Program och föredragningslista för regionala utvecklingsnämnden 4 okt 2016

Transkript

1 Kallelse/Föredragningslista 1(3) Anna Backlund Tfn: E-post: Program och föredragningslista för regionala utvecklingsnämnden 4 okt 2016 Tid: Tisdag 4 oktober 2016, kl Öppet sammanträde kl Allmänhetens frågestund Plats: Musslan, sjukhuset, Östersund Öppet sammanträde 18. Informationer Birka Folkhögskola Torgny Rhodin Bäckedals folkhögskola Abbas Khanahmadi PAUS - fika Funktionella Mittstråket Jan Molde Projekt, projektkarta för integration och Marina Gregorsson arbetsmarknads projekt Håkan Lundmark Ansökan om statligt anslag för regionalt Ingrid Printz kulturanslag 2017 enligt kultursamverkansmodellen Synpunkter på Kulturrådets råd för regionala Ingrid Printz Kulturplaner Avsiktsförklaring elbussprojektet Ruth Eriksson Information om beslutsärenden Utredning om förutsättningar att bli kulturfristad Ingrid Printz för författare m.fl. som lever under hot i sina hemländer Allmän trafikplikt Buss 2018 Ruth Eriksson Överföring av Länstrafiken i Jämtland län AB Ruth Eriksson till regional utveckling i Region Jämtland Härjedalen

2 Datum 2(3) Ansökan om regionalt investeringsstöd Martina Lundholm Fallmorans lägenheter AB i Vemdalen Basfinansiering Jämtland Härjedalen Turism 2017 Martina Lundholm Ägaranvisningar för Almi Företagspartner Mitt AB Martina Lundholm Ansökan om regionalt investeringsstöd Martina Lundholm Hamrafjällets lift AB Regionala rekommendationer för studie- Marina Gregorsson och yrkesvägledning Mats Berglund LUNCH Regionala utvecklingsnämnden Delårsbokslut Arne Nilsson per aug Uppföljning av regionala utvecklingsnämndens Arne Nilsson Verksamhetsplan PARTIGRUPPER Allmänhetens frågestund Förvaltningschefens rapport Anders Byström 17. Information från regionens samverkansråd Beslutsärenden Inklusive: 1. Val av justerare 2. Fastställande av föredragningslistan 19. Valärenden 20. Anmälan av delegationsbeslut Offentligt sammanträde Från och med regionala utvecklingsnämndens beslut den 3 februari 2015 kommer regionala utvecklingsnämndens möten att vara delvis offentliga. Det betyder att medborgare, media och medarbetare är välkomna att lyssna på föredragningar i frågor där nämnden fattar beslut eller där beslut går vidare till regionfullmäktige. Frågor från allmänheten Frågan får inte avse myndighetsutövning mot enskild person. En fråga ska besvaras under det sammanträde som frågan ställts. Frågor ska vara skriftliga och undertecknade av frågeställaren. Frågorna lämnas in minst en dag före sammanträdet och ska besvaras vid en särskilt angiven tidpunkt under sammanträdet.

3 JÄU REGION~.. I~ITLAND HARJEDALEN Datum 3(3) Respektive ledamot eller parti ansvarar för att frågeställaren samt övriga partier i nämnden får skriftliga svar vid eller efter sammanträdet. Nämndens presidium bestämmer hur frågestunden ska genomföras och bestämmer vilka förtroendevalda eller anställda som behöver kallas för att lämna upplysningar. Åhörarna har i övrigt ingen yttranderätt under den del av sammanträdet som är offentligt.

4 Kallelse/föredragningslista Regionala utvecklingsnämnden Tid: kl. 08:30-16:30 Plats: Musslan, Östersunds sjukhus Ordförande Robert Uitto (S) Ledamöter Anton Hammar (S) Kata Nilsson (S) Jörgen Persson (S) Martine Eng (S) Susanné Wallner (M), Vice ordförande Jan-Olof Andersson (M) Elise Ryder Wikén (M) Eva Hellstrand (C), 2:e vice ordförande Carina Asplund (C) Jörgen Larsson (C) Marie Svensson (V) Thomas Johansson Nordqvist (SD) Ersättare Elisabeth Lindholm (S) Mia Eriksson (S) Tahar Khalfallah (S) Jonny Springe (S) Maria Jakobsson (S) Kurt Scherl (M) Catarina Espmark (M) Gunnar Hjelm (M) Bo Danielsson (V) Bengt-Åke Arendolf (SD) Mats El Kott (L) Anton Nordqvist (MP) Stefan Nilsson (KD) Övriga Anders Byström, Förvaltningschef Anna Backlund, Sekreterare 1

5 Kallelse/föredragningslista Regionala utvecklingsnämnden Val av justerare 2. Fastställande av föredragningslista 3. Förvaltningschefens rapport (RUN/5/2016) Anders Byström Ärendebeskrivning Förvaltningschefen Anders Bsytröm informerar om: Rapport från organisationen Tjänstemannaforum Näringsdepartementet Europaforum Projektläget Budget 2017 Övrigt 4. Ansökan om statligt anslag till regional kulturverksamhet 2017 inom Kultursamverkansmodellen (RUN/507/2016) Ingrid Printz Ärendebeskrivning Region Jämtland Härjedalens kulturplan är utgångspunkt för den kulturpolitik och det kulturarbete som bedrivs i regionen. Planen samspelar med utvecklingsstrategin och utvecklingsnämndens verksamhetsplan och utgår från den nationella kultur-samverkansmodellen, förordning (2010:2012), om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. Regionen redovisar i kulturplanen de sju statsbidragsberättigade verksamhetsområden som uppbär statligt stöd samt aktuella utvecklingsområden, mål och prioriteringar för perioden i förhållande till de nationella kulturpolitiska målen. Regionen och länets kommuner, kulturskaparna och civilsamhället är samverkansparter som följer utvecklingen, utfall och effekter utifrån de regionala prioriteringarna; kultur för alla, kulturskaparna och kulturdriven tillväxt. Uppföljning av tidigare års verksamhet visar att de regionala kulturverksamheterna håller hög kvalitativ nivå på verksamheten utifrån regionala förutsättningar och utmaningar. Fokus läggs på ett demokratiskt och tillgängligt kulturutbud i regionen och över regiongränser där jämlikhet, ett normkritiskt förhållningssätt, integration och mångfald beaktas. Regionens ansökan till Kulturrådet 2017 omfattar en uppräkning av 2016 års statliga anslag (om tkr) med 672 tkr samt en ökning motsvarande den regionala förstärkningen med tkr. Aktuella förstärkningsinsatser berör bl.a. turnéstöd scenkonst, museiverksamhet och konstsatsning, kulturfristad, insatser för barn och unga samt integrationsinsatser genom kultur. För 2017 ansöker regionen om totalt tkr i statligt bidrag inom ramen för samverkansmodellen. 2

6 Kallelse/föredragningslista Regionala utvecklingsnämnden Förslag till beslut Ansökan om statliga medel för 2016 inom kultursamverkansmodellen översänds till Kulturrådet enligt upprättat förslag. Expedieras till Statens kulturråd/områdesschef 5. Kulturrådets råd för regionala kulturplaner (RUN/486/2016) Ingrid Printz Ärendebeskrivning Områdeschef för kultur Ingrid Printz informerar om att Region Jämtland Härjedalen har som övriga regioner, landsting getts möjlighet att besvara Kulturrådets råd för regionala kulturplaner. Kulturrådet och Samverkansrådet har angett råd för att skapa tydlighet för ett enhetligt underlag inför beredning och beslut om statsanslag. Avsikten är att skapa ökad transparens och likabehandling och rättssäkerhet inför beslut om statsanslag kultursamverkansmodellen, där regioner och landsting själva äger sina kulturplaner vad gäller utformning och innehåll. Region Jämtland Härjedalen lämnar följande synpunkter. Region Jämtland Härjedalen anser att råden är godtagbara och förtydligar vad regioner/landsting ska ange vid ansökan om statsanslag till regionala kulturverksamheter; Regionen instämmer i att kulturplanerna ska beskriva de prioriteringar som avses göras inom planperioden och att dessa prioriteringar beskrivs i förhållande till de nationella kulturpolitiska målen. Vad gäller ev. planerade förändringar och uppdrag så kan de beskrivas i grova drag och gärna föregås av en dialog mellan kultursamverkansmodellens parter. Intentionerna i samverkansmodellen är att regionerna ska ges ökat inflytande och ansvar för fördelning av statliga bidrag och ökade möjligheter till regionala prioriteringar och variationer. Vi uppfattar att råden till viss del innebär en återgång till ökad detaljstyrning från staten. Statens fördelning av statsbidrag till regionala kulturverksamheter behöver grunda sig på en mer långsiktig planeringsmodell med utgångspunkt i kulturplanen. Det vill säga mer långsiktig planering än att begära in ettåriga planerade budgetar. Föregående års anslag från region och kommun redovisas varje år i maj till Kulturrådet, och det tycker vi är tillräckligt. 3

7 Kallelse/föredragningslista Regionala utvecklingsnämnden Utredning om förutsättningar att bli kulturfristad för författare m.fl. som lever under hot i sina hemländer (RUN/824/2015) Ingrid Printz Ärendebeskrivning I en motion inlämnad till landstinget (LS/715/2014) föreslog Liberalerna, dåvarande Folkpartiet, att Region Jämtland Härjedalen, dåvarande Jämtlands läns landsting, ska söka medlemskap i ICORN, ensamt eller tillsammans med Östersunds kommun, samt utreda möjligheterna och förutsättningarna att bli en fristad för förföljda kulturskapare. Landstingsfullmäktige beslutade att avslå den del som avser medlemskap i ICORN utifrån Förvaltningsrättens dom gällande Gävle kommuns beslut om att bli fristad och biföll den del som avser utredning om förutsättningar att bli fristad. Regionala utvecklingsnämnden fick i uppdrag att utreda frågan och en gemensam utredning med Östersunds kommun har genomförts gällande förutsättningar och möjligheter att bli fristad för förföljda konstnärer. Utredningen föreslog ett delat huvudmannaskap för fristadsprogrammet där kostnader skulle fördelas mellan regionen och kommunen. Årsbudget för fristaden har beräknats till 545 tkr. Ärendet behandlades på Regionfullmäktige i juni 2016 med beslut att återremittera ärendet till regionala utvecklingsnämnden för slutlig ställning i frågan efter samråd med Östersunds kommun. Efter samråd står klart att kommunen inför 2017 planerar att ansöka om ett medlemskap i ICORN gällande fristadsprogrammet. Förslag till beslut Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden föreslår regionfullmäktige Under förutsättning att nödvändiga och vederbörliga beslut fattas av Östersunds kommun så föreslås att Region Jämtland Härjedalen beslutar följande: 1. Regionen ser positivt på att kommunen ansöker om medlemskap i ICORN och tar huvudmannaskapet för fristadsprogrammet. 2. Regionen bidrar till verksamhet som ökar fristadskonstnärens möjlighet att delta i den konstnärliga och kulturella offentligheten. 3. Regionen deltar i styrgrupp på förfrågan av Östersunds kommun. Yrkande Robert Uitto (S): 4

8 Kallelse/föredragningslista Regionala utvecklingsnämnden Utredningens förslag avslås eftersom Region Jämtland Härjedalen anser att detta är ett kommunalt uppdrag. 2. Region Jämtland Härjedalen kan bidra till verksamhet som ökar fristadskonstnärens möjlighet att delta i den konstnärliga och kulturella offentligheten, och ser därmed en möjlighet till samverkan. Beslutsgång Ordförande ställer förslagen mot varandra och finner att arbetsutskottet bifaller Robert Uittos yrkande. Beslut Arbetsutskottet föreslår regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden föreslår regionfullmäktige 1. Utredningens förslag avslås eftersom Region Jämtland Härjedalen anser att detta är ett kommunalt uppdrag. 2. Region Jämtland Härjedalen kan bidra till verksamhet som ökar fristadskonstnärens möjlighet att delta i den konstnärliga och kulturella offentligheten, och ser därmed en möjlighet till samverkan. Expedieras till Ingrid Printz, områdeschef område kultur samt Östersunds kommun 7. Avsiktsförklaring elbussprojektet (RUN/483/2016) Ruth Eriksson Ärendebeskrivning Information från Utskottet in infrastruktur angående hur elbussprojektet fortskrider. Ärendet är inte redo för beslut då utskottet för infrastruktur vill ha en fördjupad diskusssion om finansieringen med samarbetsparterna innan så sker. 8. Allmän trafikplikt - Buss 2018 (RUN/492/2016) Ruth Eriksson Ärendebeskrivning Information från Utskottet för infrastruktur för beslut i Regionala utvecklingsnämnden. Från och med december 2018 ska det finnas ett nytt trafikavtal för allmän kollektivtrafik med buss i Krokoms, Strömsunds, Bräcke, Bergs, Härjedalens kommun och landsbygdstrafik i Östersunds kommun. Beslut om allmän trafikplikt ska finnas innan avtal om en allmän kollektivtrafik kan tecknas. 5

9 Kallelse/föredragningslista Regionala utvecklingsnämnden Allmän trafikplikt innebär ett krav på en trafiktjänst som fastställs av RKM, ett offentligt åtagande mot invånarna, beslutet ska kunna härledas ut det regionala trafikförsörjningsprogrammet och ett trafikföretag ska inte ha något intresse av att bedriva trafiken kommersiellt. Allmän trafikplikt ska bidra till att målen i regional utvecklingsstrategi och regionalt trafikförsörjningsprogram uppfylls. Underlag till beslutet är trafiksamråd med berörda kommuner, seminarier och uppföljning av den befintliga trafiken. Östersunds kommun har inlämnat en skrivelse med synpunkter på förslag till allmän trafikplikt. Utskottet diskuterar den och anser att förslaget till beslut inrymmer de anspråk på trafik som Östersunds kommun framför i skrivelsen. Förslag till beslut Utskottet för infrastrukturs beslut Utskottet för infrastruktur föreslår Regionala Utvecklingsnämnden 1. Regionala utvecklingsnämnden beslutar om allmän trafikplikt för de angivna sträckningarna i bilaga för att upprätthålla en fungerande trafikförsörjning i Strömsunds, Krokoms, Bergs, Härjedalens, Bräcke kommuner och Östersunds kommuns landsbygd. 2. Beslutet om allmän trafikplikt innefattar möjlighet att vid behov löpande kunna göra anpassningar av linjer och utbud. 9. Överföring av Länstrafiken i Jämtlands län AB till regional utveckling inom Region Jämtland Härjedalen (RUN/166/2015) (RUN/166/2015) Ruth Eriksson Ärendebeskrivning Vid regionala utvecklingsnämndens arbetsutskott behandlades frågan om Länstrafiken i Jämtlands län AB skulle föras över till förvaltning inom regional utveckling eller kvarstå som aktiebolag. Nämnden bordlade frågan i avvaktan på mer information i frågan om regionbildning från Arbetet med frågor som berör regionbildningen påbörjas under hösten Arbetsutskottet 149, , återremitterade ärendet för attt behandlas av nämnden och slutligen regionfullmäktige. Eftersom läget är ovisst med tanke på ett eventuellt bildande av en storregion Norr, bör ärendet avslutas. Den dag det eventuellt blir aktuellt kommer förutsättningarna att se helt annorlunda ut. Då kan ärendet väckas igen. Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämnden föreslår regionfullmäktige 6

10 Kallelse/föredragningslista Regionala utvecklingsnämnden Länstrafiken i Jämtlands län AB behålls. 2. Ärendet avslutas. I tjänsten Anders Byström Förvaltningschef Eriksson Ruth Områdeschef Infrastruktur och kommunikationer Expedieras till Länstrafiken i Jämtlands län AB Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Överföring av Länstrafiken i Jämtlands län AB till regional utveckling 149 AU Överföring av Länstrafiken i Jämtlands län AB till regional utveckling inom Region Jämtland Härjedalen Utredning - Politisk organisation för förvaltningen länstrafiken 10. Borttagen på grund av Sekr. (RUN/1125/2015) Beslutsunderlag 150 AU Ansökan om regionalt investeringsstöd Fallmorans lägenheter AB i Vemdalen Anmälan företagsstöd, över kr Ansökan om regionalt företagsstöd Fallmorans lägenheter AB 11. Basfinansiering Jämtland Härjedalen Turism, JHT 2017 (RUN/421/2016) Martina Lundholm Ärendebeskrivning Region Jämtland Härjedalens avtal med Jämtland Härjedalen Turism går ut den sista december Regionen vill teckna nytt avtal för tiden Avtalet är i stort likalydande med tidigare avtal. Förslag till ersättning för verksamhetsåret 2017 är kronor, samma belopp som för verksamhetsåret Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår regionala utvecklingsnämnden 1. Avtal mellan Region Jämtland Härjedalen och Jämtland Härjedalen Turism, JHT, avseende medel för turismutveckling 2017 tecknas samt att ersättning utgår med 2 7

11 Kallelse/föredragningslista Regionala utvecklingsnämnden kr Expedieras till Områdeschef Näringsliv Beslutsunderlag 151 AU Basfinansiering Jämtland Härjedalen Turism, JHT 2017 Tjänsteskrivelse Basfinansiering Jämtland Härjedalen Turism Medlemspolicy Jämtland Härjedalen Turism från och med 2016 Avtal mellan Region JH och JHT om medel för turismutveckling Basfinansiering Jämtland Härjedalen Turism, JHT 12. Ägaranvisningar för Almi Företagspartner Mitt AB (RUN/450/2016) Martina Lundholm Ärendebeskrivning Regionala utvecklingsnämndens arbetsutskott har den 17 augusti 2016, 125 behandlat ärendet Ägaranvisning Almi Företagspartner Mitt (RUN/450/2016). I förslag till beslut föreslogs att - Arbetsutskottet föreslår Regionala utvecklingsnämnden: Ägaranvisningar för Almi Företagspartner Mitt AB antas Arbetsutskottet beslutade att - Ärendet lyfts till regionala utvecklingsnämnden när en tydlig påverkan på budget står klar. I det fortsatta arbetet med ärendet konstateras att förslag till finansiering, för år 2017, kvarstår på den nivå som tidigare har föreslagits. För Region Jämtland Härjedalen uppgår den totala finansieringen till kronor, fördelat på kronor (driftsanslag) samt kr (tillväxtrådgivning). Samma summa och fördelning gäller även för Landstinget Västernorrland. Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår regionala utvecklingsnämnden 1. Ägaranvisningarna för ALMI företagspartner Mitt AB antas 2. Almi Företagspartner Mitt AB ersätts för verksamhetsåret 2017 med totalt kronor Expedieras till Områdeschef Näringsliv 13. Borttagen på grund av Sekr. (RUN/488/2016) 8

