m.fl. samt Onsjö 13:207. Tidigare behandling av ärendet Nämnden för Laholmsbuktens VA, , LBVA 19, Utökning av verksamhetsområde för dricks-, spill- och dagvatten Bilagor 1. Protokollsutdrag från nämnden för Laholmsbuktens VA, Kartbilaga 1-4 till ovanstående protokoll För Samhällsbyggnadskontoret Fredrik Ottosson Samhällsbyggnadschef Cecilia Bergström Planchef 1

24 HALMSTADS KOMMUN NÄMNDEN FÖR LAHOLMSBUKTENS VA Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum LBVA 19 LBVA 2016/0136 Utökning av verksamhetsområde för dricks-, spill- och dagvatten 2016 Beslut Nämnden för Laholmsbuktens VA beslutar att begära att kommunfullmäktige i Halmstads kommun utökar verksamhetsområdet för dagvatten att även omfatta fastigheter enligt bilagor 1-4. Ärende Verksamhetsområde för dagvatten saknas för detaljplanerna Snöstorp 19:82 m.fl och Onsjö 13:207. Kommunfullmäktige beslutade att anta detaljplan för Snöstorp 19:82 m.fl. Snöstorps IP den 24 november I protokollet saknas beslut att utöka verksamhetsområdet för dagvatten. Nämnden för Laholmsbuktens VA föreslår kommunfullmäktige besluta att verksamhetsområde för dagvatten utökas till att även omfatta Snöstorp 19:82, enligt bilaga 1 och bilaga 2. Onsjö 13:207 har anslutning för dagvatten och betalar taxa för dagvatten samt ligger i direkt anslutning till verksamhetsområde för dagvatten. Nämnden för Laholmsbuktens VA föreslår kommunfullmäktige besluta att verksamhetsområde för dagvatten utökas till att även omfatta Onsjö 13:270, enligt bilaga 3 och bilaga 4. Ärendets beredning Tjänsteskrivelse daterad 1 februari Förslag till beslut Nämnden för Laholmsbuktens VA beslutar att begära att kommunfullmäktige i Halmstads kommun utökar verksamhetsområdet för dagvatten att även omfatta fastigheter enligt bilagor 1-4. Beslutsgång Nämnden för Laholmsbuktens VA beslutar enligt föreliggande förslag. Vid protokollet

25 Carina Malmgren Justerat Ordförande Justerare Ola Nilsson (MP) Mickael Kalnak (S)

26 1(3) Tjänsteskrivelse Diarienummer: LBVA 2016/0136 Version: 1.0 Beslutsorgan: KF Förvaltar- och utredningsavdelningen Per-Ola Larsson E-post: Telefon: Utökning av Halmstads kommuns verksamhetsområde för dagvatten 2016 Förslag till beslut 1. Nämnden för Laholmsbuktens VA beslutar att begära att kommunfullmäktige i Halmstads kommun utökar verksamhetsområdet för dagvatten att även omfatta fastigheter enligt bilagor 1-4. Sammanfattning # LBVA föreslår KF att besluta att VO för dagvatten utökas till att även omfatta Snöstorp 19:82, enligt bilaga 1 och bilaga 2. # LBVA föreslår KF att besluta att VO för dagvatten utökas till att även omfatta Onsjö 13:270, enligt bilaga 3 och bilaga 4. 1

27 Ärendet Uppdrag - Bakgrund - Analys, förslag och motivering Snöstorp 19:82 m.fl. Snöstorps IP Detaljplanen vann laga kraft 22 december I det protokoll, daterat , där KF beslutar att anta nämnda detaljplan, saknas beslut att utöka verksamhetsområdet för dagvatten. LBVA föreslår KF att besluta att VO för dagvatten utökas till att även omfatta Snöstorp 19:82, enligt bilaga 1 och bilaga 2. Onsjö 13:270 Onsjö 13:207 har anslutning för dagvatten och betalar taxa för dagvatten samt ligger i direkt anslutning till verksamhetsområde för dagvatten. LBVA föreslår KF att besluta att VO för dagvatten utökas till att även omfatta Onsjö 13:270, enligt bilaga 3 och bilaga 4. Konsekvenser - Ärendets beredning Inom kommunen - Andra grupper - Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. 2

28 Lista över bilagor 1. Bilaga 1, Snöstorp 19:82 före utökning av VO Da 2. Bilaga 2, Snöstorp 19:82 efter utökning av VO Da 3. Bilaga 3, Onsjö 13:207 före utökning av VO Da 4. Bilaga 4, Onsjö 13:207 efter utökning av VO Da För Laholmsbuktens VA Mattias Leijon Förvaltningschef Jan-Åke Hansson Chef, Förvaltning- och utredningsavdelningen 3

29 1 2 2 s s :174 19:166 5:4 19:165 19: Lönnagård 19:196 19: EN 11:6 SNÖSTORP 19: : :95 19: Radhusvägen 19:197 19: :147 19:156 Villastigen 19: :15 11:6 S:1 1:1 39: Ängavägen Agravägen 19:80 SNÖSTORP 19:82 19:108 19:109 19:110 21:44 19:58 19:60 21:46 19:52 19:57 19:161 19:59 21:47 19:42 21:45 21:48 21:49 Ängavägen Litorinavägen 19:145 21:50 19:79 19: :43 21:51 21:52 21: :106 20A 21:42 samf : / / :120 39:13 19:121 19:111 SNÖSTORP 19:122 19:80 19: Backavägen 38 36A 38A 19:117 19:97 19: :112 19:114 19:338 Skala 1:2000 (A4) m 19:118 19: K K : : : : :104 21: : :63 21:61 21: Agravägen 19 21: : :65 21:64 21:57 21:66 29 mf 21:72 21:67 21:68 21:40 21:69 31B 21:70 21:73 31A 20B 20C 20D 21:71 21:74 33B 33A 20E Litorinavägen 21: :27 21: :55 21:25 21:56 21:53 37B 37A 21:24 21: :1 39B Ljungbyvägen 39A 21: :22 3: :79 Snöstorp 19:82 före utökning av VO Da POL 46 3:5

30 1 2 2 s 17 s :166 5:4 19:165 19:167 19:196 19: VALSEN 11:6 SNÖSTORP 19: : :95 19: Radhusvägen 19:197 19: :147 Villastigen 3 19: :1 Ängavägen :58 19:60 39:12 11:6 S:1 39: :80 SNÖSTORP 19:82 19: :109 19: :44 19:57 21:46 19: Ängavägen 19:59 60 Litori :47 19:42 21:45 21:48 21:49 21: K Agravägen 19:79 19:106 19: A 22 21:42 21:43 samf 21:51 21: :1 1380K orsvägen 27 39:17 27A : / / :120 39:14 39:13 19:121 19:111 SNÖSTORP 19:122 19:80 19: Backavägen 38 36A 38A 19:118 19:339 19: :112 19:114 19:338 Skala 1:2000 (A4) m 19: K K : : : :104 21: : :63 21:61 21: Agravägen 19 21: : : :65 21:66 mf 21:72 21:67 21:68 21:40 21:69 31B 21:70 21:73 31A 20B 20C 20D 21:71 21:74 33B 33A 20E Litorinavägen 21:41 21: :55 21:25 21:56 21:53 37B 37A 21:24 21: B Ljungbyvägen 39A 21: :22 Snöstorp 19:82 efter utökning av VO Da POL 44

31 13:135 13:205 13: PEL 150 BTG :14 Privat Läge osäkert 13:207 Privat Läge osäkert Privat Läge osäkert 13: PVC 225 BTG 150 BTG PEL 13:148 13: PEL 2 13:48 13: BTG Måsstigen 5 3 PEL PE 110 PP PVC : PVC BTG BTG BTG 225 BTG BTG 225 BTG 0 13:141 13:202 Skala 1:500 (A4) m 13:142 13: BTG PVC 225 BTG BTG SEGJ Onsjö 13:207 före utökning av VO Da POL

32 13:135 13:205 13: PEL 150 BTG :149 Privat Läge osäkert 13:207 Privat Läge osäkert Privat Läge osäkert 13: PVC 225 BTG 150 BTG PEL 13:148 13: PEL 2 13:48 13: BTG Måsstigen 5 3 PEL PE 110 PP PVC : PVC BTG BTG BTG 225 BTG BTG 225 BTG 500 BT :143 13:141 13:202 Skala 1:500 (A4) m 13:142 13:49 VC BTG PVC 225 BTG SEGJ 225 BTG 6.89 G Onsjö 13:207 efter utökning av VO Da POL

33 Ärende 4 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsen Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum KS 143 KS 2016/0123 Handlingsprogram för skydd mot olyckor Beslut Kommunstyrelsens beslut: 1. Kommunfullmäktige föreslås besluta att anta handlingsprogram för skydd mot olyckor del 1 och 2 olycksförebyggande verksamhet. 2. Stadskontoret gör följande tillägg i bilagan sidan 16, avsnitt Meningen Halmstad har hittills varit förskonad från annan typ av extremism får följande tillägg: man måste ha beredskap för att sådan skulle kunna uppstå. 3. Stadskontoret ska till kommunstyrelsen lämna en redovisning över våldsbejakande extremism i Halmstads kommun. Ärendet Lagen om skydd mot olyckor fastslår att varje kommun ska ha ett handlingsprogram för det förebyggande arbetet med skydd mot olyckor. Handlingsprogrammet ska antas eller uppdateras varje ny mandatperiod. Halmstads kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor består av tre delar: en inledande del som beskriver ramen för handlingsprogrammet, en del om Halmstads kommuns olycksförebyggande verksamhet och en del om Halmstads kommuns operativa räddningstjänst. Handlingsprogrammets tredje del som hanterar operativ räddningstjänst har redan antagits av kommunfullmäktige 6, Handlingsprogrammets del 1 och 2 ska nu antagas av kommunfullmäktige. Ärendets beredning Kommunstyrelsens ledningsutskott , 84. Handlingsprogrammet har remitterats till Halmstads kommuns samtliga nämnder och bolagsstyrelser samt till Laholms kommun, Hylte kommun, Varbergs kommun, Falkenbergs kommun, Länsstyrelsen Hallands län, Region Halland, Räddningstjänsten Väst, polisen i Halland, Sjöfartsverket, Kustbevakningen, Trafikverket samt Försvarsmakten (Halmstad garnison).

34 Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att anta handlingsprogram för skydd mot olyckor del 1 och 2 olycksförebyggande verksamhet. Yrkanden Ordföranden Carl Fredrik Graf (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens ledningsutskotts förslag men med följande tillägg: Stadskontoret ska till kommunstyrelsen lämna en redovisning över våldsbejakande extremism i Halmstads kommun. Tanja Bengtsson (V) yrkar följande tillägg i bilagan sidan 16, avsnitt Meningen Halmstad har hittills varit förskonad från annan typ av extremism får följande tillägg: man måste ha beredskap för att sådan skulle kunna uppstå. Beslutsgång Proposition 1 Ordföranden ställer proposition på kommunstyrelsens ledningsutskotts förslag och finner bifall. Proposition 2 Ordföranden ställer proposition på Bengtssons förslag och finner bifall. Proposition 3 Ordföranden ställer proposition på Grafs förslag och finner bifall. Vid protokollet Mikael Daxberg Justerat Ordförande Justerare Carl Fredrik Graf Anders Rosén

35 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum KLU 84 KS 2016/0123 Handlingsprogram för skydd mot olyckor Beslut Kommunstyrelsens ledningsutskotts beslut: Kommunfullmäktige föreslås besluta att anta handlingsprogram för skydd mot olyckor del 1 och 2 olycksförebyggande verksamhet. Ärendet Lagen om skydd mot olyckor fastslår att varje kommun ska ha ett handlingsprogram för det förebyggande arbetet med skydd mot olyckor. Handlingsprogrammet ska antas eller uppdateras varje ny mandatperiod. Halmstads kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor består av tre delar: en inledande del som beskriver ramen för handlingsprogrammet, en del om Halmstads kommuns olycksförebyggande verksamhet och en del om Halmstads kommuns operativa räddningstjänst. Handlingsprogrammets tredje del som hanterar operativ räddningstjänst har redan antagits av kommunfullmäktige 6, Handlingsprogrammets del 1 och 2 ska nu antagas av kommunfullmäktige. Ärendets beredning Handlingsprogrammet har remitterats till Halmstads kommuns samtliga nämnder och bolagsstyrelser samt till Laholms kommun, Hylte kommun, Varbergs kommun, Falkenbergs kommun, Länsstyrelsen Hallands län, Region Halland, Räddningstjänsten Väst, polisen i Halland, Sjöfartsverket, Kustbevakningen, Trafikverket samt Försvarsmakten (Halmstad garnison). Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att anta handlingsprogram för skydd mot olyckor del 1 och 2 olycksförebyggande verksamhet. Beslutsgång Kommunstyrelsens ledningsutskott beslutar enligt förlslag.

36 Vid protokollet Mikael Daxberg Justerat Ordförande Justerare Carl Fredrik Graf Anders Rosén

37 1(5) Tjänsteskrivelse Diarienummer: KS 2016/0123 Version: 1,0 Beslutsorgan: KF Ledningsstöd Joakim Norström E-post: Telefon: Antagande av handlingsprogram för skydd mot olyckor (del 1 och 2 olycksförebyggande verksamhet) Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta handlingsprogram för skydd mot olyckor (del 1 och 2 olycksförebyggande verksamhet) enligt bilaga 1. Sammanfattning Lagen om skydd mot olyckor fastslår att varje kommun ska ha ett handlingsprogram för det förebyggande arbetet med skydd mot olyckor. Handlingsprogrammet ska antas eller uppdateras varje ny mandatperiod. Halmstads kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor består av tre delar: en inledande del som beskriver ramen för handlingsprogrammet, en del om Halmstads kommuns olycksförebyggande verksamhet och en del om Halmstads kommuns operativa räddningstjänst. Handlingsprogrammets tredje del som hanterar operativ räddningstjänst har redan antagits. Därför hanteras enbart handlingsprogrammets del 1 samt 2 i detta ärende. Handlingsprogrammet för skydd mot olyckor ska utgöra kunskapsunderlag till planeringsprocesserna i kommunen och vara en del i underlaget till både planeringsdirektivet med budget samt de kommunala bolagens affärsplaner och nämndernas verksamhetsplaner. Programmet består av ambitioner och inriktningar, förslag på åtgärder samt indikatorer. Ambitionerna och inriktningarna pekar ut målen för Halmstads kommuns olycksförebyggande arbete. Förslag på åtgärder är sättet kommunen närmar sig ambitionerna. Dessa är för nämnder och bolagsstyrelser möjliga att använda i sina verksamhets- respektive affärsplaner. Indikatorerna följs upp av ansvariga nämnder och rapporteras till stadskontoret. 1

38 Till handlingsprogrammet för skydd mot olyckor biläggs ett bakgrundsmaterial som fungerar som ett kunskapsunderlag med fördjupande information om de områden som adresseras i handlingsprogrammet (bilaga 2). Kunskapsunderlaget kan användas vid nämndernas eller bolagsstyrelsernas planeringsprocesser. Handlingsprogrammet har remitterats till hela kommunkoncernen samt ett flertal externa parter som bedömts ha ett intresse eller behov av information kring Halmstads kommuns arbete med skydd mot olyckor. De inkomna yttrandena redovisas i bilaga 3. Stadskontoret föreslår att kommunfullmäktige antar Halmstads kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor (del 1 och 2 olycksförebyggande verksamhet) enligt bilaga 1. Ärendet Uppdrag Enligt lagen om skydd mot olyckor ska en kommun ha ett ha för förebyggande verksamhet mot olyckor. Lag om skydd mot olyckor (2003:778), 3 kap. 3 : En kommun skall ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras. Handlingsprogrammet ska förnyas varje mandatperiod. Nuvarande handlingsprogram antogs Gällande remittering av handlingsprogrammet anger LSO (3 kap. 3 ): Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. I ett kommunalförbund skall handlingsprogrammet antas av den beslutande församlingen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap anger bland annat Länsstyrelsen, Trafikverket, Sjöfartsverket, Kustbevakningen, Polismyndigheten och andra kommuner som exempel på myndigheter som kan ha ett intresse i saken. Bakgrund En kommuns övergripande arbete med risker, sårbarheter och olyckor styrs i huvudsak av två olika lagar med tillhörande statliga föreskrifter: Lagen om kommuners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH), 2006:544. Lagen om skydd mot olyckor (LSO), 2003:778. 2

39 Kommunens arbete enligt LEH beskrivs i två olika kommunala styrdokument; dels Risk- och sårbarhetsanalys för Halmstads kommun, dels Riktlinjer för Halmstads kommuns krisberedskap. I dessa dokument återfinns åtgärder kopplat till krisarbete. I riktlinjerna finns även en beskrivning av kommunens krisledningsorganisation. Kommunens arbete enligt LSO beskrivs i Halmstads kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor. I detta dokument återfinns åtgärder kopplat till skydd mot olyckor samt räddningsinsatser. Delar av risk- och sårbarhetsanalyserna har använts som underlag för arbetet med handlingsprogrammet. Analys, förslag och motivering Förslaget till handlingsprogram för skydd mot olyckor (del 1 och 2) har beretts i arbetsgrupper med sakkunniga inom de områden som handlingsprogrammet adresserar. Utgångspunkter har varit kommunens nuvarande handlingsprogram för skydd mot olyckor (antaget ), en nyupprättad risk- och sårbarhetsanalys för Halmstads kommun samt diverse relevant statistik och andra kommunala styrdokument. Omkringliggande kommuners handlingsprogram för skydd mot olyckor eller motsvarande har granskats. Handlingsprogrammet för skydd mot olyckor ska utgöra kunskapsunderlag till planeringsprocesserna i kommunen och vara en del i underlaget till både planeringsdirektivet med budget samt de kommunala bolagens affärsplaner och nämndernas verksamhetsplaner. Programmet består av ambitioner och inriktningar, förslag på åtgärder samt indikatorer. Ambitionerna och inriktningarna pekar ut målen för Halmstads kommuns olycksförebyggande arbete. Förslagen på åtgärder är sättet kommunen närmar sig ambitionerna. Dessa är för nämnder och bolagsstyrelser möjliga att använda i sina verksamhets- respektive affärsplaner. Indikatorerna används för att följa utvecklingen av det specifika området över tid. De ska fungera som värdemätare på händelseutvecklingen och ge indikation på om åtgärder i området är prioriterade eller ej. Indikatorerna följs upp av ansvariga nämnder och rapporteras till stadskontoret. Skillnaden mellan det föreliggande handlingsprogrammet och det tidigare handlingsprogrammet är främst innehållsmässiga uppdateringar och tydligare struktur. Avgränsningen för handlingsprogrammet har förtydligats områden som fanns med i tidigare handlingsprogram (sjukdom/smitta, våld mot anställda) och regleras av andra lagar än LSO har utgått. Till exempel regleras anställdas arbetssituation i Arbetsmiljölagen, varför våld mot anställda inte hanteras i detta handlingsprogram Handlingsprogrammet har remitterats till Halmstads kommuns samtliga nämnder och bolagsstyrelser samt till Laholms kommun, Hylte kommun, Varbergs kommun, Falkenbergs kommun, Länsstyrelsen Hallands län, Region Halland, Räddningstjänsten Väst, polisen i Halland, Sjöfartsverket, Kustbevakningen, Trafikverket samt Försvarsmakten (Halmstad garnison). Efter remissrundan har en översyn skett av hela dokumentet. Förtydliganden har gjorts i del 1 och förslag på åtgärder och indikatorer i del 2 har justerats. 3

40 Konsekvenser Genom antagandet av handlingsprogrammet bedöms Halmstads kommun uppnå ett tillfredsställande och likvärdigt skydd för invånarna. Räddningstjänst inom Halmstads kommun möjliggörs, när så behövs, påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Därigenom uppnås även de lagkrav som fastställs i LSO. Vidare anger handlingsprogrammet den politiska ambitionsnivån med kommunens arbete med skydd mot olyckor, ger stöd till de kommunala verksamheterna att konkretisera sitt arbete med skydd mot olyckor samt ger information till invånarna om eget respektive kommunens ansvar för skydd mot olyckor. Handlingsprogrammets inriktning ligger i linje med kommunens vision om hemstaden som en plats där människor möts med trygghet, respekt och kärlek. Ett genomförande av handlingsprogrammet stärker även värdegrunden med dess betoning av alla människors lika värde och av en långsiktigt hållbar utveckling bland annat ur ett socialt perspektiv. Det finns åtgärder i handlingsprogrammet som inte självklart ryms i de olika nämndernas/styrelsernas budgetar. Ifall sådana åtgärder ska ingå i verksamhetsstyrningen ska redovisning av dem ske i samband med processen förslag till verksamhetsförändringar för att av verksamhetsberedningen kunna prövas tillsammans med övriga budgetäskanden. Ärendets beredning Inom kommunen Handlingsprogrammet har tagits fram av stadskontorets avdelning för ledningsstöd. I arbetet har medarbetare från samtliga kommunens förvaltningar deltagit som sakkunniga. Även medarbetare från HFAB, Halmstad stadsnät, HEM och LBVA har inbjudits till expertgrupperna, tillsammans med medarbetare från polisen i Halland och Försäkringsförmedlarna FMIV. Handlingsprogrammet har remitterats till Halmstads kommuns samtliga nämnder och bolagsstyrelser samt till Laholms kommun, Hylte kommun, Varbergs kommun, Falkenbergs kommun, Länsstyrelsen Hallands län, Region Halland, Räddningstjänsten Väst, polisen i Halland, Sjöfartsverket, Kustbevakningen, Trafikverket samt Försvarsmakten (Halmstad garnison). Yttranden har inkommit från barn- och ungdomsnämnden, byggnadsnämnden, Destination Halmstad AB, fastighetsnämnden, Halmstad Energi och Miljö AB, HFAB, hemvårdsnämnden, kulturnämnden, Laholmsbuktens VA, miljönämnden, räddningsnämnden, servicenämnden, socialnämnden, teknik- och fritidsnämnden, samt utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden samt nämnden för överförmyndare i samverkan Halmstad, Hylte, Laholm. Halmstads kommuns handikappkonsulent har inkommit med tjänstemannayttrande i frågan. Remittenternas yttranden är redovisade i bilaga 3. 4

41 Andra grupper Kustbevakningen Region Sydväst, Polisen (lokalpolisområde Halmstad), Sjöfartsverket, Trafikverket, Räddningstjänsten Väst, Laholms kommun, Falkenbergs kommun, Region Halland samt Hallands läns Länsstyrelse har inkommit med yttranden. Yttrandena redovisas i bilaga 3. Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor 1. Handlingsprogram för skydd mot olyckor del 1 (olycksförebyggande verksamhet) 2. Bakgrundstexter till Halmstads kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor (bilaga till handlingsprogrammet) 3. Sammanställning av remissyttranden För stadskontoret Henry Bengtsson Kommunchef Ann-Mari Mäkikangas Avdelningschef 5

42 Antaget av kommunfullmäktige 2016-xx-xx 1

43 Handlingsprogram för skydd mot olyckor Innehåll Del 1. Inledning Sammanfattning Juridiska förutsättningar Allmänt Generell riskbild Del 2. Olycksförebyggande verksamhet Olyckor som föranleder räddningstjänst Vardagsolyckor Naturolyckor Olyckor på grund av infrastruktursvikt Olyckor orsakade av kriminella handlingar Räddningstjänstens förebyggande verksamhet Del 3. Operativ räddningstjänst KS 2016/0123 Fastställd av kommunstyrelsen 2016-xx-xx och kommunfullmäktige 2016-xx-xx Detta styrdokument ska revideras för varje ny mandatperiod. 2

44 Del 1. Inledning 1.1 Sammanfattning Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) anger att varje kommun ska ha ett handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet och räddningstjänst. Halmstads kommuns handlingsprogram består av tre delar: inledning, olycksförebyggande verksamhet samt operativ räddningstjänst. I den första, inledande delen av handlingsprogrammet beskrivs handlingsprogrammets förutsättningar. Mål, syfte, avgränsningar, juridiska förutsättningar, generell riskbild samt ansvar gällande de områden som handlingsprogrammet adresserar presenteras. Handlingsprogrammets andra del tar upp utmaningar inom olika områden som de kommunala verksamheterna står inför. Varje område presenteras som ett eget kapitel i vilka Halmstads kommuns ambition och inriktning på kommande års arbete inom det specifika området presenteras. Därefter följer förslag på aktiviteter samt indikatorer som preciserar verksamheternas arbete för att nå ambitionerna samt möjliggör uppföljning av ambitionerna. Vid förslag på aktiviteter anges ansvarig nämnd eller bolagsstyrelse med fetmarkerad text. Till varje kapitel av handlingsprogrammets andra del finns bilagor med relaterat material, statistik och liknande. Handlingsprogrammets tredje del inleds med en presentation av tio utmaningar som definierats genom kommunala utredningar och analyser. Därefter beskrivs ambition och inriktning på Halmstads kommuns räddningstjänsts verksamhet för de åren över vilka handlingsprogrammet är aktuellt, kopplat till utmaningarna. Till ambition och inriktning är kopplat förslag på åtgärder för att uppnå ambitionen, samt indikatorer som möjliggör uppföljning. Därefter presenteras en redogörelse av Halmstads kommuns räddningstjänsts organisation samt operativa förmåga Mål Handlingsprogrammet lyfter fram utmaningar och visar de ambitioner och inriktningar som kommunen vill ge sitt säkerhetsarbete enligt LSO samt förslag på åtgärder. Det övergripande målet med handlingsprogrammet är att öka kommuninvånares, besökandes samt anställdas trygghet och säkerhet, sänka antalet skadade och minska skadekostnaderna för människor, egendom och miljö. Genom ambitioner, inriktningar och åtgärder definierade i handlingsprogrammet skapas förutsättningar för de kommunala verksamheterna att skapa robusta system kapabla att stå emot externa påfrestningar. Genom robusta system kan Halmstads kommun leverera samhällstjänster till kommuninvånare och besökande även vid ansträngda situationer Syfte Ytterst syftar arbetet för skydd mot olyckor till att uppnå tillfredsställande och likvärdigt skydd för invånarna samt att räddningstjänsten ska kunna påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Därigenom uppnås även de lagkrav som fastställs i LSO. För att uppnå detta syfte krävs samordning av nämnders och bolagsstyrelsers säkerhetsarbete i enlighet med LSO. 3

45 Handlingsprogrammet har flera syften eller funktioner: 1. Styrdokument som ska ange den politiska ambitionsnivån med kommunens arbete med skydd mot olyckor. 2. Utgöra stöd till de kommunala verksamheterna att konkretisera sitt arbete med skydd mot olyckor. 3. Information till invånarna om eget respektive kommunens ansvar för skydd mot olyckor Avgränsning En kommuns övergripande arbete med risker, sårbarheter och olyckor styrs i huvudsak av två olika lagar med tillhörande statliga föreskrifter: Lagen om kommuners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH), 2006:544. Lagen om skydd mot olyckor (LSO), 2003:778. Kommunens arbete enligt LEH beskrivs i två olika kommunala styrdokument; dels Risk- och sårbarhetsanalys för Halmstads kommun, dels Riktlinjer för Halmstads kommuns krisberedskap. I dessa dokument återfinns åtgärder kopplat till krisarbete. I riktlinjerna finns även en beskrivning av kommunens krisledningsorganisation. Kommunens arbete enligt LSO beskrivs i Halmstads kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor. I detta dokument återfinns åtgärder kopplat till skydd mot olyckor samt räddningsinsatser. Delar av risk- och sårbarhetsanalyserna har använts som underlag för arbetet med handlingsprogrammet. Vidare finns andra kommunala styrdokument som reglerar frågor om säkerhet och förebyggande arbete bland annat regleras anställdas arbetssituation i Arbetsmiljölagen, varför till exempel våld mot anställda inte hanteras i detta handlingsprogram. Bilden nedan illustrerar hur dessa lagrum samverkar och hur de tre kommunala styrdokumenten beskriver olika åtgärder vid olika händelsetyper. Skalan illustrerar en intensifierande händelsetypsutvecklingen från ordinarie verksamhet, till störning/olycka/allvarlig händelse, till kris, till extraordinär händelse, till höjd beredskap och slutligen krig. 4

46 Styrs av Lagen om Skydd mot Olyckor (LSO) Styrdokument: Halmstads kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor Handlingsprogrammet beskriver målen med arbetet med skydd mot olyckor, risker för olyckor som finns i kommunen, förebyggande åtgärder och kommunens räddningsarbete. Ordinarie verksamhet Störning/olycka/allvarlig händelse Kris Extraordinär händelse Höjd beredskap Krig Styrdokument: Risk- och sårbarhetsanalys för Halmstads kommun Risk- och sårbarhetsanalysen (RSA) är ett arbete för att: A. dels minska risken för sårbarheter i kommunen, B. dels öka förmågan att hantera kriser/extraordinära händelser. Styrdokument: Riktlinje för Halmstads kommuns krisberedskap Riktlinjen som beskriver arbetet med kommunens krisberedskap. Styrs av Lagen om kommuners åtgärder inför och vid Extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) Schematisk bild över Halmstads kommuns styrande dokument för förebyggande verksamhet och krishantering. 5

47 1.2 Juridiska förutsättningar Kommunens ansvar Lagen om skydd mot olyckor (2003:778), 1 kap. 1 respektive 3 innehåller två nationella mål: Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Kravet att en kommun ska ha ett handlingsprogram för skydd mot olyckor regleras i Lag om skydd mot olyckor (2003:778), 3 kap. 3 : En kommun skall ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras. Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. I ett kommunalförbund skall handlingsprogrammet antas av den beslutande församlingen. Regeringen får, om det finns synnerliga skäl, på framställning av den myndighet som regeringen bestämmer besluta om ändring av ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. Handlingsprogram för räddningstjänstens verksamhet regleras i 3 kap. 8 LSO: En kommun skall ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra sådana insatser. Som en del av förmågan skall anges vilka resurser kommunen har och avser att skaffa sig. Förmågan skall redovisas såväl med avseende på förhållandena i fred som under höjd beredskap. Regeringen får, om det finns synnerliga skäl, på framställning av den myndighet som regeringen bestämmer besluta om ändring av ett handlingsprogram för räddningstjänst. Vidare framgår i 3 kap. 1-2, 4 och 7 LSO om kommuners ansvar: För att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljön skall kommunen se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. 6

48 Kommunerna skall ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för förebyggande verksamhet. En kommun skall genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag. En kommun skall i brandförebyggande syfte ansvara för att rengöring (sotning) sker av fasta förbränningsanordningar, som inte är inrättade för eldning uteslutande med gas, och därtill hörande rökkanaler. Detsamma skall gälla imkanaler i restauranger, storkök och därmed jämförbara utrymmen. Kommunen får medge att en fastighetsägare utför eller låter annan utföra sotning på den egna fastigheten. Ett sådant medgivande får endast ges om sotningen kan ske på ett från brandskyddssynpunkt betryggande sätt. Kommunen skall i brandförebyggande syfte även ansvara för att det som skall rengöras enligt första stycket samt skorstenar, tak och anslutande byggnadsdelar kontrolleras från brandskyddssynpunkt (brandskyddskontroll). Detsamma skall gälla fasta förbränningsanordningar inrättade för eldning uteslutande med gas och därtill hörande avgaskanaler. En kommun skall ansvara för räddningstjänst inom kommunen, om inte annat följer av 4 kap Kommunerna skall ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för räddningstjänst Den enskildes ansvar En förutsättning för handlingsprogrammet är att även enskilda personer har ett ansvar att förebygga och hantera olyckor. Det anges i 2 kap. 1-2 : Den som upptäcker eller på annat sätt får kännedom om en brand eller om en olycka som innebär fara för någons liv eller allvarlig risk för någons hälsa eller för miljön skall, om det är möjligt, varna dem som är i fara och vid behov tillkalla hjälp. Detsamma gäller den som får kännedom om att det föreligger en överhängande fara för en brand eller en sådan olycka. Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Generellt gäller att den enskilde har ett grundläggande ansvar för sitt eget skydd och samhället griper in när den enskildes förmåga inte räcker till. Samhällets ansvar regleras i lagstiftning. Det är således samhällets uppgift att komplettera den enskildes ansvar där detta bedömts nödvändigt. Även försäkringsbolagen ställer krav på den enskilde att förebygga skador och olyckor. Dessa krav, s.k. aktsamhetskrav, innebär att följa de regler och föreskrifter som finns i lag eller som meddelats av offentlig myndighet samt att använda sig av produkter som är godkända av aktuell myndighet. 7

49 Då samhällets viktiga infrastruktur slås ut, drabbas många medborgare samtidigt. Det innebär att kommunen har små möjligheter att hjälpa den enskilde som därför måste förbereda sig och sitt hem för att klara en påfrestning själv. Det samhället prioriterar i dessa lägen är samhällsviktiga funktioner och livshotande situationer. 1.3 Allmänt Metod Att arbeta fram ett handlingsprogram för skydd mot olyckor är en omfattande process som bland annat innehåller följande moment: 1. Analys av föregående handlingsprogram och dess utfall. 2. En aktualisering av risk- och sårbarhetsanalysen för att den ska bli en utgångspunkt för arbetet med handlingsprogrammet. En förnyad risk- och sårbarhetsanalys fastställdes under 2015 av kommunfullmäktige. 3. Inventering av befintliga mål gällande området skydd mot olyckor. 4. Genomgång med kommunens förvaltningar och bolag av innehåll, ambitioner och förslag till åtgärder för att stärka skyddet mot olyckor. 5. Förankring av ett förslag till dokument hos andra myndigheter och företag som är berörda. 6. Remissbehandling i nämnder och bolagsstyrelser. 7. Beslut i kommunfullmäktige Del i verksamhetsstyrningen Handlingsprogrammet för skydd mot olyckor är ett styrdokument som ska beaktas i den årliga processen att ta fram kommunfullmäktiges planeringsdirektiv med budget samt i nästa skede att formulera nämndernas verksamhetsplaner. Det är då som ambitioner och förslag till åtgärder blir till mål och aktiviteter. Dessa följs sedan upp och utfallet redovisas varje tertial Ansvar Ansvaret för Halmstads kommuns arbete med skydd mot olyckor bygger på den ordinarie organisationens uppbyggnad. Varje nämnd och bolag har därigenom ansvar för arbetet med skydd mot olyckor inom sitt verksamhetsområde. Kommunfullmäktige beslutar om handlingsprogrammet samt om de delar som senare i processen blir en del av planeringsdirektivet. Berörda nämnder och styrelser ansvarar för sina respektive delar och hur de integreras i verksamhets- och/eller affärsplaner. De förslag på åtgärder som presenteras kan användas i dessa verksamhets- respektive affärsplaner. Varje åtgärdsförslag i handlingsprogrammet innehåller en hänvisning till nämnd eller bolagsstyrelse som kan ha ansvar inom åtgärdsförslagets område (se rubrik Förkortningar). Fetmarkerad nämnd eller bolagsstyrelse har särskilt/övergripande ansvar i frågan och kan verka till exempel som sammankallande för åtgärden. Nämnden kommunstyrelsen har två verksamheter: stadskontoret och samhällsbyggnadskontoret. Till varje område i handlingsprogrammet är indikatorer kopplade. Indikatorerna används för att följa utvecklingen av området som tas upp i kapitlet. Indikatorerna ska följas upp oavsett 8

50 om förslagen på åtgärder används i verksamhets-/ affärsplaner eller inte. Det är ansvarig nämnd/bolagsstyrelse som ansvarar för inrapporteringen. Kommunstyrelsen sammanställer uppföljningen av indikatorerna. Kommunstyrelsen har även ett övergripande, sammanhållande ansvar för kommunens arbete med frågor om skydd mot olyckor Innehåll Handlingsprogrammet består av tre delar: 1. Inledning 2. Olycksförebyggande verksamhet 3. Operativ räddningstjänst De olycksförebyggande avsnitten är uppbyggda på ett enhetligt vis. Varje kapitel har följande struktur: 1. Utmaning beskriver kommunens utmaning i förhållande till området. 2. Ambitioner och inriktning visar vad kommunen vill uppnå. 3. Förslag på åtgärder beskriver hur kommunen når ambitionen/inriktningen samt ansvarig nämnd/bolagsstyrelse. 4. Indikatorer ett antal nyckeltal som ska redovisas i uppföljningen av programmet. 5. Eget ansvar. 6. Relaterade dokument redovisar i de fall det är relevant andra kommunala dokument som har betydelse för delområdet, t.ex. handlingsprogram, riktlinjer. 7. Bilaga med bakgrundstexter och fördjupad beskrivning av handlingsprogrammet samt tillhörande statistik (ligger sist i handlingsprogrammet) Kommunikation Innehållet i handlingsprogramet för skydd mot olyckor kommuniceras i sammanfattad form till invånarna via Vid särskilda behov publiceras mer specifik information Förkortningar Allmänt LEH Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap LSO Lag (2003:778) om skydd mot olyckor LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (Halmstads kommuns enkät som mäter hur det är att leva och bo som ung i kommunen) Halmstads kommunkoncerns nämnder/bolagsstyrelser: KS Kommunstyrelsen BUN Barn- och ungdomsnämnden BN Byggnadsnämnden HN Hemvårdsnämnden KN Kulturnämnden MN Miljönämnden RN Räddningsnämnden UAN Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden SN Socialnämnden TE Teknik- och fritidsnämnden 9

51 LBVA Nämnden för Laholmsbuktens Vatten och Avlopp SE Servicenämnden HEM Halmstads Energi och Miljö AB HFAB Halmstads Fastighets AB HNAB Halmstads Näringslivs AB 1.4 Generell riskbild Den generella riskbilden avseende olyckor är mångfacetterad och innehåller allt från social oro och olyckor orsakade av kriminell handling till naturolyckor så som storm och översvämning. Skiljelinjen mellan olyckor och kriser/extraordinära händelser hämtas från lagstiftningen, där lagen om skydd mot olyckor reglerar det som berörs i detta handlingsprogram. Händelser klassade som extraordinära regleras av lagen om extraordinära händelser och hanteras inom kommunen av risk- och sårbarhetsanalysen. Vissa risker som definierats i Halmstads kommuns risk- och sårbarhetsanalys kan leda till olyckor. Därför adresserar handlingsprogrammet till viss del samma risker som risk- och sårbarhetsanalysen gör. De risker som har identifierats och analyserats i kommunens risk- och sårbarhetsanalys är: Natur- och väderrelaterad olycka: o Storm o Översvämning och skyfall o Ras, skred och erosion o Värmebölja o Klimatförändringar Annan olycka: o Utsläpp av kemikalier, farligt gods och farlig verksamhet o Utsläpp av radioaktivt ämne o Skogsbrand Teknisk infrastruktur: o Avbrott i elförsörjning o Avbrott i värme/kyla o Avbrott i dricksvattenförsörjning o Avbrott i IT o Avbrott i transportsystem Antagonistiska hot och social oro: o Våldsbejakande extremism och skolskjutningar Vissa av ovanstående risker bedöms falla inom ramen för LSO (2003:778) och ingår därmed även i handlingsprogrammet för skydd mot olyckor. Andra risker faller inom andra lagrum, till exempel i Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH ) och regleras i andra kommunala styrande dokument. Utifrån ovanstående riskinventering har handlingsprogrammet delats upp i fem olika riskområden: olyckor som föranleder räddningstjänst, vardagsolyckor, naturolyckor, olyckor på grund av infrastruktursvikt samt olyckor orsakade av kriminella handlingar. I LSO (2003:778) står det att kommunen ska ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet ska anges mål för kommunens verksamhet och de risker som kan 10