12 Kallelse/föredragningslista Regionala utvecklingsnämnden Beslutsunderlag 157 AU Ansökan om regionalt investeringsstöd - Hamrafjällets Lift AB Tjänsteskrivelse investeringsstöd Hamra Express AB ub Anmälan beslut till RN 14. Regionala rekommendationer för studie- och yrkesvägledning (RUN/224/2016) Mats Berglund/Marina Gregorsson Ärendebeskrivning Barn och ungas behov av studie- och yrkesvägledning måste ges en hög prioritet då de är framtidens medarbetare, ledare och företagare. Under skoltiden är det viktigt att få en bred information om utbildningsystemets- och arbetslivets möjligheter. Alla elever behöver få tillgång till kontinuerlig vägledning av sådan kvalitet att de kan göra medvetna och väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. De behöver samtidigt veta vilka yrken som efterfrågas på arbetsmarknaden både lokalt, regionalt och nationellt. Region Jämtland Härjedalen behöver öka andelen elever som genomgår utbildning med uppnådd gymnasieexamen och att fler väljer gå vidare till högre utbildning. En kvalitativ och kontinuerlig studie- och yrkesvägledning som är likvärdig, men inte likformig, är en viktig framgångsfaktor i detta arbete. Dessa rekommendationer har arbetats fram av Region Jämtland Härjedalen tillsammans med kommuner i länet. De är gemensamma för regionen och det är vår förhoppning att de ska inspirera och underlätta kommunernas utvecklingsarbete med studie- och yrkesvägledning. Rekommendationerna vänder sig i första hand till förvaltningschefer, verksamhetschefer, skolchefer, rektorer, utvecklingsledare, lärare, studie- och yrkesvägledare men även till övrig skolpersonal. Parallellt med implementeringen av dessa rekommendationer bedrivs också projektet LärOm i Region Jämtland Härjedalens regi där samverkan sker mellan kommunerna för kompetensutveckling av pedagoger och annan skolpersonal inom detta område. Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden ställer sig bakom de utarbetade regionala rekommendationerna för studie och yrkesvägledning i Region Jämtland Härjedalen. Beslutsunderlag Regionala rekommendationer för studie- och yrkesvägledning Skiss studie- och yrkesvägledning 153 AU Regionala rekommendationer för studie- och yrkesvägledning Protokollsutdrag arbetsutskottet , 92 Regionala rekommendationer för studie- och yrkesvägledning Regionala rekommendationer för studie- och yrkesvägledning 9

13 Kallelse/föredragningslista Regionala utvecklingsnämnden Delårsbokslut per augusti 2016 (RUN/481/2016) Arne Nilsson Ärendebeskrivning Delårsbokslut per augusti har beslutats av ordförande efter hörande av vice ordförande och andre vice ordförande enligt Regionala utvecklingsnämndens beslut 130, Det färdigställda delårsbokslutet delges Arbetsutskottet samt nämnden för information. Förslag till beslut Arbetsutskottet har tagit del av informationen, ställt frågor och fått svar. Expedieras till Regionala utvecklingsnämnden samt förvaltningscontroller Arne Nilsson Beslutsunderlag Delårsbokslut per augusti 2016 Regionala utvecklingsnämnden Bilaga till delårsbokslut per augusti bolag 155 AU Regionala utvecklingsnämnden Delårsbokslut per augusti Uppföljning av regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan (RUN/303/2016) Arne Nilsson Ärendebeskrivning Underlag i ärendet kommer senare. Beslutsunderlag Protokollsutdrag regionala utvecklingsnämnden , 97 Uppföljning av regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan (RUN/303/2016) 156 AU Uppföljning av regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan 17. Information från regionens samverkansråd (RUN/8/2016) 18. Informationer 10

14 Kallelse/föredragningslista Regionala utvecklingsnämnden Valärenden 2016 (RUN/4/2016) Ärendebeskrivning Carina Asplund (C) har avsagt sig samtliga förtroendeuppdrag i Region Jämtland Härjedalen. Regionala utvecklingsnämnden gjorde den 30 augusti 2016, 134, fyllnadsval efter henne i följande forum: 1. En ledamot i Förening för elektrifiering av Meråkerbanan 2. En ledamot i Intresseföreningen Norrtåg 3. Representant i Partnerskapet Atlantbanan 4. Ledamot i Styrgruppen för Atlantbaneprojektet Jörgen Larsson (C), valdes till alla ovanstående poster. Eftersom han är ombud i Förening för elektrifiering av Meråkerbanan och ombudsersättare i Intresseföreningen Norrtåg, samt att Styrgruppen för Atlantbaneprojektet avslutades den 31 december 2015, görs regionala utvecklingsnämnden om valen den 4 oktober Anmälan av delegationsbeslut till regionala utvecklingsnämnden 2016 (RUN/6/2016) 11

15 9 Överföring av Länstrafiken i Jämtlands län AB till regional utveckling inom Region Jämtland Härjedalen (RUN/166/2015) RUN/166/

16 Tjänsteskrivelse Regionala utvecklingsnämnden Regional utveckling Ruth Eriksson Tfn: E-post: RUN/166/2015 Överföring av Länstrafiken i Jämtlands län AB till regional utveckling inom Region Jämtland Härjedalen (RUN/166/2015) Ärendebeskrivning Vid regionala utvecklingsnämndens arbetsutskott behandlades frågan om Länstrafiken i Jämtlands län AB skulle föras över till förvaltning inom regional utveckling eller kvarstå som aktiebolag. Nämnden bordlade frågan i avvaktan på mer information i frågan om regionbildning från Arbetet med frågor som berör regionbildningen påbörjas under hösten Förvaltningschefens förslag Regionala utvecklingsnämnden föreslår regionfullmäktige 1. Länstrafiken i Jämtlands län AB behålls. 2. Ärendet avslutas. I tjänsten Anders Byström Förvaltningschef Ruth Eriksson Områdeschef Infrastruktur och kommunikationer Utdrag till Länstrafiken i Jämtlands län AB 13

17 PROTOKOLL Mötesdatum Arbetsutskottet Överföring av Länstrafiken i Jämtlands län AB till regional utveckling inom Region Jämtland Härjedalen (RUN/166/2015) Sammanfattning Det finns både för- och nackdelar med att bedriva länstrafiken i bolag eller förvaltning. Som 100 % ägare har Region Jämtland Härjedalen styrningen oavsett vilken organisationsform som väljs. Dock finns det effektiviseringsvinster som talar för att lyfta in verksamheten i förvaltningsorganisationen. Eventuellt ny regionindelning från 2019 behöver diskuteras eftersom organisationen av kollektivtrafiken har olika modeller i de fyra nordligaste länen och en ny organisation är att vänta. Jämtland är av dessa det enda län som har skatteväxlat kollektivtrafiken. Konsekvenser av en större regionindelning håller på att utredas inom Region Jämtland Härjedalen. Vid en inflyttning i förvaltningsorganisationen är det rimligt att bolaget behålls under en tid för att hantera pågående avtal m.m.. Förvaltningschefens förslag Arbetsutskottet föreslår regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden föreslår regionfullmäktige 1. Länstrafiken Jämtlands län AB verksamhet inordnas i förvaltningen för regional utveckling från och med Regionala utvecklingsnämnden får i uppdrag att organisera verksamheten. 3. Bolaget Länstrafiken Jämtlands län behålls. 4. Arbetet påbörjas efter dialog med de övriga norrlandslänen utifrån perspektivet om en ny regionindelning. Arbetsutskottet bordlade ärendet den 21 april 2016, 86, i avvaktan på mer information kring en ny regionindelning. Förslag till beslut Yrkanden Robert Uitto (S): Ärendet återremitteras för handläggning. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på förslaget och finner att arbetsutskottet bifaller yrkandet. Beslut Ärendet återremitteras för handläggning. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 14

18 Bilaga 2 1(4) James Winoy RUN/166/2015 Utredare Tfn: E-post: james.winoy@regionjh.se Utredning - Politisk organisation för förvaltningen länstrafiken Länstrafiken bedrivs idag i ett helägt bolag av Region Jämtland Härjedalen. Som sådan har det en bolagsstämma som väljer styrelse och beslutar om ägardirektiv för styrelsen. En verkställande direktör sköter den dagliga driften. Att det finns ett bolag för driften av länstrafik hänger bland annat ihop med att länstrafiken tidigare varit en angelägenhet för landstinget Jämtlands län och länets åtta kommuner. Från och med 2015 har kommunerna och region Jämtlands Härjedalen genomfört en skatteväxling som innebära att hela ansvaret för kollektivtrafiken i Jämtlands län nu ligger på regionen. Det finns således anledning att överväga en ändrad organisationsform. I detta PM tas frågan om hur en politisk organisation ska formas om bolaget överförs till förvaltning inom regionen. Beslut fattade inom bolaget Bolagstämman fattar beslut om budget och verksamhetsplan samt verksamhetsberättelse och ägardirektiv. Styrelsen beslutar om avtal för verkställande direktör, delegationsordning till verkställande direktör med mera. Viktiga beslut i bolaget, förutom de som gäller unikt för ägarformen aktiebolag, är: Upphandling av trafik Taxor Affärs- och marknadsplaner Riskanalyser Resevillkor Budgetförändringar Policy för försäljning av t ex reklamplats Beslut om särskild trafik som färdtjänst, riksfärdtjänst enligt delegation från länets kommuner En genomgång av de senaste årens styrelsesammanträdes ärende framgår i bilaga. 15

19 Helena Wiktorsson 2(4) Sekretariatet Ny organisation förvaltning under nämnden för regional utveckling Eftersom bolaget Länstrafiken i Jämtland AB är helägt av regionen så styrs besluten av kommunallagen och andra kommunalrättsliga lagar. Det är således ägaren som på bolagsstämman beslutar om ägardirektiv, budget, ägande av andra bolag med mera. Om man avvecklar bolaget och låter verksamheten bedrivas av en förvaltning inom regionen blir det ingen större skillnad på denna typ av beslut utom att det blir kortare väg från första beslutet till verkställighet eftersom besluten inte också måste fattas av bolagsstämman. Alla beslut om budget, delårsbokslut och verksamhetsberättelse/bokslut fortsätter att hanteras av ett politiskt organ inom regionen. Där hamnar också flertalet av de policys och planer som bolagsstyrelsen idag fattar beslut. Taxorna är en fråga för fullmäktige inom regionen om denna inte delegerat det till ett annat politiskt organ. Konkret innebär detta att flera av besluten inte innebär någon skillnad i beslutsväg än vad som sker med nuvarande organisation. Utskott Nämnden har ett utskott för infrastruktur. Utskottets uppdrag är fördjupning och framtidsbevakning samt bereda ärende till nämnden. Utskottet ska specifikt bereda framtagande av den regionala trafikförsörjningsplanen, länstransportplan och allmänna trafikplikter. Utskottet ska dessutom bevaka att regionens uppdrag som regional kollektivtrafikmyndighet fullföljs. Grundprincipen för när utskotten bildades var att de inte ska vara beslutande. Tyngdpunkten ska vara på kunskap och beredning av ärende. Därför bör inte frågor om länstrafik delegeras till utskottet. Ett annat skäl till att inte lägga beslut om länstrafik på utskottet är att om utskottet skulle få ansvar för frågor om styrning av länstrafik skulle det stå i motsättning till den rollen den har att kontrollera att den regionala kollektivtrafikmyndighetens uppdrag fullföljs av nämnden. Slutsats Det finns därför inget skäl till att inrätta ett speciellt politiskt organ enbart för att styra förvaltningen länstrafiken. Besluten ryms redan inom den nuvarande organisationen. Det finns däremot anledning att fundera på hur stödet till chefen ska fungera. Idag är diskussionerna i bolagsstyrelsen ett viktigt stöd för vd i dennes beslut, budget, bokslut och upphandlingar är några exempel på detta. En stor del av bolagsstyrelsen tid går åt till dessa diskussioner. Dessa diskussioner behövs även i fortsättningen. Om länstrafiken finns placerad inom nämndens förvaltning är det mest naturligt att dessa diskussioner förs inom arbetsutskottet. Arbetsutskottets kalender hanterar dessa frågor i rätt tidsperspektiv. Utskottet för infrastruktur träffas för sällan för att kunna hantera denna typ av diskussioner. Det skulle innebära att utskottet måste träffas oftare med en högre 16

20 Helena Wiktorsson 3(4) Sekretariatet kostnad och att det skulle svårt att skilja ut en mera övergripande diskussion från mera driftfrågor och utskottet skulle riskera att få uppgifter som den inte ska ha. Troligen innebär detta att arbetsutskottet behöver förlängas för att hinna med diskussionerna om kollektivtrafiken. Vilket också innebär att det behöver bli tydligt i arbetsutskottet när man behandlar ärende som är Regionala kollektivtrafikmyndigheten och när man har ärende som rör driften av kollektivtrafiken. Andra regioners lösningar Det finns flera olika lösningar för styrning av länstrafikfrågorna. Många regioner/landsting har kvar sina bolag och myndigheten organiseras på olika sätt. En vanlig lösning är att myndigheten och förvaltningen/bolaget är placerad under en nämnd. Denna nämnd har då ett större ansvar än bara trafikfrågorna, t ex Hållbarhetsnämnd, Samhällsbyggnadsnämnd, Trafik, infrastruktur och miljö. Regionerna med dessa lösningar har då mer än en nämnd för de regionala frågorna. Undantaget från detta är Region Blekinge som har en Trafiknämnd under Regionstyrelsen som enbart ansvarar för kollektivtrafiken. Driften sköts i egen regi. Region Västra Götaland har också en nämnd för enbart kollektivtrafiken. Driften ligger i ett bolag. Delegationer Regionen har delegerat övergripande ansvar till bolaget Länstrafiken. Vid en omorganisation där verksamheten ska bedrivas i förvaltningsform får nya delegationerna utformas. Om själva driftorganisationen inte förändras utan länstrafiken flyttas över till förvaltnings såsom den ser ut nu förenklas delegationerna. Bolagsstämman De beslut som idag fattas av bolagsstämman föregås av beslut inom Region Jämtland Härjedalen och förändras inte av att organisationsformen förändras. Bolagsstyrelsen De beslut som fattas av bolagsstyrelsen bör delas upp så att de mera strategiska besluten delegeras till förvaltningschef för regional utveckling och chef för länstrafikenheten. Vissa policybeslut delegeras till nämnden enligt kommunallagens utgångspunkter. Verkställande direktör Alla de beslut om idag fattas av vd kan delegeras till den som blir chef för länstrafikenheten. Exklusive de frågor som styrs av andra regler inom regionen, personal, investeringar med mera. Samhällsbetalda resor De beslut om samhällsbetalda resor som t ex färdtjänsttillstånd, vilka idag är delegerade från de medverkande kommunerna, som idag fattas av ansvarig inom Regionala kollektivtrafikmyndigheten (RKM) kan nu delegeras till en handläggare inom förvaltningen, t ex den som idag är chef för motsvarande enhet. 17

21 Helena Wiktorsson 4(4) Sekretariatet Delegationsordningen kan skrivas i samband med att med eventuellt nya organisationen skapas. Kostnader Här kommenteras bara kostnaderna för den styrande överbyggnaden bolagsstämman och bolagsstyrelsen. Styrelsen har två fasta arvoden, 20 % och 10 %. Basen är riksdagens arvodesnämnd, för kr/mån. Totalt ca kr per år. Till detta kommer arvoden för övriga ledamöter och andra ersättningar för konferensresor med mera. Fem ledamöter på 8 styrelsemöten ger 40 arvodesersättningar. Kan vara totalt per ersättning(arvode(945*1,4=1323, förlorad arbetsförtjänst, reseersättning m m) vilket i så fall motsvarar kr. Till detta kommer konferenser och andra aktiviteter. Arvodet för auktoriserade revisorer kostade kr år Kostnader styrelsen enligt budget för år 2014 var kr och år 2015 något lägre nämligen kr. Besparingen kan i första hand göras med de fasta arvodena. Övrig besparing är beroende på vilken organisation som väljs för hantering av besluten. Det blir ökade kostnader för arvoden oavsett om det ska vara utskottet för infrastruktur eller arbetsutskottet som ska ägna mera tid åt kollektivtrafikfrågorna. Den ökade kostnaden kan i detta fall röra sig om kr oavsett lösning (motsvarande 3-6 sammanträdesdag per år fördelat på en eller två ledamöter). Till detta kan komma en kostnad för deltagande i sammankomster utanför länet för utskottet. Beräknad kostnad på upp till kr per år. Ska då motsvara de sammankomster/resor, förutom ordinarie sammanträden, som nuvarande bolagsstyrelsen genomför för att kunna hantera ansvaret som styrelseledamot. Möjlig besparingar skulle bli kr. 18

22 11 Basfinansiering Jämtland Härjedalen Turism, JHT 2017 RUN/421/

23 PROTOKOLL Mötesdatum Arbetsutskottet Basfinansiering Jämtland Härjedalen Turism, JHT 2017 (RUN/421/2016) Sammanfattning Region Jämtland Härjedalens avtal med Jämtland Härjedalen Turism går ut den sista december Regionen vill teckna nytt avtal för tiden Avtalet är i stort likalydande med tidigare avtal. Förslag till ersättning för verksamhetsåret 2017 är kronor, samma belopp som för verksamhetsåret Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår regionala utvecklingsnämnden Avtal mellan Region Jämtland Härjedalen och Jämtland Härjedalen Turism, JHT, avseende medel för turismutveckling 2017 tecknas, samt att ersättning utgår med kr Beslut Arbetsutskottet föreslår regionala utvecklingsnämnden Avtal mellan Region Jämtland Härjedalen och Jämtland Härjedalen Turism, JHT, avseende medel för turismutveckling 2017 tecknas, samt att ersättning utgår med kr Expedieras till Områdeschef Näringsliv Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Basfinansiering Jämtland Härjedalen Turism Basfinansiering Jämtland Härjedalen Turism, JHT Avtal mellan Region JH och JHT om medel för turismutveckling Medlemspolicy Jämtland Härjedalen Turism från och med AU Basfinansiering Jämtland Härjedalen Turism, JHT Justerandes sign Utdragsbestyrkande 120

24 Tjänsteskrivelse Regionala utvecklingsnämnden Område Näringsliv Sven Winemark Näringslivsstrateg RUN/421/2016 Basfinansiering Jämtland Härjedalen Turism, JHT 2017 Ärendebeskrivning Region Jämtland Härjedalens avtal med Jämtland Härjedalen Turism går ut den sista december Regionen vill teckna nytt avtal för tiden Avtalet är i stort likalydande med tidigare avtal. Förslag till ersättning för verksamhetsåret 2017 är kronor, samma belopp som för verksamhetsåret Förvaltningschefens förslag Arbetsutskottet beslutar föreslå regionala utvecklingsnämnden Avtal mellan Region Jämtland Härjedalen och Jämtland Härjedalen Turism, JHT, avseende medel för turismutveckling 2017 tecknas samt att ersättning utgår med kr I tjänsten Anders Byström Förvaltningschef Martina Lundholm Områdeschef Näringsliv Utdrag till Områdeschef Näringsliv 21