52 leda till räddningsinsatser. Risker som kan leda till räddningsinsatser tas upp i kapitel 2.1 olyckor som kan föranleda räddningstjänst. En vardagsolycka inträffar med hög sannolikhet och ger ofta stora konsekvenser och stort lidande för den enskilde. De vardagsolyckor som tas upp i handlingsprogrammet är barnolyckor samt fallolyckor, kapitel 2.2. I takt med klimatförändringarna förväntas Halmstads kommun drabbas av fler och mer omfattande extrema naturhändelser, vilket kan medföra naturolyckor. Dessa krävande omständigheter gör att Halmstads kommun måste planera och arbeta förebyggande för att anpassa kommunen inför dessa händelser. Detta för att minimera de negativa effekterna av klimatförändringen. I kapitel 2.3 presenteras Halmstads kommuns förebyggande arbete gällande naturolyckor. Kapitlet tar upp väderrelaterade olyckor så som skyfall och höga flöden, snöoväder samt värmeböljor. Det är i allmänhet staten och kommunerna som ansvarar för en fungerande infrastruktur. Fungerande elförsörjning är nyckeln till bl.a. värme, dricksvatten, mat, fungerande IT- och avloppssystem. Störningar i elförsörjningen medför en mycket stor påverkan på de flesta människor och många samhällsviktiga funktioner slås ut. Halmstads kommuns förebyggande arbete kopplat till olyckor på grund av infrastruktursvikt presenteras i kapitel 2.4. De områden som tas upp är avloppssystem/dagvattensystem, dricksvattenförsörjning, elförsörjning samt fjärrvärme/fjärrkyla. En kriminell handling är något som enligt lagen ska bestraffas. Statistiken visar att brottsligheten ökar. I Sverige anmäls över en miljon brott varje år. Olyckor orsakade av kriminella handlingar tas upp i kapitel 2.5. De områden kommunen fokuserar på i detta handlingsprogram är våld i offentliga miljöer och i nära relationer samt hot och våld mot barn. Som samhällsviktig verksamhet tar risk- och sårbarhetsanalysen (2015) i första hand upp: Energiförsörjning Finansiella tjänster Handel och industri Hälso- och sjukvård samt omsorg Information och kommunikation Kommunalteknisk försörjning Livsmedel Offentlig förvaltning, ledningsfunktioner och stödfunktioner Skydd och säkerhet Socialförsäkringar Transporter För information om generell riskbild kopplat till områden utanför lagen om skydd mot olyckor, se Halmstads kommuns risk- och sårbarhetsanalys (2015). 11

53 Del 2. Olycksförebyggande verksamhet 2.1 Olyckor som föranleder räddningstjänst En räddningstjänstolycka är en händelse som kräver en insats av samhället och som oftast får en stor konsekvens för den drabbade. För att en olycka ska kräva ingripande av räddningstjänst krävs det enligt lagstiftningen (1 kap. 2 LSO) att fyra särskilda kriterier är uppfyllda: Behovet av ett snabbt ingripande Det hotade intressets vikt Kostnader för insatsen Omständigheterna i övrigt De räddningstjänstolyckor, som tas upp i detta kapitel och som kommunen planerar att arbeta förebyggande med under denna mandatperiod är bränder, olyckor i och vid vatten, trafikolyckor samt utsläpp av farligt ämne Bränder Bränder utgör en typ av olyckor som innebär risker för både allvarliga personskador och skador på egendom. Anlagda bränder utgör ett särskilt problemområde Utmaning Förebyggande arbete gällande bränder kan antingen handla om att förebygga anlagda bränder eller bränder som uppstår då enskilda är oförsiktiga med eld. Särskilt drabbade är svaga grupper som till exempel äldre. Vid brand i centrala Halmstad, med tät äldre centrumbebyggelse, finns risk för stor brandspridning med omfattande förluster, såväl ekonomiska som kulturhistoriska värden. 1 Halmstads kommun ska genom förebyggande verksamhet uppnå en nollvision vad gäller antalet anlagda bränder samt antalet omkomna i bränder Ambition och inriktning Minska antalet anlagda bränder Minska antalet omkomna och skadade i bränder Förslag på åtgärder 1. Personalgrupper inom hemvårdsförvaltningen och socialförvaltningen, som är ute hos brukarna, ska ha kunskap om hur riskpersoner avseende brand identifieras (HN, SN, RN). 2. Skapa system för att sätta in brandskyddsåtgärder hos riskgrupper identifierade av personalgrupper inom hemvårdsförvaltningen och socialförvaltningen (RN, KS, HN, SN, UAN). 3. Information om bränder och brandsläckning samt övning i brandsläckning ska ges till kommunens elever (RN, BUN). 4. Räddningstjänsten samt kommunens riskhanteringsgrupp ska identifiera och föreslå tekniska lösningar i kommunens fastigheter för att på ett tidigt stadium kunna stoppa bränder (RN, FN). 1 Se bakgrundstexter till Halmstads kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor för närmre specifikation av risk kring brand till exempel byggnader och anläggningar där olycka eller brand kan föranleda stora förluster avseende liv, egendom och miljö 12

54 5. Vid riktad nybyggnation för riskgrupper 2 ska lämplig brandskyddsnivå beaktas utifrån behov och förutsättningar (HFAB, FN) Indikatorer 1. Antal dödsfall på grund av brand. 2. Utvecklade bränder per invånare. 3. Antal förmodat anlagda bränder Eget ansvar Den enskilde kan påverka hemmets brandsäkerhet genom att ha brandvarnare och brandsläckare och genom att allmänt vara försiktig med eld Olyckor i och vid vatten Utmaning Halmstads kommun har en lång kuststräcka, flera åar och sjöar samt flera badanläggningar. Simkunnigheten hos nya grupper som flyttar till staden är inte allmän. Med insikt om denna bakgrund ska Halmstads kommun skapa trygghet i och kring vatten samt sprida kunskap om riskerna Ambition och inriktning Antalet drunknade i Halmstads kommun ska minska. Alla elever i årskurs 5 ska vara simkunniga Förslag på åtgärder 1. Halmstads kommun ska ha Svenska Livräddningssällskapets kriterier för en vattensäker kommun som utgångspunkt i sitt arbete (se bilaga) (BU, TE, RN). 2. Kommunen ska följa Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om utrustning för vattenlivräddning (RN, TE). 3. Kommunen ska ge föreningsbidrag till livräddarna (TE). 4. Kommunen ska bilda en samordningsgrupp för säkerhet i och vid vatten för att behandla aktuella händelser och framtida åtgärder (TE, berörda nämnder). 5. Information (särskilt gällande säkerhet) vid kommunala badanläggningar ska ha information på engelska och med fördel även på fler språk (TE) Indikatorer 1. Antal omkomna i drunkningsolyckor per år. 2. Andel simkunniga i årskurs Eget ansvar En stor del av de drunkningsolyckor som slutar i dödsfall involverar äldre män. Alkohol är ofta inblandat. Det är den enskildes ansvar att ha ett restriktivt förhållningssätt till alkohol, särskilt vid vistelse nära vatten. Drunkning är den vanligaste dödsorsaken bland barn mellan ett och sex år. Dessa drunkningar inträffar oftast vid badplatser, isar och i kommunala eller privata dammar/pooler. Föräldrarna har ett uppsiktsansvar över sina barn då de vistas i publika badanläggningar. 2 Enligt nationell brandriskstatistik 13

55 Enligt plan- och bygglagen ska ägare av fasta pooler och dammar med ett djup större än 2 dm upprätta ett skydd mot drunkning. Även i Ordningslagen (1993:1617) framgår det att ägare av en anläggning (pool/damm) ansvarar för att anläggningen är försedd med nödvändiga säkerhetsanordningar. Vid båtfärd är det särskilt viktigt att enskilde att bruka sjövett. Transportstyrelsen har till exempel tagit fram föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:44) om sjövägsregler som är viktig att känna till vid färd på vatten. Att använda flytväst är ett både enkelt och billigt sätt att höja säkerheten på båten markant Trafikolyckor Utmaning Halmstads befolkning ökar och därmed även trafikens volym på gatorna. Med detta i beaktande ska Halmstads kommuns arbete med trafiksäkerhet bedrivas i enlighet med nollvisionens 3 mål Ambition och inriktning Antalet skadade och omkomna i trafiken ska minska. Alla transporter i kommunens regi ska vara trafiksäkra Förslag på åtgärder 1. Kommunen ska bygga bort kända risker i trafiken, skapa säkrare korsningar, passager med mera (TE). 2. Kommunen ska löpande se över och ompröva gällande hastighetsbegränsningar (TE). 3. Underhåll av cykel- och gångvägar ska förbättras (TE). 4. Belysning vid cykel- och gångvägar ska förbättras (TE). 5. Barnens kunskap i trafiksäkerhet ska öka genom information, utbildning och övning till exempel avseende cykelhjälmsanvändning (KS, BUN, TE, UAN). 6. Ett analysarbete om skolvägarnas säkerhet ska genomföras (TE, KS, BUN, UAN). 7. Informationskampanjer/insatser om trafiksäkerhet ska genomföras och riktas till alla invånare (KS, TE, BUN, UAN). 8. Kommunen ska aktivt påverka övriga väghållare för trafiksäkrare vägar (KS, TE). 9. Höga säkerhetskrav ska ställas på kommunens egna fordon bland annat i form av alkolås eller motsvarande där så är möjligt (SE, beställande nämnd) Indikatorer 1. Antalet skadade och omkomna uppdelat på olika trafikkategorier (på vägar där kommunen är väghållare). 2. Andel trafiksäkra 4 fordon under 3,5 ton i kommunens fordonspark Eget ansvar Den enskilde har ett stort ansvar att följa de trafikregler som gäller i kommunen, inte minst gällande hastighet samt att i stort visa försiktighet. Detta gäller bilister och även andra trafikanter som exempelvis cyklister. De fordon som används ska vara i gott skick. Vidare ska bland annat rättvänd bilbarnstol och säkerhetsbälte användas. 3 Nollvisionen är bilden av en framtid där människor inte dödas eller skadas för livet i vägtrafiken. 4 Kontrollpunkter: godkända däck, trepunktbälte på alla platser, bältespåminnare, krockkuddar och bältessträckare på förare och passagerarplats, ABS-bromsar. 14

56 Den absolut viktigaste åtgärden av den enskilde, barn som vuxen, är att använda cykelhjälm och reflexer. Barn upp till 15 år är enligt trafikförordningen (1998:1276) skyldiga att använda cykelhjälm då de cyklar eller blir skjutsade i cykelbarnsits Relaterade dokument Handlingsprogram för hållbara transporter. Cykelplan, teknik- och fritidsförvaltningen Trafiksäkerhetsplan, teknik- och fritidsnämnden (TE 2015/0206) Utsläpp av farligt ämne För att förebygga allvarliga olyckor inom kemindustrin och begränsa följderna för människors liv och miljön har EU antagit Sevesodirektivet. Verksamheter som omfattas av Sevesolagstiftningen är i de flesta fall att betrakta som farlig verksamhet enligt lagen om skydd mot olyckor Utmaning Halmstads kommuns geografiska placering innebär exponering för ett stort antal transporter av farligt gods på vägar, järnväg och sjötransporter. Vidare finns flera bostadsområden i nära anslutning till dessa transportsystem för farligt gods. Beroende av vindriktning och styrka kan risken för de påverkade områdena variera påtagligt. Oavsett detta ska kommunen utgöra en trygg och säker plats för dem som vistas där Ambition och inriktning Ingen ska skadas eller omkomma till följd av olycka med farligt ämne. Miljöskador ska inte uppkomma till följd av utsläpp av farligt ämne Förslag på åtgärder 1. Kartlägg flöden av farligt gods genom exempelvis lokal trafikräkning (TE, RN). 2. Överväg förbudszonens utformning och vidta åtgärder för att förhindra transporter på känsliga sträckor (KS, TE, RN, MN). 3. Förbättra befintligt GIS-underlag för dels risk- och sårbarhetsobjekt, dels transportleder för farligt gods, genom att föra in skyddsavstånd (RN, BN). 4. Utred behovet att inom kommunen anordna en uppställningsplats för farligt godstransporter på väg (KS, TE, RN, MN). 5. Ta fram rutiner för efterarbete vid en olycka med farligt ämne för att minska miljömässiga följdeffekter (TE, MN, RN,). 6. Informationsinsatser kring lokala leder för farligt gods riktade till berörda aktörer (RN). 7. Kommunen ska för att minimera konsekvenserna för den enskilde i händelse av utsläpp av farligt ämne eller radioaktiv strålning, genomföra en utrymnings- /evakueringsplanläggning av människor från utsatta/hotade områden (KS, RN) Indikatorer 1. Antalet tillbud respektive olyckor med farligt ämne i kommunen (anmälningar till miljönämnden samt Länsstyrelsen). 2. Antalet skadade och omkomna vid olyckor med farligt ämne Eget ansvar 15

57 Då det gäller utsläpp av farliga ämnen är det den verksamhet som hanterar ämnet som har huvudansvaret. Den enskildes ansvar inskränker sig till att slå larm då en olycka har skett samt i ett sådant läge att följa myndigheternas anvisningar Relaterade dokument Handlingsprogram för hållbara transporter. Framtidsplan 2030 strategisk översiktsplan för Halmstads kommun. 2.2 Vardagsolyckor En vardagsolycka är en mindre händelse som har hög sannolikhet att inträffa i den enskildes naturliga miljö. De kräver inte självklart insatser från räddningstjänsten. Denna typ av olycka kan få stora konsekvenser för den enskilde och för samhällets samlade sjukvårdskostnader. Olyckor med oskyddade trafikanter (cyklister och fotgängare där även motorfordon är inblandat) ingår i avsnittet om olyckor som kräver räddningstjänst/trafikolyckor Barnolyckor Utmaning Halmstads kommun ska till exempel på förskolor, fritidshem, lekplatser och mötesplatser för unga erbjuda barnen utvecklande aktiviteter, utrustning och lekmiljöer. Samtidigt ska säkerheten vara hög och barn, föräldrar och personal ska känna sig trygga inför att ingen skadar sig Ambition och inriktning Antal olyckor med barn i kommunens verksamheter och lekplatser ska minska Förslag på åtgärder 1. Incidenter och skador kopplade till barn i den kommunala verksamheten ska rapporteras, registreras och sammanställas (KS, BUN, FN, UAN, KN). 2. Personal som arbetar med barn ska ha kunskap om olycksbilden i den lokala miljön och använda denna kunskap för att förebygga olyckor (BUN, UAN, KN). 3. Högre personaltäthet och mindre barngrupper ska skapa trygghet både för barnen och för personalen som ansvarar för verksamheten (BUN). 4. Regelbundna besiktningar ska göras av lekmiljöerna, både utifrån åtgärder kopplade till underhåll och/eller säkerhet (FN, TE, BUN, UAN). 5. Barns perspektiv ska tas med vid all planering, t.ex. av bostadsområden, skolor, offentliga lokaler, allmän plats etc. (KS, BN, BUN) Indikatorer 1. Andel lekplatser som har säkerhetsbesiktigats. 2. Antalet utdömda och åtgärdade lekredskap i relation till anmärkningar enligt besiktningsprotokoll. 3. Antalet tillbud och olyckor vid förskola och skola Eget ansvar I den kommunala verksamheten har personalen ansvaret för barnens säkerhet. De flesta barnolycksfall sker i hemmiljö där föräldrarna har ansvaret. 16

58 2.2.2 Fallolyckor Fallolyckor är väldigt vanligt förekommande olyckor. De innebär stort lidande för den enskilde och höga kostnader för samhället Utmaning Andelen äldre-äldre 5 ökar i samhället. Äldre-äldre utgör en grupp med hög riskbenägenhet för fallolyckor. Halmstads kommun ska bidra till att riskgrupper och övriga invånare i sina naturliga miljöer inte exponeras för faktorer som kan förorsaka fallolyckor Ambition och inriktning Antalet fallolyckor i hemmet eller på kommunala institutioner ska minska. Antalet halkolyckor med gångtrafikanter ska minska Förslag på åtgärder 1. Aktivitet och träning bland äldre inom ramen för hemvårdsnämndens uppdrag ska stimuleras (HN). 2. Personal, äldre och deras anhöriga inom ramen för hemvårdsnämndens uppdrag ska ges möjlighet till information och utbildning kring fallolyckor (HN). 3. Äldres boendemiljöer inom ramen för hemvårdsnämndens uppdrag ska inventeras utifrån risker för fallolyckor och som följd åtgärder rekommenderas/vidtas (HN). 4. Alla äldre inom ramen för hemvårdsnämndens uppdrag ska få råd om hjälpmedel samt även tillgång till de hjälpmedel som de har behov av (HN). 5. Utemiljöer där gångtrafikanter och cyklister rör sig ska vara prioriterade att halkbekämpa (TE) Indikatorer 1. Antalet fall med skador i den kommunala äldreomsorgen. 2. Antalet fallolyckor med gångtrafikanter orsakade av halka Eget ansvar För att minska antalet fallolyckor kan enskilda och deras anhöriga ta till sig information om fallolyckor för att skapa trygga och säkra bostadsmiljöer. Fall- och halkolyckor utomhus inträffar främst vintertid till följd av halt väglag. Den enskilde har ansvar för att skotta och skapa halkfria trottoarer utanför sin fastighet inom detaljplanerat område. Detta enligt Lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning. 2.3 Naturolyckor Naturolycka definieras som en kraftig, plötslig och förstörande förändring i miljön utan direkt påverkan av människor. I ett framtida förändrat klimat bedöms de extrema väderhändelserna bli både mer omfattande och vanliga. Med utgångspunkt i Halmstads kommuns risk- och sårbarhetsanalys (2015) kan bland annat följande händelser ingå i natur- och väderrelaterade olyckor: 1. Storm med ökad risk för infrastruktursvikt samt avbrott i transportsystem. 5 Socialstyrelsen delar in gruppen äldre i tre ålderskategorier: äldre (65 eller äldre), yngre-äldre (65-79) samt äldre-äldre (80 eller äldre) 17

59 2. Skyfall samt höga flöden/översvämningar med ras, skred och erosion. 3. Snöoväder med ökad risk för infrastruktursvikt samt avbrott i transportsystem. 4. Värmebölja med ökad risk för bland annat skogsbränder och påfrestningar för gamla och sjuka. Stormar, skyfall och snöoväder är ofta kopplade till infrastruktursvikt som kan innebära avbrott i: 1. Elförsörjning 2. Värme/kyla 3. Dricksvattenförsörjning 4. IT 5. Transportsystem För en specificering av Halmstads kommuns samhällsviktiga verksamhet, se Halmstads kommuns risk- och sårbarhetsanalys (2015), s Väderrelaterade olyckor Under den senaste 10-årsperioden har Halmstad drabbats av stormar och snöoväder med infrastruktursvikt samt skyfall med översvämningar som har gett upphov till skador Utmaning Vädret kan inte direkt påverkas utan utmaningen är att göra samhället så robust som möjligt och med en förmåga att snabbt återhämta sig så att det klarar extrema väderpåfrestningar. All kommunal verksamhet som är känslig för infrastruktursvikt orsakade av väderförändringar ska ha en beredskap för hur viktiga verksamheter ska kunna upprätthållas i sådana krissituationer. Halmstads kommuns utmaning är att minimera skaderisken för människor vid väderrelaterade påfrestningar, samt säkerställa att samhällsviktiga verksamheter kan upprätthållas Ambition och inriktning Verksamheter inom Halmstads kommun ska vidta rimliga åtgärder för att förebygga och minimera följderna av skador på infrastruktur till följd av väderrelaterade olyckor. Halmstads kommun ska verka för att ägare/innehavare av enskild egendom blir medvetna om sitt egenansvar för att förebygga, och minimera följderna av, skador till följd av väderrelaterade olyckor. I Halmstads kommuns samhällsplanering ska åtgärder vidtas så att samhällsviktig verksamhet kan bedrivas utan störning vid extrema väderpåfrestningar Förslag på åtgärder Allmänt 1. Alla förvaltningar och bolag ska ta fram en planering som visar hur verksamheten berörs av bortfall av ett eller flera system för kommunikation och hur sådana situationer ska hanteras (samtliga). 2. Alla förvaltningar och bolag ska ha en planering för evakuering av verksamheten vid händelser som innebär risk för olyckor (KS, RN, berörda nämnder). Skyfall och höga flöden 18

60 1. Inom ramen för det kommunala klimatanpassningsarbetet ska en ny skyfallshantering samt erosionssårbarhetskartering längs kusten genomföras. Den ska ligga till grund för planering och tillståndshantering. Ur karteringen ska även framgå hur befintlig infrastruktur och bebyggelse påverkas av bland annat höga flöden/översvämning (KS). 2. Vid all nyprojektering/nybebyggelse ska hänsyn tas till översvämningsproblematiken (BN, KS). 3. Genomföra åtgärder för att minska konsekvenserna av översvämning i åarna i kommunen (KS, TE, LBVA, FN, HFAB). 4. Sandsäckar, mobila barriärer eller dylikt ska finnas tillgängliga för att möjliggöra initialt agerande mot översvämningar (RN, TE). 5. Vid anpassningar av befintlig kommunal bebyggelse ska hänsyn tas till rådande risker för skred (KS, FN). 6. Ny bebyggelse ska inte lokaliseras till områden där det finns eller bedöms kunna uppstå risk för skred (KS, BN, FN). Snöoväder 1. Förbereda hur snöröjning ska prioriteras och genomföras (utifrån risk- och sårbarhetsanalys 2015) vid svåra snöoväder (TE). 2. Prioritera (utifrån risk- och sårbarhetsanalys 2015) vilka verksamheter som ska kunna upprätthållas under snöoväder (berörda nämnder). Värmeböljor 1. Definiera verksamhetskrav gällande lokaltemperaturer vid värmeböljor (FN). 2. Definiera vilka typer av fastigheter/verksamheter där kylanläggning ska användas vid värmebölja (KS, FN, HN, SN). 3. Inventera samt prioritera behovet av kylanläggningar i kommunala fastigheter (FN, HEM). 4. Höja kommunens operativa förmåga vid skogsbrand (RN) Indikatorer 1. Antalet avlidna och svårt skadade vid värmebölja. 2. Antalet utryckningar till skogsbrand. 3. Kostnader för skador kopplat till naturolycka på enskild egendom. 4. Kostnader för skador kopplat till naturolycka på allmän egendom. 5. Andel kommunala förvaltningar/bolag som har alternativa kanaler för kommunikation vid ett bortfall av el, tele/it Den enskildes ansvar Allmänt Grunden för det egna skyddet är att hålla sig informerad om frågor som rör den egna säkerheten och den egna förmågan att klara en krissituation. Hemberedskap betyder att kunna klara sig själv i en krissituation, till exempel vid ett långvarigt elavbrott i samband med storm eller snöoväder. Det är viktigt att säkra tillgången på mat, vatten och värme i sitt hem. Snö/is på tak Vid stora snömängder som samlas på tak är det den enskilde ägaren av en fastighet som ansvarar för att skotta taken så att byggnader inte rasar. Fastighetsägaren är också enligt 19

61 Ordningslagen (1993:1617) skyldig att omedelbart ta bort is och snö från tak för att förhindra istappar och dessutom lätta på tyngden på taket. Översvämning De som bor i områden som löper risk att bli översvämmade har ansvar att skydda sig själv och sin egendom. Inte förrän det råder ett akut läge träder samhällets ansvar in och då är det ofta många som är drabbade samtidigt. Samhällets resurser räcker ofta inte till för att hjälpa den enskilde fastighetsägaren. Fastighetsägare bör: 1. Följa väderprognoserna. 2. Följa vattenståndet för att se när vattnet börjar stiga. 3. Vid behov skaffa pumpar och bygga tillfälliga barriärer. Värmebölja Vid värmebölja eller långa torrperioder kan det finnas begränsad tillgång på vatten. Då är det den enskildes ansvar att följa bevattningsförbud och eventuella vattenransoneringar Relaterade dokument Framtidsplan 2030 strategisk översiktsplan för Halmstads kommun. Förstudie översvämningsåtgärder för Nissan och Suseån, Översvämningskarteringar (gällande Nissan, 2014 samt Suseån, finns tillgängliga digitalt i SOLEN). 2.4 Olyckor på grund av infrastruktursvikt I det här avsnittet behandlas olyckor kopplade till sviktande infrastruktur där själva infrastrukturens beskaffenhet orsakar olyckan, inte extrema yttre omständigheter Avloppssystem/dagvattensystem Utmaning Halmstad och dess bebyggelse växer varje år. Gamla bostadsområden kan ha otillräckliga system för hantering av avlopps- och dagvatten. Utmaningen är att utveckla infrastrukturen i takt med behoven och undvika negativa konsekvenser av avlopps- och dagvatten på människor, miljö och egendom. Samtidigt ansvarar Halmstads kommun enbart för kommunalt VA det finns enskilda avlopp som inte är kommunens ansvar Ambition och inriktning Miljön i Halmstads kommun ska inte påverkas av brister i avlopps- och dagvattenhanteringen Förslag på åtgärder 1. Riskområden inventeras, förslag på åtgärder och dess kostnad tas fram samt åtgärderna sammanställas i en handlingsplan med prioriteringsordning (se dagvattenutredning/huvudmannaskapsutredning) (LBVA, KS). 2. Avlopps- och dagvattenhanteringen ska säkerställas tidigt i kommunens planprocess med särskild hänsyn till utvecklingen av vattennivåer i hav, vattendrag och sjöar (KS, LBVA) Indikatorer 1. Antal dagar per år med bräddning av avloppsvatten. 20

62 Eget ansvar Det är i allmänhet kommunen som ansvarar för utbyggnad och underhåll av infrastruktur. Enskilda ska undvika att belasta avlopps- och dagvattensystemen med olämpliga kemikalier Elförsörjning Utmaning Elförsörjningen i södra Sverige påverkas av att den huvudsakliga produktionen är förlagd till de norra delarna av landet. Överföringskapaciteten i ledningsnätet kan utgöra ett hinder. Halmstads kommun ska kunna upprätthålla samhällsviktiga kommunala verksamheter även vid elavbrott. I ett läge där enskilda och olika verksamheter är beroende av el ska kommunen skapa förutsättningar för trygg elförsörjning Ambition och inriktning Samhällsviktiga verksamheter ska kunna upprätthållas även vid händelse av elbortfall Förslag på åtgärder 1. Alla verksamheter med samhällsviktiga funktioner (definierade i Halmstads kommuns risk- och sårbarhetsanalys 2015) ska kunna hantera el- och telebortfall (berörda nämnder). 2. Utifrån inventeringen av reservkraft ska strategier tas fram för reservkraftsförsörjning (KS, BN, RN, FN, HN, SN, LBVA, berörda nämnder). 3. En planering ska göras för hur drift, underhåll samt påfyllnad av bränsle till reservkraftsaggregat ska organiseras (RN, TE, berörda) Indikatorer 1. Antal tillfällen med elavbrott som har påverkat samhällsviktig verksamhet. 2. Andelen installerade reservkraftsaggregat utifrån behovsinventeringen Eget ansvar När elen försvinner på grund av ren infrastruktursvikt är den enskildes ansvar motsvarande det som gäller då elen bryts på grund av extrema yttre förhållanden Fjärrvärme/fjärrkyla Det finns många invånare och dessutom samhällsviktiga funktioner som är beroende av leverans av fjärrvärme/fjärrkyla. Tekniken är relativt stabil men ett avbrott riskerar att skapa stora konsekvenser om det sammanfaller med dåliga yttre omständigheter. Avbrott kan förorsakas av störningar i produktionen eller i distributionen. Området är inte lika kartlagt som konsekvenserna av elavbrott är Utmaning Halmstads kommun behöver kunna hantera ett avbrott i fjärrvärme/fjärrkyla som leder till en störning eller allvarlig händelse Ambition och inriktning Halmstads kommun ska ha kännedom om vilka samhällsviktiga verksamheter som berörs vid ett avbrott i leverans av fjärrvärme. 21

63 Förslag på åtgärder 1. En inventering/sammanställning av vilka kommunala fastigheter samt fastigheter där kommunen bedriver verksamhet som har fjärrvärme ska genomföras (FN, HEM). 2. Informationsmaterial ska tas fram kring fjärrvärmeanläggningarnas beroende av el (HEM). 3. En prioritering ska göras av vilka fastigheter/verksamheter som ska försörjas med alternativa system alternativt att verksamheten ska flyttas ifall fjärrvärmen slås ut (FN, HEM, alla utifrån respektive verksamhets behov) Indikatorer 1. Färdig utredning om prioritering av kommunala fastigheter att försörja med alternativa system vid ett avbrott i fjärrvärme/fjärrkyla Eget ansvar Olyckor orsakade av kriminella handlingar Risk- och sårbarhetsanalysen (2015) tar upp antagonistiska hot och social oro, våldsbejakande extremism, skolskjutningar med mera som företeelser som ökar människors känsla av bristande trygghet. Samtidigt visar statistiken att skador kopplade till våldsbrott minskar i Sverige (Brottsförebyggande rådets Nationella trygghetsundersökning 2015). I det här avsnittet behandlas våld i offentliga miljöer, i nära relationer och i offentlig verksamhet Våld i offentliga miljöer och i nära relationer Våld är en företeelse som kan definieras ur flera perspektiv. Socialstyrelsen definierar våld och utsatthet i nära relationer ur perspektiven fysiskt, sexuellt, psykiskt, social utsatthet samt materiellt/ekonomisk utsatthet. Den stora majoriteten av både gärningspersoner och offer för våld i offentliga miljöer är unga män. Gällande våld i nära relationer visar en kartläggning att det är ungefär lika stora andel kvinnor som män (7,0 respektive 6,7 procent) som uppger att de blev utsatta för någon typ av psykiskt eller fysiskt våld av en aktuell eller tidigare partner minst en gång (2012). Det är dock vanligare att kvinnor uppger att de blev utsatta upprepade gånger. Det är också betydligt vanligare att kvinnor blir utsatta för grov misshandel som leder till behov av sjukvård (Brottsförebyggande rådet, 2014). I planeringsdirektiv med budget framgår att Halmstad ska kännetecknas av tolerans och öppna attityder och av att alla människor ska vara delaktiga i samhällslivet (mål 9, s. 33) Utmaning Företeelser som terrorism, våldsbejakande extremism, barnmisshandel och sexuellt våld samt allmän social oro får idag stor uppmärksamhet. Under sådana förutsättningar ska Halmstads kommun skapa trygga offentliga miljöer där människor inte behöver känna rädsla för att råka ut för våld i form av olaga hot, misshandel, rån eller våldtäkt Ambition och inriktning 22

64 Antalet fall av våld i offentlig miljö ska minska. Antalet fall av våld i nära relationer ska minska Förslag på åtgärder 1. Halmstads kommun ska verka för ökad samverkan mellan alla aktörer som kan minska antalet våldsbrott. Enligt samverkansavtalet mellan kommunen, polismyndigheten och andra aktörer ska strategier utvecklas för ytterligare samverkan (KS). 2. Halmstads kommun ska ta ställning till fortsätt arbeta med drog- och alkoholförebyggande arbete (KS, SN). 3. Halmstads kommun ska ha en handlingsplan för att förebygga våldsbejakande extremism (KS, SN, UAN). 4. Halmstads kommun ska kommunicera positiva exempel avseende den trygghet som finns i kommunen (KS) Indikatorer 1. Antalet polisanmälda våldsbrott i offentlig miljö. 2. Misshandel mot kvinna 18 år eller äldre i nära relation med offret. 3. Misshandel mot man 18 år eller äldre i nära relation med offret. 4. Resultat i Nöjd-Region-Index avseende trygghet Eget ansvar Hot och våld mot barn Halmstads kommun har ett särskilt ansvar för de barn som utsätts för eller riskerar att utsättas för hot och våld Utmaning Många barn växer upp i belastade sociala miljöer. I dessa fall blir den trygghet som kommunen kan erbjuda i sina verksamheter extra viktig. I miljöer där barn vistas ska de inte utsättas för hot, våld eller sexuellt våld. En av de stora utmaningarna framöver är att förhindra de brott (hot, ofredande, förtal med mera) som förekommer via sociala medier Ambition och inriktning 1. Barn och ungdomar ska känna sig trygga och säkra i de verksamheter som kommunen bedriver Förslag på åtgärder 1. Förebyggande insatser kopplade till kommunikation via sociala medier ska vara en del av skolornas värdegrundsarbete (BUN, UAN). 2. Personalens kunskaper ska öka om hur man kan skapa trygghet för barn och ungdomar i olika kommunala verksamheter (BUN, UAN, KN, KS, TE). 3. Kommunen ska stödja föreningslivet genom utbildningar och aktiviteter kring förebyggande av hot och våld (TE). 4. Barn och ungdomar ska erbjudas drogfria miljöer och arrangemang (BUN, UAN, KN, TE) Indikatorer 1. Antalet polisanmälningar om hot och våld mot barn. 23

65 2. Antal polisanmälningar om sexuellt våld mot barn. 3. Resultat av LUPP och Elevbarometern angående hot och våld mot barn. 4. Utbildningsinsatser gällande trygghet för barn och unga i olika kommunala verksamheter Eget ansvar Räddningstjänstens förebyggande verksamhet Utmaning Skapa en trygg och säker kommun där invånarna vet hur man förebygger och hanterar en brandsituation så att ingen skall komma till skada Ambition och inriktning 1. Räddningstjänsten skall uppfylla kraven i LSO avseende tillsyn, information/ rådgivning, utbildning, rengöring/ sotning, brandskyddskontroll samt uppföljning och analys av olyckor Förslag på åtgärder 1. Inför varje verksamhetsår skall en informationsplan upprättas där syfte, mål och ansvar för planerad information under det kommande året redovisas. Denna skall sedan följas upp och utvärderas (RN). 2. Räddningstjänsten skall, så långt det är möjligt, erbjuda de utbildningar som krävs för att den enskilda skall kunna fullgöra sina skyldigheter enligt LSO (RN). 3. Räddningstjänsten skall ha en långsiktlig plan för tillsynsverksamheten. Denna skall sedan brytas ner i årliga tillsynsplaner (RN). 4. Räddningstjänsten skall arbeta för att kvalitetssäkra tillsynen (RN). 5. Inför varje verksamhetsår skall en verksamhetsplan upprättas där syfte, mål och ansvar för kommande års lärande av olyckor tydliggörs. Denna skall sedan följas upp och utvärderas (RN) Indikatorer 1. Antal utbildade varje år. 2. Antal genomförda tillsyner. 3. Antal genomförda sotningar/ rengöringar och brandskyddskontroller Relaterade dokument Räddningsnämndens verksamhetsplan. Förebyggande avdelningens verksamhetsredovisning. Räddningsnämndens delegationsordning. Räddningschefens delegationsordning. Genomförda brand- och olycksutredningar. Del 3. Operativ räddningstjänst OBS del 3 ingår ej i detta utskick. 24

66 Relaterade dokument Räddningsnämndens verksamhetsplan. Förebyggande avdelningens verksamhetsredovisning. Räddningsnämndens delegationsordning. Räddningschefens delegationsordning. Genomförda brand- och olycksutredningar. Handlingsprogram för hållbara transporter. Framtidsplan 2030 strategisk översiktsplan för Halmstads kommun. Cykelplan, teknik- och fritidsförvaltningen Trafiksäkerhetsplan, teknik- och fritidsnämnden (TE 2015/0206). 25

67 Halmstads kommun, stadskontoret Rådhuset, Halmstad Tel:

68 Bilaga Bakgrundstexter till Halmstads kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor, del 2 Olycksförebyggande verksamhet (KS 2016/0123) Innehåll Bilaga till kapitel 2.1 Olyckor som föranleder räddningstjänst Bränder Olyckor i och vid vatten Trafikolyckor Utsläpp av farligt ämne... 6 Bilaga till kapitel 2.2 Vardagsolyckor Barnolyckor Fallolyckor... 8 Bilaga till kapitel 2.3 Naturolyckor Väderrelaterade olyckor... 9 Bilaga till kapitel 2.4 Olyckor på grund av infrastruktursvikt Avloppssystem/dagvattensystem Elförsörjning Fjärrvärme/Fjärrkyla Bilaga till kapitel 2.5 Olyckor orsakade av kriminella handlingar Våld i offentliga miljöer och i nära relationer Hot och våld mot barn Bilaga till kapitel 2.6 Räddningstjänstens förebyggande verksamhet Bakgrund Tillsyn Farlig verksamhet Information och rådgivning Sotning och brandskyddskontroll Lärande av olyckor (olycksorsak och olycksförloppsutredning)

69 Bilaga till kapitel 2.1 Olyckor som föranleder räddningstjänst Bränder Allmänt I Sverige omkommer årligen drygt 100 personer i samband med bränder. Äldre personer och personer med sociala problem är tydligt överrepresenterade bland dessa. Mer än hälften av dem som omkommer i brand är över 65 år. De flesta dödsbränder sker i den egna bostaden. I Halmstad har inga personer omkommit till följd av brand under perioden Den demografiska utvecklingen visar att befolkningen blir allt äldre, samtidigt som de äldre förväntas klara sig längre hemma i sin egen bostad. Detta kan innebära en risk för ökning av antalet omkomna om inte särskilda åtgärder för att förstärka brandskyddet för denna grupp vidtas. Halmstad har under den senaste femårsperioden haft flera industribränder med rökutveckling som har utgjort en risk för befolkningen. Däremot har ingen omkommit eller skadats allvarligt i samband med en brand. Det brinner i stort sett dagligen i svenska skolor. Många av dessa bränder är anlagda. Kostnaderna är mycket höga även om hänsyn tas till ersättning från försäkringar. Vanligtvis finns det fyra orsaker till varför någon anlägger en brand: försäkringsbedrägeri hämnd döljande av ett annat brott skadegörelse När det gäller anlagda bränder i skolor är det nästan alltid förknippat med en önskan att åstadkomma skadegörelse. Forskning inom området visar tydligt på att anlagd brand är en av de sista ytterligheterna på missnöjesyttringar i skolan. Skogsbrand är inte särskilt vanligt förekommande men när de inträffar kan konsekvenserna bli mycket stora. Ofta kommer larm om skogsbrand först då den har fått rejält fäste. Väntade klimatförändringar med fler och längre värmeböljor kommer att öka riskerna för att skogsbränder bryter ut Olyckor i och vid vatten Allmänt I Sverige omkommer cirka 120 människor i drunkningsolyckor varje år. Den absoluta majoriteten av de drunknade är män, varav hälften av dessa är 50 år eller äldre. Alkohol är ofta inblandad. De förväntade klimatförändringarna tros medföra ökade temperaturer och flera och längre värmeböljor, vilket kommer att förlänga bad- och båtsäsongen. Drunkning är den vanligaste dödsorsaken bland barn mellan ett och sex år. Dessa drunkningsolyckor inträffar oftast vid badplatser, på isar eller i kommunala eller privata 2

70 dammar/pooler. En stor andel av barnen som drunknar har utomeuropeiskt ursprung. Det finns idag ett ökat behov bland både barn och vuxna av simskoleundervisning. Halmstads kommun erbjuder ett antal platser per år i simskola. Platserna är riktade främst till elever i årskurs 1-3 som har möjlighet att lära sig simma under skoltid. Därutöver finns flera föreningar som bedriver simskola varav vissa har kommunala bidrag. Sandstranden vid Tylösand och Frösakull är bland Sveriges absolut populäraste stränder med uppemot badande en solig sommardag. Utöver dessa finns flera andra välbesökta stränder i kommunen. Vid en del av dem är det tillfälligtvis svåra strömförhållanden i vattnen. Några av stränderna i Halmstad är under sommarmånaderna bevakade av Livräddarna i Tylösand. Halmstads kommun ska ha Svenska Livräddningssällskapets kriterier för en vattensäker kommun som utgångspunkt i sitt arbete: Kommunen ska i sitt handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) tydligt ange vem som har ansvar för samt målsättning med vattensäkerhetsfrågor. Detta gäller skötsel av materiel och anläggningar, information samt tillsyn enligt 5 kap. 1 LSO. En plan ska tas fram hur för hur angivna mål ska uppnås och ett kontinuerligt dokumenterat uppföljningsarbete ska bedrivas med inventering och hantering av risker. Skolan ska tydligt kunna dokumentera att man uppfyller läroplanens mål genom att: alla elever senast i slutet av det femte skolåret ska ha god vattenvana, vara trygg i vatten, kunna simma 200 meter, varav 50 meter på rygg och hantera nödsituationer vid vatten, ha grundläggande kunskaper om bad-, båt- och isvett. Alla elever ska senast i slutet av det nionde skolåret kunna hantera nödsituationer i och vid vatten, ha kunskaper i livräddande första hjälp. Häri ska även innefattas kunskap om Hjärtlungräddning, HLR. Kommunen ska ha en tydlig plan för hur man ökar simkunnigheten och höjer säkerhetsmedvetandet hos vuxna. Här ska särskilt beaktas personer med särskilda behov. All berörd personal på badanläggningar som tillhör kommunen ska ha en adekvat säkerhetsutbildning så att man kan förhindra och avhjälpa olycksfall. Kommunen ska vidare aktivt arbeta för att personal på badanläggningar som inte tillhör kommunen har motsvarande kompetens. Kommunen ska aktivt på hemsidor, i simhallar och på andra sätt: - informera allmänt om vatten- och issäkerhet samt vikten av kunskap om detta, - säsongsanpassat informera om de särskilda risker som kan finnas i kommunen. I kommunen ska finnas minst en säkerhetsdepå för utlåning eller uthyrning av vattensäkerhetsutrustning såsom flytvästar och isdubbar Trafikolyckor Allmänt Nollvisionen beträffande trafikolyckor lanserades 1995 och utgör grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige. I juni 2009 beslutade riksdagen att ett nytt etappmål ska gälla för trafiksäkerheten på de svenska vägarna. Det innebär att antalet trafikdödade år 2020 inte får vara fler än 220. Det nya etappmålet innebär en halvering av antalet dödade i trafiken från år 2007 till år Antalet allvarligt skadade i trafiken ska minska med en fjärdedel under 3

71 samma period. Ur ett internationellt perspektiv är Sverige ett av de länder som kommit längst i trafiksäkerhetsarbetet och med att få ner antalet dödade/skadade i trafiken. Höga hastigheter är den enskilt största faktorn till att människor skadas och dör i trafiken. I Halmstads kommun sker årligen ca 3-8 dödsolyckor med bilar inblandade, svåra olyckor och lindriga olyckor. Mörkertalet är stort då det gäller de lindrigare olyckorna. Merparten av trafikolyckorna med bilar sker på huvudvägnätet. Cyklister är tillsammans med fotgängare den trafikantgrupp som är mest utsatt för olyckor i trafiken. I gruppen oskyddade trafikanter brukar även mopedister och motorcyklister ingå. Av trafiksäkerhetsskäl och utifrån människans förmåga att tåla krockvåld har hastighetsgränserna 30 respektive 40 km/h införts i centralorten. Även Oskarström, Getinge och Kvibille har fått nya hastighetsgränser. Översyn av hastighetsgränser i övriga tätorter kommer utföras framöver, dock är det Trafikverket som utför förändringarna i fält då staten är väghållare och kommunen ansvarig för hastigheter inom tätbebyggt område. Om en gående blir påkörd av en bil i 30 km/tim är risken att bli dödad ca 10 %. Vid 40 km/h har risken att dödas drygt fördubblats till %. Vid 50 km/h har man små chanser att överleva en påkörning och risken att bli dödad är %. Hastigheten har stor påverkan på stoppsträckan och möjligheten att undvika eller minska konsekvenserna vid en eventuell trafikolycka. De flesta cykelolyckor är singelolyckor. Huvuddelen av cykelolyckorna inträffar utan att någon bil är inblandad. Vanliga orsaker är brister i den fysiska miljön som dålig utformning (lutning, kantsten, fasta föremål, skymd sikt) och drift (snö, is, hala löv, grus på asfalt) eller bristande underhåll (sprickor, hål, ojämn beläggning). Även kollisioner med andra cyklister eller fotgängare är vanligt. Nio av tio cyklister som dör i trafiken har skallskador. Vetenskapliga studier visar att hälften av dem kunde ha överlevt om de haft hjälm. Undersökningar visar att av Halmstadborna är det fler som aldrig eller mycket sällan använder cykelhjälm jämfört med övriga Sverige. De flesta cykelolyckorna inträffar under sommarhalvåret (april september). En stor andel av de drabbade är 17 år eller yngre, men även personer äldre än 65 år har höga skaderisker. Drygt 10 % av de som dör i trafiken är fotgängare. Fotgängare löper tio gånger högre risk att dödas i trafiken än bilister. Äldre och små barn löper störst risk att dödas eller skadas svårt. Merparten av skadade fotgängare har skadats i fall- och halkolyckor. Av dessa är knappt hälften personer över 65 år och en majoritet kvinnor. Fall- och halkolyckorna inträffar främst vintertid ofta till följd av halt väglag. Från Trafiksäkerhetsplan, TE 2015/0206, , TE 87: Nuläge (2014) Sett till statistik från den nationella databasen för trafikolyckor, STRADA, sker omkring 300 trafikolyckor på Halmstads kommuns vägnät varje år. Detta är olyckor som rapporteras av polisen och/eller akutmottagningen på sjukhuset och som har lett till personskador. De 4

72 olyckor som inte kommer till polisens eller akutens kännedom kommer aldrig in i databasen, så det verkliga antalet trafikolyckor är sannolikt betydligt större. Den typ av trafikolycka som är vanligast i Halmstads kommuns vägnät är singelolycka med oskyddad trafikant, dvs. fotgängare, cyklist eller mopedist (moped klass II) (se figur 1). Figur 1: De typer av trafikolyckor som har skett i Halmstads kommuns vägnät under perioden Källa: STRADA, både polis- och sjukhusrapporter Olyckor där cyklister och motorfordon kolliderar utgör också en stor andel av trafikolyckorna. Vad gäller denna typ av olycka har trenden varit positiv, och antalet olyckor har halverats under de senaste 10 åren (se figur 2). De olyckor som ökar mest är de där endast oskyddade trafikanter är inblandade, och bland dem är det singelolyckorna som ökar mest. Figur 2: Antalet olyckor med olika trafikantslag i Halmstads kommuns vägnät, åren Källa: STRADA, både polis- och sjukhusrapporter Sett till antalet människor som dödas eller skadas allvarligt är det svårt att se någon trend. Årligen skadas omkring tio personer allvarligt och en person mister livet i det kommunala vägnätet (se figur 3). År 2006 var det ovanligt många personer som fick allvarliga skador i 5

73 trafiken, 22 av dessa var oskyddade trafikanter i singelolyckor. Så många som 15 av dessa singelolyckor skedde under årets tre första månader och berodde på halka. Figur 3: Dödade (exkl. självmord) och allvarligt skadade i det kommunala vägnätet under perioden Observera att sjukvårdens bedömning av skadegrad står över polisens. Källa: STRADA, både polis- och sjukhusrapporter. De åsikter som kommer från allmänheten till teknik- och fritidsförvaltningen rörande trafiksäkerhet gäller ofta hastighetsöverträdelser i bostadsområden, vid skolor och vid förskolor. Många har önskemål om farthinder. Förutom att åtgärda befintliga trafiksäkerhetsbrister, måste vi ta hänsyn till den utveckling av trafiksystemet och av tätorterna, som fastslås i handlingsprogrammet för hållbara transporter från 2012 samt kommunens översiktsplan Framtidsplan 2030, som vann laga kraft i januari I handlingsprogrammet för hållbara transporter tar kommunen tydligt ställning för att prioritera gång, cykel, kollektivtrafik och bil i nämnd ordning. I handlingsprogrammet är det också beslutat att en gångplan ska tas fram Gångplanen ska fungera parallellt med trafiksäkerhetsplanen. Trafiksäkerhetsplanen är förenlig med den cykelplan som teknik- och fritidsförvaltningen jobbar efter sedan Relaterade dokument Handlingsprogram för hållbara transporter. Cykelplan, teknik- och fritidsförvaltningen Trafiksäkerhetsplan, TE 2015/ Utsläpp av farligt ämne Allmänt Utsläpp av farliga ämnen kan få allvarliga konsekvenser för liv, egendom och miljö. Följderna av denna typ av olyckor kan vara svåra att överblicka. Utsläpp av farligt ämne kan innebära mycket omfattande insatser som kan ställa en kommuns operativa förmåga på sin spets. Halmstads kommun har relativt få riskområden kopplade till industriell produktion i jämförelse med andra kommuner i landet av motsvarande storlek. Platser eller områden där 6

74 olycks- eller konsekvensrisken är högre är centrala plankorsningar intill bostadsområden, vattentäkter och andra miljömässigt värdefulla områden. Stora delar av centrala Halmstad utgör en förbudszon för farliga transporter bortsett från särskilt markerade leder. Transporter får dock ske till och från riskobjekt utan att de framförs på dessa leder. Störst risk utgör den transittrafik som förekommer på järnväg rakt genom kommunens centrala delar och på de större vägarna E 6, riksvägarna 25 och 26. Även hamnområdet och transportvägarna dit utgör potentiella hot mot säkerheten. Allvarliga olyckor med farligt gods och utsläpp av farligt ämne är sällsynta. Desto fler är de olyckor som inte har gett allvarliga konsekvenser men där situationen varit nära en större katastrof. Exempel på detta är: Tågolycka i Borlänge 2000: ett godståg med sammanlagt nio vagnar fyllda med cirka 450 ton gasol spårade ur. Trots den våldsamma urspårningen sprang ingen av vagnarna läck. Ett stort område i centrala staden fick spärras av och ca 700 personer fick evakueras under räddningsarbetet. Tankbilsolycka på E6 i höjd med Heberg 2007: en lastbil fattade eld på en viadukt. Lastbilschauffören omkom och fyra personer fick föras till sjukhus. Dock kunde olyckan ha fått avsevärt större konsekvenser då västkustbanan och en landsväg gick direkt under viadukten och det var mycket trafik på E6:an. Branden i Oceanhamnen i Halmstad 2012: ton konstgödsel gick upp i rök. Hade vindriktningen varit en annan hade eventuellt Halmstads innerstad behövt evakueras. Relaterade dokument Handlingsplan för hållbara transporter. Framtidsplan strategisk översiktsplan för Halmstads kommun. 7

75 Bilaga till kapitel 2.2 Vardagsolyckor Barnolyckor Allmänt I Sverige inträffar varje år knappt redovisade olycksfall på lekplatser och skolgårdar bland barn i åldrarna 0-17 år. Olyckorna är så allvarliga att en akutmottagning behöver uppsökas. Fallolyckor från höjd är den vanligaste orsaken. Fast lekutrustning och andra fasta föremål som träd, stenar, staket utlöser orsakar flertalet av olycksfallen. De föremål som utlöser flest olyckshändelser på lekplatser är klätterställningar, gungor och rutschbanor samt aktiviteten pulkåkning. De senaste åren har kommunen besiktigat alla lekplatser både inom förskola/skola och offentliga lekplatser. Lekutrustning som dömts ut har plockats bort. Kommunen har valt att ta bort ett antal lekplatser och istället höjt standarden på de kvarvarande lekplatserna. I Halmstads kommun har tidigare inte funnits någon tillförlitlig statistik kring incidenter som drabbar barn i förskole- eller skolmiljö. Detta finns möjlighet att rätta till i och med att ett nytt incidentrapporteringssystem börjar användas. Bedömningen är att det inom förskola/skola behövs stora satsningar de närmaste åren för att uppnå en godtagbar säkerhetsstandard på motsvarande sätt som har skett på de offentliga lekplatserna. Färdiga checklistor för att skapa en barnsäkrare hemmiljö finns på Fallolyckor Allmänt Fallolyckor kan drabba alla men det är vanligast att äldre människor faller och risken ökar kraftigt med stigande ålder. Varje år söker mer än äldre personer vård efter att ha fallit. I Sverige dör varje dag flera personer över 65 år varje dag till följd av fallolyckor. Hemmet är en farlig miljö avseende fallolyckor, med till exempel glidande mattor och andra olycksrisker. Självklart finns även faktorer i utemiljön som halka, höga kanter och liknande som orsakar fall. Personliga faktorer som medicinering påverkar också. På det personliga planet orsakar en fallolycka mycket lidande och lång rehabilitering. Vårdekonomiskt är till exempel en höftledsfraktur också mycket krävande. En okomplicerad höftfraktur beräknas kosta cirka kr att hantera. Antalet personer som är 65 år eller äldre i Halmstads kommun utgör runt 20 % av kommunens befolkning vilket är något över genomsnittet i landet. Befolkningen håller sig friskare och lever längre än genomsnittet i landet. Antalet äldre i kommunen beräknas öka. Halmstads kommun ligger över det nationella genomsnittet när det gäller fallskador som medfört sjukhusvård bland invånare som är 80 år eller äldre. Kommunen placerar sig inom det här området sämst i länet och bland den sämsta fjärdedelen i landet. Delvis kan den lägre placeringen förklaras av en relativt högre andel riktigt gamla, det vill säga över 80 år. Information och checklistor finns hos hemvårds- och socialförvaltningen samt på 8

76 Bilaga till kapitel 2.3 Naturolyckor Allmänt Klimatförändringarna innebär att risken för att naturolyckor inträffar ökar i framtiden. Klimatet har redan förändrats och under de senaste 100 åren har medeltemperaturen på jorden ökat med 0,7 C. Återkommande rapporter om krympande glaciärer och istäcken på Antarktis och Arktis, stigande havsnivåer och förändrade nederbördsmönster ger oss en inblick och förvarning för framtiden. SMHI beräknar att medeltemperaturen kommer att öka med 2 C, att nederbördsmängderna kommer öka med 10 % och att havsnivån kommer öka med en meter i Halland till år Detta ställer stora krav på anpassning av samhället för att minska risker och sårbarhet vid extremväder för att rädda liv och samhällsviktiga funktioner. Enligt SMHI:s nuvarande beräkningar finns inga indikationer på att vindhastigheterna kommer att öka i och med ett förändrat klimat eller att stormarna kan komma mer frekvent (SMHI 2016). Dock ökar risken för skador på infrastruktur till följd av storm i och med ett mildare och blötare klimat mindre utsträckning av tjäle i marken Väderrelaterade olyckor Allmänt I ett framtida förändrat klimat antas de extrema väderhändelserna bli både mer omfattande och vanligare. Sommartid kan Halmstad få ett varmare klimat med längre värmeböljor, ökade nederbördsmängder och intensivare skyfall. Vintertid kan stormarna ge större skador än tidigare, inte minst om de också kombineras med intensiv nederbörd. Storm Stormar drabbar västkusten återkommande i stort sett varje år. De kan leda vindfällningar som orsakar skogsskador, blockerar vägar och skadar luftledningar. Om ett varmare klimat bidrar till brist på tjäle och mer fuktig mark bidrar detta till stormens verkningar på skogen. Flera stormar eller orkaner har drabbat Halmstad under de senaste åren. Känsligheten har då tydligt visat sig. Elnätet har slagits ut i områden som är försörjda via luftledningar. Stora delar av telefonnätet på landsbygden har också havererat tillsammans med mobilnätet. Vattennivåerna i Nissan och Suseån har i vissa fall varit så höga att skador har uppstått på egendom. Stormvindar har gett omfattande träfällning med fara för människoliv, skador på egendom och begränsad framkomlighet i trafiken. Då stormar kombineras med kraftig nederbörd i form av regn eller snö kan förhållandena för invånarna bli mycket besvärliga. Svårigheter kan också uppstå att upprätthålla samhällsviktiga funktioner som hemtjänst. Höga flöden/översvämning I Halmstads kommun finns utmed vattendragen Nissan och Suseån områden med bostäder, samhällsfunktioner, näringsverksamhet och infrastruktur där det föreligger översvämningsrisk. Mindre översvämningsrisk kan även finnas i kommunens övriga vattendrag; Skintan, Nyrebäcken, Genevadsån, Fylleån. 9

77 Under de senaste åren har både Nissan och Suseån svämmats över vid flera tillfällen. Detta har medfört att fastighetsägare drabbats och att kommunen har fått utföra ett omfattande arbete. Temporära vallar har byggts för att skydda bebyggelse och vissa förstärkningsåtgärder på ledningsnätet har vidtagits. Dessutom har mätutrustning med förvarningssystem om höga flöden installerats i dessa vattendrag. Under våren 2010 utfördes en översvämningsstudie, vilken ledde fram till åtgärdsförslag för att skydda bland annat Getinge och Åled. Under tidigare översvämningar har problemen varit omfattande även i Oskarström och Sennan där dock inga studier har genomförts. Halmstads kommun har även gjort översiktliga översvämningskarteringar gjorda för Nissan 2014 och Suseån Det finns flera internationella modeller och beräkningar för hur mycket havsnivåerna i världen förväntas höjas som en följd av klimatförändringarna. Även om det finns en osäkerhet kring storleken på den förväntade höjningen, är det viktigt att ta hänsyn till den här faktorn för att skydda befintlig bebyggelse och vid planering av ny bebyggelse. Ras & skred I Sverige inträffar skred som omfattar mer är en hektar i genomsnitt med två till tre års mellanrum. De förväntade förändringarna i klimatet kan leda till fler översvämningar och skyfall vilket, tillsammans med erosionsbenägna branter ökar risken för ras- och skred. I mitten av 1990-talet utfördes en översiktlig skredriskkartering i Halmstads kommun. Det finns flera områden som är känsliga, bland annat områden i Snöstorp, Åled, Getinge, Trönninge och Sennan. För dessa områden begär byggnadsnämnden regelmässigt in en geologisk utredning som komplement till övriga handlingar i planärenden. Halmstads kommuns klimat- och sårbarhetsutredning framhåller på att det finns ett stort behov av att få bättre kunskap om riskerna för ras och skred i kommunen. Den befintliga karteringen är endast gjord på mark som då var belägen inom detaljplanerat område. På nya områden är inga undersökningar gjorda. Snöoväder I södra Sverige växlar i regel köldperioderna med snö med milda perioder då snön smälter. Snön påverkar samhället genom trafikproblem samt extra belastning på tak, ledningar och på träd. Även avrinningen i vattendrag påverkas med risk för översvämningar som följd. Omfattande snöoväder ställer till stora problem i trafiken och kan därför också utgöra ett hinder för samhällsviktiga funktioner som hemtjänst. Detta ställer stora krav på den snöröjningsberedskap som Halmstads kommun och Trafikverket måste upprätthålla. Det är viktigt att känna till maximala snömängder för rätt dimensionering av till exempel hustak. I Halmstads kommun finns tre snözoner. Byggnader ska konstrueras för att klara olika snöbelastning beroende på vilken snözon de byggs i. Kraven i normerna har höjts sedan talet. Värmebölja Fler och mer extrema värmeböljor kan förväntas på sikt och kommer att medför olika risker främst för personer med nedsatt hälsa och för barn. Även personer med psykiska 10

78 funktionshinder inklusive demenssjukdomar är en riskgrupp då de kan ha svårt att uppfatta riskerna med värmen. Symptom som kan uppstå under extrema värmeböljor är bland annat uttorkning, ökat blodtryck och förvirring. I värsta fall kan dödsfall inträffa. En ökad dödlighet finns redan efter två dagars ihållande, extrem värme. En lokal klimat- och sårbarhetsutredning har visat att många förvaltningar och bolag ser ett behov av att kunna kyla sina lokaler redan idag. Detta behov står i konflikt med kommunens miljöambitioner. Längre värmeböljor kan orsaka vattenbrist med begränsad tillgång till dricksvatten och till släckningsvatten för räddningstjänsten. Den framtida tillgången på vatten behöver säkras. Skogsbrand I Halmstads kommun finns det hektar skog som täcker 50 % av kommunens yta. Det förväntade klimatförändringarnas varmare somrar innebär en ökad risk för skogsbränder. Brandsäsongen förväntas gradvis både att förlängas och att tidigareläggas i södra Sverige. Det ökar sannolikheten för fler skogsbränder och även fler samtidiga skogsbränder. Den här typen av bränder är en företeelse som hotar människoliv, bebyggelse, transporter och stora ekonomiska värden. Samtidigt är de en del av skogens naturliga kretslopp och gynnar svagare djur- och växtarter. Då risken för skogsbrand bedöms öka blir kommunala verksamheter i skogsområden mer utsatta. En skogsbrand kan medföra risk både för byggnader och för vägar som kan behöva stängas av. Brandröken kan orsaka problem över mycket stora områden. Vissa vård- och omsorgsverksamheter kan behöva evakueras vid en skogsbrand. Skogsbränder mer än vanliga bränder medför en stor utmaning för räddningstjänstens uthållighet genom att de kräver stora resurser och kan pågå under långa tidsperioder. Relaterade dokument Framtidsplan 2030 strategisk översiktsplan för Halmstads kommun. Klimat- och sårbarhetsutredning (2010). Förstudie översvämningsåtgärder för Nissan och Suseån, 2010 Översvämningskartering utmed Nissan inklusive biflödet Kilan, MSB 2014 Översvämningskartering utmed Suseån, MSB

79 Bilaga till kapitel 2.4 Olyckor på grund av infrastruktursvikt Avloppssystem/dagvattensystem Allmänt I Halmstads kommun består avloppsledningsnätet av ledningar avsedda för spillvatten respektive dagvatten samt så kallade kombinerade avloppsledningar med spill- och dagvatten i samma ledning. Strävan är att bygga bort de kombinerade avloppsledningarna och ersätta dem med så kallade duplikatsystem, det vill säga separata ledningar för spill- och dagvatten. Det befintliga ledningsnätet har vid flera tillfällen visat sig vara underdimensionerat. Överbelastning av systemet kan ge lokala problem vid vägtrummor och andra kulvertar med lokala översvämningar som följd. Bräddning av avloppsvatten blir ibland nödvändigt och kan föranleda till exempel badförbud. Förnyelsen av ledningsnätet är alldeles för långsam i förhållande till dess livslängd. Detta ökar risken för ledningsbrott. Ledningsnätet är i sig tillräckligt dimensionerat för spillvatten men det finns felaktiga anslutningar som medför att tillskottsvatten (dag- och dränvatten) tillförs. Konsekvensen blir bräddningar från ledningsnät och reningsverk, källaröversvämningar samt marköversvämningar med avloppsvatten som trycks upp från avloppsbrunnar. På Västra Strandens avloppsreningsverk finns särskild bräddvattenrening för att kunna rena avloppsvattnet vid höga flöden. Övriga avloppsreningsverk saknar detta men det finns bestämda strategier för styrning av processerna på avloppsreningsverken vid höga flöden. För att kunna hantera störningar i ledningsnätet finns ett antal katastrofpumpar. Vid ledningsbrott används dessa pumpar så att vattnet pumpas förbi den trasiga punkten. Vid översvämning kan pumparna användas för att pumpa spillvatten eller dagvatten. Behov kommer även att finnas av att säkra dagvattensystemen, så att inte befintlig bebyggelse översvämmas av bakåtströmmande vatten. Genom att förse ledningarna med backventil eller pumpar kan fastigheter skyddas mot bakåtströmmande vatten från dagvattenledningar Elförsörjning Elsystemet är uppbyggt av transformatorer, luftledningar och jordkablar. Sedan stormarna Gudrun (2005) och Per (2007) har privata elbolag samt HEM Nät AB drivit projekt med nedgrävning av luftledningar. Ungefär 300 km luftledningar har grävts ner och mindre än 5 % återstår. Återstående luftledningar kommer att grävas ner där det är möjligt. HEM Nät AB har ca sex km luftledning kvar, fördelat på fyra högspänningslinjer samt några lågspänningslinjer. Fungerande elförsörjning är nyckeln till bl.a. värme, dricksvatten, mat och fungerande avloppssystem. Störningar i elförsörjningen medför en mycket stor påverkan på invånarna och på de flesta kommunala verksamheter. Under de senaste åren har kommunen investerat i reservkraft för dricksvattenförsörjning. Kortare elavbrott, en till två dagar, kan hanteras om diesel till reservkraftverken finns tillgänglig. Dock saknas reservkraft på avloppsanläggningarna, vilket medför att bräddning av 12

80 avloppsvatten riskerar att ske utan rening i reningsverken via ledningsnätet. Det bedöms orealistiskt att driva hela Västra Strandens avloppsreningsverk med reservkraft. Rådhuset, BAS (samlokaliserad ledningsplats för brandkår, ambulans och SOS) och samtliga deltidsbrandstationer har reservkraftsaggregat. På BAS klarar el-aggregaten en vecka. Sedan behövs påfyllning av drivmedel. Kommunens tre nyaste äldreboendena har försetts med uttag för dieselaggregat. Aggregaten är mobila elkraftverk som klarar av att driva % av boendet. Inom sociala omsorgen och äldrevården är verksamheten svår att bedriva på ett tillfredställande sätt vid störningar i elförsörjningen. Exempelvis ställs verksamheter som är beroende av takliftar och hissar inför stora problem. Handlingsplaner för elavbrott finns emellertid. De interna trygghetslarmen har batteribackup och det externa trygghetslarmet är säkrat med ett dieselaggregat. Några av kommunens gruppbostäder har avancerad syrgas- och annan hälsovårdapparatur som de boende är helt beroende av. Diskussioner har förts om att skaffa reservaggregat för dessa gruppbostäder. Idag är tanken att de cirka tio brukare som är beroende av medicinsk utrustning som kräver el ska evakueras till äldreboenden i närheten. HEM Nät AB har tillgång till reservkraft för att reservmata vid haveri i elnät. Det finns ett mindre antal reservaggregat att ställa ut för att täcka några nätstationer. HEM Nät AB ingår i ett samverkansnät för storstörning. Det syftar till att hjälpa varandra vid behov vilket fungerar om inte samtliga är drabbade samtidigt. Halmstads stadsnät AB levererar ett lokalt fiberoptiskt bredbandsnät för all digital kommunikation som kan användas till Internet, TV och telefoni, men även till säkerhetstjänster, datatjänster och samhällstjänster. Vid till exempel elbortfall, vilket är den överlägset vanligaste störningen som Halmstads stadsnät AB utsätts för, riskerar Halmstad följande störningar: - Störningar i tv-sändningar till cirka hushåll. - Störningar i kabel-tv för ca hushåll i HFABs regi, plus ca hushåll som inte bor i HFABs bostäder. - Störningar i mobiltelefonin för abonnenter till Tele2, Telenor, TDC och 3. - Störningar i Region Hallands digitala röntgen. - Störningar i samtliga kommunala digitala verksamhetssystem, vilket inkluderar intranätet - Störningar i internet för kommunens verksamhet. - Störningar för vissa styr- och reglersystem för ex. Laholmsbuktens VA. - Störningar för internet för ca hushåll och ca 500 företag. En allvarlig följd av ovanstående risker är att spridning av samhällsinformation, till exempel varningar, blir avsevärt svårare att kommunicera till Halmstads invånare och besökare. På flygplatsen finns ett reservsystem i form av dieselaggregat samt ett reservkraftsförfarande där prioriteringar görs vid en krissituation. Vidare har teknik- och fritidsförvaltningen en drivmedelsanläggning med möjlighet till reservkraftsdrift. 13

81 2.4.3 Fjärrvärme/Fjärrkyla Fjärrvärmeutbyggnaden i Sverige startade för 60 år sedan och idag står den för mer än hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler. I Halmstad har det funnits fjärrvärme sedan % av fjärrvärmeproduktionen kommer från sopförbränningsanläggningen på Kristinehed, vilken även är en kraftvärmeanläggning, det vill säga kan producera både fjärrvärme och el. Produktion sker även i kraftvärmeverket Oceanen i hamnen. Där utgörs bränslet av skogsflis som hämtas från skogarna kring Halmstad. På Bäckagård och Vapnöhöjden finns också reservanläggningar. Klimatförändringarna kommer att påverka värme- och kylbehoven. Värmebehovet kommer att minska till följd av temperaturhöjningen medan kylbehovet kommer att öka. Med fler värmeböljor i framtiden kan den generella slutsatsen dras att behovet av en säker energitillförsel, främst för att tillfredsställa kylbehovet till känsliga/utsatta grupper bli än större i framtiden. Fjärrvärmedistributionen är framförallt känslig för kraftiga nederbördsmängder, översvämningar och höga grundvattennivåer, samtliga faktorer som på sikt kan komma att påverkas av ett förändrat klimat. Höjd grundvattennivå eller dålig dränering kan leda till markförskjutningar som i sin tur kan orsaka att fjärrvärmerörens naturliga fixering försvinner med allvarliga mekaniska påfrestningar som följd. Flera förvaltningar och bolag uppger att störningar i fjärrvärmen kan påverka deras verksamheter. Till exempel värms en del äldreboenden med fjärrvärme. Daglig verksamhet, gruppbostäder, skolor, förskolor, Halmstads Teater, Halmstad City Airports flygledartorn samt flertalet lokaler för kontor och personalvård är helt eller delvis beroende av att fjärrvärmen fungerar. Vid långvariga störningar bedöms kommunens konstverk och böcker kunna skadas. Räddningstjänstens verksamhet kan påverkas om fjärrvärmen inte fungerar i och med att kommunens invånare kommer att börja värma sig på andra sätt, vilket gör att brandrisken ökar. Alla fjärrvärmeanläggningar och mottagningsanläggningar är beroende av elförsörjning för pumpar och reglerutrustning ska fungera. 14

82 Bilaga till kapitel 2.5 Olyckor orsakade av kriminella handlingar Våld i offentliga miljöer och i nära relationer Allmänt Våld innebär att en person fysiskt angrips med eller utan tillhygge eller vapen. Begreppet våld innefattar här även sexuellt våld där främst kvinnors och barns utsatthet är värd att uppmärksamma. I Halmstad anmäls cirka misshandelsfall i offentliga miljöer varje år. Det finns ingen kunskap om hur stort mörkertalet kan vara. Trenden är att antalet anmälda misshandelsfall har minskat sedan De misshandelsfall som anmäls sker till stor del på helger i centrum av Halmstad. De flesta misshandelsfallen äger rum mellan kl Störst risk löper män mellan år och som själva är påverkade. Alkohol är nästan alltid med i bilden. Gängrelaterat våld har fått stor uppmärksamhet de senaste åren. Uppgörelser mellan kriminella gäng även med skjutningar har förekommit också i Halmstad. I samband med fotbollsmatcher har Halmstad också varit utsatt för det supportervåld som förekommer i ett antal klubbar. En misshandel innebär både ett psykiskt och fysiskt trauma för den drabbade. För samhällets del pekar nationalekonomiska beräkningar på kostnader runt kr för ett misshandelsfall 2. Samhällsproblemet våld i nära relationer har uppmärksammats mycket de senaste åren. Här är oftast kvinnor offren och indirekt barn som blir vittnen till sådana händelser. Varje år görs cirka 120 anmälningar om misshandel i nära relation i Halmstad (där personen är över 18 år). Vid tre av fyra anmälningar är offret kvinna. Det finns anledning att misstänka att det inom det här området finns ett betydande mörkertal. Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som främjar våld för att uppnå ett ideologiskt mål. Sedan 2013 har oron ökat för framför allt den våldsbejakande islamistiska extremismen. SÄPO uppskattar att cirka 300 personer har åkt till Sydvästasien för att delta i striderna på Daeshs (ISIS) sida. I Halmstads kommun finns invånare som har deltagit i dessa strider och som sympatiserar med de handlingar Daesh utför. Sedan 2014 har kommunen en arbetsgrupp som hanterar frågan om våldsbejakande extrimism. Halmstad har hittills varit förskonat från annan typ av extrimism, men måste ha en beredskap för att sådant skulle kunna uppstå Hot och våld mot barn Allmänt 1 Siffran varierar 2014 anmäldes ca 300 misshandelsfall. 2 Gatuvåldets ekonomi, Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog, 2011 ( 15

83 I Sverige utgör antalet anmälda misshandelsbrott mot barn nästan en fjärdedel (23 %) av samtliga anmälda misshandelsbrott. En trend mellan 2005 och 2014 är att antalet anmälningar av misshandel mot barn ökar, både i ålderskategorin 0-6 och Misshandel mot pojkar är överrepresenterat i statistiken (61 % av anmälda misshandelsbrott mot barn var riktat mot pojkar 2014). Barn kan drabbas av våldsbrott i hemmet, i skolan eller ute i samhället. Speciell uppmärksamhet har de senaste åren riktats dels mot barn som utsatts för sexuellt utnyttjande i förskolan, dels mot mobbning, hot, konflikter via nätet, något som sedan kan ge upphov till fysiskt våld. Under 2014 anmäldes i Halmstad 44 fall av olaga hot mot barn under 18 år, varav 17 gällde flickor och 27 gällde pojkar. Avseende ofredande anmäldes 45 fall under 2014, varav 32 gällde flickor och 13 pojkar. En undersökning (LUPP) gjord 2015 bland ungdomar i årskurs 8 på grundskolan samt årskurs 2 i gymnasieskolan i Halmstads kommun visar att: En stor andel av ungdomarna, som blivit mobbade eller utfrysta, uppger att de blivit det via internet/i mobilen, både i årskurs 8 i grundskolan och i årskurs 2 på gymnasiet. Ungdomarna i årskurs 8 upplever sig i högre grad ha blivit mobbade, utfrysta än ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet. Skolskjutningar och annat grövre våld är mycket ovanligt i svenska skolor. Det har dock förekommit skolmord även i Sverige men inte i Halmstad. Att motverka våld i skolan har ett stort samhällsintresse då konsekvenserna kan leda till risker för barnens liv och hälsa samt även till att grundläggande värden påverkas. Statistik LUPP 2015 Brottsförebyggande rådet,

84 Bilaga till kapitel 2.6 Räddningstjänstens förebyggande verksamhet Bakgrund I ett samhälle som präglas av teknisk och social utveckling ska räddningstjänsten, i takt med denna, arbeta för att minska antalet omkomna, minska antalet skadade och sänka skadekostnaderna till följd av bränder. Syftet med den förebyggande verksamheten kan ses ur två aspekter: Identifiera och medvetandegöra risker och hot för beslutsfattare och allmänhet, så att lämpliga åtgärder kan vidtas för att förebygga bränders uppkomst alt. minska dess konsekvenser. Stärka den enskildes förmåga att kunna hantera en olyckssituation. Arbetet ska ske genom nära samarbete med övriga delar av samhället. Räddningstjänstens förebyggande arbete sker huvudsakligen i tre faser: Information och rådgivning Tillsyn, rengöring och brandskyddskontroll Uppföljning av olyckor Information och rådgivning Första fasen är att medvetandegöra och stärka den enskilde. Enligt Lag om skydd mot olyckor (LSO) är en kommun skyldig att ge information och rådgivning för att underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag (se bilaga 8A). Informations- och rådgivningsinsatserna ska ske utan att den enskildes egenansvar inskränks. Med den enskilde avses både enskilda medborgare och juridiska personer. Tillsyn, rengöring och brandskyddskontroll Andra fasen är att följa upp att den enskilde har förstått och tagit sitt ansvar Räddningstjänsten utövar tillsyn på verksamheter, fastigheter och andra anläggningar inom kommunen. Vid tillsyn kontrolleras efterlevnaden av lagen och de föreskrifter som meddelats med stöd av denna. Tillsynsverksamheten inriktar sitt arbete speciellt till verksamheter där ett stort antal personer vistas samtidigt samt verksamheter där det finns ett hjälpbehov vid en utrymningssituation. Vid tillsyn kontrolleras att brandskyddet inom verksamheter och fastigheter är skäligt. Utmaningen är ett tryggt och säkert Halmstad. Genom att på det lokala planet verka för ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot brand och olyckor samt att med förebyggande åtgärder både förebygga och begränsa bränder och olyckor som kan orsakas av brandfarliga och explosiva varor, arbetar räddningstjänsten för att leva upp till utmaningen (se bilaga 8B). En farlig verksamhet enligt LSO är en verksamhet där en olycka på anläggningen kan orsaka allvarliga skador på människor eller miljö. Länsstyrelsen beslutar om en verksamhet omfattas av skyldigheterna enligt LSO 2 kap. 4. I Halmstads kommun fanns det sex stycken verksamheter som omfattas av kraven enligt 2 kap. 4 lag LSO. Tre av dessa omfattas även av lag (1999:381) om åtgärder för att 17