25 Medlemspolicy för Jämtland Härjedalen Turism BESÖKSNÄRINGEN I JÄMTLAND HÄRJEDALEN I Jämtland Härjedalen är besöksnäringen en basnäring med en större betydelse för sysselsättning och tillväxt än i många andra regioner och större investeringar och fler stora aktörer har bidragit till att stärka näringens konkurrenskraft. Tillsammans med en tradition av småföretagande och entreprenörskap har detta lett till att företagandet inom turism och upplevelser är starkt och har bidragit till att regionen idag är en av de större besöksregionerna i landet. Visionen i den regionala strategin för besöksnäringen, se Jämtland Härjedalen ledande på naturbaserade upplevelser, ligger till grund för det arbete som bedrivs såväl inom JHT som inom övriga delar av regionens besöksnäring. JÄMTLAND HÄRJEDALEN TURISM Jämtland Härjedalen Turism ekonomisk förening, JHT, bildades 1995 och är den professionella och affärsmässiga samverkansplattformen för utvecklingen av regionens besöksnäring och företräder länets besöksnäring i nationella och internationella sammanhang. JHT är en branschorganisation som samverkar med länets destinationer och turistföretag, med företrädare för offentlig sektor, intresseorganisationer m fl. I föreningens styrelse finns företrädare för länets besöksnäring samt representanter för Region Jämtland Härjedalen. Vision, värdegrund och affärsidé för JHT Visionen för JHT som organisation, Ledande inspiratör och samordnare inom destinationsutveckling, och JHT:s värdegrund som bygger på hållbarhet och kvalitet, en välkomnande och inspirerande attityd och ett drivande arbetssätt ligger till grund för JHT:s affärsidé att genom samverkan, kompetens och innovation utvecklas ledande destinationer, upplevelser och reseanledningar. VERKSAMHET OCH EKONOMI Basverksamheten Basverksamheten inkl driften av länsportalen Jamtland.se, drift av länsturismdatabasen samt medel för strategisk marknadsföring finansieras i huvudsak av Region Jämtland Härjedalen, länets kommuner och med medlemsavgifter från JHT:s medlemmar. I verksamheten ingår administration, lönekostnader för del av personalen, lokalkostnader, medlemsverksamhet, viss mediebearbetning, IT/web-utveckling, viss statistik- och analysverksamhet, länsturistbyråfunktion samt medel för utvecklingsinsatser t ex inom ramen för projekt. Exempel på viktiga frågor som drivs delvis inom basverksamheten är infrastrukturoch kompetensutveckling. 22

26 Egen budget och Uppdrag Avser verksamheter och uppdrag som helt finansieras genom intäkter från samarbetspartners, uppdragsgivare eller deltagaravgifter som utrednings- och utbildningsuppdrag, vissa konsulttjänster, deltagande i mässor och event, genomförande av egna seminarier samt marknadsföring i form av produktion av reseguiden Jämtland Härjedalen. Reseguiden trycks på svenska, engelska och tyska och distribueras främst i Sverige men även till de prioriterade utlandsmarknaderna. Projekt I Projekt ingår aktiviteter som finansieras i huvudsak med externa medel och som har en tydlig inriktning. Exempel på finansiärer av projektverksamheten är Region Jämtland Härjedalen, Länsstyrelsen, EU, Tillväxtverket samt deltagande destinationer och privata företag. MEDLEMSKAP Ett medlemskap i JHT ger möjlighet att delta i ovanstående verksamheter och aktiviteter, utifrån de förutsättningar som gäller för respektive del. Se även nedan. Dock krävs att medlemmens verksamhet till någon del bedrivs i kommun som erlägger basfinansiering till JHT. Medlemskapet ger också: Delaktighet i och möjlighet att påverka utvecklingen av besöksnäringen i Jämtland Härjedalen. Möjlighet att direkt eller indirekt ta del av de resurser som tillförs JHT via basfinansiering från kommuner och Region Jämtland Härjedalen samt projektmedel från Region Jämtland Härjedalen, EU etc. Möjlighet att delta i utvecklingsinsatser, projekt, seminarier och aktiviteter och tillgång till information inom de områden som ingår i JHT:s verksamhet. Möjlighet att delta med information i länsturismdatabasen JHDB, inkl länkning till egen bokningslösning/hemsida. Gränsöverskridande destination (se nedan) får länka hela sin information till egen hemsida, dock ej publicera poster som ej ingår i Jämtland Härjedalen på websidan jamtland.se. För gränsöverskridande destination gäller även generellt att de för den del av destinationen som ingår i Jämtland Härjedalen kan ta del av resurser, utvecklingsinsatser etc som beskrivs i detta stycke. Nyhetsbrevet JHT News. Medlemskategorier Medlemmar Destinationer genom destinationsbolag eller motsvarande. Fördelning av andelar utgår från turismens 23

27 omfattning på destinationen baserad på gästnätter. Ej destinationsanknutet företag eller organisation med verksamhet eller intresse i länets besöksnäring. Kan t ex vara företag samordnade inom tematisk organisation. Kommuner i länet, Region Jämtland Härjedalen. En andel vardera, Östersunds kommun och Regionförbundet två vardera. Gränsöverskridande destinationer som innefattar områden i både Jämtland Härjedalen och i angränsande landskap och eller land. Indirekta medlemmar Företag eller organisation ansluten till destination som är medlem i JHT. Ingen andel. Medlemsavgift erläggs till respektive destination. Företag som är anslutet till och verksamt inom en destination som är medlem i JHT kan delta i JHT:s aktiviteter. Medlemsvillkor Avgifter f o m 2014: Inträdesavgift (engångsavgift, avdragsgill) Serviceavgift (årlig, avdragsgill). Första andelen. Serviceavgift (årlig, avdragsgill). Följande andelar för medlemmar som har fler än en andel. Medlemsavgift (årlig, ej avdragsgill) SEK SEK SEK 140 SEK Medlemspolicyn är antagen av JHT:s styrelse 9 maj Föreningsadress: Jämtland Härjedalen Turism Rådhusg Östersund 24

28 Avtal mellan Region Jämtland Härjedalen och Jämtland Härjedalen Turism, JHT, avseende medel för turismutveckling Parter Parter i avtalet är Region Jämtland Härjedalen och Jämtland Härjedalen Turism, JHT. Avtalet ersätter tidigare överenskommelser och avtal. Separata avtal tecknas mellan JHT och länets kommuner. o o 2 Om Jämtland Härjedalen Turism Jämtland Härjedalen Turism ekonomisk förening (JHT) bildades 1995 och är en samverkansplattform för utveckling av besöksnäringen i Jämtland Härjedalen. JHT företräder besöksnäringen i regionen i nationella och internationella sammanhang och samverkar med regionens destinationer och turismföretag, med företrädare för offentlig sektor, intresseorganisationer m fl. I föreningens styrelse finns företrädare för regionens besöksnäring samt representanter från Region Jämtland Härjedalen. Till grund för JHT:s arbete ligger den regionala strategin för besöksnäringen, uppgraderad september Vision, värdegrund och affårside för JHT Visionen för JHT som organisation, "Ledande inspiratör och samordnare inom destinations utveckling", och JHT:s värdegrund som bygger på hållbarhet och kvalitet, en välkomnande och inspirerande attityd och ett drivande arbetssätt ligger till grund för JHT:s affårside att "genom samverkan, kompetens och innovation utvecklas ledande destinationer, upplevelser och reseanledningar". 25 o o 3 JHT:s verksamhet JHT:s verksamhet är indelad i tre delar: Basverksamheten som finansieras av Region Jämtland Härjedalen, regionens kommuner och av medlemmarna, d.v.s. i huvudsak besöksnäringen. Egen budget och uppdrag som avser verksamheter som helt finansieras genom intäkter från samarbetspartners, uppdragsgivare eller deltagaravgifter, Lex. produktion av reseguiden Upplev Jämtland Härjedalen. Projekt som avser aktiviteter som finansieras med i huvudsak externa medel och som har en tydlig inriktning. Exempel på finansiärer av projektverksarnheten är Region Jämtland Härjedalen, Länsstyrelsen, EU, Tillväxtverket samt deltagande destinationer och privata företag. Inriktning på respektive projektinsats utgår i huvudsak från besöksnäringsstrategin och genomförd prioritering i JHT:s styrelse. Nedan beskrivs utförligare de delar som ingår i JHT:s basverksamhet och som berörs av detta avtal. Basverksamheten Basverksamheten inkl. engagemang i utvecklingsfrågor, drift av webbplatsen Jamtland.se, drift av den regionala turismdatabasen JHDB samt medel för strategisk marknadsföring ~. 'f A$!h

29 finansieras av Region Jämtland Härjedalen, regionens kommuner och av JHT:s medlemmar, d.v.s. i huvudsak regionens besöksnäring. I basverksamheten ingår även administration, lönekostnader för del av personalen, lokalkostnader, medlemsverksamhet, viss mediebearbetning och annan kommunikation, PR samt statistik- och analysverksamhet. Utvecklingsfrågor Exempel på frågor som drivs delvis inom basverksamheten är sådana som är för näringen strategiskt viktiga som finansiering och investeringsfrämjande, projektinitiativ, infrastruktur och kommunikationer, kompetensutveckling samt medverkan i olika sammanhang där regionen marknadsförs. o o Den regionala turismdatabasen JHDB JHT har äganderätten till och ansvar för drift och utveckling av databasen i samarbete med destinationer och turistbyråer. Databasen innehåller turistisk information (bo, äta, göra, se, resa etc.) samt information om evenemang och kulturaktiviteter och är ett verktyg för turistbyråerna i Jämtland Härjedalen och för individuell sökning av information på internet. Innehållet i databasen är även länkat till respektive produktägares bokningssystem. Posterna i JHDB är tillgängliga både via och destinationernas eller turistbyråernas egna webbplatser. Vidare kan extern tjänsteleverantör, om användningsområdet bedöms lämpligt, avtala med JHT angående distribution av produktinformation. Uppdateringsrutiner fastställs av JHT och användarna gemensamt. Turistbyråerna/destinationerna äger de poster som skrivs in i databasen. 26 o o JHT träffar särskilda avtal med respektive turistbyrå/destination som reglerar eventuell försäljning och fördelning av inkomster från aktörer som önskar nyttja information ur databasen. Webbplatsen Jamtland.se JHT ansvarar för publiceringssystem, innehåll, drift och support förknippad med webbplatsen jamtland.se, vars främsta målgrupp är potentiella besökare. Utöver den primära målgruppen ska information om Region Jämtland Härjedalen, regionens kommuner, Länsstyrelsen Jämtlands län mm ska finnas i att syfte tillgängliggöra övergripande information riktad till inflyttare, studenter och företag i etableringssammanhang. Synligheten på jamtland.se ska kompletteras med synlighet i andra kanaler anpassat efter budskap och målgrupp. Teknisk specifikation ska finnas dokumenterad och större förändringar ska ske i samråd med avtalsparterna. Strategisk marknadsfäring Aktiviteter avseende strategisk marknadsföring utgår från den marknadsplan som upprättas årligen i samråd mellan avtalsparterna. Andra underlag som stödjer arbetet med den strategiska marknadsföringen är den regionala besöksnäringsstrategin och den kommunikationsplattform som utarbetats inom ramen för JHT:s uppdrag. H b( /' \jil~

30 Marknadsplanen beskriver marknadsaktiviteter inom JHT oavsett finansiering, d.v.s. även för aktiviteter som finansieras av medel utanför detta avtal, i avsikt att nå samordning mellan olika insatser. Mot bakgrund av evenemangens stora betydelse i regionen är köp av marknadsplats vid större evenemang en prioriterad aktivitet i syfte att bl.a. driva trafik till webbplatsen Jamtland.se som erbjuder flera vägar vidare till regionens olika verksamheter för att stimulera turism, inflyttning och etablering. o ej JHT ansvarar även för regionens gemensamma tematiska marknadsföring inom prioriterade teman som Fiske, Jakt, Skiing, Gastronomy, Vandring, och Cykling och här genomför JHT strategisk marknadsföring inom respektive tema, t ex produktion av imagemagasinet Gastronomy, köp av marknadsplatser i olika sammanhang samt genomförande av pressresor till regionen. Insatserna genomförs som regel i nära samarbete med andra aktörer som då även medverkar i finansieringen. 4 Ekonomisk ersättning Som ersättning för ~änsterna i avtalet utbetalar Region Jämtland Härjedalen mot faktura till JHT kr exkl. moms inkl. uppräkning med 2 % från Avtalstid Detta avtal gäller under perioden och senast sex månader före avtalstidens utgång ska frågan om eventuell förlängning vara avslutad. Om så inte sker förlängs avtalet med ett år i taget under ovanstående villkor inkl. eventuell årlig uppräkning av ersättning. Sex månader utgör även ömsesidig uppsägningstid. 27 o 6 Tvist Tvister med anledning av detta avtal hänskjuts i första hand till undertecknarna av detta avtal eller deras efterträdare, i andra hand till skiljeman. Eventuell omorganisation hos endera avtalsparten får inte utgöra grund för uppsägning av avtalet i förtid. 7 Undertecknande : Detta avtal är undertecknat i två exemplar av vilka parterna tagit var sitt. o Region Jämtland Härjedalen Jämtland Härjedalen Turism _.-..:.r J~.'V' ~. ~ - ' obert Uitto.(/ ~ t2s _. ~. ' Anders Byström Vl ~ j b 0"-b$ Ort och datum ~v~ ~v-.-l---il- Underskrift \...c A~ '4--DQ...i L 0 N \;) Namnförtydligande

31 <' r, HA)ÄMTLÄ'N Ö A RJEDALEN ~ " Reaionala utvecklinasnämnden Utdrag sammanträdesprotokoll (2) 35 Avtallämtland Härjedalen Turism 2016 (RUN/74/2016) Ärendebeskrivning Region Jämtland Härjedalens avtal med Jämtland Härjedalen Turism gick ut den sista december Regionen vill teckna nytt avtal för tiden Avtalet är i stort likalydande med tidigare avtal ej (~"') Besl utsu nderlag Avtal mellan Region Jämdand Härjedalen och Jämtland Härjedalen Turism, JHT, avseende medel för turismutveckling Arbetsutskottet , 38. Förvaltningschefens förslag Arbetsutskottet föreslår regionala utvecklingsnämnden Avtal mellan Region Jämdand Härjedalen och Jämtland Härjedalen Turism, JHT, avseende medel för turismutveckling 2016 tecknas. Förslag till beslut p~ mötet Robert Uitto (S) yrkar på att meningen" Ä ven inför nästkommande avtalsperiod ska uppräkning ske med 2 %" i 4 i avtals förslaget stryks samt att näst sista meningen i 5 formuleras som följer: "Om så inte sker förlängs avtalet med ett år i taget under ovanstående villkor inkl. eventuell årlig uppräkning av ersättning". 28 o o Beslutsg~ng Ordförande ställer fråga på sina två ändringsyrkanden och finner att avtals förslaget ändras i enlighet med det. Ordförande ställer fråga på att föreslå regionala utvecklingsnämnden att avtal mellan Region Jämtland Härjedalen och Jämdand Härjedalen Turism, JHT, avseende medel för turismutveckling 2016 tecknas. ARBETSUTSKOTTETS BESLUT 1. I avtals förslaget görs följande förändringar: Meningen" Ä ven inför nästkommande avtalsperiod ska uppräkning ske med 2 %" i 4 i avtals förslaget stryks samt att näst sista meningen i 5 formuleras som följer: "Om så inte sker förlängs avtalet med ett år i taget under ovanstående villkor inkl. eventuell årlig uppräkning av ersättning". 2. Arbetsutskottet föreslår regionala utvecklingsnämnden Avtal mellan Region Jämtland Härjedalen och Jämtland Härjedalen Turism, JHT, avseende medel för turismutveckling 2016 tecknas. Justerandes sign Utdragsbestyrka nde ~ ~

32 REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN O 5- Dnr.'R.u.~.I. ~.UJ20 t.~ Region Jämtland Härjedalen Bergs kommun Härjedalens kommun Krokoms kommun Ragunda kommun Strömsunds kommun Östersunds kommun Basfinansiering Jämtland Härjedalen Turism, JHT Nuvarande avtal mellan Region Jämtland Härjedalen, kommuner och JHT avseende JHT:s basfinansiering löper ut Därför vill JHT nu väcka frågan om fortsatt basfinansiering from 2017 och vårt förslag är att beslut fattas för en längre tid än ett år och då för perioden Anledningen till det är att JHT ända sedan bildandet 1995 arbetat för en långsiktigt hållbar utveckling av besöksnäringen och för närvarande är JHT drivande och delaktigt I ett antal fleråriga aktiviteter och processer som kräver en långsiktig ekonomisk grund att stå på. Några exempel: Projektet Turism 2030, Medverkan I Torstas projekt Creatlve Region of Gastronomy, B Förhandlingar om direktflyg från kontinenten, planerad start Långsiktigt arbete för natt och dagtågstrafiken och kommunikationsfrågan generellt I hela regionen Ansökan "Framtidens besöksservice", Ansökan "Branschorganisation för hållbar skoterturism", Ansökan flhåubar destinationsfinansiering", Dialog med Tröndelag reiseliv om gemensam Interregsatsning -Nationalparksprocessen Klimatråd Jämtland Härjedalen Huvudägare i Svensk Turism, styrelseplats i Svensk Turism och VisitSweden samt olika nationella och internationella engagemang Avtalsförlängningen är kopplad till den utvecklingsprocess som JHT nu genomför i syfte att än mer kunna stödja de lokala aktörerna. I den Ingår bl a uppdatering av den regionala besöksnäringsstrategin, en enkät mot bakgrund av JHT:s ägardlrektiv samt ett tydliggörande av rolier och ansvar inom den gemensamma marknadskommunikationen. Vi är därför tacksamma för synpunkter på hur de nya avtalen ska vara utformade fram till Därefter återkommer vi med nya avtalsförslag. Som framgår av bifogad medlemspolicy så krävs efter den senaste revideringen att medlem i JHT (destinationsbolag eller motsvarande) för att kunna ta del av medel via JHT:s projekt elier annan verksamhet i huvudsak bedriver sin verksamhet i kommun som erlägger basfinansiering till JHT. I medlemspolicyn finns även JHT:s vision, värdegrund och affärside beskriven. Med vänlig hälsning. n \.Å..,JJ,~~ Mats Forslund VD Jämtland Härjedalen Turism Bilaga: Medlemspolicy för Jämtland Härjedalen Turism Nu gällande avtal med respektive part 29