85 förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Sevesolagen), varav två av den högre kravnivån. För dessa verksamheter ansvarar även kommunen för att upprätta planer för räddningsinsatser, informera allmänheten om riskerna med anläggningarna samt hur allmänheten kan varnas och förväntas agera vid en olyckshändelse (se bilaga 8C). Enligt LSO har kommunen ansvar för rengöring (sotning) och brandskyddskontroll. För rengöring/sotning tillämpar kommunen frister som är antagna i RN. Dessa inrymmer sotningsfrister för eldstäder och andra fasta förbränningsanordningar med tillhörande rökkanaler. Även imkanaler i restauranger och andra storkök ingår under dessa bestämmelser. Kommunen medger egenrengöring/sotning på enskild fastighet efter en skriftlig ansökan till räddningstjänsten. Den sökande ska genom en egendeklaration intyga att rengöringen/ sotningen sker på ett betryggande sätt. Fastighetsägare kan även beviljas anlita annan behörig sotare än kommunens skorstenfejarmästare för egenrengöring/sotning. Uppföljning utförs av kommunens skorstensfejarmästare i samband med brandskyddskontroll. Är rengöringen inte tillfredsställande utförd dras tillståndet in. Kommunen ansvarar också för att ovanstående sotningsobjekt kontrolleras i brandförebyggande syfte genom brandskyddskontroller. Dessa sker enligt fastställda frister enligt MSBFS 2014:6 (se bilaga 8D). Uppföljning av olyckor Tredje fasen är för att följa upp de olyckor som ändå sker Ett uppdrag för räddningstjänsten är att undersöka olycksorsaker och olycksförlopp vid de räddningsinsatser organisationen larmats ut till. Syftet är att genomföra erfarenhetsåterföring och genom detta minska antalet framtida olyckor samt konsekvensen av dem. Arbetet utförs genom att systematiskt följa upp de händelserapporter som skrivs efter genomförd räddningsinsats samt att genomföra fördjupade brand- eller olycksutredningar. Fördjupade olycksutredningar genomförs vid omkring 1 % av de drygt 1000 händelser som räddningstjänsten involveras i per år (se bilaga 8E) Tillsyn Sammanfattning Detta dokument beskriver hur tillsynsverksamheten enligt Lag om skydd mot olyckor (LSO) och Lag om brandfarliga och explosiva varor (LBE) är ordnad och planerad vid räddningstjänsten i Halmstad. Det övergripande målet för räddningstjänstens tillsynsverksamhet är ett tryggt och säkert Halmstad. Huvuduppgiften är att underlätta för den enskilde att uppfylla sina skyldigheter enligt nämnda lagstiftningar. Detta utförs genom information, rådgivning och tillsyn. Inför varje år upprättas en tillsynsplan. I denna redovisas vilken tillsyn som planeras under det kommande året. För den kommande mandatperioden ska räddningstjänsten speciellt arbeta med att utveckla följande två områden: Kvalitetssäkra tillsynen Systematisk erfarenhetsåterföring 18

86 Tillsynsverksamhet Bakgrund och syfte Tillsyn bedrivs av räddningstjänsten och berör verksamheter, fastigheter och andra anläggningar inom kommunen. Tillsynen bedrivs enligt Lag om skydd mot olyckor (LSO) och Lag om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Vid tillsyn kontrolleras efterlevnaden av nämnda lagar och de föreskrifter som meddelats med stöd av dessa. Tillsynsverksamheten inriktar sitt arbete speciellt till verksamheter där ett stort antal personer vistas samtidigt samt verksamheter där det finns ett hjälpbehov vid en utrymningssituation. Vid tillsyn kontrolleras att brandskyddet inom verksamheter och fastigheter är skäligt. Det övergripande målet är ett säkert och tryggt Halmstad. Genom att på det lokala planet verka för ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot brand och olyckor samt att med förebyggande åtgärder både förebygga och begränsa bränder och olyckor som kan orsakas av brandfarliga varor, arbetar räddningstjänsten för att leva upp till det övergripande målet. Syftet med verksamheten är att underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt LSO och LBE. Detta sker genom information, rådgivning och tillsyn. Arbetsmetodik och arbetsområde Förmåga och kompetens Behovet av kunskap varierar med vilken typ av ärende som ska handläggas eller vilken typ av verksamhet som det ska utföras tillsyn av. Lägsta kompetenskrav för att slutföra en tillsyn är kursen Tillsyn A eller annan likvärdig utbildning. Brandingenjörskompetens ska finnas inom förebyggande avdelningen eftersom staden har en komplicerad riskbild och i många sammanhang upprättas riskanalyser som behöver granskas och värderas av räddningstjänsten. Delegation Enligt delegationsordning framgår vem som i kommunen får utföra tillsynen enligt aktuella lagstiftningar. Stöd till medborgaren Information och rådgivning sker i olika sammanhang och i olika former. Dagligen sker rådgivning via telefon eller besök på plats i ärende som rör privatpersoner, företag och andra verksamheter. Då det finns behov av information till större grupper sker detta genom utskick via post, , informationsträffar, media etc. Halmstads kommuns hemsida är en naturlig informationskanal. Här finns möjlighet att hämta information, råd, exempel och blanketter. Denna informationskanal ska ständigt hållas uppdaterad. Myndighetsutövning Myndighetsutövning i form av tillsyn utförs inom fyra lagstiftningsområden. Lag om skydd mot olyckor 2 kap. 2 Lag om skydd mot olyckor 2 kap. 3 Lag om skydd mot olyckor 2 kap. 4 Lag om brandfarliga och explosiva varor 19

87 Tillsynen utförs i huvudsak som en kontroll av det samlade brandskyddet som finns på enskilda verksamheter, byggnader eller anläggningar. Vid tillsynen av brandskyddet kontrolleras främst verksamhetens systematiska brandskyddsarbete och om den befintliga skyddsnivån är skälig. Faktorer som ligger till grund för var tillsyn utförs är följande: Stor risk för eller stora konsekvenser vid brand Tidigare erfarenheter av verksamheten eller samma grupp av verksamheter. Behovet av systematiskt brandskyddsarbete Brister i brandskyddet enligt den skriftliga redogörelsen Ansökan om alkoholtillstånd Tillstånd att hantera brandfarliga varor Erfarenheter från olyckor och tillbud Tillsynen gällande efterlevnaden av Lag om brand och explosiva varor samordnas med tillsyn som utförs enligt Lag om skydd mot olyckor. Vid tillsyn av brandfarliga varor beaktas verksamhetens systematiska arbete med säkerheten. Det kontrolleras att villkor i lag, förordning, föreskrifter och tillstånd uppfylls. Förutom vid nyetableringar ska skriftlig redogörelse lämnas in vid större förändringar i verksamheten, vid ägarbyte eller när räddningstjänsten kräver det. Kommunen har i dagsläget inte för avsikt att meddela någon föreskrift angående när den skriftliga redogörelsen ska lämnas in på nytt. Utvecklingsområden Räddningstjänsten ska under den kommande mandatperioden arbeta med att utveckla två områden. Nedan beskrivs det tillstånd som man avser att uppnå: Kvalitetssäkra tillsynen Bedömningskriterier för det systematiska brandskyddsarbetet har upprättats så att verksamheter kan jämföras med varandra. Systematisk erfarenhetsåterföring Erfarenhets utbyte mellan förebyggande och operativ verksamhet är en naturlig del av verksamheten. Rutiner och forum för ett systematiskt arbetssätt har utvecklats Målsättning, uppföljning och utvärdering Inför varje verksamhetsår ska en tillsynsplan upprättas som beskriver vilken tillsyn som ska genomföras under det kommande året. Denna ska sedan följas upp och utvärderas Farlig verksamhet Sammanfattning En farlig verksamhet enligt lag (SFS 2004:778) om skydd mot olyckor (LSO) är en verksamhet som innebär att en olycka på anläggningen kan orsaka allvarliga skador på människor eller miljö. Länsstyrelsen beslutar om en verksamhet omfattas av skyldigheterna enligt LSO 2 kap

88 Halmstads kommun fanns det sex stycken verksamheter som omfattas av kraven enligt 2 kap. 4 lag LSO. Tre av dessa omfattas även av lag (SFS 1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Sevesolagen), varav två av den högre kravnivån. Räddningstjänsten samordnar sin tillsyn med länsstyrelsen i den mån det är möjligt. Detta sker för anläggningarna som omfattas av den högre kravnivån enligt Sevesolagen. För dessa verksamheter ansvarar även kommunen för att upprätta planer för räddningsinsatser, öva samt informera allmänheten om riskerna som anläggningarna utövar samt hur allmänheten kan varnas och förväntas agera vid en olyckshändelse. Bakgrund och syfte I 2 kap. 4 i lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) återfinns vilka skyldigheter som gäller vid en farlig verksamhet. Farlig verksamhet innebär att en olycka på anläggningen kan orsaka allvarliga skador på människor eller miljö. Med allvarlig skada på människor menas dödsfall eller skador som kräver långvarig vård. Den som utövar verksamheten är skyldig att analysera riskerna för sådana olyckor som kan ge allvarliga skador på människor eller miljö. Analysen bör syfta till att utreda i vilken omfattning anläggningens ägare eller den som utövar verksamheten på anläggningen behöver hålla eller bekosta beredskap i form av personal eller egendom samt behovet att vidta andra åtgärder för att hindra eller begränsa allvarliga skador. Länsstyrelsen fattar, efter samråd med kommunen, beslut om vilka anläggningar som omfattas av skyldigheterna enligt LSO 2 kap. 4. Utöver farlig verksamhet enligt LSO 2 kap. 4 där kommunen har tillsynsansvaret så involveras även kommunen i arbetet med anläggningar som omfattas av lag (SFS 1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Sevesolagen). Anläggningar som omfattas av Sevesolagen indelas i två olika nivåer beroende på hanterade ämnen och mängder. Den lägre kravnivån innebär att: Verksamheter som hanterar farliga ämnen i mängder över den lägre kravnivån ska göra en anmälan till länsstyrelsen eller lämna motsvarande information vid tillståndsansökan. Utarbeta ett handlingsprogram som ska skickas till länsstyrelsen. Ta fram information till allmänheten som ska finnas tillgänglig via kommunens webbplats. Den högre kravnivån innebär att: Verksamheter som hanterar farliga ämnen i mängder över den högre kravnivån måste tillståndsprövas enligt miljöbalken. Verksamheterna ska skriva en säkerhetsrapport, som bl.a. ska innehålla ett handlingsprogram, en intern plan för räddningsinsatser samt underlag till kommunens 21

89 insatsplan, en redogörelse för genomfört samråd och uppgifter om de farliga ämnen som förekommer och i vilka mängder de finns. Slutligen ska information till allmänheten tas fram. Den ska finnas tillgänglig via kommunens webbplats och lämnas ut till den allmänhet det berör. Kommunens skyldigheter för Sevesoanläggningar i den högre kravnivån är att ge information till närboende avseende vilka risker som föreligger, hur allmänheten varnas samt hur de bör agera i händelse av en olycka. Kommunen ska även upprätta en plan för räddningsinsatser som ska förnyas och övas minst vart tredje år. Allmänheten ska ges möjlighet att ge synpunkter på planen. Arbetsmetodik och arbetsområde Verksamheter i Halmstads kommun Följande verksamheter omfattas av skyldigheter enligt LSO 2 kap. 4 eller Sevesolagstiftningen. Verksamhet Omfattas av OKQ8 AB, oljedepå på Oljevägen LSO 2:4 samt Seveso högre Swedegas AB, Naturgaslagret Skallen LSO 2:4 samt Seveso högre Sydkraft Thermal Power AB, värmekraftverk LSO 2:4 samt Seveso lägre Stena Recycling AB, Oljevägen LSO 2:4 Krönleins Bryggeri AB LSO 2:4 Halmstads Flygplats AB LSO 2:4 Samverkan Räddningstjänsten samverkar med Länsstyrelsen vid tillsyn av verksamheterna som tillhör den högre kravnivån enligt Sevesolagen. Kontinuerlig kontakt sker med alla angivna verksamheter vilket är ett sätt att arbeta för att minska riskerna. Planering och övning För verksamheterna som omfattas av den högre kravnivån enligt Sevesolagen har kommunen upprättat planer för räddningsinsatser. Planen för insats på OKQ8:s oljedepå bygger på ett samarbete med Släckmedelscentralen (SMC). SMC förfogar över storskalig släckutrustning och finns på fyra olika platser i Sverige. Det är SMC i Göteborg och Malmö som blir aktuella för en insats i Halmstad. Planen för insats på Naturgaslagret Skallen bygger på att utrymma riskområdet och en passiv insats i övrigt. Räddningstjänsten är i stort behov av hjälp från Swedegas AB för att kunna hantera en allvarlig kemikalieolycka på Naturgaslagret. Inom Räddsam-N finns ett utökat operativt samarbete genom funktionen HILL (Hallands Integrerade Larm och Ledning) vilket innebär att resurser utöver de som finns tillgängliga i Halmstads kommun kan larmas till en olycka utan tidsfördröjning. Detta ger en förbättrad slagkraft mot allvarliga kemikalieolyckor. Delegation Enligt delegationsordning framgår vem som i kommunen får utföra tillsynen enligt aktuella lagstiftningar. Stöd till medborgaren 22

90 Information och rådgivning sker i olika sammanhang och i olika former. Särskilt för Sevesoanläggningar i den högre kravnivån är att kommunen har skyldighet att lämna ut information till allmänheten och planer för räddningsinsatser som upprättas ställs ut för allmänhetens beskådan och möjlighet att lämna synpunkter. Myndighetsutövning Myndighetsutövning från räddningstjänsten mot verksamheter som omfattas av 2 kap. 4 LSO om farlig verksamhet utförs inom två lagstiftningar, LSO och lag (SFS 2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor under förutsättning av brandfarlig eller explosiv vara hanteras i tillståndspliktig mängd. Vid tillsyn av en farlig anläggning görs vanligen en genomgång av upprättad riskutredning och utifrån resultatet av den genomgången utförs sedan resten av tillsynen. Tillsynsverksamheten kan även bestå i att granska verksamheternas interna räddningsplaner vid övningar på företaget eller att öva på operativ samverkan mellan kommun och företag. Tillsynsverksamheten samordnas i möjligaste mån med andra myndigheter och deras tillsyn. Utvecklingsområden Arbete ska göras för att verksamheternas riskutredningar ska bli mer riktade mot kraven som ställs på en riskutredning upprättad enligt kraven i 2 kap. 4 LSO. Det är viktigt att riskutredningarna är transparenta och beskriver vilka åtgärder och resurser som behövs, utöver det som den kommunala räddningstjänsten förfogar över, för att risknivån ska hamna på en tolerabel nivå för människor och miljö. Information till allmänheten kring anläggningarna och dess risker bör samlas och presenteras så att kommuninvånarna enkelt kan ta del av informationen. Målsättning, uppföljning och utvärdering Räddningstjänsten ska under den kommande mandatperioden arbeta med att uppdatera insatsplanerna på verksamheterna samt informera allmänheten om de verksamheter som omfattas av den högre kravnivån enligt Sevesolagen enligt kraven som åligger kommunen. Tillsyn ska fortlöpande ske på anläggningarna. Räddningstjänstens operativa avdelning ska bli mer aktiv i övningar på de verksamheter som omfattas av kravet enligt 2 kap. 4 LSO Information och rådgivning Sammanfattning Detta dokument beskriver hur Halmstads kommun bedriver rådgivning och information för att underlätta för den enskilda att fullgöra sina skyldigheter enligt lag om skydd mot olyckor (LSO). Informations- och rådgivningssituationerna ska ske utan att den enskildes egenansvar inskränks. Med den enskilde avses både enskilda medborgare och juridiska personer. Information och rådgivning kan innebära både en bred kunskapsspridning till en utvald målgrupp och en direktinsats till den enskilde i en specifik frågeställning. Detta kan ske genom utskick, konferenser, utbildningar, informationsannonser, öppet hus, information på kommunens hemsida, telefonrådgivning med mera. Bakgrund och syfte 23

91 Enligt LSO är en kommun skyldig att ge information och rådgivning för att underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag. Informations- och rådgivningssituationerna ska ske utan att den enskildes egenansvar inskränks. Med den enskilde avses både enskilda medborgare och juridiska personer. Syftet med information och rådgivning är att underlätta för den enskilde att fullgöra sitt ansvar som följer av lagen. I detta inryms att nå upp till den nivå samhället ställer som krav på den enskilde. Arbetsmetodik och arbetsområde Information och rådgivning är ett led i att förebygga och förhindra olyckor. Om olyckan ändå inträffar ska det finnas en hög beredskap för att minska konsekvenserna för personer som bor och vistas i Halmstads kommun. Information och rådgivning kan betraktas som en bred kunskapsspridning till en utvald målgrupp. Detta kan ske genom utskick, konferenser, utbildningar, informationsannonser, öppet hus, information på stadens hemsida med mera. Information och rådgivning kan även betrakta som en direktinsats till den enskilde i en specifik frågeställning. Rådgivning kan vara av enklare karaktär i form av telefonrådgivning eller kortare möten etcetera. Informations- och rådgivningsrollen omfattar sådana frågor som är inom räddningstjänstens kompetensområden som är till för att underlätta för den enskilde att fullgöra sitt egenansvar enligt lag om skydd mot olyckor. Det kan även beröra frågeställningar som vid en olycka underlättar för insatspersonal och/eller minskar konsekvenserna av olyckan. All rådgivning till den enskilde i form av medborgaren samt enstaka kortare telefonrådgivningar till juridiska personer är kostnadsfri inom Halmstads kommun. För mer omfattande rådgivning till juridiska personer hänvisas till den privata marknaden. Informations- och rådgivningsinsatser i Halmstads kommun Information och rådgivning sker inom ett flertal verksamhetsområden. Räddningstjänsten bedriver en utbildningsverksamhet vars syfte är stärka den enskilde medborgarens möjlighet att förebygga olyckor samt att minska konsekvenserna av olyckor. Verksamheten riktar sig till alla som behöver utbildning för att kunna ingripa vid och förebygga alla typer av olyckor. Räddningstjänsten bedriver även en mycket framgångsrik skolbrandskyddsutbildning. Vi träffar skolungdomarna i 6-årsgruppen, årskurs 2, 5 och 8. Utbildningen är anpassad för de olika åldersgrupperna. Syftet är att när ungdomarna ska få en god kunskap kring förebyggande brandskydd och hur de ska agera vid en ev. olycka. Inom myndighetsutövningen sker information och rådgivning i olika sammanhang och i olika former. Dagligen sker rådgivning via telefon eller besök på plats i ärende som rör privatpersoner, företag och andra verksamheter. Då det finns behov av information till större grupper sker detta genom utskick via post, e-post, informationsträffar, media etcetera. 24

92 Även en del av de operativa enheternas arbetstid omfattar information och rådgivning. Behovet av information och rådgivning till den enskilde, kommer att styra en del av verksamheten för de operativa enheterna till att arbeta mer händelsebaserat. Det händelsebaserade arbetet kan till exempel innebära att riktad information ges i skolor/bostadsområde. Halmstads kommuns hemsida är en naturlig informationskanal. Här finns möjlighet att hämta information, råd, exempel och blanketter. Denna informationskanal ska ständigt hållas uppdaterad. Målsättning, uppföljning och utvärdering Inför varje verksamhetsår upprättas en informationsplan där syfte, mål och ansvar för planerad information under det kommande året redovisas. Denna ska sedan följas upp och utvärderas Sotning och brandskyddskontroll Sammanfattning Dokumentet beskriver hur rengöring (sotning) och brandskyddskontroll i Halmstad är ordnad och planerad. Sotningsfristerna följer Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd MSBFS 2014:6. Sotning och brandskyddskontroll utförs i Halmstad av företaget Halmstads sotningsväsende AB. Syftet med sotning och brandskyddskontroll är att bränder i anslutning till förbränningsanordningar och imkanaler förebyggas och förhindras på ett effektivt sätt Bakgrund och syfte Enligt Lag om skydd mot olyckor (LSO) (SFS 2003:778) med tillhörande förordning (SFS 2003:789) har kommunerna det övergripande ansvaret för rengöring (sotning) och brandskyddskontroll. Mellan Halmstads kommun genom räddningsnämnden och Varbergs sotningsdistrikt Dick Hållden AB, har ett entreprenöravtal om sotning m.m. träffats. Avtalet löper ut Genom detta avtal förbinder sig entreprenören att utföra all föreskriven rengöring (sotning) och brandskyddskontroll inom sotningsdistriktet, samt att även i övrigt följa föreskrifter i gällande lagar och förordningar och andra av myndighet utfärdade bestämmelser som äger tillämpning på sotningsverksamheten. Varbergs Sotningsdistrikt Dick Hållden AB ska föra register över byggnader och sotningspliktiga objekt samt ange tillämpliga sotningsfrister och de tider då sotningen har verkställts. Detta register ska tillhandahållas räddningsnämnden på anmodan. Kommunen får medge att fastighetsägare själv får utföra eller låta någon annan utföra sotning på den egna fastigheten. Ett sådant medgivande får endast ges om sotningen kan ske på ett från brandsäkerhetssynpunkt betryggande sätt. Syftet med sotning och brandskyddskontroll är att bränder i anslutning till förbränningsanordningar och imkanaler förebyggas och förhindras på ett effektivt sätt. Rengöring (sotning) Enligt förordning om skydd mot olyckor (SFS 2003:789) får kommunen meddela föreskrifter om hur ofta rengöring (sotning) ska ske. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps 25

93 allmänna råd och kommentarer om rengöring (sotning) (MSBFS 2014:6) ger vägledning för kommunerna när sotningsfrister för olika typer av anläggningar ska fastställas. På följande sidor finns sotningsfristerna med beskrivande text. Räddningsnämnden fastställde dessa frister för Halmstads kommun Sotningsfrister för eldstäder och andra fasta förbränningsanordningar med tillhörande rökkanaler Dessa föreskrifter trädde i kraft den 4 december Värme-, varmvatten-, varmlufts- och ångpannor Om pannan ingår i en värmecentral som står under kontinuerlig övervakning av en kvalificerad driftsledare ska sotning utföras med fristen 4 år, oavsett vilket bränsleslag som används. I övriga fall ska, om eldning sker med fasta bränslen, sotning göras enligt följande. Frist Tillämpningskriterier 3 ggr/år Avser konventionella pannor. 2 ggr/år Avser pannor med keramisk inklädnad i förbränningskammaren eller motsvarande konstruktion för effektiv förbränning av bränslet och där pannan är ansluten till ackumulatortank eller motsvarande anordning. 1 ggr/år Avser pannor där eldning sker med träpellets eller annat från sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle och där eldningsapparaten är speciellt konstruerad för effektiv förbränning av bränslet. Om eldning sker med flytande bränslen ska sotning göras enligt följande. Frist Tillämpningskriterier 3 ggr/år Avser pannor där eldning sker med tung eldningsolja eller annat från sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle. 1 år Avser pannor där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle och pannans märkeffekt överstiger 60 kw. 2 år Avser pannor där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat från sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle och pannans märkeffekt uppgår till högst 60 kw. 2. Köksspisar, ugnar och andra jämförbara förbränningsanordningar Om eldning sker i större omfattning än för enskilt hushålls behov ska sotning göras enligt följande. Frist Tillämpningskriterier 26

94 6 ggr/år Avser eldstäder där eldning sker med fasta bränslen, tung eldningsolja eller annat från sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle. 1 år Avser eldstäder där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle. Om eldning sker för ett enskilt hushålls behov ska sotningsfrister för lokaleldstäder tillämpas. 3. Lokaleldstäder Om eldning sker i lokaleldstäder ska sotning göras enligt följande. Frist Tillämpningskriterier 1 år Avser eldstäder som utgör den huvudsakliga källan för uppvärmning av det rum där eldstaden är uppställd eller för matlagning. 3 år Avser eldstäder som eldas i mindre omfattning och som inte är den huvudsakliga källan för uppvärmning av det rum där eldstaden är uppställd eller för matlagning. 3 år Eldstaden finns i ett fritidshus. 4. Imkanaler i restauranger eller andra större kök Frist Tillämpningskriterier 3 ggr/år I normalfallet. 1 ggr/år Imkanaler i kök som endast används för uppvärmning av mat eller liknande verksamhet. 5. Förändring av frist i ett enskilt fall Kommunen kan ändra fristen i ett enskilt fall om det är betingat av brandskyddsmässiga skäl. 6. Undantag Har eldning inte skett efter senaste rengöringen/sotningen behöver ny rengöring inte göras. Vid bestämmandet av nästa sotningstillfälle ska sotning dock anses gjord enligt gällande sotningsfrister. Egensotning I enlighet med LSO (3 kap. 4 ) får kommunen medge att en fastighetsägare utför sotning på den egna fastigheten. Vid prövning av ett eventuellt medgivande och om sotning kan ske på ett betryggande sätt ska kommunen beakta risksituationen, förbränningsanordningens komplexitet och den enskildes kunskap samt förutsättningar för uppgiften. 27

95 Beslutet grundar sig på den sökandes intyg att denne har erforderlig kompetens, fysisk förmåga att arbeta på tak, erforderliga redskap för att klara av att sota själv samt att denne är ägare till aktuell fastighet. Skulle det vid brandskyddskontroll eller tillsyn visa sig att så inte är fallet återkallar kommunen medgivandet. Ansökansblankett om att i egenskap av fastighetsägare själv få utföra sotning finns framtaget. Beslut om eventuell dispens tas av räddningsnämnden. Beslutanderätten är delegerad till räddningschefen, dess ställföreträdare och chef för förebyggande avdelningen, se delegationsordning. Brandskyddskontroll Enligt lagen om skydd mot olyckor, 3 kap 4, ska kommunen i brandförebyggande syfte ansvara för att det som enligt ovan ska rengöras liksom skorstenar, tak och anslutande byggnadsdelar även ska kontrolleras från brandskyddssynpunkt. Detsamma gäller även fasta förbränningsanordningar inrättande uteslutande för gas och därtill hörande avgaskanaler. I Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter och allmänna råd om rengöring (sotning) och brandskyddskontroll (MSBFS 2014:6) finns det bestämmelser för med vilka intervaller som brandskyddskontroll ska utföras. Här anges även vilken behörighet som gäller för den som utför brandskyddskontrollen. Kommunen kan inte föreskriva om andra kontrollfrister än vad som framgår av Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter. Brandskyddskontrollen ska dokumenteras. Av dokumentationen ska framgå vad som kontrollerats, vilka provningar som gjorts och resultatet av kontrollen. Målsättning, uppföljning och utvärdering Sotning och brandskyddskontroll ska genomföras enligt de av räddningsnämnden fastställda fristerna för sotning och de av Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps fastställda fristerna för brandskyddskontroll. Entreprenör som kommunen har avtal med ansvarar för detta. Register över genomförd sotning och brandskyddskontroll samt vilka förelägganden och förbud som har meddelats upprättas av entreprenören. Entreprenören rapporterar till räddningsnämnden Lärande av olyckor (olycksorsak och olycksförloppsutredning) Sammanfattning Dokumentet beskriver hur arbetet med lärande av olyckor enligt Lag om skydd mot olyckor (LSO) 3 kap 10 är ordnad och planerad vid räddningstjänsten i Halmstad. Det övergripande målet för räddningstjänstens arbete med att undersöka olycksorsaker och olycksförlopp vid de räddningsinsatser vi larmats ut till, syftar till att minska antalet skadade och döda som följd av olyckor. Att minska konsekvenserna då olyckor ändå inträffar. Detta utförs genom att systematisk följa upp de händelserapporter som skrivs efter genomförda räddningsinsatser samt att genomföra fördjupade brand eller olycksutredningar efter genomförda räddningsinsatser. Inför varje år upprättas en verksamhetsplan. I denna redovisas vilka riktlinjer som gäller för aktuellt år och vilka teman som i förväg utgör extra intressanta områden att fördjupa arbetet med. Fördjupade utredningar görs i omkring 1 % av de drygt 1000 händelser som räddningstjänsten involveras i per år. Bakgrund och syfte 28

96 Kommunen fick tydliggjort i och med lagstiftning 2004 (LSO) om att utreda olyckor. Lärande av olyckor är räddningstjänstens verksamhet inom kommunen vilka har till uppgift att verka inom olycksundersökningsområdet. Olycksundersökning bedrivs enligt Lag om skydd mot olyckor (LSO) 3 kap 10 efterföljande åtgärder. 10 När en räddningsinsats är avslutad ska kommunen se till att olyckan undersöks för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen har genomförts. Den som utför en undersökning enligt första stycket har rätt att få tillträde till olycksplatsen. Polismyndigheten ska lämna den hjälp som behövs. Beträffande olycksundersökning rörande hur våra räddningsinsatser genomförts redovisas detta under den operativa delen i handlingsprogrammet. Syfte är att: minska antalet omkomna och skadade som följd av olyckor minska konsekvensen för människor, egendom och miljö då olyckor ändå inträffar. bidra till mer behovsanpassad tillsynsverksamhet inom kommunen bidra som underlag för planering av den operativa räddningstjänsten i kommunen bidra som underlag till räddningstjänstens externa utbildningsverksamhet bidra som underlag för handlingsprogram för skydd mot olyckor Arbetsmetodik och arbetsområde Räddningstjänsten arbetar utefter årligt lagda riktlinjer för att tydliggöra i vilken omfattning olycka typer av olyckor ska utredas. Vissa olyckor utreds bättre av andra aktörer med samma syfte som räddningstjänsten. Vissa olyckor utreds bäst av annan förvaltning inom kommunen. Vissa olyckor ska räddningstjänsten själva utreda. I de fall bedömning görs kan även vissa olyckor utredas av extern part såsom annan kommun eller annan kommuns räddningstjänst. I Halmstad har vi valt att arbeta utefter tre olika nivåer på olyckor. Nivå 1 är mindre okomplicerade olyckor, nivå 2 är allvarliga olyckor och nivå 3 är mycket allvarliga olyckor. Nivå 1 och 2 utreds normalt genom den händelserapport som ansvarigt brandbefäl genomför efter insats medan nivå 3 normalt utreds av speciell utredare eller grupp. Nivå 3 kan även utgöras av annan olycka som såväl ansvarigt befäl eller personal inom lärande av olyckor finner lämplig att kontrollera och följa upp mer djupgående. Exempel på olyckor som kan utredas Bränder Drunkningsolyckor- tillbud Trafikolyckor Arbetsplatsolyckor Olyckor med stor miljöpåverkan Ras Lärande av olyckor genomför också uppföljning av såväl statistik som erfarenheter i genomförda utredningar i syfte att förmedla informationen såväl internt inom räddningstjänsten och kommunen som till andra aktörer vilka är berörda. 29

97 Utvecklingsområden Idag genomförs huvuddelen av våra olycksutredningar genom den händelserapport som ansvarigt befäl genomför efter räddningsinsats. Till detta kommer de fördjupade olycksutredningar som särskilda olycksutredare genomför. Dessa rör såväl enskilda olyckor som ibland flera olyckor genom t.ex. större statistikrapporter. Olyckor, tillbud eller erfarenheter som inträffar utanför ovan beskrivna områden hamnar ofta i vårt avvikelserapportsystem. Räddningstjänsten ska under den kommande mandatperioden arbeta med att utveckla tre områden. Nedan beskrivs det tillstånd som man avser att uppnå: Ett mer effektivt sätt att olycksutreda Med några kortare fördjupade olycksutredningar bedöms ändå det mer väsentliga erfarenheterna fångas. Genom att genomföra fler kortare olycksutredningar skapas möjlighet att fånga de stora väsentliga erfarenheterna samtidigt som resurserna skapas för att genomföra punktinsatser med större fördjupade olycksutredningar där behovet bedöms finnas. Ett mer effektivt sätt att olycksutreda utgör målet. Ökad rättssäkerhet i rättsprocessen Polis och åklagare efterfrågar i samband med bränder så kallade spridningsutlåtanden. Räddningstjänsten måste säkerställa att vi kan möta detta behov på ett professionellt sätt. Såväl vid förfrågningar i samband med upprättande av en brottsanmälan som vid fortsatt förundersökningsarbete i samband med brottsutredning. Ökad rättsäkerhet i rättsprocessen utgör målet. Systematik för lärprocessen Erfarenhets utbyte inom egen organisation är en väsentlig del i utvecklingsarbetet för framtiden. Vi behöver utveckla en systematik för lärandet som spänner från uppföljning av händelser genom återkoppling vidare till beslut och slutligen implementering av lärdomar. Att samla lärandet från händelserapporter, olycksutredningar och avvikelserapporter i ett och samma system. Systematik för lärprocessen utgör målet. Målsättning, uppföljning och utvärdering Inför varje verksamhetsår upprättas en verksamhetsplan där syfte, mål och ansvar för kommande års lärande av olyckor tydliggörs. Denna ska sedan följas upp och utvärderas. 30

98 Yttranden från remissinstanser över Halmstads kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor Ändringar efter remissrunda Förslag från remittenter som ej lett till ändringar Remissinstans Halmstads kommunkoncern Barn- och ungdomsnämnden Ställningstagande Barn- och ungdomsnämnden ställer sig positiva till förslagen och innehållet i handlingsprogrammet, men vill gärna påpeka att en del av förslagen kommer att kräva tid och ekonomiska resurser för att kunna genomföras. Nämndens synpunkter framgår nedan. Barn- och ungdomsförvaltningen har utformat en handbok kring hantering av särskilda händelser och förebyggande säkerhetsarbete. Flera delar av handlingsprogrammet finns med som en del av denna handbok. Ur bakgrundstexter till Halmstads kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor (KS 2016/0123) Bilaga 2.1 Olyckor Halmstads kommun erbjuder ett antal platser per år i simskola. Platserna är främst riktade till elever i årskurs 1 3 som har möjlighet att lära sig simma under skoltid. Skolan skall tydligt kunna dokumentera att man uppfyller läroplanens mål genom att: alla elever senast i slutet av det femte skolåret skall ha god vattenvana, vara trygg i vatten, kunna simma 200 meter, varav 50 meter på rygg och hantera nödsituationer vid vatten, hagrundläggande kunskaper om bad-, båt- och isvett. Alla elever skall senast i slutet av det nionde skolåret kunna hantera nödsituationer i och vid vatten, ha kunskaper i livräddande första hjälp. Häri skall även innefattas kunskap om hjärt-/lungräddning. Bilaga 2.2 Vardagsolyckor De senaste åren har kommunen besiktigat alla lekplatser både inom förskola/skola och offentliga lekplatser. Lekutrustning som har dömts ut har plockats bort. Kommunen har valt att ta bort ett antal lekplatser och istället höjt standarden på de kvarvarande lekplatserna. Bilaga 2.5 Hot och våld Barn kan drabbas av våldsbrott i hemmet, i skolan eller ute i samhället. Speciell uppmärksamhet har de senaste åren riktats dels mot barn som utsattas för sexuellt utnyttjande i förskola, dels mot mobbing, hot konflikter via nätet, något

99 Byggnadsnämnden som kan ge upphov till fysiskt våld. Skolskjutningar och annat grövre våld är mycket ovanligt i svenska skolor. Det har dock förekommit skolmord i Sverige men inte i Halmstad. Att motverka våld i skolan har ett stort samhällsintresse då konsekvenserna, av våld, kan leda till risker för barns liv och hälsa samt till att grundläggande värderingar påverkas. Byggnadskontoret vill med detta yttrande påpeka att föreslagen ansvarsfördelning som antyds i dokumentet inte tydligt förklaras. Förkortningar används som inte på något ställe i dokumentet skrivs ut i fulltext. Det tydliggörs heller inte ifall dessa förkortningar ska stå med i det slutliga dokumentet eller bara står som en vägledning i remissversionen. I handlingsprogrammet föreslås att kommunala bolag och i viss mån kommunen ska anpassa skyddsnivåer efter behov och förutsättningar. Byggnadskontoret vill i detta sammanhang påpeka att byggnadsnämnden som myndighetsutövare aldrig kan ställa högre tekniska egenskapskrav än vad BBR anger. Om intressent vill påkosta ett högre skydd är detta ett medvetet val hos intressenten. Destination Halmstad AB Punkt Barns perspektiv ska tas med i all planering inte bara den av bostadområden skolor, offentliga lokaler, allmän plats etc. Punkt Skyfall och höga flöden 5. Om anpassning av redan befintlig bebyggelse sker där inget bygglov eller anmälan krävs kan inte BN ta ansvar för att platsen är lämplig ur risksynpunkt. Platsens lämplighet prövades redan vid det ursprungliga bygglovet. Punkt En inventering av reservkraftsförsörjning bedömer byggnadsnämnen inte vara en fråga nämnden kan anses ansvarig för. Styrelsen har tagit ett beslut att genom vd meddela att Destination Halmstad AB inte har några synpunkter på Halmstads kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor, med ovanstående diarienummer. Beslut taget på bolagets styrelsemöte den 15 mars Fastighetsnämnden Räddningstjänsten samt kommunens riskhanteringsgrupp ska identifiera och föreslå tekniska lösningar i kommunens fastigheter för att på ett tidigt stadium kunna stoppa bränder (RN, FK) FN : 4. Regelbundna besiktningar ska göras av lekmiljöerna, både utifrån åtgärder kopplade till underhållning och/eller säkerhet (FN, TE, BU, UAN) underhåll Skyfall och höga flöden:

100 3. Genomföra åtgärder för att minska konsekvenserna av översvämningar i åarna i kommunen (KS, TE, LBVA, FN, HFAB) SBK 5. Vid anpassningar av befintlig kommunal bebyggelse ska hänsyn tas till rådande risker för skred (KS, BN, FN) SBK 6. Ny bebyggelse ska inte lokaliseras till områden där det finns eller bedöms kunna uppstå risk för skred (KS, BN, FK) SBK Värmeböljor: Tillägg: 1. Definiera verksamhetskrav gällande lokaltemperaturer vid värmeböljor (FN) Förslag på åtgärder 3. En prioritering ska göras av vilka fastigheter/verksamheter som ska försörjas med alternativa system alternativt att verksamheten ska flyttas ifall fjärrvärmen slås ut (FN, HEM, samtliga berörda utifrån verksamhetens behov). Halmstad Energi och Miljö AB HFAB Hemvårdsnämnden Kommentar FN vill ersätta FN med SBK dock är redan KS ansvariga gällande åtgärdsförslagen Inga synpunkter Handlingsprogrammet: Utmaningen, ambitionen och inriktningen i handlingsprogrammet är relevanta för bolagsstyrelsens verksamhet. När det gäller förslag på åtgärder vill HFAB uppmärksamma vikten av att den eller de riskgrupper som avses tydligt ska framgå så att behov och förutsättningar kan bli korrekt värderade och bedömda för lämplig brandskyddsnivå. Vidare bör punkten formuleras så att den gäller för alla aktörer som utför nybyggnationer för riskgrupper, tex: vid riktad nybyggnation för riskgrupper ska lämplig brandskyddsnivå beaktas utifrån behov och förutsättningar. I övrigt är förslagen till åtgärder i programmet relevanta för bolaget. Det finns inga ytterligare perspektiv ur bolagets synpunkt som behöver beaktas och indikatorerna är skrivna på ett sådant sätt att de mäter att ambitionerna uppnås. Bilagan: Texterna är uppdaterade och relevanta och för bolagets verksamhet behövs ingen ytterligare statistik lyftas in. Hemvårdsnämnden vill uppmärksamma att följande information är missvisande under Bilaga - Bakgrundstexter till Halmstad kommuns handlingsprogem för skydd mot olyckor, KS 2016/0123. Under avsnitt Fjärrvärme/Fjärrkyla, står det att Samtliga äldreboenden värms med fjärrvärme. då Oskarström och Harplinge använder exempelvis bergvärme. Hemvårdsnämnden anser att ansvar för åtgärder att förebygga

101 fallolyckor måste begränsas till kunder inom ramen för hemvårdsnämndens uppdrag. I punkt är begreppet äldre inte definierat samt äldres boendemiljö är inte specificerat. KSU (tjänstemannayttrande) Kommentar Begreppet äldre är definierat i utmaningen Redaktionella revideringar Från handlingsprogrammet Generell riskbild 1.4 sid 8: Natur- och väderrelaterade olycka: o Storm o Översvämning och skyfall o Ras, skred och erosion o Värmebölja o Klimatförändringar Synpunkt sbk: Klimatförändringar är ingen enskild natur- och väderrelaterad olycka, utan det bör hellre skrivas i löptext att klimatförändringarna kan förväntas förvärra listade natur- och väderrelaterade olyckor. Kommentar Adresserat i inledningen (s 10-11) Från handlingsprogrammet Bränder sid 11: 5.Vid riktad nybyggnation för riskgrupper ska HFAB beakta lämplig brandskyddsnivå utifrån behov och förutsättningar (HFAB). Synpunkt sbk: Det är inte enbart HFAB som bygger och driftar boende för riskgrupper. Här bör även FN (Fastighetsnämnden) finnas med då det kan gälla olika former av boenden för äldre, särskilda boenden, asylbonden, förskolor och skolor m.fl. Från handlingsprogrammet Trafikolyckor sid 12: 5.Barnens kunskap i trafiksäkerhet ska öka genom information, utbildning och övning (KS, BU, TE, UAN) Synpunkt sbk: TE markeras i fet text. Från handlingsprogrammet Trafikolyckor sid 12: 7.Ett analysarbete om skolvägarnas säkerhet ska genomföras (TE, KS, BU, UAN) Synpunkt sbk: För info; Detta analysarbete kommer att omfatta ett urval av skolor i kommunen. Från handlingsprogrammet Trafikolyckor sid 12: 8.Informationskampanjer/insatser om trafiksäkerhet ska

102 genomföras och riktas till alla invånare (TE, KS, BU, UAN). Synpunkt sbk: KS markeras i fet text. Kommentar: Åtgärdsförslagen har omformulerats Från handlingsprogrammet Trafikolyckor sid 13: Den enskilde har ett stort ansvar att följa de trafikregler som gäller i kommunen, inte minst gällande hastighet samt att i stort visa försiktighet. Detta gäller bilister och även andra trafikanter som exempelvis cyklister. De fordon som används ska vara i gott skick. Den absolut viktigaste åtgärden av den enskilde, barn som vuxen, är att använda cykelhjälm och reflexer. Barn upp till 15 år är enligt trafikförordningen (1998:1276) skyldiga att använda cykelhjälm då de cyklar eller blir skjutsade i cykelbarnsits. Synpunkt sbk: Komplettera ytterligare med vad som är viktigt i bil. Ex: Rättvänd bilbarnstol, bälte, visa hänsyn i trafiken hålla avstånd osv. Från handlingsprogrammet Trafikolyckor sid 13: Relaterade dokument: Framtidsplan 2030 strategisk översiktsplan för Halmstads kommun Synpunkt sbk: Ta bort denna som ett relaterat dokument under kapitlet Trafikolyckor. Från handlingsprogrammet Utsläpp av farligt ämne sid 13: Verksamheter som omfattas av Sevesolagstiftningen är i de flesta fall att betrakta som farlig verksamhet enligt lagen om skydd mot olyckor. Synpunkt sbk: Finns fler anläggningar som är farliga men som inte är utpekade som Seveso. Från handlingsprogrammet Utsläpp av farligt ämne sid 13: 1.Kartlägg flöden av farligt gods genom exempelvis lokal trafikräkning (TE, RN) Synpunkt sbk: Det är inte möjligt att kartlägga farligt gods genom lokal trafikräkning. En sammanställning behöver göras genom kontakt med transportörerna. Stora mängder farligt gods går på järnväg och även detta bör om möjligt kartläggas. Kommentar Åtgärdsförslaget är kartlägg flöden av farligt gods vilket exemplifieras genom lokal trafikräkning

103 Från handlingsprogrammet Utsläpp av farligt ämne sid 13: 2. Överväg förbudszonens utformning och vidta åtgärder för att förhindra transporter på känsliga sträckor (KS, RN, TE). Synpunkt sbk: TE och KS markeras i fet text. RN föreslås att inte vara i fet text. Från handlingsprogrammet Naturolyckor 2.3 sid 16: Med utgångspunkt i Halmstads kommuns risk- och sårbarhetsanalys (2015) kan bland annat följande händelser ingå i natur- och väderrelaterade olyckor: (...) 2.Skyfall samt höga flöden/översvämningar med ras, skred och erosion. Synpunkt sbk: Dela in punkt 2 i flera punkter, bör inte klumpas ihop som en risk. Dela: -Skyfall -Höga flöden -Ras och skred -Erosion Kommentar Utgår från Halmstads kommuns risk- och sårbarhetsanalys Från handlingsprogrammet Väderrelaterade olyckor sid 17: 1.Inom ramen för det kommunala klimatanpassningsarbetet ska en ny översvämningskartering genomföras. Den ska ligga till grund för planering och tillståndshantering. Ur karteringen ska även framgå hur befintlig infrastruktur och bebyggelse påverkas av bland annat höga flöden/översvämning (KS). Synpunkt sbk: Ska byt mot föreslås att. Översvämningskartering byts mot skyfallskartering och erosionssårbarhetskartering längs kusten. Kommentar: Åtgärderna är redan förslag möjliga att lyfta in som de är i planering av verksamheterna. Från handlingsprogrammet Väderrelaterade olyckor sid 18: Relaterade dokument: Översvämningskarteringar Synpunkt sbk: Lägg till informationen att det handlar om Nissan 2014 och Suseån 2015 samt att dessa finns tillgängliga digitalt i SOLEN. Från handlingsprogrammet Avloppsystem/dagvattensystem sid18:

104 Synpunkt sbk: Av texten bör det framgå att kommunen ansvarar enbart för kommunalt VA, och att det finns mängder av enskilda avlopp som kommunen inte ansvarar för. Från handlingsprogrammet Avloppsystem/dagvattensystem sid18: 2.Avlopps- och dagvattenhanteringen ska säkerställas tidigt i kommunens planprocess med särskild hänsyn till utvecklingen av vattennivåer i hav, vattendrag och sjöar (KS, LBVA) Synpunkt sbk: För info; Dagvattenfrågan i den fysiska planeringen kommer inom kort få riktlinjer vilka LBVA i nuläget arbetar fram. Från Bilagan Trafikolyckor sid 6: Framtidsplan 2030 strategisk översiktsplan för Halmstads kommun Synpunkt sbk: Ta bort som underlag under kapitlet Trafikolycka. Från Bilagan sid 10 Väderrelaterade olyckor: I bland annat den lokala klimat- och sårbarhetsutredningen påpekas ett behov av ny, mer detaljerad kartering. Synpunkt sbk: Stryk denna mening. Två mer detaljerade karteringar för Nissan och Suseån togs fram 2014 och Från Bilagan Väderrelaterade olyckor relaterade dokument sid 11: Synpunkt sbk: Ytterligare relaterade dokument som borde listas; Klimat och sårbarhetsutredningen Förstudie översvämningsåtgärder för Nissan och Suseån, WSP 2010 Översvämningskartering utmed Nissan inklusive biflödet Kilan, MSB 2014 Översvämningskartering utmed Suseån, MSB 2015 Kulturnämnden (yttrande beslutat enligt delegationsordning) Från Bilagan Farlig verksamhet sid 20: Synpunkt sbk: Under kapitlet Farlig verksamhet bör det lyftas ett resonemang om förorenad mark. Är utmaning, ambition & inriktning samt förslag på åtgärd relevant för nämndens/bolagsstyrelsens verksamhetsområde? Riskområden som direkt berör kulturnämndens verksamheter har identifierats till vardagsolyckor, naturolyckor och olyckor orsakade av kriminella handlingar. Kulturnämnden skulle enligt förslaget beröras konkret av följande förslag på åtgärder:

105 1. Incidenter och skador kopplade till barn i den kommunala verksamheten ska rapporteras, registreras och sammanställas. (ansvarig: KS) 2. Personal som arbetar med barn ska ha kunskap om olycksbilden i den lokala miljön och använda denna kunskap för att förebygga olyckor. (ansvarig: BUN) 3. Alla förvaltningar och bolag ska ta fram en planering som visar hur verksamheten berörs av bortfall av ett eller flera system för kommunikation och hur sådana situationer ska hanteras. (ansvariga: alla) 4. Alla förvaltningar och bolag ska ha en planering för evakuering av verksamheten vid händelser som innebär risk för olyckor.(ansvarig: KS) 5. Prioritera (utifrån risk- och sårbarhetsanalys 2015) vilka verksamheter ska kunna upprätthållas under snöoväder. (ansvariga: alla) 6. Personalens kunskaper ska öka om hur man kan skapa trygghet för barn och ungdomar i olika kommunala verksamheter (KN en av flera ansvariga) 7. Barn och ungdomar ska erbjudas drogfria miljöer och arrangemang. (KN en av flera ansvariga) Kulturnämnden bedömer åtgärderna relevanta för nämndens verksamhetsområden. Finns det andra perspektiv inom nämndens/styrelsens område som inte har beaktats i handlingsprogrammet? Under Barnolyckor önskar kulturnämnden att mötesplatser för unga anges som ett exempel, då förslag på åtgärder att förebygga barnolyckor berör dessa verksamheter. Kulturnämnden kan inte se att det finns något skrivet om skydd mot olyckor gällande konstnärlig gestaltning i offentlig miljö, som skulle kunna ingå under vardagsolyckor, naturolyckor och olyckor orsakade av kriminella handlingar. Kommentar: Kapitel klotter har utgått då det ej regleras av LSO. Är indikatorerna skrivna på ett sådant sätt att de mäter om ambitionerna uppnås? Indikatorer, som är av relevans för kulturnämndens verksamheter kopplat till Hot och våld mot barn, anges vara antalet polisanmälningar och Resultat av LUPP Indikatorerna mäter inte utbildningsinsatser, som skulle kunna ge en bra bild av aktuell kunskapsnivå hos personalen om problematiken. Vidare önskas svar på följande frågeställningar vid

106 granskning av bilagan: Är texten uppdaterad och relevant? Finns det annan statistik som behöver lyftas in? Kulturnämnden har granskat de texter som direkt berör kulturnämndens verksamheter. Texten om barnolyckor skulle med fördel kunna kompletteras med att det inte funnits statistik kring incidenter som drabbar barn och unga på mötesplatser för unga. Huruvida texten om barnolyckor kan bedömas som uppdaterad och relevant är svår att kommentera, då det inte anges källor till vart statistiken kommer ifrån. Att redovisa antal olycksfall i Sverige är intressant, men det vore mer relevant att veta hur siffran ser ut för Halmstads kommun. Texten om hot och våld mot barn är både uppdaterad och relevant. Här finns föredömligt uppdaterad statistik om läget i Halmstads kommun. Det anges också vilka källor statistiken kommer ifrån. Kulturnämnden ser inte att handlingsprogrammet behöver kompletteras med ytterligare texter eller statistik. Laholmsbuktens VA Övriga kommentarer Handlingsprogrammet för skydd mot olyckor är ett styrdokument, som ska beaktas i den årliga processen med att formulera nämndernas verksamhetsplaner. Nämnden har inom sitt verksamhetsområde ansvar för arbetet med skydd mot olyckor. Programmet tydliggör nu att berörda nämnder ansvarar för sina respektive delar och hur de integreras i verksamhetsplanen. Ambitionen med detta anges vara att förslag till åtgärder blir till mål och aktiviteter, som sedan följs upp och utfallet redovisas tertialvis. Handlingsprogrammet är ett gediget dokument med förslag på 70 åtgärder och 35 indikatorer som behöver följas upp. Risken med ett så omfattande program är att den inte kommer att få den genomslagskraft som det är tänkt i verksamheternas verksamhetsplaner. Sammanfattningsvis ställer sig kulturnämnden positiv till uppdateringen och revideringen av handlingsprogram för skydd mot olyckor. Generella synpunkter på handlingsprogrammet Det är bra att förslaget till handlingsprogram för skydd mot olyckor är mindre omfattande än det senaste handlingsprogrammet. För att öka tydligheten och läsbarheten kan det dock koncentreras ytterligare. Exempelvis genom att fokusera på det som specifikt gäller Halmstads kommun och därmed ta bort viss generell text, att hänvisa till lagen om skydd mot olyckor istället för att skriva av den (kapitel 1.2) etc. Syftet med arbetet för skydd mot olyckor kan med fördel

107 omformuleras (1.1.2 Syfte). Det bör framgå att arbetet främst handlar om att ge ett tillfredsställande och likvärdigt skydd för invånarna, istället för som det nu är formulerat att det ytterst handlar om att vi ska uppfylla lagkrav. Det bör göras tydligt hur handlingsprogrammet styr och ska följas upp, för att förenkla och förtydliga arbetet på förvaltningarna. Det står att handlingsprogrammet är ett styrdokument som ska beaktas i arbetet med att ta fram planeringsdirektivet, som i sin tur ligger till grund för att formulera nämndernas verksamhetsplaner. Ambitionerna och förslag till åtgärder i handlingsprogrammet blir då till mål och aktiviteter som följs upp varje tertial. Laholmsbuktens VA anser att det är viktigt att uppföljningen av handlingsprogrammet inte sker separat utan integreras i verksamhetsuppföljningen. Handlingsprogrammet för skydd mot olyckor sträcker sig över en mandatperiod, och planeringsdirektiv arbetas fram årligen. Därmed kan förslagen på åtgärder ges olika prioritering, och allt behöver inte åtgärdas samtidigt. Sammanfattningen bör lyfta de viktigaste riskerna, ambitionerna, förslag på åtgärder etc. för att underlätta för de som eventuellt inte läser hela handlingsprogrammet. Den nuvarande sammanfattningen beskriver upplägget av handlingsprogrammet mer än det faktiska innehållet. Kommentar: Förtydliganden har gjorts Övergripande frågeställningar vid granskning av handlingsprogrammet Är utmaning, ambition & inriktning samt förslag på åtgärd relevant för nämndens/ bolagsstyrelsens verksamhetsområde? Handlingsprogrammet bör i första hand lyfta fram vad som ska göras, inte styra hur. Emellanåt är handlingsprogrammet otydligt formulerat på så sätt att vissa beskrivningar avseende utmaning, ambitioner och inriktning samt förslag på åtgärder inte följer strukturen som beskrivs i kapitel Skillnader mellan utmaning och ambition är därmed i vissa fall otydlig. LBVA bör tas bort från förslag på åtgärd nr 4 (Utred behovet att inom kommunen anordna en uppställningsplats för farligt godstransporter på väg), kapitel Utsläpp av farligt ämne, eftersom det inte är inom förvaltningens ansvar att utreda ett sådant behov. Om ett behov bedöms finnas kommer däremot LBVA att medverka i arbetet med val av plats. Då är det t.ex. viktigt att en lokalisering av en uppställningsplats inte sker inom vattenskyddsområde. Det är tveksamt om förslag på åtgärd nr 2 (Avlopps- och dagvattenhanteringen ska säkerställas tidigt i kommunens planprocess med särskild hänsyn till utvecklingen av vattennivåer i hav, vattendrag och sjöar), kapitel 2.4.1, har koppling till lagen om skydd mot olyckor. Denna planering är mer långsiktig och hanteras oberoende av detta handlingsprogram.

108 Utmaning anger att Halmstad har ett av Sveriges längsta va-nät i förhållande till antalet invånare. Denna mening behöver tas bort. Finns det andra perspektiv inom nämndens/styrelsens område som inte har beaktats i handlingsprogrammet? I framför allt förslag på åtgärder kopplade till naturolyckor (t.ex. Skyfall och höga flöden) nämns klimatanpassning, översvämningar, planer, infrastruktur osv. Allt arbete som har med planer att göra berör hela samhällsbyggnadsprocessen. Då bör också samtliga berörda nämnder vara delansvariga i åtgärder som kopplas till detta, inte enbart KS. Är indikatorerna skrivna på ett sådant sätt att de mäter om ambitionerna uppnås? Laholmsbuktens VA föreslår att indikatorerna utgår. Alternativt kan de anges som förslag på indikatorer. I och med att det i handlingsprogrammet anges att ambitioner och förslag på åtgärder blir till mål och aktiviteter i verksamhetsplanerna bör motsvarande resonemang kunna innebära att förslag på indikatorer blir mätetal. Då kan dessa följas upp i den ordinarie uppföljningen av verksamhetsplanerna. Vissa indikatorer är inte formulerade så att de mäter om ambitionerna uppnås. Om indikatorerna ska finnas kvar bör revidering göras, i samråd med Laholmsbuktens VA. Frågeställningar vid granskning av bilagan Det är tveksamt om bilagan är nödvändig för detta handlingsprogram. Laholmsbuktens VAs allmänna uppfattning är att styrande dokument blir tydligare och bättre av att vara så konkreta som möjligt och därmed inte innehålla mycket mer än det som krävs. Om bilagan kommer att vara kvar bör den kortas ner och vara mer konkret, bland annat genom att fokusera på uppgifter för Halmstad och ta bort sådant som gäller generellt i Sverige, ha en tydligare koppling till handlingsprogrammet, inte upprepa sådant som finns i handlingsprogrammet, uppdateras avseende text som rör Laholmsbuktens VAs ansvarsområde. Handläggare på Laholmsbuktens VA bistår då. Miljönämnden Kommentar: Vissa revideringar har gjorts. Miljönämnden beslutar att avge följande yttrande: 1. Kapitlet Utsläpp av farliga ämnen, förslag på åtgärder punkt 2. Förslaget bör ha följande lydelse: Överväg förbudszonens utformning och vidta åtgärder för att förhindra transporter på känsliga sträckor (KS, RN, TE, MN)." 2. Kapitlet Utsläpp av farliga ämnen, förslag på

109 åtgärder punkt 5: Förslaget bör ändras så att huvudansvaret för samordning ligger på nämnd med operativt ansvar, t.ex. teknik- och fritidsnämnden. 3. Kapitlet Trafikolyckor, förslag på åtgärder, punkt 10. Förslaget bör ha följande lydelse: Höga säkerhetskrav ska ställas på kommunens egna fordon bland annat i form av bälte till alla passagerare och där så är möjligt för tjänsten utrustas med alkolås (SE, beställande nämnd).". 4. Kapitel Olyckor i och vid vatten, i förslaget saknas att Sjöräddningssällskapet Grötvik i Halmstad utgör en viktig resurs både vid livräddning men även vid miljöolyckor 5. Kapitel 2.4 Olyckor på grund at infrastruktursvikt, i förslaget saknas tele- och IT-infrastruktur som område. Handlingsplanen bör kompletteras med detta Kommentar Kapitlet kommunikation har strukits. Frågorna hanteras istället löpande med koppling till andra områden i handlingsprogrammet. Kapitlet Utsläpp av farliga ämnen, förslag på åtgärder punkt 2 "Överväg förbudszonens utformning och vidta åtgärder för att förhindra transporter på känsliga sträckor (KS, RN, TE)." Förvaltningen bör kunna bidra med expertkunskaper i arbetet med att ta fram förbudszoner. Förslaget bör ändras så att "Överväg förbudszonens utformning och vidta åtgärder för att förhindra transporter på känsliga sträckor (KS, RN, TE, MN)." Kapitlet Utsläpp av farliga ämnen, förslag på punkt 5 "Ta fram rutiner för efterarbete vid en olycka med farligt ämne för att minska miljömässiga följdeffekter (MN, RN, TE).". I Halmstads kommuns krisorganisation har miljöförvaltningen förutom ett myndighetsperspektiv med tillsynsuppgift även en rådgivande roll med expertkunskap. Förvaltningen har ingen operativ roll. Huvudansvaret för samordning av operativa frågor ligger inte inom miljönämndens verksamhetsområde. Förslaget bör ändras så att huvudansvaret för samordning ligger på nämnd med operativt ansvar, t.ex. teknik- och fritidsnämnden. Under Kapitlet Trafikolyckor, förslag på åtgärder, punkt 10 "Höga säkerhetskrav ska ställas på kommunens egna fordon bland annat i form av alkolås och bälte till alla passagerare (SE, beställande nämnd).". Vad avser alkolås kan bilar som miljönämndens personal använder ur säkerhetssynpunkt inte vara utrustade med alkolås. Personal behöver ha möjlighet att vid en hot- och våldsituation

110 avlägsna sig från platser direkt. Förvaltningen föreslår att förslaget ändras till "Höga säkerhetskrav ska ställas på kommunens egna fordon bland annat i form av bälte till alla passagerare och där så är möjligt för tjänsten ska fordonen utrustas med alkolås (SE, beställande nämnd).". Under kapitlet väderrelaterade olyckor (2.3.1) listas skyfall och höga flöden, snöoväder och värmeböljor. Ambitionen och inriktningen " I Halmstads kommuns samhällsplanering ska åtgärder vidtas så att samhällsviktig verksamhet kan bedrivas utan störning vid extrema väderpåfrestningar." ligger inom nämndens verksamhetsområde och utgör del i den tillsyn som nämnden bedriver. De indikatorer och förslag på åtgärder som listas är relevanta. Däremot är dessa indikatorer och förslag på åtgärder inte inom miljönämndens verksamhetsområde. Kapitlen avloppsystem dagvatten, Elförsörjning, Fjärrvärme/fjärrkyla berör miljönämndens verksamhetsområde indirekt genom den tillsyn miljönämnden utövar mot verksamheter i kommunen. Räddningsnämnden Förvaltningen anser i övrigt att utmaning, ambition och inriktning samt förslag på åtgärder är relevanta för miljönämndens verksamhetsområde. Förvaltningen har inga synpunkter på ytterligare perspektiv som bör lyftas in eller på föreslagan indikatorer. Förvaltningen har inga synpunkter på bilagan. Handlingsprogrammet är ett gediget arbete som inom de flesta områden redovisar högt ställda ambitioner med förslag till åtgärder. Dock anser Räddningsnämnden att de två första ambitioner inom området väderrelaterade olyckor har en operativ och inte en förebyggande inriktning. Dessa borde omformuleras förslagsvis till lydelse enligt nedan. Verksamheter inom Halmstads kommun ska vidta rimliga åtgärder för att förebygga, och minimera följderna av, skador på infrastrukturen till följd av väderrelaterade olyckor. Halmstads kommun ska verka för att ägare/innehavare av enskild egendom blir medvetna om sitt egenansvar för att förebygga, och minimera följderna av, skador till följd av väderrelaterade olyckor. Under avsnittet utsläpp av farliga ämnen saknar Räddningsnämnden en ambition kring en utrymningssituation. En sådan skulle kunna formuleras Kommunen ska för att minimera konsekvenserna för den enskilde i händelse av utsläpp av farligt ämne eller radioaktiv strålning, genomföra en utrymnings/evakuerings planläggning

111 av människor från utsatta/hotade områden. Huvudansvaret för en sådan planering bör ligga på kommunstyrelsen. Servicenämnden Socialnämnden För att handlingsprogrammet ska få genomslag och kunna uppfyllas under året är det av största vikt att det dels på ett enkelt och lättförståeligt sätt görs tillgängligt såväl för allmänheten som för aktörer av olika slag inom t ex samhällsbyggnadssektorn, men även att olika nämnder och bolag tar med föreslagna åtgärder i sina respektive verksamhetsplaner under mandatperioden. 1. Servicenämnden föreslår att avsnitt Trafikolyckor, avsnittet Förslag på åtgärder, punkt nr 10 stryks och ersätts med: Höga säkerhetskrav ska ställas på kommunens egna fordon. 2. Servicenämnden har i övrigt inget att erinra mot förslaget till Handlingsprogram för skydd mot olyckor KS 2016/0123. Socialnämnden ser det som förtjänstfullt att handlingsplanen inte enbart omfattar naturolyckor och brand. Vardagsolyckor och olyckor kopplade till kriminella orsaker är komplexa och svåra att förebygga men nämnden anser att det är en bra start att de lyfts fram i handlingsplanen. I kapitel gällande våld vill socialnämnden att definition görs bredare. Dels är definitionen bara fysiskt våld och det finns ju en bredare definition som tillämpas både när det gäller våld i nära relation och våld mot barn. Kommentar Definition enligt Socialstyrelsen: fysiskt, sexuellt, psykiskt, social utsatthet, materiell, ekonomisk utsatthet inlagd i handlingsprogrammet. Kommunstyrelsen önskar vidare särskilt att nämnden svarar på dessa riktade frågor: Är utmaning, ambition & inriktning samt förslag på åtgärd relevant för nämndens/bolagsstyrelsens verksamhetsområde? Socialnämnden bedömer att ambition & inriktning är relevant. Finns det andra perspektiv inom nämndens/styrelsens område som inte har beaktats i handlingsprogrammet? Socialnämnden ser att det finns en förhöjd risk för att fler söker sig till våldsbejakande extremism eller kriminella miljöer utifrån hur väl vi kommer lyckas med integrationen av den rätt stora gruppen ensamkommande ungdomar som kommit senaste året. Att växa upp på HVB hem eller i familjehem kombinerat med att man kommer från sämre skolförutsättningar gör att gruppen ensamkommande ungdomar födda samlar kända riksfaktorer för utanförskap i en snäv demografisk grupp. Detta kan och bör beaktas.

112 Kommentar De åtgärder som föreslagits bedöms vara tillräckliga. Arbetet med specifika riskgrupper bör ingå i arbetet med att ta fram ne handlingsplan för arbetet med våldsbejakande extremism som föreslås som åtgärd. Bedömningen är vidare att det är onödigt att specificera gruppen ensamkommande ytterligare genom att konstatera den förhöjda risken för våldsbejakande extremism i detta handlingsprogram. Är indikatorerna skrivna på ett sådant sätt att de mäter om ambitionerna uppnås? Ja, även om antal polisanmälningar som indikator är problematisk utifrån att det är känt att det är stora mörkertal. Förändringarna i antal kan därmed bli ytterst svårtolkade. Är texten uppdaterad och relevant? Socialnämnden bedömer att texten är uppdaterad och relevant. Teknik- och fritidsnämnden Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Finns det annan statistik som behöver lyftas in? Socialnämnden bedömer inte att någon särskild statistik saknas. Nämndens bedömning är att redovisade utmaningar, ambitioner och förslag är relevanta, framförallt beroende på att inriktningen inom dessa områden överensstämmer med det arbete som förvaltningen bedriver och som grundas på styrdokument som teknik- och fritidsnämnden fastställt. Synpunkter på handlingsprogrammet I Del 2 Olycksförebyggande verksamhet under punkt Trafikolyckor, föreslås åtgärden att alla skolor ska rikta informationsinsatser till eleverna för att öka cykelhjälmsanvändningen, där nämnden anges som utförare av åtgärden. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden avser inte att ålägga verksamheterna några särskilda aktiviteter för att informera om lagen om användande av cykelhjälm. Skälet för det ställningstagandet är att elever och studerande inom nämndens verksamheter i samtliga fall är över 15 år och omfattas därför inte av trafikförordningen (1998:1276) som reglerar att barn upp till 15 år är skyldiga att använda cykelhjälm. Externa aktörer Kustbevakningen Region Sydväst Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ställer sig bakom förslaget till Halmstads kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor. Kustbevakningen region sydväst har granskat handlingsprogrammet för Räddningstjänsten Väst och har följande synpunkter: Myndigheten vill påpeka att det inte finns något i

113 Nämnden för överförmyndare i samverkan - Halmstad, Hylte, Laholm Polisen (lokalpolisområde Halmstad) Sjöfartsverket Trafikverket handlingsprogrammet som berör följande områden om detta inte finns i del 3 av handlingsprogrammet som ej är en del avhandlingsprogrammet som remitterats. Förmågan till att hantera utsläpp av farliga ämnen på kommunalt vatten och ej heller risk och konsekvens för hur ett större utsläpp i Kattegatt som når land skulle påverka kommunen. Kustbevakningen vill också påpeka att man inte i programmet redogör för ansvarsförhållandena för räddningstjänst på statligt vatten där Kustbevakningen svarar för miljöräddning och Sjöfartsverket för livräddning, ej heller gränserna mellan statligt och kommunalt vatten finns ej redovisade. Avstår från yttrande Ställer sig bakom handlingsprogrammet Inga synpunkter Synpunkter: Nollvisionens mål Det är positivt att kommunen ska arbete med trafiksäkerhet i enlighet med nollvisionens mål. Sammanfattning Region Halland (tjänstemannayttrande) Trafikverket bedömer att Halmstads handlingsplan har fått med de väsentliga frågorna som har koppling till Transporter och trafiksäkerhet. Inom Halmstads kommun bedriver Region Halland samhällsviktig verksamhet. Denna bör beaktas ur flera aspekter, inte minst fjärrvärme och fjärrkyla. Avbrott i färskvattenförsörjningen kommer att utgöra en komplicerande faktor och utgöra en risk för störningar i vår samhällsviktiga verksamhet i kommunen. I dokumentet bör hänvisning ske till gällande Nödvattenplan. Kommentar Kopplat till lagen om extraordinära händelser, ej lagen om skydd mot olyckor. Beträffande kapitel 2.5 Olyckor orsakade av kriminella handlingar: Med anledning av det ökade terrorhot som vi ser inte minst i Sverige bör även det perspektivet beaktas och riskreducerande åtgärder övervägas.

114 Kommentar Hänvisning till : 3. Halmstads kommun ska ha en handlingsplan för att förebygga våldsbejakande extremism (KS, SN, UAN). Rent generellt så saknas också en beskrivning av samverkan mellan regional- och kommunal sjukvård. Ett exempel på denna samverkan kan vara då våra organisationer utsätts för smitta, sjukdomsutbrott eller andra gemensamma allvarliga händelser och där den medicinskt ansvariga sjuksköterskan (MAS) i kommunen kommer att vara en viktig länk i samverkan med Region Halland Räddningstjänsten Väst Laholms kommun Hylte kommun Falkenbergs kommun Länsstyrelsen Kommentar Kapitlet smitta/sjukdomsutbrott är struket i handlingsprogrammet då det hanteras genom annan lagstiftning/rutin. Inget att erinra Laholms kommun har inget att erinra mot förslag till Halmstads kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor utöver att det i kapitel 2 kan förtydligas hur långt den enskildes ansvar sträcker sig. Inget att erinra Inga synpunkter Allmänt Länsstyrelsen finner att kommunen till stor del har behandlat de uppgifter lagstiftningen kräver av ett kommunalt handlingsprogram. Länsstyrelsen anser dock att kommunen ska utveckla nedan angivna uppgifter. De förslag nedan som benämns bör kan ses som utvecklingsmöjligheter som kan bidra till att stärka handlingsprogrammet ytterligare. Halmstads kommun presenterar ett genomarbetat och ambitiöst handlingsprogram. Handlingsprogrammet är dessutom välstrukturerat, vilket gör att den politiska ambitionen går att utläsa, dokumentet utgör information till kommunens medborgare och utgör ett underlag för Länsstyrelsens tillsyn enligt LSO. Länsstyrelsen ser positivt på att ett helhetsgrepp för risker tas och att det finns en ambition att förebygga dessa risker. Handlingsprogrammets överensstämmelse med de nationella målen Halmstad kommun har i handlingsprogrammet redogjort för de nationella målen, vilket Länsstyrelsen ser positivt på. Halmstad kommun har även angivit en egen ambition och inriktning i handlingsprogrammet som samstämmer med de nationella målen. Ambitionen och inriktningen för respektive risk hade med fördel kunnat utvecklas och kopplas ännu tydligare till de nationella målen, så att det finns en tydlig röd tråd mellan de nationella målen och

115 kommunens egna mål. Utifrån ambitionen och inriktningen presenteras förslag på åtgärder, dessa har en tydlig koppling till risken. Kommunen bör dock utveckla kopplingen mellan kartlagda risker och kommunens egna mål. Detta inkluderar även analys och slutsatser från nämnda kartläggning. Länsstyrelsen ser positivt på att varje åtgärd är kopplad till en eller flera nämnder och bolag. Det hade dock varit en fördel om det fanns en beskrivning av de förkortningar som används. Länsstyrelsen anser vidare att det bör förtydligas vilken nämnd som har ansvar för genomförande av åtgärderna och vilken som har ansvar för uppföljning av åtgärderna, eller om det är samma nämnd som har ansvar för båda delarna. Länsstyrelsen anser att kommunens mål generellt sett är ambitiösa och möjliga att följa upp, men kommunen får gärna förtydliga vilken nivå som är tänkt att uppnås under en viss period. Med fördel kan det även förtydligas inom vilken tidsram handlingsprogrammets olika förslag på åtgärder är tänkta att genomföras. De indikatorer som anges efter åtgärderna är bra, men hade gärna fått kopplas tydligare till förslagen på åtgärder. Indikatorer är ett bra verktyg som hjälper målen eller åtgärderna att bli mätbara och möjliga att följa upp. Kommentar Då HP använder förslag på åtgärder och ej mål är det upp till nämnd/bolagsstyrelse att sätta genomförandeplan. Gällande indikatorer är frågan ställd i remissrundan. Riskanalys enligt 3 kap. 3 och 8 Enligt LSO 3 kap. 3 och 8 ska de risker för olyckor som finns i kommunen och kan leda till räddningsinsats anges. En viktig utgångspunkt i detta arbete är tidigare inträffade olyckor. Exempel på statistik som bör användas är antalet räddningsinsatser inom olika kategorier, när olyckorna inträffar och omfattningen av tids- och resursåtgång för räddningsinsatserna. Såväl vanliga som sällanhändelser bör redovisas. En sammanfattning och slutsatser utifrån riskidentifieringen och analysen ska redovisas i handlingsprogrammet. Länsstyrelsen ser positivt på att Halmstad kommun har tagit ett brett grepp om riskerna och beskriver ett flertal olika risker samt hur dessa ska hanteras. Analysen av riskerna ska dock utvecklas, liksom slutsatser från analysen. Detta gäller framförallt de risker som inte tas upp i risk- och sårbarhetsanalysen. Vidare anser Länsstyrelsen att

116 Halmstad kommun bör utveckla sin kartläggning av risker som kan leda till en räddningsinsats. Detta för att underlätta planeringen och utformningen av den egna organisationen för räddningstjänst med utgångspunkt i lokala förhållanden och risker. Kartläggningen bör omfatta bland annat: - Antalet räddningsinsatser inom olika kategorier (trafik, brand i bostad/allmän byggnad/ej i byggnad, industri, utsläpp farligt ämne, drunkning med flera). - Antalet räddningsinsatser, fördelat på olika kategorier, och deras geografiska utspridning. Var i kommunen inträffar olyckor som leder till räddningsinsats? - När (månad, veckodag, tid) inträffar olika kategorier av olyckor som föranleder räddningsinsats? - Hur snabb har kommunen varit till skadeplats fördelat på de olika kategorierna? - Vid vilka byggnader och anläggningar finns en risk att en olycka skulle kunna föranleda stora förluster avseende liv, egendom och miljö (ex industri, Sevesoanläggning)? - Vilka andra händelser skulle kunna föranleda stora förluster avseende liv, egendom och miljö (ex skogsbrand, olycka med farligt gods)? Kartläggningen av risken för brand bör dessutom bland annat omfatta följande frågeställningar: - Var brinner det? Vilka typer av boendemiljöer är mest utsatta? Finns det bostadsområden/stadsdelar/kommundelar som är mer utsatta än andra? Vilka typer av allmänna byggnader/verksamheter är mest drabbade? Var finns det risk för bränder med särskilt omfattande konsekvens (många döda, stora skador på egendom och miljö)? - När brinner det? När (månad, veckodag, tid) inträffar bränderna inom respektive delområde? - Hur och varför brinner det? Vad är brandorsakerna? Var börjar bränderna? Startföremål och startutrymme?

117 Hur är omfattningen på bränderna vid räddningstjänstens framkomst? - Vid vilka byggnader/anläggningar finns en risk att en brand skulle kunna föranleda stora förluster avseende liv, egendom och miljö? - Finns det särskilda områden där riskerna är större (t.ex. kvartersbrand med särskild spridningsrisk till omkringliggande byggnader)? - Finns det byggnader/anläggningar eller områden med stort kulturhistoriskt värde? Kommentar Det mesta ovan tas upp i del 3 av handlingsprogrammet alternativt bilaga till del 3. Hela kartläggningen måste inte redovisas i handlingsprogrammet, men det kan vara en fördel att redovisa såväl kartläggning som analys i handlingsprogrammet, eller dess bilagor, och inte enbart i en sammanfattning. Detta för att det ger en tydligare och mer transparent bild av riskerna i kommunen och bakgrund till de åtgärder som bedömts som prioriterade. Åtgärder som anges i handlingsprogrammet bör vara kopplade till det resultat som framkommit i riskidentifieringen och analysen. Detta har beskrivits mer detaljerat tidigare i yttrandet. Det ska även finnas en koppling mellan riskanalysen och slutsatserna från denna samt planeringen av räddningstjänstens organisation. Länsstyrelsen anser vidare att likvärdigt skydd bör beaktas i handlingsprogrammet och att kommunen bör jämföra sig med andra liknande kommuner för att kunna göra en värdering av skyddet. Detta för att bättre kunna fastställa huruvida kommuninvånarna erhåller ett likvärdigt skydd utifrån de lokala förhållandena. Om slutsatserna från en sådan jämförelse blir att skyddet inte är likvärdigt bör kommunen ange vilka resurser de avser skaffa sig för att uppnå detta. Kommentar Viss omvärdsbevakning har gjorts, dels genom granskning av närliggande kommuners handlingsprogram, dels genom remitteringen av Halmstads handlingsprogram till närliggande kommuner. Förebyggande verksamhet enligt 3 kap. 3 I handlingsprogrammet ska det anges hur den förebyggande verksamheten är ordnad och hur den planeras enligt 3 kap. 3 LSO. Länsstyrelsen anser att det framgår i handlingsprogrammet

118 vad kommunen har får mål med sin förebyggande verksamhet. Däremot bör beskrivningen av hur den förebyggande verksamheten är ordnad för att nå uppsatta mål utvecklas. Detta kan exempelvis göras genom att beskriva vilka resurser kommunen har i form av årsarbetskrafter samt krav på kompetens för att genomföra tillsyn, rengöring och brandskyddskontroll samt information och rådgivning. Det framgår i bilagan till handlingsprogrammet hur rengöring och brandskyddskontroll bedrivs i kommunen, vilket dock ska redovisas i handlingsprogrammet. Det bör också förtydligas om det är Halmstads sotningsväsende AB eller Varbergs sotningsdistrikt Dick Hållden AB som utför sotning och brandskyddskontroll i kommunen. Halmstad kommun redovisar i bilagan till handlingsprogrammet sotningsfrister och hur egensotning hanteras. Samverkan vid tillsyn beskrivs i bilagan till handlingsprogrammet. Kommentar Ovanstående härrör del 3 i handlingsprogrammet (operativ räddningstjänst) och tas upp där alternativt i bilaga till del 3. Uppföljning och egenkontroll Halmstad kommun ska utveckla en systematik för uppföljning och egenkontroll, vilket saknas i detta handlingsprogram. Det bör även framgå hur denna information dokumenteras och vem som ansvarar för såväl uppföljningar som utvärderingar. Kommentar Förtydliganden kring stadskontorets roll som ansvarig för bland annat uppföljning har gjorts. Övriga Kommunala handikapprådet Övrigt När handlingsprogram antagits ska det tillställas Länsstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt de kommuner och andra med vilka samverkan inom förebyggande arbete eller räddningstjänst kan bli aktuellt enligt Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor 3 kap. 4. Gruppen invånare med funktionsnedsättningar är i högre grad än medelinvånaren utsatta för otrygghet och våld i nära relationer. Både inom privatlivet och i de verksamheter som bedrivs inom offentliga verksamheter. a. En större andel personer med funktionsnedsättning uppger

119 att de utsatts för kränkande behandling än övriga befolkningen, 24 procent i jämförelse med 18 procent. b. I åldersgruppen år uppger 18 procent av kvinnor med funktionsnedsättning att de har utsatts för våld eller hot om våld, i jämförelse med närmare 8 procent hos kvinnorna utan funktionsnedsättning. Samlad uppföljning av funktionshinderspolitiken Hur är läget 2015 c. T.ex. många kvinnojourer har inte möjlighet att ta emot funktionsnedsatta personer i skyddat boende. d. Trafiksituationen med delade ytor för gång och cykeltrafik medför stor risk för olyckor där den gående meddålig balans, ouppmärksamhet eller där barn gör oväntade rörelser och kollisioner sker med cyklar, elcyklar och/eller sk. 25-mopeder. e. Elförsörjningen vid särskilda boenden för personer med t.ex. grava neuropsykiatriska störningar måste fungera även vid tillfällen då övrig elförsörjning blir utslagen. Det är ofta stora svårigheter med att flytta eller störa de dagliga rutinerna. Kommentar Ovanstående ska ingå i planeringsprocesser då åtgärdsförslagen blir verksamhetsmål Avstått: Hallands hamnar AB Halmstads Flygplats AB

120 Ärende 5 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsen Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum KS 133 KS 2015/0369 Revidering av lönepolicy Beslut Kommunstyrelsens beslut: Kommunfullmäktige föreslås besluta att anta revideringen av lönepolicyn. Ärendet Nuvarande lönepolicy beslutades av kommunfullmäktige och är därmed i stort behov av en revidering. HR-avdelningen fick i maj 2015 uppdraget av kommunstyrelsens personalutskott att återkomma med förslag på en reviderad lönepolicy. Policyn skulle anpassas utifrån gällande löneavtal samt ha sin utgångspunkt från de beslut som fattats i planeringsdirektiv med budget Syftet med revideringen är att vidmakthålla policyn som ett grundläggande styrdokument i kommunens övergripande lönebildningsfrågor. Ett nytt förslag till lönepolicy föreligger. Ärendets beredning Kommunstyrelsens personalutskott , 15. Stadskontorets HR-avdelning och med remiss till samtliga nämnder och bolag. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att anta revideringen av lönepolicyn. Beslutsgång Kommunstyrelsen beslutar enligt förslag.