33 Avtal mellan Region Jämtland Härjedalen och Jämtland Härjedalen Turism, JHT, avseende medel för turismutveckling Parter Parter i avtalet är Region Jämtland Härjedalen och Jämtland Härjedalen Turism, JHT. Avtalet ersätter tidigare överenskommelser och avtal. Separata avtal tecknas mellan JHT och länets kommuner. o o 2 Om Jämtland Härjedalen Turism Jämtland Härjedalen Turism ekonomisk forening (JHT) bildades 1995 och är en samverkansplattform för utveckling av besöksnäringen i Jämtland Härjedalen. JHT företräder besöksnäringen i regionen i nationella och internationella sammanhang och samverkar med regionens destinationer och turismforetag, med företrädare för offentlig sektor, intresseorganisationer m fl. I föreningens styrelse finns foreträdare for regionens besöksnäring samt representanter från Region Jämtland Härjedalen. Till grund för JHT:s arbete ligger den regionala strategin for besöksnäringen, uppgraderad september Vision, värdegrund och affårside för JHT Visionen för JHT som organisation, "Ledande inspiratör och samordnare inom destinationsutveckling", och JHT:s värdegrund som bygger på hållbarhet och kvalitet, en välkomnande och inspirerande attityd och ett drivande arbetssätt ligger till grund for JHT:s affårside att "genom samverkan, kompetens och innovation utvecklas ledande destinationer, upplevelser och reseanledningar". o o 3 JHT:s verksamhet JHT:s verksamhet är indelad i tre delar: Basverksamheten som finansieras av Region Jämtland Härjedalen, regionens kommuner och av medlemmarna, d.v.s. i huvudsak besöksnäringen. Egen hudget och uppdrag som avser verksamheter som helt finansieras genom intäkter från samarbetspartners, uppdragsgivare eller deltagaravgifter, t.ex. produktion av reseguiden Upplev Jämtland Härjedalen. Projekt som avser aktiviteter som finansieras med i huvudsak externa medel och som har en tydlig inriktning. Exempel på finansiärer av projektverksamheten är Region Jämtland Härjedalen, Länsstyrelsen, EU, Tillväxtverket samt deltagande destinationer och privata företag. Inriktning på respektive projektinsats utgår i huvudsak från besöksnäringsstrategin och genomförd prioritering i JHT:s styrelse. Nedan beskrivs utförligare de delar som ingår i JHT:s basverksamhet och som berörs av detta avtal. Basverksamheten Basverksamheten inkl. engagemang i utvecklingsfrågor, drift av webbplatsen Jamtland.se, drift av den regionala turismdatabasen JHDB samt medel för strategisk marknadsföring 30

34 finansieras av Region Jämtland Härjedalen, regionens kommuner och av JHT:s medlemmar, d.v.s. i huvudsak regionens besöksnäring. I basverksamheten ingår även administration, lönekostnader för del av personalen, lokalkostnader, medlemsverksamhet, viss mediebearbetning och annan kommunikation, PR samt statistik- och analysverksamhet. Utvecklingsfrågor Exempel på frågor som drivs delvis inom basverksamheten är sådana som är för näringen strategiskt viktiga som finansiering och investeringsfrämjande, projektinitiativ, infrastruktur och kommunikationer, kompetensutveckling samt medverkan i olika sammanhang där regionen marknadsförs. o o Den regionala lurismdalabasen JHDB JHT har äganderätten till och ansvar för drift och utveckling av databasen i samarbete med destinationer och turistbyråer. Databasen innehåller turistisk information (bo, äta, göra, se, resa etc.) samt information om evenemang och kulturaktiviteter och är ett verktyg för turistbyråerna i Jämtland Härjedalen och för individuell sökning av information på internet. Innehållet i databasen är även länkat till respektive produktägares bokningssystem. Posterna i JHDB är tillgängliga både via och destinationernas eller turistbyråernas egna webbplatser. Vidare kan extern tjänsteleverantör, om användningsområdet bedöms lämpligt, avtala med JHT angående distribution av produktinfonnation. Uppdateringsrutiner fastställs av JHT och användarna gemensamt. Turistbyråerna/destinationerna äger de poster som skrivs in i databasen. JHT träffar särskilda avtal med respektive turistbyrå/destination som reglerar eventuell försäljning och fördelning av inkomster från aktörer som önskar nyttja information ur databasen. o o Webbplalsen Jamlland.se JHT ansvarar för publiceringssystem, innehåll, drift och support förknippad med webbplatsen jamtland.se, vars främsta målgrupp är potentiella besökare. Utöver den primära målgruppen ska information om Region Jämtland Härjedalen, regionens kommuner, Länsstyrelsen Jämtlands län mm ska finnas i att syfte tillgängliggöra övergripande information riktad till inflyttare, studenter och företag i etableringssammanhang. Synligheten på jamtland.se ska kompletteras med synlighet i andra kanaler anpassat efter budskap och målgrupp. Teknisk specifikation ska finnas dokumenterad och större förändringar ska ske i samråd med avtalsparterna. Strategisk marknadsföring Aktiviteter avseende strategisk marknadsföring utgår från den marknadsplan som upprättas årligen i samråd mellan avtalsparterna. Andra underlag som stödjer arbetet med den strategiska marknadsföringen är den regionala besöksnäringsstrategin och den kommunikationsplattform som utarbetats inom ramen för JHT:s uppdrag. 31

35 Marknadsplanen beskriver marknadsaktiviteter inom JHT oavsett finansiering, d.v.s. även får aktiviteter som finansieras av medel utanför detta avtal, i avsikt att nå samordning mellan olika insatser. Mot bakgrund av evenemangens stora betydelse i regionen är köp av marknadsplats vid större evenemang en prioriterad aktivitet i syfte att bl.a. driva trafik till webbplatsen Jamtland.se som erbjuder flera vägar vidare till regionens olika verksamheter får att stimulera turism, inflyttning och etablering. JHT ansvarar även för regionens gemensamma tematiska marknadsföring inom prioriterade teman som Fiske, Jakt, Skiing, Gastronomy, Vandring, och Cykling och här genomför JHT strategisk marknadsföring inom respektive tema, t ex produktion av imagemagasinet Gastronomy, köp av marknadsplatser i olika sammanhang samt genomförande av pressresor till regionen. Insatserna genomförs som regel i nära samarbete med andra aktörer som då även medverkar i finansieringen. 4 Ekonomisk ersättning Som ersättning för tjänsterna i avtalet utbetalar Region Jämtland Härjedalen mot faktura till JHT kr exkl. moms inkl. uppräkning med 2 % från Avtalstid Detta avtal gäller under perioden och senast sex månader före avtalstidens utgång ska frågan om eventuell förlängning vara avslutad. Om så inte sker förlängs avtalet med ett år i taget under ovanstående villkor inkl. eventuell årlig uppräkning av ersättning. Sex månader utgör även ömsesidig uppsägningstid. 6 Tvist Tvister med anledning av detta avtal hänskjuts i första hand till undertecknarna av detta avtal eller deras efterträdare, i andra hand till skiljeman. Eventuell omorganisation hos endera avtalsparten får inte utgöra grund för uppsägning av avtalet i förtid. 7 Undertecknande Detta avtal är undertecknat i två exemplar av vilka parterna tagit var sitt. o Region Jämtland Härjedalen Jämtland Härjedalen Turism...u.:... :~ 0... obert Uitto. ~~:~ 1-C1b O?-bJ.... R Ort och datum Underskrift \A. A~ %.()Q..( L <.:> N \.l... Namnförtydligande 32

36 Utdrag sammanträdesprotokoll 1(2) Re ionala utvecklin snämnden 35 Avtal Jämtland Härjedalen Turism 2016 (RUNf74/2016) Ärendebeskrivning Region Jämtland Härjedalens avtal med Jämtland Härjedalen Turism gick ut den sista december Regionen vill teckna nytt avtal för tiden Avtalet är i stort likalydande med tidigare avtal Beslutsunderlag Avtal medan Region Jämtland Härjedalen och Jämtland Härjedalen Turism,JHT, avseende medel för turismutveckling Arbetsutskottet , 38. Förvaltningschefens förslag Arbetsutskottet föreslår regionala utvecklingsnämnden Avtal medan Region Jämtland Härjedalen och Jämdand Härjedalen Turism, JHT, avseende medel för turismutveckling 2016 tecknas. Förslag till beslut pä mötet Robert Vitto (S) yrkar på att meningen "Även inför nästkommande avtalsperiod ska uppräkning ske med 2 %" i 4 i avtalsförslaget stryks samt att näst sista meningen i 5 formuleras som följer: "Om så inte sker förlängs avtalet med ett år i taget under ovanstående villkor ink1. eventuell årlig uppräkning av ersättning". Beslutsgäng Ordförande ställer fråga på sina två ändringsyrkanden och finner att avtalsförslaget ändtas i enlighet med det. Ordförande ställer fråga på att föreslå regionala utvecklingsnämnden att avtal medan Region Jämtland Härjedalen och Jämtland Härjedalen Turism, JHT, avseende medel för turismutveckling 2016 tecknas. ARBETSUTSKOTTETS BESLUT 1. I avtalsförslaget görs följande förändringar: Meningen "Även inför nästkommande avtalsperiod ska uppräkning ske med 2 %" i 4 i avtals förslaget stryks samt att näst sista meningen i 5 formuleras som följer: "Om så inte sker förlängs avtalet med ett år i taget under ovanstående villkor ink1. eventuell årlig uppräkning av ersättning". 2. Arbetsutskottet föreslår regionala utvecklingsnämnden Avtal medan Region Jämtland Härjedalen och Jämtland Härjedalen Turism, JHT, avseende medel för turismutveckling 2016 tecknas. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 33

37 Medlemspolicy för Jämtland Härjedalen Turism BESÖKSNÄRINGEN I JÄMTLAND HÄRJEDALEN I Jämtland Härjedalen är besöksnäringen en basnäring med en större betydelse för sysselsättning och tillväxt än i många andra regioner och större investeringar och fler stora aktörer har bidragit till att stärka näringens konkurrenskraft. Tillsammans med en tradition av småföretagande och entreprenörskap har detta lett till att företagandet inom turism och upplevelser är starkt och har bidragit till att regionen idag är en av de större besöksregionerna i landet. Visionen i den regionala strategin för besöksnäringen, se "Jämtland Härjedalen - ledande pd naturbaserade upplevelser", ligger till grund för det arbete som bedrivs såväl inom JHT som inom övriga delar av regionens besöksnäring. JÄMTLAND HÄRJEDALEN TURISM Jämtland Härjedalen Turism ekonomisk förening, JHT, bildades 1995 och är den professionella och affärsmässiga samverkansplattformen för utvecklingen av regionens besöksnäring och företräder länets besöksnäring i nationella och internationella sammanhang. JHT är en branschorganisation som samverkar med länets destinationer och turistföretag, med företrädare för offentlig sektor, intresseorganisationer m fl. I föreningens styrelse finns företrädare för länets besöksnäring samt representanter för Region Jämtland Härjedalen. Vision, värdegrund och affårside för JHT Visionen tör JHT som organisation, "Ledande inspiratär och samordnare inom destinationsutveckling", och JHT:s värdegrund som bygger på hdllbarhet och kvalitet, en välkomnande och inspirerande attityd och ett drivande arbetssätt ligger till grund för JHT:s affärside att "genom samverkan, kompetens och innovation utvecklas ledande destinationer, upplevelser och reseanledningar". VERKSAMHET OCH EKONOMI Basverksamheten Basverksamheten inkl driften av länsportalen Jamtland.se, drift av länsturismdatabasen samt medel för strategisk marknadsföring finansieras i huvudsak av Region Jämtland Härjedalen, länets kommuner och med medlemsavgifter från JHT:s medlemmar. I verksamheten ingår administration, lönekostnader för del av personalen, lokalkostnader, medlemsverksamhet, viss mediebearbetning, IT Iweb utveckling, viss statistik- och analysverksamhet, länsturistbyråfunktion samt medel för utvecklingsinsatser t ex inom ramen för projekt. Exempel på viktiga frågor som drivs delvis inom basverksamheten är infrastrukturoch kompetensutveckling. 34

38 Egen budget och Uppdrag Avser verksamheter och uppdrag som helt finansieras genom intäkter från samarbetspartners, uppdragsgivare eller deltagaravgifter som utrednings och utbildningsuppdrag, vissa konsulttjänster, deltagande i mässor och event, genomförande av egna seminarier samt marknadsföring i form av produktion av reseguiden Jämtland Härjedalen. Reseguiden trycks på svenska, engelska och tyska och distribueras främst i Sverige men även till de prioriterade utlandsmarknaderna. Projekt I Projekt ingår aktiviteter som finansieras i huvudsak med externa medel och som har en tydlig inriktning. Exempel på finansiärer av projektverksamheten är Region Jämtland Härjedalen, Länsstyrelsen, EU, Tillväxtverket samt deltagande destinationer och privata företag. MEDLEMSKAP Ett medlemskap i JHT ger möjlighet att delta i ovanstående verksamheter och aktiviteter, utifrån de förutsättningar som gäller för respektive del. Se även nedan. Dock krävs att medlemmens verksamhet till någon del bedrivs i kommun som erlägger basfinansiering till JHT. Medlemskapet ger också: Delaktighet i och möjlighet att påverka utvecklingen av besöksnäringen i Jämtland Härjedalen. Möjlighet att direkt eller indirekt ta del av de resurser som tillförs JHT via basfinansiering från kommuner och Region Jämtland Härjedalen samt projektmedel från Region Jämtland Härjedalen, EU etc. Möjlighet att delta i utvecklingsinsatser, projekt, seminarier och aktiviteter och tillgång till information inom de områden som ingår i JHT:s verksamhet. Möjlighet att delta med information i länsturismdatabasen JHDB, inkllänkning till egen bokningslösning/hemsida. Gränsöverskridande destination (se nedan) får länka hela sin information till egen hemsida, dock ej publicera poster som ej ingår i Jämtland Härjedalen på websidan jamtland.se. För gränsöverskridande destination gäller även generellt att de för den del av destinationen som ingår i Jämtland Härjedalen kan ta del av resurser, utvecklingsinsatser etc som beskrivs i detta stycke. Nyhetsbrevet JHT News. Medlemskategorier Medlemmar Destinationer genom destinationsbolag eller motsvarande. Fördelning av andelar utgår från turismens 35

39 omfattning på destinationen baserad på gästnätter. Ej destinationsanknutet företag euer organisation med verksamhet euer intresse i länets besöksnäring. Kan t ex vara företag samordnade inom tematisk organisation. Kommuner i länet, Region Jämtland Härjedalen. En andel vardera, Östersunds kommun och Regionförbundet två vardera. Gränsöverskridande destinationer som innefattar områden i både Jämtland Härjedalen och i angränsande landskap och euer land. Indirekta medlemmar Företag euer organisation ansluten tiu destination som är medlem i JHT. Ingen andel. Medlemsavgift erläggs till respektive destination. Företag som är anslutet till och verksamt inom en destination som är medlem i JHT kan delta i JHT:s aktiviteter. Medlemsvillkor Avgifter f o m 2014: Inträdesavgift (engångsavgift, avdragsgiu) Serviceavgift (årlig, avdragsgiu). Första andelen. Serviceavgift (årlig, avdragsgill). Följande andelar - för medlemmar som har fler än en andel. Medlemsavgift (årlig, ej avdragsgiu) SEK 6000 SEK SEK 140 SEK Medlemspolicyn är antagen av JHT:s styrelse 9 maj Föreningsadress: Jämtland Härjedalen Turism Rådhusg Östersund 36

40 14 Regionala rekommendationer för studieoch yrkesvägledning RUN/224/

41 Regionala rekommendationer för studie- och yrkesvägledning i Region Jämtland Härjedalen 38 JÄMTLÄt:tö ~ HÄRJEDALEN

42 Förord Barn och unga är framtidens medarbetare, ledare och företagare. Deras behov av studie- och yrkesvägledning måste ges en hög prioritet av kommunerna i vår region. Under skoltiden är det viktigt att elever får en bred information om utbildningsystemets- och arbetslivets möjligheter. Alla elever behöver få tillgång till kontinuerlig vägledning av sådan kvalitet att de kan göra medvetna och väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. De behöver samtidigt veta vilka yrken som efterfrågas på arbetsmarknaden både lokalt, regionalt och nationellt. Region Jämtland Härjedalen behöver öka andelen elever som genomgår utbildning med uppnådd gymnasieexamen och att fler väljer gå vidare till högre utbildning. En kvalitativ och kontinuerlig studie- och yrkesvägledning som är likvärdig, men inte likformig, är en viktig framgångsfaktor. Dessa rekommendationer har arbetats fram av Region Jämtland Härjedalen tillsammans med kommuner i länet. De är gemensamma för regionen och det är vår förhoppning att de ska inspirera och underlätta kommunernas utvecklingsarbete med studie- och yrkesvägledning. Rekommendationerna vänder sig i första hand till förvaltningschefer, verksamhetschefer, skolchefer, rektorer, utvecklingsledare, lärare, studie- och yrkesvägledare men även till övrig skolpersonal. Bakgrund 39

43 Studie- och yrkesvägledning är processinriktad och syftar till att den enskilda individen lättare ska kunna lära sig fatta beslut utifrån sig själv och göra val som är väl underbyggda och medvetna. Val av utbildning och yrke sker vid flera tillfällen i livet och studie- och yrkesvägledning syftar till att underlätta för individer att välja utbildning, yrke och karriär. En studie- och yrkesvägledning av god kvalitet innebär att skolan arbetar aktivt för att elevernas studie- och yrkesval inte ska begränsas av kön, social eller kulturell bakgrund. 1 Arbetslivet och samhället förändras idag i snabb takt, vilket ställer höga krav på skolan och arbetslivet att ge eleverna förutsättningar att möta denna verklighet. Att ge våra ungdomar möjlighet att komma vidare in i en positiv framtid är avgörande. Detta arbete är av stor betydelse både för den enskilda individen men också för hela samhället. Arbetslösheten fortsätter att sjunka i Jämtlands län under 2015 och den bedöms fortsätta göra så även nästa år då den beräknas vara 6,9 procent av den registerbaserade arbetskraften. Pensionsavgångarna fortsätter, och ökar samtidigt som påfyllnaden av ungdomar minskar. Det torde öppna för många att komma in på arbetsmarknaden, under förutsättning att man har rätt kompetens. 2 Kommunernas studie- och yrkesvägledning är ett viktigt verktyg för att stärka barn, unga och vuxnas möjligheter att fatta väl övervägda studie- och yrkesval. Betydelsen av professionell studie- och yrkesvägledning för att ge eleverna förutsättningar att kunna navigera genom utbudet av utbildningar och yrkesinriktningar växer i takt med att dessa blir fler och mer svåröverskådliga. Studie- och yrkesvägledningen bidrar till bättre kunskaper om arbetslivet hos eleverna. Detta kan i sin tur stärka studiemotivationen, öka genomströmningen i skolan och stärka elevernas nätverk och kontakter på arbetsmarknaden. Fakta som PlugIn 2.0 redovisar är att: 1 av 8 saknar behörighet till gymnasiet 1 av 4 fullföljer inte sin gymnasieutbildning inom 4 år. 40 procent av eleverna fick för lite eller ingen studie- och yrkesvägledning alls inför sitt gymnasieval. Detta är en ökning med 11 procentenheter från en motsvarande undersökning som gjordes Samtidigt anser 76 procent av eleverna att möjligheterna till kontinuerlig studie- och yrkesvägledning spelar en viktig roll för elevernas studiemotivation 3. Personer utan avslutat gymnasium har: 1 Skolverket 2014, Studie- och yrkesvägledning i undervisningen. Fem lärande exempel från grundskolan Sveriges elevkårer & Lärarnas riksförbund 2015, Från avhopp till examen 40

44 Flera studier visar att elever med utländsk bakgrund många gånger har ett sämre utgångsläge inför gymnasievalet. Elever med utländsk bakgrund lämnar också oftare grundskolan med ofullständiga betyg och är överrepresenterade bland dem som inte blir behöriga till gymnasieskolans nationella program. Elevernas sociala tillhörighet har dock större betydelse för deras studieval än föräldrarnas ursprungsland och orsakerna till att gruppen elever med utländsk bakgrund utmärker sig är ofta relaterade till socioekonomiska bakgrundsfaktorer, som föräldrars utbildningsnivå, arbetsmarknadsanknytning och inkomstnivå. Elever med utländsk bakgrund har som grupp ett sämre utgångsläge inför gymnasievalet eftersom en större andel har föräldrar med låg utbildning 4. Region Jämtland Härjedalen har i sin regionala utvecklingsstrategi fyra övergripande mål till Länets elever genomgår utbildning med uppnådd gymnasieexamen. Fler i högre utbildning. Näringslivsanpassade utbildningar. Livslångt lärande för tillväxt och personlig utveckling. Skolan har en särskilt viktig roll att motivera eleverna till goda skolresultat under hela skolperioden. I det arbetet är en likvärdig men inte likformig studie- och yrkesvägledning en av hörnstenarna för ett lyckat resultat. Den regionala utvecklingsstrategin innefattar rekommendationer till kommuner och Region Jämtland Härjedalen att arbeta med. 4 Skolverket 2004b 5 Regionförbundet Jämtlands län, Regional utvecklingsstrategi ,

45 Definitioner Studie- och yrkesvägledning kan beskrivas i vid och snäv bemärkelse. Vägledning i vid bemärkelse är ett ansvar för hela skolans personal. all den verksamhet som respektive skola erbjuder som förberedelse för framtida val av utbildning, yrke, arbete och livsform. Det innebär att i all skolutbildning integrera studie-, yrkes och arbetslivsorientering och vägledning i vid bemärkelse. 6 Vägledning i snäv bemärkelse innebär personlig vägledning i form av enskilt vägledningssamtal, men även vägledning i grupp. En professionell studie- och yrkesvägledare hjälper enskilda individer att utifrån sina problemställningar lösa/hantera problem inför val av utbildning, yrke, arbete och livsform. Den personliga studie- och yrkesvägledningen är ett led i den karriär- och socialisationsprocess som pågår under individens hela livstid. 7 Valkompetens Valkompetens handlar om en rad kompetenser som hjälper individen att ta beslut och på ett strukturerat sätt samla in, analysera och organisera information om sig själv, sin utbildning och sitt yrkesliv. Senaste årens skolreformer i kombination med en snabb och rörlig arbetsmarknad gör att dagens elever ställs inför stora valmöjligheter och kommer under hela livet att behöva göra val som är kopplade till yrkesliv och studier. Valkompetens blir således en allt viktigare färdighet att behärska redan i tidig ålder. Systematiskt kvalitetsarbete Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete 8 innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. 6 Lindh, Gunnel, Sveriges Vägledarförening (2007) Etiska deklaration 8 Skolverkets allmänna råd 2012, Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet 42

46 Utgångspunkt Rekommendationerna utgår från gällande styrdokument 9 som ställer krav på studie- och yrkesvägledning. Elever i alla skolformer, utom förskolan och förskoleklassen, ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. 10 Även allmänna råden för arbete med studie- och yrkesvägledning och Skolinspektionens kvalitetsgranskning av studie-och yrkesvägledning i grundskolan 2013 har beaktats. Syftet med de regionala rekommendationerna De regionala rekommendationerna ska: Ange riktning och fungera stöttande och inspirerande för utvecklingen av studie- och yrkesvägledningen i kommunerna. Skapa en likvärdig men inte likformig studie- och yrkesvägledning i regionen, bidra till att barn, unga och vuxna gör sina framtidsval med större kunskap om sig själva. Visa på arbetsmarknadens branscher och behov. En likvärdig tillgång till studie- och yrkesvägledning, oavsett var i regionen du bor, bidrar till att eleverna gör mer välgrundade val. Detta medför i sin tur att omvalen och avbrotten i gymnasieskolan och vuxenutbildningen minskar. Om genomströmningen på gymnasieskolan och vuxenutbildningen ökar och tillgängligheten i regionen är god blir effekten att tillgången på efterfrågad kompetens ökar. Det bidrar till en ökad tillväxt i regionen Skollagen 2010:800. Förordningen (SKOLFS 2010:87) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, förordningen (SKOLFS 2010:255) om läroplan för grundsärskolan, förordningen (SKOLFS 2010:114 om läroplan för gymnasieskolan, förordningen (SKOLFS 2013:148) om läroplan för gymnasiesärskolan och förordningen (SKOLFS 2012:101) om läroplan för vuxenutbildningen Regionala rekommendationer för Östergötland och Tranås, Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna 43

47 Gemensamma områden för en likvärdig studie- och yrkesvägledning 1. Styrdokument för grundskolan Det är rektors ansvar att se till att alla som arbetar i skolan har kännedom om Skollagen 2010:800 och att gällande läroplaner. Skolverkets allmänna råd kan användas som ett stöd för planering och genomförande av arbetet med studie- och yrkesvägledning. 2. Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete genomförs i syfte att kartlägga, kvalitetssäkra och utveckla studie- och yrkesvägledningen, utifrån elevernas behov och personalens behov av kompetensutveckling. Målen för studie- och yrkesvägledningen ska vara konkreta och mätbara och kunna följas upp i efterhand. 3. Hela skolans ansvar Varje elevs behov av studie- och yrkesvägledning ska tillgodoses så att de utvecklar sin valkompetens inför val av framtida utbildningar och yrken. Skolans huvudman, rektor, lärare och studie- och yrkesvägledare delar ansvaret för att tillgodose elevernas behov av kontinuerlig studie- och yrkesvägledning. 4. Kontakter med omvärlden Huvudmannen ska utarbeta en medveten strategi för sina kontakter med arbetslivet. Det är viktigt för eleverna att ha en god inblick i det lokala arbetslivet och vilka yrken som finns representerade i regionen. Genom kontakter med närsamhället kan skolan arbeta med studie- och yrkesvägledning ur flera perspektiv som könsbundna val, jämställdhet, entreprenörskap med mera. Skolan ansvarar för att kontakterna underhålls och uppdateras regelbundet. 44

48 Regionala ansvarsområden Regionala rekommendationer för studie- och yrkesvägledning ger en vägledning om hur huvudmannen kan arbeta med studie- och yrkesvägledning i sin verksamhet. Syftet är att påverka utvecklingen av studie- och yrkesvägledningen mot en likvärdig men inte likformig verksamhet i regionens skolor. Bidra till att utveckla studie- och yrkesvägledning i regionen både genom omvärldsbevakning och genom att initiera samverkan mellan regionala projekt som har anknytning till studie- och yrkesvägledning på olika nivåer. Region Jämtland Härjedalen ska återkoppla statistik och analys om studie- och yrkesvägledning till skolhuvudmän och politiker som underlag för kommunerna systematiska kvalitetsarbete. Följa upp och revidera Regionala rekommendationer för Region Jämtland Härjedalen vartannat år med början

49 Regional utvecklingsstrategi Ungdomsstrategi Processtöd för Regionala rekommendationer och huvudmannaplaner Regionala rekommendationer Kommunala huvudmannaplaner Kommunala skolplaner P LärOm Processledning för skolans personal i utveckling av SYV SYVutveckling SYVutveckling SYVutveckling SYVutveckling Resultatet av utvecklade metoder/modeller för studie & yrkesvägledning redovisas för skolorna i länets kommuner. 46

50 PROTOKOLL Mötesdatum Arbetsutskottet Regionala rekommendationer för studie- och yrkesvägledning (RUN/224/2016) Sammanfattning Barn och ungas behov av studie- och yrkesvägledning måste ges en hög prioritet då de är framtidens medarbetare, ledare och företagare. Under skoltiden är det viktigt att få en bred information om utbildningsystemets- och arbetslivets möjligheter. Alla elever behöver få tillgång till kontinuerlig vägledning av sådan kvalitet att de kan göra medvetna och väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. De behöver samtidigt veta vilka yrken som efterfrågas på arbetsmarknaden både lokalt, regionalt och nationellt. Region Jämtland Härjedalen behöver öka andelen elever som genomgår utbildning med uppnådd gymnasieexamen och att fler väljer gå vidare till högre utbildning. En kvalitativ och kontinuerlig studie- och yrkesvägledning som är likvärdig, men inte likformig, är en viktig framgångsfaktor i detta arbete. Dessa rekommendationer har arbetats fram av Region Jämtland Härjedalen tillsammans med kommuner i länet. De är gemensamma för regionen och det är vår förhoppning att de ska inspirera och underlätta kommunernas utvecklingsarbete med studie- och yrkesvägledning. Rekommendationerna vänder sig i första hand till förvaltningschefer, verksamhetschefer, skolchefer, rektorer, utvecklingsledare, lärare, studie- och yrkesvägledare men även till övrig skolpersonal. Parallellt med implementeringen av dessa rekommendationer bedrivs också projektet LärOm i Region Jämtland Härjedalens regi där samverkan sker mellan kommunerna för kompetensutveckling av pedagoger och annan skolpersonal inom detta område. Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden ställer sig bakom de utarbetade regionala rekommendationerna för studie och yrkesvägledning i Region Jämtland Härjedalen. Beslut Arbetsutskottet föreslår regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden ställer sig bakom de utarbetade regionala rekommendationerna för studie och yrkesvägledning i Region Jämtland Härjedalen. Beslutsunderlag Protokollsutdrag arbetsutskottet , 92 Regionala rekommendationer för studie- och yrkesvägledning Regionala rekommendationer för studie- och yrkesvägledning Justerandes sign Utdragsbestyrkande 147

51 PROTOKOLL Mötesdatum Arbetsutskottet Skiss studie- och yrkesvägledning Projektplan LärCentrum 2.0 delprojekt Justerandes sign Utdragsbestyrkande 248

52 Utdrag sammanträdesprotokoll 1(2) Arbetsutskottet 92 Regionala rekommendationer för studie- och yrkesvägledning (RUN/224/2016) Ärendebeskrivning Barn och ungas behov av studie- och yrkesvägledning måste ges en hög prioritet då de är framtidens medarbetare, ledare och företagare. Under skoltiden är det viktigt att få en bred information om utbildningsystemets- och arbetslivets möjligheter. Alla elever behöver få tillgång till kontinuerlig vägledning av sådan kvalitet att de kan göra medvetna och väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. De behöver samtidigt veta vilka yrken som efterfrågas på arbetsmarknaden både lokalt, regionalt och nationellt. Region Jämtland Härjedalen behöver öka andelen elever som genomgår utbildning med uppnådd gymnasieexamen och att fler väljer gå vidare till högre utbildning. En kvalitativ och kontinuerlig studie- och yrkesvägledning som är likvärdig, men inte likformig, är en viktig framgångsfaktor i detta arbete. Dessa rekommendationer har arbetats fram av Region Jämtland Härjedalen tillsammans med kommuner i länet. De är gemensamma för regionen och det är vår förhoppning att de ska inspirera och underlätta kommunernas utvecklingsarbete med studie- och yrkesvägledning. Rekommendationerna vänder sig i första hand till förvaltningschefer, verksamhetschefer, skolchefer, rektorer, utvecklingsledare, lärare, studie- och yrkesvägledare men även till övrig skolpersonal. Parallellt med implementeringen av dessa rekommendationer bedrivs också projektet LärOm i Region Jämtland Härjedalens regi där samverkan sker mellan kommunerna för kompetensutveckling av pedagoger och annan skolpersonal inom detta område. Beslutsunderlag Regionala rekommendationer för studie och yrkesvägledning i Region Jämtland Härjedalen Projektplan LärCentrum 2.0 delprojekt - Regional SYV i Jämtland Härjedalen. Skiss studie och yrkesvägledning Förvaltningschefens förslag Arbetsutskottet föreslår regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden ställer sig bakom de utarbetade regionala rekommendationerna för studie och yrkesvägledning i Region Jämtland Härjedalen. ARBETSUTSKOTTETS BESLUT Arbetsutskottet föreslår regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden ställer sig bakom de utarbetade regionala rekommendationerna för studie och yrkesvägledning i Region Jämtland Justerandes sign Utdragsbestyrkande 49

53 Utdrag sammanträdesprotokoll 2(2) Arbetsutskottet Härjedalen. Utdrag till Områdeschef kompetens och utbildning Justerandes sign Utdragsbestyrkande 50

54 Regionala rekommendationer för studie- och yrkesvägledning i Region Jämtland Härjedalen 51 JÄMTLÄt:tö ~ HÄRJEDALEN

55 Förord Barn och unga är framtidens medarbetare, ledare och företagare. Deras behov av studie- och yrkesvägledning måste ges en hög prioritet av kommunerna i vår region. Under skoltiden är det viktigt att elever får en bred information om utbildningsystemets- och arbetslivets möjligheter. Alla elever behöver få tillgång till kontinuerlig vägledning av sådan kvalitet att de kan göra medvetna och väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. De behöver samtidigt veta vilka yrken som efterfrågas på arbetsmarknaden både lokalt, regionalt och nationellt. Region Jämtland Härjedalen behöver öka andelen elever som genomgår utbildning med uppnådd gymnasieexamen och att fler väljer gå vidare till högre utbildning. En kvalitativ och kontinuerlig studie- och yrkesvägledning som är likvärdig, men inte likformig, är en viktig framgångsfaktor. Dessa rekommendationer har arbetats fram av Region Jämtland Härjedalen tillsammans med kommuner i länet. De är gemensamma för regionen och det är vår förhoppning att de ska inspirera och underlätta kommunernas utvecklingsarbete med studie- och yrkesvägledning. Rekommendationerna vänder sig i första hand till förvaltningschefer, verksamhetschefer, skolchefer, rektorer, utvecklingsledare, lärare, studie- och yrkesvägledare men även till övrig skolpersonal. 52

56 Bakgrund Studie- och yrkesvägledning är processinriktad och syftar till att den enskilda individen lättare ska kunna lära sig fatta beslut utifrån sig själv och göra val som är väl underbyggda och medvetna. Val av utbildning och yrke sker vid flera tillfällen i livet och studie- och yrkesvägledning syftar till att underlätta för individer att välja utbildning, yrke och karriär. En studie- och yrkesvägledning av god kvalitet innebär att skolan arbetar aktivt för att elevernas studie- och yrkesval inte ska begränsas av kön, social eller kulturell bakgrund. 1 Arbetslivet och samhället förändras idag i snabb takt, vilket ställer höga krav på skolan och arbetslivet att ge eleverna förutsättningar att möta denna verklighet. Att ge våra ungdomar möjlighet att komma vidare in i en positiv framtid är avgörande. Detta arbete är av stor betydelse både för den enskilda individen men också för hela samhället. Arbetslösheten fortsätter att sjunka i Jämtlands län under 2015 och den bedöms fortsätta göra så även nästa år då den beräknas vara 6,9 procent av den registerbaserade arbetskraften. Pensionsavgångarna fortsätter, och ökar samtidigt som påfyllnaden av ungdomar minskar. Det torde öppna för många att komma in på arbetsmarknaden, under förutsättning att man har rätt kompetens. 2 Kommunernas studie- och yrkesvägledning är ett viktigt verktyg för att stärka barn, unga och vuxnas möjligheter att fatta väl övervägda studie- och yrkesval. Betydelsen av professionell studie- och yrkesvägledning för att ge eleverna förutsättningar att kunna navigera genom utbudet av utbildningar och yrkesinriktningar växer i takt med att dessa blir fler och mer svåröverskådliga. Studie- och yrkesvägledningen bidrar till bättre kunskaper om arbetslivet hos eleverna. Detta kan i sin tur stärka studiemotivationen, öka genomströmningen i skolan och stärka elevernas nätverk och kontakter på arbetsmarknaden. Fakta som PlugIn 2.0 redovisar är att: 1 av 8 saknar behörighet till gymnasiet 1 av 4 fullföljer inte sin gymnasieutbildning inom 4 år. 40 procent av eleverna fick för lite eller ingen studie- och yrkesvägledning alls inför sitt gymnasieval. Detta är en ökning med 11 procentenheter från en motsvarande undersökning som gjordes Samtidigt anser 76 procent av eleverna att möjligheterna till kontinuerlig studie- och yrkesvägledning spelar en viktig roll för elevernas studiemotivation 3. Personer utan avslutat gymnasium har: 1 Skolverket 2014, Studie- och yrkesvägledning i undervisningen. Fem lärande exempel från grundskolan Sveriges elevkårer & Lärarnas riksförbund 2015, Från avhopp till examen 53

57 Flera studier visar att elever med utländsk bakgrund många gånger har ett sämre utgångsläge inför gymnasievalet. Elever med utländsk bakgrund lämnar också oftare grundskolan med ofullständiga betyg och är överrepresenterade bland dem som inte blir behöriga till gymnasieskolans nationella program. Elevernas sociala tillhörighet har dock större betydelse för deras studieval än föräldrarnas ursprungsland och orsakerna till att gruppen elever med utländsk bakgrund utmärker sig är ofta relaterade till socioekonomiska bakgrundsfaktorer, som föräldrars utbildningsnivå, arbetsmarknadsanknytning och inkomstnivå. Elever med utländsk bakgrund har som grupp ett sämre utgångsläge inför gymnasievalet eftersom en större andel har föräldrar med låg utbildning 4. Region Jämtland Härjedalen har i sin regionala utvecklingsstrategi fyra övergripande mål till Länets elever genomgår utbildning med uppnådd gymnasieexamen. Fler i högre utbildning. Näringslivsanpassade utbildningar. Livslångt lärande för tillväxt och personlig utveckling. Skolan har en särskilt viktig roll att motivera eleverna till goda skolresultat under hela skolperioden. I det arbetet är en likvärdig men inte likformig studie- och yrkesvägledning en av hörnstenarna för ett lyckat resultat. Den regionala utvecklingsstrategin innefattar rekommendationer till kommuner och Region Jämtland Härjedalen att arbeta med. 4 Skolverket 2004b 5 Regionförbundet Jämtlands län, Regional utvecklingsstrategi ,