121 Vid protokollet Mikael Daxberg Justerat Ordförande Justerare Carl Fredrik Graf Anders Rosén

122 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsens personalutskott Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum KPU 15 KS 2015/0369 Revidering av lönepolicy Beslut Kommunstyrelsens personalutskott beslutar föreslå att kommunfullmäktige beslutar att anta revideringen av lönepolicyn. Ärendet HR-avdelningen fick i maj 2015 uppdraget av kommunstyrelsens personalutskott att återkomma med förslag på en reviderad policy om lön. Revideringen skulle anpassas utifrån gällande löneavtal samt ha sin utgångspunkt från de beslut som fattats i planeringsdirektiv med budget Syftet med revideringen av lönepolicyn är att vidmakthålla policyn som ett grundläggande styrdokument i kommunens övergripande lönebildningsfrågor.förslag till reviderad lönepolicy har beretts av en arbetsgrupp samt en facklig referensgrupp. Förslaget har diskuterats vid personalutskottets sammanträde i november med avsikt att låta förslaget gå ut på remiss till samtliga nämnder och styrelser inför ärendets fortsatta handläggning. Samtliga inkomna remissvar har ställt sig positiva till arbetsgruppens förslag på revidering av lönepolicyn. Vid protokollet Leif Johansson Justerat Ordförande Ann-Charlott Mankell Justerare Krissi Johansson

123 1(3) Tjänsteskrivelse Diarienummer: KS 2015/0369 Version: 1.0 Beslutsorgan: KF HR-avdelningen Leif I Johansson E-post: leif.i.johansson@halmstad.se Telefon: Revidering av lönepolicy Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsens personalutskott beslutar att föreslår att kommunfullmäktige beslutar att anta revideringen av lönepolicyn. Sammanfattning Hr- avdelningen fick i maj 2015 uppdraget av kommunstyrelsens personalutskott att återkomma med förslag på en reviderad policy om lön. Revideringen skulle anpassas utifrån gällande löneavtal samt ha sin utgångspunkt från de beslut som fattats i planeringsdirektiv med budget Syftet med revideringen av lönepolicyn är att vidmakthålla policyn som ett grundläggande styrdokument i kommunens övergripande lönebildningsfrågor. Förslag till reviderad lönepolicy har beretts av en arbetsgrupp samt en facklig referensgrupp. Förslaget har diskuterats vid personalutskottets sammanträde i november med avsikt att låta förslaget gå ut på remiss till samtliga nämnder och styrelser inför ärendets fortsatta handläggning. Samtliga inkomna remissvar har ställt sig positiva till arbetsgruppens förslag på revidering av lönepolicyn. Ärendet Uppdrag Nuvarande lönepolicy beslutades av kommunfullmäktige och är därmed i stort behov av en revidering. Hr- avdelningen fick där av i Maj 2015 uppdraget av kommunstyrelsens personalutskott att återkomma med förslag på en reviderad policy om lön. Revideringen skulle anpassas utifrån nu gällande löneavtal samt ha sin utgångspunkt från de beslut som fattats i planeringsdirektiv med budget

124 Under de senaste åren har de centrala överenskomna lönekollektivavtalens grundläggande principerna stärks genom att dessa har varit oförändrade under en lång tid. De grundläggande principerna i avtalen bildar en central och viktig utgångspunkt i kommunens lönepolicy och lönebildningsarbetet i övrigt. Lönepolicy gäller samtliga nämnder och styrelser inom Halmstads kommun och bildar koncerngemensamt grundtänk och anger de allmänna och grundläggande förhållningsreglerna avseende koncernens gemensamma lönepolicy. Syftet med revideringen av lönepolicyn är att vidmakthålla policyn som ett grundläggande styrdokument i kommunens övergripande lönebildningsfrågor. Bakgrund I rollen som arbetsgivarorganisation tecknar Sveriges Kommuner och Landsting löneavtal med samtliga centrala fackliga organisationer. Löneavtalen ger varje kommun och landsting stora möjligheter att bestämma lönen i sina respektive verksamheter och använda lönen som ett styrmedel för att nå de uppsatta verksamhetsmålen. Den lokala lönebildningen är ett viktigt inslag i det lokala självstyret. Som en viktig del i hela lönebildningsprocessen utgör lönepolicyn de allmänna förhållningsreglerna i samband med lönesättningen för bl.a nyanställningar men även lönen som styrmedel i Halmstads kommun. Genom en tydlig, välkänd och förankrad lönebildningsprocess används individuell lön som stimulansverktyg för att uppmuntra medarbetare att bidra till ökad måluppfyllelse och utveckling i verksamheten. Analys, förslag och motivering Genom arbetsgruppens förslag till revideringar av en ny lönepolicy så anpassas lönepolicy till de centrala löneavtalens intentioner och de partsgemensamma grundläggande principerna för lönesättning. Förslaget anpassas även till kommunens mångåriga arbete och utveckling av lönepolitiken. En stor del i dessa förändringar är närmsta chefens ansvar i lönebildningen, vilket inte varit tydliggjort i nuvarande lönepolicy. Både förflyttningen i de centrala lönekollektivavtalen samt Halmstads kommuns utbildningsinsatser har varit en viktig del i denna förändring. Det är därmed angeläget att lönepolicyn tydliggör chefens ansvar för lönesättningen som styrmedel i verksamheten. Konsekvensen av revideringsförslaget är att lönepolicyn moderniseras utifrån löneavtalens intentioner. Vidare är framför allt nuvarande bedömningsgrunder i policyn föråldrade och varken harmoniserade med de centrala kollektivavtalen eller med kommunens lönebildningsarbete. 2

125 Ärendets beredning Inom kommunen Revideringsförslaget har handlagts av en arbetsgrupp samt en facklig referensgrupp utifrån information i CESAM. Arbetsgruppen har bestått av förhandlingschefen som varit sammankallande samt förvaltningschef, enhetschefer, rektorer och HR. Könsfördelningen i arbetsgruppen har varit lika. Den fackliga referensgruppen har utsetts av de fackliga organisationerna och har bestått av representanter från Sveriges Skolledarförbund, Kommunal, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund samt Vision. Ärendet har även presenterats i strategisk lönebildningsgrupp. Ärendet har även varit på remiss bland samtliga nämnder, styrelser och fackliga organisationer. Samtliga inkomna remissvar har ställt sig positiva till revideringsförslaget. Fackliga organisationer Se ovan Information har skett i samverkan angående uppdraget från Kommunstyrelsens personalutskott. Ärendet skall även samverkas i centrala samverkansgruppen i mars. Lista över bilagor - Förslag till reviderad lönepolicy - Nuvarande lönepolicy - Inkomna remissvar För stadskontoret Henry Bengtsson Kommunchef Stefan Almér HR-chef 3

126 Utgångspunkter för lönepolicy Syfte Halmstads kommuns lönepolicy ska bidra till att de mål som fastställs för verksamheterna uppnås genom en gemensam värderingsgrund för lönesättning. Vår lönepolitik ska stimulera till engagemang och goda arbetsresultat. Den ska även uppmuntra till att arbetet utförs effektivt och med hög kvalitet. Goda arbetsresultat ska löna sig. Lönebildningen ska bidra till en tryggad personalförsörjning på kort och lång sikt, med den kompetens som verksamheten behöver. Lönepolitiken ska vara sådan att Halmstads kommun kan vara konkurrens kraftig i förhållande till berörd arbetsmarknad. Lön som styrmedel Lönepolitiken är en av flera styr medel för att uppnå verksamhetens mål. En framgångsrik lönepolitik kännetecknas av att den motiverar medarbetarna till goda arbetsresultat som ska leda till lönekarriär och som möjliggör för kommunen att rekrytera och behålla attraktiva medarbetare över tid. Lönepolitiken förutsätter att medarbetarna känner till bedömningsgrunderna för lönesättningen i verksamheten. Lönesättning sker vid nyanställning och löneöversyner enligt kollektivavtal. Samma principer ska gälla oavsett kön, könsöverskridande identitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lönesättning i samband med nyanställning I samband med nyanställning ska ny lön utgå från arbetets ansvars- och svårighetsgrad arbetets innehåll. utbildning- och kompetens marknadsfaktorer

127 Principer för lönesättningen Lönesättningen är individuell och differentierad och bestäms utifrån måluppfyllelse och resultat i verksamheten är grundad på sakliga värderingar vad gäller befattningens krav och individens resultat bestäms utifrån en sammanvägning av marknadens krav och relationerna mellan löneläge hos olika yrkesgrupper inom kommunen, ska regleras vid avtalsenliga löneöversynstillfällen följs upp med analyser och jämförelser både inom kommunen och med berörd arbetsmarknad i övrigt ska ej utnyttjas till att orsaka en lönemässig konkurrens mellan kommunens olika verksamheter. Ansvarsfördelning Respektive chef ansvarar för; individuella bedömningar av verksamhetens medarbetare beskrivning av verksamhetsanpassade bedömningsgrunder att lönesättning sker i enlighet med kommunens samlade lönepolitik att inte använda lön som ett konkurrensmedel inom kommunen Förvaltningschef/VD ansvarar för att; löneöversyn genomförs utifrån löneavtalets intentioner och utifrån politikens fastlagda mål och inriktning samordna och följa upp lönesättning och lönestruktur inom förvaltningen/ansvarsområdet Stadskontoret ansvarar för att; utarbeta strategi för förhandlingar och löneöversyn, anvisningar och direktiv inför löneöversyn inleda och avsluta respektive löneöversyn samordna den årliga löneöversynen och följa upp lönesättningen inom kommunen. initiera insatser som utvecklar den samlade lönepolitiken

128 LÖNE POLICY I HALMSTADS KOMMUN Utgångspunkter för lönepolicy Lönepolicyn har stor betydelse för de anställdas engagemang liksom för de kommunala verksamheternas möjlighet att nå erforderliga effektivitets- och produktivitetsförbättringar. Lön som styrinstrument Lön kan utgöra ett styrinstrument vad gäller att skaffa förutsättningar för att nå ökad motivation och resultat. En framgångsrik lönepolicy kännetecknas av att den stimulerar arbetstagarna till goda arbetsinsatser och möjliggör för kommunen att rekrytera och behålla goda medarbetare. Lönepolicyn och jämställdheten Målet för lönepolicyn ska dessutom vara att osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor elimineras. Detta gäller självklart inom respektive yrkesgrupp men även i jämförelse mellan olika yrkesgrupper som värderas lika. Lönepolicyn och ekonomin Vid tillämpning av lönepolicyn måste hänsyn tas till rådande ekonomiska förutsättningar och utvecklingen på arbetsmarknaden. Enligt gällande kollektivavtal ska en jämförelse göras mellan den kommunala personalens löne- och anställningsvillkor och dylika villkor för personal anställda inom andra avtalsområden på orten/i regionen. Med ett begränsat ekonomiskt utrymme kan därför strävanden att utjämna osakliga löneskillnader inom kommunen sättas framför ambitionen att likställa löneläget med andra arbetsgivare. Det är inte heller självklart att andra mindre arbetsgivare på orten eller i regionen skall vara löneledande för kommunen. Bedömningsgrunder Lönen bör bestämmas utifrån: arbetets svårighetsgrad individens prestation individens sociala kompetens arbetsmarknadsfaktorer

129 Principer för lönesättningen Lönesättningen: Är individuell och differentierad och bestäms utifrån arbetsuppgifter och åstadkommen prestation. Är grundad på sakliga värderingar vad gäller befattningens krav och individens prestation. Bestäms utifrån en sammanvägning av marknadens krav och relationerna mellan löneläget hos olika yrkesgrupper inom kommunen. Förutsätter att medarbetarna känner till bedömningsgrunderna genom de medarbetarsamtal som ska genomföras enligt kommunens personalpolitik. Skall normalt regleras vid avtalsenliga löneöversynstillfällen. Vem beslutar? Kommunstyrelsen fastställer den övergripande lönepolicyn som gäller för alla anställda, samt ansvarar för dess uppföljning. Kommunstyrelsens förhandlingsdelegation ansvarar för tecknande av kollektivavtal. Stadskontoret svarar för information om lönepolicyn och stödet till lönesättande chefer. Förvaltningschefen ansvarar för värdering och lönesättning av de anställda i enlighet med lönepolicyn. Vid nyanställning beslutar förvaltningschefen om lönesättning efter samråd med stadskontoret. Vid löneöversyn kan kommunstyrelsens förhandlingsdelegation ge förvaltningschefen i uppdrag att förhandla. Kommunstyrelsens förhandlingsdelegation avslutar löneöversynsförhandlingar och tecknar kollektivavtal. Följs upp med analyser och jämförelser både inom kommunen och med arbetsmarknaden i övrigt. Ska ej utnyttjas till att orsaka en lönemässig konkurrens mellan kommunens olika verksamheter. Beslutad av kommunfullmäktige

130

131

132

133

134

135 HALMSTADS KOMMUN Hemvårdsnämnden Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum HN 31 HN 2015/0545 Begäran om yttrande angående ny lönepolicy Beslut Hemvårdsnämnden godkänner förslag till yttrande över ny lönepolicy i Halmstads kommun. Ärendet Hemvårdsnämnden är positiv till förslaget om ny lönepolicy. Det är positivt att den är kortfattad och anger ansvarsfördelning på olika nivåer. Nämnden ser dock att det kan tydliggöras ytterligare hur förutsättningarna för lönesättning ser ut. Enheten för HR på stadskontoret har tagit fram ett förslag på ny Lönepolicy för Halmstads kommun. Nämnder och bolag får möjlighet att yttra sig om förslaget till ny lönepolicy senast Ärendets beredning På hemvårdsförvaltningen har tjänstemän på stabsenheten och ledningsgrupp behandlat ärendet. Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Förslag till beslut Hemvårdsnämnden godkänner förslag till yttrande över ny lönepolicy i Halmstads kommun. Beslutsgång Hemvårdsnämnden beslutar enligt bilagt förslag. Vid protokollet Britt Wiklander Justerat Ordförande Justerare Ann-Charlott Mankell Rose-Marie Henriksson

136 1(1) Yttrande Diarienummer: HN 2015/0545 Version:1,0 Beslutsorgan: HN Stabsenheten Susanne Karlsson E-post: Telefon: Yttrande ang. Lönepolicy (KS 2015/0369) Halmstads kommuns lönepolicy ska bidra till att de mål som fastställs för verksamheterna uppnås genom en gemensam värderingsgrund för lönesättning. Hemvårdsnämnden är positiv till lönepolicyn. Det är positivt att den är kortfattad och anger ansvarsfördelning på olika nivåer. Hemvårdsnämnden ser dock att följande kan tilläggas: Det bör nämnas tydligare i dokumentet att förutsättningarna för lönesättning är att medarbetarsamtal och lönesamtal hålls årligen. Under ansvarsfördelning tydliggöra att respektive chef ansvarar för att lönen inte används som ett konkurrensmedel inom förvaltningen och stadskontroet ansvarar för att lönen inte används som ett konkurrensmedel inom kommunen. För Hemvårdsnämnden Ann-Charlott Mankell Ordförande Jennie Vidal Förvaltningschef 1

137 HALMSTADS KOMMUN NÄMNDEN FÖR LAHOLMSBUKTENS VA Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum LBVA 6 LBVA 2015/0414 Begäran om yttrande: revidering av lönepolicy * Beslut 1. Nämnden för Laholmsbuktens VA har inget att erinra mot förslag till reviderad lönepolicy. 2. Nämnden för Laholmsbuktens VA beslutar att komplettera yttrandet enligt Lena Olofsdotters (C) yrkande. Ärende Nämnden för Laholmsbuktens VA har fått en begäran om yttrande beträffande förslag till reviderad lönepolicy i Halmstads kommun. Halmstads kommuns lönepolicy ska bidra till att de mål som fastställs för verksamheterna. Lönepolitiken ska stimulera till engagemang och goda arbetsresultat. Den ska även uppmuntra till att arbetet utförs effektivt och med hög kvalitet. En framgångsrik lönepolitik kännetecknas av att den motiverar medarbetarna till goda arbetsresultat som ska leda till lönekarriär och möjliggör för kommunen att rekrytera och behålla attraktiva medarbetare över tid. Nämnden för Laholmsbuktens VA har inget att erinra mot förslag till reviderad lönepolicy. Ärendets beredning Tjänsteskrivelse daterad 29 december Förslag till yttrande daterat 29 december Begäran om yttrande beträffande förslag till reviderad lönepolicy i Halmstads kommun från stadskontoret registrerat 15 december Förslag till beslut Nämnden för Laholmsbuktens VA har har inget att erinra mot förslag till reviderad lönepolicy. Diskussion uppstår. Yrkande Lena Olofsdotter (C) yrkar att yttrandet kompletteras med följande text: Attraktiviteten som arbetsgivare avgörs dock inte bara av lönen. Stimulerande och utvecklande arbetsuppgifter och ansvarsområden samt andra förmåner utöver ersättning i form av lön har betydelse för hur kommunen kan attrahera och behålla medarbetare. Lönepolicyn bör därför ses som en del i kommunens samlade arbete med syfte att nå

138 uppställda mål, effektivitet, hög kvalitet och tryggad personalförsörjning på kort och lång sikt. Beslutsgång Nämnden för Laholmsbuktens VA beslutar enligt föreliggande förslag med komplettering enligt Lena Olofsdotters (C) yrkande. Vid protokollet Carina Malmgren Justerat Ordförande Justerare Ola Nilsson (MP) Imre Gulyas (S)

139 1(1) Yttrande Diarienummer: LBVA 2015/0414 Version:1,0 Beslutsorgan: KS Susanne Isacson E-post: Telefon: Reviderad lönepolicy (KS 2015/0369) Nämnden för Laholmsbuktens VA har inget att erinra mot förslag till reviderad lönepolicy Attraktiviteten som arbetsgivare avgörs dock inte bara av lönen. Stimulerande och utvecklande arbetsuppgifter och ansvarsområden samt andra förmåner utöver ersättning i form av lön har betydelse för hur kommunen kan attrahera och behålla medarbetare. Lönepolicyn bör därför ses som en del i kommunens samlade arbete med syfte att nå uppställda mål, effektivitet, hög kvalitet och tryggad personalförsörjning på kort och lång sikt. För Laholmsbuktens VA Ola Nilsson (MP) Ordförande Mattias Leijon Förvaltningschef 1

140 HALMSTADS KOMMUN Teknik- och fritidsnämnden Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum TE 6 TE 2015/0458 Begäran om yttrande angående förslag på reviderad lönepolicy * Beslut Teknik- och fritidsnämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att anta reviderad lönepolicy med tillägg för Imre Gulyas (S) yrkande. Ärende Teknik- och fritidsnämnden har fått en begäran om yttrande beträffande reviderad lönepolicy i Halmstads kommun. Halmstads kommuns lönepolicy ska bidra till att de mål som fastställs för verksamheterna uppnås genom en gemensam värderingsgrund för lönesättning. Lönepolitiken ska stimulera till engagemang och goda arbetsresultat. Den ska även uppmuntra till att arbetet utförs effektivt och med hög kvalitet. Goda arbetsresultat ska löna sig och lönebildningen ska bidra till en tryggad personalförsörjning på kort och lång sikt, med den kompetens som verksamheten behöver. Lönepolitiken ska också vara sådan att Halmstads kommun kan vara konkurrenskraftig i förhållande till berörd arbetsmarknad. Vidare är lönepolitiken en av flera styrmedel för att uppnå verksamhetens mål. En framgångsrik lönepolitik kännetecknas av att den motiverar medarbetarna till goda arbetsresultat som ska leda till lönekarriär och möjliggör för kommunen att rekrytera och behålla attraktiva medarbetare över tid. Teknik- och fritidsnämnden föreslår att reviderad lönepolicy antas. Ärendets beredning Tjänsteskrivelse daterad 8 januari Förslag till yttrande daterat 8 januari Reviderad lönepolicy. Förslag till beslut Teknik- och fritidsnämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att anta reviderad lönepolicy. Diskussion uppstår.

141 Yrkande: Imre Gulyas (S) yrkar att yttrandet kompletteras med: "Attraktiviteten som arbetsgivare avgörs dock inte bara av lönen. Stimulerande och utvecklande arbetsuppgifter och ansvarsområden samt andra förmåner utöver ersättning i form av lön har betydelse för hur kommunen kan attrahera och behålla medarbetare. Lönepolicyn bör därför ses som en del i kommunens samlade arbete med syfte att nå uppställda mål, effektivitet, hög kvalitet och tryggad personalförsörjning på kort och lång sikt." Beslutsgång Teknik- och fritidsnämnden beslutar enligt föreliggande förslag med tillägg för Imre Gulyas (S) yrkande. Vid protokollet Julia Sorling Justerat Ordförande Justerare Lars Püss (M) Imre Gulyas (S)

142 1(1) Yttrande Diarienummer: TE 2015/0458 Version:2.0 Beslutsorgan: KF Stab Susanne Isacson E-post: Telefon: Reviderad lönepolicy (KS 2015/0369) Teknik- och fritidsnämnden har inget att erinra mot förslag till reviderad lönepolicy. Attraktiviteten som arbetsgivare avgörs dock inte bara av lönen. Stimulerande och utvecklande arbetsuppgifter och ansvarsområden samt andra förmåner utöver ersättning i form av lön har betydelse för hur kommunen kan attrahera och behålla medarbetare. Lönepolicyn bör därför ses som en del i kommunens samlade arbete med syfte att nå uppställda mål, effektivitet, hög kvalitet och tryggad personalförsörjning på kort och lång sikt. För teknik- och fritidsnämnden Lars Püss Ordförande Anders Ramsby Förvaltningschef 1

143 HALMSTADS KOMMUN Servicenämnden Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum SE 5 SE 2015/0131 Remiss lönepolicy Remissvar lönepolicy KS 2015/0369 Beslut Servicenämnden beslutar att ställa sig bakom förslaget till reviderad lönepolicy för Halmstads kommun. Ärendet Stadskontoret har tagit fram ett förslag till revidering av Halmstads kommuns lönepolicy. I arbetet har servicekontoret varit representerat via en verksamhetschef. Servicekontoret bedömer att revideringen ger en tydlighet i ansvarsfördelningen och att policyn bidrar till en god lönepolitik. Halmstads kommuns nuvarande lönepolicy antogs av kommunfullmäktige Stadskontoret har fått ett uppdrag att ta fram ett förslag till revidering av policyn. En arbetsgrupp med representanter från flera förvaltningar och bolag har, ledd av förhandlingschefen tagit fram förslaget. Stadskontoret har begärt nämnders och bolags yttrande angående förslag till reviderad lönepolicy med svarstid senast Servicenämnden har begärt och medgetts förlängd svarstid till Förslag till beslut Servicenämnden beslutar att ställa sig bakom förslaget till reviderad lönepolicy för Halmstads kommun. Beslut Servicenämnden beslutar enligt servicekontorets förslag Vid protokollet Christel Rehmark Justerat

144 Ordförande Justerare Maria Söderberg Micael Nilsson

145 HALMSTADS KOMMUN Kulturnämnden Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum KN 5 KN 2015/0333 Revidering av lönepolicy Beslut Kulturnämnden beslutar att det inte finns något att erinra mot det underlag som lämnats av stadskontoret angående revidering av lönepolicy KS 2015/0369. Ärendet Begäran om yttrande har inkommit från stadskontoret angående förslag på reviderad lönepolicy. Denna ska besvaras av nämnder, bolagsstyrelser samt fackliga organisationer med svar senast Den nu gällande lönepolicyn för Halmstads kommun antogs av kommunfullmäktige , 10. Det material som nämnden ombeds ta ställning till är en revidering av denna. Kulturnämnden föreslås besluta att det inte finns något att erinra mot det underlag som lämnats av stadskontoret angående revidering av lönepolicy KS 2015/0369. Ärendets beredning Med tanke på den korta svarstiden för att framställa ett yttrande mitt i jul ledigheten, har ärendet inte behandlats av fler än handläggarna och förvaltningschefen. Tjänsteskrivelse daterad den 23 december 2015 och förslag till reviderad lönepolicy, bifogas ärendet. Information på förvaltningens SAM-verkan Ärendet faller inte inom ramen för lokal MBL, då begäran om yttrande har skickats separat av stadskontoret till fackliga organisationer. Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar att det inte finns något att erinra mot det underlag som lämnats av stadskontoret angående revidering av lönepolicy KS 2015/0369. Beslutsgång Kulturnämnden beslutar enligt föreliggande förslag.

146 Vid protokollet Marie Järnliden Justerat Ordförande Justerare Sven Palmkvist Stefan Hansson

147 Hej AB Industristaden avser inte att svara på remissen angående förslag på reviderad lönepolicy då bolaget inte har några anställda. Vänliga hälsningar Fredrik Ottosson VD AB Industristaden

148

149 Beslut Yttrande över remiss BYGGNADSKONTORET KS Diarium Diarienummer KS 2015/0369 Ärende: Allmänna ärenden - Revidering av lönepolicy Diarienr: BN Datum: Beslutsnr: Beslut Byggnadsnämnden yttrar sig till stadskontoret över förslag till revidering av lönepolicy. Byggnadsnämnden har inte något att invända mot reviderad lönepolicy för Halmstads kommun och ställer sig bakom den reviderade lönepolicyn Ärendet Revidering av lönepolicy för Halmstads kommun Sammanfattning Halmstads kommuns lönepolicy ska bidra till att de mål som fastställs för verksamheterna uppnås genom en gemensam värderingsgrund för lönesättning. Lönepolitiken ska stimulera till engagemang och goda arbetsresultat. Den ska även uppmuntra till att arbetet utförs effektivt och med hög kvalitet. Goda arbetsresultat ska löna sig. Lönepolitiken ska vara sådan att Halmstads kommun kan vara konkurrenskraftig i förhållande till berörd arbetsmarknad. Skäl till beslut Detta beslut har fattats av tjänsteman på byggnadskontoret enligt byggnadsnämndens beslut om delegation. För byggnadsnämnden Ingegerd Persson Bygglovchef ingegerd.persson@halmstad.se Halmstads kommun Box 153, Halmstad Besöksadress: Rådhuset Tel Organisationsnr: Bankgiro Postgiro E-post: byggnadskontoret@halmstad.se

150 Yttrande från Destination Halmstad AB ang KS 2015/0369 Förslag reviderad lönepolicy. Bolagsstyrelsen och ledningen för Destination Halmstad AB ställer sig positiv till det förslag på reviderad lönepolicy enligt ovan diarienummer. Bästa hälsningar/kind Regards Johan F Lundberg VD/Managing Director

151 HALMSTADS KOMMUN Fastighetsnämnden Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum FN 4 FN2015/0230 Revidering av lönepolicy - remissvar Beslut Fastighetsnämnden har inget att invända mot revideringen av lönepolicyn. Ärendet Stadskontoret har skickat ut en remiss angående förslag på reviderad lönepolicy till nämnder, bolagsstyrelser samt fackliga organisationer med svar senast den 29 februari Utgångspunkter i lönepolicyn är att den ska bidra till att de mål som fastställs i verksamheten uppnås. Lönepolitiken ska stimulera till engagemang och goda arbetsresultat och ska vara sådan att Halmstads kommun kan vara konkurrenskraftig i förhållande till berörd arbetsmarknad. En framgångsrik lönepolitik ska kännetecknas av att den motiverar medarbetarna till goda arbetsresultat som ska leda till lönekarriär och möjliggör för kommunen att rekrytera och behålla attraktiva medarbetare över tid. Principen är att lönen är individuell och bestäms utifrån måluppfyllelse och resultat i verksamheten. Den ska bestämmas utifrån marknadens krav och relationerna mellan löneläget hos olika yrkesgrupper i kommunen. Den ska följas upp med analyser och jämförelser både inom kommunen och med berörd arbetsmarknad. Den stora förändringen jämfört med den nuvarande är att man tydliggör arbetsgivaransvaret betydligt mer. Den andra konkreta förändringen är att man förändrat bedömningsgrunderna. T.ex. har man tagit bort social kompetens och individuell prestation mot att man bedömer innehåll i tjänsten och utbildnings- och kompetensnivåer. Fastighetskontoret föreslår att fastighetsnämnden lämnar remissvar utan invändningar mot lönepolicyn. Ärendets beredning Ärendet har beretts av stadskontoret, KS 2015/0369, som skickat det på remiss till nämnder, bolagsstyrelser samt fackliga organisationer. Ärendet har inom fastighetskontoret beretts inom förvaltningsstaben tillsammans med HR. Nuvarande lönepolicy antogs av KF, 28 januari 1999, 10. Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Ärendet har ingen koppling till fastighetsnämndens verksamhetsplan 2016.

152 Förslag till beslut Fastighetsnämnden har inget att invända mot revideringen av lönepolicyn. Beslutsgång Fastighetsnämnden beslutar enligt fastighetskontorets förslag. Vid protokollet Sofia Lyberg Justerat Ordförande Justerare Carl-Johan Berthilsson Carin Söderberg

153

154

155 Halmstad avd 223 KS 2015/0369 Vision Halmstads yttrande angående reviderad lönepolicy Lönesättning sker vid nyanställning, definiera nyanställning. Enda gången medarbetaren förhandlar sin lön är, enligt arbetsgivaren, vid nyanställning. För medarbetarna i Halmstads kommun sker det en nyanställning när jag får ett förlängt vikariat, när jag får en ny visstidsanställning eller om jag får en ny tillsvidareanställning inom den egna förvaltningen eller om jag byter förvaltning. Att då inte få en ny lön kan innebära att Halmstads kommun tappar den medarbetarens kompetens till en annan arbetsgivare. Inte använda lönen som ett konkurrensmedel inom kommunen återigen medarbetarna ser det som att jag har fått en ny anställning om jag byter avdelning eller förvaltning. Det är endast vid nyanställning som jag kan förhandla min lön och att då inte få en ny lön när det handlar om en ny tjänst kan innebära att Halmstads kommun tappar en duktig medarbetare till en annan arbetsgivare. Med en arbetsvärdering och lönekartläggning som är välgjord kan man sätta ny lön utan att använda lönen som ett konkurrensmedel eftersom då känner lönesättande chefer till tjänsternas värde. Kommuniceras arbetsvärderingen/ lönekartläggningen ut i organisationen får även medarbetarna kunskap om tjänsternas värde. Bra med en tydligare ansvarsfördelning, men vilka förutsättningar har cheferna för att sätta lön? Har cheferna rätt kunskap om värdet på en tjänst? Har närmsta chef ett reellt mandat att sätta lön? Chefer med fler än 25 underställda medarbetare har väldigt lite tid att se sina medarbetare. Vision önskar en större tydlighet i vilken lönepolitik Halmstads kommun har, detta för att kunna ge cheferna bättre förutsättningarna att sätta lön både vid nyanställningar och vid lönerevisioner. Lönepolicyn bör utvärderas och revideras vart femte år.

156

157

158 1(1) Yttrande Diarienummer: UAN 2015/0435 Version: 1.0 Beslutsorgan: KF UAF kansli Anna Doverskär E-post: Telefon: Yttrande - revidering av lönepolicy (KS 2015/0369) Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har fått en begäran om yttrande angående förslag på reviderad lönepolicy från kommunstyrelsen. Kommunens lönepolicy antogs av kommunfullmäktige HR-avdelningen centralt fick i maj 2015 uppdraget att återkomma med förslag på en reviderad policy om lön. Revideringen skulle anpassas utifrån gällande löneavtal samt ha sin utgångspunkt från de beslut som fattas i planeringsdirektiv med budget Syftet med revideringen av lönepolicyn är att vidmakthålla policyn som ett grundläggande styrdokument i kommunens övergripande lönebildningsfrågor. Genom arbetsgruppens förslag till revidering av en ny lönepolicy så anpassas lönepolicyn till nuvarande centrala löneavtalens intentioner och de partsgemensamma grundläggande principerna för lönesättning. Förslaget anpassas även till de kommens mångåriga arbete och utveckling av lönepolitiken. En stor del av dessa förändringar är att närmaste chefens ansvar i lönebildningen, vilket inte varit tydliggjort i nuvarande lönepolicy. Både förflyttningen i de centrala lönekollektivavtalen samt Halmstads kommuns utbildningsinsatser har varit en viktig del i denna förändring. Det är därmed angeläget att lönepolicyn tydliggör chefens ansvar för lönsättningen som styrmedel i verksamheten. Konsekvensen av revideringsförslaget är att lönepolicyn moderniseras utifrån löneavtalens intentioner. Vidare är framförallt nuvarande bedömningsgrunder i policyn är föråldrade och varken harmoniserade med de centrala kollektivavtalen eller med kommunens lönebildningsarbete. Utifrån ovan föreslår utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden kommunfullmäktige att anta förslag till reviderad lönepolicy. För utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Jenny Axelsson Ordförande 1

159 HALMSTADS KOMMUN Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum UAN 4 UAN 2015/0435 Remiss - Revidering av lönepolicy Beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att anta yttrande enligt bilaga 1. (daterad ) Ärendet Kommunens lönepolicy antogs av kommunfullmäktige HR-avdelningen centralt fick i maj 2015 uppdraget att återkomma med förslag på en reviderad policy om lön. Revideringen skulle anpassas utifrån gällande löneavtal samt ha sin utgångspunkt från de beslut som fattas i planeringsdirektiv med budget Syftet med revideringen av lönepolicyn är att vidmakthålla policyn som ett grundläggande styrdokument i kommunens övergripande lönebildningsfrågor. Förslag till reviderad lönepolicy har beretts av en arbetsgrupp samt en facklig referensgrupp. Förslaget har diskuterats vid personalutskottets sammanträde i november 2015 med avsikt att låta förslaget gå ut på remiss till samtliga nämnder och styrelser inför ärendets fortsatta handläggning. Svaret ska vara KS diarium tillhanda senast I yttrandet föreslår utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden kommunfullmäktige att anta förslag till reviderad lönepolicy. Ärendets beredning Inom kommunen Revideringsförslaget har handlagts av en arbetsgrupp samt en facklig referensgrupp utifrån information i CESAM. Arbetsgruppen har bestått av förhandlingschef som varit sammankallande samt förvaltningschef, enhetschefer, rektorer och HR. Könsfördelningen i arbetsgruppen har varit lika. Den fackliga referensgruppen har utsetts av de fackliga organisationerna och har bestått av representanter från Sveriges Skolledarförbund, Läararförbundet, Lärarnas Riksförbund samt Vision. Ärendet har även presenterats i strategisk lönebildningsgrupp.