58 Definitioner Studie- och yrkesvägledning kan beskrivas i vid och snäv bemärkelse. Vägledning i vid bemärkelse är ett ansvar för hela skolans personal. all den verksamhet som respektive skola erbjuder som förberedelse för framtida val av utbildning, yrke, arbete och livsform. Det innebär att i all skolutbildning integrera studie-, yrkes och arbetslivsorientering och vägledning i vid bemärkelse. 6 Vägledning i snäv bemärkelse innebär personlig vägledning i form av enskilt vägledningssamtal, men även vägledning i grupp. En professionell studie- och yrkesvägledare hjälper enskilda individer att utifrån sina problemställningar lösa/hantera problem inför val av utbildning, yrke, arbete och livsform. Den personliga studie- och yrkesvägledningen är ett led i den karriär- och socialisationsprocess som pågår under individens hela livstid. 7 Valkompetens Valkompetens handlar om en rad kompetenser som hjälper individen att ta beslut och på ett strukturerat sätt samla in, analysera och organisera information om sig själv, sin utbildning och sitt yrkesliv. Senaste årens skolreformer i kombination med en snabb och rörlig arbetsmarknad gör att dagens elever ställs inför stora valmöjligheter och kommer under hela livet att behöva göra val som är kopplade till yrkesliv och studier. Valkompetens blir således en allt viktigare färdighet att behärska redan i tidig ålder. Systematiskt kvalitetsarbete Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete 8 innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. 6 Lindh, Gunnel, Sveriges Vägledarförening (2007) Etiska deklaration 8 Skolverkets allmänna råd 2012, Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet 55

59 Utgångspunkt Rekommendationerna utgår från gällande styrdokument 9 som ställer krav på studie- och yrkesvägledning. Elever i alla skolformer, utom förskolan och förskoleklassen, ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. 10 Även allmänna råden för arbete med studie- och yrkesvägledning och Skolinspektionens kvalitetsgranskning av studie-och yrkesvägledning i grundskolan 2013 har beaktats. Syftet med de regionala rekommendationerna De regionala rekommendationerna ska: Ange riktning och fungera stöttande och inspirerande för utvecklingen av studie- och yrkesvägledningen i kommunerna. Skapa en likvärdig men inte likformig studie- och yrkesvägledning i regionen, bidra till att barn, unga och vuxna gör sina framtidsval med större kunskap om sig själva. Visa på arbetsmarknadens branscher och behov. En likvärdig tillgång till studie- och yrkesvägledning, oavsett var i regionen du bor, bidrar till att eleverna gör mer välgrundade val. Detta medför i sin tur att omvalen och avbrotten i gymnasieskolan och vuxenutbildningen minskar. Om genomströmningen på gymnasieskolan och vuxenutbildningen ökar och tillgängligheten i regionen är god blir effekten att tillgången på efterfrågad kompetens ökar. Det bidrar till en ökad tillväxt i regionen Skollagen 2010:800. Förordningen (SKOLFS 2010:87) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, förordningen (SKOLFS 2010:255) om läroplan för grundsärskolan, förordningen (SKOLFS 2010:114 om läroplan för gymnasieskolan, förordningen (SKOLFS 2013:148) om läroplan för gymnasiesärskolan och förordningen (SKOLFS 2012:101) om läroplan för vuxenutbildningen Regionala rekommendationer för Östergötland och Tranås, Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna 56

60 Gemensamma områden för en likvärdig studie- och yrkesvägledning 1. Styrdokument för grundskolan Det är rektors ansvar att se till att alla som arbetar i skolan har kännedom om Skollagen 2010:800 och att gällande läroplaner. Skolverkets allmänna råd kan användas som ett stöd för planering och genomförande av arbetet med studie- och yrkesvägledning. 2. Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete genomförs i syfte att kartlägga, kvalitetssäkra och utveckla studie- och yrkesvägledningen, utifrån elevernas behov och personalens behov av kompetensutveckling. Målen för studie- och yrkesvägledningen ska vara konkreta och mätbara och kunna följas upp i efterhand. 3. Hela skolans ansvar Varje elevs behov av studie- och yrkesvägledning ska tillgodoses så att de utvecklar sin valkompetens inför val av framtida utbildningar och yrken. Skolans huvudman, rektor, lärare och studie- och yrkesvägledare delar ansvaret för att tillgodose elevernas behov av kontinuerlig studie- och yrkesvägledning. 4. Kontakter med omvärlden Huvudmannen ska utarbeta en medveten strategi för sina kontakter med arbetslivet. Det är viktigt för eleverna att ha en god inblick i det lokala arbetslivet och vilka yrken som finns representerade i regionen. Genom kontakter med närsamhället kan skolan arbeta med studie- och yrkesvägledning ur flera perspektiv som könsbundna val, jämställdhet, entreprenörskap med mera. Skolan ansvarar för att kontakterna underhålls och uppdateras regelbundet. 57

61 Regionala ansvarsområden Regionala rekommendationer för studie- och yrkesvägledning ger en vägledning om hur huvudmannen kan arbeta med studie- och yrkesvägledning i sin verksamhet. Syftet är att påverka utvecklingen av studie- och yrkesvägledningen mot en likvärdig men inte likformig verksamhet i regionens skolor. Bidra till att utveckla studie- och yrkesvägledning i regionen både genom omvärldsbevakning och genom att initiera samverkan mellan regionala projekt som har anknytning till studie- och yrkesvägledning på olika nivåer. Region Jämtland Härjedalen ska återkoppla statistik och analys om studie- och yrkesvägledning till skolhuvudmän och politiker som underlag för kommunerna systematiska kvalitetsarbete. Följa upp och revidera Regionala rekommendationer för Region Jämtland Härjedalen vartannat år med början

62 15 Delårsbokslut per augusti 2016 RUN/481/

63 Delårsbokslut augusti 2016 REGIONALA UTVECKLINGSNÄMNDEN 1(15) 60

64 Regionala utvecklingsnämnden Resultatutveckling innevarande år, prognos helår samt jämförelse med föregående år 20000, , ,0 5000,0 0,0-5000, ,0 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Avvikelse ack utfall från ack bugdet 2016 Ack resultat föreg år 2015 Årsprognos budgetavvikelse Sammanfattning Verksamhet Under våren har förvaltningen arbetat med organisationsutveckling som bland annat resulterat i områdessammanslagning samt beslut om förbättrade arbetsprocesser. Förvaltningen har under perioden genomfört nulägesoch behovsanalys för jämställd regional tillväxt. Regionen har under perioden beviljats stöd från EU:s Regionala fond med 52,5 mnkr för ett ramprojekt som skall förstärka företagsstödet. Projektet medfinansieras med lika mycket från de regionalpolitiska medlen och förtagen bidrar med 233 mnkr vilket gör att projekts omslutning är 338 mnkr. Under första halvåret har förvaltningen kunnat tillsätta personal som arbetar med serviceprogram och kommersiell service, som Regionen övertog ansvaret för från Länsstyrelsen förra året. Arbete har fått en flygande start med ett flertal beslut om stöd. Under rapportperioden har arbetet påbörjats med att implementera den nya Integrationsstrategin för ökad invandring till regionen och förbättrad integration. Fokus på arbete, språk och bostäder. Birka startar i augusti, som första skola i landet, en heltidsutbildning till fritidsledare på distans. På Bäckedal startas en folkhögskolekurs för asylsökande i språkundervisning och samhällsorientering samt orientering i arbetsmarknaden. Förvaltningens personal deltar i Östersunds kommuns projekt Stadsmiljöavtalet, som ska leda till en elbusslinje i Östersunds tätort samt i nybildad styrgrupp och arbetsgrupp tillsammans med SJ om tågtrafik till/från Jämtland, med särskilt fokus på nattågstrafiken. Energimyndigheten har beviljat en ansökan inlämnad tillsammans med Östersunds kommun kring fördjupad analys av våra resor/transporter i syfte att ytterligare minska miljöbelastningen på ett kostnadseffektivt sätt. Personal från FoU Jämt har presenterat Regional Development of Evidence-Based Practice in Municipality Based Activities vid en internationell workshop Knowledge as an Empowerment Tool in Social Services i Uppsala Arbete pågår med övriga norrlandslän med att ta fram ett nytt ramverk för uppföljning, utvärdering och lärande då det gäller tillväxtarbetet i regionerna. Statistikenheten har uppdrag att ta fram relevant underlag med indikatorer för att mäta målen i den regionala utvecklingsstrategin - Läget i länet. 2(15) 61

65 Regionala utvecklingsnämnden Måluppfyllelse Förvaltningens mål utgår från Regionala utvecklingsstrategin (RUS) och de av regionfullmäktige beslutade strategiska målen inom Samhälle, Medarbetare och Verksamhetsresultat Målen konkretiseras i Regionala utvecklingsnämndens övergripande prioriteringar: - Inflyttning - Integration - Jämställdhet - Arbete / Näringsliv - Miljö och klimat I delårsbokslutet redovisas mål inom områdena Samhälle, Jämställdhet och Medarbetare. För de mål där underlag finns tillgängligt efter augusti är graden av måluppfyllnad hög eller mycket hög. För produktionsmålen konstateras att såväl Estrad Norr som folkhögskolorna Birka och Bäckedal når eller överträffar målen. Övriga verksamheter är av den art att numeriska produktionsmått inte är tillämpliga. Ekonomiskt utfall Resultatet efter 8 månader uppgår till ett överskott om 9103 tkr. Det är helt i linje med förvaltningens plan eftersom framförallt scenkonst och folkhögskolor har större verksamhet och därmed kostnader under årets sista tertial. Förvaltningens samtliga verksamhetsområden har budget i balans och prognosen till årets slut är tkr. Detta motsvarar det överskottskrav som regionala utvecklingsnämnden beslutat ska gälla Länstrafikbolaget har dock en negativ prognos och åtgärder skall sättas in för att minimera underskottet och möjliggöra att förvaltningen ändå når överskottsmålet om 500 tkr. 3(15) 62

66 Viktiga händelser under januari - augusti Företags- och projektstöd Under de första åtta månaderna har Region Jämtland Härjedalen fattat totalt 77 nya beslut inom det regionalpolitiska stödsystemet till ett belopp av 58,6 mnkr. 58 av dessa beslut är nya företagsstöd till ett belopp om totalt 32,1 mnkr. 19 projekt har beviljats projektstöd till ett värde av 26,5 mnkr. Regionen har under juni månad beviljats stöd från EU:s Regionala fond med 52,5 mnkr för ett ramprojekt som skall förstärka företagsstödet. Projektet medfinansieras med lika mycket från de regionalpolitiska 1:1 medlen och förtagen bidrar med 233 mnkr vilket gör att projekts omslutning är 338 mnkr. Serviceprogrammet Under första halvåret har avdelningen kunnat tillsätta personal som nu arbetar med serviceprogram och kommersiell service som Regionen övertog ansvaret för från Länsstyrelsen förra året. Arbete har fått en flygande start med ett flertal beslut om stöd. Förvaltningen har också, av Tillväxtverket, tilldelats ett serviceprojekt för att arbeta med att utveckla framtida servicelösningar och insatser tillsammans med länets kommuner. Innovation I ett Interreg-projekt Circular Areas 2020 har Region Jämtland Härjedalen tillsammans med Sør-Trøndelag fylkeskommun i en förstudie undersökt förutsättningarna till en samskapande mittnordiskt innovationsarena för cirkulär ekonomi. Förstudiens resultat pekar mot att det finns intresse och möjlighet att gå vidare i ett större Interregprojekt för att utveckla tankarna och idéerna. Om beslut fattas av nämnden kommer ansökan att inlämnas 15 september. Integration Under rapportperioden har arbetet påbörjats med att implementera den nya Integrationsstrategin för ökad invandring till regionen och förbättrad integration. Fokus på arbete, språk och bostäder. Region Jämtland Härjedalen har inom ramen för samverkansavtalet med kommunerna samordnat kommunernas utvecklingsarbete kring integration och mångfald. Statistik och analyser kring integration. Dialog med nationella nivån. Regionen leder och samordnar ESF projektet Integration Jämtland Härjedalen med insatser för att utveckla och förbättra integrationen samt kommunernas mottagning både kvalitativt och kvantitativt. Projektet är framgångsrikt. Medverkat i den regionala överenskommelsen kring mottagande av nyanlända tillsammans med Länsstyrelsen, arbetsförmedlingen, försäkringskassan, migrationsverket och kommunerna. Ansökan om projekt i socialfonden för att samordna SFI med yrkesutbildning kommer att lämnas in 15 september liksom ansökan om projekt för lågtröskelverksamhet. Kommunerna och berörda myndigheter medverkar. Kompetensförsörjning, utbildning och arbetsmarknad Verksamheten leder och samordnar socialfondens länsprojekt UVAS, ungdomar som varken arbetar eller studerar, kommunerna och arbetsförmedlingen medverkar. Syftet är att förkorta ungas väg till arbete. Har utvecklat en gemensam lednings- och strategigrupp för detta arbete. Leder och samordnar länsprojektet PlugIn 2.0 som syftar till att minska studieavbrotten i skolan och få ungdomarna att nå sina studiemål. Kommuner och SKL medverkar i projektet som finansieras av socialfonden. Leder och samordnar projektet LärOm med syfte att utveckla studie och yrkesvägledningen i regionen med gemensamma riktlinjer och handlingsplaner för skolorna. Driver kompetensplattformen med stöd av Tillväxtverket. Arbetar med förbättrad matchning mellan utbildning och arbetsliv, få fler att gå högre utbildning. Dialog med branscher, Kompetensforum med mera. Samordnar Lärcentra i regionen, utveckla flexibla utbildningsformer, kommunikation och marknadsföring av vuxenutbildning. Statistik och analys Verksamhetsområdet har utvecklat statistik och analysavdelningen. Enheten jobbar med övriga norrlandslän med att ta fram ett nytt ramverk för uppföljning, utvärdering och lärande då det gäller tillväxtarbetet i regionerna. Jobbar med Läget i länet att ta fram relevant underlag med indikatorer för att mäta målen i den regionala utvecklingsstrategin. Folkbildning Birka genomför en omfattande investering i sitt trådlösa nätverk och får äntligen en god standard för personal och deltagare. I januari tillträdde Torgny Röhdin som rektor 4(15) 63

67 Regionala utvecklingsnämnden för Birka. Förutom rektor har skolan under våren bland andra anställt en marknadsförare. Birka startar i augusti som första skola i landet en heltidsutbildning till fritidsledare på distans. Det är fortsatt bra söktryck till Behandlingspedagog- och Musikutbildningarna även fast det är något för få sökande till klassisk och folkmusikutbildningen. Detta gör att jazzdelen utökar sina platser. Allmän linje startar en internationell fördjupning i höst. Integrationsvägledarutbildningens första årskull avslutade i maj och en ny startar i augusti. Minskningen av flyktingmottagandet påverkar dock söktrycket till utbildningen. Under våren har skolan fortsatt fortbilda personal inom migrationsboenden. Studieplatserna betalas av regionens kommuner. Skolans samarbete med Arbetsförmedlingen kring Etableringskurs för nyanlända fortsätter och under våren har 12 deltagare genomgått den 6 månader långa utbildningen. På Bäckedals folkhögskola har trenden på allmän kurs varit positiv de senaste åren med ett ökat antal studerade. Under september 2016 startas en kortkurs med 12 deltagare i hållbar kunskap med inriktning på traditionell kunskap om självförsörjning kombinerat med modern teknik och entreprenörskap. Ett arbete pågår med målsättningen att starta upp ett internationellt projekt med fokus på utveckling av demokrati och mänskliga rättigheter i Kosovo. Under september 2016 startas en folkhögskolekurs för asylsökande i språkundervisning och samhällsorientering samt orientering i arbetsmarknaden. Kursen finansieras via Folkbildningsrådet och deltagarna antas via Migrationsverkets förslag. Kursen har 25 deltagare och pågår fram till mitten av december Infrastruktur Region Jämtland Härjedalen deltog i hearing på Näringsdepartementet inför riksdagsbeslut för kommande infrastrukturproposition. Presentation gjordes i samverkan med andra norrlandslän. Region Jämtland Härjedalen har lämnat yttranden över Trafikverkets förslag till Hastighetsöversyn och förbifart Brunflo. Beslut om kanalisationsstöd har överflyttats till Region Jämtland Härjedalen från Länsstyrelsen. Medverkan i Mittnorden kommitténs arbete med de östvästliga förbindelserna. Digital agenda Utredning om samverkansformer med kommunerna för IT-och e-frågor. Deltagande i SKL:S nätverk regionalt nätverk för e- samhället Kommunikationer Beslut att Region Jämtland Härjedalen deltar i Östersunds kommuns projekt Stadsmiljöavtalet, som ska leda till en elbusslinje i Östersunds tätort. Beslut att Länstrafiken i Jämtlands län AB ska fortsätta drivas i bolagsform och inte ombildas till förvaltning. Beslut att kollektivtrafiken ska upphandlas även i fortsättningen. Arbete med underlag för beslut om allmän trafikplikt samråd med kommunerna, seminarier med mera. Deltagande i styrgrupp och arbetsgrupp tillsammans med SJ om tågtrafik till/från Jämtland, med särskilt fokus på nattågstrafiken. Bredband Handläggning och beslut om kanalisationsstöd har flyttats till Regional utveckling från Länsstyrelsen. Scenkonst Ett antal större produktionssamarbeten har genomförts under perioden som Trondheims symfoniorkester, Carmina Burana, Plupp och de osynliga i fjällen samt teaterproduktionen Sista sucken. Detta gör att antal produktioner är något färre i jämförelse med året innan. Övrig kulturverksamhet Konsulentverksamheterna arbetar främjande till riktade målgrupper samt genom några större projekt som Bokstart, Kulturbuss till unga, Midnordic Film, Craft Reach, Next level Craft On tour samt Unescosamarbete. Kulturen riktar 2016 särskilda stödinsatser inom integration genom kultur. Ett lärprojekt KKN med stöd av Tillväxtverket, riktas till kommunerna under 2016,-17. Fem Startstöd till professionella kulturskapare har beviljats. Drygt hundra projektansökningar, produktionsstöd och arrangemangsbidrag har beviljats under perioden. Organisationsbidragen till det regionala organisationslivet hanteras under hösten. Ekologisk hållbarhet Implementering av miljöledningssystemet i förvaltningen fortgår genom inplanerade besök på arbetsplatsträffar (APT) inom förvaltningen. Arbetet med våra externa miljömål till exempel miljöchecklista för projektbedömning pågår. 5(15) 64