160 Andra grupper --- Fackliga organisationer Information har skett i samverkan angående uppdraget från Kommunstyrelsens personalutskott. Ärendet kommer att samverkas innan beslut fattas. Facklig delaktighet i referensgrupper eller motsvarande redovisas. Ärendet samverkas i Huksam Förslag till beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att anta yttrande enligt bilaga 1. (daterad ) Beslutsgång Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar enligt liggande förslag. Vid protokollet Elin Olsson Justerat Ordförande Justerare Jenny Axelsson Michael Svensson

161 1(1) Yttrande Diarienummer: SN 2015/0375 Version: 1.0 Beslutsorgan: KF Staben Mari Årzén E-post: Telefon: Yttrande - Förslag till reviderad lönepolicy (KS 2015/0369) Socialnämnden har fått en begäran om yttrande angående förslag på reviderad lönepolicy från kommunstyrelsen. Kommunens lönepolicy antogs av kommunfullmäktige HR-avdelningen centralt fick i maj 2015 uppdraget att återkomma med förslag på en reviderad policy om lön. Revideringen skulle anpassas utifrån gällande löneavtal samt ha sin utgångspunkt från de beslut som fattas i planeringsdirektiv med budget Syftet med revideringen av lönepolicyn är att vidmakthålla policyn som ett grundläggande styrdokument i kommunens övergripande lönebildningsfrågor. Genom arbetsgruppens förslag till revidering av en ny lönepolicy så anpassas lönepolicyn till nuvarande centrala löneavtalens intentioner och de partsgemensamma grundläggande principerna för lönesättning. Förslaget anpassas även till de kommens mångåriga arbete och utveckling av lönepolitiken. En stor del av dessa förändringar är att närmaste chefens ansvar i lönebildningen, vilket inte varit tydliggjort i nuvarande lönepolicy. Både förflyttningen i de centrala lönekollektivavtalen samt Halmstads kommuns utbildningsinsatser har varit en viktig del i denna förändring. Det är därmed angeläget att lönepolicyn tydliggör chefens ansvar för lönsättningen som styrmedel i verksamheten. Konsekvensen av revideringsförslaget är att lönepolicyn moderniseras utifrån löneavtalens intentioner. Vidare är framförallt nuvarande bedömningsgrunder i policyn är föråldrade och varken harmoniserade med de centrala kollektivavtalen eller med kommunens lönebildningsarbete. Utifrån ovan föreslår socialnämnden kommunfullmäktige att anta förslag till reviderad lönepolicy. För socialnämnden Ella Kardemark Ordförande 1

162 HALMSTADS KOMMUN Socialnämnden Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum SN 24 SN 2015/0375 Yttrande angående förslag på reviderad lönepolicy från KS 2015/0369 Beslut Socialnämnden beslutar att avge yttrande till kommunstyrelsen enligt föreliggande förslag. Ärendet Hr- avdelningen fick i maj 2015 uppdraget av kommunstyrelsens personalutskott att återkomma med förslag på en reviderad policy om lön. Revideringen skulle anpassas utifrån gällande löneavtal samt ha sin utgångspunkt från de beslut som fattats i planeringsdirektiv med budget Syftet med revideringen av lönepolicyn är att vidmakthålla policyn som ett grundläggande styrdokument i kommunens övergripande lönebildningsfrågor. Förslag till reviderad lönepolicy har beretts av en arbetsgrupp samt en facklig referensgrupp. Förslaget har diskuterats vid personalutskottets sammanträde i november med en avsikt att låta förslaget gå ut på remiss till samtliga nämnder och styrelser inför ärendets fortsatta handläggning. Stadskontoret föreslår att förslag till reviderad lönepolicy remitteras till nämnder, styrelser och fackliga organisationer med svar senast Ärendets beredning Inom kommunen Revideringsförslaget har handlagts av en arbetsgrupp samt en facklig referensgrupp utifrån information i CESAM. Arbetsgruppen har bestått av förhandlingschefen som varit sammankallande samt förvaltningschef, enhetschefer, rektorer och HR. Könsfördelningen i arbetsgruppen har varit lika. Den fackliga referensgruppen har utsetts av de fackliga organisationerna och har bestått av representanter från Sveriges Skolledarförbund, Kommunal, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund samt Vision. Ärendet har även presenterats i strategisk lönebildningsgrupp. Ärendet har beretts av Mari Årzén, personaladministrativ chef, på socialförvaltningen. Fackliga organisationer Se ovan

163 Information har skett i samverkan angående uppdraget från Kommunstyrelsens personalutskott. Ärendet kommer att samverkas innan beslut. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att avge yttrande till kommunstyrelsen enligt föreliggande förslag. Beslutsgång Socialnämnden beslutar i enlighet med föreliggande förslag. Vid protokollet Eric Semb Justerat Ordförande Justerare Ella Kardemark Tord Johansson

164 Ärende 6 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsen Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum KS 142 KS 2015/0722 Uppdatering av finanspolicy Beslut Kommunstyrelsens beslut: 1. Kommunfullmäktige föreslås besluta att anta finanspolicy enligt bilaga Portföljrapport , bilaga 3, läggs till handlingarna. 3. Stadskontoret får i uppdrag att återkomma med förslag till förändring och konsekvensbeskrivning av avsnitt "4.3 Etiska hänsynstaganden, så att det tydligare framgår att hänsyn bör tas även till ekologisk hållbarhet, till exempel genom att kommunen å ena sidan undviker placeringar i bland annat fossilbolag och å andra sidan väljer placeringar i bland annat gröna obligationer. Ärendet Stadskontorets avdelning för ekonomi och styrning har initierat och genomfört en uppdatering av kommunens finansiella riktlinjer mot bakgrund av bland annat revideringar av statliga och överstatliga regleringar samt förändringar på finansmarknaderna. Förslag till finanspolicy föreligger. KPMG har per lämnat portföljrapport över Halmstads kommuns värdepappersplaceringar. Ärendets beredning Kommunstyrelsens ledningsutskott , 79. Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige föreslås besluta att anta finanspolicy enligt bilaga Kommunstyrelsen föreslås besluta att lägga portföljrapport , bilaga 3, till handlingarna.

165 Yrkande Tove Bergman (MP) yrkar med bifall av Carl Fredrik Graf (M) och Anders Rosén (S) följande: Kommunstyrelsen uppdrar åt stadskontoret att återkomma med förslag till förändring och konsekvensbeskrivning av avsnitt "4.3 Etiska hänsynstaganden, så att det tydligare framgår att hänsyn bör tas även till ekologisk hållbarhet, till exempel genom att kommunen å ena sidan undviker placeringar i bland annat fossilbolag och å andra sidan väljer placeringar i bland annat gröna obligationer. Beslutsgång Proposition 1 Ordföranden ställer proposition på kommunstyrelsens ledningsutskotts förslag att anta finanspolicy och godkänna portföljrapport. Kommunstyrelsen bifaller utskottets förslag. Proposition 2 Ordföranden ställer proposition på Bergmans, Grafs och Roséns yrkande och finner bifall. Vid protokollet Mikael Daxberg Justerat Ordförande Justerare Carl Fredrik Graf Anders Rosén

166 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum KLU 79 KS 2015/0722 Uppdatering av finanspolicy Beslut Kommunstyrelsens ledningsutskotts beslut: 1. Kommunfullmäktige beslutar att anta finanspolicy enligt bilaga Kommunstyrelsen beslutar att lägga Portföljrapport , bilaga 3, till handlingarna. Ärendet Stadskontorets avdelning för ekonomi och styrning har initierat och genomfört en uppdatering av kommunens finansiella riktlinjer mot bakgrund av bland annat revideringar av statliga och överstatliga regleringar samt förändringar på finansmarknaderna. Förslag till finanspolicy föreligger. KPMG har per lämnat portföljrapport över Halmstads kommuns värdepappersplaceringar. Vid protokollet Mikael Daxberg Justerat Ordförande Justerare Carl Fredrik Graf Anders Rosén

167 1(6) Tjänsteskrivelse Diarienummer: KS 2015/0722 Version: 1.0 Beslutsorgan: Kommunfullmäktige Avdelningen för ekonomi och styrning Henrik Persson E-post: Telefon: Uppdatering av finanspolicy Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att anta finanspolicy enligt bilaga Kommunstyrelsen beslutar att lägga Portföljrapport , bilaga 3, till handlingarna. Sammanfattning Stadskontorets avdelning för ekonomi och styrning har initierat och genomfört en uppdatering av kommunens finansiella riktlinjer mot bakgrund av bland annat revideringar av statliga och överstatliga regleringar samt förändringar på finansmarknaderna. Uppdateringen av policyn kan sammanfattas i tre punkter: Namn- och strukturändring Dokumentet har strukturellt förändrats så att det överensstämmer med beslutad styrdokumenthierarki och har även bytt namn från riktlinjer till policy. Ändrade krav på ratinginstitut För att kunna agera rationellt, sprida risker och erhålla rimlig avkastning tillåts att viss andel av placeringarna görs i direktägda räntebärande värdepapper som skuggratas av någon av de svenska storbankerna (definierat som en eller flera av bankerna Handelsbanken, Nordea, SEB, Swedbank eller Danske Bank). Förändring av kredit- och motpartslimiter För att öka flexibiliteten vid val av värdepapper, förbättra möjligheterna till riskreduktion och med oförändrad risk ge möjlighet till ökad avkastning föreslås att emittentkategorin Emittenter/motparter vilkas finansiella instrument innehar lägst investmentgrade BBB- delas upp i två kategorier enligt följande: - Emittenter/motparter vilkas finansiella instrument innehar lägst rating A- 1

168 - Emittenter/motparter vilkas finansiella instrument innehar lägst investmentgrade BBB- För portföljen Medelsförvaltning föreslås också en förändrad skrivning vad gäller investering i värdepapper med rating under så kallad Investment Grade. Sammanfattningsvis är de föreslagna förändringarna i Finanspolicyn små och berör, med undantag för strukturförändring, endast principer för placering av kommunens medel. Bedömningen är att eventuell riskökning med anledning av föreslagna förändringar är försumbar, och kommunen har fortsatt en försiktig placeringsfilosofi. Enligt kommunens Finansiella riktlinjer ska utvärdering ske av portföljernas resultat, sammansättning av tillgångar och risknivå, och denna utvärdering ska ske årligen. Även om riktlinjerna inte kräver det så anlitar stadskontoret oberoende externa konsulter för att utvärdera pensionsmedelsförvaltningen, och denna utvärdering brukar tillställas kommunstyrelsen för kännedom. Utvärderingen av 2015 års pensionsmedelsförvaltning har nyligen blivit sammanställd av KPMG och bifogas därför detta ärende för att kommunstyrelsen ska kunna ta del av den. Ärendet Uppdrag Stadskontorets avdelning för ekonomi och styrning har initierat en uppdatering av kommunens finansiella riktlinjer (KF 122, ) mot bakgrund av revideringar av statliga och överstatliga regleringar samt förändringar på finansmarknaderna. Bakgrund Överstatliga regleringar i form av bland annat BASEL III och EMIR och de konsekvenser som dessa för med sig samt ett marknadsläge med extrema räntenivåer har inneburit att de finansiella marknaderna har undergått flera förändringar på kort tid. Dessa förändringar påverkar förutsättningarna för kommunens agerande på finansmarknaderna. Ett exempel på förändring är att allt fler företag och institutioner väljer att finansiera sig genom obligations- och certifikatmarknaden istället för genom traditionella så kallade bilaterala lån. En stor andel av dessa företag och institutioner väljer dessutom att inte rata sig via något av de stora ratingföretagen Standard & Poor s, Moodys eller Fitch Ratings. Detta innebär att kommunen med nuvarande finansiella riktlinjer inte har möjlighet att placera i denna typ av värdepapper vilka utgör en allt större del av marknaden. Mot bland annat denna bakgrund har stadskontorets avdelning för ekonomi och styrning initierat en uppdatering av kommunens finansiella riktlinjer. 2

169 Uppdateringen av styrdokumentet påverkar i princip endast placeringsregler, inte upplåning, borgen eller finansiering i övrigt, och är inte av sådan karaktär att det bedöms behövas en koncernintern remissomgång. Enligt kommunens Finansiella riktlinjer ska utvärdering ske av portföljernas resultat, sammansättning av tillgångar och risknivå, och denna utvärdering ska ske årligen. Utvärderingen kan ske av extern motpart. Stadskontoret framställer regelbundet interna utvärderingsrapporter, och även om riktlinjerna inte kräver det så anlitas också oberoende externa konsulter för att utvärdera pensionsmedelsförvaltningen, och denna utvärdering brukar tillställas kommunstyrelsen för kännedom. Utvärderingen av 2015 års pensionsmedelsförvaltning har nyligen blivit sammanställd av KPMG och bifogas därför detta ärende för att kommunstyrelsen ska kunna ta del av den. Analys, förslag och motivering Uppdateringen av policyn kan sammanfattas i tre punkter: Namn- och strukturändring Ändrade krav på ratinginstitut Förändring av kredit- och motpartslimiter Namn- och strukturförändring Dokumentet har strukturellt förändrats på så vis att styrdokumentet överensstämmer med Halmstads kommuns beslutade styrdokumenthierarki samt den uppbyggnad och rubriksättning som denna typ av dokument numera ska ha. Styrdokumentet föreslås i linje med detta byta namn från riktlinjer till policy. Ändrade krav på ratinginstitut Den största förändringen i styrdokumentet är att det föreslås ändrade krav på vilka ratinginstitut som ska anses som godkända för att kommunen ska tillåtas investera i enskilda räntebärande värdepapper I nu gällande riktlinjer är endast de tre stora internationella ratinginstituten Standard & Poor s, Moodys eller Fitch Ratings godkända vid investering i enskilda värdepapper, innebärande att kommunen inte kan investera i värdepapper där ratingen är utförd av annan part. De senaste åren har utvecklingen på den svenska räntepappersmarknaden varit den att en växande andel av värdepappersemittenterna inte väljer att rata sig via något av de tre nämnda ratinginstituten. Istället låter man banker eller andra finansinstitut rata och förmedla värdepapperna. Mellan 2010 och 2015 har andelen emitterade obligationer i så kallad Investment Grade-kategorin (värdepapper från företag med mycket låg bedömd risk för betalningsinställelse) med rating från Standard & Poor s, Moodys eller Fitch Ratings minskat med över 60 procent. En klar majoritet av obligationerna på den svenska marknaden inom Investment Grade-kategorin utgörs därmed nu av så kallade skuggratade värdepapper, det vill säga värdepapper som är ratade av annan part än de 3

170 nämnda ratinginstituten. Detta har inneburit att valmöjligheten för kommunen vid investering i enskilda värdepapper har minskat betydligt under tidsperioden, och kommunen har idag svårt att finna värdepapper att placera i. Enligt aktörer på den finansiella marknaden förväntas denna utveckling fortgå, innebärande att andelen skuggratade värdepapper beräknas fortsätta öka. Samtidigt har kommunen, på grund av förändrade skatteregler gällande avdragsrätt för räntekostnader, nödgats att överlåta interna lån tillhörande koncernbolag i kommunen till det helägda bolaget Halmstads Rådhus AB med effekten att kommunen erhållit en betydligt större mängd likvida medel att förvalta än tidigare. Den största delen av denna medelsförvaltning placeras av risk- och avkastningsskäl idag i räntebärande värdepapper, främst i direktägda obligationer. För att kunna agera rationellt, kunna sprida risker och samtidigt erhålla rimlig avkastning föreslås mot denna bakgrund att en andel av kommunens placeringar i direktägda räntebärande värdepapper tillåts göras i så kallade skuggratade värdepapper. För att reducera risk föreslås att endast skuggrating från någon av de svenska storbankerna (definierat som en eller flera av bankerna Handelsbanken, Nordea, SEB, Swedbank eller Danske Bank) ska tillåtas. Att godkänna rating från svenska storbanker är utbrett, och flera svenska kommuner och landsting använder idag denna princip. För att begränsa eventuell ökad risk med förslaget föreslås vidare att endast 20 procent av den totala portföljens marknadsvärde får bestå av värdepapper som är skuggratade. Förändring av kredit- och motpartslimiter I kommunens nu gällande finansiella riktlinjerna finns sju grupper av så kallade emittentkategorier för räntebärande finansiella instrument. I riktlinjerna styrs hur mycket som får investeras i varje emittentkategori. Det har i kommunens allt mer aktiva finansarbete noterats en viss brist i och med att det föreligger en ratingmässigt stor skillnad mellan kategorierna fem ( Emittenter/motparter vilkas finansiella instrument innehar lägst rating AA-, 80 procent) och sex ( Emittenter/motparter vilkas finansiella instrument innehar lägst investmentgrade BBB-, 40 procent) Ur ett ratingperspektiv säkra värdepapper med rating från A- till A+ grupperas i kommunens finansiella riktlinjer till kategori sex som, enligt ovan, tillåter investering i värdepapper med rating som lägst BBB-. Denna kategorisering har givit effekten att det strävas efter att placera i värdepapper som, inom kategorin, ligger så långt ned på ratingskalan som möjligt för att erhålla så hög avkastning som möjligt. I praktiken utnyttjas därför inte hela den breda kategorin på bästa sätt. För att komma till rätta med denna brist och öka flexibiliteten samt ge förutsättningar för riskreducering föreslås att den breda kategori sex delas upp i två kategorier. Förslaget är att de två kategorierna ska har följande begränsningar: - Emittenter/motparter vilkas finansiella instrument innehar lägst rating A-, 50 procent - Emittenter/motparter vilkas finansiella instrument innehar lägst investmentgrade BBB-, 25 procent 4

171 Förslaget har tagits fram utifrån beräkningar som ger en oförändrad riskexponering. Konsekvenser av förslaget är att flexibiliteten vid val av värdepapper ökar, riskreduktion medges jämfört med nuläget och att det med oförändrad risk ges möjlighet till ökad avkastning samt att antalet emittentkategorier ökar till åtta. I kommunens nu gällande Finansiella riktlinjer uttrycks en ambition att det inom portföljen Medelförvaltning, som i huvudsak ska bestå av mycket säkra värdepapper, ska tillåtas viss ökad riskexponering för en mindre andel av förvaltningen. Detta uttrycks genom att placeringar får göras i kategorin Värdepapper under investmentgrade (BBB-) eller utan rating (maximalt 10 procent) om följande villkor uppfylls: Placeringar får göras i svenska, väldiversifierade och likvida kortränte- /likviditetsfonder vars genomsnittliga återstående räntebindningstid och genomsnittliga återstående löptid är högst ett år Skrivningen togs fram med hjälp av konsultinsats, men det har visat sig att det är omöjligt att använda den då det inte finns fonder som uppfyller alla kriterierna. I en strävan att uppnå den ursprungliga ambitionen att tillåta viss ökad riskexponering för en mindre andel av Medelsförvaltningen föreslås nu en ändrad skrivning enligt följande: Placeringar får göras i väldiversifierade och likvida fonder vars underliggande värdepapper har en rating på lägst BB- och där andelen värdepapper med rating i intervallet BB- till BB+ uppgår till högst 25 procent av den enskilda fondens tillgångar. Skrivningen innebär bland annat att kommunen inte omedelbart behöver sälja av Investment Grade-fonder om enskilda värdepapper i fonden får sänkt ratingbetyg så länge som de enskilda värdepapperna fortfarande har en rating som uppgår till lägst BB-. Detta är en styrka jämfört med dagens hantering som riskerar att innebära negativa ekonomiska konsekvenser när innehav i Investment Grade-fonder skyndsamt måste avyttras. Samtidigt görs bedömningen att risktagandet i egentlig mening inte ökar på grund av den ändrade formuleringen i förhållande till den skrivning som föreligger i nuvarande Finansiella riktlinjer. Konsekvenser Sammantaget så är föreslagna förändringar i Finanspolicyn små och berör, med undantag för strukturförändring, endast regler för placering av kommunens medel. Bedömningen är att de svenska storbankerna inte är sämre än Standard & Poor s, Moodys och Fitch Ratings på att rata/bedöma svenska bolag och deras värdepapper, och eventuell riskökning bedöms därför som försumbar. Kommunen har fortsatt en försiktig placeringsfilosofi även i detta avseende, vilket manifesteras av att det föreslås en begränsning i form av att endast 20 procent av den totala portföljens marknadsvärde får bestå av värdepapper som är skuggratade av svenska storbanker. Den förändrade uppdelningen i emittentkategorier, från sju till åtta kategorier, ska inte öka risken i förvaltningen, men ger ökad flexibilitet vid val av värdepapper och medger riskreduktion samtidigt som det med oförändrad risk ges möjlighet till ökad avkastning. 5

172 Ärendets beredning Inom kommunen Stadskontoret avdelning för ekonomi och styrning har berett ärendet Information: KLU 10 (KS 2015/0722), , Uppdatering av finanspolicy Andra grupper - Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor 1. Finanspolicy 2. Uppdragsbeskrivning Uppdatering av finanspolicy Portföljrapport , KPMG För stadskontoret Henry Bengtsson Kommunchef Stefan Sorpola Ekonomichef 6

173 STADSKONTORET Finanspolicy Halmstads kommun KF 2016-XX-XX XX

174 STADSKONTORET 1 BAKGRUND 1 2 SYFTE 1 3 DEFINITIONER 1 4 STYRANDE PRINCIPER Strategi och mål Strategi Målformulering Giltighet och uppdatering Schematisk beskrivning över organisation och ansvarsfördelning Organisation och ansvarsfördelning Kommunfullmäktiges ansvar Kommunstyrelsens ansvar Stadskontorets ansvar Övriga nämnders och styrelsers ansvar Etiska hänsynstaganden Intern kontroll (hantering av operativa risker) Ansvar Hantering av operativa risker Underlag Avstämning Funktionsåtskillnad Personberoende System Åtgärder Rapportering och uppföljning Rapporteringens syfte Generella anvisningar, motparter och förvaring Beräkning av portföljens värde och limit Rating Skuggrating Kredit- och motpartslimiter Generella anvisningar för investeringar i tillgångsslag och placeringsformer Placering i likvida medel Investering i räntebärande placeringar Investering i aktieplaceringar Investering i alternativa placeringar Placeringar i strukturerade produkter Placeringsåtgärder vid avvikelser mot policy Ägarpolicy Motparter Förvar Finansverksamheten Definition av likviditetshantering och medelsförvaltning Skuldförvaltning Upplåning Mål för skuldförvaltningen Refinansieringsrisk Diversifiering av finansieringsformer 13

175 STADSKONTORET Diversifiering av låneförfall Ränterisk Räntebindningstid Tillåtna derivat Valutarisk Generella principer Direktiv och riskmått Kredit och motpartsrisk Utlåning och borgen Allmänt Grundprinciper Kreditprövning Internbankens avgifter för kommunkoncernens bolag Utlåning till extern part Allmänt Säkerheter Internbankens avgifter till extern part Likviditetshantering Målsättning Generella principer Bankavtal Placering av likviditet Medelsförvaltning Allmänt Mål för medelsförvaltningen Tillåtna placeringsformer Hantering av ränterisk Hantering av valutarisk Hantering av kredit- och motpartsrisk Limiter för strukturerade produkter Pensionsmedelsförvaltning Bakgrund Mål för pensionsmedelsförvaltningen Operativa målvariabler Övergripande strategi ALM-analys Förvaltningens genomförande Risker i förvaltningen Tillåtna placeringsformer Särskilda placeringsregler vid pensionsmedelsförvaltning Tillgångsfördelning Normalfördelning Limiter Rebalansering Index Nya instrument Rapportering och uppföljning Rapportering Rapportering från externa förvaltare 24

176 STADSKONTORET Uppföljning Uppföljningens syfte Årlig utvärdering Selektion och avvecklingskriterier för förvaltare Val av förvaltare Formella handlingar Andel av kapitalförvaltarens förvaltade kapital Urvalskriterier Förvaltarens åtaganden Avveckling av förvaltare och fonder 26 BILAGA 1 DEFINITIONER AV RISKER 28 BILAGA 2 RATING ENLIGT KREDITVÄRDERINGSINSTITUT 30 BILAGA 3 TILLGÅNGSSLAG 31

177 STADSKONTORET 1 Bakgrund I enlighet med gällande lagstiftning och med syftet att tydliggöra förvaltningsuppdraget avseende hantering av kommunens finanser har Halmstads kommun upprättat denna Finanspolicy. Kommunallagens 8:e kapitel innehåller bestämmelser om den ekonomiska förvaltningen i kommuner. Enligt 2 skall kommuner förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet tillgodoses. Vidare i 3a anges att kommunfullmäktige skall meddela särskilda föreskrifter för förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelser. Regler för hur finansverksamheten, det vill säga skuld- och tillgångsförvaltning, inom Halmstads kommun och dess bolag (större än 50 procent ägarandel) 1 ska bedrivas och rapporteras, anges i Finanspolicyn. Policyn beskriver dessutom hur ansvaret för finansverksamheten är fördelat, vilka finansiella risker kommunen är beredd att ta samt hur dessa ska begränsas. 2 Syfte Finanspolicyn utgör ett regelverk för finansverksamheten och fungerar som en handbok i det dagliga arbetet för de personer, inom och utanför kommunen, som arbetar med förvaltningen. Syftet är vidare att belysa organisationens olika delars roll och ansvar. Finanspolicyn kan delas upp enligt följande: Skuldförvaltning Utlåning och borgen Likviditetshantering Medelsförvaltning Pensionsmedelsförvaltning 3 Definitioner För definitioner se bilaga 1. 1 Med kommunen eller Halmstads kommun avses fortsättningsvis i detta dokument all verksamhet som drivs av Halmstads kommun och dess bolagskoncern, där ej annat anges. 1

178 4 Styrande principer STADSKONTORET 4.1 Strategi och mål Strategi Kommunens finansförvaltning ska kännetecknas av stor aktsamhet då hanteringen avser allmänna medel. De finansiella riskerna som definieras i policyn ska i första hand reduceras genom interna åtgärder som matchning av olika intressen och nettning av flöden. Kommunens nettoexponering ska sedan, genom användande av tillåtna instrument, reduceras till en accepterad nivå enligt policyns avgränsningar. Finansverksamheten i Halmstads kommun bedrivs av internbanken. Internbanken är kommunens centrala finansfunktion och ska vara kommunens huvudsakliga kontakt mot de finansiella marknaderna. Genom att koncentrera finansiella aktiviteter till internbanken kan stordriftsfördelar för koncernen som helhet erhållas. Syftet är att uppnå följande: en effektiv finansförvaltning av kommunens och dess bolags finansiella behov och agerande. god kontroll på koncernens totala finansiella riskexponering. en effektiv finansförvaltning genom samordning av samtliga betalflöden, vilket erhålls genom ett av internbanken upphandlat koncernkonto. bästa möjliga nyttjande av kommunens likviditetsresurser genom samordning. ett brett produktsortiment och därigenom möjlighet till högre avkastning genom god likviditetsplanering och samordning. bra upplåningsvillkor genom nyttjande av kommunens kreditvärdighet. I syfte att minska kommunens borgensåtaganden bör all finansiering inom kommunkoncernen gå via Halmstads kommun 2. Halmstads kommun och dess bolag ska agera som en enhet genom internbanken Målformulering Kommunen förvaltar tillgångar och skulder av olika karaktär. Det övergripande målet är att kommunen ska kunna hantera sina olika åtaganden samtidigt som de finansiella kostnaderna hålls så låga som möjligt. Målet för Finansverksamheten är att: säkerställa kommunens betalningsförmåga på kort och lång sikt säkerställa tillgång till erforderlig finansiering till en acceptabel kostnad uppnå en god avkastning på kommunens överskottslikviditet de finansiella riskerna hålls inom acceptabla nivåer säkerställa riskhanteringen genom kontroll och rapportering bevaka att avkastningen inom pensionsmedelsförvaltningen är tillräcklig för finansiering av de årliga utbetalningarna från ansvarsförbindelsen 2 Denna punkt avser inte kommunens borgensåtagande i Kommuninvest. 2

179 STADSKONTORET Giltighet och uppdatering Finanspolicyn gäller tills vidare. Kommunstyrelsen ansvarar för att ta fram förslag till uppdateringar då detta krävs för att anpassa policyn till aktuella förhållanden inom Halmstads kommun eller till utvecklingen på de finansiella marknaderna. Kommunstyrelsen ska även varje år göra en bedömning av behovet att uppdatera policyn. Finanspolicyn fastställs i kommunfullmäktige. Vid behov kan kommunstyrelsen besluta om komplement eller undantag till Finanspolicyn. I sådant fall ska dessa komplement eller undantag gälla till ett fastställt slutdatum och som längst till nästa uppdatering av policyn. 4.2 Schematisk beskrivning över organisation och ansvarsfördelning Organisation och ansvarsfördelning Kommunstyrelsen bär det övergripande ansvaret för att kommunens tillgångar och skulder förvaltas i enlighet med Finanspolicyn som är fastställda av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen ansvarar dessutom för att erforderliga delegations- och tecknandebeslut är tagna. Kommunens ordinarie attestregler och delegationsordning gäller i arbetet med finansverksamheten Kommunfullmäktiges ansvar Det är kommunfullmäktiges ansvar att: 1. förvaltningen sker i överensstämmelse med Kommunallagen 8 kap 2 3a 2. fastställa Finanspolicy 3. besluta om ramar för nyupplåning 4. besluta om borgensram 3

180 STADSKONTORET Kommunstyrelsens ansvar Det är kommunstyrelsen ansvar att: tillgångar och skulder förvaltas i enlighet med denna policy 2. delegera kommunfullmäktiges uppdrag till stadskontoret 3. utvärdera den finansiella verksamheten 4. vid behov besluta om komplement eller undantag till Finanspolicyn 5. fastställa Pensionsmedelsförvaltningens normalfördelning av tillgångarna inom ramen för tillgångslimiterna i Finanspolicyn 6. fortlöpande följa utvecklingen av Finansverksamheten Stadskontorets ansvar Det är stadskontorets ansvar att: hantera varje enskild placering av likvida medel som förvaltas i egen regi 2. genomföra upplåning inom beslutade ramar 3. tillse att finansiella avtal och transaktioner sker inom ramen för Finanspolicyn 4. bedöma om den långsiktiga allokeringen inom Pensionsmedelsförvaltningen enligt tillgångsoch skuldanalysen/alm-analysen är lämplig 5. rebalansera den totala portföljen i förvaltningen av pensionsmedlen i de fall gränsvärdena för något av tillgångsslagen under- eller överskrids 6. bevaka förvaltningen samt föreslå förändringar av aktuell placeringsinriktning, exempelvis normalfördelning i pensionsmedelsförvaltningen, för att nå uttalad målsätt-ning och risknivå inom ramen för Finanspolicyn 7. företräda kommunen gentemot extern motpart 8. genomföra erforderliga upphandlingar inom det finansiella området 9. lämna information och rapporter om den finansiella utvecklingen 10. besörja att portföljrapporter tillhandahålls kommunstyrelsen (om rapportens innehåll se Rapportering och uppföljning) 11. initiera och utarbeta förslag till uppdatering av Finanspolicy då detta behövs 12. utarbeta rutiner för intern kontroll 13. besluta om anlitande av eventuella externa förvaltare 14. löpande utvärdera extern förvaltares prestation 15. besluta om att avveckla förvaltare som inte uppfyller kraven enligt avsnittet Selektion och avvecklingskriterier för förvaltare Övriga nämnders och styrelsers ansvar Vid behov upprätta finansiella styrdokument inom ramen för denna policy 4

181 STADSKONTORET 4.3 Etiska hänsynstaganden Utöver avvägningen mellan avkastning och risk ska också etiska aspekter beaktas i placeringsverksamheten. Grundregeln är att placeringar ej ska ske i stater, företag eller organisationer som kan förknippas med oacceptabla arbetsförhållanden, våld, tillverkning av vapen, narkotika, prostitution, kriminell verksamhet, miljöförstöring, oetisk marknadsföring eller bristande produktsäkerhet. FN:s barnkonvention och ILO:s kärnkonventioner rörande fackliga rättigheter, skydd mot tvångsarbete, skydd mot diskriminering, och mot vissa former av barnarbete bör också vara vägledande för vad som kan betraktas som etiskt acceptabla placeringar. Eventuella externa förvaltare som kommunen anlitar ska ha förbundit sig att följa FN:s principer för ansvarsfulla investeringar (UNPRI). Vissa placeringsformer kan av andra skäl uppfattas som oetiska. Kommunstyrelsen får i sådant fall bedöma huruvida dessa placeringar bör ingå i kommunens portfölj. Kommunen kan använda sig av externa företag som utför etisk screening för att underlätta bedömningen av om det etiska regelverket efterlevs, exempelvis utför vissa bolag etisk screening av fonder. 4.4 Intern kontroll (hantering av operativa risker) Operativ risk är risken för förluster till följd av icke ändamålsenliga eller misslyckade processer, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser. Med intern kontroll avses i detta sammanhang de kontrollmoment som ingår i administrationen av finansverksamheten och som syftar till att minska den operativa risken. Kontrollen förutsätter att det finns erforderliga system och rutiner för Instruktioner Ansvarsfördelning i organisationen Inventering av tillgångar Rapportering och uppföljning Redovisning Ansvar Ansvar för den interna kontrollen i finansverksamheten regleras av denna policy, delegationsordning och särskilda beslut fattade av kommunfullmäktige och kommunstyrelse. Placeringar och administration ska utföras utifrån en instruktion som tydligt beskriver arbetsrutiner samt ansvars- och arbetsfördelning Hantering av operativa risker Kommunen har följande rutiner för att minska de operativa riskerna. 5

182 STADSKONTORET Underlag Skriftligt beslutsunderlag ska upprättas för alla placeringar och andra affärer inför varje avslut. Detta underlag ska ange datum, villkor och motpart. Underlaget ska kunna stämmas av mot avräkningsnota från motparten och kommunens ekonomiska redovisning Avstämning Innehavet av värdepapper, kontrakt och andra värdehandlingar inventeras regelbundet enligt principerna i nästkommande punkt och stäms av mot redovisningen enligt en plan som fastställs för varje kalenderår Funktionsåtskillnad För att öka säkerheten i affärstransaktionerna ska det finnas en uppdelning mellan de som verkställer affärer och de som kontrollerar och bokför affärer Personberoende I syfte att upprätta kompetens samt god kvalitet inom finansverksamheten bör flera personer kunna utföra och granska arbetet System För att säkerställa god intern kontroll samt uppföljning av den finansiella verksamheten ska kommunen sträva efter att använda för ändamålet adekvata system Åtgärder Alla personer som deltar i arbetet med finansverksamheten ska omedelbart rapportera onormala händelser inom finansverksamheten till ansvarig för vidare beredning Rapportering och uppföljning Rapportering till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige om den finansiella utvecklingen sker inom ramen för den ordinarie ekonomi- och verksamhetsuppföljningen Rapporteringens syfte Syftet med rapportering och uppföljning är: 1. Att säkerställa att Finanspolicyn efterlevs 2. Att kontrollera de finansiella riskerna 3. Att hålla kommunstyrelsen uppdaterad om kommunens finansnetto, finansiella risker och finansiella ställning 6

183 STADSKONTORET 4.5 Generella anvisningar, motparter och förvaring Beräkning av portföljens värde och limit Vid beräkning av portföljens värde och limit ska portföljens tillgångar värderas med ledning av gällande marknadsvärde Rating I denna policy anges rating av emittenter eller värdepapper enligt kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor s graderingsskala. Om rating från Standard & Poor s saknas kan rating av kreditvärderingsinstituten Moody s och Fitch användas istället. Konverteringstabell mellan de olika kreditvärderingsinstitutens graderingar finns i bilaga Skuggrating Vid direktinvestering i räntebärande värdepapper tillåts att en andel på maximalt 20 procent av den totala portföljens marknadsvärde består av värdepapper som är skuggratade. Inom investeringsfonder tillåts att en andel på maximalt 25 procent av den totala portföljens marknadsvärde består av värdepapper som är skuggratade. Med skuggrating avses i denna policy kreditrating utförda av en svensk storbank 3 när rating saknas av de ratinginstitut som framgår av bilaga 2, och som kan fördelas till någon av de ratingnivåer som bilaga 2 anger. Innehav av skuggratade värdepapper ska rymmas inom limitfördelningen enligt tabellen i avsnitt Kredit- och motpartslimiter. 3 Med svensk storbank menas en utav följande banker: Handelsbanken, Nordea, SEB, Swedbank eller Danske Bank 7

184 Medelsförvaltning Pensionsmedelsförvaltning Likviditetsförv Kredit- och motpartslimiter STADSKONTORET Kredit- och motpartsrisk samberäknas och det samlade värdet ska rymmas inom limiterna som följer av detta avsnitt. Godkända emittenter och motparter för placering i värdepapper ges av nedanstående tabell med angivna limiter för respektive förvaltning. Procenttalen i tabellen nedan avser andelar av den totala portföljens marknadsvärde för respektive förvaltning. Max andel per Förvaltning Emittentkategori ⁴ Emittentkategori (%) Emittent (%) Värdepapper utgivna av Kommuninvest, svenska staten och svenska statens helägda bolag samt värdepapper garanterade av svenska staten Värdepapper utgivna av svenska kommuner och landsting eller av dessa helägda bolag Värdepapper utgivna av stat/-er eller statlig/-a myndighet/-er i länder inom EES samt av dessa helt ägda bolag med rating lägst AA Säkerställda bostadsobligationer med rating lägst AA Emittenter/motparter vilkas finansiella instrument innehar lägst rating AA Emittenter/motparter vilkas finansiella instrument innehar lägst rating A Emittenter/motparter vilkas finansiella instrument innehar lägst investmentgrade (BBB-) a Värdepapper under investmentgrade (BBB-) eller utan rating 10 2 a) Placeringar får göras i väldiversifierade och likvida fonder vars underliggande värdepapper har en rating på lägst BB- och där andelen värdepapper med rating i intervallet BB- till BB+ uppgår till högst 25 procent av den enskilda fondens tillgångar. 4 4 Vid investering i seniora och säkerställda obligationer som saknar rating så gäller ratingen på bolaget. 8

185 STADSKONTORET Generella anvisningar för investeringar i tillgångsslag och placeringsformer Placering i likvida medel Bankräkning 5 eller deposit 6 hos bank med rating om lägst A- utgör ett undantag från limiterna i tabellen under Detta bland annat på grund av att den löpande verksamheten vid tillfällen kan kräva en större andel tillgängliga likvida medel än vad som medges av ovan angivna limiter. Dock ska principen om riskspridning gälla generellt Investering i räntebärande placeringar Investeringar i tillgångsslaget räntebärande placeringar sker direkt i räntebärande värdepapper och/eller genom investeringar i UCITS-fonder 7, strukturerade produkter och certifikat. Investeringarna ska ske i väldiversifierade portföljer och beakta limiterna i tabellen under Vid investering i fonder som investerar i räntebärande värdepapper ska andel värdepapper för varje emittent och emittentkategori beräknas. Om exempelvis en andel i en emittent eller emittentkategori i fonden är 10 procent och fonden utgör 20 procent av totalportföljen, så ska totalt 2 procent räknas till denna emittent eller emittentkategori. Utgångspunkten är att andelen förväntas vara konstant till nästa beräkning, och att beräkningen ska genomföras en gång per år Investering i aktieplaceringar Förvaltningen sker enligt principen core/satellite. Med detta menas att de större kärninnehaven (core) ska förvaltas med passiv indexförvaltning och till detta kommer mindre specialistmandat (satellite). Investeringar i tillgångsslaget aktier sker genom investeringar i UCITS-fonder, strukturerade produkter och certifikat. Investeringarna ska vara i väldiversifierade portföljer eller inhämta sin avkastning från ett väldiversifierat aktieindex. Vid investering i fonder som investerar i aktier får andelen som investeras i en enskild emittent uppgå till maximalt 5 procent av respektive förvaltning Investering i alternativa placeringar Genom att investera i tillgångar som uppvisar låg korrelation med en befintlig portfölj kan den totala portföljrisken reduceras och avkastningen höjas. Mot bakgrund av detta är investeringar i alternativa tillgångar tillåtna. Exempel på alternativa tillgångar är fastigheter, råvaror och hedgefonder. Investeringar klassas som alternativa efter exponering snarare än den juridiska form som investeringen görs i. 5 Dvs insättningar på bankkonto med högst en dags löptid. 6 Deposit med maximal löptid om 3 månader 7 UCITS (Undertakings for Collective Investment in Transferable Securities) är ett EU direktiv från Den svenska lagstiftningen (lagen om investeringsfonder) grundar sig på UCITS direktivet. 9