68 Regionala utvecklingsnämnden Energimyndigheten har beviljat en ansökan inlämnad tillsammans med Östersunds kommun kring fördjupad analys av våra resor/transporter i syfte att ytterligare minska miljöbelastningen på ett kostnadseffektivt sätt. En film om projektet PVCfreeBloodBag har lanserats på YouTube. Projektet medverkar i ett holländskt TVprogram om hormonstörande ämnen i förpackningar och inom vården. Energikontoret och Klimatrådet startar nu en treårig satsning riktad till aktörer i fastighetsbranschen i länet. Syftet är att stimulera till ökad energieffektivitet i byggnader. Fler kommuner har valt att ge Energikontoret i uppdrag att sköta den kommunala energi- och klimatrådgivningen, vilket har resulterat i en nyrekrytering av ytterligare en rådgivare. Projektet Energieffektiviseringsnätverk har dragit igång. Små och medelstora företag får vägledning för att energieffektivisera sin verksamhet och därmed bli mer konkurrenskraftiga på marknaden. Ett samarbete med ansvarig för upphandling av varor till förskolor i länet är påbörjat med syfte att förenkla val av produkter med låg belastning på hälsa och miljö. Energikontoret har bidragit till att företag och kommuner i Jämtland Härjedalen beviljats investeringsstöd från klimatklivet med cirka 7,3 miljoner kronor. Under perioden avslutades projektet Samordning biogas, vars syfte bland annat varit att samordna biogasproducenter och företag inom bland annat livsmedelsindustrin (ex. mejerier, slakterier) samt att stödja näringslivet att skapa möjligheter för hygienisering av de restprodukter som de ger upphov till. Projektet har gett resulterat i att flera biogasproducenter nu tar emot restprodukter från Arlas mejeri, och ett samarbete mellan biogasproducenterna, Östersundshem och Jämtfraft. Social välfärd Under oktober månad färdigställa analys och handlingsplan för psykisk hälsa. Plan och analys pekar bland annat ut områden som särskilt utsatta grupper, samverkansbrister, styrning och lednings förslag. FoU Jämt samordnar och leder en regional utvecklingsgrupp vars uppdrag är att finna former för stärkt brukarinflytande inom socialtjänstens och angränsande hälso- och sjukvårdens verksamheter i länets kommuner. Två heldagsmöten har hållits. FoU Jämt har avrapporterat uppföljning av projektet Geriatriskt stöd (ett flerårigt regionalt projekt finansierat av Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner). Ett uppdrag från Ledningskraft har påbörjats; att belysa gott exempel på kvalitets- och förbättringsarbete avseende nutrition (näringsintag) på äldreboende i en av länets kommuner. Personal från FoU Jämt har presenterat Regional Development of Evidence-Based Practice in Municipality Based Activities vid en internationell workshop Knowledge as an Empowerment Tool in Social Services i Uppsala Arbetet med implementering av Delaktighetsmodellen pågår för fullt. 5 kursledare är utbildade. Utöver kursledare är 11 så kallade. vägledare redan utbildade och dessa genomför nu delaktighetsslingor med brukare/personal inom boende och daglig verksamhet (inom LSS-området) i Krokom och Östersunds kommuner. FoU Jämt har hållit en s.k. Framtidsdag för FoU-rådet den 25 maj. Dagen innehöll en tillbakablick, en nulägesbeskrivning samt gruppdiskussioner om framtida inriktning och utmaningar. FoU Jämt har bjudit in personal och förtroendevalda inom socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård till en FoU-dag den 15 september. Praktiker/personal kommer under dagen att informera om förbättrings- och utvecklingsarbeten. Syftet med dagen är att sprida goda exempel och bidra till kunskaps- och erfarenhetsutbyte. 6(15) 65

69 Regionala utvecklingsnämnden Uppföljning av verksamhetsmålen Samhälle Målområde Miljö = målavvikelse med mer än 10 procent = målavvikelse med mindre än 10 procent = målet är uppnått Mål och målvärden 2016 Utgångsvärde 2015 Målnivåer 2016 Utfall Kommentarer till utfallet Andelen ekologiska livsmedel inom våra folkhögskolor 21 % av det totala utfallet av livsmedelsinköpen B-dal 28,6% Birka 36% Socialt etiskt märkta livsmedel Minst 6% B-dal 4,4% Birka 6,13% Koldioxidutsläppen från förvaltningens tjänsteresor Minska med 12 % Kartläggning av tjänsteresor enligt CEROkapacitetsutveckling tillsammans med Östersunds kommun är beviljat projektmedel. Förvaltningen har bytt ut en leasingbil till en elbil med 0 gram utsläpp av CO2/km Förbrukning av kontorspapper Perioden 1/1-31/ Minska med 2% m2 0,7667 ton Utfall avser januari-juli m2 3,4 ton beräknat på helår=1,31 ton Nedgången beror till största delen på att administrativa funktioner övergått till Regionstaben samt minskning av lager. 7(15) 66

70 Regionala utvecklingsnämnden Målområde Jämställdhet Mål och målvärden 2016 Utgångsvärde 2015 Målnivåer 2016 Utfall Kommentarer till utfallet Regionalt mål från handlingsplan: Ökad kunskap om jämställdhet inom den regionala tillväxt ansvaret Implementer ing av Rutin för att bereda ett ärende med jämställdhetsjämlikhetsoch barnrättsperspektiv Steg 1 i Tillväxtverkets uppdrag om jämställd regional tillväxt har genomförts En behovs- och nulägesanalys har genomförts med tillhörande prioriteringar och är inskickad till Tillväxtverket för bedömning. Fördelning av medel samt genomförandeplaner kommer att skapas under hösten. Implementering av ovanstående rutin ingår i den första prioriteringen. Regionalt mål från handlingsplan: Ökad kunskap om jämställdhet inom det regionala tillväxt ansvaret Antal chefer som har använt framarbetat material om jämställdhet och jämlikhet på arbetsplatsträffar och planerings-dagar. Ska diskuteras vid minst 2 APT / år och verksamhets område De flesta områden har haft minst ett tillfälle med diskussion. Film om jämställdhetsintegrering med tillhörande informationsmaterial har diskuterats vid några APT Värderingsövningar har genomförts. 8(15) 67

71 Regionala utvecklingsnämnden Medarbetare = målavvikelse med mer än 10 procent = målavvikelse med mindre än 10 procent = målet är uppnått Mål och målvärden 2016 Utgångsvärde 2015 Målnivåer 2016 Utfall Kommentarer till utfallet Vidmakthålla den låga sjukfrånvaron totalt. Minska kvinnornas sjukfrånvaro och vidmakthålla männens Totalt 3,4% Totalt; 3,4 % kvinnor:4,0 % män:1,8 % Totalt; 2,9% Kvinnor;3,6 Män; 1,9 Sjukfrånvaron har minskat totalt och både bland män och kvinnor jämfört med Målet för män nås inte, men är snubblande nära. Ökat arbetsmiljöindex Totalt 4,81 4,9 4,86 Ökat index för bemötande med respekt för förbättrad värdegrund Index 4,87 4,9 4,86 Alla områden och enheter ska genomföra skyddsrond Individuell kompetensplan 100 % Skyddsronder kommer att vara genomförda för alla under hösten % 50% Stor andel av medarbetarna har kompetensplaner utifrån genomförda medarbetarsamtal hösten Kompletteras under höstens samtal. Arbete utifrån Lean 50% Mätverktyg ej utarbetat Många diskussioner vid apt och utvecklingssamtal om förbättring av rutiner och strukturer av verksamheten Två personer har gått utbildning och Scenkonsten har arbetat med Leancoach. 9(15) 68

72 Regionala utvecklingsnämnden Verksamhetsresultat = målavvikelse med mer än 10 procent = målavvikelse med mindre än 10 procent = målet är uppnått Mål och målvärden 2016 Utgångsvärde 2015 Målnivåer 2016 Utfall Kommentarer till utfallet Nettokostnadsutveckling Max +2,3% -0,6% Ekonomisk effekt av beslutade resultatförbättrande åtgärder för tkr Prognos tkr Förvaltningen når målet Produktionsstatistik Elevveckor (vårterminen) -Birka EJ per augusti 3718 dv -Bäckedal EJ per augusti 2269 dv Föreställningar (per 30/8) -Estrad Norr totalt varav andel för barn och ungdom 73% 60% -varav andel utanför Östersund 27% 60% Kommentarer till utfall: 10(15) 69

73 Regionala utvecklingsnämnden Medarbetare Utförd tid 12 månader rullande Utförd tid i antal årsarbetare. Jan-dec för Rullande 12 mån för ,0 155,0 150,0 145,0 140,0 135,0 130,0 125,0 120, Rullande aug juli 2016 Utförd tid januari - juli 11(15) 70

74 Regionala utvecklingsnämnden Kommentarer till utfall och gjorda åtgärder för att uppnå målet: Den utförda tiden perioden aug 2015-juli 2016 har minskat med 10,9 årsarbetare jämfört med helår Minskningen beror främst på omorganisationen som började gälla fr om januari i år. Den största förändringen är att staben för regional utveckling upphört som enhet och att medarbetare placerats i regionstaben. Faktisk minskad tid exklusive omorganisation uppgår till ca 4 årsarbetare. Flera andra områden har minskad utförd tid vilket främst beroende på avslutade projekt. För våra verksamheter är som regel ökad utförd tid en positiv utveckling. Det innebär att förtroendet från våra finansiärer ökar och att utvecklingsresurserna ökar. Detta under förutsättning att nettokostnaden inte överstiger tilldelade medel Bemanningsföretag Kommentarer till köp av övrig personal: Regionala utvecklingsförvaltningen köper inte tjänster från bemanningsföretag 12(15) 71

75 Regionala utvecklingsnämnden Sjukfrånvaro Antal sjuktimmar i % av ordinarie timmar jan-aug 2015 jmf med , ,09 4,08 3,6 1,87 2, Kvinna Man Totaler Kommentarer till utfall och åtgärder för att uppnå målet: Förvaltningen har låg sjukfrånvaro (2,89%). Därmed ligger vi under målet som är 3,4 % totalt. Sjukskrivningarna har succesivt minskat under året och var som högst januari till mars månad, vilket till stor del beror på influensa. Sjukfrånvaron har minskat både bland män och kvinnor. Det är den långa sjukfrånvaron dag 30 eller mer som har minskat medans den korta sjukfrånvaron har ökat något. Inom förvaltningen har det under våren genomförts en undersökning av vad som bidrar till den låga sjukfrånvaron för att tydliggöra och se vad som kan vara ett gott exempel eller vad som behöver åtgärdas Företagshälsovård är anlitad främst gällande förebyggande arbete, till exempel ergonomisk genomgång, men även för samtalsstöd. 13(15) 72

76 Regionala utvecklingsnämnden Ekonomi Analys av utfall per och prognos för helår 2016 Redogör för avvikelser mot ack utfall föregående år: Resultatet per augusti 2016 är 1109 tkr bättre än föregående år. Det motsvarar endast 0,5% av nettokostnaden och några enskilda större anledningar kan inte konstateras. Redogör för årsprognosens avvikelse mot budget: Förvaltningens prognos är att budgeten ska hållas. I likhet med tidigare år så är utfall och prognos för såväl kostnader som intäkter betydligt högre än budget. Det beror på vår omfattande projektverksamhet där alla förutsättningar inte är kända när budgeten beslutas. Projekt tillkommer under året och redan beslutade projekt får ofta en annan kostnadsfördelning mellan åren. Orsaker till ändrad prognos jämfört med föregående rapporteringstillfälle: Förvaltningens prognos ligger fast. Uppföljning av resultatförbättrande åtgärder: Som ett resultat av mötet den 11 november 2015 beslutade Regionala utvecklingsnämnden att förvaltningen ska lämna ett överskott om 500 tkr för verksamhetsåret Enligt nu avlämnad prognos så kommer målet att uppnås. Behov av ytterligare åtgärder för att komma i budgetbalans: Förvaltningen har budget i balans, Länstrafikbolaget har dock en negativ prognos och åtgärder skall sättas in för att minimera underskottet och möjliggöra att förvaltningen ändå når överskottsmålet om 500 tkr. 14(15) 73

77 Regionala utvecklingsnämnden Investeringar Sammanställning av områdets investeringar Belopp i tkr Objekt över 250 tkr som beslutats av fullmäktige Utfall januari augusti 2016 Inga beslut i fullmäktige, förutom 1% regeln för byggkonst Plan för helår 2016 Utnyttjat av områdets pott för investeringar under 250 tkr 62 tkr 412 tkr Totalt 62 tkr 412 tkr Förvaltningens investeringar till och med augusti utgörs av ersättningsinvestering avseende en ugn i Birkas kök. Pågående investering är den uppgradering av det trådlösa nätverket på Birka för 350 tkr, vilket beslutats av regiondirektören. Förutom ovanstående investeringar görs inköp av konst till befintliga lokaler för 150 tkr samt inköp av byggkonst enligt beslutad 1% regel (1% av byggnadsinvesteringar ska utgöras av konstnärlig utsmyckning). Bilaga: Ägda bolag (15) 74

78 1(9) Regional utveckling Ägda bolag Bolag Ägd andel Resultat Prognos Länstrafiken i Jämtland AB 100% tkr tkr Almi Företagspartner Mitt AB 24,5% -13 tkr (avser juni) tkr eller något bättre (budgeterat underskott = -2000) Torsta AB 40% tkr tkr Norrtåg AB 25% +/-0 +/- 0 Vattenbrukscentrum Norr AB 20% tkr -250 tkr (enligt budget) Peak Region Science Park AB 15% -33 (avser juli) Ingen uppgift Naboer AB 11,76% tkr +/-0 Länstrafiken i Jämtland AB Intäkterna för Persontrafiken inom landsbygdstrafiken har ökat med 6 mnkr jämfört med samma period föregående år. Ökningen av intäkterna beror på att i augusti 2015 infördes ungdomskort i flera kommuner i länet. Antalet har under året ökat och uppgår numera till knappt st. Stadstrafiken inom Östersund, som drivs med ett s.k. nettoavtal, har omsatt 25 Mkr för perioden, vilket är en ökning med 1,3 Mkr. I juni startade den trafiken enligt nytt avtal inom tätorten. Kostnader: Totalt sett har bolagets kostnader uppgått till 154,9 mnkr i trafikersättningar för perioden, en minskning med ca 7 mnkr jämfört med föregående år. Minskningen beror på att trafikkostnaderna för Norrtåg numera återfinns hos Region Jämtland Härjedalen, föregående år var utfall för dessa kostnader 11 mnkr. Tågtrafiken är något bättre än budget. Avser både resandeersättning till Botniatåg och stationsavgifter. From 20 augusti är det ny tågoperatör, Svenska Tågkompaniet AB. Bolaget har träffat avtal med Tågkompaniet om att Ungdomskorten ska vara giltiga på tåget. Trafikomkostnaderna innehåller bla service- och supportkostnad för biljettmaskinerna, bussgodskostnader samt trafikupplysning och trafikundersökningar. Posten är i nivå med budget. Förstärkningskostnaderna har ökat och är 4 mnkr högre än beräknat. Postadress Besöksadress Webbadress Box 654, Östersund Rådhusgatan

79 (9) Bolaget har under de senaste åren haft höga kostnader hänförliga till det stora antalet nysvenskar som kommit till länet. På årsbasis uppgår kostnaderna till 4 mnkr netto, avseende förstärkningskostnader samt kostnader för upprättande av nya linjer. Resandet för perioden uppgår totalt sett till resor, vilket är en ökning med cirka resor jämfört med samma period föregående år. Av dessa resor avser ca resor inom landsbygdstrafiken medan resor skett inom Östersunds tätort. Resandet inom landsbygdstrafiken har ökat med 18 % jämfört med fjolåret. Inom tätortstrafiken har resandet ökat med 14 %. På tåget uppgår resandet till ca st. jämfört med resor januari-augusti 2015, med Länstrafikens produkter. Inom segmentet konsumentresor tappar bolaget resenärer. En förklaring till det är införandet av ungdomskortet, vilket inneburit en överflytt från konsumentresor till elev/ungdomsresor. From 22 augusti är Ungdomskortet ett giltigt färdbevis även på tåget. Bussgods är en verksamhet inom bolaget som drivs som en egen affärsenhet så att det ekonomiska resultatet hela tiden kan följas upp. Detta är särskilt viktigt eftersom Bussgods agerar på en konkurrensutsatt marknad. Bussgods redovisar ett negativt resultat på 1,7 mnkr, vilket ger en marginal på -21 %., föregående år -13 %). Underskottet beror på lägre intäkter, antalet fraktsändningar är ca färre än föregående år. Bolaget har fått i uppdrag av ägaren att genomföra åtgärder som ska mynna i ett resultat i balans i juni En åtgärdsplan arbetats med och bolaget väntar på besked avseende ny affär som förväntas ge ett positivt resultat. Affären har blivit försenad med ett par månader på grund av olyckliga omständigheter. Nytt avtal har tecknats med ytterligare en part som beräknas ge 1 mnkr netto på helår, men då den parten är inne i sin lågsäsong nu är det svårt att helt beräkna vad affären kommer att ge. I årsprognosen är ingen hänsyn tagen till dessa nya affärer, vilket ger ett beräknat underskott på 1,7 mnkr. De fyra norrlandslänen arbetar med att införa ett Bussgods Norr, med start Beslut beräknas fattas under hösten Måluppföljning: Värdet för kundnöjdhet per sista juli, ackumulerat, var 58 % att jämföras med juli 2015 som var 62 %. Nöjdheten bland allmänheten var 31 % jämfört med föregående års 32 %. Marknadsandelen för landsortstrafiken var 8 %, mål ,5 %. För tätortstrafiken var värdet 18 % med ett målvärde på 15,5 %. Målet avseende avgångstider för landsortstrafiken är 21,5 % och utfallet per juli var 16 %. Utfallet för tätorten var 45 % och målet för 2016 är 45,5 %. Utfallet för självfinansieringsgraden var 39 %, målvärde för 2016 är 46 %. Prognos: Årsprognosen för bolaget visar ett resultat på 3,2 mnkr. Justering har gjorts för bland annat lägre konsumentintäkter för barnbiljetter efter införande av ungdomskort, högre förstärkningskostnader. Skolnedläggning i Bräcke kommun samt avtal om att ungdomskorten är giltiga på tåg beräknas medföra ökade kostnader på 1,1 mnkr. Posten ungdomskort på tåg är svår att beräkna då de endast varit giltiga på tåget en dryg vecka. Kostnad för upphandling av nytt bussavtal, Buss 2018 ingår i prognosen. En osäker post är 76

80 (9) eventuell grävning för informationsskylt i Östrsunds kommun för realtidssystemet, där det inte är klargjort vem som ska stå för den kostnaden. Övrigt: Projektet Kontantfritt på bussen är slutfört, from 22 augusti kan man enbart betala med bankkort eller reskassa på bussen. Ett antal försäljningsombud är införda runt om i länet där man även fortsättningsvis kan betala med kontanter. I mitten av maj infördes nya produkter. Best price kommer att fasas ut och ersättas med ett avståndsrelaterat periodkort och 20-resors kort. Bolaget har upphandlat reception på busstorget. Nettbuss Stadsbussarna AB har tilldelats avtalet, med start från oktober Upphandling av trafik Buss 2018 har startas med arbete i styrgrupp. Upphandlingskontoret inom regionen kommer att driva arbetet. Rekrytering av VD påbörjades under sommaren. Upphandlings- och planeringschefen slutar sista september för att börja ny anställning inom kommunen. 77

81 (9) Almi Företagspartner Mitt AB Almi Företagspartners affärsidé är att med finansiering och rådgivning erbjuda unika möjligheter under företagandets olika skeden med våra kunders framgång som mål. Almi Företagspartner Mitt AB har det regionala ansvaret för verksamheten i Jämtlands- och Västernorrlands län. Vad avser finansiering har Almi Företagspartner Mitt AB till uppgift att, i kommission för moderbolagets räkning, bereda, besluta och följa upp ärenden om företagsfinansiering enligt förordning SFS 2012:872. Kommissionärsverksamheten ingår inte i bolagets resultat och balansräkning. Bolaget ägs till 51 % av Almi Företagspartner AB, med i säte i Stockholm. Landstinget Västernorrland och Region Jämtland Härjedalen äger 24,5% vardera. I juni samlades all personal för två mycket intressanta dagar med fokus på omvärld och digitalisering. Ett mycket uppskattat tema som blev en bra ingång till det strategiarbete som nu pågår i koncernen. Det är framförallt inom finansiering till företag som det händer mycket just nu. Nya digitala aktörer med aggressiv marknadsföring som erbjuder lån till företag som vill växa och utmanar Almi med enkelhet och snabba beslut. Det är med glädje jag nu konstaterar att våra framgångsmått återigen i allt väsentligt lyser grönt, de utmaningar vi har ligger i huvudsak inom tillväxtrådgivning, där bolaget behöver intensifiera införsäljning och nyttja våra upphandlade konsulter i större utsträckning under hösten för att komma i kapp. Fortsatt bra inflöde i låneverksamheten ger ackumulerat i juni 167 beviljade lån (156 lån 2015). Lägre snittkredit men fler beviljade krediter gör att vi ligger strax över volymbudgeten (105 %). Utlåning per sista juni är 78,9 mkr. Avkastningen de senaste 12 månaderna landar på 9,32 % och rullande tre år på 5,52 %. Kvartal 2 har varit ett bra kvartal för område Affärsrådgivning och antalet leveranser uppgår till 105 % av budget ackumulerat första halvåret. Den tid vi lagt på certifiering och införande av nya kundmötet har nu minskats och ersatts med rådgivning. Almi Invest Mitt fokus har legat på att fullfölja de investeringar som utvärderats och beslutats i början av året. Totalt betalades närmare 15 mnkr ut under kvartalet och en bit in i juli. Det händer också mycket i våra portföljbolag, av både positiv och negativ karaktär. Under våren har därför mycket kraft lagts på att hitta lösningar i dessa företag 78

82 (9) Torsta AB Ekonomi Resultat till och med augusti är +570 tkr. Prognos för helåret 2016 är beräknat till +290 tkr jämfört med budget +33 tkr. Vi har under våren omorganiserat på utvecklingsavdelningen för att minska kostnaderna och tagit beslut om att inte ta in nya elever på hästutbildningen eftersom det är alldeles för få elever som söker till denna utbildning. Vi har dessutom gjort en upphandling av externt städ som träder i kraft 1 januari Kommunikation Bolaget har gett ut ett nytt nummer av Magasin Torsta, men har beslutat att inte ge ut fler nummer av besparingsskäl. Facebook sidan har över gillare och många inlägg når mellan 1000 och 2000 personer. Vi har deltagit på årets Gymnasiemässa, Jämtland Game Fair på Frösön och på husdjursdagen i Alsen. Vi har arrangerat ett sommarläger för 30 ungdomar som är intresserade av våra gymnasieutbildningar samt ett skogskollo för tjejer i mellanstadiet. Under hösten kommer vi att ha öppet hus 1 oktober och vara en av gårdarna på Skördefesten 2 oktober. Vi kommer att åka ut i länet med vår Torstabuss för att möta högstadieelever inför gymnasievalet. Utveckling Projekten Creative Region of Gastronomy och GREI fortgår enligt plan. Vi har i flera omgångar sökt medel för att förstärka vårt arbete med att stötta utvecklingen av den offentliga maten i länet, men inte lyckats få medel till detta. Vi arbetar oavsett med fråga i något mindre skala och fortsätter söka externa medel. Bland annat har vi etablerat ett nätverk med alla kostchefer i länet och vi har haft mycket uppskattade inspirationsdagar för medarbetare i offentliga kök här på Torsta. Johan Andersson har varit på resa i flera län tillsammans med Bodil Cornell från Eldrimner och pratat om mathantverk och offentlig mat vilket har gett Torsta mycket uppmärksamhet utanför länet. Vi har ansökt om projektmedel via Leader tillsammans med våra kollegor på Grönt Center i Ås och Krokom kommun för att utveckla Grönt Center i Ås vidare. Beslut om detta tas i september. När det gäller integration på landsbygden har vi gjort några försök på att fånga upp personer med bakgrund inom de gröna näringarna för att göra någon typ av gemensam aktivitet med dessa. Vi har även haft flera diskussioner med Strömsunds kommun i frågan. Vi räknar med att jobba vidare med detta under hösten och nästa år utifrån de erfarenheter vi har skaffat oss tills nu. Torsta håller ihop nätverket med kommunernas landsbygdsutvecklare, vi har även täta kontakter med andra viktiga aktörer så som Nyföretagarcentrum, Companion med flera. Vi utreder verksamheten på Ullforum och hur den skall bäst gynna företagare i vårt län. Vi är involverade med expertkompetens i den landbaserade fiskodling som planeras i Kall. Det pågår en översyn av kurserbjudanden där vi har kontakter med flera olika aktörer och branscher. Exempel på nytt erbjudande är en ledarskapsutbildning riktad till skogsentreprenörer. Inom trädgård undersöker vi intresset för kompetensutveckling och organiserandet av nätverk bland regionens aktiva odlare. I egenskap av kompletterande aktör för vi dialog med Arbetsförmedlingen gällande de upphandlade utbildningar vi har idag, Skogsmaskinförare och Gröna Näringar FUB. Vi ges därmed möjlighet att lämna synpunkter på hur kurserna fungerar samt att förbereda inför kommande upphandlingar. Inom Skogsmaskinsförarutbildningen har vi till följd av detta getts utrymme för utökade utbildningstillfällen för kursblocket Natur- och kulturmiljöhänsyn, tidigare Grönt Kort. 79

83 (9) Utbildning Vi har just nu 83 elever på naturbruksgymnasiet. 36 elever började i höst vilket är mycket bra. Av de 36 eleverna går 23 på skog, 6 på lantbruk och 7 på smådjur. Det är en otroligt positiv utveckling och vi ser att våra elever är våra bästa ambassadörer. Vi har även en grupp vuxenstudenter på smådjur som startar i höst. Hösten 2017 startar vi en ny inriktning Skog- och miljövård på gymnasiet som kommer att marknadsföras nu under hösten. Vi har nu fullt i de grupper som startar den skogsmaskinförarkurs som vi levererar till Arbetsförmedlingen. I våras hade vi en första grupp i kursen Grön Introduktion, även den en upphandlad kurs från AF. 7 unga män från Eritrea gick kursen som syftar till att visa upp de gröna näringarna och vilka jobb som finns där. Det är fortfarande stort intresse för skogskurser och vi har planerat för ett kurspaket för skogsentreprenörer till hösten. Vi har haft 4 elever på företagarkursen och 5 på fårkursen under våren. Ny företagarkurs startar till hösten. Vi undervisar även på YH utbildningen för driftledare som anordnas av Forslundagymansiet. Torstas personal undervisar i ekonomi, entreprenörskap och ledarskap. Restaurang och Konferens Vi får mycket beröm för maten och antalet externa lunchgäster ökar. Vi använder så mycket eget kött vi kan samt har egen potatis. Köket har också en del av andelsodlingen vilket ger egna grönsaker under säsong. Gården Krokom kommun kommer att genomföra ombyggnaden av ladugården under Det kommer att innebära en bättre ekonomi med ett större antal mjölkkor. Torsta kommer från och med januari 2017 att byta mejeriförening från Arla till Norrmejerier. Vi har även i år en andelsodling med ett mycket bättre resultat. Försöksodlingarna för SLU i Umeå fortsätter. 80

84 (9) Norrtåg AB Norrtågstrafiken har nu pågått i snart 6 år, ( ) med en trafik i successiv utveckling och i full trafik sedan september Idag har vi ett resande med cirka resande varje månad. Arbets- och studiependling utgör cirka 60 % av allt resande. En tågresa är beroende av samverkan mellan flera aktörer och operatörerna. Ju bättre samverkan desto mindre störningar. Norrtågs första trafikavtal med tågoperatören, Botniatåg AB, har nu nått sitt slut och det har varit en avtalsperiod som handlat mycket om resandeutveckling, förbättringsarbete och samverkan. Denna rapport avser Botniatågs sista halvår på avtalet, avtalet gick ut Genom gemensamma satsningar på samverkan har resande ökat och resenären har fått ett ökat förtroende för trafiken. Trafikinformation och service har förbättrats under avtalsåren och antal störningar har minskat som har varit orsakade av operatören. Övertagandeprocessen har gått smidigt och båda parterna har arbetat aktivt för att minimera störningar för den enskilda resenären. Norrtåg ska fortsatt knyta samman de fyra Norrlandslänen och öka möjligheterna att pendla till arbetet eller studierna, resa i tjänsten eller på fritiden. Med en ny tågoperatör hoppas vi att vi kan fortsatt visa upp ett stabilt resande med god kvalitet och att fortsatt arbeta med visionen om att binda ihop de norrlänska städerna längs järnvägsstråken till en fungerande resandemarknad där resenärer kan pendla mellan arbete och bostad, besöka utflyktsmål och förflytta sig på ett hållbart sätt. Tågkompaniet är något nytt på spåret. Antal resenärer uppgick till knappt för första halvåret. Förändringen är totalt - 1% jämfört med föregående år. Sett till de enskilda sträckorna har resandet, jämfört med 2015, förändrats enligt följande: Umeå-Sundsvall +0 % Sundsvall-Östersund-Trondheim +9% Umeå-Vännäs - 8 % Umeå-Lycksele -6 % Kiruna-Luleå - 17 % Luleå-Umeå - 49 % På sträckan Bräcke-Östersund finns det ett ökat resande hänförligt till resande för ungdomar med skolkort, vilket är den största enskilda orsaken till den ökning vi ser på resandet. Andel pendlarkort av totala biljetter var % att jämföra med första halvåret 2016 då motsvarande siffra är 43 %. Andel resande i syfte att arbets- eller studiependla uppgår till 61 %. Det skiljer sig mellan sträckorna, Umeå-Sundsvall och Umeå- Vännäs har den högsta andelen på 68 % resp 79 % och sträckorna i Norrbotten står för den lägsta andelen. Högst andel av resande kopplat till nöje/fritid och besök har Sundsvall-Storlien med 39 %. Statistiken över ankomstpunktlighet anger hur stor andel av tågen som har nått sin slutstation eller en viktig bytespunkt i rätt tid. Tågen räknas vara i tid om de kommit fram inom fem minuter efter ankomsttiden enligt tidtabellen. Att tågen ställts in kan 81

85 (9) bland annat bero på att det har blivit något fel på tåget eller någon vagn och att tåget därför har tagits ur trafik. Andra orsaker kan vara att tåget har varit med i en olycka eller att det har blivit stopp på sträckan och resenärerna har fått resa vidare med ett annat tåg eller med buss. Ackumulerad 2016 är punktligheten 89 % att jämföra med föregående år 83% Vattenbrukscentrum Norr AB. Ekonomi: Prognos för året ligger i linje med budget. Försäljningen av fisk kommer sannolikt vara lite lägre än budgeterat, vilket kompenseras med en ökning av övriga intäkter. Vidare kommer kostnaden för energi (el) bli något lägre då nytt avtal förhandlats med ett takpris på 26,9 öre. Ökade personalkostnader med nyanställning av en person under oktober. Produktionen av regnbåge fortsätter att öka. Rödingen har stagnerat eftersom en större odlare har fått restriktioner från Jordbruksverket. Restriktionerna är hävda och produktionen beräknas vara normal under Matfiskodlarna och Vattenbrukscentrum arbetar för att få konkurrensneutral marknad och att svensk matfiskodling inte ska missgynnas jämfört med andra EU-länder. Efterfrågan på matfisk är god och det råder underskott på röding. Tillsammans med Matfiskodlarna (som vi driver operativt) sitter vi representerade i bl.a. nationella vattenbruksrådet och nationella övervakningskommittén för Havs- och fiskerifonden. Det ger oss påverkansmöjlighet och god insyn i allt som sker inom svenskt vattenbruk. Vi är den mest framstående aktören och en nod för utveckling av svenskt fiskodling Anläggningen: Löpande underhåll som i stort styrs av mest akuta behov. Vi saknar ekonomiska resurser att mer strukturerat förbättra anläggningen. Energieffektiviseringen och kulverten är en lönsam investering och vi har inte förbrukat eldningsolja detta produktionsår. Pannan finns kvar bara som backup om något skulle inträffa med övriga värmesystemet. Vi har dock fortsatt stora problem med utter. Trots stora investeringar i nät och andra förebyggande åtgärder är det ett orosmoln. Vi är fortfarande underfinansierade i avelsprogrammet för regnbåge. Vi har viss förhoppning om att läget kan förbättras eftersom statssekreteraren Elisabeth Backteman på plats nu har sett behovet av långsiktig finansiering av avelsprogrammen. Avelsprogrammet för röding löper enligt plan. Samarbetet med SLU är fortsatt mycket gott. Vi utför i dagsläget ett foderförsök åt SLU och mäter utfall av olika fodersammansättningar. Försöket avslutas under hösten. Vattenbrukscentrum har förfrågan om att leverera ca 2 miljoner ögonpunktad rom. Nuvarande produktionskapacitet är dock bara ca 600 tusen. All vår överskottsfisk är uppbokad för flera år framåt. Det är en ny men angenäm situation för oss. Om vi ska möta den stora efterfrågan som finns och som vi bedömer kan komma att öka måste vi investera i anläggningen. Vi utför löpande konsultuppdrag och har fått en förfrågan om att göra nya arbeten åt Jordbruksverket. Vi väntar oss anbudsunderlaget inom kort. 82

86 (9) Naboer AB Naboer AB är ett gränsöverskridande utvecklingsbolag med enbart offentliga ägare i Jämtlands län och Nord- och Sör-Tröndelags fylken. Bolaget verkar för att på ett operativt sätt, långsiktigt utveckla, vårda, förstärka och belysa banden mellan Jämtland och Tröndelag. Syftet är att skapa gemensamma mervärden genom interregional utveckling. Naboer har en basbudget som kommer från ägarna på 1100 tkr och den gäller fram till Den garanterar verksamheten på en miniminivå. Bolaget samarbetar ofta med andra och då i flera fall även med finansiering från EU genom Interreg-projekt. Genom denna samverkan blir bolagets omsättning betydligt större än basfinansieringen. Bolaget driver sedan 1:a januari 2016 ett Interregprojekt som heter Fjällkunskap en del av vårt natur och kulturarv Det är ett treårigt Interregprojekt där Naboer AB är projektägare och har projektledarställningen. Syftet är att på ett brett och nytänkande sätt sprida Fjällkunskap främst till målgrupperna barn/unga samt gäster/potentiella gäster i fjället. Det har formats och rubricerats 17 olika aktivitetsområden med underaktiviteter. Vi ser nu att det, utanför projektet, kommer andra finansiärer och finansiella verktyg som stödjer flera av de aktiviteter som startar upp genom projektet. Forskningssamarbetet med föreningen Gränsfjällen i Sylarna fortsätter och det återspeglades i Fjällforum som hölls i april i Ånn. De 40 tillgängliga platserna fylldes snabbt. Arbetet med att vidta åtgärder för St Olavsloppet långsiktiga utveckling har fortsatt och Naboer AB bidrar dessutom löpande med ett administrativt stöd. I höst avgörs om de ska förnya sin driftsform på svensk sida vilket också operativt påverkar vilken typ av engagemang Naboer AB ska ta i loppet. Markeringsåret 2018 inom karolinertemat skapar fortsatt mycket skaparglädje hos många intressenter. Vi arbetar just nu med nätverken för att lägga fram en plan på hur arbetet ska formera sig och finansieras. Flera möten har genomförts under perioden, bland annat för att bilda en brett förankrad karolinerkomitte. Den är nu på plats med Naboer AB som en av deltagarna. Kommittén vill formulera en interregansökan för vissa av de gemensamma aktiviteteran I detta arbete har Naboer AB en roll. Det har varit mycket planering med nätverken för uppstarten av uppstarten av vårt interregprojekt Fjällkunskap - en del av vårt natur och kulturarv.. På många områden har planeringen kommit långt inför verkställande och vissa aktiviteter har även genomförts. Ett större exempel är Vårmarknaden på Jamtli där vi skapade ett fjällkunskapsprogram om gränsfjällen för de 6000 besökande. Vi hade en kryssmarkerad vandringled med tipspromenad för vuxna och en för barn. Den ledde till utomhusmiljön Sylhyddan, Lilla fjället och Samevistet. Där hade vi vår bas med olika aktiviteter främst riktade till barnfamiljer. Vi hade också olika välbesökta föredrag som Renens år och Fjället ur ett historiskt perspektiv. Delar ur Fjällnätverken ställde upp på plats. Vi fick mycket positiv feedback och planen är att utveckla det ytterligare till nästa år. Ett annat exempel är de skolpaket med fjällkunskap vi tillsammans tagit fram med Fjelldriv i Tydal och DrTjönna i Röros (Nasjonalparksentret) och dessa erbjuds skolklasser i Sör- Tröndelag från hösten. Allt i samarbetet med fylkeskommunens DKS och Kultur-Tur. På svensk sida är dramakoncept via Skapande Skola aktuellt och även insatser för invandrare har genomförts. 83

87 PROTOKOLL Mötesdatum Arbetsutskottet Regionala utvecklingsnämnden Delårsbokslut per augusti 2016 (RUN/481/2016) Sammanfattning Delårsbokslut per augusti har beslutats av ordförande efter hörande av vice ordförande och andre vice ordförande enligt Regionala utvecklingsnämndens beslut 130, Det färdigställda delårsbokslutet delges Arbetsutskottet samt nämnden för information. Beslut Arbetsutskottet har tagit del av informationen, ställt frågor och fått svar. Expedieras till Regionala utvecklingsnämnden samt förvaltningscontroller Arne Nilsson Beslutsunderlag 130 Regionala utvecklingsnämnden Delårsbokslut per augusti 2016 Delårsbokslut per augusti 2016 Regionala utvecklingsnämnden Bilaga till delårsbokslut per augusti bolag Justerandes sign Utdragsbestyrkande 184

88 16 Uppföljning av regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan RUN/303/