186 STADSKONTORET Syftet med en investering i alternativa tillgångar ska vara att minska den totala risken i en portfölj. Om korrelationen mellan tillgången och den övriga portföljen skulle förändras på ett sådant sätt att tillgången ökar portföljens totala risk ska tillgången säljas så snart det är praktiskt genomförbart Placeringar i strukturerade produkter Vid investering i strukturerade produkter ska produkten klassas under tillgångsslagen enligt definitionen av tillgångsslag i bilaga 3. Vilken tillgångsklass produkten får beror på vilken exponering produkten har mot underliggande tillgångar. Vid placering i strukturerad produkt som investerar i olika tillgångsslag, ska produktens tillgångsexponering enligt senast kända fördelning, fördelas på portföljens tillgångsslag. Som exempel bör normalt en aktieindexobligation klassas såsom aktier vid initialskedet, men kan senare bli klassad som ett räntebärande värdepapper om tillgångsexponeringen i huvudsak är från den underliggande obligationen. Skulle den strukturerade produktens avkastning ej tydligt vara linjärt länkad till aktiemarknadens eller räntemarknaden avkastning bör produkten klassas som en alternativ investering Placeringsåtgärder vid avvikelser mot policy Om kommunen upptäcker att innehavda tillgångar inte uppfyller etiska hänsynstaganden, överskrider upprättade limiter eller avviker från andra begränsningar i policyn ska aktuella tillgångar avyttras så snart det lämpligen kan ske, dock senast 60 dagar efter dess upptäckt varvid skälig hänsyn ska tas till den ekonomiska risk ett avyttrande kan ha. Motsvarande gäller om upprättade limiter underskrids, varvid tillgångar anskaffas så snart det lämpligen kan ske. Noterade avvikelser från begränsningarna i policyn ska snarast rapporteras till kommunstyrelsen Ägarpolicy Placeringar ska inte ske i sådan omfattning att kommunen får ett betydande inflytande i ett enskilt bolag. Betydande inflytande anses föreligga om kommunen har minst 20 procent av rösterna i bolaget Motparter Godkända motparter vid transaktioner med kommunens tillgångar är: Värdepappersbolag som har Finansinspektionens tillstånd för handel med finansiella instrument för annans räkning i eget namn, enligt 2 kap 1 lagen om värdepappersmarknaden (2007:528) efter att godkända avtal är undertecknade av båda parter. Utländska institutioner som har tillstånd motsvarande det som anges enligt ovan och som står under tillsyn av myndigheter eller annat behörigt organ, efter att godkända avtal är undertecknade av båda parter. Godkända motparter vid förvaltning av kapital är: För diskretionär förvaltning de värdepappersbolag som har Finansinspektionens tillstånd enligt 2 kap 1 lagen om värdepappersmarknaden (2007:528). Fondbolag som har erforderligt tillstånd av Finansinspektionen enligt lagen om värdepappersfonder (2004:46) eller motsvarande tillstånd inom EU. 10

187 STADSKONTORET Bolag som har erforderligt tillstånd av Finansinspektionen enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder (2013:561) eller motsvarande tillstånd inom EU. Transaktioner ska ske enligt principen betalning mot leverans. Undantag från denna princip är tillåten vid tillfällen då det normala förfarandet är annat, såsom vid nyemissioner och köp av fondandelar Förvar Förvaltat kapital ska förvaras hos värdepappersbolag som har: Finansinspektionens tillstånd att ta emot värdepapper för förvaring, enligt 2 kap 2 lag om värdepappersmarknaden (2007:528), efter det att godkända avtal är undertecknade av båda parter. Utländska institutioner som har tillstånd motsvarande det som anges i punkten ovan och som står under tillsyn av motsvarigheten till Finansinspektionen eller annat behörigt organ. 4.6 Finansverksamheten Finansverksamheten delas i Finanspolicyn upp i fem delar: Skuldförvaltning,, Utlåning och borgen, Likviditetshantering, Medelsförvaltning samt Pensionsmedelsförvaltning Definition av likviditetshantering och medelsförvaltning Kommunen kan besitta en kassa som kan användas för att hantera de närmast kommande likviditetsflödena. Kassan kan även under längre perioder vara större än behovet för de närmast kommande likviditetsflödena. Risktoleransen för en förvaltning av en kassa som är större än de närmaste likviditetsflödena kan vara annorlunda än en kortsiktig likviditetshantering. Därför ger Finanspolicyn följande direktiv: Den andel av kassan som understiger de närmaste 180 dagarnas alla kända nettobetalningar och finansiella nettoflöden ska förvaltas enligt riktlinjerna under Likviditetshantering, kapitel 4.9. Den andel av kassan som överstiger de närmaste 180 dagarnas alla kända nettobetalningar och finansiella nettoflöden bör förvaltas enligt avsnittet för medelsförvaltningen (se avsnitt 4.10) 11

188 STADSKONTORET 4.7 Skuldförvaltning Upplåning Kommunfullmäktige beslutar årligen i årsbudget om kommunens totala lånevolym. I lånevolymen ingår befintlig lånestock vid budgetårets ingång jämte beräknad utökning av lånestocken under budgetåret. Kommunfullmäktiges beslut om kommunens årsbudget och hur stor del av investeringsutgifterna som ska lånefinansieras utgör grunden för kommunens upplåning. Upplåningen ska ske med beaktande av likviditetsplaneringen, ränteläget (räntenivå samt räntesatsens bindningstid) och investeringstakten. Kommunens internbank ska handha hela kommunens upphandling av lån. Härigenom begränsas den administrativa hanteringen av borgensåtagande och kommunkoncernens totala lånevolym kan nyttjas vid låneupphandlingar Mål för skuldförvaltningen Målet med skuldförvaltningen är att säkerställa kommunens betalningsförmåga på kort och lång sikt och därutöver säkerställa tillgång till erforderlig finansiering till en acceptabel kostnad Refinansieringsrisk I syfte att begränsa refinansieringsrisken ska kommunen eftersträva att förfallostrukturen i låneportföljen sprids jämnt över tiden. Målsättningen med att hantera refinansieringsrisken är att säkra betalningsförmågan och undvika att refinansiering sker till en ovanligt hög kostnad. Kommunen bör även för att begränsa refinansieringsrisken eftersträva krediter med lång löptid. Normalt vid upphandling av finansiering gäller att kreditmarginalen ökar med löptiden på finansieringen. Målsättningen är att säkerställa tillgång till det lånekapital som krävs enligt fastställd plan och budget och samtidigt beakta totalkostnaden för den finansiering och de kreditlöften som krävs för uppfyllande av denna policy. Kommunen bör löpande bevaka förfallostrukturen och proaktivt arbeta med att utvärdera olika strategier för hur förfallen kan hanteras, t.ex. att obligationer köps tillbaka och nya emitteras eller att banklån omförhandlas eller förlängs. I syfte att begränsa refinansieringsrisken ska kommunen sträva efter att omförhandla förfallande avtal i god tid. För att ytterligare begränsa refinansieringsrisken bör outnyttjade säkerställda kreditlöften ( backup-faciliteter ) finnas. För att minska kostnaden för finansiering bör kommunen kontinuerligt utvärdera olika finansieringsformer, samt hålla en ändamålsenlig volym på backup-faciliteter. 12

189 STADSKONTORET Diversifiering av finansieringsformer Finansieringen får ske i form av: lån hos - Svenska staten eller av staten garanterat bolag - Kommuninvest - Svensk Exportkredit - Bank eller bankägt finansbolag - Svenska försäkringsbolag och pensionsanstalter - Svenska kommuner och landsting - Kommunägda bolag utgivning av certifikat, obligationer och reverser i börsregistrerad eller onoterad form, såväl på den svenska som på den internationella kapital- och/eller kreditmarknaden avtalad checkkredit i långsiktigt engagerad bank 8 lån på annat sätt eller från annan genom beslut av kommunstyrelsen leasing omfattas av reglerna för upplåning i denna policy och påverkar kommunkoncernens låneram som kommunfullmäktige fastställer. Det innebär att beslut om leasing ska föregås av en prövning gentemot andra former för finansiering. För de fall extern leasing bedöms vara mest fördelaktig ska denna godkännas i förväg av internbanken. Leasing kan exempelvis användas som finansiering vid inköp av personbilar. Om leasingalternativet väljs ska anbud begäras in Det kan förutsättas att det efterhand tillkommer nya finansieringsformer. Uppstår oklarheter huruvida dessa faller inom ramen för Finanspolicyn ska frågan behandlas av kommunstyrelsen för beslut Diversifiering av låneförfall För att sprida risken för att behöva emittera obligationer, omförhandla lån eller förlänga backupfaciliteter vid ogynnsamma marknadsförhållanden, får vid var tid maximalt följande andelar av nettoskulden förfalla: Skuldportföljen Totalt Tidsintervall, år Max, % Återköp av emitterade värdepapper får ske som en del i kommunen skuldförvaltning Ränterisk I syfte att hantera räntekostnaden och ränterisken bör kommunen kontinuerligt utvärdera befintlig skuldportfölj inklusive derivat mot aktuell räntekurva på marknaden. Kommunen bör söka den ränteprofil som anses lämplig med hänsyn till totalkostnad och gällande planering. Målsättningen med ränteriskhanteringen är att undvika att finansiering sker till en hög kostnad. 8 Långsiktigt engagerad bank är den bank som kommunen har upprättar avtal med avseende koncernkonto och betalningstjänster. 13

190 STADSKONTORET Räntebindningstid För att begränsa ränterisken bör räntebindningstiden för lån spridas över tiden. Löptiden för all upplåning bör bedömas mot sammansättningen av kommunens låneportfölj. Kommunens ränteprofil regleras via avvikelsemandat kopplat till tidsfickor, som beskriver den procentuella fördelningen av ränteförfallen i förhållande till den totala finansiella skuldvolymen. Fördelningen ska uttryckas som en nettoposition av de ränteförfall som finns i ränteportföljen, d.v.s. räntebindningen i lånet nettat mot räntederivaten. Skuldportföljen Totalt Tidsintervall, år Min, % Max, % Utgångspunkten för räntebindningsberäkning bygger på följande principer: Rörlig ränta är klassificerad som bunden till nästa räntejusteringsdag. Fast ränta i lån eller swap är klassificerad som bunden till dess förfallodag Optioner räknas in till sitt deltavärde, exempelvis en köpt cap med delta 0,5 och underliggande 100 MSEK räknas som 0,5*100 = 50 MSEK bundet till aktuell lösenränta Det är tillåtet att använda räntederivat för att förändra räntebindningstiden för finansförvaltningen i syfte att anpassa ränteprofilen. Att aktivt gå in och ur positioner enbart i syfte att tjäna pengar, s.k. trading, är dock inte tillåtet. Internbanken ska följa upp ränterisken och göra en sammanställning som tydligt visar hur ränterisken ser ut. Ränteexponeringen i kommunen är vid varje tillfälle summan av den befintliga upplåningen samt den genomsnittliga räntebindningen för denna, med hänsyn till eventuella förändringar av räntebindningstiden med hjälp av derivatinstrument Tillåtna derivat Räntederivat i syfte att förändra skuldportföljens struktur är tillåtna. Avtal får ingås om: Terminsaffärer Ränteswapar Räntetak och att sälja räntegolv. Syftet med att sälja räntegolv bör vara att finansiera premien för köp av räntetak. Det nominella beloppet i derivatsäkringen får netto ej överskrida det nominella beloppet av skulderna. Varje kontrakt ska ha en koppling till underliggande lån/placering och syftet med varje affär ska vara att skydda lånet/placering mot en ogynnsam ränteutveckling. I undantagsfall kan en sammanlagd längre räntebindningstid än motsvarande underliggande lån tillåtas. 14

191 STADSKONTORET Valutarisk Generella principer Målsättningen med hanteringen av valutarisk i skuldförvaltning är att minimera denna. Kommunens exponering mot valutarisk kan eventuellt uppstå vid upphandlingar med internationella aktörer och genom lån eller tillhörande räntebetalningar. Eftersom ingen betydande exponering i utländsk valuta finns i den underliggande verksamheten bör kommunen enbart låna pengar i utländsk valuta ur totalkostnads- eller diversifieringssyfte avseende finansieringskällor Direktiv och riskmått Nedanstående exponeringar i utländsk valuta ska kurssäkras om de överstiger motvärdet 5 MSEK. Exponeringar under 5 MSEK kan säkras efter bedömning av riskläge och kostnad för säkring. 1. Lån och tillhörande räntebetalningar 2. Betalningar kopplade till andra bekräftade kontrakt Med kurssäkring avses användandet av antingen valutaterminer, valutaränteswappar eller matchning mellan flöden eller tillgångar och skulder Kredit och motpartsrisk Målsättningen med hantering av kredit- och motpartsrisk inom skuldförvaltningen är att sträva efter att begränsa dessa. Hantering av motpartsrisk kan ske genom att kommunen har ISDA-avtal 9 med motparter som derivataffärer görs med. Kommunen kan också för att ytterligare minska motpartsrisken ingå CSAavtal (avtal som reglerar hanteringen av säkerheter ställda för nettomarknadsvärdet). Vid ingång av ett derivat ska motparten inneha rating A- eller bättre. Om motpartens rating försämras till under BBB+ och det saknas CSA-avtal ska utestående derivat med motparten snarast möjligt stängas. 9 International Swaps and Derivatives Association. ISDA-avtal är ett standardavtal för att reglera handel av derivat mellan två motparter. 15

192 STADSKONTORET 4.8 Utlåning och borgen Allmänt Kommunens internbank ska erbjuda marknadsmässiga finansieringslösningar. All utlåning och borgen ska ske på sådant vis att kommunens finansiella risker begränsas. Borgen innebär att en fysisk eller juridisk person åtar sig ett ekonomiskt ansvar för någon annan. Att gå i borgen för någon innebär att man utsätter sig för en risk för en eventuell framtida utgift. För detta ansvar och denna risk är det möjligt att ta ut en riskpremie. Borgen får endast ske i enlighet med kommunfullmäktiges beslutade borgensramar Grundprinciper Följande gäller generellt för utlåning och borgen: a. Utlåning bör endast ske till bolag i kommunkoncernen b. All utlåning ska vara belopps- och tidsbegränsad c. All utlåning ska dokumenteras i avtal mellan parterna d. Borgen bör endast tecknas för bolag i kommunkoncernen 10 e. All borgen ska registerföras och alla borgenshandlingar, tillsammans med underliggande kreditavtal, ska arkiveras f. Kredittagarens betalningsförmåga ska vara god g. För åtagandet krävs att kommunen erhåller god insyn i kredittagarens ekonomi och verksamhet samt att kredittagaren tecknar erforderliga försäkringar för sina tillgångar h. Säkerheterna ska bedömas motsvara kommunens risk vid betalningsinställelse i. Kredittagare ska åläggas att årligen inkomma med årsredovisning och försäkringsbevis eller motsvarande Kreditprövning Internbanken ska inför kommunfullmäktiges beslut om borgensramar lämna en kreditbedömning för respektive bolag/aktör. Motsvarande utlåtande ska lämnas till kommunstyrelsen för beslut om eventuell utlåning till extern part. Kreditbedömningen ska göras på ett underlag som ger en god bild av den kreditsökandes ekonomiska status. Bedömningen bör omfatta en känslighetsanalys av den kreditsökandes återbetalningsförmåga samt en bedömning av risken för en värdeförsämring i förekommande säkerheter Internbankens avgifter för kommunkoncernens bolag Internbankens prissättning för utlåning och borgen ska baseras på marknadsmässiga villkor. Med marknadsmässiga villkor för utlåning och borgen avses det pris som är resultatet av en bedömning av följande delar: 1. Kommunens finansieringskostnad: Basen för marknadsmässiga villkor är kommunens verkliga eller bedömda finansieringskostnad 10 Kommunens solidariska borgen för Kommuninvest i Sverige AB är undantagen enligt KF-beslut 93, KS2006/0542,

193 STADSKONTORET 2. Marknadsmässig riskpremie: Påslaget syftar till att kompensera kommunen för risktagande och administrativa kostnader samt möta lagkrav på konkurrensneutralitet för de bolag som verkar i konkurrens med privata bolag. Internbanken ska följa och löpande dokumentera utvecklingen av internbankens prissättning, dels för att styrka konkurrenskraftig finansiering gentemot bolagen, dels för att otillbörlig konkurrens enligt EU-rätten inte ska uppstå Utlåning till extern part Allmänt Utlåning eller borgen bör inte ske till andra aktörer än de bolag som ingår i kommunkoncernen. Utlåning eller borgen till annan aktör får endast ske om det kan anses vara av allmänt intresse att så sker och endast gällande ändamål som hör till kommunens kompetensområde. För extern utlåning och borgen till bolag och organisationer beslutar kommunstyrelsen i varje enskilt fall samt, vad avser borgen, inom den ram som kommunfullmäktige har fastställt. Kommunstyrelsen har en restriktiv inställning till utlåning och borgen till externa parter. Utlåtning respektive borgensåtaganden ska alltid prövas och riskbedömas vid omläggning av lån. Kommunens åtagande ska omprövas om verksamheten inte längre bedrivs enligt de kriterier som låg till grund för det ursprungliga beslutet Säkerheter För utlåning eller borgensåtaganden erfordras säkerhet i form av pantbrev i fastighet eller motsvarande säkerhet med tillfredsställande förmånsrätt. Även kompletterande säkerhet ska prövas. För borgensåtaganden där säkerhet saknas ska förbindelse upprättas om att inte belåna aktuella fastigheter ytterligare mot säkerheter i panträtt Internbankens avgifter till extern part Internbanken lämnar i samband med utlåtandet avseende utlåning eller borgen en rekommendation av uttag och storlek på internbanks- eller borgensavgiften. Kommunstyrelsen beslutar om uttag och storlek på internbanksavgift i samband med beslut om utlåning eller borgen. 17

194 STADSKONTORET 4.9 Likviditetshantering Likviditetshantering handlar i detta sammanhang främst om processer kring interna och externa betalningar men inkluderar också kontohantering och bankadministration Målsättning Det övergripande målet för kommunens likviditetshantering är att se till att kontostrukturer och betalningslösningar är uppsatta på ett rationellt sätt och att bankadministration hanteras kostnadseffektivt Generella principer Kommunen erhåller merparten av sina icke-finansiella inbetalningar i samband med skattebetalningar månadsvis och har löpande utbetalningar, varför kassabalansen följer ett sågtandsmönster. För att minimera kostnaden för nettoskulden bör kommunen sträva efter att kassan balanseras mot existerande skulder så att kassan minimeras. Detta åstadkoms t.ex. genom att utnyttja kontokrediter och prognoser på likviditetsutvecklingen. Likviditetsprognoserna ska utvisa hur stort belopp kortfristiga medel som behövs i kommunen för att utjämna skillnader i in- och utbetalningsströmmarna. Det ska säkerställas att kommunen har fungerande kontosystem och att dessa regelbundet ses över utifrån kommunens behov av funktionalitet och kostnadsnivå Bankavtal Vid upprättande av avtal för långsiktigt engagemang 11 med bank och bankägda institut har kommunen som målsättning att engagerade institut ska ha en rating på lägst AA vid ingången av avtal. För att uppnå konkurrens vid upphandling kan av konkurrensskäl kravet på ratingnivå sänkas. Om ratingen faller till A ska kommunen överväga risker och utvärdera engagemanget med banken. Om ratingen faller under A- ska en avveckling av engagemanget ske, såvida inte särskilda skäl föreligger Placering av likviditet Det är tillåtet att göra placeringar av likviditet. Placeringar får endast göras i SEK och ska i första hand göras på löptider i syfte att möta planerade utbetalningar eller möjliga tillfällen att lösa externa lån, dock längst på 6 månader. Vid placering av likviditet ska kreditrisken beaktas enligt limiterna under Långsiktigt engagerad bank är den bank som kommunen har upprättar avtal med avseende koncernkonto och betalningstjänster. 12 Särskilda skäl bör bedömas strikt, vilket till exempel kan vara att endast en mycket kort tid av avtalet löptid är kvar eller att identifierade kostnader att avveckla engagemanget överstiger risken att inte avsluta detsamma. 18

195 STADSKONTORET 4.10 Medelsförvaltning Den andel av kassan inom finansförvaltningen som överstiger de närmaste 180 dagarnas alla kända nettobetalningar och finansiella nettoflöden bör förvaltas i linje med principerna i detta avsnitt Allmänt Då Kommunen under längre perioder kan ha en kassa som överstiger det kortsiktiga finansieringsbehovet kan denna andel förvaltas med annan risktolerans och ett högre avkastningskrav än placering av överskottslikviditet under likviditetshantering. Har kommunen upptagit lån bör eventuell överskottslikviditet i första hand användas till återbetalning av lån om detta är ekonomiskt försvarbart. Vidare bör medlen i portföljen ta hänsyn till att placeringarna kan behöva användas till den löpande likviditetshanteringen Mål för medelsförvaltningen Målet för medelsförvaltningen är att ha en avkastning motsvarande indexet 50 % OMRX TOTAL och 50 % OMRX TBILL Tillåtna placeringsformer Vid medelsförvaltningen får placering ske i följande placeringsformer: Likvida medel Svenska räntebärande värdepapper Utländska räntebärande värdepapper UCITS fonder inom tillgångslaget räntebärande Strukturerade produkter inom tillgångslaget räntebärande med kapitalskydd om minst 100 procent Hantering av ränterisk Den genomsnittliga durationen på de förvaltade medlen inom medelsförvaltningen får ej överstiga 3 år. Enskilda värdepapper får ej ha en löptid eller duration som överstiger 5 år Hantering av valutarisk Placeringar i annan valuta än SEK ska valutasäkras. Undantag är om framtida betalningsströmmar ligger i annan valuta än svenska kronor, då placering i utländsk valuta motsvarande de framtida utbetalningarna kan ske Hantering av kredit- och motpartsrisk Vid placering inom ramen för medelsförvaltningen ska kreditrisken beaktas enligt limiterna under Limiter för strukturerade produkter Strukturerade produkter får ej överstiga 30 procent av portföljen. 19

196 STADSKONTORET 4.11 Pensionsmedelsförvaltning Bakgrund Kommunens totala pensionsåtagande består av summan av de nuvärdesberäknade framtida pensionsutbetalningarna, upptaget som ansvarsförbindelse, samt avsättningar till pensioner i balansräkningen. Ansvarsförbindelsen innebär under en längre tid framöver en extra likviditetsbelastning för kommunen. Kommunen har satt medel under förvaltning för att möta den extra likviditetsbelastningen som detta innebär. De tillgångar som ingår i dessa medel benämns nedan som portföljen. Efterföljande placeringsregler gäller förvaltning av pensionsmedel enligt kommunallagens bestämmelse 8 kap 3a Mål för pensionsmedelsförvaltningen Målet för pensionsmedelsförvaltningen är att finansiera den del av den årliga utbetalningen från ansvarsförbindelsen som inte finansieras av skatteintäkter. Pensionsmedlens andel av finansieringen av den årliga utbetalningen från ansvarsförbindelsen baseras på senast genomförda tillgångs- och skuldanalys/alm- analys. Metoden för detta genomförande beskrivs under punkt Övergripande strategi Operativa målvariabler Det operativa målet för förvaltningen av portföljen är att: Uppnå en real avkastning om 3,5 procent per år sett över tiden. Detta mäts som konsumentprisindex (KPI) plus 3,5 procentenheter. Risktagandet ska vara rimligt och bör inte väsentligt överstiga den risk som bostadsobligationer ger. Baserat på historiska data motsvarar detta en risk understigande 15 procent (beräknat som årlig standardavvikelse) Övergripande strategi Kommunens strategi för att uppfylla målet under punkt är att hitta en optimal uttagsnivå från portföljen för att finansiera den del av pensionskostnaden som inte finansieras av skattemedel. Uttagsnivån från portföljen ska vara sådan att kapitalet och dess tillväxt förväntas räcka under hela åtagandets tidsmässiga struktur. Som metod för att hitta lämpliga uttagsnivåer använder sig kommunen av tillgångs- och skuldanalyser/alm-analyser ALM-analys ALM-analys (Asset Liability Management) har som syfte att tydliggöra möjliga placeringsstrategier för att matcha placeringar mot pensionsåtagande så att risken minimeras. Kommunen använder sig av ALM-analyser för att hitta uttagsnivåerna från portföljen såsom beskrivs i punkt Övergripande strategi. Skulle slutsatserna från en ALM-analys visa att grundläggande förutsättningar för kommunens ekonomi vad gäller pensionsåtagande och tillgångar har ändrats kan strategi, mål och tillgångsfördelning revideras. ALM-analyser bör genomföras regelbundet. Den strategiska tillgångsfördelningens ska som utgångspunkt ha en tillgångs- och skuldanalys/almanalys och kan ge underlag till kommunfullmäktige för beslut kring strategisk tillgångsfördelning som 20

197 STADSKONTORET i Finanspolicyn utmynnar i portföljens tillgångsslagslimiter. Tillgångsslagslimiterna ska vara fastställda i Finanspolicyn av kommunfullmäktige Förvaltningens genomförande Pensionsmedelsförvaltningen kan ske i intern eller extern regi, antingen i en eller flera fonder eller andra placeringsformer för att uppnå önskad riskprofil, eller i diskretionära mandat. Vid investering i värdepapper ska kreditrisken beaktas enligt limiterna under Risker i förvaltningen Risker förekommer i all finansiell verksamhet. Följande avsnitt anger den risktolerans kommunen har gentemot dessa risker samt hur dessa risker kan hanteras. För definition av risker se Bilaga 1 Definition av risker. Förvaltningen av pensionsmedel är främst exponerad mot Marknadsrisk, Marknadslikviditetsrisk, Likviditetsrisk, Kredit- och motpartsrisk samt Operativa risker Tillåtna placeringsformer Följande placeringsformer är tillåtna: Likvida medel Svenska räntebärande värdepapper Utländska räntebärande värdepapper Fonder i form av så kallade UCITS-fonder Alternativa investeringsfonder Strukturerade produkter Certifikat som har en exponering mot en underliggande marknad (ej att förväxla med penningmarknadens certifikat) Särskilda placeringsregler vid pensionsmedelsförvaltning Räntebärande placeringar i annan valuta än SEK ska valutasäkras. Om investeringar inom tillgångsslaget räntebärande sker i placeringsformen alternativa investeringsfonder så ska dessa i risk- och avkastningskaraktär motsvara en räntebärande UCITS-fond och ha en risk mätt som årlig standardavvikelse som inte är högre än 10 procent. Investeringar i tillgångsslaget aktier noterade i annan valuta än SEK valutasäkras ej. Om investeringar i tillgångsslaget alternativa investeringar sker ska risken mätt som årlig standardavvikelse för den enskilda investeringen inte vara högre än 10 procent. Investeringar i annan valuta än SEK kan, men måste ej, valutasäkras. För att begränsa marknadsrisken ska vid placering i strukturerade produkter minst 90 procent av investerat belopp vara kapitalskyddat. Om investering sker i certifikat ska det säkerställas att avkastningen som sämst ger samma avkastning som underliggande marknad. 21

198 STADSKONTORET Tillgångsfördelning Normalfördelning Normalfördelningen anger den långsiktiga tillgångsfördelningen. Kommunstyrelsen kan från tid till annan besluta om en annan normalfördelning, dock inom ramen för de limiter som anges i Limiter Procenttalen i följande tabell anger limiter för lägsta och högsta andel som respektive tillgångsslag får utgöra av portföljens totala marknadsvärde. I tabellen framgår även normalfördelningen. Tillgångsslag Portföljen Totalt (%) Min Normalfördelning Max Räntebärande värdepapper i svensk valuta varav utländska valutasäkrade 0-10 Portföljens genomsnittsduration 0,5 år 3,5 år 5 år Aktier varav svenska aktier 0-40 varav utländska aktier 0-25 Alternativa investeringar 0-10 Likvida medel 0-10 Högsta andelen likvida medel kan vara 10 procent med undantag som följer vid avyttring av värdepapper. Vid placering i fond som investerar i olika tillgångsslag, så kallad blandad fond, ska fondens placeringar, enligt senast kända fördelning, fördelas på portföljens tillgångsslag Rebalansering Tillgångsfördelningen kan ske i extern regi (som en del av ett externt mandat) eller internt. Om tillgångsfördelningen sker i intern regi så ska portföljen rebalanseras om den avviker mer än 5 procentenheter från normalfördelningen snarast möjligt. Vid ett rebalanseringsbeslut ska placeringar i alternativa tillgångar borträknas från normalfördelningen. Detta innebär att om alternativa investeringar motsvarar exempelvis 10 procent av den totala portföljen bör dessa 10 procent fördelas till lika del på aktier och räntor, d.v.s. rebalanseringen utgår från en justerad normalfördelning för räntebärande på 55 procent och aktier på 35 procent. 22

199 STADSKONTORET Index Som benchmark för portföljen ska följande index användas: Tillgångsslag Index Andel av portföljens sammanlagda index Räntebärande värdepapper Svenska aktier Utländska aktier OMRX Bond eller motsvarande OMX Stockholm Cap Index eller motsvarande MSCI World Net Return index eller motsvarande 60 % 35 % 5 % Nya instrument Det kan förutsättas att det efterhand tillkommer nya finansiella instrument. Uppstår oklarheter huruvida dessa faller inom ramen för Finanspolicyn ska frågan behandlas av kommunstyrelsen för beslut. 23

200 STADSKONTORET 4.12 Rapportering och uppföljning Rapportering Rapporteringens syfte är att informera om portföljens resultat och portföljens exponering i relation till de fastställda limiterna i dessa finansiella riklinjer. Kommunstyrelsen ska regelbundet erhålla rapport om: Avkastning under månaden och under året Procentuell exponering av innehav uppdelat på tillgångsslag och placeringsformer Avkastning av en indexportfölj enligt respektive förvaltning/portfölj Portföljens risk och riskjusterade avkastning Ränteportföljens duration Innehav av värdepapper där respektive värdepapper redovisas med angivande av procentuell andel av det totala värdet för portföljen Större förändringar i innehavet av värdepapper under perioden Minst en gång per år ska även medfölja en årlig utvärdering som beskrivs under punkt Rapportering från externa förvaltare Senast tio bankdagar efter månadens utgång bör förvaltarna rapportera till stadskontorets ekonomiavdelning. Nedanstående punkter är önskvärda inslag i rapporteringen: marknads- och anskaffningsvärden avkastning under månaden, under året samt från portföljens start procentuell fördelning på olika tillgångsslag innehav av värdepapper där respektive värdepapper redovisas med angivande av procentuell andel av det totala värdet för aktuellt tillgångsslag förändringar i innehavet av värdepapper under månaden genomsnittliga löptider och räntekänslighet för innehavet av räntebärande värdepapper eventuella avvikelser från placeringsreglerna i denna placeringsföreskrift, avvikelsens orsak samt vidtagen åtgärd/förslag till åtgärd prestation relativt jämförelseindex enligt avsnitt riskjusterade nyckeltal (förutsatt tillräckliga underliggande tidsserier) Uppföljning Uppföljningens syfte Uppföljningens syfte är att löpande hålla sig informerad om portföljens resultat, förändringar i sammansättningen av tillgångar samt förändringar i risknivå. Det är av yttersta vikt att alla parter är medvetna om att alla placeringar genomgår cykler, varför det kommer att finnas tidsperioder när placeringsmålet ej uppfylls eller när enskilda förvaltare misslyckas med att nå sina förväntade avkastningsmål. Avkastningsmålet bör dock kunna uppnås över en femårscykel. 24

201 STADSKONTORET Årlig utvärdering Förvaltningen bör årligen utvärderas vilket kan ske av extern motpart. Utvärderingen ska genomföras såväl totalt som per tillgångsslag. Eventuella externa förvaltare ska utvärderas separat. Utvärdering bör ske mot Peer group (jämförelse mot 5 fonder med likartad förvaltning, förvaltarnas avkastning justeras för förvaltningskostnader). En särskild rapport upprättas. 25

202 STADSKONTORET 4.13 Selektion och avvecklingskriterier för förvaltare Val av förvaltare För vissa av förvaltningsuppdragen enligt föregående avsnitt kan kommunen anlita externa förvaltare. Kommunen bör anlita minst två förvaltare med lång erfarenhet och dokumenterat goda historiska resultat. En extern förvaltare är en förvaltare som utifrån avtal åtar sig att hantera hela eller delar av en portfölj och som inom givet mandat självständigt föreslår eller beslutar om hur medel ska placeras Formella handlingar Vid beslut att anlita extern förvaltare av hela eller delar av portföljens tillgångar ska sådant uppdrag grundas på skriftligt avtal Andel av kapitalförvaltarens förvaltade kapital Kommunens kapital får inte utgöra mer än 10 procent av förvaltarens totala förvaltade kapital. Vid placering i fonder får kapitalet inte utgöra mer än 40 procent av fondens totala förvaltade kapital Urvalskriterier Vid upphandling av förvaltningstjänster ska minst tre förvaltare bjudas in till anbudsgivning. Vid val av förvaltare bör en samlad bedömning av bland annat följande kriterier ligga till grund för beslut. Historisk prestanda av befintlig portfölj relativt andra placeringar med liknande placeringsinriktning och risk Organisation, ägarförhållanden och finansiell styrka Ansvarig förvaltares kompetens och erfarenhet Förvaltningsresurser inom det aktuella placeringsområdet Arbetssätt, investeringsfilosofi och investeringsmetodik Riskhantering och intern kontroll Administration och rapportering Pris Förvaltarens åtaganden Förvaltaren ska åta sig att följa de direktiv som följer av innehållet i detta dokument Avveckling av förvaltare och fonder Avvecklingskriterier anges i syfte att kommunen, men framförallt förvaltarna själva, ska kunna avgöra när deras förvaltningstjänster inte längre är önskvärda. I händelse av att förvaltare 1. inte förmår att förklara det uppkomna resultatet 2. avviker från den av förvaltaren uppställda placeringsprocessen 3. underpresterat valt jämförelseindex under en tvåårsperiod 26

203 4. ökar risken i portföljen i relation till valt jämförelseindex 5. förbrukat förtroendet STADSKONTORET ska portföljen sättas under särskild övervakning under den efterföljande tolvmånadersperioden. Om portföljen efter denna tolvmånadersperiod avviker från nedanstående gränsvärden i förhållande till jämförelseindex ska beslut fattas om förvaltarens fortsatta förtroende. Vid bedömning av förvaltningen är det särskilt relationen mellan risk och avkastning som har störst betydelse. Typ av portfölj Gränsvärden För underprestationer per år i förhållande till jämförelseindex För ökad risknivå (Stdv) i förhållande till jämförelseindex Räntebärande portfölj - 1,0 procentenheter + 1,5 procentenheter Passiv aktieförvaltning - 1,5 procentenheter + 1,0 procentenheter Aktiv aktieförvaltning - 3,0 procentenheter + 10 procentenheter Hedgefondförvaltning - 3,0 procentenheter + 10 procentenheter 27

204 STADSKONTORET Bilaga 1 Definitioner av risker Marknadsrisker Marknadsrisk definieras som risk som kommer av rörelser i marknadspriser. Marknadsrisk inkluderar Aktiekursrisk, Ränterisk, Valutarisk och Råvaruprisrisk. Aktiekursrisk Med aktiekursrisk avses hur avkastningen på aktier påverkas av förändringen av kursen på de aktier som ingår i portföljen. Ränterisk Med ränterisk menas hur avkastningen på en räntebärande tillgång påverkas av en förändring av räntan. Hur mycket ränterisk en tillgång har beror på hur känsligt dess pris är för en förändring av marknadsräntan och mäts i duration. Inom skuldförvaltning avses med ränterisk risken för att förändringar i räntenivån påverkar kommunens finansnetto negativt genom ökade upplåningskostnader för existerande och framtida finansiering. Valutarisk Med valutarisk avses risken för att erhålla en oönskad värdeförändring i tillgångar och skulder och kassaflöden till följd av förändringar i valutakurserna. Råvarurisk Med råvarurisk menas hur avkastningen på en tillgång förändras av prisrörelser på råvaror såsom olja, vete, metaller, elektricitet med mera. Likviditetsrisk Med likviditetsrisk avses risken att ej kunna möta betalningsförpliktelser utan en högre kostnad eller att ej kunna möta förpliktelserna över huvud taget. Denna kan delas upp i finansieringsrisk för skulder och marknadslikviditetrisk vid avyttring av tillgångar. Marknadslikviditetsrisk Med marknadslikviditetsrisk avses risken att en tillgång inte går att realisera till förväntat pris, eller till ett väsentligt reducerat pris, vid önskat tillfälle. Refinansieringsrisk Med refinansieringsrisk avses risken att inte erhålla ny finansiering, att en befintlig finansiering ej kan ersättas med en ny, eller att finansiering sker till en ovanligt hög kostnad. 28

205 STADSKONTORET Kreditrisk Med kreditrisk avses risken att en emittent inte kan svara upp mot sina betalningsåtaganden, exempelvis till följd av en betalningsinställelse. Motpartsrisk Motpartsrisk innebär att en motpart inte kan fullfölja affärstransaktionen till likvid och att placeraren inte erhåller den potentiella upparbetade vinsten som finns i transaktionen. I detta omfattas risken att kommunen har ett icke-säkerställt positivt nettomarknadsvärde i derivat mot en motpart som ej kan fullfölja sina åtaganden. Operativa risker Operativ risk definieras som risken för förluster till följd av icke ändamålsenliga eller misslyckade interna processer, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser. I portföljförvaltningen kan detta exempelvis omfatta förluster i placeringar som sker i strid mot fastlagda bestämmelser. En god intern kontroll syftar till att begränsa de operativa riskerna. 29

206 Bilaga 2 Rating enligt kreditvärderingsinstitut S & P Moodys Fitch Rating beskrivning Longterm Longterm Longterm AAA Aaa AAA Prime AA+ Aa1 AA+ High Grade AA Aa2 AA AA- Aa3 AA- A+ A1 A+ Upper medium grade A A2 A A- A3 A- BBB+ Baa1 BBB+ Medium grade BBB Baa2 BBB BBB- Baa3 BBB- BB+ Ba1 BB+ Non investment grade BB Ba2 BB BB- Ba3 BB- B+ B1 B+ Speculative/ Highly speculative B B2 B B- B3 B- CCC+ Caa1 CCC Substantial risks CCC Caa2 CCC- Caa3 CC Ca CC Very high risks C C Exceptionally high risks D C RD In default D STADSKONTORET Tabellen ovan visar en tabell med de tre största ratinginstitutens S&P, Moody s och Fitchs ratingklasser. Tabellen är avsedd som en översättningstabell där t.ex. S&P:s rating BBB- motsvaras av Moody s Baa3 och så vidare. Ratinginstituten har egna definitioner och beräkningsgrunder av sina klasser varför översättningstabellen inte är exakt. S&P:s rating BBB- och uppåt och motsvarande från de övriga kallas investment grade. 30

207 Bilaga 3 Tillgångsslag De olika portföljernas kapital får placeras i följande tillgångsslag: STADSKONTORET Likvida medel Räntebärande finansiella instrument, används för att hantera kommunens önskade ränterisk. Finanspolicyn tillåter placering i - Svenska räntebärande värdepapper - Utländska räntebärande värdepapper Aktierelaterade finansiella instrument, används för att hantera kommunens önskade aktierisk. Finanspolicyn tillåter placering i - Svenska aktier - Utländska aktier Alternativa investeringar, används för att ge en bättre diversifiering av olika marknadsrisker i kommunens tillgångar. Exempel på alternativa tillgångar är fastigheter, råvaror och hedgefonder. Alternativa placeringar omfattar även strukturerade produkter där den underliggande tillgången utgörs av alternativa placeringar. Ska placering ske i andra tillgångsslag än de fyra ovan uppräknade ska kommunfullmäktige fatta beslut därom. 31